Jämställdhet - transporter och IT

Jämställdhet – transporter och IT

Slutbetänkande från Jämit – Jämställdhetsrådet

för transporter och IT

Jämställdhet – transporter och IT

Slutbetänkande från Jämit

– Jämställdhetsrådet för transporter och IT

Stockholm 2001

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remiss- f o r m g i v n i n g o c h p r o d u k t i o n : Jupiter Reklam utsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga t r y c k : Elanders Gotab AB Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltnings- Stockholm 2001 avdelning.

f o t o : Malcom Hanes, Pressens Bild b e s t ä l l n i n g s a d r e s s :

Bengt Olof Olsson, Bildhuset Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Nils-Johan Norenlind, Chad Ehlers, Tiofoto o r d e r f a x : 08-690 91 91 t e c k n i n g a r :

Maja Modén o r d e r t e l : 08-690 91 90

i s b n 91-38-21466-0 e - p o s t : fritzes.order@liber.se

i s s n 0375-250x i n t e r n e t : www.fritzes.se s v a r a p å r e m i s s : Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.

b r o s c h y r e n k a n b e s t ä l l a s h o s : Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm f a x : 08-405 42 95 t e l : 08-405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet

Regeringen beslutade vid sammanträde den 21 oktober 1999 att inrätta ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor som rör transport- och IT-tjänster (dir. 1999:83). Rådets arbete skall vara avslutat senast den 30 juni 2001. Rådets huvuduppgifter är: • att följa och analysera olika jämställdhetsfrågor inom IT- och

transportområdet på kort och lång sikt, • att sammanställa jämställdhetsinriktad kunskap om dessa områden, • att initiera studier på angelägna områden, • att stimulera utvecklingen av metoder för könsrolls- och jämställd- 3

hetsanalyser, • att belysa områdena rättvis tillgänglighet, utbildning, regional balans,

ett hållbart samhälle, säkerhet och trygghet samt livskvalitet i arbetsoch privatlivet,

• att analysera besluts- och planeringsprocesser inom staten,

kommunerna, landstingen och det privata näringslivet, • att behandla frågor om kompetens och rekrytering inom de angivna

tjänsteområdena, • att lämna förslag till hur jämställdheten inom områdena kan stärkas

och hur förslagen skall finansieras, • att skapa opinion och sprida kunskap i form av bl.a. seminarier och

informationsaktiviteter, • att vara remissinstans och bistå vid utredningsarbete inom de angivna

områdena. Regeringen förordnade i oktober 1999 Görel Thurdin, ordförande i Rädda Barnen och f.d. vice talman, till ordförande i Rådet.

Övriga ledamöter är Olov Agné, kompetenschef, Ericsson Business Consulting Sverige AB, Christina Mörtberg, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet till den 15 januari 2001, Magnus Persson, direktör transportpolitik, SJ, Elvy Söderström, kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsvik till den 11 april 2000 och Lisa Warsén, konsult, Futura Humana CN från den 23 maj 2000.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Sakkunniga i Rådet är Tom Andersson, departementssekreterare, Näringsdepartementet, enheten för transportpolitik från den 23 maj 2000, Mona Danielson, departementsråd, Näringsdepartementet, jämställdhetsenheten till den 17 oktober 2000, Lars Wittenmark, kansliråd, Näringsdepartementet, jämställdhetsenheten från den 17 oktober 2000 och Ingolf Berg, departementssekreterare, Näringsdepartementet, enheten för IT, forskning och utveckling från den 23 maj 2000.

Experter i Rådet är Christina Bergström, opinionsbildare, Svenska Lokaltrafikföreningen, Jan-Peter Elf, personaldirektör, Sjöfartsverket, Anders Elmevik, utredare, Landstingsförbundet, Marika Engström, informationsansvarig, Statens institut för kommunikationsanalys, Susanne Fahlgren, sociolog, Banverket, Arne Fasth, planerare, Vägverket, Göran Friberg, enhetschef, Verket för innovationssystem, Berit Inge, personalkonsult, Luftfartsverket, Charlotta Hemgren, utredare, Svenska Kommunförbundet till den 20 mars 2001, Stefan Holm, projektledare, Närings- och teknikutvecklingsverket, från den 2 oktober 2000, Charlotte Ingvar-Nilsson, verksjurist, Post- och Telestyrelsen, Christin Norberg handläggare, Svenska Kommunförbundet från den 20 mars 2001, Mikael Iselow, undervisningsråd, Skolverket, Anders Larsson, chefsjurist, Boverket, Helen Lundahl, utredare, Rikstrafiken, Christer Marking, 4 kanslichef, IT-kommissionen, Ewa Thorslund, enhetschef, Närings- och teknikutvecklingsverket till den 1 oktober 2000, Lena Trojer, professor, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Jean-Pierre Zune, utredare, Högskoleverket. Utredningens sekreterare är June Lindahl.

Rådet har antagit namnet Jämit – Jämställdhetsrådet för transporter och IT.

Rådet överlämnade delbetänkandet Jämställdhet och IT i juni 2000. Jämit – Jämställdhetsrådet för transporter och IT överlämnar härmed slutbetänkandet Jämställdhet – transporter och IT SOU 2001:44.

Stockholm i juni 2001

Görel Thurdin Olov Agné

Magnus Persson Lisa Warsén

/June Lindahl

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Sammanfattning

jämt råder i vårt samhälle, strukturer som återspeglas Jämställdhet är ett prioriterat område i Sverige skri- i familjen, i arbetet och i skolan är nödvändigt för att ver regeringen i förordet till Jämställdhetspolitiken inför kunna åstadkomma ett jämställt samhälle. 2000-talet. Jämställdhet handlar om rättvisa och om I delbetänkandet Jämställdhet och IT (SOU 2000:58) fördelning av ekonomisk och politisk makt. Det hand- pekade Jämit på behovet av att visa på de kulturella, lar om demokrati, om att värdera kvinnor och män tekniska, organisatoriska, ekonomiska, sociala och jurilika. Det handlar om att bryta den samhällsstruktur diska strukturer, synliga och osynliga, som alla på ett eller som fortfarande råder och som varje dag säger oss att annat sätt bidrar till hålla kvar ett ojämställt samhälle. män är norm och kvinnor är undantag, att män är över- För att kunna förändra gamla mönster måste vi visa ordnade och kvinnor är underordnade, att män har hur dessa tar sig uttryck i vårt vardagsliv, i skolan och stor makt och kvinnor liten makt. på arbetet. Om man undersöker hur mycket tid kvin-

Idén om mainstreaming är att alla politikområden nor och män lägger på olika saker, hur löner och löneska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och förmåner liksom hur chefs- och andra maktpositioner medföra att könsperspektivet tydliggörs och beaktas fördelas mellan kvinnor och män i yrkeslivet, uppinom alla delar av regeringens arbete och inom statliga täcker man att det finns markanta skillnader mellan verk och myndigheter. Regeringen har varje år sedan mäns och kvinnors förutsättningar och villkor. 1994 angett denna viljeinriktning i sin regerings- Även kvinnors och mäns resmönster skiljer sig åt. förklaring. Det gäller såväl i antal resor, reslängd, tid för resor och

För att jämställdhet ska komma att integreras såväl i val av färdmedel som i fråga om syftet med resan. i näringsliv som i myndigheternas interna och externa Resmönster kan ses som resultat av kvinnors och verksamhet behövs bl.a. metodutveckling, goda exem- mäns olika vardagsliv, normer och värderingar men 5 pel, utbildning och praktisk handledning. Jämit kon- också utifrån hur den fysiska strukturen har kommit staterar att det behövs ett särskilt resurscentra som kan att utformas. vidareutveckla Jämits ansvar att opinionsbilda, samla Transportsektorn är idag en klart mansdominerad kunskap, initiera studier och stimulera utveckling av sektor. I Vägverkets ledning finns inte någon kvinna, metoder m.m. i Banverkets ledning finns 92% män och 8% kvinnor.

Jämit pekar också på det utvecklingskapital som I Sjöfartsverkets ledning finns 73% män och 27% kvinfinns i de europeiska strukturfonderna och som kan nor. I Luftfartsverkets ledning finns 93% män och 7% användas för att öka kunskapen om jämställdhet och kvinnor. Av samtliga 55 verkställande direktörer inom bidra till metodutveckling inom områden som trans- länstrafikhuvudmän, primärkommunala trafikhuvudporter och IT. män och trafikhuvudmännens dotterbolag finns fem

kvinnor. Gamla strukturer måste förändras Även bransch- och intresseorganisationerna före- Diskussioner om jämställdhet landar ibland i att even- träds i princip bara av män. Av de 21 största branschtuell ojämställdhet nog är en generationsfråga och frå- organisationerna finns inte en enda kvinna som ordgan blir därmed ett ”övergångsproblem”. En historisk förande och endast två kvinnor som verkställande tillbakablick – bara 150 år – visar emellertid att makt- direktörer. Jämit ställer sig frågan vem som företräder strukturerna visserligen tar sig nya uttryck då och då kvinnors perspektiv i transportfrågor. men att de är förvånansvärt seglivade.

Ibland landar diskussionen om eventuell ojäm- Mainstreaming i transportpolitiken ställdhet i att det är en fråga om individens eget val. Idén om mainstreaming är att alla politikområden ska Då blir fortsättningen ofta att ”så har vi det inte i vår genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, så även familj” eller att ” därför är detta inte en fråga som rör transportpolitiken. Att genomsyra är inte detsamma vår verksamhet”. Men att se de strukturer som allt- som att lägga till något annat, det innebär att det

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

ursprungliga målet genom jämställdhetspolitiken blir Jämit har låtit WiTEC Sweden göra en fallstudie i ett något nytt, något mer. Målet för jämställdhetspolitiken antal teknikintensiva företag; ABB, AstraZeneca, måste integreras i transportpolitiken och Jämit före- Autoliv, Electrolux, Ericson, Sandvik, Scania, Telia slår ett sjätte delmål för ett jämställt transportsystem. AB, WM-data och Volvo lastvagnar. Företagen har fått

Mainstreaming innebär vidare att jämställdhet ska besvara ett antal frågor via e-mail, därefter har besök genomsyra myndigheternas interna och externa verk- genomförts på tre företag som ingår i koncernerna; samhet. Riksdag och regering måste ta ansvar för att ABB, WM-data och Electrolux. driva på utvecklingen vilket kan ske på olika sätt. Avsikten var att få en överblick över andelen kvin- Regeringens styrning av statliga verksamheter utövas nor och män som var sysselsatta inom dessa teknikinmed hjälp av flera medel, via instruktion för myndig- tensiva företag, särskilt inom företagens avdelningar för heten, genom årliga regleringsbrev eller genom sär- forskning och marknad. Jämit har kunnat konstatera skilda uppdrag och avtal. att få företag kunnat redovisa en könsfördelning inom

Styrning kan också ske genom regler, vid upp- forsknings- och marknadsavdelningarna. Företagen handling och genom val av de prognosmodeller som har angett att någon könsuppdelad information inte ligger till grund för olika beslut. fanns att tillgå.

Jämit pekar i rapporten på de möjligheter som finns En könsuppdelad statistik är enligt Jämit en förutatt lägga ett jämställdhetsperspektiv vid tillämpningen sättning för att företagen aktivt ska kunna arbeta med av gällande regler. Jämit föreslår att regeringen i pro- jämställdhetsfrågor. positionen ser till att jämställdhetsperspektivet förs in Det behövs goda exempel som visar på möjligheter i lagstiftningen. att bryta könssegregeringen inom de tekniska områdena. 6 Offentlig upphandling både kan och bör enligt Jämits sammanställning av svenska och europeiska Jämits mening vara ett instrument för att också främja utvecklingsprojekt inom genus och teknik visar hur miljö-, jämställdhets- och övriga socialpolitiska mål- man via samverkan nationellt men även transnationellt sättningar. Regeringen bör reglera offentlig upphand- kan verka för jämställdhet inom skola och arbetsliv. ling med avseende på jämställdhet. Den politiska viljan Jämit har också sammanställt aktuell forskning inom om mainstreaming måste konkretiseras och regeringen genus och teknik med tonvikt på könsmärkning i bör därför tydliggöra att detta även gäller betydelse- arbetslivet. Sammanställningen visar dels på behovet fulla styrmedel som offentlig upphandling. av att de kunskaper som finns idag och som rör genus,

pedagogik och teknik måste omsättas i praktisk hand- Jämställdhet och IT ling dels på behovet av aktionsinriktad forskning.

Jämit konstaterade i sitt delbetänkande Jämtälldhet och IT att IT-sektorn i allt väsentligt leds och domi-

neras av män.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämits förslag

• Att berörda myndigheter i sina beslut beaktar

dessa skillnader. Sid. 58.

En ny myndighet

Jämit föreslår att regeringen inrättar en myndighet som Uppdrag att utveckla etappmål för trygghet och ges i uppdrag att verka som ett nationellt pådrivande säkerhet kunskaps- och resurscentra för samhälle och näringsliv. Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att Myndighetens uppgift bör vara att: utveckla etappmål med betoning på trygghet och • Samla befintlig kunskap inom området. säkerhet. Sid. 58. • Ansvara för kunskapsförmedling om jämställdhet

genom seminarier och annan opinionsbildande Uppdrag att utveckla handlingsplan för transportverksamhet. myndigheternas externa och interna jämställdhets-

• Utveckla metoder för jämställdhetsanalyser. arbete • Samordna jämställdhetsarbetet. Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att • Bistå vid införandet av kunskap från genus- och presentera en handlingsplan för hur arbetet med att

jämställdhetsforskning i näringsliv, i utbildningar integrera jämställdhetsperspektivet i den ordinarie och i övrig berörd verksamhet. verksamheten ska bedrivas.

• Bygga upp en databas med goda exempel på Som exempel vill Jämit hänvisa till det jämställd-

jämställdhetsprojekt och metodutveckling. hetsarbete som utvecklats mellan socialdepartementet • Etablera samarbete med näringslivet och med och berörda myndigheter. Socialdepartementets Gen-

arbetsmarknadens parter. derprogram för social välfärd finns redovisat i en läges- Regeringen bör skyndsamt utreda hur en sådan myndig- rapport Ds 1999:64. Sid. 56. 7 het ska utformas och finansieras. Sid. 19.

Uppdrag till Statens institut för kommunikationsanalys

Ett nytt transportpolitiskt delmål

(SIKA)

Ett sjätte delmål för ett jämställt transportsystem Regeringen bör ge Statens institut för kommunikations- Regeringen bör snarast föreslå att riksdagen fastställer analys i uppdrag att i samarbete med trafikverken analyett sjätte delmål för ett jämställt transportsystem med sera och redovisa hur väl planeringsmodellerna beskriver följande formulering. fördelningseffekter för män och kvinnor i olika ålders-

Målet är ett jämställt transportsystem, där transport- och inkomstgrupper samt redovisar hur eventuella systemet utformas så att det svarar mot både kvinnors brister kan åtgärdas. Sid. 70. och mäns transportbehov. Där både kvinnor och män ges samma möjligheter att påverka dess tillkomst, Uppdrag till Rikstrafiken utformning och förvaltning och där både kvinnors och Regeringen bör ge Rikstrafiken i uppdrag att ta initiativ mäns värderingar tillmäts samma vikt. Sid. 54. till en löpande dialog med trafikhuvudmän, andra trafik-

utövare och entreprenörer för att systematiskt uppmärk-

Styrning av berörda myndigheter

samma jämställdhetsperspektivet i all planering av trafik. Etappmål för ett jämställt transportsystem Sid. 51. Regeringen bör i regleringsbrev till myndigheterna införa ett nytt etappmål för ett jämställt transport- Uppdrag till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) system. Etappmålet för ett jämställt transportsystem Regeringen bör ge Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag bör vara; att presentera en handlingsplan för hur arbetet med att • Att all relevant information redovisas utifrån kön. integrera jämställdhetsperspektivet i arbetsmarknads- • Att eventuella skillnader mellan kvinnor och män utbildningarna, med inriktning på IT och teknik, ska

redovisas och analyseras. bedrivas. Sid. 95.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhet i lagstiftningen Jämställdhet i strukturfonderna

Jämställdhetsperspektivet i kommunikationslagarna, Tematiska (ämnesvisa) studier med fokus på jämställdhet plan- och bygglagen och miljöbalken och transporter samt jämställdhet och IT Regeringen bör i proposition se till att jämställdhets- Regeringen bör som företrädare i övervakningskommitperspektivet förs in i lagstiftningen. Sid. 64. téerna för strukturfonderna ta initiativ till en fördjupad

analys genom tematiska studier med fokus på jämställd- Jämställdhet vid offentlig upphandling 36

het och transporter samt jämställdhet och IT. Sid. .

Offentlig upphandling

Jämställdhet bör föras in som ett viktigt styrmedel vid Uppdrag om basutbildning i jämställdhet all offentlig upphandling. Sid. 67. För att stärka jämställdhetsperspektivet i frågor som rör

transporter och IT bör regeringen ge Närings- och teknik-

Jämställda organisationer

utvecklingsverket (NUTEK) och Rådet för Europeiska Jämställda organisationer socialfonden i Sverige (ESF-rådet) i uppdrag att ansvara Regeringen bör som sin policy deklarera att remissyn- för en basutbildning i jämställdhet för berörda handpunkter från organisationer som inte har en rimligt lika läggare samt ledamöter i partnerskap och strukturfondsfördelning av kvinnor och män i sin ledning och styrelse delegationerna. Sid. 36. tillmäts väsentligt mindre vikt än jämställda organisa-

79 Forskning tioners synpunkter. Sid. .

Uppdrag till Verket för innovationssystem

Offentlig service på nätet

(VINNOVA)

8 Offentlig service på nätet Regeringen bör ge Verket för innovationssystem i upp- Regeringen bör snarast vidta åtgärder för att säkerställa drag att skyndsamt utforma ett programområde för ett jämställdhetsperspektiv i utformandet av webbase- aktionsinriktad forskning som tar upp genus, pedagogik rade tjänster inom myndigheterna och inom myndig- och teknik samt könsmärkning i arbetslivet. Sid. 121. heternas verksamhetsområden. Sid. 98. VINNOVA bör vidare få i uppdrag att som ett prio-

riterat område initiera forskning som rör kvinnors och

Jämställdhet vid fördelning av riskkapital

mäns värderingar i frågor som rör tid, miljö och hälsa, Jämställdhet vid fördelning av riskkapital säkerhet och trygghet i förhållande till transporter. Regeringen och dess myndigheter inom området bör Sid. 70. såväl i kontakter med riskkapitalmarknaden som genom riktlinjer till de statliga institutioner och företag som är verksamma på riskkapitalmarknaden, klargöra vikten av en könsneutral prövning vid fördelning av riskkapital. Sid. 100.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Min Vision

Det jämställda samhället är inte lätt att beskriva efter- Utbildningarna har utvecklats som vi inte kan säga vilka behov och önskemål som pedagogiskt så att de har ett skulle komma till uttryck fysiskt och psykiskt i det genusperspektiv. Flickor och samhället. Dock kan vi ha visioner och förväntningar pojkar möter teknik och ompå ett sådant samhälle. sorg redan i förskolan på ett

Jag förväntar mig att i det jämställda samhället sådant sätt att de ges så likvärdiga förutsättningar som påverkas samhällsutvecklingen av både kvinnors och möjligt vad gäller kunskap och förståelse för både tekmäns visioner. Demokratiska processer är väl utveck- nik och omsorg. Flickor och pojkar är lika intresseralade så att både kvinnor och män kan och framför allt de av teknik liksom av omsorg. På det viset blir också vill delta för att påverka samhällets utformning. Här teknik liksom omsorg gemensamma områden att delar kvinnor och män på makten och inflytandet från känna ansvar för. Den kommunala teknikskolan har kapitalmarknad till omsorg. Kvinnligt företagande är lika gjort det möjligt att snabbt få in teknikfrågorna i vanligt förekommande som det manliga. Riskkapitalet undervisningsmiljöerna. Detta har lett till att kvinnor finns tillgängligt på samma villkor. Värderingarna hos och män också har lättare att dela på arbetsuppgifriskkapitalisterna har ändrats så att man investerar lika terna i hemmet. Fortfarande finns skillnader i synsätt gärna i t.ex. kvinnors IT-företag som i mäns. vad gäller tekniken och dess användning även om dessa

Det jämställda samhället innebär inte nödvändigt- har minskat. vis att allt i samhället sköts av 50% kvinnor respektive Det jämställda näringslivet har inga stängda dörrar 11 män. Dock anses det vara viktigt att varken kvinnor för kvinnor. Efter en kort period av kvotering delar eller män känner sig underrepresenterade. Enkönade kvinnor och män på makten, d.v.s. styrelserna i de flesta arbetsplatser förekommer inte längre. 40% är en undre företag har alltid ungefär lika många män som kvinnor. gräns. Här finner vi lika många kvinnor som män i styrelse-

Ledarskapet i samhället är hela tiden uppmärksamt rummen även i IT-företagen. Företagen har en positiv på att kvinnor och män respekteras och behandlas på attityd till de anställdas familjeliv och stöttar de ett jämställt sätt. På arbetsmarknaden efterfrågas kvin- anställdas vilja att också ha tid med barn och familj. nor och män i samma utsträckning eftersom man anser Män och kvinnor törs vara lediga för vård av barn utan att bådas kompetens behövs. Kompetensen bedöms inte att riskera sina karriärer. Förutom lön för lika arbete är längre utifrån kön. Arbetsorganisation, värderingar och anställningsförmåner lika för kvinnor och män. Omsorgsattityder, utvärderingar m.m. tar numera hänsyn till arbete värderas lika högt som arbete med teknik. både kvinnors och mäns synpunkter liksom sätt att Livskvalitet diskuteras även i styrelserummen liksom fungera. Respekten för varandras kompetens har ökat på verkstadsgolvet. Livskvalitet kopplas till produktliksom viljan att arbeta tillsammans på lika villkor. kvalitet och människan står i fokus även i produktionen. Sexuella trakasserier har därmed minskat påtagligt. Kvinnors sätt att arbeta och prioritera är lika viktigt

All statistik är könsuppdelad och lättillgänglig. som männens sätt att arbeta och prioritera. I det jäm- Bägge könen ges lika uppmärksamhet, inget kön fram- ställda IT-samhället sammanvägs båda könens kvalistår som norm och inget som problemgrupp. Med teter i beslutsprocesserna. På det sättet kan IT användas automatik genomförs konsekvensbeskrivningar med på ett betydligt effektivare och mer berikande sätt än avseende på båda grupperna. tidigare.

Lärarutbildningarna ger skolan en beredskap att möta flickor och pojkar utifrån deras respektive behov.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Genom skolans gedigna undervisning om IT som ett Tryggare städer har uppstått genom att vägstrukturer verktyg och inte som ett ämne för sig har kvinnors och med valmöjligheter byggts upp, överskådlig planering mäns användning av IT närmat sig varann. Alla är lika använts så att man ser vart vägarna leder, god belysvana att hantera e-handel liksom att sätta in och ta ut ning och ökad funktionsblandning. Man har undvikit pengar på bank, via internet eller placera sina pengar att bygga in dolda nischer och andra siktbarriärer samt med hjälp av internet, eller att surfa på internet. Ingen tunnlar och svåröverskådliga platser. i det jämställda IT-samhället känner sig främmande 3R-metoden är allmänt använd. Metoderna har inför användandet av IT. Diskussionsportalerna är ut- utvecklats och även det demokratiska förfarandet. formade så att kvinnor och män deltar i lika hög grad Kvinnor och män kommer i lika hög utsträckning till i diskussioner på Internet. Därmed innebär internet rådslag för att diskutera infrastruktur och transporter. inte något demokratiskt gap vad gäller kvinnor och män. Kommunerna erbjuder barnpassning för att möjlig- Pornografin på Internet har dessutom minskat kraftigt. göra för småbarnsföräldrar att vara delaktiga.

Vid planeringen av samhällets infrastruktur har Tjänstemän och politiker i samtliga kommuner kvinnor och män lika stort inflytande. Fokus har för- liksom på regional och central nivå bevakar ständigt ändrats från att tidigare enbart vara teknikorienterat jämställdhetsfrågorna. Alla vet att detta är ett viktigt till att nu också vara socialt orienterat. Ett helhetsper- område och ingen tjänsteman eller politiker tvekar spektiv har skapats. I styrelserna för länstrafik och med svaret vid förfrågan om vad jämställdhet egentbranschorganisationer har situationen ändrats så att ligen innebär. kvinnor och män är representerade i ungefär lika stor Kvinnor och män är trygga i sin identitet och törs utsträckning. bejaka sin kvinnlighet och sin manlighet. Kvinnor och 12 Trafikplanerare har insett att det är viktigt att ställa män styrs dock inte av föreställningar om kvinnligt och sig frågan hur man ska tillgodose både kvinnor och manligt i sina avgörande livsval. I det jämställda sammän vad gäller kollektivresandet. Därmed är det flera hället lever kvinnor och män sida vid sida på alla som åker kollektivt än tidigare, framför allt fler män. nivåer och i alla samhällets sektorer och livsmiljöer. Resultatet har blivit ökad lönsamhet för kollektivtra- Här är de gamla strukturerna nedmonterade och istället fiken. Den förbättrade kollektivtrafiken har lett till en finns förståelse för flexibilitet, förändring och anpasskraftigt minskad bilanvändning i storstäderna vilket ning till kvinnor respektive män, där så krävs. har minskat miljöbelastningen.

Parkeringshusen har blivit trevligare och trygga, Det går nu att se att det jämställda samhället lett till d.v.s. utformade för alla trafikanter. Informationen har Ökad demokrati förbättrats. Där finns hjälptelefoner och speglar. Det Ökad livskvalitet är städat och snyggt. Det är ljust. Därmed har till- Ett hållbarare samhälle gängligheten ökat. Busshållplatser har utformats med tanke på kvinnors och barns säkerhet liksom gång- och cykelvägar. I trafikplaneringen har också ett tydligt barnfokus infunnit sig och det ger också ökad säker- Görel Thurdin het för övriga trafikanter. Ordförande i Jämit

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhet

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhetspolitiken

Jämställdhet är ett prioriterat område i Sverige skriver regeringen i förordet till Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet .

Jämställdhet handlar om rättvisa och om fördelning av ekonomisk och politisk makt. Det handlar om demokrati, om att värdera kvinnor och män lika. Det handlar om att bryta den samhällsstruktur som fortfarande råder och som varje dag säger oss att män är norm och kvinnor är undantag, män är överordnade och kvinnor är underordnade, män har stor makt och kvinnor liten makt.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Detta innebär: • en jämn fördelning av makt och inflytande, • samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, • lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, 14 arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, • lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av

personliga ambitioner, intressen och talanger, • delat ansvar för hem och barn, • frihet från könsrelaterat våld.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Traditionellt har jämställdhetsfrågor engagerat kvin- ledamöterna Christina Mörtberg och Olov Agné i Jämits nor. Män har ofta saknats i jämställdhetsarbetet. För delbetänkande Jämställdhet och IT (SOU 2000:58). att jämställdhet ska bli verklighet på alla områden i Genom att visa på hur kvinnor och män fördelar samhället krävs en vilja till förändring och en aktiv sin tid och genom att visa på vad kvinnor och män värmedverkan från både kvinnor och män. Därför har derar och vill kan vi få en bild av hur vardagslivet (idag männens roll i jämställdhetsarbetet under flera år varit och i vår tid) ter sig för kvinnor och män. Genom att en viktig del i svensk jämställdhetspolitik. synliggöra denna bild och agera utifrån den finns en

Allt fler män tar också aktiv del i vården av sina risk att vi därmed bidrar till att vidmakthålla rådande barn. Män vill umgås med sina barn för att få en bra uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. relation till dem, men också för sin egen personliga Poängen med att ansvariga myndigheter inom omutvecklings skull. Via pappornas vilja till ett aktivt för- råde efter område systematiskt synliggör kvinnors och äldraskap öppnar sig en väg till delat ansvar och ökad mäns förutsättningar och villkor, är att de skillnader jämställdhet. som finns i samhället kan förstås och elimineras. Att

Regeringens arbete med att öka mäns engagemang synliggöra utgör en förändringsstrategi i sig skriver i jämställdhetsfrågor har inriktats på att: Anna Wahl i en artikel Fast i strukturerna, några tankar • öka pappors uttag av föräldraledighet, om IT och kön i organisationen. Det behövs ett syste- • öka andelen män inom skola och barnomsorg, matiskt arbetssätt för att politiker, myndighetsrepre- • stödja män som arbetar mot våld. sentanter, gemene kvinna och man ska bli varse den

Regeringen har startat ett tvåårigt projekt om män rådande samhällsstrukturen. Det kan handla om att och jämställdhetsarbete och tillsatt en särskild projekt- visa på exempel som: ledare. Syftet med projektet är att öka kunskaperna Att den medicinska forskningen i princip bedrivs med 15 om vilka hinder som finns och vilka ytterligare insat- fokus på män. Det gäller såväl inom läkemedelsinser som behövs för att öka mäns deltagande i jäm- dustrin som inom den kliniska medicinska forskningen. ställdhetsarbetet. En referensgrupp med representan- Risken är då att kvinnor som drabbas av sjukdomar inte ter för bl.a. politiska partier, arbetsmarknadens parter får adekvat vård eftersom deras symptom inte alltid och forskarvärlden har knutits till projektet. Projektet överensstämmer med de medicinska beskrivningarna ska avslutas 2001. av sjukdomen .

Att kvinnor får lägre pensionsersättning än män

Jämlikhet och jämställdhet

trots att de erlagt lika hög avgift är en annan fråga som Både jämställdhet och jämlikhet är begrepp som rör nyligen aktualiserats av massmedia. ”Nio försäkringsobalanser mellan människor och handlar om att alla bolag av tio diskriminerar kvinnor som sparar i privamänniskor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, ta pensionsförsäkringar” skrev tre fackförbundsordsocial tillhörighet, sexuell läggning m.m. Jämlikhet förande på DN Debatt den 30 oktober 2000. handlar om obalanser mellan grupper. Jämställdhet Att könsrollerna utvecklas tidigt. ”Redan på etthandlar om obalanser mellan kvinnor och män. åringar ser vi hur de blir infösta i flick- och pojkroller”

är ett citat ur DN:s artikel den 13 februari 2001 om

Nödvändigheten av att synliggöra ett

förskolan Björntomten utanför Gävle. På Björntomten

könsperspektiv

pågår ett medvetet arbete för att uppmuntra flickor Jämit har under arbetets gång uppmärksammats på och pojkar att utveckla nya sidor. Arbetet har lett till att skrivningar om vad som är kvinnligt och manligt i att även personalens egna attityder och värderingar sig kan bidra till att nuvarande könsordning bibehålls blivit synliggjorda. ”Vi samtalade med flickor och gav och därmed underförstått kan göra mer skada än nytta. pojkar kommandon” är ett annat citat ur artikeln. Frågan aktualiserades även i det särskilda yttrandet av

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Men det handlar också om att synliggöra hur vardags- strukturella, för att kvinnor och män ska kunna delta livets strukturer ser ut för kvinnor och män i frågor i samhället på lika villkor. Att visa på konkreta föränsom betalt och obetalt arbete, resmönster, normer och dringar, som ger människor lika möjligheter och ansvar värderingar etc. Nödvändigheten av att synliggöra oavsett kön, är den utmaning som alla som vill bidra både kvinnors och mäns villkor och värderingar i sam- till ett jämställt samhälle måste anta. hällsutvecklingen är enligt Jämits mening större och Diskussionen om manligt och kvinnligt, kön och mer betydelsefulla än riskerna att rådande könsmönster genus, sker ofta med motsägelser. Generaliseringar och cementeras. statistik säger en sak, individuella exempel kan ofta

Det är lätt att tro att ett ojämställt samhälle enbart visa en motsatt verklighet. drabbar kvinnor. Det har emellertid visat sig att även Förekomsten av generaliserade skillnader mellan män ser ökade möjligheter till utveckling och enga- kvinnors och mäns situation och värderingar bygger gemang genom ändrade arbetssätt i projekt som främst på statistik och sammanställning som har till syfte att är riktade till kvinnor. Ett bra exempel på detta är just generalisera vissa företeelser. Det är i detta samkommunens arbete med en översiktsplan för Ryssby manhang som olikheter kan synliggöras och därmed i Ljungby kommun, som återgespå sid. 72. Särskilda diskuteras. Det är också utifrån dessa generaliserade insatser gjordes för att få kvinnor intresserade av arbetet slutsatser som övergripande resonemang om vilka åtmed översiktsplanen. Resultatet blev att många fler gärder som behöver vidtas kan föras. kvinnor deltog men också betydligt fler män. Även i Anna Wahl har även uttryckt det som att det inte Marta Gagliardos analys av en arbetsmarknadsutbildning går att utgå ifrån individnivå då man försöker att se IT-bas i Skåne, se sid. 91, framskymtar att om utbild- mönster i hur kön är ordnat i vårt samhälle utan att 16 ningarna bättre tillgodoser kvinnors behov av förkun- könsordningen är strukturellt betingad . skaper så gynnar det också män med samma bristande Jämits resonemang utgår i huvudsak från de geneförkunskaper. Det behövs fler projekt som också belyser rella strukturer som iakttagits. Individuella exempel mäns situation i det ojämställda samhället. används för att visa på förebilder eller motsatsen.

Förslag, reformer och utbildning måste syfta till att ta bort hinder, formella eller informella, mentala eller

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Gender mainstreaming

Idén om mainstreaming är att alla politikområden i Sverige ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och medföra att könsperspektivet tydliggörs och beaktas inom alla delar av regeringens arbete och inom statliga verk och myndigheter. Syftet är att detta integrerade arbetssätt ska påskynda utvecklingen mot jämställdhet. Regeringen har varje år sedan 1994 angivit denna viljeinriktning i sin regeringsförklaring .

Det finns inget etablerat svenskt ord för gender mainstreaming. I detta betänkande har vi valt att fortsättningsvis använda ordet mainstreaming i betydelsen av att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i all verksamhet.

Mainstreaming får enligt Jämits mening inte innebära att kvinnors perspektiv och önskemål trycks in i gamla strukturer och resulterar i ett ”jämställt” samhälle på mäns villkor. Mainstreaming måste innebära att också den gamla huvudfåran ändras i sina strukturer för att passa både kvinnor och män.

En annan risk är att mainstreaming långsamt övergår i ett allmänt prioriterande av mångfald. Detta framkommer i diskussioner på konferenser, arbetsplatser, i politiken och inte minst i regeringens egna regleringsbrev till myndigheterna. 17 En studie av Wera Grahn om politikers och tjänstemäns syn på kopplingen jämställdhet – kollektivtrafik visar på ett exempel där sammanblandning görs .

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

”Ja, vad det gäller kollektivtrafiken liga liv som transporter, folkhälsa m.m. Det är natur-

så tänker jag väl kanske inte i första ligtvis viktigt att förbättra situationen för kvinnor,

hand jämställdhet mellan män och men det är också viktigt att fokusera på män och deras kvinnor. Utan det är väl kanske mera jämställdhet möjligheter att delta i t.ex. föräldraskapet. mellan olika grupper av människor och…/…/Det kan ju Skrivningen kan också tolkas som om jämställdhet vara så att säga, handikappade, det kan vara äldre, endast rör vissa politikområden. Detta gör att man kan det kan vara yngre människor. Det är väl det som bortse från maktförhållandet mellan kvinnor och män man tänker på i första hand vad det gäller jämställd- och därmed också beslutsstrukturerna. Jämit anser det het och kollektivtrafik.” därför viktigt att Sverige driver jämställdhetsarbetet

också utifrån att förändra beslutsstrukturerna inom Jämit anser att om jämställdhet flyter bort som eget både EU-byråkratin och EU-länderna så att kvinnor begrepp och blir synonymt med jämlikhet kommer och män kan delta på lika villkor när det gäller att detta i allra högsta grad att försvåra jämställdhetsar- påverka samhället. betet. Om t.ex. funktionshindrade inte ses som kvinnor

Ledarskapets betydelse för

och män kommer samhället att gå miste om betydelse-

mainstreaming

full information.

Jämit anser att jämställdhetsarbetet i allra högsta grad

Mainstreaming inom EU

är en ledarskapsfråga. Policydokument är en sak men Under 90-talet har jämställdhetspolitiken förstärkts idén om mainstreaming måste också omsättas i verkliginom EU. I och med att Amsterdamfördraget som är heten. Det handlar inte enbart om representation eller 18 EU:s nya grundlag, godkändes och trädde i kraft 1 maj om lagstiftning. Det handlar framför allt om tillämpning 1999 är jämställdhet ett av de övergripande målen för av lagar och om fastcementerade strukturer. Regeringen unionen. måste på ett mycket tydligare sätt än hittills driva jäm-

”Gemenskapen skall ha till uppgift att [...] främja ställdhetsfrågorna och visa att dessa frågor är viktiga [...] jämställdhet mellan kvinnor och män [...].” (Ut- inom samtliga politikområden. drag ur artikel 2, Amsterdamfördraget). Regeringen måste agera som en stark pådrivande

”I all verksamhet som avses i denna artikel skall kraft och inom varje politikområde visa på ett tydligare gemenskapen syfta till att undanröja bristande jäm- ledarskap. Myndigheter och samhället i stort måste ställdhet mellan kvinnor och män och att främja jäm- känna ett mycket starkare krav än hittills på att förställdheten dem emellan” (Artikel 3:2, Amsterdam- ändra strukturerna. Idén om mainstreaming riskerar i fördraget) . annat fall att helt stanna upp eller i bästa fall resultera

I det femte handlingsprogrammet, som omfattar i spridda, kortsiktiga lösningar. Det handlar om orgaperioden 2001–2005, betonas vikten av att kombine- nisationsmodeller, arbetssätt och metoder, arbetstider, ra mainstreaming med positiva åtgärder till förmån för utvärderingsinstrument, kalkylmetoder, pedagogik, kvinnor. ”Integreringen av jämställdhetsperspektivet värderingar m.m. skall ske på ett effektivt sätt inom alla politikområden Riksrevisionsverket lyfter i sin rapport Jämställdhet som kan påverka kvinnors dagliga liv, såsom transpor- – hur styr regeringen fram behovet av bättre styrning ter, folkhälsa och bekämpande av diskriminering på från regeringen vad gäller just jämställdhetspolitiken. andra grunder” . En otydlig målformulering bidrar till att hålla kvar

Jämit kan konstatera att det femte handlingspro- gamla strukturer. grammet endast talar om kvinnor medan Amsterdam- Riksdagen och dess ledamöter har ett stort ansvar fördraget talar om kvinnor och män. I programmet för att bearbeta jämställdhetspolitiken och bli tydligare anges att integrering av jämställdhetsperspektivet ska i styrningen av vad regeringen sedan ska genomföra. ske på de politikområden som påverkar kvinnors dag-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Ledarskapet är viktigt på alla nivåer. Länsstyrelser, tiv i verksamheten. Jämit har funnit att under den tid landsting och kommuner måste också gå i bräschen rådet har arbetat har det uppstått en stark efterfrågan på för ett bra jämställdhetsarbete. Inom varje myndighet att Jämit ska medverka i en rad olika sammanhang – som måste organisationens ledning ta ansvar för att driva samtalspartner, som kunskapsförmedlare, som mötesfrågan om ökad jämställdhet. plats, som kunskapsframtagare, som ifrågasättare etc.

I Jämits studie av tre teknikintensiva företag (sid. Rådet har självklart endast i ringa utsträckning kun- 109) framkommer att de intervjuade anser att en förut- nat svara upp till denna efterfrågan men det är uppensättning för en jämställd arbetsplats var ett ledarskap, bart att det finns ett stort behov av en sådan aktör och d.v.s. en VD som tydligt visade vikten av jämställdhet frågan har väckts om hur denna verksamhet kan utvecki hela företaget. Det finns ett behov av fler kvinnliga las på ett mera permanent och gediget sätt sedan Jämit och manliga förebilder inom ledande befattningar och avslutat sitt arbete. Det finns således ett stort behov av styrelser som driver frågan om jämställdhet. Såväl stu- ett Jämställdhetsråd e.dyl. som kan verka inom transdenter på högskolor, tjänstemän på transportmyndig- port- och IT-sektorn. Samma behov av institutionellt heter, kvinnor i jämställdhetsprojekt som kvinnor och stöd har emellertid även andra politikområden varför män ute på arbetsmarknaden har gett uttryck för detta. det är mera naturligt att skapa en myndighet med ett Näringslivets ledare har också ett stort ansvar i jämställd- bredare ansvar. hetsarbetet, liksom fackliga ledare. Det behövs också en projektdatabas för genomförda

och pågående jämställdhetsprojekt. Både näringsliv och

Mainstreaming – i praktiken

myndigheter har gett uttryck för behov av goda exem- Jämit har kunnat konstatera att regeringens ställnings- pel som stöd för fortsatt utveckling. Det behövs medel taganden är kraftfullt uttryckta i olika policydokument för uppbyggnad, drift och underhåll av en databas och 19 men Jämit kan likafullt konstatera att jämställdhet inte det behövs en ansvarig organisation som svarar för genomsyrar alla verksamheter i tillämpningen. Det uppdatering och informationsspridning. behövs metodutveckling, goda exempel, utbildning och praktisk handledning för att jämställdhet ska komma att integreras i såväl näringslivet som i myndigheternas J Ä M I T S F Ö R S L A G externa verksamhet. Det behövs stöd för att visa på:

En ny myndighet

• Vad /vilka frågor är det som måste ställas för att Jämit föreslår att regeringen inrättar en myndighet

en eventuell ojämställdhet ska bli synlig? som ges i uppdrag att verka som ett nationellt på- • Var i organisationen/verksamheten ska dessa frågor drivande kunskaps- och resurscentra för samhälle

och näringsliv. Myndighetens uppgift bör vara att: ställas? • Samla befintlig kunskap inom området.

• Vilka metoder och verktyg finns att använda för

• Ansvara för kunskapsförmedling om jämställdhet

att integrera ett könsperspektiv?

genom seminarier och annan opinionsbildande • Hur kan arbetet organiseras så att jämställdhets- verksamhet.

arbetet blir en naturlig del av den ordinarie • Utveckla metoder för jämställdhetsanalyser. verksamheten? • Samordna jämställdhetsarbetet.

• Bistå vid införandet av kunskap från genus- och

• Hur kan jämställdhetsperspektivet inarbetas i

jämställdhetsforskning i näringsliv, i utbildningar styrdokument, i befintliga rutiner etc.? och i övrig berörd verksamhet.

Det behövs ett särskilt resurscentra som kan vidare-

• Bygga upp en databas med goda exempel på utveckla Jämits ansvar att opinionsbilda, samla kunskap, jämställdhetsprojekt och metodutveckling. initiera studier och stimulera utveckling av metoder • Etablera samarbete med näringslivet och med m.m. arbetsmarknadens parter.

Det saknas ett institutionellt stöd för myndighe- Regeringen bör skyndsamt utreda hur en sådan ternas arbete med att integrera ett jämställdhetsperspek- myndighet ska utformas och finansieras.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

På väg mot ett jämställt samhälle

Diskussioner om jämställdhet landar ibland i att eventuell ojämställdhet nog är en generationsfråga och därmed blir frågan ett ”övergångsproblem”. En historisk tillbakablick – bara 150 år – visar att maktstrukturerna visserligen tar sig nya uttryck då och då. Men att de är förvånansvärt seglivade.

Kvinnomaktutredningen handlade om att visa på de maktstrukturer som råder mellan kvinnor och män i samhället idag beträffande ekonomisk makt och ekonomiska resurser, se utredningens slutbetänkande Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige .

Jordbrukarsamhällets könsordning

1850 var alla kvinnor omyndiga och samhället var patriarkalt. Mannen hade den formella makten över resurserna. Han representerade hushållet utåt och hade ensam bestämmanderätt över barnen. Den gifta kvinnan stod under mannens målsmanskap och husbondevälde. Den ogifta kvinnan hade förmyndare, oftast fadern. Hon fick inte förvalta egendom, välja yrke eller make 20 själv. Män blev myndiga vid 21 års ålder men fick bestämma över sin inkomst redan vid 15 års ålder .

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Under motstånd tilläts kvinnorna komma in på

Allt fler formella hinder kom successivt att avlägsnas

arbetsmarknaden

för kvinnors utbildnings- och yrkesverksamhet. På I utredningen Hälften vore nog – om kvinnor och män på 1850-talet öppnades små- och folkskolläraryrkena för 90-talets arbetsmarknad beskriver Mats Greiff hur en kvinnorna. Under 1800-talets senare del började även könsuppdelad arbetsmarknad växer fram . posten, telegrafen och järnvägen att anställa kvinnor.

Vid industrialismens början hade många av fabriks- Inom vissa yrken ledde utvecklingen till kvinnlig majoarbetena inte någon bestämd könskaraktär men myck- ritet redan under 1800-talet, först bland privatskoloret snart började tydliga kvinno- och mansyrken att nas lärare, sedan bland folk- och småskollärarna, teleutmejslas liksom olika branscher för kvinnor och män. grafisterna samt sjuk- och socialvårdstjänstemännen . I denna process spelade hantverkstraditionerna en vik- För kvinnliga och manliga lärare gällde samma tig roll. Hantverksutbildade män såg till att kvinnor löneplan fram till 1906, då riksdagen beslöt att införa stängdes ute från vissa yrken och branscher, bl.a. med högre lön för manliga lärare. Argumenten var att män hjälp av de tidiga fackföreningarna. Inom typografyrket hade dyrare vanor än kvinnor. Män måste anlita mer och verkstadsindustrin finns tydliga exempel på hur hjälp i hushållsarbetet och sist men inte minst, de kvinnor medvetet förhindrades att få tillträde under måste kunna försörja en familj. I 1919 års lönereglesenare delen av 1800-talet. Inom andra yrken och bran- ring bibehölls löneskillnader mellan kvinnor och män scher, där hantverkstraditionen inte existerade eller men den innebar samtidig en höjning av lärarlönerna var svag, var det däremot lättare för kvinnor att få generellt. En kvinnlig folkskollärares lön var därmed anställning . betydligt högre än genomsnittslönen för manliga tjän-

stemän i industrin och ungefär dubbelt så hög som den

Det avlönade kvinnoarbetet expanderar 21

genomsnittliga manliga industriarbetarlönen. De eko- Det var inte bara inom industrin det avlönade kvin- nomiska incitamenten för kvinnor att bryta mot rådannoarbetet expanderade. Under andra hälften av 1800- de könsordning var således starka . talet började riksdagsmän resa krav i riksdagen på att

Drömmen om hemmafrun uppstår

den framväxande offentliga sektorn skulle öppnas för kvinnor . Depressionen på 1930-talet och den höga arbetslös-

heten bland män medförde att motståndet mot gifta

Reformer

kvinnor på arbetsmarknaden skärptes. Diskriminering

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män införs.

av gifta kvinnor försvarades och stöddes av flera LO-

1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig förbund. Järnvägsmannaförbundet begärde t.ex. på

1931 års LO-kongress att LO skulle verka för att gifta

efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir

hon åter omyndig. kvinnor inte skulle få anställas i statlig tjänst. Post-

1864 Mannen förlorar sin lagstadgade rätt att mannaförbundet arbetade vid samma tid konsekvent

aga sin hustru. mot ”dubbelanställningar”, d.v.s. att båda parter i ett

16

1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir äktenskap hade anställning .

valbara till riksdagen. Vid samma tid som gifta kvinnor blev myndiga

(1921) växte också en idealbild fram om den manlige

1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma

rätt som män till statliga tjänster. familjeförsörjaren och den ekonomiskt beroende hus-

1971 Särbeskattning ersätter sambeskattning. trun. Hemmafruideologin nådde jordbrukar- och

1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar arbetarklasskvinnorna under mellankrigstiden. Män-

rätt att dela ledigheten vid barns födelse. nens reallöner steg, vilket underlättade verkställandet

av denna ideologi. Många arbetarhustrur slutade för-

Utdrag ur SCBs Lathund om jämställdhet 2000

värvsarbeta om familjens ekonomi tillät det .

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

En aktiv familjepolitik tar sin början

med små barn ut i förvärvsarbete. Den statliga jämställd- Med lågkonjunkturen i början på trettiotalet följde hög hetspolitiken gick in för att underlätta för föräldrar att arbetslöshet och svåra ekonomiska förhållanden, sär- förena yrkesarbete med föräldraskap . skilt för de stora fattiga befolkningsgrupper som kom- Eftersom kvinnorna fortfarande hade huvudanmit till städerna för arbete. Fattigdom, svårigheter att få svaret för hem och familj, skapades en arbetsmarknad arbete och bostad ledde till extremt låga födelsetal och med hög grad av deltidsarbeten och tidsbegränsade krisen i befolkningsfrågan blev föremål för utredning- anställningar. Genom att man i den kommunala sekar, reformförslag och beslut i riksdag och regering. För torn och i vård- och omsorgssektorn kunde konstrueatt uppmuntra familjebildning inledde staten under ra sådana lösningar kunde kvinnor med småbarn komfyrtiotalet en aktiv familjepolitik. Genom att höja binera betalt och obetalt arbete . levnadsstandarden skulle barnafödandet påverkas.

Tre viktiga reformer som främjat jämställdheten

Familjer fick fördelaktiga lån och bidrag till bostäder och det allmänna barnbidraget infördes. Den aktiva Det är i första hand tre reformer som särskilt kommit familjepolitiken fick avsedd verkan. Giftermålsfrek- att främja jämställdheten under de senaste 30 åren. vensen steg och med den födelsetalen. Under fyrtio- Dessa har genomförts inom arbetsmarknads-, familjetalet var födelsetalen höga. Många kvinnor gifte sig och socialpolitikens område. Det handlar om särbeoch blev mödrar . skattningen, som infördes år 1971 och som innebar att

makarna beskattades var för sig och inte tillsammans.

Under sextiotalet expanderar arbetsmarknaden

Det handlar om föräldraförsäkringen, som infördes år återigen 1974

och som innebar att moderskapspenningen gjor- 22 Näringslivet och arbetsmarknaden expanderade under des om till en föräldrapenning, att makarna likställdes efterkrigstiden. Efterfrågan på arbetskraft ökade och i rätten till föräldraledighet. Och det handlar om de ogifta kvinnorna kunde inte längre täcka behovet beslutet om utbyggnad av barnomsorgen år 1974 . av arbetskraft till kvinnojobben. Nu gick även kvinnor

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Vardagsliv

Ibland landar diskussionen om eventuell ojämställdhet i att det är en fråga om individens eget val. Då blir fortsättningen ofta att ”så har vi det inte i vår familj” eller att ”därför är detta är inte en fråga som rör vår verksamhet”. Men att se de strukturer som alltjämt råder i vårt samhälle och som innebär att mannen är norm och kvinnan undantag, är nödvändigt för att kunna åstadkomma ett jämställt samhälle.

Ett sätt att visa på de rådande strukturerna i vardagslivet är att belysa kvinnors och mäns tidsanvändning, hur kvinnor och män organiserar sin vardag. Åren 1990–91genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) den första officiella tidsanvändningsstudien i Sverige. Undersökningen har redovisats i rapporten I tid och otid. En undersökning om kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91. SCB genomför nu en ny omfattande tidsanvändningsstudie som kommer att avslutas under år 2002.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Betalt och obetalt arbete Obetalt arbete/hemarbete Antal tim och min/vecka

Hushållsarbete Om man undersöker hur mycket tid kvinnor och män

Underhållsarbete lägger på olika saker upptäcker man att det finns mar- Omsorg om egna barn kanta skillnader mellan kvinnors och mäns tidsan- Omsorg om andra

Inköp av varor och tjänster vändning.

Hemarbete totalt

Kvinnor utför mer obetalt hemarbete än män, d.v.s.

0 5 10 15 20 25 30 35 kvinnor tvättar, städar, lagar mat, handlar och har ■ kvinnor ■ män omsorg om barnen i högre utsträckning än män. Hem- Källa: SCB Tidningsanvändningsundersökningen 1990/91

Rapport 80 Tabell 30 arbete ger ingen lön eller social status. Kvinnor använder i genomsnitt drygt 33 timmar i veckan till obetalt hemarbete och män drygt 20 timmar. Män använder däremot mer tid för underhållsarbete

än kvinnor. Män använder drygt fyra av totalt 20 tim-

Aktivitet Antal timmar per vecka mar per vecka medan kvinnor använder drygt två av

Förvärvsarbete 33

totalt timmar. För män innebär detta enligt SCB:s

Hemarbete

Personliga behov undersökning att sköta trädgården, att reparera bilen

Studier och laga taket etc. För kvinnor innebär arbetet främst

Fritid

00:45 att sköta trädgården, att rasta hunden och att sköta om

Övrigt okodbart 00:48

övriga sällskapsdjur .

0 10 20 30 40 50 60 70 80

■ kvinnor ■ män Lars Gunnar Krantz pekar i sin avhandling Rörlig-

Källa: SCB Tidningsanvändningsundersökningen 1990/91 hetens mångfald och förändring på en studie från USA 24 Rapport 80. Tabell 1

(Hanson och Pratt) som visar en väsentlig skillnad mel-

lan kvinnors och mäns svar på frågan varför de valt att Statistiken visar också att när barnen kommer ökar kvin- arbeta nära hemmet. Kvinnor nämner i första hand nors hemarbete samtidigt som mäns förvärvsarbete behovet av att snabbt komma hem och ta hand om ökar. Att bli förälder betyder med andra ord skilda saker barnen eller annat som rör hushållet. Män anger därför kvinnor och män. Det är framför allt kvinnorna som emot som det vanligaste skälet att de inte tycker om under en lång period anpassar sina liv till föräldraskapet. att lägga tid på att pendla. Mycket få män nämner hus-

Män förvärvsarbetar mer än kvinnor. Män utför mer hållets behov som orsak . av sådant betalt arbete som är pensions- och semester-

Arbete

grundande, som ger försörjning, större ekonomiskt oberoende och social status än kvinnor. Män använder För att öka förståelsen för behovet av ett jämställdi genomsnitt ca 41 timmar i veckan på avlönat arbete hetsperspektiv inom områden som transporter och IT och kvinnor drygt 27 timmar. är det viktigt att belysa hur arbetsmarknaden ser ut

Det är fortfarande få män som tar ut sin föräldra- idag för kvinnor och män. ledighet. Enligt statistik från SCB utnyttjade 12% av Sedan 1970-talet har det skett stora förändringar på männen och 88% av kvinnorna under år 1999 sin rätt den svenska arbetsmarknaden. Bl.a. har kvinnors deltill föräldrapenning . tagande på arbetsmarknaden ökat kraftigt. Jämfört med

omvärlden är arbetskraftsdeltagandet för de svenska

Vem gör vad av det obetalda arbetet?

kvinnorna bland de högsta inom OECD-länderna. Andra Både kvinnor och män utför obetalt hemarbete men länder med ett högt arbetskraftstal är Danmark, Finland, kvinnor och män utför olika uppgifter. Norge och USA .

Av de totalt 33 timmar i veckan som kvinnor utför Kvinnor och män kan anses leva ganska lika liv utihemarbete, använder kvinnor drygt 17timmar för att laga från att nästan lika många kvinnor som män återfinns mat, diska, tvätta och stryka medan män använder drygt på arbetsmarknaden men det finns fortfarande avsesex av totalt 20 timmar för att utföra dessa uppgifter.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

värda skillnader i förutsättningar och villkor som gör visande internationella jämförelser av yrkessegregeatt vi ännu inte har en jämställd arbetsmarknad. ringen är emellertid svårt dels därför att det saknas • Kvinnor arbetar mer deltid än män. jämförbara data, dels därför att länderna befinner sig i • Kvinnor och män finns koncentrerade inom olika olika utvecklingsstadier vad gäller t.ex. industrialisering

sektorer och yrken. och utbyggnad av servicesektorna . • Kvinnor finns ofta på de lägre nivåerna inom olika

Löner

yrken. • Kvinnor är underrepresenterade som chefer. Ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är att kvin- • Kvinnors löner är lägre än mäns löner nor och män ska ha samma möjligheter till ekonomiskt

I Kvinnomaktutredningen talas om att den sven- oberoende. Enligt SCB:s lönestatistik råder dock fortska arbetsmarknaden är segregerad såväl horisontellt farande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. som vertikalt . Den senaste rapporten visar att kvinnors lön i genom-

Horisontell segregering innebär att det finns områden snitt är 82% av mäns lön. inom arbetsmarknaden som domineras av antingen

Kvinnornas lön i % av männens lön 1998

kvinnor eller män. IT- och transportsektorn är t.ex.

Primärkommuner 89% av männens lön två områden där män är kraftigt överrepresenterade

Landsting 71% av männens lön medan sjukvårdssektorn är ett område där kvinnor är Staten 84% av männens lön kraftigt överrepresenterade. Privat 83% av männens lön

Alla sektorer 82% av männens lön

Det finns också ”kvinnliga” och ”manliga” yrken. Kontors- och dataregistrerare, förskollärare och fri- Källa SCBs ”Lathund om jämställdhet 2000 sid 72 tidspedagoger, sjuksköterskor och vård- och omsorgs- 25 personal är yrken som enligt SCB är starkt kvinnodo- En del av skillnaderna förklaras av kvinnors och mäns minerade. Yrken som är starkt mansdominerade är olika fördelning på yrken och befattningar med olika bl.a. byggnads- och anläggningsarbetare, maskin- och kvalifikationsnivåer, samt av skillnader i utbildning motorreparatörer, maskinförare och militärer . och arbetslivserfarenhet. En del av skillnaden kan

Dessutom har de flesta system för klassificering av emellertid inte förklaras på annat sätt än att det är yrken utvecklats utifrån de strukturer som kännetecknar fråga om direkt eller indirekt könsdiskriminering . männens förvärvsarbete. Det finns t.ex. betydligt fler

Anställningsförmåner

yrkeskoder för traditionellt manliga yrken än för kvinnoyrken. Sjuksköterskor kallas i allmänhet just sjukskö- Kvinnomaktutredningen tar i sitt slutbetänkande upp terskor oavsett vilken specialisering de har. frågan om anställningsförmåner och anger att i tradi-

De nuvarande yrkesklassificeringarna speglar inte tionella studier av löneskillnader mellan kvinnor och heller dagens arbetsförhållanden fullt ut. Ungdoms- män tas ingen hänsyn till icke-kontanta anställningsstyrelsen har i sitt arbete med ungas delaktighet inom förmåner. I arbetstagarens ersättning för arbete ingår upplevelseindustrin kunnat konstatera brister i statis- emellertid inte bara penninglönen utan också värdet tiken, bl.a. vad gäller uppdelning på yrke . av olika förmåner, t.ex. naturaförmåner och lönerela-

Vertikal segregering innebär att det finns en ojämn terade försäkringsrätter . fördelning av kvinnor och män på olika positioner inom sektorer och yrken. Att kvinnor oftare än män finns på lägre befattningsnivåer och mindre prestigefyllda jobb och att män är chefer i större utsträckning än kvinnor .

Internationellt framställs Sverige ofta som ett land med en starkt segregerad arbetsmarknad. Att göra rätt-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Tabellen nedan visar att 47% av kvinnorna och 61% I JUSEKs Temoundersökning som omfattade mer än av männen erhåller minst en förmån. För varje typ av 1500 medlemmar varav 500 chefer fann man att kvinförmån gäller att en större andel män än kvinnor erhål- nor oftare ber om utbildning än män. Män får oftare ler den. Störst är skillnaden när det gäller tjänstebil. utbildning utan att själva begära den. Män söker och Lunchförmån är den enda anställningsförmån där erbjuds oftare befordran. Andelen män som tackade nej andelen kvinnor är ungefär lika hög som andelen män. till en befordran var större än andelen kvinnor.

Löneskillnader inom familjen slår hårt vid föräldra-

Förmån Andel anställda med förmån

ledighet. Hälften av de manliga cheferna avstår från

Tjänstebil 0,9

pappamånaden. Friare arbetstider ansågs viktigast för

Företagets vinst

Bostadsförmån 0,4 att kunna kombinera yrkesliv och föräldraskap.

Telefon

Jämit kan se att det fortfarande pågår diskrimine-

Aktier, konvertiblier

ring av kvinnorna ute i arbetslivet. Företag och kom-

Fritidsbostad

Varu-, tjänsterabatter muner har sina jämställdhetsplaner, men de verkar

Lunchförmån

vara passiva instrument för att åstadkomma jäm-

Åtminstone en förmån

ställdhet. Vi kan också se att den segregerade arbets-

0 10 20 30 40 50 60 70

marknaden bidrar till diskriminering av sektorer i för-

■ kvinnor ■ män

hållande till de tekniska sektorerna. Detta visar att det

Källa: Kvinnomaktutredningen SOU 1998:6 sid 124

(Granqvist SOU 1997:136) är nödvändigt att öka antalet kvinnor inom de teknis-

ka sektorerna och också att ge dem befordran på lika Vid Växjö universitet, institutionen för samhälls- villkor som männen får befordran. Om män får utbild- 26 vetenskap har Elvi Richard och Betty Rohdin gjort en ning och kvinnor måste be om den sker en systemakartläggning av anställningsförmåner i Växjö kommun tisk diskriminering som måste synliggöras på varje år 2000. Där bekräftas vad maktutredningen kommit arbetsplats. fram till. Männen har i betydligt större utsträckning Jämit kan också se när det gäller möjligheter till tillgång till arbetskläder, tjänstebil, bilpool, garage och befordran m.m. att man också måste förbättra relafri parkering. Vid en närmare analys kan man se att det tionen mellan kvinnor och män vad gäller utnyttjanär de tekniska förvaltningarna som får förmåner i första de av föräldraförsäkringen. Regeringen bör mer aktivt hand medan personalen inom skola och omsorgsför- än tidigare analysera varje hinder för jämställdhet och valtning får stå tillbaka. Med tanke på att skola och se till möjliga lösningar för att eliminera hindren. omsorgsförvalning har många fler kvinnor och tekniska

Distansarbete med stöd av IT – en drivkraft till

förvaltningar många fler män så innebär detta en dis-

ökad jämställdhet?

kriminering av kvinnorna. I kommunen visade det sig också att endast 22% av kvinnorna har tjänsterum mot Ewa Gunnarsson har i en bilaga till Distansutredningen 45% av männen. Vad gäller hälsokontroll så hade pekat på att forskningen om jämställdhet i arbetslivet endast 44% av kvinnorna mot 67% av männen sådan. kommit att bidra till att synliggöra dels att arbetslivet Ser man till deltagande i beslutsfattande och rådgi- utformats med utgångspunkt från en heltidsarbetanvande organ så anser 38% av männen att de deltagit de man, dels att synliggöra hur strukturella förhållanmot 14% av kvinnorna. Något man ansåg inte enbart den vidmakthåller och återskapar mönster av manlig kunde förklaras med att fler män var chefer. överordning och kvinnlig underordning .

I kommunen anser 70% av kvinnorna men också Gunnarsson har analyserat frågan om distansarbete 51% av männen att det inte är lika lön för lika arbete. i sig kan vara en drivkraft till ökad jämställdhet eller 83% av kvinnorna men också 65% av männen anser inte. Gunnarsson menar att även om den moderna inte heller att kommunen värderar arbete med män- informationsteknologin öppnar nya möjligheter till att niskor lika mycket som arbete med teknik. upplösa gränser såväl i tid som rum, emellan arbets-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

liv och fritid, betalt och obetalt arbete, storstad-, gles- nen såg IT som ett medel för att skapa en arbetsform bygd o.s.v., är det nödvändigt att föra in den kunskap som gjorde dem så geografiskt obundna som möjligt, vi har om könsspecifika mönster och strukturer på en individuell frihet och flexibilitet i bemärkelsen arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att fortsatt obundenhet till en speciell plats. Drivkraften för dem nya arbetsorganisationer, som distansarbete, bevakas att distansarbeta var att få en friare arbetsform och utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det gäller såväl slippa en kontrollerande hierarkisk arbetsorganisahembaserat distansarbete som t.ex. olika varianter på tion. Männen hade t.ex. visioner om att ”segla långt telekontor (s.k. call-centra). bort” men ändå kunna ta arbetet med sig.

De kvinnliga översättarnas visioner var mer jord-

Kvinnors och mäns syn på distansarbete

nära, de bestod i att skapa en mötesplats – ett gemen- Gunnarsson har i sina intervjuer med några hembase- samt rum där de kunde få ett professionellt och socirade distansarbetande kvinnliga och manliga översät- alt utbyte kolleger sinsemellan. Innebörden i frihet tare funnit skillnader mellan könen som – utan att ses och flexibilitet kopplades här till möjligheterna att som generellt representativa – kan vara intressanta att kombinera omsorgsarbetet för barnen med ett yrkesnotera. Såväl kvinnorna som männen talade om dis- arbete. För männen blev distansarbetet en form för en tansarbetets möjligheter till en större frihet och flex- modern maskulinitet medan kvinnorna upplevde att ibilitet men gav begreppen helt olika innebörd. Män- de löste ett gammalt problem på ett nytt sätt .

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Utbildning

”Den kalla aprilvinden biter i kinderna när jag står och väntar framför portarna till Tekniska museet. Det är ännu några minuter kvar innan de öppnas. Mitt uppdrag är att titta på samlingarna ur genusperspektiv. Jag undrar vad jag kommer att finna. Av någon anledning är detta ett museum jag aldrig tidigare besökt, trots att jag arbetat på museer i många år. Fast jag aldrig varit här förut har jag ändå någon sorts uppfattning om vad som finns innanför väggarna. Teknik, ett begrepp som väcker tankar om komplicerade tekniska konstruktioner gjorda av män och för män i en värld där mannen varit norm. I kombination med museum tänker jag mig att det här är en plats där männens makt över tekniken manifesteras. Men stopp! Vilken generalisering! Vad är det som säger att teknik är något manligt?

Visserligen har männen haft ett långt försprång framför kvinnor när det gäller teknisk utbildning. Först 1921 fick kvinnor tillträde till tekniska högskolor. Tre år senare grundades Tekniska museet av flera starkt mansdominerade sammanslutningar – Ingenjörsvetenskapsakademin, Svenska Teknologföreningen, Svenska Uppfinnarföreningen och Svenska Industriförbundet. Dess uppgift enligt stadgarna är främst att belysa den svenska utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper, samt inom industrin. Även om museet i början var en mansdominerad institution, så finns det ingenting i sig som säger att det nödvändigtvis behöver vara så idag – t.ex. i stadgarna – och att den teknik som visas tvunget skulle behöva vara kopplad starkare till det ena eller andra könet. Är inte de tekniska föremål som museet samlat in neutralt könslösa ting? 2828 Jag försöker skaka av mig mina fördomar och inta en sakligt neutral inställning till uppdraget. Jag är här för att ta reda på om det går att finna skillnader i förhållande till kön i samlingarna och inte att redan från början anta att det är så.

Flera skol- och förskoleklasser står framför mig och väntar ivrigt på att få komma in. Ju närmare tioslaget kommer desto fler trängs framför trappan. Det råder en spänd förväntan. Då händer plötsligt något som återigen får mig att undra över kopplingen mellan kön, teknik och museet.

Alldeles intill mig står en dagisfröken som håller en liten pojke i ena handen och en flicka i den andra. Plötslig vänder sig en manlig barnskötare i gruppen om. Han klappar pojken på huvudet och säger:

Nu ska det väl bli kul för dej! Han ler samtidigt bekräftande mot pojken och tittar honom i ögonen. Flickan som

håller i frökens andra hand skruvar på sig, slänger lite rastlöst med armen och blir genast tillsagd av fröken att stå stilla. Det är pojken som förväntas få roligt, medan flickan uppmanas att vara passiv och snäll.

Är det en slump att detta inträffar framför Tekniska museet? Och har det i så fall någon betydelse? Hänger det samman med förväntningar på det som döljer sig innanför väggarna till detta museum och att dessa är relaterade till kön? Vad är det jag kommer att finna i samlingarna och vad säger detta om kön?”

Wera Grahn Inledningen till artikeln Tekniska museet – den manliga teknikens tempel?

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhet måste börja tidigare än så

Vid högskolan i Gävle utbildas förskollärare i natur- Jämit har i sitt delbetänkande Jämställdhet och IT vetenskap och teknik sedan flera år tillbaka. Mål- (SOU 2000:58) pekat på utbildningens betydelse för sättningen är att väcka barns intresse för teknik och en ökad jämställdhet i näringslivet och i samhället i naturvetenskap redan i förskoleåldern. Men det handstort. Bristen på kvinnor i de tekniska, främst data- lar också om att ge de många kvinnor som söker sig tekniska utbildningarna på universitets- och högsko- till utbildningen en större kunskapsbredd i naturvelenivå har aktualiserats både i Sverige och inom EU. tenskap och teknik. Programmets kurser bygger på

Jämits delbetänkande innehöll förslag om förän- lärande genom lek, vilket är definierat i läroplanen för drad pedagogik i utbildningen. Bl.a. angavs att peda- förskolan och förskoleklassen. gogiken bör förändras på alla nivåer, från grundskola Utifrån ovannämnda resonemang såg Jämit behovet till universitet och högskola, så att den generellt byg- av att ta fram statistik för analys på lägre nivåer än ger på ett jämställdhetsperspektiv universitet, högskola och gymnasium. Vi begärde där-

Jämit har noterat att många remissinstanser ställer för statistik om högstadieskolorna med fokus på flickors sig bakom Jämits förslag om ändrad pedagogik. Som teknikval till gymnasiet under två år. Skolorna var rang- Umeå universitet också påpekar så bör detta även ordnade från dem som hade flest sökanden bland flickor omfatta förskola och fritidsverksamhet. Jämställdhet till dem som hade noll sökande till teknikutbildning. måste med andra ord börja tidigare än så. Redan i Man kunde där se en stor skillnad mellan skolorna, men förskolan och i fritidsverksamheten är behovet av en varken tid eller resurser möjliggjorde en ytterligare förändrad pedagogik stort. analys inom ramen för Jämits arbete. Jämit anser det

”I ett hem är det familjenormen som styr, och det vara en uppgift för Skolverket att fortsätta arbetet med lär sig alla barn väldigt tidigt liksom att det kan se olika en fördjupad analys av vårt material. Det är viktigt att 29 ut i olika familjer. Men i förskolan är det samhällets pedagogiken på alla nivåer i skolan fokuseras för att norm som styr, och därför är det jätteviktigt vad vi belysa orsakerna till skillnader mellan flickors och pojgör”, säger förskolläraren Kajsa Svaleryd i DN:s arti- kars teknikval. Skolverkets arbete bör ske i form av kel ”Modiga flickor, ömsinta pojkar” den 13 februari både utvärderingsinsatser och forskning. Jämit över- 2001. Artikeln handlar om förskolan Björntomten i lämnar därför statistikmaterialet till Skolverket. Gävle. Genom att filma det som hände på förskolan

Kommunala Teknikskolor

blev personalen medvetna om sin egen roll i hur man själv omedvetet bidrog till att bygga upp flickors och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i pojkars könsroller. ett förslag om nationellt handlingsprogram för kvinnor

och innovationer pekat på behovet av ”Kommunala

Teknikskolor”. Förslaget överlämnades till regeringen

i januari 2001. Idén med kommunala teknikskolor är att

bygga en teknikskola som följer barnen från förskolan

upp till gymnasiet och där de erbjuds möjligheter att

delta på samma sätt som i de kommunala musiksko-

lorna. Den kommunala teknikskolan ska komplettera

skolans och arbetslivets teknikundervisning.

Förslaget innebär också att pedagogik- och teknik-

material ska vara utprovat för att passa båda könen, att

praktik och teori ska kunna kombineras. Kommunala

teknikskolor ska bidra till att stimulera kreativitet, ge

tid för eftertanke/reflexion och ge kunskaper i grund-

läggande tekniska principer, mekanismer, elektronik

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

och IT. Det är också tänkt att ett samarbete mellan skola och företag ska kunna etableras där man gemensamt finansierar teknisk utrustning och använder varandras lokaler.

Jämit anser att eftersom det inte finns några specifika behörighetskrav kopplade till teknik för lärare från förskola och upp till gymnasiet, så har skolan naturligtvis inga möjligheter idag att ge flickor och pojkar en gemensam teknikplattform att stå på inför val till gymnasieutbildning. Därför är förslaget om en kommunal teknikskola i allra högsta grad relevant. Här kan skolan kompletteras med personer från arbetslivet som kan teknik och som genom sina erfarenheter också kan bidra till förståelsen för hur tekniken kan användas i olika sammanhang. Här kan varje elev också ges möjlighet att gå in på den svårighetsnivå som motsvarar tidigare kunskaper hos eleven.

30

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Strukturfonder

Sverige får genom sitt medlemskap i Europeiska Unionen tillgång till medel ur de europeiska strukturfonderna (nedan kallade strukturfonderna). Strukturfonderna syftar till att minska regionala obalanser och skillnader i ekonomisk utveckling mellan olika europeiska regioner. I strukturfonderna finns utvecklingskapital som kan användas för att öka kunskapen om jämställdhet och bidra till metodutveckling inom områden som transporter och IT.

Jämit har gett högskolan i Halmstad i uppdrag att genomföra en analys av jämställdhetsperspektivet i strukturfonderna med fokus på jämställdhet inom transporter och IT. Analysen har genomförts av WiTEC Sweden .

31

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

De europeiska strukturfonderna

områdena eller att utveckla verktyg och tillväga-

– medel för ökad jämställdhet inom IT

gångssätt för att motverka könssegregering inom dessa

och transporter

områden. Under perioden 2000–2006 får Sverige ca 19 miljarder

Strukturfonderna för perioden

kronor från strukturfonderna för att genomföra olika

2000 –2006

program och driva utvecklingsprojekt. Den svenska

Målområden

medfinansieringen beräknas uppgå till minst motsvarande summa. IT är ett av de prioriterade områdena i Medlen i strukturfonderna fördelas på målområden strukturfonderna och i samtliga program där Sverige inriktade på vissa regioner eller medlemsländer som deltar finns tillgång till medel för IT-utveckling. Medlen helhet: kan exempelvis användas för att genomföra projekt som syftar till att utveckla nya tjänster och tillämp- Mål 1: Utveckling och strukturell anpassning i ningar med stöd av IT-teknik, öka användningen av områden med eftersläpande utveckling. IT, öka kompetensen inom IT-området eller stimule- Mål 2: Ekonomisk och social omställning i ra distansutbildning. I flera av programmen finns även områden med strukturella svårigheter. medel för insatser inom transportområdet, exempel- Mål 3: Anpassning och modernisering av politiken vis transportlösningar för persontrafik eller trafiklös- och systemen för skolutbildning, yrkesningar som skapar en attraktiv livsmiljö. utbildning och sysselsättning.

Främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de övergripande målen för strukturfonderna I Sverige finns två Mål 1-områden (Norra Norrland 32 och jämställdhetsprincipen bekräftas i 13 av 56 arti- och Södra Skogslänsregionen) och fyra Mål 2-områklar i förordningen för fonderna. den (Södra, Västra, Norra och Öarna). Växtkraft

”För att stärka den ekonomiska och sociala sam- Mål 3 omfattar åtgärder i hela Sverige. manhållningen strävar gemenskapen även efter att främ-

Gemenskapsinitiativ

ja […] jämställdhet mellan kvinnor och män […]. Dessa ansträngningar bör särskilt […] bidra till att undanröja En del av medlen i strukturfonderna går till s.k. gemenbristande jämställdhet mellan kvinnor och män och skapsinitiativ, som syftar till att utveckla samarbetet främja jämställdheten dem emellan. […]” . mellan olika regioner samt att lösa problem som är

I linje med tillämpningen av mainstreamingprin- gemensamma för medlemsländerna eller vissa eurocipen är jämställdhet ett horisontellt tema i samtliga peiska regioner: strukturfondsprogram. Det innebär att jämställdhet Interreg III: Gränsöverskridande, transnationellt ska genomsyra alla insatsområden i ett program och och interregionalt samarbete som syftar till att att hänsyn ska tas till jämställdhetsperspektivet i alla stimulera en harmonisk och balanserad regional faser av programarbetet; planering, genomförande och utveckling i hela EU. utvärdering. Genomförandet av programmen ska kän- Equal: Transnationellt samarbete för att finna netecknas av ett aktivt jämställdhetsarbete och de pro- nya metoder i kampen mot diskriminering och jekt som lyfter fram jämställdhetstemat ska priorite- orättvisor av alla slag när det gäller att komma in på ras i urvalsprocessen. arbetsmarknaden.

Myndigheter, organisationer och företag, som vill Leader +: Landsbygdsutveckling genom integredriva utvecklings- och förändringsarbete med inrikt- rade utvecklingsprogram och samarbete med lokala ning mot jämställdhet, kan ta del av strukturfonderna. aktionsgrupper. Medlen kan exempelvis användas för att genomföra Urban: Ekonomisk och social upprustning av projekt som syftar till att utveckla mainstreaming- städer och stadsområden med problem i syfte att metoder som kan tillämpas inom IT- och transport- främja en hållbar utveckling i städerna.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Interreg består av tre olika delprogram. Interreg III A tioner och ideell sektor, som tagit fram regionala planer som avser gränsregionalt samarbete där Sverige varit för arbetet inom ramen Växtkraft Mål 3. med och utarbetat förslag till fem olika program; Mål 1- respektive Mål 2-programmen hanteras av Sverige – Norge, Öresundsregionen, Skärgården, länsstyrelserna i Norrbotten (Mål 1 Norra Norrland), Kvarken – MittSkandia och Sverige – Norge – Finland Jämtland (Mål 1 Södra Skogslänsregionen), Gävleborg – Ryssland (Nordkalotten/Kolarctic). Interreg III B som (Mål 2 Norra), Örebro (Mål 2 Västra) och Jönköping avser transnationellt samarbete där Sverige varit med (Mål 2 Södra samt Mål 2 Öarna). Handläggarna bereoch utarbetat förslag till tre program; Östersjön, der ärendena varefter en strukturfondsdelegation med Nordsjön och Norra Periferin. Interreg III C som avser representanter för kommuner, länsstyrelser, länsarinterregionalt samarbete. Leader + avser åtgärder i betsnämnder och landsting fattar beslut om projektolika landsbygdsområden i Mellan- och Sydsverige medel. medan Urban avser åtgärder i Göteborgs Stad. Equal

Övervakningskommittéer

projekt kan genomföras i hela Sverige.

Samtliga strukturfondsprogram för perioden 2000– För varje program finns en övervakningskommitté, 2006 kan ge stöd till jämställdhetsprojekt inom IT- som följer upp programarbetet och som kan föreslå området. Jämställdhet inom transportområdet kan förändringar i hanteringen av programmet. Kommittéstödjas främst via Mål 1, Mål 2 och Interreg III. erna, som består av representanter för bl.a. arbets-

marknadens parter, näringslivsorganisationer, kom-

Organisation och ansvar för

muner och myndigheter, har det övergripande ansva-

strukturfonderna

ret för att bevaka att jämställdhetsperspektivet får För varje område som omfattas av strukturfonderna genomslag i programarbetet. Ordförande i respektive 33 finns en utvecklingsplan, ett Samlat Program Doku- kommitté är en representant från Näringsdepartement (SPD), där regionens starka och svaga sidor ana- mentet. Övervakningskommittéerna för Växtkraft lyseras. Programmen styr användningen av medlen från Mål 3 och Equal har tillsatt en gemensam beredningsstrukturfonderna i varje region och är en överenskom- grupp med särskilt ansvar för jämställdhetsfrågor. melse mellan Europeiska Kommissionen och nationella JämO finns också representerad i dessa kommittéer. organ i respektive medlemsland. I Sverige ansvarar Liknande beredningsgrupper finns dock inte för Mål Näringsdepartementet för strukturfonderna. Med ut- 1- respektive Mål 2-programmen. gångspunkt från analysen ges förslag till olika insats-

Ansvar för kunskapsöverföring

områden för att utveckla regionen. Det finns även ett s.k. programkomplement, som ger en mer detaljerad Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) resbeskrivning av åtgärderna inom varje insatsområde samt pektive ESF-Rådet har i uppdrag att sprida resultat fungerar som vägledning för handläggarna av program- och goda exempel från strukturfondsarbetet på natiomen samt de som vill ansöka om medel. nell nivå. Myndigheterna ansvarar även för halvtids-

utvärderingen av programmen. I regleringsbrevet för Förvaltningsmyndigheter 2001

budgetåret står att NUTEK ska ”Medverka till att Respektive strukturfondsprogram hanteras av en för- genomförandet av de geografiskt avgränsade programvaltningsmyndighet, som ansvarar för genomförandet. I men inom EG:s strukturfonder sker effektivt och i över- Sverige hanteras Växtkraft, Mål 3 och Equal av Rådet ensstämmelse med nationella regionalpolitiska mål” . för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet). ESF- För att underlätta genomförandet av programmen rådet har en regional organisation med kontor i 17 län genomför NUTEK utbildningsprogram för bl.a. handoch beslutande i de enskilda ärendena är handläggarna läggare vid förvaltningsmyndigheterna. En del av utvid dessa kontor. I varje län finns ett partnerskap med bildningen kommer att fokusera på de horisontella representanter för offentliga organ, näringslivsorganisa- målen för strukturfonderna; miljö, jämställdhet, inte-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

gration etc. Det finns dock ingen riktad utbildning som lyserats. Ett undantag är dock Equal programmet som berör enbart jämställdhetsmålet. satsat på ett utvecklingsområde benämnt ”Nya bran-

scher med nya arbetsformer och kulturer – kartlägg-

Jämställdhetsperspektivet i

ning och analys ur ett jämställdhetsperspektiv”, som

strukturfonderna

tar sin utgångspunkt i förhållanden inom IT-bran- Om strukturfonderna ska kunna bidra till jämställd- schen . heten inom områden som transporter och IT, måste Sammanfattningsvis kan sägas att för att säkermålen omsättas i praktisk handling i programarbetet. ställa strukturfondernas effekter med avseende på Jämställdhetsperspektivet måste betonas i alla steg i jämställdhet inom transporter och IT krävs en fördjuprocessen, det gäller: pad analys av jämställdhetsperspektivet i de berörda

programmen. Detta kan ske genom att respektive

Utarbetande av programdokument (SPD)

övervakningskommitté initierar tematiska (ämnesvisa) Redan i utarbetandet av SPD måste hänsyn tas till jäm- studier, som kan ligga till grund för strategiska jämställdställdhetsperspektivet, dels i programmet som helhet, hetsåtgärder inom dessa områden. dels i varje insatsområde och dels i varje åtgärd.

Information om programmet

WiTEC:s analys av jämställdhetsperspektivet bygger på en genomgång av de svenska Mål 1-, Mål 2-, ”Det är viktigt att det av den information som läm- Mål 3- och Equal-programmen, som godkänts av Euro- nas, tydligt framgår att projektansökningarna redan på peiska Kommissionen. Vidare har förslag till SPD för planeringsstadiet ska genomsyras av jämställdhetsde Interregprogram där Sverige deltar studerats. perspektivet” (Samlat Program Dokument, Mål 1 34 Erfarenheter av hur arbetet med strukturfonderna för Norra Norrland, 2000–2006) . perioden 2000–2006 kommit igång med avseende på För att nå jämställdhetsmålet kan förvaltningsjämställdhetsmålet har inhämtats från handläggare myndigheterna stimulera projektansökningar med inoch jämställdhetsexperter vid förvaltningsmyndighe- riktning mot jämställdhet inom exempelvis transporter terna. WiTEC har även tagit del av de ansöknings- och IT. Av strukturfondsförordningen framgår att handlingar och det informationsmaterial, som funnits information speciellt ska riktas till organisationer som tillgängligt. arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett

I programdokumenten finns ofta generella beskriv- exempel på hur man arbetar med jämställdhetstemat ningar av jämställdhetssituationen i regionen och all- i Växtkraft Mål 3 är att de regionala kontoren, i bl.a. mänt hållna formuleringar exempelvis om behovet av Skåne och Östergötland samt på Gotland, avsatt extra att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Flera medel för resurspersoner, som informerar företag och program lyfter i sina analyser fram den könssegregerade projektägare om programmets mål och/eller bistår arbetsmarknaden som en svaghet för den aktuella regio- företagen med att ta fram jämställdhetsplaner. nen. I Mål 2Västra vill man exempelvis ”stimulera sam- Sammanfattningsvis kan sägas att det sannolikt arbetsformer för utveckling av metoder och utbild- behövs ytterligare informationsresurser för att strukningar som minskar könssegregeringen på arbetsmark- turfonderna ska bli ett medel för jämställdhetsutnaden och de kompetensgap som annars leder till att vecklingen inom områden som transporter och IT. Det tillväxtföretag hämmas i sin utveckling” (Samlat krävs att förvaltningsmyndigheterna arbetar aktivt för Program Dokument, Mål 2 Västra, 2000– 2006) . att stimulera projektansökningar i denna riktning.

De flesta programdokumenten saknar dock ett

Ansökningar och dialog med projektägare

jämställdhetsperspektiv på de insatsområden som berör transporter och IT. Det saknas könsuppdelad Utformningen av ansökningshandlingarna är ett sätt statistik och konsekvenserna av olika åtgärder för kvin- att betona strukturfondernas jämställdhetsmål. I nor respektive män inom dessa områden har inte ana- ansökningshandlingarna för bl.a. Mål 1 och Mål 2, ska

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

projektägaren beskriva projektets jämställdhetseffek- Bristen på jämställdhetsperspektiv på de insatsområter. Projektägaren ska exempelvis ange om projektet den som berör transporter och IT försvårar bedöm- ”direkt syftar till att förbättra jämställdheten”, ”bidrar ningarna av effekterna då varken SPD eller programindirekt till att förbättra jämställdheten”, ”är jämställd- komplement ger handläggarna adekvat vägledning. hetsneutralt” eller ”riskerar att försämra jämställdhe- Det saknas även tillämpbara mainstreamingmetoder ten”. I vissa fall ska projektägaren även ge en mer detal- för strukturfondsarbetet eftersom de metoder som jerad beskrivning av effekterna. utvecklats sällan tar sin utgångspunkt i projektverk-

Strukturfondsprogrammens jämställdhetsmål säker- samheter. Vidare kan inte de som arbetar med strukställs genom en aktiv dialog mellan handläggarna och turfonderna på ett enkelt och smidigt sätt hitta goda projektägarna i samband med ansökan samt vid upp- exempel (best practice) från andra regioner med avseföljning och utvärdering av projekten. För att kunna ende på mainstreamingmetoder och/eller jämställdföra denna dialog krävs jämställdhetskunskap hos hetsprojekt. handläggarna av respektive program. Länsstyrelsen i För att kunna granska projekten ur ett jämställd- Norrbotten är ett exempel på en förvaltningsmyndig- hetsperspektiv krävs erforderliga kunskaper hos de het som satsat på jämställdhetsutbildning för hand- som deltar i programarbetet och då också kunskaper läggarna med gott resultat. om genus samt rutiner för hur de horisontella målen

Gävleborgs län, som fungerar som referenslän för ska hantera. Några förvaltningsmyndigheter, exempeljämställdhet i Växkraft Mål 3, har också satsat på olika vis länsstyrelsen i Jönköping, har valt att anlita länets åtgärder för att stimulera jämställdhetsarbetet. Bl.a. jämställdhetsexpert och/eller andra experter för att har partnerskapet beslutat att de företag som deltar i granska projekten med jämställdhetsglasögon. programmet och som genomför ”extraordinära insatser Sammanfattningsvis kan sägas att det för att 35 för att förbättra jämställdheten” kan erhålla ett extra stöd säkerställa en jämn kvalitet i strukturfonderna som på 15%. Regionkontoret har även satsat på jämställd- helhet bör jämställdhetsutbildning anordnas, såväl hetsutbildning för de konsulter, som stödjer företagen regionalt via förvaltningsmyndigheterna som centralt i Mål 3 programmet. via NUTEK samt ESF-Rådet, för både partnerskap,

Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga hand- strukturfondsdelegationer och handläggare. De rutiner läggare som hanterar strukturfondsprogram bör erbjudas som tas fram för att hantera jämställdhet som horisonbasutbildning för att kunna arbeta med jämställdhets- tellt mål bör kunna samordnas mellan olika förvaltningsmålet och för att kunna bistå projektägarna. För att nå myndigheter även om själva programmen skiljer sig åt. effekter med avseende på jämställdhet inom transpor-

Uppföljning och utvärdering av programmet

ter och IT föreslås tematiska lärande nätverk med handläggare, som kan fördjupa sina kunskaper inom just ”Stödformerna bör utvärderas med avseende på fördessa områden. beredelsen av dem, granskningen efter halva tiden samt

bedömningen av deras effekt, och utvärderingsförfaran-

Beslut om projektmedel

det bör integreras i övervakningen av stödformerna. För att ett projekt ska få stöd från ett strukturfonds- Målet för och innehållet i varje steg av utvärderingen bör program måste det kunna hänföras till något av pro- därför definieras och när det gäller den sociala och ekogrammets insatsområden, ett antal generella kriterier nomiska situationen, miljön och jämställdheten mellan (exempelvis nyskapande, långsiktiga effekter och kvinnor och män bör utvärderingen förbättras” . genomförandekapacitet) samt de horisontella kriteri- Uppföljning och utvärdering är centrala aspekter i erna, däribland jämställdhet. Trots att det horisontella arbetet för att integrera jämställdhetsperspektivet i jämställdhetsmålet betonas i programdokumenten är alla delar av programprocessen. Övervakningskomdet ofta svårt för handläggarna, partnerskapen och mittéerna har en viktig roll i uppföljningen av prostrukturfondsdelegationerna att hantera detta mål vid grammen och kan vid behov förändra hanteringen av projektbedömningar.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

respektive program för att säkerställa jämställdhetsmålet. Kommittéerna för Växtkraft Mål 3 och Equal J Ä M I T S F Ö R S L A G har, som tidigare nämnts, en speciell beredningsgrupp Tematiska (ämnesvisa) studier med fokus för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet genom- på jämställdhet och transporter samt

jämställdhet och IT

syrar programarbetet.

Beträffande förhandsutvärderingen av struktur- Regeringen bör som företrädare i övervakfondsprogrammen för perioden 2000–2006 var det ningskommittéerna för strukturfonderna ta

initiativ till en fördjupad analys genom temaendast några enstaka utvärderingar som belyste jäm-

tiska studier med fokus på jämställdhet och ställdhetsaspekter. NUTEK och ESF-Rådet, som ansva-

transporter samt jämställdhet och IT. rar för halvtidsutvärderingarna av programmen, kan vid upphandlingen av utvärderare ställa krav på jämställd- Basutbildning i jämställdhet hetskunskaper hos de organisationer som deltar. Detta

För att stärka jämställdhetsperspektivet i frågor för att säkerställa att utvärderingen blir ett medel för

som rör transporter och IT bör regeringen ge att nå strukturfondernas jämställdhetsmål. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

Sammanfattningsvis kan sägas att det behövs och Rådet för Europeiska socialfonden i kontinuerlig uppföljning av strukturfondsprogram- Sverige (ESF-rådet) i uppdrag att ansvara för

en basutbildning i jämställdhet för berörda men ur ett jämställdhetsperspektiv. För att belysa jäm-

handläggare samt ledamöter i partnerskap ställdhetseffekterna inom transporter och IT föreslås

och strukturfondsdelegationerna. att övervakningskommittéerna initierar tematiska utvärderingar som fokuserar på dessa områden. Upp- 36 följning av det horisontella jämställdhetsmålet måste också vara en central del i de övergripande utvärderingarna av respektive strukturfondsprogram.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Verktyg för analyser

Det finns redan idag metoder och verktyg som stöd för att analysera jämställdheten i den egna verksamheten. 3R-metoden kan vara ett sådant hjälpmedel, checklistor och nyckeltal kan vara andra. Det handlar om att information om dessa verktyg förs ut för att de också ska kunna användas i jämställdhetsarbetet.

Landstingsförbundet har gjort en sammanställning av metoder i skriften Mainstreaming – en inventering .

Inom Näringsdepartementet finns en arbetsgrupp för metodutveckling i frågor som rör integrering av jämställdhet i olika verksamheter. Arbetsgruppen initierade under år 2000 ett antal projekt i syfte att pröva redan etablerade modeller för verksamhetsstyrning ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämit anser att det bör vara en naturlig uppgift för den föreslagna myndigheten, se sid. 19 att informera, ställa samman erfarenheter och delta i arbetet med metodutveckling.

37

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

3R–metoden

kartor där arbetsmomenten framställs som rutor med 3R-metoden har utvecklats av Svenska Kommun- inbördes ordning och beroendeförhållanden. Därefter förbundet för att underlätta arbetet med att analy- handlar det om att identifiera insatsmoment samt sera en kommunal verksamhet ur ett jämställdhets- alternativt lämplig insats som att sätta mål, kodning perspektiv. Jämtegrering är det svenska begreppet för och checklistor, fastställa verksamhetsmått i form av mainstreaming som Gertrud Åström har lanserat. De nyckeltal i syfte att slutligen jämföra dessa tal med tre R:en står för Representation, Resurser och Realia, egna målvärden. vilket innebär följande:

Checklista för jämställd planering

Representation – Hur är kvinnor och män representerade i samtliga grupper som fattar beslut? Simrishamn, Eslöv och Lomma kommuner har i sam-

Resurser – Hur fördelas pengar, tid, utrymme mel- arbete med Länsstyrelsen i Skåne tagit fram en checklan flickor/kvinnor och pojkar/män? Hur lokaliseras lista för översikts- och detaljplanering utifrån ett jämsatsningar och vilka prioriteringar görs? ställdhetsperspektiv. Genom checklistan ställs några

Realia – Vilka värderingar, normer och kvalitets- frågor som möjliggör att kvinnors och mäns villkor mått är det som styr en verksamhet? Vem eller vilka beaktas när det t.ex. handlar om att förflytta sig, bo utgör normen i verksamheten? Vems behov till- och arbeta. Syftet med checklistan är att försöka pregodoses i verksamheten? cisera vad man menar med jämställdhetsperspektiv i

En 3R-analys ska göra det möjligt att svara på frå- planering samt att ge grunderna till varför och hur det gor om hur maktfördelningen ser ut könsmässigt, hur bör tillämpas. kön påverkar uppbyggnaden av strukturer och orga-

Balanserade styrkort

38 nisatoriska lösningar och hur normeringen ser ut könsmässigt inom de kommunala verksamhetsgrenarna. Näringsdepartementets arbetsgrupp för metodutveck-

ling prövade i samarbete med Hallandstrafiken AB och

Nyckeltal för jämställdhet

Jönköpings länstrafik AB hur ett jämställdhetsperspek- Länsstyrelsen i Östergötland fick 1998 medel från tiv skulle kunna integreras i verksamhetsstyrning för arbetsmarknadsdepartementet för att utveckla nyckel- kollektivtrafiken. Som instrument för verksamhetsstyrtal för jämställdhet inom Länsstyrelsens olika verksam- ningen nyttjades ”Balanserade styrkort” ett verktyg för hetsområden. Nyckeltal är benämningen på ett antal mål- och resultatstyrning som bl.a. beskrivs i en rapport viktiga, relevanta verksamhetsmått som kan användas från Ekonomistyrningsverket ”Styrkort i praktiken. Så för att mäta rätt saker och samma saker över tiden. använder myndigheterna Balanced Scorecard” .

Metoden består i korthet av att först beskriva en ärendeprocess samt visualisera processen i process-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhetspolitiken Vardagsliv

Fotnot Fotnot

1. Regeringens skrivelse 1999/2000:24 Jämställdhetspolitiken inför

22. Statistiska Centralbyrån. På tal om kvinnor och män. Lathund om 2000-talet

jämställdhet 2000(Örebro 2000) 2. SOU 2001:9 sid. 106. Reglerna kring och inställningen till frivillig

23. SCB Tidsanvändningsundersökningen 1990/91 Rapport 80 jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Utredningen om 30

Tabell frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster (FRIJA).

24. Krantz Lars Gunnar. (1999) Rörlighetens mångfald och förändring. 3. Wahl Anna, Handelshögskolan i Stockholm. Fast i strukturerna,

Befolkningens dagliga resande i Sverige 1978 och 1996. några tankar om IT och kön i organisationen 103

Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, sid. .

25. SOU 1996:56 Hälften vore nog – om kvinnor och män på 90-talets

arbetsmarknad sid. 144

Gender mainstreaming

26. SOU 1998:6. Kvinnomaktutredningens slutbetänkande Ty makten

Fotnot

är din …Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda 4. Regeringens skrivelse 1999/2000:24 ”Jämställdhetspolitiken inför Sverige sid. 76 2000-talet”

27. SCB Lathund om jämställdhet 2000 sid. 68 och 69 5. Grahn Wera, Tema Genus, Linköpings universitet. Kön i kön

28. Ungdomsstyrelsens yttrande över Jämits delbetänkande – En studie av politikers och tjänstemäns tal om jämställdhet och

SOU 2000:58 kollektivtrafik i Östergötland. Underlagsrapporter till Jämits slutbetänkande Jämställdhet – transporter och IT SOU 2001:43.

29. SOU 1998:6 sid. 76 6. Amsterdamfördraget Handledning. Europeiska Kommissionen.

30. Jonung Christina, Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1993:8 sid. 79 Generaldirektoratet för utbildning och kultur, 1999 ISBN 92-828-7588-1 31. Fürst Gunilla, Jämställda på Svenska. Svenska institutet 1999 sid. 73

7. Europeiska Rådet (2000) Rådets förordning (EG) nr 2001/51 32. SOU 1998:6. Kvinnomaktutredningens slutbetänkande Ty makten om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende är din …Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män Sverige, sid. 123 (2001-2005)

33. SOU 1998:115 Distansarbete, Betänkande av distansarbets- 39 8. Jämställdhet – hur styr regeringen (RRV 2000:17). utredningen, Bilaga 4. Distansarbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Riksrevisionsverket Ewa Gunnarsson, Arbetslivsinstitutet.

34. SOU 1998:115 Bilaga 4.

På väg mot ett jämställt samhälle Fotnot Utbildning

9. SOU 1998:6. Kvinnomaktutredningens slutbetänkande Ty makten 35. Grahn Wera. Inledningen till artikeln Tekniska museet – den är din … Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda manliga teknikens tempel? I:Tekniska museets årsbok Daedalus Sverige 2000. Stockholm: Tekniska museet

10. SOU 1998:6. sid. 18

11. SOU 1996:56 bil 5 sid. 2 Hälften vore nog – om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad

12. SOU 1996:56 bil 5 sid. 3 och 5

13. SOU 1998:6 sid. 24

14. SOU 1998:6 sid. 24

15. SOU 1998:6 sid. 24

16. SOU 1998:6 sid. 28

17. SOU 1998:6 sid. 28

18. Fürst Gunilla, Jämställda på Svenska. Svenska institutet 1999 sid. 9

19. Fürst Gunilla sid. 10 och 11

20. SOU 1996:56 sid.146

21. Fürst Gunilla sid. 15

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

42. Artikel 46, Information och offentlighet, Rådets förordning (EG)

Strukturfonder

nr 1260 /1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna.

Fotnot

43. Artikel 54, Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna 36. WiTEC ( Women in Science, Engineering and Technology).

bestämmelser för strukturfonderna.

WiTEC Sweden, Enheten för arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad.

37. Utdrag ur artikel 5, Rådets förordning (EG) nr 1260 /1999 om Verktyg för analyser

allmänna bestämmelser för strukturfonderna.

Fotnot

38. Regleringsbrev för budgetåret 2001 för Verket för näringslivs-

44. Mainstreaming – en inventering. Landstingsförbundet

utveckling, m.m. inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och

Stockholm 2000. utveckling och 24 Näringsliv (rskr. 1999/2000:258, 2001/01:112).

45. Jämställdhetsverkstan. Om jämtegrering och 3R-metoden i 39. Samlat Program Dokument, Mål 2Västra, 2000-2006,

svenska kommuner. Svenska kommunförbundet 1999.

Länsstyrelsen i Örebro.

46. Ekonomistyrningsverket (2000:16) Styrkort i praktiken. 40. Gemenskapsinitiativprogram för Equal 2000-2006, Sverige

Så använder myndigheterna Balanced Scorecard.

ESF Rådet.

41. Samlat Program Dokument, Mål 1 Norra Norrland, 2000-2006,

Länsstyrelsen i Norrbotten.

40

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhet och transporter

41

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Ett hållbart transportsystem

I en planering för ett hållbart transportsystem måste fokus finnas på hela transportsystemet och inkludera alla transportslagen. Ett kretsloppstänkande är starkt sammankopplat med hur människor, produkter och råvaror rör sig och det är i sin tur kopplat till vilka möjligheter som transportsystemet ger. Av flera attitydundersökningar framgår att kvinnors prioriteringar är starkare kopplade till miljöhänsyn än mäns prioriteringar. Det har naturligtvis en stor betydelse huruvida kvinnor deltar eller inte deltar i utformingen av ett hållbart transportsystem, vare sig det gäller gods- eller persontransporter.

42

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämit skrev i delbetänkandet Jämställdhet och IT (SOU Det handlar bl.a. om att synliggöra kvinnors och mäns 2000:58) att ett jämställt samhälle, där kvinnors och mäns behov av att kunna förflytta sig, om vilka effekter olika behov, attityder och värderingar har samma värde, är beslut och åtgärder har på kvinnors och mäns möjligen förutsättning för att ett land ska kunna åstadkomma heter att tillgodose sina respektive behov. en hållbar utveckling, d.v.s. en utveckling som tillfreds- Inom ramen för Jämits arbete har vi inte haft utställer dagens behov utan att äventyra kommande gene- rymme att närmare analysera i vad mån grundläggande rationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. värderingar har för betydelse för det faktiska resandet

Jämit hänvisade också till Sveriges nationalrapport eller vad som eventuellt krävs för att bryta de rådande till FN 1997 om genomförandet av Agenda 21 där det mönstren. gavs tydligt uttryck för betydelsen av att stärka kvinnor- Vi har i vårt arbete främst fokuserat på resandet nas roll i arbetet för en hållbar utveckling. Ett hållbart inom ramen för de beslutsstrukturer som råder i dagens transportsystem förutsätter en samhällsplanering som transportsverige, i första hand inom persontrafikomutgår ifrån en demokratisk process där både kvinnor rådet. och män ges möjligheter att delta på lika villkor. Det finns olika möjligheter att styra mot hållbar-

Samhällsplaneringen har ett avgörande inflytande på hetsmålet bl.a. genom lagstiftning och ekonomiska förutsättningarna för ett jämställt resande. Lokalisering styrmedel. Fysisk planering är ett annat styrmedel. av bostäder, arbetsplatser och service påverkar förut- Kommunförbundet har sedan 1995 arbetat med jämsättningar för val av olika färdmedel. Ur ett jämställd- ställd planering därför att kommunerna behöver nya hetsperspektiv kan vi se att i stort sett alla beslut inom verktyg för att kunna skapa system där kvinnor och denna sfär fattas i församlingar med genuin manlig män får samma möjligheter att påverka. Boverket dominans och därmed med manliga värderingar som redovisade 1996, på uppdrag av regeringen, rapporten 43 förtecken. Hela Samhället. Jämställdhetsaspekter på fysisk planering

Andra mer grundläggande förhållanden i samhället och byggd miljö . som på ett fundamentalt sätt styr vårt resande är Jämit har när det gäller lagstiftning bl.a. visat på betingat av vårt vardags- och familjeliv. Det gäller befintliga sektorslagar och på upphandling som medel också bilens roll i samhället som symbol för framgång i jämställdhetsarbetet. När det gäller olika ekonomiska men också som en viktig symbol för genusrelaterade styrmedel saknas analyser om hur dessa har påverkat skillnader mellan manligt och kvinnligt. förutsättningarna för ett jämställt samhälle. Behovet

Ett hållbart och jämställt transportsystem förut- av sådana analyser framstår som mer och mer nödsätter ett genusperspektiv som inte funnits tidigare. vändiga i diskussionen kring det jämställda samhället.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Resmönster

Transportsektorns ansvar är att tillgodose både mäns och kvinnors behov av resor. Transportsystemet har formats utifrån vårt sätt att organisera samhället och vardagslivet och som i stor utsträckning handlar om hur vi väljer att bygga, bo och arbeta. Detta gör oss alla dagligen beroende av resor och transporter. Det kan vara allt från promenaden till daghem till livsmedelskedjornas komplexa nät av infrastruktur och transporter som förser en storstad med varor och tjänster.

Resvaneundersökningar (SCB RiksRVU), som är ett av de kunskapsunderlag som ligger till grund för beslut om utbyggnad av den fysiska infrastrukturen och av kollektivtrafiken, visar att mäns och kvinnors resmönster skiljer sig åt. Det gäller såväl i antal resor, reslängd, tid för resor och i val av färdmedel. Även när det gäller syftet med resan kan man se könsstereotypa mönster. Med resa menas en förflyttning med ett specifikt ärende, oavsett hur förflyttningen sker, d.v.s. oavsett om man går, cyklar eller åker tåg. Kollektiv-

44 trafik omfattas av resor med såväl buss, T-bana, spårväg som tåg.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Tora Friberg tar i sin avhandling Förflyttningar, en sam-

Resande per person, män och kvinnor i olika

manhållande länk i vardagens organisation upp kvinnors livskategorier 1994/96. Reslängd/person och dygn förflyttningar som ses som en del av vardagens orga-

Livskategori Reslängd i km

nisation. Ansatsen är könsteoretisk d.v.s. den bygger Barn 6–15 år på föreställningen att det finns ett system i samhället Ungdom 15–24 år boende hos föräldar

Ungdom 15–24 år eget boende som inordnar människor efter sysslor, positioner och

Yngre barnlösa 25–44 år platser som utgår från kön. En avsikt med studien är Föräldrar, barn 0-6 år också enligt Friberg att visa att även variationerna Föräldrar, barn 7-18 år

2 Äldre barnlösa 45–64 år inom kvinnogrupperna är stora .

Pensionär

0 10 20 30 40 50 60 70

Kvinnor och män har olika resmönster

■ kvinnor ■ män Män gör något fler resor per dag än kvinnor och reser

Källa: Lars Gunnar Krantz (1999 fig 6.1) i genomsnitt 2.92 resor per dag och person medan kvinnor reser i genomsnitt 2.81 resor enligt, Statens Hur långt en person genomsnittligt reser under en dag institut för kommunikationsanalys SIKA . varierar i hög grad med inkomsten. Reslängden ökar

Män reser däremot i genomsnitt en längre, sam- med inkomsten, det gäller såväl kvinnor som män. manlagd sträcka per dag än kvinnor. Män reser 53 km och kvinnor 38 km per dag. Medelålders män reser

Daglig genomsnittlig reslängd (km) för kvinnor och män i olika inkomstklasser 1999

längst, se figuren nedan.

Inkomst (kr) Genomsnittlig reslängd (km)

18–24 0 30 60 90 120 150 25–44 ■ kvinnor ■ män 45–64 Källa: SIKA Transporter och kommunikationer 65–84 Årsbok 2000/2001 (fig 4.5) Samtliga 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Kvinnor och män färdas på olika sätt ■ kvinnor ■ män

Bilen är det vanligaste transportmedlet både för kvinnor

Källa: SIKA Transporter och kommunikationer.

Årsbok 2000/2001 (fig 4.6) och män och oavsett ärende. Bilen används vid nästan 60% av alla resor. Resor till fots eller med cykel utgör

Män använder mer tid för resor än kvinnor och reser cirka 30% av resorna enligt SIKA . i genomsnitt 72.90 minuter per dag och person medan Lars Gunnar Krantz visar i sin avhandling Rörlighetens

kvinnor i genomsnitt reser 62.87 minuter per dag . mångfald och förändring att män reser mest med bil och Kvinnor med barn reser markant mindre än män. som bilförare. Kvinnors resor är mer spridda på fler När barnen kommer minskar kvinnor sitt resande. färdsätt än bilen framför allt till att gå och cykla men Däremot ökar männen sitt resande när barnen kommer. även att resa med kollektivtrafik. Kvinnor reser även mer med kollektivtrafik än män. Män däremot reser mer med

6 ”Uten familien hadde han aldri klart å flyg än kvinnor .

vaere så mye hjemmefra”

Nils-Fredrik Nielsen ur Det er aldri for sent å gi opp.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Kvinnor och män har olika resmål

däremot minskat under motsvarande period. Krantz Fritidsresor är de vanligaste resorna. Av samtliga resor, anger vidare att allt fler hushåll har skaffat en andra oavsett kön så är fritidsresor de vanligast förekom- bil. Bilanvändningen per person är relativt stabil men mande resorna, därefter följer resor till arbetet och på samåkningen har minskat. Rörligheten har omfördelats tredje plats kommer inköpsresor, figuren nedan. från resor som bilpassagerare till resor som bilförare.

Män reser mer i och till arbetet än kvinnor och män Utvecklingen bland andra färdsätt är att förflyttningar gör också fler tjänsteresor än kvinnor. till fots och med kollektivtrafik minskar .

Kvinnors och mäns syn på resor

Antal resor i olika ärenden uppdelade på kön. Miljoner resor år 1999

Randi Johanne Hjorthol redovisar i sin avhandling

Ärende Antal resor Hverdagslivets reiser. En analyse av kvinners og menns

Arbete/skola daglige reiser i Oslo en analys av kvinnors och mäns dag-

Tjänst/studie 8

liga resor i Oslo . Hjorthol ställer sig frågan om kvinnor

Fritid

Inköp och män har samma inställning till, uppfattning om

Service eller associationer till bil som till kollektivtransporter

Övrigt

eller om det finns olikheter. Undersökningen bygger

0 300 600 900 1 200 1 500

på intervjuer, genomförda i Oslo 1993. Hjorthol visar

■ kvinnor ■ män

i sin undersökning bl.a. på:

Källa: SIKA Transporter och kommunikationer.

Årsbok 2000/2001 (fig 4.3)

Bilden av att bilen sparar tid och ger frihet….

46 Krantz visar i sin avhandling på att kvinnor antas ha Kvinnor är betydligt mindre negativa till kollektivtraett mer komplext resmönster än män. Det innebär fik än män. Detta kan enligt Hjorthol ses som att kvinbl.a. att fler ärenden utförs under en och samma resa, nor känner till utbudet bättre och därför har en mer exempelvis att hämta barnen på daghemmet eller att realistisk värdering av transportmedlet medan män har handla på vägen hem från arbetet. Av figuren nedan mer stereotyp uppfattning, som kan bygga på färre egna framgår att kvinnors resor till arbetet ofta kombineras erfarenheter av kollektivtrafiken. Skillnaden kan också med andra ärenden. vara ett uttryck för att kvinnor har ett behov av att

framställa situationen bättre än den faktiskt är. Detta

Andel av arbetsresor som kombineras med annat ärende 1994/96 är särskilt aktuellt när man vill försvara egna handlingar

för sig själv när man inte har andra alternativ och ett

Livskategori Andel resor %

Ensamstående utan barn sätt att upprätthålla överensstämmelse mellan hand-

Ensamstående med barn

*

Sambo utan barn

Sambo, barn 0–6 år

Kvinnors och mäns inställning till bil och kollektivtrafik %. Oslo 1993

Sambo, barn 7–18 år

Inställning Kvinnor Män

* (för få observationer) 0 10 20 30 40 50

Jag tycker inte om att åka kollektivt därför att det går

■ kvinnor ■ män för långsamt 20 29

Källa: Lars Gunnar Krantz (1999 sid 123) Jag tycker inte om att åka kollektivt för att det tar 24 34

för mycket tid

Jag tycker inte om att åka kollektivt för jag blir bunden

Hur har resmönstren förändrats?

av rutter och tider 29 41 Krantz har i sin avhandling studerat befolkningens Jag tycker om att köra bil för jag kan resa vart och när jag vill 86 88

1978 1996 Jag tycker om att köra bil för då kan jag höra musik dagliga resande mellan åren och och därvid

och slappna av 57 54 funnit några viktiga utvecklingsdrag. Under de senaste Jag tycker om att köra bil för jag sparar tid 65 70 20 åren har bilinnehavet ökat framför allt bland äldre

Källa: R J Hjorthol TOI 391/1998. Hverdagslivets reiser. En analyse av kvinners och bland kvinnor. Bilinnehavet bland ungdomar har og menns daglige reiser i Oslo sid 105

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

ling och inställning. I förlängningen av en sådan för-

Kvinnors och mäns inställning till bil och kollektivtransporter %. Oslo 1993.

klaring kan man anta att män är mindre positivt inställ-

Inställning Kvinnor Män

da till kollektivtrafiken än kvinnor eftersom män har Jag tycker om att resa kollektivt för det bilen som alternativ menar Hjorthol. är miljövänligt 53 36

Jag tycker inte om att använda bil för

det är skadlig för miljön 17 14

Bilden av att kollektivtransporterna ger

Jag tycker inte om att köra bil för det är så dyrt 13 12

möjlighet att resa vart och när man vill …

Källa: R J Hjorthol TOI 391/1998. Hverdagslivets reiser. En analyse av Kvinnor uppfattar kollektivtrafikutbudet som en stör- kvinners og menns daglige reiser i Oslo sid 109 re möjlighet att resa vart och när man vill än vad män

Spänning och status…

gör. De kollektiva transportmedlen ger klara begränsningar, och begränsningarna uppfattas starkare av män Både kvinnor och män sätter värde på bilen som en än av kvinnor. Det kan enligt Hjorthol höra samman rekreativ plats. Bilen upplevs som en förlängning av med att män har bättre tillgång till bil och är mindre det privata rummet ut i offentlighetens sfär, där man vana vid att resa på andra sätt. kan vara i fred med egna aktiviteter utan att ta hän-

Kvinnor är mer upptagna av tryggheten vid att resa syn till andra. Detta är motsatsen till kollektivtrankollektivt än män är. Kollektivtransporten blir en del sporternas gemensamma rum i det offentliga. av det offentliga rummet när det finns normer som I motsatsen till bussen eller spårvagnen är bilen ett reglerar samvaron mellan dem som befinner sig där. medel till att tillfredsställa önskan om fart och spän-

ning och behovet av att visa vem man är. När det gäl-

Kvinnors och mäns inställning till bil och kollektivtransporter %. Oslo 1993. ler denna sista aspekten ser bilen ut att vara viktigare

Inställning Kvinnor Män för män än för kvinnor. Bilen är mer knuten till den 47

Jag tycker om att resa kollektivt för det ger mig

manliga än den kvinnliga identiteten menar Hjorthol.

möjlighet att resa vart och när jag vill 19 10 Jag tycker om att resa kollektivt för då känner jag mig trygg 25 17 Kvinnors och mäns inställning till bil och kollektivtransporter %. Oslo 1993. Jag tycker om att resa kollektivt för då kan jag Inställning Kvinnor Män träffa andra 12 7 Jag tycker om känslan av fart och spänning när Jag tycker om att resa kollektivt för chauffören och jag själv kör bil 10 12 personalen ger god service 12 11 Jag tycker om att ha en bil som folk lägger märke till 6 14 Jag tycker om att resa kollektivt för då kan jag vara Jag tycker om att köra bil för då kan jag höra på musik helt anonym 11 9 och slappna av 38 39 Källa: R J Hjorthol TOI 391/1998. Hverdagslivets reiser. En analyse av Källa: R J Hjorthol TOI 391/1998. Hverdagslivets reiser. En analyse av kvinners og menns daglige reiser i Oslo sid 106 kvinners og menns daglige reiser i Oslo sid 109

Miljömedvetenhet …

Kvinnor uttrycker en högre miljömedvetenhet än män när det gäller användning av kollektivtransporter. Detta kan enligt Hjorthol vara ett resultat av att kvinnor är mer upptagna av miljö än män, något som andra undersökningar tyder på (Bennulf 1994, Lavik 1990, Lindèn 1996) och för att de reser mer kollektivt. Det är långt färre, både kvinnor och män, som uttrycker miljömässiga obehag av att köra bil. Varken kvinnor eller män uppfattar kostnaderna av att köra bil som speciellt avskräckande.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Normer och värderingar inom kollektivtrafiken

“Det biter i kinderna när sydvästvinden blåser rakt in i busskuren i centrala Vadstena. Vi är sju kvinnor som huttrande väntar på en tidig eftermiddagsbuss som ska ta oss till Motala och platserna däremellan. Busskurens ena kortsida är trasig. Hela glasväggen är borta där. Om den varit hel, skulle den ha kunnat skydda något mot vinden. Det är ännu några minuter kvar tills bussen ska komma.

De två äldsta kvinnorna står med uppdragna axlar och förefaller frysa. Efter någon minut verkar de få nog och går med stapplande steg ut ur kuren och söker skydd mot vindbyarna på dess utsida, bakom den andra kortsidan som fortfarande är hel. En annan äldre kvinna, två i 55-årsåldern, en 20-åring och jag själv står kvar. Vi ryms inte bakom kortsidans skydd.

Minuterna tickar sakta fram. Strax innan bussen kommer anländer en ung man. Bussen stannar till och vi kliver alla in. På bussen sitter redan en äldre man längst fram på platsen för fysiskt funktionsnedsatta. Fyra äldre kvinnor är utspridda på skilda ställen i bussen. Längst bak sitter en ung tjej.

De flesta som stiger på längs vägen är kvinnor. Och de är i alla åldrar. De unga verkar vara på väg till eller från någon skola. En kvinna stiger på bussen vid en ensligt belägen gård och hoppar av vid en annan gård några hållplatser senare. Hon hinner hälsa och byta några ord med en äldre dam som redan sitter på bussen. Jag får intryck av att kvinnan som går av arbetar inom hemtjänsten och använder bussen för att ta sig 48 mellan sina olika arbetsställen.

En gammal kvinna ska stiga av när bussen kommit ytterligare ett stycke på vägen. Sätet längs fram var redan upptaget när hon med stapplande steg klev på, så hon har tagit sig en bit längre bak i bussen. Där hon sitter finns ingen stoppknapp som hon lätt kan nå. Hennes magra darrande hand når inte upp till den enda nåbara knappen, som är placerad i busstaket. Vid sätet är taket så lågt att det är omöjligt för henne att resa sig upp raklång, men ändå för högt för att nå knappen i sittande ställning. Hon reser sig i farten med böjda knän, – en mycket ansträngande ställning som jag själv prövade på – sträcker upp sin skälvande hand igen, men når inte riktigt ända fram. Med en duns dimper hon ner på sätet igen. Vid tredje försöket når hon slutligen knappen. Bussen stannar till, hon samlar med skakiga rörelser nervöst ihop sina väskor, reser sig upp och kliver med ostadiga ben av. De flesta andra kvinnliga pensionärerna följer med in till Motala centrum.

Förutom den unge mannen som steg på i Vadstena och den äldre mannen längst fram, stiger ytterligare fyra män på bussen under resans gång. Två av dessa är skolungdomar, en pensionär och en i 40-årsåldern. Den sistnämnde har en portfölj under armen, är propert klädd och ser ut att kunna vara ute på tjänsteärende. Han är den ende mannen i den kategorin. Totalt har bussen sjutton kvinnor och sex män som passagerare denna tur. Flertalet är alltså kvinnor och de tillhör alla flera olika åldersgrupper och kategorier.

Det ovan beskrivna är inte en unik scen, som råkade slumpa sig precis så när jag åkte med bussen just denna dag. Undersökning efter undersökning har visat att det är flest kvinnor som åker kollektivt. Men betyder det något för de som planerar kollektivtrafiken att fler kvinnor än män åker kollektivt? Ges begreppet jämställdhet någon mening i detta sammanhang? Vilken innebörd har detta för politiker och tjänstemän som arbetar med kollektivtrafikfrågor? Det är dessa frågor denna text kommer att utgå ifrån och behandla.”

Ur Wera Grahns rapport Kön i kön

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Kvinnors och mäns syn på

• Däremot visar undersökningen på stora skillnader

kollektivtrafiken – SLTFs

mellan kvinnor och män vid följande påståenden;

kundbarometer

– Det är lätt att få information och avgångstider. Kollektivtrafikbarometern är en rikstäckande kvali- – Det är lätt att köpa biljetter och kort. tets- och attitydundersökning. Totalt har cirka 16.000 – Bolagets linjer går bästa vägen. svenskar mellan 15 och 75 år intervjuats per telefon, – Man sitter bekvämt på resan. från oktober 2000 till april 2001, utifrån ett antal givna – Det går snabbt att åka med bolaget. påståenden. Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) – Information vid förändringar av tidtabeller som genomför undersökningen tillsammans med lan- och linjer är bra. dets läns- och lokaltrafikföretag sammanställer och – Bolaget är lyhörda för synpunkter. analyserar resultaten. SLTF har för Jämits räkning Kvinnor är genomgående mer positiva än män till gjort en sammanställning utifrån kön. Sammanställ- ovanstående påståenden. Den största skillnaden rör ningen visar dels samtliga intervjuade personer ”riks- uppfattningen att man sitter bekvämt på resan. Av genomsnittet”, dels de drygt 7.000 personer som åker riksgenomsnittet anser 69% kvinnor och 56% män att kollektivt; dagligen eller någon gång per vecka eller man sitter bekvämt på resan. Av de som reser daglimånad. Av sammanställningen framgår bl.a: gen eller då och då anser 70% kvinnor och 56% män • Kvinnor är mer positiva till kollektivtrafik än män. att man sitter bekvämt. • Det är ingen större skillnad mellan kvinnors och Män som är negativa är alltid mer negativa än kvinnor

mäns syn på hur man förhåller sig till påståenden oavsett vilket påstående som ställdes. som att; • Det som både kvinnor och män är mest negativa

– Det är nära till hållplatser och stationer. till är att, 49

– Hållplatser och stationer är välskötta. – Informationen vid förseningar och stopp

– Det är rent och snyggt. inte fungerar.

– Förarnas och personalens uppträdande är trevligt. – Bolaget inte är lyhört för synpunkter.

– Det är pålitligt att åka med bolaget.

– Det känns tryggt att åka med bolaget.

De sex viktigaste faktorerna för män och kvinnor i rangordning är;

Kvinnor Män

1. Det är pålitligt att åka med 1. Det går snabbt att åka med 2. Bolaget är lyhörda för synpunkter 2. Det är pålitligt att åka med 3. Det går snabbt att åka med 3. Bolaget är lyhörda för synpunkter 4. Det känns tryggt att åka med 4. Det känns tryggt att åka med 5. Avgångstiderna passar dina behov 5. Förarnas o personalens uppträdande är trevligt 6. Bolagets linjer går bästa vägen 6. Avgångstiderna passar dina behov Kvinnors och mäns prioritet skiljer sig något åt även om skillnaderna är små. Kvinnor anser det viktigast att kollektivtrafiken är pålitlig. Män anser det viktigast att det går snabbt.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Ungdomar (under 19 år) kvinnor och män

Vid frågan hur jämställdhet tar sig uttryck mer kon- Av sammanställningen framgår bl.a. att; kret blir svaren däremot ofta svävande och hypote- Skillnader mellan unga kvinnor och män kan avläsas i tiska, ”…då verkar ofta ett tystnadens mörker falla. påståenden som; Den sammanlagda tid av tom tystnad som täcker

– Det är lätt att få information om avgångstider. bandspelarens kassettband är inte oansenligt när detta

– Man sitter bekvämt på resan. förs på tal” skriver Grahn.

– Information vid förändringar av tidtabeller och Skillnaden mellan jämställt och jämlikt är oklar.

linjer är bra. Jämställt eller inte redovisas ofta som en fråga som rör

Unga kvinnor är genomgående mer positiva än funktionsnedsatta eller icke funktionsnedsatta. unga män. Störst är skillnaden i uppfattningen att man Hur kan det då komma sig att man har så olika sitter bekvämt på resan. Totalt sett ger såväl unga kvin- uppfattning om vilken betydelse jämställdhet har för nor som män kollektivtrafiken bättre betyg än äldre kollektivtrafiken? Grahn pekar på två skilda sätt att se kvinnor och män (över 19 år). på själva frågan om jämställdhet som är betydelseful-

Jämit anser att när kollektivtrafiken utvecklas måste la att utgå ifrån vid diskussioner om jämställdhet. både kvinnor och män ges samma möjligheter att ut- Det ena sättet att se på jämställdhet är att betrakta nyttja den. Både kvinnors och mäns åsikter och behov frågan som ett strukturellt problem. Frågan blir då måste tas tillvara så att kollektivtrafiken kan utnyttjas politisk och därmed möjlig att påverka i positiv eller av alla. negativ riktning med hjälp av politiska beslut. De poli-

Som exempel på mäns behov kan Jämit konstatera tiker och tjänstemän som har denna inställning verkar att endast ett fåtal kvinnor kommer över den ”manliga” vara klara över att jämställdhet och kollektivtrafik hör 50 normen för utrymme. Ett stort antal män är däremot ihop och ger frågan större tyngd. inte, av fysiska skäl, nöjda med utrymmet i kollektiv- En viss öppenhet finns ändå inför att jämställdhetstrafikfordonen. För att öka mäns resande med kollektiv- aspekten kan vara väsentlig som kan skönjas här och trafiken måste därför normen vidgas så att en betydligt där menar Grahn. En tjänsteman som till en början större andel män finner kollektivtrafikresandet kom- slog fast att könsaspekten inte hade så stor betydelse fortabelt. Till följd av alltför begränsat utrymme blir när det gäller kollektivtrafiken, kommer under interbilen alternativet för många män. vjuns gång själv på att den kanske har det:

Ett huvudmannaperspektiv

”… Sen kontrollerar vi ju inte så där

på jämställdhet

väldigt bra så att säja: Vad är det nu

Wera Grahn har på uppdrag av Jämit, Trafikrådet i för människor som reser? Vi har ju inte Östergötland och Rikstrafiken genomfört en studie av allt för bra kläm på så att säja om det finns manliga politikers och tjänstemäns syn på kopplingen jäm- och kvinnliga strukturer i resmönstren. Det gör vi ju

10 ställdhet – kollektivtrafik . inte. /…/ Det kan ju vara så att dom här grupperna

Undersökningen har koncentrerats till Trafikrådet har ett helt andra resstrukturer. Som vi inte har tänkt och Trafikbeställargruppen i Östergötland. Totalt har på, men som vi naturligtvis borde göra. /…/ Det är en 15personer intervjuats, politiker och tjänstemän, män väldig intressant fråga, för jag kan ju tänka mej att om och kvinnor. De genomförda intervjuerna visar enligt vi börja skära upp såna här saker i tårtbitar och sånt Grahn främst på följande; där, så ser vi helt olika mönster. Och vad drar man för

Politiker anser i högre grad än tjänstemän att frå- slutsats av det då? Ja, det vet man ju inte förrän man gor om jämställdhet självklart har betydelse för kol- ser dom naturligtvis. Men vi har för lite kunskap. lektivtrafiken. Det är bara så! Vi kan för lite om det här.”

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Det andra sättet att se på jämställdhet är att betrakta frågan som en fråga om familjens och individens val. J Ä M I T S F Ö R S L A G Med detta synsätt verkar tanken att strukturella för- Uppdrag till Rikstrafiken ändringar ofta påverkar mäns och kvinnors liv på skilda Regeringen bör ge Rikstrafiken i uppdrag att ta

initiativ till en löpande dialog med trafikhuvudsätt att falla bort skriver Grahn. Politiker liksom tjän-

män, andra trafikutövare och entreprenörer för stemän som har detta synsätt har ofta svårt att se att

att systematiskt uppmärksamma jämställdjämställdhet och kollektivtrafik egentligen hör ihop.

hetsperspektivet i all planering av trafik. Jämställdhet handlar då främst om hur de enskilda familjerna fördelar det obetalda arbetet sinsemellan. Detta individinriktade synsätt åtföljs inte sällan av en

Den nyinrättade kollektivtrafik-

berättelse om att skillnaderna mellan män och kvin-

delegationen

nor inte längre är så stora och frågor om kön verkar därför inte bli så viktiga. Regeringen uttalade i propositionen Transportpolitik

för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56) att den lokala

”Men jag tror att det får mindre och och regionala kollektivtrafiken kan ses som en del av

mindre betydelse, i och med att den grundläggande samhällsservicen och att sådan trafik

männen i dag också tar ett helt annat har stor betydelse för uppfyllandet av de transportansvar för barn och hämtar och lämnar på dagis och politiska målen. Den bidrar till ökad välfärd, regional sånt här. Men bland dom äldre så har du fortfarande utveckling och jämlikhet genom att ge människor möjatt det är oftast kvinnan som går och handlar och det. lighet att nå arbetsplatser, skolor och olika typer av Och hon ser ju, hon har ju andra behov för att kunna service. 51 transportera sig och ta sin varuvagn eller shopping- Det senaste decenniet har dock resandet i den lokala väska med sej, mot vad mannen har. Men jag tror att och regionala kollektivtrafiken stagnerat, framför allt det har suddats ut mer och mer dom gränserna i och med buss, samtidigt som resandet med bil kontinuermed att vi … våra unga män ställer upp i familjen på ligt har ökat. Jämit kan konstatera att ingen har ställt ett helt jämställt sätt.” sig frågan vilken betydelse det kan ha att det i princip

har varit enbart män som har utformat och beslutat Att de enskilda individerna i familjerna rekommen- om transportsystemet i sin helhet. deras att ”… ta för sig …” gör att frågan förpassas bort En hög andel kollektivresande är som Jämit ser det från politikens arena. Tanken att samhällsstrukturerna en viktig del av ett hållbart transportsystem. Kollektivi stort påverkar individens förmåga att ta för sig verkar trafiken som en del av den grundläggande samhällsinte längre finnas med skriver Grahn. servicen bidrar till transportsystemets tillgänglighet.

Den har därmed en positiv påverkan på tillväxt och

”… man måste så att säja ta för sej i sysselsättning.

familjelivet på ett bättre sätt. Jag

menar ett samhälle kan inte kommen-

dera fram allting sånt där. ”

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

I maj 2001 beslöt regeringen om en kollektivtrafik- Med tanke på statistiken som visar att transportsektorn delegation (direktiv 2001:1) med uppgift att, utifrån ett fortfarande domineras fullständigt av män, blir delekonsument- och helhetsperspektiv identifiera, analysera gationens uppgift att arbeta utifrån ett jämställdhetsoch beskriva kollektivtrafikens problem och möjlig- perspektiv av stor betydelse för det sammanlagda heter, formulera mål och visioner samt föreslå föränd- resultatet i framtiden. Det är viktigt att delegationen ringar av organisation, regelverk o.dyl. av betydelse för också i sina kontakter med lobby- och branschorganikollektivtrafikens utveckling och ett ökat kollektivt sationer på transportområdet, hanterar relationerna resande. Dessutom ska delegationens arbete enligt just med tanke på att det är nästan enbart män som direktiven ske utifrån ett jämställdhetsperspektiv med företräder dessa organisationer. Det gäller för delegautgångspunkt i Jämits slutbetänkande. tionen att i lika stor utsträckning tillfråga kvinnor på

Delegationen har också till uppgift att vara ett forum olika nivåer och i olika sammanhang vad de tycker. för ett fördjupat samarbete mellan staten och övriga Det räcker inte med 50% kvinnor i delegationen för aktörer på den lokala och regionala kollektivtrafikens att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas. Kollektivområde. Kommittén ska föreslå åtgärder som kan trafikdelegationen måste låta hela sitt arbete genomstimulera kollektivtrafikens utveckling och öka kollek- syras av ett jämställdhetstänkande. tivtrafikens andel av resande. Den ska också se över lagstiftningen på området. Det som Jämit ser som absolut nödvändigt i delegationens arbete är att detta sker utifrån ett jämställdhetsperspektiv med utgångspunkt i Jämits slutbetänkande.

52

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhet i transportpolitiken

Idén om mainstreaming är att alla politikområden ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, således även transportpolitiken. Våren 1998 fastslog riksdagen de transportpolitiska mål som gäller idag. Målen är, liksom tidigare, utformade som ett övergripande portalmål med fem delmål .

Det övergripande målet för transportpolitiken ska vara att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. De fem delmålen är följande: • Ett tillgängligt transportsystem, transportsystemet ska utformas så

att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

• En hög transportkvalitet, transportsystemets utformning och

funktion ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. • En säker trafik, det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen

ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.

• En god miljö, transportsystemets utformning och funktion ska anpas- 53

sas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten och andra naturresurser ska främjas.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

En positiv regional utveckling Å andra sidan grundas hela jämställdhetspolitiken på • , transportsystemet

det faktum att medborgare oftast blir män i ett sam-

ska främja en positiv regional utveckling genom att

hälle där mannen är norm. Att se det som en fråga om

dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika

förtydligande, som att ändra ordet medborgare till kvin-

delar av landet att utvecklas, dels motverka nack-

nor och män räcker inte heller. Mainstreaming som

delar av långa transportavstånd.

idé bygger på att jämställdhetspolitiken ska genomsyra

alla andra politikområden. Att genomsyra är inte det- Regeringen angav i prop. 1997/98:56 att de transport- samma som att lägga till något annat, det innebär att politiska målen är långsiktiga mål som bör ligga fast det ursprungliga målet genom jämställdhetspolitiken över en längre tidsperiod och ge uttryck för behovet blir något nytt, något mer. av kontinuitet och långsiktighet i transportpolitiken. Jämit anser att målet för jämställdhetspolitiken Angående frågan om effektivitet skulle utgöra ett sär- måste integreras i transportpolitiken och föreslår ett skilt delmål ansåg regeringen att detta inte behövdes. sjätte delmål för ett jämställt transportsystem. Skälet var enligt regeringen att effektivitetsmålet ligger inbyggt i det övergripande transportpolitiska målet och en strävan efter samhällsekonomisk effektivitet J Ä M I T S F Ö R S L A G borde prägla alla avvägningar och beslut i transport- Ett sjätte delmål för ett jämställt politiken. Att effektiviteten i transportsystemet sätts transportsystem i centrum är således en förutsättning för att de över- Regeringen bör snarast föreslå att riksdagen

12 ordnade välfärdsmålen ska kunna uppnås . fastställer ett sjätte delmål för ett jämställt

Frågan om jämställdhet bör anges som ett särskilt transportsystem med följande formulering. 54 Målet är ett jämställt transportsystem, där delmål kan å ena sidan jämföras med de argument som

transportsystemet utformas så att det svarar framkom beträffande effektivitet som ett särskilt del-

mot både kvinnors och mäns transportbehov. mål. Dels kan argumentet vara att jämställdhet i sig

Där både kvinnor och män ges samma möjligredan är ett övergripande mål, dels utifrån att själva heter att påverka dess tillkomst, utformning begreppet ”medborgare” ju handlar om kvinnor och män. och förvaltning och där både kvinnors och

mäns värderingar tillmäts samma vikt.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Myndigheternas ansvar för jämställdhet

För att jämställdhetsarbetet ska utvecklas i myndigheternas externa och interna verksamhet måste riksdag och regering ta ansvar för att driva på utvecklingen vilket kan ske på olika sätt. Regeringens styrning av statliga myndigheter utövas med hjälp av flera medel, via instruktion för myndigheten, genom årliga regleringsbrev eller genom särskilda uppdrag.

Regeringen bör i sina regleringsbrev konkretisera kraven, kräva återrapportering och göra utvärderingar. Dialogen mellan departement och myndigheter måste föras till dess att en dialog i denna fråga är uppenbart onödig.

Myndigheternas jämställdhetsarbete måste drivas både inom den interna och den externa verksamheten och så att säga ”stå på två ben”.

Mainstreaming i den interna verksamheten

Jämit har studerat regleringsbreven för år 2001 för Vägverket, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Rikstrafiken och Statens institut för kommunikationsanalys. Jämit konstaterar att regeringen för fyra av dessa sex myndigheter ställer krav på återrapportering beträffande myndigheternas kompetensförsörjning. 55

Detta krav ställs på Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket och innebär att myndigheterna ska redovisa hur den etniska och kulturella mångfalden beaktats vid rekrytering av ny personal. Något krav på redovisning av jämställdhet finns inte. I Vägverkets regleringsbrev nämns

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

dock ordet kön. Här anges att ”Mångfalden skall bely- Två fallstudier nämns, trafiksäkerhetsprojektet Säkersas genom en redovisning av personalsammansätt- eken i Blekinge samt Transportsystem i Siljansnäs. ningen med avseende på kön, ålder, formell utbild- Banverket anger behov av att se över verkets handning samt vidtagna åtgärder för att främja etnisk och böcker för att föra in jämställdhetsaspekter såväl i den kulturell mångfald bland de anställda.” långsiktiga som kortsiktiga planeringsprocessen. Det

Jämit anser att så som regleringsbreven nu är utfor- handlar också om ökade behov av utbildning för medmade finns det en uppenbar risk att såväl frågan om arbetare och operatörer. etnisk och kulturell mångfald som frågan om jäm- Rikstrafiken lyfter bl.a. fram frågor och förslag som ställdhet tappar kraft. De politiska målsättningarna tar rör upphandling sett ur ett jämställdhetsperspektiv. i realiteten udden av varandra. I en redovisningsuppgift gjord av elever vid en kurs

Jämställdhet är en fråga om rättvisa mellan könen. vid Umeå universitet som heter ”Kön, Naturvetenskap Den omfattar alla människor och grupper. Ett jäm- och Teknik” har man granskat Banskolan i Ängelholm ställdhetsperspektiv kan därmed alltid specificeras uti- utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utbildningen i från vad det betyder och vilka konsekvenser olika Banskolan handlar mycket om teknik; järnvägsteknik, beslut får för olika grupper av människor. banteknik, signalteknik etc. Banskolan har att följa den

Jämit anser vidare att det är mycket angeläget att av Banverket gemensamt utformade jämställdhetsregeringen kontinuerligt, och i dialog med myndighe- planen. Den talar om den kompetenshöjning som sker terna, ställer krav på en ökad jämställdhet. Myndig- av att både mäns och kvinnors erfarenheter och synheternas jämställdhetsplaner bör vara en del av under- sätt tas tillvara. Målen för jämställdhetsarbetet ska laget för denna dialog. vara att arbetsförhållanden och organisation är utfor- 56 made på så sätt att kvinnor och män har samma möj-

Mainstreaming i den externa

lighet till anställning, utveckling och befordran. Få verksamheten 46 10

kvinnor går dock utbildningen män och kvinnor, Regeringen gav i oktober 1999 i uppdrag åt Banverket, d.v.s. 82% respektive 18%. Vägverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Kommu- Jämit anser att det finns idéer och tankar om hur nikationsforskningsberedningen, Rikstrafiken, Statens jämställdhetsarbetet kan utvecklas inom myndigheinstitut för kommunikationsanalys och Statens väg- och terna. Det är angeläget att regeringen utvecklar diatransportforskningsinstitut att särskilt redovisa vilka logen med myndigheterna i dessa frågor. åtgärder som vidtagits för att utveckla jämställdheten inom respektive myndighets verksamhetsområde samt lämna en bedömning av hur genomförda åtgärder på- J Ä M I T S F Ö R S L A G verkar jämställdheten. I maj 2000 lämnade myndighe-

Handlingsplan för myndigheternas externa

terna sina svar till regeringen. Regeringen har därefter och interna jämställdhetsarbete överlämnat dessa till Jämit för närmare analys och beak- Regeringen bör ge berörda myndigheter i tande i det fortsatta utredningsarbetet. uppdrag att presentera en handlingsplan för

Jämit har kunnat konstatera att myndigheternas hur arbetet med att integrera jämställdhets-

perspektivet i den ordinarie verksamheten redovisning i första hand handlade om jämställdhet i

ska bedrivas. den interna verksamheten. Några förslag handlade

Som exempel vill Jämit hänvisa till det även om att utveckla jämställdhet i den externa verk-

jämställdhetsarbete som utvecklats mellan samheten. socialdepartementet och berörda myndigheter.

Vägverket föreslår i sin redovisning bl.a. insatser för Socialdepartementets Genderprogram för att utveckla sociala konsekvensbeskrivningar som visar social välfärd finns redovisat i en läges-

rapport Ds 1999:64. hur investeringar i ny transportinfrastruktur kan beskrivas utifrån de konsekvenser de får för olika individer.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Styrning

Regeringens styrning av statliga myndigheter utövas bl.a. via instruktion för myndigheten, genom årliga regleringsbrev eller genom särskilda uppdrag.

För att åstadkomma en effektivare styrning och uppföljning av statlig verksamhet tillsatte regeringen i november 1997 en särskild styrgrupp inom Finansdepartementet. Styrgruppens arbete finns redovisat i rapporten ”Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens” . Rapportens förslag har legat till grund för regeringens utformning av regleringsbreven för utgiftsområde 22 (kommunikationer) för budgetåret 2001.

Styrning kan också ske genom regler, vid upphandling och genom val av de prognosmodeller som ligger till grund för olika beslut. Jämit kommer i de följande avsnitten att behandla frågan om mainstreaming i de olika styrinstrumenten.

Riksrevisionsverkets granskning

Riksrevisionsverket (RRV) fick i september 1999 i uppdrag av regeringen att granska hur jämställdhetsaspekterna kommit till uttryck i regeringens regleringsbrev till myndigheterna under budgetåret 1999. I upp- 57 draget ingick även att analysera utvecklingen mellan åren 1997 och 1999.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

RRV som lämnade sin rapport Jämställdhet – hur styr Birgitta Andersson visar i sitt forskningsprojekt Räds-

14 15 regeringen till regeringen i juni 2000. RRV framför lans rum att begreppet säkerhet i transportsammanbl.a.; hang inte är tydligt definierat, men främst sätts i sam- – att kopplingen mellan de övergripande jämställd- band med kollisioner mellan fordon och fordon eller

hetspolitiska målen och departementens målfor- fordon och personer. Forskningsprojektet bekräftar

muleringar är otydlig, internationella studier som visar att kvinnor förhåller – att regeringen bör formulera en tydligare strategi sig till en, som de uppfattar, risk att utsättas för våld

för jämställdhetspolitiken när det gäller myndig- samt att detta inskränker kvinnors rörelsefrihet och

heternas externa arbete, påverkar deras val av transportmedel. När kvinnor – att regeringen klargör att mainstreaming är det använder sig av strategier, som t.ex. att undvika cykel-

arbetssätt som myndigheterna ska använda för att vägar och gångtunnlar, är det rimligt att anta att de

nå de jämställdhetspolitiska målen, löper mindre risk att bli överfallna men större risk att – att regeringen utnyttjar möjligheten att styra myn- bli påkörda. För dem som arbetar med och ansvarar för

digheterna mot ett sådant arbetssätt via ett tillägg den fysiska planeringen är det viktigt att vara medve-

i verksförordningen (1995:1322), ten om detta. Vikten av att införliva trygghetsaspekten – att en av de viktigaste påverkansfaktorerna för det i säkerhetsbegreppet framhålls.

externa jämställdhetsarbetet är regleringsbrevet. I rapporten Tryggare stad – kan man förändra räds-

lans platser? visar Eva Holm på behovet av att frågan Andra viktiga faktorer som de intervjuade myndighe- om trygghet kommer in på ett tidigt stadium i planeterna själva lyft fram är betydelsen av att ledningen ring och projektering. Eftersom kvinnors inflytande 58 engagerar sig, att resurser avsätts, att erfarenheter ut- över stadens utformning traditionellt har varit svag, så byts och att personalen är medveten om hur jäm- är ett av syftena med boken att uppmärksamma på att ställdhetsarbetet påverkar verksamhetens resultat. stadsmiljöer inte upplevs lika av alla. Kvinnors erfaren-

heter av stadsrummet kan skilja sig från mäns erfaren-

Mål- och resultatstyrning

heter skriver Holm. Jämställdhetspolitiken har som mål att all verksamhet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Som också riksrevisionverket pekat på i sin rapport är regle- J Ä M I T S F Ö R S L A G ringsbrevet ett viktigt verktyg för regeringen att på- Etappmål för ett jämställt transportsystem skynda jämställdhetsarbetet.

Regeringen bör i regleringsbrev till myndighe-

I regleringsbreven för Vägverket, Banverket, Sjö- terna införa ett nytt etappmål för ett jämställt fartsverket och Luftfartsverket redovisas för samtliga transportsystem. Etappmålet för ett jämställt myndigheter mål för Sektorsuppgifter, d.v.s. etappmål transportsystem bör vara; kopplade till tillgängligt transportsystem, hög transport- – Att all relevant information redovisas kvalitet, trafiksäkerhet, god miljö och positiv regional utifrån kön. utveckling.

– Att eventuella skillnader mellan kvinnor

Jämit föreslår dels ett nytt etappmål för ett jäm- och män redovisas och analyseras. ställt transportsystem under rubriken Sektorsupp-

– Att berörda myndigheter i sina beslut gifter, dels att regeringen ställer krav på att etappmål

beaktar dessa skillnader. utvecklas med betoning på ”Trygghet och säkerhet” i transportsystemen. Trygghet och säkerhet är en sådan

Etappmål för trygghet och säkerhet

fråga som kvinnor i olika forskningssammanhang visat

Regeringen bör ge berörda myndigheter i sig värdera högre än män.

uppdrag att utveckla etappmål med betoning

på trygghet och säkerhet.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Exempel på mainstreaming

• Målet att antalet dödade till följd av vägtrafikolyckor

Nedan anges exempel på jämställdhetsperspektiv inom per fordonskilometer på det statliga vägnätet ska minska

Vägverkets sektoransvar för tillgängligt transportsystem år 2001, jämfört med år 2000.

och trafiksäkerhet. Exemplen har tillkommit för att visa

Återrapporteringskraven innehåller bl.a. följande krav. hur ett jämställdhetsperspektiv kan se ut i den praktiska

• Antalet dödade och polisrapporterade svårt skadade tillämpningen i befintliga mål. Motsvarande resonemang

totalt ska redovisas liksom antalet dödade och poliskan tillämpas på andra myndigheters sektorsansvar.

rapporterade svårt skadade, fördelade på väghållare

och trafikantkategori.

Målet för ett tillgängligt transportsystem

Jämits förslag innebär att regeringen ställer krav på Målet inrymmer bl.a. följande preciseringar enligt

Vägverket att i sin återrapportering ange; Vägverkets regleringsbrev för 2001.

• Att all relevant information redovisas utifrån kön. • Målet är att andelen funktionshindrade som kan utnyttja

• Att eventuella skillnader mellan kvinnor och män

vägtransportsystemet ska öka.

redovisas och analyseras. • Målet är att andel och antal resande till fots, med

• Att verket i sitt beslut/förslag till åtgärder beaktar

cykel och med buss sammantaget ska öka.

dessa skillnader. Som återrapporteringskrav anges bl.a. följande.

Som exempel på varför en analys kan vara viktig vill Jämit • Andelen funktionshindrade och barn som kan nyttja väg-

lyfta fram Vägverkets egen studie av kvinnors och mäns transportsystemet ska redovisas uppdelat på funktionsvärderingar i frågor som rör trafiksäkerhet. Studien finns hindrade och barn samt på vilka som färdas med buss. redovisad i publikationen Trafiksäkerhet .

Jämits förslag innebär att regeringen ställer krav på

Av rapporten framgår bl.a. 59 Vägverket att i sin återrapportering ange;

• Drygt hälften av de tillfrågade (cirka 5.000 personer), • Att all relevant information redovisas utifrån kön.

fler kvinnor än män, anser det oacceptabelt att • Att eventuella skillnader mellan kvinnor och män

människor dödas i trafiken.

redovisas och analyseras.

• Drygt en fjärdedel av de tillfrågade, fler kvinnor än män, • Att verket i sitt beslut/förslag till åtgärder beaktar

anser det realistiskt med noll dödade i trafiken.

dessa skillnader.

• Knappt hälften av de tillfrågade, betydligt fler kvinnor

Som exempel på varför en analys kan vara viktig så vill än män, anser det rimligt att sänka hastigheten för att

Jämit peka på den analys som handikappombudsman- öka trafiksäkerheten.

nen delgett regeringen (1999). Av regeringens skrivelse • Mer än hälften av de tillfrågade tycker att gränsen för

Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet framgår att rattfylleri borde gå vid noll promille. Kvinnor är gene-

handikappombudsmannen, som studerat tillämpningen av rellt mer positiva till en nollgräns än män.

färdtjänstlagen ur ett könsperspektiv, kunnat konstatera • Drygt hälften av de tillfrågade tycker att det är viktigare

att kvinnor förefaller att missgynnas i förhållande till män att följa trafikrytmen än att hålla hastighetsgränserna,

när det gäller rätten till färdtjänst. Analysen bygger på män i högre grad än kvinnor.

länsrätternas domar i färdtjänstmål . • Som fotgängare använder kvinnor reflexer oftare än män.

• På frågan om nya bilar inte borde gå att köra fortare Målet om trafiksäkerhet än 130 km/tim framgår att män värderar möjligheten

Målet inrymmer bl.a. följande preciseringar enligt att kunna köra fort mycket högre än kvinnor.

Vägverkets regleringsbrev för 2001.

• Målet för 2001 är att Vägverket genom sin verksamhet ”Om kvinnors värderingar vore typiska i

ska bidra till att antalet dödade och svårt skadade till beslutsfattandet skulle vägarna se

följd av vägtrafikolyckor minskar och att antalet dödade annorlunda ut …” säger Roger

i vägtrafikolyckor understiger 270 dödade år 2007 Johansson, ställföreträdande chef för Vägverkets

inom hela vägtrafiksektorn. trafiksäkerhetsenhet i DN den 4 maj 2000.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Regler

Jämit har ställt sig frågan vilken styrverkan som regler om planering och prövning kan ha när det gäller jämställdhet och kommunikationer. Peggy Lerman har på uppdrag av Jämit analyserat väglagen, lagen om byggande av järnväg, luftfartslagen, lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, plan- och bygglagen och miljöbalken .

Jämställdhetsperspektivet i befintliga lagar

Hur tar sig jämställdhetsperspektivet ut i de befintliga lagarna? Finns perspektivet där redan idag? Eller behöver lagarna förändras för att bli bättre än idag/överhuvud taget synliggöra jämställdhetsperspektivet vid tillämpningen av lagarna.

Kommunikationslagarna är genomförandeinriktade och fokuserar markåtkomst (rättsligt förfogande) och hinder mot genomförandet. Jämställdhet har inte en given plats där. Plan- och bygglagen har ansvar för att planera med ett allsidigt framtidsperspektiv. Där kan jämställdhet vara en naturlig del. Miljöbalken ska motverka störningar men jämställdhet 60 definieras varken som en hälso- eller miljöfråga.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Principer för att öka jämställdhet genom dessa regler Det handlar på denna nivån om att frågan om jämkan handla om ställdhet ska bli synlig. • portalparagrafer som synliggör jämställdhet; nya i

Planer

kommunikationslagarna och kompletterade i PBL och miljöbalken, Planer kan vara översiktliga och visionära (med eller

• beslutsunderlag som redovisar konsekvenserna för utan fysisk/geografisk koppling) eller bindande och

både kvinnor och män, samt styrande i detalj. • beslut som redovisar hur konsekvenserna påverkat Översiktliga fysiska planer är exempelvis vägutred-

avgörandet. ning, järnvägsutredning och kommunal översiktspla- Regler ger styrmedel, men aktörernas attityder och nering. De redovisar vad områden bäst används till tillgång till fakta och metodstöd är av större praktisk och bedömer var lämplig lokalisering av kommunikabetydelse. Dock utan krav i reglerna kommer dessa tioner finns, utifrån grova korridorer. förmodligen inte att utvecklas. Beslut kan vara över- Frågor som bör gå att identifiera kan vara planens gripande och av policykaraktär, detaljerade och genom- betydelse för ändrade förhållanden mellan stad/land, förandeinriktade. nya transportmönster, ändrad servicegrad, arbets-

marknad och bostadsformer samt hur det på olika sätt

Policy

inverkar på kvinnors och mäns vardag. Det ger utgångs- Övergripande beslut är exempelvis riksdagens beslut punkt för att få: om budget, om ny lagstiftning och om inriktningen av • för planen viktiga aspekter på jämställdhet synliga, infrastrukturplaneringen enligt förordningen om natio- som en förutsättning bland andra, nell väghållningsplan (1997:262) m.m. Det är också • beslutsunderlag som blir tillräckligt brett och 61 regeringens instruktioner om sektorsinriktningen genom djupt, när det tar upp kvinnors och mäns exempelvis målformulering, uppdrag eller reglerings- perspektiv på sakfrågorna som planen hanterar, brev. Men det kan också vara det första steget i pla- • konsekvensbeskrivningar av alternativa sätt att nå neringen av nya anläggningar, den s.k. förstudien som planens mål (syfte) som tar upp följderna såväl för genomförs av vägtransportsektorn i enlighet med väg- kvinnor som för män, lagen. De visioner och strategier som formuleras kan • utvärdering av alternativa lösningar med stöd av sällan bli konkreta, men viktiga förutsättningar för både kvinnors och mäns värderingsgrunder, jämställdhet bör ändå kunna formuleras redan nu: • inriktningen (ambitionen, prioriteringen) av jäm- • frågan om jämställdhet görs synlig, som en förut- ställdhetsarbetet i de kommande besluten tydlig.

sättning bland andra, • beslutsunderlag tar upp fakta om både kvinnor Detaljerad plan som exempelvis arbetsplan för väg,

och män och ser saken i såväl kvinnors som mäns järnvägplan och detaljplan enligt plan- och bygglagen, perspektiv, medger viss markanvändning, ger byggrätt och anvi-

• konsekvensbeskrivningar av alternativa visioner sar principer (inte detaljer) för utformning. Beslutens

och strategier tar upp följderna såväl för kvinnor styrverkan gör att de måste hantera även genomförsom för män, ande inriktade frågor om ”hur” och ”när”. Detta är för-

• utvärdering av alternativa visioner (mål) eller modligen den sista möjligheten att effektivt styra

alternativa strategier för att nå dit, görs med stöd förutsättningarna för jämställda kommunikationer; av både kvinnors och mäns värderingsgrunder och därefter är det inte mycket att göra åt sträckningar och där både kvinnor och män deltar, stationslägen eller hållplatser. Man slipper också ta

• inriktningen (ambitionen, prioriteringen) av jäm- upp grundläggande detaljer varje gång, genom att tyd-

ställdhetsarbetet i de kommande besluten anges i ligt lägga fast principer. Det kan t.ex. gälla att få öppna, klartext. ljusa (trygga) passager och lägen för hållplatser. Det

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Mainstreaming i kommunikationslagarna

ger en god grund för att fullfölja kloka tankar ända ner i upphandlingen och genomförandet av byggande och Ingen av lagarna om kommunikationer har egentliga trafikering. portalparagrafer, som beskriver det yttersta syftet med

Även i denna plannivå är det viktigt att få: regleringen . De olika reglerna visar emellertid vad • för planen viktiga aspekter på jämställdhet synliga, det går ut på:

som en förutsättning bland andra som ska beaktas • Järnväg och väg behöver redskap för att pröva var vid avvägningarna i beslutet, lämplig lokalisering finns och för att skaffa just

• beslutsunderlag som blir tillräckligt brett och djupt, den marken. Besluten binder hänsynsnivån, bl.a.

när det tar upp kvinnors och mäns perspektiv på utformningen. Regleringen skapar också former

sakfrågorna som planen får hantera, för samråd med andra aktörer och fördelar makten • konsekvensbeskrivningar av alternativa utform- dem emellan. Beslutsinstrumenten fokuserar på

ningar med tanke på följderna för både kvinnor teknik, ekonomi, natur och kultur. och män, så att planens syfte kan nås på samlat • Flygplatsers lokalisering prövas (främst) genom bästa sätt, miljöbalken och Luftfartslagen ägnar sig mest åt

• en utvärdering av alternativa lösningar med stöd trafiken, med fokus på säkerhetsfrågor för luft-

av både kvinnors och mäns värderingsgrunder, fartyg, besättning m.m., miljökrav på luftfartyg • klargjort vilka genomförandefrågor som måste samt trafikerarens kompetens och ekonomiska

följas upp i de fortsatta besluten, så att inte tidigare förutsättningar. ambitioner faller på målsnöret. • Hamnars lokalisering prövas genom miljöbalken,

men hamnens utnämning till ”allmän”, vilket med-

62 Prövning – tillstånd, lov, dispenser

för mer trafik, görs med Farledslagen. Läget i Prövningsbesluten om den konkreta verksamheten regionen liksom olika näringars behov av allmän (miljöfarlig verksamhet, byggande i vatten, byggande hamn spelar då in. Var ”vägen” för fartygen ska av anläggningar m.m.) är väldigt specialiserade och lokaliseras, det bestäms också med farledslagen. ingen av dem är (idag) direkt riktad på att säkra jäm- Säkerhetsfrågor står i fokus, men även farledens ställdhet. På så sätt kan man tycka att denna besluts- störningar för omgivningen. nivå just nu är irrelevant för jämställdhet. Men efter- Ingen av lagarna använder begrepp som tydligt pekar som besluten så att säga av misstag kan förstöra tidi- ut jämställdhet som en del av de allmänna intressen gare, goda ambitioner, så måste ändå jämställdhet fin- lagen ska främja. Det finns emellertid inget i reglernas kvar som en ”att” fråga. De av planerna precisera- nas syfte eller logik som hindrar att jämställdhet förs de genomförandefrågorna måste klaras, med andra in som ett perspektiv vid bedömningar. ord. Det är dock oklart vilka aktörer som kan tänkas Jämit anser att regeringen bör se till att jämställdta på sig detta av egen kraft eller efter påtryckning. hetsperspektivet förs in i kommunikationslagarna.

Genomförandet Mainstreaming i plan- och bygglagen

Långvariga och goda ambitioner kan ”haverera” i det Översiktsplaner och detaljplaner är kommunens instrusista skedet om inte villkor klargörs vid upphandling, ment för att aktivt styra var och hur bebyggelse ska ske. om hur anläggningar ska utformas, och om sanktioner Det kommunala planmonopolet visar tyngden i den motsvarande dem som finns för förseningar inte kopp- rättigheten. Jämställdhetsperspektiv är i högsta grad las dit, så lär det bli besvikelser i många fall när resul- relevant för bebyggelseutvecklingen och planen kan tatet står där. därigenom även synliggöra jämställdhet som ett viktigt

perspektiv i beslutsfattandet. Det ger frågan om jäm-

ställdhet en ”fribiljett” in till många beslutsfattare.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Mainstreaming i miljöbalken

Översiktsplaner ska dessutom vara landets gemensamma ”karta”, som visar var det finns ett allmänt Miljöbalken styr i princip miljöstörande aktiviteter (nationellt eller lokalt) intresse av att använda ett geo- genom att säga nej eller ja på vissa villkor. Villkoren kan grafiskt område för ett visst syfte. Detta hör inte ihop t.ex. styra lokalisering, resursanvändning och begränsa med det kommunala planmonopolet, utan är främst störningar. Straffansvar inskärper vikten av att söka ett statligt intresse där kommunen har anförtrotts rätt tillstånd och följa villkoren. genomförandet . Planen ska i princip finnas hos alla Om något av dessa styrmedel ska vara av betydelse beslutsmyndigheter som ska tillämpa miljöbalken. för jämställdhet beror emellertid helt på definitionen Jämställdhet är emellertid inte ett sådant självständigt av hälsa & miljö. allmänt intresse, kopplat till en viss markanvändning. Portalen ger tolkningsbasen. Den inledande por- Däremot kan jämställdhet vara en sådan social aspekt talparagrafen innehåller många perspektiv på miljö, som avgör om exempelvis markanvändning för kom- och förarbetena anger att begreppsparet ”hälsa & miljö” munikationer ska prioriteras framför annan användning. syftar på alla relevanta delar av punkterna, vilka ska

Plan- och bygglagens portalparagraf ger tolknings- läsas in i alla regler i balken där detta samlingsbegrepp mönster och öppnar för jämställdhet. används .

PBL 1 kap 1 § Denna lag innehåller bestämmelser MB 1 kap 1 § Bestämmelserna i denna balk om planläggning av mark och vatten och om syftar till att främja en hållbar utveckling som byggande. Bestämmelserna syftar till att med innebär att nuvarande och kommande generatiobeaktande av den enskilda människans frihet ner tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En

63

främja en samhällsutveckling med jämlika och sådan utveckling bygger på insikten att naturen goda sociala levnadsförhållanden och en god och har ett skyddsvärde och att människans rätt att långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i förändra och bruka naturen är förenad med ett dagens samhälle och för kommande generationer. ansvar för att förvalta naturen väl. Källa: Plan- och bygglagen (1987:10) Miljöbalken skall tillämpas så att

1. människors hälsa och miljön skyddas mot

Förarbetena illustrerar ytterligare vad som ska prägla skador och olägenheter oavsett om dessa tillämpningen, med begrepp som demokratiska princi- orsakas av föroreningar eller annan påverkan, per, solidaritet, integration. Ändringen 1994 förstärkte

2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och genom ordet ”livsmiljö” planeringens framåtsyftande

vårdas, funktion, d.v.s. att medverka till goda helhetslösningar

3. den biologiska mångfalden bevaras, snarare än att lösa konflikter mellan konkurrerande intressen. 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används

Jämlikhet finns uttryckligen med men jämställd- så att en från ekologisk, social, kulturell och het är ett nyare begrepp och förslag till ändringar som samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god kan förtydliga detta har varit på gång, se Boverkets hushållning tryggas, och rapport Hela Samhället från 1996.

5. återanvändning och återvinning liksom annan Kommunen har alla möjligheter att utgå från ett hushållning med material, råvaror och energi

jämställdhetsperspektiv vid bedömning av lämplig mark-

främjas så att ett kretslopp uppnås. användning och därmed sammanhängande utveckling

Källa: Miljöbalken (1998:808) av samhället. Det finns inget hinder i reglerna och ordet jämlikhet öppnar dörren.

Jämit anser att jämställdhetsperspektivet bör föras in i plan- och bygglagen.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Hälsa och säkerhet är inte ”jämställda ord”. Det finns emellertid inget i balkens (syfte eller) logik som hindrar att jämställdhet förs in som ett perspektiv vid bedömningar. Jämit anser att miljöbalkens portalparagraf bör förtydligas med begreppet jämställdhet.

J Ä M I T S F Ö R S L A G

Jämställdhetsperspektivet i kommunikationslagarna, plan- och bygglagen och miljöbalken.

Regeringen bör i proposition se till att jämställdhetsperspektivet förs in i lagstiftningen.

64

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Upphandling

Jämit lyfter i sitt delbetänkande Jämställdhet och IT fram behovet av att jämställdhet också beaktas i offentlig upphandling. Jämit hänvisade till det då pågående arbetet inom Upphandlingskommittén, som bl.a. fått i uppdrag att analysera frågan om antidiskrimineringsklausuler i upphandlingsavtal. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande i mars 2001 .

En mycket stor del av det dagliga resandet till och från arbete, skola, service och skola utförs av företag som inom ramen för trafikhuvudmännens ansvar varit föremål för upphandling. Det är uppenbart att såväl anbudsunderlag som entreprenadföretagens policy påverkar både kvinnor och män. Det är därför angeläget att upphandlingarna genomförs på ett sätt som säkerställer att både mäns och kvinnors behov blir tillgodosedda.

Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster (FRIJA) lämnade sitt delbetänkande i januari 2001. Även FRIJA har behandlat frågan om offentlig upphandling – med betoning på jämställdhet .

65

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Upphandlingskommittén redovisar i sitt slutbetänkande ”Sammanfattningsvis förefaller regleringen av utvärdeen analys av Niklas Bruun angående möjligheterna att rings- eller tilldelningskriterierna i EG-rättens nuvata sociala hänsyn vid offentlig upphandling . rande utvecklingsstadium, så som jag tolkar den, lämna

Bruun menar att frågan huruvida offentlig upphand- ett viss nationellt skön för att driva åtminstone de poliling kan och bör utgöra ett instrument för att främja tikområden som prioriteras i fördraget, nämligen sysmiljö- och socialpolitiska målsättningar har varit före- selsättning, jämställdhet och miljö.” skriver Bruun . mål för diskussion både på europeisk och nationell FREIJA och Upphandlingskommittén drar något nivå under de senaste åren. Rättsutvecklingen såväl olika slutsatser av möjligheterna att införa antidiskrisom det rådande rättsläget måste förstås mot bakgrund mineringsklausuler i upphandlingskontrakt. av denna diskussion. Även det faktum att den ekono- Upphandlingskommittén intar en försiktigare hållmiska tyngdpunkt som länge funnits i gemenskaps- ning och anger att EG-domstolens praxis visserligen rätten successivt har fått ge vika för konkurrerande ger stöd för slutsatsen att det är möjligt att i utvärdemålsättningar påverkar den rättsliga utvecklingen. ringsfasen ta sociala hänsyn som inte har en direkt

De ändringar i Romfördraget som genomfördes i koppling till det som upphandlas. Kommittén anser och med Amsterdamfördragets ikraftträdande har lagt det dock (Jämits kursivering) vara förenat med vissa grunden för en tydligare rättslig ram för socialpoliti- svårigheter att ta in icke-ekonomiska hänsyn som ett ken och arbetsrätten i EU. De sociala målsättningarna utvärderingskriterie. Skälet är att uppställda utvärdehar fått en ökad tyngd i Romfördragets övergripande ringskriterier ska ligga till grund för en bedömning av målsättningsbestämmelser. Exempelvis har ett mål vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. om främjandet av en hög nivå i fråga om sysselsätt- Helt klart är emellertid enligt Upphandlingskom- 66 ning och socialt skydd samt jämställdhet mellan kvin- mittén att sociala villkor, exempelvis villkor rörande nor och män förts in i artikel 2; upprättandet av en antidiskriminering, kan tas in i form av tillkommande gemensam marknad. kontraktsvillkor. En förutsättning är att villkoren tas

Bruun anger vidare att beträffande jämställdhet in i förfrågningsunderlaget och att de inte är diskriföreskrivs särskilt i artikel 3.2 att detta mål ska inte- minerande. Begränsningen ligger dock i att sådana greras med alla politikområden som anges i artikel 3, villkor inte får ”exporteras”, d.v.s. de får inte avse vilken alltså inkluderar den inre marknaden och den verksamheter som ligger utanför det land där den fria rörligheten. Denna bestämmelse utgör ett starkt upphandlade enheten hör hemma . incitament till att jämställdhetshänsyn ska kunna föras FREIJA å sin sida menar att det är fullt möjligt att in i den offentliga upphandlingen på nationell nivå, ställa krav på att arbetsgivaren följer jämställdhetslaäven om artikeln är adresserad till EU. gens regler om det aktiva jämställdhetsarbetet – att

Bruun beskriver tre olika faser vid offentlig upp- upprätta en jämställdhetsplan. Mot bakgrund av att handling då anbudsgivare och deras anbud kan bedömas kollektivavtalen i Sverige fyller en grundläggande enligt olika kriterier och analyserar i vad mån sociala funktion, ter det sig (också) naturligt att ett brott mot hänsyn kan aktualiseras i de olika faserna. kollektivavtal kan leda till bedömningen att en anbuds-

Kvalifikationskriterierna är avgörande för vilka givare begått ett allvarligt fel i sin yrkesutövning. Skyldigentreprenörer som ska anses kunna vara med och kon- heten att såväl upprätta en jämställdhetsplan som att kurrera om upphandlingsprojekt. efterleva gällande kollektivavtal står enligt FREIJA väl

Tilldelningskriterier eller utvärderingskriterierna i samklang med kvalifikationskriterierna vid offentlig avgör på vilka grunder man jämför de olika anbuden upphandling. FREIJA avser att utveckla diskussionen eller entreprenörerna, vem som ska erhålla upphand- om vilka möjligheter det finns att vid offentlig upplingsprojektet. handling uppställa krav på sociala hänsyn på anbuds-

Kontraktskriterier eller tillkommande konkurrens- givare och leverantörer i sitt huvudbetänkande . villkor tar sikte på de villkor under vilket avtalet ska utföras.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämit anser att offentlig upphandling både kan och bör vara ett instrument för att också främja miljö-, jämställdhets- och övriga socialpolitiska målsättningar.

Jämit anser vidare att eftersom samhällsekonomiska bedömningar utgör underlag i värderingar av alternativ vid t.ex. investeringar borde samma metod kunna användas vid upphandling. Bedömningen av anbud vid upphandling görs utifrån utvärderingskriterier som visar det mest ekonomiskt fördelaktiga, vilket även bör innefatta samhällsnytta. Det kräver dock att den samhällsekonomiska modellen utvecklas och inkluderar även jämställdhet.

J Ä M I T S F Ö R S L A G

Offentlig upphandling

Jämställdhet bör föras in som ett viktigt styrmedel vid all offentlig upphandling.

67

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Samhällsekonomiska prognosmodeller

Kommunikationskommittén tog i sitt slutbetänkande (SOU 1997:35) bl.a. upp frågan om de värderingar av olika effekter (tid, miljö, hälsa, säkerhet m.m.) som används i samhällsekonomiska analyser är könsneutrala eller om det i grunden blir mäns värderingar som får genomslag i analyserna. Kommittén föreslog därför att det då planerade forskningsoch utvecklingsarbetet om samhällsekonomiska metoder och modeller även skulle inrymma analyser av skillnader i mäns och kvinnors värderingar och om dessa skillnader påverkar resultaten .

I maj 1999gav regeringen Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och berörda trafikverk i uppdrag att genomföra en nationell strategisk analys som underlag för regeringens inriktningsproposition för perioden 2002–2011. I uppdraget till trafikverken och SIKA om den senaste strategiska analysen sades t.ex. följande:

68

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

”Redovisningen av fördelningseffekter skall koncen- kan det få en regional effekt för kvinnor att det inte treras till vilka delar av landet eller vilka grupper som finns kollektivtrafik som ett alternativ till bilen? får nytta av åtgärderna i transportinfrastrukturen i form Kvinnor arbetar mer deltid än män. Kvinnor har av minskade restider och transporttider. Intressanta lägre inkomst än män. Får detta någon regional effekt beskrivningar av fördelningen kan t.ex. gälla fördel- för kvinnor? Kan det bli för dyrt för deltidsarbetande ningen mellan bilister, kollektivresenärer, gående och kvinnor att använda bil? Hur blir det för de lågutbilcyklister, mellan långväga och kortväga resande, mellan dade? Kan för höga bilkostnader leda till utestängning män och kvinnor (Jämits kursivering) samt mellan olika av kvinnor från arbetsmarknaden? regioner.” Uppdraget redovisades till regeringen i Det finns idag inget underlag att dra några slutsatser november 1999 . utifrån. Jämit ser dock att det finns behov av analyser

Det finns med andra ord ett uttalat intresse hos om kopplingen jämställdhet och regional balans. regering och departement för att få en tydlig beskriv-

Hantering av effekter för olika grupper i

ning av hur effekterna av trafikåtgärder fördelar sig

nuvarande prognosmodeller

geografiskt och på olika befolkningskategorier.

Under de senaste åren har en omfattande utveckling av Exempel på målkonflikter modeller för persontrafik genomförts. De nya model- Merritt Polk har i en debattskrift Gender Equality and lerna går under namnet SAMPERS. sustainable development behandlat transportpolitikens Varje delmodell i systemet utgörs av en matemahållbarhetsmål utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Polk tisk modell som beskriver hur sannolikheten för en viss menar att målet om en uthållig utveckling kan utgöra person att göra ett visst val (t.ex. välja att åka kollekett hot mot målet om ett jämställt samhälle. Fokus tivt till arbetet) påverkas av en rad olika förklarings- 69 riktas mot privatbilismen. Att reducera biltrafiken är variabler som beskriver alla de alternativa valmöjligen väg mot ett ekologiskt hållbart transportsystem. Ett heter som individen står inför (t.ex. restider och resmedel är att successivt höja drivmedelsskatten. Effekten kostnader för kollektivtrafik, bil, gång och cykel vid av sådan politik kan enligt Polk bli att vissa delar av valet av färdmedel för regionala resor). Modellerna befolkningen av ekonomiska skäl utestängs från bilan- innehåller dessutom variabler som fångar in hur sanvändning. Kvinnor använder redan idag bil i mindre nolikheten att göra ett visst val påverkas av socioekoomfattning än män. Kvinnor tjänar i genomsnitt min- nomiska förhållanden, t.ex. kön och ålder. dre än män, och forskning visar att kvinnor tar större Modellerna gör det möjligt att särredovisa resultat för miljöhänsyn och är mer kritiskt inställda till bilismen följande befolkningsgrupper; olika åldersgrupper, män än män. Polk hävdar att kvinnor därför sannolikt också och kvinnor, personer eller hushåll med och utan bil. är mer villiga än män att minska bilanvändningen . Under året blir det sannolikt också möjligt att sär-

Enligt Polk blir då resultatet ett uthålligt transport- redovisa resultat för olika inkomstgrupper. Det är värt system, som uppnås till priset av minskad jämställdhet att notera att det finns starka samband mellan grupmellan könen. Dilemmat enligt Polk är att jämställdhet perna. Exempelvis tillhör kvinnor i högre utsträckning kräver ökad tillgång till transporter, medan ekologisk såväl gruppen låginkomsttagare som gruppen billösa. uthållighet kräver att biltransporterna minskar. Polk Systemet är försett med ett flexibelt uttagssystem som anser att man förbiser dessa målkonflikter och efter- gör det möjligt att redovisa resultat, som antal resor, lyser därför en diskussion om vad som krävs för att personkilometer, restid, reskostnad, tillgänglighet och framgångsrikt kombinera de två aspekterna. bilinnehav, för t.ex. grupper med olika resärende,

Jämit ställer sig då frågan om Polks resonemang kan olika färdmedel, olika åldersgrupper, män och kvinha någon bäring regionalt på hur tillgängligt transport- nor, inkomstgrupper samt personer med och utan bil. systemet är för kvinnor. Om en familj endast har råd Denna redovisning kan göras på valfri geografisk nivå, med en bil och mannen är den som använder bilen, allt ifrån resultat för hela landet ända ner till resultat

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

för enstaka delområden (de regionala modellerna särskiljer ca 6.000 delområden i landet). J Ä M I T S F Ö R S L A G

Uppbyggnaden av systemet gör det i princip möj- Uppdrag till Statens institut för ligt att behandla skillnader mellan olika grupper på ett kommunikationsanalys (SIKA) bra sätt. Rent tekniskt möjliggör också det nya syste- Regeringen bör ge Statens institut för met en långtgående särredovisning av effekter för olika kommunikationsanalys i uppdrag att i sambefolkningsgrupper. Möjligheterna att särredovisa resul- arbete med trafikverken analysera och redovisa

hur väl planeringsmodellerna beskriver fördeltat för olika grupper har därmed påtagligt förbättrats

ningseffekter för kvinnor och män i olika jämfört med tidigare modeller.

ålders- och inkomstgrupper samt redovisa

hur eventuella brister kan åtgärdas.

Bristande kunskap om mäns och kvinnors

värderingar

Uppdrag till Verket för innovationssystem

Jämit befarar att modellerna ändå inte förmår förklara

(VINNOVA)

de skillnader i beteende som olika grupper sannolikt

Regeringen bör ge Verket för innovationsuppvisar. Oron för att modellerna inte tillräckligt väl

system i uppdrag att som ett prioriterat område kan beskriva effekten av förändringar kommer från att

initiera forskning som rör kvinnors och mäns modellerna förutsätter att män och kvinnor samt olika värderingar i frågor som rör tid, miljö och ålders- och inkomstgrupper har samma värdering av hälsa, säkerhet och trygghet i förhållande kostnad och restid. Detta innebär en kraftig förenkling till transporter. som gör att man kan befara att modellerna inte förmår 70 förklara de skillnader i beteende som olika grupper sannolikt uppvisar. Vi vet dock idag alltför lite om hur värderingarna skiljer sig mellan olika grupper.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Samhällsplanering – en demokratisk process

Jämställdhet är en fråga om demokrati och handlar om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter att påverka och delta i samhällsutvecklingen.

Transportsektorns ansvar är att tillgodose både mäns och kvinnors behov av resor. Det innebär att kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning. Det innebär att både kvinnors och mäns värderingar och villkor måste föras in i processen och tillmätas samma vikt.

Det moderna stadsbygget formades efter kriget utifrån ett ideal med områden uppdelade efter funktioner, bostäder för sig och arbetsplatser för sig. Bostadsområdena planerades för ett lyckligt familjeliv med lekplatser, planterade öppna ytor och bilfria miljöer. Men det medförde också storskalighet och långa avstånd mellan olika verksamheter skriver Viveca Berntsson i rapporten Hela Samhället .

71

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

De senaste decenniernas tätortsutveckling har också Fler män än kvinnor är delaktiga i den fysiska planeinneburit en utspridning av bebyggelsen och en minsk- ringen skriver Viveca Berntsson i Hela Samhället. ning av befolkningstätheten, vilket i stort sett har skett Boverkets rapport handlar bl.a. om att ”se” skillnader på bilismens villkor. Effekterna av de fysiska struktu- mellan kvinnors och mäns värderingar och erfarenhererna har därmed fått olika konsekvenser för kvinnor ter i frågor som rör samhällsplanering. och män. Nedanstående exempel är hämtat från Ryssby i

Samhällsplanering handlar bl.a. om frågor om var Ljungby kommun, Kronobergs län och redovisas i och hur bebyggelse, vägar och järnvägar ska lokalise- rapporten Hela Samhället. Det handlar om kommuras och utformas och om hur kollektivtrafiken ska nens ambition att öka allmänhetens, särskilt kvinnorutformas. Beslut om olika verksamheter som fattas av nas deltagande i den kommunala planeringen. Cirka olika aktörer, på olika nivåer i samhället och med olika 100 kvinnor och män deltog i arbetet. Från början var syften. Beslut som alla har stor betydelse för enskilda bara 11% av de som anmälde sitt intresse kvinnor. kvinnors och mäns vardagsliv i en ort, i en kommun Kommunen förändrade detta genom att på olika sätt eller i en region. särskilt vända sig till kvinnorna. Det fick som resultat

dels att den totala andelen kvinnor ökade till 56% sam-

Förenklad beskrivning av huvudansvaret för markanvändning,

tidigt som även fler män anslöt sig till arbetet.

kollektivtrafik och infrastruktur

Nivå/Sektor Markanvändning Kollektivtrafik Infrastruktur Metoden för att öka kvinnors deltagande i

Nationell X Ryssby är generellt användbara även inom Regional X

andra områden:

Kommunal X

72

• Basunera ut planerade aktiviteter långt i

Källa: Regional Samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem

RES Boverkets Rapport 1995:11 förväg så att deltagande kan planeras in.

• Lägg träffarna i närheten av bostäder och Samhällsplanering bör vara en demokratisk process som

arbetsplatser. innebär att allmänheten – kvinnor och män – ges möjlighet till inflytande i såväl den fysiska planeringen som • Låt inte kommunen representeras av bara i infrastrukturplanering och i planering för kollektiv- män, ge även kvinnliga förebilder. trafik. De olika planeringsformerna är emellertid mer

• Klargör att det inte fordras fackkunskap utan eller mindre öppna för allmänhetens medverkan.

att kunskap om livet på platsen är minst lika viktiga.

Kvinnors och mäns delaktighet i

• Tala i första hand om vad fysisk planering är

kommunal översiktsplanering

till för, inte vad som krävs för att genomföra en Av plan- och bygglagen framgår att det är ett kom- planeringsprocess. munalt ansvar att planera för kommunens mark- och

• Ge mötena en informell karaktär. vattenanvändning. Lagens regler är inriktade på att

• Anordna träffar på kvinnliga arbetsplatser. planarbetet ska ske med öppenhet och insyn. Reglerna anger bl.a.; • Bedriv ett aktivt informationsarbete. • hur samrådet ska ske och vad det måste behandla

för frågor, • hur en bredare allmänhet informeras, • hur inkomna synpunkter ska behandlas, • vem som fattar beslut, • hur beslutet vinner laga kraft och sprids.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Kvinnors och mäns delaktighet vid

lagen om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Trafik-

planering för vägar och järnvägar

huvudmannen utgörs av landstinget och kommunerna Bestämmelser som reglerar enskilda och allmänhetens i länet gemensamt eller, om överenskommelse träffas möjligheter att påverka planering av nya vägar eller om detta, antingen av landstinget eller kommunerna järnvägar återfinns i väglagen, lagen om byggande av i länet. järnväg och i miljöbalkens bestämmelser om miljö- Huvudmannens uppgifter ska handhas av landskonsekvensbeskrivningar. tinget och kommunerna i ett kommunalförbund eller

Syftet med att införa krav på miljökonsekvens- om parterna enas om det genom ett aktiebolag. beskrivningar i det svenska beslutssystemet var dels Trafikhuvudmannens uppgifter, som bl.a är att fastatt få till stånd tydligare regler om beslutsunderlag för ställa trafikutbud och taxor och trafikens omfattning, vissa beslutsprocesser men också att få en skärpning anges årligen i en ”trafikförsörjningsplan” som antas av och en standardhöjning av kraven på beslutsunderlag. trafikhuvudmannen efter samråd med de länstrafik- Avsikten var också att ge enskilda medborgare större ansvariga. möjlighet att påverka myndigheter och företag i sam- Allmänhetens möjligheter till inflytande sker därband med olika beslut som har stor betydelse för miljön med indirekt via det politiska inflytande som komoch människors hälsa. muner och landsting utövar genom sitt ägarinflytande.

Det finns olika sätt att nå ut till allmänheten med Regelsystemet för trafikplanering innehåller inga information vilket inte automatiskt innebär att kvin- möjligheter till direkt inflytande från medborgarna. nor och män också deltar i planeringsprocessen. Genom att en stor andel av trafikhuvudmännen valt

Valet av mötesformer kan t.ex. vara en betydelse- att bli aktiebolag har kollektivtrafiken flyttats allt längre full fråga för att såväl kvinnor som män ska bli inspi- bort från den politiska arenan, skriver Lisa Warsén och 73 rerade att delta. Frågor som rör vägar och järnvägar har Åsa Björnehult i en KFB-Rapport Politikernas återi första hand setts som en teknisk fråga och kvinnor har komst? . En annan rapport från KFB Vad är en bra i mindre grad än män varit delaktiga i dessa samråd. trafikhuvudman? innehåller en förstudie inför en

Erfarenheter från ett möte mellan Banverkets eventuell utvärdering av trafikhuvudmannen. representanter Tomas Flyckt och Yvonne Svanfeldt Av studien framgår att intervjuer med ett antal och allmänheten angående planer på en ny järnvägs- personer, väl insatta i villkoren för regional och lokal bro över sjön Runn i Falun; kollektivtrafik, visar hur påfallande lite intervjuperso-

Av de närvarande var ca 90% män och många var nerna relaterade sina svar till de trafikpolitiska målen oerhört insatta i frågor som trafikflöden, axeltryck, lut- när frågan ställdes om drivkrafterna bakom kollektivning på spåret och stålindustrins behov. Det är bra att trafikens utveckling. Den tydligaste drivkraften under vi måste ha samråd så här tidigt, säger både Tomas och 1990-talet har varit att hålla nere kostnaderna. Yvonne. Vi får in en massa viktig information och folk Medborgaren förefaller med andra ord i dagens läge som bor i området få större chans att påverka processen att varken ha något direkt eller indirekt inflytande i (ur Banverkets personaltidning Rallaren 2/1999). planeringen för kollektivtrafik. De resenärsundersök-

Att göra fler kvinnor delaktiga i samråden kan bl.a. ningar som görs av Svenska Lokaltrafikföreningen handla om att som i Ryssby hitta nya platser, former SLTF visar också att ”Lyhördhet för kunden” tillsamoch tider för möten, som bättre stämmer med kvin- mans med ”Information vid förseningar” får det allra nors villkor. lägsta betygen i den s.k. kundbarometern. I under-

sökningen ingår 16.000 personer. Kvinnors och mäns delaktighet vid 100

SLTF:s kundbarometer visar också att nästan % planering av kollektivtrafik 98

av de tillfrågade personerna ( % av kvinnorna och I varje län finns en trafikhuvudman som har ansvaret 97% av männen) anser att kollektivtrafiken är bra för för den lokala och regionala kollektivtrafiken enligt samhället men endast hälften av dessa (53% kvinnor

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

och 61% män) tror att politikerna har samma uppfattning.

Samhällsplanering uppfattas av allmänheten som varande något enbart tekniskt och formellt, vilket också har avhållit kvinnor från att delta. I och med att samhällsplaneringen också får ett socialt syfte blir den också intressantare för bredare grupper.

Om samhällsplaneringen ses som något tekniskt så framstår naturligtvis planeringen av vägar och järnvägar och planeringen av kollektivtrafik som något som enbart handlar om teknik.

Jämit anser att frågan om medborgarnas delaktighet och inflytande i kollektivtrafikens utformning är en viktig fråga för den nyinrättade kollektivtrafikdelegationen.

74

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Transportsektorn

Transportsektorn är en klart mansdominerad sektor och män är också kraftigt överrepresenterade i alla sammanhang där transportpolitiska åtgärder beslutas.

Transportsektorns aktörer

I Vägverkets ledning finns inte någon kvinna, i Banverkets ledning finns 92% män och 8% kvinnor. I Sjöfartsverkets ledning finns 73% män och 27% kvinnor. I Luftfartsverkets ledning finns 93% män och 7% kvinnor. Av samtliga 55VD:n inom länstrafikhuvudmän, primärkommunala trafikhuvudmän och trafikhuvudmännens dotterbolag fanns fem kvinnor som VD år 2000.

Jämställdhet är också en fråga om yrke och position. Inom trafiksektorn finns en tydlig segregering både i fråga om yrke och position. Kvinnor återfinns ofta inom områden som information, ekonomi och administration. Mansdominerade yrken är reparatörer, lokförare, lotsar och transportplanerare.

De inflytelserika bransch- och intresseorganisationerna företräds i princip bara av män. Av de 21 största branschorganisationerna, t.ex. Motor- 75 männen, Bilindustriföreningen, Vägföreningen m.fl. finns inte en enda kvinna som ordförande, och endast två kvinnor som VD.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Trafikhuvudmän

Detta kan handla om en generationsfråga. Inom Luft-

fartsverket är som exempel fördelningen anställda Kvinnor och män inom trafikhuvudmännens styrelser %, år 2000

kvinnor och män jämn upp till 35 år. Därefter utgör

andelen kvinnor ca 21% av totalt antal anställda. Även

inom Vägverket finns en likartad fördelning. Här är

andelen kvinnor och män relativt jämnt representera-

20 A = Länstrafik huvudmän

de upp till 40 år. I åldrarna däröver är andelen män

B = Primärkn thm 0 C = Thm dotterbolag

däremot kraftigt överrepresenterade.

A B C

Historiskt sett har dock transportsektorn alltid varit ■ ■

kvinnor män

en mansdominerad sektor. Statens Järnvägar fick som

Av samtliga 55 ordföranden inom länstrafikhuvudmän,

exempel sin första kvinnliga tågklarerare 1937, den för-

primärkommunala trafikhuvudmän och trafikhuvudmännens

sta kvinnliga fjärrtågklareraren utbildades 1985, 1975 dotterbolag fanns åtta kvinnliga ordförande år 2000. fick Sverige sin första kvinnliga konduktör och år 1977 kom den första kvinnliga lokföraren (Banverket 2000;

Kvinnor och män inom trafikhuvudmännens ledningar %, år 2000

Spår 1996).

Trafikverket

60 Fördelning anställda kvinnor och män 40 i december 2000 A = Länstrafik huvudmän 20 B = Primärkn thm Trafikverk Andel anställda % 0 C = Thm dotterbolag 76 Vägverket A B C Banverket ■ kvinnor ■ män Sjöfartsverket Av samtliga 55 verkställande direktörer inom länstrafikhuvudmän, Luftfartsverket primärkommunala trafikhuvudmän och trafikhuvudmännens 0 20 40 60 80 100 dotterbolag fanns fem kvinnliga VD år 2000. ■ kvinnor ■ män Källa: SLTF:s rapport Trafikhuvudmän 2000

Andelen kvinnor och män i trafikverkens styrelser i december 2000 (exkl. personalrep.) Riksdag och regering

Trafikverk Andel styrelseledamöter % Andelen förtroendevalda kvinnor och män i riksdagen,

Vägverket

riksdagens trafikutskott och regeringen %, år 2000

Banverket Sjöfartsverket 80 Luftfartsverket 60 0 20 40 60 80 ■ ■ 40 kvinnor män A = Riksdag* 20 B = Riksdagens Andelen kvinnor och män i trafikverkens ledning Trafikutskott** 0 C = Regering***

december 2000

A B C Trafikverk Andel i ledning % ■ kvinnor ■ män Vägverket Källa: * Riksdagens hemsida dec 2000 (valda 1998) Banverket ** Riksdagens hemsida jan 2001 Sjöfartsverket *** Regeringens hemsida dec 2000 Luftfartsverket

0 20 40 60 80 100 ■ kvinnor ■ män

Källa: Uppgifter från respektive myndighet

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Kommuner Branschorganisationer och intresseföreningar

Fördelning kvinnor och män bland förtroendevalda inom Ordförande och VD i vissa bransch- och vissa verksamhetsområden 1999 intresseorganisationers styrelser, 2000 Ordf VD

Andel förtroendevalda % Bilindustriföreningen

• •

Kommunfullmäktige • • Bilsportförbundet Kommunstyr • • Bussbranschens Riksförbund Infrastruktur och skydd • • Flygföretagens Riksförening Pedagogik • • Motorbranschens Riksförbund Vård och omsorg • • Motormännen 0 20 40 60 80 • • Nordic Rail Group ■ kvinnor ■ män

• •• NTF

Källa: Svenska Kommunförbundet • • Petroliumhandelns Riksförbund

Kommunala förtroendeuppdrag 1999 Petroleuminstitutet

• •

• • Redarförening

• • Sjöfartsforum Kvinnorepresentationen är starkast inom vård och omsorg • • Skeppsmäklares förening samt inom pedagogik. Män är starkt överrepresenterade i • •• SLTF nämnder som behandlar infrastruktur och skydd. • • Svenskt Flyg Ju starkare maktposition desto färre uppdrag innehavs av • • Sveriges Hamnar kvinnor. Detta blir tydligt när det rör sig om ordförandeposterna. • • Taxiförbundet Av samtliga ordförande (1999) var 28% kvinnor och 72% män. 37 • • Transportgruppen Av vice ordförande var 35% kvinnor och 65% män. • • Tågoperatörerna

Operatörer • • Vägföreningen • • Åkeriförbundet Anställda kvinnor och män inom transport-, magasinering Man • Kvinna 77

• •

och kommunikationsföretag %, år 1998

Källa: Berörda organisationers hemsida 2000

Operatörer

Järnvägsbolag Kollektivtrafikföretag Linjebussföretag Lobbyism

Taxiföretag

Demokratiutredningen har under sitt utredningsar-

Charterbussföretag

Åkeriföretag bete gett ut ett antal rapporter från olika forskare bl.a.

Rederier* 1999:121

Avkorporativisering och lobbyism (SOU ).

Rederier**

Författarna Hermansson m.fl. har i sin analys om lobby-

Rederier***

Linjeflygbolag ismens för- och nackdelar ansett det särskilt intressant

Charter- och taxiflyg

att studera transportsektorn. Detta område som dels

Godsterminaler

omsätter stora summor pengar dels påverkas av poli-

0 20 40 60 80 100

tiska beslut. ”Utbyggnader och underhåll är t.ex. helt

■ kvinnor ■ män

eller till största delen beroende av skattemedel och

Källa: SCB RAMS98

* Rederier för färjetrafik över hav verksamheten påverkas i hög utsträckning av hur

** Rederier för övrig havs- och kustsjöfart

*** Rederier för sjöfart på inre vattenvägar regleringar är utformade. Eftersom det i någon mån är en begränsad kaka man slåss om här – både vad gäller skattemedel och kundunderlag – konkurrerar inte bara olika företag, utan även de olika transportslagen mot varandra. Detta har fått till följd att det bildats formella samarbetsorganisationer för de respektive trans-

portslagen.” . Sammanfattningsvis visar undersökningen att intensiteten i lobbyingverksamheten är särskilt stor inom

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

infra- och transportpolitiken, att många aktiva aktörer Naurin har studerat hur kommunikationskommitténs har starka egenintressen i frågorna och att det bildas slutbetänkande En ny kurs i trafikpolitiken (SOU fler, och dessutom ovanliga, allianser mellan dessa. 1997:35) mottogs av media när detta presenterades i Detta inslag av ovanligt väl organiserade och starka mars 1997. Den ledande princip som genomsyrade särintressen, inbegripna i en utpräglad intressekamp, kommitténs förslag var att de olika transportslagen – är en av de största utmaningarna för vår demokrati väg, järnväg, flyg, sjöfart – skulle ”stå för sina egna kostskriver Hermansson . nader”. Miljö-, trängsel-, olyckskostnader och andra

Demokratiutredningen tar i sitt slutbetänkande En ”externa effekter” som transporterna ger upphov till, uthållig demokrati upp frågan om ”lobbning” (demo- borde enligt kommittén betalas av respektive bransch, kratiutredningens uttryck) men tar inte ställning vare snarare än allmänheten eller skattebetalarna. SJ ansågs sig för eller emot lobbning som ett medel att påverka tillhöra vinnarna om kommitténs förslag skulle genombeslutsfattare. ”Vi anser att lobbning varken kan värde- föras. ras som något bra i sig för demokratin eller som något Vägtransportörerna skulle däremot få ökade kostenbart dåligt. Det senare har annars ofta varit den syn nader i form av höjda skatter och vägavgifter. Natursom bl.a. medierna fört fram. Vi värderar den utifrån skyddsföreningen hävdade utåt att kommittén borde dess faktiska påverkan på den politiska jämlikheten, ha föreslagit ännu tuffare åtgärder till förmån för milöppenheten och möjligheten till insyn.” . jön. I praktiken var man förmodligen relativt nöjda

Demokratiutredningen har däremot synpunkter med att principen om att låta transportbranschen på myndigheter som utövar lobbning. ”Vi anser… att betala för sina externa kostnader hade fått starkt stöd. det är betänkligt att myndigheter är medlemmar i Miljörörelsen befann sig således på den vinnande sidan 78 lobbningsorganisationer som i konkurrens med varan- skriver Naurin . dra lobbar mot staten. Detta gäller exempelvis inom En vanlig uppfattning om kommunikationskomtransportsektorn, där bl.a. Luftfartsverket är aktiv med- mitténs (KomKom) bemötande var enligt Naurin att lem i nätverksorganisationen Föreningen Svenskt Flyg utredningen i stort sett blev ”nedgjord av media”. och där Sjöfartsverket är aktiv medlem i Sjöfartsforum. Aftonbladets ledarredaktion, som var positiva till ut- Resultatet blir att myndigheter utkämpar en intresse- redningens förslag, konstaterade uppgivet att ”debattkamp mot varandra, vilket ur konstitutionell synvinkel klimatet” var så ogynnsamt att KomKom snart utgjorde

41 45 är minst sagt problematiskt.” . ”ett stendött förslag” .

Även Carl Melin har i sin avhandling Makten över Naurin studie av dagspressens rapportering av trafikpolitiken – Korporatism, lobbying och opinions- KomKoms arbete visar hur den negativa rapportebildning inför 1998 års trafikpolitiska beslut, beskrivit ringen dominerade i dagspressen. Kvällspressen var hur olika organiserade intressen försöker att påverka mest negativ . politiska beslutsprocesser och hur detta påverkar det Sammanfattningsvis anser Jämit att fördelningen politiska utfallet . av kvinnor och män i vissa intresse- och branschorgani-

Lobbning, mediakontakter och andra former av sationer inom transportsektorn visar på en bedövande opinionsbildning är vanligare bland de företag och majoritet män. Av 21 ordförande i dessa organsiationer organisationer som agerar inom transportsektorn än är 21 män. bland de som har sina intressen inom andra politik- Av lika många VD-poster innehas 19 av män och 2 områden, skriver Daniel Naurin i en uppsats för Stats- av kvinnor (SLTF och NTF). I 13 av dessa 21 organivetenskaplig Tidskrift maj 2000 . sationers styrelser finns ingen kvinna utan enbart män.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Dessa är alla organisationer som genom lobby- och påverkansarbete inom transportsektorn idag har ett J Ä M I T S F Ö R S L A G stort inflytande över utformandet av transportpolitiken. Jämställda organisationer Jämit anser att regeringen och alla andra inblandade Mot bakgrund av ovan redovisade förhållanden

bör regeringen som sin policy deklarera att på politisk- och tjänstemannanivå inom transportom-

remissynpunkter från organisationer som inte rådet allvarligt måste ifrågasätta de organisationers

har en rimligt lika fördelning av kvinnor och legitimitet som så totalt saknar könsfördelningen.

män i sin ledning och styrelse tillmäts väsent- Självklart kan ingen hindras att framföra sin åsikt, men ligt mindre vikt än jämställda organisationers en medvetenhet om i vilken miljö och mot vilken bak- synpunkter. grund denna åsikt har utformats måste finnas för att ge den dess rätta plats. Om dessa organisationer ska kunna anses bidra till ett jämställt transportsystem måste de också kunna uppvisa en egen vilja och förmåga till jämställdhet.

79

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Ett hållbart transportsystem Regler

Fotnot Fotnot

1 19. Lerman Peggy, jurist, www.lagtolken.se.Underlagsrapporter till

. Hela Samhället – Jämställdhetsaspekter på fysisk planering och

byggd miljö. Boverkets rapport 1996:4. Jämits slutbetänkande Jämställdhet – transporter och IT. SOU

2001:43. Regler med hänsyn till jämställdhet i planering och

prövning av kommunikationer. Resmönster 20 1971:948 1971:954

. Väglagen ( ) med kungörelse ( ), lagen Fotnot (1995:1649) om byggande av järnväg med förordning (1995:1652),

Luftfartslagen (1957:297), lagen (1983:293) om inrättande, 2. Friberg Tora ”Förflyttningar, en sammanhållande länk i vardagens

utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn med

organisation” förordning (1998:898). Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds

21. Till denna uppgift hör det statliga systemet för kunskapsförsörjning,

universitet. KFB Rapport 1998:23.

där centrala verk och länsstyrelser med stöd av ”hushållnings- 3. Källa: SIKA/RES99). 1998:896

förordningen” SFS ska lämna underlag och stödja 4. Källa: SIKA/RES99. kommunens arbete. Socialstyrelsen omfattas inte av förordningen. 5. SIKA Transporter och kommunikationer Årsbok 2000 /2001 sid 80. 22. Prop. 1985 / 86:1sid. 459. 6. Krantz Lars Gunnar (1999) Rörlighetens mångfald och förändring. 23. SFS 1993:419, prop. 1994 /95:230.

Befolkningens dagliga resande i Sverige 1978 och 1996 sid 110-111. 24 1997/98:45 2 8

. Prop del sid överst. 7. Krantz Lars Gunnar (1999) sid 81. 8. Hjorthol Randi Johanne. TOI rapport 391 /1998. Hverdagslivets

Upphandling

reiser. En analyse av kvinners og menns daglige reiser i Oslo.

Fotnot

25. SOU 2001:31 Mera värde för pengarna. Slutbetänkande av

Normer och värderingar inom kollektivtrafiken

Upphandlingskommittén.

Fotnot

26. SOU 2001:9 Reglerna kring och inställning till frivillig jämställd- 9. Grahn Wera, Linköpings universitet, Tema Genus. Underlags- hetsmärkning av produkter och tjänster. Delbetänkande av FRIJA.

rapporter till Jämits slutbetänkande Jämställdhet – transporter Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter 80 och IT. SOU 2001:43. Kön i kön. En studie av politikers och och tjänster.

tjänstemäns tal om jämställdhet och kollektivtrafik i Östergötland. 27. SOU 2001:31 Bilaga 3 sid 444. Sociala hänsyn vid offentlig 10. SOU 2000:43. Wera Grahn upphandling. En rättslig expertutredning utarbetad av professor

Niklas Bruun. Svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet.

28. SOU 2001:31 Bilaga 3 sid 453.

Jämställdhet i transportpolitiken

29. SOU 2001:31 sid 21.

Fotnot

30. SOU 2001:9 sid 80. 11. Prop. 1997 /98:56, 1997 /98:TU10, rskr 1997/98:266. 12. Prop. 1997 /98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. sid 17.

Samhällsekonomiska prognosmodeller

Fotnot

Myndigheternas ansvar för mainstreaming

31. Kommunikationskommitténs slutbestänkande ”Ny kurs i trafik- Referens politiken” SOU 1997:35sid 446.

Socialdepartementet Ds 1999:64 Från sidovagn till huvudfåra. 32. SIKA. SAMPLAN Rapport 1999:2. Lägesrapport från Genderprogram för social välfärd 33. Polk Merritt (2000), Göteborgs universitet. Gender equality and

sustainable development: The need for debate in transportation

policy in Sweden. VINNOVA Debatt Transportpolitik VD 2001:1.

Styrning

Fotnot

Samhällsplanering - en demokratisk process

13. Finansdepartementet. ”Ekonomisk styrning för effektivitet och

transparens” (Ds 2000:63). Fotnot

14. Jämställdhet – hur styr regeringen (RRV 2000:17) 34. Hela Samhället - Jämställdhetsaspekter på fysisk planering och

Riksrevisionsverket. byggd miljö. Boverkets rapport 1996:4. 15. Rädslans rum Birgitta Andersson, Lunds universitet (KFB-rapport 35. Politikernas återkomst? En förändringsprocess om ägarstyrning

under tryckning) av kollektivtrafiken i Östergötland. Åsa Björnehult och Lisa

Warsén KFB-Rapport 1998:24. 16. Tryggare stad – kan man förändra rädslans platser? Göteborgs

Stadsbyggnadskontor (2000). 36. Vad är en bra trafikhuvudman? Mats Börjesson, Torbjörn Eriksson, 17 2000 1999 /2000:24 75 Bo Enquist, Lars Haglund KFB-Meddelande 2000:4.

. Jämställdhetspolitiken inför -talet sid . 18. Vägverkets rapport ”Trafiksäkerhet” 2000:37.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Transportsektorn

Fotnot

37. Kommunala förtroendeuppdrag 1999, Magnus Hagevi Svenska

kommunförbundet. 38. SOU 1999:121. Demokratiutredningen. Avkoporativisering och

lobbyism. Hermansson m.fl sid 188. 39. SOU 1999:121 sid 233. 40. SOU 2000:1 En uthållig demokrati. Demokratiutredningens

slutbetänkande.sid 90. 41. SOU 2000:1 sid 95. 42. Melin Carl Makten över trafikpolitiken. Korporatism, lobbying

och opinionsbildning inför 1998 års trafikpolitiska beslut. 43. Naurin Daniel, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs

universitet. Det nya styrelseskicket. En studie av ”medialobbying”

i det post-korporativa Sverige. Uppsats för Statsvetenskaplig Tidskrift Maj 2000 sid 11.

44. Naurin sid 10. 45. Aftonbladet 1997-03-19. Naurin sid 10. 46. Naurin Daniel, Innehållsanalys av kommunikationskommitténs

bemötande i dagspressen, från maj 2000.

81

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

82

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhet och IT

83

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhet och IT

I delbetänkandet Jämställdhet och IT (SOU 2000:58) pekade Jämit på sambandet män, teknik och makt. Att IT som teknik är en manlig domän, trots att dess användningsområde lika mycket fyller kvinnors som mäns behov. Att makt upprätthålles genom att män har tolkningsföreträde i frågor om utveckling och användning av IT. Att makt kan upprätthållas på olika sätt, genom språk, genom att kvinnors sätt att ta sig an teknik nedvärderas, genom att kvinnor väljer bort teknik och genom att män i praktiken kvoterar bort kvinnor.

Sammandrag av Jämits delbetänkande (SOU 2000:58)

Jämit konstaterade i sin kartläggning att IT-sektorn i allt väsentligt leds och domineras av män och att klyftan mellan kvinnors och mäns möjligheter till inflytande över IT-utvecklingen vidgas. Jämits kartläggning visade vidare att: • Andelen kvinnor är låg inom vissa IT-branscher och det finns få kvinnor i ledande positioner i börsnoterade IT-företag.

84 • Kvinnor har generellt sett högre utbildning än män. 15% av samtliga förvärvsarbetande år 1997 var kvinnor med eftergymnasial utbildning jämfört med 13% män.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

• Det finns få kvinnor med hög utbildning inom män och kvinnor ges tillträde till samhällets alla sek-

IT-branschen. Av alla som 1997 förvärvsarbetade

torer och finns representerade på alla nivåer. Statistik

inom vissa IT-branscher var 48% män med efter-

är ett annat medel för att synliggöra strukturer. gymnasial utbildning medan endast 14% var

Att på djupet förändra ett ojämställt samhälle

kvinnor. handlar om att ifrågasätta hela det mönster som vi alla • Av de anställda inom barnomsorgen är 95%

är delaktiga i att upprätthålla. Så stort och så svårt är

kvinnor. I grundskolan är nästan 75% av lärarna

det. Det handlar om att starta en debatt om det som

kvinnor. På gymnasiet är fördelningen mellan män frågan egentligen handlar om, maktfördelningen mel-

och kvinnor relativt jämn, andelen manliga lärare lan könen.

är dock något högre. Tekniken är ett mansdominerat område. Detta • Fördelningen pojkar och flickor inom de två största outtalade, grundläggande värdeomdöme har kommit

programmen på gymnasiet, det samhällsveten- att styra teknikutvecklingen fram till dags dato och

skapliga och det naturvetenskapliga programmet, gäller alltjämt.

visar på att pojkar och flickor väljer enligt traditio- Ulf Mellström skriver i sin bok Män och deras

16 1

nella mönster. Endast % av eleverna på den maskiner om den kulturellt och symboliskt starka

tekniska grenen är flickor. kopplingen som finns mellan män och maskiner. Det • Fler kvinnor än män har högskoleexamen. Ca 60%

är genom att män har denna symboliska makt över

av samtliga som tog högskoleexamen år 1998 var

teknologin som de också har makt att definiera vad

kvinnor. teknologi är, menar Mellström. • Fler män än kvinnor har ADB och systemveten- Lena Sommestad visar i sin avhandling Från mej-

skaplig examen. Dessutom har andelen kvinnor erska till mejerist också på teknikens symboliska makt. 85

minskat något från läsår 1991/92, 46% till läsår

Men här utifrån en omvänd process när mejeriarbetet

1998/99, 34%.

övergick från att ha varit ett typiskt kvinnligt yrke till • Fler män än kvinnor har civilingenjör – datatek- att bli ett manligt dominerat yrke. Det var den nya

nisk examen. Andelen kvinnor som utexaminerats teknikens införande som gjorde dels att yrkets status

från civilingenjörsutbildningens datatekniska steg, dels att kopplingen till män och maskulinitet nu

inriktning har legat mellan 5–11% fr.o.m. läsår

blev möjlig. 1989/1990 t.o.m. läsår 1998/99.

De tekniska högskolorna är historiskt sett manliga • Fler män än kvinnor är aktiva inom forskningen. domäner. Boel Berner skriver i sin bok Sakernas till-

1998 41 3

Hösten var % av de aktiva forskarstuderan- stånd, kön, klass, teknisk expertis om det historiska och

de kvinnor. Andelen kvinnor på de nyantagna tek- samhälleliga sammanhang som de tekniska högsko-

niska forskarutbildningarna var 26% år 1998.

lorna utvecklades i och hur kön och klass spelade in.

Ingenjörsutbildningen var för män. Inte förrän 1921 Gamla strukturer måste förändras fick kvinnor tillträde till ingenjörsutbildningarna vid Samhället styrs av såväl synliga som osynliga struktu- Kungliga Tekniska Högskolan på samma formella villrer. Det handlar om kulturella, tekniska, organisato- kor som män. riska, ekonomiska, sociala och juridiska strukturer, Genom att män har den symboliska makten över som alla på ett eller annat sätt bidrar till hålla kvar ett teknologin har män också makten att definiera vad tekojämställt samhälle. nologi är. Detta framgår på mer eller mindre tydliga sätt

För att kunna förändra gamla mönster måste vi syn- även inom datautbildningen. Det kan visa sig i utbildliggöra hur olika strukturer tar sig uttryck i vårt var- ningens utformning och innehåll, i rätten att definiera dagsliv, i skolan och på arbetet menade Jämit. Ett av vad som är ett snyggt program, i ett riktigt arbetssätt de viktigaste medlen för att synliggöra strukturer och eller i att vara en bra programmerare. I en sådan miljö normer som upprätthåller ojämlika förhållanden är att tystnar eller tystas många kvinnor efter hand.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Språket kan hålla kvinnor utanför. Datavärldens miljö Det är viktigt att arbetet med att utveckla IT-områinrymmer ofta ett språk och en öppen sexism, som för det sker från ett jämställdhetsperspektiv. många kvinnor upplevs som både motbjudande och påfrestande. • Om att avskaffa dagens informella de facto

Nedvärdering kan hålla kvinnor borta från teknik- kvotering av män till företagens bolagsstyrelser utbildningen. Det är pojkars sätt att närma sig tekni- Regeringen bör omedelbart initiera en översyn av lagken som får genomslag i undervisningen, flickors sätt stiftningen i syfte att öka kvinnors deltagande i föresnarare förlöjligas. tagens bolagsstyrelser.

Jämit konstaterade att flickors teknikval i skolan inträffar samtidigt med den tidpunkt i livet när flickor • Om förändrad pedagogik i utbildningen mognar och blir unga kvinnor. Från skolan och av sam- Pedagogiken på alla nivåer, från grundskola till unihället förväntar man sig då att flickorna – just vid denna versitet och högskola, bör förändras så att den genetidpunkt – av lust och inspiration skall välja en utbild- rellt bygger på ett jämställdhetsperspektiv. ning som till hela sin karaktär, form och språk för- Regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av medlar att detta är för män, detta är ingen plats för läromedel utifrån ett genusperspektiv. kvinnor. Moment av genus- och teknikrelaterade frågor bör

Nedan anges de förslag som Jämit framförde till ingå i all lärarutbildning och i IT-inriktad och annan regeringen i delbetänkande SOU 2000:58. teknisk utbildning.

Regeringen bör i examensmålen för alla lärar- • Om utvecklad statistik utbildningar föreskriva att dessa skall utgå från och 86 Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att främja ett jämställdhetsperspektiv. utveckla statistik i frågor som rör IT utifrån ett jäm- Högskoleverket, främst Rådet för högskoleutbildställdhetsperspektiv. ning, bör ges i uppdrag att främja genus- och teknik-

perspektiven i lärarutbildningen. • Om mål och resultatstyrning av jämställdhet och IT Skolverket bör ges i uppdrag att främja genus- och Regeringen bör ställa krav på samtliga myndigheter teknikperspektivet i lärarnas fortbildning. att i sin årsredovisning dokumentera och redovisa konsekvenser för jämställdheten till följd av en ökad • Om forskningsråden och den nya IT-användning. Redovisningen ska beskriva effekterna forskningsmyndigheten såväl inom myndigheten som inom det samhälls- Jämit föreslår att regeringen vid kommitténs redovisområde som myndigheten verkar i. Utifrån detta kan ning den 31 mars 2001 särskilt uppmärksammar hur regeringen sedan göra analyser och föreslå åtgärder. regeringens krav på jämn könsfördelning beaktats.

Jämit föreslår att regeringen i sina styrdokument, • Om jämställdhet och IT i biståndsarbetet instruktioner och direktiv, tydligt markerar beaktan- Regeringen bör ta initiativ till att IT-frågan kopplas det av jämställdhetsaspekter inom respektive forskihop med frågan om jämställdhet i biståndspolitiken ningsområde samt att regeringen kräver uppföljning och att IT-frågan även hanteras ur ett jämställdhets- av detsamma. perspektiv i biståndsarbetet.

• Om jämställdhet och IT i Europeiska Unionen

Regeringen bör inför alla ministerkonferenser under ordförandeskapet ge utrymme för att lyfta in ITutvecklingen och dess koppling till frågan om jämställdhet. Båda dessa frågor berör alla samhällssektorer.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Kvinnors och mäns användning av IT

I rapporten Fakta om informations- och kommunikationsteknik i Sverige 2001 redovisar Statens institut för kommunikationsanalys SIKA bl.a. statistik över användningen av informations- och kommunikationsteknik. I rapporten redovisas även statistik över kvinnors och mäns användning av Internet.

Av statistiken framgår att kvinnor använder sig av Internet i mindre utsträckning än män. Statistiken visar också att kvinnors användning ökar och att ökningen accelererar (se figur 1). Även mäns användning av Internet ökar varför skillnaderna kvarstår och ibland ökar. De största skillnaderna följer dock klassiska gränser som att höginkomsttagare använder Internet mer än låginkomsttagare, storstadsboende mer än landsbygdsboende och unga mer än äldre.

87

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Det är på arbetet eller i skolan som Internet är mest Det finns dock ett undantag. I utbildningar så är det använt och var än det må ske så använder män Internet fler kvinnor än män som använder Internet vid inforoftare och under längre tidsperioder än kvinnor (se mationssökning (se figur 5). Detta visar också att figur 2). Detta gäller även de yngre åldrarna (se figur3). utbildning har betydelse när det gäller att minska skill- Ju mer avancerad användning, som t.ex. diskussions- nader mellan kvinnors och mäns användning av IT. grupper, så använder män Internet mycket mer än Av Jämits direktiv framgår att rådet ska belysa rättkvinnor. Figur 4 visar användningen av Internet för vis tillgänglighet inom transport- och IT-området. bankärenden. Både kvinnor och män ökar sin använd- Begreppet tillgänglighet kopplas vanligtvis till fysisk ning men mäns användning ökar kraftigare varför det tillgänglighet. Enligt Jämit hör tillgänglighet också uppstått en än större skillnad. Vare sig det gäller bank- samman med kunskap. IT-utbildning för kvinnor har en ärenden, resebokningar, inköp av böcker och skivor mycket stor betydelse för att ett jämställt IT- samhälle eller beställning av matvaror så är det betydligt fler män ska bli möjligt. än kvinnor som utnyttjar dessa tjänster.

Figur 1 Figur 2a Figur 2b

Användningen av Internet, fördelat på män och Hur ofta används Internet, fördelat på Hur ofta används Internet, fördelat på kvinnor, andel av befolkningen perioden 1995–2000 kvinnor och män, maj och nov 1999 kvinnor och män, maj och nov 2000

88

Andel av befolkningen % 80 80

60 60

40 40

1998 20 20

1999 0 0

2000 4–7 dag/v 1–3 dag/v Månad 4–7 dag/v 1–3 dag/v Månad

■ kvinnor maj -99 ■ män maj -99 ■ kvinnor maj -00 ■ män maj -00

0 10 20 30 40 50 60

■ kvinnor nov -99 ■ män nov -99 ■ kvinnor nov -00 ■män nov -00

■ kvinnor ■ män

Källa: MMXI Nordic (2000). SIKA Fakta om Källa: MMXI Nordic (2000). SIKA Fakta om FSI. SIKA Fakta om informations- och kommunikationsteknik informations- och kommunikationsteknik informations- och kommunikationsteknik i Sverige 2001 (tabell 4.13) i Sverige 2001 (tabell 4:18) i Sverige 2001 (tabell 4:18)

Figur 4

Figur 3 Användning av Internet för bankärenden, andelen av befolkningen, perioden 1998–2000 Figur 5

Tid i minuter för användning av Internet i hemmet

30 Informationssökning av befolkningen,

och skola/arbete, en genomsnittlig dag 1999

25 fördelat på kön och ålder, september 2000

Tid i minuter 20

Män 9–79 år 80

Kvinnor 9–79 år 10 60

Män 18–79 år 5

Kvinnor 18–79 år 0 A = Privat

Pojkar 9–17 år B = Via arbetet

Flickor 9–17 år 0 C = Via utbildningen

året -98året -98året -99året -99året -00året -00

A B C

0 10 20 30 40 50 60 70 80 1:a halv2:a halv1:a halv2:a halv1:a halv2:a halv

■ kvinnor ■ män

■ hemmet ■ skola/arbete ■ kvinnor ■ män

Källa: Stadskontoret (2000). SIKA Fakta om

Källa: Nordicom (2000a). SIKA Fakta om informations- och Källa: FSI. SIKA Fakta om informations- och informations- och kommunikationsteknik

kommunikationsteknik i Sverige 2001 (tabell 4:19) kommunikationsteknik i Sverige 2001 (tabell 4:25) i Sverige 2001 (tabell 4:22)

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Utbildning

Trots att IT-tekniken sedan tjugo år tillbaka är ett arbetsoch kommunikationsredskap för hela samhället, är kvinnors deltagande och representation i teknikutvecklingen fortfarande låg.

Den så påtagligt könsuppdelade arbetsmarknaden inom IT ger anledning att ställa många viktiga frågor på sin spets. En av dessa gäller utbildningsväsendet, både det reguljära och även arbetsmarknadens alla utbildningar.

Analys av IT-basutbildning i Skåne

Marta Gagliardo har på uppdrag av Jämit, genomfört en studie av en av arbetsmarknadens IT-utbildningar ur ett kognitivt* och genusrelaterat perspektiv. Studien belyser hur en grupp kvinnliga deltagare uppfattar IT-utbildningens formella och informella krav. Föreliggande avsnitt är en komprimerad version av Gagliardos rapport Analys av en arbetsmarknads IT-basutbildning ur kognitions och genusperspektiv – En förstudie . *Kognitionsbegreppet står ursprungligen för ”att inhämta kunskap”. Kognitiva funktioner i vårt intellekt är t.ex. perception, inlärning, minne, 89 begreppsbildning, problemlösning och språk.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Idag utgör kognitiv psykologi en egen inriktning inom Antal deltagare i snitt per månad i IT utbildning, under åren 1997 – 2000 psykologin, där modeller om bl.a. informationspro- Fördelat på IT inriktning och kön cesser rönt framgång i beskrivning och förklaring av AMSYK Inriktning 1997 1998 1999 2000

Kvinna/man Kvinna/man Kvinna/man Kvinna/man olika fenomen i samband med tänkande.

213. 312 IT system/

Jämit pekar i sin delrapport Jämställdhet och IT på drift 934 1434 1469 2761 1241 2542 464 1213 att ”borttagande av formella hinder är strategier för 411 Admin. IT 1091 533 1915 1050 2232 836 1173 316

Totalt 2025 1967 3384 3811 3473 3378 1637 1529

att åstadkomma ett jämställt samhälle” men den fråga som även bör ställas är om det också finns informella

Under AMSYK 213 ingår Under 312 ingår Under 411 ingår

hinder – vilka i verkligheten kanske utgör de största Systemchef Nätverkstekniker Dataregistrerare hindren – för att kvinnor ska kunna finna sin plats inom Systemansvarig PC-samordnare Sekreterare

Systemerare Drifttekniker-ADB Läkarsekreterare området.

Databasadministratör Dataoperatör Registrator

Programmerare Traffic

Datasäkerhetsansvarig Målsättning om jämställdhet inom AMS ADB-strateg Arbetsmarknadsutbildningarna ska medverka till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Jämställd- Kvinnors deltagandegrad i teknikutveckling/drifts IThetsmålet är att bryta upp könsgränser i utbildnings- utbildningar (AMSYK 213,312) har varit följande: och yrkesval. I AMS effektmål står inskrivet att Procent av det totala antalet deltagare ”Arbetsmarknadsmyndigheterna skall arbeta utifrån i teknikutveckling/drift ett jämställdhetsperspektiv” vilket torde innebära att 1997 39,4% 90 all verksamhet inom AMS också ska medverka till att 1998 34,7% bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden . Trots detta 1999 32,8% kan vi se en traditionell könsmässig fördelningen mellan 2000 27,7% olika yrken avspegla sig i fördelningen av kvinnor och män på kurser med olika yrkesinriktning. Kvinnors deltagandegrad i administrativ IT utbildning

(AMSYK 411) har däremot varit den följande: IT-utbildningar på nationell nivå Procent av det totala antalet deltagare På Jämits uppdrag kontaktades AMS ledning och pro- i administrativ IT gramenhet för att ge inblick i AMS statistik över hur 1997 67% kvinnors och mäns deltagande i Arbetsmarknads- 1998 64,6% verkets upphandlade IT-utbildningar såg ut, på natio- 1999 72% nell basis. 2000 78,7%

Arbetsmarknadsstyrelsen har nyligen i ett yttrande påpekat: ”att utveckla granskning och analys av sta- Tendensen markerar tydligt att kvinnor framför allt tistik ur ett jämställdhetsperspektiv är en viktig fråga utbildades i den administrativa kategorin inom IT och för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden” . att kvinnors deltagande har minskat sedan 1997 på IT- Samtidigt har AMS uppmärksammat att de adminis- utbildningar inom teknikutveckling/drift. trativa stöd som används inom arbetsmarknadsverket Observera att procenten kvinnor av alla som gick uppvisar vissa brister när det gäller att enkelt få fram IT utbildning (utvecklings/drift + administrativ IT) könsuppdelad statistik. Enligt den information som ändå under dessa år var: kunde tas fram ur Händel databas på AMS, var det 1997 51% genomsnittliga antalet deltagare per månad i IT- 1998 47% utbildningar fördelat på inriktning och kön under åren 1999 51% 1997–2000 följande: 2000 52%

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

I ”En effektivare arbetsmarknadsutbildning”, Närings- bereda för ett kvalificerat IT-arbete. Denna utbildning departementet Ds 2000:38, beträffande mäns och bedrivs på distans, där deltagarna till största delen sitkvinnor utnyttjande av möjligheter till otraditionella ter på företag och följer utbildningen via webben med yrkesval, konstaterar arbetsgruppen ”att kvinnor tycks återsamling hos utbildningsanordnaren. Deltagaren vara mer beredda än män att välja arbetsmarknadens kan fördjupa sig inom följande IT-områden: Programutbildningar som leder till arbeten i yrken där det mering, nätverksteknik, Internetproduktion och övrigt. andra könet dominerar, det gäller framför allt inom När IT-Skånekonceptet startade 1998/1999 hade teknik, data- och ingenjörsarbete, även om man inom IT-spetsutbildningen ett annat upplägg. Det gamla ITdessa kan se en tendens till att kvinnorna mer än män spets drevs under år 2000 och låg inte på distans utan arbetar med administrativa uppgifter” . hos utbildningsanordnaren med en praktikplats ute på

företag under ca. åtta av de avslutande kursveckorna.

Närmare om IT-bas i Skåne

Inträdeskraven för IT-bas är enligt bestämmelserna Arbetsförmedlingen i Skåne har tillsammans med ett att man ska vara arbetssökande, inskriven på arbetsantal representanter för IT-branschen skapat ett ut- förmedlingen samt ha en handlingsplan som faststälbildningskoncept som till viss del ska tillgodose beho- ler en inriktning mot hela konceptet och IT-bas. ven av utbildad arbetskraft inom IT-området. Sökande ska ha grundläggande datorkunskaper samt

Tidigare hade Länsarbetsnämnden spetsutbildningar ett uttalat intresse för att arbeta med datorer/IT. som inte föregicks av några förberedande utbildningar Intervjuer och olika anlagstest används som rekryte- (IT-bas och Generalistutbildningen). Sökandeunder- ringsinstrument för att få fram deltagarnas personliga laget var till en början tillräckligt men avtog efterhand. egenskaper och fallenhet för tekniskt tänkande. För att säkerställa tillflödet av sökande till spetsut- Kunskaper motsvarande gymnasienivå i Matematik 91 bildningar, konstruerades IT Skåne, där IT-bas och B, Engelska B och Svenska B är de formella förkun- Generalistutbildningen skulle vara en garant för att få skapskraven. Bland övriga krav för att klara av utbildtillräckligt kvalificerade sökande till spetsutbildning- ningen ingår hög studiemotivation, eftersom flertalet arna. kurser ligger på en hög nivå och utbildningen bedrivs

IT Skåne består av tre utbildningssteg som totalt med en hög studietakt. Analytisk förmåga, fallenhet omfattar 56 veckor: IT-bas följs av Generalistutbild- för logiskt tänkande och problemlösningsförmåga finns ningen och slutligen Distans IT-spets. också bland grundförutsättningarna.

IT-bas är en basutbildning på 16 veckor som avser Man bör även kunna hålla många bollar i luften, att ge deltagarna en grund att stå på inför fortsatta stu- vara saklig och uthållig samt ha en uttalad förmåga till dier. Deltagarna läser datoranvändande motsvarande kraftsamling. ECDL körkortet; hårdvarukunskap, operativsystem och mjukvarukunskap motsvarande A+. Statistik

Utbildningen bedrivs på heltid med kontinuerligt Enligt informationen framtagen från databasen BOKA, intag vid lediga platser. Utbildningslängden baseras på som samlar uppgifter från alla arbetsmarknadsutbildden individuella utbildningsplanen, men rikttiden är ningar i Skåne, var deltagandegraden i IT-Skånekon- 16veckor. Den bedrivs på sex olika orter: Helsingborg, ceptet under år 2000, den följande: Malmö, Lund, Kristianstad, Tomelilla och Trelleborg.

Generalistutbildningen på 16 veckor ska ge deltagarna en större grund att stå på inom nätverksteknik IT-Skånekonceptet under år 2000

Tot. antal som Varav antal Antal kvinnor

(Windows NT/2000, Novell, Linux) och programme-

började utbild. kvinnor som fullföljt

IT-bas 634 152 105 ring (programmering C och C++) som förberedande

Generalist 312 65 57 inför kommande fördjupning inom Distans IT-spets.

IT-Spets 114 20 18 Distans IT-spets som pågår under 24 veckor, ska för-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Observera att följande information redovisar totalt Om inlärning/lärande av IT kunskap antal deltagare och fullföljare under år 2000. Avsakna- • Gruppens absoluta majoritet anser att kunskapsden av organiserad statistik från IT– Skånepaketet sedan mängden som ska assimileras under utbildningen starten år 1998/1999 hindrar möjligheten att följa de är överväldigande i förhållande till tiden de har till effekter som varje utbildningssteg har haft. Detta hin- förfogande. Inte på något av de tre utbildningsstedrar även möjligheten att observera utvecklingsten- gen hinner deltagarna integrera kunskapen och denser i deltagandet under dessa tre år. lära sig det som förväntas.

Fullföljandegraden i den kvinnliga gruppen var • Deltagarnas verkliga förkunskaper skiljde sig något högre än i den manliga gruppen med undantag betydligt dem emellan. Spännvidden i en och från IT-bas där 75% av alla män fullföljde kursen. samma grupp kunde sträcka sig från personer som

använde dator enbart som skrivmaskin till dem Resultat av analysen som hade flera års erfarenhet som IT-tekniker och Undersökningen bygger på en enkätundersökning och som Microsoft Certifierad System Engineer. intervjuer med nitton deltagare av vilka åtta deltaga- Bl.a. på grund av dessa skillnader visade deltare var från IT-bas (två olika orter), åtta deltagare från garna också individuella skillnader i förståelse av Generalist (flera orter) och tre deltagare från IT-spets terminologin och den begreppsapparat som (en ort). användes under utbildningen.

• Deltagarna upplevde också brist på tillräckliga Om utbildningens formella och informella krav. möjligheter att prova praktiskt och skapa förståel- • Alla deltagare uppfyllde de formella förkunskaps- se för hur en dator ser ut och fungerar inuti, hur 92 kraven som förväntades. Deltagarnas uppfattning man delar upp och tar bort all information på

om IT-bas innehåll varierade kraftigt. hårddisken, installerar mjukvaran etc. Detta gjor- • Undersökningens resultat tyder på att IT-bas som de att den nya informationen förblev ytlig och inte

första IT utbildningssteg är otydligt i sin målsätt- förankrades så väl att den gick att använda för att ning. hantera datorer och datorsystem i praktiken.

• Det finns en inbyggd motsättning i kursinnehållet.

Å ena sidan avser utbildningen att vara en basut- Om motivation bildning med syfte att ge deltagarna nödvändig • Deltagarna upplevde – trots alla svårigheter – kunskap för att på sikt komma fram till spetsut- utbildningen som stimulerande. Gruppens moti-

bildningen, och å andra sidan kräver undervisning- vationsnivå är hög, kursen stimulerar nyfikenheten

en en hög kunskapsnivå som inte kan omfattas av och lust att fortsätta till högre kunskapsnivåer. en nybörjare. Intresset och lusten att lära sig IT-teknik visades

• Trots att deltagarna uppfyllde de formella kraven, också i engagemanget i självstudier. Majoriteten

upplevdes deras kunskapsnivå som otillräcklig för ägnade både studie- och fritid för till kunna fortatt uppfylla de dolda förkunskaps- och färdighets- sätta och lyckas med utbildningen. krav som utbildningen ställer. Detta innebär att • De flesta deltagarna hade trots detta ändå utveckdeltagarna i själva verket inte får en adekvat basut- lat ett allmänt stressbeteende. Deras försök att

bildning för att täcka denna kunskapslucka. överbrygga kunskapsluckan med hjälp av en inten- • Deltagarna ställde sig den berättigade frågan: Hur siv studietakt verkade inte vara tillfredställande.

ska man förbereda sig? Denna kunskapslucka

utgör för de kvinnliga deltagarna den första och Hur inverkar stressen på deltagarnas motivation att

mycket höga tröskeln att övervinna innan de kan fortsätta fördjupa sig i kunskap om IT teknik? Bland

ta sig genom basutbildningen och sedan fullfölja de muntliga kommentarerna förekom följande: ”Det

studierna till spetsutbildningen. ska inte vara så att man går i motvind”, ”Det ska inte

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

avskräcka en”. ”Det ska istället uppmuntra att fort- mer eller mindre mångfacetterad och komplex och sätta i högre nivå”. skiljer sig mycket från individ till individ . Dessa själv-

Vilken näring får de kvinnliga deltagarnas intresse scheman läggs tidigt i barndomen och har att göra med för IT teknik under dessa studievillkor? En av deltagar- individens identitet. Den formas i interaktion med den na uttryckte det så här: ”På detta sättet misslyckas man”. närmaste omgivningen, familjens sociala och kultu-

Inom stressforskning analyseras effekter av olika grad rella förhållanden och med de värderingar och ideal av kontroll som individen har över olika livssituationer. som representerar familjens och omgivningens sär- Okontrollerbarhet kan föreligga när en individ inte upp- drag. lever något samband mellan sina avsiktliga handlingar Det finns klara individuella skillnader i uppfostoch vad som händer runt honom/henne . ringsmönster. Den man eller kvinna, som växer upp i

När individen gör en felaktig tolkning av orsaker, en social miljö där han/hon uppmuntras att värdera leder detta till hjälplöshet i nya situationer. En för- tekniska färdigheter och erfarenheten om dessa högt, klaring till detta är att det sker en förändring i psyko- kommer att rikta sin uppmärksamhet mot tekniska logiskt avseende som rör motivation, kognition och fenomen och ha lättare att fånga sådan information emotion och som gör att intresset avstannar. från omgivningen. Han/hon kommer lättare att kunna

I en studiesituation av ovan beskrivna karaktär lig- integrera den i sin kunskapsbank och lusten att använger det nära till hands att tro att begränsningarna lig- da sina färdigheter kommer att ha lättare att utveckger hos den egna personen istället för i utbildnings- las. Identifikationen med tekniska färdigheter kommetodiken. Orsaksförklaring eller tillskrivning kan bli mer att vara en del av personens självschema. Ju mer felaktig. lustbetonad denna process är desto grundligare kom-

Inför detta är möjligheterna stora att man ändrar mer den att förankras. 93 sig och gör andra utbildnings- och yrkesval. I de flesta samhällen idag saknas ett dominerande

socialt mönster som gynnar identifikationen mellan Om identitet kvinnan och tekniken. Detta avspeglas på alla områ- Det som behöver uppmärksammas för att förstå kvin- den, inte minst inom IT-området och påverkar assonornas villkor på IT-utbildningen är hur identitet och ciationer och förväntningar om kvinnors tekniska kunkognition samverkar i en utbildningssituation. skaper.

Hur gör vi, ur ett kognitivt perspektiv, för att orga- I vilken mån ser kvinnor ”rollen som tekniker” som nisera informationen om oss själva? Och hur gör vi för en bild att identifiera sig med vid utbildning och yrkesatt organisera informationen från omvärlden? val och i vilken utsträckning har kunskapssamhället

Enligt schemateorin hjälper oss olika slags gene- förmått att anpassa sig till en sådan kvinnoroll? rella mönster eller scheman att organisera den kun- En social roll definieras efter de förväntade beteskap som vi har om oss själva och omvärlden. Dessa enden som en person i ett visst socialt sammanhang scheman ger oss mentala referensramar i form av själv- har. Ett rollschema är den kognitiva struktur som orgascheman, rollscheman, händelsescheman, sociala sche- niserar kunskapen och karakteristiska förväntade man etc. beteenden (i det sammanhanget). Läkaren är ett

Schemateorin beskrivs som inkodning och åter- exempel på en förvärvd roll (achieved roll) och rollhämtning av information från minnet organiserat i ett schemat är de kunskaper, associationer och förväntmönster eller schema som kopplar ihop den nya infor- ningar som människor har om yrkesrollen läkare. mationen med individens erfarenhet, tidigare kun- Mellan kvinnor och män finns en skillnad beträfskaper och föreställningar för att bl.a. kunna predice- fande erfarenhet och kunskapskultur i relation till tekra vad som kommer att hända i framtiden . niken. Kvinnor har sällan engagerat sig i underhållning

Även bilden vi har om oss själva är organiserad i eller i sociala sysselsättningar med tekniska aktiviteter ett schema för vad som är kärnan i vår person. Den är av traditionell karaktär. ”Meccano är mer än en lek-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

sak” skriver Jan Myrdal i sin bok ”En Meccano pojke Studiens kvinnliga deltagare visar stark motivation för berättar” . ”Det är av vikt att komma ihåg att när en att lära sig och utveckla IT-tekniken. Pedagogiken gosse leker med Meccano så utövar han i miniatyr en motverkar detta genom att inte ta hänsyn till rätt ingenjörs arbete, och att detta arbete är helt och hål- utgångspunkter och skapar istället osäkerhet i försölet av samma art som ingenjören utövar i det praktis- ken att utveckla en ny yrkesidentitet. ka arbetet”. Teknisk kunskap och förståelse byggs upp Det finns behov av att lyfta fram de skillnader som ur just det roliga och experimenterande skapandet. existerar mellan manliga och kvinnliga deltagare när

I ”Teknik på kvinnors vis”, säger Harriet Aurell att det gäller förutsättningarna för att överbrygga de den manliga teknologin inte tillhört kvinnors kun- dolda, informella förkunskapskraven. skapskultur .

Studiens slutsatser och åtgärdsförslag

Kunskapskulturerna har stor betydelse för synen på vilken utbildning som är värdefull, vilket innehåll Studien resulterade i nedan angivna slutsatser och som en utbildning bör prioritera. Den avgör också vil- åtgärdsförslag. ken information och vilka faktakunskaper man kommer att ha tillgång till. Slutsatser

Motsättningen mellan de humanistiska och de • Det fanns en klyfta mellan utbildningens formella naturvetenskapliga kulturerna är gamla och välbe- och informella förkunskapskrav. Trots att deltakanta men också skillnaderna mellan kvinnors och garna uppfyllde de formella kraven, upplevdes mäns kunskapskultur. Flera kunskapskulturer än dessa deras kunskapsnivå som otillräcklig för att upptvå studeras på Linköpings universitet som har inrät- fylla de förkunskapskrav som utbildningen outtalat 94 tat ett nytt forskningstema: Kulturarv och kulturpro- byggde på. duktion. Begreppen kunskapskultur ger kunskapen en • I kursinnehållet i IT-basutbildning fanns en vidare innebörd – kunskapen placeras i ett samman- inbyggd motsättning. Å ena sidan avsåg utbildhang och interagerar med detta sammanhang . ningen att vara en basutbildning med syfte att ge

Det finns många yrkeskvinnor och kvinnliga nät- deltagarna nödvändig kunskap för att på sikt verk inom IT och andra branscher som med stor fram- komma fram till spetsutbildningen, å andra sidan gång länge har varit och är drivande krafter inom IT- krävde undervisningen en hög förkunskapsnivå området. Ur ett kognitivt perspektiv finns det ingen som inte kunde omfattas av en nybörjare. skillnad mellan män och kvinnors intellektuella för- • I förhållande till de tekniska utgångspunkter som måga att skapa och utveckla informationsteknik. utbildningen vilade på saknade de kvinnliga Kvinnor som formats i en teknisk kunskapskultur kan (ev. även en del av de manliga) deltagarna i studien sannolikt ha samma tekniksyn som män. På samma stora delar av relevant förkunskap. För närvarande sätt finns det män som inte har någon förtrogenhet finns detta inte inom utbildningarnas ramar. med teknik. Generaliseringen av den egna erfarenhe- • Den kvinnliga deltagargruppen visade hög studieten eller gruppsituationen är en kognitiv bas. motivation och intresse för att utveckla sig i det

Frågan är hur kvinnor som inte tillhör den teknis- nya utbildnings- och yrkesvalet men utbildningens ka kunskapskulturen förhåller sig till tekniken. upplägg utgjorde en orimligt hög tröskel p.g.a. att

I utbildning tar man emellertid inte hänsyn till utbildningen utgick från höga förkunskapsnivåer, skillnader i kunskapskulturer och därmed erbjuds en stor mängd enbart minnesbaserad kunskap och orättvisa utbildningsvillkor. i förhållande till detta en mycket hög studietakt. En god pedagogik är den nödvändiga förutsättningen • Den IT-kunskap som utvecklas i traditionellt för att konstruera eller bygga upp grund- och spets- manliga kunskapskulturer tycktes vara norm för kunskap om informationstekniken hos båda könen. utbildningarnas uppläggning och innehåll.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Åtgärdsförslag

• Den förutsatta baskunskapen måste synliggöras. J Ä M I T S F Ö R S L A G

Deltagarna måste få möjlighet att skaffa den inom Uppdrag till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller före kursen. Det finns behov av att skapa en

Regeringen bör ge Arbetsmarknadsstyrelsen i IT-teknisk grundutbildning som ger den kunskaps- uppdrag att presentera en handlingsplan för grund som eleverna saknar. hur arbetet med att integrera jämställdhetsper-

• Kunskapsdjup och tid för integration skulle sanno- spektivet i arbetsmarknadsutbildningarna, med

inriktning på IT och teknik, ska bedrivas. likt vara till större nytta för deltagarna än stora mängder ytkunskap.

• En god pedagogik är en nödvändig förutsättning

för att skapa både grund- och spetskunskap om

Analys av Datateknisk Utbildning för

informationsteknik hos båda könen. Både tids-

Kvinnor

och lärartäthetsfaktorn bör vara noga anpassade

efter det kunskapsomfång som kursen vill att Samhällsvetenskapliga institutionen vid Växjö uni-

deltagarna ska bygga upp. Detta kan emellertid versitet har under mars månad 2001 genomfört en

inte ersätta brist på bra pedagogik. enkätundersökning med samtliga kvinnor som genom- • Det behövs mer kunskap både om genusfrågor och gått ”Datateknisk Utbildning för Kvinnor” (DUK).

om lärande hos dem som beställer och upphandlar Syftet var att kartlägga vilka effekter som utbildning-

utbildningar inom IT. Dessa personer bör dessut- en har givit samt att analysera orsakerna till dessa

om både kunna specificera kraven och kunna effekter. Nedan anges resultaten från undersökning-

bedöma om det som utbildaren erbjuder är väl en och en bakgrund om DUK-utbildningen. 95

upplagt med hänsyn till deltagarnas kunskaps- Elektronikcentrum i Svängsta AB (EC-gruppen)

kulturella utgångspunkter. bedriver sedan 1995 en utbildning kallad DUK-utbild- • Fortsatt forskning om psykologiska och pedagogis- ningen i samarbete med Växjö universitet. Det är en

ka aspekter på inlärande av IT behövs i kombina- treårig högskoleutbildning inom datateknik och pro-

tion med genuskunskap för att komma vidare i gramutveckling som är anpassad speciellt för kvinnor.

dessa frågor. Utbildningen bedrivs i Svängsta i Blekinge där EC-

gruppen har sitt huvudkontor Sammanfattningsvishar Jämit kunnat konstatera att Utbildningen vänder sig framför allt till kvinnor även de av AMS anordnade arbetsmarknadsutbildning- som saknar teknisk bakgrund och som från början inte arna saknar genusperspektiv och således inte lever upp har planerat att studera på någon teknisk utbildning. till det av riksdag och regering uppsatta jämställdhets- Under de första åren (antagning 1995–98) genomförmålet. des utbildningen med enbart NT-SVUX-platser, d.v.s.

Jämit anser därför att Arbetsmarknadsstyrelsen platser för studerande som är 28–48 år och som har behöver en tydligare styrning från regeringen i dessa varit yrkesverksamma under fem år. Detta innebär att frågor. Jämställdhetsmålet måste på ett tydligare sätt en stor del av studenterna har arbetat inom någon ickeintegreras i arbetsmarknadspolitiken i synnerhet vad teknisk bransch tidigare. Exempelvis är det många gäller arbetsmarknadsutbildning med inriktning på IT som arbetat inom vården, barnomsorgen, skolväsenoch teknik och kopplat till den könsuppdelade arbets- det och kontor. marknaden. Utbildningen har blivit mycket populär och fått ett

stort antal sökande, cirka tio sökande per plats. Företagen

som har kommit i kontakt med utbildningen har uttalat

sig positiva till denna satsning och det sätt den bedrivs

på. De som avslutat utbildningen har direkt fått flera

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

erbjudande om arbete. Under föregående läsår startades SVUX-medel och många menade att denna möjligutbildningen även i Kristianstad genom ett samarbete het var mer eller mindre avgörande för att man sökte mellan EC-gruppen och högskolan i Kristianstad. till utbildningen. Dessutom har utbildningen genomförts i Karlskrona De främsta anledningarna till att man sökte utbildtillsammans med högskolan i Karlskrona (antagning ningen var att man inte längre kände att det nuvaran- 1996–1998). de arbetet var utmanande, det var osäkert och att man

Utbildningen är uppbyggd med hänsyn till att de ville ha bättre utvecklingsmöjlighet. Flera nämnde studerande ska få kompetens och erfarenhet både intresset för tekniska ämnen och att man ville arbeta inom mjukvarukonstruktion och inom hårdvarukon- med IT och datorer. struktion. Tyngdpunkten i utbildningen ligger dock 31% svarade att det hade betydelse att utbildningen på programutveckling. Denna kombination av mjuk- enbart vände sig till kvinnor medan 59% svarade att det varu- och hårdvarukonstruktion är relativt unik och inte hade någon betydelse. De som svarade ja menade ges inte på så många andra högskoleprogram. att kvinnor vill ha noggrannare och mer djupgående

Det karaktäristiska med utbildningen är, förutom förklaringar, mer konkreta exempel, vill ha en helhetsatt den vänder sig till kvinnor, bl.a. att förkunskaperna syn och förstå sammanhang till fullo. i matematik är kurs C och inte att man sedan tidigare På frågan om man anser att uppläggningen av en har någon teknisk grund att stå på. Vidare innehåller utbildning eller kurs bör skilja sig åt beroende på om utbildningen relativt mycket schemalagd undervisning kursdeltagarna enbart är kvinnor jämfört med en blandad med tillgång till lärare, en stor andel laborationer och grupp fördelade sig svaren på nästa samma sätt. 33% mycket projektarbeten. Teori och praktik varvas i hög ansåg detta medan 57% menade att det inte bör göra det. 96 grad under utbildningens gång och den genomsyras av De som svarat ja motiverar det ungefär som redan en småskalighet med en nära kontakt mellan studenter nämnts och att kvinnor uppfattar och förstår saker på och personal. ett annat sätt och har ett annat förhållningssätt. Vidare

nämns att kvinnor inte experimenterar lika mycket

Resultat av analysen

som män och behöver därför mer praktik. Sammanlagt 117 av 160 kvinnor har besvarat enkäten, Bland nej-svaren finns att teknik är detsamma för vilket innebär 73%. Resultatet visar bl.a. att de flesta både män och kvinnor och att man har lika stora för- (57%) har stannat kvar i Blekinge och 31% har bostad utsättningar att lära sig detta, det är lika lätt eller svårt. i Skåne eller Småland. Den största arbetsgivaren är Att det sedan krävs vissa förkunskaper är en annan sak. Ericsson där 23% av kvinnorna arbetar. Bland övriga 68% ansåg det var lätt att få arbete efter avslutad arbetsgivare kan nämnas andra IT-företag, banker, utbildning. 40% ansåg att arbetsgivaren hade en stark kommuner och landsting för att ge några exempel. De eller ganska positiv uppfattning om DUK-utbildningvanligaste befattningarna är systemutvecklare/system- en. Endast tre kvinnor har upplevt att arbetsgivaren designer (30%) och programmerare (8%). varit negativ. 34% hade ingen uppfattning eller kände

Innan man började DUK-utbildningen hade de inte till utbildningen. Det positiva bestod i att man flesta varit studerande (19%) eller arbetat inom vård, ansåg utbildningen vara en bra grund att stå på. barnomsorg, skola eller kontor. Kurserna hade en bra sammansättning, bra ämnen och

På en fråga om det hade någon betydelse att utbild- att man redan hade anställda som själva gått utbildningen enbart vänder sig till kvinnor svarar ungefär ningen. Några nämnde också vikten av att få in fler lika många ja (48%) som nej (49%). De som svarat ja kvinnor i en mansdominerad bransch. De flesta av de menar att de annars inte vågat söka utbildningen. Det svarande kände också att de var uppskattade på arbekändes tryggare med enbart kvinnor och utbildning- tet, kompetenta, att de trivdes och värdesattes. Man en kunde utformas på ett annat sätt nämner man. såg heller ingen nackdel i att vara kvinna i det arbete

Hela 74% hade finansierat sina studier med NT- man hade.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Kvinnor på nätet

Män använder Internet betydligt mer än kvinnor enligt statistik från SIKA . Denna skillnad har också kunnat återfinnas på företagssidan. För att stimulera kvinnliga företagare att använda IT som ett verktyg i sitt företagande har olika projekt initierats, delvis med stöd av EU-medel.

97

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Offentlig service på nätet

I Västernorrland har nyligen avgetts en slutrapport angående Y-kvinnor på nätet, som handlar om ett före- I delbetänkandet Jämställdhet och IT lyfte Jämit fram tagarutvecklingsprogram finansierat av Europeiska frågeställningar kring offentliga tjänster på nätet och socialfonden, Närings- och teknikutvecklingsverket pekade på Riksförsäkringsverkets arbete med att ut- NUTEK och regionala instanser bl.a. länsstyrelsen. Ett veckla IT-användningen inom myndigheten och även av projektets mål var att etablera ett elektroniskt nät- i myndighetens verksamhet. Jämit visade på betydelsen verk för utbyte av erfarenheter och idéer, både natio- av ett genusperspektiv vid införandet av IT som komnella och internationella. Därtill har deltagarna fått munikationsverktyg gentemot samhällets medborgare. lära sig engelska och så småningom affärsengelska. Det är flera myndigheter som håller på att utveckla Utbildning skedde också via webben. Kvinnorna fick offentliga tjänster på nätet. Just nu pågår diskussioner också lära sig att utveckla egna webbsidor. Vid utvär- inom hälso- och sjukvårdsområdet om webbtjänster deringen framgick att de kvinnliga entreprenörerna som har med allas livskvalitet att göra. Man diskuterar behövt den gemensamma mötesplatsen på nätet, att vårdportaler och webbens betydelse för verksamhet och den bidragit till att öka affärerna med varandra o.s.v. utbildning inom vårdområdet. Här sker en utveckling Företagen ökade under denna tid sin omsättning och av användningen av IT som är direkt kopplat till patientill en del även sysselsättningen, dock inte enbart bero- ter, unga som gamla, kvinnor som män. ende på projektet. Det framgick emellertid tydligt att Det är då viktigt att man hela tiden har ett genus- IT var ett viktigt verktyg för dem som företagare . tänkande. Det finns emellertid tecken på att det är över-

Sverige har ett samarbete med Tyskland på områ- vägande män som föreläser och utbildar, inte enbart det IT och jämställdhet. Våren 2001 hölls en konferens vad gäller webbaserad vård utan i andra sammanhang 98 i Hamburg i syfte att belysa hur det ser ut beträffande där det handlar om IT och framtidsutvecklingen. Initiativ kvinnors användning av Internet. Ett annat syfte var bör tas för att ett jämställdhetsperspektiv ska genomatt finna sätt att utveckla området. Vid konferensen syra IT-utvecklingen inom den offentliga sektorn och framträdde samma bild av kvinnors och mäns använd- då också kopplat till webbaserade tjänster. ning av Internet i övriga EU-länder som i Sverige .

På Internet finns en stor mängd nätverk för kvinnor och antalet nätverk växer både nationellt, regio- J Ä M I T S F Ö R S L A G nalt och lokalt. Med tanke på det statistiskt visade Offentlig service på nätet gapet mellan kvinnors och mäns användning av IT så

Regeringen bör snarast vidta åtgärder för är det viktigt att sådana nätverk stöttas. att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i

utformandet av webbaserade tjänster inom

myndigheterna och inom myndigheternas

verksamhetsområden.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Tillgänglighet till riskkapital

Jämit visade i sitt delbetänkande Jämställdhet och IT bl.a. på att andelen kvinnor i styrelser och ledande positioner är låg inom IT-branschen. Av de ca 640 IT-företag som branschorganisationen ”IT-företag” hade som medlemmar i februari 2000 hade 26 av dessa företag en kvinnlig VD.

Jämit pekade på behovet av att såväl staten som näringslivet bidrar till att kvinnor ges möjlighet att delta i IT-utvecklingen.

Riskkapitalmarknaden har utvecklats starkt i Sverige under senare tid, både till antalet aktörer och till antalet gjorda investeringar respektive investerade belopp. Branschen består av riskkapitalbolag (venture capitalbolag och andra), privata investerare (business angels) samt börs och andra marknadsplatser respektive fondbolag.

99

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

I dag är ca 200 ventura capitalföretag verksamma i Att endast 6,6% av de entreprenörer som fick del av Sverige. Riskkapitalbolag som tillsammans förvaltar ca riskkapitalmarknaden under andra halvåret 1999 var 200 miljarder kronor enligt uppgifter från Förvärv & kvinnor pekar därför, oavsett orsakerna, på ett myck- Fusioner (februari 2001 www.forvarv-fusioner.nu). et allvarligt problem där ekonomiska resurser och möj-

Företaget Shenet genomförde med hjälp av Svenska ligheten att delta i och styra utvecklingen till stor del Riskkapitalföreningen en studie bl.a. av andelen kvin- undanhålls kvinnor. nor i beslutsfattande positioner inom riskkapitalbran- Ur ett demokrati- och jämställdhetsperspektiv är schen . Studien har genomförts med stöd från Jämit, detta naturligtvis helt oacceptabelt. Men även ur ett NUTEK och ALMI. Studien bygger på uppgifter från samhällsekonomiskt eller ett företagsekonomiskt per- 53 bolag och visar bl.a. spektiv måste detta ifrågasättas. Halva mänskligheten • Av samtliga 53 bolag hade 48 bolag en manlig och är kvinnor och därmed hälften av alla potentiella kun-

fem bolag en kvinnlig VD. der och köpare av dessa nya produkter och tjänster. • Av totalt 251 investerare (investment managers) Att de inte skulle ha något att tillföra vid utvecklingen

inom dessa 53 bolag var 228 män och 23 kvinnor. och utformandet av dessa produkter som de i sista änden • Av det totala antalet entreprenörer som fått del av förväntas konsumera får anses högst osannolikt. Shenet

riskkapital var 6,6% kvinnor. Övriga 93,4% var är ett företaget som har som affärsidé att skapa ett

män. jämställt näringsliv. Det är naturligtvis viktigt att risk- • Av de 515 företag som erhållit kapital var 34 kapital finns att tillgå även för sådana initiativ.

företag där fler än 50% av grundarna var kvinnor. Jämit anser att ansvaret för att ge män och kvinnor

Övriga 481 företag var företag där fler än 50% av lika tillgång till riskkapital vilar tungt på de aktörer som 100 grundarna var män. idag är verksamma inom riskkapitalmarknaden. Jämit anser att fördelning av riskkapital är själva motorn i den utveckling och förändring som sker av näringslivet och IT-sektorn. Tillgången på riskkapital J Ä M I T S F Ö R S L A G avgör på ett direkt sätt om en affärsidé och ett före- Jämställdhet vid fördelning av riskkapital tag ska kunna utvecklas och på sikt bli en lönsam del

Regeringen och dess myndigheter inom området i det svenska näringslivet, och styr därmed också vilka

bör såväl i kontakter med riskkapitalmarknaden idéer och vilka företag som kommer att dominera en

som genom riktlinjer till de statliga institutioner framtida näringslivs- och IT-utveckling.

1999 och företag som är verksamma på riskkapital-

fördelades enligt Svenska Riskkapitalföre-

11 marknaden, klargöra vikten av en könsneutral ningen miljarder SEK på den svenska marknaden.

prövning vid fördelning av riskkapital.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

EU-statistik

Jämit har gett högskolan i Halmstad i uppdrag att göra en europeisk jämförelse av könsuppdelad statistik inom IT-sektorn och i de tekniska utbildningarna. Sammanställningen har genomförts av WiTEC Sweden, enheten för arbetsvetenskap på högskolan i Halmstad.

En europeisk jämförelse av könsuppdelad statistik

I rapporten ”Science policies in the European Union – Promoting excellence through mainstreaming gender equality” (Publication from DG Research, written by ETAN, European Technology Assessment Network) beskrivs och analyseras kvinnors situation i EU inom de tekniska utbildningarna på högskola och universitet. Bland annat beskrivs kvinnors möjligheter till forskningsanslag och deras möjligheter till karriär både inom den akademiska världen samt i näringslivet. Rapporten beskriver också svårigheter att få fram statistik med avseende på kvinnors andel inom de tekniska yrkena och i utbildningarna. ”The major difficulty encountered in reviewing the position of women in science in the EU today is the lack of systematically collected and published statistics” 101

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Det finns möjligheter att få fram viss jämförande sta- statistik beträffande bland annat högskoleutbildning, tistik inom utbildningsväsendet mellan olika europe- forskare och forskningsnämnder i EU:s medlemsläniska länder, medan det är näst intill omöjligt att få fram der samt dess kandidatländer. Rapporten beräknas vara jämförande statistik av hur många kvinnor som är klar under våren/sommaren 2001. Bakgrunden till proyrkesverksamma inom de tekniska områdena. Ett av jektet är de nya krav inom jämställdhetsområdet som problemen är också att olika länder använder skilda finns i EU:s nya grundlag, Amsterdamfördraget, som definitioner för olika yrkeskategorier. trädde i kraft 1999. För att kunna kartlägga statistiken inom EU beträf-

Kvinnor och män i tekniska utbildningar

fande högskoleutexaminerade kvinnor respektive män ETAN-rapporten bekräftar dock bilden av att kvinnor har data tagits från OECD:s rapporten – Education at har mycket svårt att nå högre positioner inom den akade- a Glance 2000. miska världen, se figur 1. Allmänt är andelen kvinnliga Ur OECD:s tabell har utbildningsområdet ”engiprofessorer mycket låg i de flesta europeiska länderna. neering, manufacturing and construction” valts ut, se Holland har endast 5% kvinnliga professor medan figur 2. Detta motsvarar i huvudsak elektroteknik, Finland har 18% (1998). Sverige hade 12% kvinnliga datateknik, systemteknik, telekommunikation, maskinprofessorer (1998/99). Jämit kan konstatera att det är ingenjör, byggingenjör, livsmedelsingenjör och skogsanmärkningsvärt få kvinnor i ledande positioner inom ingenjör. Uppgifter från Danmark, Grekland, Luxemden akademiska världen. burg och Portugal saknas. Andelen kvinnor inom dessa Under 2000 initierade Generaldirektoratet för utbildningar ligger i snitt kring 20%. Variationen är Forskning vid Europeiska Kommissionen och Eurostat dock stor – lägst ligger Holland med 12% och högst

102 ett projekt, som syftar till att ta fram könsuppdelad ligger Italien med 28%.

Figur 1

Kvinnor och män inom högskola och universitet i sex av EU:s medlemsstater (1997)

70 Male, Belgium

Male, France

60 Male, Germany

Male, Netherlands

omen at each level Male, Spain

Male, United Kingdom

30 Female, Belgium

% Men or W

Female, France

Female, Germany

Female, Netherlands

Female, Spain

0 Female, United Kingdom

Students PhD Students Assistant Professors Associate Professors Full Professors

Students = studenter, PhD Students = doktorander,

Assistant Professors = universitets lektor, Associate Professor = biträdande professor,

Full Professor = professor med ämnesansvar

Källa: ”Science policies in the European Union” – a report written by ETAN for the Commission, DG Entreprise

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Figur 2

företagens branschorganisationer i Danmark, Finland, Fil. kand eller högre utbildning inom området Italien, Spanien, Storbritannien, Frankrike, Neder-

”engineering, manufacturing and construction” %, år 1998

länderna, Irland, Eurostat eller OECD har tillgänglig

100 könsuppdelad statistik. Några nationella studier i andra

europeiska länder kring kvinnor och män i IT-tjänste-

företag motsvarande JämO:s (ref. JämO Rapport från

granskning av 22IT-företags jämställdhetsplaner, 2000)

och Jämits studier har inte heller gått att hitta.

Det saknas generellt statistik som avser IT-tjänste-

IrlandItalien Sverige

Österrike FinlandFrankrike ändernaSpanien

Belgien* Tyskland

företag och en enhetlig definition av begreppet. OECD

Nederl Storbrittanien

■ kvinnor ■ män har givit ut rapporten ”Measuring the ICT-sector” där Källa: OECD, Education at a Glance 2000, Tabell C4.4 både IT-tillverkningsindustrin och IT-tjänsteföretag

* Endast flamländska delen

finns med, men inte heller här finns någon könsuppdelad statistik. Inom utbildningsområdet ”computer science”, vilket Den könsuppdelade statistik som finns att tillgå inom motsvarar systemutveckling, systemvetenskap, data- EU med avseende på arbetslivet beskriver i huvudsak ingenjörer och programmerare, är andelen kvinnor något endast kvinnors och mäns sysselsättningsgrad och högre, ca 24% i snitt, se figur 3. Uppgifter från Danmark, arbetslöshetstal, se figur 4. Inom EU har Danmark hög- Frankrike, Grekland, Luxemburg, Portugal och Öster- sta sysselsättningsgraden med 72%, bland kvinnor i rike saknas. Högst andel kvinnor har Irland med 35% åldern 15–64 år. Bland de nordiska länderna ligger och lägst andel har Tyskland med 12%. Island högst med 81% . I Sverige låg motsvarande siffra 103 på 69%. Spanien och Italien hade den lägsta syssel-

Figur 3

sättningsgraden bland kvinnor, 37% respektive 38%.

Fil. kand eller högre utbildning inom området ”computer science” %, år 1998 Figur 4

100 Sysselsättning: fördelning mellan kvinnor och män.

80 Arbetskraft i % av befolkningen mellan 15-64 år (1999)

Land Arbetskraft i %

40 Spanien

20 Italien

0 Grekland

Luxemburg

Irland Italien Sverige

Belgien*FinlandTyskland ändernaSpanien Belgien

Storbrittanien Irland

Nederl

■ kvinnor ■ män EU15

Frankrike

Källa: OECD, Education at a Glance, grad_fields_98 total.xls

Tyskland

* Endast flamländska delen

Portugal

Österrike

Nederländerna

Kvinnor och män verksamma inom IT-sektorn

Storbritannien

Som tidigare nämnts är det mycket svårt att få fram Finland

Sverige

jämförande europeisk statistik som avser kvinnor inom

Danmark

IT-sektorn. Det har inte varit möjligt att få fram jäm-

Norge

förande statistik beträffande exempelvis kvinnor i led- Island ningsgrupper och styrelser bland IT-tjänsteföretag, 0 20 40 60 80 100 som kan jämföras med den statistik som presentera- ■ kvinnor ■ män des i Jämits delbetänkande. Varken de europeiska IT- Källa: Eurostat (Labour force Survey)

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Det finns dock en studie om IT-sektorn i Norden som och industrimaskiner. ”ICT service” avser i huvudsak innehåller könsuppdelad statistik ( ref. The ICT Sector försäljning av radioapparater och telekommunikationsin the Nordic Countries, SCB). Enligt Statistiska utrustning, telekommunikationstjänster, uthyrnings- Centralbyrån (SCB) sysselsätter IT-sektorn i Sverige verksamhet av hård- och mjukvara, konsultverksamhet ca 6,3% av den totala andelen sysselsatta inom före- avseende maskinvara, datakonsultverksamhet, programtagssektorn, vilket är den högsta siffran inom EU. varuproduktion, databehandling och databasverksamhet Därefter kommer Finland och Danmark med 5,7% samt service och reparationer av datorer och tillhörande respektive 5,1% sysselsatta inom IT-sektorn. Portugal utrustning. hade bland de tolv europeiska länder som undersökt I rapporten sker också en jämförelse mellan andelen den lägsta andelen sysselsatta inom IT-sektorn, 2,7%. kvinnor inom ”ICT manufacturing” (nedan kallat IT-

Det saknas jämförande statistik om kvinnornas andel tillverkningsindustri), se figur 6, och tillverkningsinduav de sysselsatta inom IT-sektorn, men man kan kon- strin som helhet i Norden samt en jämförelse mellan statera ”Att andelen förvärvsarbetande kvinnor med ”ICT Service” (nedan kallad IT-tjänstesektorn) och IT-utbildning är låg är inte unikt för Sverige” (Rapport tjänstesektorn i övrigt, se figur 7. Av denna jämförelse från Näringsdepartementet om informationsteknikens kan man konstatera att kvinnor i högre grad är sysselbetydelse för tillväxt och sysselsättning i Sverige, Ds satta inom IT-tillverkningsindustrin än tillverknings- 2000:68). ”I samtliga EU:s medlemsländer är kvinnorna industrin som helhet medan det omvända förhållanunderrepresenterade i IT-sektorn. Fram till mitten av det gäller för tjänstesektorn. 1980-talet ökade andelen kvinnor bland IT-arbets- Statistiken är baserad på antalet anställda i IT-sektorn kraften för att därefter falla. Inte i något medlemsland och det går inte att utläsa vilka arbetsuppgifter som 104 överstiger andelen kvinnor i IT-arbetskraften mer än kvinnor respektive män har eller vilka positioner de 30%. I flertalet länder uppgår andelen snarare till när- har i företagen. Däremot finns könsuppdelad statistik mare 20% (Panteli med flera, 1999) . med avseende på olika tjänsteområden; försäljning

I rapporten ”The ICT sector in the Nordic Countries” (sales) telekommunikation (telecommunication) och redovisas hur många kvinnor respektive män som arbe- konsultverksamhet (consulting), se figur 8. Andelen tar inom IT-sektorn i Norden se figur 5. ”ICT manu- kvinnor är högst inom området telekommunikation facturing” avser i huvudsak tillverkning av all sorts (39%) medan andelen kvinnor inom försäljning (26%) utrustning som avser elektronisk kommunikation exem- och konsultverksamhet (27%) är lägre. pelvis testutrustning, elektriska komponenter, datorer

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Figur 5 Figur 6

”Antal anställda inom IT-sektorn fördelat Andel kvinnor inom IT-tillverkningspå kön i de nordiska länderna %, år 1998” industrin och tillverkningsindustrin som helhet i de nordiska länderna %, år 1998

60 80

50 60 40

40 30

20 20

Sweden Norway Finland Iceland

Denmark Island Norge Sverige

Danmark Finland

■ ICT services activities, female

■ ICT services activities, male ■ IT-tillverkningsindustrin

■ ICT manufacturing industry, female ■ Tillverkningsindustrin

■ ICT manufacturing industry, male

Källa: The ICT Sector in the Nordic Countries, SCB Källa: SCB, IT-statistik på www.scb.se

Figur 7 Figur 8

Andel kvinnor i % inom IT-tjänstesektorn Andel kvinnor i % inom IT-tjänsteområdena

40 40

30 30

20 20 10 10 0 0

Island Norge Sverige Island Norge Sverige Danmark Finland Danmark Finland

■ IT-tjänster ■ Tjänstesektorn ■ Försäljning ■ Telekommunikation

■ Konsultverksamhet Källa: The ICT Sector in the Nordic Countries, SCB

Källa: The ICT Sector in the Nordic Countries, SCB

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Näringsliv

I Jämits delbetänkande Jämställdhet och IT konstaterades att IT-sektorn i allt väsentligt leds och domineras av män och att klyftan mellan kvinnors och mäns möjligheter till inflytande över IT-utvecklingen inte minskar. Utvecklingen inom IT-området går mycket snabbt och IT används i alltfler tillämpningar och av alltfler människor. Det är därför av stor vikt att både kvinnor och män finns med i utvecklingen av tekniken och i utvecklingen av olika tillämpningsområden.

Jämit har gett högskolan i Halmstad i uppdrag att göra en kartläggning av jämställdheten i några av de större svenska teknikföretagen. Sammanställningen har genomförts av WiTEC Sweden, enheten för arbetsvetenskap, högskolan i Halmstad.

106

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

En artikel publicerad i Dagens Nyheter med påståen- Ericson, Sandvik, Scania, Telia AB, WM-data och det att IT-företagen styrs av män och att de inte kan Volvo lastvagnar. Företagen har fått besvara ett antal uppvisa fullständiga jämställdhetsplaner, fick JämO frågor via e-mail, därefter har besök genomförts på tre att hösten 1999 starta en granskning av planerna hos företag som ingår i koncernerna ABB, WM-data och 22 svenska IT-företag. Endast ett företag kunde pre- Electrolux. sentera en jämställdhetsplan som levde upp till lagens

Frågeställningar till företagen

krav. ”Förhoppningen att IT-branschen skulle präglas av en mer modern syn på kvinnor och kompetens har Frågorna skickades till personaldirektören i de aktuella kommit på skam. Här blåser inga friskare vindar än i företagen och berörde bl.a. andelen kvinnor och män det traditionella näringslivet” . Företagen fick kom- i företaget samt andelen kvinnor och män som var sysplettera sina jämställdhetsplaner och JämO konstate- selsatta inom forskning och marknad. En frågeställrade att planerna förbättrats och att de bl.a. innehöll ning handlade om andelen kvinnor och män som arbeåtgärder för att öka andelen kvinnor i företagen. tade som tekniker eller ingenjörer på forsknings- och

Även bristen på kvinnor i koncernledning och sty- utvecklingsavdelningarna. Detta då teknikutvecklingen relser är väl känt. I Styrelser och revisorer i Sveriges ofta styrs via forsknings- och utvecklingsavdelningarna Börsföretag 2000–2001visas att den utveckling som skett och att marknadsavdelningarna fungerar som en länk mellan 1994–2000 i börsföretagens styrelser är margi- mellan företaget och det omgivande samhället d.v.s. nell och ”att kvinnorepresentationen står och stampar kunderna. Nedan följer en sammanställning från de mellan 4,1% och 5,3%” . År 2000 var andelen 4,3%. företag som svarat och som visar koncernövergripande,

Vid den internationella konferensen ”Worklife för Sverige, aktuella uppgifter. Få företag kunde redo- 2000” i januari 2001 i Malmö, som anordnades inom visa en könsfördelning inom forsknings- och marknads- 107 ramen för det svenska ordförandeskapet i EU, pre- avdelningarna och företagen uppgav att informationen senterades en studie kring arbetsförhållandena i IT- inte fanns att tillgå. En personaldirektör ställde sig branschen, som genomförts av Susan Christopherson också tveksam till betydelsen av att presentera könsvid Cornell University, USA . Christopherson har uppdelad statistik utan önskade istället att man skulle studerat förhållandena i IT-företag i USA och Europa lyfte fram medarbetaren, oavsett kön, och dennes och visar att arbetsförhållandena i IT-branschen inte kompetens. ser annorlunda ut jämfört med den traditionella industrin. Studien visar på de ojämställda förhållanden som råder inom branschen exempelvis med avseende på löneskillnader mellan kvinnor och män.

Antalet anställda i Sverige samt andelen kvinnor och män i procent

Både Jämits delrapport, JämO:s granskning och erfa-

renheter från andra länder visar en ganska dyster bild

över kvinnors möjligheter att påverka IT-utvecklingen. Antalet anställda på forsknings- och utvecklingsavdelningarna

samt andelen kvinnor och män i procent

För att få en bild över jämställdhetsarbetet i teknik-

Astra Sandvik Scania Volvo Telia

intensiva företag och i vilken utsträckning kvinnor Zeneca Lastvagnar

Antal 4 235 1 600 1 339 972 1 700 återfinns inom nyckelområden som forskning, utveck-

Kvinnor 61 – 15 – – ling och marknadsföring samt möjligheter till förän-

Män 39 – 85 – – dring genomfördes en fallstudie där ett antal börsbolag

– visar att det ej finns tillgänglig information valdes ut; ABB, AstraZeneca, Autoliv, Electrolux,

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Rekryterings- och jämställdhetpolicies

Antalet anställda på marknadsavdelningarna samt andelen kvinnor och män i procent

Alla företag har en aktuell rekryteringspolicy och

Astra Sandvik Scania Volvo Telia

nyanställning om inte särskilda skäl föreligger. Andra – visar att det ej finns tillgänglig information

säger att företaget inte har en uttalad strategi men en

strävan att tillsätta sökande av underrepresenterat

Antalet styrelseledamöter samt antalet kvinnor och män

kön. Ett sätt att tydliggöra och definiera kompetens-

i koncernledningen

Astra Sandvik Scania Volvo Telia kravet visar Astra Zeneca i sin Jämställdhetspolicy där

Zeneca Lastvagnar

det står följande: ”Vid nyanställning och befordran

Sverigeverksamheten inte har en enhetlig styrelse eller koncernledning.

enskild tjänst för att inte slentrianmässigt uppställda ** Scania uppger att det i ledning och styrelse finns 94% män och 6% kvinnor

representerade. befattningskrav skall leda till att det blir svårare för

något av könen att uppfylla kravprofilen”. Antalet styrelseledamöter samt antalet kvinnor och män i styrelsen För att öka andelen kvinnor har Telia i sin Jämställd-

Astra Sandvik Scania Volvo Telia hetsplan föreslagit en annonskampanj med ”fokusering

Zeneca Lastvagnar

på det önskvärda i att vi av kompetens- och utvecklings- Antal * 10 ** 9 9 108 Kvinnor 0 1 2 skäl vill ha en större andel kvinnliga medarbetare”. Män 10 8 7 Detta är kopplat till ett mål om att öka andelen kvin-

* AstraZeneca uppger att frågan inte kan besvarar relevant då nor som söker sig till företaget och att minst 25% av

Sverigeverksamheten inte har en enhetlig styrelse eller koncernledning. ** Scania uppger att det i ledning och styrelse finns 94% män och 6% kvinnor de nyrekryterade i företaget ska vara kvinnor.

representerade.

Jämställdhetprojekt För att närmare kartlägga var kvinnor respektive män • Volvo Lastvagnar driver kompetensutvecklingsbefinner sig i organisationerna krävs ett annat statis- program för sina kvinnliga chefer och fadderskap tiskt underlag. Att få fram könsuppdelad statistik är för de kvinnliga medarbetarna. Dessutom finns ett en viktig väg till förändring i organisationerna. Detta kvinnligt nätverk TEKLA, för kvinnorna på Volvo visar på det behov som Jämit lyft fram i sitt del- Lastvagnar, vars syfte är medverka till utveckling betänkande ”För att göra en bred analys som beskriver genom erfarenhetsutbyte. IT-utvecklingen utifrån ett jämställdhetsperspektiv, • Astra Zenica driver ett jämställdhetsprojekt som behövs tillgång till statistik, som utvecklas utifrån tagit fram en jämställdhets- och mångfaldsplan kön”. Jämits förslag till regeringen, SOU 2000:58. med syfte att öka kunskapen och medvetenheten

Scania var det enda företag som hade statistik inom om kön och mångfald på alla nivåer i företaget. de områden som efterfrågades. Detta visar också på Som exempel på utbildningar nämner Astra svårigheterna att få fram statistik då företagen inte Zenica seminarier och interaktiv teater som ska byggt upp sina system med utgångspunkt från köns- integreras som aktiviteter på avdelningsdagar och fördelningen på olika avdelningar. sektionsdagar. Separata ledningsmöten med enbart

Frågorna som skickades ut till personaldirektörer- jämställdhet och mångfald på dagordningen för na berörde även rekryterings- och jämställdhetspoli- samtliga lokala ledningsgrupper i Sverige är även cies samt jämställdhetsprojekt. inplanerade under perioden 2000–2002.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

• Telia lyfter fram att de arbetar med ett projekt kvinnor i ledande befattningar till 12% genom extern

med ambition att öka och ta vara på den mångfald eller intern rekrytering genom att bilda nätverk och ge av kompetenser som finns i organisationen. Inom personligt stöd via exempelvis mentorskapsprogram. ramen för det projektet ingår också att öka andelen Det visade sig dock att intervjupersonen inte kände kvinnor i ledande befattningar. till innehållet jämställdhetsplanen.

Företaget har erfarenheter av att anställa kvinnor till

Företagsbesök

mansdominerade arbetsuppgifter men intervjuperso- Koncernerna för WM-data, ABB och Electrolux kon- nerna, både kvinnor och män, upplever att verkstadstaktades med förfrågan om genomförande av ett besök industrin av ”tradition är manlig” och därmed har svårt på en specifik arbetsplats. Ansvariga i ledning för bola- att rekrytera och behålla kvinnor. Detta återspeglas gen fick föreslå ett dotterbolag, en enhet eller avdelning också genom att samtliga fältsäljare, de som säljer prosom de ansåg visa på en arbetsmiljö som var gynnsam dukten direkt till kunderna ute på marknaden, är män. för såväl kvinnor som män. De tre företag som valdes Däremot finns det både kvinnor och män som arbetar ut har kommit olika långt i användandet, och utveck- som innesäljare. Viss del av arbetet i produktionen, landet, av IT. En traditionell verkstadsindustri, ett IT- monteringsarbete, betecknas som tung av intervjuföretag med bas i verkstadsindustrin och ett renodlat personer (både chefer och anställda) och de anser att IT-företag. det av den anledningen är mindre lämpligt för kvinnor.

Syftet med besöken på företagen var att föra sam- Tillgången till kompetensutveckling varierar men tal runt frågor om arbetsorganisation, rekrytering, kom- målet är att alla anställda ska delta i tre utbildningspetensutveckling och jämställdhet. Vid varje företag aktiviteter per år (totalt ca. fyra timmar). Det vanligaste intervjuades ca 10–15 personer; chefer, mellanchefer/ motivet för vidareutbildning är införandet av ny teknik 109 arbetsledare och kvinnor och män som arbetade i orga- och/eller nya produkter. Fördelningen mellan kvinnor nisationen. och män med avseende på antal timmar för kompetens-

utveckling fanns inte tillgänglig.

Det traditionella verkstadsföretaget.

Hälften av de kollektivanställda har erhållit helt Företaget, som är ett helägt dotterföretag, är ett ren- nya arbetsuppgifter under det senaste året vilket ställt odlat verkstadsföretag i ett mindre samhälle. Företaget stora krav på flexibilitet och förmåga att arbeta i grupp tillverkar tvättmaskiner till industri. bland de anställda. Hur detta har påverkat kvinnorna

Företaget har totalt 570anställda, 81% män och 19% på företaget är svårt att i dagsläget säga då omorganikvinnor. Av tjänstemännen, totalt 200 personer, är sationen pågår. Omorganisationen beräknas vara klar 30% kvinnor medan det bland de kollektivanställda, till sommaren 2001. Under intervjuerna lyftes behovet 370 personer, finns 10% kvinnor. Majoriteten av de av mer kunskap vad gäller kvinnligt och manligt, komanställda har gått ”den långa vägen” inom företaget munikation och teamwork fram. och utbildningsnivån ligger i snitt på gymnasial nivå.

IT-företag med bas i verkstadsindustrin.

Företagets organisation är tydligt uppdelad i olika ansvarsområden som produktion, ekonomi, inköp, för- Företaget, ett helägt dotterföretag, arbetar med att säljning o.s.v. Samtliga ansvariga för de olika ansvars- sälja och utveckla olika tekniska processlösningar. områdena är män. I företagets jämställdhetsplan ges Företaget har 130 anställda, 65% män och 35% en förklaring till detta "Kvinnor har hittills inte fått kvinnor. Majoriteten av de anställda (kvinnor och män) möjlighet att skaffa sig de erfarenheter som bedömts har lägst en 3-årig universitets/högskoleexamen, vilket krävas för de tillsatta chefsbefattningarna och får där- även är kravet vid nyrekrytering. Det som efterfrågas av med inte samma möjlighet som män att visa vad de företaget är teknisk kompetens, gärna med inriktning kan”. Ett långsiktigt mål är att fram till 2003 öka antalet mot IT och systemvetenskap.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Företagets organisationsstruktur är uppbyggd kring mycket positivt av de anställda och sågs som en vikförsäljning, tjänsteutveckling och leverans gällande tig del i jämställdhetsarbetet. processlösningar från kund till produkt. Enhetscheferna Vad gäller de frågor som ställdes om företagets (tre kvinnor och två män) har budget- och personal- rekryteringspolicy och jämställdhetsplan är svaren från ansvar inom sitt ansvarsområde. I jämställdhetspoli- de intervjuade samstämmiga. De hade ingen närmacyn för koncernen, den svenska delen, står att företa- re kännedom om detta men de intervjuade uppfattaget ska ”aktivt verka för fler kvinnliga chefer” och de att en förutsättning för att utveckla en jämställd ”aktivt verka för en jämnare könsfördelning” i mål- arbetsplats är en VD som tydligt visar på vikten av en styrda grupper, projekt och styrelser. För att öka anta- jämn könsfördelning, både inom ledning och inom den let kvinnliga chefer har företaget genomfört en utbild- operativa verksamheten. Det behövs dessutom kvinnning för potentiella kvinnliga chefer ”High Potential liga förebilder inom ledande befattningar och styrelser. Kvinnor” med 31 kvinnor i gruppen.

Ett IT-företag

Det yttersta ansvaret för rekrytering och kompetensförsörjning ligger på enhetschefs nivå men med- Företaget är ett helägt dotterföretag och bedriver konarbetarens ansvar över sin egen kompetensförsörjning sultverksamhet och produktutveckling inom områdebetonades tydligt. Varje medarbetare har tillgång till na ex. dokumenthantering- och logistiksystem. Det kompetensutveckling under ca 8% av sin årsarbetstid har idag ca. 530 anställda, 69% män och 31% kvinnor. och den enskilde medarbetaren ansvarar själv för bok- I företagets jämställdhetsplan 2000 ställer man en ning och administration av kurser etc. I likhet med det fråga ”Varför skall vi ha mera jämställdhet, det funföregående företaget är det vanligaste skälet för kompe- gerar ju så bra?” Samtidigt ger man svaret och det är: 110 tensutveckling införandet av ny teknik/och nya tjänster. ”Ja, det kanske har gjort det tidigare, men ska vi hänga

Någon tendens till att en yrkesgrupp, åldersgrupp med våra konkurrenter och kunna bli en vinnare igen eller kön var mer aktiva vad gäller den egna kompe- måste vi bli bättre, bland annat, inom detta område.” tensutvecklingen ser inte de personer som intervjua- Jämställdhetsplanen prioriterar åtgärder för att få fler des i ledningen. Istället betonades att det var det indi- kvinnor i ledande befattningar. viduella valet som styrde kompetensutvecklingen. Den enhet som besöktes har ca 135 anställda och Fördelningen mellan kvinnor och män med avseende samma könsfördelning som företaget totalt. De interpå antal timmar för kompetensutveckling fanns inte vjuade och de inom koncernen titulerar sig som medtillgängligt. arbetare och inte som exempelvis IT-konsult. Beteck-

De intervjuade fick frågan om arbetsuppgifterna ningen chef används inte i företaget utan istället som IT-konsult var könsmärkta. De flesta betraktade används begreppet ansvarig. arbetsuppgifterna som ”könsneutrala”, men en av Vid en fråga om företaget har erfarenhet att anstälkvinnorna ansåg att de var märkta och då med en man- la kvinnor till mansdominerade arbetsuppgifter svarar lig stämpel. Den intervjuade kvinnan hänvisade till de intervjuade nej. Detta mot bakgrund av att de interföretagets erfarenheter av att anställa kvinnor inom vjuade inte ansåg att IT är ett manligt område eller en mansdominerade arbetsuppgifter som chef, program- manlig domän. IT-tjänster uppfattades inte som ett merare, systemutvecklare, projektledare och designer. kvinnligt och/eller manligt utan som könsneutralt.

Företaget erbjuder sina anställda löneutfyllnad vid Ansvaret för kompetensutveckling/kompetensförföräldraledighet med mer än 7.5 basbelopp i lön. sörjning ligger på individnivå i företaget även om Beloppet är 80% under sammanlagt 180 dagar. Syftet beslut tas i dialog med en gruppansvarig. Varje medmed det är att stödja de anställda att ta en samman- arbetare erbjuds 40 timmar/år i kompetensutveckling. hängande ledighet för att ta hand om sina små barn Företaget erbjuder även lönebonus till de anställda oavsett vilken lönenivå de har. Detta uppfattades som studerar på sin fritid. Det vanligaste är kvälls-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämits slutsatser

kurser som leder till certifieringar av datatekniska programkurser. Att certifiera sig bedöms också vara en Jämställdhet är lönsamt skrev Jämit i sitt delbetänmöjlig karriärväg inom organisationen. kande Jämställdhet och IT och hänvisade till Närings-

Någon tendens att en yrkesgrupp, åldersgrupp eller och teknikutvecklingsverket NUTEK. I denna rapport kön mer aktivt deltar i kompetensutveckling såg inte Jämställdhet och lönsamhet redovisar NUTEK en metod intervjupersonerna. Det betonades att det helt var för att kvantifiera jämställdhetsbegreppet inom näringsindividens egna val, baserade på önskemål och behov, livet och studera om det finns någon koppling mellan som styrde kompetensutvecklingen. jämställdhet och lönsamhet. Studien omfattar nära

Vid frågan om även andra kurser, som inte var av 14000 företag. Analysen visar att de företag som har teknisk karaktär, gav lönebonus rådde oklarhet. Van- mindre jämställd representation förefaller att ha såväl ligaste orsakerna till deltagande i vidareutbildning/ lägre produktivitet som sämre räntabilitet . kompetensutveckling är, i likhet med de övriga inter- Sammanfattningsvisser Jämit på frågan om jämvjuade företagen, införandet av ny teknik och infö- ställdhet som en utvecklingspotential för näringslivet, randet av nya tjänster. Ett nytt kunduppdrag som krä- såväl för den interna organisationen som för den externa ver ny kunskap. verksamheten. Detta förutsätter dock att företagen har

Företaget lever i en ständig förändringsprocess vil- en könsuppdelad statistik. Enligt Jämits mening kan ket fortlöpande påverkar arbetsorganisationen. En av det rimligen inte innebära något stort extraarbete att de intervjuade beskrev att "normaltillståndet här är att dela in redan befintlig statistik i kvinnor och män. leva i ständig förändring”. Fackliga representanter liksom företagsledare måste ta

Företaget erbjuder 80% lön under föräldraledighe- ansvar för att en könsuppdelad statistik kommer fram ten till anställda som har lön över det som normalt inom näringslivet. Det är förvånande att fackliga före- 111 ersätts från Försäkringskassan vilket uppskattades, och trädare inte redan idag kräver en sådan statistik i högre ansågs vara viktigt ur jämställdhetssynpunkt. grad. Jämit har tidigare, se sid. 18 tagit upp frågan om

Även de intervjuade här hade begränsade kunska- ledarskapets betydelse för jämställdhetsarbetet. Även per om innehållet i personalpolicy och/eller jämställd- när det gäller statistik har såväl fackliga ledare som hetsplan eller om det ens fanns en plan. företagsledare ett ansvar.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Aktuell forskning

I detta kapitel görs en genomgång av pågående forskning och utveckling inom genus och IT. Tonvikten har lagts på könsmärkning i arbetslivet, eftersom arbetslivet fortsatt sorteras och organiseras efter kön. Vidare tas genus, pedagogik och teknik upp, där olika försök, som att genomföra förändringar eller utveckla ny pedagogisk metodik, gås igenom.

Jämit har gett högskolan i Halmstad i uppdrag att göra en sammanställning av aktuell forskning inom genus och IT. Sammanställningen har genomförts av WiTEC Sweden, enheten för arbetsvetenskap på högskolan i Halmstad.

I sitt delbetänkande pekade Jämit på ”… betydelsen av att fortsatt forskning kring genus och teknik stimuleras och att analyser görs om de bakomliggande faktorerna till varför verkligheten ser ut som den gör eller varför dessa slutsatser dras.” Slutsatserna som avses är från Skolverkets forskningsöversikt (1998) och omnämns i Jämits delbetänkande Jämställdhet och IT .

112

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Idag finns flera universitet och högskolor som bedriver skjutits: ”Idag kan vi se andra tendenser i jämställdforskning inom området genus och teknik. Vid Linköpings hetsarbetet genom förskjutningar från olika/lika villuniversitet finns Tema Genus där bl.a. studier av hur kor till hävdandet att kvinnor har specifika förmågor könsrelationer och kulturella föreställningar om kön är och erfarenheter och att de utgör potentialer till förinbegripna i vetenskaplig kunskapsproduktion. Tyngd- ändringar och bättre liv. Gungbrädan tycks svänga från punkten ligger på biologi, bioteknik och reproduktions- manscentrerade till kvinnocentrerade perspektiv och teknik. Tema T vid Linköpings universitet driver pro- därigenom riskerar vi att fastna i dikotomiska tankejektet ”Genus, teknik, arbete”. sätt” .

Forskningsenheten IT och genusforskning vid Sverige har fortsatt en stark könssegregering i arbets- Blekinge Tekniska högskola arbetar med att utifrån livet. När de politiskt motiverade s.k. brytförsöken genusforskningsperspektiv utveckla komplexa förstå- utvärderats har forskare dragit slutsatserna att ”…det elser av informations- och kommunikationsteknik som inte var fel på flickorna och kvinnorna utan på de orgaverklighetsproducerande tekniker samt av de domi- nisationer och strukturer som de mötte (Elisabeth Sundin nerande transformationer som följer i dess spår. Bl.a. och Boel Berner i ”Från symaskin till Cyborg”) . bedrivs forskningsverksamhet i form av avhandlingsarbete kring ”Datavetenskapliga paradigm i genusforsk- Jämställdhet och genus ningsperspektiv” av Christina Björkman. Kopplingen mellan jämställdhetspolitik och forskning

Karlstads universitet har genusvetenskap, med ton- tas upp av flera forskare inom områden om genus och vikt på könsmaktsförhållanden. På jämställdhetscent- IT. rum bedrivs forskningsprogrammet ”Maskuliniteter i Christina Mörtberg konstaterar att en central upprörelse”, med bl.a. forskning om män som närmar sig gift för svensk kvinnoforskning är och har varit att leve- 113 yrkeslivets kvinnliga sfärer, som förskolelärare, manliga rera handlingsunderlag för jämställdhetspolitik och närpoliser och distansarbetande män. annan politik för förändringar av marginaliserade grup-

Genusvetenskap vid Malmö högskola ska initiera pers villkor. ”Alliansen mellan kvinnoforskare och poliforskning om frågor som konstruktioner av olika ämnen tiker har verkat genom en tyst överenskommelse, men och discipliner som maskulina respektive feminina, dock med en uttalad arbetsdelning mellan forskning och om teknologisk utveckling och dess återverkan på och politik” . arbetstillfällen, arbetsformer och arbetsförhållanden. Christina Mörtberg skönjer dock en förändring: ”I

Vid centrum för kvinnoforskning vid Uppsala uni- Norge respektive Sverige finns starka tendenser till kris versitet pågår forskning om kön och arbetsorganisation. i kontraktet mellan kvinnoforskare och statsfeminis-

ter, politiker och tjänstemän inom myndigheter och Historik och skäl för åtgärder förvaltningar, vilket kan vara en god jordmån för själv- Svensk jämställdhetspolitik har genom olika kampan- reflektion” . jer och projekt försökt förändra kvinnors utbildnings- Även enligt Lena Trojer (muntlig uppgift enligt val. Man har försökt motivera och locka fler unga kvin- WiTEC) sker en sammanblandning av jämställdhetsnor att välja tekniska utbildningar och yrken. De skäl frågor och genusforskning. som angetts har varit krav på rättvisa och demokrati, • I den offentliga diskussionen av genusforskning samt industrins behov av arbetskraft. inom teknikvetenskap/informationsteknologi sker

Idag uttalas även behov av kvinnors specifika för- ofta en sammanblandning av jämställdhetsfrågor mågor och erfarenheter, samt förväntningar på att och genusforskning. Diskussionen handlar i kvinnor ska skapa en bättre värld och utveckla andra huvudsak om att kartlägga orsaker till kvinnors system och teknologier. låga andel eller osynliga positioner inom dessa

Christina Mörtberg skriver i sin avhandling Det verksamhetsfält samt dess konsekvenser. Detta är beror på att man är kvinna… att argumenten har för- viktigt i sig. Att genusforskning innebär utveckling

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

av särskilda vetenskapliga kompetenser – inom i

Vetenskapskritiska program i kvinnoforskningen

detta fall teknikvetenskap med särskilt fokus på IT

Christina Mörtberg efterlyser feministiska och lång-

försvinner. Jämställdhetsfrågor och genusforskning

siktiga vetenskapsprojekt; projekt där forskare disku-

är alltså inte samma sak.

terar vad forskning bör vara, vad forskningen håller på • För att få till stånd förändringar till gagn för jäm-

med, ska hålla på med, samt hur man ska hålla på.

ställdhet, hållbara ekologiska, sociala och kulturella

En väg i det feministiska förändringsprojektet inne-

system m.m., måste vi, anser jag, bedriva forskning

bär enligt Christina Mörtberg att hämta inspiration

om grundläggande kunskapsfrågor.

från poststrukturalistiska strategier, som ger möjlig- • Det räcker alltså inte med jämställdhetsforskning

heter till utvecklandet av komplexa förståelser och

och jämställdhetssatsningar, som bygger på

teorier för ett överskridande av förtryckande könsre-

anpassningsstrategier.

lationer och alternativa former för kunskap. ”De veten- Kunskapspolitiska frågor skapskritiska programmen i kvinnoforskningen bör Genusforskningen är ifrågasättande. Genusforskning därför inte begränsas till levererandet av handlingshandlar inte om att enbart lägga till kvinnors perspek- underlag, utan bör också bestå av reflektioner över tiv, erfarenheter och behov, utan den intresserar sig görandets betydelse vid producerandet av kunskap” . för kunskapsfrågor och kunskapsprocesser. Den vill Hon pekar på att nordisk kvinnoforskning ännu närma sig kunskapsproduktionens kärna. Genusfors- inte antagit utmaningarna och startat feministiska förkare ställer frågor om forskarens delaktighet och ansva- ändringsprojekt, eftersom kvinnofrågan dominerat righet, och vems kunskap som dominerar. Vilken veten- över vetenskapsfrågan. skap och kunskap produceras? Arbetslivsforskaren Ewa Gunnarsson, Arbetslivs- 114 Genusforskning problematiserar vetenskapens för- institutet, menar å sin sida (muntlig uppgift enligt måga till förändring och den försöker förändra veten- WiTEC) att svensk jämställdhetspolitik drivit på forskskapens riktning. ningen i Sverige och att utvecklingen idag går mot både

I sin avhandling diskuterar Christina Mörtberg det teoretiserande som Mörtberg och Trojer efterlyser, genusforskningens uppgift. samt fortsatt satsning på den starka och omfattande

”I debatten om informationsteknologi och infor- empiriska forskning som Sverige har lång tradition av. mationssamhället framställs teknologin ofta som en Ewa Gunnarsson varnar för att man avskärmar sig långt autonom kraft och något förutbestämt. Men infor- från jämställdhetsforskningen och därmed riskerar att mationsteknologi är inte något givet utan är något som bli ”isolerad”. formas och formar människor som är verksamma i Avhandlingen Tekniskt sett av kvinnor av Maria Udén utvecklingsprocesser. Vem som har inflytande över tar upp kunskapsproduktion. Hon ställer frågan ”Vad utvecklingen är alltså viktigt att beakta samt hur rådan- är teknik?”. Om kvinnor ska bli ingenjörer vad ska de de förståelse av kunskap, erfarenheter, värderingar då utföra för arbete, och vilka kunskaper ska de bidra och behov integreras i utvecklingen och de slutliga till att utveckla? produkterna” . Maria Udén brottas med yrkets redskap (antagan-

Christina Mörtberg anger som exempel att i rege- den, symbolsystem, procedurer) och att dessa måste ringens proposition från mars 1996så behandlas tekno- omskapas om yrket ska förändras. login som en autonom kraft för att åstadkomma välstånd Genom att undersöka kvinnliga teknologers exaoch konkurrenskraft. ”I propositionen finns ett förgivet- mensarbeten försöker hon finna kvinnornas intressen, tagande om teknologin och frågor om vad som är kun- deras syn på sig själva och på teknik. skap, vilken typ av kunskap, eller vems kunskap som Hennes arbete visar bland annat att de kvinnliga representeras behandlas överhuvudtaget inte” . teknologerna har lite professionell kontakt och möten

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

med kvinnor utanför den tekniska högskolan, men fre- ställningar om vilka arbetsuppgifter/yrken som har kventa möten med män i mäns organisationer. vilket kön. ”För att få en förändring till stånd av köns-

märkningsprocessen i arbetslivet krävs därför bl.a. att

den generaliserade formen för vad som är feminint och

Forskning kring könsmärkning och

maskulint inte förblir så hårt knutet till vad som krävs könssegregering i arbetslivet 31

för arbetsuppgiften/yrket” . Statsmakterna har haft ambitioner att minska segrega- Hanna Westberg pekar på att gränsöverskridande tionen på den svenska starkt könsuppdelade arbetsmark- mellan könen både i hemliv och yrkesliv är en trög och naden. Inom forskning kring könsmärkning i arbetslivet svår förändringsprocess. analyseras hur könssegregering och könsmärkning upp- I Pedagogik med arbetsinriktning nämner Hanna kommer och om dessa går att bryta. Westberg MOA-projektet där man testade ”könsmatch-

I sin forskning har Hanna Westberg arbetat med ning” som metod för att komma bakom könssegregekönssegregering och könsmärkning. Könssegregering ringens påverkan på forskningsresultat. Kvinnor och omfattar den process som gör att kvinnor och män män matchades vad gällde kvalifikationsnivå i arbetet, hamnar i olika typer av yrken, d.v.s. som gör att vi kan livssituation, typ av yrke, samt utbildningskrav i yrket. tala om två olika typer av arbetsmarknader, en kvinnlig På grund av könssegregeringen på arbetsmarknaden och en manlig. visade det sig vara mycket svårt att få ett fullständigt

Könsmärkning omfattar den process som gör ett könsmatchat urval. En slutsats var: ”Att könsmatcha yrke till ett typiskt kvinnoyrke respektive ett typiskt urval ger en rättvisare bild av verkligheten även om mansyrke. det inte verkar vara tillräckligt för att komma till rätta

Enligt Hanna Westberg motiveras könsmärkning med de strukturella skillnader som finns inbyggda på 115 av arbete med idéer och föreställningar om vad som samhälls- och organisationsnivå gällande kön.” är feminint och maskulint och legitimerar på detta sätt Hanna Westberg diskuterar också utbildning. Även placeringen av kvinnor och män i olika yrkesfack. T.ex. skolan är påverkad av uppfattningar om kön och barn att förmågan att lyfta tunga vikter sorterar kvinnor och lär sig könsstereotypier som en del i sitt kulturlandmän i industrijobb. skap. Flickor och pojkar får olika erfarenheter och ut-

Könsmärkningsprocessen är en tvåvägsprocess. vecklar olika färdigheter. Utbildningssystemet är inte Individens kön färgar av sig på arbetet hon utför och könsneutralt. Traditionell utbildning har en dold läroarbetet i sig har en könskaraktär som färgar av sig på plan, och kvinnor och män lär sig omedvetet den exisindividen som utför arbetet. Egenskaper blir sam- terande begreppsmässiga ram som finns inom utbildning. mankopplade med kön och dessa könsegenskaper blir Hanna Westberg ställer frågan om det utan en sammankopplade med arbetsuppgifter. genomgripande omvandling av utbildningens praktik

Enligt Hanna Westberg kan socialisationsproces- och ideologi går att förändra den rådande kulturen och sen, d.v.s. att normer, värderingar, mönster, fostran etc., samhället. formar människan, sägas bestå av två delar, dels med- Hon ser det som en uppgift för beslutsfattare och veten fostran, dels immanent pedagogik. läroplanskonstruktörer att omkonstruera föreställ-

Med immanent pedagogik avses den osynliga ningar om värdet av de ”manliga” egenskaperna ratiopåverkan som människor utsätts för inom familj och nalitet, kritiskt tänkande och självständighet, så att de institutioner, och som genomsyrar allt från skola till ”kvinnliga” egenskaperna omtanke, omvårdnad, mänskorganisationer. lig kontakt, fostran och kärlek, införlivas och får lika

Genom socialisationsprocessen sker en könsmärk- värde. ”En grundförutsättning för denna omkonstrukning av arbetsuppgifter/yrken. Med variationer i tid och tion är att hela vårt utbildningssystem omvärderas” rum överför samhälle, institutioner och människor före- skriver Hanna Westberg.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Hur uppstod könssegregering inom datateknologin? En framkomlig väg för att förändra kan skapas genom Christina Mörtberg skissar bakgrunden i ”Varför har en bred delaktighet och brukarmedverkan. Men en stark programmeringsyrket blivit manligt?” Utvecklingen och omfattande könsmärkning och könsuppdelning av datateknologin skedde till en början vid universi- kan förhindra den breda medverkan och delaktigheten tetet och i militära organisationer, i homosociala insti- i förändringsarbetet. Det som ofta sker är att de grundtutioner, där män dominerade och kontrollerade läggande maktstrukturerna bibehålls. resurserna. Att tekniken utvecklades inom de manli- Lena Abrahamssons slutsatser är att könsneutrala ga organisationerna, samt att tillämpningarna till en synsätt gör det svårt att hantera en starkt könssegrebörjan rörde militära problem, medförde att kvinnor gerad arbetsorganisation. Kunskap om genusordninghamnade utanför utvecklingen av datateknologin. Med en är ett nödvändigt hjälpmedel vid organisationsföröverordningen följde att män fick definiera vad som ändringar. För att förändra måste maktstrukturerna var kunskap och vad som var viktigt i samhället. synliggöras, liksom den dubbla strukturen och de olika

Föreställningar i samhället idag bygger på tidigare möjlighetsstrukturerna för kvinnor och män. epokers definierande av kvinnor och män som olika ”Både till vardags och vid förändringsarbete i och kvinnor som underordnade männen. Det sker fort- arbetsorganisationer är det viktigt att ha skärpa på kön farande en omedveten påverkan där de sociala könen – att uppmärksamma konstruktion av kvinnligt och formas, en social påverkansprocess. manligt i arbetsorganisationer, att ifrågasätta populä-

ra uppfattningar om naturligt kvinnligt eller manligt, Kan könssegregering brytas? att förhindra eller åtminstone störa könsmärknings- I sin avhandling Att återställa ordningen. Könsmönster processer, att bryta könssegregering och enkönade 116 och förändring i arbetsorganisationer, visar Lena sammanhang, i synnerhet den manliga homosociali- Abrahamsson att när man försöker decentralisera en teten, och att bryta mäns tolkningsföreträde i arbetsarbetsorganisation är risken stor att organisationen snart organisationer” . faller tillbaka i gamla mönster. Lena Pettersson har i Ny organisation, ny teknik –

Enligt Lena Abrahamsson spelar kön och genus- nya genusrelationer? En studie av omförhandling av ordning stor roll i arbetsorganisationen. Ofta finns det genuskontrakt på två industriarbetsplatser följt vad som dubbla system i organisationen, ett formellt och köns- hände när ny teknik och ny organisation introducerades neutralt som säger att det finns lika villkor för kvinnor på två arbetsplatser. Hon studerade vilka genusformeoch män, och ett informellt som innebär att kvinnor rande processer och genuskontrakt som utvecklades. och män har olika villkor. Det övergripande resultatet var att där ett fåtal män

För att lyckas införa en platt och integrerad arbets- gjorde entré i ett tidigare kvinnodominerat yrke kom organisation bör man förstå genusordningens krafter; de efter en tid att dominera. De fick teknisk och mer den segregerande – uppdelningen av jobb och före- utbildning samt högre lön. Kvinnorna fick ingen teknisk ställningar i kvinnligt och manligt – och den hierarki- utbildning. Där ett fåtal kvinnor kom in i ett tidigare serande, att det manliga värderas högre än det kvinn- mansdominerat arbete fick de de minst kvalificerade liga. Ju starkare denna uppdelning är på en arbetsplats, arbetena, lägre lön och nästan ingen utbildning i jämju svårare är det att ändra organisationen och desto förelse med männen fler återställare och dämpande krafter ute i arbetsor- Hon konstaterar att ”…trots företagsledningens ganisationen verkar för att dra organisationen tillbaka organisatoriska förändringsprogram inklusive det ideala till sitt ursprungliga utseende. jämställdhetsmålet, verkar genderiseringen så starkt

Två faktorer som har betydelse för hur bra man att förändringsprogrammet får ett ringa genomslag på lyckas är utgångsläget och förändringsmetoderna. Ju den arbetsorganisation som faktiskt utvecklas. Vi kan fastare mönster och starkare gränser företaget har i sin också konstatera att den arbetsdelning som görs och de kultur och miljö, ju svårare blir det att bryta mönster. argument med vilken den legitimeras upprätthåller

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

isärhållningen mellan könen och den manliga normens könsneutrala kriterier, kan då värderingen av arbetet primat” . gå på tvärs mot värderingen efter kön?

”För att undanröja det könsdiskriminerande hierar- Nya organisationer kiska tänkandet är det såldes inte nog att riva hierarki- Kan de ”nya kunskapsföretagen” inom informations- erna. Kategoriseringen efter kön måste dessutom teknologin upplösa könsmaktsystemet? framstå som kontraproduktiv och det hierarkiska tän-

I sin avhandling Könshierarkier i gungning. Kvinnor kandet ersättas med ett annat. Ett sådant kan vara det i kunskapsföretag ställer Martha Blomqvist frågan om resultattänkande som genomsyrar de här studerade en förändring i teknologi påverkar könssegregering. arbetsorganisationerna” .

I Martha Blomqvists undersökning av företag i En slutsats som Marha Blomqvist drar är att ”Det data- och reklambranschen finns det förhållandevis är i kvalificerade högavlönade arbeten i denna sektor många kvinnor med självständigt kvalificerat arbete, som sambanden mellan kön och värdering av arbetssamt chefer som säger sig vilja se en jämn könsfördel- resultatet kanske kan upplösas. Det är för dessa relaning. Motiven för en jämn könsfördelning är att det tionsinriktade arbeten som kvinnor efterfrågas. De rent bidrar till att utveckla sociala relationer och ett öppet ekonomiska motiven utgör givetvis starka drivkrafter arbetsklimat, som i sin tur både är produktivitetshöj- för förändring, mycket starkare är statliga jämställdande, samt fungerar som kontrollmedel. Genom att hetsmål” . blanda kvinnor och män i arbetsgrupper uppnås en Martha Blomqvist pekar även på att medan kvinnor ökad produktivitet. går in i kvalificerade arbeten så finns fortsatt skillna-

Relationerna till kunder uppgavs som ett viktigt derna mellan kvinnor i kvalificerade och okvalificerade motiv för jämn könsfördelning. Att ha både kvinnor arbeten, som är minst lika stora som den mellan kvinnor 117 och män bland de anställda ökade förutsättningarna och män i kvalificerade arbeten. ”Jag tror det är nödför en avspänd relation till kunden. Kvinnor ansågs vändigt att framdeles göra klart vilka kvinnor vi menar. vara mer relationsorienterade, samt lättare kunna skapa Att se kvinnor som en homogen grupp medför att goda relationer till kunder. En jämn könsfördelning väsentliga skillnader döljs (Siltanen 1986, sid. 97 och framstod som en konkurrensfördel på marknaden. Bottero 1992)” . Hon ställer sig frågan om det då

Företagen var starkt resultatinriktade. Resultatet spelar någon roll för flertalet kvinnor om privilegierade var viktigt, och det var mindre intressant om det var skikt av kvinnor bryter underordningen, och svarar: ”Jag en man eller kvinna som producerade dem. Utifrån tror det. Deras centrala ekonomiska position i informadetta gör Martha Blomqvist en analys av om könshi- tionssamhällets kärna ger en ideologisk och normativ erarkier och positionshierarkier. I en hierarkisk orga- makt som på lång sikt kan förbättra situationen också nisation bestäms villkoren för de anställda efter deras för andra kvinnor” . plats i organisationen. En ojämn maktrelation mellan Christine Roman har i Yrkesliv och familjeliv. En män och kvinnor medför att män är överrepresente- studie av kvinnor i arbetslivet analyserat samma empirade i överordnade positioner och kvinnor i under- riska material som Blomqvist, med betoning på arbete ordnade. Kön och position sammanfaller. I första hand och familj. Hennes analys visade att det relativa antalet är det positionen som värderas och i andra hand arbets- kvinnor på en arbetsplats har betydelse för kvinnornas insatsen. Om hierarkin löses upp får arbetsinsatsen en möjligheter, samt att det var svårt att kombinera jobbet mer framskjuten plats, men kön finns dock kvar som med små barn. hierarkiserande kategori. Arbete utfört av kvinnor vär- ”Företagens könsneutrala principer snarare förderas fortsatt lägre än arbete utfört av män. stärkte motsättningen mellan yrkesroll och modersroll

Men om den könsmässiga värderingen kan slås ut; för dessa kvinnor. Det var en könsneutralitet byggd på om män och kvinnor utför samma arbete och om det manliga snarare än kvinnliga livserfarenheter, vilket för värderingen av arbetsresultat finns entyda och aktualiserar distinktionen mellan direkt och indirekt

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

könsdiskriminering.” (sid. 19, Lena Pettersson Ny Salminen-Karlsson ofta får från ingenjörsutbildare är organisation, ny teknik – nya genusrelationer?). ”Hur ska vi göra?”. Hon ser det som positivt att frå-

Båda avhandlingarna bygger på samma empiriska gan ställs eftersom det visar på en vilja till handling, material. En kritik som framförts är att de intervjuade men samtidigt frustrerande eftersom det inte finns kvinnorna valts ut av företagsledningen. (Gerd Lindgren några enkla svar. i KvT, nr 1, 1995). Missnöjda kvinnor, eller kvinnor De hinder för utveckling inom ingenjörsutbildsom slutat, hade förmodligen gett en annan bild av ningar som hon nämner är bristen på kunskap om såväl kunskapsföretagen. pedagogik som genus. Forskning och teoribyggnader

kring kön och teknik är fortsatt okända. Likaså saknas

insikt om att det behövs rejäla baskunskaper för att

Forskning kring genus, pedagogik och

arbeta fram kreativa och fungerande lösningar för att

teknik

öka kvinnliga teknologers trivsel. Minna Salminen-Karlsson har i avhandlingsarbetet Ytterligare ett hinder som Minna Salminen-Karlsson Bringing Women into Computer Engineering. Curricu- identifierar är inställningen att kvinnor ska rekryteras lum Reform Processes at Two Institutes of Technology som tillägg till männen, och att åtgärder riktade till följt processen vid två utbildningar vid Linköping och kvinnor inte ska upplevas som diskriminerande av Chalmers. Datatekniklinjerna skulle göras mer attrak- männen. Bilden av utbildningen ska vara fortsatt tuff tiva för kvinnliga studenter. I Linköping startades en och statusfylld. Likaså råder en attityd att det ska vara helt ny utbildning, på Chalmers gjordes en befintlig om. konkurrens och ”fair play”, vilket innebär att man bort-

Minna Salminen-Karlssons arbete visar på hindren ser från att kvinnor och män har olika utgångspunkter. 118 för att programmen skulle nå framgång. Bl.a. handlade Minna Salminen-Karlsson undrar om det behövs det om stereotypa föreställningar om kvinnor. Före- en press från omvärlden och ett behov av många ingenställningen om kvinnor var att de inte var tekniska, de jörer för att åstadkomma radikala förändringar. kvinnor som fanns i utbildningen sågs som undantag I Att undervisa kvinnliga ingenjörsstudenter går från regeln. De kvinnliga studenterna sågs som ”tillägg”. Minna Salminen-Karlsson igenom hur olika undervis-

Andra hinder var en bristande kunskap om genus, ningsmetoder fungerar för kvinnliga studenter på teken rädsla för att utbildningarnas status skulle sjunka, niska högskoleutbildningar. Hon jämför traditionell samt ledningens intresse för frågan. undervisning med projektundervisning.

En slutsats var att det verkade som att det var lät- En kvinnotillvänd undervisning baseras på dialog, tare att satsa på att få in fler kvinnor, än att förändra personliga kontakter mellan lärare och studenter, samt utbildningen. En annan att reformerna inte brutit mot att kvinnors intressen och beteendemönster ses som föreställningen att datavetenskap är en maskulin akti- lika relevanta och värdefulla som männens. En bra vitet, men att de möjligen fört utvecklingen ett steg feedback till studenterna, individuella och könsneunärmare en förändrad syn. trala examinationer, samt en realistisk tidsplanering

Det Minna Salminen-Karlsson pekar på som en väg ses också som kvinnotillvänt. Vidare pekar flera undertill möjlig förändring är ökad kunskap om kön och tek- sökningar på att kvinnor vill ha verklighetsanknytning nik, men också handling. En väg hon föreslår är att och sammanhang. dataingenjörsutbildningen öppnas mot andra discipli- Med traditionell undervisning, med lärarledda förener och kulturer. läsningar, lektioner och laborationer, samt övningar

I Kvinnor och ingenjörsutbildning inför 2000-talet med ledare, kan en medveten lärare åstadkomma diagör Minna Salminen-Karlsson en genomgång av dags- log och personlig kontakt, samt personlig feedback. läget, samt följer upp tankarna från avhandlingsarbetet. Projektundervisning, där en grupp förväntas för- Efter att ha passerat fasen ”tjejer till teknis” handlar värva kunskaper genom att tillsammans producera det nu om själva utbildningen. Den fråga Minna något, inbjuder till dialog och personlig kontakt, men

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

det behöver inte leda till att det blir så, om läraren Vid Blekinge Högskola har professor Lena Trojer och exempelvis väljer att interagera med de manliga stu- Christina Björkman, doktorand, beviljats anslag från denterna, eller hela gruppen. Teknikvetenskapliga forskningsrådet för åren 2001–

Examinationen är mer godtycklig i projektarbeten, 2003, för ett forskningsprojekt om datavetenskap ur det är gruppens arbete som examineras. I grupper läg- ett genusforskningsperspektiv. ger kvinnor i regel ner mer tid på grupprocessen, man Projektet ska utveckla nya och bredare förståelse kan säga att de gör två uppgifter. Vanligen examine- och tolkningar av datavetenskapen och dess praktiker. ras inte grupprocessen, vilket gör att kvinnors arbete Utgångspunkten är underrepresentation av kvinnor inte synliggörs. I regel råder det en brist på kunskap inom datavetenskap, samt datavetenskapens inflytanom gruppdynamiska processer – vare sig lärare eller de på den tekniska utvecklingen. Projektet ska analystudenter har kunskaper för att hantera dessa. sera datavetenskap som ämne, vilka kunskapsgrunder

Minna Salminen-Karlsson påpekar att en kvinno- den vilar på, vad som anses utgöra dess kärna och viktillvänd inlärningssituation till viss mån även skulle tigaste beståndsdelar och vad det innebär att kunna innebära förbättringar för manliga studenter, i form datavetenskap. av mer dialog, tydligare examinationer, mindre tids- Kunskapen ska användas för att skapa ett bredare press, etc. Andra inslag skulle förmodligen väcka mot- och nyare sätt att se på ämnet. Syftet är att öka rekrystånd, som att studenter ska lära sig gruppdynamik, teringen av kvinnor till datavetenskap, och förnya dämpande av vissa studenters dominans, etc. utbildning och forskning inom området

Else-Marie Staberg visar i sin avhandling Olika Inom projektet ”IT, nya organisationsformer och världar, skilda värderingar. Hur flickor och pojkar möter maskuliniteter” studerar Ewa Gunnarsson hur mashögstadiets fysik, kemi och teknik.” hur starkt både flickor kulinitet konstrueras i relation till teknik i nya orga- 119 och pojkar påverkas av genus. Att förändra i syfte att nisationsformer. Teknik är en viktig del i det maskuförbättra flickors situation möter motstånd, och hand- lina idealet. Inom traditionell industri fanns en kopplar det om att förändra maktrelationerna mellan flickor ling mellan maskulinitet, kraft och teknik. Idag har och pojkar blir motståndet större. den tekniska utrustningen blivit mindre.

Else-Marie Staberg menar att ett könsmedvetet I sin studie av ett IT-företag och en avdelning med arbete behövs på alla plan, och konstaterar att ”Större 20konsulter, varav 40% är kvinnor, såg Ewa Gunnarsson kunskap behövs emellertid om de processer som ska- den svenska jämställdhetsdiskursens påverkan. Männen par genus i skolan och i samhället. Den feministiska vill vara med sina barn, samt ta föräldraledigt. Ewa kunskapsuppbyggnad om genus och om genussystemet Gunnarsson fann både traditionella och moderna i naturvetenskap och teknik som pågår ökar insikten könsstrukturer på den avdelning hon följde. Chefen om flickors förhållanden i dessa områden. Det är därför var en man, sekreteraren en kvinna, men kvinnorna på viktigt att denna kunskapsuppbyggnad får fortsätta och mellannivå var inte underordnade och deras löner låg att resultaten sprids även till skolans aktörer” . inte generellt lägre än männens. Chefens inställning

var viktig. Att ta ut föräldraledighet tycktes vara en

Exempel på pågående forskning:

norm på avdelningen. Christina Mörtberg arbetar med en ny utvärdering av Maskulinitetsforskning är ett forskningsområde som det tvååriga programmet Datateknisk ingång för tjejer är på stark framväxt. Ett bärande begrepp är ”hegesom finns i Luleå sedan 1995. monisk maskulinitet” (den bild av manlighet som har

Minna Salminen-Karlsson har påbörjat ett nytt högst status, och som representerar det manliga ideaforskningsprojekt som kommer att titta på kompe- let, även om bilden inte stämmer med de egenskaper tensutveckling ur ett genusperspektiv på två (små) och majoriteten av verkliga män har). Att datorer uppnya IT-företag. fattas som en manlig domän, även om datortekniken

saknar de drag som förknippas med manlighet och

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

teknik – tung, smutsig, bullrig eller farlig – förklaras fysik funnit att ”… läromedlen i fysik otvivelaktigt värgenom den ”hegemoniska manligheten” (Jörgen derar det som traditionellt tillskrivs manligt genus Nissen i ”Från symaskin till Cyborg”, sid. 143). högre än kvinnligt genus, att naturvetenskaplig kun-

Ytterligare ett begrepp inom mansforskningen är skap framställs som sannare och riktigare än andra kun- ”homosocialitet” som innebär att män attraheras av skapsformer samt att (föreställningen om) den eniga män, och föredrar att jobba med män. naturvetenskapliga världsbilden ges tolkningsföreträ-

På KTH pågår projektet ”Kvinnor och män – lika de” . Moira von Wright ställer frågan: ”Hur skall vi möjlighet till forskning” som är en jämförande under- få fysiken intresserad av genus och kvinnliga perspeksökning mellan kvinnors och mäns situation. Den base- tiv” ? rar sig på enkäter med disputerade kvinnor och män. Gerd Brandell vid Luleå tekniska universitet under-

Vid Linköpings universitet pågår ”Kreativitetens sökte utvecklingen av antalet kvinnor inom olika villkor. Kunskap, kön och teknisk-vetenskaplig förän- matematiska ämnen 1998 (77 forskarstuderande, 12 dring”. Bl.a. Boel Berner och Minna Salminen-Karlsson forskarassistenter, 38lektorer, sju professorer och bitr. deltar. Syftet är att förstå processer bakom utveck- professorer). Planer finns på en kvalitativ uppföljning. lingen av vetenskaplig-teknisk kunskap och ny teknik.

Maria Udén driver ett femårigt projekt, 2000–2005,

Jämits slutsatser

”Tekniskt sett: om symboler och procedurer i ingenjörens verktygslåda” vid Luleå tekniska universitet. Bl.a. Jämit kan se att det finns en hel del forskning på genusska hon titta på tekniska nätverk och teknikspridning och jämställdhetsområdet. Forskningen behöver emeltill och bland kvinnor. lertid utökas, diskuteras och även ibland ifrågasättas. 120 Sylvia Benckert vid Umeå universitet har drivit Begrepp används som t.ex. ”statsfeminism”, ”anpassprojektet ”Samtal och sammanhang i förändrad fysik- ningsstrategier” som om det är fullt klart vad som menas. undervisning”. I sin undervisning har hon halverat Detta skapar stor osäkerhet och kan bidra till mottiden för föreläsningar för att i stället ha gruppdiskus- sättningar mellan beslutsfattare och forskare mer än sioner runt kontextrika problem. till bra lösningar för människorna i samhället.

Else-Marie Staberg, Umeå universitet, ska i pro- Jämit kan konstatera att forskarna sinsemellan inte jektet ”Kvinnligt och manligt på N-linje och i Nv-pro- har riktigt samma syn på det ojämställda samhället, gram” beskriva och analysera hur flickor och pojkar på inte heller på vad forskningen om genus respektive gymnasieskolans naturvetenskapliga linje eller pro- jämställdhet ska innehålla. Det är naturligtvis viktigt gram uppfattar klassrumssituationen, undervisningen att forskarna diskuterar vad, hur och varför man ska och ämnesinnehållet i matematiska, naturvetenskap- forska men beslutsfattare ute i samhället kan inte sitta liga och tekniska ämnen. och vänta på att vetenskapen ska komma överens utan

Else-Marie Staberg och Sylvia Benckert har inter- jämställdhetspolitiken måste bedrivas under tiden. Utan vjuat ett trettiotal svenska kvinnliga disputerade fysi- jämställdhetspolitiken hade inte heller jämställdhetsker och kemister. Materialet håller på att samman- forskningen kunna utvecklas på det sätt som gjorts. ställas. Jämit kan också konstatera att forskningen har en

Else-Marie Staberg och Sylvia Benckert har tidigare viktig uppgift i att ta fram kunskap om samhället och analyserat läroböcker och funnit att de vänder sig mer om hur vi människor fungerar. Detta kräver att forskarna till pojkar än flickor genom att utesluta kvinnliga pers- också utvecklar tankegångar om hur deras resultat ska pektiv, samt att de presenterar naturvetenskaplig kun- användas så att beslutsfattare kan tillämpa forskningen skap som sannare än annan kunskap. i sitt arbete. Liksom vi tidigare framhållit att politi-

Liknande slutsatser drar Moira von Wright i ”Genus kerna behöver bli tydligare i sin styrning av jämställdoch text. När kan man tala om jämställdhet i fysik- hetspolitiken så behöver även forskare bli tydligare i läromedel?”. Hon har i sin genomgång av läromedel i sin forskning om genus och jämställdhet. Det gäller

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

inte minst inom ett så dynamiskt område som informationsteknik. Det är av yttersta vikt för samhället att J Ä M I T S F Ö R S L A G veta hur forskningsresultaten kan användas i samhället. Uppdrag till Verket för innovationssystem Det borde därför finnas en betydligt mer utvecklad (VINNOVA) dialog mellan forskare och beslutsfattare. Här får natur-

Regeringen bör ge Verket för innovationssystem ligtvis den föreslagna myndigheten för jämställdhet en

i uppdrag att skyndsamt utforma ett programviktig uppgift.

område för aktionsinriktad forskning som tar

upp genus, pedagogik och teknik samt köns-

märkning i arbetslivet.

121

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Goda exempel

I följande avsnitt anges några exempel från svenska och europeiska utvecklingsprojekt som bidragit till att förändra de strukturer som leder till ojämställdhet inom utbildningsväsendet och näringslivet. Projekten kan fungera som modeller och/eller förebilder för hur man via samverkan nationellt men även transnationellt kan verka för jämställdhet inom skola och arbetsliv.

Jämit har gett högskolan i Halmstad i uppdrag att göra en sammanställning av svenska och europeiska utvecklingsprojekt inom området genus och teknik. Sammanställningen har genomförts av WiTEC Sweden, enheten för arbetsvetenskap på högskolan i Halmstad.

122

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Exempel från Sverige 1993

bildningen ökade markant. När projektet startade De svenska exemplen beskriver i huvudsak olika väg- var andelen kvinnliga studenter mycket lågt ca. 6%, lednings- och utbildningsprogram som varit inriktade men ökade till 18% när den nya utbildningen startade. på att bryta könssegregeringen inom de tekniska områ- Hösten 2000 var andelen kvinnor dock 10% av 160 dena. Det finns ytterligare några exempel som inte sökanden på samma utbildning. beskrivs nedan, men som bör nämnas. Vid Luleå tekniska universitet finns en tvåårig basutbildning för Projekt Q+ kvinnor från gymnasieskolans samhällsvetenskapliga Projektet genomfördes 1998/1999 på Uppsala univeroch ekonomiska program som är tänkt som ingång till sitet med och för kvinnliga studenter i datavetenskap. datatekniklinjen. Linköpings tekniska högskola star- Målsättningen med projektet har varit att öka kuntade redan i slutet av 70-talet ”Flickor och teknik”, med skapen om och förståelsen för vad som är viktigt för bl.a. minkurser i teknik och har sedan hösten 1995 ett att främja kvinnliga studenters situation på utbild- IT-program som är baserat på PBI (Problembaserad ningen. En utvärdering av projektet visar att det upp- Inlärning) i syfte bl.a. att öka intresset bland kvinnor levts som mycket positivt av de kvinnliga studenterna. för studier inom IT. Projektet har också resulterat i förändringar av utbild-

ningen. Bl.a. har uppläggningen av programmerings- D++, Chalmers tekniska högskola, Göteborg kursen i åk 1 förändrats för att försöka motverka den Grundutbildningsrådet fick i uppdrag från regeringen nackdel som avsaknad av tidigare kunskap i program- 1993 att initiera utvecklingsprojekt inom tekniska och mering har visat sig vara för studenterna. Dessutom har naturvetenskapliga utbildningar med syfte att öka 1/4 tjänst som så kallad ”Q+amanuens” inrättats och rekryteringen av kvinnliga studenter. Gensvaret blev som innehas av en kvinnlig student som samordnar 123 stort och rådet valde ut fem projekt, civilingenjörs- aktiviteter för de kvinnliga studenterna. Enligt Christina utbildningen i informationsteknik vid Linköpings Björkman, som utvärderat projektet behövs ett mer universitet, högskoleingenjörsprogrammen vid hög- långsiktigt arbete ”inriktat mot att göra radikala förskolan i Karlstad, nu Karlstads universitet, samt två ändringar i utbildningarnas uppläggning och innehåll utbildningsprogram i Stockholm och Göteborg. och/eller skapa nya utbildningar, bl.a. genom att ifråga-

Ett av projekten var D++ som bedrevs på civilin- sätta hur ämnesområdet och kulturen kring det ser ut; genjörsutbildningen i datateknik och var ett jämställd- samt att göra lärare medvetna om könsfrågor.” hets- och kvalitetsutvecklingsarbete för att öka andelen kvinnliga studenter på datateknikutbildningen. Utgångs- Datateknisk Utbildning för Kvinnor DUK punkten för projektet var att framtidens dataingenjörer Sedan 1995bedriver EC-gruppen (Elektronikcentrum behövde ha en helhetsbild och en medvetenhet om i Svängsta AB) en utbildning kallad Datateknisk datateknikens möjligheter samt risker. Projektet resul- Utbildning för Kvinnor i samarbete med Växjö uniterade i en ny datateknikutbildning med genomgri- versitet. Utbildningen presenteras och analyseras närpande förändringar i innehåll och form från läsåret mare på sid 95. 1995/96. Som ett exempel på förändring vad gäller innehållet kan nämnas att istället för att inleda terminen Kvinnliga forskarskolan vid Luleå tekniska med ett block teoretisk matematik och naturvetenskap universitet låter man matematiken följa utbildningen kontinuerligt. Luleå Tekniska universitet har en forskarskola för Vad gäller formen för utbildningen använder man idag kvinnor, placerad vid en teknisk fakultet. Syftet är att en mer grupporienterad undervisning där teknologerna öka antalet kvinnliga forskarhandledare, lärare och arbetar i grupp med handledning. Resultatet från D++ ledare inom teknisk sektor, samt främja rekryteringen var utöver ett nytt innehåll och form för programmet, av kvinnor till teknisk utbildning och forskning. även att antalet kvinnliga studenter på datateknikut-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Utgångspunkten för forskarskolan är den enskilde dok- och utbildningar. Laborationer användes flitigt i syfte att torandens behov och förutsättningar. avdramatisera och inspirera. Det går inte att tvinga fram

En första omgång av den kvinnliga forskarskolan förståelse. Metoden som använts bygger på en reflektegenomfördes 1995–1998. Under våren 2001 startas en rande praktik i kombination med teorier från kogniandra omgång. Slutsatserna från den första omgången tionspsykologin d.v.s. den gren inom psykologin som visade att det var möjligt att skapa drivkrafter för handlar om hur vi tolkar och gör informationen begriputveckling av forskarutbildning och forskarhandled- lig då vi vill förstå och samverka med omvärlden. Det ning, att utveckla fungerande nätverk bland dokto- handlar, enligt Aurell om ”att hjälpa eleven att förstå randerna samt att konkret och vardagsnära arbeta med genom sina egna minnen i diskussioner med andra”. jämställdhet. Det unika med forskarskolan är att kur- Enligt Aurell bör man förstå att flickor och pojkar serna inte behöver ligga inom respektive doktorands har olika referensramar, d.v.s. olika erfarenheter med huvudämne. Kurser kan erbjudas som normalt inte sig. Medan pojkar tidigt möter tekniska problem och ligger inom den tekniska fakulteten, vilket ger en kommer in i tekniska sammanhang så lever flickor med breddning till nya erfarenheter och kunskaper. Verk- andra erfarenheter. Och medan pojkars erfarenheter samheten omfattar såväl kurser som projektarbete och av teknik ger dem status och en manlig identitet, så utvecklingsarbete. Den övergripande strukturen för blir flickors inträde i teknikvärden som att ta sig in i forskarskolan kan beskrivas i tre faser; egen identitet en ny kultur. Flickor och pojkar tävlar inte i teknik på (kommunikation, personlig utveckling etc.), gruppen samma villkor. Pojkar använder sina tekniska färdighesom resurs (forskningsförmedling, nätverksbyggande ter för att bygga upp sin manlighet. Flickor tar hänsyn, etc.) och ledarskap (kurser inom projektledning etc.). de vill inte såra pojkarna och utmana deras manlighet. 124 Harriet Aurell pekar på att problemet idag är att Teknikan tekniska utbildningar utgår ifrån manliga erfarenheter Teknikpedagogen Harriet Aurell, verksam vid Läns- och föreställningar. En bärande tanke i Teknikan är arbetsnämnden i Stockholms län, har utvecklat Tek- att kvinnor ska skaffa sig en teknisk förtrogenhet. nikan, en metodik för hur man kan arbeta med kvin- Nya kunskaper inom forskningen om hur minnet nor för att omvandla kvinnors nyfikenhet på teknik till och hjärnan arbetar för att förstå och tolka världen har ett aktivt intresse. Vägledningsprogrammet Teknikan legat till grund för Teknikan, bl.a. hur hjärnan sovrar var ett samverkansprojekt mellan Employment NOW, och väljer ut information innan medvetandet hanterar Arbetsmarknadsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i information. Teknikan arbetar med individens totala Stockholms län som genomfördes mellan 1995–1997. minnesbank av både känslor, erfarenheter, kategorier Resultatet från den första utvärderingen av Teknikan och mentala föreställningar. Kvinnornas nyförvärvade visade att 90% av deltagarna valde en teknisk inriktning kunskap om teknik införlivas med tidigare kunskaper. efter vägledningsprogrammet, som en viktig orsak Ett lärande där upplevelser, fakta, förståelse, färdighet nämndes att man via metodiken lyckades göra tekni- och förtrogenhet balanseras och samspelar med varanken synlig och avmystifierad. Programmet har fortsatt dra skapas. Tyngdpunkten är lagd på att träna kunoch integrerats i Arbetsmarknadsverkets verksamhet skaperna utifrån många olika synvinklar för att skapa och kunskaperna har spridits över landet. Våren 2000 varierade aspekter av förståelse. fanns olika varianter av Teknikans program i bland annat Ronneby, Uppsala, Lund och Växjö. Gördis – Jämlika stålverkskvinnor

Målsättningen med Teknikan var att utveckla en väg- Projekt Gördis var ett EU-projekt finansierat av Mål 3 ledningsmodell som leder till att kvinnor väljer teknisk inom ramen för den Europeiska socialfonden. Mål 3 utbildning på grundval av att de känner sig stimule- var ett program som genomfördes under perioden rade av teknik. Programmet innehåller data, elektronik, 1995–1999 och som syftar till att bekämpa arbetslösmatematik och mekanik samt en orientering om yrken het bl.a. genom kompetensutbildning för arbetslösa.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Gördis drevs 1997–1999 och målgruppen var lång- gränslandet mellan arbetsliv och högre utbildning och tidsarbetslösa kvinnor i åldern 21–55 år. Syftet med spänner över tre dimensioner; jämställdhet, naturveprojektet var att bredda den traditionellt smala arbets- tenskap/teknik och internationalisering. WiTEC finns marknaden för kvinnor i bruksorten Sandviken. I pro- idag i 13 länder i Europa. Mycket av WiTECs verkjektet deltog bl.a. Sandvik Steel AB i Sandviken som samhet genomförs i form av gemensamma projekt utbildade kvinnorna i stålteknik. Företaget fick häri- inom hela det europeiska nätverket (se nedan). WiTEC genom en möjlighet att vidga sin rekryteringsbas sam- har bl.a. utvecklat en ”European women expert datatidigt som kvinnorna, via sin praktik på företaget, blev base” vars syfte är att synliggöra kvinnliga experter förtrogna med industriarbetet och dess villkor. Av de inom teknik och naturvetenskap. WiTEC fick 1995 i 122 kvinnor som deltog i Gördisprojektet totalt valde uppdrag av Europeiska Kommissionen att producera 36programmets inriktning mot stålteknik och av dessa en katalog med kompetensprofiler på kvinnliga forhar 16 kvinnor erhållit anställning på Sandvik Steel. skare och experter inom naturvetenskap och teknik Genom diskussioner, och företagens medverkan i som ville kandidera till poster inom EU:s olika kom- Gördis, har företagens strukturer påverkats till att mittéer och utskott. Katalogen fungerar sedan 1997 företagens inriktning nu är ställd mot en jämställd och finns som databas med ca 900 meritförteckningar organisation. från kvinnliga experter i olika EU länder, varav 150

De övriga deltagarna i Gördisprojektet valde annan svenska experter. väg, exempelvis inriktning mot elektronik och/eller kurser via Kunskapslyftet. VHTO

VHTO (Vrouwen in Hogere Technische Onderwijs) Exempel från andra europeiska länder 1982 125

är en ideell organisation i Holland som startades De europeiska exemplen är dels beskrivningar av vad av en grupp kvinnliga ingenjörer med syfte att lyfta som skulle kunna kallas resurscentra inriktade på att fram och synliggöra bristen på kvinnor inom det tekfrämja kvinnor inom teknik och naturvetenskap, dels niska området. VHTO´s mål är att öka antalet kvinprojekt som bedrivits inom ramen för EU programmen nor inom den tekniska sektorn, både inom högre Employment-NOW (New Opportunities for Women) utbildning och näringsliv, genom att driva olika kuroch Leonardo da Vinci. NOW var ett program som ser och utbildningar. VHTO fungerar som ett samavslutades 1999 och inom ramen för programmet har verkans organ mellan stat, näringsliv, organisationer flera tusen projekt genomförts som syftat till att främja och högskolor/universitet i frågor som rör kvinnor, kvinnors ställning i arbetslivet. Ett tema inom ramen teknik och utbildning. De är även värd för WiTEC för NOW har varit att bryta den könssegregerade Netherlands. En viktig uppdragsgivare är utbildningsarbetsmarknaden. Leonardo da Vinci programmet är departementet, som i samverkan med VHTO, driver ett program som fortfarande pågår och som har som utbildningsfrågor och rådgivning inom området kvinmål att stärka och utveckla yrkesutbildningen och nor och teknik. VHTO driver även ett antal riktade kompetensutvecklingen i Europa. yrkesutbildningar och deltar i olika europeiska projekt.

Resurscentra 49

SET4Women

WiTEC För att stödja olika aktiviteter som syftar till att öka Women in Science, Engineering and Technology kvinnors andel inom den tekniska sektorn och för att öka (WiTEC) är ett internationellt nätverk av företag, uni- kvinnors inflytande över den tekniska utvecklingen har versitet/högskolor, organisationer och enskilda som på en enhet, SET4Women, bildats på Näringsdeparteolika sätt arbetar för att stärka kvinnors ställning inom mentet (Department of Trade and Industry) i tekniska och naturvetenskapliga områden där kvinnor Storbritannien. Genom att besöka deras hemsida kan traditionellt är underrepresenterade. WiTEC finns i intresserade enkelt erhålla aktuell könsuppdelad sta-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Projekt inom NOW – New Opportunities for

tistik gällande skola, högre utbildning och näringsliv.

Women.

Enheten fungerar även som en katalysator och samlande punkt kring frågor rörande genus och forskning inom området SET, Science, Engineering and Tech- Information technology Engineer for Higher nology. technological Education (I+I)

Ett projekt med syfte att vidareutbilda kvinnliga aka-

Projekt

demiker inom informations- och kommunikations- CONNECTing women and new technology teknologin genom att utveckla en introduktionskurs Projektet är ett pågående europeiskt projekt finansie- inom den nya informationsteknologin, utbilda och förrat via Leonardo da Vinci, som leds av den italienska bereda dem för en ”ny” arbetsmarknad. Genom proorganisationen Irene, en ideell organisation med fokus jektet erhåller lärarna en möjlighet till kompetenspå jämställdhet och den nya informationsteknologin. utveckling, en möjlighet att pröva nya pedagogiska Syftet med projektet är att identifiera och kartlägga modeller vilket förhoppningsvis, genererar en högre forskning, erfarenheter och goda exempel på hur den utbildningskvalitet. Målet är att kvinnorna efter avslutad nya informations- och kommunikationsteknologin utbildning kan fungera som specialister och rådgivare används, och ser ut för unga kvinnor. Projektet foku- mot banker, försäkringsbolag, sjukhus etc. serar på erfarenheter från utbildningsväsendet och näringslivet. Vid en internationell konferens i Sand- Women in Electronics WiE viken den 23 mars 2001, som genomfördes med stöd Ett projekt som tillsammans med näringslivet utveckav ny teknik i form av telebildsuppkoppling, gavs möj- lat ett antal kurser för kvinnor med inriktning mot 126 ligheten att diskutera partnerländerna emellan (Italien, industrin, i första hand den elektroniska industrin som Storbritannien, Portugal, Grekland, Nederländerna exempelvis Motorola och Hewlett-Packard. Syftet var och Sverige). Från de svenska deltagarna, bestående att väcka kvinnors intresse för tekniskt arbete genom av lärare och studerande från kommunal vuxen- utbildning och personlig support. Totalt utvecklades fem utbildning och högskola, representanter från kommun kurser, tre mot arbetssökande kvinnor och två mot kvinoch näringsliv, formulerades fem förslag som kommer nor som redan var anställda inom industribranschen. att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet Framgången med projektet gjorde att kurserna nu helt i projektet. De är: är integrerade i det lokala utbildningsväsendet (local • Skapa ett Nationellt program i Sverige för att stödja collage).

aktiviteter med fokus på att integrera könsperspektivet i pedagogiken, och i teknisk utbildning. Let´s Twist

• Utveckla begreppet ”teknik” för att även inkludera Genom detta projekt erbjöds lärare och utbildare

kvinnors syn på begreppet. inom den tekniska sektorn en fortbildning för att öka • Utveckla pedagogik och metodik, vilket ska kunskapen om kvinnor, pedagogik och teknik. Syftet

utmynna i praktiska tips och råd för både lärare med projektet var att öka rekryteringen till de tekniska

och studerande vid lärarhögskolor utbildningarna genom att öka lärarens kunskap, och • Utveckla samarbete och nätverk för att främja förståelse, för kvinnor och teknik. Metoden som

jämställdhet, exempelvis mellan företag för att användes var att lärarna under en dag fick möjlighet

sprida goda exempel. att diskutera och utbyta erfarenheter med kvinnliga • Genomföra konkreta utbildningssituationer som ingenjörer, både inom och utanför skolan.

seminarier, workshops etc. för företag, lärare,

kvinnor, män, lärarstuderande o.s.v.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

54 57

Cyberqueen MELLOW

Projektet är ett internetkafe´ som riktar sig mot kvin- Mellow är ett mentorsprogram för kvinnliga ingennor i olika åldrar. Syftet är att öka kvinnors förtrogen- jörer, teknologer och studenter i gymnasieskolan. Prohet till den nya informationsteknologin genom utbild- jektet har fått stöd från Leonardo da Vinci programning och praktiska övningar. Utöver detta så erbjuds met och leds av den holländska organisationen VHTO. kurser, seminarier och work shop till bl.a. lärare/utbil- Mellow projektet består av tre delar: dare och socialarbetare.

1. Unga kvinnor som studerar på gymnasiet får möj- Internet design lighet att under en dag följa en kvinnlig ingenjör i Ett projekt som riktar sig till långtidsarbetslösa kvin- hennes vardag. Detta för att få en realistisk bild nor med tidigare pedagogisk erfarenhet. Syftet är att av en ingenjörs arbete. öka kvinnornas anställningsbarhet genom att tillföra en extra kompetens, IT-kunskap. Praktiska övningar 2. Kvinnliga teknologer erhåller en mentor i övervarvas med teori för att öka förtrogenheten med ex. gången mellan de akademiska studierna och det Internet. första arbetet. Totalt handlar det om tolv måna-

der under de sista sex månaderna av studietiden WiTEC student placement och IMPROVE och de första sex månaderna efter att kvinnorna WiTEC student placement är ett praktikplatsprogram fått anställning. Mentorn, eller coachen, fungerar som drivs sedan 1995med stöd från Leonardo da Vinci som ”boll-plank” och stöd inför kommande programmet. Praktikplatsprogrammet vänder sig till anställning. kvinnliga studenter på naturvetenskapliga och tekniska 127 program på högskola och universitet, som önskar före- 3. Kvinnliga ingenjörer, nyetablerade och utan längre tagspraktik i ett annat EU-land. Drygt 500svenska stu- arbetslivserfarenhet, erhåller en kvinnlig erfaren denter har hittills fått praktikplats via WiTEC. Genom ingenjör, gärna med erfarenhet från ledande detta praktikplatsprogram har insikten om att vikten av befattning, som mentor för att diskutera karriäratt få in fler kvinnor inom de tekniska områdena samt utveckling. villkoren för kvinnor ökat både bland studenterna och praktikanordnarna (företagen). I slutet av praktikperio- Till projektet finns en handbok, som vänder sig både den skriver studenterna en rapport och som underlag till mentorn och adepten, och en databas, bestående av för denna intervjuar de bl.a. handledaren och/eller mentorer som är tillgängliga för studenter vid tekniska cheferna i företaget om antalet kvinnor respektive universitet och högskolor i Holland. män inom företaget och i olika befattningar.

Jämits slutsatser

IMPROVE ett pilotprojekt som fått stöd från Leonardo da Vinci programmet och som bygger vidare Jämit har med de ovan angivna exemplen visat en del av på erfarenheterna från praktikplatsprogrammet. Syftet det som pågår inom området. Det behövs en systemaär att utveckla en handbok med goda exempel, prak- tisk sammanställning och spridning av erfarenheter tiska tips och förslag på hur man handleder kvinnliga och goda exempel. Jämits förslag om att en ny myndigpraktikanter. Målgruppen för handboken är personal- het för jämställdhet även fick i uppdrag att bygga upp ansvariga och de som i sitt arbete handleder kvinnliga en databas med goda exempel på jämställdhetspropraktikanter och/eller studenter. jekt och metodutveckling, är ett sätt att uppnå detta.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Jämställdhet och IT Referenser

Fotnot

European Commission, DG Research, Report Science policies in 1. Mellström Ulf (1999). Män och deras maskiner, FRN. the European Union

Bokförlaget Nya Doxa. 1999

Promotion excellence through mainstreaming gender equality. 2 1992 (Figur 6.1.1) . Sommestad Lena ( ). Från mejerska till mejerist. Arkiv förlag. 3 1996 OECD, Education at a Glance, 2000, (Figur 6.1.2), . Berner Boel ( ). Sakernas tillstånd. Kön, klass, teknisk expertis.

http://www.oecd.org/els/education/ei/EAG2000/index.htm Carlssons. OECD, Excel files, grad_fields_98 total (Figur 6.1.3)

SCB, Classification of Swedish education according to ISCED 97,

Utbildning

juni 2000 (översättning av OECDs grupperingar för figur 6.1.2 & Fotnot 6.1.3)

4. Gagliardo Marta, Fil.Mag.Psykologi. Underlagsrapporter till SCB, Fields of Eductaion and Training, Manual, December 1999

Jämits slutbetänkande Jämställdhet – transporter och IT. (översättning av OECDs grupperingar för figur 6.1.2 & 6.1.3) SOU 2001:43. Analys av en arbetsmarknads IT-utbildning ur

Eurostat, Employment rate, Product 1-11010pc-EN, last updated

kognitions- och genusperspektiv.

08/02/2001, http://www.europa.eu.int/comm/eurostat/ 5. Om AMS effektmål, AMV, Årsredovisning 2000, Redogörelse för Public/datashop/print-product/EN?catalogue=Eurostat&product=

måluppfyllelse under 2000. 1-11010pc-EN&mode=download (Figur 6.1.4)

6. Arbetsmarknadsstyrelsens yttrande, Dnr Pro 00-7966-09, Eurostat, Female employment rate, Product 1-13010pc-EN, last

2000-11-23 om Delbetänkande (N2000/5458/TP) från Rådet för updated 08/02/2001, http://www.europa.eu.int/comm/eurostat/

jämställdhetsfrågor som rör transport och IT-tjänster: Public/datashop/print-product/EN?catalogue=Eurostat&product=

Jämställdhet och IT. 1-13010pc-EN&mode=download (Figur 6.1.4)

7. En effektivare arbetsmarknadsutbildning, Ds 2000:38, Närings- Eurostat, Male employment rate, Product 1-13020pc-EN, last

- pc-EN&mode=download (Figur . . )

Aronsson, Studentlitteratur, 1987. 128 OECD, Measuring the ICT sector, 2000 9. Fundamentals of cognitive psychologi, H.C.Ellis & R.R. Hunt,

Kap 3och 9, Brown & Benchmark Publishers, 1993. SCB, statistik från webben, http://www.scb.se/omscb/eu/it.asp,

(Figur 6.1.5) 10. Social Cognition”-Making sense of people, Ziva Kunda, Kap 10,

Massachusetts Institute of Technologi, MIT, 1999. Statistics Denmark, The ICT Sector in the Nordic countries,

ISBN 87-501-1144-2, December 2000 (Figur 6.1.6, 6.1.7 & 6.1.8) 11. En meccano pojke berättar, Jan Myrdal, Wiken, 1988.

12. Teknik på kvinnors vis, Harriet Aurell, AMS Närservice, Gnesta,

2000 Personliga källor som har hjälpt till med information:

. 13 Ibrahim Laafia, Eurostat, Head of S&T Statistics

. Linköpings universitet. http://www.liu.se/temaq/Presentation (ibrahim.laafia@cec.int.eu) Tema Q.htm Brigitte Degen, DG Research, Women and Science Sector, EU Statistics and Indicators

Kvinnor på nätet

Eric Charbonnier, (eric.charbonnier@oecd.org)

Fotnot

Ann Blomentahl, SCB (Stockholm) 14. SIKA. Fakta om informations- och kommunikationsteknik i

2001 Mats Hult, SCB (Örebro)

Sverige . 15 Robert Limmergård, IT-företagen

. NUTEK m.fl Kvinna och företagare på landsbygden i

Västernorrland. Y-kvinnor på nätet. Slutrapport

16. Women in the Internet 8-9 mars 2001 i Hamburg

Näringsliv Tillgänglighet till riskkapital Fotnot

Fotnot 19. JämO. Rapport från granskning av 22 IT-företags jämställdhets-

planer (2000) sid.1. 17. www.shenet.nu. Kvinnor och riskkapitalbranschen 2000-11-30

20. Styrelser och revisorer i Sveriges Börsföretag 2000-2001 DN

Ägarservice ISBN 91-973681-2-1. Sid. 6

EU-statistik 21

. ref. Computer Sweden, www.idg.se Fotnot 22 1999

. NUTEK:s rapport ( ) Jämställdhet och lönsamhet 18. Rapport från Näringsdepartementet om informationsteknikens

betydelse för tillväxt och sysselsättning i Sverige, Ds 2000:68.

(Panteli med flera, 1999)” sid 83

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Salminen-Karlsson Minna. Bringing Women into Computer

Aktuell forskning

engineering. Curriculum Reform Processes at Two Institutes of Fotnot Technology. Linköpings universitet. 1999.

23. SOU 2000:58. Jämställdhet och IT. Sid. 81 Salminen-Karlsson Minna. Att undervisa kvinnliga ingenjörs-

studenter. Linköpings universitet. 1998. 24. Mörtberg Christina. Det beror på att man är kvinna…

Gränsvandrerskor formas och formar informationsteknologin. Udén Maria. Tekniskt sett av kvinnor. Luleå Tekniska universitet.

Luleå Tekniska universitet (1997). Sid. 77. 2000.

25. Sundin Elisabeth, Boel Berner. Från symaskin till Cyborg. Genus, Westberg Hanna. Pedagogik med arbetslivsinriktning. Red: Dan

teknik och social förändring. Stockholm (1996). Sid. 11. Tedenljung. Studentlitteratur. 2001.

26. Mörtberg Christina. Det beror på att man är kvinna…Sid. 40. Skolverket. 1999.

27. Mörtberg Christina. Det beror på att man är kvinna…Sid. 158.

28. Mörtberg Christina. Det beror på att man är kvinna…Sid. 145.

Goda exempel på utvecklingsprojekt

29. Mörtberg Christina. Det beror på att man är kvinna…Sid. 145. Fotnot

30. Mörtberg Christina. Det beror på att man är kvinna…Sid. 43. 41. Källhänvisning: Jansson, Peter: D++ Projektet, förnyelse av

datateknikutbildning för jämställdhet och kvalitet. 31. Westberg Hanna. Kvinnor och män märks. Könsmärkning av

ISBN : 91-7197-603-5

arbete – en dold lärandeprocess. Stockholms universitet (1996).

Sid 174. 42. Källhänvisning: Björkman, Christina. Projekt Q+, med och för

kvinnliga studenter i datavetenskap. 32. Abrahamsson Lena. Att återställa ordningen: könsmönster och

Arbetsrapport 6, januari 2000, Uppsala Universitet, Enheten för

förändring i arbetsorganisationer. Luleå Tekniska universitet (2000).

utveckling och utvärdering. ISSN 1403-3968.

Sid. 314.

43. Källhänvisning: www.ec.se 33. Pettersson Lena. Ny organisation, ny teknik – nya genusrelationer?

Kontaktperson: Maria Dagermo, tfn. 0454-370 50 En studie av omförhandling av genuskontrakt på två industriarbetsplatser. Linköpings universitet (1996). Sid. 248. 44. Källhänvisning: www.luth.se

34. Blomqvist Martha. Könshierarkier i gungning. Kvinnor i kunskaps- 45. Källhänvisning: Aurell, Harriet. Teknik på kvinnors vis, om villkor

39 1994 129

företag. Studia sociologica Upsaliensia , Uppsala ( ). och möjligheter. ESF-rådets skrift. 2000 Sid. 165.

46. Källhänvisning / Kontaktperson: Projektledare Britt-Marie

35. Blomqvist Martha. Könshierarkier i gungning... Sid. 171. Torstensson, Lärcentrum, 811 80 Sandviken.

e-post: Britt-marie.torstensson@sandviken.se 36. Blomqvist Martha. Könshierarkier i gungning... Sid. 171.

47. Källhänvisning: http:// www.hh.se/witec 37. Blomqvist Martha. Könshierarkier i gungning... Sid. 172.

European Database of Women Experts in Science, Engineering 38. Staberg Else-Marie, Olika världar Skilda värderingar. Hur flickor and Technology; www.setwomenexperts.org.uk

och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik. Umeå 48

. Källhänvisning: http:// www.vhto.nl

Universitet (1992). Sid. 175.

49. Källhänvisning: http:// www.set4women.gov.uk 39. von Wright Moira. Genus och text. När kan man tala om

jämställdhet i fysikläromedel. Sid. 102. 50. Källhänvisning / Kontaktperson: Projektledare Britt-Marie

Torstensson, Lärcentrum, 811 80 Sandviken. 40. von Wright Moira. Genus och text... Sid. 106.

e-post: Britt-marie.torstensson@sandviken.se

51. Projektägare. VHTO, Nederländerna. www.vhto.nl/ii

Referenser

Kontaktperson: Cocky Booy e-post: booy@vhto.nl

Abrahamsson Lena. Kvinnligt och manligt på jobbet – att göra, 52

. Projektägare: Regional Technical College Tallaght, Irland.

tänka och lära nytt.

Kontaktperson: Ms Roisin Sweeney/Eileen Goold

Aurell Harriet. Teknik på kvinnors vis. Om villkor och möjligheter.

e-post: roisin.sweeney@RTC-Tallaght.ie

ESF-rådet. 2000.

53. Projektägare: Bradford and Ilkley Community College, Bradford, UK.

Gnistor 2. Tjejer är inte som andra grabbar. Tekniska Museet. 1999.

Kontaktperson: Annette Williams e-post: eng@bilk.ac.uk Konferensdokumentation. Svenska EU-programkontoret i Malmö. 54

1999 . Projektägare: Internetcafe´ fur Mädchen und Frauen, Hannover, D.

.

http://www.cyberqueen.de e-post: info@cyberqueen.de Kvinnor och ingenjörsutbildning inför 2000-talet ingår i Gnistor 2.

55. Projektägare: Goldnetz e.V. Beshäftigung und Qualifizerung fur Tjejer är inte som andra grabbar. Tekniska museet 1999

Frauen, Berlin, D. Kontaktperson: Ms. Gisela Pfeifer-Mellar Lundgren Gerd. KvT, nr 1. 1995 e-post: pfeifer@goldnetz-berlin.de

Mörtberg Christina. Varför har programmeringsyrket blivit manligt? 56. Källhänvisning: http:// www.hh.se/witec Tekniska högskolan i Luleå. 1987. Kontaktperson: Anneli Liikane / Karin Älmeby

e-post: witec@work.hh.se Nordborg Gudrun (red). Makt och kön. Tretton bidrag… 1997. Symposium. 57. Källhänvisning: http:// www.vhto.nl

Roman Christine. Yrkesliv och familjeliv. En studie av kvinnor i arbetslivet. Uppsala universitet. 1992.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Rådet för jämställdhetsfrågor som Dir rör transport- och IT-tjänster 1999:83

Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 1999.

Sammanfattning av uppdraget

Ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor som rör transport- och IT-tjänster skall inrättas. Rådet skall följa olika jämställdhetsfrågor inom tjänsteområdena transporter och informationsteknik (IT) på kort och lång sikt. Vidare skall rådet lämna förslag till åtgärder som syftar till att stärka jämställdheten på dessa områden inom kommunikationssektorn samt förslag till hur sådana 130 åtgärder skall finansieras. Rådet skall också bedriva opinionsbildande verksamhet i form av bl.a. seminarier och informationsaktiviteter.

Rådet skall behandla frågor om tillgänglighet på rättvisa villkor, utbildning, regional balans, ett hållbart samhälle, säkerhet och trygghet samt frågor om livskvalitet i arbets- och privatlivet. Även frågor om kompetens och rekrytering i det aktuella sammanhanget skall belysas.

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 2 juni 1998 om propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). I propositionen behandlas riktlinjer och mål för transportpolitiken. Utgångspunkten är att transportpolitiken skall bidra till en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i Sverige. I propositionen betonas att transporterna syftar till att uppnå överordnade välfärdsmål och att transportsystemet måste ses som en helhet. I propositionen redovisas en rad åtgärder för att uppnå de transportpolitiska målen, bl.a. förordas att ett nytt råd bör knytas till regeringen för att belysa olika jämställdhetsfrågor i transport- och kommunikationspolitiken.

En utformning av transportsystemet så att det svarar mot olika befolkningsgruppers behov kräver kunskap om olika gruppers erfarenheter, behov och värderingar. Undersökningar visar tydligt att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller transportmönster, färdmedelsval och attityder i transportfrågor. Exempelvis gör män fler och längre arbetsoch tjänsteresor än kvinnor. Av kvinnors resor utgör resor för fritidsärenden, inköp, service och omsorg en större andel än de utgör av mäns resor. Gene-

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

rellt reser kvinnor inte så långt utan förflyttar sig mer lokalt än männen. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors resande förklaras bl.a. av deras roller i yrkeslivet och hushållet. Ökande tillgång till bil hos kvinnor förefaller inte i sig utjämna skillnaderna mellan mäns och kvinnors resande. Vad gäller attityder visar studier exempelvis att kvinnor är mer intresserade av trafikens miljöfrågor och mer positiva till restriktioner i biltrafiken än män.

Olika undersökningar pekar på att män är kraftigt överrepresenterade i sammanhang där transportpolitiska åtgärder beslutas. År 1995 togs ett gemensamt initiativ av Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen till ett projekt benämnt 3K – Kvinnor, kompetens och kollektivtrafik. Projektet har syftat till att visa hur kvinnors kompetens kan förbättra kollektiv-trafiken för alla. Kommunikationskommittén, som föregick den transportpolitiska propositionen, har samarbetat med 3K-projektet och föreslagit bl.a. ökad forskning om mäns och kvinnors värderingar i transportpolitiska frågor, studier av könsneutrala beslutsmodeller samt om mäns och kvinnors skilda värderingar.

Även inom informationstekniken (IT), finns liknande frågor som är viktiga att belysa i ett jämställdhetsperspektiv. I fråga om exempelvis IT är mäns och kvinnors attityder till och användning av IT intressanta bl.a. i fråga om tillgänglighet. Inte minst kompetensfrågorna är viktiga i detta sammanhang. Män är överrepresenterade i utbildningen, som i sig saknar ett 131 jämställdhetsperspektiv, och där utbildarna saknar genusbaserad utbildningspedagogik. Det saknas även ett jämställdhetsperspektiv i tekniken. Inom IT-företagen är män överrepresenterade såväl inom de olika yrkesgrupperna som i ledningsfunktioner. Här är könsfördelningen sämre än i industrin i övrigt och detta gäller såväl den offentliga som den privata sektorn. Frågor om användningsområde och tillgänglighet saknar också ett jämställdhetsperspektiv.

Regeringen anser att det är viktigt att synliggöra skillnaderna mellan mäns och kvinnors värderingar och attityder inom de angivna tjänsteområdena. Detta bör inte endast komma till uttryck i ökad forskning och förbättrat beslutsunderlag, utan jämställdhetsperspektivet bör få bättre genomslag på de aktuella områdena. Det är angeläget att beslut föregås av analyser av konsekvenserna även ur detta perspektiv.

Uppdraget

Rådets huvudsakliga uppgift skall vara att analysera olika jämställdhetsfrågor som rör transport- och IT-tjänster och lämna förslag till regeringen om åtgärder som befrämjar jämställdheten inom det angivna området samt förslag till hur dessa åtgärder skall finansieras. Den inledande uppgiften för rådet bör vara att sammanställa jämställdhetsinriktad kunskap som rör transport- och IT-tjänster och att göra en första analys från jämställdhetssynpunkt av besluts- och planeringsprocesser hos staten, kommunerna, landstingen och näringslivet.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Rådet skall verka genom att – samla den kunskap som finns på området, – initiera studier på angelägna områden, – stimulera utveckling av metoder för könsrolls- och jämställdhetsanalyser

för transport och IT-tjänster, – belysa områdena rättvis tillgänglighet, utbildning, regional balans, ett

hållbart samhälle, säkerhet och trygghet samt livskvalitet i arbets- och privatlivet,

– analysera besluts- och planeringsprocesser inom staten, kommunerna,

landstingen och det privata näringslivet, bl.a. i fråga om rekryteringen av personal och ledamöter, i ett jämställdhetsperspektiv,

– behandla frågor om kompetens och rekrytering inom de angivna

tjänsteområdena, – vara remissinstans och bistå vid utredningsarbete inom de angivna

tjänsteområdena.

Rådet skall vidare bedriva opinionsbildande verksamhet i form av bl.a. seminarier och informationsaktiviteter med syfte att sprida kunskap om och väcka intresse för kvinnors och mäns beteendemönster och attityder i frågor som rör transport- och IT-tjänster samt för jämställdhetsbefrämjande åtgärder inom de angivna tjänsteområdena.

132

Slutligen skall rådet lämna förslag till åtgärder som syftar till att stärka jämställdheten på dessa områden inom kommunikationssektorn samt förslag till hur sådana åtgärder skall finansieras.

Arbetsmetoder och redovisning

Rådets arbete skall bedrivas i samråd med Banverket, Boverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Luftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Rikstrafiken, Sjöfartsverket, Statens institut för kommunika-tionsanalys, Vägverket, IT-kommissionen (K 1998:04), Utredningen (K 1998:07) om behov av informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur, Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen.

Uppdraget skall vara avslutat senast den 30 juni 2001. Rådet skall lämna en särskild redovisning i frågor som avser IT-tjänsterna senast den 1 juli 2000. Det står i övrigt rådet fritt att redovisa delresultat av sitt arbete under utredningstidens gång.

Näringsdepartementet

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

2000-10-26 Vingåker kommun ”Unga kvinnor – Kommunernas möjlighet”

Bilaga 2

Görel Thurdin

2000-11-09 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet ).

Möte i Berlin. Green card to the Information Society

Optionsbildande insatser

– Green light for women?

Nedan anges de seminarier, kurser och konferenser som representanter Görel Thurdin från Jämit arrangerat eller deltagit i som föredragshållare eller som del-

2000-11-22 Dataföreningens frukostdebatt om IT & kvinnor. tagare i paneldebatter.

”IT-branschen: Kvinnornas chans till revansch”

1. Seminarier i Jämits regi Görel Thurdin

2000-09-07 Demokrativeckan i Sundsvall 2000-11-30 Shenet ”Vem får riskkapital och vem beslutar över det?” Björklund Elisabeth, Högskolan i Gävle Görel Thurdin Johannesson Christer, Kungliga Tekniska Högskolan KTH,

2000-12- 05 Arbetsförmedlingen och Dataföreningen i Örebro län. Karlsen Kristin, Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet NTNU, Trondheim ”IT ur ett kvinnligt perspektiv” Salminen-Karlsson Minna, Linköpings universitet Görel Thurdin. Thurdin Görel, ordförande i Jämit 2000-12-07 Svenska Lokaltrafikföreningen SLTF. Företagsledar- och 2001-01-10 Transportforum i Linköping presidiekonferens

Görel Thurdin

Kvinnor, män och IT

Borgström Claes, JämO 2000-12-08 Länsstyrelsen i Skåne Län ”Seminarium om jämställd Eriksson Marie, Heart of Stockholm AB planering” Salminen-Karlsson Minna, Linköpings universitet Görel Thurdin Thurdin Görel, ordförande i Jämit

2001-01-23 Mitthögskola, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Östersunds

Kvinnor, män och transporter Posten “Mångfald för utveckling och lönsamhet”

Andersson Birgitta, Lunds universitet Görel Thurdin Björfjäll Lars-Börje, Hallandstrafiken AB Eldh Christer, Linköpings universitet 2001-01-24 Talmannens nätverk ”Nya villkor i arbetslivet med IT?” Friberg Tora, Linköpings universitet IT-seminarium” Grahn Wera, Linköpings universitet Görel Thurdin Lundahl Helen, Rikstrafiken

2001-03-06 Växjö kommun ”Från vaggan till graven. Vågar vi leva 133 Lundin Ingemar, Jönköpings länstrafik AB

jämställt under tiden?”

Warsen Lisa, Jämit

Görel Thurdin 2001-04-26 Ett jämställt transportsystem?!

2001-03-08–09 Bundesministerin fûr Familie, Senioren, Frauen und

Ett arrangemang av Jämit i samarbete med Jönköpings

Jugend i samarbe med Hamburgs stad. Länstrafik AB och jönköpings kommun.

”Women in the Internet”

Berggrund Lars, Banverket Görel Thurdin Brandborn Jan, Vägverket Brundell Freij Karin, Lunds Tekniska Högskola 2001-05-09 Svenska Parkeringsföreningens (Swepark) årskonferens i Grahn Wera, Linköpings universitet Karlstad. Lindahl June, Jämit Lisa Warsén Lundeholm Carina, Jönköpings kommun

2001-05-09 Svensk Förening för Medicinsk Informationsbehandling. Lundin Ingemar, Jönköpings länstrafik AB

”Vårdportaler –webbens betydelse för verksamhet och

Lundkvist Helén, Näringsdepartementet

utbildning”

Jämställdhetsenheten

Görel Thurdin Schwaiger Märta-Lena, SLTF Stenhardt Anita, SLTF

3. Press och övrig media

Stålner Bengt, Trafikrådet i Östergötland Thurdin Görel, ordförande i Jämit Under tiden maj 2000till maj 2001har ca 400nyhetsartiklar och ett antal Warsén Lisa, Jämit debattartiklar publicerats om Jämit, jämställdhet och transporter och jäm- Widlert Staffan, SIKA ställdhet och IT. Öhman Monica, Riksdagens trafikutskott Jämits ordförande Görel Thurdin har dessutom intervjuats om

verksamheten vid ett flertal tillfällen i både radio och TV. 2. Jämits deltagande i konferenser, seminarier etc. Jämit har/kommer att bjuda in pressen till följande presskonferenser. 2000-05-17 Svenska Lokaltrafikens seminarie om jämställdhet och ● 7 2000

Den april med anledning av Jämits kartläggning av transporter IT-branschen SOU 2000:31 June Lindahl och Lisa Warsén ●

Den 28 juni 2000med anledning av Jämits överlämnande av 2000-05-23 Svenska Kommunförbundet ”Om jämställdhet i planeringen” delbetänkandet SOU 2000:58 Görel Thurdin ● Den 7 september 2000 med anledning av Jämits seminarie under 2000-06-05 Demokrativeckan i Sundsvall EC-gruppen (Elektronikcentrum i Svängsta AB).

● Den 26 april 2001 i samband med konferensen ”Ett jämställt Görel Thurdin

transportsystem” i Jönköping 2000-09-01 ITQ-konventet i Malmö ”IT– en framtidskraft på dina villkor”

● Den 19 juni 2001 i samband med Jämits överlämnande av Görel Thurdin

slutbetänkandet. 2000-10-xx Telecomcity och Karlskrona kommun, Karlskrona Lisa Warsén Jämit har dessutom funnits på en egen hemsida www.jamit.gov.se

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Summery

Sometimes discussions of this kind will conclude that

any lack of equality is due to individual choices. They Gender equality is a priority area in Sweden, writes often go on to say that ”that's not the case in our family” the Government in the preface to Gender Equality or that ”therefore this issue is not relevant to our acti- Policies for the 21st Century. Gender equality is about vities”. But in order to be able to achieve equality in justice and the division of economic and political power. society, it is important that we acknowledge the patterns It is about democracy, about according women and that persist in our social structures, and that are reflected men equal worth. It is also about combating the social in the family, at work and in schools. structures that still prevail, and that tell us, every day, In its interim report, Gender Equality and IT that men are the norm and women the exception, that (2000:58), Jämit emphasised the need to highlight the men are superior and women inferior, that men have cultural, technical, organisational, economic, social and great power and women little power. legal structures – both visible and invisible – that all,

Mainstreaming means that all policy areas should be in one way or another, contribute to the preservation informed by a gender equality perspective, as a conse- of an unequal society. quence of which a gender perspective should be high- In order to change old patterns we need to show lighted and taken into consideration in all aspects of how these manifest themselves in our everyday lives, the Government's work, and in central government at school and at work. An examination of how much authorities and agencies. Every year since 1994, the time women and men devote to different things, how Swedish Government has expressed this ambition in salaries and fringe benefits as well as management and its statement of government policy. other positions of power are divided between women 134 In order to ensure that a gender equality perspec- and men in working life, reveals marked differences tive is integrated both into the business sector and into between men's and women's conditions and opporthe internal and external activities of public authorities, tunities. we need, among other things, the development of new There is even a difference between women's and methods, good examples, training and practical super- men's travel patterns, as regards frequency of travel, vision. According to the Gender Equality Council for distances travelled, travelling times and means of Transport and IT (Jämit), we need a special indepen- transport depending on the purpose of the journey. dent resource centres that can further develop Jämit's Travel patterns can be seen as the result of differences responsibility to mould public opinion, collect know- in women's and men's daily lives, norms and values, how, initiate studies and stimulate the development but also from the perspective of the way in which the of methods etc. physical structure has been shaped.

Jämit also draws attention to the development ca- Today, the transport sector is clearly dominated by pital available in European structural funds, which can men. There are, for example, no women in the execube used to increase knowledge about gender equality tive of the National Road Administration, the executive and contribute to the development of methods in areas of the Swedish National Rail Administration consists such as transport and IT. of 92% men and 8% women. The management of the

Swedish Maritime Administration comprises 73% men Old structures need to be changed 27

and % women and the Civil Aviation Administration Discussions about gender equality sometimes end up 93% men and 7% women. Of all 55 managing directors concluding that any lack of equality must be a generation in the county and municipal bodies responsible for traffic issue and that this is therefore a ”transitional problem”. and their subsidiaries, only five are women. However, by looking back in time – only 150 years – one Even the trade and interest organisations are, in princan see that although power structures do occasionally ciple, only represented by men. Of the 21 largest trade take on new forms, they are surprisingly tenacious. organisations, there is not a single female chairman,

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

Gender equality and IT

and no more than two female managing directors. Jämit asks itself who it is that represents the woman's per- In its interim report, Gender Equality and IT, Jämit spective in transport issues? notes that the IT sector, to all intents and purposes, is

led and dominated by men.

Mainstreaming in transport policy

Jämit has commissioned Women in Science, Enginee- The idea of mainstreaming is that all policy areas, ring and Technology (WiTEC) to make a case study including that of transport policy, should be informed of a number of hightech companies: ABB, AstraZeneca, by a gender equality perspective. To inform is not the Autoliv, Electrolux, Ericson, Sandvik, Scania, Telia AB, same as to supplement with something else, it means WM-data and Volvo lastvagnar. These companies have that the original objective is transformed into something had to answer a number of questions via email, and new, something more. The goal of gender equality poli- visits were then made to three companies included in cy must be integrated into transport policies and Jämit the ABB, WM data and Electrolux concerns. proposes a sixth sub-goal for an equal transport system. The aim was to gain an insight into the numbers

In addition, mainstreaming means that gender of women and men employed within these hightech equality should be incorporated into the internal and companies, particularly within their departments for external activities of all public authorities. The Swedish research and marketing. Jämit was able to note that Riksdag and Government must take their responsibility few companies were able to produce information on for pressing on with this development, using a variety gender distribution within their research and marketing of methods. Government control of central government departments. The companies have stated that sex-disagencies is exercised via a number of instruments: aggregated information was not available. through instructions to the agency, by annual appro- Sex-disaggregated statistics are, according to Jämit, a 135 priations directions, or by special assignments and precondition for companies being able to work actively agreements. with gender equality issues.

Control may also be exercised via regulations, during There is a need for examples of best practices showing the process of procurement and through the choice of alternative possibilities for breaking down gender prognosis models on which different decisions are based. segregation in technical areas. Jämit's table of Swedish

In its report, Jämit points to the potential of including and European development projects within gender and a gender equality perspective when applying current technology shows how collaboration nationally and rules. Jämit proposes that in its Bill, the Government transnationally can promote gender equality in schools ensures that the perspective of gender equality is intro- and working life. duced into legislation. Jämit has also compiled current research within

Public procurement, in the opinion of Jämit, both the field of gender and technology with an emphasis can and should be an instrument for promoting on gender labelling of working life. This report demonenvironmental, gender equality and other social policy strates the need, on the one hand for knowledge already objectives. The Government should regulate public existing about gender, education and technology to be procurement, with gender equality in mind. The poli- converted into practical action, and on the other, to the tical will to mainstream must be concretised and the need for action-oriented research. Government should thus point out that it even applies to such important policy levers as public procurement.

J Ä M S T Ä L L D H E T – T R A N S P O R T E R – I T

136

Forngivning omlag: Jupiter reklam

ISSN 0375-250X ISBN 91-38-21466-0

p o s t a d r e s s : 106 47 s t o c k h o l m f a x : 08-690 91 91. t e l e f o n : 08-690 91 00 e - p o s t : order.fritzes@liber.se www.fritzes.se