En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet

41285-001-047 0-03-23 15.15 Sidan 1

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

En uthållig demokrati!

Politik för folkstyrelse på 2000-talet

Demokratiutredningens betänkande

S O U 2 0 0 0 : 1

41285-001-047 0-03-23 15.15 Sidan 2

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! SOU och Ds kan – med undantag av 1999års serie – köpas från Svara på remiss: Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. Fritzes Kundservice. 1999års serie kan köpas från Fakta Info – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara Direkt, Kundservice. För remissutsändningar av SOU och Ds på remiss. fr.o.m. 2000 års nummerserie svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet Beställningsadresser: 103 33 Stockholm

Tel: 08-405 47 29 Fritzes Kundservice Fax: 08-405 42 95 106 47Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax:08-690 91 91 E-post. fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Fakta Info Direkt Kundservice Box 6430, 113 82stockholm Tel: 08-587 671 00 Fax: 08-587 671 71 E-post: order@faktainfo.se

ISBN 91-38-21109-2 ISSN 0375-250X

Stockholm 2000

Formgivning och produktion Jupiter Reklam Teckningar av Kerstin Thorvall

41285-001-047 0-03-23 15.15 Sidan 3

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Till statsrådet Britta Lejon

Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 Schmidt, utredningssekreterare (fp), Per Unckel, chefen för Statsrådsberedningen att tillkalla en par- ledamot av riksdagen (m) och Pernilla Zethraeus, lamentarisk kommitté med uppgift att belysa de oppositionsråd (v). Per Unckel entledigades från nya förutsättningar, problem och möjligheter som sitt uppdrag den 30 november 1998 och efterträddet svenska folkstyret möter inför 2000-talet (dir. des av riksdagsledamoten Nils Fredrik Aurelius 1997:101). Tilläggsdirektiv till kommittén lämna- den 1 december 1998. Jeanette Hillding entledigades den 19november 1998med särskilt uppdrag att des den 30 september 1999 och efterträddes av utreda orsakerna till det sjunkande valdeltagandet kommunalrådet Mats Gerdau den 25 oktober och föreslå åtgärder för att öka medborgarnas del- 1999. Ordföranden i Ungdomarnas Demokratiaktighet och engagemang i det demokratiska syste- kommission, Magdalena Fransson, har varit adjunmet. (dir. 1998:100). gerad i Demokratiutredningens sammanträden

Med stöd av detta bemyndigande förordnade från den 10 november 1999. departementschefen den 1 oktober 1997 f.d. stats- Som experter i kommittén förordnades förfatrådet Bengt Göransson som utredningens ordfö- taren Elisabeth Rynell, LO:s andra ordförande rande. Wanja Lundby-Wedin och direktör Marcus Storch

Den 24 oktober 1997 förordnades följande den 6 februari 1998, departementsråden Lars Brynledamöter att ingå i den parlamentariskt samman- tesson och Anita Johansson den 2 mars 1998 och satta kommittén: Elisa Abascal Reyes, ledamot planeringschef Carl-Gunnar Peterson den 22 deav riksdagen (mp), Stefan Attefall, chefredaktör cember 1998. Anita Johansson entledigades från (kd), Britt Bohlin, ledamot av riksdagen (s), Per sitt uppdrag den 22december 1998. Gustafsson, informationschef (c), Jeanette Hillding, Den 1 oktober 1997 förordnades universitetsföretagare (m), Gunnar Larsson, klubbordförande lektorn Erik Amnå som huvudsekreterare och den (s), Eva Marcusdotter, frilansskribent (s), Olle 30 oktober 1997 fil. kand. Margareta Meyer som

41285-001-047 0-03-23 15.15 Sidan 4

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

biträdande sekreterare. Sekretariatet förstärktes se- merna, vilka tillsammans utgör ett bibliotek för dermera genom förordnande av journalisten An- studier i demokrati. Detta demokratibibliotek ders Ljunggren som seminarieansvarig från och överlämnas samtidigt i sin helhet till samtliga med den 1 februari 1998, Anne Baxter som biträ- huvudbibliotek, gymnasieskolors bibliotek, folkdande sekreterare under tiden 15 april –1 juli 1999 högskolor och studieförbund samt Föreningen samt från den 1 september 1999 , docent Gullan lärare i samhällskunskap. Gidlund som biträdande sekreterare under tiden Betänkandet finns också tillgängligt i lättläst den 1 november 1999 – 31 januari 2000 och pol. version samt inläst på talband. kand. Pär Zetterberg som biträdande sekreterare Ledamöterna Elisa Abascal Reyes, Stefan Atteunder tiden den 9 oktober 1999 – 31 januari 2000. fall, Nils Fredrik Aurelius, Mats Gerdau, Olle Sekretariatet har biträtts av informationsassistent Schmidt och Pernilla Zethraeus har avgett reserva- Eva Pettersson från den 1 mars 1999 . tioner. Särskilt yttrande har lämnats av Elisa

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Abascal Reyes, Stefan Attefall, Britt Bohlin, Per En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på Gustafsson, Vanja Lundby Wedin, Eva Marcus- 2000-talet (SOU 2000:1) samt de av utredningen dotter, Olle Schmidt och Pernilla Zethraeus. producerade 32 småskrifterna och 13 forskarvoly- Med detta är uppdraget slutfört.

Stockholm i februari 2000

Bengt Göransson

Elisa Abascal Reyes Stefan Attefall Nils Fredrik Aurelius

Britt Bohlin Mats Gerdau Per Gustafsson

Gunnar Larsson Eva Marcusdotter Olle Schmidt

Pernilla Zethraeus

/Erik Amnå Gullan Gidlund Anders Ljunggren

Margareta Meyer Pär Zetterberg

41285-001-047 0-03-23 15.15 Sidan 6

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

41285-001-047 0-03-23 15.21 Sidan 7

Vårt sätt att arbeta

41285-001-047 0-03-23 15.21 Sidan 8

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Vårt sätt att arbeta

Uppdraget • Förändringarna i den offentliga sektorn. • Utveckling inom folkrörelserna.

Utredningen om folkstyret i Sverige inför 2000talet, Demokratiutredningen, har varit en parla- I kommitténs arbete har ingått att summera och värmentariskt sammansatt utredning. I kommittén dera de senaste årens demokratiutredningar och har ingått ledamöter från samtliga riksdagspartier. demokratiforskning och bedöma om ytterligare un- Vidare har sakkunniga och experter som represen- dersökningar och forskning bör initieras. Utöver terat olika sektorer i samhället medverkat. Direk- analyser och beskrivningar har ingått att lämna kontiven till Demokratiutredningen beslutades av kreta förslag inom de områden där kommittén anregeringen den 11 september 1997 (1997:101, bilaga sett det behövligt. Utgångspunkten för kommitténs 1). Med anledning av det sjunkande valdeltagandet i arbete har varit varje medborgares rätt till full del- 1998 års val beslutades vid regeringssammanträde aktighet i samhället. den 19 november 1998 om tilläggsdirektiv till De-

1998:100, 2 Metoderna mokratiutredningen ( bilaga ).

Utöver uppdraget att förse de politiska besluts- Kommitténs huvuduppgift har varit att belysa de nya fattarna med ett kvalificerat underlag i form av ett förutsättningar, problem och möjligheter som det slutbetänkande fick Demokratiutredningen också svenska folkstyret möter inför 2000-talet. Kom- till uppgift att bedriva arbetet så att debatten om mitténs arbete skulle koncentreras till följande om- den svenska folkstyrelsens utveckling stimuleraråden: des. Därvid skulle kommittén under sina drygt två • Internationaliseringen av ekonomin. Ekonomi verksamhetsår även pröva nya former för det

och demokrati i samspel. offentliga samtalet. • Sverige i Europeiska unionen. Regeringens förväntan gällde alltså såväl pro- • Nya informations- och kommunikationsmönster, cessen som slutprodukten. Kommittén har tolkat

informationstekniken. Det nya medielandskapet. denna förväntan så att demokratins huvudmetod –

41285-001-047 0-03-23 15.21 Sidan 9

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

samtalet – skulle tas i anspråk för att få fram ett 1153 deltagare. Merparten av deltagarna har reprevärdefullt slutbetänkande. Kommittén har dess- senterat föreningar, partier, kommuner, länsutom betraktat en fördjupad diskussion som ett styrelser och länsmedier. Men också privatpersoner värde i sig. Att maximera öppenheten blev en led- har uppmärksammat och deltagit i seminarierna. stjärna i arbetet. Målsättningen har varit att vid seminarierna

Mot denna bakgrund har kommittén valt att ut- behandla de i direktiven angivna huvudfrågeställveckla tre särskilda arbetsformer ningarna. Vi har gjort detta genom att bjuda in fors- • Seminarier kare, debattörer, journalister och politiker, som • En egen webbplats presenterat egna forskarrön, ståndpunkter och • En skriftserie bestående av dels 13 åsikter. Utrymme har också givits till debatt och

forskarvolymer, dels 32 småskrifter. frågor. Trots detta har stundtals kritik riktats mot

Därutöver har utredningen varit engagerad i den pedagogiska designen på en del seminarier. För många föreläsningar, utställningar och även samar- långa monologer och för kort tid för diskussion, betat med andra organisationer och institutioner. menar kritikerna. Viss kritik har också gällt språk-

frågan. Utredningens ambition att blicka utanför

Seminarier

Sveriges gränser har medfört att även danska, Demokratiutredningen har valt att förlägga sina norska och engelska talats vid seminarierna. seminarier till orter runt om i landet. Anledningen Varje seminarium har bandats. Dokumentatiotill detta var bl.a. att öka tillgängligheten och möj- nen har skett inom ramen för våra småskrifter. I ligheten för människor i olika delar av landet att omedelbar anslutning till seminariet har vi så fort delta i seminarierna men också att öka utred- som underlag funnits lagt ut föredragen på utredningens möjligheter att ta till sig medborgarnas ningens webbplats. Seminarierna har också referesynpunkter på de huvudfrågeställningar som rats i ortspressen. behandlats vid seminarierna. I Malmö, Göteborg,

Demokratitorget

Skövde, Karlstad, Norrköping, Västerås, Gävle, Sundsvall, Umeå och Stockholm har kommittén IT-teknikens potentialer för folkstyret är ett av uppsökt olika regionala miljöer – inte för att visa kommitténs analysområden. Av det skälet beslutaupp sig och presentera sina egna rön. Seminarierna des i ett tidigt skede att skapa en egen webbplats kan snarast liknas vid hearings där kommittén (Bilaga 7). Erfarenheterna av att utnyttja IT-teknisamlat in synpunkter från olika regionala samman- ken för kommittéarbetet var vid den tidpunkten hang i syfte att bredda underlaget för sina slutliga mycket begränsade. Demokratiutredningens erfavärderingar (Bilaga 3). renheter har därför kommit att efterfrågas av senare

Information om seminarierna har lämnats kommittéer. genom riktade inbjudningar i värdlänet och angränsade län, till organisationer och enskilda Röst från Demokratitorget debattörer, till allmänheten genom annonsering i

”Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att

ortens press. Seminarieprogrammen har dessutom

förklara vad ordet demokrati betyder, vad det har

funnits offentliggjorda på utredningens webbplats.

för betydelse i Sverige idag.”

De sexton seminarierna har samlat mellan 43 och

41285-001-047 0-03-23 15.21 Sidan 10

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Ambitionen med webbplatsen var tudelad. Dels sökaren lätt kan hålla ordning på lästa och olästa ville vi informera om kommittéarbetet. Detta har vi debattinlägg. Stamgästen ges möjlighet att presengjort genom att presentera kommitténs ledamöter, tera sig själv och sina intresseområden och kan på innehållet i sammanträden, seminarier och skrifter så sätt lätt knyta kontakt och föra samtal även utansamt genom att publicera utredningens pressmed- för Demokratitorget. delanden. Dels ville vi också inbjuda till debatt om Samtliga Demokratiutredningens småskrifter folkstyrelsens framtid. Vårt val stod mellan att ska- och forskarvolymer samt betänkandet kan elektropa ett debattorg där utredningen initierade och led- niskt läsas och skrivas ut från webbplatsen. de debatter eller ett torg där debatten levde sitt eget Hemsidan har också innehållit länkar till andra liv utan annan inblandning från kommittén än att vi relevanta webbsidor. I stigande utsträckning har ställde våra protokoll, seminariedokument och också skolor, institutioner och organisationer länskrifter till förfogande. Vi valde det senare alterna- kat sig till vår hemsida. tivet. Vi kan med tillfredsställelse notera att synska-

De rättsliga förutsättningarna undersöktes dade haft särskild glädje och nytta av Demokratinoga. Att lägga ut kommitténs protokoll krävde torget. Genom den nya tekniken har synskadade medgivande av kommitténs ledamöter. Debattin- direkt kunnat följa och direkt delta i utredningens lägg ska betraktas som inkommen handling och arbete. kräver diarieföring. Lagen kräver dessutom att de- Ur demokratisynpunkt bör man försöka möta batten hålls fri från bl.a. nazistiska slagord, vilket de funktionshindrades krav på utformning av ininnebär att debattsidan hållits under ständig upp- formation och kommunikation. Rätt använd öppsikt med möjligheter till efterhandscensur. nar informationstekniken stora möjligheter att ska-

En redaktionell resurs knöts för en kort tid till pa demokratiska och kommunikativa värden för sekretariatet med uppgift att stimulera debatten. dessa medborgare och därmed även för samhället. Ganska snart ersattes den av en extern teknisk support. Den dagliga uppdateringen och skötseln av

Ett demokratibibliotek

webbplatsen har utredningens sekretariat ansvarat

Forskarvolymer

för. Debattinläggen har efter hand kunnat struktureras i olika ämnesområden och i samband med att Under tiden juli 1999 till januari 2000 har utredutredningens skrifter presenterats på webbplatsen ningen publicerat tretton forskarvolymer där drygt har utrymme för debatt kring skriftens innehåll ett hundra forskare inom samhällsvetenskap och skapats. humaniora belyst olika aspekter av den svenska

I genomsnitt har webbplatsen haft ca 600 besök folkstyrelsens utveckling. (Bilaga 5) Författarna är per vecka. Mot slutet av vår arbetstid har uppemot verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnes- 1 000 besök registrerats under en vecka. Antalet områden och artiklarnas vetenskapliga kvalitet har debattörer har skiftat från ca ett hundra debatt- bl.a. säkerställts genom granskning i samband med inlägg kring ett ämne till endast några få kring ett institutionernas forskarseminarier. Flertalet forsannat. kare är verksamma på svenska universitet, ett fem-

Möjlighet har funnits att anmäla sig som s.k. tontal vid utländska vetenskapliga institutioner. stamgäst på debattsidan, vilket bl.a. innebär att be- Knappt hälften är statsvetare.

41285-001-047 0-03-23 15.21 Sidan 11

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Forskarvolymerna tillkom efter en genomgång av har varit mindre omfattande forskningsrapporter den demokratirelevanta forskning som pågår vid av debattkaraktär. En tredje grupp har bestått av inuniversitet och högskolor. En del forskare ombads lägg av debattörer från skilda ideologiska läger. att redovisa forskningsläget jämte sina egna, pågå- Under planeringen av utredningens småskrifter ende eller nyligen avslutade studier. Andra fick har kommitténs ledamöter lämnat synpunkter på uppdraget att genomföra studier inom områden val av tema och några gånger också på valet av som forskningen eftersatt men som Demokrati- författare. Endast undantagsvis har ledamöterna utredningen behövde kunskap om. rekommenderat sekretariatet att avstå från att

Denna breda, om än långt ifrån fullständiga ex- engagera någon tilltänkt författare. Kommitténs ponering av vår nationella kunskap blev möjlig inte ledamöter har kontinuerligt hållits informerade om minst genom det positiva gensvar utredningen fick skriftproduktionen. Kommitténs huvudsekreterare från forskarvärlden. Det är med tillfredsställelse vi har varit ansvarig redaktör. noterar att forskarna ser det som en del av sin yr- Vårt val att pröva okonventionella former för kesroll att leverera underlag för det offentliga sam- ett utredningsarbete har emellertid inte varit protalet. Olika teoretiska infallsvinklar och verklig- blemfritt. hetsbilder kan på detta sätt göra det politiska sam- Kritiken av småskrifterna har stundtals varit talet mer insiktsfullt. På grund av den begränsade skarp. En allmän kritik har gällt att skrifterna är av tiden fanns det små möjligheter att sätta igång nya skiftande kvalitet, en annan att författarna inte undersökningar av mer omfattande slag. Forskar- vågat ställa de mest kontroversiella frågorna, t.ex. nas tillmötesgående att avrapportera pågående om demokratin verkligen är överlägsen andra samforskning blev därför av särskilt stort värde. hällsskick. Samtidigt kan vi notera att även små-

skrifterna generellt rönt stor uppskattning. De har

Småskrifter

använts i undervisningen i skola och högskola, De 32 småskrifter som vi publicerat och tryckt i ca i bildningsarbetet liksom i flera debatter i olika 2500 exemplar har haft olika karaktär. (Bilaga 4) medier. Bl.a. har utredningen dokumenterat genomförda Att skrifterna ska betraktas som fristående seminarier i form av småskrifter. Andra småskrifter debattskrifter i syfte att stimulera det offentliga

samtalet samt att kommitténs ledamöter ej tagit

ställning till skrifternas innehåll har ibland skapat

tolkningsproblem. De är ju ändå nummer i den

Röst från Demokratitorget

anrika SOU-serien, har man påpekat. Flera har ”Hej, Jag är 25 år och synskadad sedan ett par också efterfrågat kommittéledamöternas ställningsår, efter en olycka. Jag använder dagligen olika taganden.

Vi vill dock förtydliga att det är av tekniska och

typer av mer eller mindre avancerad IT för att ta

formella skäl som skrifterna har givits ut inom

del av nyheter, kommunicera och studera. IT

ramen för SOU. Fördelen med detta är tillgänglig-

stödjer demokratin på många sätt. Bäst kanske

heten och spridningen av skrifterna. Nackdelen har

genom att information blir tillgänglig på ett sätt

otvetydigt varit den osäkerhet om hur småskriftersom vanliga medier inte orkar med.” nas karaktär ska uppfattas.

41285-001-047 0-03-23 15.21 Sidan 12

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

I betänkandet görs litteraturhänvisningar i hög tant för kommissionen har deltagit i kommitténs grad till utredningens digra demokratibibliotek – sammanträden. Ett nära samarbete har också beforskarvolymer och småskrifter. En hänvisning till drivits mellan de båda utredningarnas sekretariat. exempelvis ett bidrag ur en forskarvolym betyder Vi bedömer kommissionens engagemang i och att läsaren där kan finna ytterligare relevanta och kritik av vårt arbete som mycket värdefullt och grundläggande litteraturreferenser. konstruktivt.

Föreläsningar, utställningar och Erfarenheterna samarbete med andra

I korthet menar vi att erfarenheterna av att söka Ledamöterna och sekretariatet har varit flitiga före- nya arbetsformer har varit följande: läsare och debattörer i olika sammanhang runtom i • Principerna om öppenhet och samtal uppskatlandet. tade och tillvaratagna.

I november 1998 erbjöds ett antal folkbibliotek • Stor åtkomlighet för många (inkl. synskadade) att exponera våra skrifter i syfte att nå en bred till en begränsad kostnad. Våra rapporter har allmänhet: Bollnäs, Gällivare, Gävle, Göteborg, kunnat läsas och skrivas ut direkt från vår hem- Jönköping, Malmö, Stockholm och Örebro. Vi har sida. också haft kontakter och samarbete med tjugotalet • Ett demokratibibliotek som används som andra statliga kommittéer. Statliga myndigheter, studie- och kurslitteratur i studieförbund, gymkommunala demokratigrupper, partier, fackför- nasier, folkhögskolor, högskolor och universitet. eningar, branschsammanslutningar och olika med- • Värdefullt med vetenskaplig pluralism. Fler borgarorganisationer har också kontaktat oss för forskare från många olika ämnen intresserar sig samarbete och engagemang i skilda sammanhang. för demokratifrågor; en yngre forskargeneration

har fått mersmak på att studera folkstyrelsens

Ungdomarnas demokratikommission

vetenskapliga utmaningar. Ett särskilt samarbete etablerades med Ungdomar- • Utredningens arbete har bidragit till en demonas demokratikommission som bl.a. haft rege- kratidebatt i tidningar, tidskrifter och etermedia. ringens uppdrag att följa och delta i vårt utred- • Allt fler deltar på Demokratitorget. Däremot ningsarbete med ett ungdomsperspektiv för ögon- måste vi konstatera, att den grupp medborgare en. Den har levererat en särskild delrapport till De- vi fått kontakt med på det sättet är mycket mokratiutredningen där ungdomsperspektivet på begränsad. folkstyrelsens utveckling preciserats. En represen-

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 13

Demokrati

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 14

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Demokratins genombrott

På tröskeln till 1900-talet var Sverige ett land där slags samband mellan demokrati och marknadsden politiska makten låg samlad i ett fåtal händer. ekonomi. Men demokratins genombrott var i någon mån Men flertalet svenska män och nästan alla kvinberett. Sedan frihetstiden upprätthölls en tämligen nor var ännu i slutet av 1800-talet utestängda från unik princip om att hålla handlingar offentliga. Det den politiska processen. År 1892 fanns det 44 komfanns en lokal medborgarskapstradition med frön muner där en enda röstägare hade fler än hälften av till både folkstyrelse och rättsstat. Där fanns såväl alla rösterna i kommunen. År 1908 representerade en kyrklig församling som ett häradsting, vilket var riksdagen 10 procent av befolkningen. När rösten viktig förelöpare till den moderna rättsstaten. rätten till riksdagen året därpå lösgjordes från för- Därefter utvecklades sockensjälvstyret till det kom- mögenheten tillkom en halv miljon väljare. munala självstyret med sekulariserade och indivi- Vid förra sekelskiftet stod en stor del av meddualiserade medborgarideal. borgarna, däribland alla kvinnor, utanför den poli-

Sedan mitten av 1800-talet existerade fria med- tiska makten och saknade möjligheter att påverka borgarassociationer. Viktiga steg mot en demokra- samhällsutvecklingen på grund av förhärskande tisk frihet hade tagits. Mötesfriheten hade utvidgats värderingar, rättsliga normer och organisationsfori och med att förbudet att hålla religiösa möten i mer. Sedan flera decennier hade emellertid ett stort hemmen (konventikelplakatet) upphävts. Folk- antal människor gått samman kring alternativa idé skolan hade införts till hjälp för en bred kompetens- er om människovärde och samhällsorganisation. utveckling i samhället. Med representationsrefor- Deras kamp var inte bara riktad mot yttre fiender. men hade den nationella beslutande församlingen Den gällde också den egna självbilden och självtillifått en något bättre avspegling av befolkningens ten. Steg för steg ersattes ödestron med utopier om sammansättning. Näringsfrihetsförordningarna att framtiden borde och kunde bli något annat än 1846 och 1864 hade ersatt det institutionaliserade en förlängning av nuet. Om de fick vara med och privilegiesystemet med förutsättningar för ett nytt bestämma, skulle ett annat samhälle vara möjligt.

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 15

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

De som tagit strid för demokratin trotsade därmed mulerades i Aten – slutligen vunnit en monopolen passiviserande ödestro. Demokratin var både ett ställning? Nej, dessvärre. Demokratins institumedel och ett mål, en idé om och ett styrelseskick tioner är märkvärdigt sköra i den meningen att de för att utsträcka deras egen frihet och oberoende. tar lång tid att bygga upp men kan raseras betydligt

Omsider skördades resultatet av flera med- snabbare. Det kan ske brutalt genom våld. Så sent borgargenerationers demokratiska kamp. I och som för några tiotal år sedan våldförde sig ömsom med att den allmänna rösträtten infördes i Sverige fascistiska och nazistiska, ömsom kommunistiska 1921 myndigförklarades också kvinnorna. Sent – system även på demokratiska stater. sist i Norden – bröts därmed en sista fördämning En avdemokratisering kan också komma mer mot att diskvalificera somliga medborgare att ta del smygande, genom små men medvetna justeringar i beslut som i högsta grad berör dem själva. Och av viktiga detaljer i strukturerna. Utan att någon framför allt efter andra världskriget, framstår egentligen vill det, kan demokratins institutioner demokratin som den slutliga segraren över andra även förlora sin inre bärighet och sina normer på idéer om hur det svenska politiska livet bör organi- grund av att den kritiska bildningen försummats seras. Men först 1951 säkrades religionsfriheten eller genom att ledare medvetet eller aningslöst också formellt. missbrukat folkets förtroende.

1974 års regeringsform bekräftade det nya sam-

Demokrati är en rörelseriktning

hällsskick som vuxit fram:

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Därför är demokratin inte ett politiskt mål som kan Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsikts- uppnås en gång för alla utan en rörelseriktning som bildning och på allmän och lika rösträtt. Den för- måste hållas vid liv. Försvaret för demokratins värverkligas genom ett representativt och parlamen- degrund och demokratins överlägsenhet över tariskt statsskick och genom kommunal själv- andra samhällsteorier får aldrig mattas av. Detta styrelse.” (Regeringsformen 1:1) förhållande gäller inte bara för äldre demokratier.

Men den politiska demokratins triumf är inte Flera antikoloniala befrielserörelser har förvandlats global. Varje vuxen svensk medborgare har visser- till antidemokratiska regimer. Att Berlinmuren ligen under sin levnad sett nation efter nation lämna föll 1989 gör t.ex. inte att de östeuropeiska folken auktoritära och förtryckande strukturer för att anta nu tar sina nyss erövrade rättigheter och friheter för ett demokratiskt styrelsesätt. I vår omedelbara när- givna. Demokratiska institutioner är mer eller het ser vi i dag hur medborgare försöker skapa, mindre bräckliga och kräver därför oavbruten ibland återskapa, bestående demokratiska kulturer uppsikt och omvårdnad. och ramverk. Bara på några årtionden har den Ett demokratiskt styrelseskick förutsätter att en globala bilden förändrats drastiskt. Det var inte medborgaranda av ömsesidig respekt och tillit hålls länge sedan de flesta av FN:s medlemsstater hade vid liv i familjen, på arbetsplatserna, i förskola och ett auktoritärt samhällssystem. Nu har över hälften skola, i civilsamhället och naturligtvis också i polikonkurrensbaserade politiska val och garantier för tiken. När vi tittar tillbaka och ser oss omkring kan politiska och medborgerliga rättigheter. vi med tillfredsställelse konstatera att en demokra-

Kan man av detta dra slutsatsen att demokratins tisk övertygelse är mer och mer självklar i alltfler stridbara idéer tjugofem sekler efter det att de for- stater. Men vi upptäcker också många samhällen

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 16

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

där det alltjämt är straffbart att hävda demokratins kvar innan de erövrat sina politiska rättigheter. värden. Vid millennieskiftet förvägrar politiska Bilden av demokratins tillstånd i världen är varken regimer på olika kontinenter miljarder människor entydig eller alltigenom positiv. grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Vårt huvuduppdrag är att göra en politisk

Antidemokratiska krafter organiserar sig också värdering av den rörelseriktning som utmärker den inom ramen för tämligen starka formella demokra- svenska folkstyrelsen. Ett sådant företag kräver två tier. Även inom de nordiska folkstyrelserna organi- slags underlag. Först behövs kunskap om den svensserar sig medborgare – i kraft av sina demokratiska ka folkstyrelsens art. Hundratalet forskare med fri- och rättigheter – i syfte att förgöra demokratin. skolning i olika ämnen har i det syftet levererat sina Att många medborgare känner misstro och van- bilder av den svenska verkligheten. Även andra har makt inför hur den politiska demokratin fungerar på olika sätt berikat vårt arbete med sina erfarenger oss anledning att ställa problemet precis så heter, kunskaper och visioner, t.ex. journalister, allvarligt som det är: Den demokratiska kulturen enskilda medborgare och företrädare för myndigdelas inte av alla. Vi kan därför inte anta att de heter, organisationer och politiska partier. demokratiska värderingarna återskapas och sprids Men vi behöver därutöver klargöra vad som är av sig själva. en inte bara acceptabel utan starkt önskvärd för-

djupning av folkstyrelsen. Att ange var de svenska

Ingen slutlig demokratisk triumf

politiska partierna står utgör ett demokrativärde i Det första huvudintrycket, att demokratin trium- sig. Ju tydligare ambitionerna kan uttryckas, desto ferat, måste alltså nyanseras. Vi bör dessutom bättre blir nämligen förutsättningarna för den precisera vilket slags demokrati det är som skördar offentliga debatten. En av svagheterna i den svenssådana framgångar runtom i världen. I den stats- ka demokratiutvecklingen är att det saknats princivetenskapliga debatten har man skilt mellan två piella politiska ställningstaganden till de olika slags demokrati: Å ena sidan röstningsdemokratier modeller och ideal som förekommer i debatten och där visserligen flera politiska partier konkurrerar i olika statsskick. Även en pragmatisk hållning vore om väljarnas förtroende men där individens demo- betjänt av att helheten och strategin är fastlagda. kratiska rättigheter och deltagande i övrigt åsido- När vi nu argumenterar för en alldeles bestämd sätts. Å andra sidan medborgardemokratier som offentlig demokratipolitik och föreslår några riktäven garanterar medborgarna dessa rättigheter. År märken för att långsiktigt fördjupa den svenska 1995 fanns 117 stater, som formellt kunde definie- folkstyrelsen, gör vi det också av ett annat skäl. ras som demokratier eftersom de hade allmänna Utvecklingen är inte ostyrbar. Det ligger i demoval. Men endast 76 av dem var medborgardemo- kratins väsen att den inte är ödesbestämd eller kratier. Sedan 1991 har dessutom inga nya medbor- ligger i någon annans händer. Därför har inte bara gardemokratier tillkommit, trots att de formella de enskilda åtgärderna utan också den övergripande röstningsdemokratierna stadigt blivit fler. Många politiska viljan betydelse för hur samhället kommer människor har alltså fortfarande ett långt stycke att utvecklas.

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 17

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Varför demokrati? Om människovärde

och medborgardygder

”En demokratisk stat lever för och genom sina med- program. Som redan framgått betonar den moralen borgare. Den äger ingen annan legitimitet än den medborgarskapets ömsesidighet utifrån en alldeles som medborgarna ger den. Men ett styre som upp- speciell människosyn. Varje människa är lika hört att intressera sig för medborgarna, upphör mycket värd och hennes värdighet får inte kränkas: också att intressera medborgarna. Om de väster- ”Den offentliga makten ska utövas med respekt ländska demokratierna inte ska förvandlas till ur- för alla människors lika värde och för den enskilda ätna skal, till höljen kring något som inte mera finns, människans frihet och värdighet.” (Regeringsforkrävs det att de demokratiska grundvärderingarna men 1:2) sätts i fokus.” Denna moraliska hållning är dock inte endast en

abstrakt idé. Den bör inte bara prägla förhållandena Grundvalen för den demokratiska samhällsidén är, medborgare emellan utan också relationerna mellan framför allt sedan upplysningstiden, av etiskt slag. makthavare och medborgare. Den förpliktar att Därför är det av största vikt att politiken klargör omsättas i handling. Varje medborgare förbinder vilka värden den bygger på och främjar. Den tid då sig att visa tolerans och respekt, särskilt gentemot man trodde sig bedriva en moraliskt neutral och de människor som man av olika anledningar inte är vetenskapligt förankrad politik är förbi. överens med. Grundvärderingen ger skäl för empati

Vi har valt en annan argumentation än demo- och solidaritet, för ett engagemang och ansvar som kratiutredningar brukar göra. Många utredningar sträcker sig utöver egenintresse, familjeband, kön, har betonat den svenska demokratins starka nyt- etnicitet, religion etc. På denna grund byggs den toorientering; folkstyrelsen är ett bra sätt att säkra mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättbra välfärdsleveranser. Vår demokratiteori utgår ning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig inte från att demokratin skulle vara så mycket ef- väg och under bevarat förtroende. Om denna grund fektivare än andra samhällsskick. Vi väljer istället inte fortsätter att diskuteras, kritiseras och vårdas, att lägga en moralisk grund för vårt demokratiska riskerar den att erodera. Vad som sedan ytterst gör

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 18

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

att en moraluppfattning uppfattas som moraliskt Vi menar att demokratins människosyn vilar på en riktig och värd att följa kan det råda delade me- oavvislig tilltro till varje medborgares kapacitet att ningar om i ett pluralistiskt samhälle. Man kan t.ex. lära sig av sina erfarenheter, skaffa sig kunskap och se moralen som ett socialt kontrakt; som en natur- bilda sig en uppfattning. Ingen medborgare kan urlig ordning i människans tillvaro, som bygger på säkta sin fientlighet till demokratin med en hänvismänskliga behov och sociala krav. Man kan se den ning till vare sig arv eller miljö. Demokratin är en som ett kontrakt grundat i en vidare övertygelse och individuell viljeakt, en bekännelse till ett människotro, t.ex. en ideologi, livsåskådning eller religion el- värde. Därför lönar det sig inte att förbjuda mänler som kombination av dessa och andra synsätt. niskor att vara anti-demokrater. Att isolera dem från

Moralen bildas och lever sitt liv i de sociala sam- demokratiska sammanhang är heller inte ändamålsmanhang som formar ett samhälle. Givetvis är enligt. Det är genom argument och handlingar som hemmet och familjen, skolan och folkrörelser av medborgare och demokratins olika institutioner kan största betydelse. Genom språk, bilder, former, utbreda demokratins värden och hållningar. musik etc. skapas en estetik som håller värdena levande. En demokratisk stat är alltså beroende av att det finns ett värdevitalt samhälle med levande En trovärdig demokrati är beroende av att det finns och medvetandegjorda moraluppfattningar hos en värdegrund i samhället som gör demokratin enskilda och grupper samt att de moraluppfatt- möjlig. Ett politiskt beslut kan visserligen ge efterningar som där finns ger grund och stöd för de tryck åt vissa inslag i moralen, t.ex. hävda männidemokratiska värdena. skovärdet när det är hotat. I andra fall kan ett beslut

Det är då viktigt och legitimt att staten dels fattat i demokratisk ordning emellertid innebära att främjar sådant som stöder demokratin, dels klart människovärdet offras till förmån för andra värbekämpar sådant som strider mot demokratin. den. Det är därför som inte alla beslut fattade i

formell demokratisk ordning också är moraliskt le-

gitima.

Hur man definierar demokrati visar vilken vikt

man fäster vid olika värden. Om man exempelvis

menar att effektiviteten är central, kan andra värden

som människors lika värde få mindre vikt, och

Röst från Demokratitorget

omvänt. En viss generell moralisk grund för en

”Börja i skolan. Ungdomar, redan i

demokrati kan ändå avgränsas. Ett sätt att göra det grundskolan, bör få noggrann under- är att beskriva demokratins fiender och alternativ, visning om de mänskliga rättigheter- t.ex. oligarki, där ett fåtal har makten; meritokrati, na. Om alla barn fick lära sig läsa där de välutbildade har makten; aristokrati, där ett

fåtal privilegierade har makten; monarki, där en

och förstå att alla människor är lika

person ärver makten, t.ex. en kung eller en tyrann;

då tror jag vi har etablerat första

teokrati, där Gud genom sitt prästerskap ska ha

försvarslinjen mot rasism och mot

makten; plutokrati, där de rika har makten; patrinynazisterna.” 11

arki, där männen har makten etc.

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 19

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Värden

skyddas genom en som absolut förpliktande tolkad Vi väljer alltså en moralisk utgångspunkt till försvar moralisk norm (regel för handlandet): Handla allför demokratin. Den har sin grund i en övertygelse tid så att människovärdet skyddas och främjas! om att alla människor har lika värde. Till skillnad Demokratin påbjuder alltså vissa normer som från varje annan idé om samhällets organisation gäller handlandet mot andra. Utan dem kan inte accepterar och utgår demokratin från att vi är olika folkstyrelsen fungera stabilt eller över tid. Den ömoch ska så få vara. Vi ska inte behöva göras om. sesidigheten gäller också förhållandet mellan stat Hanterade demokratiskt – öppet och fredligt – kan och den enskilde: ”Respektera och upprätthåll våra olikheter och motsättningar innebära framsteg samhällets moraliska ordning precis som Du föroch ömsesidig gemenskap. väntar Dig att samhället ska respektera och upp-

Därför är allt som strider mot detta automatiskt rätthålla Din egen autonomi”. Det viktigaste demokratins fiende, t.ex. nazistiska rörelser där ordet i demokratin stavas varken ”jag” eller ”du” människor som betraktas som svaga är mindre utan ”vi” – ömsesidigt beroende av varandra och värda än dem som betraktas som starkare; rasistis- förpliktade att lösa våra konflikter fredligt, demoka rörelser som värderar människor lägre därför att kratiskt. Principer om rättvisa och solidaritet visar de påstås tillhöra en viss ras eller vissa kommunis- att ett annat moraliskt värde kan ses som en konsetiska rörelser som gjort människor till instrument kvens av eller komplettering till människovärdet, för andra syften. nämligen den sociala gemenskapen: Du bör alltid

handla så att den sociala gemenskapens bästa skyd- Därför vill vi hävda att varje människa har das och främjas.

• lika värde: varje människa har samma värde som alla andra, Medborgardygder

• ett unikt värde: varje människa är oersättlig Med medborgardygder avses vanligen förvärvade

som person, (eller möjligen också medfödda) karaktärsegen- • ett egenvärde: ingen är någonsin enbart ett skaper som medborgarna kan odla och träna, t.ex.

medel för något annat eller någon annan. mod, rättrådighet och kärlek. Demokratin kräver

av sina medborgare att klart inse och hävda dessa

Normer

grundläggande värden. Hur de praktiskt tillämpas Synen på människovärdet kan bottna t.ex. i huma- kan och bör diskuteras. Den regelstyrde fanatikern nistisk övertygelse, religiös tro (kristen, judisk, driver sina principer på bekostnad av grundislamsk) eller ideologisk övertygelse. Men vad än läggande värden, medan den pragmatiske komprosynsätten bottnar i kan de leva sida vid sida i ett missaren till slut förlorar den klara moraliska samhälle och stärka själva grundhållningen. Av blicken. Att ingen människa är moraliskt fullkomdetta följer många moraliska konsekvenser, t.ex. lig komplicerar onekligen saken. Därför måste vi jämlikhet, respekt för den enskilde och dennes reflektera över hur ideal och verklighet hänger integritet. samman.

Vidare kan rättviseprinciper, solidaritetsprin- De medborgardygder som formar vad vi kallar ciper m.fl. centrala moraliska principer härledas ur medborgaranda är kritisk rationalism, laglydighet eller sidoställas med grundvärdet. Detta värde kan och solidaritet. Det ligger inbäddat i medborgar-

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 20

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

All maktutövning bör vila på

identiteten att ta ett medansvar för att levandegöra

demokratins grund

dem genom att skapa och förstärka de demokratiska institutionerna. Demokratiseringen av den offentliga makten är i

I den kritiska rationalismen ingår en vilja att stor utsträckning beroende av i vilken grad även sätta sig in i olika frågor, ifrågasätta, engagera sig, ta hemmen, skolorna, arbetsplatserna och organisaansvar, ta initiativ och försöka förstå också hur tionerna präglas av demokratiska idéer och arbetsandra resonerar. Vad som avses är en strävan efter sätt, med samtal där olika argument möts och bildning som ömsesidig process där olika kun- överenskommelser träffas. All maktutövning bör skaper och värden möts och tillsammans lägger en alltså vila på demokratins grund. Medborgarandan moralisk grund för argument och ställningstagan- utvecklas inte enbart eller ens främst genom den den. representativa demokratins strukturer. Medbor-

Laglydigheten innebär naturligtvis skyldighe- garna måste ges autonomi för att var för sig och i ten att följa lagar, t.ex. betala skatt. Laglydigheten olika slag av gemensam självförvaltning i största kan ibland komma i konflikt med en annan dygd, möjliga utsträckning själva ordna sina liv. Den solidariteten, som innefattar en oegennyttig håll- offentliga maktutövningen får inte klä av medborgning till medmänniskor samt att behandla män- arna denna vilja att ha kontroll över och ta ansvar niskor rättvist och att se till samhälls- och natur- för sina liv. Oavsiktligt kan detta dessvärre bli värden oberoende av egennytta. följden om stat och kommun övertar, inlemmar

Medborgardygderna bildar basen för en nöd- eller alltför okänsligt försöker styra verksamheter vändig, återkommande erövring av demokratin som medborgare själva initierar eller organiserar. och en möjlig, nyanserat övervägande s.k. delibera- Man kan aldrig befria människan från hennes tiv demokrati. Då kan olika intressen mötas. Då självansvar. Varje människa måste känna ansvar för kan gemensamma överenskommelser och priori- fler än sig själv. I princip måste därför varje tecken teringar komma till stånd och ständigt omprövas på att medborgare själva vill ta ansvar hälsas genom samtal och argumentation. positivt. Varje tecken på att den offentliga makten

Demokratins minsta beståndsdel är alltså med- önskar kontrollera det civila samhället måste beborgarens opåtvingade övertygelse om att demo- dömas kritiskt. kratin är det bästa (eller i varje fall det minst dåliga) sättet att organisera en gemensam problemlösning.

Röst från Demokratitorget

I Regeringsformens anda menar vi att denna idé inte bara ska utmärka den offentliga maktut- ”Demokratin gör halt vid företagens port. övningen. Varje del av samhällslivet bör präglas av Ingen demokratisk process om en företagsdemokratins ideal: ”Det allmänna skall verka för ledning väljer att flytta eller sälja ”sitt” att demokratins idéer blir vägledande inom sam-

företag t.ex. så som hände i vår lilla by där

hällets alla områden” (Regeringsformen 1:2)

ortens dominerande företag med 700 anställ-

da flyttade till Finland. Vi som bor här fick

inte delta i något demokratiskt beslut, ej

heller de anställda.”

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 21

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Demokratiteorier

Vilka bör styra, vad bör de styra och hur bör de medverkar i valen, äventyras den. Apatin fungerar styra? Det är några av de centrala frågor som demo- som ett slags filter, som sållar bort dem som inte är så kratidebatten handlar om. Svaren utformas olika i insatta. olika demokratiteorier. Nya teorier skapas som I den populistiska demokratiläran antas helt en reaktion på de gamla. I praktiken kombineras frankt att inga beslut bör genomföras utan majoriolika delar från olika teorier med varandra. För att tetsstöd – men också att flertalets stöd alltid bör göra skillnaderna mellan dem tydliga ska vi ändå i genomföras. Allmänintresset blir lika med flertalets all korthet renodla dem. intresse. Minoriteternas anspråk tillgodoses genom

Den elitistiska demokratiteorin tar avstånd från vissa grundläggande fri- och rättigheter och med varje försök att moralisera kring demokratin. An- argumentet att om majoriteten får avgöra, får man tagandet om att det skulle finnas ett allmänt bästa fler nöjda än missnöjda. Men demokratins syfte är eller någon genuin folkvilja förkastas som orealis- kanske snarare att skydda allas vitala intressen än tisk. Demokratin är ett institutionellt arrangemang att tillgodose flertalets. för att fatta politiska beslut. Det sker genom att Raka motsatsen gäller i den libertära eller nyolika kandidater konkurrerar om folkets röster i val liberala demokratin. Där hävdas att det finns ett för att få deras förtroende att utöva politisk makt i slags kontrakt mellan individer kring en gemenderas ställe. Genom att medborgarna kan välja skap som har till uppgift att skydda deras naturliga mellan olika eliter skapas en mekanism för sam- rättigheter. Staten ska göra så litet som möjligt – tycke. Men tillräckligt många måste rösta och val- utöver att sörja för lag och ordning. Individerna proceduren måste vara korrekt. Vad som däremot kan bilda olika gemenskaper – socialistiska, kapitasker mellan valen är av mindre vikt. Ansvarsut- listiska, kristna eller vad det nu kan gälla. Den pokrävandet vid valtillfället är centralt. litiska dagordningen minimeras till sådant alla kan

Stabiliteten är ett viktigt värde i en elitdemo- samtycka till. Privatsfären är helgad. Individens krati. Om alltför många, okunniga medborgare rättigheter är vidsträckta. På samma sätt som cen-

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 22

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

suren kränker yttranderätten, innebär en ekono- ska bli kraftfulla, påkallas ett aktivt medborgerligt misk fördelningspolitik ett ingrepp i rätten att göra engagemang. vad man vill med sin egendom. Teorins föresprå- Att delta i de gemensamma besluten är snarare kare godtar samtidigt att den givna fördelningen är en plikt än en rättighet. Helst ska alla delta direkt. ett resultat av fria val; vi har rätt till det vi har. Att En långtgående decentralisering förespråkas. Och individer har olika förutsättningar ser de inte som om inte medborgarna uppskattar politiskt delnågot större problem. tagande eller bryr sig om politiken, beror det på att

Men om allas vitala intressen ska skyddas och de saknar verkliga möjligheter att påverka, att de moraliskt slumpmässiga faktorer inte ska få på- delegerat bort sin makt. Man antar att medborgarna verka bör jämlikhet råda, menar anhängare till den är suveräna att utforma sin dagordning men har inliberala demokratin. Jämlikhet kan bara godtas om gen lösning på problemet att de som deltar mest alla får samma chans och skillnaderna främst gyn- också är de som har mest att hämta för egen del. nar de sämst ställda. Därför måste vi låta de fattiga Olikheterna står däremot i centrum i teorin om få del i de rikas framgångar. Vårt värde beror inte på mångkulturell demokrati. Jämlikhet är inte nog. de identiteter eller livsplaner vi väljer utan på vår Om allas intressen ska främjas, måste de förtryckta förmåga att själva avgöra vad ett gott liv är. Över- och marginaliserade grupperna av medborgare tillenskommelser sluts mellan människor som visser- försäkras en positiv, kollektiv identitet. Staten ska ligen lever samman men saknar en gemensam vi- inte negligera utan bekräfta medborgarnas oliksion om hur det goda livet ser ut. heter. Det är rättvisa, inte lika behandling som

Medan det tycks förespegla både libertarismens måste till. Medborgarskapet kan behöva differenoch liberalismens försvarare i demokratidebatten tieras. Etniska, kulturella eller religiösa minoriteter att vi kan betraktas som isolerade från varandra, kan ges särskilda rättigheter. Man får bära vilken utgår det kommunitära demokratiteoretiskaidealet huvudbonad man vill och slakta djuren på det sätt från att vi ingår i en gemenskap. Våra mål bestäms som ens heliga skrifter föreskriver. Staten kan ge de i hög grad av den gemenskap vi tillhör. Alla bör marginaliserade grupperna särrättigheter, legalt därför integreras i gemenskapens värden, praktiker erkännande och särskilt offentligt stöd för deras och traditioner. Där kan vi avgöra hur vår gemen- kultur och språk. Frågan är bara vem som ska samma framtid ska utformas. Teorin har kritiserats betraktas som särskilt förtryckt. Den här teorin har bl. a. för att låta en slags nostalgisk dröm få ta plats också kritiserats för att inte erkänna barnets rättigpå bekostnad av en förståelse av motsättningar, in- het att kunna ta ställning t.ex. till andra livsformer tressekonflikter och maktkamp. än de föräldrarna representerar.

I den deltagande demokratins teori betonas att I den deliberativa demokratiteorin, slutligen, människan inte bara är en individ utan också en betonas argumentationens och samtalets fundasocial varelse. Om hon ska kunna utveckla sin mentala betydelse för demokratin. Endast sådan potential, behöver hon leva i gemenskap med andra maktutövning kan skapa förtroende som sami en anda av jämlikhet, tillit och gemensamma spelar med övertygelser som uppstått i fria samtal intressen. Där bör man garanteras deltagande i den medborgare emellan. Demokratin ger ett ramverk gemensamma politiska praktiken för att tolka och för fri diskussion mellan jämlikar. Politik kopplas omtolka vad som är rätt och gott. Om rättigheterna till diskussion. Demokratin är därför i behov av

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 23

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

offentliga arenor där opinioner kan bildas, debatteras och ifrågasättas. I dessa diskussioner underordnas mina egna intressen det gemensamma bästa. I en fri och öppen diskussion prövas förslagen. Men vad som sedan händer med förslagen och besluten analyseras dock inte närmare inom den deliberativa demokratiteorin. Var och en av demokratiteorierna har någon viktig poäng:

Det är dock en deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter som vi kommer att argumentera för i det följande. Detta utesluter inte att det finns värden i andra teorier som är viktiga, t.ex. i den mångkulturella demokratiteorin.

Röst från Demokratitorget

”Vi ser ju dagligen dessa s.k.

utomparlamentariska demonstra-

tioner. Väljare som protesterar

mot brist på daghem, äldrevård,

pensioner etc. Kanske kommer

det ut en politiker från kommun-

huset och i bästa fall säger några

vänliga ord. Dessa protester är

ett tecken på att det saknas en

formellt riktig kanal att gå.”

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 24

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Folkstyrelsen i internationell belysning

Valsystem

Den svenska demokratimodellen är endast ett av flera alternativa sätt att organisera en demokratisk I vilken grad valsystemets utformning inverkar på stat. För att få perspektiv på den svenska demo- fördelningen av makten i ett land är en omtvistad kratimodellen kan det vara nödvändigt att belysa fråga. Dock går det att finna relativt starka statisnågra andra länders demokratimodeller. tiska samband mellan majoritetsvalmetoden och

En utgångspunkt för att skilja mellan olika tvåpartisystemet samt mellan den proportionella demokratiska stater är att ta fasta på olika författ- valmetoden och flerpartisystemet. Kännetecknande ningspolitiska huvudalternativ och relationerna för den svenska proportionella valmetoden är att mellan maktorganen. USA utgör exempelvis en makten ofta fördelas på olika partigrupperingar. skarp kontrast till Sverige. Både representations- Fördelen med denna valmetod är att röstfördelmodell och relationerna mellan maktorganen ningen stämmer relativt väl med mandatfördelskiljer sig. Två andra länder som utgör varandras ningen i parlamentet. En nackdel är dock att regemotpoler i dessa avseenden är Storbritannien och ringen kan riskera förlora i handlingskraft, efter- Schweiz. som ett parti sällan får egen majoritet utan måste

Beroende på vilken typ av representation ett söka stöd hos andra partier. land väljer tenderar makten att antingen spridas till Motsatsen till den proportionella valmetoden, flera politiska partier eller koncentreras till ett parti. majoritetsvalmetoden, återfinns i både USA och Proportionella val sprider ofta makten medan Storbritannien. Majoritetsval i valkretsar med varmajoritetvalsmetoden i regel ger maktkoncentra- dera endast ett mandat att slåss om har dock en tion. Beroende på hur man förhåller sig till rela- benägenhet att centrera makten till det segrande tionen mellan maktorganen får man olika grader av partiet och den leder ofta till två partier som kon-

15 18 maktansamling och maktuppdelning. kurrerar om makten på nationell nivå. En fördel

Demokratimodeller handlar således bland annat med denna valmetod är att regeringen har större om hur makten fördelas och balanseras i en stat. förutsättningar att bli handlingskraftig. En annan

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 25

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

att maktens innehavare blir tydlig, att därmed Valsystemet är en viktig faktor för kvinnors möjansvarsutkrävandet främjas. En nackdel är att ligheter att bli nominerade och slutligen invalda i metoden ofta missgynnar småpartier så de får det parlamenten. Den internationella valforskningen svårt att ta sig in på den politiska arenan. Ett har visat att proportionella valsystem gynnar kvinexempel på detta är det brittiska valet 1974 där nor mer än andra system. En bidragande orsak till Labour fick 319 av 635 platser i parlamentet med detta är att mer än en plats är möjlig för varje parti 39,3 procent av rösterna samtidigt som liberalerna i varje valkrets. Kvinnor behöver således inte konfick 18,6 procent av rösterna men endast 13 plat- kurrera med en man för att få den enda platsen på ser i parlamentet. År 1951 fick Labour 48,8 pro- det sätt som är fallet i majoritetsvalsystem med encent av rösterna och Tories 48 procent. Men Tori- mansvalkretsar. Det tycks som om kvinnorna har es fick ändå 51,4 procent av mandaten. Till skill- lättare att bli nominerade när det finns plats för två nad från den proportionella valmetoden är det kandidater från samma parti, vilket skapar ett visst alltså inte automatiskt folkmajoritetens vilja som balanstänkande som gynnar kvinnor i nomineavspeglas i parlamentets sammansättning. ringssammanhang.

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 26

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! 26

Maktansamling – maktuppdelning

förda politiken. Det parlamentariska systemet i Det finns flera olika sätt att fördela makten i ett Storbritannien ger en stark maktansamling till det land. Till skillnad från USA, men i likhet med Stor- parti som har majoritet i underhuset. britannien, är Sverige en centraliserad enhetsstat En motsats till enhetsstaterna är de federala där makten är samlad. Sverige har varken ett fede- staterna, där USA är ett exempel. En federal stat gör ralt system med starka regioner eller maktuppdel- maktuppdelning möjlig på flera olika sätt. Den ning. Men här har man försökt balansera makten traditionella maktdelningsprincipen, i vilken kongenom en kombination av kommunalt självstyre, trollmakten i USA tar sin utgångspunkt, har sina förvaltningsdomstolarnas möjligheter att pröva rötter i Montesquieus maktdelningslära. För dess överklaganden och en separation av ämbetsverken konstitution innebär det att makten delas mellan

21 28 från den verkställande makten. kongressen, presidenten och domstolsväsendet.

Storbritannien utgör ett bra exempel på en ännu Maktuppdelningen innebär att den verkställande starkare centralstyrning genom den parlamen- makten separeras från den lagstiftande, något som tariska kanalen. Även om den lokala nivån i Stor- står i skarp kontrast till det parlamentariska sysbritannien har en rad viktiga funktioner är den temet, där den verkställande makten utses av den både ekonomiskt beroende av staten och saknar lagstiftande. Kongressen i USA kan således få konstitutionellt skydd för sitt oberoende. Detta till stort inflytande över de beslut som fattas, i synnerskillnad från Sverige där den svenska kommunala het om kongressens majoritet och presidenten

22 30 självstyrelsen i princip är grundlagsskyddad. kommer från olika partier.

Ett viktigt svenskt särdrag för den centrala Förutom att fördela makten mellan de centrala statsmakten är dess konstitutionella åtskillnad mel- statsorganen ger det federala systemet även en möjlan departement och ämbetsverk. I Sverige tilläm- lighet att dela upp makten mellan olika territoriella pas inte så kallat ministerstyre. De svenska minist- nivåer. I USA besitter den regionala nivån en rarna har små möjligheter att fatta egna beslut, det avsevärd makt. Delstaterna har för det första en är i stället regeringen som kollektiv som har den hög grad av autonomi, vilket uttrycks genom egen centrala rollen. Ämbetsverken tillerkänns en lagstiftande församling, guvernör samt eget dombetydande självständighet i verkställigheten av stolsväsende. De är för det andra representerade i regeringens beslut. Hur stor frihet ämbetsverken i den federala maktutövningen genom senatorer. praktiken har är emellertid en omdiskuterad fråga. Delstaternas kompetensområden omfattar, för det I Storbritannien tillämpas ministerstyre. Där bär en tredje, allt som inte positivt förbehållits den federaminister allt ansvar för samtliga beslut i den under- la nivån. ordnade förvaltningen. Schweiz är ett annat exempel på en stat som i

I likhet med Storbritannien, men i motsats till flera avseenden skiljer sig från Sverige. Schweiz till- USA och Schweiz, har Sverige valt att organisera ämpar ett federalt system men anses dessutom vara den centrala statsmakten i enlighet med principen en av världens mest decentraliserade stater. Den om parlamentarism. När regeringen tolereras av schweiziska demokratimodellen kan sägas dela flertalet i parlamentet besitter regeringen den reella upp makten mellan den nationella och den regiomakten. Parlamentet fungerar som ett lagstift- nala nivån. De 26 autonoma kantonerna åtnjuter ningsorgan som legitimerar och kontrollerar den stor politisk makt i termer av självstyre och politisk

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 27

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

frihet. De kan själva utforma sitt styrelseskick. som fackförbund, yrkessammanslutningar och Dessutom kan de skapa sina egna författningar, arbetsgivarföreningar en central roll. Då dessa har parlament, domstolar och valprocedurer. Kanto- goda ekonomiska resurser och bra förbindelser nernas befogenheter omfattar allt med undantag av med regering och parlament tillåts de ofta att utdet som i författningen uttryckligen lämnats över trycka sin inställning till nya lagar. Schweiz är ett till de nationella institutionerna. tydligt exempel på ett liberalkorporativt samhälle

Ett utmärkande drag för Schweiz är att man där näringslivet generellt sett har större inflytande samtidigt balanserar den representativa maktutöv- över den förda politiken än vad fackföreningarna ningen med folkomröstningar, vilka dessutom har. Såväl Storbritannien som USA kan sägas pånästan uteslutande är beslutande. Medborgarna visa klara pluralistiska tendenser. För USA:s del kan både föreslå lagstiftning och, i avvaktan på en tydliggörs den starka pluralismen av att amerikansavgörande folkomröstning, lägga sitt veto mot ett ka medborgare ofta organiserar sig i en rad olika lagförslag. Ytterligare ett särdrag är att en föränd- intresseorganisationer. Två anledningar till detta ring av författningen kräver att minst hälften av de kan vara dels att befolkningen i USA är heterogen, röstande godkänner förslaget. dels att tvåpartisystemet inte ger utrymme för att

kanalisera alla intressen. Till skillnad från Sverige är

Korporativism – pluralism

den amerikanska fackföreningstraditionen inte så En viktig arena för att kanalisera intressen är så stark. I likhet med Sverige har Storbritannien kallade intresseorganisationer och påtrycknings- starka politiska partier och i ett sådant land är det grupper. Sverige har, som vi redovisar längre fram, en stor fördel för en organisation att ha goda relaunder lång tid uppvisat korporativa tendenser, tioner till de större partierna. I Storbritannien har exempelvis i den meningen att arbetarrörelsen haft fackföreningsrörelsen tidigare, genom kollektivett nära samarbete med det socialdemokratiska anslutningar, haft goda relationer med det socialparti, som med några få undantag styrt Sverige demokratiska partiet, en allians som precis som i sedan andra världskrigets slut. Den traditionella Sverige försvagats. korporativismen innebär bl.a. att fackföreningarnas, näringslivets och jordbrukets företrädare i vissa fall deltar i utförandet av statsförvaltningens uppgifter, liksom att vissa domstolar sammansätts

37 Röst från Demokratitorget av parter. Denna form av allians skapar en institu-

”Jag tycker att det skulle vara ett stort steg framåt

tionell stabilitet. Den kan emellertid också innebära att nyare, alternativa intressen inte inkluderas. i demokratisk utveckling att ha regelbundet åter-

Som vi ska se senare försvagas åtminstone den kommande elektroniska folkomröstningar. Erfatraditionella korporativismen medan tendenser till renheter från Schweiz visar ju att det försiggår ökad pluralism kan skönjas. Även i andra euro-

mer samtal och diskussion bland medborgarna i

peiska länder minskar generellt sett korporativis-

för dom viktiga frågor då man har folkomröstning-

men i betydelse. Men i Schweiz är den däremot

39 ar. Jag tror att ”vanligt” folk är fullt kapabla att fortfarande stark. I den schweiziska direktdemo-

sätta sig in i olika sakfrågor.”

kratin spelar i synnerhet intresseorganisationer så-

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 28

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Den representativa demokratins värden

Demokratimodellen i Schweiz inspireras som sagt utöva kontroll, utkräva ansvar och utveckla offentlig av ett direktdemokratiskt ideal. I den form som debatt i moderna demokratier. Samtidigt visar forskdominerar moderna demokratier har dock folket i ningen entydigt att de representativa organen också huvudsak överlåtit åt valda ledare att fatta de poli- i vårt land brottas med allvarliga svårigheter i vart tiska besluten i deras ställe. Skälen är dels av princi- och ett av dessa avseenden. Deras verkliga handlingspiell, dels av praktisk natur. Det handlar om att på ett förmåga och inflytande ifrågasätts. Ansvarsförhålbegripligt och kontrollerbart sätt väga samman olika, landena utmärks allt mer sällan av den överskådligmotstridiga krav till en rimlig helhet. I moderna het och genomskinlighet som modellen förutsätter. storskaliga samhällen är det också alltför många De parlamentariska församlingarnas betydelse medborgare, ärenden och territorier inblandade för utmanas, som vi ska se närmare längre fram, bl.a. av att en konsekvent direktdemokrati skulle vara möjlig lobbning, medialisering, förhandlingssystem och att genomföra. partnerskap. Risken finns för att de representativa

En representativ demokrati förutsätter å sin sida organen bara får till uppgift att formellt registrera att det går att hålla fria, allmänna och hemliga val beslut som avgjorts i andra sammanhang med betyddär kandidater till ledande poster konkurrerar öppet ligt mindre möjligheter till medborgerligt deltagande, med sittande regering. Det ska också finnas en brett kunskapsinhämtande och offentligt ansvarsverklig valmöjlighet för väljarna. Inte bara så att det utkrävande. ska tillhandahållas fler än en lista utan valhandlingen Vi finner den här utvecklingen oroande, efterska också få genomslag och betydelse för rege- som dessa system inte i samma utsträckning kan säringsmakten. Denna regeringsmakt måste i sin tur kerställa den öppenhet och insyn, som är förutsättha kontroll över beskattning, budget och annat ningar för medborgarnas deltagande, inflytande som krävs för att ge eftertryck åt maktutövningen. och delaktighet. Ur den här synvinkeln finns det

Den representativa demokratin är den mest skäl för att medborgarnas tilltro till de etablerade spridda metoden för att auktoritativt och legitimt politiska institutionerna sjunker.

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 29

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Partidemokrati

man för att hävda sina intressen. Vår tankegång är Den representativa demokratin är i praktiken en att också engagemanget för den egna hembygden partidemokrati. De politiska partierna har en representerar en lokal medborgaridentitet som den nyckelroll för mobilisering, debatt, kontroll och nationella, representativa demokratins utövare delansvarsutkrävande. Ingen kan ersätta dem i rollen vis har förlorat ur sikte. Därför har de represenav att samla ihop och kanalisera opinioner. De är tativa organen starka skäl att vara positiva, lyssöverlägsna när det gäller att föra och väga samman nande, varsamma och samtalande i förhållande till åsikter och uppfattningar till helhetsorienterade dessa medborgargrupper. politiska plattformar. Genom sin rikstäckande Varken lokala utvecklingsgrupper eller direktorganisering – från lokalavdelningen upp till åt- demokratiska kanaler kan dock ersätta partiarbetet. minstone nationella, i vissa fall europeiska och glo- De bör välkomnas som självständiga, värdefulla bala församlingar – har de förutsättningar att skapa komplement och vitaliserande tillägg till den repreändamålsenliga system för att hålla samman det sentativa demokratins basfunktioner. Ibland utgör politiska systemet. I den internationellt integrerade de också rekryteringsunderlag till partiarbetet. Det politiska miljö som med stor kraft bryter fram är torde framför allt gälla på lokal nivå. Där är männidet en central uppgift att upprätta balanspunkter skor oftast mest insatta och mest direkt berörda. som uppmärksammar och avväger olika territo- Genom bl.a. lokala folkomröstningar kan man ta riella och identitetsbaserade anspråk. Det innebär till vara människors kompetens och ge underlag för ett många gånger konfliktfyllt samspel och en strid de offentliga samtal som vår folkstyrelse både dibl.a. om vem som bäst representerar medborgarna rekt och indirekt behöver fler av. och vem som besitter den bästa kunskap om sak- Ju fler deltagandeformer som uppstår utanför förhållandena. de representativa organen, desto större krav ställs

Något demokratiskt acceptabelt alternativ till på partiernas förmåga att utveckla sin särart och att låta dem utgöra huvudinstrument för den poli- sina särskilda funktioner för att utöva kontroll, tiska maktutövningen föreligger inte. I praktiken utkräva ansvar och utveckla offentlig debatt. kan inte en representativ demokrati leva utan att Det handlar följaktligen om en i grunden sund det existerar partier eller i varje fall valallianser som konkurrens mellan olika politiska grupper. Förutuppfattas som legitima i samband med val. sättningen för att demokratin ska berikas är natur-

ligtvis att medborgarandan är så stark att de inblan-

Medborgarsammanslutningar

dade kan respektera olika perspektiv och olika Hur ska man då se på den aktivitet som olika typer mandat. I så fall finns goda förutsättningar för ett av medborgarsammanslutningar nu ger allt fler mycket intressant och dynamiskt demokratiskt läprov på? Det gäller de globala rörelser som oftast rande. Både när det gäller arbetsformerna och det använder den nya informationstekniken för att politiska innehållet görs den representativa demot.ex. hävda mänskliga rättigheter och ekologiska kratins institutioner därigenom mer beroende av värden. Det gäller lokala rörelser som i protest mot folkets engagemang och folkets vilja. Det finns inte att politiska ledare trots goda syften utestängt deras någon genväg till legitimetet för de politiska partibygder från representation och inflytande går sam- erna. Dialog är vägen.

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 30

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Den svenska demokratins individ- och

samhällscentrering

Kollektivism – individualism

dens, som tog sin utgångspunkt i en annan, mer Sedan de utforskat maktförhållandena i det svenska individorienterad medborgardygd. Ur denna synsamhället, konstaterade forskarna i Maktutred- vinkel såg de också själva en mer positiv demokraningen för tio år sedan, att samhällsutvecklingen tiutveckling med alltmer självständiga och obero- ”avlägsnar sig från den svenska modellens kollekti- ende medborgare. I den andan förutspådde de och vistiska ideal”. Själva ville de göra upp med detta argumenterade uttryckligen för en institutionell samhällsideal, som de tolkade på följande sätt: nyorientering med större öppenhet, osäkerhet och

”Demokratin antas här förverkligas genom oförutsägbarhet, helt enkelt en större blandning av politiska majoritetsbeslut, en stor offentlig sektor kollektivism och individualism. och centralisering.”

Autonomi

Framför sig såg utredarna hur det växte fram nya balanspunkter ifråga om fria personliga val och Vi menar att den svenska demokratiska traditionen en solidarisk gemenskap samt hur det gjordes nya både innehåller och bör innehålla betydande eleavvägningar mellan vad de kallade samhällscent- ment av självorganisering, decentralisering och rering och individcentrering: självförvaltning. Därmed ges utrymme för ett stort

”…det samhällscentrerade perspektivet /har/ mått av pluralism och autonomisträvanden. varit mer dominerande i svensk politik än i de flesta I flera av folkrörelserna har egenansvaret, samandra västländer. Mycket tyder emellertid på att vetsplikten och strävanden efter även statligt utvecklingen i Sverige under 1990-talet gör att den oberoende varit en bärande idé. I många lokalsamrådande balansen mellan de samhällscentrerade hällen har det funnits vitala direktdemokratiska och de individcentrerade aspekterna av demokrati- stämmor. Fristående associationer har varit levande begreppet allt mer kommer att ifrågasättas.” delar av en medborgartradition med långa anor. I

I en kritisk värdering av sina direktiv kunde Sverige har vi en tradition av de många mötesmaktforskarna identifiera en stark utvecklingsten- platsernas autonoma självstyrelse.

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 31

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Dessa autonomiideal kom delvis i skymundan När Maktutredningen tecknade det dominerande under efterkrigstidens utbyggnad av den offentliga idealet kom den emellertid att alltför ensidigt betosektorn. I det praktiska reformarbetet ville man na den typ av faktisk servicedemokrati som komskapa en så god social infrastruktur för så många mit att segra i praktisk politik, nämligen den med som möjligt. Effektivisering och professionali- stark tonvikt på förvaltningsapparatens leveranssering tog överhanden. Detta ledde till att nyttan förmåga. Maktutredarna studerade varken den losattes framför friheten. Det var otvivelaktigt fallet kala demokratin, kommunerna, partierna eller när småkommuner lades samman under femtio-, folkrörelserna särskilt. Det kan ha bidragit till att de sextio- och sjuttiotalen. Även efterkrigstidens underskattade dessa andra lokala, autonomioriendemokratiutredningar har vägletts av ”idealet om terade, deltagardemokratiska element i det svenska representation snarare än idealen om dialog och demokratiidealet. deltagande…/ Politikens uppgift har varit att Vår bild av svensk demokrati är mer sammanförvalta välfärdsstaten och dess serviceproduk- satt men också mer motsägelsefull. Bortom den tion…”. segrande, dominerande politiken står andra, bitvis

Tanken att staten ska visa lika omtanke och förlorade ideal. Inom det dominerande politiska respekt om varje medborgare har inte alltid domi- partiet, den svenska socialdemokratin, kan man nerat svensk politisk praktik, som Bo Rothstein exempelvis finna en ideologisk spänning mellan konstaterade vid vårt seminarium om demokratins vad som kan kallas rörelsesocialism och statssociaräckvidd: lism. Kommunernas utveckling avspeglar också

”/Stora delar/ av den offentliga servicesektorn denna demokratiska dubbeltydighet. De besitter /har/ byggts upp på idén om standardlösningar, en internationellt sett betydande självstyrelse men dvs. samma typ av daghem, skolor, äldreomsorg till inom ramen för en stark, servicedemokratisk natioalla medborgare alldeles oberoende av medborg- nalstat: ”Svenskarna har liksom aldrig erkänt eller arnas egna önskemål. Vad som varit god verksam- satt sin tillit till kommuner som påtagligt självhet i dessa för medborgarna ibland livsavgörande ständiga politiska samfälligheter”. verksamheter har fastställts på politiskt central Även i efterkrigstidens demokratiutredningar nivå, antingen på nationell eller kommunal nivå, står maktspridningen eller deltagandet tillbaka för och den enskildes möjligheter att påverka har en effektiv servicedistribution. Men som flera av historiskt varit tämligen begränsade. Det är därför våra studier visar finns det såväl historiskt sett som ingen överdrift att säga att det svenska demokrati- i de demokratiexperiment som pågår runtom i idealet historiskt varit mera kommunitärt än landet andra demokratiideal som vi vill ge en neutralt. Som generell idé är därför principen om renässans. Folkstyrelsens syfte är varken en stor autonomi och statens neutralitet kanske okontro- stat eller stora kommuner utan ett samhälle av indiversiell, i praktisk politik förhåller det sig på rakt vider, som är besjälade av en medborgaranda som motsatt sätt.” håller tron på rättfärdighet och solidaritet levande.

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 32

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Röst från Demokratitorget

”För att förstå vad demokrati verkligen innebär

måste man själv ha upplevt demokrati. Man måste

själv ha haft möjlighet att känna att ”det jag gör

nu är en demokratisk handling, ett demokratiskt

beteende” Ett sätt att erbjuda skolungdomar denna

möjlighet kan vara att ersätta delar av den yrkes-

inriktade praktiken med besök hos ideella organisa-

tioner eller partier.”

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 33

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det dynamiska medborgarskapet

En demokrati ger varje medborgare tillgång till den sträckning som medborgarna är aktiva i olika slag politiska styrelsen, dvs. den gör henne delaktig i sam- av föreningar har varit ett viktigt mått på den hällsutvecklingen. Ju mindre medborgaren erfar att svenska folkstyrelsen och är det alltfort. Det komhon har denna tillgång, att hon upplever sig del- munikativa sökandet efter vad som är det gemenaktig, desto lägre är sannolikheten för att hon ska samma bästa ökar kvaliteten i besluten, det utveckvilja delta. Ju mer medborgaren erfar att hennes lar deltagarna och det höjer dessutom den politiska och andras deltagande ger inflytande, desto högre medvetenheten. blir sannolikheten för att hon vill fortsätta delta. Varje medborgare ska inte bara erbjudas att

delta när de ofta komplicerade frågorna om det Medborgarskapet består med andra ord av tre skil- gemensamma intresset ska besvaras. Vår demoda men inbördes beroende kvaliteter: deltagande, kratiteori förutsätter att de verkligen gör det – av inflytande och delaktighet. Var och en av dem krä- flera skäl. ver alldeles bestämda attityder och institutionella Genom att delta utvecklar medborgarna fundaarrangemang. mentala kvaliteter i samhället. Ömsesidigt respek-

terande medborgare genererar ett stort humant och

Deltagande

socialt kapital som alla sfärer av samhället har glädje I svensk folkstyrelsetradition är medborgarnas och nytta av. Den som inte får motsvarande träning breda och samtidigt djupa deltagande i att lösa de i att skapa tillit genom att vara tolerant mot olikgemensamma angelägenheterna centralt. Deltagar- tänkande, går miste om skolning och förädling av demokratin har ibland översatts till folkrörelse- sina mer primitiva instinkter. Den som övar sig i demokrati. Den svenska demokratin har varit en samarbete, kritik och tolerans blir en tillgång för lekmannademokrati. I många små kommuner har både sig själv och samhället, för såväl den privata amatörer axlat förtroendeuppdrag som länge inne- som den offentliga sfären. Demokrati är den livsbar att de även verkställde besluten. I vilken ut- stil, den livsform eller det sinnelag som både utgör

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 34

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

en förutsättning för och är ett resultat av det med- borgarsammanslutningar, som kritiskt utvärderar vetet utformade och levande styrelsesättet. En hur politiken verkställs och som därmed berikar sådan hållning kan inte bara teoretiskt förvärvas. demokratin. Men dessvärre använder sig vissa Först när den tillämpas och hävdas i samtal och förgreningar av dem ibland av våld och hot och handlingar blir den trovärdig. måste därför förkastas, t.ex. vissa militanta grupper

Vi vill att varje medborgare på olika nivåer av av djurrättsaktivister. Det finns organisationer, vars samhällsförvaltningen och under olika tider av sitt arbetsformer är anti-demokratiska, t.ex. totalitära liv deltar när de gemensamma angelägenheterna religiösa sekter. Och det finns också sammanslutska lösas. Här har skolan, folkbildningen och ide- ningar, vars mål eller medel aldrig kan tolereras från ella organisationer alltjämt en nyckelroll att spela. demokratisynpunkt, t.ex. nynazistiska rörelser.

Detta innebär att staten och kommunerna gene- Demokratin utvecklas också genom att enskilda röst måste tillåta eller erbjuda olika former för del- medborgare i avgörande lägen agerar med civilkutagande som medborgarna uppfattar meningsfulla rage, t.ex. offentliganställda som slår larm om brisoch effektiva. Vi är kritiska till att inlemma alltfler ter i verksamhetsrutiner. För att vara av demokraområden och funktioner i statens eller kommuner- tiskt värde måste dock civilkuraget bygga på empati nas offentliga beslutssystem. För att ge goda möj- och solidaritet. Det måste ha sin rot i respekten för ligheter för många att delta bör det prövas vilka människors lika värde för att kunna utgöra en tillformer som bäst kan skapa förutsättningar för ett gång för demokratin. demokratiskt styrelsesätt. Inte minst gäller detta Är det lika demokratiskt värdefullt att delta i när nya samhällsproblem kommer upp på den lösningen av små gemensamma angelägenheter politiska dagordningen. som i stora? Är det vidare rimligt att betrakta allt

Utan att för ett ögonblick ge upp strävan att slags deltagande för att lösa gemensamma angefortsätta demokratisera den representativa demo- lägenheter som lika demokratiskt värdefullt? kratins institutioner finns det ibland skäl för stat Något tillspetsat: Är en vägförening lika viktig för och kommun att överlämna åt föreningar, företag demokratin som en kommundelsnämnd eller en eller andra inte minst lokala associationsformer att verksstyrelse? Svaret är enkelt. Det är processen i demokratisk anda själv förvalta sina angelägen- och det är samtalen mellan flera berörda som är heter. Vi är kritiska till en välvillig men självcent- värdefulla i sig. Det är där och då som medborgarrerad expansionslusta och kontrollambition i myn- dygderna utvecklas. Därför behöver vi många digheter och beslutande församlingar. De bygger offentliga rum där vi fritt kan mötas. nämligen på monopolistiska och självupptagna Så kallade deliberativa demokratiteoretiker föreställningar om hur demokrati bäst säkerställs kritiserar, som vi sett, en elitistisk demokratiteori och befordras. En stark stat eller starka kommuner som fokuserar rösträtt och beslutsrätt och tolkar behöver inte indikera demokratisk styrka. demokratin som ett sätt att effektivt fatta majori-

Det vore dock lättsinnigt att påstå att det är tetsbeslut. Vi delar den kritiken och hävdar att demokratiskt värdefullt att delta i alla slags sam- mellanvalstidens många samtal och diskussioner manslutningar där man löser gemensamma prob- och försök att lösa gemensamma problem är det lem. Inte all kollektiv aktivitet utmärks nämligen av demokratiskt verkligt centrala. Att bara rösta räcker demokratiska ideal eller metoder. Det finns med- inte. Vi måste se till att vi i olika offentliga rum

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 35

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

skapar förutsättningar för att gemensamt överväga Samtidigt tvingas vi konstatera att vissa utveckskilda politiska lösningar och deras konsekvenser. lingstendenser i den svenska folkstyrelsen harmoni-

Men vi tror ingalunda att det alltid är vare sig erar med en sådan utveckling och med valhandlingen möjligt eller önskvärt att uppnå samsyn som den som medborgarskapets mest kärnfulla uttryck. kommunitära teorin utgår från . Varken blods- Där en sådan föreställning blir vägledande för poliband eller åsiktsgemenskap eller några metafysiska tikens olika organisationer är medborgarnas naturlikontrakt skapar grunden för medborgarskap. I en ga reaktion att betrakta mellanvalsperioden som en tid av växande differentiering är det ännu mer transporträcka mellan två val, en period då man nödvändigt att lyfta fram och renodla de pluralis- delegerat ansvaret till de valda politiska eliterna. tiska dragen i demokratin. Det är ännu viktigare att Vi tror tvärtom att om det ges möjligheter till demoi alla dessa sammanhang få diskutera det mer eller kratiskt deltagande i de gemensamma angelägenmindre privata offentligt utifrån olika normer. heterna ökar både kvaliteten i besluten och legitimi-

Inom ramen för vad som kallas det civila sam- teten för folkstyrelsen. Men då krävs, som vi nu ska hället – utanför marknad, stat och familj – kan vi se, ett speciellt slag av deltagande. tillkännage och förädla våra uppfattningar och syn-

Inflytande

sätt. Men för att inte civilsamhället bara ska bli öar för likasinnade kring deras särskilda intressen Demokratin kan, med Maktutredningens formumåste vi också skapa arenor där medborgarna från lering, betraktas som ”en uppsättning kriterier för olika håll kan mötas och ställa frågor om gemen- samhällets maktfördelning”. Därför är det skapens premisser. Talet om civilsamhället får inte anmärkningsvärt att termen makt över huvud inte skymma att det också består av resursskillnader, förekommer i något av våra båda direktiv (annat än intressemotsättningar eller olika kulturer. i referaten av Maktutredningen). Vidare används

termen inflytande blott en enda gång (om medbor- För oss leder det resonemanget till ett försök att garnas inflytande inom EU). Utan att övertolka delvis lösgöra diskussionen om den svenska demo- regeringens terminologi vill vi ändå påpeka riskerna kratin från dess dominerande bindning till stat, kom- med att ha en demokratisyn som endast eller främst mun och representativ demokrati för att starkare fäster avseende vid deltagande. knyta den till det civila samhället. Alla medborgare Det är inte vilket deltagande som helst vår ska ha jämlika möjligheter att delta i maktutövning. demokratiuppfattning åsyftar. Den bygger på att Demokratins ideal bör prägla alla sociala samman- varje medborgare tillförsäkras ett inflytande, dvs. hang. ett deltagande med reella påverkansmöjligheter i

I ljuset av den förändring som sannolikt kommer sikte. Processer som har en chans att ge inflytande att utmärka också den närmaste framtiden vill vi över beslut. Visst kan man hävda att politiskt delsammanfattningsvis både försvara och revidera del- tagande är värdefullt därför att det utvecklar deltatagardemokratins ideal. Det betyder att vi tillbakavi- garnas personligheter. På det sättet skapas stegvis sar den elitdemokrati som menar att demokratin en allmänanda och känsla för det gemensamma skulle vara ett institutionellt arrangemang som kän- bästa. En demokratisyn som tilldelar själva deltanetecknas av att det ger medborgarna möjlighet att gandet en central roll bör kraftfullt försvaras därför välja sina ledare. att den leder till att oundgängliga medborgar-

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 36

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

dygder fostras. När enskilda medborgare eller de demokratiska institutionerna måste kunna leveföretag kliver ut ur den privata sfären för att sam- rera de värden de utlovar och utger sig för att tala och samarbeta med andra skapar de steg för prestera. De som deltar måste erfara att det har nåsteg den offentliga kultur som behövs för att lösa gon betydelse att de medverkar och att besluten gemensamma angelägenheter anständigt och legi- som fattas får rättfärdiga konsekvenser. På samma timt. Men kan detta betraktas som en tillräcklig sätt måste institutionerna uppfattas som legitima. inspiration för att delta? Resultaten måste stämma överens med de morali-

Att bortse från att delaktigheten och deltagan- ska värden demokratin vilar på, vara moraliskt det syftar till att lösa gemensamma problem före- acceptabla och meningsfulla. Medborgaren har faller alltför riskfyllt och idealistiskt. Framgången alltså ganska rimliga förväntningar på att det ska för demokratiska rörelser, t.ex. de svenska folk- göra någon skillnad om han eller hon deltar eller ej. rörelserna, kan sannolikt i mycket förklaras med Ett av folkstyrelsens viktigaste problem att ta itu att deras verksamhetsidéer och verksamhetsformat med är därför medborgarens kritik av de demoförbinder teori med praktik, tanke med handling, kratiska institutionernas brist på folkstyrelse, alltså deltagande med resultat. ett meningsfullt deltagande baserat på politisk jäm-

Vi tror till och med att ett av de stora och likhet. växande problemen med den svenska folkstyrelsen

Delaktighet

hänger nära samman med att ett deltagande i de traditionella formerna för politik inte alltid innebär Delaktigheten är medborgarandans övergripande något inflytande. De erbjudna formerna duger inte, kännemärke. Den uppnås när varje medborgare är inger inte förtroende och bedöms inte heller som övertygad om att hon – närhelst hon vill – har tillmeningsfulla. Steg för steg förlorar de därför i tro- gång till den gemensamma politiska styrelsen. värdighet och attraktionskraft i de medborgares Hennes känsla av delaktighet – eller brist på delakögon som vill åstadkomma något. När de traditio- tighet – är resultatet av de erfarenheter hon (och nella formerna inte bedöms vara effektiva, föredrar andra) haft av att delta och försöka att utöva polide andra, mer ändamålsenliga former för påverkan. tiskt inflytande.

I högsta grad består den svenska folkstyrelsens Ingen är formellt utestängd. Däremot skapar förtroendekris i att medborgarskapet inte ger till- bl.a. klasstillhörighet, ålder och etnicitet ojämlika räckligt inflytande över samhällsutvecklingen. förutsättningar att delta. Och även om det rent for- Många medborgare ser ingen förbindelse mellan mellt inte finns några hinder, så finns det otviveldeltagande och resultatet. Att demokratin verkar aktigt ofta mer eller mindre dolda maktstrukturer, sakna handlingsförmåga och handlingskraft, ja att värderingar och attityder som kan försvåra deltasjälva dess dagordning är alltför inskränkt och gandet, som exempelvis kvinnor bruktar vittna om. blygsam har varit en huvudlinje i kritiken från ak- Men allas kunskaper, erfarenheter och åsikter betivister i de nya sociala rörelserna. Den kritiken hövs för att besluten ska bli bra. måste tas på allvar så att inte den representativa Mot den institutionaliserade rätten till deldemokratins legitimitet ytterligare försvagas. tagande svarar emellertid individuella förpliktelser

Demokratin förutsätter med andra ord såväl att vara engagerad, inblandad, inbegripen och effektivitet som legitimitet. Det betyder också att intresserad. På detta sätt hålls samhällsorganisa-

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 37

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

tionen värdemässigt samman och den framväxande andra att förstå. Att bli hörd och tagen på allvar i differentieringen och fragmentiseringen motver- alla situationer och ses som en likvärdig medborgakas. För både kollektivens och de enskildas skull re med samma demokratiska rättigheter som andra måste de medborgerliga imperativen att ta ansvar är grundläggande. Men det är inte funktionshindret och att bidra inskärpas, odlas och efterfrågas. Med i sig som skapar handikapp utan samhällets otillmindre kan man inte hejda att elitismen, vanmak- gänglighet. Möjligheten att förändra ligger i attiten och utanförskapet växer i det svenska sam- tyder men också i mer djupgående värderingar. Att hället. En demokrati av medborgare som på olika förändra dem är därför en förutsättning för en funsätt och i olika sammanhang tar ansvar för fler än gerande demokrati. sig själva utgör både målet och den enda vägen fram

Slutsatser

till det målet.

Detta perspektiv utgår inte enbart eller kanske För att demokratiska processer ska komma till ens i första hand från en abstrakt samhällsnytta. stånd måste tre villkor vara uppfyllda: Politisk jäm- Om inte förr, så på lång sikt ligger det i varje med- likhet, meningsfullt deltagande samt öppenhet och borgares intresse att vara med om att lösa de insyn. För att deltagande, inflytande och delaktiggemensamma problemen och se till att det görs på het ska uppnås, måste dessa tre förutsättningar gälla. ett civiliserat sätt. Varhelst sådana förtroendeskapande mötesplatser för kollektiv problemlös-

Figur 1: Det dynamiska medborgarskapet

ning saknas, sås frön till en odemokratisk samhällsutveckling av cynism, intolerans och våld.

Delaktighet

Att ha tillgång till diskussioner och beslut som avgör ens öde är en förutsättning för att alls vilja delta. Det ställer krav på såväl fysisk som psykisk

Öppenhet Politisk

tillgänglighet. Det är viktigt att den politiska demo- och insyn jämlikhet kratin, oavsett vilken räckvidd den anförtros, kan svara mot medborgarnas förväntan på delaktighet. Allas erfarenheter och kunskaper behövs i en fun-

Deltagande Inflytande

gerande demokrati. I dag ställs allt för många utan-

Meningsfullt deltagande

för p.g.a. attityder eller praktiska hinder.

Exempelvis har personer med funktionshinder erfarenheter från vardagen som är unika och som För att en positiv dynamik ska uppstå måste medbehövs i ett levande samtal. Alla människors kom- borgarna för det första behandlas som politiska petens måste efterfrågas för att beslut och diskus- jämlikar. Om exempelvis inflytande i praktiken sioner ska kunna bli så heltäckande som möjligt. bara erbjuds somliga men förvägras andra, finns Demokrati för en medborgare med funktions- inga möjligheter att åstadkomma full delaktighet. hinder handlar om att vara delaktig och att sam- För det andra måste de politiska processerna hället och samhällsinformationen är tillgänglig. Att utmärkas av öppenhet och insyn. Om till exempel inte kunna kommunicera eller ta till sig informa- en myndighet i praktiken låter bli att hålla sina tion skapar ett utanförskap som kan vara svårt för handlingar tillgängliga, blir det svårt för en med-

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 38

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

borgare att få fram underlag för att delta i en ofent- präglas av större tolerans och deras kunskaper av lig debatt kring myndigheten eller dess verksam- ett större djup. Delaktighet har en dynamisk funkhetsområde. Det handlar om tillgången på former tion för att utveckla den demokratiska processen. och arenor för deltagandet, liksom om medbor- Om medborgaren däremot inte erfar att han garens institutionaliserade rättigheter (lagstiftning eller hon kan påverka genom att delta, minskas osv.) att få påverka innehållet i de politiska besluten. lusten att försöka på nytt. I förlängningen leder

Formerna för att delta måste för det tredje vara detta till en reducerad delaktighet. sådana att de är meningsfulla, dvs. de kan ge reella När en medborgare erfar att försök att deltaga möjligheter till inflytande. Om både möjligheterna och utöva inflytande inte har någon betydelse, kan till deltagande och inflytande är goda, kan de ett utanförskap uppstå. Det kan leda till passivitet enskilda medborgarna förväntas uppleva delaktig- och att man tar avstånd från den ”demokratiska” het. Då är deras erfarenheter av den demokratiska processen. Men det kan också ta sig uttryck i processen sådana att de betraktar den som legitim. konkreta politiska aktiviteter utanför de etablerade Det kan leda till dels att deras vilja att delta i proces- demokratiska formerna och arenorna. sen förstärks, dels att deras värderingar kommer att

Röst från Demokratitorget

”Passiva medborgare är ett hot mot demokratin.

Detta hot undanröjs om vi tar till vara den kraft

som finns hos varje människa, viljan till aktivitet

och social gemenskap, viljan att påverka den

egna situationen och samhället, behovet av eget

skapande och ökad kunskap.”

41285-001-047 0-03-23 15.26 Sidan 39

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

41285-001-047 0-03-23 15.27 Sidan 40

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

• Alla ska erbjudas ändamålsenliga och jämlika • Dagordningen ska kontrolleras och styras möjligheter att delta av folket • Alla ska erbjudas jämlika möjligheter att sätta sig • Besluten ska omsättas i handling in i och värdera politiken • Ansvar ska kunna utkrävas • Jämlikhet ska råda i beslut: Alla ska tillförsäkras lika möjligheter och lika vikt

Demokrati som rättvis procedur

Vårt uppdrag är att värdera den svenska folkstyrel- fattning om statsstyrelsens form, om tekniken för sens utveckling i ljuset av några viktiga samhälls- politiska avgöranden, icke om de statliga beslutens förändringar. När det gäller hur styrelseskicket ska innehåll och samhällets struktur. Den kan alltså beutformas ansluter vi oss till den dominerande preci- traktas som ett slags överideologi, i den meningen seringen av vilka krav man ska kunna ställa på de- nämligen, att den är gemensam för skilda politiska mokratiska procedurer. Det är procedurer som åskådningar. Man är demokrat, men därjämte konkan bli trovärdiga därför att de utmärks av demo- servativ, liberal eller socialist.” kratins rättvisevärden. Vi är medvetna om att den uppfattningen belastas

Om demokratin ska kunna behålla sin ställning av en något intern, bekräftande karaktär. Den framstår av idéer som står över ideologierna, vilket är av vär- verkningslös gentemot dem som inte är övertygade de för samtalet, bör vi hålla fast vid att demokratin demokrater. Den bygger upp de redan trosvissa är en procedur som är överlägsen alla andra därför men vinner inga nya anhängare. Vi har ändå valt att att ”på förhand ges lika rättigheter”. Regelverket arbeta i denna tradition för att slå vakt om och utstår neutralt i förhållande till den politik som förs. veckla det som är gemensamt i det svenska samhälls-

Året då andra världskriget upphör slår Herbert skickets värdegrund. Inte minst i ett samhälle som Tingsten fast detta sätt att förstå demokratin: utmärks av en växande etnisk och religiös mångfald

”Tron på demokratien är icke en politisk åskåd- föredrar vi att begränsa innehållet i demokratidefining i samma mening som exempelvis konserva- nitionen till den etiska rättviseprincip som vi menar tism, liberalism och socialism. Den innebär en upp- ska utmärka folkstyrelsens procedurer.

41285-001-047 0-03-23 15.27 Sidan 41

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

41285-001-047 0-03-23 15.27 Sidan 42

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Demokratins förhållande till andra värden

Ekonomi

I den samtida demokratidebatten finns en minimalistisk position där man av olika skäl vill inskränka Demokratins utveckling gynnas och missgynnas den politiska demokratins suveränitet och den av de sammanhang den verkar i. Sverige har haft offentliga politikens verkningsfält så mycket som ojämförligt privilegierade förutsättningar för en möjligt. Det är tänkt att ske genom att förse demo- demokratisering. Med ett kontinuerligt stigande kratin med olika villkor, som härleds ur andra poli- välstånd har det skapats en jordmån för normer tiska värden, t.ex. ekologi, ekonomi och rättssäker- och värderingar som högst avsevärt gynnat vårt het. Dess motsats är en maximalistisk position där politiska systems demokratisering. Ekonomisk den politiska demokratins räckvidd i princip sak- tillväxt tycks framkalla både en vilja och en förnar en bortre gräns. Beslut, menar man, som är tag- måga att demokratisera. En uthållig demokratisk na i demokratisk ordning är demokratiskt fullgoda, infrastruktur genererar i sin tur den stabilitet som oavsett deras följder för andra värden. ett näringsliv behöver för att kunna ta risker.

Samspelet mellan ekonomi och politik är dock

sammansatt. En positiv ekonomisk utveckling

Röst från Demokratitorget

tycks gynna demokratins utveckling. Ekonomins ”Kulturen är och ger just det – som det vanliga och demokratins framgångar har fört med sig en ekonomiserandet inte kan – visioner, bilden av kulturell förändring. Ordning, förutsägbarhet och något som ännu inte finns, men som är möjligt välstånd som för tidigare generationer var efter-

strävansvärda mål och livskvaliteter upplevs idag

om tillräckligt många vill och kan. Det börjar i

som otillräckliga av de medborgare som lägger en

vardan, i hemmet och bland kompisar, i respekt

större vikt vid frihet och självförverkligande. Det

om människovärde, i vetskapen om att andra är

ska dock inte uppfattas som en kris för demokra-

lika mycket värda som jag. Alltså i kulturen och

tins principer men väl som en kris för en viss typ av det kulturella varat.” demokrati. Kritiken gäller nämligen inte demokra-

41285-001-047 0-03-23 15.27 Sidan 43

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

tin som idé utan demokratins verklighet, t.ex. bedriva välfärdspolitik i tron att det inte har sina demokratiska staters oförmåga att hantera den särskilda demokratiska konsekvenser, t.ex. för medsociala och fysiska miljön. borgarnas tillit och det politiska systemets legi-

Men välståndsutvecklingen tycks också ha timitet. demokratiska implikationer som utsätter den Det politiska beslutsfattandet i vårt land har svenska folkstyrelsen för påfrestningar. Svenskarna emellanåt kritiserats för att kombinera fartblindframstår som världens mest post-materialistiska heten med en självupptagenhet. Många menar att och individorienterade folk. Vid vårt seminarium det haft den skadliga effekten att både beslutsom den representativa demokratin hävdade värde- fattandet och besluten i en alltför liten utsträckning ringsforskaren Ronald Inglehart, att den ekono- vägt in de långsiktiga återverkningarna av sina miska utvecklingen på kort sikt medför att den po- beslut. Det gäller sådana faktorer som i högsta grad litiska tillfredsställelsen bland medborgarna höjs. samverkar positivt med demokratiutvecklingen Men på lång sikt leder den paradoxalt nog till nya inom det civila samhället och marknadsekonomin. och mer krävande attityder gentemot den politiska Den politiska beslutsfattaren har uppfattats som maktutövningen. Demokratins framgång skapar självtillräcklig. kulturella förväntningar som den själv i sin etable- Så menade t.ex. Ekonomikommissionen att de rade form har svårt att infria. främsta orsakerna till Sveriges ekonomiska kris i

Den svenska demokratins förmåga att i decen- början av nittiotalet var politiska åtgärder och organium efter decennium oavbrutet höja kvaliteten på nisationsförändringar, vilka bl.a inneburit att det sina välfärdstjänster har otvivelaktigt ökat tilltron blivit allt svårare att hävda allmänintresset när till demokratin. Det har funnits ett starkt materiellt staten blivit mer beroende av välorganiserade partsincitament för deltagande och förtroende. Men intressen. Å andra sidan hävdade kommissionen att demokratins arbetsform har också åtnjutit förtro- ekonomins kris omvänt kan leda till en demoende i kraft av sitt sätt att lösa konflikter rättvist och kratisk kris. En försämring av levnadsvillkoren kan fördela de gemensamma resurserna rättfärdigt. skapa missnöje, vanmakt och missto mot demo- Men det omvända gäller också: med en ekonomisk kratin som samhällssystem. Kommissionen argutillbakagång och arbetslöshet sviktar den demokra- menterade sammantaget för att förse folkstyrelsen tiska tilltron. Nittiotalets ekonomi representerar i med samhällsekonomiska restriktioner. En del det här avseendet en av den svenska folkstyrelsens reformer har också genomförts i den riktningen, allra svåraste epoker under efterkrigstiden. Den t.ex. ifråga om riksdagens och regeringens budgettidigare goda kedjan av arbete, välstånd och välfärd arbete. Den nya lagen om statsbudget inleds med förbyttes till en ond kedja av arbetslöshet, utsatthet följande programförklaring: och utanförskap. Utställda vallöften kunde inte ”I statens verksamhet ska hög effektivitet finansieras. Hos många medborgare ersattes käns- eftersträvas och god hushållning iakttas.” (SFS lan av frihet med känslor av kringskurenhet. Själv- 1996:1059, § 1) förtroende raserades och folkhälsan i vidaste I sin praktiska utformning har budgetlagen mening sjönk. I vanmaktens spår blandades en också inneburit den eftersträvade försnävningen av tidigare tilltro till demokratins institutioner med det politiska handlingsutrymmet. frustration och besvikelse. Därför går det inte att

41285-001-047 0-03-23 15.27 Sidan 44

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Vi menar för vår del att det är värdefullt att skapa att dölja sammansattheten och målkonflikterna i förtroendefulla relationer mellan samhällets viktiga det politisk-demokratiska uppdraget. sfärer. I ett alltmer sammanflätat och ömsesidigt

Rättssäkerhet

beroende system måste de politiska ledarna respektera vissa gränser för att inte ödelägga de dygder En annan fundamental restriktion för hur långt folkoch den dynamik av t.ex. empati, kreativitet och styrelsen får sträcka sig anges i Regeringsformens risktagande som andra system har att utveckla. inledning:

Det tycks finnas inneboende mekanismer såväl ”Den offentliga makten utövas under lagarna” inom politiken som ekonomin som var för sig har (Regeringsformen 1:1) makt att förgöra sina egna system. Den globala Tillfälliga majoriteter får alltså inte sätta sig över marknadskapitalismen behöver också för sin egen lagarna. Denna anda i Regeringsformen ingår i en skull starka politisk-demokratiska institutioner. historiskt kontinuerlig idéutveckling. Efter en Det handlar exempelvis inte bara om stabila valuta- genomgång av den svenska författningshistorien relationer, starka sociala trygghetssystem och kon- ”från hedenhös” fram till millennieskiftet år 2000 kurrenslagstiftning utan också om institutioner där konstaterar Nils Stjernquist: kommunikativ kompetens och moral odlas. His- ”De många stridigheterna till trots har det funtorien uppvisar också exempel på hur en självupp- nits en genomgående syn: Maktens fördelning och tagen politik kan hämma andra välståndsutveck- utövning ska vara lagfästa. Ett sådant regelverk finlande krafter. ner vi redan i kungabalken med dess bestämmelser

Politiken måste inse sina begränsningar och om bl.a. kungaval och om kungens uppgifter och koncentrera sitt arbete på områden där dess värden skyldigheter. En förutsättning för systemet är att och styrsystem är överlägsna marknadens, civil- lagreglerna respekteras. Det är alltså Lagbundensamhällets och familjens. Det innebär bl.a. att heten som ska gälla.” säkerställa de långsiktiga spelreglerna för andra Allt oftare förekommer emellertid demokratiaktörer. Av såväl politikens som näringslivets före- definitioner som upphöjer rättsstaten till ett demoträdare måste vi kunna förvänta oss att de uppträ- kratikriterium. Ännu längre går de som i konstider med respekt för den andre utifrån en insikt om tutionalistisk övertygelse vill att politiken – för att båda gynnas av att det andra systemet fungerar längre eller kortare tid – ska lämna över delar av den väl, och omvänt. Om sådana beslut och åtgärder offentliga beslutssfären till domstolar och juridiska som går emot den andras intressen ändå måste vid- institutioner. Politiken ska judikaliseras, enligt tas, är kraven utomordentligt stränga på att argu- dessa förespråkare. menten klargörs och offentliggörs. Vi anser att så- Som framgått av våra skrifter och seminarier har väl politiska som ekonomiska ledare på olika nivå- den faktiska politiska utvecklingen ställt den här er i samhället måste intensifiera sina ansträngning- saken på sin spets. Medlemskapet i EU har innear att föra dialog utifrån en insikt om och respekt burit ett ökat inslag av juridiska normer och beslut för varandras mandat och ömsesidighetens villkor. av jurister än vad som präglat den svenska folk- Att okritiskt imitera marknadens beteende och styrelsetraditionen. Två internationella domstolar modeller i offentlig verksamhet är å andra sidan på samma hierarkiska nivå; Europadomstolen och inte heller eftersträvansvärt, eftersom det tenderar EG-domstolen har makt att tolka och tillämpa

41285-001-047 0-03-23 15.27 Sidan 45

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

generella rättighetsregler med omedelbart genom- människors integritet och minoriteternas intressen. slag i svensk rätt. Det rör sig om en dramatisk för- Dessa värden bör beaktas för deras egen skull. Det ändring när Europakonventionen, ehuru långsamt, finns alltså inte någon väg runt medborgarna eller införlivats i svensk rätt. Regeringsformens stad- de politiska församlingarna. Inom de politiskgande om respekt för ”alla människors lika värde demokratiska beslutsprocesserna måste det sedan och den enskildes frihet och värdighet” (Regerings- finnas mekanismer för att förtydliga och hävda formen 1:2) begränsar i sig majoritetsviljans räck- rättsvärdena. Här bör mer göras. vidd. Med Europakonventionen understryks den

Ekologi

gränsen. I de avseendena ser vi inga risker för att judikaliseringen skulle äventyra folkstyrelsen. Tvär- Utöver rättsstats- och ekonomivärden har det tom innebär den att förverkligandet av folkstyrel- bland beslutsfattare och forskare förts fram tankar sens etik övervakas och förstärks. Vi kommer ock- på att även föra in ekologiska kriterier på det så att på vissa punkter argumentera för att den för- demokratiska beslutsfattandet. De problematiserar stärks ytterligare. demokratins rumsliga, miljömässiga förutsätt-

Varje förtroendevald och offentliganställd måste ningar. Demokrati har nästan alltid diskuterats aviaktta och utbreda rättsstatens värden – förutsäg- gränsat, i ett nationellt, eller möjligen lokalt rum. barhet, offentlighet, överprövbarhet etc. I likhet Allt fler frågor får en global karaktär. Beslutandemed flera andra statliga utredningar, bl.a. Kommu- makten ligger i stor utsträckning utanför det terrinala förnyelsekommittén och Förvaltningspolitiska toriella ansvarsområdet för en nation, en region kommissionen, menar vi att en del av det s.k. för- eller en kommun. Man menar att de multinationyelsearbetet i kommuner, län och statliga myndig- nella företagen befinner sig utanför det område där heter har tagit för lätt på rättsstatens krav t.ex. ifråga demokratiskt ansvar kan utkrävas. Miljökonseom klarhet, förutsägbarhet och professionell själv- kvenser av företagens och politikens agerande är ständighet. Det är därför inte poänglöst att fram- ofta kännbara för befolkningen på helt andra häva respekten inför lagarna. Det gäller inte bara platser än där de fattas. Den nationella politiken mellan de offentliga myndigheterna å ena sidan och måste därför, menar man, kompletteras ovanifrån individer eller företag å den andra. Det gäller i lika av överenskommelser eller av institutioner på överhög grad relationen mellan offentliga myndigheter. nationell nivå och av transnationella nätverk på När kommuner trotsar verkställigheten av riks- lägre nivåer. dagens beslut utmanas grundvalen för en rättsstat. De prövar också kritiskt demokratins tids- Oavsett om orsaken är oklara ansvarsförhållanden aspekt – på vilket sätt väger vi in kommande geneeller osund maktutövning har det betydelse för rationers intressen i de demokratiska beslutspromedborgarnas tillit till folkstyrelsen. cesserna? Bygger den liberala demokratimodellen

Så även om det varken finns teoretiska eller egentligen på en systematisk förpassning av miljöpraktiska skäl att villkora demokrati med rätts- värdena bort från den politiska dagordningen, till statens värden, vill vi klart argumentera för ett antal ett särintresse bland många andra? Utifrån ett ifråvärden som också gynnar rättsstaten. De politiska gasättande av människoartens överhöghet över beslutsfattarna bör alltid väga in förenligheten med andra arter och liv söker somliga alternativa former gällande lagar inklusive respekten för enskilda för en autonomi som inte bara gäller människor.

41285-001-047 0-03-23 15.27 Sidan 46

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Expertstyre

Analysen av det högtekniska, expertberoende och Gemensamt för en gren av den ekologiska demo- massmediala samhället leder till djupgående tvekkratikritiken och en del av de tidigare åberopade samhet. von Wright sammanfattar den själv så här: propåerna är att beslut av viss ekonomisk, juridisk ’Det är möjligt att det industriella och teknifierade och ekologisk art skulle kunna överlämnas till samhällets komplikationer är så stora, att demoexpertgrupper av olika slag. kratiskt deltagande i de offentliga beslutsproces-

serna i längden måste urarta till en tom formalitet En demokrati behöver självklart experter. Inom av antingen instämmande eller protest inför obevarje led av politiken tillför de omistliga kvaliteter: i gripliga alternativ’.” debatten, i beslutsunderlagen, i genomförandet och Att ge demokratidefinitionen ett mer omi utvärderingen. Men experternas kunnande räcker fattande substantiellt innehåll än respekten för den inte till för att slutligt avgöra värderingskonflikter. enskilda människan och hans/hennes integritet – Experterna har lättare att se svagheterna hos politi- vore att förse det med fler värden än rimligt för ker än begränsningarna i sin egen expertis. Vi över- strävan att utveckla folkstyrelsen som en antitygas därför inte av demokratidefinitioner som över- auktoritär procedur för debatt, beslut och genomlåter beslut åt sådana aktörer som inte kan förande. Ekologiska värden, ekonomisk tillväxt hållas ansvariga eller vars makt inte kan tas till- och nationell säkerhet kan uppfattas som minst lika baka. Vi slår vakt om allas rätt att delta i konflikt- centrala som demokrati. För oss räcker det emellerlösningen. Demokratins erbjudande att på detta sätt tid att konstatera att de trots allt står i ett asymmefredligt lösa konflikter och genom insyn och triskt förhållande till demokratin. En ökad handansvarsutkrävande kontrollera hur makten utövas lingskraft innebär inte självklart att demokratin är oöverträffat. fördjupas. Demokratin kan å andra sidan inte för-

djupas om inte handlingskraften ökar. De kan be- I samma stund inser vi det uppfordrande allvaret i traktas som nödvändiga men inte tillräckliga villen sådan princip. Både politiken och dess omvärld kor för en demokratisering. utmärks av mer eller mindre givna utvecklingsdrag Efter att ha prövat de argument som under som försämrar möjligheterna för enskilda medbor- skilda tider förts fram stannar vi därför för en gare att sätta sig in i och överblicka vad besluten demokratidefinition som inte tar ställning till handlar om. På flera av våra seminarier har just beslutens innehåll. Därigenom undviks den risk denna demokratiproblematik analyserats. Det som ett vittförenat demokratibegrepp kan innebära skedde bl.a. i anslutning till ett resonemang av för skärpan i samtalen om såväl demokrati som Georg Henrik von Wright: ekonomi eller rättssäkerhet – och som i värsta fall

”Det finns ett ofrånkomligt samband mellan kan leda till att man fördrar att rättssäkerheten eller begriplighet och demokrati. Det demokratiska sty- effektiviteten utvecklas negativt därför att folkrelseskicket bygger på de båda förutsättningarna styrelsen förstärktes, eller omvänt. Renodlingen att medborgaren kan bilda sig en egen mening om kan förhoppningsvis också minska risken för att vi frågor som berör hennes liv och framtid, och att får en så slapp användning att kärnbetydelsen av hon kan överblicka konsekvenserna av sina egna folkstyrelse förloras. handlingar tillräckligt väl för att ta ansvar för dem.

41285-001-047 0-03-23 15.27 Sidan 47

1 Aronsson 1999;jfr Dahlkvist och Strandberg 1999 35 Wennerström 1996 EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

2 Gunner 1999 36 Petersson 1996 a 3 Lipset 1994 37 Petersson 1996 b 4 IDEA 1997 38 Petersson 1996 b 5 Berglund 1999 39 Lijphart 1999 6 SOU 1999:10 40 SOU 1998:85 7 Allardt 1999 41 Lijphart 1999 8 Rynell 1998, s. 90 42 Lijphart 1999 9 Uddhammar 1999; Bennich-Björkman 1999 43 Dunn & Slann 1994

10 SOU 1999:129 44 Petersson 1996 a 11 Olsen 1990:129 45 Holmberg 1999 12 Etzioni 1997) 46 SOU 1990:44, s. 403 13 Jfr Petersson et al. 1998 47 SOU 1990:44, s. 403 14 Lindensjö 1999 48 SOU 1990:44, s. 408 f. 15 SOU 1999:76 49 Gidlund 1999 16 SOU 1999:76,se även Petersson 1996 a 50 Jacobsson, K. 1999, s. 206 f. 17 Petersson 1996 a 51 Rothstein 1998, s. 30 f. 18 SOU 1999:76 52 Dahlkvist 1999 19 Hauge, Harrop, Breslin 1992 I Storbritannien pågår för 53 Dahlkvist och Strandberg 1999, s. 300

närvarande en översyn och en viss reformering av val- 54 Jacobsson, K. 1999 metoderna i de olika förekommande valen. Vad avser 55 Räftegård 1998 Europavalen innebär detta en reformering i riktning mot 56 Lindensjö 1999 ett mer proportionellt system. För information om 57 SOU 1990:44, s. 11 reformförslag etc. i Storbritannien, se exempelvis: 58 Hermansson 1992 http://www.parliament.uk/commons/lib/research/rpintro.hm. 59 Thörn 1999, Hadenius 1999

20 Karam et al. 1998 60 Karlson 1998; Jonung 1999 21 Amnå och Montin 2000 61 Hermansson et al. 1999 22 Lijphart 1999 62 Dahl 1999 23 Petersson 1996 a 63 Räftegård 1998 24 Petersson 1998 64 Hermansson 1992, s. 94 25 Wennerström 1996 65 Tingsten 1945, s. 57, jfr Hermansson 1999 26 Petersson 1996 b 66 Starrin et al. 1999 27 SOU 1999:76 67 SOU 1999:16 28 Wennerström 1996 68 Sassen 1999; Ingelstam 1999; Brink, Olsson och Hibbs 1999; 29 Dunn & Slann 1994 Schön 1999 30 Petersson 1996 a 69 Westholm 1999, Jonung 1998, Storch1998 31 Wennerström 1996 70 Stjernquist 1999, s. 44 32 Lijphart 1999 71 SOU 1999:58, Nergelius 1999,Holmström 1999 33 SOU 1998:85 72 Lidskog och Elander 1999 34 Wennerström 1996 73 Ingelstam 1998

41285-048 0-03-23 15.32 Sidan 1

EN UTHÅLLIG DEMOKRA

TI!

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 49

45

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

De förändrade förutsättningarna

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 50

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

De förändrade förutsättningarna

När vi ser tillbaka på det nyss gångna seklet är det politiska beslut utan mer på de allmänna förskjutdemokratins överlevnadsförmåga som mest impo- ningar i människors tänkande, attityder och betenerar. Märkbart opåverkat av de yttre skeendena är enden som i sin tur samverkar med framväxten av det i stort sett samma representativa, parlamen- en ny global informationsekonomi av nätverkstariska och partibaserade statsskick från 1917 som karaktär. ännu fungerar. Ända in på 1970-talet gäller 1809års I den här delen av betänkandet ska vi, som det regeringsform. Vid sidan av kyrkan och universi- står i vårt direktiv, ”belysa de nya förutsättningar, teten är det få institutioner som kan konkurrera problem och möjligheter som det svenska folkstymed folkstyrelsens former ifråga om uthållighet. ret möter inför 2000-talet”. Först berörs de gene-

I en rad avseenden har de mest grundläggande rella utvecklingsdrag som utmärker folkstyrelsens villkoren för folkstyrelsen emellertid förändrats förutsättningar. Sedan analyseras de olika frågemycket kraftigt under hela seklet. Det är en histo- ställningar som riktats mot oss. Till skillnad från riens ironi att just de demokratiska organisations- andra parlamentariska utredningar, vilka oavbrutet former, som i långa stycken gjort framstegen socialt avlöst varandra under de senaste decennierna, vill vi möjliga och politiskt legitima, har så svårt att göra i ett längre tidsperspektiv analysera möjligheterna sig gällande i denna nya samhällsmiljö. I slutet av att utveckla medborgarstyrelsen i vårt land. De århundradet har anpassningsproblemen blivit sär- etiska grundvalar vi vill blottlägga och förstärka skilt tydliga. De är inte unika för vårt land. Det är skulle motverkas och omöjliggöras av ett kortsikingen tillfällighet att demokratiutredningar av lik- tigt förhållningssätt. nande slag som vår pågår samtidigt i flera länder. I det här avsnittet ska vi i korthet redogöra för

En del av förändringarna beror, antingen direkt hur några av de mer grundläggande villkoren för eller mer indirekt, på politiska beslut som t.ex. folkstyrelsens arbetsformer förändras. Det bildar medlemskapet i EU och förändringarna i den en bakgrund till de fördjupade analyser som sedan offentliga sektorn. Andra har mindre att göra med följer.

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 51

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Rörligheten 4

politisk sympati för växlar nu över tid och rum. Ett av de utmärkande dragen för vår tid är att män- Det är delvis demokratins egen förtjänst att medniskornas rörlighet ersatt stabiliteten, oförutsäg- borgarna blivit mer kunniga, frigjorda och kritiska barheten förutsägbarheten, osäkerheten tvärsäker- till politiska budskap och traditioner. heten. Det gäller människors sociala relationer så- Mer temporära är också de arbetsformer som väl som deras idéer och tänkesätt. Industrisamhäl- växer fram som alternativ till de stabilare, klassiska let omvandlas till vad som omväxlande kallas bl.a. hierarkiska organisationstyperna. I form av något nätverkssamhälle, kunskapssamhälle och informa- lösligare och tillfälligare nätverk eller projekt av tionssamhälle. Det rör sig om en omvälvning som skilda slag sluter sig fler medborgare samman för på flera plan ruckar på de strukturella förutsätt- att framföra gemensamma idéer och krav. De gör ningarna för de politisk-demokratiska institutioner det bl.a. eftersom nätverket är en arbetsform som som skapades i och för industrisamhället. förefaller ha en större flexibilitet och bättre passa ett

Vi ser det tydligt när det gäller den rumsliga rör- kunskapssamhälle. I jämförelse med den mer klasligheten inom och mellan länder. Den medför bl.a. siska föreningstypen är nätverkets genomskinligatt etniska identiteter konfronteras i ökad utsträck- het t.ex. när det gäller ansvarsförhållandena i varje ning. Den nya informationstekniken utmanar fall formellt sett svagare. Principerna för rekryteradikalt demokratins platsbundenhet. Globalise- ring och uteslutning är också svårare att få fatt i. ringen skapar också möjligheter att knyta gemen- Men nätverken och projekten har å andra sidan en skapsband med likasinnade långt borta för att odla större fokusering på en bestämd uppgift som ska en viss särart. Den territoriella begränsning som lösas under en bestämd tid. nationalstatsdemokratin vilat på framstår idag som Sammantaget innebär rörligheten att de bitvis bitvis överspelad. Sekelslutet uppvisar en etnisk nya och mångfacetterade medborgaridentiteterna sammansättning som påkallar diskussioner om hur utmanar folkstyrelsen på fundamentala punkter. olika etniska identiteter kan få tillgång till folk- För många medborgare framstår därför de gamla styrelsens värden. Om hur vi ska kunna utveckla en folkrörelserna och kollektiva organisationerna, mångfald inom ramen för ett gemensamt intresse. vilka kanaliserade tidigare generationers demokra-

De tidigare tämligen stabila, grundläggande tiska vilja och vision, som fjärmade från vår tids relationerna mellan väljare och valda, medborgare avgörande idéer och skeenden. De betraktas mer och förtroendevalda ifrågasätts och blir av alltmer som del av vår tids problem än som lösningar på temporär natur. Tidigare var det relativt lätt att för- dem. utse dessa relationer utifrån strukturella betingelser Politiken har inte minst i många unga medsom klass, kön och bostadsort. Nu är de alltmer borgares ögon gått från att vara stora rörelsers rörliga och föränderliga. Väljarnas val av politiskt kamp mot varandra där individerna var medlemsparti skiljer sig alltmer från deras föräldrars. De basen till mer komplicerade strukturer. Auktoribyter partier mellan val och de röstar på olika teter och traditioner prövas i en kritisk reflektion. partier i kommun, landsting, riksdag och EU. Allt Den nya ”livspolitiken” ifrågasätter gamla reprefler väljer dessutom att låta bli. Allt färre medbor- sentativitetskategorier och påkallar personliga, gare är längre identifierbara som exempelvis folk- aktiva ställningstaganden utifrån andra typer av partist eller vänsterpartist. Vem medborgaren hyser identiteter.

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 52

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Tid för demokrati?

institutioner behöver tid. Att t.ex. förlita sig på att På ett av våra seminarier diskuterade vi varför för- remissinstanserna ska kompensera för kvaliändringstempot ofta är så högt att det blir svårt att tetsbrister i utredningsväsendet avspeglar en slapp, hinna med breda och fortlöpande folkliga samtal defensiv, ja närmast kunskapsföraktande hållning. för att förankra överväganden och beslut. Det kon- Mellan å ena sidan utdragna och under långa tider staterades också att själva den nationella politiska improduktiva beslutsprocesser och å andra sidan tiden får konkurrens. Tidsordningen kompliceras, slarvigt beslutsfattande finns en balanspunkt. Strä- ”där allt från lokala och regionala till nationella och van måste vara att se till att det politiska beslutsövernationella tidskalendrar vävs in i varandra, fattandet får ett sakligt underlag som svarar mot men också konkurrerar om den politiska upp- mycket höga kvalitetskrav och beslut som är förmärksamheten.” ankrade bland de berörda. Det finns både demo-

Därför är det rimligt att fråga sig om det ännu krati-, effektivitets- och rättssäkerhetsskäl att ta finns tid för demokrati eller om tiden sprungit ifrån strid för eftertänksamheten. demokratins idéer. Vi menar att det slags demok-

Expertis och specialisering

rati vi argumenterar för på den här punkten måste bjuda nyttotänkandet motstånd. Demokrati inne- Framväxten av vad som kallats kunskapssamhället bär ofta att dämpa farten för att hinna ta fram seri- tilldelar olika experter ett stort utrymme. Tidigare öst beslutsunderlag, lyssna på berörda men också kunde en politisk förtroendeman själv besitta att ge rum för att oliktänkande ska kunna kon- expertis inom det område som besluten gällde. fronteras och söka sig fram till lösningar som kan Han, som det oftast handlade om, hade förvärvat vinna respekt och inge förtroende. Vi menar att er- en egen erfarenhet och visste i detalj vad det var för farenheten av det senaste årtiondets stegrade bes- slags problem och vilka slags lösningar som kunde lutstempo är att det ofta gått för fort och att bakom tänkas stå till buds. Särskilt under efterkrigstiden vad som föreföll vara beslutsfähigt och handlings- har kunskapssamhället gjort att politiken – liksom kraftigt fanns både illa underbyggda analyser och medborgarna – område för område blivit mer brist på tid för att lyssna och förankra. Ibland led- beroende av expertis för att beskriva, förklara och de det till att beslut fick rivas upp. Trots ledarnas of- förändra verkligheten. Från att mestadels ha varit tast goda strävan upplevdes deras fartblindhet som beroende av den juridiska sakkunskapen har de en okänslighet och arrogans av dem som blev över- politiska beslutsfattarna nu att lyssna på ett närmast körda och övergivna. Den åberopade nyttan beskar oräkneligt antal expertis inom medicin, samhällsfriheten, effektiviteten gjorde sig bred på rättfärdig- vetenskap, ekonomi, teknik, ekologi m.fl. Vi kan hetens bekostnad. bara påminna om vilken betydelse olika veten-

Det var å andra sidan inte bättre förr när t.ex. skapsområden haft för kommunsammanläggutredningar fick arbeta i årtionden eller medbor- ningarna, socialtjänsten, skolan och sjukvårdens gare underdånigt och utan saklig grund fick vänta organisering. länge på myndigheternas besked. Det är den lätt- I en av våra forskarrapporter har vi sett vilken sinniga brådskan som måste bekämpas. Vill man ha utomordentligt liten krets samstämmiga experter fram självständiga och professionella analyser får som på riksplanet kom att leda den svåra ekonoman respektera att ämbetsverk eller vetenskapliga miska politiken. Utrymmet för en kritiskt om-

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 53

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

prövande mångfald i den ekonomisk-politiska rens åtgärder. Folkstyrelsens erfarenheter av en debatten synes ha varit synnerligen begränsat. fartdämpande och kunskapssökande folkbildning

Det är inte bara det att antalet vetenskapsom- kan inte nog värdesättas som offentligt rum i ett råden som politiken måste konsultera växer. Inom komplicerat kunskapssamhälle. vart och ett av vetenskapsfälten sker också en upp-

Risk och osäkerhet

delning och fragmentering. Fler och fler specialiteter uppstår inom vart och ett av dessa vetenskaps- Det är ingalunda så att kunskapssamhället förenområden. Det finns t.ex. inte bara de som forskar klar det politiska beslutsfattandet. Ofta känneteckom brottslighet i allmänhet. Det finns specialister nas den vetenskapliga utvecklingen inte bara av en på gatuvåld, kvinnovåld, invandrarvåld etc. växande kunskapsmängd utan också av oenigheter

På liknande vis präglas också de förtroende- bland forskare själva. Inte minst inom de medicinvaldas kunskapsutveckling av en ökad speciali- ska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga sering. Allt färre behärskar vida fält av politikens fälten kan vi se hur komplexiteten ökar. sakområden. ”Politikerna” blir bostadspolitiker, Paradoxalt nog verkar alltså kunskapssamhället invandrarpolitiker, regionalpolitiker, miljöpolitiker vara ett samhälle där osäkerheten och riskerna ökar. etc. Därmed riskerar de helhetsperspektiv, som För att klarlägga risker och skingra osäkerhet ter den representativa demokratin och partipolitiken det sig mer naturligt att minska farten än att öka måste övervaka, att gå förlorade. Politiska beslut den. Ändå förefaller utvecklingen vara den rakt har också motverkat överskådlighet. De förtroen- motsatta. Desto viktigare är det att erkänna och devalda har tagit för lätt på medborgarnas behov av förtydliga den politiska demokratins värde genteinsyn, offentlighet och verkliga möjligheter att mot andra samhällssektorers forcerade beslutstemlokalisera och utkräva ansvar. po. De demokratiska processerna tjänar som en

Samtidigt innebär kunskapssamhället att den kritisk fartdämpare som både är långsiktigt inrikpolitiska dagordningen växer ofantligt. Kampen tad och helhetsorienterad. De andra sektorerna av om vad som ska stå på den politiska dagordningen samhället mår därför bäst av en politik som utär hård. Fler och fler problem upptäcks och pock- märks av stabilitet, förutsägbarhet och det gemenar på politiska ställningstaganden; först måste det samma bästa. klarläggas om det är en politisk fråga eller ej, sedan

Färre förtroendevalda

vilka slags politiska lösningar som i så fall ska sökas. I regel läggs nya områden till utan att gamla prövas Medborgarnas förtroende för politiken har sannoom och tas bort. Både när nya problem och nya likt påverkats av att 152 000 kommunala förtrolösningar upptäcks tenderar de förtroendevaldas endeuppdrag försvann på 40 år. 1951 gick det 35 beslutsmängd att öka; den politiska logiken gör att medborgare på en förtroendevald, 1995 184, 1999 man varken kan handla mot bättre vetande och 200 . Färre medborgare än någonsin har en bekant, negligera ett uppenbart problem eller avstå från att släkting, arbetskamrat, granne eller vän som är tillgripa den lösning som just offentliggjorts. Inte politiskt förtroendevald. Och när politikeruppminst i den svenska politiska kulturen ligger det draget professionaliserades, blev innehavaren disnära till hands att först ställa krav på det politiska tanserad från medborgarna. Särskilt under nedsystemet och efterfråga den ansvariga beslutsfatta- skärningsåren kom detta, enligt vår mening, att få

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 54

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

mycket negativa följder för tilltron till politiken demokratin. Samspelet mellan ekonomin och och de förtroendevalda. politiken, mellan marknaden och demokratin var

påfallande, inte minst i svensk miljö, där medbor- Politikens långsiktighet 20

garskapet varit så starkt knutet till arbetslivet. Vi bedömer att det kommer att ta lång tid för att Det var dock inte bara, eller ens främst, en medåterställa det förlorade förtroendet för politiken. borgarkritik mot att kvaliteten i de offentliga tjäns- Också därför behöver politiken en större lång- terna sjönk. Den gällde också formerna, menar bl.a. siktighet. Men långsiktigheten är en politisk brist- Tommy Möller: vara i vår tid, delvis därför att politikens omvärld ”Misstron mot det politiska systemets proceduutmärks av betydande osäkerhet och att de inne- riella sida är anmärkningsvärt stor. Demokratirelaboende riskerna i besluten är så stora. I våra val- terade aspekter i snäv och traditionell mening – att studier framgår att inte minst ungdomen kritiserar samspelet mellan medborgare och de folkvalda frånvaron av utopier och idéer. Samtidigt efter- fungerar – förefaller att vara ett större problem än frågar många ungdomar ofta snabbhet och ome- aspekter knutna till effektivitet och leverans”. delbar handling. De har stora förväntningar på att Förtroendet för de politiska institutionerna politikerna ska lösa ”det socio-ekonomiska tom- sjönk mest bland dem som för sin välfärd var mest

17 22 rummets” stora problem med arbetslöshet, fattig- beroende av den. De sviktade i sin tillit till de polidom och rättvisa. tiska institutionerna därför att de inte kunde känna

Anspråken måste vägas mot behovet av tid för igen delaktighetens värde i deras rutiner och handanalys och tid för förankring. Snabba beslut är inte lingar. automatiskt bra beslut lika litet som långsamma be- Dissonansen mellan medborgardygderna och slut är bra beslut. En demokrati som levererar institutionernas etiska praktik kan alltså också leda snabba beslut med låg kvalitet och tunn förankring till att medborgarna förlorar sin tilltro till demoär inte värd någon trovärdighet. kratins institutioner.

Det är inte säkert att det resulterar i en lust till

Nittiotalsekonomins följder för servicedemo-

uppror. Det kan också bli en vanmaktens sorti.

kratin

Det finns också skäl att stanna upp inför vad De offentliga finansernas och arbetsmarknadens denna politisk-ekonomiska situation präglade för utveckling under nittiotalet drabbade stora med- bilder av folkstyrelsen hos de yngre generationerborgargrupper mycket hårt. Bl.a. en osund resurs- na. En tjugofemåring torde minnas årtiondet i teranvändning, en försummad offentlig ekonomi och mer av massarbetslöshet, ekonomiska kriser, neden bristfällig verklighetsförankring låg till grund skärningar och besparingar. Det drogs ned på skolför nedskärningar och försämringar i de offentliga personalen. Klasserna blev större. Fritidsgårdarna välfärdssystemen. Skatte- och avgiftshöjningar stängdes. Efter gymnasiet blev många hänvisade till reducerade också många medborgares ekonomiska socialbidrag eller arbetsmarknadsåtgärder. I betyhandlingsfrihet. Särskilt en långvarig arbetslöshet delsen av ekonomisk stress, skam och ohälsa hejminskade dessutom såväl förtroendet för det poli- dades den positiva folkhälsoutvecklingen. Sannotiska systemet som lusten att ge sig in i de tradi- likt påverkade denna nya otrygghet barn- och ungtionella arbetsformerna inom den representativa domsgenerationernas medborgaridentitet, demo-

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 55

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

kratiska förförståelse och politiska självförtroende medlemmar, dels gjort för lite ansträngningar för på ett sätt som även långsiktigt skapar delvis nya att värna om en kritisk diskussion ute på arbetsvillkor för den svenska folkstyrelsen. platserna. Vad Svallfors kallat ”skuldundvikandets

Mellan 1965 och 1975 fördubblades antalet politik” befordrade heller inte förtroendet för de offentliganställda. För varje år under sjuttiotalet politiska ledarna. tillkom cirka 50 000 tjänster. Men under nedskär- Spridningseffekterna av dessa människors erfaningarna på nittiotalet försvann var tionde kom- renheter är betydande. Vi menar att besparingsbesmunalanställd. De som stannade kvar fick uppleva luten i sig själva och hur de verkställdes men även en ökad arbetsbelastning som bitvis gjorde det hur de kom att försvaras gröpte ur folkstyrelsens svårt att upprätthålla de professionella idealen. Den legitimitet inifrån. Att de flesta medborgare alltjämt offentliganställda personalen, både den som fick gå har höga förväntningar på det politiska systemet och den som fick stanna kvar, fick av delvis olika och använder sin rösträtt är ett faktum. Men att en anledningar skäl att kritisera de politiska besluts- del medborgare blev likgiltiga, andra vanmäktiga är fattarna för att de hade svårt att stå för sina beslut. ett uppfordrande faktum utifrån ett deltagardemo- En självförstörande blandning av löftespolitik och kratiskt ideal. Å andra sidan är det uppmuntrande urskuldande tärde på medborgarnas känsla av del- att när medborgarna ges chansen att bedöma föraktighet. troendet för olika namngivna folkvalda har de en

Med förtroendevaldas vetskap, ibland på deras förvånansvärt nyanserad uppfattning. Medborgaruppdrag, inskränkte dessutom somliga chefer nas åsikter om enskilda förtroendevalda tar alltså medborgarnas grundläggande yttrande- och med- hänsyn till hur en enskild förtroendevald är och

27 30 delarfrihet i arbetslivet. Just i det kritiska skede vad han eller hon gjort och åstadkommit. när många åsikter behövdes för att de obehagliga Det finns dock anledning att vara kritisk mot besluten ändå skulle bli så bra som möjligt lades hur redan svaga medborgargrupper i egenskap av locket på. Av vittnesbörd framgår att många offent- brukare, patienter, elever etc. drabbades av nedliga arbetsplatser de facto upplevdes pervertera sin skärningarna. Särskilt kvinnorna har drabbats i karaktär av offentlighet, öppenhet, insyn och vär- dubbel mening; som främsta nyttjare av den offentdighet. Parallellt välkomnades privata alternativ liga sektorns tjänster och som offentliganställda. som ofta fick långsiktigare avtal och som själva Nittiotalets politisk-ekonomiska utveckling hade mer stimulerande system för uppmuntran, gör med andra ord att den svenska folkstyrelsen löneutveckling och vidareutbildning. Vi finner det konfronteras med mycket svårlösta trovärdighetssannolikt att dessa mycket dramatiska nedskär- problem. Folkstyrelsens ansikte bytte i praktiken ningsår inte heller gick de 1,3 miljoner människor skepnad för väldigt många medborgare, vilka ditinsom arbetar kvar i den offentliga sektorn spårlöst tills hade förespråkat alternativt tolererat stigande förbi vad avser deras förtroende för de folkvalda. skatter och växande offentlig sektor mot löfte om Inte heller fredades deras fackliga ledare för en lik- en oavbruten kvalitetshöjning i den offentliga sernande kritik. Inom ramen för LO:s rättviseut- viceproduktionen. Omprövningen av de offentliga redning och TCO:s medlemsundersökningar fick åtagandena till följd av de skärpta kostnadskraven såväl fackliga som politiska företrädare en omfat- frestade på deras tilltro till det politiska systemets tande kritik för att de dels distanserat sig från sina leveransförmåga.

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 56

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Försämringar av servicen och avskedanden av oerhört positiv. Lyckan att delvis ha makt att trotsa offentlig personal har fått många medborgare att historiens ödesmättade krafter, att frigöra sig och ompröva sin uppskattning av sina förtroendevalda. förverkliga drömmar som var omöjliga i tidigare Några, förvisso undantagsvisa, förtroendevaldas släktled är naturligtvis en fantastisk utveckling i klandervärda handlingar blev för många en sym- fråga om självtillit. Till skillnad från hur det var i bolisk bekräftelse på att de förlorat folkets väl som början av seklet är den frihetskänslan nu inte riktmärke för sin politiska maktutövning. längre bara förunnad ett fåtal. Genom folkstyrelsen

bemäktigade sig stora folkgrupper samhällsutveck-

Att hantera olikheter

lingen. Som redan Maktutredningen konstaterade växer Ett av folkstyrelsens största hot är den blandindividcentreringen på samhällscentreringens be- ning av rädsla och okunskap som leder till att kostnad. Med individcentreringen följer emellertid många medborgare med utländsk bakgrund erfar en tvekan att låta sig räknas in i något kollektiv eller ett diskriminerande politiskt utanförskap. Nittiosom medlem i någon grupp. Av detta följer att man talet ökade den kulturella mångfalden. I mötet är tveksam till att låta någon annan företräda en. Ja, mellan människor med olika kulturella erfareni vissa fall uppfattas just tanken på att någon ska an- heter finns en sprängkraft som kan berika demoförtros makten att företräda mig närmast som ett kratin och fördjupa centrala demokratikvaliteter integritetskränkande övergrepp. som empati, tolerans och solidaritet. Hur den kom-

I stället förstärks en norm, förvisso kollektiv, munikativa kapaciteten utvecklas är en ödesfråga där individens frihet blir central. Hävdandet av för svensk folkstyrelse. Det ställer krav på såväl den egna anspråk är avgörande. Livsstilspolitik är individuella som den institutionella kompetensen benämningen på många av de nya frågor som att lyssna, tala och vara beredd att ompröva. medborgare med t.ex. olika sexuell läggning, etnisk Det här hotet gestaltas också när anti-demokraidentitet och kostideologi vill ha upp på den poli- tiska grupper organiserar sig mot personer med tiska dagordningen. Det är ofta en reaktion mot utländsk bakgrund och oliktänkande under nazisdet förtryck de anser sig utsatta för. Kanske handlar tiska och fascistiska banér. Tillsammans med en det inte så mycket om att ta avstånd från kollektiv allmän omedvetenhet om demokratins värden, som sådana utan snarare om att det växer fram nya som i sin tur beror på utebliven reflektion och självkollektiva identiteter, vilka vilar på andra grunder kritik, bildas en grogrund för strävanden att förän de traditionella klassmönstren. För övrigt före- göra demokratin. faller de senare fortfarande spela en roll för många

Folket och eliterna

medborgares politiska självförståelse, vilket vi återkommer till senare. Det som tidigare betraktades som ett fint och hed-

Den representativa demokratin har spelat en rande medborgaruppdrag, att få förtroendet att viktig roll för att utveckla denna individuella auto- företräda andra, ifrågasätts allt häftigare. En del av nomi. Genom kraftfulla reformer upphävdes olika revideringen har tveklöst sin bakgrund i enstaka – slag av slaveri, tvång och bundenhet av mer eller men likväl alldeles för många – förtroendevaldas mindre historiskt givna strukturer för stora grup- misshushållning med såväl medborgarnas förtroper av medborgare. I långa stycken är utvecklingen ende som deras skattemedel. Men många ung-

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 57

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

domar ser också samhällsengagemanget som en Under valfrihets- och mångfaldsparoller har meddygd och frustreras av de etablerade strukturerna. borgarnas möjlighet till att ”rösta med fötterna” Det politiska engagemanget är så stort att det nära ökat: I stigande utsträckning erbjuds de andra nog kräver ett heltidsengagemang. Det som mäts offentliga alternativ eller så kan de lämna de offentsom politisk passivitet kan alltså ha flera, mycket liga driftsformerna och välja alternativ. olika orsaker. Onekligen har detta inneburit att brukarrollen

Men det är inte bara omvärldens uppfattningar förstärkts. Men medborgarrollen har dessvärre ofta om politikeruppdragets värde som omprövats. lämnats oreflekterad. Som Kommunala förnyelse- Ibland har även de förtroendevalda kommit att kommittén påpekade har idealet framför allt gällt ringakta värdet på sitt uppdrag och bete sig som om att utveckla serviceproduktionen och relationer de skulle vilja slippa vara ledare. Somliga har mellan producenter och konsumenter. Det hade giförsökt att möta den kritik som riktats mot dem för vetvis sin särskilda historia. Men förnyelsekomöversitteri och otillgänglighet med att göra politi- mitténs sammanfattande omdöme över kommuken mer personlig och eftersträva en större intimi- nernas och landstingens förnyelsearbete under den tet med väljarna. Ansträngningarna att vara ”som förra delen av nittiotalet löd bl.a. så här: folk är mest” kan dock resultera i att förtroende- ”Inga av de organiserade försök kommittén uppdraget blir mindre märkvärdigt, respektin- granskat har haft som uttrycklig ambition att svetgivande och lockande. Det är möjligt att det ligger sa samman dem som bor på orten utifrån deras inbäddat i demokratiseringens mekanismer, att gemensamma intressen. Inte heller har reformerna medborgarna blir alltmer kritiska till sina för- syftat till att ge en politisk träning i medborgerliga troendevalda. Vi menar dock inte att detta behöver rättigheter och skyldigheter/.../ leda till att uppdraget förlorar sin värdighet. För- Långsiktiga och konfliktfyllda gemensamma söken att intimisera politiken bortser från dels det helhetsperspektiv trängdes lätt undan för kortsikmycket positiva och uppfordrande faktum att tiga resultat. Olikheter i medborgarnas resurser medborgarna många gånger ställer högre etiska negligerades. Och med ett kundbegrepp skapades krav på sina ledare än på sig själva, dels att de för- också en frestelse att i praktiken välja bland kuntroendevalda – hur gärna de än vill förkorta av- derna utifrån deras resurser.” ståndet till sina väljare – faktiskt utgör en elit, om Det handlar om ett bitvis mycket radikalt tillän folkvald. skapande av en rad nya institutioner för att erbjuda

möjligheter för medborgardeltagande, främst som

Demokratiexperiment

brukare, klienter, patienter etc. På olika sätt har En rad politiska beslut har fattats för att tillmötes- medborgarna på denna väg erbjudits alternativ till gå kraven på att öka differentieringen i det gemen- den enda sedan länge tillbuds stående möjligheten samma utbudet av tjänster, bl.a. genom att ta till- att visa sitt missnöje, att protestera. Dels kan vara medborgarnas och yrkesgruppernas kompe- brukare numera inom ramen för offentliga verktenshöjning. Tidigare var protest den möjlighet samheter vara med och påverka, t.ex. genom brusom stod till buds när medborgarna inte var nöjda karstyrelser inom skolan och medverkan i sammed t.ex. undervisningens kvalitet i barnens skola hällsplaneringen. Dels har de offentliga monoeller omvårdnaden av föräldrarna på långvården. polen brutits på vissa områden så att brukare kan

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 58

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

lämna verksamheten i offentlig regi och öppna ”eget” i privat, kooperativ eller annan ideell regi.

De här experimenten, som inte sällan underlättats av statsfinansiella och kommunalekonomiska bekymmer, har infört helt nya (möjligtvis nygamla) former för politiskt deltagande som inte bara gäller själva utflödessidan av den politiska processen. Civilsamhället har kommit att nytolkas som ett sätt att höja kvaliteten i såväl demokratin som välfärdsstaten. På ett dramatiskt sätt har den svenska folkstyrelsen i praktiken försökt att anpassa sig till nya medborgarkrav. För medborgarna har det inte bara handlat om att hantera ett missnöje utan också varit en önskan om att själv ta ansvar och skapa något nytt.

Även om medborgarna ibland mottagit dessa reformer med svalt intresse kvarstår ändå faktum, att de har erbjudits helt nya former som komplement till den representativa demokratins väljaroch förtroendemannaroller.

Partivägen är inte den enda till buds stående möjligheten att påverka verksamhetens inriktning och utfall som enskild brukare. I motsats till tidigare makt- och demokratiutredningar har vi valt att beakta den nya typen av gemensamt ansvarstagande utanför den offentliga förvaltningen som en aspekt på det moderna medborgarskapet.

Vår sammanfattande bild blir därför både ljusare och mörkare än deras. Ljusare därför att vi kan belägga att Sverige sjuder av medborgerlig kreativitet, solidaritet och handlingsberedskap. Mörkare därför att vi ser att experimenten inte alltid föregåtts av djupgående analyser av t.ex. följ- Röst från Demokratitorget derna för den representativa demokratin. Inte hel-

”Efter att ha läst skriften ’Gör barn till medborgare!’

ler har konflikterna mellan olika demokratiideal

45 tänker jag så här: När vi lyckats förbättra barns uppmärksammats i önskvärd utsträckning. Vad

förutsättningar att leva ett värdigare liv tappar de

detta långsiktigt får för följder kan ännu inte preci-

vuxna respekten för den välfärd vi skapat.!”

seras.

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 59

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Individualiseringens demokratiska provoka-

sekularisering. Men om inte individcentreringen

tion

kombineras med medborgardygder som empati Tilltron till hierarkiska institutioner avtar i alla högt och solidaritet, kan en egoism breda ut sig. Det kan utvecklade industrisamhällen. Från en viss demo- leda till en uppslitande skiktning mellan hög- och kratisynpunkt kan detta hälsas med tillfredsställel- lågutbildade, personer med utländsk bakgrund och se: Demokratiutvecklingen har frigjort medbor- övriga svenskar, unga och gamla, kvinnor och män, garna från patriarkala, klerikala och feodala struk- stadsbor och landsbygdsbor etc. turer. Den individuella autonomin har överlag Förr betraktades, med viss rätt, en medborgares blivit högre värderad, såsom visats i både globala problem ofta som ”samhällets fel”. Numera sägs och nationella studier. Alla slags auktoriteter allt oftare att det är ”individens (eget) fel”. Det kan ifrågasätts eller nonchaleras. avspegla ett djupt odemokratiskt förakt för svag-

Internationella jämförelser presenterar Sverige het. Ungdomarnas demokratikommission menar som ett av världens minst auktoritetsbundna län- att det handlar om att risktagandet individualiseras; der. Inget annat folk utmärks heller av en lika posi- unga människor upplever att de frikopplats från sin tiv och stark betoning av det individuella själv- sociala bakgrund. Allt framställs som individuella förverkligandets värden. Medborgarna bedömer möjligheter men också som gastkramande krav. inte bara i vilken utsträckning de politiska ledarna Man individualiseras i sin självuppfattning. Och kan upprätthålla lag och ordning eller säkerställa en när ojämlikheten individualiseras, leder den inte till stabil ekonomi. De frågar också efter andra, icke- någon politisk organisering eller kollektiv handmateriella kvaliteter, t.ex. den fysiska och sociala ling. miljön, som Ronald Inglehart preciserade på ett av Det finns inslag i den globala marknadsekovåra seminarier: nomi som i sin hyllning av en socialt ansvarslös

”...kulturen spelar en mycket mer central roll i egoism uppvisar klara demokratiska brister, t.ex. demokratin än vad de två senaste årtiondenas litte- när företag utnyttjar barnarbetare eller låter persoratur antyder. En avancerad ekonomisk utveck- nalen arbeta i hälsovådliga miljöer. Det finns förelingsnivå tenderar att förstärka ett slags självför- tag som inte tycks inse att de långsiktigt också själverkligandevärde – en kombination av tillit, tole- va har glädje av stabila demokratiska strukturer. De rans, välbefinnande och deltagande – värden som har också ett ansvar för att medborgarandan utgör att medborgarna sannolikt önskar mer frihet vecklas genom det sätt arbetet organiseras och och självförverkligande. Samtidigt leder övergång produktionen ordnas. De mänskliga fri- och rättigtill ett kunskapssamhälle till en arbetskraft som är heterna måste exempelvis bäras upp inte bara av alltmer skicklig i att driva sina krav. På lång sikt kan demokratins formella institutioner eller av de folkinte demokrati uppnås på något enkelt sätt genom valda. Alla har ett ansvar för att främja demokratins institutionella förändringar eller manövrer på elit- moraliska värden av solidaritet och empati. nivå. Dess överlevnad beror också på de vanliga En av de viktigaste demokratifrågorna i vår tid medborgarnas värden och övertygelser.” blir därför hur den differentiering och individcent-

Detta handlar i stor utsträckning om globala rering som folkstyrelsen delvis själv bäddat för ska värderingsförskjutningar som sammanhänger med kunna matchas av gemensamma institutioner som allmänna utvecklingsdrag som modernisering och hävdar människovärdet.

41285-049-110 0-03-23 15.37 Sidan 60

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

1 Gunner 1999 27 SOU1996:169 2 Wihlborg 1999 28 Svallfors 1999 3 Ellegård 1999 29 Möller 1999 4 Bennulf och Hedberg 1999 30 Norén 1998 5 Thörn 1999 31 Boje 1999 6 Castells 1999 32 Wibeck, Forstorp och Economou 1998; Citron 1999 7 Jerneck 1999 33 Bennich-Björkman 1999 8 Falkemark 1999 34 Lindensjö 1999 9 SOU 1999:144 35 SOU 1999:10 10 SOU 1998:102 36 Bruhn 1999 11 Pierre 1999 37 Sörbom 1999 12 Sverenius 1999 38 Björnsson 1999 13 Olsson, Brink och Hibbs 1999 39 SOU 1996:169, s. 120 resp. 141 14 Hagevi1999 40 Montin 1998 15 Bruhn 1999 41 Lundström 1999, Denvall 1999och Jarl 1999respektive 16 Eriksson 1999, Jfr Lindgren1998 Khakee 1999. 17 Trondman 1999 s. 8. 42 Theodorsson 1999, Stubbergaard 1999och Meeuwisse 1999 18 Pierre 1999; Sverenius 1999 43 Uddhammar 1999 19 Carle 1999 44 Jeppsson-Grassman och Svedberg 1999 20 Siim 1999, Boje 1999, Peterson 1999 45 Englund 1999 och Lundström 1999 21 Möller 1998, s. 51 46 Inglehart 1999 22 Svallfors 1999 47 Ungdomarnas demokratikommission1999 23 Lundahl och Hansson 1999 24 Starrin et al. 1999 25 SOU 2000:3 26 Jfr SOU 1999:69, s. 238; Jfr emellertid Szucs 1999som menar

att internationella undersökningar visar att den svenska lokala

politiska eliten inte framstår som särskilt fjärmad från övriga

medborgare.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 61

6161

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Den globala offentligheten

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 62

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Globalisering

Genom de senaste decenniernas snabba och makten inte sällan diffus, avlägsen och svår att pågenomgripande samhällsförändringar har världen verka eller utkräva ansvar av. Med nätverket som drastiskt blivit mindre. Tid och geografiska avstånd dominerande organisatorisk princip har framför spelar numera allt mindre roll för att etablera vår allt den ekonomiska makten blivit ansiktslös och verklighetsbild. Via den internationella nyhetsför- utan tydligt centrum. Denna utveckling tycks i medlingens mångfaldiga kanalutbud är det i prin- första hand gynna redan etablerade grupper och bicip möjligt för människor i utvecklade länder att dra till att förstärka en rådande världsordning. vara närvarande i varje del av världen, i samma Särskilt påtagligt är detta inom populärkulturen ögonblick som viktiga händelser inträffar. De nya som får alltfler gemensamma drag och i grunden kommunikationsnäten gör det samtidigt möjligt speglar angloamerikanska normer, vanor och väratt stå i direkt förbindelse med miljoner andra män- deringar snarare än att skapa någon ”världskultur” niskor runt jorden, och därmed kringgå gamla i ordets egentliga mening. hierarkiska maktstrukturer. Vi blir delaktiga i Att världen krymper är inte resultatet av någon varandras tankar och erfarenheter på ett sätt som enstaka händelse, utan av en rad sammanlänkade varit omöjligt för tidigare generationer. Opinioner och samverkande processer. De viktigaste är förkan idag få världsomspännande omfattning, och modligen globaliseringen av ekonomi och kultur, framväxten av en global offentlighet tycks ligga medialiseringen av människans tillvaro och den inom möjligheternas gräns. komplexa informationstekniska utvecklingen.

När världen blir alltmer sammanlänkad blir vi Både tillsammans och var och en för sig har dessa också beroende av varandra, och av andra. Det är processer haft, och kommer att ha, stora konseinte längre möjligt att avskärma sig från omvärlden. kvenser för demokratin. Effekterna är dock inte Ekonomiska och politiska beslut, liksom deras ef- alltid entydiga eller lätta att tolka. Som Benjamin fekter, har idag ofta global räckvidd. Men medan Barber påpekar i en av våra forskarvolymer är tolkeffekterna i många fall blir omedelbart kännbara, är ningen också intimt beroende av svaret på frågan

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 63

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

vilken sorts demokrati vi ser som mest eftersträ- politiken, såväl i enskilda stater som i utbytet melvansvärd. Hur globalisering, medialisering, lobb- lan staterna. ning och informationsteknik påverkar demokratin De utvecklingsprocesser som nu ofta sammanär med andra ord en direkt funktion av demokra- fattas i begreppet globalisering har ofta haft en tins art och karaktär. central betydelse för det historiska skedet under se-

Nationalstaten, partiväsendet och det parla- nare delen av 1900-talet. Det gäller inte minst den mentariska systemet – den representativa demo- tekniska utveckling som gör att information utan kratins traditionella arenor – utmanas idag starkt av dröjsmål i allt större utsträckning är tillgänglig över den accelererande snabbheten i beslutsprocesserna, hela världen och att den är allt mer svårkontrolleinteraktiviteten och upplösningen av gamla grän- rad för makthavare som önskar censurera eller styser, liksom av mediernas växande makt och ekono- ra den på annat sätt. Internet, med sin utpräglade mins alltmer globala karaktär. Å andra sidan har de decentralisering och globalisering i ett och samma nya medierna och framför allt Internet, det första i system, är en symbol för detta nya förhållande. verklig mening gränslösa kommunikationsmedlet, Även annat utbyte över nationsgränserna, såsom bidragit till att vidga människors erfarenhetshori- handel med varor och tjänster, bidrar till att idéer sont, gett dem ett nytt kraftfullt redskap för demo- och kunskaper sprids. I ett globalt sammanhang är kratisk påverkan och lagt grunden för den globala det uppenbart att det som betecknas som globalioffentligheten. Utvecklingen skapar alltså en upp- sering i stort är till fördel för demokratin. sättning problem såväl som ett antal nya möjlig-

Globaliseringen i ett historiskt perspektiv

heter.

Demokratin behöver definieras på nytt under Globaliseringstemat är inte nytt, utan tankarna på nya förutsättningar och i en radikalt förändrad om- en kosmopolitisk ordning – politisk, ekonomisk elgivning. ler kulturell – har funnits i århundraden. Men i ett

Nittonhundratalet innebar ett genombrott för historiskt perspektiv är inte internationalisering demokratin på många håll i världen, bland annat i och globalisering en oavbruten trend i tiden. Under Sverige. När vår tideräkning övergått i 2000-talet är åren 1870–1913 präglades utvecklingen exempelvis demokratins erövringar först och främst förank- av en kosmopolitisk kapitalism och en annan rade i suveräna staters konstitutioner och i natio- globaliseringsfas med stor betydelse, inte minst på nella politiska kulturer. det idémässiga planet, ägde rum under 1700-talets

Vid skiftet till ett nytt årtusende används ofta senare del. Det har hävdats att den vidgning av begreppen internationalisering och globalisering i världsekonomin, eller globalisering, som skedde samhällsdebatten. Det som främst är av intresse för under senare delen av 1800-talet var mäktigare än Demokratiutredningen är att analysera hur ekono- den som ägt rum i slutet av 1900-talet. Relativt sett mins utveckling påverkar demokratins villkor och var sannolikt förändringen i de ekonomiska villatt bedöma hur det som kallas globalisering på- koren mellan exempelvis 1850 och 1870 större än kallar initiativ i syfte att vidmakthålla och stärka den mellan 1975 och 1995. folkstyret. Vid det skifte som nu är aktuellt sätter Det första världskriget innebar att den starka kapitalistiska system och marknadsekonomi i stor internationalisering av ekonomin som växt sig allt utsträckning sin prägel på utvecklingen och på starkare under 1800-talet bröts. En stark nedgång

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 64

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

skedde i utbytet mellan staterna, accentuerat av liseringen, bestående av avreglerade finansmarknabörskraschen i USA 1929. Mätt i procent av BNP der och världsomspännande nätverk för produkvar omfattningen i världshandeln och i utlands- tion och information. investeringarna år 1913för de rika industriländerna Somliga menar att distinktionen mellan interjämförbar med dagens omfattande ekonomiska nationalisering å den ena sidan och globalisering å internationalisering. Perioden mellan första världs- den andra sidan är av avgörande vikt. Enligt dessa krigets utbrott och cirka 1970skiljer däremot ut sig utmärks internationaliseringen, oavsett det är fråga från såväl tiden före som efter den. om ekonomiska, politiska eller kulturella relati-

Med utgångspunkt i de tendenser som kan iakt- oner, av att den är styrd eller överenskommen meltas de senaste årtiondena kan man dock inte utgå lan stater i en eller annan form. Somliga, men inte från att det kommer att ske en oavbruten fortsatt alla, hävdar att globaliseringen däremot innebär att globalisering framöver. Globaliseringen, liksom de enskilda nationalstaternas möjlighet att styra, idén om globalisering, måste ses i ett historiskt kontrollera eller välja mellan olika alternativ har perspektiv. Faser med ökad ekonomisk och kultu- försvunnit eller avsevärt minskat. rell integration tvärs över nationsgränserna har Andra analytiker betonar att globaliseringen växlat med faser där protektionism har rått och inte består av spontana skeenden. Att reglering på minskat utbyte över nationsgränserna ägt rum. nationalstaternas nivå ersätts med mellanstatlig el-

ler överstatlig reglering är ett resultat av en med-

Vad är globalisering?

veten politik. De mäktigaste staternas inflytande Begreppet globalisering används ofta utan att dess stärks. innebörd preciseras. Det brukas för att beskriva en

utveckling med världsomspännande kulturell kon-

vergens, snabb och global informationsspridning Globaliseringsprocesser

och ett allt friare flöde av kapital, varor och tjänster över nationsgränserna. Global miljö

Globalisering innebär utvidgning och intensifi- Flera samhällsvetare har påpekat att det under de ering av sociala, ekonomiska och politiska relatio- senaste årtiondena tillfogats ytterligare ett element ner – ett flerdimensionellt fenomen som omfattar i globaliseringen, nämligen insikten om en global många olika slags processer och som fungerar på miljö. många olika tidsskalor. I takt med vetenskapens landvinningar har vi

OECD har definierat globaliseringsprocessen i fått allt mer kunskap om människans beroende av ekonomiska sammanhang med en uppdelning i tre sin ekologiska omvärld och hur handlingsmönster etapper. En etapp utgörs av internationalisering och verksamheter idag hotar den. Genom medieroch har bland annat form av ett ökat handels- nas och informationsteknologins utveckling får vi utbyte. En annan etapp utgörs av transnationali- allt mer och allt snabbare kunskap om såväl kontisering och består bland annat av en ökning av ut- nuerliga verksamheters långsiktiga miljökonsekländska direktinvesteringar och tillväxt i multi- venser (t.ex. i form av ozonskiktsuttunning) som nationella företags operationer tvärs över nations- akuta miljökatastrofer (allt från jordbävningar till gränserna. Den tredje etappen är den direkta globa- kemikalieolyckor).

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 65

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Mänskliga rättigheter

Ett allt tydligare drag för dagens miljöproblem är att de är diffusa, det vill säga svåra att avgränsa i tid Föreställningar om övergripande gemensamma och rum. Å ena sidan kan det tolkas som att miljö- mänskliga rättigheter har fått en större spridning frågan blivit allt svårare att politiskt hantera – den och fäste såväl i överenskommelser mellan stater överskrider traditionellt politiska gränser, inte som genom bildandet av flera medborgarorganisaminst den nationalstatliga. tioner med global aktionsradie.

Å andra sidan kan det tolkas som att mänsk-

Kultur

ligheten för första gången ställs inför kunskapen om globala miljöproblem, problem där ingen na- Musik, konsumtionsvaror, filmer och underhålltionalstat eller region kan vara säker på att undgå ning har i många fall en nära nog världsomspänatt drabbas av negativa miljökonsekvenser, och nande spridning, symboliserad av märkesnamn där en enskild nationalstats agerande inte är till- som Mc Donalds, Coca Cola och Levi´s, artisträckligt för att undvika ett realiserande av dessa grupper som Beatles och ABBA och evenemang miljöproblem. som fotbolls-VM och OS. Det engelska språket har

Detta är grunden för att forskare ställer för- bl.a. därigenom fått en världsdominerande ställhoppningar på att de globala miljöproblemen kan ning. tjäna som bas för utvecklandet av ett globalt med-

Handel och utlandsinvesteringar

vetande om människans beroende av miljön och därmed kan politiska och sociala lösningar på Det som mer än något annat blivit centralt i diskusmiljöproblematiken underlättas. sionen om globalisering är emellertid den ekono-

miska utvecklingen de senaste årtiondena. Det är

Produktion och teknik

inte minst den internationella handeln, utlandsin- Genom den nya informationstekniken, inte minst vesteringarna och det finansiella kapitalets rörelse satellitbaserad television, har också föreställningen över gränserna som fått stor uppmärksamhet. om jordens befolkning som en ödesgemenskap Världshandeln 1996 hade en omfattning som kraftigt förstärkts. För allt fler yrkesgrupper, veten- var 16 gånger större än vad som var fallet 1950. skapsmän och forskare, företag och institutioner är Tillväxten är ett resultat av såväl medveten politik deltagandet i nätverk över nationsgränserna väl så (GATT, WTO m.m.) som bättre och billigare viktigt som tillhörigheten till en viss stat. transportmedelsorganisation och i viss utsträck-

Produktionsformerna har förändrats och en allt ning att vissa delar av Asien och Latinamerika växt större del av de varor och tjänster som erbjuds på i betydelse. Cirka 80 procent av världshandeln är marknaden baseras på kunskap och information dock koncentrerad till OECD-länderna. På vilket medför att produktionen i växande grad är marknaden existerar ojämlika villkor för handel: frigjord från geografiska och fysiska bindningar. Det är exempelvis ett problem att bl.a. Afrikas

En teknisk utveckling som gjort effektivare och bönder tvingas avyttra sina produkter till priser snabbare kommunikationer tillgängliga för allt fler långt under världsmarknadspriser. påskyndar utvecklingen. Att allt fler stater förfogar Utlandsinvesteringarna har växt ännu snabbare också över massförstörelsevapen som kan hota hela än utrikeshandeln. På 1980-talet ökade utlandsmänskligheten bidrar också till detta. investeringarna i världen med ett årligt genomsnitt

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 66

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

på 34 procent medan motsvarande tal för utrikes- företag förändrar sitt beteende till dessa ändrade handeln är tio procent. De 150 största företagen, villkor och resultatet är bland annat de ökade utfrämst koncentrerade till USA, Västeuropa och landsinvesteringarna. Japan, svarar ensamma för en tredjedel av utlands-

11 Finansmarknaden investeringarna.

Enligt viss forskning finns det de senaste årtion- Det mest betydelsefulla inslaget i globaliseringen av dena en ökad tendens till att stora världsomspän- ekonomin torde dock bestå i de fria rörelserna av nande företag sprider sina centrala funktioner till finansiellt kapital över gränserna. Med finansmarkflera stater och kontinenter. Detta till skillnad från nadens globalisering menas här handel med valuden organisation, med alla centralt styrande funk- tor, aktier, obligationer och andra värdepapper. tioner geografiskt koncentrerade, som var typisk Värdet på betalningar i denna handel har sjudubbfrån och med första världskriget och drygt femtio lats perioden 1990–1997 och den dagliga omsättår därefter. En bidragande faktor till den nutida in- ningen på valutamarknaden är 40 gånger större än ternationaliseringen är att innovationsprocesser i dagsvärdet i världshandeln med varor. stigande grad är globala och kräver närvaro i flera Omsättningen av svenska kronor mot utländsk olika stater och kontinenter för framgång i flera valuta var 1997 drygt åtta gånger större än 1986 på företags verksamheter. Färre gränshinder och den svenska valutamarknaden, samtidigt som både sänkta kostnader i långväga transporter har också BNP i löpande priser och utrikeshandeln endast lett till strukturförändringar bland annat till följd fördubblades. Den dagliga omsättningen på den av att skalfördelar ökat konkurrenskraften i stor- svenska valutamarknaden uppgick under 1997 till företagande. 100 miljarder kronor, vilket kan jämföras med att

Även detta förhållande har bidragit till att BNP för hela året beräknats till 1739miljarder kroutlandsinvesteringarna i världen har växt tre till nor. Betalningar kopplade direkt till utrikeshanfyra gånger snabbare än världshandeln. Den senare deln svarade endast för fem procent av omsätthar i sin tur växt drygt tre gånger snabbare än ningen av svenska kronor i valutahandeln. världsekonomin. Rörelserna på finansmarknaderna består till

Att utlandsinvesteringarna växt i stor omfatt- stor del av att kortsiktiga placeringar görs i en ning de senaste årtiondena har flera förklaringar. ständig strävan till värdesäkring och vinst. Numera En viktig förklaring är avregleringen av kapital- kan en sådan oavbruten handel i stort sett ske oavmarknaden och överenskommelser mellan staterna sett nationsgränserna med hjälp av en teknik som om ett regelverk på detta område, inte minst inom gör information omedelbart tillgänglig och med OECD. Detta har gett internationellt verksamma operationer som ger ögonblicklig effekt. Hur detta företag nya möjligheter att utnyttja kostnadsskill- kapital förflyttas beror till stor del på förväntnader beroende på differenser i löner, skatter och ningar, inte minst när det gäller räntor, skatter och utbudet av produktionsfaktorer i olika delar av på den effektivitet i verksamheten som olika markvärlden. Även teknologiska förändringar, framför nadsplatser kan erbjuda. Rörelser kommer till allt när det gäller IT, och den internationalisering av stånd på grundval av uppgifter om händelser som innovationsprocesser som nämnts ovan har bety- får en sekundsnabb världsvid spridning. Ofta är det delse. Framgång på marknader förutsätter att inte en bedömning av vilka reella effekter som den

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 67

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

uppgivna händelsen får i ekonomin utan en Men uppfattningarna går vitt isär när det gäller hur bedömning av hur andra aktörer kan förväntas re- stort detta tryck är, om utvecklingen är önskvärd agera på uppgiften som blir vägledande för hand- eller inte och hur en politik som vidmakthåller och landet. Politik som inte motsvarar marknadsanaly- vidgar demokratin bör se ut. Synen på globalitikers personliga bedömningar av vad som gynnar seringen är helt enkelt beroende av politiska värdeett visst lands ekonomi blir bestraffad med fallande ringar. Delvis beror skilda synsätt på en olikartad valutakurs och höjda räntor. verklighetsuppfattning om vilket handlingsutrym-

Förutom den avreglering på finansmarknaden me enskilda stater faktiskt har i nuvarande fas av som nu är nära nog global, och som inleddes på globalisering. Många menar att utrymmet för poli- 1980-talet i USA och Storbritannien, främjas till- tik på nationell nivå minskat, att handlingskraft växten i handeln med valutor av att transaktionerna främst måste visas för att åstadkomma en anpassär skattefria. De största investerarna och multi- ning till en omvärld som inte låter sig påverkas nationella organisationerna, som bestämmer hur inom nationsgränsernas ram. Alternativet till kapitalet placeras, har säte i USA, Storbritannien, anpassning nationellt är att i samverkan med andra Frankrike, Schweiz och Japan. Kapitalflödet är i stater åstadkomma handlingskraft bortom nationsprincip globalt, men spridningen av kapital är inte gränserna. jämnt fördelad över jordklotet.

Skevhet i informationsutbudet

Demokratiproblemen

Genom att underlätta ökad rörelsefrihet över grän- Marknadsekonomi och representativ demokrati serna ökar medborgarnas möjligheter att utnyttja samexisterar i Sverige. Från demokratisynpunkt sina medborgerliga rättigheter för att ha självfinns det därför skäl att i första hand ta fasta på att bestämmande i sina liv. På ett mycket intressant sätt det sociala kapital, den mellanmänskliga tillit och spränger globaliseringen ett antal gränser för det starka civilsamhälle, som främjar demokratins informationsutbudet. Medborgaren får snabbt tillutveckling även bedöms ha stor betydelse för gång till information om politiska händelser runmarknadsekonomin. Institutionerna, det vill säga tom i världen till glädje för sin bildning och kanske samhällets långsiktiga spelregler för mänsklig sam- också opinionsbildning. Allmän världsomfattande levnad, präglar handlingarna och bestämmer ut- tillgång till information om händelser i samma vecklingen i såväl det ekonomiska som politiska stund de inträffar torde också främja demokratin livet. Marknadsekonomi förutsätter inte bara en genom att ge flera medborgare ökade möjligheter rättsstat utan också goda och varaktiga institu- att påverka politiska beslutsprocesser i de fall dessa tioner, vars fortbestånd bäst främjas av demokrati. är öppna för demokratiskt inflytande.

Globaliseringens effekter för samhällsutveck- Det vidgade informationsutbudet är emellertid lingen, och därmed för demokratin, är ett kontro- till dominerande del präglat av ett västerländskt versiellt ämne i politiken och ganska vitt skilda me- perspektiv. Denna skevhet har betydelse för hur de ningar finns också bland samhällsforskare. Att politiska debatterna utformas runtom i världen. globaliseringen utsätter nationalstaterna och sam- Det finns en risk för att globalt inflytelserika hällets institutioner för ett omvandlingstryck råder medier skapar internationella eller globala opiniodet kanske inte delade meningar om. ner som påförs medborgarna uppifrån. En verkligt

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 68

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Vad händer med nationalstaterna?

global offentlighet fordrar att medborgaren får tillgång till ett mycket brett spektrum av perspektiv En stor del av diskussionen på detta område gäller och synvinklar på såväl det globala som det natio- emellertid hur nationalstaternas möjligheter påvernella och det lokala. kas av globaliseringen. Här går meningarna vitt isär.

Informationsutbudet har en slagsida till förmån Några menar att nationalstaterna är på väg att spela för de mest resursstarkas efterfrågan och intressen. ut sin roll och att de har en framtid lik svunna tiders Möjligheterna till deltagande i massmediernas stadsstater eller imperier. Andra menar att staternas skildringar och debatter med internationell räck- roll förvisso förändras men att de i vissa avseenden vidd föreligger endast för ett fåtal. Risken för att har en än viktigare roll att spela även i framtiden. även en omfattande konsumtion av mediernas De som hävdar detta brukar också understryka att innehåll leder till en ensidig världsbild är alltså den hittida globaliseringen i allt väsentligt är ett påtaglig. resultat av beslut av och genom staterna. Åter andra

brukar hävda att enskilda nationalstater måste sluta

Ojämlik rörelsefrihet

sig samman i större grupperingar för att undgå att Demokratins ideal förutsätter ett öppet samhälle. bli randstater utan egentligt inflytande på den poli- Vars och ens rätt att ta sig till närmaste järnvägs- tik som är angelägnast för framtiden. station eller flygplats och ta sig vart som helst i värl- Det finns de som menar att globaliseringen den utan tillstånd från statsmakten betraktas i innebär att staterna fragmenteras, och att olika demokratier med goda skäl som en viktig demo- delar av statsmakten tenderar att vävas in i olika kratisk rättighet. Det är i diktaturer och av själv- omvärldar av internationella organisationer, andra härskare som ett fritt utbyte över gränserna för- stater, företag och intresseorganisationer och att nekas. Att bygga hinder vid statsgränserna ingår olika delar av statsmakten i allt mindre grad är ofta i strategier för att stoppa en demokratisk ut- kopplade till varandra. Andra menar att en uppveckling. splittring också sker av samhället inom national-

Förutsättningarna att utnyttja rörelsefriheten staterna. över nationsgränserna är inte jämlika. Det är också Det är en illusion att tro att alla sitter i samma ett faktum att även de formella möjligheterna för båt i den globala ekonomins nationalstater. Villlågutbildade och resurssvaga personer att fritt röra koren skiljer sig radikalt mellan de globalt lättsig över nationsgränserna snarast är mindre nu än rörliga specialisterna (symbolhanterarna), de yrkesvad de var för hundra år sedan. verksamma i företag som är utsatta för inter-

Och medan rörelsefriheten över nationsgrän- nationell konkurrens och övriga, exempelvis serna på finansmarknaden ökat enormt de senaste arbetslösa och de som är sysselsatta i lokala serviceårtiondena så har hindren när det gäller inter- näringar. Det kan komma att leda till sociala slitnationell rörlighet blivit större för i varje fall den ningar mellan de förra och de senare. lågutbildade arbetskraften. Kulturbunden kom- Globaliseringen har alltså inte bara gränsövermunikation har blivit allt viktigare i den högt skridande effekter. Möjligheterna till lokalt inflyutvecklade ekonomin. Det har bidragit till en hög tande på arbetsplatser och i kommuner påverkas av rörlighet men endast för en mindre krets av speci- fjärrägande, det penningpolitiska beroendet av alister. omvärlden etc.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 69

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det förhållandet att Sverige som stat anslutit sig till till expertbaserade organisationer utom politikers väsentligt fler internationella organisationer med räckvidd. Förutsättningarna för insyn, påverkan maktbefogenheter i nuläget jämfört med vad som och utkrävande av ansvar är i allmänhet avsevärt var fallet vid förra sekelskiftet antyder vidare att bättre när det gäller beslut som föregåtts av förstatens makt inte behöver ha minskat. Men det går handlingar i kommuner och i Sveriges riksdag än inte att sätta likhetstecken mellan staternas möjlig- när beslutet formulerats i förhandlingar med andra heter att reglera samhället, nationellt och internati- stater, i mellanstatliga organisationer eller i exemonellt, och medborgarnas möjligheter att vara pelvis internationella standardiseringskommissiodelaktiga, deltagande och ha inflytande i demo- ner. kratiska beslutsprocesser. Demokratin fördjupas Det är en allmänt omfattad tes bland förhandknappast om statens möjlighet att reglera växer lingsforskare och praktiker att tystnad under förgenom internationellt samarbete eller genom handlingsskedet gynnar möjligheterna att nå ett gemensamt beslutsfattande med andra stater och eftersträvat resultat. Även om syfte, motiv och redenna reglering sker i former där medborgarnas sultat vid övernationella förhandlingar redovisas möjligheter till inflytande minskar. Särskilt allvar- kan det vara svårt för medborgare att få insyn och ligt för demokratin blir det om nationalstatens ha inflytande i sådana beslutsprocesser. Det är svårt makt minskar samtidigt som medborgarnas möj- att veta hur och av vem man ska utkräva ansvar: Var ligheter att kontrollera och styra statsmakten också förhandlingsresultatet det bästa möjliga med tanke minskar. på uppgivna syften och motiv?

Det är dessutom ofta svårt att återta besluts-

Förhandlingspolitiken

makt som delegerats till övernationella organisatio- Internationaliseringen av politiken innebär att allt ner. De bygger på förhandlingar och enighet åstadflera beslut om regleringar är ett resultat av för- kommen genom kompromisser. Missnöje med ett handlingar mellan stater istället för av öppna, beslut kan i vissa fall bara hanteras genom att träda demokratiska beslutsprocesser. Inrikes- och utri- ur organisationen. Därmed lämnar man också ett kespolitiken har sammanflätats alltmer och gräns- beslutsfattande som anses vara av yttersta vikt för området mellan inrikes- och utrikespolitik har de den enskilda staten. Skillnaden mellan vad som senaste decennierna blivit allt mera diffust. Ut- å ena sidan är folkvaldas ansvar och det som de å vecklingen innebär också att beslut flyttas längre andra sidan har förutsättningar att påverka riskerar bort från medborgarna, till sammanhang som är att bli mycket stor. En växande misstro mot demosvårare att överblicka och känna. När beslut vuxit kratin kan bli resultatet. fram i internationella nätverk och partnerskap för- Hur medborgarna kan kontrollera beslut och svåras ansvarsutkrävandet. beslutsprocesser är här en central fråga. Delege-

Förhandlingar är förvisso också ett inslag i ringen av beslutsfattande till övernationella organ nationell politik. Här finns dock ett regelverk och kan bli så omfattande och långtgående att det polien offentlighet som alls inte föreligger i samma tiska systemet drivs till en punkt där man inte utsträckning när politik delegerats till mellanstat- längre kan tala om det som en demokrati. Beslut liga eller överstatliga institutioner och självfallet som tillkommit efter förhandlingar och genom heller inte när sådant beslutsfattande är delegerat kompromisser mellan många stater är i allmänhet

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 70

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

svåra att ändra. Grunden för kompromissen kan Öppenhet, insyn och en genomskinlighet som möjryckas undan om en av flera punkter i en överens- liggör att ansvar utkrävs är omistliga värden i en kommelse förändras och därför kan förändringar demokrati. Det finns en risk att dessa värden förutebli trots att det finns en stor uppslutning bakom skingras om politiskt beslutsfattande sker i former krav på förändringar på just denna punkt. Om med lägre halt av demokrati, när öppna besluts- Sverige allt mer bäddas in i en internationaliserad salar ersätts med slutna förhandlingsrum. Den hotförhandlingsdemokrati, finns det risk för att man bild som framträder är att de internationaliserade reducerar medborgarnas möjligheter att ha insyn demokratierna och de övernationella organisatiooch vara delaktiga i beslutsprocesserna. nerna kommer att leverera en alltför anonym och

Inför och under övernationella förhandlingar är inflexibel politik som inte motsvarar den segerrika stora delar av beslutsunderlaget ofta hemliga. Det demokratins krav på tillgänglighet, öppenhet och gäller inte minst kunskaper och bedömningar av rörlighet. andra medverkande staters förhandlingspositioner. I allmänhet finns också en obenägenhet att tydligt Detta innebär självfallet inte ett fördömande av klargöra den egna statens förhandlingsposition, internationellt samarbete eller nödvändigtvis en eftersom framgång i förhandlingar med många varning för ett utökat mellanstatligt samarbete och utomstående parter förutsätter ett mandat som överstatligt beslutsfattande. Beslut om Sveriges inmedger flexibilitet. Offentlighet inför förhand- träde i övernationella organisationer kan mycket lingar kan leda till låsningar som skadar möjlig- väl vara demokratiska utan att den aktuella orgaheterna att tillgodose ”den egna nationens intresse” nisationen i sig är en demokrati. Deltagande i under realförhandlingarna. Beslutsprocesser gen- internationella organisationer kan motiveras med om internationella förhandlingar riskerar att bli andra värden än demokratins, exempelvis fred, mindre förutsebara, vilket minskar förutsätt- ekonomisk tillväxt eller förbättrat skydd för liv. ningarna för insyn och inflytande. Samverkan mellan stater kan öka möjligheterna för

För i varje fall små stater gäller också att natio- politiska krafter i demokratier att gemensamt nellt samförstånd som regel anses stärka förhand- åstadkomma handlingskraft när villkoren för polilingspositionen i internationella sammanhang. tikens bedrivande ändrats till följd av att ekono- Internationella förhandlingar är ofta tröga och tids- mins aktörer agerar i och mellan många stater. krävande. Beredskap för att regeringsskifte kan Politiskt förtroendevalda i små stater upplever sig inträffa under förhandlingarna är ett förhållande ofta satta under press från resursstarka särintressen som stimulerar till samförstånd. När partier avstår som med hänvisning till möjligheterna till interfrån att artikulera medborgaropinioner eller idé- nationell rörlighet vill styra politiken i en bestämd mässigt förankrad politik av detta skäl är det ett riktning. exempel på hur ett föregivet statsintresse sätts före demokratins ideal. När beslut i ökad utsträckning Demokratiska staters samverkan kan därför vara fattas i slutna rum och utan att frågorna debatteras ett uttryck för en strävan att hävda breda medboröppet av etablerade partier ökar utrymmet för att garintressen gentemot starka särintressen. Men även extrema, odemokratiska krafter kan vinna ibland uppfattar skilda medborgargrupper att just stöd i opinionen. allianser mellan stater och särintressen hotar vär-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 71

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

den som är omistliga. I en global opinionsbildning En ordning där politiskt beslutsfattande sträcks ut och lobbning sätter de därför igång särskilda akti- till flera och åtskilda nivåer, inte minst i interoner för att öppna ofta slutna rum och få till stånd nationella sammanhang, kan lätt leda till att styret samtal om en delvis alternativ politisk dagordning. I blir ytterst komplext och svåröverskådligt. Vikten dessa sammanhang kommer ofta IT-instrumentet till av att inte belasta demokratiska institutioner med användning för att kommunicera och mobilisera. sådant som lika bra, eller bättre, kan klaras ut utan

medverkan av representativt sammansatta försam-

Demokratipolitik i globaliserade miljöer

lingar ökar. Demokratin i sig själv förutsätter en Få, om ens någon, torde i dag vilja hävda att det hög grad av självbestämmande för individerna, med tanke på det allmänna bästa är möjligt att avstå enskilda eller i frivillig samverkan med andra. från samarbete mellan staterna och beslutsproces- Det är viktigt att verka för att beslutsprocesser ser som, helt eller delvis, sker på mellanstatlig eller på alla nivåer öppnas så att medborgarna kan göra överstatlig nivå. Det finns värden som är viktiga att bruk av sina medborgarskap. Där maktutövning hävda och som bäst, eller i vissa fall endast, kan häv- sker ska insyn också finnas. All delegering av polidas i internationella fora utan procedurer som helt tisk makt till förhandlingsbaserade beslutsproöverensstämmer med demokratins ideal. I den mån cesser kräver särskild motivering och bör göras sådana procedurer inte kan ersättas med demokrati föremål för politisk debatt i öppna fora. Och i alla måste procedurerna göras så demokratiska som organ som fått politisk makt delegerad till sig måste möjligt. största möjliga offentlighet påfordras. Situationen

Från demokratisynpunkt är det emellertid vik- idag inom åtskilliga organ lämnar mycket övrigt att tigt att inte stanna vid detta konstaterande. Det är önska. Det är ett politiskt ansvar för dem som delejust vetskapen om att det finns starka drivkrafter gerar maktutövning att också kräva den öppenhet för en internationalisering av politiken, och att en som är nödvändig för demokrati. sådan internationalisering kan vara nödvändig för

Lokalt självstyre

att vidmakthålla demokratins legitimitet, som är en av de största utmaningarna när det gäller att hävda För att hävda demokrati i en tid av globalisering bör folkstyrets principer inför 2000-talet. Hur ska då man förlägga beslutsfattande till lägsta effektiva demokrati bäst kunna möta en fortsatt globalise- beslutsnivå. Globaliseringen ger i sig argument för ring och utsträcka alla medborgares möjlighet till ett starkt lokalt självstyre. I ett samhälle där meddeltagande, inflytande och delaktighet? borgarnas rörlighet är stor, inom och utanför

nationsgränserna, gäller detta inte bara självstyre

Offentlighet och medborgarinflytande

lokalt inom ett geografiskt avgränsat territorium. I det skede av globalisering vi nu befinner oss krävs Det kan också gälla självstyre lokalt för mindre insatser för att frigöra individer så att alla har för- grupper och kollektiv, oberoende av kommunmåga att så långt möjligt på jämlika villkor delta i gränser, inom åtskilliga områden. det politiska beslutsfattandet. Det kan gälla utbild- Ett centralistiskt beslutsfattande inom nationalningsinsatser när det gäller språk och kulturkom- statens ram kan försvåra folkviljans förverkligande petens likaväl som att göra effektiv datakommu- lokalt och regionalt inom riket. Genom att öka nikation tillgänglig för alla. möjligheterna till lokalt självbestämmande och

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 72

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

anpassning av politiken till lokala förhållanden het i dessa politiska processer minskar otvivelaktigt stärks möjligheterna för flera att framgångsrikt del- den demokratiska legitimiteten för besluten. ta i ett samspel internationellt och globalt. Så kan

Nationell demokrati

man demokratiskt ta till vara de ökade möjligheterna till rörelser över, och kommunikation obero- Det är på nationalstatens nivå som utmaningarna är ende av, nationsgränser. störst när det gäller att i globaliseringens tid vid-

makthålla och förstärka demokratin. Det ska sam-

Regionerna

tidigt noteras att utmaningarna som skulle möta Globaliseringen innebär förändrade konkurrens- om globaliseringens mönster bryts, och vänds i sin förhållanden inte bara mellan företag utan även motsats, med största sannolikhet vore ännu svårare inom stater, regioner/lokala ekonomier. Det hand- att hantera. lar ytterst om en tävlan i attraktivitet och om Varje uppgift om nationalstaternas snara död arbetstillfällen. Regionala intressen kan sålunda och upphörande måste bedömas som överdriven. vara annorlunda än nationella intressen. Det är lät- Trots globaliseringen är många stater alltjämt först tare för mindre enheter, som regioner och lokala och främst beroende av sina hemmamarknader. I miljöer, att etablera sig som noder i olika kunskaps- Japans och USA:s fall är det exempelvis bara värdet eller produktionsnät än för hela nationella ekono- av tio procent av produktionen av varor och tjänsmier. ter som avsätts utomlands. I Sverige och övriga

En viktig konsekvens är att nya allianser nordiska länder är utlandsberoendet visserligen utvecklas i politiken. I den traditionella, nationella större. Det finns dock argument som talar för att ekonomin skapades varaktiga (korporativa) allian- välfärdsstaterna av idag gjort även mindre länder ser mellan stora företag, fackliga organisationer och mera robusta inför globaliseringens verkningar och staten. Den förhandlingsekonomi som utvecklats att dagens utvecklade industriländer är väsentligt på det nationella planet återfinns i den nya situa- mindre sårbara för exempelvis konjunktursvängtionen även på det regionala planet. Till skillnad ningar än vad staterna var på 1870- eller 1930-tafrån tidigare är de regionala partnerskapen mer len. Samtidigt finns emellertid en motverkande mångfacetterade och svåra att avgränsa. De för- tendens. En minimal störning i investerarnas inforstärks av en europeisering på idéplanet där partner- mationsbehandling, s.k. informationsturbulens, skapstanken genomträngt den regionala sfären. har framkallat svåra kriser under 1990-talet, t.ex. i

Dagens utvecklingspolitik hanteras, som vi ska Japan. I framtiden kan sådana kriser komma att bli återkomma till, i mindre grad exklusivt inom de of- regel snarare än undantag. fentliga systemen. Den inbegriper även allehanda Globaliseringen omvandlar staternas villkor. privata aktörer. Förhandlingssystem riskerar dock Förändringarna går emellertid inte bara i en riktalltid att skapa slutenhet och inkludera endast ett ning. I vissa fall medför globaliseringen att i varje fåtal. Den demokratiska utmaningen är således att fall somliga nationalstaters makt ökar. I andra fall skapa öppenhet och ökat deltagande i utvecklings- har globaliseringsprocesser minskat staters makt. processerna. Vidare krävs offentliga mötesplatser Inte minst har själva föreställningen om att den för samtal om den regionala utvecklingen. Utan politiska handlingsfriheten minskat kommit att få medborgarnas deltagande, inflytande och delaktig- stor betydelse.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 73

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Obekymrade entusiaster inför globaliseringen och Utvecklingen är alltså inte ödesbestämd; den är bekymrade skeptiker inför samma utveckling gör beroende av vilken politik som väljs. Det är möjligt ofta en likartad analys av globaliseringens inverkan att föra en politik som minskar sårbarheten och på nationalstaten: Globaliseringen medför att hindrar oönskade konsekvenser av globaliseringen politiska regleringar i demokratisk regi i ökad och det är möjligt att föra en politik som ökar utsträckning ersätts med regleringar i form av möjligheterna till demokratisk påverkan även på marknadsmekanismer. Där den ene ser en ökad globala förhållanden inom nationalstatens ram. Utindividuell frihet som ett viktigt demokrativärde vecklingen är inte given. Det är i stor utsträckning som vinns genom utvecklingen, ser den andre för- den politiska viljan som avgör demokratins situalusten av möjligheten till ett gemensamt demo- tion, såväl inom nationalstaten som i övrigt, även i kratiskt beslutsfattande som det mest centrala i det en globaliserad värld. dynamiska förloppet. Den senare kategorin brukar

Globala marknadsregler

hävda att de individuella friheterna är ojämnt fördelade och att marknadsreglering riskerar att leda Ingen marknadsekonomi kan fungera utan regler. till växande orättvisor medan de förra menar att ge- En kapitalism som får sätta sina egna regler tenmensamt beslutsfattande ofta är förtryckande för derar att föröda sig själv. Likaväl som ett regelindividerna och leder till effektivitetsförluster. system för marknadsekonomin under demokratin

Det finns också bedömare som menar att det utvecklats inom ramen för nationalstater är det alls inte rör sig om en maktförskjutning från sannolikt att ett sådant regelsystem behövs också politiskt inflytande till marknadspåverkan utan att på global nivå. Många ifrågasätter om de institubegreppet ”systemkapitalism” ger en mera korrekt tioner som idag finns är tillräckliga för att möjligbeskrivning av Sverige. Systemkapitalismen består göra marknadsekonomins framtid. av möten mellan demokrati och ekonomi inne i Ett omfattande byggande av internationella olika system, och via systemsamband som är både institutioner för att möta utmaningar som inte ”ekonomiska”, tekniska, legala och politiska till sin nationalstaterna ansett sig kunna, eller vilja, möta natur. Globaliseringen beskriver rörelser inom på egen hand har pågått under hela 1900-talet. dessa system och kan naturligtvis förskjuta makten Detta har skett i intensivare takt under den senare parterna emellan. hälften av 1900-talet, inte minst i Europa men även

på global nivå. Det är sannolikt att detta institu-

tionsbyggande kommer att fortsätta med den ut-

veckling som nu kan iakttas. Röst från Demokratitorget Det är inte självklart att dessa institutioner är ”David Helds idéer om en kosmo- förankrade i demokratiska former. Under senare år

har privata institutioner för reglering av inter-

politisk syn på demokratisk

nationella förhållanden växt kraftigt i omfattning.

styrning där medborgarna har

Det gäller exempelvis privata skiljedomsförfaran-

flera medborgarskap, nationellt,

den, organ för standardisering, kreditvärderingsregionalt och globalt, tycker jag 41

institut m.m. Det är inte heller på det sättet att alla hör hemma här på 2000-talet.” politiska initiativ för att påverka och reglera inter-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 74

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

nationella förhållanden tas genom staterna. Med- er har visat sig kunna spela en stor roll i sådana

borgarrörelser med ambitioner att spela en global sammanhang, exempelvis i samband med förhand-

roll har växande betydelse. lingarna om MAI-avtalet (ett multilateralt investe-

Det senaste årtiondets kraftfullaste globalise- ringsavtal), valfångstkommissionens möten, FN:s ringsinitiativ som tagits från staternas sida har ägt miljö- och kvinnokonferenser etc. Medborgar-

rum i Europa, genom EU:s tillkomst, utveckling organisationerna måste ges reella möjligheter till och utvidgning. (Det svenska EU-medlemskapets insyn, deltagande och inflytande när regelverk utbetydelse, konsekvenser och möjliga orsak till formas på global nivå. Det är ett sätt att stärka reforminitiativ på demokratins område behandlas i möjligheterna för demokratiska processer i det som ett annat avsnitt.) annars lätt blir slutna förhandlingsordningar.

Globala regimer Demokratibistånd

Det finns också förslag till åtgärder för en förbättrad Många länder i tredje världen saknar rättsstat, demokratisk styrning på global nivå. Ett av de mest mänskliga fri- och rättigheter och okorrumperad

genomarbetade finns genom ”The Commission on förvaltning. Tillsammans med ett tungt kolonialt Global Governance”. Här föreslås bland annat en beroendeförhållande bidrar detta till att skapa en

ordning för att enskilda, minoriteter och frivillig- ond politisk-ekonomisk cirkel. Inte i något land

organisationer ska kunna få sin sak framlagd i med fria val och fri press har massvält inträffat. Förenta Nationernas säkerhetsråds dagordning. Breda folkopinioner är starkt engagerade i frå-

Förslag finns också om ett ekonomiskt säkerhetsråd gor med krav på lösningar som i många fall bara knutet till FN i syfte att öka det demokratiska in- kan åstadkommas genom ett starkt utvecklat inter-

flytandet och kontrollen när det gäller världs- nationellt samarbete. I vissa fall måste lösningarna

ekonomins utveckling. Initiativ föreslås också för en vara globala. En av de viktigaste utmaningarna inreformering av det politiska säkerhetsrådet liksom för 2000-talet är därför att stödja processer som för en förstärkning av den internationella rätten. Vi möjliggör deltagande, inflytande och delaktighet menar att dessa reformförslag bör ha stor tyngd i för medborgarna.

den svenska FN-politiken. Av central betydelse är Sveriges ansträngningar för

Åtskilliga andra förslag till ett ökat demokratiskt att utveckla demokrati och mänskliga rättigheter

inflytande på regleringen av internationella och inom ramen för utvecklingssamarbete på alla nivå-

globala förhållanden har lagts fram. Ett förslag er, genom FN såväl som genom bilaterala sam-

gäller en ordning för global kreditförsäkring. I arbetsavtal. Ett särskilt problem utgör det stora Sverige har bland annat förslag lagts fram om antalet människor som är på flykt, vilkas politiska initiativ till en global finansinspektion. och medborgerliga rättigheter är mycket svaga.

Enskilda organisationer och politiska partier, men Välorganiserade och kapitalstarka särintressen gör också statliga och kommunala myndigheter i stora ansträngningar för att påverka de regelverk Sverige spelar en viktig roll. Genom samarbete med och regimer i vilka internationella och globala spel- sina motsvarigheter i andra länder kan de förstärka regler läggs fast. Frivilliga medborgarorganisation- en demokratisk kultur.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 75

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Världsmedborgare?

heter att utforma procedurer utan att skada den Det finns många skäl att betrakta jordens befolk- demokrati som erövrats på lokal, regional och ning som en politisk ödesgemenskap. Ett världs- nationell nivå. Globaliseringens omfattning och medborgarskap måste därför realiseras i annan innebörd är inte ödesbestämd utan bestämd av form än som en idealistisk dröm. Universella politisk vilja. Som ett litet land med stort utlandsmänskliga fri- och rättigheter måste ges en starkare beroende har Sverige stor anledning att söka gå i ställning i den internationella rätten liksom möjlig- spetsen för ett bättre fungerande demokratiskt heterna att förebygga och bestraffa förbrytelser styre på global nivå. gentemot dessa rättigheter. Detta förutsätter att principen om att suveräna staters rätt till oinskränkt självbestämmande inte accepteras. Nationernas självbestämmanderätt kompletteras med legitima möjligheter för förtryckta att få sin sak prövad och möjligheter för världssamfundet att ingripa till skydd för dem som inte får sina universella rättigheter tillgodosedda inom enskilda stater. De försök som gjorts för att utarbeta en stadga med universella mänskliga skyldigheter för stater och enskilda inom ramen för Förenta Nationerna är av intresse i detta sammanhang.

Cirka 1,3 miljarder människor beräknas leva i absolut fattigdom. Fler än 800 miljoner människor lider av undernäring. Möjligheterna att möta ytterst allvarliga kriser, som massvält, är större när demokrati och fri åsiktsbildning råder. Det finns starka skäl att tro att det är med förstärkt demokrati i internationella sammanhang och på global nivå som en tryggare och rättvisare värld med större välstånd bäst byggs. När kriser hotar världen i sin helhet måste också demokratins räckvidd göras global.

Det finns också starka skäl att arbeta för att stärka möjligheterna till deltagande, inflytande och delaktighet på medborgarskapets grund i den reglering som sker i internationella och globala sammanhang. Lika viktigt är att åstadkomma ett demokratiskt inflytande på områden där en demokratisk reglering på global nivå saknas. Det gäller exempelvis globala miljöfrågor. Där finns det möjlig-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 76

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

I samspelet mellan människor behöver kunskaper, åstadkomma mötesplatser och offentliga rum där

erfarenheter och åsikter kunna utväxlas så att kon- alla ges möjligheter att delta, vara delaktiga och

flikter kan blottläggas och lösas i en fortgående ha inflytande i opinionsbildningen skapas förutsätt-

dialog. Att denna kommunikation fungerar väl är ningar för en upplyst förståelse i gemensamma

av central betydelse för demokratin. Genom att angelägenheter.

Medialisering

I ett globaliserat samhälle spelar medierna en grund bilda sig en ståndpunkt om det gemensammycket betydelsefull roll för det offentliga samtalet ma bästa. och därmed för politiken och folkstyrelsen. Har det exempelvis blivit lättare för alla att göra Genom förmedling av vetenskapens och exper- sina röster hörda? Somliga upplever att motsatsen tisens kunskaper blir det möjligt för oss att veta gäller. Trots utbudets omfattning finns det grupper också sådant som våra sinnen inte direkt kan för vilka medieutbudet ändå kan vara svårtillgänguppfatta. I det tekniskt avancerade och speciali- ligt. Mångfalden i kanaler för mediedistribution serade samhället är beroendet av medier stort. Det motsvaras inte av en lika stor mångfald i perspektiv räcker inte långt att bara hålla egna ögon och öron när det gäller skildringar av verkligheten eller framöppna. förandet av åsikter. Koncentration av ägandet kan

Mediernas förmedling av information blir där- leda till skadliga mediemonopol. Åtskilliga menar för avgörande för alla människor på flertalet av de att medierna i allt större utsträckning ägnar sig åt områden där vi behöver bilda oss en uppfattning underhållning och ytliga diskussioner, mycket som medborgare. De skapar till stor del våra bilder snuttifierat tjatter men få upplysande och efterav såväl omvärlden som oss själva. Medierna påver- tänksamma samtal. kar även den politiska dagordningen och granskar Konkurrensen på mediemarknaden medverkar den offentliga maktutövningen. vidare till ett uppskruvat tempo i nyhetsförmed-

Samtidigt reser mediernas utveckling en rad frå- lingen som inte alltid är förenligt med den journagor kring det offentliga samtalet. Det finns tenden- listiska etikens krav på källkritik. Nyhetsförmedser som gör att den avlägsnar sig från det demo- lingen har också fått en ökad betydelse för de kratiska idealet om en upplyst förståelse. Givetvis finansiella rörelserna på aktie- och penningmarkär det svårt att nå målet om en fullständig och naden. Det har lett till att resursstarka grupper begriplig kommunikation som ger varje medbor- söker påverka innehållet i ofta resurssvaga mediegare som är berörd av beslut möjlighet att på saklig företags rapportering. Det finns också ett ofta på-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 77

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

talat flockbeteende som i synnerhet när journalis- dag alls så stort som före de moderna mediernas getiken gäller enskilda människor kan stå i motsats- nombrott. Det är också sannolikt att medierna biställning till demokratins krav på upplyst förstå- dragit till att minska auktoritetstron och gjort fler else. Dessa utvecklingstendenser har betydelse för människor kritiska till framförda påståenden. Vidom i vilken utsträckning medierna kan svara mot gade kunskaper har gjort att ståndpunkter som folkstyrelsens krav. tidigare fick förbli oemotsagda därför att de fram-

Kampen om makt i samhället är i dag till stor del stod som odiskutabla nu sätts i fråga till följd av att en fråga om kamp om massmediernas uppmärk- människor fått kunskaper om att det finns altersamhet. Dagens politiska makthavare måste erövra nativa argument. och förtjäna allmänhetens respekt vid framträdan- Det ökade och friare informationsflöde som de i medierna – att inneha ett mandat som folkvald medieutvecklingen medfört har på många sätt bieller vara formellt utnämnd i en hög position ger dragit till att stärka medborgarnas möjligheter till inte i sig legitimitet. Denna allmänhetens kritiska deltagande, inflytande och delaktighet. Det finns hållning gentemot dem som utövar makt är en de- skäl att tro att många slags maktmissbruk blivit mokratisk tillgång. väsentligt svårare att utöva. Inskränkthet och

Det är inte bara politiker som i ökad utsträck- bigotteri utmanas. ning ser medierna som den arena där förtroende Mediernas vitala roll i demokratin måste få vinns och/eller förloras. Medborgarundersök- ökad politisk uppmärksamhet. Det gäller självfallet ningar visar också att allmänheten bedömer att den statliga mediepolitiken och vad som är möjligt uppmärksamhet i press, radio och TV är det mest och lämpligt att påverka genom beslut i regering effektiva sättet att påverka – effektivare än att rösta och riksdag. Med det synsätt Demokratiutredi valen och effektivare än arbete i politiska partier. ningen valt är det också angeläget att diskutera på

vilket sätt medborgare, sammanslutningar och

företag kan ta ett ansvar för att medierna ska bidra

Mediernas demokrativärde

till en upplyst förståelse. Det är en central politisk

Mångfald och öppenhet

fråga. Den kan kanske inte få ett svar genom lagar Ny teknik, ökade och bättre spridda kunskaper eller beslut i folkvalda församlingar. Men den kan få och en demokratisering har gjort många tidigare ett politiskt svar genom en diskussion som ställer slutna samhällen allt öppnare. Fler människor har olika parter till svars för vad de gör eller inte gör. En fått förutsättningar att vara bättre underrättade om fortlöpande sådan diskussion behövs vid sidan av sin samtid i dag än vad som varit fallet i någon an- en politik som syftar till att hindra monopol, öka nan generation. Detta är ett obestridligt och stort mångfalden och öppenheten i samhället. framsteg från demokratisynpunkt. Och allt talar

”

för att möjligheterna att sprida information och Röst från Demokratitorget öka medieutbudet kommer att växa ytterligare i

”En av demokratins verkliga förgrundsfigurer, Voltaire

snabb takt under överskådlig framtid.

skrev: ’Jag hatar Dina åsikter, men skulle kunna ge mitt

Genom utbudet i medierna kan fler skaffa sig

liv för att Du får framföra dem ’. Något som många

kunskaper. Trots att klyftor alltjämt finns på infor-

idag, speciellt massmedia, borde ta till sig lite bättre!”

mationsområdet är inte elitens kunskapsövertag i

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 78

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Fri åsiktsbildning Försvar för det öppna samhället

Fri åsiktsbildning är en oumbärlig förutsättning för Ett klassiskt demokratiskt ideal är att beslut ska demokrati. Alla ska ha möjligheter att komma till baseras på de bästa argumenten och tillgodose det tals. Hinder ska inte finnas för enskilda att kunna ta gemensamma bästa. Det är bara genom en offentlig del av vad andra har torgfört. Idealet om politisk diskussion som arguments värde och giltighet i jämlikhet ställer inte bara krav på allmän och lika politiska sammanhang kan vinna legitimitet ur rösträtt. Det reser också anspråk på en politik där demokratins synvinkel. Rationalitet och offentligalla medborgare ges möjlighet att aktivt bilda opi- het är så sett två sidor av samma sak. Inskränknion. Att säkerställa utrymme för kritik och pro- ningar i yttrandefriheten är därför inte bara illdåd test även när sådana yttringar är obekväma är en mot enskilda individer utan också sabotage mot angelägen politisk uppgift. Ett sådant klimat kan möjligheterna att utröna allas gemensamma bästa. påverkas av lagar och politiskt beslutsfattande. Till Yttrandefrihet, tanke- och trosfrihet uppfattas i stor del avgörs dock utrymmet för de inlägg i sam- dagens Sverige av stora grupper som självklara hällsdebatten som kräver civilkurage av de attity- individuella rättigheter. Det innebär samtidigt en der och hållningar som medborgare gemensamt bi- risk för att vaksamheten brister och att beteenden, drar till att hålla levande eller förkväva. De som är yttranden och politiska organisationer som riskefolkvalda eller innehar chefspositioner har ett rar att undergräva det öppna samhällets fortbesärskilt ansvar i detta sammanhang. stånd aningslöst får existera opåtalade.

Det finns också en risk för att man förlorar för- I statlig och kommunal verksamhet finns det ett ståelsen för att även yttranden som upplevs som meddelarskydd, förankrat i grundlag, som syftar till obekväma, stötande och obehagliga måste få framatt vidga yttrandefriheten så att missförhållanden föras. Beredskapen kan sättas ifråga hos såväl statsoch maktmissbruk lättare kan beivras. Det innebär makten som i det svenska civilsamhället när det att en anställd får använda sin yttrandefrihet kring gäller att ta nödvändig strid för centrala mänskliga uppgifter som inte är hemliga. Vissa hemliga uppgif- fri- och rättigheter. Inte minst under 1900-talets ter får dessutom lämnas ut för publicering enligt sista årtionde har Sveriges befolkning flera gånger vissa regler. Meddelarfriheten går längre än yttran- uppmärksammats på att även enskilda kan ta till defriheten. Erfarenheten visar att kunskapen om våld i syfte att hindra andra enskilda från att bedetta meddelarskydds existens och motiven för gagna sig av sin rätt att yttra sig. Våldshandlingar detta behöver ökas. I ett läge där offentlig finan- och hot om våld har inträffat. Motivet har uppensiering av privat verksamhet blir allt vanligare, barligen varit att skrämma människor till tystnad. exempelvis på sjukvårdens område eller i företag Men ingen kan göra anspråk på att ha så rätt, att han som sysslar med miljöfarlig verksamhet, är det eller hon har rätt att tysta andra. angeläget att eftersträva en utvidgning och för- Organiserad brottslighet får aldrig lyckas i sina stärkning av meddelarskyddet. Även i den om- anspråk att strypa eller styra mediernas rapportefattning gällande rätt ger meddelarskydd är det ring eller människors deltagande i det offentliga angeläget att främja en förvaltningskultur där de samtalet i övrigt. Demokratins självförsvar kräver i anställda har ställning som ”demokratins väktare” dessa fall ett beslutsamt agerande från statsmaktens snarare än den som ”maktens drängar”. sida. Det krävs också en bred och aktiv medbor-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 79

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Medier i förändring

garopinion. I ett samhälle där rättsstatens tjänare och journalister kan skrämmas till rädsla i sitt I ett pluralistiskt samhälle där enskilda tidningsarbete kan ingen medborgare känna sig säker. Ett företag är skyddade från statens ingrepp, har den syfte med att söka skapa tystnad är ofta att åsido- ansvarige utgivaren ensamrätt när det gäller att avsätta den legala ordningen och underlätta för våld göra det slutliga redaktionella innehållet. Detta är och andra brott. Hot och attentat riktade mot en grundläggande princip. Det bör stå var och en journalister, motiverade av en önskan att påverka fritt att i egna medier ta parti för sin sak i konflikt rapporteringen i medierna, är inte bara dåd riktade med andra. Det stora värdet av denna princip för mot enskilda personer utan mot den yttrande- och demokratin gör det emellertid också angeläget att informationsfrihet som tillhör grundvalarna för politiken formas så att ingen mediemarknad helt demokratins samhällsordning. domineras av en enda, eller ett fåtal, ägare. Där ett

enda företag helt får dominera finns ingen mark-

Tryckfrihet

nad, där råder monopol. Monopol är till skada för I Sverige garanteras mediernas oberoende gente- demokratin och yttrandefriheten. mot statsmakten i tryckfrihetsförordningen och

Dagspressens ägare

yttrandefrihetsgrundlagen. Att hävda detta lagliga skydd, bland annat förbud mot förhandscensur, Ägarstrukturen har varit relativt stabil under efteretableringsfrihet och meddelarskydd, mot ingrepp krigstiden. Detta är ännu kännetecknande för utfrån statsmakternas sida är självklart av största vikt. vecklingen men det finns tendenser till föränd- Detta bör inte minst uppmärksammas vad gäller ringar. På 1990-talet har således en ny ägare, MTG, medier som sprids med hjälp av ny teknik. etablerat sig i såväl Stockholm, Göteborg som Mal-

Grundlagen kan ge skydd mot statsmaktens in- mö genom utgivningen av den gratisutdelade grepp, exempelvis erbjuda alla individer etable- Metro med betydande upplagor. Den svenska ringsfrihet när det gäller att ge ut dagstidningar. dagspressmarknaden är dessutom anmärknings- Detta är dock ingen garanti för mångfald. Antalet värt lokal och regional och på den typiska svenska dagliga tidningar minskade starkt åren 1950-1970 marknaden för dagstidningar dominerar en ägare. och den relativa stabilisering som därefter följt har Etableringsfriheten, en av tryckfrihetens grundtill stor del berott på det statliga presstöd som in- pelare, har sedan det andra världskriget endast lett fördes för att hindra fortsatt tidningsdöd. Mark- till att en handfull alltjämt bestående flerdagarstidnadens logik har medfört att den svenska politiken ningar etablerats. Bara på ett par utgivningsorter, för att hävda pluralism på tidningsområdet inte och i sju av landets 70 A-regioner, kan konkurbara handlar om frihet från statens politiska in- rensläget sägas vara jämnt mellan olika tidningsgrepp. I syfte att upprätthålla mångfalden har ett ägare. Bara i sexton utgivningsorter i landets 289 statligt presstöd införts. Det har bidragit till att kommuner är det fler än en ägare som utger tidupprätthålla den existerande mångfalden i en ningar. utsträckning som annars inte varit möjlig. Vi vill Under 1990-talet har flera stora nordiska mediesamtidigt understryka att presstödet inte får utfor- företag blivit betydande ägare i grannländerna. mas så att det motverkar modernisering och ny- Den norska Schibstedt-koncernen är således i dag etablering när det gäller dagstidningar. Sveriges näst största tidningsägare genom engage-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 80

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

mangen i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Den LO-rapporten baseras på SCB:s levnadsnivåstörsta tidningsägaren i Sverige, familjen Bonnier, undersökningar och enligt dessa saknade 24 proär ägare av dagspress också i de nordiska grann- cent av den vuxna befolkningen 1998en daglig tidländerna. Bonniers och Schibstedts, de två största ning i bostaden. Även om skillnaderna mellan olika konkurrerande dagspressföretagen, äger samman- socialgrupper i ett internationellt perspektiv är små taget tidningar som svarar för drygt 40 procent av i Sverige så är de markanta. Ensamstående, i synden totala upplagan för dagstidningar i Sverige. nerhet ensamstående med barn, och invandrare är

Tidningsutgivning bedrivs i ökad utsträckning grupper som i stor utsträckning saknar tillgång till på villkor som innebär att företagsekonomisk lön- dagstidning. Avsaknaden av dagstidning har ökat samhet har prioritet. Det innebär bland annat att bland ensamstående med barn också under 1998 åtskilliga tidningsföretag koncentrerat verksam- och enligt rapporten är andelen tidningslösa i heten till sina kärnområden. Även detta förhållan- denna grupp då så hög som 60 procent. I en komde bidrar till att påverka den faktiska mångfalden mentar i LO-rapporten konstateras: och förutsättningarna för det offentliga samtalet. ”Att många barnfamiljer saknar daglig tidning Åtskilliga lokalredaktioner har avvecklats. På allt är aspekter på barns och ungdomars uppväxtvillflera orter i Sverige svarar en enda tidningsredak- kor som är viktiga att uppmärksamma. Det står tion för all regelbunden journalistisk bevakning. På alldeles klart att i det offentliga samtal som är så många orter har den enda lokalredaktionen lagts viktigt för demokratin har dagstidningarna en ned. mycket stor betydelse. Att läsa tidningar ger möj-

ligheter till begrundan och eftertanke på ett sätt

Dagspressens läsare

som inte är möjligt i andra medier. Det skrivna Under 1990-talet har den samlade svenska dagstid- ordet har den fördelen att det kan läsas flera gånger ningsupplagan minskat något efter den historiska och i den takt som man själv önskar. Som samtopp som noterades 1989. Under 1998 uppgick hällsorienterare spelar tidningarna en stor roll.” upplagan för dagstidningar till 4,2 miljoner exem- Mönstret i LO-rapporten bekräftas i en av våra plar. Man måste gå tillbaka till 1946 för att finna analyser av medieutvecklingen. Där framgår bl.a. lägre upplagor per invånare för morgontidningar att skillnaderna i tidningsläsning ökar mellan och till år 1960 för kvällstidningar. Tidningsläsan- generationerna. De yngre läser mindre. Likaså läses det i endast tre andra länder överträffar emellertid fler morgontidningar i ”rikare” stadsdelar än i utbredningen av läsandet i Sverige. Hela 87procent ”fattigare”. Glädjande nog hejdar emellertid gratisav befolkningen läser en dagstidning en genom- tidningen Metro denna skiktning något i de tre snittlig dag. I en LO-rapport presenterad i juli 1999 största städerna. hävdas emellertid att tillgången till daglig tidning i

1998 1997 Tidskrifter bostaden ökat jämfört med . Ökad sysselsättning och förstärkt köpkraft är troliga Vid sidan av dagspressen finns i Sverige ett rikt utorsaker till denna utveckling – ett förhållande som bud av veckotidningar och tidskrifter. Här finns pekar på ett samband mellan ekonomisk utveck- inte bara en kommersiellt betingad tidskriftsproling och möjligheterna till ett brett deltagande i det duktion utan också ett mångsidigt utbud av orgamedialiserade offentliga samtalet. nisationstidskrifter, facktidskrifter, kulturtidskrif-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 81

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

ter, företagstidningar, statliga och kommunala tids- samhet i Sverige. Så har varit fallet också i flertalet krifter etc. Mångfalden av ägare är här mycket stor andra länder i västra Europa. Ett motiv för denna även om den kommersiellt utgivna populärpressen politik var de fysiska begränsningarna i eterutrymdomineras av ett fåtal ägare; Allers, Bonniers, ICA- met med befintlig teknik. Ett annat skäl var omförlaget och Egmont. sorgen om tidningsmarknaden.

Med public service, eller radio och TV i allmän- Värdet av allsidiga nyhetsmedier, vars innehåll hetens tjänst, menas att de berörda företagen har i präglas av saklighet, opartiskhet och mångfald, blir uppdrag att ge alla tillgång till ett allsidigt och ofta påtalat. Mera sällan framhålls vikten av att det oberoende programutbud av hög kvalité. Sändfinns utrymme för lidelsefullt engagerade medier, ningarna ska kunna tas emot på rimliga ekonosådana som genomsyras av ett ärende och som ak- miska villkor i hela landet. Såväl stora som små tivt förespråkar en bestämd hållning, tro eller publikgrupper ska i rimlig utsträckning få sina önsåsiktsriktning. kemål tillgodosedda. Sändningarna ska uppfylla

Demokrati förutsätter att subjektiva meningar krav på saklighet, opartiskhet och oberoende från och agitation till fördel också för andra uppfatt- såväl staten som olika särintressen. ningar än de som uppfattas vara självklart riktiga Målet var länge att avgiftsfinansierade företag kan göra sig hörda. Medier som kan uppfattas som med ensamrätt till radio- och TV-sändningar skulle smala, ensidiga, och propagandistiska kan sam- ge hela befolkningen ett allsidigt utbud av program tidigt vara ytterst betydelsefulla i det offentliga sam- med hög kvalité. Strävan har varit att använda talet. etermedierna för att främja olika kulturpolitiska

Även relativt små tidskrifter kan spela en stor mål, i medveten folkbildning och för att tillgodose roll för opinionsbildningen och det offentliga sam- olika minoritetsintressen. talet. Den roll organisationstidskrifter och kultur- Så sent som på 1950-talet fanns i Sverige bara en tidskrifter spelar i samhället har försummats såväl radiokanal och så sent som vid mitten av sextiotalet inom forskningen som i mediepolitiken. Det är inte bara en TV-kanal. Sedan dess har public service-föminst viktigt att säkerställa att även oberoende tid- retagens sändningar utökats väsentligt. Det mest skrifter kan distribueras på rimliga villkor. Den nya omvälvande är dock införandet av en kommersiellt tekniken erbjuder, som vi strax ska se, alternativa finansierad privatägd radio och TV.

distributionsformer av stort intresse.

Radio

Radio och TV 1925

Sveriges Radio som etablerades och bedriver De mest fundamentala förändringarna på medie- sändningar enligt public service-principen sänder området i Sverige äger rum när det gäller radio och nu i fyra ljudradiokanaler, varav P4 består av 25 television. På tröskeln till 2000-talet har även dator- regionala stationer i samverkan. Med start 1979 kommunikation en stor och betydelsefull föränd- växte en närradio fram där föreningslivet ges möjringskraft. (Denna del av informationstekniken be- lighet att bedriva information och opinionsbildhandlas i ett senare avsnitt.) ning vid sidan av den licensfinansierade Sveriges

Radio och television har under större delen av Radio. Från 1993 blev det möjligt att inleda sänd- 1900-talet bedrivits som en public serviceverk- ningar i reklamfinansierad lokal privatradio.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 82

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Vid etableringen av reklamfinansierad lokalradio Mediekoncentrationskommittén dock beräknas angavs att statsmaktens regelverk skulle vara så ut- svara för cirka 65 procent av den totala svenska format ”att självständiga, lokalt förankrade radio- TV-produktionen. I ett internationellt perspektiv stationer främjas”. Ingen skulle ges möjlighet att få svarar public service-TV i Sverige alltjämt för en fler än ett tillstånd. Tillstånd skulle inte beviljas stor del av TV-verksamheten även om trenden peföretag som gav ut dagstidningar och krav for- kar nedåt. mulerades om att minst en tredjedel av sändnings- Ägarförändringarna har varit betydande under tiden skulle bestå av ”program som framställts sär- det för privat-TV tempofyllda 1990-talet i Sverige. skilt för den egna verksamheten”. Bonniers har genom sitt inflytande i det finländska

I nuläget kan konstateras att så gott som samt- företaget Alma Media skaffat sig en stark ägarliga stationer ingår i ett fåtal nätverk. Franska NRJ position i TV4 som är den största reklamfinansiförfogar över ett nät med 21 stationer. RIX-nätet erade kanalen i Sverige. Stenbeckssfären som var består av 25 stationer med Stenbecksfären i en först med kommersiell TV i Sverige genom etabnyckelroll och ett antal lokala tidningsföretag som leringen av TV3 via satellit utgör ett annat ägarstationsägare i flera fall. Bonnier AB kontrollerar block med omfattande TV-verksamhet i Sverige de 13 stationer som ingår i Megapols nätverk. Det och norra Europa. fjärde stora nätverket är Stiftelsen Fria Media. Bara Det tredje mera betydande ägarblocket i privaten av 82stationer, Radio Lappland, hade ännu 1999 TV i Sverige utgörs av det USA-baserade medieen ställning fri från nätverken och de stora medie- företaget SBS som bland annat kontrollerar

69 71 företagen. Kanal 5.

Sveriges Radios sändningar är alltjämt av stor betydelse för nyhetsförmedling, samhällsdebatt och kultur. Den reklamfinansierade radions tillkomst, som inneburit att dessa företags andel av lyssnarna stigit särskilt bland de yngre, har framför allt inneburit att utbudet av underhållningsprogram ökat väsentligt, i synnerhet när det gäller populärmusik.

Television

Röst från Demokratitorget

Privatägda och kommersiellt finansierade företags sändningar av television har under 1990-talet starkt ”Ett första steg för att avslöja bristen ökat sin verksamhet och fångat allt fler tittares upp- på verklig yttrandefrihet för medmärksamhet. Sveriges Television (SVT) är visser-

borgarna vore att skapa ett censur-

ligen alltjämt det överlägset största TV-företaget

register på Internet. Dit skulle alla

men har successivt tappat publik, i synnerhet bland

medborgare kunna vända sig när de

yngre tittare. SVT svarade 1992 för 70 procent av

1998 har blivit censurerade av de stora befolkningens tittartid. Motsvarande andel år var 48 procent. Sveriges Television kan enligt medierna.”

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 83

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Medieforskarna Lennart Weibull och Karl Erik Ytterligare en konsekvens av utvecklingen är en be- Gustafsson hävdar, att TV:s informativa roll sam- tydande internationalisering i mediebranschen. De mantaget verkar vara mindre framträdande under företag som för något decennium sedan var stora mitten av 1990-talet än den var ett årtionde på sin nationella marknad i Sverige, Danmark, tidigare. Att titta på kvällsnyheter är nu närmare Norge och Finland har i dag i stor utsträckning relaterat till formell utbildning och politiskt intresse också valt att etablera sig som nordiska medieän det var i mitten av åttiotalet. Personer med låg företag. I det rådande konkurrensklimatet är det formell utbildning ser mer på underhållning medan mycket som talar för att betydande ägarförändnyhetsprogrammen främst attraherar högutbildade. ringar är att vänta också i framtiden och att dessa

bidrar till att internationaliseringen på medieom-

Ny teknik och internationalisering

rådet ökar än mera. Ny teknik och internationalisering i samverkan är De största internationella medieföretagen uppde förändringskrafter som mer än något annat träder i Sverige alltjämt i begränsad utsträckning bidragit till att 1900-talets sista årtionde framstår som ägare. Deras stora betydelse så här långt består som en tid med stora förändringar på medie- främst i rollerna som leverantörer av program och området efter en lång tid med relativ stabilitet i det så kallade format etc. svenska medielandskapet. Det finns mycket som Internationaliseringen av medieutbudet gör att talar för att denna omgestaltning kommer att villkoren inte låter sig påverkas enbart genom en fortsätta med än större kraft. nationell mediepolitik. Den svenska politiken bör

Med redan nu befintlig teknik kan svenska hus- i ökad utsträckning inriktas på att påverka mediehåll ta emot ett mycket stort antal TV- och radio- politiken internationellt, t.ex. via EU. På lång sikt kanaler. Digitaliseringen av radio- och TV-utbudet kan det exempelvis handla om att vara med och kommer att öka antalet kanaler avsevärt. Att söka skapa en europeisk medborgarkultur där medierna kontroll över programutbudet har blivit en allt å ena sidan bör insistera på demokratiska principer mera strategisk fråga för dem som söker marknads- i EU-sammanhang, och å andra sidan öppna upp

72 76 dominans. frågor för demokratisk debatt. Det kan också gäl-

Att radio och television numera också kan la att värna ett lagligt regelverk för yttrandefrihet bedrivas på kommersiella villkor har förändrat för- och mångfald. utsättningarna för hela mediemarknaden. Som en

Framtidens medier

konsekvens av denna politik har nya ägargrupperingar valt att etablera sig i mediebranschen. Att bedöma den framtida utvecklingen är mycket

En annan följd av politiken är att korsägandet, svårt. Om utvecklingen blir sådan att utrymmet för eller den horisontella integrationen på ägarsidan, distribution av ett stort medieutbud växer och förnumera är betydande på många lokala och regio- billigas, får programproduktionen en än större nala mediemarknader i Sverige. Åtskilliga dags- betydelse. Ökad uppmärksamhet är motiverad för pressföretag med en dominerande ställning på en att hindra monopol på sändningsrättigheter. Bland lokal marknad har också etablerat sig som ägare av annat av det skälet är det viktigt att verka för genelokal reklamradio och lokal-TV på samma mark- rellt goda förutsättningar för programproduktion nad. inom Sverige. För detta finns inte bara näringspoli-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 84

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

tiska och sysselsättningspolitiska argument. Livs- en bred public service-verksamhet av god kvalitet, kraftiga medieföretag i Sverige har betydelse för det ett allsidigt programinnehåll som görs tillgängligt offentliga samtalet. för alla på lika villkor, kvarstår. Om det är så att allt

Den tekniska utvecklingen har samtidigt med- fler medier allt mera domineras av underhållning, fört att kostnaderna för produktion och distribu- blir det en viktig uppgift inte minst från demotion av radio och TV sjunker. Detta medför att kratisk synpunkt att hävda berättigandet av mediemöjligheterna till lokala sändningar av radio och företag med ett bredare journalistiskt uppdrag. TV, och nyetableringar av medieföretag, ökar. När- Kommersialiseringen av medierna medför inte i radio och s.k. public access-TV (Öppna Kanalen) sig att förutsättningarna för att hela befolkningen spelar en icke oväsentlig roll för minoritetsgrupper. får del av ett utbud av hög kvalitet ökas. Utan ett Mediepolitiken bör formas så att de möjligheter till samhälleligt engagemang i mediepolitiken finns en ökad mångfald som den tekniska utvecklingen risk att förutsättningarna för allsidig upplysning möjliggör tas till vara. och god kommunikation försämras för de resurs-

I det moderna mediesamhället uppstår nya svaga och glest bosatta. företag i gränslandet mellan journalistik, marknadsföring och reklam. Ny teknik kan också bidra

Politikens medialisering

till att medborgarna får nya möjligheter att kontrollera journalistikens trovärdighet genom att käll- Under de senaste decennierna har politiken blivit material i ökad utsträckning blir allmänt tillgäng- mer och mer beroende av medierna. Politiken är i ligt. ökad utsträckning medialiserad. Det går att tala om

Åtskilliga bedömare menar att en konvergens, tre grader av medialisering: för det första, medier sammansmältning, av olika medier är sannolik som kommunikationskanal; för det andra, medier både hos producenterna och för konsumenterna. som politisk maktfaktor; och för det tredje: politi- En sådan utveckling kan komma att bidra till att kens anpassning sig till medielogiken, som inträder koncentrationen av produktionen och ägandet under 1980-talet. Och det tycks ibland vara så att ökar än mera, till nackdel för mångfald och yttran- det pågår en kamp om vem som företräder folket defrihet. bäst, de folkvalda eller journalisterna.

Att driva en politik som gynnar programproduktion i Sveriges olika delar är av intresse för Vid demokratins genombrott var föreningslivet det offentliga samtalet. En sådan politik bör själv- och folkrörelser i sig själva massmedier. I dag förser fallet drivas utan att utländska företags verksamhet medierna medborgare med ett underlag för ställförsvåras i Sverige, i synnerhet i de fall då deras ningstagande i viktiga frågor. De tillhandahåller verksamhet här kan bidra till ökad mångfald. den dagordning som är aktuell i det politiska Politiken för att hindra monopol och oönskad beslutsfattandet. Mediernas utveckling har stärkt koncentration av produktion och ägande i medie- medborgarnas möjlighet till deltagande, inflytande företagen bör formas utan hänsyn till ägarnas och delaktighet genom att bl.a. ge dem underlag för nationalitet. samtal. En journalistik som medborgarna hyser

I framtiden sätter inte tekniken gränserna för tilltro till är därför av största betydelse för demoutbudet på radio- och TV-området. Betydelsen av kratin.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 85

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Information och kommunikation Medborgarna måste därför vara kritiska i sina tolk- På vilket sätt bidrar då medierna till att fördjupa ningar av nyheter och förmedlade opinioner. Det demokratin? Som vi redan visat, spelar de en viktig gäller inte minst de många opinionsundersökningar roll för åsiktsbildning och fri debatt. De utgör en som publiceras kring medborgarnas attityder till hörnsten i ett fritt och öppet samhälle. De bidrar politik, politiker och politiska idéer. Vad är dessa också till att göra politiken synlig och åtkomlig. De attitydmätningar egentligen värda? Henrik Oscarsdrar fram sådant i ljuset som kanske inga andra son konstaterar i en av våra skrifter, där han redoegentligen önskar offentliggöra men som kan vara visar medborgarnas attityder till olika reformförav värde i den politiska debatten. slag:

Ju fler medier och ju ihärdigare de granskar ”Det finns skäl att tro att medborgarens åsikter politiken, desto bättre för folkstyrelsen. Genom om demokratiförslagen i hög utsträckning genereolika medier kan samtidigt de folkvalda nå ut med ras i det ögonblick svarspersonerna konfronteras sitt budskap till fler medborgare. med de olika förslagen. Situationen är förstås inte

Journalisternas roll som länk mellan med- unik. Merparten av de opinionsyttringar som samlas borgare och beslutsfattare samt för det offentliga in med hjälp av opinionsundersökningar är av samsamtalet som sådant får samtidigt inte romanti- ma karaktär.” seras. Därför är det angeläget att debattera journa- Politisk debatt kan alltså inte förutsätta opartisklistiken. För på samma gång som informations- het i informationsförmedling, utan den handlar om underlagets kvantitet kan anses ha ökat måste vi kommunikation med oändliga tolkningsmöjligheter fråga oss om kvaliteten har gjort detsamma. av det som medierna berättar. Det viktigaste är att

Peter Berglez redogör i sin uppsats för några det förs offentliga samtal kring subjektiva uppfattteorier om information och kommunikation, där ningar om hur verkligheten ser ut och hur den borde vissa av dem bygger på idealet om att massmedier- se ut. na ska kunna servera medborgarna sanningsenlig information, så att medborgarna sedan kan ta ställ- Förutsättningarna för att föra samtal i offentligning i viktiga frågor. Men massmedierna lyckas inte heten kan därför te sig bristfälliga: Massmedierna, alltid med detta, eftersom journalisterna inte för- vilka aldrig tidigare har varit så framträdande som mår beskriva och rapportera verkligheten korrekt. nu i det offentliga samtalet, tycks kunna utbreda en Vi måste därför skilja på nyheter och sanning. tystnad mellan de politiska institutionerna och

Detta är viktigt, eftersom vårt medvetande i dag medborgarna. Tvärtemot vad vi förväntar oss, i stor utsträckning formas av bilder av verkligheten lyckas de inte skapa det eftersträvansvärda samtal som förmedlas till oss indirekt, ofta via medier av mellan beslutsfattare och medborgare. I stället kan olika slag. de motverka kommunikation.

Det är genom att läsa, lyssna och se på TV som Hur ska detta förklaras? I dagens massmedier en stor del av vår världsbild formas. Det gäller inte sker en upplösning av så kallade begreppsdefinibara information om vad som händer bortom vår tioner. Begrepp som politik, ekonomi, journalistik, egen synhorisont. Det gäller också uppgifter som vetenskap, offentligt, privat, fiktion, verklighet, exempelvis är avgörande för om vi upplever oss underhållning – alla har i grunden tydliga betydeltryggt kunna äta, dricka och andas. ser. I det moderna mediesamhället kombineras

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 86

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

emellertid begreppen med varandra och samman- Vikten av redaktionellt oberoende, opartiskhet och kopplas i nya konstellationer. Politik binds sam- god journalistisk etik blir större i takt med att allt man med underhållning. Det kan ge en ytlig och flera institutioners relation till medierna professifördummande bild av politiken: En bild som inte onaliseras. Att hävda mångfald bland medierna är stimulerar mottagarna till reflektion och samtal. inte minst viktigt för att medierna ska kunna bevaka

varandra. Det gäller i än större utsträckning när

Tillgång till uppmärksamhet tempot i nyhetsförmedlingen är snabbt. – om opinionsbildning Vilka får (och hinner) komma till tals? Den Kampen om mediernas uppmärksamhet är hård. kritiska journalistiken äventyras när allt mera av det Att det rör sig om ett mycket sinnrikt sampel mel- som synes vara verkligheten lagts till rätta för lan medier och exempelvis politiska sammanslut- medierna. Hur journalister hanterar denna fara är ningar, visar Leonor Camauër. I en undersökning av stor betydelse för alla medborgares verklighetsav hur tre olika slags kvinnoföreningar försöker att uppfattning. Det gäller inte minst med tanke på dem nå fram i de offentliga samtalen noterar hon, att in- som inte har råd, möjlighet – eller vilja – att lägga gen ensam sätter villkoren. Men priset att komma ”sin verklighet” till rätta för medierna. fram kan vara högt: Anpassning, osynliggörande eller tillspetsning.

Politik som skådespel

Som vi ska se mer i kapitlet om lobbning, har opinionsbildning också blivit ett yrke för alltfler. Mycket talar för att vi den närmaste framtiden kan Det gäller inte bara inom medieföretag, politiska vänta oss en än hårdare konkurrens om framför allt rörelser och intresseorganisationer. Det är även en tittare och lyssnare i TV och radio. För enskilda tjänst som är till salu på marknaden. Professionellt medieföretag blir det då än viktigare att fånga pubyrkeskunnande om hur rätt sorts uppmärksamhet likens uppmärksamhet. Risken är att man till varje lättast erhålls i medierna utbjuds till dem som har pris frestas att underhålla och dramatisera. Men förmåga att betala. verkligheten är inte alltid underhållande eller på-

trängande spännande. En sådan utveckling riskerar

att tränga undan det yrkeskunnande som hittills

förknippats med journalistik, för att ge utrymme

Röst från Demokratitorget

för presentatörer av annat slag.

”Kommer inte de elever som idag

Att de offentliga samtalens kvaliteter inte autosaknar mediakunskap att bli en matiskt gynnas av medierna är en tanke som får andra sortens elever? Hur skall stöd av Christian Svensson, som analyserat tre dedessa elever som i princip inte ens battprograms roll för de politiska samtalen, näm-

ligen Svar Direkt, Nattöppet och Svart eller vitt.

får den mest elementära under-

I historisk belysning är dessa program löftesrika

visning i IT att kunna hävda sig i

demokratiska innovationer, då de ger möjlighet för

samhället i framtiden? Kommer vi

”vanligt folk” att medverka kring ämnen som

helt enkelt att få en ny form av

annars kanske inte skulle ha lyfts upp på den klassystem?” politiska dagordningen. Problemet är emellertid att

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 87

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

de vanliga medborgarna i själva verket spelar medborgarna. Försök att politiskt styra journatämligen undanskymda roller i hårt regisserade listiken är oförenliga med en väl fungerande demoföreställningar, vilkas dramaturgi blir viktigare än krati. innehållet. Programmen går främst ut på att kon-

Politiska organisationers medieberoende

trastera stereotypa motsättningar mellan ”folket och makten”, där journalisten gör sig till tolk för Det finns bedömare som menar att de politiska det maktlösa folket, som dessutom alltid tycks ha partierna i dag är mer beroende av medierna än av rätt. I denna miljö, där det privata blir politik, tycks sina egna medlemmar. Om det skulle vara fallet, är däremot argumentation och idéutbyte lysa med sin det partiernas eget ansvar. Om en etisk diskussion frånvaro. Två viktiga kriterier för ett fungerande är angelägen bland journalisterna med tanke på desamtal tycks därmed inte uppfyllas. mokratin, bör det också sägas om partiansvariga

Många av dagens medier förefaller alltså snarast och politiskt förtroendevalda. Politiskt verksamma förstärka redan existerande stereotyper och upp- har anledning att överväga hur man fullföljer sitt fattningar. Denna slutsats drar även Åsa Kroon i sin uppdrag och hävdar sin värdighet också i föranalys av de mediediskussioner som följde efter två hållande till medierna. En självkritisk diskussion i under 1990-talet uppmärksammade artikelserier. partierna om i vilken utsträckning de kommunika- Exempelvis framställs politiker i dessa som skurk- tiva processerna kan överlåtas till massmedierna är aktiga, som hänsynslöst utnyttjar sin makt över väl befogad och kan knappast bli tillräckligt livlig. den svage, medan mediet självt intar hjälterollen. Anpassningen till medielogiken kan ibland dri- Denna typ av journalistik spelar på vad Mats Ek- vas mycket långt. Vi har sett exempel på att önskan ström i sin uppsats kallar politikermisstrons väl- om en kortsiktig propagandaeffekt leder till en behag. Bortom en sund skepsis till maktutövning mycket långtgående intimisering av relationen till och makthavare, som är en vital del av mediernas väljarna. I det här ljuset diskuterar våra valforsgranskningsroll, slår den över i cynismens förakt. kare bl.a. TV:s roll under några olika valrörelser. De

Ekström vill emellertid nyansera bilden något: konstaterar att det paradoxalt blir svårare för Alla medier får inte ”dras över en kam”. I sin analys väljarna att tränga igenom det s.k. mediabruset och över TV:s roll för det politiska samtalet menar han få fatt i vad partierna menar och vill. Som sagt, att det finns de program som åstadkommer ett be- informationens kvantitet och kvalitet utvecklas inte rörande engagemang, som genererar en aktiv och alltid i takt. kritisk hållning hos tittaren, likaväl som det finns

Ansvaret

de som bidrar till passivitet och okritiskt tänkande. TV kan alltså, menar Ekström, vara både en resurs Med makt följer ansvar. De förtroendevalda står till och ett hot i ett demokratiskt samhälle, beroende svars för sina handlingar i de allmänna och fria på hur mediet används. valen. Men vem kan utkräva ansvar av medierna,

Därför måste journalisternas roll diskuteras i en vem granskar medierna? Mediernas innehåll ska öppen debatt. Från demokratisk synvinkel är det inte styras. Enskilda medieföretag måste ha frihet centralt att också ägare och verksamma i medie- att utvecklas i enlighet med egna beslut. Dessa företag själva diskuterar sin roll, sin etik och sitt an- förhållanden, tillsammans med mediernas stora svar. En god journalistisk etik är oumbärlig för och sannolikt växande inflytande över det offent-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 88

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

liga samtalet nödvändiggör en bred och djupgående reflektion hos alla berörda.

Att medieföretagen är politiskt oberoende ställer ett krav på dem att själva ta ett stort ansvar. Det finns redan en rad institutioner där medierna utövar en granskning av den egna verksamheten. Men det behövs också en mer fri, och till medierna (och staten) obunden granskning. En fristående vetenskaplig forskningsverksamhet kring mediernas betydelse för demokratin är synnerligen angelägen.

Ytterst sett är det dock medborgarna själva som måste bära ansvaret för att pröva rimlighet, relevans, sanningshalt m.m. i mediernas rapportering från politiken. Våra studier visar att medborgarna utför den granskningen. De har förnuft och kompetens att genomskåda medialiseringens avigsidor.

Men vi vill understryka hur viktig medborgarnas skolning i kritiskt tänkande är. Universitet och högskolor fristående från medieföretagen har också en uppgift inte bara som utbildare och kunskapsproducenter på medieområdet utan också som kritiska granskare av den roll och de villkor som gäller för medierna i samhället.

Skolan har här en viktig uppgift. Den bör fostra till ett kritiskt förhållningssätt till mediernas utbud i den breda medborgarfostran som ingår i skolans uppdrag. Den bör förmedla baskunskaper som ger förutsättningar för enskilda att värdera informationssamhällets väldiga utbud och att sätta in enskilda händelser i ett sammanhang och den bör fostra till kritiskt tänkande. Med den brusande flod av information som medierna öppnat slussarna för har det blivit än viktigare att också familj och civilsamhälle bidrar till att skapa ett livslångt bildningsintresse.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 89

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Ett pluralistiskt samhälle präglas bland annat av en

mångfald av levande samtal medborgare emellan,

av öppna debatter med en rik flora av idéer som

förs fram av olika medborgargrupper, samt av en

politisk beslutsprocess med goda möjligheter till

insyn. Medborgarnas vägar till den politiska

makten är flera.

Lobbning

Från korporativism till pluralism:

ställningar bidragit. De representerade intressena

ökad betydelse för lobbning

har kommit att uppfattas som särintressen, inte Det svenska samhället har under de senaste decen- längre representativa för de konfliktlinjer som finns nierna rört sig i riktning mot just ett samhälle präg- i det sen-industriella Sverige. Fler medborgargruplat av pluralism och bort från ett mer korporativt per vill vara med och påverka. Det gör det svårare system. Korporativismen har länge varit ett utmär- att använda förhandling mellan inbjudna parter kande drag för det svenska styrelsesättet, där staten som metod för konfliktlösning. Den korporativa har gett vissa organiserade intressen möjlighet att modellen får därför ta ett steg tillbaka. under institutionaliserade former medverka i den Hur märks korporativismens minskade betyoffentliga beslutsprocessen. I anslutning till indus- delse? Den kan skönjas på flera områden, bland antrisamhällets konfliktlinjer är det främst löntagar- nat inom kommittéväsendet, där det tillkallas allt nas och arbetsgivarnas men också böndernas orga- färre stora kommittéer med de organiserade intresnisationer, som staten har upphöjt till legitima sena representerade. I stället tillkallas fler enmansdeltagare i det politiska beslutsfattandet. utredningar som dessutom förutsätts jobba snabbt.

Korporativismen sågs länge som en styrka i den Avkorporativiseringen yttrar sig också genom att svenska demokratin. Att företrädare för de tre sto- intresseorganisationernas formella representation i ra intressena, arbete, kapital och jordbruk deltog i förvaltningsmyndigheternas styrelser har upphört. det officiella beslutsfattandet möjliggjorde exem- Avkorporativiseringen har gett utrymme för ett pelvis en god förankring hos medborgarna. De se- mer pluralistiskt samhälle, med organisationer som naste decenniernas förändringar av det svenska är tämligen oberoende av staten och som deltar och samhället har emellertid påtagligt förändrat synen försöker påverka utanför de politiska institupå det korporativa systemet. Till detta har bland tionerna. Aktörerna söker med andra ord nya annat en ökad individualisering, nya etniska grup- metoder för att påverka politiskt beslutsfattande. per, nya sociala rörelser och nya politiska fråge- Beslutsfattandet blir mer informellt, konkurrensen

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 90

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

om politikernas uppmärksamhet ökar. Rösterna Men vad menas egentligen med lobbning? Av vilka blir fler och personliga kontakter och nätverk får och på vilket sätt bedrivs den? Och hur påverkar ökad betydelse till förfång för det traditionella sam- den svensk demokrati? Dessa frågor avser vi att manträdet. besvara i detta avsnitt. Vi kommer här i huvudsak

I detta samhälle får lobbying, eller som vi att koncentrera oss på lobbning i Sverige. EUföredrar att kalla det, lobbning, en alltmer fram- medlemskapet har emellertid fått som följd att vissa trädande plats i den politiska beslutsprocessen. organiserade intressen har ändrat sitt sätt att arbeta; Lobbning som metod för att påverka beslutsfattan- det har skapat ett behov av att försöka påverka på det är visserligen inte någon ny företeelse i vårt ytterligare en arena. (Lobbning i EU behandlas i land. Den förekom redan på 1800-talet, långt innan EU-avsnittet). Det förekommer dessutom en Sverige blev en demokrati. Men i ett mer pluralis- intensiv lobbning på den globala arenan. tiskt samhälle ökar den emellertid i omfattning och

Vad innebär lobbning?

blir tillsammans med bland annat opinionsbildning en viktig metod för att påverka politiskt besluts- Lobbning är en form av icke-institutionaliserat delfattande. Det formella beslutsfattandet i represen- tagande i beslutsprocessen. Den skiljer sig därför tativa organ utmanas alltmer av organiserade kam- från det korporativa systemets institutionaliserade panjer som syftar till att påverka den politiska deltagandet. I ett korporativt system utser staten dagordningen och beslutsprocessen. vissa organisationer till legitima aktörer, att genom

Vi anser att lobbning varken kan värderas som representation i beslutande organ påverka inifrån något bra i sig för demokratin eller som något en- det politiska systemet. bart dåligt. Det senare har annars ofta varit den syn Lobbning skiljer sig från detta på åtminstone tre som bland annat medierna fört fram. Vi värderar punkter: För det första begränsas inte tillträdet till den utifrån dess faktiska påverkan på den politiska beslutsfattaren till några få aktörer som, för det jämlikheten, öppenheten och möjligheten till in- andra, utses och ges en särställning av staten, och syn. som för det tredje har representation i beslutande

organ. Det icke-institutionaliserade deltagandet

försöker istället påverka politiken ”utifrån”, det vill

säga utan att ha en särställning som part i den

officiella beslutsprocessen. Initiativet tar dessutom

Röst från Demokratitorget

intresseorganisationerna själva. De väntar inte på ”Men är det verkligen så att att bli inbjudna av staten. Men lobbning är likväl alla är jämlika och har lika riktad inåt, mot beslutsfattaren direkt. förutsättningar? Förvrids inte Det finns givetvis flera andra sätt att utifrån

påverka politiskt beslutsfattande (se figur 2). Ett

demokratin om vissa har mer

sätt är direkta aktioner, till exempel civil olydnad,

pengar till sitt förfogande?

som vi emellertid anser hamnar utanför diskus-

Har de då inte större förmåga

sionen om lobbning. Aktioner av detta slag diskuatt påverka? Eller är det bara 95

teras i stället i ett annat avsnitt i betänkandet. Ett en marginell skillnad?” annat sätt att utifrån påverka är att försöka bilda

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 91

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

opinion. Här försöker aktörerna att indirekt Definitionen är värd några påpekanden. Förutom påverka beslutsfattaren, antingen genom att de att det är fråga om direktkontakter och inte konsjälva öppet deltar i den allmänna debatten, till takter via exempelvis media kan lobbning bedrivas exempel genom att själva göra ett inlägg, eller dels av en enskild individ, dels av ett organiserat genom att gå via en journalist, som ser till att de får intresse eller företag, dels av professionella lobbare. sin ståndpunkt belyst. Till skillnad från lobbning Det är metoden som är det centrala och inte vem riktar sig opinionsbildning mot medborgarna och som utför den, vilket skiljer vår definition från den allmänna opinionen, och inte direkt mot andra som anser att lobbning ska avse en organibeslutsfattaren. serad verksamhet med en viss professionalitet.

Måste det vidare handla om en laglig verksam- Opinionsbildning bör ses som en påverkansform het? I debatten hörs ofta att lobbning ska definieras som kan användas som ett alternativ till eller till- som en laglig och icke-korruptiv verksamhet, för sammans med lobbning när man vill påverka poli- att skilja lobbning från muttagande m.m. Vi distiskt beslutsfattande. Lobbning definierar vi som: kuterar lobbning mer förutsättningslöst än så: icke-institutionaliserade direktkontakter med poli- Lobbning kan bedrivas både på ett hederligt och ett tiker eller tjänstemän i syfte att påverka offentligt ohederligt sätt. Det är visserligen olyckligt att

beslutsfattande.

Figur 2: Det politiska deltagandets former

Källa: Hermansson et al. 1999

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 92

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

många betraktar lobbning som något fult och SAF och andra företagarorganisationer har sedan ohederligt. Men det vore lika olyckligt om lobb- 1985 nästan fördubblat sina kontakter med riksning enbart definierades som en laglig verksamhet. dagsledamöter. Vart fjärde företag tar kontakt med Att undvika värdeladdade ord ger förutsättningar beslutsfattare någon gång per månad. Direkt konför en mer nyanserad och dynamisk bild av lobb- takt är den överlägset vanligaste påverkansformen, ning. betydligt vanligare än att man till exempel tar kon-

Lobbning är sällan en isolerad företeelse utan takt med medier, deltar i debatt eller anlitar konsulanvänds ofta tillsammans med andra påverkansfor- ter. Sammantaget tar emellertid näringslivseliten mer, till exempel opinionsbildning. I ett pluralis- färre kontakter än löntagareliten. tiskt samhälle är dessa två sätt av politisk påverkan Till skillnad från framför allt näringslivet men nära sammanflätade och används inte sällan paral- även arbetarrörelsens organisationer har många av lellt. Exempelvis har vi under de senaste åren sett de organisationer som inte var representerade i de flera sinnrika politiska kampanjer där opinions- korporativa organen inte på något påtagligt sätt mätning, opinionsbildning och lobbning kombine- ökat sina kontakter. Det gäller till exempel miljörats. organisationer, kvinnoorganisationer och religiösa

organisationer.

Vilka är det då som kontaktas av närings-

Hur och av vilka bedrivs lobbning i Sverige?

livseliten och löntagareliten? Jo, båda kontaktar

oftast lokala beslutsfattare. Kontakterna med EU-

Två aktörer dominerar och professionaliserar sin

företrädare är fortfarande ganska få. Företagen och

lobbning

dess organisationer försöker påverka tjänstemän- Ett av huvudresultaten i vår dokumentation av nen snarare än politiker, medan löntagarorganisalobbning och avkorporativisering, utförd av stats- tionerna framför allt riktar in sig på politiker. Även vetaren Jörgen Hermansson m.fl., är att det är två de frågor de engagerar sig i skiljer sig åt. Föga aktörer som dominerar: en löntagarelit (arbetar- överraskande bryr sig arbetarrörelsens organisarörelsens organisationer) och en näringslivselit tioner mest om arbetsmarknadsfrågor, till exempel (företagen med sina bransch- och arbetsgivarorga- arbetsrätt och arbetsmiljö. Näringslivet och dess nisationer). Dessa två var huvudaktörer i det gamla organisationer arbetar med sina hjärtefrågor, alltså korporativa systemet. De verkar ha anpassat sig till näringslivsfrågor såsom skatter och konkurrensden nya situationen, där det icke-institutionali- frågor. serade deltagandet blir allt vanligare och där ett Kontaktverksamheterna professionaliseras ockstörre antal organiserade intressen vill vara med så alltmer. På de större företagen och organisaoch påverka. De tar i stor omfattning kontakt med tionerna, både arbetarrörelsens och näringslivets, beslutsfattare. Visserligen har arbetarrörelsens inrättas särskilda avdelningar för samhällskontakorganisationer inte drastiskt ökat sin lobbnings- ter. Även om det åtminstone bland de större lönverksamhet i form av kontakter med riksdagsleda- tagarorganisationerna sedan länge har funnits ommöter, men det är ändå värt att notera att närmare budsmän och andra organisationsföreträdare som i fyra av tio riksdagsledamöter har kontakter med praktiken har sysslat med lobbning, så har verk- LO minst en gång i veckan. samheten kraftigt ökat under 1980-talet och i syn-

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 93

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

nerhet 1990-talet. Ungefär 60 procent av närings- näringslivseliten som tar hjälp av professionella livselitens och hälften av löntagarelitens kontakt- lobbare. Den anlitar i större omfattning konsulter avdelningar har inrättats under 1990-talet. än arbetarrörelsens organisationer. Och ju större

företaget dessutom är, desto oftare tas professionell

Konsulter är inte vanliga, men blir allt fler

hjälp. Inte heller andra organisationer och nyare De som lobbar mest, de stora företagen och deras medborgarsammanslutningar, exempelvis av den organisationer och arbetarrörelsens organisationer, typ som bland annat Pamlin åberopar i sin uppsats, gör det oftast på egen hand. Professionella lobbare tycks förmögna att följa med i denna utveckling. som hyrs in på konsultbasis är ännu inte så vanliga De anlitar mer sällan professionella lobbare än de

103 108 i Sverige. Att anlita sådana blir emellertid allt van- två eliterna. ligare, främst som mellanhänder mellan kunder Det är företag och organisationer som redan har och beslutsfattare. egna avdelningar för samhällskontakter som oftare

Direkt lobbning utförs sällan av konsulter. I anlitar konsulter än vad andra gör. Konsulterna stället ordnar de möten med beslutsfattare för att förefaller alltså inte i första hand kompensera för stärka de långsiktiga relationerna med politiker. egna resursbrister. Det är de stora och resursstarka Vidare bevakar de den politiska utvecklingen och företagen och näringslivsorganisationerna, som är ser till att hålla kunderna informerade om det de mest aktiva. politiska läget. I takt med den ökade mediali- Sammanfattningsvis tycks alltså den nya typen seringen av politiken hjälper konsulter även till av lobbning hittills framförallt nyttjas av näringsmed opinionsbildning, bland annat i form av opini- livseliten, medan arbetarrörelsens organisationer onsundersökningar och debattartiklar och andra inte förefaller ha anammat denna påverkansform i kontakter med medierna. lika stor utsträckning.

Antalet PR-konsulter var 1998 cirka 600. Det är en ökning med ungefär 50 procent sedan 1988, då Än mer oroväckande, men inte helt överraskande, de var 412. 23 av branschorganisationen PRECIS är att konsultverksamheten inte tycks öka de reella 40medlemsföretag bildades före 1990, medan 17av möjligheterna för nya medborgargrupper, däribland dem har bildats under 1990-talet. Dessa siffror nyare sociala rörelser, att komma till tals. I stället säger inget om hur många företag och konsulter cementeras klyftorna mellan dem som redan har som i själva verket sysslar med lobbning och poli- stora resurser och dem som saknar detta. tisk påverkan. Men de speglar en tydlig tillväxt av

Lobbningens påverkan på demokratin

konsulter under de senaste tio åren.

Resultaten från en enkätundersökning som Vilka effekter har den ökade betydelsen av lobb- Hermansson m.fl. presenterar i sin studie antyder ning för möjligheterna till ett fullgott demokratiskt dock att den del av konsultföretagens verksamhet styre? För att kunna besvara frågan måste man veta som handlar om politisk påverkan är större nu än dels hur lobbningen påverkar öppenheten och tidigare. möjligheten till insyn, dels hur den påverkar den

Vilka är det då som använder konsultföretagen? politiska jämlikheten. Erbjuder den lika möjlig- Till skillnad från egen lobbning, som oftare utförs heter för alla medborgare och medborgargrupper av löntagareliten än näringslivseliten, är det främst att delta effektivt?

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 94

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Öppenhet och möjligheten till insyn Den politiska jämlikheten Öppenheten och möjligheten till insyn var brist- Ett mer pluralistiskt system har fördelen att det kan fällig i det korporativa systemet. Ledarna för orga- sprida inflytandet till ett större antal aktörer. Kornisationerna kunde förhandla fram kompromisser porativismen däremot lämnar vissa aktörer utanvid överläggningar utan att allmänheten (inte alltid för, vilket inte svarar mot den politiska jämlikheller medlemmarna) hade insyn i vad som avtala- hetens ideal. Likaså förutsätter inte lobbning meddes. borgare som organiserar sig, vilket är fallet i ett kor-

Emellertid kompenserades denna demokra- porativt system. tiska brist i någon mån av att det sällan rådde något Den ökade pluralismen, med ett ökat inslag av tvivel om vilka som bar ansvaret för de beslut som lobbning och opinionsbildning, skulle därför kunfattades. Ledarna för organisationerna ställdes till na förbättra den politiska jämlikheten jämfört med svars åtminstone inför sina medlemmar. de korporativa strukturerna.

När lobbning bedrivs blir det svårare att i efterhand utkräva ett tydligt ansvar. Visserligen bär den I praktiken är det emellertid fortfarande de två offentliga beslutsfattaren det slutgiltiga formella elitgrupperingarna näringsliv och arbetarrörelsens ansvaret för det beslut som fattas. Däremot blir det organisationer som sätter sin prägel på den polisvårare för allmänheten att utkräva ansvar av den tiska maktstrukturen. Även den ökade konsultverkeller de som genom att bedriva en lobbnings- samheten tycks stärka de rådande maktförhållankampanj legat bakom utformningen av ett visst dena. beslut. Det är inte de som saknar egna resurser att

Problemet med öppenhet och insyn består själva påverka som oftast anlitar konsulter. De som dock, i och med att man försöker påverka besluts- redan har resurser kan alltså genom konsulthjälp fattare i det fördolda. Sammantaget är det därför tillskansa sig ännu mer information och inflytande. möjligt att dra slutsatsen att lobbning i dessa avse- Framför allt är det näringslivet och dess organisaenden försvagar demokratin, jämfört med den tioner som har stärkt sin position genom att använunder korporativismen. da sig av denna form av professionalisering av den

politiska verksamheten. Opinionsbildning innebär däremot att man lyfter

fram sina argument i öppen dager. Det man här vill De möjligheter att sprida inflytandet som ett pluraär att försöka påverka andras sätt att tänka; man vill listiskt system kan ge tas alltså inte automatiskt till skapa opinion i en viss fråga. Tanken är sedan att vara. Vi är därför oroade över att lobbningen inte det ska stå var och en fritt att analysera argumenten ger utrymme för fler röster och intressen. Till exoch i egna debattinlägg bemöta ståndpunkterna. empel har vi svårt att hitta företrädare för nya

medborgargrupper och sociala rörelser. Principiellt sett gagnar detta demokratin. Opini- I likhet med korporativismen tycks lobbningen onsbildning skulle därför till viss del kunna kom- och opinionsbildningen exkludera en mångfald av pensera för lobbningens demokratiska brister. Har vitala politiska aktörer. Om viktiga medborgardå alla i praktiken getts möjlighet att komma till tals grupper inte har insyn i den politiska processen, och föra fram sina intressen? försämras naturligtvis den politiska jämlikheten.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 95

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

”Ju mer information, desto bättre” är ett argument lem i Sjöfartsforum. Resultatet blir att myndigheter för en ökad lobbningsverksamhet. På principiella utkämpar en intressekamp mot varandra, vilket ur grunder är det ett hållbart argument. Genom lobb- konstitutionell synvinkel är minst sagt problening kan beslutsfattare förses med ett större infor- matiskt.

mationsunderlag än vad som annars skulle vara fallet. Men med tanke på att det finns stora reella En myndighet har de uppgifter som regeringen skillnader i olika gruppers möjligheter att göra sig definierar. Dess uppgift är inte att propagera för hörda måste denna hållning ifrågasättas. Varje mot- verksamheten inom sitt område. Snarare har den till tagare av information, det må vara en journalist, en uppgift att bland annat bedöma om de krav som beslutsfattare eller en ”vanlig” medborgare, måste kommer in från organiserade intressen är befogade fråga sig vilken information det handlar om och om eller inte. Denna uppgift blir hart när omöjlig att det finns andra intressen som inte kommer fram. sköta om myndigheten samtidigt hjälper till att Ojämlikheten i resurser för opinionsbildning och på- utforma ensidig propaganda för det egna områdets verkan snedvrider den politiska dagordningen och expansion eller för en viss politisk styrning. debatten. I syfte att minska skadeverkningarna bör

massmedierna därför tala om på vems uppdrag en Denna utveckling är mycket olycklig. Det är opinionsundersökning eller kampanj genomförs, befogat, menar bland annat Ungdomarnas Demovem som står bakom och har finansierat den. kratikommission i en rapport till utredningen, att

kalla detta för myndighetsmaktmissbruk. Det

Bör lobbningen regleras?

krävs en självrannsakan från de berörda myndig- Hur ska man lösa de problem som har skapats heternas sida kring vilken uppgift de har i samrespektive bibehållits genom ett ökat inslag av hället. lobbning? Sedan 1980-talet har knappt tio moti-

Lobbare bör inte registreras

oner som berör lobbning lagts fram i riksdagen. Dessa pekar bland annat på behovet av att utreda Den andra frågan handlar som sagt om huruvida det betänkliga i att myndigheter har nära samar- lobbare ska tvingas att registrera sig. I USA måste beten med organiserade lobbare och att genomföra lobbare sedan 1946 registrera sig för att få tillträde en registrering av lobbare. Alla motioner utom en till kongressen. Syftet med lagen var att få någorhar avslagits och den svenska lobbningsverksam- lunda kontroll över vilka som träffade beslutsheten är i dag oreglerad. fattarna. Lagen om registrering tycks ha gett

nedslående resultat och lagen har uppfattats som

Myndigheter bör inte lobba

tandlös. Kanske hälften av lobbarna är regis- Vi anser, i den första frågan, att det är betänkligt att trerade. Inom EU har parlamentet och kommismyndigheter är medlemmar i lobbningsorganisa- sionen tagit upp frågan om reglering. Bland annat tioner som i konkurrens med varandra lobbar mot har det upprättats ett register över lobbare i staten. Detta gäller exempelvis inom transport- parlamentet, vilka tilldelas passerkort för att kunna sektorn, där bland annat Luftfartsverket är aktiv vistas i lokalerna. Passerkorten ska bland annat medlem i nätverksorganisationen Föreningen innehålla uppgifter om innehavarens uppdrags- Svenskt Flyg och där Sjöfartsverket är aktiv med- givare. Kommissionens sekretariat såg emellertid

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 96

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

med skepsis på en reglering av lobbning riktad mot framför allt resurssvaga grupper, till exempel nyare kommissionen, eftersom det skulle hindra det fria sociala rörelser, som till skillnad från bland annat informationsflöde som kommissionen är beroende näringslivet och fackföreningarna sällan har egna av. I stället uppmanade den branschen att reglera sig lobbare. En reglering skulle alltså öka den politiska själv genom att upprätta etiska regler i form av en ojämlikheten och bör därför inte införas. uppförandekod. I september 1994 uppfyllde

112 Öppna samtal! branschen detta önskemål.

Bör Sverige följa USA:s och Europaparlamen- De organiserade intressenas kampanjer för att påtets exempel och införa en registrering av lobbare? verka politiken, i synnerhet lobbning och opini- Ett antal argument talar för att detta vore en god onsbildning, måste i stället kritiskt granskas av lösning. I likhet med lobbare i Europaparlamentet mottagarna, alltså beslutsfattarna (både förtroenskulle, för det första, intressenter kunna röra sig devalda och tjänstemän), medierna och i slutändan friare och därmed också kanske bli öppnare mot medborgarna själva. Medialiseringen och informariksdagen eller vilken institution det nu må vara. tionsrevolutionen är troligtvis bara i sin linda. Väl- Likt journalisterna i journalistrummet i Rosenbad planerade opinionsbildningskampanjer och andra skulle de lättare kunna ta del av material och dylikt. påverkansförsök kommer att bli allt vanligare. För det andra skulle konsultföretagen få någon Under 2000-talet kommer det därför ställas än form av offentlig legitimitet, tillsammans med högre krav på beslutsfattare, medier och medbororganiserade intressen. För det tredje skulle en gare. Det kommer att krävas mer eftertänksamhet eventuell lagstiftning kunna ge upphov till en och ideologisk ryggrad hos beslutsfattare. Även debatt om lobbning. medborgarna måste ha politisk medvetenhet och

kritiskt tänkande, grundlagda i skola och folkbild- Mot en registrering talar dock bland annat att en re- ningsverksamhet. Samtidigt kan medierna på flera gistrering skulle fungera som en officiell aukto- sätt underlätta för medborgarna att mer kritiskt ta risation av exklusiva maktutövare; en ny form av till sig information, exempelvis genom att sätta ut korporativ exklusivitet som skapas för en särskild källhänvisningar i anslutning till artiklar. Om dessa grupp medborgare. Den demokratiska rättigheten villkor uppfylls, kan lobbningens skadeverkningar för var och en att försöka påverka politiker skulle reduceras och den goda demokratiska potentialen riskera att urholkas, eftersom kravet på att vara re- som finns i ett pluralistiskt samhälle tas tillvara. gistrerad kan verka hämmande på människor som När lobbningen fungerar som bäst kan den önskar försöka påverka men som inte är regi- öppna det politiska samtalet för fler medborgare strerade. På motsvarande vis finns det risk för och medborgargrupper. Men det finns tecken på att att politikerna endast lyssnar till de registrerade lobbningen nu förstärker den politiska ojämliklobbarna, vilket hämmar mångfalden. Dessutom vi- heten. Den tycks bara vara till för ett fåtal resurssar det amerikanska exemplet på praktiska prob- starka medborgare. Andra däremot ”drabbas” av lem med att få en lagstiftning användbar. lobbningen, eftersom de saknar de resurser som

Att registrera lobbarna skulle med andra ord behövs. Till dessa hör bland annat medborgare som konservera en maktfördelning och göra det svårare engagerar sig i nyare sociala rörelser, humanitära för nya medborgargrupper att ta sig in. Det gäller organisationer etc.

41285-049-110 0-03-23 15.43 Sidan 97

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Mot denna bakgrund är det viktigt att alla reflekterar över sitt moraliska ansvar för kvalitén i det offentliga samtalet. Inte minst gäller detta opinionsbildare, konsulter, journalister och beslutsfattare. Med deras gemensamma strävan efter öppenhet och jämlika förutsättningar att delta, kan effektiviteten i medborgarnas deltagande förbättras och utanförskapet bland vissa medborgargrupper kan minskas.

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 98

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

IT

Demokrati förutsätter, bland annat, en upplyst för- demokratins tjänst – inte bara hur informationsståelse. Medborgare måste ha möjlighet att skaf- tekniken påverkar förutsättningarna för politik i fa sig insikter i politiska frågor, möjlighet att ta del framtidens samhälle. Informationstekniken kan, i diskussioner som föregår beslutsfattandet och såsom flertalet andra verktyg, användas för att åstamöjlighet att kontrollera att besluten tillämpas i dkomma såväl gott som ont. ”We must not be the enlighet med vad som bestämts i demokratisk ord- tools of the tool” – Vi får inte bli instrumentets inning. strument, som Benjamin Barber uttrycker det på

Sverige tillhör i dag de länder där persondatorer vårt seminarium. och telekommunikation har sin största utbredning. Redan för ett år sedan hade en större andel av hus- För folkstyrets framtid är det också viktigt att fråga hållen i Sverige tillgång till persondator än vad som sig vilken demokrati som vi vill att informationsdå var fallet i något annat land. tekniken ska främja.

På kort tid har en betydande andel av Sveriges Demokratiutredningen vill öka medborgarnas befolkning fått tillgång till bland annat Internet och möjligheter att påverka samhället. Hittills har infordärmed helt nya möjligheter att inhämta infor- mationstekniken främst använts till att öka information och delta i kommunikation utan hänsyn till mationen från politiska institutioners sida – tekniken politiskt fastställda geografiska gränslinjer. Anslut- har blivit ett stöd framför allt för servicedemokratin ningen till Internet ökar mycket snabbt. eller, som vissa kritiker väljer att uttrycka det,

Våra egna erfarenheter att använda en hemsida ”åskådardemokratin”. för information och debatt kring vårt arbete är huvudsakligen goda, som vi redovisat tidigare. Enligt en studie publicerad 1998 var det exempelvis Men vi har också erfarit, att det från demokratisk bara fem procent av landets kommuner som ordnat synpunkt är viktigt att fråga sig hur politiken ska elektroniska diskussionsfora för sina medborformas för att utnyttja informationstekniken i gare.

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 99

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Flertalet kommuner nöjer sig med en hemsida med hög tilltro till IT:s betydelse. Andra framställer den information om den kommunala verksamheten. nya tekniken som en mer eller mindre självgående,

ohejdbar kraft, som människan och samhället har

Vad är IT?

att anpassa sig till. Informationstekniken (IT) är en infrastruktur Den samhällsvetenskapliga forskarvärlden har under utveckling, den erbjuder mötesplatser för hittills i begränsad omfattning sysselsatt sig med många olika slags aktiviteter och ger nya förutsätt- frågan om vilka långsiktiga konsekvenser IT kan ningar för kommunikation i samhället. Globalise- komma att få för politiken och samhällslivet i stort. ringen ger motiv för politisk organisation över Vissa tror att de direktdemokratiska formerna statsgränserna och på världsvid nivå – informa- kommer att utvecklas på bekostnad av den repretionstekniken underlättar den. Den fråga som ställs sentativa demokratiska modellen. En sådan uti detta avsnitt gäller vad IT kan betyda för fram- veckling skulle kunna medföra att partierna blir tidens folkstyre. överflödiga – medborgarna kan genom IT etablera

Med IT avses kombinationer av dator- och tele- direkt kontakt med beslutsfattarna. Det finns även kommunikation. Allt kraftfullare tekniker för in- forskare som starkt hävdat att den nya tekniken hämtning, lagring, bearbetning och spridning av inte bör utsättas för allehanda frihetskränkande reinformation har blivit tillgängliga för allt flera de se- striktioner utan vara en teknik som kan användas i naste årtiondena. Detta förändrar enligt mångas det fria ordets tjänst. mening radikalt förutsättningarna inte bara för in- Särskilt i samhällsdebatten har de demografiska lärning, produktion, konsumtion och social orga- skevheterna i IT-användningen framhållits; skevnisation utan även förutsättningarna för demo- heter som även kunnat bekräftas i åtskilliga underkratin. sökningar. Det är fler högutbildade, fler hög-

Informationsteknikens framväxt innebär inte inkomsttagare, fler yngre och fler män än kvinnor bara tillkomsten av ett nytt, stort tekniskt system som är IT-användare. Detta förhållande har givit med omvälvande konsekvenser för ekonomi och upphov till diskussioner om IT ur klass-, elit-, gesamhälle. Den har på kort tid lagt grunden för nya nerations- och könsperspektiv. Finns det en risk att kulturella mönster och beteenden och gett upphov den nya tekniken förstärker redan existerande till en omfattande framtidsdebatt. Några av denna klass- och könsmönster? Här finns en ideologisk infrastrukturs kännetecken är dess snabbhet, dess grundad kritik mot IT som ses som en teknik som förmåga till interaktivitet och dess förmåga att genererar en kosmopolitisk elit som är manlig, överskrida och upplösa gränser. välutbildad, relativt ung och global till sin karaktär.

Sociologer har bl.a. diskuterat vilka effekter den

Visioner och hotbilder

s.k. simuleringskulturen kan få på människors Det florerar ett antal visioner och hotbilder om IT uppfattning om sin identitet, förmåga till empati. och demokrati bland forskare och debattörer. En risk som påtalats är att vissa människor kan Vissa av dessa tankefigurer har givits en veten- uppleva ett virtuellt liv på nätet mer spännande och skaplig stämpel, andra har ganska tydliga politiska attraktivt än de sociala miljöer som de lever i. I den och ideologiska drag. Här finns röster som varnar virtuella världen finns möjligheter till snabba och för myten om informationssamhället och en alltför ständiga växlingar samt problemlösningar som inte

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 100

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

är möjliga i det verkliga livet. Här kan det finnas en datorerna och informationstekniken en helt annan risk att cybervärlden kan bidra till en försvagning roll. Det gäller inte minst som plattform för yttranav medborgarandan och det sociala kapitalet de- och informationsfrihet. genom erbjudanden av alternativa, mindre krävande gemenskaper. Integritetsskyddet behöver fortsatt uppmärksam-

Åter andra ser positiva demokratieffekter i het, såväl när det gäller att ge individer autonomi simuleringskulturen. Användare behöver inte visa i förhållande till statlig förvaltning som när det gälsina verkliga identiteter och avslöja exempelvis ler individernas skydd för sitt privatliv gentemot ålder, kön eller etnisk tillhörighet. Här finns kommersiella företag och andra utomstående. Dold visionen om den virtuella verklighetens möjlig- registrering av enskildas aktiviteter i elektroniska heter att bryta etablerade klass-, köns-, och etniska medier kan användas på ett sådant sätt att den peruppdelningar som ytterst kommer att befrämja en sonliga integriteten allvarligt skadas. demokratisk utveckling.

Nu är det dessutom av stor vikt att särlagstiftning i

Offentlighet, yttrande- och informationsfrihet

form av datapolitik inte innebär inskränkningar i Informationstekniken erbjuder också nya möjlig- yttrande- och informationsfriheten. Möjligheterna heter att utkräva ansvar från och utöva medbor- att yttra sig och bedriva polemik bör inte vara gerlig kontroll över statsmakt och valda före- mindre i opinionsbildning som sker via elektroträdare för folket i den representativa demokra- niska medier än de möjligheter nuvarande grundlag tin. Offentlighetsprincipen borde kunna tilläm- ger för det tryckta ordet. pas så att alla handlingar som enligt lagstiftningens Den nya informationsteknik som växt fram i principer är att betrakta som allmänt tillgängliga allt snabbare takt framför allt de trettio senaste åren också görs offentliga på nätet. Nätet borde perma- kan användas för att öka statens kontroll över mednent ha samma ställning som en person som begär borgarna och bli medel i en verksamhet som inatt handlingar ska utlämnas till offentlighet. kräktar på enskilda individers integritet. Men den

Att utforma en lagstiftning som syftar till att alla kan även brukas så att medborgarnas möjligheter myndigheter åläggs sådana offentliggöranden med att kontrollera statsmakten ökar och så att indikrav på vidast möjliga informationsfrihet är en vidernas möjligheter att hävda sin medborgarrätt angelägen uppgift. Överallt där offentlig makt ut- stärks i ett bättre fungerande rättssamhälle. Hur övas bör möjligheter till insyn via IT säkerställas. politiken formas har en avgörande betydelse.

När datorer började användas hamnade frågan

Att göra IT tillgänglig för alla

om personlig integritet i fokus. Det berodde på att datorer inledningsvis ofta användes för admini- Det finns en risk för att informationstekniken leder strativ kontroll och registrering, bland annat i sam- till att klyftorna växer mellan olika samhällsgrupband med Folk- och bostadsräkningen. Datorer- per när det gäller tillgång till kunskaper och konna kom därför i första hand att ses som instrument taktvägar som har en roll när medborgerliga för myndighetskontroll, med risker för integritets- rättigheter ska tas till vara. Med en politik som kränkning inte minst till följd av samkörning av gör att alla medborgare kan rusta sig med kunolika register. I dag, och än mera i framtiden, spelar skaper och nödvändig teknik kan de existerande

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 101

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

klyftorna istället minskas. Den politiska viljan är och skriva har liksom språkkunskaper och nivån på avgörande. allmänbildningen en stor betydelse.

I forskningsprojektet IT-Framtider angavs under 1999att 51procent av svenska folket uppger sig Internet och den nya informationstekniken som använda Internet. Användningen av Internet i poli- helhet domineras hittills av ett utbud för undertiska sammanhang, såsom gruppen definierar detta, hållning (exempelvis spel), kommersiella aktiviteär dock låg och varierar mellan två och tjugosex ter, anslagstavlor i form av hemsidor för olika procent beroende på användningstyp. institutioner (exempelvis universitet och högsko-

I IT-Framtiders studie är det bara två procent av lor) etcetera. Även politiska institutioner, som användarna som säger sig ha försökt påverka andra regering, riksdag, statlig förvaltning och kommuvia nätet. Tjugosex procent av användarna säger sig ner har i dag i betydande utsträckning tagit inforha besökt ett politiskt partis hemsida, sexton pro- mationstekniken i bruk. Detsamma gäller de policent har använt Internet för att skaffa sig en upp- tiska partierna, folkrörelser, frivilliga organisatiofattning i en fråga och sex procent uppger att de har ner och enskilda. deltagit i en aktion via nätet. Jämfört med de resurser som satsas på teknikut-

Skillnaden i IT-användning mellan olika social- veckling och marknadsföring av kommersiellt ingrupper är enligt en rapport från forskargruppen riktade aktiviteter på IT-området är de resurser FSI 1999 betydande. Bland de svarande som har som satsats hittills på tekniker för att direkt underlägre än 200 000kronor i årsinkomst är det 25pro- stödja demokratirelaterade aktiviteter försumcent som uppger att de använder Internet några bara. Viss försöksverksamhet förekommer såväl i gånger i veckan eller mer. Bland dem som tjänade Sverige som i andra länder. Huvudsakligen är 200 000 kronor om året eller mera var motsvaran- dock de demokratirelaterade verksamheterna inde andel 51 procent. riktade på att öka informationsutbudet. Projekten

Även utbildningsnivån har stor betydelse för i för att möjliggöra ett aktivt deltagande och inflyvilken utsträckning Internet används. Bland högut- tande i demokratiska processer är få och har hittills bildade uppgav 51 procent i FSI-studien att de re- haft ett begränsat innehåll. gelbundet använder sig av Internet medan motsvarande siffra för lågutbildade anges till 32 procent. Om informationstekniken ska kunna spela en väs- Även köns- och åldersfaktorerna har stor betydel- entligt större roll för framtidens demokrati krävs för se för i vilken grad Internet hittills har kommit i all- det första att tekniken görs tillgänglig för alla på mänt bruk i Sverige. rimliga villkor.

Grundförutsättningar för detta är goda i Sverige De sociala och politiska villkoren spelar alltså en roll till följd av de väl utbyggda telekommunikationerför IT:s roll i demokratin. Fördelningen av ekono- na. När politiken läggs fast för att etablera teknik miska resurser i samhället och tillgången till kun- för en snabbare och mera kraftfull överföring av skaper i skilda samhällsgrupper har betydelse för information är det angeläget att detta görs på ett möjligheterna att använda IT. När det gäller kun- sätt som inte ökar klyftorna mellan olika folkgrupskapsfaktorn är det inte bara tekniska färdigheter per. Alla hushåll bör ges tillgång till goda tekniska på IT-området som spelar en roll. Förmågan att läsa förutsättningar för interaktiv kommunikation.

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 102

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Röst från Demokratitorget

”Jag tror inte att IT är det enda svaret på hur

vi ska nå ungdomar, tvärtom. Det finns

många ungdomar som inte kommer i kontakt

med IT. Detta är en blivande klassfråga där

några ungdomar har möjlighet till IT hemma

och andra kan bara komma i kontakt med

datorer i skolan.”

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 103

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Kunskap och färdigheter

Möjligheterna att ta del av information och att Kunskap och färdigheter krävs för att kunna framföra synpunkter via nätet ökar i snabb takt. använda tekniken. Dessa kunskaper är i dag inte Avgörande för demokratin är vilka institutionella allmänt spridda. arenor som erbjuds. Om IT ska öka möjligheterna

Att ställa krav på användarvänlig teknik och ge till deltagande, inflytande och delaktighet, krävs att stöd för en folkbildning som når också grupper kommunikationen erbjuds i former där framförda som befinner sig utanför utbildningsväsendet och yttranden verkligen betyder någonting. Sådana yrkeslivet är viktigt om färdigheter på IT-området arenor, direkt knutna till demokratiska beslutsska bli varje medborgares egendom. En otillräcklig processer, är ännu fåtaliga. Ett ökat statligt stöd för utbildning vad gäller informationsteknik i dagens att utveckla tekniker och institutionella arrangeungdomsskola påverkar negativt framtidens demo- mang för IT i demokratins tjänst är därför angekrati. läget.

Kunskap anses bli allt viktigare som produk-

132 Opinionsbildning och organisering tionsfaktor i informationssamhällets ekonomi. Så skapas förutsättningar för att kunskap i ökad ut- IT har generellt vissa fördelar i förhållande till ansträckning blir en handelsvara som förbehålls dem nan teknik. Det gäller inte minst snabbheten, som kan betala dess marknadsvärde. Detta spelar möjligheterna till interaktiv kommunikation med roll för vilken information som i framtiden blir till- flera deltagare samt omständigheten att informagänglig på nätet. tionen som läggs ut i princip är tillgänglig obero-

Avgörande i dessa sammanhang är dock fram- ende tid på dygnet. Det är vidare möjligt att vid för allt i vilken utsträckning som oberoende insti- samma tidpunkt nå ett stort antal personer – trots tutioner, som universitet och högskolor, Statistiska inbördes geografiska skillnader. Konferenser och Centralbyrån och andra organ för kunskapsupp- möten av olika storlek och dignitet kan göras tillbyggnad och kunskapsspridning, fritt kan förse gänglig för en större krets än de som fysiskt deltar i samhället med för medborgardemokratin viktigt de ”verkliga” rummen. beslutsunderlag. För opinionsbildare – intresseorganisationer,

partier eller aktionsgrupper – har IT inneburit att Värdet av ett utbildningsväsende av god kvalité för det blivit möjligt att rikta sig direkt till medborgare alla och oberoende forskningsorgan växer i infor- med ett ”ofiltrerat budskap,” dvs. med ett budskap mationssamhället. Med ett växande informationsut- utan journalistiska mellanhänder. Detta visade sig bud ökar betydelsen av medborgarnas förmåga att exempelvis vara ett viktigt motiv för de amerikritiskt analysera den information som sprids. kanska kandidaterna och partierna som under

Skolans, bibliotekens och folkbildningens uppgift 1990-talet första hälft som pionjärer startade sina i detta avseende blir än viktigare liksom veten- kampanjer på nätet. skapens och journalistikens insatser för att sam- Användare kan inte bara bestämma innehållet i talen i de offentliga rummen ska bygga på en ratio- informationen, utan kan även försöka finna former nell grund. Ett ökat informationsutbud säkerställer som kan locka användare att besöka hemsidan. De inte i sig en upplyst förståelse bland medborgarna i mer avancerade formerna erbjuder besökare intersamhället. aktiva möjligheter, multimedia och har en regel-

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 104

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

bunden uppdatering av utbudet. En av de viktiga representativa demokratins institutioner och å erfarenheterna med hemsidor är att det finns ett andra sidan frivilliga sammanslutningar, virtuella samband mellan antal besök och uppdateringsgrad. eller inte, kommer alltid att vara föremål för Om inaktuella uppgifter ligger kvar, om det inte politisk diskussion. Den tillhör liksom frågan om sker någon utveckling av innehåll och form för- fördelningen av makt mellan folksuveränitetens svinner besökare. institutioner å ena sidan och enskilda medborgares

IT ger även möjlighet att skräddarsy infor- rätt till självbestämmande å andra sidan demokramation till vissa målgrupper, exempelvis för medier, tins eviga konflikter. skola eller olika grupper som är föremål för särskilt

Frivilliga sammanslutningar

intresse. IT har således goda möjligheter att mobilisera och organisera olika intressen. IT kan användas för att underlätta för medborgare

IT kan överskrida geografiska gränser. Detta att organisera sig i frivilliga sammanslutningar. har stor betydelse för enskilda människors möjlig- Exempel på detta finns i dagens samhälle, inom och heter att hävda de medborgerliga fri- och rättig- över nationsgränserna. Denna utveckling är välheter som är en omistlig del i demokratin. Mera kommen från demokratisk synpunkt. IT kan påosäkert är vilken roll IT kan få för demokratin som verka opinionen så att fler gemensamma angekollektivt självstyre. I jordbruks- och industrisam- lägenheter sköts via frivilliga sammanslutningar hället har geografiska avgränsningar utgjort ram istället för via den territoriellt avgränsade represenför det kollektiva självstyret. Det nuvarande folk- tativa demokratin. I många fall kan det innebära ett styret kan i allt väsentligt betraktas som en flernivå- förstärkt självstyre – en stärkt istället för försvagad demokrati med kommunernas, rikets och EU:s demokrati. Det är angeläget att göra en översyn av territorier som bas. reglerna för statligt och kommunalt stöd till folk-

Informationstekniken medför att sociala intres- rörelser, massmedier, kulturverksamhet etcetera segemenskaper som kan sluta sig samman oavsett med hänsyn till de organisationsformer som ny geografiska avgränsningar nu får ökad betydelse informationsteknik skapar. för hur politiken gestaltas och att den geografiska valkretsen får en allt mindre roll. Det har betydelse för folkstyrets framtid.

Självstyre

Självstyre som bygger på andra avgränsningar än de som utgörs av valkretsindelningen i den representativa demokratin är dock ingen nyhet. Olika Röst från Demokratitorget former för självstyre, inte minst i form av ett bro-

”Direktdemokrati är lika oundviklig i

kigt föreningsliv, fanns redan före den representa-

samhället med elektroniska media

tiva demokratins genombrott i Sverige. Att män-

som representativ demokrati blev

niskor ska ha rätt att organisera sig för ett sådant

möjligt i samhället med litterata

självstyre är självklart i demokratin. Frågan om fördelningen av självstyret mellan å ena sidan den informationsprocesser”.

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 105

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Minoriteter

grupper. Åtskilliga exempel finns på hur nazistiska, Inte minst för minoriteter, i synnerhet sådana som rasistiska och andra mot demokratin fientligt är spridda över en stor yta, kan de förstärkta sinnade grupper använder nätet för att främja sin möjligheterna att via nätet bygga sociala intresse- antidemokratiska sak. Det som är tekniskt möjgemenskaper som inte är beroende av geografisk ligt är inte alltid socialt önskvärt. IT kan användas närhet bli av stor betydelse. Att en sådan utveckling av grupper som vill undanröja demokratin likaväl stärker demokratin är uppenbart. Individer och som av krafter som önskar stärka den. grupper som lokalt kan uppleva sig stigmatiserade Brott mot lagen, exempelvis hets mot folkoch vanmäktiga kan på nätet bygga organisationer grupp, ska självklart beivras även när det föresom ger styrka i hävdandet av de medborgerliga kommer på nätet. Det är angeläget att rättsväsenrättigheterna. Hur IT kan användas för att stärka dets institutioner står väl rustade för att bekämpa minoriteterna, såväl när det gäller deras möjligheter sådan brottslighet. Allra viktigast är dock att alla till autonomi och självbestämmande som när det demokratiskt sinnade tar ansvar för att undergäller deras integration i samhället, är en viktig minera förtroendet för dem som söker skada framtidsfråga för såväl forskning som politiskt demokratin eller hotar enskilda människors fribeslutsfattande. och rättigheter.

Ett stort ansvar ligger också på dem som har

Funktionshindrade

kontrollen över portaler, sökverktyg och andra Även för personer med funktionshinder kan ny strukturer på webben. Det är viktigt att rättsvårinformationsteknik medverka till att de på mera dande organ har resurser och kompetens att beivra jämlika grunder kan hävda sig i demokratiska pro- brottslighet som sker med stöd av IT och att Svericesser. IT registrerar inte de fysiska förutsätt- ge aktivt bidrar till internationellt samarbete i detta ningarna att framföra ett budskap. Med IT:s hjälp sammanhang. kan flera delta i politiska sammanhang som på- Att värna om en vidsträckt yttrandefrihet på näverkar beslutsprocesser och än flera kan delta på tet är oerhört viktigt – och blir viktigare ju större mera jämlika villkor. Funktionshindrades möjlig- roll IT får i samhället. Kampen mot nazism, rasism heter att i större utsträckning delta i demokratiska och annan antidemokratisk verksamhet måste först processer med hjälp av en än mera utvecklad infor- och främst bestå i att demokratiskt sinnade gör mationsteknik bör tillmätas stor betydelse i poli- bruk av sina fri- och rättigheter. tiken för detta område. Det är inte minst viktigt att

Globalt och lokalt

använda ny informationsteknik för att göra offentlighetsprincipen reell för funktionshindrade. Ny informationsteknik och nya medier anses vara

Flertalet av de virtuella gemenskaper som ska- en av de främsta drivkrafterna i globaliseringen. pats hittills utgörs av grupper med specialintressen, Händelser på en ort kan genom användningen av ofta relativt smala sådana. Det utgör en rikedom i ny teknik få konsekvenser med ljusets hastigheter synnerhet för de som har många sådana. Möjlig- över hela världen. Detta skapar nya krav på folkheten att skapa små offentliga rum på nätet kan styrets förmåga att vara ett redskap för medborockså användas för att söka omintetgöra demo- garnas självstyre. (Denna fråga behandlas utförkratin och till kränkningar av enskilda och folk- ligare i avsnittet om globalisering.)

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 106

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Teknikens globala räckvidd kan användas för att som syftar till att stärka demokratin på global nivå bygga organisationer och bedriva opinionsbild- bör övervägas inom ramen för den svenska bining i politiska frågor som har stort politiskt in- ståndspolitiken. tresse och är av världsomfattande betydelse. I såväl den svenska som den internationella Medborgare kan därmed ta del i opinionsbildning debatten har under senare år knutits vissa förväntoch politiska aktiviteter, och på så sätt vinna infly- ningar om att lokalt förankrade nätverk (Comtande, över politiska processer som sker utanför de munity Networks) på Internet ska kunna förstärka statsgränser som utgör en rågång för folksuveräni- den demokratiska utvecklingen. Det är nätverk, tetens utövande. som omfattar exempelvis en stad eller en region och

”Non-governmental organisations” har tagit där det är möjligt att ta del av samhällsinformation informationstekniken i bruk i detta samman- och få viss service från olika myndigheter samt där hang. Den nobelprisbelönade antiminkampan- det ibland även ges tillfälle att delta i en diskussion jen, MAI-kampanjen och kampanjen för Radio om olika frågor. B92 i Serbien är några exempel. Informations- I Sverige har vissa försök gjorts att bilda sådana tekniken möjliggör skapandet av nya sociala orga- lokala nätverk bl.a. i Göteborg och Sölvesborg. En nisationer och relationer i nätverk oavsett staternas viktig erfarenhet från denna typ av IT-projekt är gränser. För sammanslutningar av frivilliga med- inte oväntat att tillgängligheten till Internet är en borgare i olika länder som är engagerade i för grundläggande förutsättning för att det lokala nätdemokratin viktiga spörsmål, som mänskliga fri- verket ska kunna användas och utvecklas. Det är och rättigheter, bistånd och folkbildning, har in- vidare viktigt att IT inte bara används under begformationstekniken skapat nya möjligheter att ränsade kampanjer, exempelvis under val, utan inbedriva arbetet effektivare. tegreras i en kontinuerlig politisk verksamhet. En

Dessa grupper sprider snabbt information. De IT-satsning av denna typ bör vara väl genomtänkt fångar sympatisörer och mobiliserar ideellt engage- och inte till den grad så fokuserad på tekniken att mang. De vakar över globala allmänningar utifrån de innehållsliga målen med verksamheten kommer sina politiska idéer och moraliska idéer. Såväl glo- i skymundan. balt som lokalt kan medborgargrupper av skilda slag blixtsnabbt reagera och slå larm när de vill protestera mot idéer, beslut och handlingar.

I många stater med begränsade medborgerliga

Röst från Demokratitorget

fri- och rättigheter har informationstekniken redan en viktig roll för oberoende nyhetsförmedling, ”Jag har verkligen försökt att förstå vad demokrati informationsinhämtning och mellanfolkliga kon- är, hur människor uppfattar den demokratiska takter. Den enligt uppgift största webbplatsen för situationen i Sverige och vad man kan göra för att mänskliga fri- och rättigheter är One World. Den

förbättra den? Om det finns någon som vet att ni

har enligt egna uppgifter mer än 350 NGO:s som

skulle kunna förklara för mig vad demokrati är

medlemmar och besöks av tre miljoner i månaden.

utan att krångla till det för mycket så är ni väl-

Hur informationstekniken ytterligare kan komma

komna att skriva till mig på min e-mail-adress!”

till effektiv användning inom ramen för en politik

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 107

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Röstning via nätet?

för att denna resursfördelning blir än skevare. För Om några veckor – den 11 mars 2000 – kommer, den politiska jämlikhetens skull är det angeläget att enligt uppgift, det första lagligt bindande politiska alla får tillgång till de resurser som krävs för att valet att hållas på Internet. Det är Arizonas demo- använda IT för att hävda sitt medborgarskap på kratiska parti som ska hålla primärval för att utse jämlika villkor. presidentkandidat och röstningen är planerad att Flera forskare har i sina studier till utredningen ske via nätet. Enligt det företag som har ansvaret riktat uppmärksamheten på att IT kan användas för tekniken finns ett system som skyddar röst- för att utveckla idealet om en snabb demokrati,dvs. hemligheten. användas på ett sådant sätt att väljarna ges tillfälle

Det finns självfallet argument för men också att snabbt säga sin mening i politiska frågor. I mot en utveckling med röstning i val via nätet. För förlängningen kan detta stärka den direktdemomånga skulle det vara en avgörande skillnad mellan kratiska utvecklingen men på sikt också leda till att att lämna sin röst i en vallokal med en avskärmning partierna och de förtroendevaldas roll minskar som säkerställer den personliga integriteten och att medan medborgarna i högre grad själva fattar sina i ett mer eller mindre privat sammanhang rösta via beslut. en dator. Ett alltför rutinartat användande av IT för att

Det har således funnits starka skäl för att poli- snabbt få svar av medborgare i politiska frågor kan tiska val ska genomföras i ett offentligt samman- skapa situationer där grundläggande demokratiska hang som garanterar valhemligheten. Även om den krav inte uppfylls. Risken finns att den tid som tekniska utvecklingen förfinas kommer det troligt- krävs för kunskapssökande, diskussion och eftervis alltid att finnas skilda uppfattningar både bland tanke i hög grad går förlorad. experter och väljare om hur säker tekniken verkli- IT kan självfallet även ingå i det alternativa gen är på nätet, att garantera valhemlighet och att idealet, nämligen att utveckla den starka demokraklara identifikation av väljare. tin där den representativa demokratin råder men

Det är också möjligt att frågan om röstning via där värdet av genomgripande diskussioner är nätet i viss grad är generationsbetingad. IT kan bli grundläggande. Här får medborgarna möjligheter ett alternativ för nya generationer som vuxit upp att genom IT få tillgång till information och med tekniken och som saknar den traditionella synpunkter men även ingå i interaktiva dialoger föreställningen om hur vallokalen bör utformas med andra på nätet. och hur själva rösthandlingen bör ske. Vi återkom- Demokrati tar tid. Särskilda regler behövs för mer till denna fråga i kapitlet om valen. att alla ska kunna komma till tals. Demokratins

krav på upplyst förståelse kräver möjligheter och

IT för att stärka demokratin

tid till ett kritiskt inhämtande av relevant besluts- Det finns inget enda svar på vilken demokrati IT underlag, eftertanke och samråd. När IT diskuteras kan och bör främja. Avgörandet ligger inte i tek- som ett sätt att ge stöd för demokratiska processer niken som sådan utan i händerna på medborgarnas är det därför viktigt att erinra om att det förhållaneget beslutsfattande. det att en snabb process är tekniskt möjlig inte är ett

De politiska resurserna är ojämnt fördelade. tillräckligt argument för att den också ska ske Som framgått av denna redovisning finns även risk snabbt.

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 108

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

En förutsättning för att medborgarna ska ha motiv IT kan också användas för att hävda medborgaratt engagera sig i processer som är avsedda att stöda intresset i partidemokratin. Tekniken kan användas demokratin på elektronisk väg är med all sanno- för att stärka dialogen inom partierna och den likhet att dessa också har betydelse för det faktiska mellan partierna och väljarna. Den kan också an-

beslutsfattandet. Även här krävs en metodutveck- vändas för att göra partiernas program och faktiska

ling. Informationstekniken bör kunna användas handlande bättre kända och diskuterade bland för att öka medborgarnas förutsättningar att ha medborgarna. Här spelar inte bara partiernas

insyn i och möjligheter att påverka beslutsunder- egna insatser en roll. Medborgarinitiativ kan underlag, exempelvis i samband med miljökonsekvens- lätta för medborgarna att ställa partierna till svars

analyser. Det är också angeläget att söka former för genom en oberoende granskning av partiernas fakatt utnyttja IT för att offentliggöra remissyttran- tiska agerande. den. Det bör gå att utveckla metoder som gör att IT kan också användas för att stärka civilsam-

medborgarnas opinionsyttringar i sådana samman- hället och för att främja deltagardemokratin. Den

hang kan vara av stort värde i beslutsunderlaget. nya informationstekniken har en potential när det

gäller att vidga medborgarnas möjligheter att delta IT kan användas för att underlätta ansvarsutkrävan- i och påverka problemformuleringarna och diskusdet bland förtroendevalda och för att stärka med- sionerna före beslut i folkvalda församlingar. En borgarkontrollen över den offentliga makten. Här statlig och kommunal politik bör i första hand inrikframstår en utveckling av offentlighetsprincipen så ta sig på att utveckla tekniker och metoder för en att den ger vidast möjliga insyn i offentlig förvaltning sådan deltagardemokrati med IT-stöd. som en primär uppgift.

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 109

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

1 Barber 1999. Se även Rothschild 1999 50 Eriksen 1998

2 Schön 1999 51 Se forskarvolymen Politikens medialisering SOU 1999:126 3 Østerud 1999 eller Loftager 1999 4 Rothschild 1999 52 Beck 1997 5 Held 1999 53 Habermas 1998 6 Østerud 1999 54 Weibull och Gustafsson 1999 7 Allardt 1999 55 Petersson et al. 1998 8 Held 1999, Elander 1999, Lidskog och Elander 1999, Pamlin 56 SOU 1999:101

1998, Østerud 1999, Thunberg 1998 57 Lundquist 1999 9 Klein 1999, Ilshammar 1999, Olsson, A.R. 1999 58 Loftager 1999

10 Østerud 1999 59 SOU 1999:10 11 Østerud 1999 60 SOU 1999:101 12 Glimstedt och Lange 1998, Glimstedt 1999 61 Olsson, A.R. 1999 13 Østerud 1999 62 Weibull och Gustafsson 1999 14 Schön 1999 63 Weibull och Gustafsson 1999 15 Glimstedt 1999 64 Uppgifterna bygger på avsnittet Mediestrukturen i Sverige i 16 Østerud 1999 SOU 1999:30. Sedan det åberopade kommittébetänkandet 17 Mitlid 1998 publicerats har dock antalet A-regioner med någorlunda jämn 18 Glimstedt och Lange 1998 konkurrens minskats från nio till sju genom ägarförändringar 19 Allardt 1999 på Visbys och Härnösands marknader och antalet orter med 20 Olsson, Brink och Higgs Jr 1999 konkurrerande utgivare på hemmaplan har minskats med en, 21 Nohrstedt 1999 nämligen Visby. 22 Hannerz 1999, Nohrstedt 1999 65 SOU 1999:30 23 Schön 1999 66 http://www.lo.se/aktuellt/aktuellt.htm 24 Se exempelvis SOU 1999:11, SOU 1999:56och SOU 1999:83 67 Weibull och Gustafsson 1999 25 Jacobsson 1999, Stenelo 1999 68 Weibull och Gustafsson 1999 26 Reich 1992 69 SOU 1999:30 27 Castells 2000 (refererad i Dagens Nyheter) 70 Weibull och Gustafsson 1999, SOU 1999:30 28 Cammack 1998 71 SOU 1999:30 29 Diamond 1996 72 Se exempelvis intervju med Kirch-koncernens VD 30 Stenelo 1999 i tidskriften EuroBusiness´ augustinummer 1999 31 Dahl 1999 a 73 Weibull och Gustafsson 1999 32 Stenelo 1999 74 SOU 1999:30 33 Agné 1998, Lundström 1998, Dahl 1999 a 75 Nohrstedt 1999 34 Se t.ex. Pamlin 1998och Sörbom 1999 76 Dahlgren 1999 35 Dahl 1999 a 77 Weibull och Gustafsson 1999 36 Østerud 1999 78 Kent Asp citerad i förordet till Politikens medialisering 37 Castells (refererad i Dagens Nyheter) (SOU 1999:126) 38 Ingelstam 1999 79 Economou och Forstorp 1999 39 Held 1999 och Sassen 1999, Glimstedt 1999, Carlsson 1999 80 Berglez 1999 40 Soros 1999 81 Oscarsson 1999, s. 13 41 Sassen 1999 82 Berglez 1999 42 Castells 1996, Klein 1999, Thörn 1999 83 Camauër 1999 43 Carlsson 1999 84 Hermansson et al. 1999 44 Soros 1999 85 Slaata 1999 45 Lindbeck och Lindbeck 1998 86 Svensson 1999; Ungdomarnas demokratikommission 1999 46 Pamlin 1998 87 Kroon 1999 47 Sen och Dreze 1989 88 Ekström 1999 48 Förslaget utarbetades av InterAction Council under 89 Gidlund och Möller 1999 b

ordförandeskap av Helmut Schmidt 1997. En redogörelse för 90 Economou och Forstorp 1999 bakgrunden finns i ett tal av Kalevi Sorsa vid ILRS-kongressen 91 Berglez 1999; Ekström och Andersson 1999 1997 92 Englund 1999

49 Prop 1998/99:100 93 Se t.ex. Bergström 1998

41285-049-110 0-03-23 15.44 Sidan 110

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

94 Se t.ex. Hermansson et al. 1999 118 I Demokratiutredningens utgivning har frågor om IT och 95 För en närmare diskussion om direktaktioner och civil demokrati bland annat behandlats i SOU 1999:10,

olydnad, se kapitel Medborgarsammnslutningar SOU 1999:12, SOU 1999:83, SOU 1999:117 och 96 Det senare hävdas bland annat av Johnson 1999 SOU1999:126 97 Se t.ex. Ahlsson 1998och Johnson 1999 119 Barber 1999,Ilshammar 1999, Olsson, A. R. 1999, 98 Hermansson et al. 1999 Castells 1999 99 Hermansson et al. 1999 120 Gidlund, G. 1999 100 Hermansson et al. 1999 121 Barber 1999, Ilshammar 1999 101 Hermansson et al. 1999 122 Ilshammar 1999, Olsson, A. R. 1999 102 Hermansson et al. 1999 123 Ilshammar 1999 103 Hermansson et al. 1999 124 Barber 1999, Ohlin 1999 104 Se t.ex. Sundström 1998och Hermansson et al. 1999 125 Östlund 1999, Ellegård 1999 105 Hermansson et al. 1999 126 Johansson, M. 1999, Johnson 1998 106 Johnson 1999 127 Martinsson 1999, Ranerup 1999 107 Se Hermansson et al. 1999 128 Olsson, A. R. 1999, Ilshammar 1999 108 Hermansson et al. 1999. Se också Pamlin 1998, som fokuserar 129 Ranerup 1999, Åström 1998

på den globala lobbningen. Han beskriver bland annat hur 130 SOU 1999:134 näringslivet och dess organisationer bedriver lobbning i 131 Johansson, M. 1999 internationella fora. Genom informella diskussioner kan de 132 Castells 1999, Ilshammar 1999 vara med och fatta viktiga beslut utan att nationella och 133 Gidlund, G. 1999 a internationella organisationer och sociala rörelser som är 134 Olsson, A. R. 1999 kritiska till besluten, till exempel de som arbetar för en socialt 135 Gidlund, G. 1999 a och ekologiskt hållbar utveckling, ges någon större chans att 136 Ellegård 1999 komma till tals. 137 Klein 1999

109 Se t.ex. Dagens Nyheter 1999-11-27 138 Taloyan 1999 110 Bergström 1998 139 Castells 1999, Dahlgren 1999, Østerud 1999, Allardt 1999 111 Se t.ex. Bergström 1998 140 Klein 1999, Taloyan 1999 112 Ahlsson 1998 141 Pamlin 1998 113 För en exemplifiering av de grupper vi bland annat åsyftar, se 142 Ranerup 1999

t.ex. Pamlin 1998, Thörn 1999och Hebert & Jacobsson 1999 143 Ranerup 1999 114 Dahl 1999 b 144 Barber 1999, Olsson, A. R. 1999 115 Ilshammar 1999 145 Ranerup 1999, Åström 1999 116 Åström1998 146 Martinsson 1999 117 Ranerup 1999

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 111

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Den flexibla flernivåstyrningen

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 112

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Medborgaren har numera politiska företrädare på upp

till sex olika samhällsnivåer. Antalet nivåer har ökat,

ibland dramatiskt. För tio år sedan var exempelvis göte-

borgaren politiskt representerad bara på två nivåer, nu

finns hans/hennes förtroendevalda på sex nivåer: i kom-

mun-/stadsdelar, kommunen, kommunal-/kommunför-

bund, regionen, riket och EU.

Den flexibla flernivåstyrningen

Robert Dahl beskriver övergången från auktoritä- ligheter att få gehör för sina önskemål i den politisra till demokratiska system i de antika grekiska ka processen, det senare det politiska systemets stadsstaterna som den första transformationen. förmåga att faktiskt lösa problem och tillhanda- Övergången från direkt till indirekt, representativ hålla olika nyttigheter. Samtidigt som den ökade demokrati i den framväxande nationalstaten är den demokratiska närheten gynnar medborgarnas andra. Det tredje steget , som nu inletts, innebär att möjligheter att deltaga, kan systemets styrförmåga nationalstatsdemokratin utmanas av en ny doktrin, försvagas. Omvänt gäller att hög systemkapacitet baserad på insikten om att vi lever i ett pluralistiskt kan begränsa medborgarnas direkta inflytande. och komplext politiskt system med övernationella Diskussionen om kommunsammanslagningars institutioner på europanivå. effekter är typisk för problemet.

I stället för absolut statssuveränitet får vi, det vi I ett politiskt system med flera olika nivåer och kan kalla ”poolad”, eller förhandlad suveränitet. kompetenser kan man dock föreställa sig ett mer En fjärde transformation i hägnet av den tredje produktivt och inte fullt så motsatspräglat samspel utvecklingsvågen förefaller emellertid också fullt mellan dessa i grunden olika demokrativärden. möjlig. Vad vi nu ser är en renässans för det antika Om man t. ex. tänker sig att den lokala nivån repreidealet om demokratisk närhet och direkt delta- senterar störst närhet och delaktighet, kan den gande, något som fram till de successiva kommun- regionala nivån fungera som en balanspunkt melreformerna under 1950-och 60-talen praktiseras på lan demokrati i det lilla formatet och nationalkommunal nivå i ett Sverige som i övrigt präglades statens och det övernationella systemets storskaliav statliga maktanspråk och indirekt demokrati. ga demokrati. På den regionala nivån finns också en

En underliggande premiss i Dahls resonemang tillfredsställande förmåga och kunskap att just hanär det s.k. skalproblemet och spänningen mellan tera kravet på systemeffektivitet i vissa sektorer, demokrativärdena medborgareffektivitet och sys- utan att behöva använda alla resurser i det större temkapacitet. Det förra gäller medborgarnas möj- nationella eller europeiska systemet. Utvecklings-

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 113

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

politiken är just en sådan sektor. Regionaliseringen I Demokratiutredningens rapporter har detta förinnebär alltså i hög grad ett kvalitativt sett värde- ändringsperspektiv varit framträdande. I takt med fullt tillskott av systemkapacitet utan att man för den snabbt tilltagande globaliseringen och internaden skull behöver ge upp kravet på medborgar- tionaliseringen har den principiella frågan om vad effektivitet. Ekvationen är emellertid bara möjlig som utgör demos (folk) för en politisk styrelse om man sätter in den regionala nivån i ett större, (kratia) blivit alltmer vital. Ytterst är det demooch mer dynamiskt flernivåperspektiv, där det kratin som skapar den moraliska grunden och legifinns en någorlunda accepterad uppdelning av timiteten för den politiska styrelsen. Det existerar besluts- och problemlösningskompetenser mellan dock en mångfald demos traditionellt med den terskilda administrativa instanser (den vertikala dim- ritoriella principen om närhet och människors perensionen) men också en etablerad ansvarsför- manenta vistelse inom ett visst geografiskt område delning för olika politikområden (den funktionella som utgångspunkt. Den representativa demokratin dimensionen). sammankopplades med territorialstatens framväxt

Det avgörande kravet är emellertid att systemet och har i detta sammanhang ett par hundra års idé är flexibelt; formella kompetensuppdelningar blir i tradition att falla tillbaka på. I de förändringsmönslängden stelbenta och otidsenliga, särskilt när den ter som nu kan ses försvagas sambandet mellan politiska och ekonomiska verkligheten ständigt beslutsfattande och det politiska deltagandet. Hur befinner sig i förändring. ska människor som är berörda kunna få politiskt

Hårt institutionaliserade system baserade på inflytande i en internationaliserad värld? Vilkas formella kriterier och lagstiftning måste därför samtycke är nödvändigt för att legitimera beslut paras med system, som tillåter justering och som rör exempelvis miljöförstöring, handelsvillkor anpassning till växlande omständigheter. Jämsides och aids? Inför vilken valmanskår är beslutsfattare med att vi förfinar de traditionella hierarkiska ansvariga? strukturerna, bör vi rikta uppmärksamheten mot Kopplingarna mellan demos och begrepp som processer och informella institutioner, i form av suveränitet och identitet är betydelsefulla. En av de förhandlingar och nätverk. stora framtidsfrågorna är, som vi sett, om det ligger

Samhällen präglas av olika politiska kulturer, inom möjligheternas ram att kunna skapa ett euroförändringar och skiftande maktförhållanden. peiskt demos och därmed förutsättningar för en Folkviljans förverkligande har därför haft många fungerande europeisk demokrati sådan vi känner uttryck under historiens gång. Den representativa från nationalstaten. Skalproblemen i fråga om demokratin växte fram i vårt land under 1900-talet i demos är påtagliga. Mängden av funktionella ett nära samspel med folkrörelser och masspartier. demos, vilka utgår från principen om likhet och

Det var också med demokratin som instrument inte kräver geografisk närhet skär rakt genom de som de stora sociala reformerna genomfördes. geografiska uppdelningarna. Dessa gemenskaper Under det senaste decenniet har det dock blivit kan bygga på etnicitet, kön, yrke, livsstil eller skiluppenbart att den mogna industristaten inte utgör jelinjer som exempelvis centrum periferi. Här torde historiens slut utan att nya samhällsförändringar den nya informationstekniken kunna bidra till att äger rum på ett sätt som knappast kunde förutses underlätta kontakter och minska avstånd i tid och vid den representativa demokratins genombrott. rum.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 114

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det är inte bara nationalstaten som är under om- reglerats i konstitutionella och andra spelregler. vandlingstryck; de regionala och lokala struk- Från dessa spelregler har utvecklats praxis i vårt land turerna är också utsatta för betydande förändring- som inte funnits föreskriven och som exempelvis ar. Hur påverkas människor i den lilla världen av inneburit medverkan från arbetsmarknadens parter globaliseringen? Vilkas samtycke krävs för att ut- i den politiska processen. nyttja kvaliteterna i lokalsamhället? Vilken roll kan Under särskilt senaste decenniet har process- IT få för att underlätta förhållandet mellan det glo- perspektivet betonats ytterligare genom Sveriges bala och det lokala? medlemskap i EU och det fortplantas nedåt och

På de nyaste politiska arenorna EU och regio- utvecklas mellan olika delar av det svenska samnerna bedöms den representativa modellen ha en hället och det europeiska förhandlingssystemet. svagare ställning. I stället är det andra strukturer Forskarna talar om flernivåstyre (”multilevel goversom erövrat positioner. Demokratins vardag har all- nance”). tid präglats av olika former för beslutsfattande vilka

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 115

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

När Sverige gick med i EU 1995 tillkom

en ny nivå för samhällsstyrningen.

Europeiska unionen

Medlemskap i EU

som överlåtits från riksdagen till EU har det skett En hållbar demokrati förutsätter att folkstyret har en påtaglig maktförskjutning till regeringens förhandlingskraft. Med tiden har Sveriges interna- mån. Den svenska regeringen – tillsammans med tionella beroende ökat avsevärt på praktiskt taget sina motsvarigheter i andra medlemsländer – är i alla områden. Utrymmet för det nationella besluts- praktiken lagstiftare. fattandet har minskat bland annat till följd av den Detta ställer ökade krav på öppenhet från regerökade frihandeln och avregleringen av kapital- ingens sida inte bara gentemot riksdagen utan marknaderna. Gränsöverskridande miljöproblem, också gentemot allmänheten. Medborgarnas möjinternationell brottslighet och värnet om fred och ligheter till deltagande, inflytande och delaktighet i säkerhet för medborgarna i enskilda stater påkallar EU-politiken är beroende av att regering och riksi ökad utsträckning samarbete mellan staterna för dag aktivt fyller det svenska offentliga rummet med att demokratins institutioner ska ge medborgarna de frågeställningar som är viktiga i EU-sammanmakt över sina villkor. hang. Det är viktigt att detta sker med god fram-

Sverige har, efter genomförd folkomröstning, förhållning. Tidtabellen för beslutsfattande i många anslutit sig som medlem till Europeiska unionen. frågor avgörs nu av EU-organ. När inte folkvalda i Medlemskapet ger ökade möjligheter att på euro- Sverige längre kontrollerar dagordningen har det peisk nivå finna lösningar på olika samhällsprob- blivit än viktigare att medborgare ges insyn på ett lem. Det har samtidigt skapat nya förutsättningar tidigt stadium i beslutsprocessen. för medborgarnas möjligheter till deltagande,

Unionen

inflytande och delaktighet i folkstyret.

En del av de beslut som tidigare tagits av det Unionen är en sammanslutning av stater som ska svenska folkstyrets organ och i den svenska statens vara demokratier. EU:s tillkomst och utveckling myndigheter fattas nu inom ramen för EU och i har haft stor betydelse i den historiska utveckling många fall måste de svenska institutionerna nu- som inneburit att demokrati kunnat etableras och mera samverka med EU:s institutioner. I de frågor fördjupas i ett stort antal stater i Europa. Skapandet

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 116

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

av EU och anslutningen av nya stater till unionen valdeltagandet hävdade flera internationella forshar skett i former som är demokratiskt legitima i de kare, att partiernas låga prioriteringar av EU-valet suveräna stater vars konstitutioner uppfyller kra- är en bidragande orsak till väljarnas likaledes låga

6 8 ven för demokrati. prioritering.

EU skapades i ett skede när försoning mellan folk i tidigare krigförande länder och etablering av Ett europeiskt partisamarbete är emellertid numeordningar för att hindra eller i varje fall försvåra ra etablerat mellan likasinnade partier inom uniouppkomsten av nya krig tedde sig mycket ange- nen. Det har i hög grad institutionaliserats i de lägna. Det skedde strax efter det att nazismens större partifamiljerna. Alltsedan gemenskapen bilmassmord, terror, förtryck och försök till förintel- dades har strävan att fördjupa partisamarbetet varit se av folkgrupper härjat i stora delar av Europa och knuten till den konstitutionella utvecklingen i i omedelbar närhet till de då existerande kommu- unionen och särskilt Europaparlamentets framniststaternas omintetgörande av demokrati. flyttade maktposition.

Att demokratin nu ter sig starkare än kanske I samband med unionsbildningen skapades någonsin tidigare i flertalet medlemsstater, liksom i både ett liberalt och ett socialistiskt Europaparti – de stater som söker medlemskap i EU, har till del The European Liberal, Democrat and Reform sin grund i det fredliga samarbete och det ekono- Party (ELDR) och The Party of European Socialists miska framåtskridande som EU och dess före- (PES). Föregångare har varit den kristdemokratisgångare i de europeiska gemenskaperna bidragit till. ka och konservativa partifamiljen som redan 1976

bildade ett europeiskt parti – European People´s Politisk jämlikhet Party (EPP).

Även inom miljö- respektive vänster- Principen om politisk jämlikhet mellan medbor- partierna finns etablerat samarbete. Fortfarande är garna gäller inte i Europaparlamentet eller i EU:s dock dessa europeiska partier och federationer ministerråd. Majoritetsprincipen, som ger alla lika relativt lösa konstellationer. stor makt över vilka beslut som kan antas, tillämpas

EU-valen

regelmässigt inte. Mandaten i Europaparlamentet mellan medlemsstaterna är så fördelade att med- I det första valet till Europaparlamentet i Sverige borgare i de minsta staterna är kraftigt överrepre- deltog endast 41,6procent av väljarna. Även i andra senterade i förhållande till medborgarna i de störs- länder har noterats ett ganska lågt deltagande. Att ta. Röstvärdet i EU:s ministerråd är så viktat mel- EU-systemet är komplicerat till sin natur, och att lan medlemsstaterna att vare sig medborgarna eller EU:s beslutsregler tycks vara okända för många staterna är företrädda på jämlik grund. medborgare i unionen, bidrar sannolikt till att val-

deltagandet i EU-valen är lågt.

Partigrupperna

En ytterligare faktor som brukar framföras i De partier som uppträder i Europaparlamentet är den internationella forskningen som förklaring till nationellt grundade. I EU-valen agerar de huvud- det låga valdeltagandet är, att väljare inte upplever sakligen som nationella politiska aktörer. Det anses att något viktigt står på spel i Europavalen: Ingen vara en av orsakerna till det låga deltagandet i valen regeringsfråga avgörs och parlamentets sammantill Europaparlamentet. Vid vårt symposium om EU- sättning avspeglas inte i något exekutivt organ. Det

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 117

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

gör att väljarna utan tanke på tänkbar regerings- politiska dialoger där breda medborgargrupper konstellation i högre grad än i de nationella valen kan vara delaktiga. Det finns inga verkliga massstöder små partier. En ytterligare förklaring som medier med unionsspridning. framförs i denna forskning till vissa små partiers Det är medlemsstaternas regler för medborjämförelsevis goda framgångar i Europavalen är att garskap som är grunden för människors möjligdessa i högre grad än större, etablerade partier heter att hävda sina politiska rättigheter bl.a. genom kanaliserat missnöje med och motstånd mot EU. valen. Det finns i dag betydande invandrar- och

flyktinggrupper med långvarig hemvist inom åt-

skilliga medlemsstater i unionen som alltjämt för- Att inte valhandlingen direkt påverkar samman- nekas dessa rättigheter. Europa tycks med andra sättningen av den verkställande makten på EU-nivå ord ha svårt att hantera sin egen multikulturalism.

är naturligtvis inte ägnat att öka intresset för att

rösta. Väljarens mest naturliga dagen-efter-valet- Demokratisk karaktär frågan – sitter regeringen kvar? – förblir obesvarad. Sedan främst 1980-talet har forskarvärlden syssel-

satt sig med frågan om EU:s väsen och vilken slags

organisation EU egentligen är. Uppfattningen att I Europavalet i juni 1999 i Sverige sjönk valdel- EU är en blandning av kända modeller som statstagandet till en ännu lägre nivå än vid det första förbund, förbundsstat och förvaltningsunion var valet. Endast 38,8 procent av valmanskåren deltog. länge dominerande. Utifrån detta synsätt är det Av unionens 288 miljoner väljare deltog 49,9 pro- exempelvis inte ovanligt att Europaparlamentet cent i valet 1999, vilket var en minskning från valet jämförs med nationella parlament av klassisk parla- 1994 då 56,9 procent av de röstberättigade deltog. mentarisk typ där regeringen måste tolereras av

EU:s demokratiska legitimitet kan dock inte parlamentet för att kunna regera (parlamentarism). bara bedömas efter deltagandet i valen till Europa- Bland Europaforskare uttrycks den teoretiska parlamentet. EU-politiken spelar också en viktig förståelsen för EU alltmer i termer av flernivåroll i den nationella politiken och därmed i valen styrelse där EU ses som en ny typ av organisation nationellt. I stor utsträckning är det de demokra- som har sin egen utvecklingslinje vilken inte alltid tiska institutionernas, de politiska partiernas, mass- med lätthet kan förutses genom att studera tradimediernas och de verksammas insatser i det offent- tionella teoretiska modeller och historiska exemliga rummet i Sverige i övrigt som avgör medbor- pel. Det bör noteras att Europaparlamentet är det garnas möjligheter att påverka EU:s politik. enda folkvalda internationella parlament som exi-

Det saknas i hög grad ännu vitala mötesplatser sterat i historien. Det finns unika förutsättningar för politiska samtal mellan unionsmedborgarna. inte minst i relationerna mellan EU-institutionerna Detta medför att förutsättningarna för upplyst för- som gör det svårt att ha nationella parlament som ståelse är avsevärt sämre i EU-sammanhang än på mall för utvecklingen. nationell nivå. Även i fråga om offentlighet och den Integrationen och överlappningen mellan olika för yttrandefriheten centrala meddelarfriheten uppsättningar av territorier skapar utifrån ett flerbrister det inom unionens institutioner. Frånvaron nivåperspektiv en egen dynamik för utvecklingen av ett gemensamt språk begränsar möjligheterna till inom EU. Traditionella distinktioner mellan

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 118

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Sakpolitik vs demokratipolitik – om EU:s legitimitet

inrikespolitik och utrikespolitik, liksom mellan suveränitet och internationellt samarbete blir allt Demokratiska procedurer kräver ett berättigande. svårare att utmejsla både i teori och praktik. Medborgarnas deltagande måste ske i ett samman-

Den gällande svenska hållningen är att grunden hang där det leder till beslut som faktiskt påverkar för samarbetet i EU är strikt mellanstatlig och med- den verklighet som medborgarna har intresse av att lemsländerna har härvidlag inte i något avseende påverka. givit upp sina anspråk på att utgöra i folkrättslig Internationaliseringen av beslutsordningen är mening suveräna stater. Medlemsstaterna är således en logisk konsekvens av demokratins krav på medfördragens herrar och kommer att så förbli så länge borgarinflytande när samhället och de politiska

16 20 någon enda medlemsstat önskar detta. problemen internationaliseras. Det gynnar inte

Sverige, eller vilken annan stat som helst, kan i medborgarnas inflytande om Sverige ställer sig vid demokratisk ordning delegera beslutsfattande till sidan av de möjligheter som EU ger att aktivt utöva organ som inte arbetar enligt demokratins princi- ett inflytande på det skeende som medborgarna per. Detta sker också i betydande omfattning. under alla förhållanden får leva med. Det finns ett Exempel på detta är domstolar, förvaltningsmyn- gemensamt ansvar för Europas framtid när det gäldigheter, FN, Europadomstolen etc. I den ut- ler exempelvis fred, miljö, kamp mot terror och sträckning det kan hävdas att Sveriges medlemskap internationell brottslighet etc. i EU innebär en delegation av beslutsmakt till för- Ett EU-medlemskap kan också ha sitt berättidragsbundna institutioner, och därmed inte upp- gande för att återta förmågan att påverka den ekogivande av makt, består Sverige som en enhet med nomiska utvecklingen också i tider av allt snabbare full proceduriell demokrati. Demokrati råder i EU- internationalisering. staten Sverige även om inte EU kan betraktas som Ett EU-medlemskap kan alltså legitimeras med en demokrati i sig själv. att det bedöms ge bättre möjligheter att nå sakpoli-

tiska mål och det strider inte mot demokratins ideal

Ministerrådet och parlamentet

om en folkstyrd stat väljer en sådan politik och Även om EU-samarbetet huvudsakligen är mellan- samtidigt erkänner att detta i viss utsträckning kan statligt så tillhör det dess särdrag att majoritets- innebära att avkall måste göras när det gäller krav beslut i väsentlig utsträckning tillämpas i minister- på innehållet i demokratins procedurer. rådet, att Europaparlamentet genom vetorätt och medbeslutanderätt har ett betydande inflytande Ett fortsatt svenskt medlemskap i EU berättigas över lagstiftningen, att EG-rätten är direkt tillämp- bland annat av att ett rättsligt bindande samarbete lig och gällande för enskilda medborgare i med- mellan staterna ger ett bättre skydd åt medborgarlemsstaterna och att denna rätt har företräde fram- na särskilt i små stater. Där den internationella rätför nationell rätt på de områden där medlems- ten är svag är det oftast de starkas makt att agera i staterna överlåtit beslutsbefogenheter. EU-samar- frånvaro av avtal som gäller. Det är också fullt möjbetet medför inte bara beslutsformer som innebär ligt att utforma politiken gentemot EU så att medatt staterna gemensamt utövar sin rätt till suveräni- borgardemokratin i medlemsstaterna stärks. Att tet utan rymmer också självständiga institutioner avstå från att söka göra detta är att avhända sig ett med överstatliga befogenheter. viktigt medel för att stärka demokratin.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 119

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det svenska EU-medlemskapet föregicks av den komplexitet som råder i beslutsprocesserna anslutning till EES-avtalet – en ordning som från skapas ett stort antal möjligheter för lobbare att få demokratisynpunkt innebar klart större brister än tillträde till de många länkar som finns mellan instivad medlemskapet innebär. För att vara en inter- tutionerna, medlemsländer, kommittéer, arbetsnationell organisation erbjuder EU ändå en relativ grupper etc. Till skillnad från nationalstatens repreöppenhet. Därför skulle det vara en förlust för sentativa, mer hierarkiska styrning med noggrant demokratin om det beslutsfattande som nu sker i utformade regler och procedurer, ges i EU delvis EU i stället flyttades in i diplomatins och i de än nya villkor för politiken. Förhandlingar, allianser mera renodlat förhandlingspräglade organisation- och nätverk blir vitala ingredienser i den politiska

23 24 ernas kostymer. maktutövningen.

Det expanderande politikskapandet (policy-

Samarbete mellan stater making)

inom en rad områden i EU utgör i hög EU bör bibehållas som ett samarbete mellan stater grad grunden för lobbarnas intresse att investera i som väljer att i samverkan lösa problem av gemen- intressebevakning och försöka att påverka processamt intresse. Detta behöver, och bör enligt vår ser och innehåll. En erfarenhet är att det ges utrymmening, inte ses som ett vaktslående kring status me för politiska lösningar som inte är givna på förquo. Tvärtom är det en stor utmaning för demo- hand. Det ökar förutsättningarna för lobbare att kratins vidkommande i förhållande till en orga- styra politiken i önskvärd inriktning inte minst nisation som EU att utforma förslag till åtgärder genom åsiktsbildning och informationsförsörjför demokratisering och insistera på att de för- ning. verkligas. Ett arbete med en sådan inriktning i Ökningen av antalet lobbare från olika organi- EU-sammanhang är lika väl befogat som ansträng- serade intressen företag, intressegrupper och medningar att vidmakthålla och förstärka det kommu- borgarsammanslutningar, regioner, myndigheter nala självstyret. Att söka vidga och fördjupa demo- m.fl. är också kopplad till en paradox. Trots att kratin är väsentligt också på de nivåer som inte motsatsen ofta hävdas finns, enligt initierade bedöförvaltar folksuveräniteten. mare, en brist på tjänstemän. Kommissionen, som

är den institution som har initiativrätt och bereder

Lobbning i EU

ärenden, har inte möjligheter att anställa så många Lobbningen kan ses som ett politiskt svar på den tjänstemän att alla ansvarsområden täcks. Detta ökade komplexitet som kännetecknar dagens sam- förhållande skapar ett behov av experter som kan hälle. EU är ett system som tycks lämpa sig väl för delge sakkunskap, ofta i tekniskt mer orienterade lobbning från olika organiserade intressen. Där frågor. Kommissionen har exempelvis inrättat finns många beslutsled, svåröverskådliga bered- cirka 1000 rådgivande kommittéer där olika sakfrånings- och beslutsprocesser innan slutliga avgöran- gor behandlas och där sådan expertis kan efterfråden sker. EU uppfattas gynna en aktörspluralism gas. inte minst därför att processerna ibland kan vara Lobbningen i EU riktas främst till Kommisoförutsägbara och att det råder viss byråkratisk sionen där frågor på ett tidigt stadium kan bevakas rivalitet mellan olika förvaltningskulturer. Den och påverkas. I litteraturen om lobbning brukar kanske inte oväntade slutsatsen är således att trots hävdas, att en viktig förutsättning för att lyckas

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 120

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

med att påverka politiska beslutsprocesser är att den. Arbetet för demokrati måste gälla hela värlsöka komma in i en så tidig fas som möjligt i pro- den. För demokratins skull är det inte minst en bjucessen. I EU betyder detta att den aktör som har dande plikt för vår och kommande generationer att möjligheter att identifiera problem eller vara med i skapa bästa möjliga förutsättningar för att bygga ett tidigt beredningsskede har stora chanser att demokratin stark i hela Europa - också i de stater vinna fördelar. De bedömningar och undersök- där medborgarna intill nyligen hölls i diktaturens ningar som gjorts visar dock att de flesta lobbare bojor. Att anpassa EU:s institutioner och arbete så tenderar att komma in senare i processerna, dvs. att ansökarstaterna kan nå medlemskap i EU då de efter det att Kommissionen genomfört en förbere- själva önskar detta är en viktig uppgift för Sverige. dande fas i ett lagstiftningsarbete. Orsakerna kan Det går inte att bortse från risken att totalitära och vara flera. Vissa saknar kunskap om hur systemet demokratifientliga regimer återskapas i Europa. fungerar, andra får tillgång till information om vad Det är en källa till oro att inte ett starkare samarbesom pågår för sent för att kunna agera. I ytterligare te på demokratins och öppenhetens grund kunnat andra fall kan strategin i stället vara att rikta in sin etableras mellan flertalet stater i Europa tio år efter kraft på ett annat skede i processen. det att Berlinmuren raserats. Att rasism och demo-

Med Europaparlamentets framflyttade makt- kratifientliga partier i vissa fall i stället vuxit i styrposition har sedan en tid även parlamentet blivit ka inom EU gör inte oron mindre. intressantare för lobbare i EU. Det gäller inte EU:s initiativtagare drog slutsatsen att ett förenbart kontakter med enskilda parlamentariker troendefullt samarbete var angeläget mellan de väsutan i hög grad bevakning av och aktiviteter rikta- teuropeiska stater som i krig utgjort varandras fiende till utskotten. der för att försäkra sig om att demokratin inte på

Lobbningen inom EU, liksom inom Sverige, nytt skulle förfalla. Nu finns anledning att dra slutbygger i hög grad på att lobbare bygger upp och satser beträffande vad ett förstärkt europeiskt underhåller personliga kontaktnät. Svårigheterna samarbete för att trygga en demokratisk utveckling att få insyn i lobbningen blir således betydande: i hela Europa bör innebära. Det ligger i demokra- Utmärkande drag för lobbning är att själva åsikts- tins intresse att EU:s arbete och organisation och informationsutbytet sker bortom offentlig- utvecklas så att demokratins förespråkare kan heten, att inflytandet utövas genom argumentation vinna förtroende i hela Europa. och plädering och att intresseförmedlingen i bety-

Ansvarsutkrävandet – ett demokratiskt dilemma

dande utsträckning bygger på ömsesidighet, i bästa fall förtroende mellan lobbare och beslutsfattare. Det är ett centralt demokratiskt krav att där offent- Ska något kännetecknande lyftas fram särskilt är lig makt utövas ska det också gå att utkräva ansvar. det nog dess starka inslag av avskildhet och diskre- Ett grundläggande problem är att makt inom EU tion; ”... en brist på genomskådlighet”. utövas på en annan nivå än där ansvaret går att

utkräva, vilket strider mot det demokratiska idealet

Att skapa en demokratisk utveckling

att befogenheter och däremot svarande mekanis- Ambitionerna att vidmakthålla och förbättra förut- mer för utkrävande av ansvar bör vara symmetriskt sättningarna för demokrati får inte göra halt vid ordnade. Inom dagens EU kan inte ett samlat Sveriges statsgräns eller EU:s gräns mot omvärl- ansvarsutkrävande erhållas när det gäller beslut

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 121

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

som kommit till stånd genom utövande av gemen- misk lagtolkning (det vill säga en politisk snarare än sam suveränitet eller när det gäller överstatligt juridisk prövning av fördragen) av EG-dombeslutsfattande med direkt rättsligt bindande kon- stolen. Denna verklighet måste observeras. För sekvenser. Enskilda regeringar kan visserligen av- demokratins skull är det viktigt att inte bara bevasättas men den permanenta samlingsregering som ka fördragsutvecklingen utan också att hävda den styr EU består. I de fall beslut tillkommit genom princip som riksdagen redan uttalat, den innebär majoritetsbeslut i strid med exempelvis den svens- att om något EU-organ skulle komma att besluta ka regeringens och riksdagens hållning rör det sig om rättsakter som går utöver unionsfördraget, som om en politisk maktutövning för vilken ansvar inte legat till grund för den svenska anslutningslagen, kan utkrävas vare sig på nationell nivå eller på EU- saknar dessa rättsakter rättsverkan i Sverige. Svennivå. Medborgarnas möjlighet till ansvarsutkrä- ska statsorgan skulle därför vara vara förhindrade vande begränsas i sådana fall. Medborgarna kan att tillämpa dem med tanke på Sveriges grundlagar. ytterst utkräva ansvar för att riksdagen valt att När utgångspunkten för medlemskapet i EU utträda ur unionen eller för att de inte valt att göra enligt regering och riksdag är att inget avkall görs det. på anspråken att utgöra en suverän stat i folkrätts-

Detta bör erkännas som ett demokratiskt lig mening, blir konsekvensen att riksdagen fullt ut dilemma. Det finns ett olöst, och måhända olösligt bär ansvar för alla beslut på EU-nivå. Detta gäller demokratiproblem, med ett överstatligt beslutsfat- oavsett om besluten bekräftas direkt eller indirekt tande i gemensamma institutioner för suveräna sta- eller om EU-beslut fattats oberoende av svensk ter. Med tanke på de många problem som inte låter medverkan så länge dessa tolereras och därmed sig lösas enbart inom ramen för de allt flera enskil- indirekt bekräftas. da staterna, utan kräver samfälld handling i flera

Demokrati på den politiska dagordningen

stater, är det en påträngande och ytterst viktig uppgift att söka former för ett effektivt internationellt Frågan om den demokratiska legitimiteten för EU samarbete som kan förenas med demokratins kom att bli en av de mer uppmärksammade frågorkrav. Formerna för demokratisk maktutövning na inför översynen av Maastrichtavtalet och tillmåste utvecklas så att de kan vara verktyg även för komsten av Amsterdamfördraget. I olika dokuförpliktande politiskt samarbete över nations- ment och uttalanden från nationella regeringar likgränserna – inte ett hinder för ett sådant samarbete. som från de europeiska institutionerna slogs fast Ansträngningarna att fördjupa demokratin inom behovet av demokrati, öppenhet och transparens i EU kan bli ett test av största betydelse inte bara för EU för att öka förankringen och delaktigheten folkstyret utan också för möjligheterna till fred, fri- bland medborgarna. Reflektionsgruppen, som hade het och välfärd under 2000-talet. till uppgift att förbereda regeringskonferensen

1996, konstaterade också i sitt slutdokument att

”Dynamisk lagtolkning”?

medborgarnas likgiltighet för unionen var ett legi- Det är också ett faktum att även om medlems- timitetsproblem som inte i första hand gick att lösa staterna är fördragens och fördragsutvecklingens genom att ge Europaparlamentet en ökad roll utan herrar, kan EU:s kompetens utvidgas genom en måste angripas genom en korrekt och systematisk löpande utveckling av EU:s regelverk och en dyna- tillämpning av principerna om demokrati, effekti-

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 122

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! 35 vitet, öppenhet, subsidiaritet och solidaritet i EU. makt utövas måste också möjligheterna till insyn Goda intentioner till trots har det visat sig vara hävdas och medborgarnas möjligheter till delbetydligt svårare att åstadkomma mer konkreta, tagande, inflytande och delaktighet främjas. Brisinstitutionella lösningar för att skapa en demokra- terna i dagens praktik inom EU påbjuder en ambitisk utveckling av unionen. tiös reformvilja. För den svenska folkstyrelsens

Flera av de institutionella nyckelfrågorna som i skull finns det anledning att utveckla och driva en hög grad hör samman med medlemsländernas demokratipolitik för EU. inflytande och demokratin inom EU kunde inte Genom Sveriges EU-medlemskap har medborheller lösas i samband med Amsterdamfördraget. garna på vissa områden fått nya möjligheter att Det är emellertid reformer som måste genomföras hävda sin rätt genom EU:s institutioner gentemot för att EU-systemet över huvud taget ska kunna den svenska statsmakten. Den enskildes möjligfatta beslut den dagen EU tar in fler medlemmar. het att hävda sina rättigheter har förstärkts. Detta Den regeringskonferens som inom kort kommer är en positiv följd av medlemskapet i EU. Det är att sammankallas ska bland annat behandla frågan samtidigt uppenbart att partierna, massmedierna, om vägningen av antalet röster i ministerrådet. En medborgarsammanslutningarna och folkstyrets möjlig förändring där är att röstfördelningen bätt- lagligt reglerade institutioner behöver utvecklas för re kommer att avspegla ländernas befolknings stor- att bli effektivare redskap för medborgarna att lek. Dessutom kommer frågan om en möjlig utök- påverka EU-politiken. Många har å andra sidan ning av omröstningarna med kvalificerad majoritet erfarenheter av ett omfattande, svåröverskådligt i rådet att behandlas. Även frågor om kommission- och opåverkbart regelverk. ens storlek och sammansättning måste lösas. I Hur ska man då fortsättningsvis och på lång Amsterdamfördraget har redan ett tak på 700 plat- sikt förstärka medborgarnas politiska inflytande ser fastställts för Europaparlamentets storlek. över den nya, europeiska samhällsnivån?

Med fler medlemmar måste en ny fördelning av

En långsiktig svensk EU-politik

mandaten mellan medlemsländerna fastställas. Europeiska rådet har aviserat att ytterligare frågor EU-samarbetet kan betraktas som en process snaav institutionell natur kan behöva tas upp vid rege- rare än som ett tillstånd. Detta gäller även den så ringskonferensen. Enligt det nya fördraget måste kallade primärrätten, det vill säga i fråga om de förde institutionella reformerna klaras av ett år innan drag som avgör EU:s beslutskompetens. Det den första gruppen av nya medlemmar tas in. Den finns en fara i en kontinuerlig ad hoc-mässig och första utvidgningen detta nya sekel är beräknad till pragmatisk förändring av fördragen. Detta gäller i tidigast i slutet av år 2002. desto större grad då fördragsinnehållet bestäms i

samband med paketuppgörelser som också inne-

Reformbehov

sluter substansfrågor som kortsiktigt kan vara av Arbetet med att hävda demokrati gäller inte bara i stort intresse för ett land som Sverige. relation till den svenska statens arbete med EU och I samband med översynen av Maastrichtförförhållandena i det svenska samhället. Det måste draget och tillkomsten av Amsterdamfördraget också gälla visavi EU:s institutioner och för- fick den parlamentariska EU 96-kommittén regehållandena inom unionen som helhet. Där offentlig ringens uppdrag att dels utreda viktiga frågor inför

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 123

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna debatten om EU:s framtidsfrågor. De demokrati- ska utarbetas. EU:s nej till det barbariska dödsska och konstitutionella frågeställningarna upp- straffet medverkar till att den grundläggande rätten märksammades särskilt. till liv fått en starkare ställning också i medlems-

länderna.

Vi menar att det finns anledning att i särskild ord-

ning ta initiativ för att lägga fast en förankrad Översyn av regelverket svensk uppfattning om efter vilka linjer EU lång- EU:s sammantagna regelverk omfattar i dagsläget siktigt bör utvecklas med utgångspunkt i demokrati- 20 sektorer och består i den svenska upplagan av frågan. Det bör göras till föremål för en särskild par- närmare 50 000 sidor. Drygt 1 200 rättsakter innelamentarisk utredning. Det bör följas av ett remiss- fattande direktiv och förordningar beslutade av arbete och ett arbete för att engagera breda sam- ministerrådet kan sägas utgöra EU:s huvudförfatthällsgrupper i en diskussion om EU:s framtida poli- ningar. tik och organisation. Enligt en undersökning utförd av Statskontoret

är drygt åtta procent av lagarna och förordningar- En förutsättning för att medborgare ska ha möj- na i Sverige kopplade till EU. Det har inte kunnat lighet att hävda sina intressen i EU-sammanhang är visas att Sveriges EU-medlemskap har lett till att de centrala regelverken så långt möjligt är över- någon ökning av regelmängden i Sverige. En orsak blickbara och läsbara för allmänheten. EU styrs nu till detta är att en betydande del av EU:s arbete av fler än tio grundläggande fördrag och akter, och med regleringar syftar till att harmonisera gällande därtill ett stort antal protokoll, som omfattar när- regelverk i medlemsstaterna. mare 800 artiklar. När Amsterdamfördraget kom Det finns dock skäl att systematiskt gå igenom till fanns en ambition att göra fördragen enklare. det regelverk som växt fram inom EU i syfte att se Detta lyckades dock inte. vad som kan överföras till den nationella besluts-

kompetensen. En sådan politisk revision har före-

Reformering av fördragen

slagits från brittiskt håll. Utan en reformering av fördragen finns en risk för Med tanke på att medborgarnas möjligheter till att EU:s grundläggande regelverk ytterligare kom- deltagande, delaktighet och inflytande är sämre på pliceras genom tätt återkommande tillägg och för- EU-nivå än på nationell nivå är en revision av detta ändringar. Trots de uppenbara svårigheter som slag betydelsefull från demokratisynpunkt. Det föreligger finns det skäl att ta nya initiativ i syfte att förhållandet att det är lättare att få till stånd ändförenhetliga och förenkla de fördragstexter etc. ringar i nationella regelverk än i EU:s talar likaså som ligger som grund för EU:s arbete och utveck- för en politisk revision av det slag som här omling. Etablerandet av ett forum i fördragsfrågan i nämnts. detta syfte framstår som angeläget och kan vara ett Lika viktigt är att systematiskt gå igenom det svenskt initiativ inför övertagandet av ordförande- svenska regelverket i syfte att få bort sådant som är skapet i EU:s ministerråd år 2001. onödigt till följd av EU:s regelverk. Ett sådant

Vid EU:s stats- och regeringschefers möte i arbete har påbörjats i exempelvis Livsmedelsverket Köln sommaren 1999 beslutades att en stadga för och bör genomföras i alla svenska myndigheter.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 124

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Offentliggör EU

ter som vi anför i avsnittet om globaliseringen En grundläggande förutsättning för att medborgare beträffande förhandlingspolitiken är även relevanalls ska kunna engagera sig i EU:s angelägenheter ta i detta sammanhang. är att arbetet där präglas av öppenhet. Vissa för- Med den policy som utgör officiell svensk polibättringar har åstadkommits i samband med EU:s tik, att EU innebär ett samarbete mellan suveräna senaste utvidgning, och exempelvis EU-parlamen- stater, är riksdagens ansvar särskilt stort. Det finns tets öppenhet i vissa avseenden överträffar vad som enligt vår uppfattning skäl för att söka vägar att på gäller i Sveriges riksdag. Men det återstår åtskilligt ett tydligare sätt inbegripa riksdagen i ett tidigare att göra. Målet måste vara att offentligheten åt- skede av beredningsprocessen. Det finns här anledminstone bringas i överensstämmelse med vad som ning att lära av den ordning som gäller i Finlands gäller i svensk lagstiftning. Sekretess bör i princip riksdag i fråga om behandling av s.k. vit- och gröninte vara tillämplig i relationerna mellan EU:s med- böcker. Den innebär bl.a. att parlamentet behandlemsstater. Sekretess bör inte heller råda mellan lar EU-frågorna på ett ganska tidigt stadium i EU:s institutioner och en medlemsstat i unionens beslutsprocessen. På så sätt engageras riksdagens egna angelägenheter. Inte minst de händelser som fackutskott intensivare i EU:s arbete. Det är av föregick kommissionens avgång våren 1999 visar vikt att skapa nya mötesplatser mellan svenska också på vikten av ett stärkt meddelarskydd för Europaparlamentariker och riksdagens ledamöter. anställda och annars verksamma i EU:s institu- Exempelvis kunde riksdagens talman arrangera tioner. Även på denna punkt finns det anledning till gemensamma debatter med dessa parlamentariker förnyade och utökade svenska initiativ. och riksdagens ledamöter i aktuella politiska frå-

gor.

Demokratisera partnerskapen Tydlighet vid delegation

Genomförandet av EU-politiken sker i stor ut- Den svenska uppfattningen om EU-medlemssträckning genom etablering av partnerskap med kapets innebörd innebär att den beslutsmakt som nationella, regionala och kommunala organ samt utövas gemensamt med andra medlemsstater eller i företrädare för enskilda näringsintressen, företag oberoende institutioner på EU-nivå är delegerad och intresseorganisationer. Dessa organ tillgodoser från Sveriges riksdag. Det ställer krav på att översällan demokratins krav när det gäller besluts- låtelsen är begränsad i sin omfattning, att möjligformer, möjligheter till insyn, delaktighet, infly- heter för en effektiv kontroll finns i de sammantande och ansvarsutkrävande. Det är angeläget att hang där den delegerade maktutövningen sker och reformeringen av den politik som syftar till genom- att delegationen är möjlig att återkalla. Dessa förande av EU-politik tar sikte på att förstärka omständigheter måste beaktas när överlåtelse av demokratin. Ett sätt är att ge folkvalda regionala befogenheter sker. Det är angeläget att det ställs och kommunala organ det avgörande inflytandet i krav på tydliga och väl grundade sakpolitiska fördetta sammanhang. delar från de svenska medborgarnas synpunkt för

EU:s beslutsformer präglas i stor utsträckning att ytterligare beslutsmakt ska delegeras till EU av förhandlingsarbete. Från demokratisynpunkt såsom unionen i dag fungerar. Det ställs också krav erbjuder detta betydande problem. De synpunk- på att effekterna för möjligheterna till demokratisk

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 125

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

kontroll av maktöverlåtelse preciseras och debatte- Ifall EU-projektet på lång sikt ska kunna bli en framras i dessa sammanhang. gång för folkstyrelsen, handlar det inte bara om att

integrera tekniker, ekonomier och regler. Den euro-

Öka partiernas närvaro peiska integrationen gäller inte bara stater, utan Partierna spelar en särskilt viktig roll för möjlig- även medborgare. I arbetet med att utveckla en heterna att åstadkomma en upplyst förståelse och europeisk identitet – ett europeiskt demos – spelar ett effektivt deltagande för medborgarna. Detta är civilsamhällets olika organisationer och medierna kanske än mera tydligt i samband med EU än vad en stor roll. som gäller på nationell nivå. De svenska partierna har hittills inte lyckats väl med denna uppgift.

Det finns skäl som talar för att särskilt oppositionspartiernas ställning och förmåga att sköta sina demokratiska uppgifter har försvagats av det svenska medlemskapet i EU. Även om en förbättring av partiväsendets funktion i första hand är beroende av partiernas egen förmåga till inre vitalisering kan det finnas skäl att stödja en ökad närvaro och utökade möjligheter för partierna att oberoende av regeringen ha kontroll över vad som pågår inom EU:s institutioner.

Stärk den europeiska identiteten

En väl fungerande demokrati i EU-sammanhang är inte bara beroende av officiella representanter för Sverige. Frivilliga sammanslutningar och medborgarinitiativ är av stor betydelse även i EU-sammanhang. Även om det finns ett påtagligt och ökande inslag av sådana i EU-sammanhang är de gränsöverskridande nätverken med folklig förankring relativt svaga inom EU. Detta försvårar möjligheterna till effektivt medborgardeltagande på EU-nivå. Det finns dessutom en slagsida till förmån för näringslivets organisationer. Det bör vara en fortsatt angelägen viktig uppgift för Sverige att underlätta och främja frivilliga sammanslutningars engagemang i EU-sammanhang i Sverige och i unionen i övrigt.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 126

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Medborgaruppdraget förenar och håller samman ett medborgarperspektiv förvaltningen bör vidareut-

statens vitt skilda verksamheter. Oavsett vilken vecklas. Ett uppdrag för regeringen och förvalt-

verksamhet det handlar om är det uppdraget ningen är att skapa former som möjliggör ett levande

gentemot medborgaren som förpliktar. Det är för samtal mellan medborgare och den statliga förvalt-

medborgaren förvaltningen finns och det är utifrån ningen.

Statsförvaltningen

Med detta, mycket uppfordrande medborgarpers- utbildning, effektiv sjukvård och andra offentliga pektiv ur Förvaltningspolitiska propositionen, vill uppgifter kan öka näringslivets konkurrenskraft. kommittén diskutera några särskilt relevanta

Framväxten av en internationell ideologi för god

aspekter på de förändringar som pågått och pågår

förvaltningspolitik

inom den statliga förvaltningen.

Konkurrensförmågan beror också på hur förvalt-

Internationaliseringen

ningen styrs och organiseras. Olika länder sneglar Internationalisering kan ses som en samlings- därför alltmer på varandra för att finna vad som är beteckning på den fördjupning och den tempo- bäst. Det växer fram en uppfattning om hur en ökning som sker när nätverk av samarbete, kom- effektiv förvaltning bör se ut. Den är förvånansvärt munikationer, transaktioner, organisationer eller enhetlig trots olikheter i rättstradition och kultur. normsystem etableras över nationsgränserna. Länge hämtades inspiration bara från marknadens

sätt att fungera. I dag finns åtminstone också ett

En globaliserad ekonomi sätter gränser för den

medborgarperspektiv med.

offentliga sektorn

Genom 1980-talets avreglering av det finansiella I detta idé- och erfarenhetsutbyte har Sverige ett systemet ändrades förutsättningarna för företag- särskilt demokratiskt intresse att argumentera för samheten. Ekonomin globaliserades. Därmed sat- framför allt offentlighetsprincipen och meddelartes också nya ramar för den offentliga sektorn. Å skyddet. ena sidan sätter standarder gränser för en alltför

Det europeiska integrationsarbetet

stor eller ineffektiv offentlig sektor. Å andra sidan blir den offentliga sektorns effektivitet en faktor i Systemen är inte längre så nationellt specifika att den internationella konkurrensen: En väl funge- erfarenheter inte är överförbara. Snart sagt alla rande fysisk och administrativ infrastruktur, god svenska verk har lämnat råd och stöd till sina sys-

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 127

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

termyndigheter i Baltikum, andra delar av Öst- Även formerna för styrning och samordning meloch Centraleuropa och en rad utvecklings- och lan departementen förändras. Gränsen mellan inövergångsländer. rikes- och utrikespolitik får en ny innebörd. De

Självfallet tilldrar sig det europeiska integration- flesta departement deltar i en mellanstatlig eller sarbetet det största intresset när internationaliser- överstatlig normering. Styrningen kan inte längre ingen och den offentliga sektorn diskuteras. Till ske i form av en enkel relation mellan departemenföljd av medlemskapet i EU är överstatliga regel- tet och dess myndigheter. Den påverkas i högsta verk utgångspunkten för många myndigheters grad av att myndigheterna deltar i en internationell arbete. EU:s bestämmelser arbetas fram på ett sätt utveckling av normer där svenska institutioner som ställt departement och myndigheter inför nya binds till gjorda utfästelser och synsätt. Professiokrav och tvingat dem att utveckla ny kompetens. nella nätverk får ett starkt inflytande på utveckling-

En allt mer samordnad ekonomisk politik mel- en av idéer, policy och regler inom olika sakområlan länderna sätter också ramar för den offentliga den. Detta kan innebära att de förtroendevaldas sektorn som försvårar omfattande svenska stora styrning förlorar i effektivitet och att expertinflyavvikelser i de offentliga åtagandena. Det gäller tandet ökar. Sinnrikt sammanflätade professionella även när europeisk lagstiftning ger de nationella nätverk skapar internationella normer. regeringarna handlingsfrihet. Globaliseringen av

Rättsliga och ekonomiska förändringar

ekonomin har ändrat förutsättningarna för det offentliga, sett i sitt samhällsekonomiska och all- Även av andra skäl har villkoren för förvaltningen mänpolitiska sammanhang. De offentliga mono- förändrats radikalt de senaste trettio åren. Tanken polen luckras upp. har varit att ge myndigheterna stor självständighet

att inom vida ramar själva precisera verksamheten.

I efterhand ska statsmakterna genom kontroll och

utvärdering bedöma utfallet. Vid behov kan ome-

delbara åtgärder vidtas, t.ex. genom inspektion och

tillsynsverksamhet. Men huvudinriktningen är att

söka justera verksamhetens inriktning genom nya

rättsliga och ekonomiska anvisningar.

Röst från Demokratitorget

Tanken rimmar väl med den svenska förvalt-

”En gång för ca 50 år sedan,

ningsmodellens tudelning mellan verk och depar-

sade min farfar till mig med

tement. Emellertid har det från tid till annan ifrågaallvarlig röst: ’Min påg, slåss satts vad denna självständighet egentligen betyder. aldrig med myndigheterna, Under den senaste tjugoårsperioden har riksdag dom har nämligen alltid rätt.’ och regering i olika omgångar förändrat styrningen

av och samspelet med förvaltningen.

Mitt 100-procentiga tips är att

En förändring har gällt ramlagstiftningen. Med-

så kommer farfäder i Sverige

borgarens rättigheter skulle tillgodoses bättre i s.k.

att säga till sina barnbarn på

ramlagar om principer, mål och riktlinjer. Detalje-

nyårsdagen 2100.”

ringen skulle minska för att ge rum för att anpassa

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 128

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

de allmänna principerna till variationer i enskilda I stället för styrning av bredare verksamhetsfall. De lagtillämpande institutionerna, ofta myn- områden och hela offentliga åtaganden har resuldigheterna eller kommunerna, skulle få besluta om tatstyrningen i stor utsträckning kommit att riktas hur principerna ska tillämpas. I viss mening överlå- mot de enskilda myndigheterna. ter de politiska organen till en administrativ nivå att Vidare har inte styrningen kommit att förankras utforma medborgarnas faktiska rättigheter efter väl politiskt, utan snarare utformats av tjänstederas skiftande situationer. män.

Det är inget tvivel om att det är de ekonomiska Vi understryker med kraft intentionen att foreffektivitetskraven som dominerat de förvalt- mulera målen så att de motiverar samarbete mellan ningspolitiska reformerna under senare år. Strävan myndigheter och en helhetssyn ur medborgarnas har naturligtvis varit att se till att skattemedlen på synvinkel. När myndigheter med närliggande uppbästa sätt går till det de är tänkta för. gifter har samordnats, minskar sektoriseringen.

Med en ny budgetlag ville man att det samhäll- Det gynnar ett medborgarperspektiv. sekonomiskt tillgängliga utrymmet skulle definiera

Information och IT

ramen för statens totalutgifter. Denna ram fördelas sedan på utgiftsområden. Genom att de är koppla- Först under senare år har IT börjat användas i de till samhälleliga funktioner skulle man få en kommunikationen med medborgaren och därmed bättre överblick och ett tydligare samband mellan kunnat bidra till att öka effektiviteten i den direkta ändamål och medelsanvändning. En utvärdering av relationen till medborgaren. de första årens erfarenheter pågår. Under de senaste åren har Internet fått ökad

betydelse för att ge information till allmänheten.

Resultatstyrning

Däremot är möjligheterna att lämna uppgifter till En teknik för effektivisering är resultatstyrningen. myndigheterna begränsade om man bortser från I stället för att lägga tonvikten på intäkterna skulle att e-post i dag ska vara en möjlighet i kommuniden ligga på verksamhetens resultat. Resultatredo- kationen med myndigheterna. visningen har följaktligen successivt utvecklats till Vi har sett få exempel på hur myndigheterna den viktigaste styrformen. inbjuder medborgarna till samtal om verksamhe-

Idéerna om mål- och resultatstyrning bygger på ten. Myndigheterna måste skapa system för att mer antagandet att politikerna kan fokusera på politiskt systematiskt ta medborgarnas erfarenheter på allformulerade mål och att valet av medel överlåts på var. de verksamhetsansvariga. En fungerande dialog

1 Utvärdering och revision förutsätter; ( ) att det är möjligt att formulera meningsfulla effektmått som relaterar till de poli- Förvaltningspolitiska kommissionen föreslog att tiskt bestämda målen; (2) att det finns kapacitet och regeringen skulle använda mer grundläggande och kompetens i den politiska beredningsprocessen att från myndigheterna fristående utvärderingar i ökad tillgodogöra sig resultatinformationen från verk- utsträckning. Till skillnad från myndigheternas samheten och översätta och tolka den i politiskt egna fördjupade prövningar, skulle de kunna leda relevanta termer. Det är dock inte alltid dessa för- till ett ifrågasättande av myndigheternas verksamutsättningar existerar. het.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 129

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

För vår del vill vi instämma i dessa riktlinjer. Fristå- på myndigheter som arbetar direkt under regeringende ämbetsverk är en central tillgång för demo- en och under andra myndigheter. Här skapas en kratin. Men politikerna måste ta ett större ansvar för otydlighet om vilket befälsansvar som regeringen att delta i styrningen och svara mot myndigheternas ska anses ha eller inte ha för en viss verksamhet. behov av besked och klarhet i policyfrågor. Styrfor- Därmed försämras medborgarnas möjligheter till men förutsätter också att redskapen för uppföljning insyn och påverkan.

och utvärdering skärps.

Ett kombinerat helhets- och underifrån-perspek- Myndighetsutövning – serviceproduktion tiv ter sig fundamentalt för att kunna mäta en vitt- Den s.k. renodlingsprincipen som infördes 1990 förgrenad organisations sammantagna effekter ur innebar att man försökte skilja den traditionella en medborgares synvinkel och med relevans för myndighetsutövningen, alltså att pröva frågor om hennes situation. medborgarnas rättigheter och skyldigheter, från

mer marknadsliknande verksamhet av serviceka-

raktär, där finansieringen ofta kan ske med avgifter.

Organisatoriska förändringar

Det skedde ungefär samtidigt som regeringen för-

Myndighetsbegreppet

klarade att konkurrens och marknadskrafter skulle Det viktigaste objektet för förvaltningspolitiken är utnyttjas som medel för att effektivisera den offentmyndigheten. Men myndighetsbegreppet är dif- liga sektorn. Producent-/beställarrelationer skulle fust. Statskontoret skriver att ”ingen vet egent- tillämpas mer inom staten; entreprenad och uppligen vad en myndighet är för något” och konsta- handling i konkurrens prövas mer systematiskt. terar att en del av formlösheten består i att de inte En konsekvens av principen att särskilja komär självständiga juridiska personer utan en del av mersiell verksamhet från myndighetsfunktionen staten. blev att de konkurrensutsatta affärsverken om-

Regeringsformen saknar definition av myndig- vandlades till bolag, underställda samma lagstifthet trots att lagstiftningen och andra regler innehål- ning som privata bolag. Detta skedde samtidigt ler en rad referenser till denna typ av organ. Det med en avveckling av affärsverkens monopol på gäller bestämmelser om offentlighet och insyn, till- tjänster såsom brevdistribution och telekommunigänglighet, budgetprocess, ekonomisk redovis- kation. Fem av de åtta affärsverken bolagiserades ning, revision, tillsyn av JO och JK, arbetsrätt och under några få år; av deras anställda kom ca 120 000 andra områden. Flexibiliteten ger onekligen vissa statsanställda att föras över från statsanställning till fördelar: Myndigheter kan lätt inrättas och avveck- bolagsanställning. Många förlorade jobbet. Det var las. Detta är i sig en styrka i den svenska formen av alltså en reform med väsentligt djupare innehåll än statsförvaltning; organisationen kan lätt anpassas ett enkelt byte av formell status. efter politiska prioriteringar. Principen om konkurrensutsättning och nya

Men flexibiliteten har en avigsida i form av EU-anpassade konkurrens- och upphandlingsoklarhet. Enligt regeringsformen lyder en myndig- regler ledde också till att en del av den kvarvarande, het under regeringen. Men det är i vissa fall oklart icke-bolagiserade statliga produktionen lades ut på vem denna underordning ska gälla. I regeringens entreprenader. Dessa idéer har haft stöd från både praktiska ledning av förvaltningen skiljer man t.ex. borgerliga och socialdemokratiska regeringar. I den

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 130

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

förvaltningspolitiska propositionen underströk Motivet att låta lekmän medverka i myndigheterregeringen ytterligare att myndigheterna ska pröva nas ledningsorgan är att tillföra dem ett medbormöjligheterna att effektivisera verksamheten gerligt omdöme och att öva inflytande och insyn på genom att låta privata entreprenörer utföra delar av medborgarnas vägnar. Samtidigt har denna metod verksamheten. Det är dock oklart var gränsen bör kritiserats för att skapa oklarhet i ansvarsbilden. gå mellan den statliga kärnverksamhet, som ska Den förvaltningspolitiska kommissionen menade bedrivas i myndighetsform, och verksamhet av ser- att styrelsernas blandade funktion av att vara både vicekaraktär som enligt de allmänna principerna rådgivande och beslutande gör uppdraget som skulle kunna konkurrensutsättas. En strikt tillämp- ledamot diffust. ning av principerna skulle kunna leda till en väsent- Ett tiotal förvaltningsmyndigheter har styrelse ligt minskad statsförvaltning. med fullt ansvar. Det gäller främst myndigheter

som arbetar under affärsliknande förhållanden eller

Förvaltning skils från rättsskipning

som har en verksamhet som innebär ett stort finan- För att stärka den enskildes rättsskydd har man siellt eller självständigt ansvar. (Högskolor och försökt skilja mellan förvaltning och rättsskipning. universitet, affärsverken och ett antal nämndmyn- Det har också inneburit en anpassning till utslag i digheter har i princip liknande styrelsefunktioner.) Europadomstolen liksom till former som råder i För förvaltningsmyndigheterna har ledningsandra EU-länder. formen styrelse med fullt ansvar funnits i ca fem år.

Erfarenheten har visat att den inte är problemfri.

Ledningsformer

Regeringen har därför uppdragit åt Statskontoret Myndigheternas ledningsform har varit föremål att göra en utvärdering. för en återkommande behandling i riksdagen.

Personalen

Senast tog riksdagen ställning till frågan i samband med behandlingen av den förvaltningspolitiska Hela den här utvecklingen av statsförvaltningen propositionen. Enligt nuvarande ordning ska för- innebär att den enskilde statstjänstemannen erhålvaltningsmyndigheterna ledas på något av följande ler en mycket mer central position än tidigare, då sätt: vederbörande kunde luta sig mot detaljerade före- • av en myndighetschef ensam, s.k. enrådighets- skrifter och ekonomiska villkor. Nu är det andra

verk, eller faktorer som styr hur mötet mellan statstjänste- • av en myndighetschef som biträds av en lekman- mannen och medborgaren utfaller.

nastyrelse med vissa, begränsade beslutsbefogen- Personalpolitiken får en tung politisk innebörd. heter, eller Det blir extra viktigt att granska vilka värden och

• av en styrelse med fullt ansvar, som utgör myn- vilka attityder hos de anställda som gynnas respek-

dighetens ledning och som ansvarar kollektivt tive missgynnas genom de konkreta arbetsvillkounder regeringen med myndighetens chef som ren och incitamenten. ansvarig för den löpande verksamheten. Stärks i första hand medborgarens intresse av

Regeringen har riksdagens mandat att besluta deltagande, inflytande och delaktighet? Fördjupas

vilken ledningsform som ska gälla vid myndig- exempelvis den anställdes strävan att vara en demoheterna. kratins väktare?

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 131

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

När vi sammanfattar den personalpolitiska utveck- verksledning. I detta ligger kontroll över rekrytelingen under de senaste årtiondena framstår tre ring och avveckling av personal. För att detta ska generella tendenser eller drivkrafter som särskilt bli en reell möjlighet har anställningstryggheten tydliga: avreglerats.

Politisk uppmärksamhet på verksamhetens mål Från tjänster till anställda individer

och resultat

Individualiseringen av anställningsvillkoren är ett Vid tiden för förhandlingsrättsreformen hantera- av decentraliseringens många ansikten. Vi har des all lönebildning centralt. När man införde under en trettioårsperiod gått från enhetlighet resultatstyrning 1988 och lönebildningen fort- till individuell anpassning och från tänkande i löpande delegerades ledde det till en tydligare tjänster till anställda individer. fokusering på verksamhetens resultat. Personalde- Staten tog länge ensidigt ansvar för anställningsmokratiska aspekter fick en mindre betydelse. tryggheten för de statsanställda. Uppsägningar på

Den politiska styrningen har successivt medfört grund av arbetsbrist var länge mycket få. Omplacestarkare utgiftskontroll. Genom ramanslag har ring och naturlig avgång var i praktiken instrumenpersonalstyrkan anpassats till tvingande och ofta ten för att hantera övertalighet vid omorganisatiokrympande budgetramar. ner och rationaliseringar. En statsanställd kunde

Uppmärksamheten på verksamhetens mål och känna sig trygg i sin anställning även om de forresultat har lett till systematiska genomlysningar av mella villkoren efter sjuttiotalets arbetsrättsreforsamtliga politikområdens verksamhet och organi- mer var lika för flertalet anställda i alla arbetsmarksatoriska struktur. För att kunna anpassa personal- nadssektorer. styrkan till nya lösningar har man behövt avveckla Vad har den nya, ökade osäkerheten i anställpersonalen flexibelt. ningen inneburit för den statsanställde i synen på

sitt uppdrag? Vi kan inte utesluta att den kan vara

Decentraliseringen

en av förklaringarna till de tendenser till ökad tyst- Ansvaret för arbetsgivarfrågorna har stegvis för- nad och mindre självständighet i ämbetsutövningskjutits från koncernnivån till de enskilda myndig- en som iakttagits under senare år. Som vi betonar i heterna. Det har främst märkts i lönebildningen flera andra sammanhang, bedömer vi detta som men också andra tidigare centralt reglerade anställ- utomordentligt allvarligt. ningsvillkor har gjorts till frågor för de lokala par- Den förebildlighet som regeringen vill att statsterna. Tryggheten har kommit att ses i samma förvaltningen ska utmärkas av naggas i kanten. Vi myndighetsrelativa perspektiv. Dess kvalitet har finner anledning att särskilt varna för en utveckling kommit att variera mellan olika myndigheter. som dämpar ämbetsmannens mod att vara en själv-

Enligt modern förvaltningspolitik ska myndig- ständig väktare för demokratin och medborgarnas heterna styras med enkla, tydliga instrument där intressen. regeringen fastställer mål, resultatkrav och finansi-

En demokratipolitik för statsförvaltningen

ella ramar. Tekniken med ramanslag förutsätter lokal handlingsfrihet. Att förse myndigheten med Har då alla reformer och förändringar gjort att rätt kompetens blir ett nyckeluppdrag för varje medborgarperspektivet förstärkts och att myndig-

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 132

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Demokratins väktare

heternas samtal med medborgaren förstärkts? Nej, av flera skäl tycks det mesta återstå att göra när vi För det andra spelar förvaltningen en viktig roll för granskar de nya strukturerna, nätverken och pro- demokratin genom att vara demokratins väktare. I cesserna från medborgarnas synpunkt. likhet med bl.a. Förvaltningspolitiska kommissio-

nen vill vi varna för att demokratidebatten ensidigt

Myndighetsutövning

betonar frågor om styrning och styrbarhet. Det För det första ansvarar förvaltningen för myndig- kan leda till att man underskattar värdet av att ha en hetsutövningen. I kraft av sin lojalitet mot lagen ska förvaltning som också bjuder politiken motstånd i den vårda rättsstatens värde av likhet inför lagen, kraft av sin erfarenhet, kunskap och självständigoffentlighet, sekretess etc. Varje myndighet måste het. En oberoende förvaltningsapparat kan alltså ha anstränga sig till det yttersta för att också använda ett demokrativärde fastän, eller just därför att, den ett språk som är begripligt. Alla medborgare har är svårare att styra för de politiskt förtroendevalda. rätt till upplysningar. Förvaltningstjänstemannen Det kan förefalla paradoxalt. måste upprätthålla rättsstaten. Men genom sina självständiga professioner och

I flera avseenden har de enskildas rättssäkerhet sitt ämbetskurage ska förvaltningen vara en självstärkts. I Sverige har sedan länge funnits en annor- ständig aktör gentemot de politiska beslutsfattarna. lunda uppdelning mellan förvaltning och rättsskip- Inom de fastlagda ramarna ska den vårda den ning än i andra länder. Överprövning av förvalt- offentliga förvaltningens särdrag av autonomi, ningsmyndigheternas beslut (besvär) har hanterats öppenhet, pluralism och medborgarorientering. i överordnade myndigheter och i sista hand av Det ingår i tjänstemannens uppgift att fördjupa regeringen då beslutet handlat om lämplighet eller våra demokratiska normer och etiska grundvalar ändamålsenlighet. Successivt har överordnade genom att hävda sin egen integritet. Ibland kan det myndigheter kommit att utveckla former för leda till strid gentemot de politiska beslutsfattarbesvärsprövningen som mycket liknar domstolar- na. nas.

Statskontoret konstaterar i en rapport att det Med oro ser vi dock hur verk och myndigheter allt uppenbarligen skett en värderingsförskjutning oftare uppträder som opinionsbildare utifrån ett under det senaste decenniet vad gäller synen på sät- snävt verksamhetsintresse. Vi finner det stötande tet att tillgodose den enskildes rättsskydd. Det är och anser att det är en misshushållning med skattetroligt att internationella inflytanden är stora. medel. Det röjer en allvarlig missuppfattning av vari Domstolarna har tagit över uppgifter som har deras medborgaruppdrag består. Det urgröper karaktären av rättsprövning. Genom utvecklingen tilltron till deras opartiskhet, som vi närmare har Sverige fått en tydligare åtskillnad mellan för- utvecklat i lobbningkapitlet. valtnings- och domstolsfunktioner. Domstolarna

Serviceleverantörer

får nu det sista ordet i besvärsprövningen. Dessutom har ett tvåpartsförhållande införts genom vilket För det tredje ska förvaltningen leverera service den berörda förvaltningsmyndigheten vars beslut inom de ramar som fastställts i de politiska församär ifrågasatt har samma ställning som den yrkande lingarna på olika nivåer. Förvaltningsledet ska (dvs. medborgaren). ordna ändamålsenliga driftsformer för att produce-

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 133

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

ra de beslutade tjänsterna. I övrigt ska förvaltning- för upprätthållas. Det vilar ett ansvar på myndigheen se till att välfärdens nyttigheter fördelas inom de ternas ledning att vidareutveckla ett sådant förhållpolitiska, rättsliga och ekonomiska ramar som de ningssätt som korrektiv till de konsumentperspekförtroendevalda lagt fast. tiv som hellre sätter den välinformerade och starke

I detta perspektiv är förvaltningens arbetsupp- som riktmärke för sitt handlande. gifter huvudsakligen lokaliserade till det politiska

Stärk myndigheternas självständighet

systemets utflödessida. Det gäller att omsätta de politiskt fattade besluten i konkreta verksamheter. Vår demokratipolitiska slutsats beträffande stats- I en ständigt tilltagande specialisering ska olika förvaltningen handlar framför allt om att sörja för professionella grupper förbereda och genomföra system där ämbetsmännen är demokratins väktare de politiska reformerna och besluten. Lojaliteten präglade av en medborgaranda. Vi pläderar för att mot de politiska beslutsfattarna spelar en stor roll. så långt det går vidmakthålla och förstärka statsför- Förvaltningspersonalen är medborgarnas tjänare. valtningens oberoende.

Medborgarens vanmakt inför myndigheten Utveckla ett offentligt etos en demokratisk

professionalism

Många medborgare vittnar om en påfallande känsla av vanmakt i mötet med den offentliga förvalt- Som vi sett befinner sig statsförvaltningen i en miljö ningen. Ramlagarna har kommit till för att den av konflikter mellan mål som var för sig är viktiga. enskildes situation ska kunna beaktas i tillämp- Å ena sidan ska t.ex. demokratiska värden förverkningen i det speciella fallet. Detaljreglering kan ald- ligas; politisk demokrati och offentlig etik. Å andra rig fullt ut ta om hand alla de särskilda villkor som sidan ska ekonomiska värden skapas; rationalitet, kan gälla i ett enskilt ärende; därför ska handlägga- produktivitet och effektivitet. ren i det enskilda ärendet kunna påverka beslutet. Varje offentligt system ska vårda denna helhet. Men erfarenheten bl.a. från socialförsäkringens Det är ett mångdimensionellt medborgarperspekområde visar, att den enskilde handläggaren känner tiv på sådana angelägenheter som bedrivs med sig utlämnad åt alltför generellt utformade regler medborgarnas skattemedel. Demokratiska värderoch att för mycket av omdöme läggs i dennes ingar och etiska principer är lika viktiga när andra ansvar utan stöd av en allmänt diskuterad och aktörer övertar offentligfinansierad verksamhet. accepterad etisk ram som kan ge vägledning. Det gäller exempelvis meddelarfriheten. Denna brist kan i sin tur leda till allvarliga konse- För att hantera ansvaret klokt, med medborgarkvenser för den enskilda medborgaren. nas bästa för ögonen, måste stora ansträngningar

I den rapport vi gav ut tillsammans med Social- göras för att utveckla personalens känsla för ett tjänstutredningen är det just denna elementära brist offentligt etos. Det innebär bl.a. att staten som på inlevelseförmåga och helhetssyn som formar arbetsgivare fortlöpande måste värna om att skapa mångas erfarenheter av svensk förvaltning och som sådana arbetsförhållanden att statstjänstemännens utgör ett nederlag för de värden av deltagande, del- integritet och självständighet inte motarbetas utan aktighet och inflytande som bör utmärka folksty- tas till vara och uppmuntras. De statsanställda relsen. Ett medborgarperspektiv med plats för måste få vara förebilder i fråga om de medgrupper med klena politiska resurser behöver där- borgardygder som vi förespråkat i tidigare avsnitt.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 134

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! 63

Klargör vad en myndighet är

att verksamheterna revideras. Det offentliga sam- Ur medborgarens synvinkel är det angeläget att slå talet behöver göras mindre sårbart för enstaka, fast ett mer entydigt myndighetsbegrepp. Den ord- hastigt och godtyckligt uppblossade affärer och ning som nu gäller skapar en oklarhet om hur själv- mediedebatter. Därför behövs kunskap som systeständiga olika statliga verksamheter är i förhållande matiskt och professionellt kan berätta om statstill regeringen. verksamhetens nytta ur ett medborgarperspektiv.

Dessa mångfaldiga revisionsuppgifter ökar vikten

Myndigheter ska inte ägna sig åt lobbning och

av att medborgarna har tillgång till en obunden

opinionsbildning i eget intresse

revision som olika former av revisionsorgan utför. En myndighet har de uppgifter som regeringen Den av riksdagen utsedda revisionen bör ges en definierar. Deras uppgift är inte att propagera för stärkt roll. det egna områdets expansion eller en viss politisk

Ge utredningsarbetet rimliga

styrning. Snarare har den till uppgift att bl.a. bedö-

arbetsförutsättningar

ma om de krav som kommer från organiserade intressen är befogade eller inte. Vi anser det Också av egen erfarenhet vill vi ge skäl för att det därför betänkligt att myndigheter är medlemmar svenska utredningsväsendet ges rimliga arbetsi lobbningsorganisationer, som i konkurrens med förutsättningar att leverera hållbara lösningar på varandra lobbar mot staten. svåra politiska problem. Det handlar inte minst om

tillräcklig tid för att skaffa fram, analysera och sam-

Slå vakt om forskningens självständighet

manväga professionella rapporter till bärkraftiga Utan en oberoende ställning kan inte statsförvalt- politiska beslutsunderlag. ningen leverera ett trovärdigt underlag för debatt

Prioritera och offentliggör remissvaren

och beslut. Dess roll i det här avseendet är betydande. Det gäller naturligtvis i särskild grad de stat- I en av våra studier ser vi vidare att myndigheterna liga forskningsinstitutionerna, där tecken på ökad spelar en viktig roll i remissarbetet. Det behöver styrning inger betänkligheter. Om inte forskningen prioriteras och tillmätas en stor betydelse. Myndigfår stå fri gentemot politik och marknad, gör folk- heternas svarsvägran är inte godtagbar. Deras styrelsen sig av med en av de främsta grundvalarna remissvar bör också läggas ut på nätet till nytta för för ett öppet samhälle. medborgarnas samtal.

Oberoende och avgiftsfri statistik Förtydliga ansvarsfördelningen Av liknande skäl menar vi att ett uppenbart med- Till sist vill vi argumentera för att ytterligare borgarintresse talar för att ha en oberoende statistik ansträngningar görs för att bringa ökad klarhet i som ger de offentliga aktörerna avgiftsfria ansvarsfördelningen mellan statliga organ och, som underlag för analys, debatt och beslut. vi strax ska ge förslag om, mellan dessa och kom-

munerna. Den oreda som medborgarna ofta upple-

Revision

ver måste tas som tillräckliga skäl att intensifiera Utvecklingen mot en flernivåstyrning med be- arbetet med att skapa genomskinliga strukturer av tydande förhandlingsinslag ställer ökade krav på befogenheter och ansvar. Regelverken måste vara

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 135

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

tydligare, spelreglerna klarare och styrningen mer Av våra studier kan man dra slutsatsen, att det finns konsekvent. Mellan staten och kommunerna måste tendenser till att europeiseringen urholkar innedet råda balans mellan ansvar och ekonomiska börden av uppenbarhetsrekvisitet. EU-medlemsförutsättningar. kapet har inneburit att EG-rätten automatiskt ges

företräde framför svensk rätt. Såvitt avser EG-rät-

Stärk den juridiska kvalitetssäkringen

ten ges inte något utrymme för att underlåta ett åsi- Tempot i det politiska beslutsfattandet ökar. Där- dosättande av nationella regler som står i strid med med kan risken öka för att vederbörlig hänsyn inte EG-rätten. Den tilltagande europeiseringen och tas till rättsstatens krav på lagenlighet och förutsäg- EG-rättens inflytande förefaller dessutom göra de barhet. Ansträngningarna för att skaffa fram ett så svenska domstolarna mer benägna att finna uppenallsidigt och fullgott underlag för beslut bör därför barhetsrekvisitet uppfyllt. intensifieras. Detta därför att inte medborgarens Internt bör myndigheterna säkra sin kvalitet rättigheter ska bli satta på undantag. genom att bl.a. finna vägar att mer effektivt hantera

Staten har skäl att utveckla säkrare system för klagomål. extern tillsyn och domstolskontroll till skydd för

Hjälp medborgarna att få insyn, bl.a. via IT

medborgarnas rättigheter och integritet. Inte minst i ett svåröverskådligt förhandlings- och nätverks- I stigande utsträckning är så gott som alla delar av baserat beslutsfattande bör extra ansträngningar statsförvaltningen indragen i flernivåstyrningens göras för att säkra medborgarnas skydd mot myn- komplexa och svåröverskådliga förhandlingsprodigheters misstag och övergrepp. cesser. Det har radikalt förändrat myndigheternas

Ett sätt att göra detta vore att slopa det s.k. arbetsformer. Detta skapar, som vi tidigare utveckuppenbarhetsrekvisitet. Innebörden i denna regel lat, ett demokratiskt dilemma. Det gör i varje fall, är att domstolar eller annat offentligt organ inte får att vi inte ser någon bortre gräns för myndighetertillämpa en föreskrift som strider mot grundlagen nas ansträngningar att ge medborgarna en ökad eller mot en överordnad författning. Om det är rik- öppenhet och insyn. Att, som i Danmark, offentsdagen eller regeringen som beslutat föreskriften, liggöra alla viktiga dokument via Internet är ett, om ska tillämpningen underlåtas bara om felet är än litet, steg i rätt riktning. uppenbart (RF 11:14).

Att slopa uppenbarhetsrekvisitet skulle alltså ge domstolarna en större möjlighet att åsidosätta grundlagsstridig lag eller lagstridig förordning.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 136

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

En växande företeelse i samhällsorganisationen är näringslivet ingår. De har alla ett betydande ansvar

nya, regionala konstellationer i form av samman- för delar av välfärdspolitiken, framför allt sjukvår-

slagna län, nya samarbetsformer mellan kommu- den. Men på regional nivå sker också ett spel om

ner, nätverk och partnerskap där bland andra utvecklingspolitiken.

Regionerna

Utvecklingen av regioner återspeglar ett alltmer ning på att utveckla former för en bättre demokrakomplext samhällssystem som förutsätter just tisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet olika förhandlingslösningar. Det principiella di- i Gotland, Kalmar, Skåne, Västra Götalands och lemma vi diskuterat i globaliserings- och EU- Jämtlands län. avsnitten gäller därför även den regionala nivån, I maj 1997 tillkallade regeringen vad som senaom än i mindre skala. re kom att kallas Den parlamentariska regionkom-

Kommunförbundet beräknade 1998 att det mittén (PARK), som ska vara färdig med sin uppfanns 210 föreningar, förbund, kommittéer och följning och utvärdering senast den 1 oktober år andra samverkansformer mellan landets kommu- 2000. ner. Över hela landet pågår ett arbete kring hur I en av våra egna forskarvolymer liksom i en av statens 19 miljarder kronor i så kallat regionalt till- utvärderingsrapporterna för PARK ställer sig Jörväxtkapital ska fördelas. Det sker i regionala part- gen Johansson kritisk till de nya regionala beslutnerskap mellan olika samhällsorgan, företag, orga- sprocesserna. Reformeringen av regionerna sköts nisationer osv. av en liten grupp makthavare och under stor orga-

Detta är en av anledningarna till att länsin- nisatorisk komplexitet. delningen i dag uppfattas som bitvis föråldrad och För att öka legitimiteten för regionpolitiken överspelad. De flesta statliga myndigheter har måste breda grupper av medborgare bjudas in för övergett den. Det pågår försök med regionalt att förutsättningslöst få vara med och påverka, självstyre. menar han.

I Regionberedningens slutbetänkande Regional Han anser att samordningsvinster förvisso kan framtid lades fram ett förslag om en utvidgad skapas men när det gäller demokrativinster är de regional självstyrelse. Med anledning av detta förtroendevalda redan tveksamma till om försöken föreslog regeringen att man under tiden 1997–2002 kommer att kunna infria förväntningarna. skulle bedriva en försöksverksamhet med inrikt-

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 137

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

En demokratipolitik för regionerna

ningar. Det vore konsekvent att ändrade region- Sammantaget lever och utvecklas flera olika organi- gränser också blir föremål för regionala folkomsatoriska former kring läns- och regionnivån. Det röstningar. är bra att man i olika försök omprövar gränserna Det är en utmaning för de politiska partierna att mellan staten och kommunerna och landstingen, utveckla relevanta och intressanta system i regiomellan kommunerna och landstingen liksom mel- nerna som kan ge medborgarna meningsfulla prolan kommunerna. Olika landsändar har självfallet cesser för att lösa centrala gemensamma problem. olika förutsättningar när det gäller historia, regio- Det deliberativa demokratiska värdet, som vi tidinal identitet och medborgerlig förankring. gare diskuterat, måste betonas ännu starkare i dessa

Att många politiska aktörer strålar samman för sammanhang där förändringstakten och aktörsupsamtal har ett demokratiskt värde. Men vi menar att psättningen är annorlunda än när den offentliga en större demokratisk uppmärksamhet och kreativi- sfären äger frågorna. Demokratin får en särskild tet bör prägla utvecklingen. betydelse som en debattordning där alla medbor-

Arbetet med regionalt självstyre erbjuder näm- gare har lika chanser att göra sig hörda och där ligen principiellt intressanta möjligheter att fördju- medierna har en central uppgift. pa såväl folkstyrelsen i allmänhet som självstyrel- På sikt måste tydligare spelregler för partnersen i synnerhet efter delvis nya mönster. Den regi- skap och nätverk utvecklas. Ett politiskt ansvar onala nivån skulle kunna vara en ny, mer flexibel måste utkrävas om reglerna överträds. Här har och anpassbar balanspunkt mellan demokrati i det forskningen en uppgift att kritiskt följa hur regellilla formatet och den storskaliga demokratin, t.ex. verket utvecklas. inom utvecklingspolitiken. Genom att föra över Vi hävdar, för det andra, att man i försöken inte ansvar från staten till direkt politiskt valda organ bör försitta möjligheterna att sprida makten, att skulle utvecklingsansvaret få en starkare demokra- involvera nya och andra medborgargrupper. Ristisk legitimitet utifrån delvis nybildade regionala ken framstår inte som ringa att det endast kommer identiteter och arenor för offentliga samtal. att handla om en omgruppering inom en befintlig

Det finns alltså goda skäl att tills vidare förhålla politikerelit. De nya partnerskapen är försök att sig avvaktande till vad den regionala utveckling- inlemma ledare från olika samhällssektorer. Men de sprocessen får för betydelse för demokratin. Från tenderar att negligera medborgarnas legitima krav vår synpunkt är det ändå befogat att precisera några på genomskinlighet, offentliga rum och ansvarsutav de aspekter som kommer att fälla utslaget för om krävande. Flera blandformer synes möjliga. Men innovationerna blev demokratiska framgångar eller det är viktigt att de offentliga mandatens olika kälej. lor klargörs. Landshövdingarna har t.ex. en annan

För det första menar vi naturligtvis att det är roll än företrädarna för det kommunala självstyret. viktigt att det bitvis nya politikområdet – utveck- För det tredje vill vi fästa uppmärksamheten på lingspolitiken – blir föremål för en delvis ny poli- att regionutvecklingen måste parera risken med att tisk process som utmärks av de värden som vi tidi- den kommunala självstyrelsen gröps ur. Vi vill på gare förespråkat: öppenhet och insyn, politisk jäm- intet sätt försköna den gamla regionala ordningen likhet och meningsfullt deltagande. Alla kommu- från demokratisk synpunkt. Det var inte bättre förr nala gränsändringar ska föregås av folkomröst- med statlig tjänstemannamakt. Men den nya

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 138

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

decentraliseringen från staten får inte kombineras med en centralisering av den lokala politiken till den regionala nivån. Då blir den demokratiska framgången diskutabel.

För det fjärde menar vi att direktval erbjuder medborgarna ett sätt att ge den regionala politiska nivån legitimitet.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 139

1999 års SOM-undersökning visar att det bara är ansvaret för. Vi kan också konstatera att i 1998 EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

sysselsättning som ligger högre än utbildning/kul- års valrörelse stod vård, skola och omsorg i debat-

tur, sjukvård och socialpolitik på listan över vilka tens mitt; alla områden inom kommunernas kom-

samhällsproblem som folk anser viktigast. Det är petens.

områden som kommuner och landsting har huvud-

Kommunerna

Under vår arbetstid har det tillsatts en parlamenta- om de successivt töms på medborgar- och gemenrisk kommitté som ska utreda ett stort antal särskil- skapsvärden. Detta talar för en ökad kommunal da frågor kring den kommunala demokratins självständighet. utveckling. Vi väljer därför att analysera några av Någon utvärdering av EU-medlemskapets de allmänna dragen i kommunernas moderna ut- effekter för kommunsektorn har inte gjorts men de veckling samt att dra några principiella slutsatser kan knappast anses särskilt stora hittills. Det har om demokratipolitiken för kommunerna. gett delar av landet nya möjligheter till utveckling

med hjälp av stöd från EU:s strukturfonder. Fon-

Den internationaliserade kommunen

derna har också inspirerat kommunerna till inter- Kommunerna har blivit allt mer internationella, nationella kontakter i form av gemensamma probl.a. genom EU-medlemskapet. I regeringens kon- jekt, vänorter, nätverk. sekvensutredning 1994 beräknades att EG-rätten Reglerna för upphandling har skärpts. Det har inte skulle komma att innebära någon avgörande kommit nya lagar i form av EU-direktiv om arbetsinskränkning av kommunernas och landstingens livet, miljön, konkurrensen och annat som berört självstyrelse. Däremot väntades den allmänna den kommunala verksamheten. internationaliseringen påverka ekonomin. I Kommunförbundets långtidsutredning 1998

EU-medlemskapet kan kanske ge kommuner- pekar man på möjligheterna för kommunerna att få na ökad självständighet från statlig styrning genom ett direkt inflytande på frågor som avgörs på den nya idéer utifrån, nya nätverk och nya kontakter på internationella arenan utan att behöva gå via den en överstatlig nivå. Genom avreglering och decent- svenska staten. ralisering kommer de också att fatta allt fler En hierarkisk styrmodell ersätts, som vi tidigare politiska beslut. diskuterat, av ett slags nätverksstat.

Det är dock svårt att betrakta kommunerna som den politiska basen i den svenska demokratin

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 140

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Rättsliga och ekonomiska förändringar 300

sjukvården. Dessutom gav myndigheten ut Även om det kommunala självstyret finns fast- publikationer med olika benämningar. Det fanns lagt i regeringsformen, är det staten som sätter vidare cirka 1 000 bestämmelser om tillsyn i ungegränserna. På 1990-talet har det skett en tydlig för- fär 450 olika lagar och förordningar. Kommunerna ändring i förhållandet mellan staten och kommu- klagade också över att de inte fått full kompensanerna/landstingen. Staten har i princip bestämt tion för kostnader för olika reformer som staten nationella mål, stiftat ramlagar och fördelat allmän- beslutat om. na statsbidrag. Genom uppföljning, utvärdering Kommunförbundet fortsatte granskningen av och tillsyn har staten försökt se till att målen nås den statliga styrningen 1995–96 och konstaterade och vid behov tillgripit föreskrifter och minskade att kommunerna bara inom Livsmedelsverkets, statsbidrag som påtryckningsmedel. Socialstyrelsens och Arbetarskyddsstyrelsens om-

Kommunala förnyelsekommittén konstatera- råde hade 500 föreskrifter och allmänna råd att de, att de statliga myndigheterna hade problem följa. Det har kommit en barnomsorgslag som sucmed att styra och följa upp den kommunala verk- cessivt skärpts, en ny socialtjänstlag, olika handisamheten. Målen var ofta oklara och kvaliteten var kapplagar, en upphandlingslag, en bibliotekslag svår att mäta. Kommunerna organiserade sig olika, osv. Varje område regleras. Enligt Kommunförvilket staten och deras myndigheter hade svårt att bundet driver det upp kostnaderna och försvårar hantera. Delvis hade de infört nya specialanslag, bra helhetslösningar. Även Avregleringsutredningföreskrifter, rekommendationer eller ramlagar. en menade 1998 att regelverket både måste för-

I det stora hela detaljstyr staten dock mindre än enklas och minskas. De statliga myndigheterna tidigare, och kommunerna har alltså fått ökad fri- borde efter ca. fyra år ompöva nya regler. het. Men nya rättighetslagar har skapat en konflikt Debatten om den kommunala självstyrelsen har mellan vad kommunerna förväntas göra och vad de fått ny intensitet genom en rad statliga beslut av anser sig ha råd med. Handlingsutrymmet har bli- finansiell eller juridisk art. Striden har bland annat vit större men också osäkrare. Staten ska både vara stått om den statliga inkomstutjämningen, om överordnad och samarbetspartner, något som ska- skattestoppen och om att staten inte ersatt kompat en spänning gentemot kommunsektorn. För munerna fullt ut för olika reformer. De föreslagna medborgarna har den här typen av styrning gjort nya reglerna för utjämningen ändrades sedan lagrådet svårare att utkräva ansvar för en service som är det sagt ifrån att modellen stred mot självstyret. statligt beslutad men kommunalt producerad. Rådet godtog också med viss tvekan den begräns-

Kommunernas samlade bedömning 1994 var ning som staten under ett par år ålade kommuner att det statliga regelsystemet är alltför omfattande, och landsting som ville höja skatten. svåröverblickbart, krångligt och onödigt styrande. Under 1999 har striden rasat om bl.a. förslaget Målstyrningen är ofta oklar, rättighetslagar omöj- om statens ersättning till de kommuner som inför liggör lokal anpassning och det finns fortfarande en maxtaxa i barnomsorgen. Framför allt borgerligt omfattande statlig regelflora som hämmar kom- styrda kommuner har kritiserat regeringens ekomunalt utvecklingsarbete och effektivitet. Social- nomiska sanktioner mot kommuner som säljer ut styrelsen hade i slutet av 1993 141 olika föreskrifter en stor del av sina bostadsföretag eller tar ut en viss och allmänna råd om socialtjänsten och hälso- och vinst från dem. Socialministern förbereder en lag

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 141

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

som förbjuder landstingen att låta privata företag staten och kommunsektorn kan under 1990-talet driva sjukhus. Staten har dessutom stiftat en lag sägas innebära både avreglering, återreglering och som ålägger kommuner och landsting att ha sin nya regler. Den nya kommunallagen 1991 gav ekonomi i balans, även om det är lite oklart vilka kommunerna framför allt organisatorisk frihet. sanktioner som ska drabba dem som inte klarar Förändringen kan dock ses som att staten bara kravet. Det ekonomiska dubbelkommandot märks anpassade sig till att kommunerna redan hade blivit också i de två delegationer som regeringen inrättat för svåra att detaljstyra. för att hjälpa kommuner och landsting som inte Mål- och resultatstyrning blev en ny slags själva kan få ordning på sina finanser. reglering. Dessutom har det införts nya lagar om

Då och då kommer förslag från statliga utred- anbud, friskolor, stöd åt handikappade osv. Modelningar om att maxtaxa ska införas i äldrevården, len kan ses som en kompromiss mellan ett komom att socialbidrag ska kunna överklagas osv. munalt självstyre och ett system där kommunsek- Ibland uttalar olika statsråd sig om att vissa lagar torn är en integrerad del av staten. Jörgen Westerbör skärpas, domstolar om att kommunerna inte ståhl har påpekat hur enhetssträvandena inte bara följt lagarna, och från Skolverket och Socialstyrel- drivs av staten utan också av partierna, som inte har sen kommer en strid ström av kritik och krav på släppt sina lokala företrädare lösa, och av massmeolika åtgärder i kommuner och landsting. Fler och dierna, facken och handikapprörelsen. fler statsbidrag omgärdas av bestämmelser t.ex. tio- Staten vill att kommunerna nu satsar särskilt på punktsprogrammet och IT-satsningen i skolan, vården, skolan och omsorgen och ökar därför kunskapslyftet, satsningar på vård, skola, omsorg, statsbidragen kraftigt. År 2001 kommer de att vara miljö osv. nära 26 miljarder högre än 1996.

Utvecklingen har ändå utmärkts av en tilltro till Men det finns mycket att ta igen efter lågkonatt en ökad frihet för kommuner och landsting junktur och krisår. Värdet av statsbidragen urholleder till att verksamheterna i regel kan utvecklas på kades under flera år. Samtidigt som försämringar i ett bättre sätt än om de centralstyrs. Det handlar socialförsäkringssystemet vältrade över kostnader om hundratusentals anställda och en årlig omsätt- på kommunerna och avdragsgilla egenavgifter, ning på uppåt 300 miljarder kronor som knappast krympte deras skatteunderlag. kan dirigeras på avstånd. Sektorn står för två tred- Sektorn tvingades under första hälften av 1990jedelar av den offentliga verksamheten, vilket gör talet minska sina konsumtionsutgifter med 2,6 proatt den har stor betydelse både för den svenska väl- cent och personalen med tio procent. Landstingsfärdspolitiken och för samhällsekonomin. Men sta- förbundet beräknade sommaren 1999 att de aviseten har steg för steg gett upp att försöka styra hur rade höjningarna av statsbidragen under 1990-talet verksamheten ska bedrivas, vilka nämnder som ska är mindre än de tidigare indragningarna. finnas, vilken utbildning personalen ska ha etc. I De statliga myndigheternas makt över kommustället är styrningen koncentrerad på målen och de nerna kan också mätas på annat sätt. 1990–96riktaekonomiska ramarna. de JO i ungefär 700 fall kritik mot någon kommun.

Svenska kommunförbundets självstyrelsebe- Från 1992 till början av 1997 kom Skolverket med redning har redovisat en rad argument för och för- kritik 116 gånger. Å ena sidan kan man hävda att slag till stärkt självstyrelse. Relationerna mellan staten och kommunerna har blivit för sammanflä-

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 142

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

tade och att större lokala olikheter måste tillåtas. Å Sune Sunesson har pekat på hur det kommunala andra sidan finns risken för att rättsstatens krav inte självbestämmandet kan användas som argument uppfylls när kommunerna anser sig veta bäst och för en kommun som t.ex. inte vill ta emot äldre nya kanske till och med trotsar domstolarna. invånare med motiveringen att de är för vårdkrä-

Problemet med förvaltningsdomstolarna är vande; ett arrogant försök att åsidosätta medbordock att de inte bara bedömer lagligheten i kom- garrätten. munala beslut utan också lämpligheten. De två

Organisatoriska förändringar

sakerna måste skiljas åt, menar SNS Demokratiråd i en senare rapport. Det rättsliga läget är oklart 1990-talet har inneburit ett omfattande förändt.ex. med förvaltningsdomstolarnas makt över ringsarbete i kommuner och landsting. En mångsocialbidrag och annat i den nya rättighetslagstift- fald olika styr-, organisations- och verksamhetsforningen. Samtidigt som kommunerna marknadsori- mer har utvecklats. Det har handlat om mål- och enterar sina verksamheter är också de kommunala resultatstyrning, alternativa driftsformer, bolagens roll oklar och den kommunala myndig- anbudskonkurrens, kundvalssystem, beställar/ hetsutövningen problematisk. Kommunerna kom- utförarorganisationer m.m. Reformerna har delvis mer därför med tiden rimligen att förlora sina stora varit ideologiskt motiverade men framför allt arbetsuppgifter och nästan försvinna, men kan å utgjort försök att anpassa verksamheterna efter andra sidan bli arenor för en ökad deltagardemo- förändrade förutsättningar t.ex. den sämre ekonokrati, hävdar andra bedömare. min. De lokala villkoren har också gjort att många

Enligt SNS Demokratiråd har staten helt enkelt skilda arbetssätt har prövats. En bakgrund har varit lastat på kommunerna många och olikartade upp- att partier och förtroendevalda känt sig ifrågasatta gifter. Samtidigt gör den statliga styrningen att det och osäkra på sin egen förmåga att lösa samhällinte blir någon levande demokrati där medborgar- sproblemen. Ett sätt att hantera den situationen har na deltar och tar ansvar. Det är en omöjlig kombi- varit att organisera om. nation, men demokratin kan vitaliseras genom att Kommunala förnyelsekommittén drog 1996 invånarna tillsammans och frivilligt tar sig an olika slutsatsen, att förändringarna har försvårat natiolokala frågor. Flera vägar förefaller möjliga. Man nella uppföljningar samtidigt som det har blivit kan sänka ambitionsnivån och komplettera med oklarare för medborgarna vem som bestämmer individuella lösningar eller man kan ändra princi- och därmed också besvärligare att utkräva ansvar. perna för finansiering och tilldelning av de offentli- Inflytandet för tjänstemännen har ökat kraftigt, ga tjänsterna. I dag kommer lokala variationer i medan det minskat lika mycket för fritidspolitikerkonflikt med centrala beslut om välfärdspolitiken na, konstaterade kommittén. Den argumenterade och orsakar problem med samordningen. bland annat för fler förtroendevalda, bättre meto-

Man kan emellertid med rätta hävda att regering der för målstyrning och utvärdering, medborgerlig och riksdag har ansvaret för samhällsutvecklingen, insyn i kommunala entreprenader, en starkare och samhällsekonomin och en rad grundläggande, mer självständig revision. Den kritiserade i skarpa demokratiska rättigheter. Socialstyrelsen anser t.ex. ordalag att kommunerna tagit lätt på rättsstatens att alla ska ha rätt att överklaga socialbidragsbeslut, krav om integritet, genomskinlighet och förutsäg-

84 87 vilket man föreslagit i en rapport till regeringen. barhet.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 143

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Ett av motiven för förändringarna har varit ekono- fullmäktige, 218 kommuner hade inga öppna min. Konsumtionen i kommunsektorn minskade nämndsammanträden, ungefär två av tre kommustadigt 1992-97, men under de senaste åren ökar ner höll inte några offentliga utfrågningar, drygt både antalet anställda och de ekonomiska resurser- hälften använde sig inte av medborgar- eller bruna igen. Besparingarna i kommunerna verkar dock karundersökningar. inte ha försämrat kvaliteten på servicen på något På olika orter har man inrättat ungdomsråd, dramatiskt sätt. Framför allt har personaltätheten ungdomsfullmäktige och liknande. Kommunerna minskat i skola och barnomsorg och färre har fått samarbetar också allt mer med föreningslivet som hemtjänst. De flesta enkäter visar ändå på en hög t.ex. driver fritidsanläggningar. I Agenda 21-arbetet tillfredsställelse bland brukarna, och särskilt den samarbetar kommuner och föreningar på ett sätt hårt bantade barnomsorgen ser ut att ha klarat som framstår som särskilt löftesrikt från demokranedskärningarna bra. tisk synpunkt.

Den lokala demokratin brottas på sätt och vis Särskilt ungdomar är överlag intresserade av att fortfarande med effekterna av de stora kommun- engagera sig i nya typer av grupper, nätverk och sammanslagningarna på 1970-talet. De ledde bl.a. andra sammanslutningar som utvecklar nya arbetstill en servicedemokrati där det framför allt handla- former. Likaså skapar medborgare med utländsk de om att effektivt sköta den omfattande samhälls- bakgrund nya verksamheter, inte sällan med koppservicen. De gav en ökande partipolitisering lokalt ling till sin kulturella bakgrund och tradition. men också nya geografiska och delvis sociala mot- På landsbygden har på senare år 3 500 utvecksättningar. De ledde framför allt till en kraftig lingsgrupper i den så kallade bygderörelsen varit ökning av tjänstemannakåren medan antalet för- viktiga för den lokala mobiliseringen. Det samlatroendevalda minskade. de målet är att uppmuntra lokal utveckling och

Det här har under 1980- och 90-talen försökt mobilisering av medborgarnas kraft och idéer. Syfmötas först med bl.a. kommundelsråd och kom- tet är dels att motverka utflyttning och nedläggning mundelsnämnder. En annan modell har varit att i främst glesbygden, dels att skapa förutsättningar öka brukarnas makt genom lokala organ, institu- för att Hela Sverige ska leva. tionsstyrelser, självförvaltning m.m. En tredje I Svågadalen i nordvästra Hälsingland ligger modell har utgått från att man sett invånarna som den lokala makten hos en nämnd med ledamöter kunder som med skolpeng, vouchers och checkar utan partibeteckning. Vi ser en antydan till en ny kan välja samhällsservice på en marknad. sorts lokal politik, inriktad på att komma överens

Sedan 1994kan kommunerna ha öppna nämnd- och vara nära medborgarna en folkrörelse som mer sammanträden. Hundra kommuner hade våren eller mindre direkt utmanar partierna. 1999 beslutat om att släppa in allmänheten. Men Bland landstingen hade tre av fyra inte några nämnderna avgör sedan själva hur de vill ha det och radio- eller TV-sändningar från fullmäktigesambara i 30 kommuner var dörrarna öppna. manträdena, 84 procent inte några öppna nämnd-

De flesta kommuner arbetar intensivt med att sammanträden. Två av tre hade inte anordnat några utveckla sina demokratiska arbetsformer. Ändå var offentliga utfrågningar, medan var tredje landsting det nästan en tredjedel av kommunerna 1998 som inte använde sig av medborgar- eller brukarunderinte hade några sändningar i radio eller TV från sökningar.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 144

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Många kommuner och landsting har på olika sätt sällan fullmäktiges gehör. Det är inte trovärdigt att förändrat fullmäktiges arbetssätt i form av utskott, ha ett så klent instrument för medborgarnas påveroffentliga frågestunder, möten på olika platser. kan. Därför måste det bli svårare för fullmäktige att

vägra ordna folkomröstningar.

Kommundelsnämnder

1985 Andra demokratiexperiment Efter har de tre storstäderna infört kommundelsnämnder. Antalet sådana nämnder har mellan Medborgarpaneler, där ett antal invånare lottas ut åren 1995–98 ökat från 139 till 163. I tretton kom- till att inbjudas till diskussioner, har prövats i en del muner har de avvecklats och finns i januari 2000 i kommuner, bl.a. Upplands Väsby. Det kan vara ett sammanlagt 17 kommuner. I tolv av dem täcker de sätt att få fram fler synpunkter i kommunal politik. hela kommunerna. Men medborgarpaneler har också kritiserats för att

Den nya kommunaldemokratiska kommittén strida mot grunderna i det lokala representativa ska göra en sammanfattande utvärdering av erfa- folkstyret. renheterna. Den hittills gjorda utvärderingen visar En av de kommuner som gått i spetsen för den emellertid att nämnderna inte hittills lyckats leda så kallade valfrihetsdemokratin är Nacka. Utvärtill något ökat folkligt deltagande eller bättre kon- deringarna visar att invånarna ger reformen både ris takter mellan medborgarna och de förtroendeval- och ros. da, och att de alltså inte varit speciellt framgångsri- 20 kommuner sade sig ha någon form av system ka som demokratireform. De första utvärdering- där kunderna eller brukarna fick en valfrihet, 116 arna av stadsdelsnämnderna i Stockholm som in- hade brukarrepresentanter i vissa organ, framför fördes 1997 visar att politikerstyrningen förbätt- allt inom skolan. I nära hälften av kommunerna rats men att det lokala partilivet inte vitaliserats. fanns brukarkooperativ, mest inom barnomsorgen.

Brukarinflytande i olika former har införts i många

Lokala folkomröstningar

kommuner, bland annat i vissa grundskolor. Det Lokala folkomröstningar har hållits i 15 kommu- har emellertid inte alltid välkomnats av lärare och ner under 1995–98. De möjligheter till initiativ till skolledningar, som känt att deras professionella folkomröstningar från invånarna som riksdagen kompetens ifrågasätts. beslutade om 1994 verkar dock inte ha uppskattats I ungefär 170 skolor i nästan en fjärdedel av lanav kommunpolitikerna. 60 sådana initiativ har dets kommuner utör föräldrar majoritet i skolorväckts, men bara ett sådant har resulterat i en fol- nas styrelser. Skolverkets granskning visade bl.a. att komröstning. Frågorna har oftast gällt vägar och många av dem har fått ansvar för fler frågor än vad annan infrastruktur, organisation eller kommunala som var tänkt. utförsäljningar. Även om det hade funnits en regel Brukarinflytande kan vara ett sätt att få fler att om att det bara behövs att en tredjedel av fullmäk- ta kommunala uppdrag och därmed minska avtigeledamöterna säger ja för att folkomröstningen ståndet mellan de förtroendevalda och medborgarska hållas, så hade det inte räckt i 40av de 60fallen. na. Håkan Magnusson menar att risken med den 30

år gamla förhärskande synen på kommunal demo- Medborgarna har en formell möjlighet att initiera krati är att den snart kan stå utan deltagare. Brulokala folkomröstningar. Men deras initiativ vinner karmakt bidrar till att stärka demokratin. Han

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 145

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

anser också att kommundelsnämnder ger en signal kan kalla den stora och den lilla demokratin. I den till invånarna om att engagera sig i de lokala frågor- lilla demokratin är det viktigt att det finns så kallana och att nämnderna helst borde vara direktvalda. de vardagsmakare som jobbar engagerat i föräldra- En generös inställning till folkomröstningar skulle råd och byalag. vidare innebära att medborgarnas inflytande Men det behövs också brobyggare som är aktierkänns och skapar dessutom lokala nätverk och va både i den lilla och den stora politiken och därett värdefullt socialt kapital. med skapar länkar mellan institutioner och organi-

I miljöfrågorna prövas runt om i landet nya sationer. Båda typerna hör dock till en ny elit som demokratiska arbetsformer genom det nyss nämn- invånarna inte alltid kan utkräva något politiskt da Agenda 21-arbetet. Försöken att få med invå- ansvar av. Men demokratiexperimenten har gett narna i grupperna och samarbetet mellan dem och fler människor makt och inflytande. Det här kan, kommunens politiker och tjänstemän har ofta gått enligt Stig Montin, antingen leda till en vitalisering trögt. En mängd nya aktörer kan ses som en där alla samarbetar eller en autonomisering där utveckling mot en mer pluralistisk demokrati, som olika grupper jobbar lokalt men inte deltar i den utmanar partierna och blir ett test på förhållandet kommunala politiken. Eller också kan det leda till mellan representativ demokrati och direktdemo- en kolonisering, så att grupperna sugs in i den poli-

102 105 krati. tiska och administrativa apparaten.

Som vi sett i IT-kapitlet har den nya informa- Förklaringar till framväxten av nya organisationstekniken börjat användas i den lokala demo- tionsformer är bland annat att de traditionella instikratins tjänst och nästan alla kommuner har nume- tutionerna har svårt att hantera dagens problem ra hemsidor på Internet. Invånarna i Bollnäs kan och därför utmanas av olika grupperingar. Instituexempelvis följa fullmäktigemötena via nätet och tionerna, särskilt partierna, har också växande pro-

103 106 mejla frågor till politikerna som ska svara direkt. blem med legitimiteten. Besparingspolitiken är

Experiment med ökat folkligt deltagande har troligen en av orsakerna till att den kommunala prövats i delar av kommuner men svårigheten har demokratin har ifrågasatts allt mer under 1990ofta varit att mobilisera tillräckligt många männi- talet. Servicedemokratin har inte kunnat leverera skor. I de flesta kommuner har det växt fram koo- tillräckligt mycket service när pengar har saknats. perativ t.ex. föräldrakooperativa daghem, perso- Medborgarnas värderingar har också gått mot mer nalkooperativ eller kooperativ i bostadsområden, individualism samtidigt som många ifrågasatt visade Storstadskommittén. effektiviteten i kommunernas och landstingens

verksamheter.

Kommunerna och civilsamhället Organisationsförändringar

Gränserna mellan politiken och det civila samhället har alltså luckrats upp. Allt fler beslut har flyttats Kommuner och landsting har satsat mycket på från de representativa demokratiska organen till administrativa förändringar och management. Lösandra kollektiva miljöer. Nu är det därför viktigt att ningarna har dock inte alltid varit bra och det kan de traditionella institutionerna anpassas till de nya vara den nya osäkerheten om hur man egentligen formerna av brukar- och medborgarengagemang. ska förändra som gör att många kommuner nu Annars kan det uppstå konflikter mellan vad man börjat diskutera den lokala demokratin mer igen.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 146

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Antalet kommunala nämnder har minskat från tag inom vårdsektorn låtit göra visade att en majo- 3 012 till 2 754 sedan 1995. 16 procent av kommu- ritet av sköterskor och biträden sa sig ha större nerna har genomfört en stor förändring av den möjligheter att påverka sina jobb hos de privata politiska organisationen. Ett tiotal kommuner har arbetsgivarna. infört utskott knutna till kommunstyrelserna och Många lärare sviktar också i sitt förtroende för ett 20-tal har beredningar inför fullmäktige. Bara kommunpolitikerna. Det har framgått av en rad tolv procent av kommunerna hade samma nämnd- undersökningar gjorda på senare år av bland annat organisation 1999 som 1995. de fackliga organisationerna.

I landstingen har antalet nämnder minskat från 1998 kom Riksrevisionsverket med en rapport 242 till 212 mest beroende på att landstingen blivit som i stort sett gav kommunerna skulden för den färre. Åtta landsting inklusive de tre storstadsland- uteblivna pedagogiska utvecklingen i skolan. Lärastingen har en beställar-utförarstyrning. re och politiker misstror varandra och klyftan

växer mellan de förras dagliga verksamhet och de

Personalen

senares visioner, menade RRV. 1998 arbetade en miljon människor i kommuner Lärarna tycker att kommunledningarna mest och landsting. Ungefär tre fjärdedelar var anställda sysslar med ekonomi och administration. En i kommunerna, en fjärdedel i landstingen och åtta undersökning från Skolverket visade att 85 procent av tio var kvinnor. Personalen är naturligtvis av lärarna inte tycker att politikerna klarar sitt genom sin storlek och sin professionalisering en ansvar för skolan. maktfaktor i kommuner och landsting och har där- Många lärare säger sig också känna en vanmakt för betydelse för den lokala demokratin. I kommu- och att deras arbetssituation styrs utifrån. nerna går det i dag ungefär 15anställda på varje för- Skolverket konstaterar emellertid i en annan troendevald. De anställda har också mer och mer rapport, baserad på en undersökning av tio komskaffat sig specialkunskaper och kompetens inom muner, att det är tjänstemän och lärare som driver sina speciella områden, vilket gör att de kan få svå- på utvecklingen och att politikernas mål i praktiken rare att acceptera att det är lekmän som ytterst spelar en väldigt liten roll. bestämmer över deras arbete. Enligt en internationell jämförelse får skolorna

Inom kommun- och landstingssektorn kan i Sverige sköta sig själva mer än i de flesta andra länman under de senaste åren skönja en skärpt mot- der och att det är rektorerna som styr, inte politisättning mellan experter och de förtroendevalda. kerna. Andelen beslut som tas ute på den enskilda I alla fall växer kritiken från vissa yrkesgrupper mot skolan har på några år nära nog fördubblats. politikerstyret. I massmedierna rasar dagligen debatten om

Motsättningarna syns kanske mest inom sjuk- framför allt sjukvården och skolan. De hör kanske vården och skolan, de största offentligt styrda verk- också till de verksamheter som drabbats mest av samheterna, som dessutom har stora, välutbildade politiskt beslutade nedskärningar och organisapersonalgrupper. Ordförandena både för läkarnas tionsförändringar. Det har ökat pressen på cheferoch sjuksköterskornas fackförbund har uttalat sig na men också på den övriga personalen. Många har för mer privata alternativ i vården. En undersök- hoppat av med följd att det blivit stor brist på sjukning som Kommunal och några entreprenadföre- sköterskor och lärare.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 147

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det finns en spänning mellan de förtroendevalda Stödet för politikerna vilar till stor del på det föroch de professionella. Den har blivit särskilt tydlig troende som medborgarna har för personalen inom när resurserna begränsas. Cheferna inom kom- de offentliga verksamheterna. I servicedemokratin munerna verkar i en gråzon där rollfördelningen är det effektiviteten i servicen snarare än förmågan gentemot politikerna är oklar. Det finns motsätt- att uppträda som medborgarnas företrädare som ningar som ibland sägs bero på ett förakt hos kom- ger de lokala politikerna och partierna legitimitet. munalråden för den akademiska utbildning chefer-

Tystnaden på jobbet

na har. Målstyrningen har inte gjort arbetsfördelningen lättare. De flesta tillfrågade chefstjänstemän Ett flertal gånger har det de senaste åren rapportetrodde att de i allt högre grad kommer att politise- rats till medierna om tystnaden på jobbet; arbetstaras. gare i offentlig sektor som bland annat på grund av

Att gränsdragningen mellan tjänstemän och rädsla för att förlora jobbet inte öppet vågar kritipolitiker är särskilt otydlig i Sverige framgår av en sera den egna verksamheten. Denna brist på jämförelse med lokalt och regionalt ledarskap i öppenhet och demokratisk arbetsplatskultur hindnågra andra länder i Europa. Den här oklarheten rar medborgarna från att utöva ett effektivt deltahar lett till den stora omsättningen på administrati- gande och riskerar på sikt att urholka demokratin. va chefer i landsting och kommuner, konstaterar Kommunala förnyelsekommittén tar upp proförfattaren till studien som gjorts för kommun- blemet i sitt slutbetänkande Förnyelse av kommuoch landstingsförbunden. ner och landsting, där det konstateras att omorga-

Sverige skiljer sig också från andra länder niseringar i kommun och landsting har lett till att genom att inte betona decentralisering lika mycket de anställda i mindre utsträckning använder sig av utan tvärtom delvis ha återgått till centralstyrning. sin grundlagsfästa rättighet att lämna kritik beträf- Sverige har haft den snabbaste omstruktureringen fande hur verksamheten sköts. Orsakerna tycks av kommunsektorn, har mindre samarbete mellan vara rädsla för att förlora jobbet samt ökade krav på partier och mellan olika politiska nivåer, har fler lojalitet. politiker per invånare men också en mer ifrågasatt Kommunala förnyelsekommittén menar fortoffentlig sektor än de andra länderna, fann Ingrid sättningsvis att regelsystemet är klart och tydligt Tollgerdt-Andersson i sin jämförelse. och att lagändringar därför inte är nödvändiga, men

Vi har tidigare slagit fast, att demokratin i dag är att det bland personer i ledande ställning verkar finberoende också av att det finns opartiska tjänste- nas både en okunnighet om gällande rätt och män. Precis som de statliga ämbetsmännen har de ointresse om hur deras agerande uppfattas. Komkommunala tjänstemännen sakkunskapen och kan mittén drar därför slutsatsen att det är mycket fungera som demokratins väktare och den enskilde angeläget att vidta de åtgärder som leder till att medborgarens skydd. medvetenheten om gällande regler ökar, samt att

Ekonomismen breder ut sig men bör ersättas av arbeta för att de anställda inte motarbetas när de de andra värden som offentliga sektorn står för. De använder sig av rättigheterna. självständiga tjänstemännen kan t.o.m. bidra till ett Sedan Kommunala förnyelsekommittén lämökat medborgerligt deltagande, hävdar somliga nade sitt slutbetänkande 1996 har vi dessvärre inte forskare. kunnat skönja någon ljusning på problemet, utan

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 148

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

det består. I en undersökning av Sveriges kommu- Av SKTF:s undersökning framgår vidare, att rädsnaltjänstemannaförbund (SKTF) från början av lan för att tala med medier om missförhållanden på 1999, där 1 400 medlemmar i kommuner, landsting arbetsplatsen är mer utbredd bland kvinnor än och kyrkan deltog, är resultaten nedslående. Näs- bland män. Endast 14 procent av de tillfrågade tan hälften av de tillfrågade (42 procent) vågar inte kvinnorna anser sig i massmedier våga kritisera upplysa allmänheten om missförhållanden på brister i verksamheten gentemot 31 procent av arbetsplatsen genom att öppet kritisera verksam- männen. Kvinnor vågar dessutom i lägre grad framheten i massmedier. De främsta skälen till detta är föra kritik till arbetsledningen. Sammantaget viatt man är rädd att förlora jobbet (26 procent) och sar detta att kvinnor upplever mindre trygghet och att man anser att kritik ska skötas internt på större oro på arbetsplatsen, och att förhållandet arbetsplatsen och inte i massmedier (16 procent). mellan könen på detta område inte är jämställt.

Sett över tid anser 17 procent av dem som deltog i undersökningen att de i dag är mindre Av mängden JO-anmälningar mot kommunala chebenägna än tidigare att i massmedier kritisera verk- fer och politiker att döma så har det inträffat allvarsamheten. Återigen är den främsta orsaken till detta liga övertramp. De offentligt anställda har enligt att de är rädda för att bli av med sitt arbete (22 pro- grundlagen yttrande- och meddelarfrihet, och det är cent). inte tillåtet för en myndighet att ingripa mot det.

Men problemen tycks ha ökat under 1990-talet, och Tystnaden riktas inte bara mot massmedier, utan i en orsak verkar vara dåliga kunskaper hos de vissa fall även mot arbetsledningen. Närmare en ansvariga om vilka regler som gäller. femtedel av de tillfrågade (16 procent) vågar inte

framföra kritiska idéer och förslag på arbetsplat- JO har också i ett antal fall kritiserat kommuner för sen, och anledningen handlar om oro och rädsla; att ha åsidosatt anställdas demokratiska fri- och rätman vill inte riskera att förlora jobbet. tigheter. Rädslan bland de anställda för att framföra

Ungefär lika många (18 procent) säger sig, på kritik har ökat på hela arbetsmarknaden. Arbetsgrund av det tuffare arbetsklimatet och en osäker livsdelegationen menar att konkurrensen om jobarbetssituation, i dag vara mindre benägna att fram- ben har bidragit till att tystnaden ökat. Den framföra kritik än tidigare. Vad värre är att det tycks fin- håller värdet av en öppen debatt och att alla arbetsnas fog för denna rädsla, eftersom en av fyra tillfrå- tagares yttrande- och meddelarfrihet därför bör gade uppger att de själva har erfarenhet av att det stärkas.

straffar sig att framföra kritik på jobbet.

De förtroendevalda

Att med rädsla för att förlora jobbet inte våga Antalet politiskt förtroendevalda sjönk från början lämna kritik är ett hot mot en av grundpelarna i den av 1950-talet till 1974 i stort sett från 200 000 till svenska demokratin, nämligen den grundlagsskyd- 50 000. 1980 hade antalet ökat till 70 000 men dade yttrandefriheten. Det framstår därför som 1995 sjönk det igen till 50 000. nödvändigt att åter lyfta fram Kommunala förnyelsekommitténs arbete, som dessvärre är lika aktu- Som vi diskuterat tidigare, är knappt var tolfte ellt nu som för tre år sedan. vuxen med i något politiskt parti och de etablerade

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 149

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

partiernas sjunkande medlemssiffror har gjort det Med intresse noterar vi, att var femte medborgare i svårare för partierna att rekrytera folk till fullmäk- åldern 15–85 år numera kan tänka sig att ta emot ett tige, nämnder och styrelser. Andra fritidsintressen uppdrag av det parti de sympatiserar med. Var tjugonkonkurrerar om tiden, men medborgarna väljer de svarar absolut ja på den frågan. också andra kanaler för att påverka t.ex. genom

Ålder

direktkontakter med tjänstemännen eller att som brukare engagera sig t.ex. i ett daghem eller en skola. Om man ser till andelen i olika åldrar på de kom-

Många deltar för en tid också i intressegrupper, munala förtroendeposterna jämfört med andelen i ideella organisationer och kampanjer, vilket också befolkningen, är gruppen 18–29 år mest underregör att politikerna måste anpassa sig till ett nytt poli- presenterad, de mellan 60 och 66 år mest överretiskt landskap. De har själva också organiserat om presenterade. De förra utgör 19 procent av invåmycket av det politiska arbetet i kommuner och narna men har bara sex procent av posterna. landsting. Den höga andelen politiker som arbe- Nästan lika illa är det för dem över 67år där sifftar i den offentliga sektorn hade 1994 ökat till 40 rorna är sju respektive 20 procent. 60–66-åringarprocent medan bara 26 procent var privatanställda. na utgör bara sju procent av befolkningen men har

hela 32 procent av de politiska uppdragen. De sit- Sedan 1974 har antalet ordinarie förtroendeupp- ter dessutom på nära hälften av alla ordförandeposdrag i kommunerna minskat från ungefär 46 000 till ter. 38 000. Dessutom finns 30 000 uppdrag som supp- Medelåldern bland partiernas ledamöter ligger leanter. Antalet personer på dessa poster är mellan 45 år (vänsterpartiet) och 53 år (folkpartiet) 44 500, vilket är 6 000 färre än 1995. Heltids- med de andra partierna däremellan. politikerna tar över allt mer. Det är bara en handfull Ungdomarnas känsla av maktlöshet har belagts kommuner i landet som i dag inte har minst en halv- i en rad undersökningar. Flera statliga utredningar tidsavlönad politiker. 1974 var det ungefär 80 som har behandlat frågan och kommit med förslag till inte hade det. Antalet hel- och halvtidspolitiker i förändringar bl.a. sänkt rösträttsålder. Förslagen kommunerna är nu 527, vilket dock är ett 40-tal har dock inte lett till några beslut av regeringen. färre än 1989. Inte ens i skolan är ungdomarnas inflytande sär-

skilt stort trots alla försök till skoldemokrati under Kommunala förnyelsekommittén kom fram till senare år, konstaterar flera av författarna i Demoatt antalet förtroendeuppdrag i kommuner och kratiutredningens skrift Det unga folkstyret. landsting minskade med nära 10 000 bara mellan Ungdomsstyrelsen har gått igenom de projekt 1989 och 1992 och därefter fortsatte att sjunka. för ökat inflytande för ungdomar som pågått i Kommittén undersökte också vilka befolknings- kommunerna under tre år. Drygt 100 kommuner grupper som var företrädda på förtroendepos- hade inrättat ungdomsråd, oftast dock på initiativ terna. De medelålders dominerade, särskilt i lands- från politiker och tjänstemän, inte från ungdomartingen där ungefär hälften var mellan 50 och 64 år. na själva. Råden ska vara organ knutna till olika Andelen kvinnor i fullmäktige hade 1995 stigit till nämnder för att kanalisera ungdomarnas åsikter, 41,3 procent i kommunerna och i landstingen till men summeringen visar att rätt få ungdomar del- 47,6 procent. tagit.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 150

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Kön

legitimitet. Men det finns även andra, mer interna Fördelningen mellan könen är 40 procent kvinnor problem med den lokala demokratin. Politikerroloch 60 procent män. Andelen har legat still sedan len har genom omorganisationer och bespar- 1995. Tidigare har dock kvinnoandelen ökat kraf- ingspolitik i kommuner och landsting förändrats tigt: 1974 var den bara 17 procent. Kvinnorna är och fritidspolitikerna har förlorat makt till chemest underrepresenterade bland de äldre leda- fstjänstemän och yrkespolitiker. möterna. Kommunala förnyelsekommittén ansåg att de

Störst andel kvinnor på förtroendeposter i förtroendevalda och deras partier måste hitta nya kommunerna finns i miljöpartiet (47 procent) följt sätt att följa, värdera och prioritera verksamheterav vänsterpartiet och socialdemokraterna (44), na. Det är nödvändigt att politikerna kliver fram, folkpartiet (40), centerpartiet (38), kristdemokra- synliggörs, kommunicerar och hålls ansvariga. Parterna (37), moderaterna (35), övriga (34) och parti- tierna måste tänka mer på medborgarna. Politikerpolitiskt obundna (33). nas mandat är både otydligt och oåtkomligt, och de

mål de formulerar är ofta bara ekonomiska, mena- På ordförandeposterna är den manliga dominansen de kommittén och föreslog bland annat att man kompakt, 72 procent. 74 procent av de heltidsavlö- skulle införa politiska utvärderingar. nade politikerna och 64 procent av ledamöterna i I en enkät sade sig ungefär hälften av de tillfråkommunstyrelsen är män. Bland verksamhetsområ- gade nämndpolitikerna ha upplevt att beslut mer den dominerar män mest inom infrastruktur och eller mindre redan var fattade före partigruppsskydd medan 58 procent av posterna inom vård och möten. Sju av tio ville ha mer blocköverskridande

133 137 omsorg innehas av kvinnor. sakdiskussioner utan prestigefull konfrontation.

Tecken tyder på att politikerna inte främst upp-

Förtroendevalda med utländsk bakgrund

fattar sig som representanter för medborgarna utan Bland de valda är de som har utländsk bakgrund som strategiska politiska ledare för den komkraftigt underrepresenterade i de politiska försam- munala verksamheten, visar en undersökning av tre lingarna. De innehade bara 0,9 och 0,5 procent av full- nordiska kommuner. De förtroendevalda tycker mäktigeplatserna i kommuner respektive landsting att de har förlorat makt över den vardagliga styr- 1994 och andelen hade inte ökat sedan 1988. ningen och genomförandet av politiken. Deras roll

är också mer att ta emot och medla än att mobi- En undersökning av de 20 mest s.k. invandrartäta lisera invånarna. De betraktar kommunerna som kommunerna efter valet 1998 visade dock att anta- serviceinstitutioner, och förtroendet för dem själva let fullmäktigeledamöter med utländsk bakgrund är beroende av själva verksamheten. Trots alla orgaökade med 25procent. Andelen fördubblades eller nisationsförändringar har många politiker fortökade ännu mer i Umeå, Surahammar, Göteborg, farande en ganska traditionell syn på kommunal

135 138 Sundsvall, Norrköping, Södertälje och Malmö. demokrati.

Makt och inflytande Avhopp

Att olika befolkningsgrupper är representerade i de 1990 hade sju procent hoppat av mellan valen, visapolitiska församlingarna är viktigt för systemets de en undersökning av Kommunförbundet. I

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 151

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

många kommuner ökade avhoppen från förtroen- En del politiker stannar å andra sidan ovanligt länge deuppdragen 1991–94, särskilt bland de unga och på sina poster. 37 av de kommunstyrelseordförannyvalda. I de 18kommuner som förnyelsekommit- den som satt i början av 1999hade innehaft sin post tén undersökte 1995hade var tredje förtroendevald i tio år eller mer. fått sitt första uppdrag under de senaste fem åren.

Revision

Omsättningen berodde på valutslagen, men också på avhopp, framför allt bland kvinnor och De senaste årens många kommunala skandaler har ungdomar. Samtidigt rapporterade partierna om satt strålkastarljuset på revisionen. Den diskuteraväxande svårigheter att rekrytera nytt folk till pos- des både av Lokaldemokratikommittén och Komterna. munala förnyelsekommittén och utreddes så små-

Orsakerna till problemen var att fritidspoliti- ningom av Kommunrevisionsutredningen. Dess kerna allt mer marginaliserats när heltidspolitiker förslag ledde sedan även till propositionen En och chefstjänstemän tagit över. Många förtroende- stärkt kommunal revision, som innebär en hel del valda var också missnöjda med de nya roller de ändringar i revisorernas roll. hade tilldelats i de nya styrformer där politikerna

Medborgarnas förtroende

ska hålla sig borta från detaljfrågor. Partierna klarade heller inte av att bli de fora för diskussion Möller har gjort en översikt över vad vi vet om det om prioriteringar, mål och utvärderingsresultat så kallade politikerföraktet. som de hoppats. Hans slutsats är att misstron inte är särskilt

6 680 förtroendevalda hade 1996 lämnat sina omfattande. Politikens legitimitet hänger dock på uppdrag under pågående mandatperiod. Avhop- att folk upplever att de vid behov kan påverka den pen var vanligast bland unga, kvinnor och nyvalda. service de får inom t.ex. barn- och äldreomsorg. Över hälften av kommunerna svarade också att Den kommunala nivån har undersökts säravhoppen blivit allt vanligare. 1 367 av fullmäktige- skilt genom VästSOM-undersökningarna. Andeledamöterna, elva procent, hade lämnat sina upp- len som tyckte att kommunstyrelsen skötte sig bra drag under mandatperioden. varierade kraftigt mellan olika mätningar såväl mel-

En undersökning av 13 västsvenska kommuner lan kommuner som över tid. 1998 med sammanlagt 4 000 förtroendevalda visar SNS Demokratiråd frågade hur viktiga de olika att andelen som lämnat något uppdrag under den politiska nivåerna var och fick både bland allmänförra mandatperioden var ca 14 procent, bara 6 heten och de förtroendevalda de högsta siffrorna procent av dem hade lämnat alla uppdrag och ville för kommunerna. På frågan om hur samspelet melinte komma ifråga för några nya. Framför allt var lan väljare och valda fungerar var det fler kritiska än det unga och kvinnor som hoppade av. De politis- nöjda, men missnöjet med medborgarstyret i den ka skälen spelade inte någon avgörande roll. Det egna kommunen var bara hälften så stort som för var vanligare att man lämnade sina uppdrag av pri- landstinget och staten. Möller konstaterar att förvata skäl eller därför att man flyttat eller att det väntningarna både på service och inflytande har uppstått konflikter med arbetsgivaren. ökat men att medborgarna tycks anse både att poli-

Frågan om avhopp kommer att behandlas av tiken levererar det den ska och att det går att påverden nya kommunaldemokratiska kommittén. ka systemet.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 152

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Misstron mot de förtroendevalda finns framför allt hade minst tilltro till kommun- och landstingssysi socialt svaga grupper men också hos en elit. Som temen som uppskattas mer av låg- än högutbildade. vi visat tidigare, klagar medborgarna mer på bristen på dialog mellan väljare och valda än på hur institu- Tilltron är högre bland dem som är intresserade av tionerna fungerar. En förklaring kan vara en tradi- kommun- och landstingspolitik än bland de ointrestion av kritik, en minskad auktoritetstro och allt serade. Högutbildade, män och yngre medborgare högre förväntningar på systemet. Och allmänhe- med utländsk härkomst är mindre intresserade än tens förtroende för kommunstyrelserna har fak- andra grupper av kommun- och landstingspolitik. tiskt ökat kraftigt jämfört med 1996 och 1997. Det Men lågutbildade är lika intressserade av kommuär forfarande dock fler som säger sig ha ett litet för- nal- och landstingspolitik som rikspolitik. troende än som har ett stort förtroende för kommunstyrelserna. Det finns även ett samband mellan hur hög tilltro

man har till andra invånare och den tilltro man har Intressant att notera är att förtroendet för de förtro- till kommuner och landsting. Kvinnor och yngre endevalda varierar: Medborgarna är inte blinda. De har mindre kontakter med politiker än vad andra kan urskilja enskilda förtroendevalda och bedöma grupper har. Bland politikerna är det männen som deras handlingar var för sig. har mest kontakter med invånarna. Särskilt förtro-

endevalda i landstingen tycker att samspelet med Den samhällsinstitution som medborgarna har väljarna är dåligt. störst förtroende för är sjukvården medan grunds-

Väljarna

kolan kommer på sjätte plats strax före domstolarna. De politiska partierna ligger trea från slutet med Deltagandet i valen till kommuner och landsting bara EU-parlamentet och EU-kommissionen efter var vid de senaste två valen drygt 84 respektive sig. cirka 78 procent. Framför allt minskade röstandet

1998 i grupper med kort utbildning och låg lön. För Fram till mitten av nittiotalet var medborgarna de utländska medborgarna har röstandet sedan de mycket tillfredsställda med servicen inom tunga tilläts delta i kommun- och landstingsvalen för politiska områden. Det är i dag fler som är nöjda än första gången 1976, sjunkit från 60 till 35 procent. missnöjda – på alla områden utom två: socialtjäns- Som vi visar i kapitlet om valen, väljer allt fler medten och, framför allt, möjligheten att få jobb. De som borgare att splittra sina röster, t.ex. genom att rösta är brukare av olika delar av den offentliga servicen annorlunda i fullmäktigevalen och riksdagsvalet.

är betydligt mer nöjda med servicen än medborgar-

na i allmänhet. Såväl medborgare som brukare är Lokala partier mest nöjda med biblioteken. På senare år har riksdagspartierna utmanats av

hundratals lokala partier. Vid det senaste valet fick Medborgarna är vidare mer nöjda med kommu- lokala partier 606 mandat i kommunfullmäktige, nerna än med landstingen. Mest nöjda är de med vilket var en ökning med 113 sedan 1994. Antalet rättssäkerheten, följd av handlingskraften, medan lokala partier i kommunernas valda församlingar medborgarstyrelsen är sämre. Yngre människor ökade från 88 efter valet 1991 till 123 efter 1994 års

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 153

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

141 Lobbning val och till nu. Lokala partier har i dag plats i fem landstingsfullmäktige jämfört med två efter valet Medan folket tenderar att minska sitt partipolitiska 1994. De lokala partiernas andel av rösterna i kom- engagemang har intresseorganisationer och föremunalvalet ökade 1994–98 från 3,5 till 5,8 procent. tag blivit mer politiskt aktiva. I den ovan redo-

Vissa av partierna blev för övrigt ordentligt visade undersökningen av lobbning framgår att det stora vid det senaste valet med Dorotea kommun- i mycket högre grad är lokala politiker och tjänstelista i topp med 43,3 procent. Lokala partier före- män som man försöker påverka än deras motsvakommer i alla sorters kommuner. De verkar lyckas righeter på riks- och EU-nivå. Det gäller lite överbättre i kommuner där valdeltagandet är lågt och raskande även storföretagen. partisystemet uppluckrat. Däremot är de inte van-

Nya institutioner för medborgar- och

ligare där arbetslösheten eller andelen socialbi-

brukarinflytande

dragstagare är särskilt hög. Lokala partier är lika vanliga i kommuner styrda av socialdemokratiska Under de senaste årtiondena har det också införts som av borgerliga majoriteter. en rad institutionella möjligheter för medborgarin-

Många av partierna utgör en reaktion på bespar- flytande. En av dem gäller samhällsplaneringen. ingar och kan ses som välfärdspopulistiska lokal- Ändå är samhällsplaneringen i dag ingen demokrapartier. En del har växt fram kring lokala miljöfrå- tisk process, konstaterar Abdul Khakee. Trots gor. Partierna överlever allt oftare mer än en man- omfattande medborgarprotester i slutet av 1960datperiod. De lokala partierna har hittills domi- och 1970-talen och en ambitiös lagstiftning har inte nerats kraftigt av män som vid 1998års val toppade mycket hänt. Det beror, enligt Khakee, på att vi i nio listor av tio. Visserligen har de som grundat Sverige har en så ovanligt stark tilltro till den reprelokala partier i många fall en partipolitisk bak- sentativa demokratin. Samtidigt upplever många grund, men dessa partier har i betydande grad även medborgare en vanmakt som har uppstått när det mobiliserat nya grupper av medborgare. starka samhället och staten trängde undan folkrö-

relserna. Vidare motar eliten i realiteten bort med-

Personval

borgarna från samhällsplaneringen: För mycket Personröstning är ett nytt inslag i valet 1998. Det makttänkande, för mycket partiinriktning, för utnyttjades mest av väljarna i kommunvalen. 35 dåligt lyssnande, för lite hänsynstagande och för procent satte ett kryss framför ett av namnen på de snabb beslutsprocess ligger bakom misslyckandet, listorna. Mest kryssades det i mindre kommuner, menar han och efterlyser i stället en kommunikativ minst i Stockholmsområdet. 22 procent av alla rös- planeringsmodell. tade på en man, 13 procent på en kvinna. Anna Meeuwisse betonar att demokratin hotas

av växande klyftor mellan dem som är innanför och Sören Holmberg konstaterar dock att bara 14 pro- dem som är utanför systemet dvs. hotas av utslagcent av kandidaterna i kommunvalet bedrev en ning och marginalisering. Därför behövs det sociapersonlig kampanj och att väljarnas kännedom om la experiment för att stärka svaga grupper. Det kan kandidaterna faktiskt var sämre än vid tidigare val. t.ex. ske med hjälp av frivilligorganisationer och Kampanjerna fick också dåligt stöd från partier och bör syfta till att ge klienter och patienter mer egen-

150 153 medier. makt.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 154

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Stefan Szücs pekar i sin forskning på att det finns Bekymren för den svenska demokratin kan ju helt olika kommunala demokratiska kulturer. De loka- enkelt bero på att de flesta medborgare är ganska la ledarnas demokratiska sinnelag bestäms av ett tillfreds med hur det hela sköts i dag och därför inte lands demokratiska utvecklingsnivå. Hans under- känner något behov av att engagera sig i partierna. sökning visar att Sverige jämfört med elva andra Politiken vitaliseras bland annat genom stora, lokaländer ligger bra till. Men för att utvecklas mot än la stridsfrågor, akuta, olösta problem och ett omfatmer åsiktsfrihet kombinerad med tolerans krävs en tande missnöje. Sådant brukar göra att partikanslimer långtgående kommunal självstyrelse och livak- er och kommunledningskontor rings ner och att tigare lokal partipolitik. åhörarstolarna fylls i fullmäktigesalarna.

Där sådant har inträffat har det ofta lett till att

En demokratipolitik för kommunerna

det bildats nya politiska partier. De lokala partierna Decentralisering bidrar till maktspridning inom har blivit allt fler och överlever numera i regel mer det offentliga livet. Folkstyrelsen gynnas av att än en mandatperiod. De har kallats både missnöjesmedborgarna har tillgång till lokala beslutsarenor. och enfrågepartier men är ändå nya, folkliga inslag Lokala beslut ger särskilda skäl för att försöka delta i den kommunala demokratin. och påverka. Det kan i sin tur få effekter för orga-

Kommundelning

nisationsliv och lust att delta även i andra delar av det politiska systemet. På många platser har folket också organiserat sig

Men vi ser ändå tecken på att den kommunala för att få bilda en egen kommun, vilket visar att demokratin har problem. Valdeltagandet sjunker känslan av samhörighet och deltagande fortfarande och allt färre har förtroendeuppdrag. Många hop- är geografiskt betingad. Mellan åren 1993 och seppar av sina politiska poster i förtid. tember 1996tog regeringen ställning till åtta ansök-

Många medborgare misstror sina folkvalda och ningar om kommundelning. Samtliga avslogs. många är kritiska till kvaliteten på den offentliga Sedan november 1996 har sex kommuner verksamheten. ansökt, varav en kommun beviljats kommundel-

Samtidigt är det nära åtta av tio som ändå röstar, ning (Nykvarns kommun bröts ut ur Södertälje). I nya politiska partier bildas, nästan 50 000 männi- januari 2000 ligger tre ärenden från Göteborg på skor sitter i fullmäktige, nämnder och styrelser i regeringens bord efter överklaganden av Kammarkommuner och landsting och väldigt många med- kollegiets beslut. Vid det tillfället låg också två borgare uppskattar de verksamheter som politiker- ansökningar hos Kammarkollegiet för avgörande. na styr. Sådana fakta tyder inte på någon kris för Ytterligare två kommuner förberedde ansökningar systemet. efter folkomröstningar och utredningar.

Det är på kommunnivå som man har den störs- De försök till fördjupad demokrati som initieta kontakten med de förtroendevalda och den ras från kommun- och landstingshus är många men offentliga sektorn. Där är det folkliga inflytandet oftast ganska försiktiga. Hundratals olika experipå politiken som störst. De flesta invånare är också ment görs och har gjorts runt om i landet med nya nöjda med den kommunala servicen. När det däre- former för de politiska mötena men framför allt mot gäller möjligheten att påverka är bilden en med brukarinflytande av alla de slag. Bland annat annan. föräldrar och ungdomar har engagerats i styret av

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 155

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

skolor, daghem och fritidshem. Det ökar rimligen som har direktval till subkommunala enheter. Även medborgarnas känsla av att deras synpunkter efter- i länder så som till exempel Storbritannien är det frågas. Invånarnas frihet att välja själva i det offent- vanligt förekommande. I övriga Europa har alltliga serviceutbudet har också ökat. så deltagande- och autonomiperspektivet givits

företräde framför styrningsperspektivet, medan

Hur kan den lokala självstyrelsen fördjupas?

förhållandet har varit det omvända i Skandinavien. Enligt Peter Aronsson är nyckelfrågan för den Det visas också genom att respektive fullmäktige svenska demokratin hur den lokala politiken kan kunnat bestämma själva om direktval skulle infövitaliseras. I lokalsamhället måste medborgarna ta ras. Nu måste i stället regeringen lämna sitt godhänsyn till varandra, vilket tvingar politikerna till kännande. En bakomliggande faktor till att styransvarsfullare beslut än om de inte ideligen behöver ningsperspektivet har prioriterats i de nordiska stafysiskt möta sina väljare. I den miljön kan kunskap terna kan vara de nordiska kommunernas ställning om och respekt för demokratisk kultur växa som lokala välfärdsinstitutioner med en relativt

158 160 fram. stark statsintegration.

Den kommunala självstyrelsen är i själva verket Det finns alltså klara likheter mellan de skandien myt, hävdar Mats Dahlkvist och Urban Strand- naviska länderna, och i både Norge och Danmark berg. Frågan diskuteras inte ens på allvar utan har försök med direktval genomförts. Valen har bemöts med en närmast ekande tystnad. Den fortfarande varit få och inte ägnats den uppmärksvenska enhetsstaten med underordnade kommu- samhet som de egentligen skulle behöva, vilket gör ner rubbades inte av debatterna om systemskiften det svårt att dra några långtgående slutsatser. Emeloch skatteutjämning under 1980- och 90-talen, lertid finns det, att döma av de försök som hittills anser de. De dominerande politiska partierna fort- genomförts, inte mycket som tyder på att de skulle sätter att se kommunerna som integrerade delar av generera någon generell ökning av det politiska delden statliga förvaltningen. tagandet. Intresset för de direkta valen i försöken i

I själva verket finns det ingen urgammal tradi- storstäderna har varit lågt. I några försök i tion av genuin lokal självstyrelse. Ända sedan mindre kommuner har omdömena dock varit mer medeltiden har vi i stället haft en centralistisk positiva; dels har direktvalen givit ledamöterna utveckling med en tradition av överhetsdominerad större legitimitet, dels har de gjort att ledamöterna enhetsstat som säkerställt en likvärdig nivå på de har fått en starkare lokal anknytning. offentliga tjänsterna över hela landet. Det är natur- För svenskt vidkommande är det viktigt att förligtvis en del av förklaringen till att den politiska söka lära av erfarenheterna från framför allt Norge maktförskjutningen har varit minimal. och Danmark, som ju på många sätt är likt Sverige,

Inga kommundelsnämnder får direktväljas. Går både generellt sett och i tidpunkten för debatten vi till andra länder skiljer sig de nordiska staterna om direktval till så kallade sublokala kommunala från Europa i övrigt, då direktval inom vår del av organ. Som tidigare nämnts har 60 gånger minst Europa endast har förekommit på försök, medan fem procent av invånarna begärt lokala folkomdet i många andra europeiska stater har använts röstningar, men bara en gång har en majoritet av betydligt flitigare. Det är inte i huvudsak bara län- fullmäktigepolitikerna gått med på det. Ungdomar der med federala system, till exempel Tyskland, bjuds in i sammanträdesrummen, men utan att få så

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 156

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

mycket att säga till om. Medborgarna har fått lov om att utveckla ny teknik av olika slag som instruatt kryssa för viss person i valen, men reformen har ment för dialog. Vi har tidigare motiverat varför den bara marginellt minskat de politiska partiernas representativa demokratins värden måste klargödominans. Det har visat sig svårt att få dagens med- ras, vårdas och fördjupas genom en fortsatt demoborgare att avsätta tid till att läsa in högar av hand- kratisering av de politiska institutionerna. lingar och sitta i sena möten eftersom det ofta bara Som vi argumenterade för i demokratikapitlet, gäller att göra justeringar i serviceutbudet, banta i måste kommunerna dessutom generöst tillåta eller budgetar och dessutom veta att det mesta avgörs erbjuda olika former för deltagande som medbornågon annanstans. I sådana lägen är det inte kons- garna uppfattar meningsfulla och effektiva. Den tigt att lusten att vara förtroendevald inte är så stor. självstyrelse kommunerna har från staten bör ges

Grupprepresentativiteten är också ett problem vidare åt medborgare och medborgargrupper. Det som föranleder reflektion. Den största medborgar- finns ibland skäl att överlåta åt föreningar, företag gruppen i de politiska församlingarna i kommuner eller andra, lokala associationsformer att i demooch landsting är medelålders män. Bristen på ung- kratisk anda själva sköta sina gemensamma angedomar, medborgare med utländsk härkomst och lägenheter. unga kvinnor är påtaglig. Kvinnornas representation har dock förbättrats avsevärt fram till 1998, då Samtidigt visar alla undersökningar att medborgarderas andel stabiliserades. Men det finns anledning nas förtroende för de valda också beror på att de att reflektera över det faktum att kvinnorna inte offentliga verksamheterna och deras personal är innehar lika många tunga förtroendeuppdrag som uppskattade. En ineffektiv vård, skola och omsorg männen. Om den grupp man tillhör inte företräds skulle snart undergräva politikernas förtroende än i partierna och de beslutande församlingarna, för- mer. svagas legitimiteten i det politiska systemet. Det finns en motsättning mellan önskemålen

om fler fritidspolitiker och de offentligt anställdas För att medborgarnas självstyrelse ska fördjupas krav på en professionell ledning. Samtidigt ska välmåste kommunernas procedurer och former ses jarna ha sista ordet när det gäller den verksamhet över. Medborgarna måste ges större möjligheter att som finansieras med deras skattepengar. delta och utöva inflytande och på den vägen erfara En annan central fråga är vilka former av folkdelaktighet i den lokala politiken. Vi måste bryta ligt inflytande förvaltningarna och de politiska parkoncentrationen av makt till ett fåtal förtroendeval- tierna accepterar. Trots kristecknen har de demoda och chefstjänstemän, partiernas uttunning och, kratiska arbetsformerna ändrats mycket litet. Nu framför allt, många medborgares känsla av utanför- gäller det för institutionerna att i högre grad anpasskap och politisk ojämlikhet. sa sig efter de villkor folket självt vill medverka

Å ena sidan måste de kommunala institutionerna under. tillåta mer insyn, större öppenhet och möjligheter till Insyn och öppenhet har blivit bättre, bland fler dialoger så att medborgarnas erfarenheter ges annat genom offentlighet i de kommunala bolagen. en större politisk tyngd. Det handlar bl.a. om att Här spelar massmedierna en stor demokratisk möta olika delar av lokalsamhället för avstämning, roll. IT ger också kommuner och landsting stora samtal och konfliktlösning. Det kan också handla möjligheter att öka kontakten med invånarna. I

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 157

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

kapitlet om IT har vi föreslagit försök för att se hur garens rätt att så långt det är möjligt utan att skada långt instrumentet förslår att fördjupa den svenska gemensamma intressen, sköta sina egna angeläfolkstyrelsen under dess nya arbetsvillkor. genheter.

De svenska kommunernas demokratiska pot-

Öka den kommunala självstyrelsen entialer kan och bör nu tas bättre till vara. Samhäll- De senaste årtiondena har inneburit att kommu- sförvaltningen och samhällsplaneringen måste utgå

nerna fått ett ökat ansvar för välfärdspolitiken. Sta- från ett sådant underifrånperspektiv. Det bör leda

ten fastställer mål och ramar men lämnar betydan- till en principiell renodling och ett klarläggande av de frihetsgrader åt kommunerna att bestämma hur vem som bär ansvaret, till nytta för medborgare och målen ska uppnås. Det gäller bl.a. hur kommuner- väljare. Befogenheter och ansvar måste hållas sam-

na vill organisera sin verksamhet. Dessa friheter är man. Det innebär att man får acceptera olikheter, en viktig förutsättning för att det kommunala poli- även om det är ett allmänintresse att staten kom-

tiska uppdraget ska vara meningsfullt. penserar för strukturella skillnader och ser till att de

Ändå måste vi konstatera att såväl staten som nationella målen inte åsidosätts på kommunal nivå. kommunerna i praktiken talar med kluven tunga Ansträngningarna att förfina utvärderingsinstru-

om den kommunala självstyrelsen. Den är exem- menten måste fortgå. pelvis försedd med finansiella villkor, vilka både Ett medel att säkra kommunernas handlingsutstaten och en hel del kommuner också önskat. Det rymme är att ge den kommunala självstyrelsen en

gäller statliga skattetak, skatteutjämning och starkare grundlags- och lagreglering med möjlighearrangemang för att lösa akuta kommunalekono- ter till rättsprövning. En sådan utveckling bör vila på miska problem. Ytterst sett är det medborgarna en klarlagd principiell grund för hur uppgiftsfördel-

som drabbas av denna oklarhet som försvårar ningen bör vara mellan stat och kommun. deras möjligheter att delta och utkräva ansvar. Fördelen med att på så sätt göra kommunerna

till en mer intressant och relevant arena för politisk Vi anser att det nu är dags att inleda en långsiktigt påverkan, är att många medborgare därigenom syftande förstärkning av den kommunala självsty- erbjuds mer meningsfulla möjligheter att utöva inflyrelsen. I första hand är dock vårt intresse inte inrik- tande över saker som är viktiga för dem. Det skulle tat på relationen mellan stat och kommun utan på också innebära ett försök att vitalisera den repremedborgarnas förhållande till kommunen. Vi när- sentativa demokratin genom att ge den kommunala mar oss frågan underifrån. Vi är övertygade om att politiken en tydligare koppling mellan partiarbete, ju större självständighet kommunerna erhåller gen- val och ansvarsutkrävande. temot staten, desto bättre blir förutsättningarna för En vidgad kommunal självstyrelse skulle också ett meningsfullt lokalt politiskt deltagande. Ju större skapa ett balanserande kärl till nationalstatens instilokal självständighet, desto bättre förutsättningar tutioner, bl.a. genom att återskapa den lokala nivån för att kommunerna fullt ut ska ta det institutionella som en vital bas för att bedriva nationell och euroansvar som medborgarna sedan ska utkräva i de peisk politik. Genom engagemang och deltagande i kommunala valen. det lokala har medborgarna en chans att både lära Den bärande tankegången är, som vi utvecklat sig om och tillföra erfarenheter i ett större samtidigare, en autonomiprincip, ett värn för medbor- manhang av avvägningar och helheter.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 158

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Förstärk rättsstatskaraktären Direktval till stads- och kommundelsnämnder I takt med sitt ökade ansvar för den enskildes rät- Om kommundelning av olika skäl inte bedöms tigheter måste kommunerna förstärka sina rätts- rimlig, bör kommunerna få införa direktval till statskvaliteter. kommundelsnämnder för att öka genomskinlighe-

Internt bör myndigheterna säkra sin kvalitet ten och möjligheterna för medborgare att bestämgenom att bl.a. finna vägar att mer effektivt hantera ma vem som ska företräda dem. klagomål. Oavsett om man har indirekt eller direkt valda

stads- eller kommundelsnämnder får inte varia-

Pröva skilda valdagar och kommunalt extraval

tionsrikedomen bli så stor att medborgarnas rätt till I kapitlet om valen utvecklar vi närmare argumen- likvärdig offentlig service äventyras. tationen för dessa förslag.

Skapa fler förtroendeuppdrag men sprid dem Kommundelning att föredra framför fler nivåer

Med oro ser vi förtroendeuppdrag försvinna. Allt Vi menar vidare att det inte är någon demokratisk färre ges därigenom chansen att axla ett viktigt önskvärdhet att inrätta fler nivåer inom den repre- medborgaruppdrag. Av samma skäl ser vi allvarligt sentativa demokratin. Tvärtom ser vi en fara i att på tendensen till mångsyssleri. Det är viktigt att man överbelastar den partibaserade demokratin. försöka öka antalet förtroendeuppdrag och sprida

Vi kan också konstatera att försöken med kom- dem. På det sättet motverkar man också de risker mundelsnämnder mest av allt lyckats skapa en stör- för maktmissbruk som följer av koncentration och re närhet mellan förtroendevalda och verksamhet- långvarigt maktinnehav. sansvariga.

Dessvärre är inte framgången när det gäller medborgarinflytandet lika påtaglig.

Vi utesluter inte att det beror på att kommundelsnämnderna, trots förståeliga demokratiska Röst från Demokratitorget motiv, ändå utgör en demokratisk anomali genom

”Jag tycker att det skulle vara ett

att vara indirekt valda. De agerar på medborgarnas

stort steg framåt i demokratisk

mandat men ger dessa ingen chans att utkräva

utveckling att ha regelbundet

ansvar av dem.

återkommande elektroniska

Men i första hand menar vi att den svåra målkonflikten mellan ekonomisk bärkraft och effekti- folkomröstningar. Erfarenheter vitet å ena sidan och medborgarinflytande å den från Schweiz visar ju att det andra bör lösas genom att dela kommuner. Därige- försiggår mer samtal och diskusnom får man ett sammanhållet ansvar för skatter

sion bland medborgarna

och verksamhet inom kommunerna.

i för dom viktiga frågor då man

Men samtidigt måste känslan för solidariteten

har folkomröstningar. Jag tror

fördjupas, så att exempelvis storstädernas starka

att ”vanligt” folk är fullt kapabla

socioekonomiska segregering inte får orättfärdiga genomslag i fråga om resursfördelning. att sätta sig in i olika sakfrågor.”

politikerna ”

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 159

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Låt fler träna sig i demokratiskt beslutsfattande

om i landet tas av kommuner, ideella organisatio-

och ansvarstagande i brukarorgan

ner, företag och andra för att ersätta marginalisering I det principiellt hållna demokratikapitlet har vi med delaktighet. Det är viktigt att erfarenheter av gett skäl till att bejaka en mångfald driftsformer där det slaget dokumenteras och sprids. Lika viktigt demokratiskt ledarskap kan uppövas och utveck- som det arbete är som utförs av Folkrörelserådet las. Vi menar att det är viktigt att sådana organ till- Hela Sverige ska leva, lika viktigt är att det finns en skapas men de förutsätter en vilja till dialog och motsvarighet som uppmuntrar, utvärderar och lärande hos de kommunala myndigheternas före- utvecklar former för deltagande och inflytande trädare. inom städer och större kommuner. På nationell

nivå bör resurscentra för lokal mobilisering därför

Ta till vara befintliga institutioner

stödjas.

för deltagande Revision

Kommunerna förfogar redan i dag över många möjligheter att erbjuda medborgarna ökat delta- Vi vill framhäva den demokratiska funktion som gande i politiska processer. Plan- och bygglagstift- den kommunala revisionen har. Dess uppgift är ningen är ett exempel på lagstiftning, som ger med- både mer komplicerad och vittomspännande än borgarna möjligheter att påverka samhällsbyggan- revision av företag eller statlig verksamhet. Det kan det. finnas skäl att låta medborgarna få ta initiativ till

granskningar, inte bara politikerna.

Resurscentra för lokal mobilisering i stadsmiljö

Förtroendevalda bör granskas på ett opartiskt Med stöd i våra undersökningar om en tilltagande sätt. Revisorers oberoende, trovärdighet och politisk ojämlikhet mellan medborgare med genomslagskraft är av avgörande betydelse. I utländsk bakgrund och andra svenskar vill vi offentlig verksamhet bör revisionen stå så fri som understryka behovet av att utveckla nya slags möjligt gentemot de politiska beslutsfattarna. I gemensamma organ inom områden där det politis- kommunerna bör en oberoende revision utses av ka utanförskapet breder ut sig. Med tillfresställelse fullmäktige, men under sådana villkor att revisohar vi noterat de utomordentliga initiativ som runt- rernas opartiskhet inte kan ifrågasättas.

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 160

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

1 Nilsson 1998 46 Gidlund och Möller 1999 b, Brothén 1999 2 Den följande framställningen bygger i huvudsak på Jerneck 47 SOU 1999:151

1999 48 Larsson, T. 1999 3 I de publikationer Demokratiutredningen publicerat berörs 49 Jacobsson 1998

frågor om EU och demokrati, exempelvis SOU 1998:145, 50 Petersson et al. 1999

SOU 1998:124,SOU 1999:11, SOU 1999:76, SOU 1999:83 51 Jfr dock Goldmann 1999

samt SOU 1999:151 52 Prop. 1997/98:136 4 Larsson, T. 1999 53 Jacobsson, B. 1999 5 Petersson et al. 1999, Dahlgren 1999, Ekengren 1998 54 SOU 1997:57 6 Lundström 1998 55 SOU 1997:57 7 Gustavsson 1994 56 SOU 1997:57

8 Schmitt 1999, van der Eijk 1999 57 "Grundlagsöversyn", Statskontoret, PM 1999-02-22 9 Bergman & Gidlund 1996 58 Gustafsson 2000 10 Bergman & Gidlund 1996 59 Prop. 1997/98:136 11 Http://www2.europarl.eu.int/election/newep/sv/tctp.htm. 60 Nycander 1999

2000-01-19 61 SOU 1998:161 12 Gidlund 1998 , Schmitt och Tomasen 1999 62 Jfr Gustafsson och Svensson 1999 13 Dahlgren 1999 63 Ahlbäck 1999 14 Petersson et al. 1999 64 SOU 1999:144 15 Castells 2000 65 SOU 1999:58 och SOU 1999:76 16 Prop. 1994/95:19 66 SOU 1995:27 17 Lundström 1998 67 SOU 1999:103, Johansson 1999 18 Wiklund 1998 , Cramér 1998 68 Direktiv 1999:98 19 Dahl 1996 69 Dahlkvist och Strandberg 1999 20 Held 1999 70 Kommunerna i framtiden 1998 21 Prop. 1994/95:19 71 SOU1996:169 22 Lundström 1998 72 SOU 1998:105 23 Stenelo 1999 73 Svenska kommunförbundet 1994 24 Gidlund & Jerneck 2000, Jönsson 1999 74 Montin och Amnå 2000 25 Mazey & Richardson 1993 75 KommunAktuellt 31–99 26 Gidlund & Jerneck 2000 76 Prop. 1999/00:1 27 Gidlund & Jerneck 2000 77 Regeringens skrivelse 1995/96:194 28 Gidlund & Jerneck 2000 78 Landstingens ekonomi 1999 29 SOU 1999:10 79 Petersson et al. 1997 30 Agné 1998, Dahl 1999 a 80 Petersson et al. 1999 31 Gustavsson 1994, Lundström 1998 81 Wallenberg 1994 32 Held 1999, Dahl 1999, Gidlund 1998, Goldmann 1998 82 Wallenberg 1996, Hadenius 1999 33 Wiklund 1998 83 Ackerby 1997 34 Lundström 1998 84 Socialstyrelsen 1999 35 Bergman & Gidlund 1996 85 Sunesson 1999 36 Europeiska rådet i Helsingfors den 10och 11december 1999, 86 SOU 1996:169

Ordförandeskapets slutsatser. 87 SOU 1996:169, s. 125 http://europa.eu.int/council/off/conclu/dec99/dec99sv.htm 88 Kommunerna i framtiden 2000-01-21 89 KommunAktuellt nr 16–99

37 Nergelius 1999 a 90 SOU 1996:162 38 Wiklund 1998 91 Montin 1998, s. 64 39 Sterzel 1999 92 Statskontoret 1999 40 Petersson et al. 1999 93 Direktiv 1999:98 41 Gidlund 1998, Jönsson 1999, Stenelo 1999 94 Montin 1998 42 Stenelo 1999, Elander 1999 95 IKE 1999, jfr Montin 2000 och Jönssen et al. 1997 43 Hegeland 1999. Det pågår också en riksdagsutredning om 96 Montin 1998

EU- frågornas hantering i Sveriges Riksdag 97 Statskontoret 1999 44 Prop. 1994/95:19 98 Direktiv 1999:98 45 Dahl 1999 99 Montin 1998

41285-111-161 0-03-23 15.56 Sidan 161

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

100 Skolverket 1999 a,b 133 Svenska kommunförbundet 1999 101 Magnusson 1997 134 SOU 1996:162 102 Bro 1998 135 Amin 1998 103 Olsson 1999 136 SOU 1996:169 104 SOU 1998:25 137 Tema demokrati 1999 105 Montin 1998 138 Montin 1998 106 Montin 2000 139 KommunAktuellt 38–1996 107 Montin och Amnå 2000 140 SOU 1996:169 108 Regeringens skrivelse 1998/99:97 141 Bortfallet i studien var emellertid betydande 109 Jfr Södersten 1998 142 Göteborgsregionens Kommunalförbund 1998 110 Milton och Fernvall i DN Debatt 24/11 1997 143 Statskontoret 1999 111 Svenska kommunalarbetareförbundet 1998 144 SOM institutet 1999 112 Riksrevisionsverket 1998 145 Nilsson 1998 113 Skolverket a 1999 146 Nielsen 1998 114 Skolverket b 1999 147 Wörlund 1999 115 Skolverket 1998 148 Kommunaktuellt nr 25–98, s. 4 116 OECD 1999 149 KommunAktuellt nr 32–99, s. 6 117 Solli 1999 150 Holmberg 1999 b 118 Quist och Lestander 1999 151 Hermansson et al.1999 119 Tollgerdt-Andersson 1999 152 Khakee 1999, s. 214 120 Lundquist 1999 153 Meeuwisse 1999 121 Montin och Amnå 2000 154 Szücs 1999 122 SOU 1996:169 155 Hadenius 1999 123 SKTF 1999 156 Petersson et al. 1998 124 SKTF 1999 157 Aronsson 1999 125 SKTF 1999 158 Bäck & Johansson 1998 126 Larsson 1996 159 Se t.ex. Montin 1998 127 SOU 1999:69 160 Bäck & Johansson 1998 128 Regeringens skrivelse 1998/99:97 161 Hansen et al.1996 129 SOM-rapport 21 1998, s. 166, not 3 162 Prop. 1998/99:66 130 SOU 1996:111, SOU 1997:71och proposition 1998/99:115 163 Bäck & Johansson 1998, Hansen et al.1996 131 SOU 1999:93 164 Lundin och Riberdahl 1999 132 Ungdomsstyrelsen 1999

41285-162 0-03-24 06.55 Sidan 1

EN UTHÅLLIG DEMOKRA

TI!

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 163

163163

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det villkorade deltagandet

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 164

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! I flera av våra forskarvolymer framträder en annan

bild av den svenska medborgaren än den som vi

vant oss vid. Inte minst i studierna av valrörelserna

och av det lokala partiarbetet ser vi hur trender som

varit skönjbara under en tid slår igenom med stor

kraft i slutet av seklet. Av allt att döma har en

normupplösning skett. Plikten att rösta upplevs inte

längre lika stark.

Det villkorade deltagandet

Man skulle mycket väl kunna betrakta detta som en göra med att de i mindre utsträckning än tidigare demokratisk framgång. Medborgarna har blivit känner sig som anhängare till något parti. Seklets just så kritiska och obundna till traditioner som de sista allmänna val noterar ett bottenrekord i detta fostrats till att bli. Demokratin har inneburit att de avseende. Siffrorna i vår studie av det lokala polikastat av sig gamla lojalitetsband för att i stället göra tiska arbetet förvandlar vissa onda aningar till uppsjälvständiga överväganden. Det gäller både huru- fordrande samstämmiga fakta. vida de alls ska rösta eller vem som i så fall ska få de- Sambandet mellan den representativa demoras röster i de olika valen. Sekulariseringen av- kratin, partierna och valen är nämligen mycket enmystifierar det politiska deltagandet och gör varje tydigt. Om medborgarna förlorar sin identitet med val till en öppen fråga. de politiska partierna, tappar de också lusten att

Med det finns även allvarsamma inslag i denna rösta och därmed också sin tilltro till den repreutveckling som snarare framstår som demokratiska sentativa demokratins förmåga att lösa centrala bakslag: Om en medborgare är socialt och politiskt samhällsproblem. Endast partier som förmår att marginaliserad är sannolikheten lägre att hon alls göra valrörelserna till spännande och effektiva möjska rösta. Tilltron till valhandlingens mening och ligheter för medborgarna att påverka alltmer effektivitet försvagas således. Och, menar våra val- komplicerade politiska processer kan vända denna rapportörer, det verkligt anmärkningsvärda är inte utveckling. att valdeltagandet sjönk så kraftigt som det gjorde Det finns skäl att lyssna mycket uppmärksamt valet 1998 utan att detta inte skett tidigare. Med på vad medborgarna numera ställer för villkor för andra ord kan det vara så att vi bara sett början på att delta i valrörelser och i partiernas verksamhet. en utveckling där valdeltagandet fortsätter att När representationen också som idé är ifrågasatt sjunka. måste alla de som gör anspråk på att representera

En av orsakerna till att valdeltagandet inte upp- anstränga sig ännu mer för att motivera medborfattas som så viktigt längre för medborgarna har att garnas förtroende.

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 165

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Politiska partier

Ideal och verklighet

Under flera decennier har den svenska folkstyrelsen karaktäriserats som en folkstyrelse genom par- I Sverige har de traditionella folkrörelserna stått fötier. Beskrivningen ger uttryck för den vitala roll rebild för partiernas organisationer och deras sätt som partierna tillskrivits, men även utvecklat, i den att arbeta. Denna partimodell utvecklades historepresentativa demokratin liksom i politiken i riskt i partier med rötter i förra seklets folkrörelser stort. Denna grundtanke är i dag inte lika självklar. och innebar stor medlemskår, hög aktivitetsnivå

Partierna har sedan en tid förknippats med även mellan valen och därmed god mobiliseringsstigande problem att fullgöra dessa vitala funktio- förmåga. Det är främst socialdemokraterna och ner – att formulera, väga samman och förmedla de centerpartiet som kan sägas ha utvecklat denna intressen, åsikter och krav som finns i samhället – masspartimodell, men den blev så småningom ett kort sagt fungera som länkar mellan medborgarna ideal för alla partier i partisystemet – dvs. även för och de styrande i den demokratiska processen. partier med andra rötter och traditioner. Trots att

Partierna är förvisso inte de enda aktörerna som förutsättningarna för att organisera partiarbetet söker bilda opinion och få inflytande över sam- successivt förändrats lever i högsta grad fortfaranhällsutvecklingen. Konkurrensen är hård både från de folkrörelseidealet kvar. medier och lobbare som söker påverka den poli- I ett arbete om demokratins framtid är det av tiska processen. största vikt att syna partierna och deras förmåga att

Dessutom finns en mångfald av organisationer vara vitala mötesplatser och även fortsättningsvis och nätverk som erbjuder mötesplatser för sam- kunna behålla ansvaret för utformningen av den hällsengagerade medborgare. Partierna har dock politiska styrelsen. En nödvändig förutsättning för ännu behållit den alldeles unika uppgiften att ställa en sådan granskning är otvivelaktigt att se vad som upp kandidater i allmänna val, sammanjämka olika har hänt i de svenska partierna. Finns belägg för en intressen och ta ansvar för den politiska styrelsen i partikris i den betydelsen att de tänkbara lössin helhet. ningarna spränger de traditionella ramarna? Om så

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 166

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

är fallet – finns någon innovationsförmåga att tän- att kunna fylla sina kandidatlistor. Det bör då noteka i nya banor och att anpassa sig till de nya förut- ras att dessa problem är påtagliga trots att antalet sättningar som det framväxande kunskaps-samhäl- förtroendeposter successivt minskat i kommunerlet genererar? na under senare decennier med kommunsammans-

I en studie till utredningen har statsvetarna Gul- lagningar och förändrade styrformer och att efterlan Gidlund och Tommy Möller empiriskt under- frågan således numera reducerats. Tendensen tycks sökt hur partierna, främst på lokal nivå, hanterat dessutom vara en ytterligare minskning av förförändrade villkor för det partipolitiska arbetet un- troendevalda i kommunerna – inte minst om konder de två senaste decennierna. ceptet med att slopa nämnder och att behålla endast

Det finns utan tvivel dystra resultat från deras en kommunstyrelse sprider sig i landet. studie som visar ett partiväsende som relativt Resultaten från den empiriska undersökningen snabbt avlägsnar sig från folkrörelseidealet. Med- visar även att partierna har stigande svårigheter att lems- och mötesutvecklingen är genomgående få folk på sina möten. Vid en jämförelse av samma negativ. Den största förändringen av medlems-an- partienheter (partiernas kommunorganisationer) talet skedde visserligen i och med att kollektiv- 1979 och 1998 visade resultatet en sammantagen anslutningen av LO-medlemmar till det social- minskning av antalet mötesbesökare med 28 demokratiska partiet upphörde (från utgången av procent. Minskningen har visserligen drabbat 1991), men icke för ty har partierna totalt förlorat samtliga partier men i särskilt hög grad socialdrygt en miljon medlemmar under 1990-talet. demokraterna där antal mötesbesökare minskat

med 40 procent. En jämförelse mellan samtliga En kvarts miljon medlemmar lämnade partierna partier i de 50 undersökta kommunerna 1979 bara mellan 1992 och 1997. respektive 1998 visade på en halvering av antalet

mötesbesökare. Även de politiska ungdomsförbunden har haft En viss nedrustning har skett av den adminissjunkande medlemsutveckling. Mellan 1970 och trativa kapaciteten i form av kansliresurser och 1990 halverades medlemsantalet i dessa organisa- anställd personal, vilket torde vara en följd av att tioner och raset fortsatte en bit in på 1990-talet då behovet av administrativ service minskat i de ytterligare en halvering skedde. Under de senaste krympande organisationerna. åren har dock en viss uppåtgående trend kunnat I djupintervjuer med partiaktiva i samma studie noteras. framkommer en viss självkritik av partiernas sätt

Partierna visar även tecken på stigande svårig- att arbeta: Formbundenheten som ofta verkar avheter att finna lämpliga personer som är villiga att skräckande på unga människor, tendensen att mänkandidera till olika politiska förtroendeuppdrag. I niskor som stimuleras av makt söker sig till partier. några partier är problemen störst vad gäller att få Det framkom även att det finns tecken på social kvinnor – särskilt kvinnor med utländsk bakgrund, slutenhet i de lokala partiorganisationerna. ungdomar, glesbygdsbor – men i någon mån även Även i andra empiriska studier bekräftas bilden högutbildade, att ställa upp som kandidater. I vissa av partier som förlorat i attraktionskraft och som i fall söker sig partiorganisationer till politiskt stigande utsträckning har svårigheter att få särskilt intresserade som inte formellt är medlemmar för ungdomar att engagera sig partipolitiskt. I väljarnas

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 167

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

röstningsbeteende kan valforskarna registrera ökat detta, förutom ett programmatiskt helhetstänkanantal partibyten mellan val och minskad parti- de, även en betydande organisatorisk utmaning. Utidentifikation. vecklingen medför inte minst ökande påfrestningar

på den interna partidemokratin. Ju mer samarbetet Förändrade villkor för partierna i de europeiska partierna fördjupas, desto mer

Sedan en tid tillbaka har det blivit allt tydligare att angeläget blir det att utveckla nätverkslösningar villkoren för politiskt arbete starkt förändrats. och IT-användning för att krympa avstånd i tid och Omfattande strukturella förändringar har bidragit rum till de nationella partistrukturerna och särskilt till detta. Ändrade socio-ekonomiska mönster har till medlemmar och sympatisörer. exempelvis minskat den andel av befolkningen som

Medialisering

är sysselsatta inom basnäringarna, medan de tjänste- och serviceyrkesverksamma ökat sin andel. Konturerna av det nya kunskapssamhället har Dessa förändringar har bl.a. påverkat partiernas blivit allt tydligare för partiernas vidkommande. traditionella medlems- och väljarbaser och tvingat Medialiseringen har, som vi visat, bl.a. inneburit att partier att bredda stödet till även andra grupper. medierna fått en dominerande ställning i politiken Urbanisering och regionala flyttningsrörelser har och är i rollen av agendasättare en farlig konkurrent skapat demografiska skevheter för partierna. till partierna. Snabbheten och genomslaget i medi- Underlaget för medlemsrekrytering och partiverk- ernas rapportering ökar även frestelserna för partisamhet i vissa basnäringskommuner blir alltmer ledningar att hellre använda medierna för att få ut problematiskt. information, testa och förankra förslag, än att gå

genom partiorganisationerna. Partier som mellan-

Internationalisering

liggande organisationer (intermediära organisatio- Internationaliseringen har även fått konsekvenser ner), dvs. mellan väljarna och de politiska beslutsför partiernas sätt att arbeta. I takt med att den fattarna riskerar att tappa i marknadsandelar till europeiska integrationen fördjupats har partierna medierna som aktivt hanterar opinionsbildning svarat med att institutionalisera samarbetet med och direkt kan medverka till mobilisering av väljalikasinnade partier inom EU. Detta har skett för att re i olika politiska frågor. Den nya informationsförbättra förutsättningarna för att organisera val- tekniken har dock vissa potentialer att krympa avplattformar inför Europavalen, påverka dagord- stånden i de traditionellt hierarkiska strukturerna ningen och politiken i EU. De största partifamil- och kan dessutom förmedla mer lättillgänglig inforjerna har formellt bildat europeiska partier där mation till väljare, medlemmar – och medierna. nationella partier inom medlemsstaterna är med- Partierna arbetar i dag i allt mindre styrbara och lemmar. förutsägbara miljöer. De lokala partisystemen har

ändrat utseende, konkurrensen har hårdnat och I denna utveckling är svenska partier djupt involve- flera nya lokala partier har trätt in på den politiska rade. Internationaliseringen – och särskilt europei- scenen. Partierna konfronteras dessutom med en seringen som förstärker samarbetet mellan EU:s allt rörligare väljarkår. Fler människor än tidigare stater – ändrar successivt på invanda politiska saknar bindningar till traditionella kollektiva idenmönster och beteenden. För partiernas del innebär titeter, står upp för ökad individualism och finner

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 168

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

kanhända andra former för sitt engagemang i olika mer informellt. Det är dessutom lättare att pröva politiska sakfrågor. nya former om man inte har långa traditionsrika

arbetsformer och synsätt att ta hänsyn till. Miljö- Trots denna utveckling lever folkrörelseidealet och partiet har dessutom en ursprunglig vision om att masspartimodellen kvar som mall för hur partierna arbeta mindre hierarkiskt och mer aktionsinriktat. bör vara uppbyggda. De utvecklingstendenser som Resultatet visade vidare att innovationsbenäpåvisats i de empiriska studierna visar på att de genheten var större i de partiorganisationer som låg svenska partierna alltmer fjärmat sig från detta i de s.k. kunskapskommunerna, dvs. ofta befolkklassiska ideal. ningsrika A-regioner (här ingår storstäderna, uni-

Den utgångspunkt som Gidlund och Möller har i versitets- och högskolekommuner) som torde ha sin studie är dock att partierna – i likhet med andra särskilt goda förutsättningar för kreativitet och för institutioner som bär upp demokratin – inte kan att arbeta kunskaps- och informationsorienterat. överleva om de konserveras i en för alla tider given Innovationsbenägenheten i partierna i denna komform eller modell. Det är därför av vikt att se på muntyp var i genomsnitt inte mindre än 50 protillståndet i partierna utifrån ett utvecklings- och cent. Detta kan jämföras med basnäringskommuförnyelseperspektiv. nerna där motsvarande siffra var 37 procent.

Det utmärkande draget i denna innovativa

Innovationsförmåga

verksamhet är försöken att öppna de politiska Det är väl känt att kriser kan öka medvetenheten diskussionerna och den traditionellt mer interna om behovet av omprövning och förändring. I den mötesverksamheten till även icke medlemmar. Det frågeundersökning till partiernas kommun-orga- finns således en klar inriktning mot att öppna nisationer (i ett urval av 53 kommuner) som ingick tidigare slutna rum och bredda möjligheterna för i Gidlund & Möllers studie frågades om partiet i även icke medlemmar att vara med och diskutera kommunen prövat att internt arbeta på ett annor- frågor exempelvis inför viktiga kommunala beslunda sätt än vad som kan betraktas som traditio- lutsmöten. nellt i partisammanhang.

Sammantaget svarade 39 procent ja på den Ambitionen är i många fall även att försöka utveckla frågan. De mest innovationsbenägna var de lokala nya, mer attraktiva mötesplatser för politiska sampartierna (56 procent), därefter kom miljöpartiet tal med medborgarna. En gammal mötesplats som och moderaterna (46 procent), socialdemokrater- tycks vara under utveckling är partiernas fullmäkna (44 procent) och vänsterpartiet (38 procent). De tigegrupper. Öppna sammanträden med fullmäktre partier som hade den lägsta andelen organisa- tigegrupper har visserligen förekommit under relationer som prövat att arbeta i andra banor var tivt lång tid, men det nya är att dessa grupper tycks centerpartiet (33 procent), kristdemokraterna (27 ha tagit på sig en mobiliseringsroll med utåtriktade procent) och allra lägst – folkpartiet med endast 23 aktiviteter – dvs. den typ av aktivitet som förknippas procent. med partiorganisationens ansvarsområde. Detta

Både de lokala partierna och miljöpartiet har kan vara ett uttryck för att partigrupperna som lösare organisationsstrukturer och oftast färre struktur upplevs mer attraktiva ur effektivitetssynmedlemmar, vilket underlättar när man vill arbeta punkt än partiorganisationerna.

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 169

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Risken för att de kommunala frågorna exklusivt heten. Flera vill arbeta med en mer informell handläggs av ett fåtal förtroendevalda har självfallet mötes- och styrelseordning. Det finns en utveckalltid funnits; ett förhållande som kan öka benägen- lingstrend att införa roterande system för exemheten att öppna upp dessa strukturer till en breda- pelvis styrelseuppdrag, ordförandeskap i fullmäkre mötesplats. Dessutom har små partier och tigegrupp eller kommunorganisation men även för krympande partiorganisationer med ett fåtal aktiva olika ansvarsområden och vissa politiska poster. i praktiken inte möjligheter att hålla i gång flera Mentorskap, tidsbegränsningar för uppdrag och strukturer vilket ökar benägenheten till vissa ratio- olika system för fördelning av arbetsuppgifter är naliseringar. förekommande.

Nätverk Friare anslutningsformer

Partierna har även prövat nätverkslösningar. Den- Frågeundersökningen 1998 visade att vissa partina organisationsform är förknippad med snabbhet organisationer hade övervägt en friare anslutningsoch flexibilitet och kan i vissa fall vara lämpligare form än det formella medlemskapet. Totalt hade 30 att arbeta i internt än de olika organ som bygger på procent av de tillfrågade kommunorganisationerna en bredare representation. Här har utvecklats, lik- övervägt detta. Den högsta innovationsbenägensom i politiken i övrigt, nätverk som bygger på sek- heten fanns hos vänsterpartiet (47 procent), miljötorstänkande av typen referens-/arbetsgrupper in- partiet (45 procent) och centerpartiet (42 procent). om olika politikområden. Dessa är ofta knutna till Den lägsta benägenheten att bryta upp från det trapartiernas förtroendevalda i nämnder, styrelser ditionella medlemskapet återfanns hos socialeller till fullmäktigegruppen. demokraterna (19 procent) och kristdemokraterna

Nätverk passar väl in i partiorganisationer som (15 procent). Även i detta avseende återkommer vill utveckla kontakter med olika väljargrupper. nätverkskonceptet och ambitionen om öppenhet i Här kan man finna regionala nätverk, nätverk för förhållande till icke medlemmar, att knyta till sig kvinnor, näringsliv etc. Dessutom utvecklas mer partipolitiskt obundna experter eller andra partiämnesspecifika nätverk och kontakter med andra politiskt obundna grupper. Andra partiorganisastrukturer av typen byalag, utvecklingsgrupper tioner har prövat stödmedlemskap, lokalt medmen även med andra partier. lemskap; i flera partiorganisationer innebär detta

När mötesbesökarna blir allt färre och med- att man går in i ett parti för att vara aktiv med en viss lemsantalen sjunker ökar uppenbarligen kreativi- fråga, betalar en viss avgift men slipper bli registteten i fråga om hur man söker upp människor. Här rerad. finns exempel på att göra enkätundersökningar, De sjunkande medlemstalen har på sistone även vara lyssnare på stan, söka bollplank utanför parti- utlöst aktiviteter på andra nivåer inom partierna. ets hägn, anordna ”öppet hus” i kommunhuset, Där har bl.a. inbjudan om s.k. trainee-utbildning i anordna bokbord, bjuda på kaffe någonstans där politik med intensivträning gått ut via Internet, i det finns folk, anordna pubkvällar eller möten på andra fall har partiföreträdare försökt att mer dagtid. direkt söka upp människor på olika platser i när-

Partierna lokalt arbetar på många håll aktivt miljön för att öka medlemsanslutningen. med att minska den ofta kritiserade formbunden-

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 170

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Anpassning till ny teknik

representeras som utvecklar andra gemenskaper än Riksdagspartierna i Sverige har haft hemsidor i cir- med den territoriella valkretsen? ka två år. Trots att valet 1998 var det första IT-valet

Att söka upp medborgarna där de befinner sig

visade en studie till utredningen av Johan Martinsson, att endast 13 procent av riksdagskandidaterna Partierna tycks ha fått stigande problem att tränga i valet hade egna hemsidor. De kandidater som igenom det informationsbrus som omger medborhade hemsida tycks i viss mån även ha gynnats av garna i dagens samhälle. När dessutom allt färre fler personkryss än konkurrenter utan hemsida. besöker partiernas möten gäller det att finna nya Resultatet består även efter en viss kontroll för kan- mötesplatser och nya sätt att skapa kontakter med didaternas kampanjaktiviteter i övrigt. medborgarna.

Liksom på central nivå pågår i partierna lokalt I frågeundersökningen 1998 ombads responen successiv utveckling av IT-användningen. denterna att ange huruvida partierna lokalt bru-

Resultatet från frågeundersökningen 1998 visa- kade presentera sig på olika typer av mässor, ande att även om tilltron till IT:s betydelse för den vända sig av reklam på eller i kollektiva färdmedel, lokala partiverksamheten inte alltid var så hög, anordna utställningar, visa videoreklam t.ex. i köpvågade inget parti – av konkurrensskäl – ändå stå centra eller på stormarknader. utanför denna teknikanpassning. Moderaterna Resultatet visade att det egentligen endast är i hade den klart mest positiva bedömningen av IT:s kunskapskommunerna som denna nyare typ av betydelse för den lokala verksamheten, medan politisk marknadsföring har slagit rot. Ett undansocialdemokraterna hade en mer försiktig attityd tag utgör presentationer på mässor som även föredärvidlag. kommer i viss utsträckning i andra typer av kom-

Det är i kunskapskommunerna som IT- muner. Minst utvecklad är märkligt nog videoanvändningen är mest utbredd i partierna. Det är reklam; en form som är ytterst marginellt förekomockså i dessa befolkningsrika kommuner som mande, men borde kunna utvecklas i multimedia partierna dels har mest tillgång till hemsidor på och passa utmärkt inte minst i kontakter med unga Internet, dels visar de mest positiva erfarenheterna människor. av användningen så långt. Olika medierelaterade aktiviteter som debatter i

Numera bildas även Internet-föreningar i par- radio och TV, presskonferenser, pressmeddelantier; företeelser som sällan är förutsedda i stad- den, reklam i radio hade däremot ett ganska omgarna. I ett aktuellt fall anhöll en nybildad Internet- fattande genomslag i partiernas verksamhet under partiförening om anslutning till partiets kommun- valåret 1998. Även i fråga om dessa former hade organisation, men stötte på patrull. Hur skulle kunskapskommunerna ett försteg framför andra denna förening betraktas i relation med övriga – kommuntyper. territoriella föreningar? Vilken valkrets tillhörde

Uppbrott från de traditionella ramarna

den? Vad innebar medlemskapet?

Exemplet illustrerar de utvecklingslinjer som Det starka omvandlingstryck som partierna uppbryter de etablerade, territoriellt baserade ord- lever från omgivningen, med betydande strukturella ningarna, både vad gäller representation och män- förändringsprocesser, ändrar radikalt villkoren för niskors sociala tillhörighet. Hur ska människor partiernas arbete. Det tycks finnas en stigande

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 171

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

medvetenhet inom partierna att det inte finns några hade sitt empiriska genomslag runt förra sekelenkla lösningar och att det knappast är fråga om att skiftet då partier bildades av grupper i parlamenten kunna återskapa den gamla goda tiden. som behövde en demokratisk plattform för att

kunna återväljas. Den pågående innovationsaktiviteten som kunnat Spännvidden mellan tänkbara utvecklingsvägar registreras på lokal nivå har vissa inslag som visar är dock betydande. Uppbrotten från de traditipå uppbrott från de traditionella ramarna. Så exem- onella ramarna är förknippade med osäkerhet. Det pelvis finns en tydlig tendens att vilja utveckla par- gäller således att ompröva och förnya – utan att ha tierna till mer allmänna diskussionsfora – öppna facit i hand. upp organisationerna för bredare debatter än med

Partiernas stelhet

de egna medlemmarna. Detta ska naturligtvis ses som en lovvärd ambition, men i ett utvecklings- Partiernas sätt att hantera omgivningens omvandperspektiv visar denna trend samtidigt på en för- lingsprocesser påverkar förtroendet hos medborskjutning i partiernas och i själva partimötets funk- garna. Stelhet är lika med oförmåga att anpassa sig tioner. När de existerande partierna inte längre till förändrade villkor. utgör livsviktiga politiska arenor för olika sam- I åtskilliga år har forskare gjort mätningar av hällsgrupper och när inte avgörande beslut och förtroendet för partier och politiker och kunnat ställningstagande upplevs stå på spel – behöver visa på ständigt sjunkande siffror. Orsaken till denpartierna bredda sina baser för att kunna uppnå till- na tendens är diskuterad; den debatten ska dock räcklig mobiliserings- och förankringsförmåga för inte redovisas i detta sammanhang. Det kan ändå att överleva. konstateras att partierna inte sällan anklagas för

stelhet, bristande förmåga att fånga upp nya ström- I politiken sker mobilisering av väljarna under val- ningar och värderingar i samhället. Ungdomar ser rörelserna i allt högre grad genom medierna. För- exempelvis ofta andra vägar att påverka än genom ankring av politiken och politiska beslut testas att bli medlemmar i ett politiskt parti. Vissa uppgenom opinionsundersökningar, utspel och genom lever distans till partierna.

att medierna vänder sig direkt till väljarna. Parti-

ernas roll att vara vitala kanaler mellan besluts- Lokala partier fattare och medborgare blir därmed mindre tydlig. Ett uttryck för missnöje med de etablerade parti-

erna är de framväxande lokala partierna. I en kart- Även fullmäktigegruppernas ökande betydelse ger läggning av de lokala partierna efter 1994 års val signaler om en pågående förskjutning av partiverk- framkom att dessa partier hade största möjligheter samhet till det offentliga beslutsfattandet. Med en till framgångar i kommuner med lågt valdeltagansådan utveckling förstärks partigruppernas ställ- de, hög andel arbetslösa och socialbidragstagare, ning i de politiska församlingarna – ofta på bekost- samt ett uppluckrat partisystem. De lokala partiernad av andra partistrukturer. Om partigrupperna na ses ofta som en lösning för väljare som inte längutvecklas till basen i ett partis verksamhet ser vi re ser de etablerade partierna som tänkbara föredessutom konturerna till en annan känd parti- trädare. På sätt och vis ger lokala partier samtidigt modell, nämligen kaderpartiet; en partimodell som både ett uttryck för vitalitet i den kommunala

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 172

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

demokratin och för en stelhet bland de etablerade Sverige har minimal rättslig reglering och kontroll partierna. av partifinansieringen. Den befintliga lagstift-

ningen gäller de offentliga partistöden och fördel-

Partifinansiering

ningen av dem samt mutlagstiftningen. Det etiska I takt med stigande problem har partierna själva ansvaret vilar på partierna själva. gjort försök att på olika sätt behålla och befästa sin Runt om i den demokratiska världen har den ställning i den politiska demokratin. Ett uttryck för rättsliga kontrollen och insynen ökat över partidenna strategi var införandet av offentlig finansi- finansieringen, inte minst i de europeiska länderna. ering av partierna. Först tillkom det statliga parti- Det vanligast förekommande är att partier och/ stödet i mitten av 1960-talet som sedan följdes av en eller kandidater är skyldiga att inkomma med lag (1969) som gav kommuner och landsting rätt att rapporter över sina ekonomiska förehavanden. anslå medel till partierna. Den offentliga finansi- Viktiga förklaringar till denna reformering är eringen sågs som ett sätt att öka resurserna till korruptionsskandaler, legitimitetsproblem, och i partierna i ett läge där främst medlemsfinansi- vissa fall även ett starkt opinionstryck. Medveteneringen visat sig vara otillräcklig för de allt kost- heten om att partiernas ekonomier inte längre är en sammare valrörelserna liksom den politiska opini- intern angelägenhet har även ökat eftersom verkonsbildningen. Ett ytterligare argument var att samheten i betydande utsträckning bekostas denna finansiering kunde minska behoven av pri- genom offentliga anslag. vata finansiärer och därmed minska riskerna för att Med personval blir frågan om insyn i partiernas beroendeförhållanden mellan partier och mäktiga och kandidaternas ekonomiska förehavanden än intressegrupper kunde utvecklas till korruption. viktigare. I personvalssystem organiserar kandi-

I samband med att det statliga partistödet dater ofta egna personvalskampanjer och blir i infördes fastslogs ett antal principer rörande för- högre grad exponerade för olika intressen som på delning och hantering vid förändringar av parti- ett eller annat sätt vill skapa beroendeförhållanden stödet. I en av dessa principer slogs fast att någon – eventuellt köpa inflytande. I ett rättssamhälle är offentlig kontroll över hur medlen användes inte det av största vikt att det finns rättsliga regler som bör förekomma. Detta överensstämde med den skapar förutsättningar för insyn och även garansyn som var förhärskande sedan början av 1900-ta- terar att detta sker i praktiken. Öppenhet och gelet, nämligen att partierna skulle stå fria i för- nomskinlighet förutsätter att medlemmar, väljare hållande till myndigheter och inte behöva utsättas och medier får tillgång till information om vilka för kontroll. intressen som står bakom finansiering och om detta

En offentlig utredning tillsattes i slutet av 1940- stöd sker på ett godtagbart sätt. talet med uppgift att granska frågan om partiernas Rådet för utvärdering av 1998 års val, som bl.a. offentliggörande av inkomster och utgifter samt granskat frågan om insyn och kontroll av finansiebehovet av lagstiftning. Utredningen lade fast den ringen i personval har avvisat lagstiftning, men modell som sedan präglat svensk partifinansiering, poängterat vikten av öppenhet och frivillighet. Det nämligen ett avvisande av lagstiftning och en senare innebär ett förslag att riksdagsledmöterna rekommendation om frivilliga överenskommelser ska få möjligheter att redovisa finansiering av permellan partierna. sonvalskampanjerna i ett offentligt register. Den

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 173

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Partiengagemang – ett effektivt deltagande?

ordningen bedöms även bli mönsterbildande för de kommunala valen. För utredningen är det centralt att klarlägga om de

Utredningen anser att frågan om öppenhet och politiska partierna i dag kan erbjuda medborgarna insyn i partiernas och kandidaternas ekonomiska ett effektivt deltagande i politiken. Den utveckling finansiering är av största vikt för att skapa för- som vi här har redovisat är inte helt entydig. Det troende för politiker och för politiken i stort. Å ena finns utvecklingstendenser som gör att den enskilda sidan finns det principiella skäl som talar starkt för medborgarens tveksamhet till partimedlemskap att partierna ska vara självständiga och stå fria gen- kan förstås, men det finns också tecken på en ökad temot staten. Det ligger i linje med vår argu- medvetenhet om behovet av förnyelse och förändmentation i kapitlet om medborgarsammanslut- ring inom partierna som bådar gott. Med den unika ningar. position som partierna har i den svenska folksty-

Men å andra sidan finns det, just när det gäller relsen blir partiernas stigande problem att fullgöra de politiska partierna, ett befogat medborgar- sina funktioner inte en fråga endast för partierna intresse att få veta av vilka partierna är ekonomiskt själva, utan blir i hög grad även medborgarnas och beroende. Även mot bakgrund av de förändringar demokratins problem. som skett både i den allmänna samhällsutveck- Det är otvivelaktigt av vitalt demokratiskt intreslingen och i det politiska livet – inte minst parti- se att partierna inte gör sig oberoende av sina medernas omfattande beroende av offentliga medel lemmar. En situation där i huvudsak endast de samt införande av personval – är det inte längre för- förtroendevalda deltar i partiernas mötesverksamsvarbart att enbart förlita sig på frivillighet för att het innebär en utarmning av partierna. Demokratisk garantera öppenhet och insyn i dessa frågor. mötesverksamhet kan inte bygga på betalda del-

Frågan om öppenhet och insyn i partiernas och tagare. För att partierna ska kunna bibehålla sin kandidaternas finansiering är av största vikt för att unika ställning i den svenska folkstyrelsen krävs att skapa förtroende för politiker och för politiken i partierna kan attrahera olika sociala grupper, ställa stort. Därför föreslår vi att deras finansiering upp kandidater till förtroendeposter vilka förmår att offentligt redovisas och att arbetet med att granska spegla de opinioner som finns i samhället i de förutsättningarna för en sådan redovisning snarast politiska församlingarna. inleds.

41285-163-191 0-03-24 07.02 Sidan 174

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 175

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Röst från Demokratitorget

”Demokrati lämpar sig dåligt för att ”utredas fram”

och särskilt av dom som i praktiken lagt beslag på

den och på olika sätt hindrar medborgarna att ta

sitt demokratiska ansvar! I dagens Sverige är

demokrati liktydigt med partipolitik. Jag är helt

övertygad om att partiföreträdarna i Demokrati-

utredningen är nöjda med detta förhållande och

kommer att göra allt för att partierna ska kunna

behålla sitt ”de-factomonopol” på demokratin.”

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 176

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! Sverige har vid en internationell jämförelse ett högt

valdeltagande. Denna karaktäristik gäller även efter

riksdagsvalet 1998; valet då deltagandet stannade

vid 81,4 procent och den kraftigaste nedgången i

modern politisk historia i vårt land ägde rum.

Väljare, val och valdeltagande

Under 1990-talet gav de utomordentligt låga del- som ska företräda henne eller honom i de politiska tagandenivåerna i Europavalen bränsle åt en sam- församlingarna. I dag uppfattas rösträtten som nåhällsdebatt om vad som kan förklara det sjunkande got självklart. Det är lätt att glömma att kvinnor valdeltagandet. Är det fråga om mer djupgående och olika ekonomiskt resurssvaga grupper av mänförändringar i samhället eller kan utvecklingen vara niskor fick kämpa sig till rösträtten under decenav tillfällig natur? Vilka konsekvenser kan en för- nierna kring förra sekelskiftet. svagning av valen och valdeltagandet få för demo- I ett demokratiskt statsskick av svensk typ har kratins och välfärdsstatens framtid? Dessa fråge- de allmänna valen först och främst funktionen att ställningar har i hög grad även engagerat forskarna; ge representation åt politiska skiljelinjer i samhället. flera av dem har bidragit till utredningen med Här utkristalliseras ideologiska motsättningar t.ex. empiriska undersökningar och vetenskapligt liberalism/konservatism, kapital/arbete, konflikter orienterade spekulationer om tillståndet i den sven- som bygger på t.ex. kön, etnicitet, region, religion ska demokratin. eller språk. Därtill finns enskilda sakfrågor som kan

vara av mer tillfällig natur – alternativt utvecklas till Grunden för den representativa demokratin 16

en mer bestående skiljelinje. Allmänna val har en framträdande position i demo- Till denna representationsfunktion har i Sverige kratiska författningar världen över. Att rösta i all- knutits en normativ syn om önskvärdheten av att få männa, fria och hemliga val utgör själva kärnan i de till stånd en så god åsiktsrepresentativitet som möjpolitiska rättigheter som konstituerar en represen- ligt; dvs. en god åsiktsöverensstämmelse (avspeg-

15 17 tativ demokrati. Sinnebilden är den välinfor- ling) mellan väljare och valda. Med personval ökar merade medborgaren som med valsedeln i handen väljarnas möjligheter att påverka vilka kandidater lägger ned sin röst i valurnan och därmed utövar sin som ska representera dem. I principiella termer har demokratiska rättighet (skyldighet i vissa länder) det skett en viss förskjutning ifrån åsiktsrepresenatt tillsammans med andra väljare bestämma vilka tation till personrepresentation (grupprepresenta-

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 177

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

tion) i den meningen att väljarnas möjligheter att Dessutom finns i det svenska valsystemet en inrösta på kandidater utifrån olika personliga prefer- byggd garanti för en geografisk avspegling genom enser ökar. Det kan vara egenskaper av typen ålder, systemet med valkretsar och fasta mandat. Detta kön, etnicitet och andra kriterier av mer personlig innebär att skillnader i valdeltagande mellan olika karaktär som får betydelse när väljaren fattar beslut delar av landet inte påverkar fördelningen mellan om vilken kandidat som bäst skulle kunna före- valkretsarna av antalet fasta mandat. Ett indirekt träda henne eller honom. genomslag kan regionala skillnader i valdeltagandet

dock få i samband med fördelningen av utjäm-

Tabell 1: Riksdagsval: röstberättigade och röstande

ningsmandaten. Vid den fördelningen (då hela lan-

Röstande

det betraktas som en enda stor valkrets) ger lågt val-

I % av röst-

enskilda politiker har skött sina åtaganden och i vil-

Skåne läns norra

nom förekomsten av en dominerande vänster – hö-

Västra Götalands

läns norra 194 484 160 652 82,6 gerskala och en fungerande blockpolitik. Dessa ka-

Västra Götalands

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 178

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

ling med ett sjunkande valdeltagande reser då bl.a. Det är dock utredningens uppfattning att den svensfrågan i vilken grad detta påverkar auktoriteten i ka folkstyrelsen fortsatt ska sträva efter ett högt det politiska systemet vad gäller att fatta och valdeltagande och att denna strävan ska gälla alla genomföra politiska beslut. förekommande val – således även Europavalet.

I den svenska folkstyrelsemodellen är den gäng- Den svenska välfärdsstaten bygger på ett starkt se normativa synen dessutom att ett högt valdel- folkligt stöd som ytterst manifesteras i ett högt tagandeär önskvärt. Detta innebär att valdeltagan- valdeltagande. Med ett fortsatt sjunkande valdelde ses som ett kritiskt mått på demokratins hälso- tagande finns risk för att legitimiteten i det offenttillstånd. Sjunkande valdeltagande brukar betraktas liga beslutsfattandet sjunker och att välfärdsstatens som oroande symtom på att demokratin inte fun- förankring inte längre framgångsrikt kan upprättgerar på ett tillfredsställande sätt, att grupper upp- hållas. lever utanförskap eller att det pågår strukturella

Sjunkande valdeltagande

förändringar som negativt påverkar förutsättningarna för demokratin. Främst under senare tid Valdeltagandet i Sverige nådde sin högsta topp i har i debatten även argumenterats för att se det riksdagsvalet 1982 med 91,4 procents deltagande. ökande icke-röstandet som en aktiv protest, snara- Sedan dess minskade röstandet till 89,9 i riksdagsre än en passiv sådan, från grupper som känner valet 1985 samt 86 procent i valet 1988. Efter valet uppgivenhet eller brist på tillhörighet. 1988 fick Storstadsutredningen i uppdrag att bely-

Att ett högt valdeltagande skulle vara önskvärt sa orsakerna till detta sjunkande valdeltagande och råder dock ingen fullständig enighet om. I demo- särskilt vad som hänt med valdeltagande i storstäkratilitteraturen och i debatten runt om i den derna. demokratiska världen har sedan särskilt 1920-talet Slutsatsen efter kartläggningen var att det sjunoch Weimarrepublikens fall funnits varnande rös- kande valdeltagandet i storstadsregionerna ingick i ter som hävdat risken för att ett mycket högt val- en allmän utveckling som hade att göra med fråndeltagande kan föra med sig svårhanterlig stress för varo av s.k. mobiliseringsval (dvs. att ingen avgöett politiskt system. Det har även diskuterats i vil- rande fråga upplevdes stå på spel), sjunkande parken utsträckning lågt valdeltagande alternativt kan tiidentifikation bland väljarna och ett allmänt stises som uttryck för ”att hälsan tiger still”; att det gande problem för partiväsendet att anpassa sig till egentligen inte finns några bestämda krav på för- nya skiljelinjer och de strukturella förändringar ändring i någon riktning. som pågick i samhället. Föreställningen om att del-

tagandet i riksdagsvalet i storstäderna sjunkit mer Röst från Demokratitorget än i riket i stort under 1980-talet visade sig vara en ”Ett stort problem är kontakten mellan valda och myt.

Däremot kunde konstateras att det i fråga om

väljare. Avståndet till de folkvalda är för stort. Det

kommunalvalen fanns ett specifikt storstadsprob-

vore bra om vi på lokal nivå kan öppna lokala

lem och att detta var starkt kopplat till invandrar-

medborgarmöten där de folkvalda kommer till

nas låga valdeltagande. Skillnaderna i valdeltagande

väljarna mellan valen. Det skulle kunna äga rum

mellan olika stadsdelar hade ökat kraftigt. Det var minst en gång per kvartal.” en effekt av ökad bostadssegregering, som givit

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 179

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

vissa homogena medelklassområden med högt val- rösta är otvivelaktigt att medborgarna upplever att deltagande och andra med multi-etniska områden deltagandet är en plikt eller skyldighet – ytterst en med lågt valdeltagande. handling som är nödvändig för att demokratin ska

Under 1990-talet kom så en andra våg med kunna fungera. Denna norm är en del av den poliminskande valdeltagande: 81,4 procent deltog i tiska kulturen i ett samhälle och förs idealt sett viriksdagsvalet 1998(för kommunalvalet omkring 78 dare från en generation till en annan. procent). Dessutom deltog endast 41,6 procent av I en empirisk studie av statsvetarna Jan Teorell väljarna i 1995 års Europaval och motsvarande siff- och Anders Westholm till utredningen framkomra för Europavalet 1999 var 38,8 procent. Demo- mer att medborgare som anser att röstning är en kratiutredningen fick av regeringen ett tilläggs- medborgerlig skyldighet (röstnorm) också är mer direktiv att ta fram underlag som belyser orsakerna benägna att delta. Intervjuundersökningen visar att till det sjunkande valdeltagandet samt ge förslag väljare inte primärt anger att de röstar för att de tror ”till åtgärder i motsatt riktning”. I direktiven peka- sig på detta sätt kunna vinna inflytande. Snarare är des även på vissa oroande tendenser: de uppgivna motiven att de tillfredsställer behovet

Det finns tendenser som pekar på att tilltron till av att uttrycka sin åsikt samt att de genom valhanddet politiska systemet har avtagit och att det har lingen fullgör sin medborgerliga plikt. Författarna uppstått en klyfta mellan väljare och valda. Detta är kunde även visa att äldre och högutbildade i högre en oroande utveckling. Högt valdeltagande är en utsträckning än yngre och lågutbildade anser att förutsättning för ett väl fungerande demokratiskt det är viktigt att ge uttryck för sin uppfattning i posystem. litiska frågor – även om detta inte får någon bety-

Liksom tidigare utredningar finner Demokrati- delse för valresultatet. Slutsatsen var att valdelutredningen det angeläget att se närmare på om de tagandet är expressivt och normstyrt. tänkbara orsakerna till det successivt minskande Medborgarundersökningarna har bl.a. visat att valdeltagandet kan vara av mer tillfällig natur och det fortfarande finns en betydande uppslutning ingå i ganska naturliga fluktuationer eller om det är kring röstningsnormen, men att detta stöd minskat fråga om utvecklingstendenser av mer djupgående något mellan 1987 och 1997. karaktär som kan medföra betydande konsekvenser för den demokratiska utvecklingen. Den tes som formuleras av flera av de forskare vi

engagerat är, att detta faktum – att medborgarna i

Röstning som medborgerlig plikt lägre grad än tidigare upplever att valdeltagandet I valforskningen brukar anföras den s.k. röstnings- är en medborgerlig plikt – kan bidra till förklaringen paradoxen, dvs. att utifrån en strikt rationell röst- till det sjunkande valdeltagandet i Sverige. Denna ningskalkyl om den enskilda röstens betydelse för förändring bör enligt forskarna även ses i ljuset av röstningsresultatet skulle egentligen ingen rösta – en försvagning av människors tillhörighet till partier helst om man inbegriper de kostnader som är för- och deras minskande identifikation med olika tradiknippade med röstningen. Särskilt kostnader i tionella kollektiva identiteter som förknippas med form av att inhämta nödvändig information för att de etablerade politiska institutionerna (se vidare kafatta beslut men även att ta sig till vallokalen. Detta pitlet om partierna). De talar om dessa tendenser till trots är det många som röstar. Ett motiv för att som en politikens sekularisering.

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 180

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Väljarna blir allt mindre troende, och går därmed Orsakerna till att väljarna inte uppfattar stora skillockså allt mindre i kyrkan. Tillhörighet övergår i nader mellan partierna kan vara flera. Det kan vara känslomässigt avståndstagande; pliktkänsla förbyts av mer tillfällig natur. Bristen på s.k. mobilii krasst nyttotänkande... Demokratins högtidsdag seringsval brukar diskuteras både i den vetenskapriskerar därmed att förvandlas till den vilodag som liga litteraturen och i eftervalsdebatter. Mobiliden instrumentella teorin förutspår. seringsval kan definieras som ett val där valdel-

tagandet stiger kraftigt i förhållande till närmast Medialiseringen av politiken har sannolikt även föregående val – oberoende hur framgångsrika bidragit till denna sekularisering. När valrörelsen enskilda partier varit att motivera sina sympatisörer och valen integreras i samma kommunikations- att rösta. En mobilisering kan ske därför att konmedier som underhållningsprogram av typen såp- kurrensen hårdnat mellan partierna i en särskild operor och ”talk-shows” tenderar detta att påverka fråga, vilket kan skapa en polarisering som väljarna synen på det ceremoniella och det högtidliga i fråga uppfattar som viktig att ta ställning till. om valet och röstandet. Sekulariseringen kan I Sverige har vi haft ett antal sådana mobiliinnebära en banalisering av politiken, att politiken seringsval där det s.k. kosackvalet 1928 torde vara och det politiska samtalet bedöms utifrån under- det mest kända. Ett annat känt mobiliseringsval var hållningsvärden snarare än efter sitt politiska värde. 1960 – det första TV-valet – som visade att nya

medier kunde påverka deltagandet. Dessa mobili-

Hur meningsfullt är valet?

seringsval har ägt rum under viss politisk dramatik. Det är också tydligt att valdeltagandet måste ses i Under 1970-talet nyanserades bilden av mobiliserelation till hur väljarna uppfattar valet. Har valet ringsvalens roll för ett högt valdeltagande i viss någon egentlig betydelse? Är det något som upp- utsträckning när det visade sig att deltagandet levs stå på spel? Ytterst gäller detta frågan om hur kunde byggas upp steg för steg och ha ett starkt effektivt väljarna upplever det är att gå och rösta. samband med förändring av röstningsregler (bl.a.

poströstning) samt införande av enkammarriks- Om väljare inte uppfattar några större skillnader dag. mellan de partier som ställer upp i val, kan beslutet Mats Ekström och Cathrin Andersson konstaatt inte rösta ses som ett medvetet och överlagt val terar i sin studie till utredningen, att medialise- – inte som ett beteende som förknippas med ringen av politiken bl.a. inneburit att nyheter och ointresse. Valundersökningarna visar att väljarna händelser skapas av medierna men även att de polifår allt svårare att uppfatta tydliga alternativ i tiska aktörerna i hög utsträckning anpassar sig till politiken. Även i Martin Bennulf och Per Hedbergs mediernas sätt att fungera. I valrörelserna 1979 och undersökning bekräftas detta samt att fler än tidi- 1998, som de skildras i medierna, har partierna bligare inte kunde se några större skillnader mellan vit mer försiktiga att göra utspel som kan tolkas de konkurrerande partierna i valet 1998. Resultaten som vallöften. Det finns en påtaglig rädsla att i meär i högsta grad relevanta ur deltagandesynpunkt, dierna anklagas för tomma löften samtidigt som eftersom personer som inte uppfattar stora ideo- partierna riskerar att anklagas för att inte ha löslogiska skillnader mellan partier röstar i lägre ningar på olika problem som journalister tar upp i utsträckning än de som registrerar sådana. debatter och intervjuer.

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 181

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Samtidigt försvåras väljarnas möjligheter att upp- från denna politiskt medvetna medborgare finns fatta det politiska budskapet och tränga igenom me- dock en annan icke röstande som bestämmer sig diebruset, retoriken och det ordkrig som alltmer för att avstå på grund av ointresse och brist på engatycks prägla de medialiserade valrörelserna. gemang. Det är mycket som talar för att den senare

gruppen tillhör de politiskt resurssvaga och som i En förutsättning för att skapa mobiliseringsval tor- mindre grad kanske representeras i de politiska förde också vara att partierna av taktiska skäl inte lyf- samlingarna (se även under Risk för ökad polariter bort stora och konfliktfyllda politiska frågor sering?). från väljararenan. Om sådana frågor systematiskt Här finns det anledning att fundera över hur försvinner och i stället blir föremål för förhand- effektiv röstningen upplevs vara av medborgarna. lingslösningar, torde väljarnas intresse för att delta i Är röstande i allmänna val det viktigaste sättet att urvattnade val minska. påverka den politiska utvecklingen? Vid valunder-

Svallfors varnar för vad han benämner ”skuld- sökningen 1979 ställdes frågor om hur medborundvikandets politik”; att partier försöker undvika garna såg på effektiviteten i olika politiska deltaatt ta på sig ansvaret för impopulära besparingar. gandeformer. Då ansåg de tillfrågade att röstning Detta har kunnat ske genom att väljarna haft svårt var det mest effektiva sättet att påverka. Cirka 20år att identifiera var det politiska ansvaret legat för oli- senare uppfattade de tillfrågade att det var mer ka åtgärder. Särskilt märkbart blir detta, enligt effektivt ”att arbeta för att få uppmärksamhet i Svallfors, när nedskärningar i välfärdssystem blivit press, radio och TV”. synliga på kommunal nivå men varit konsekvenser

Stöd och missnöje

av kostnadsövervältringar och den politik som fattats beslut om på central nivå. Finns det då anledning till oro vad gällertilltron till

I en rapport till utredningen ifrågasätter Ung- demokratin som styrelseform? På den punkten vidomarnas demokratikommission den starka foku- sar studier att stödet fortsatt är högt från medseringen på valdeltagandet som metod att hävda sitt borgarnas sida. I en jämförande studie av politiskt politiska medborgarskap. Att utföra denna hand- förtroende och legitimiteten för den representativa ling vart fjärde år är inte tillräckligt, betonar ung- demokratin har undersökts utvecklingen över tid i domskommissionen. Dessutom vill man från kom- ett 40-tal länder utifrån ett avancerat analysschema missionen fästa uppmärksamhet på att den som där olika nivåer och dimensioner testats. Resulbestämmer sig för att inte delta i val inte behöver tatet av mätningarna i fråga om stödet för nationen vara en passiv medborgare. Icke-röstande kan i och demokratin som princip visade att detta var många fall ses som en medveten handling av syn- mycket starkt i Sverige – att stödet dessutom var nerligen intresserade medborgare. starkare än i flera jämförbara länder. Inte heller i

Här tar Ungdomarnas demokratikommission uppskattningen om hur demokratin fungerar låg upp en viktig aspekt av valdeltagandet som bör Sverige särskilt lågt i jämförelse med andra länder; uppmärksammas, nämligen att den icke-röstande ett resultat som bekräftas även i Eurobarometern kan vara en politiskt intresserad medborgare som och i SOM-undersökningarna. De senare mätavstår att rösta därför att det inte finns något parti ningarna visade t.o.m. en ökning av detta stöd: 1995 som kan företräda henne eller honom. Till skillnad sade sig 46 procent vara nöjda, 1997 var motsva-

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 182

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

rande siffra över 51 procent och 1998 inte mindre affärer har emellertid placerat frågor om etik, insyn

32 35 än 61 procent. och kontroll högt på den politiska dagordningen.

När frågan kommer till förtroendet för de poli- Vi konstaterar att medborgarnas syn på alltiska institutionerna sker en förändring i med- männa valen och deras betydelse har förskjutits till borgarnas stöd; inställningen blir mer skeptisk. Vad en mer plikttrogen politisk akt snarare än ett effekgäller de samhälleliga institutionerna konstaterar tivt instrument att påverka politiken. När även Sören Holmberg i sin studie av 1998 års val – Parti- röstningsnormen försvagas försämras allvarligt röstning och personröstning – att SOM-undersök- förutsättningarna för valdeltagandet. ningarna inte kunde visa på någon total nedgång i

Förhållandet mellan partierna och väljarna

stöd, men däremot att vissa institutioner tappat i förtroende bland medborgarna. Vid 1998 års mät- Partiernas tidigare starka grepp över väljarna har ningar låg följande institutioner/organisationer minskat under senare tid. I en studie till utredlängst ned på förtroendelistan bland svenska med- ningen, som redovisas närmare i kapitlet om partiborgare: EU-kommissionen (–43), Europaparla- erna, har bl.a. kunnat visas negativa utvecklingsmentet (–39), de politiska partierna (–34), de fack- trender både vad gäller medlemsantal, mötesdelliga organisationerna (–20), kommunstyrelserna tagande och rekrytering. Partierna har fått ökade (–11), regeringen (–5) och riksdagen (+1). problem att vara attraktiva och betydelsefulla poli-

En ytterligare försämring i stödet från medbor- tiska mötesplatser för medborgarna. Det minsgarna uppdagas när medborgarna får ta ställning till kande partiengagemanget är en viktig delförklaring den mer konkreta verkligheten – frågor som rör till det fallande valdeltagandet. Denna förklaring politikerna. I den fråga i valundersökningarna som tycks också ha fått en allt starkare ställning bland mätt förtroendet för politiker och partier i allmänhet svenska valforskare även om den svenska empisedan 1968 har andelen som givit uttryck för miss- riska forskningen om valdeltagandet fortfarande tro ökat från 37 procent till 75 procent vid valet befinner sig i sin linda. 1998. Holmberg hävdar att förtroendet för poli- Även om partiengagemanget har minskat bland tiker inte har förbättrats under 1990-talet i Sverige. medborgarna tycks inte det politiska intresset ha I både Norge och Danmark har däremot en viss haft samma utveckling. Undersökningar ger vid uppgång i förtroendet för politikerna kunnat handen att det subjektivt uppskattade politiska

34 37 registreras under senare år. intresset snarare ökat under de senaste tio åren.

Under 1990-talet avslöjades ett betydande antal Politiskt intresse bland väljare är en god indikator skandaler där politiker varit involverade i oegent- på väljarnas beteende. Från valundersökningar vet ligheter av varierande slag. Avslöjanden om polit- vi att politiskt intresserade väljare röstar i högre utiker och tjänstemän som begått brott, anklagade för sträckning än de som är ointresserade av politik, korruption eller oegentligheter av typen att ha dessutom byter dessa väljare i lägre grad parti – utnyttjat offentliga medel för privata ändamål kan dvs. de har en lägre grad av rörlighet. otvivelaktigt påverka allmänhetens förtroende för politik och politiker. Huruvida dessa affärer har Medlemmar i partier, föreningsanslutna människor i påverkat valdeltagandet i någon nämnvärd ut- allmänhet samt de som har ett politiskt intresse har sträckning är dock svårare att bedöma. Dessa således ett högre deltagande i val än de som saknar

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 183

39 EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

sådana bindningar och intressen. Vi understryker andra jämförbara länder är väljarna rörligare är vikten av det sociala kapitalet i samhället för valen tidigare. och valdeltagandet. Det som sker på valdagen är en Holmberg visar även i sin valundersökning från frukt av den mångfald av olika samhällsengage- 1998 års val att det blir allt vanligare att väljare bymang som kontinuerligt pågår, valår såväl som ter partipreferenser under valrörelsen. Inte mindre under mellanvalsår. än 18,1 procent bytte parti under valkampanjen i

valet 1998. Motsvarande siffra under 1950-talet var Trender i väljarbeteendet 5

cirka procent. Även andelen som bestämmer sig Det finns en omfattande forskning om föränd- de sista dagarna har ökat avsevärt under senare tid; ringar i väljarnas politiska engagemang som är vik- tecken som tyder på att valrörelserna är allt viktig för att söka förstå vad som har hänt i den tigare i konkurrensen om rösterna. svenska väljarkåren och som även kan öka förstå- En ytterligare karaktäristisk utveckling i väljarelsen för mekanismerna bakom det sjunkande val- kåren är den ökande röstsplittringen, dvs. att väljare deltagandet. utnyttjar möjligheten att rösta på olika partier i

Partiidentifikationen har successivt minskat riks- och kommunal- eller landstingsvalet. Anbland svenska väljare, dvs. allt färre väljare kan delen röstsplittrare mellan riksdags- och kommukänna samhörighet med något parti. Utvecklingen nalval ökade från 21procent i valet 1994 till 24proär särskilt anmärkningsvärd bland de starkt över- cent vid det senaste valet. Vidare röstsplittrade 19 tygade partianhängarna. Mellan 1956 och 1964 låg procent av väljarna mellan riksdags- och landsandelen medborgare som sa sig vara starkt över- tingsval i valet 1998, vilket var en ökning med två tygade anhängare till något parti på cirka 50 pro- procent från valet 1994. cent. Motsvarande siffra 1998 var 19 procent. Förändringarna i den svenska väljarkåren kan Minskningen i andelen som kan identifiera sig med slutligen illustreras i figur 3 nedan där väljarna klasett politiskt parti har minskat från 65 procent 1968 sificerats utifrån om de är partiaktiva, fribrytare till 42 procent 1998. Utvecklingen har varit den- (politiskt intresserade men inte partianhängare), samma i flera andra demokratiska länder, men vaneröstare (partianhängare men inte politiskt Sverige tycks dock ha haft en något starkare trend intresserade) eller passiva (ointresserade av politik, och dessutom en mer sammanhängande utveck- saknar partiidentifikation) åren 1968–1998. Medan lingslinje. de som sagt sig vara partiaktiva minskat med 8

I valet 1998 nådde den svenska väljarkåren den procent under denna period har de passiva ökat hittills högsta rörligheten. Inte mindre än 30,7 pro- med 9 procent. Fribrytarna har ökat med 14 cent bytte parti mellan valen 1994 och 1998; en siff- procent samtidigt som de vaneröstande minskat ra som kan jämföras med motsvarande från 1950- med 15 procent. och 1960-talen då andelen som bytte parti låg runt tio procent. Sedan dess har ett antal nya partier till-

Röst från Demokratitorget

kommit vilket inte minst brutit upp den tradi-

”Politik är inte att välja in de som gör att min plån-

tionella stabila fempartistrukturen i riksdagen och

bok blir tjockare (och att strunta i att rösta när man

ökat utbudet av partier att rösta på för väljarna. Inte heller i detta avseende är Sverige unikt – även i inte tror att någon politiker kan göra min plånbok

större).”

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 184

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Figur 3: Partiaktiva, fribrytare, vaneröstare och passiva 1968–1998 (i procent)

Källa: Holmberg 1999 b

Den ökade rörligheten i väljarkåren är i sig inget partiernas bristande visionära kapacitet och alterallvarligt demokratiskt problem. Det kan självfallet nativskapande förmåga, liksom utredningens egen upplevas problematiskt för enskilda partier att undersökning av partiernas begränsade organisatvingas konkurrera allt hårdare med andra partier toriska innovationsförmåga ger här delförklaringar. om väljarnas röster. Orsakerna till den ökande rör-

Risk för ökad polarisering?

ligheten kan sökas i olika strukturella förändringar i samhället som skapar nya förutsättningar för Bennulf och Hedberg varnar i sin studie till utredpartier och politiken i stort. Här spelar inte minst ningen för risken för ökad polarisering i svensk förändrade sociala och ekonomiska mönster, nya politik om den politiska demokratin överlåts till värderingar (bl.a. ökad individualism), höjd utbild- resursstarka medborgare medan en allt större ningsnivå, internationalisering och den nya infor- grupp människor står utanför demokratin. En mationstekniken en viktig roll för väljarnas nya angelägen fråga gäller om nedgången i valdeltaganpreferenser och beteenden. det sker i lika stor utsträckning i olika sociala grup-

Till en del kan orsakerna till den ökade rörlig- per eller nedgången är särskilt stor i vissa delar av heten även sökas hos partierna själva. Debatten om befolkningen.

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 185

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Socioekonomiska grupper

demokratiskt perspektiv är detta alarmerande. Författarna kunde efter en jämförelse mellan valen Bristen på delaktighet kan på sikt komma att på- 1994 och 1998 först och främst konstatera att till- verka ungdomars värderingar av demokratin som bakagången slagit igenom i stort sett i samtliga väl- styrelseform. jargrupper, dvs. minskat valdeltagande både hos Dagens ungdomar tycks dock inte vara ointreskvinnor och män, i stort sett alla åldrar, i samtliga serade av samhällsfrågor – trots att deras erfarentyper av bostadsorter, och i olika civilstånd. Resul- heter från skolans värld och från allehanda ungtatet visade dock att ett lägre valdeltagande var domsprojekt inte alltid givit stimulerande förutmarkant i vissa sociala grupper och att fallet blev sättningar för vare sig aktivt deltagande eller demostörst bland förstagångsväljare, ogifta/frånskilda, kratisk skolning. boende i mindre tätort.

Ser man till skillnader i olika socioekonomiska grupper visar Bennulf och Hedberg bl.a. att skillnaderna i valdeltagande mellan arbetarklass och medelklass numera är betydande. 1976 var övervikten för medelklassröstandet 4,6 procent, vid senaste valet hade gapet ökat till 12,1 procent. Valdeltagande bland höginkomsttagare brukar vara högre än bland låginkomsttagare. I början av 1980-talet var skillnaderna 6,6 procent, vid 1998 hade denna klyfta vidgats till 14,2 procent. Författarna har med hjälp av en statistisk analys även beräknat skillnaderna i förväntat valdeltagande bland socialt svaga respektive socialt starka grupper och därvid funnit, att minskningen i den socialt extremt starka gruppen var mycket liten för 1998 medan varannan röstberättigad i den socialt extremt svaga gruppen avstod från att rösta.

Ungdomar

Det finns även en stigande oro över brister i ungdomars demokratiska skolning och de tecken som finns på minskat engagemang i partier och i valdeltagande. Ungdomsgrupperna karaktäriseras även av en hög grad av rörlighet i sitt röstningsbeteende. Åtskilliga undersökningar som gjorts under senare tid visar att ungdomar upplever ett stort mått av maktlöshet inför politiken. Sett ur ett

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 186

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Ungdomar är politiskt intresserade. Det bekräftas konsekvens att engagemanget hos partimedlemav djupintervjuer med ungdomar mellan 19–25 år. mar med sådan bakgrund ökade och att personvals- Även om dessa ungdomar hyste ett allmänt intresse kampanjerna blev nya plattformar för dem som för samhällsfrågor kanaliserades detta inte särskilt tidigare saknat partiengagemang. väl till de politiska institutionerna och besluts-

fattarna. Ungdomarna kände ett visst avstånd och Däremot tycks partierna på lokal nivå ha minskat hyste även misstro mot politiken. sina ansträngningar att göra särskilda satsningar på

Men individualismen ger en ökad självständighet medborgare med utländsk bakgrund inför komi förhållande till röstande – att rösta är inte någon munalvalen. Andelen kommunorganisationer som självklarhet. Valhandlingen upplevs dock inte sakna arbetat med riktade arrangemang eller åtgärder betydelse – kanske pekar resultatet från dessa djup- mot dessa grupper har minskat från 57 procent intervjuer snarare på att denna handling är för viktig 1979 till 27 procent 1998.

för att genomföras slentrianmässigt utan den delak-

tighet och kunskap som skulle vara nödvändig. Kön

I 1998 års valundersökning kunde konstateras ”att

Väljare med utländsk bakgrund

könsdimensionen har en potentiell sprängkraft Att så många personer med utländsk bakgrund som kan slå igenom tydligare i röstningen än vi sett avstod från att rösta i kommunalvalen utgör en hittills under 1990-talet”. Det som blir allt tydytterligare källa till oro. Otvivelaktigt ser vi tecken ligare är åsiktsskillnaderna mellan män och kvinnor på att klyftan fördjupas mellan dem och andra i flera sakfrågor. Däremot föreligger inte så stora svenska medborgare som besitter de politiska in- skillnader i valdeltagande mellan män och kvinnor. strumenten för att kunna påverka sin utveckling. Sedan valet 1976 har noterats en viss övervikt Det finns en utbredd känsla av maktlöshet och för kvinnor bland de röstande. Enligt valunderutanförskap. Detta bekräftas i en uppsats till utred- sökningens data var valdeltagandet något högre ningen där författaren på nära håll granskar och bland kvinnor i riksdagsvalet 1998 – 82,7 procent – försöker förstå det utanförskap och den mot- medan männen hade ett deltagande på 80,1 proståndskultur som föds i dessa multietniska miljöer cent. Minskningen från 1994 till 1998 var nästan i storstäderna. Segregation, marginaliserings- lika stor bland kvinnor som bland män. processer och betydande migrationsströmmar

Valreform, förändringar i regelsystem m.m.

har, enligt författaren, skapat ett klimat där invandrarskap tenderar att bli liktydigt med utanför- Valdeltagandet påverkas i hög grad även av valsysskap. temets utformning och diverse regler som bestäm-

mer hur valen ska genomföras. Skillnader i valdel- I ett par valdistrikt i Göteborg nästan halverades val- tagandenivåer mellan länder kan således bero på att deltagandet förröstberättigade kvinnor med ut- vissa länder infört röstplikt och på detta sätt garanländskt medborgarskap mellan 1994 och 1998. terat ett högt valdeltagande. I Belgien, Luxemburg, Forskare har dock kunnat påvisa vissa positiva Grekland, Australien och i vissa österrikiska deleffekter av personvalet för medborgare med ut- stater finns bestämmelser om röstplikt. Studier ländsk bakgrund. Främst fick personvalet 1998 till har även visat att den form av automatisk registre-

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 187

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

ring som bl.a. finns i vårt land påverkar deltagandet re att uppsöka postkontor; ett förändrat beteende positivt. Länder där väljarna själva är ansvariga för som kan bidra till att röstningen i vissa fall uteblir. registreringen inför valet (t.ex. i USA) minskar Vissa förändringar av valdistriktsindelningen har däremot benägenheten att rösta. Valdeltagandet dessutom skett; ett förhållande som kan ha ökat kan även påverkas av att tillgängligheten begränsas avståndet till befintlig vallokal för enskilda väljare. av bestämmelser om sista dag för registrering,

Personvalsreformen

öppettider, möjligheter att registrera frånvarande personer o.dyl. Den enskilt viktigaste förändringen i valsystemet

Att valet sker på en söndag, att det finns möjlig- på senare år är otvivelaktigt införandet av personheter att rösta på annat sätt än i den egna vallokalen val. En viss träning i detta nya inslag i valsystemet på valdagen, bestämmelser om rättigheter för per- gavs redan 1994 när sju kommuner på försök fick soner som har särskilda förhinder och fysiska pröva personval i kommunalvalet. Sammantaget svårigheter att närvara – allt detta bidrar till att öka personröstade 26 procent i dessa kommuner. I tillgängligheten och därmed att öka valdeltagandet. Europavalet fick personvalet ytterligare genom- Enligt Holmberg och Gilljams bedömningar bi- slag, när 46,4 procent av de röstande kryssade för drog exempelvis den generösa tillämpningen av sin kandidat. möjligheten att poströsta från och med valet 1970 Personvalsreformen infördes dock på bred aktivt till det ökande valdeltagandet i Sverige. En- front från och med valet 1998. Utvärdering av detligt valforskarna tenderade grupper med något läg- ta första personval har nyligen genomförts av Råre valdeltagande – dvs. äldre, ensamstående och det för utvärdering av 1998 års val. Olika aspekboende i storstäder – att i stor utsträckning post- ter på personvalet har studerats, bl.a. finansiering, rösta. Var tredje väljare brukar poströsta. Totalt i personvalskampanjerna, personvalets effekter för valet 1998 (till riksdag, landstings- och kommun- partiernas interna arbete, mediernas roll, invandfullmäktige) poströstade 1 652 073 väljare, motsva- rare som kandiderade, kön och personsröstning, rande siffra för valet 1994 var cirka 1 968 261. Det- vilka som personröstade och vilka grupper som ta innebär en minskning på 17 procent. Med hän- gynnades, inställningen till reformen. Rådet föresyn taget till det minskade valdeltagandet 1998 (för slår inga egentliga förändringar av personvalssysriksdagsvalet –6 procent i förhållande till 1994) temet, endast vissa smärre förenklingar. Bl.a. föreframkommer att poströstningen således minskat slås att på valsedel för val till riksdagen bör samma avsevärt mer än valdeltagandet. kandidatnamn inte förekomma mer än en gång, att

Resultatet ger ett visst stöd för tesen att till- namnsedlar ska få läggas ut på de särskilda röstgängligheten för poströstning tenderar att minska mottagningsställena inom landet, att partimarkenågot i Sverige beroende på nedläggningar av post- rade sedlar ska läggas ut endast på begäran. Röstkontor samt de begränsningar i öppettider som ningsproceduren vid poströstning föreslås vidare numera förekommer på många postkontor runt förenklas. om i landet. Den minskade efterfrågan på postens Det torde vara svårt att redan nu göra en service som bl.a. föranleds av ökad tillgång på fax, bedömning av personvalsreformens effekter på e-post och olika internettjänster torde dessutom valdeltagandet, men enligt Rådet tyder inget på att successivt minska motiven för enskilda medborga- personvalet påverkade det allmänna valdeltagan-

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 188

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

det. Personvalet 1998 blev emellertid en försiktig Problemet som måste lösas är hur den som röstar start för reformen med 29,9 procent av väljarna kan legitimera sig på ett effektivt sätt så att valfusk som personröstade. omöjliggörs och valet hemlighålls. Dessutom måste

Det kan dock inte uteslutas att det fanns infor- man garantera det som valförrättarna har till uppmationsproblem som kan ha påverkat väljare att gift att göra, nämligen att se till att ingen politisk påinte gå och rösta. Postkontoren erbjöd exempelvis verkan sker vid själva valtillfället eller att inga obeendast blanka valsedlar från andra valkretsar, vilket höriga väljare röstar. försvårade själva personvalet för vissa väljare som Svårigheterna förefaller vara både flera och befann sig på annan ort. Dessutom fanns ett infor- tämligen kända. Ändå menar vi att det finns skäl att mationsproblem i fråga om hur en röstande skulle praktiskt pröva om och i vilken utsträckning den nya förfara om hon eller han ville att rangordningen på informationstekniken kan stimulera politiskt intresvalsedeln skulle gälla. Ovana, en negativ inställning se och deltagande. Man bör genomföra försökstill personval eller en uppfattning om att proce- verksamhet med internetbaserat röstande exempelduren var krånglig kan vidare ha bidragit till att vis i någon kommun. Alternativt kunde tekniken utväljare valde sofflocket. vecklas i samband med skolval i någon eller några

skolor. Erfarenheterna från dessa och försök som

Röstplikt? görs i andra länder bör sedan vetenskapligt utvär- En åtgärd för att höja valdeltagandet skulle vara att deras. införa röstplikt. En sådan metod strider otvivel-

Europavalen

aktigt mot svensk politisk tradition och bör enligt utredningen bestämt avvisas. En mer realistisk åt- Det låga valdeltagandet vid Europavalen 1995 och gärd är att utveckla röstning på elektronisk väg ge- 1999 vållade uppmärksamhet men även oro; oro nom den nya informationstekniken. IT-revolu- inte minst för att beteendet skulle överföras till de tionen ger nya möjligheter när det gäller att öka andra valen och konstituera ett nytt lågvattentillgängligheten för att delta i val. Det går inte att märke i valdeltagandet. Sverige hamnade långt bortse från att en del av formerna för de allmänna under snittet för valdeltagandet och placerades valen är generationsbetingade. bland de EU-länder som har det lägsta valdel-

tagandet i Europavalen.

Val på nätet?

Europavalen har ännu karaktären av ”ett andra En ökad användning av IT skulle sannolikt öka till- rangens val”, dvs. val som inte upplevs lika angegängligheten i bl.a. just de ungdomsgrupper där lägna som nationella val. Det finns flera orsaker till deltagandet borde stärkas. Så länge som IT inte är detta, särskilt brukar framhållas Europaparlamentillgänglig för alla finns det heller inga skäl att tro att tets speciella karaktär där valet inte handlar om väljare med svag socioekonomisk ställning på det någon ”regeringsbildning”; att partierna uppträder här viset skulle öka sitt valdeltagande. Och det finns i huvudsak nationellt och förmår i begränsad omnaturligtvis en risk för att ett sådant val bara blir en fattning föra fram frågor som rör EU i valkampanopinionsyttring på valdagen och inte får den tyngd, jerna. Det senare brukar innebära att valrörelserna värdighet och symboliska betydelse som en legal blir urvattnade – snarare tillfällen att testa natiovalhandling har. nella regeringars ställning än att diskutera EU:s

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 189

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

framtidsfrågor. Även i EU-valen skall icke-röstan- enas om förändringar. Inställningen att treåriga valdet ses som ett sätt att protestera och visa sitt miss- perioder är alltför korta hade dock vunnit terräng. nöje. Den skarpa skiljelinjen mellan ja och nej och Ett argument för förlängning har varit att väljarna förhållandet att denna konflikt skär genom flera har svårigheter att ta ställning till den förda politipartier samt närheten till folkomröstningen om ken eftersom åtgärder sällan hinner få effekter. medlemskap i EU bör även tas med i för- Vidare får nya regeringar tid att utforma sin politik klaringarna till de svenska låga deltagandenivå- och regeringar får dessutom möjligheter att i lug-

61 63 erna. nare takt genomföra nödvändiga förändringar.

Valperioden förlängdes från tre till fyra år från Mandatperiodens längd, gemensamma eller 1994

och med års val. Därmed blev också Sverige

skilda valdagar?

ett av de få länder som har så långa valperioder. Det Frågan om valperiodens längd har varit föremål för kan inte helt uteslutas att mandatperiodens föråtskilliga utredningar inte minst i samband med längning kan ha bidragit till ett lägre valdeltagande. den stora författningsreformen. Före 1969 var val- Däremot behölls den gemensamma valdagen, trots perioden fyraårig och kommunalval och riksdags- argumentationen om att den kommunala självstyval förrättades åtskilda så att allmänna val hölls relsen och verksamheten ökat. Motståndare till vartannat år. Den politiska kompromissen i sam- skilda valdagar betvivlade att de lokala frågorna band med den partiella författningsreformen och skulle klara konkurrensen med rikspolitiken och enkammarriksdagen blev gemensam valdag och varnade dessutom för att valdeltagandet skulle treåriga mandatperioder. minska. Det bör dock tilläggas att svenska folket

Frågan om gemensam valdag eller åtskilda val, gått till val vid inte mindre än fyra tillfällen mellan samt valperiodens längd har dock aldrig lämnat den 1994och 1998. Förutom de allmänna valen har som författningspolitiska dagordningen. Socialdemo- bekant även hållits folkomröstning om medlemskraterna har regelmässigt framhållit argument för kap i EG/EU 1994 och Europaval 1995. gemensam valdag: att detta ökar valdeltagandet i de De flesta erfarenheter av skilda valdagar är att kommunala valen, att det skapar starkare samband de ger ett lägre valdeltagande i kommunalvalen. mellan den nationella och den kommunala nivån i Och detta är otvivelaktigt den största invändningen politiken (det kommunala sambandet). Ett bärande emot idén, särskilt som vi befarar att det är just de argument för skilda valdagar har å andra sidan varit väljargrupper som redan nu röstar i allt mindre utatt regionala och lokala frågor därigenom kunnat sträckning som då kommer att avstå från att rösta. uppmärksammas på ett bättre sätt i valrörelserna utan att rikspolitiken dominerar. Erfarenheterna Det starkaste argumentet för skilda valdagar har att visar dock att självständiga kommunala val inte göra med att valrörelser har en mobiliserande garanterar att de kommunala frågorna får huvud- effekt på väljarna, och inte minst partiorganisatiorollen. Det visar inte minst utvecklingen i Norge, nerna. Med långa mandatperioder riskerar verksamt i Sverige före 1966. samheten att tappa i tempo. I samband med riks-

Under sjuttio- och åttiotalen var frågorna före- dagsval ökar andelen som upplever sig som anmål för utredande i både Grundlagskommittén och hängare till ett parti jämfört med mellanvalen. Det Folkstyrelsekommittén men partierna kunde inte finns även en risk att partiorganisationerna får en

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 190

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

svacka på ett par år efter valet under en fyraårs- de regionala utvecklingsfrågorna, och de förekomperiod. mande valen till regionparlament. Skilda valdagar

Det uppfordrande allvaret i våra parti- och val- skulle kunna underlätta för väljarna att engagera sig studier gör att vi tilldelar detta argument en särskild i kommunala frågor. tyngd. Vi menar att i det prekära läge som det sven- Skilda valdagar ligger även i linje med personska partisystemet nu befinner sig finns det skäl att valet; en reform där ansvarsutkrävandet blir tydnoggrant pröva flera vägar att stimulera parti- ligare i förhållandet mellan väljare och valda. Enligt arbetet och lokala politiska diskussioner. Skilda val- Folkstyrelsekommittén innebär skilda valdagar dagar kan vara ett sätt att lösa problemet med ”att ansvar utkrävs av de kommunalt förtroendelånga mandatperioder. Men, och detta är viktigt, det valda på grundval av deras program och handlingar. är en stor utmaning för det lokala partiarbetet att på Därmed ökar medborgarinflytandet över de komlång sikt utveckla de lokala valen på ett sådant sätt munala besluten”.

att särskilt de medborgare som känner starkt ut-

anförskap finner valet meningsfullt. Extraval

Ett annat sätt att vitalisera den kommunala demo- Det sätt på vilket medborgarnas egna valhandlingar kratin är att införa kommunalt extravalsinstitut. utvecklats kan sägas ha försvagat de argument som Liksom i riksdagen skulle man möjliggöra utlysantidigare utredningar anfört mot en sådan reform. de av val under mandatperioden om något av- Som vi tidigare redovisat förmår väljarna i ökad görande inträffat som förhindrar att den kommuutsträckning urskilja det kommunala valet genom nala (eller regionala) styrelsen fungerar tillfredsatt splittra sina röster mellan riksdags-, landstings- ställande och nya majoriteter påkallas. och kommunalvalen. Vi ser också att väljarna i Den här idén ligger helt i linje med vår arguökad utsträckning röstar på partier som bara ställer mentation för att stärka det kommunala självstyret upp i kommunala val. Dessutom menar vi att kom- och den representativa demokratin. Principiellt ser munerna under de senaste årtiondena blivit allt vik- vi inga skäl att tillämpa något annat synsätt på den tigare för medborgarna. Deras självständighet gen- lokala politiken än på den nationella. temot statsmakten har ökat i vissa bestämda avse-

Registrera blankrösterna!

enden. Allt detta gör att medborgaren har fått ett ökat intresse av att lösgöra kommunalvalet från Utredningen menar vidare att det är otillfredstälrikspolitiken. lande att en avgiven blank röst av valadministrativa

Med andra ord skulle skilda valdagar ytterliga- skäl inte redovisas utan automatiskt räknas som re betona ansvarsfunktionen i de allmänna valen. ogiltig. En blank röst är onekligen ogiltig i den Väljarnas möjligheter att identifiera var de politiska meningen att den inte ger underlag för fördelning frågorna behandlas och att utkräva ansvar för poli- av mandat. Däremot är avlämnandet av en blank tiken skulle underlättas. De kommunala- och röst en valhandling och bör ses som ett aktivt dellandstingskommunala frågorna skulle få en bättre tagande i valet och redovisas som en blank sedel. chans än vad som nu är fallet att få genomslag i en Det är också ett sätt att regelbundet mäta legivalrörelse. Detta gäller i hög grad även beträffande timiteten för det politiska systemet.

41285-163-191 0-03-24 07.03 Sidan 191

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

1 SOU 1999:130 37 Teorell & Westholm 1999a 2 Martinsson 1999 38 Holmberg 1999b 3 Gidlund & Möller 1999 b 39 Teorell & Westholm 1999b 4 Ellegård SOU 1999, Held 1993 40 Gilljam & Holmberg 1995 5 Gidlund & Möller 1999 b 41 Holmberg 1999b 6 Jämför utvecklingen av europeiska partier inom EU och det 42 Holmberg 1999b

nav som parlamentsgrupperna i Europaparlamentet utgjort. 43 Holmberg 1999b 7 Holmberg 1999, Möller 1998, 1999 44 Holmberg 1999b 8 Bruhn 1999, se även SOU 1999:93 45 Bennulf & Hedberg 1999 9 Wörlund 1999 46 Oscarsson 1998

10 Gidlund 1983 47 Jfr Oscarsson 1998 11 SFS 1969:596 48 SOU 1999:33 12 SOU 1951:56 49 Bruhn 1999 13 En internationell översikt se Gidlund 1999 50 Sernhede 1999. På regeringens uppdrag utför Integrations- 14 SOU 1999:36 verket analyser av valdeltagandet bland olika grupper av 15 Se exempelvis Bobbio i Zoolo 1992. medborgare av utländsk härkomst (In 98/2212/IE). 16 Lipset & Rokkan 1967, Rokkan 1970. 51 Jonsson 1999 17 Se exempelvis Holmberg 1974, 1999 52 Soininen & Bäck 1999 a 18 Synen på högt respektive lågt valdeltagande, se direktiven 53 Gidlund & Möller 1999 b

till Storstadsutredningen (1989) respektive 54 Holmberg 1999b Demokratiutredningen 55 Bennulf & Hedberg 1999. För analys av kön och person-

19 Tingsten 1945, Lewin 1970 röstning, se Wängnerud 1999. Kvinnor och 20 SOU 1989:68 representation: Kvinnor besitter f.n. ca 40procent av alla 21 Dir 1998:100 kommunala förtroendeuppdrag. När det kommer till ord- 22 SOU 1999:132 förandeposter ser läget annorlunda ut – endast 28procent 23 SOU 1999:132, s. 59 kvinnor innehar denna position. 24 Ekström & Andersson 1999 a 56 Italien tillämpar registrering av icke-röstande. Powell 1980 25 Bennulf & Hedberg 1999 57 Holmberg & Gilljam 1987, SCB:s årsbok2000, tabell 558 26 SOU 1989:68 58 En utvärdering av informationen om personvalet 1994 och 27 SOU 1999:132 1995 genomfördes av Nomineringsrätts- och valkretskom- 28 SOU 1999:113 mittén. Utvärderat personval SOU 1996:66 29 Ungdomarnas demokratikommission 1999 59 SOU 1999:136 30 Petersson m.fl. 1998 refererad i Teorell & Westholm 1999b 60 Holmberg & Möller 1999 31 Norris 1999 61 SOU 1999:151 32 Holmberg 1999b 62 SOU 1981:15 33 Holmberg 1999b 63 SOU 1981:15respektive SOU 1987:6 34 Holmberg 1999b 64 Bennulf & Hedberg 1999 35 Ds 1999:62 65 Gidlund & Möller 1999 b 36 Gidlund & Möller 1999 b 66 SOU 1987:6 s. 12

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 193

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det mångtydiga medborgarskapet

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 194

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Anar vi i det som nu sker också huvuddragen i ett gamla. De värden som vi tidigare preciserat gör det

nytt medborgarskap? Nya tänkesätt och handlings- snarare nödvändigt att ställa kritiska frågor inför

mönster tar gestalt. Den bakomliggande frågan är utvecklingen. Vår utgångspunkt för hela utrednings-

om man bara kan se det som en triumf för folk- arbetet har varit just möjligheterna för medborgarna

styrelsen att dess former nu radikalt ifrågasätts, att göra sig gällande i samhällsutvecklingen. Då är

överges eller villkoras. Nog vore det naivt att vara det viktigt att veta vilkas, om någras, deltagande,

enbart positivt nyfiken på allt det nya, att bejaka det inflytande och delaktighet som ökar respektive

bara för att det är nytt och oprövat. Lika omotiverat minskar.

vore det att nostalgiskt söka hålla fast vid det

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 195

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det mångtydiga medborgarskapet

Är den gamla medborgaren på väg ut? I globala de och deras gemensamma organisering. Med omvandlingsprocesser sätts gränserna för folksty- tanke på hur demokratidebatten ibland förs i vårt relsen liksom i komplicerade och flytande relati- land finns det skäl att påpeka en sak som är viktig oner mellan olika nivåer av samhällsförvaltningen. för att förstå vår analys: Det är inte fel på med- Men också inom ramen för vårt svenska partisys- borgarna. Därför bör vi försöka lära oss något av tem och valrörelserna utvecklas ett medborgarskap hur de faktiskt organiserar sig för att lösa sina gesom på bestämda punkter avviker från sina före- mensamma problem. gångare. De etablerade formerna för folkstyrelsen har problem med att fånga medborgarnas tid, tilltro och uppmärksamhet.

För oss är det viktigt att veta vad utvecklingen betyder för medborgarandan. Är det så att det som

Röst från Demokratitorget

nu sker i form av medborgarengagemang och –

Ӏven demokratiskt fattade lagar

organisering har förutsättningar att fördjupa den

kan visa sig vara dåliga och civil

mellanmänskliga tilliten, de dygder och normer som förädlar det gemensamma intresset? Eller är olydnad har använts och används det snarare så att detta sociala kapital som varit ett för att uppmärksamma detta. slags nationalklenod nu håller på att förskingras av Dessutom tror jag att det är resursstarka medborgargruppers självcentrerade

viktigt att människor tar ett

kamp för egna privilegier och av missriktade demo-

moraliskt ansvar även utanför

kratiexperiment?

lagens ram. Även en lag som i

Med dessa frågor för ögonen ska vi i två avsnitt

allmänhet är bra, kan i vissa fall

analysera vad som händer med Sverige när det gäller olika medborgargruppers politiska inflytan- ge orimliga konsekvenser.”

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 196

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Utan demokrater stannar demokratin. Folkstyrelsen överleva. Den insikten ligger till grund för den

fordrar att medborgarna har den anda och de under senare år allt starkare fokuseringen på med-

resurser som krävs för att få systemet att fungera, borgarsammanslutningar som viktiga bidragare till

att det finns människor som både vill och kan axla en fungerande demokrati.

det ansvar som krävs för att demokratin ska

Medborgarsammanslutningar

Medborgarsammanslutningars

Denna för demokratin viktiga egenskap, som kan

demokrativärde

liknas vid demokratisk fostran, utgör förenings- I föreningslivet utvecklas demokratiskt tänkande. livets horisontella kapacitet, enligt vilken med- Man lär sig samarbeta och utveckla ett ömsesidigt borgare lär sig samverka och finna gemensamma förtroende för varandra. Där jämkas medlemmar- lösningar. Vissa sammanslutningar kan även spela nas åsikter samman till gemensamma idéer och en vertikal roll. Den betonar föreningslivets och strävanden. Beslut fattas, för vilka deltagarna organisationsväsendets möjligheter att vara en motvingas ta ett gemensamt ansvar. biliserande kraft i samhället. Sammanslutningar som aggregerar särskilda intressen kan fungera som en motvikt till offentlig maktutövning genom att den enskilde medborgaren deltar effektivt och kan utöva inflytande. Via organisationer kan medbor-

”Det som avgör om man ska få ett livaktigt fri-

gare underifrån driva sina krav gentemot makt-

villigarbete eller inte är hur de anställda beter sig.

havare.

Frivilliga söker sig till vakuum, till ett tydligt behov

som ingen annan gör något åt. Frivilliga är Från demokratisk synpunkt är det viktigt att sampraktiska. De rycker in där de behövs och drar manslutningarna både har en vertikal och en horisontell kapacitet. För samtidigt som de driver sina sig tillbaka när det inte behövs. Om en anställd åsikter måste de också ha en benägenhet till samgör jobbet, så försvinner snart den frivillige. verkan och kompromisslösning. Därför måste organisationen se till att frivilliga är

utförare och anställda är möjliggörare”.

Mot bakgrund av detta kan vi konstatera att ett starkt och fungerande föreningsliv utgör en grund- Röda Korsets ordförande Prinsessan Christina. bult i ett demokratiskt samhälle, som uttryckligen

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 197

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

främjar medborgarnas möjligheter till deltagande, aktörer och inledde så småningom ett instituinflytande och delaktighet. Motsatsen är ett sam- tionaliserat samarbete med statsmakten. Detta blev hälle med svaga eller obefintliga medborgarsam- mest märkbart från 1930-talet och framåt, i genommanslutningar, där samhället reduceras till ”ett elit- förandet av den svenska modellen. Samarbetet skikt och en amorf och odifferentierad massa av mellan stat och organisationsliv rönte stor framisolerade individer.” Vi ser det därför som vår upp- gång och Sverige sågs av många som ett föregift att beskriva och problematisera det svenska gångsland. föreningslivets utveckling. Hur har medborgarnas Samarbetets korporativa strukturer, där vissa möjlighet till deltagande, inflytande och delaktig- organiserade intressen inbjöds av staten att delta i het påverkats av föreningslivets förändringar? den offentliga beslutsprocessen, hade dock även

sina kostnader för de inblandade parterna. Den

Det svenska föreningslivets utveckling

sociala servicen flyttades i uppbyggandet av väl- De traditionella folkrörelsernas betydelse för den färdsstaten över från organisationer till lokala mynsvenska folkstyrelsens införande och utveckling digheter; politikens gränser utvidgades därmed. kan inte nog betonas. Ända sedan det vakuum som Detta var för organisationerna måhända i sig inget skapades vid mitten av 1800-talet, då det traditio- problem, eftersom de hade bidragit till att placera nella, patriarkala svenska samhället föll samman, frågor om sociala välfärdsproblem på den politiska har folkrörelserna varit viktiga aktörer inom dagordningen. Följden blev emellertid att folksvensk politik. De växte upp som proteströrelser rörelserna i praktiken förvandlades till förvaltning. och utmanade det politiska etablissemanget, som i Det blev därmed svårare att förmedla någon känsla sin tur föraktade deras idéer och handlingar. Några av angelägenhet för frågorna och målen. Medlemsav rörelsernas viktigaste frågor i början av 1900- antalet sjönk och organisationerna tvingades söka talet var införande av allmän rösträtt och alkohol- alternativa finansieringskällor. Bland annat blev förbud samt frågan om arbetskonflikt. Strejk var statsbidragen allt viktigare. ett av de kritiserade medel som användes. Samtidigt fick värderingar inom den så kallade

Rörelserna agerade emellertid inte enbart som nyvänstern fäste hos andra grupper, som under det proteströrelser. Genom folkbildande verksamhet sena 1960-talet bland annat började ifrågasätta framodlades vid tiden före och under demokratins grunden för den svenska modellen. Dessa grupper genombrott även kunskapen om demokratiskt ville omdefiniera politiken och ompröva den ekobeslutsfattande, mötesförhandlingar etc., som nomiska och sociala utvecklingen. Nya politiska sedermera låg till grund för en slags demokratisk teman började göra sig gällande, såsom feminism, kultur. Folkrörelserna utgjorde därmed rekry- miljö, global solidaritet m.m. De nya rörelserna teringsbas för det framväxande folkstyret. använde sig av en rad nya organisations- och hand-

Efter den allmänna rösträttens införande änd- lingsformer, däribland nätverk utan vare sig forrades det framväxande föreningslivets förhållande mellt medlemskap eller traditionell mötesteknik, till staten. Den folkbildande verksamheten fort- samt utomparlamentariska direktaktioner av olika satte visserligen, och har så gjort sedan dess, men slag. organisationerna kom allt mindre att kännetecknas Som fallet var för folkrörelsernas framväxt som proteströrelser. De blev legitima politiska under andra halvan av 1800-talet och början av

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 198

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

1900 Det medborgerliga engagemanget ökar men

-talet accepterades till en början inte de nya

tar sig nya uttryck

rörelserna av det politiska etablissemanget. Med tiden ökade dock lyhördheten från staten, i syn- Hur beskriver man bäst den utveckling som förenerhet i de fall då rörelserna agerade enligt de tradi- ningslivet haft under senare år och som fortfarande tionella folkrörelsernas principer. Ett flertal av de pågår? I en intervjuundersökning från 1997undernya frågorna integrerades under 1980-talet inom söks utvecklingen för medlemskap, aktivitet och ramen för det etablerade partisystemet. Detta gäll- uppdrag i olika typer av föreningar. Jämförelser de till exempel miljö- och fredsfrågor. För de tradi- görs där med 1987 års medborgarundersökning. tionella organisationernas del fortsatte under 1980- Slutsatsen som dras av undersökningen är att det talet samarbetet med staten, även om det började under tioårsperioden sker en minskning i alla tre minska i omfattning. Nu började emellertid kri- fallen. Tillbakagången är inte alltför kraftig beträftiska röster mot organisationsväsendet och dess fande medlemskap, utan är mer påtaglig vad gäller samarbete med staten på allvar att höjas. Tidigare aktivitet och förtroendeuppdrag. Det engagemang tycktes det som om Sverige hade det fria organisa- som bär upp organisationslivet finns enligt undertionsväsendets fördelar men inte dess nackdelar. sökningen hos allt färre medborgare, vilket på läng- Samtidigt som organisationerna utgjorde en skola re sikt kan leda till negativa konsekvenser för sami demokrati, tack vare den folkbildande verksam- hället. heten och de interndemokratiska strukturerna, Att döma av denna undersökning är tendensen blev de också en integrerad del av den politiska oroande. I vår befolkningsstudie, som dokumenbeslutsprocessen. terats av Eva Jeppsson Grassman och Lars Sved-

Maktutredningens huvudrapport från 1990 berg, målas dock en annan bild upp. Befolkningspekar på ett flertal problem. Exempelvis hämmade studien försöker fånga upp medborgarnas frivilliga det omfattande deltagandet i den offentliga besluts- arbete och resultatet är på två sätt positivt: För det processen organisationernas obundenhet och möj- första har så pass många som 52 procent av de tilllighet till fritt agerande. Genom ett flitigt kompro- frågade utfört frivilligt arbete under det senaste missande tappade man mycket av sin ideologiska året, vilket i ett internationellt perspektiv är en renhet. Ett annat problem som uppmärksammades mycket hög nivå. För det andra har det sedan förra var inget nytt problem; det rörde organisationernas mättillfället 1992 skett en liten men statistiskt säsvårigheter att engagera nya aktiva. Problemet gäll- kerställd ökning. Intervjuundersökningar, såsom de både de traditionella organisationerna och de den från 1997, som fokuserar förtroendeuppdrag nyare rörelserna. Trots att bara en liten minoritet av vid mätningen visar betydligt lägre nivåer. medborgarna helt saknade anknytning till en organisation var även andelen verkligt högaktiva få.

1990-talet inleddes alltså med att ett varnande Röst från Demokratitorget finger höjdes. I det nästföljande avsnittet ska vi mer

”En alltför omfattande politisk sfär inverkar negativt

utförligt redogöra för de aktuella utvecklingsten-

på det civila samhället. Om ansvaret förutsätts ligga

denserna beträffande det svenska organisations-

hos systemet, varför ska då individen vilja eller

livet.

försöka ta ansvar för sig själv.”

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 199

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Förklaringen till skillnaden mellan 1997 års under- tisering av medborgarskapet samt att föreningssökning och vår befolkningsstudie står med största livets tidigare något manliga framtoning till viss del säkerhet att finna i att de delvis mäter olika saker. Vi är på väg att ändras. gör en bredare ansats än den traditionella folkrörelseansatsen som görs i 1997 års undersökning. Med Mot denna bakgrund finns det god anledning att det senare menas att den intervjuade tillfrågas i tre titta närmare på folkrörelsernas utvecklingstensteg: medlemskap, aktivt deltagande och förtro- denser. Hur har de lyckats möta dessa nya förutendeuppdrag, som förväntas vara kopplade till va- sättningar? randra.

Vår studie utgår direkt från frivilligt arbete av

inte Folkrörelsearbetet varierande slag. Man undviker där, genom att fokusera på traditionellt deltagande främst i form

Färre och äldre medlemmar, svårdefinierad

av förtroendeuppdrag, risken att gå miste om andra

relation till staten

och mindre traditionella insatstyper. Studien visar exempelvis att traditionella deltagandeformer som När vi i detta avsnitt talar om folkrörelser avser vi styrelseuppdrag och ledarskap befinner sig på en stora och välorganiserade organisationer, som finns något lägre nivå än vid mättillfället 1992, medan på olika nivåer i samhället, både lokalt, regionalt mer icke-traditionella insatstyper och tillfälligt fri- och på riksplanet. Organisationerna är hierarkiska villigarbete, dock allt som oftast kopplade till ett och bygger på den representativa demokratins medlemskap, ökar kraftigt (från 3 till 16 procent). princip om en medlem/medlemsförening, en röst.

Det är förhållandevis vanligt med socialt inrik- Dessutom bör de vara varaktiga samt ha en samtade insatser inom ramen för en organisations arbe- hällsförändrande ambition. Definitionen innefattar te. Små tendenser till ökningar finns också här. en stor mängd organisationer, både de traditionella Närmare var fjärde tillfrågad har gjort ett sådant folkrörelserna, med sin mer än hundraåriga histofrivilligt arbete under senaste året, till exempel ria, och nyare organisationer. genom humanitära organisationer (som är en av de De traditionella folkrörelserna hade vid 1980organisationstyper som relativt sett ökar mest), talets slut börjat mötas av allt svårare kritik. Kritikyrkan eller pensionärs- och handikapporganisa- ken, som i stora drag har återgetts ovan, skapade ett tioner. Det är främst kvinnor som svarat för ök- stort behov av förnyelse för att locka nya medningen av denna form av deltagande. lemmar och föreningsaktiva.

Hur har då utvecklingen sett ut under 1990- Sammanfattningsvis visar vår studie att det fort- talet? Av 1997 års intervjuundersökning framgår farande finns ett betydande och värdefullt engage- att både medlemstalen och aktivitetsnivån minskat mang inom föreningslivet. Det tar sig emellertid nya kraftigt för folkrörelserna. Några av de värst drabuttryck. Tillfälligt frivilligarbete ökar, medan tradi- bade är till exempel nykterhetsrörelsen och de tionellt föreningsarbete minskar. Socialt inriktat fackliga organisationerna, där andelen aktiva på tio engagemang tycks också öka i utsträckning, och år har halverats respektive i det närmaste halvdet är kvinnorna som står för ökningen. Denna ut- erats. Samtidigt tycks folkrörelserna främst attraveckling pekar i riktning mot en alltmer social prak- hera äldre medborgare. Medelåldern blir allt högre.

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 200

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Vissa organisationer har, i syfte att stoppa denna människor ska söka sig till folkbildningen av fri utveckling, vidtagit en del åtgärder. Man har bland vilja, och de som deltar ska själva bestämma över annat utvecklat sin roll och sina verksamhetsfor- sina studier. Vid sidan av de relativt vaga målformer, och bland annat betonat den folkbildande muleringar som staten arbetar fram tillsammans rollen. Samtidigt har det emellertid framförts med folkbildningens företrädare, har staten de sekritik som pekar på att den folkbildande verksam- naste åren föreskrivit hur detta ska gå till. Det har heten är på väg i motsatt riktning: Studieförbunden man gjort genom förordningar och regleringsbrev, blir alltmer fjärmade från de folkrörelser som födde som ju används vid finansiell styrning av vanliga dem. Studieförbunden lever i stället, menar kriti- myndigheter. Till exempel ska kurserna i vissa fall ker, sitt eget liv. För många av de 1,2–1,6 miljoner leda till kunskaper motsvarande grundskole- eller som årligen deltar i den omfattande folkbildnings- gymnasiekompetens. Denna typ av krav är inte alls verksamheten spelar det exempelvis inte någon roll förenlig med tanken att folkbildningen ska ha en fri vilket studieförbund man väljer, och uppåt 30 pro- och frivillig karaktär, utan är i stället ett tecken på cent kan inte nämna vilket studieförbund som hur den offentliga makten, genom att förse studieanordnat den kurs de senast deltagit i. förbunden med resurser och sedan ställa krav på en

Den folkbildande verksamheten och folkrörel- viss typ av resultat, indirekt söker styra verksamsernas arbete som demokratibefrämjare kompli- heten. ceras ytterligare av att stat och kommun alltmer har Folkrörelserna tycks alltså spela en mindre roll kommit att lägga sig i verksamheten. Utöver att i den folkbildande verksamheten, i vilken stat och den offentliga finansieringen i vissa fall svarar för kommun i stället spelar en allt viktigare roll. Samuppemot 3/4 av organisationernas totala intäkter, tidigt har det under hela 1990-talet funnits en kritik vilket tenderar skapa ett finansiellt beroende till det som pekar på att flera av de stora folkrörelserna – offentliga, har organisationerna i ökad grad även till exempel fackföreningar och i synnerhet dess kommit att tas i anspråk av stat och kommun för centrala organisationer – lägger alltför stor vikt vid genomförande av uppgifter inom diverse olika att genom till exempel lobbning och opinionsbildpolitikområden. På grund av detta styrs organisa- ning försöka få gehör för sina intressen, i stället tionerna därigenom inte av sin egen idé oberoende för att sträva efter att öka det medborgerliga engaav olika maktgrupper, som är en av huvudavsik- gemanget och stärka den interna organisationen. terna med föreningslivet, utan blir i stället integre- Trots att idrottsföreningarna har tappat medrad med den offentliga sfären. Detta problem lemmar under 1990-talet och trots att det i vissa sträcker sig längre än till de traditionella folkrörel- fall har skett en kommersialisering av verksamserna; det gäller även nyare föreningstyper. heten (genom till exempel bolagsbildning), är

Ett konkret exempel på hur det offentliga har idrottsrörelsen ett exempel på en folkrörelse som ökat styrningen av ideell verksamhet är på det just förhållandevis väl har lyckats bibehålla en viktig nämnda folkbildningsområdet. Verksamheten samhällsfunktion. I idrottsföreningar träffas och syftar till att vara fri och frivillig. Med det menas samverkar medborgare på lika villkor, oavsett att de anordnande organisationerna ska vara själv- social bakgrund. Där odlas en gemenskap och tillständiga i förhållande till stat, kommun och andra hörighet som sträcker sig bortom klassgränserna. intressenter. Studierna ska vara öppna för alla, Exempelvis har idrottsrörelsen lyckats förhål-

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 201

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

landevis väl med att integrera personer med ut- och delaktighet har dessa utvecklingsgrupper växt ländsk bakgrund i sin verksamhet. fram i det vakuum som uppstått efter de senaste de-

cenniernas kommunsammanslagningar. Man har,

Från röst till service

från bygdens håll, upplevt en brist på förståelse för På den lokala nivån utförs i dag allt fler servicetjäns- de behov bygden har, och därför har man startat utter av olika medborgarsammanslutningar (inte bara vecklingsgrupper med förhoppning om att återta folkrörelser), som svarar för ett allt större engage- initiativet från kommunen. Genom grupperna mang inom välfärdsstatens kärnområden. Vi ser söker bygdens invånare kollektivt lösa sina proballtså en renässans för ideella organisationer som lem. serviceproducent, som ju var vanligt före välfärds- Framväxten av lokala utvecklingsgrupper kan statens genombrott. Samtidigt som den ideella sek- ses som uttryck för platsideologi snarare än partitorns roll som serviceproducent här tycks öka före- politisk ideologi. Betydelsen av en territoriell idenfaller dess roll som opinionsbildande röst minska. titet har med de lokala utvecklingsgruppernas fram-

Denna förskjutning mot en på lokal nivå mer växt ökat. serviceinriktad verksamhet tar sig åtminstone två

Nätverkskulturen och nyare former av

uttryck: För det första har det lett till att service-

medborgarsammanslutningar

producerande verksamhet har knoppats av från redan existerande organisationer, för att i stället i ex- Medborgarnas engagemang tar sig i dag andra utempelvis stiftelseform drivas som mer reguljär tryck än tidigare. Vi har berört några av dessa, till verksamhet. exempel serviceproducerande föreningar och loka-

Ett exempel på detta är Röda korsets Noaks la utvecklingsgrupper, som påminner om folk- Ark-stiftelse för hiv-drabbade. Av än större bety- rörelserna i sin verksamhet och samtidigt är nyare delse för föreningslivet är, för det andra, att utveck- former av medborgarsammanslutningar. lingen har medfört att ett stort antal nya med- Vi ska här gå ett steg längre och uppmärksamborgarsammanslutningar har bildats. De i dag tyd- ma organisationsformer och verksamhetsinriktligaste exemplen på detta är de föräldrakooperativa ningar som inte alls, eller åtminstone inte i lika stor daghemmen samt friskolorna, men även nya slags utsträckning, påminner om folkrörelsernas arbete. medborgarsammanslutningar har utvecklats, vissa De utvecklingstendenser vi här lyfter fram sägs i mer löst strukturerade eller till och med informellt stället stå för det unga, det nya. baserade. Detta kan emellertid på flera sätt ifrågasättas;

bland annat introducerades flera av de politiska frå-

Lokala utvecklingsgruppers framväxt

geställningarna redan för flera årtionden sedan, till Som kanal för medborgarnas röst och utförare av exempel miljöfrågor. Dessutom attraherar verkvissa tjänster har lokala utvecklingsgrupper bildats samheterna och tillvägagångssätten inte bara ungrunt om i landet. Dessa tar intryck av folkrörel- domar, vilket åtminstone medierna ofta tycks tro. sernas arbete, till exempel är den interndemo- Det står däremot klart att de företeelser som vi här kratiska strukturen central i arbetet, samtidigt som uppmärksammar utmanar det traditionella svenska de också står för någonting nytt. Som vi nämner i föreningslivet. De kan under senare år dessutom kapitlet om medborgarnas deltagande, inflytande anses ha fått en växande betydelse.

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 202

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Från medlemskap till handlingsinriktat engage-

Åtskilliga av de på senare år nybildade medborgar-

mang

sammanslutningarna har det gemensamt att de fungerar mer som nätverk än som traditionella Parallellt med nätverkens ökade betydelse som organisationer. organisationsform har god handlingskraft blivit

Medan de traditionella organisationerna är viktigare än att nå en bred medlemsbas. Det tycks medlemsbaserade och hierarkiskt uppbyggda anses vara ett betydligt större intresse för handlingsnätverket vara en ”platt” organisationsform. Med inriktade verksamheter än att delta i möten och detta menas att det är icke-hierarkiskt och under- sammanträden, att nå politiska mål blir viktigare än lättar genom sin informella struktur aktivt del- att utveckla en demokratisk intern struktur och ett tagande och spontana initiativ. bland deltagarna demokratiskt hantverkskunnan-

Nätverkskulturen kan ses som en kritik av den de. Nyare sociala rörelser belyser denna förskjutformella medlemsorganisationen och dess repre- ning tydligt. De kan ses som nätverk av handlingar sentativa demokratibegrepp, som ju exempelvis som utförs av en mångfald individer, grupper och kännetecknar folkrörelserna. Problemet med den organisationer i en gemensam kamp i konkreta formella organisationens demokrati är, enligt sakfrågor. denna kritik, att den har ”en inbyggd tendens till Det expressiva (uttrycksfulla) inslaget i olika institutionalisering och professionalisering, vilket sammanslutningars agerande har på senare tid uppskapar och permanenterar hierarkier”. märksammats alltmer. Det gäller till exempel de

Nätverket utesluter emellertid inte formella symboliska uttrycksformer man använder sig av, organisationer, snarare tvärtom; organisationer ut- som kan ses som ett resultat av en anpassning till gör i själva verket ofta en bas för nätverkens mobili- dagens medieklimat. I syfte att skapa opinion kring sering. Tillsammans med andra organisationer, de frågor man lyfter fram och de problem man enskilda individer och grupper, som i övrigt har blottlägger görs allt oftare handlingar som får en olika ideologiska plattformar, byggs informella symbolisk laddning, såsom när exempelvis Greenkontaktnät upp, som i syfte att uppnå vissa speci- peace dumpar kylskåp utanför en av Electrolux fika politiska mål fogas samman i tillfälliga koalitio- fabriker. ner. ¨

Denna form av kollektivt handlande bygger på principen om att man har en gemensam nämnare som man arbetar utifrån, vilket har kallats ett slags

Röst från Demokratitorget

”politisk minimalism”. Ett par exempel på tillfälliga koalitioner av detta slag under 1990-talet är ”Sörj inte att staten eller kampanjen mot svenskt medlemskap i EU och den kommunerna inte har samma antirasistiska rörelsen. starka roll i välfärdsstaten

Ett ytterligare kännetecken på nätverkskul-

som tidigare – organisera

turen är att den har anammat den nya tekniken. In-

istället människor för de

ternet används i hög grad som kommunikations-

nödvändiga kompletterande

medel och möjliggör en levande diskussion och

32 systemen”. snabb mobilisering av deltagande medborgare.

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 203

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Globala rörelser

att arbeta fram med hjälp av OECD (Organisation Globaliseringen kännetecknas bland annat av att for Economic Co-operation and Development). det växt fram en föreställning om så kallade före- Kritikerna lade ut utkastet på nätet, som spreds av ställda globala gemenskaper. De kan sägas bygga flera organisationer som alla var kritiska till avtalet. på uppfattningen att det finns politiska frågor som Genom flitig diskussion mobiliserade man snabbt inte bara berör ett klart avgränsat geografiskt terri- ett brett motstånd från olika intressegrupper. Två torium. Globala identiteter formas och det skapas år senare, i december 1999, upprepades scenariot, globala politiska frågeställningar. Mobiliseringarna när tiotusentals aktivister för olika organisationer mot 1950-talets provsprängningar av kärnvapen och intressen demonstrerade före och under var ett av de sammanhang där föreställningar om en WTO-mötet i Seattle, USA. gemenskap tidigt utformades.

Organisationer med antidemokratiska mål

Protesterna mot provsprängningarna låg till grund Den sista utvecklingstendensen vi väljer att belysa för både freds- och miljörörelsens grundande. riktar uppmärksamheten på ett av demokratins Sedan dess har ytterligare en mängd globala rörel- dilemman: Demokratin erbjuder medborgarna friser växt fram, däribland människorättsorganisa- het och möjlighet att förgöra den. Genom att nytttioner, organisationer som arbetar mot prostitution ja sin yttrande-, organisations-, mötes- och demoetc. Dessa skiljer sig på några punkter från exem- nstrationsfrihet kan medborgare, med stöd av pelvis det tidiga 1900-talets arbetarrörelse, som ju grundlagen, verka för antidemokratiska mål. också hade ett internationellt perspektiv. En av de Organisationer med uttalade antidemokratiska främsta skillnaderna är att de nya rörelserna inte åsikter, till exempel rasistiska och nazistiska orgahar nationalstaten som organisatorisk och ideo- nisationer, är inget nytt fenomen i Sverige. 1990-talogisk bas. För många av de nya globala rörelserna let har emellertid inneburit att dessa organisationer finns det i stället ett nära förhållande mellan det lo- och nätverk av organisationer, grupper och indivikala och det globala. ”Glokalt” har blivit ett alltmer der har ökat sin aktivitet. Genom Internet rekanvänt begrepp som beskriver förhållandet, som ryteras nya medlemmar och nätverk byggs upp. alltså präglas av ett lokalt baserat engagemang Budskap kan spridas snabbt utan att de ansvariga men som rör globala frågor av bland annat ovan blir identifierade. Mord, mordhot och bombnämnda slag. attentat riktade mot färgade, invandrare, judar,

homosexuella och politiska motståndare har skakat Det globala föreningslivet är, som vi visat i tidigare det svenska samhället under hela 1990-talet, och i kapitel, ett tydligt exempel på hur nätverkskulturen synnerhet det sista året. har brett ut sig. Olika grupper och organisationer De rasistiska och nazistiska organisationerna verkar tillsammans runt vissa gemensamma poli- exemplifierar tydligt ett viktigt problem: Inte alla tiska mål, och genom att använda Internet kan de former av medborgarsammanslutningar främjar snabbt sätta sig i kontakt med varandra. Ett konk- demokratin. Tvärtom. Utöver organisationer med ret exempel på detta är när kritiker till Världs- rent antidemokratiska mål finns det exempelvis handelsorganisationen (WTO) 1997 fick tag på ett också de som visserligen inte har som mål att utkast till ett investeringsavtal, som WTO höll på undergräva demokratin, men som på grund av sin

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 204

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

auktoritära och inåtvända karaktär varken bidrar som i minst utsträckning deltar tycks vara lågtill en demokratisk fostran bland deltagarna eller utbildade i storstäderna, med liten familjetradition möjliggör ett effektivt deltagande. Detta gäller av föreningsliv. Däremot uppvisas inget samband exempelvis vissa religiösa sekter. Dessutom är inte mellan etnicitet och föreningsdeltagande. alla medborgarsammanslutningar internt demokratiska. Ungdomars och äldres engagemang skiljer sig åt på

flera sätt. Med undantag för idrottsrörelsen bärs de

Medborgarsammanslutningarnas utveckling

traditionella folkrörelserna främst upp av äldre

från demokratisk synpunkt

medborgare. Även partierna och ungdomsförbun- Hur har då medborgarnas möjligheter till delta- den har, som vi redovisade i föregående kapitel, gande, inflytande och delaktighet påverkats av svårt att rekrytera yngre medborgare. Ungdomar bland annat nätverkens ökade betydelse som orga- finner ofta andra former för sitt engagemang och nisationsform till förfång för de traditionella folk- aktiverar sig i högre grad i nyare typer av medborrörelseorganisationerna, eller de direkta aktioner- garsammanslutningar, såsom exempelvis de ovan nas ökade betydelse som deltagandeform? nämnda globala rörelserna. Deras redskap (t.ex.

Internet) och metoder är nya, men det är viktigt att

Den politiska ojämlikheten i föreningslivet

det etablerade samhället tar tillvara detta engage-

består

mang, och inte räds dess nya inslag. Föreningslivet har gått igenom en rad förändringar,

Nätverkskulturen ger handlingskraft – men

av vilka några, som vi speciellt vill uppmärksamma,

förbiser den demokratiska skolningen?

redovisas ovan. Medborgarnas engagemang är emellertid fortfarande tämligen högt, och har till Nätverkskulturens utbredning utmanar på flera och med ökat en aning under 1990-talet. Vi ser att sätt folkrörelsedemokratin. Den skapar förutsättökningen främst beror på att kvinnorna har ökat ningar för snabba initiativ och ett mer handlingssitt deltagande. inriktat deltagande, vilket gynnar medborgarnas

Deltagandet i medborgarsammanslutningar av möjlighet till ett effektivt deltagande. Å andra sidan olika slag är dessvärre fortfarande inte jämlikt. Till skolar folkrörelserna medlemmarna i demokratiskt exempel är högutbildade mer aktiva än lågutbil- utövande, genom att lära dem mötesteknik i en dade. Detta samband är dessutom starkare än vid representativ demokrati. De utgör på så vis en en likadan mätning 1992; utbildningens roll för rekryteringsbas för framtida förtroendevalda. I ett föreningsaktivitet har alltså ökat under 1990-talet. nätverkssamhälle riskerar detta att förbises, där i Vidare deltar de som förvärvsarbetar mer än vad stället medborgare med ett gemensamt intresse andra gör. Dessa två samband möjliggör för oss att knyter sig samman och tillsammans aktivt arbetar dra en viktig slutsats: för att främja just detta intresse.

Vi vill på inga vis hävda att det inte skulle finnas Frivilligt föreningsengagemang tycks inte vara ett några sammanslutningar i nätverkssamhället som sätt att kompensera för i andra sammanhang bris- värnar den interna demokratin, men vi vill höja ett tande resurser. Snarare tycks de som redan har varningens finger. När politiskt handlande blir allt resurser vara de som flitigast engagerar sig. De viktigare, och konkurrensen om uppmärksamhet i

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 205

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

exempelvis medierna blir allt hårdare, är det risk för Civil olydnad förutsätter alltså ett lagbrott, som ska att den demokratiska skolningen inte hinns med, ske öppet och med beredskap hos individen att ta inte prioriteras. Detta skadar deltagarnas demo- sitt straff. Icke-våldsprincipen är också viktig, inte kratiska färdigheter; det organiserade livet blir inte minst av praktiska skäl. För att aktionerna ska kunlängre en skola i demokrati. na utgöra en moralisk utmaning, måste ett för-

Vi kan heller inte utesluta att nätverk, som alter- troende hos allmänheten byggas upp, vilket man nativ till en formell organisation med en represen- misslyckas med om man hotar med våld mot en tativ demokrati, i somliga fall byggs upp för att annan människa eller hennes egendom. stärka den ledande gruppens makt. Bristen på Det finns också utomparlamentariska handinterndemokratisk struktur blir i sådana fall mer en lingar som inte är öppna och inte heller bygger på fråga om ett medvetet val än en prioriteringsfråga. en självklar beredvillighet att ta sitt straff. Dessa

Även i ett nätverk eller en nätverksliknande kan därför inte ses som rena former av civil olydorganisation med en interndemokratisk struktur nad. Men de bygger på icke-våldsprincipen. Det kan problem förekomma. Alla nätverk är nämligen gäller ofta protester eller motstånd som till sin inte öppna för alla. Det finns slutna nätverk, som karaktär inte kan vara öppna, som är omedelbara i fostrar en stark solidaritet och tillit till den egna sina konsekvenser och som utförs i ett klart poligruppen, men på bekostnad av dem som står utan- tiskt syfte. för. I ett sådant nätverk odlas inte den förståelse Men hur bör civil olydnad betraktas? Är den ett och kompromissvilja till andra medborgargrupper, hot mot det demokratiska systemet eller kan den som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. på vissa grunder rättfärdigas? Vissa kritiker till civil

olydnad, till exempel politiker och journalister, har

Civil olydnad prövar rättsstaten

i den allmänna debatten hävdat att den endast kan Det målinriktade deltagandet i form av utomparla- rättfärdigas i en odemokratisk stat, medan det är mentariska aktioner har på senare tid kommit att oacceptabelt i en demokratisk stat med på demoväcka allt större uppmärksamhet. Civil olydnad är kratisk väg tillkomna lagar. I den filosofiska debaten sådan aktion. Också i vårt land använde demo- ten är emellertid den allmänna uppfattningen att kratins vägröjare civil olydnad som arbetsform. det är nödvändigt att skilja mellan legalitet och

Denna handlingsform engagerar inte bara unga legitimitet, att skilja mellan lag och moral. Lagen människor, vilket annars är den bild som ofta medi- kan vara formellt riktigt tillkommen, genom en erna ger. Det är emellertid fortfarande få personer demokratisk beslutsprocess, men ändå inte motsom utför dessa handlingar, även om man kan för- svara grundläggande moraliska principer. Den civänta att handlingsinriktat engagemang av detta vilt olydige ifrågasätter inte lagstyret som sådant slag kommer att öka i framtiden. Det som kanske utan bara en, på moraliska grunder, enskilt orättfrämst gör civil olydnad värd att analysera är färdig lag. Därför kan civil olydnad rättfärdigas och emellertid att den öppet utmanar den representa- i vissa fall till och med vara ett sätt att faktiskt värna tiva demokratin. rättsstaten.

Vi instämmer och menar också att civil olydnad Med civil olydnad menar vi en politisk handling som bör ses som en symbolisk och öppen handling som öppet och utan våld medvetet bryter mot lagen. bör syfta till att väcka frågor och skapa en dialog.

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 206

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Statens och kommunernas klåfingrighet

Det är därför viktigt att det inleds en diskussion med samhället, till att börja med redan i rättssalen. Att tillvarata medborgarnas engagemang är viktigt. Det är exempelvis inte rimligt att ett modernt rätts- Det måste nämligen, för att demokratin ska beväsende, vid bedömning av en civil olydnads- rikas, få finnas ett rikt föreningsliv av fria och från aktion, inte tar hänsyn till ”brottslingens” morali- stat och kommun autonoma medborgarsammanska motiv, såsom uttryckligen har hänt de senaste slutningar, som kanaliserar medborgarnas engageåren. Vid det nya millenniets början är inte med- mang. Det är därför med oro som vi tvingas borgaren en lydig undersåte som ser lagen som det bevittna hur den offentliga sfären, i sin roll som vikhögsta värdet. Det moraliska ställningstagandet tig finansiär, alltmer lägger sig i föreningarnas måste därför vägas in i bedömningen. verksamhet. Som nämndes tidigare gäller detta

exempelvis folkbildningsverksamheten, där staten Vi kan dock aldrig varken tolerera eller försvara att allt oftare har kommit att ställa krav på ett visst medborgare tillgriper våld eller hot om våld, eller resultat för att ge offentligt stöd. Detta gäller emeltillgriper skadegörelse, hur gott syftet än må vara. lertid inte bara på folkbildningens område, utan för De som utför dessa handlingar bör även dömas många organisationer. Den offentliga finansidärefter. eringen tenderar alltmer att anta företagslika och

resultatorienterade styrformer. I stället för gene- I dag står dessa medborgargrupper och företrädare rella bidrag blir det vanligare med prestationsför det etablerade samhället ofta långt ifrån varan- ersättning, där bidragsgivaren vill veta att pengarna dra. Förståelsen för motparten tycks vara mycket har gett avsett resultat. De ideella organisaliten. Civila olydnadsaktioner bör emellertid ses tionernas verksamhet riskerar därmed att i praksom ett naturligt inslag i en mogen demokrati. Det tiken likna den hos en myndighet. är därför absolut nödvändigt att det inleds en öpp- Vi är medvetna om att här föreligger en målnare dialog om den civila olydnadens plats i den konflikt mellan ekonomisk effektivitet och demomoderna demokratin. Om inte, riskerar de indi- krati; i syfte att uppnå önskat resultat inskränker vider och grupper som utför dessa aktioner att staten föreningarnas frihet att efter eget huvud marginaliseras ytterligare och på sikt förpassas till utforma verksamheten. Men förutom att medboronåbar extremism. garsammanslutningarna i ett fritt föreningsliv vär-

nar sin integritet och slipper agera som en extra En dialog förutsätter emellertid vilja. Både samhälls- myndighet, menar vi att ett oberoende från stat och företrädare och civilt olydiga måste göra ansträng- kommun även kan förbättra verksamheten. Med ningar för att skapa dialog. De senare får inte bli mindre detaljreglering och mer generellt stöd kan slutna rörelser, som präglas av en ”vi-och-dom”- fler idéer tas tillvara, vilket både stärker demokratin känsla. Det odlar bara en intolerans. De etablerade och effektiviteten.

institutionerna måste samtidigt sträva efter att in-

kludera de rörelser som ägnar sig åt civil olydnad, Varken privat eller offentligt men även andra, inte öppna, aktioner. Det måste Ett stort problem är dock den traditionella fixerifinnas en acceptans mot dessa grupper; deras ngen vid att all organiserad verksamhet är antingen engagemang måste tas tillvara. Vi får inte förväxla privat eller offentlig. Såväl juridik som ekonomi,

demokratins fiender med dess kritiker.

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 207

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

politik som förvaltning samt statistik, forskning engagemang i Sverige (mätt i frivilligt arbete), och och utbildning genomsyras i dag av uppdelningen att det faktiskt ökar en aning. Hur har detta, och mellan offentligt och privat. Detta grundläggande övriga utvecklingstendenser vi behandlat i detta synsätt gör det svårt för föreningar, kooperativ, kapitel, påverkat medborgarnas möjlighet till dellokala utvecklingsgrupper och liknande samman- tagande, inflytande och delaktighet? slutningar att göra sig gällande utifrån sina egna Trots den positiva tendens vi här kan skönja förutsättningar. Det är ofta som staten och kom- finns viss anledning till oro: Det frivilliga engagemunerna förbiser dem eller behandlar dem med manget är, för det första, inte politiskt jämlikt. Det antingen näringslivet eller den offentliga sektorn tycks i stället vara kopplat till resurser i form av som mall. utbildning, arbete etc. De som redan har gott om

Detta leder ofta till problem eftersom samman- resurser är de som främst engagerar sig. Detta hotar slutningarna, precis som det privata näringslivet, är att ytterligare öka klyftan mellan resursstarka och starkt beroende av villkor som formas av stat och resurssvaga medborgare. För det andra riskerar kommuner. Det handlar bland annat om lagstift- nätverkskulturens utbredning att försämra den ning, ekonomiska villkor, kunskapsutveckling och demokratiska skolningen. För det tredje är medutbildning samt olika åtgärder och trygghetssys- borgarsammanslutningarnas förhållande till den tem inom social-, närings-, arbetsmarknads- och offentliga sfären och samhällsföreträdare inte sällan regionalpolitiken. Utifrån den ideella sektorns problematiskt. Vissa sammanslutningar riskerar, betydelse i samhället – inte minst för demokratin – genom den offentliga finansieringens ändrade är det angeläget att skapa så goda och tydliga vill- karaktär, att integreras i den offentliga verksamkor som möjligt. Inriktningen bör vara att ge lång- heten. Andra, exempelvis nyare rörelser som siktigt hållbara och stabila förutsättningar för sek- använder okonventionella medel, accepteras inte av torn att fungera och utvecklas, med bibehållen fri- samhällets etablerade organ utan ses ofta snarare het och självständighet. som hot.

Detta förutsätter att den ideella sektorn får vara sin Sammanslutningarnas problematiska förhållande egen norm, det vill säga bedömas och behandlas till stat och kommun påverkar det medborgerliga delutifrån sin särart. Att etablera föreställningen om en tagandet negativt, som tenderar att inte bli effektivt. tredje sektor är också en bekräftelse på att före- Det måste få finnas en rik flora av medborgarningar, kooperativ, lokala utvecklingsgrupper och sammanslutningar. Det medborgerliga deltagandet liknande sammanslutningar har något viktigt gemen- måste få ta sig många uttryck. Av yttersta vikt är samt och att de tillsammans har en betydelse i sam- också att samhället välkomnar olika sammansluthället på samma sätt som det privata näringslivet ningar till en dialog. Att på olika sätt begränsa dessa och den offentliga sektorn. möjligheter menar vi är en farlig väg att gå. Staten och kommunernas roll bör i stället vara Några riktmärken att främja det engagemang som finns i samhället, i

Att ta tillvara idéer och engagemang är en grund- folkrörelsearbetet, i lokala utvecklingsgrupper, i de bult i föreningslivet. Vi har i det här kapitlet visat att rörelser som sysslar med utomparlamentariska det fortfarande finns ett tämligen stort mått av aktioner och i de globala rörelserna.

41285-193-232 0-03-24 07.10 Sidan 208

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Ett sätt att göra detta är att värna de fysiska mötes- ningsliv och, av denna orsak, långsiktigt verka för

utrymmena. Stat och kommun har en viktig funk- att uppmuntra och stärka detta. Erkänn, bejaka,

tion att fylla när det gäller att se till att det finns bil- stöd och stimulera medborgarnas fria sammanslutliga och goda lokaler. På detta vis kan det offentliga ningar! Bjud in dem till återkommande demokravärna det frivilliga och fria medborgerliga engage- tiska samtal om hur vi långsiktigt skapar det kitt manget. Det är också därför som vi med förtvivlan som fördjupar folkstyrelsen! tvingas konstatera att kommuner, om än oavsiktligt, hyr ut lokaler till organisationer som har antidemokratiska mål och som i vissa fall är finansierade genom kriminell verksamhet. Såväl offentliga som privata aktörer måste inse sitt beroende av ett civilt samhälle som måste få stå fritt gentemot både marknad och stat för att utveckla den medborgaranda som hela folkstyrelsen har som grund. Vi saknar en varsamhet inför sådana elementära behov som att ha en lokal för att träffas. På flera orter ser vi exempelvis med oro att torgen förvandlas till inglasade gallerior och förlorar sin offentliga karaktär. Då begränsas också mötesfriheten.

Medborgarsammanslutningar har på olika sätt viktiga funktioner att fylla. De tränar sina deltagare i demokratiska färdigheter och odlar en förståelse för andra och oliktänkande. Samtidigt kan de fungera som medborgarnas röst, genom att svara för opinionsbildning m.m. Nyare sammanslutningar vakar också över vissa lagars efterlevnad. De kan emellertid aldrig ta över den representativa demokratins uppgifter. De kan vara en skola samt utgöra en bas för framtida rekrytering, men de kan aldrig ersätta den representativa demokratin. De utvecklar också värden och färdigheter som är till glädje också i näringsliv och företag. Den representativa demokratins institutioner får emellertid aldrig bli sig själva nog. I stället måste dess företrädare verkligen ta till sig av den förnyelse som odlas i olika medborgarsammanslutningar. De måste se värdet av att ha ett vitalt och fritt före-

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 209

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 210

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

En välfungerande demokrati utmärks av ett effektivt att påverka sin vardag såväl som samhällsutveck-

och jämlikt deltagande. Med vår demokratiuppfatt- lingen i stort. Alla samhällsgrupper ska vara

ning innebär det ett samhälle med aktiva och delaktiga i politiken. Den ska inte utformas av några

ansvarstagande medborgare med lika möjligheter få grupper, medan andra hamnar utanför.

Medborgarnas deltagande, inflytande

och delaktighet

Våra huvudfrågor är: Hur ser medborgarnas del- ma i 1998 års svenska valundersökning. Ska man tagande, inflytande och delaktighet i samhällsut- tro den förra finns anledning till djup oro, medan vecklingen ut? Och vilka tendenser kan vi skönja? valundersökningen från 1998 vittnar om ett mer För att kunna besvara dessa frågor kommer vi i hoppingivande tillstånd. detta avsnitt att redovisa forskningsläget beträf- Utvecklingen över tid går att följa i valunderfande medborgarnas politiska intresse, tilltro och sökningarna. De visar att det är svårt att finna några deltagande i olika hänseenden, ur ett historiskt långsiktiga trender när det gäller det politiska perspektiv. Först undersöks detta för hela befolk- intresset. Jämfört med början av 1960-talet är emelningen, sedan för olika samhällsgruppers vidkom- lertid intresset, enligt valundersökningarna, i dag mande. högre; den hittills högsta nivån nåddes 1994. Då

ansåg sig 58 procent av de tillfrågade vara mycket

eller ganska intresserade av politik. Oavsett vilken

Hela befolkningen

som är den nuvarande nivån tycks åtminstone den

långsiktiga trenden vara uppåtgående beträffande

Politiskt intresse

det svenska folkets politiska intresse. Det svenska folkets politiska intresse har varit

Systemtilltro och självtilltro

föremål för ett flertal undersökningar under senare år. Resultaten skiljer sig påtagligt mellan olika År 1997 genomfördes en uppföljning av 1987 års undersökningar, vilket gör det svårt att få en enty- medborgarundersökning. 1987 års studie syftade dig bild över det politiska intressets tillstånd. I en bland annat till att beskriva förhållandet mellan det attitydundersökning från 1996, dokumenterad i en demokratiska systemet och den enskilde medborstudie av Stefan Svallfors, anser sig cirka 35 procent garen, och genomfördes på uppdrag av den dåav de tillfrågade vara mycket eller ganska intres- varande maktutredningen. I den ställdes bland serade av politik, medan 56 procent anser detsam- annat frågor om medborgarnas politiska tilltro och

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 211

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

om deras politiska aktivitet. Den nya studien negativt inställda till det politiska systemets motgjorde jämförelser med 1987 års undersökning för taglighet för utifrån ställda krav. Dessutom anser de att kartlägga utvecklingen under 1990-talet. flesta att de själva har mindre möjlighet att påverka

Den första frågan som togs upp handlar om än andra. medborgarnas politiska tilltro, det vill säga om de Har då medborgarnas tilltro minskat de senaste uppfattar det som möjligt att påverka politiskt åren? Nej, även om skillnaderna är små, så är det beslutsfattande. Frågan kan delas in i två delfrågor, enligt denna undersökning statistiskt säkerställt att dels om man tror att det politiska systemet är öppet både systemtilltron och självtilltron i själva verket för utifrån kommande krav (systemtilltro), dels om har ökat något under tioårsperioden mellan 1987 man själv anser sig besitta förmåga att påverka, och och 1997. Misstron mot det politiska systemet har detta i relation till andra medborgare (självtilltro). alltså inte ökat under 1990-talet. Tendensen är i Tio frågor ställdes. stället den motsatta.

Resultaten från de ställda frågorna (tabell 2) är tämligen entydiga. Medborgarna är övervägande

Tabell 2: Systemtilltro och självtilltro (medelvärden på skalan 0–10)

Källa: Petersson et al. 1998

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 212

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Figur 4: Politiskt deltagande 1987 och 1997

Procentandel som under det senaste året gjort följande i syfte att åstadkomma förbättringar eller motverka försämringar i någon samhällsfråga som inte bara berör den intervjuade själv eller dennes familj:

Det finns dock andra studier av liknande slag. I valundersökningen frågades om förtroendet för politiker och partier i allmänhet. Sedan 1968 har andelen som givit uttryck för misstro ökat från 37 procent till 75 procent vid valet 1998. Där fastslås att förtroendet för politiker inte har förbättrats under 1990-talet i Sverige. I både Norge och Danmark har däremot en viss uppgång i förtroendet för politikerna kunnat registreras under senare år.

Även om uppgifterna går isär måste vi konstatera, att båda studierna ger en bekymmersam bild: Ett stort antal medborgare har en utbredd misstro mot hur det politiska systemet fungerar.

Medborgarnas deltagande i politiken och samhällslivet

En annan fråga handlar om hur medborgarna har använt sin något ökade självtilltro (även kallat politiskt självförtroende) och om de har använt den över huvud taget (figur 4). Med andra ord, hur ser medborgarnas deltagande ut i politiken och samhällslivet?

Att skriva under en namninsamling är den vanligaste formen för deltagande 1997. I det närmaste hälften av de tillfrågade uppgav att de, under det senaste året, hade deltagit i denna form av politisk Källa: Petersson et al. 1998 manifestation, vilket jämfört med tio år tidigare är

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 213

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

en markant ökning. På andra plats kom att samla in Vår egen befolkningsstudie från 1998 kvalificerar pengar, som fyra av tio tillfrågade hade gjort under och korrigerar dock bilden något. Studien behandföregående år. Omfattningen av detta deltagande lar, som vi visat tidigare, medborgarnas samhällshade inte ändrats sedan 1987. Några andra vanliga engagemang i form av insatser av frivilligt arbete. uttrycksformer som det politiska deltagandet tar 52 procent av de tillfrågade hade under det senaste sig är bojkottaktioner, som har ökat dramatiskt året utfört frivilligt arbete i någon form, oftast sedan 1987, direkta kontakter med tjänsteman in- knutet till föreningslivet. I ett internationellt persom stat eller kommun samt kontakter med före- pektiv är det en mycket hög nivå. Sedan 1992 har ning eller organisation. De minst vanliga uttrycks- dessutom en liten ökning skett. Detta gäller till exformerna är dels att arbeta i politiskt parti, som empel socialt inriktade insatser i bl.a. humanitära endast två av hundra tillfrågade gjort det senaste organisationer. året, vilket är en minskning jämfört med 1987, dels att arbeta i aktionsgrupp, deltaga i strejk och Bilden av en slö, tillbakadragen solitär, som drar sig deltaga i olovlig protestaktivitet, som mindre än två undan ett aktivt samhällsengagemang, passar alltså procent av de tillfrågade gjort det senaste året. inte helt in på den svenska medborgaren. Hon är i

Förändringarna av det politiska deltagandet stället förhållandevis aktiv i samhällslivet. Vi kan mellan 1987 och 1997 är alltså inte entydiga, utan dock inte bortse från ett problem: 23 procent gör beror på vilken slags aktivitet det handlar om. varken något frivilligt arbete i föreningslivet, infor- Somliga aktiviteter, såsom att bojkotta och att skri- mella frivilliginsatser utanför föreningslivet eller har va under namninsamling har ökat, medan exem- tillgång till ett informellt nätverk om minst tre perpelvis kontakter av olika slag (tjänstemän, politiker soner. Var fjärde medborgare är alltså passiv i etc.) och arbete i politiskt parti under samma samhällslivet och står utanför ett kontinuerligt sociperiod har minskat. Det är alltså möjligt att urskilja alt nätverk. ett visst mönster: aktiviteter som kräver en mindre arbetsinsats ökar, medan det deltagande som kräver Om vi sammanfattar det som hittills sagts är det ett djupare engagemang minskar. svårt att dra några entydiga slutsatser om medbor-

Redan i samband med 1987 års undersökning garnas politiska intresse. Det verkar emellertid som varnade maktutredningen för att deltagandet i den om det politiska intresset har en långsiktigt upprepresentativa demokratins kanaler, framför allt åtgående trend. Beträffande medborgarnas tilltro partiarbete, hade börjat att sjunka. 1997 års till hur det politiska systemet fungerar samt deras undersökning bekräftar alltså denna tendens. Del- eget politiska självförtroende, självtilltron, framgår tagandet söker sig i stället andra uttrycksformer. att tilltron i båda fallen är tämligen låg. Detta ger Från undersökningen är det även värt att notera att oss anledning att vara oroade. andelen helt passiva har sjunkit från 29 procent Det politiska deltagandet har ändrat karaktär. 1987 till 24 procent 1997, medan andelen synner- Alternativa former till den representativa demoligen aktiva också har blivit färre. Andelen till- kratins etablerade kanaler används i dag i större utfrågade som hade deltagit i sex eller fler aktiviteter sträckning än tidigare. Enkla aktiviteter som inte hade från 1987 till 1997 sjunkit från sju till fem pro- förutsätter något djupare engagemang eller konticent. nuerligt arbete är de vanligaste deltagandeformer-

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 214

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

na, medan till exempel partiarbete attraherar färre. värdefulla resurser, kunskaper och erfarenheter om Andelen politiskt helt utanförstående blir allt färre, inte kvinnor involveras i politiken. För det tredje men det blir även de högaktiva eldsjälarna, det vill finns skillnader mellan kvinnors och mäns politissäga de som deltar i många slags aktiviteter. Det är ka intressen vilket gör att män inte alltid förmår att däremot svårt att dra några slutsatser om huruvida företräda kvinnor på ett adekvat sätt. det sammanlagda politiska deltagandet har ökat Slutsatsen blir att kvinnor bör finnas med så att eller minskat under tioårsperioden. Samtidigt visar kvinnors intressen beaktas i olika politiska beslut vår befolkningsstudie att samhällsengagemanget i och åtgärder. form av frivilligt arbete faktiskt ökar. Det tycks allt- Detta senare argument är omdiskuterat, inte så som om de problem vi möter främst rör med- minst utifrån frågan om det finns ett gemensamt borgarnas deltagande i det direkt politiska livet, kvinnointresse, eller om andra identiteter hos kvinmedan medborgarnas samhällsengagemang i stort nor slår igenom, t.ex. klasstillhörighet eller etnicifaktiskt förefaller öka. tet. Ett alternativt betraktelsesätt är att göra en

distinktion mellan politikens form och innehåll.

Även om kvinnor saknar ett objektivt kvinnoint-

Kön

resse har kvinnor ändå ett gemensamt intresse i att

deltaga i politiken. Inte minst finns ett intresse att

Varför är det viktigt med kvinnor i politiken?

förändra politikens former; en förändring som Frågan om kvinnors deltagande i politiken är inte skulle gynna kvinnor. helt oproblematiskt sett ur ett feministiskt demo- En annan vital fråga inom forskningen om kratiperspektiv. Här finns ofta en stark kritik mot kvinnor och politik är vilka modeller som finns för traditionella demokratiteorier som laborerar med kvinnors mobilisering och hur effektiva dessa är. ett till synes könlöst medborgarskapsbegrepp som Är politiska partier en effektiv kanal för kvinnor att döljer de skillnader som finns mellan kvinnors och flytta fram sina positioner i politiken? Vilken betymäns förutsättningar att ha makt och inflytande i delse har valsystem, könskvotering? politiken. En grundläggande frågeställning är om I litteraturen finns analyser av huruvida kvindet är möjligt att förändra förhållanden inom det nornas intåg i partierna i flera demokratiska länder existerande systemet eller om detta för alltid är under de senaste två decennierna har förändrat parsammankopplat med en könsmaktsordning som tipolitiken. Hos vissa forskare finns farhågor om inte ger kvinnor lika förutsättningar som män. att denna mobilisering av kvinnor i partierna är en

I litteraturen framläggs framför allt tre argu- bekräftelse på tesen om kvinnors integration i marment varför kvinnors representation i politiska för- ginaliserade (krympande) institutioner. Andra samlingar är betydelsefull och att antalet kvinnor framhåller i stället kvinnors integrering i de polimåste öka i politiken. Det handlar för det första om tiska partierna. rättvisa – finns det en tanke om att den demokra- Studier visar att de politiska kvinnoförbunden i tiska representationen ska ge en rättvis avspegling de nordiska länderna haft en stor betydelse för inte av sammansättningen i befolkningen så bör det minst att rekrytera kvinnor till politiska poster men uppmärksammas att kvinnor utgör hälften av den. även vad gäller att formulera kvinnointresse. Men För det andra anförs resursskäl. Politiken förlorar kvinnor kan även välja andra mobiliseringsmodel-

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 215

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

ler än partier och politiska kvinnoorganisationer riktning mot ökad jämlikhet mellan könen vad gälför sitt politiska engagemang. En sådan är att arbeta ler medborgerligt deltagande. Där framgår att den utifrån en mer gräsrotsorienterad modell där aktio- ökning av frivilligt arbete som kan skönjas mellan nen, protesten och ett aktivt deltagande är karak- de två mätningarna 1992 och 1998 i första hand betäristiska drag. En mer formaliserad struktur utgör ror på att kvinnorna har ökat sitt deltagande. Detta intressegruppsmodellen. Dessa former för infly- gäller både inom traditionellt kvinnliga orgatande existerar samtidigt och skillnaderna i fråga nisationstyper såsom humanitära föreningar och om arbetsformer ska inte överdrivas. mer typiskt manliga områden såsom inom idrot-

ten.

Deltagandet i ett könsperspektiv

Jan Teorell och Anders Westholm söker i en I 1987 års medborgarundersökning gavs en ganska analys av en 30-årsperiod, som delvis bygger på ljus bild av förhållandet mellan mäns och kvinnors resultaten från 1997 års undersökning, förklapolitiska tilltro och aktivitet. Den mångåriga kam- ringen till att den politiska jämlikheten mellan köpen för politisk jämlikhet mellan könen hade näm- nen har ökat. De finner, för det första, att i de ligen börjat ge frukt. Visserligen var männen över- många fall där det skett en ökning både för män och representerade inom vissa områden, men utveck- kvinnor, till exempel förmåga att överklaga och lingen visade prov på en minskad klyfta mellan kontakt med beslutsfattare, så har ökningen varit könen. Ett exempel på detta är valdeltagandet, störst för kvinnorna. För det andra drar de slutsom allt sedan 1976 är något högre bland kvinnor satsen att utjämningen mellan kvinnor och män i än bland män. huvudsak beror på att befolkningen har fått ett till-

Utvecklingen under 1990-talet har gått i samma skott på yngre, mer jämlika generationer, och inte riktning, det vill säga mot ökad politisk jämlikhet på att det skulle ha skett en beteendeförändring hos mellan könen. De skillnader i politiskt intresse som de män och kvinnor som tidigare var mindre jämgenom åren har funnits mellan män och kvinnor ställda. har fortsatt att minska. Dessutom ger 1997 års Kvinnor har även kommit att i allt högre grad intervjuundersökning vid handen att kvinnor på bli representerade i de valbara församlingarna samt flera områden deltar oftare än män. Exempelvis i regeringen, och trenden är fortsatt positiv. Sedan gäller detta frågan om att ta initiativ i medborgarnas valet 1998består riksdagen numera till 42,7procent roll som brukare, förälder etc. eller deltagande av kvinnor, vilket är en ökning med cirka två proi olika manifestationer (t.ex. demonstrationer). centenheter sedan det föregående valet 1994. Sve- Fortfarande finns det dock områden där män fort- rige är på detta världsledande vad gäller andelen sätter att vara mer aktiva än kvinnor. Detta gäller till kvinnor i de nationella parlamenten. I inget annat exempel partiaktivitet, som har sjunkit både för land är andelen kvinnor högre än 37 procent (Danmän och kvinnor, och kontakter av olika slag. Det mark och Finland). ska emellertid poängteras att även inom dessa Även på kommunal och regional nivå är trenområden har skillnaderna minskat under 1990- den tydlig; exempelvis har andelen kvinnor i talet. kommunfullmäktige sedan 1991ökat med cirka sju

I vår befolkningsstudie dras slutsatser som i lik- procentenheter. I regeringen blev 1999de kvinnliga het med 1997 års intervjuundersökning pekar i statsråden för första gången fler än de manliga.

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 216

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Trots att den politiska jämlikheten mellan könen ekonomiska politiken, till exempel inom finanshar förbättrats avsevärt återstår dock en del prob- och näringsutskotten i riksdagen. Beror det på att lem: För det första framkommer, i Svallfors analys kvinnor undviker att söka sig till sådana områden av de faktorer som påverkar politiskt självför- med motiveringen att de är mer intresserade av troende och systemtilltro, att kvinnors politiska ”mjuka” områden som socialpolitik m.m., eller självförtroende ännu inte är i paritet med män- utestängs kvinnorna från den ekonomiska polinens. Detta bör ses som tämligen anmärknings- tiken? Svaret som ges är, för det första, att kvinnor värt, särskilt med tanke på den positiva trend som söker sig i mindre utsträckning till ekonomiskt jämställdheten har haft under en längre tid. orienterade områden. För det andra finns en ute-

För det andra visar Thomas P. Boje att nedskär- stängning, som dock inte ska ses som en ren och ningar inom offentlig serviceproduktion, som har skär diskriminering. Den tar sig mer subtila former. ägt rum under 1990-talet, drabbar kvinnor dubbelt. Undersökningen visar nämligen att debatten om Dels leder de till att många förlorar sina jobb, ”varannan damernas”, som var högaktuell vid 1994 främst inom hälso- och sjukvården, dels tas deras års val, gjorde att kvinnorna inte bara blev repsociala service och kontaktytor bort. resenterade i större utsträckning, utan att de även

såg till att söka sig till områden där de tidigare hade För det tredje finns det fortfarande relativt få kvin- varit underrepresenterade. När det fanns en möjnor på höga poster inom näringsliv och organisa- lighet att få sin önskan uppfylld såg de även till att tioner. I de fackliga centralorganisationernas styrel- önska sig det. ser är kvinnor klart underrepresenterade. 1997 var Den ekonomiska politiken belyser två viktiga omkring 30 procent av LO:s, TCO:s och SACO:s sty- aspekter av könsdebatten. Den första är att Sverige relseledamöter kvinnor. Trenden är emellertid posi- ännu inte är ett jämställt samhälle. Det finns stor tiv; ökningen sedan mitten av 1980-talet har varit anledning att fördjupa och intensifiera jämställdmarkant. Av en jämförelse mellan chefer inom hetsarbetet så att både politikens former och inneprivat och offentlig sektor framgår tydligt att an- håll faktiskt avspeglar både kvinnors och mäns delen kvinnliga chefer är betydligt lägre inom privat erfarenheter och intressen. Kvinnor och män måssektor än inom offentlig sektor. Endast en av fem te vara politiska jämlikar med lika tillgång till politichefer inom privat sektor är kvinna jämfört med kens alla led. inom offentlig sektor, där drygt två av fem chefer är Den andra aspekten är att uppmuntran och kvinnor. Det tycks alltså som om den privata sek- tydliga satsningar på jämställdhet kan ge framtorn har hamnat på efterkälken, sett i ett jäm- gångsrika resultat. Men det handlar inte bara om ställdhetsperspektiv. attityder utan gäller också djupgående kulturer och

För det fjärde återfinns fortfarande förhållande- strukturer. Erfarenheter visar att effektiva politiska vis få kvinnor på de yttersta maktpositionerna i det lösningar ibland kan stå till buds.

politiska systemet.

Ålder

Detta diskuterar Lena Wängnerud i en rapport till Unga och gamla anses av många som politiskt kvinnomaktutredningen, där hon frågar sig varför svagare än medelålders. Det är därför viktigt att se kvinnor fortfarande är underrepresenterade i den på det politiska deltagandet ur ett åldersperspektiv.

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 217

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

1997 års medborgarundersökning visar mycket tan har ökat sedan 1970-talet. Men faktum kvarstår riktigt att unga (18–35 år) och gamla (56–76 år) är att bland förstagångsväljarna år 1994var 47procent mindre politiskt aktiva än medelålders (36–55 år). av de tillfrågade mycket eller ganska politiskt Både vad gäller medborgarnas kontakter med intresserade, jämfört med 1988 då 37 procent ansåg beslutsfattare, deras förmåga att överklaga politiska sig vara det. 1994 års nivå är den högsta sedan beslut och demonstrationsdeltagande är det fler 1979. Även internationellt sett är 47 procent en medelålders än unga och gamla som deltar. Mönst- förhållandevis hög nivå. Ungdomars intresse för ret bryts bara en gång, och det gäller partiaktivi- olika samhällsfrågor skiljer sig inte heller på något teten, som främst attraherar de äldre medbor- påtagligt sätt från vuxnas, förutom i vissa enstaka garna. frågor, så som miljöfrågor som ungdomar värderar

Till skillnad från vad som var fallet mellan kvin- högre än vuxna. Generellt sett är emellertid skillnor och män, där skillnaderna under 1990-talet har naderna små när det gäller vilka samhällsfrågor fortsatt att minska, går det inteatt utläsa någon lik- man anser vara viktiga. nande tendens beträffande de olika ålders- Om inte skillnader i politiskt intresse kan förgrupperna. Skillnaderna är i stort sett desamma klara varför unga deltar i lägre grad än andra, kan en förutom demonstrationsdeltagande, som vid den tänkbar förklaring vara att unga människor saknar förra undersökningen 1987 uppvisade en högre tilltro till det politiska systemet och den svenska andel unga än medelålders. Sålunda har skill- demokratin, och att de därför väljer att inte vara naderna i den bemärkelsen i själva verket ökat. särskilt aktiva. Men inte heller denna förklaring ser

Om vi inkluderar det informella arbetet revide- ut att stämma. ras dock bilden något. Detta sociala engagemang ökar med stigande ålder för att plana ut på en Enligt den intervjuundersökning som genomfördes påfallande hög nivå bland de äldre. Det högsta 1997 hyser gruppen 16–30 år större tilltro till det deltagandet i det informella arbetet görs av den politiska systemet än befolkningen som helhet. grupp som är mellan 60–74 år. Dessutom framgår av en annan undersökning att

Men hur ska man förklara att ungdomar på alla ungdomar mellan 15 och 24 år är mer nöjda med undersökta områden deltar i mindre utsträckning den svenska demokratin än äldre medborgare. Inte än medelålders, enligt 1997 års intervjuundersök- heller verkar det vara något större fel på ungning. Den så kallade ålderskumulativiteten, det vill domars politiska självförtroende, även om resultasäga att sannolikheten för att man någon gång gjort ten från olika undersökningar skiljer sig åt något. en handling ökar med åren, kan förklara en viss del av de uppvisade skillnaderna. Men det är långt ifrån Varken politiskt intresse eller tilltro till det politiska tillräckligt. systemet och den egna förmågan verkar kunna

En hypotes är att unga människor har tappat besvara vår fråga. Unga människor verkar alltså ha intresset för politiken. Denna hypotes får emeller- andra bevekelsegrunder för att i märkbar utsträcktid inte mycket stöd om man ser till de valunder- ning ställa sig utanför det etablerade politiska livet. sökningar som gjorts i samband med riksdags- Bland annat gäller detta de unga, välutbildade mänvalen. Visserligen ligger förstagångsväljarnas nivå nen, som i allt högre grad väljer bort politiken. för politiskt intresse under genomsnittet, och klyf- Trots att man fortfarande vet för lite om motiven

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 218

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

framgår av en undersökning av Tommy Möller att klass och deltagande är väl dokumenterat bland det bland vissa unga och framgångsrika män i när- samhällsforskare runtom i världen. Att detta även ingslivet finns en tilltro till marknaden som lös- gäller Sverige visas dels i 1997 års intervjuunderningen på samhällets alla problem. Inte sällan hörs sökning, dels i vår befolkningsstudie från 1998. kommentaren att ”man borde se Sverige som ett I 1997 års intervjuundersökning är mönstret företag”. I denna grupp finns också en utbredd tydligt på alla undersökta områden: kontakter med uppfattning att politiker är inkompetenta och fattar politiker och tjänstemän, förmåga att överklaga ogenomtänkta beslut. Det finns en avsaknad av beslut, föreningsaktivitet m.m. Det finns klara samförståelse för den speciella rationalitet som finns band mellan utbildning, klass och samhällsengageinom det politiska livet. mang. De högutbildade (mer än 13 års utbildning)

Andra ungdomar engagerar sig utanför det deltar mer än de medelutbildade (10–12 år) som i etablerade politiska livet, till exempel i enfråge- sin tur deltar mer än de lågutbildade (0–9 år). rörelser, som inte ingår i 1997 års intervjuunder- Mönstret bryts bara en gång, och det gäller sökning. Yngre människors engagemang tar sig partiaktivitet. De lågutbildade är mer aktiva än de enligt denna förklaring andra uttryck än genom de medelutbildade. traditionella politiska kanalerna. Håkan Thörn Mönstret är lika tydligt när klasstillhörigheten visar till exempel i sin uppsats hur många ung- (yrkestillhörigheten) studeras. Tjänstemän deltar domar attraheras av de nya sociala rörelsernas mer än företagare och mer än lantbrukare, som alternativa idéer och arbetsformer. båda deltar mer än arbetare. Även i detta fall är det

bara partiaktiviteten som bryter mönstret. Lant- Anledningarna till passiviteten kan alltså tänkas brukare visar sig nämligen vara klart mest aktiva av skilja sig mellan olika grupper av unga människor. de olika samhällsklasserna, vilket Teorell och West- Vilka grunderna än är så är det emellertid en kritik holm visar är från 1960-talet bestående skillnader i mot den representativa demokratins kanaler, det partiaktivitet.

vill säga partierna och ungdomsförbunden. De unga väljarna vänder partierna ryggen och utvecklar sällan någon känslomässig bindning till något parti.

Röst från Demokratitorget

Tendensen är alltså att trots den stigande utbild- ”Vem kan påstå att jag – arbetslös ningsnivån föredrar många unga att dra sig undan kvinna, 60 år – har mera gemensamt den traditionella politiken. Vi måste därför närmare reflektera över den utmaning som bland annat de med andra 60 år och äldre än med

nya sociala rörelserna utgör. andra arbetslösa kvinnor och arbets-

lösa ungdomar? Jag vill med min röst

Utbildning och klass

stärka de politiker som inser att jag

De resursstarka högutbildade medborgarna skaffar

och andra marginaliserade med-

sig på flera sätt möjligheter att göra sin röst hörd,

borgare har ett människovärde även

medan de lågutbildade arbetarna intar en perifer

om vi kan anses vara värdelösa på

ställning inom det politiska livet. Detta samband

marknaden.”

mellan utbildning och politiskt deltagande samt

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 219

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Av vår undersökning framgår också att det finns ett För klasstillhörigheten går det dock inte att skönja slags kumulativitet i medborgarskapet. De högutbil- en ökad jämlikhet, utan klyftorna är i princip dade arbetar mer än andra med frivilligarbete. oförändrade. Detta gäller till exempel för de skill- Det frivilliga föreningsengagemanget är alltså inte nader som finns ifråga om förmågan att överklaga ett sätt för medborgarna, allra minst för de lågut- beslut samt kontakter med beslutsfattare. Här bildade, att kompensera för bristande resurser i ligger arbetarna fortfarande efter.

andra sammanhang. Det finns betydande skillnader beträffande sys- Sysselsatta och arbetslösa

temtilltro och politiskt självförtroende mellan olika Under 1990-talet har en dimension av den politiska utbildnings- och klassgrupper. Detta gäller i första ojämlikheten som tidigare befann sig i skymundan hand det politiska självförtroendet, där klasskillna- kommit att spela en alltmer framträdande roll. Vid derna är som allra störst. Resultatet är illavars- sidan om klasstillhörighet talar vi nämligen i dag lande, då det bildar en tragisk paradox: det är så om huruvida man över huvud taget har något kallade marknadssvaga grupper, som är mest bero- arbete eller inte. Långtidsarbetslösheten har blivit ende av politiken som arena för att kompensera utbredd i vissa medborgargrupper, däribland ungdenna marknadssvaghet, som i minst utsträckning domar och personer med utländsk bakgrund, där litar på det politiska systemet och sin egen politiska många har svårt att över huvud taget ta sig in på förmåga. Det står alltså utom allt tvivel att det arbetsmarknaden. svenska samhället är politiskt ojämlikt utifrån ett Även om det finns stora variationer inom utbildnings- och klassperspektiv. gruppen arbetslösa framgår det vid 1997 års interv-

juundersökning att det numera finns tydliga skill- Men har denna ojämlikhet förändrats över tid? Av nader mellan sysselsatta och arbetslösa. På de allra Teorell och Westholms 30-åriga tidsserieanalys flesta undersökta områden befinner sig de arbetsframgår att utvecklingstrenden beträffande utbild- lösa på en klart lägre aktivitetsnivå än de arbening är i det närmaste entydig: Den politiska ojäm- tande. likheten minskar hela tiden. Det handlar emellertid Av en annan undersökning genomförd av Jan inte om några stora förändringar, men de går i de Carle framgår att sysselsatta tenderar att vara mer allra flesta av de undersökta områdena åtminstone aktiva i handlingar som håller sig inom det i samma riktning. Två undantag finns dock: för parlamentariska området, medan arbetslösa är mer det första, av dem som någon gång deltagit i en aktiva inom de mer utomparlamentariska handdemonstration var skillnaden mellan olika utbild- lingarna (t.ex. strejker och demonstrationer). Carningsgrupper mycket liten i slutet av 1960-talet, les undersökning gör även gällande att ju oftare medan skillnaderna ökade under 1980-talet. De man hamnar i arbetslöshet, desto mer sällan görs består fortfarande. Hade emellertid frågan gällt det en politisk handling och desto mindre blir sannosenaste året hade skillnaderna varit borta. För det likheten att man över huvud taget kan tänka sig att andra, under det senaste decenniet har skillnaden i göra en handling. fråga om förmåga att överklaga beslut vuxit något, De skillnader som finns mellan sysselsatta och eftersom de lågutbildades förmåga har sjunkit arbetslösa i politisk aktivitet beror emellertid i påunder 1990-talet. fallande liten utsträckning på skillnader i åsikt om

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 220

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Stad och land

hur samhället bör se ut. Carles studie visar att sysselsatta och arbetslösa har liknande preferenser, För motsättningarna mellan städer och landsbygd i det att båda grupperna önskar ett samhälle där har vi bara uppgifter från 1997 års intervjuunderjämlikhet mellan kön och etniska grupper priori- sökning. Sålunda kan inga jämförelser över tid teras framför exempelvis ett utpräglat tekniksam- göras. Det skapas emellertid i Sverige, liksom i hälle med en hög nivå av privata bolag. många andra västeuropeiska länder, ökade klyftor

Historiskt sett kan inte några direkta skillnader mellan olika landsdelar. mellan sysselsatta och arbetslösa skönjas, i fråga om Avfolkningen av landsbygden leder till att dessa deltagande, inflytande och delaktighet. På detta vis delar hamnar på efterkälken gentemot de mer skiljer sig denna dimension från de tidigare under- expansiva regionerna, så som storstäderna och sökta, det vill säga kön, ålder, klass och utbildning. universitetsorterna. Har detta i så fall någon demo- Denna bild bryts alltså med den ökade arbets- kratisk effekt? lösheten under 1990-talet. Nu finns ett växande gap Resultatet från undersökningen visar inga mellan de arbetslösas och de sysselsattas politiska tecken på att boende på landsbygden är politiskt engagemang. svagare än boende i städer, utan beror helt enkelt på

En ökad arbetslöshetsnivå måste dock inte nöd- vilken politisk aktivitet som undersöks. vändigtvis generera en växande politisk ojämlikhet. Medan storstadsbor visar prov på god själv- Det är ju nämligen fullt möjligt att tänka sig att när tilltro, initiativförmåga och förmåga att överklaga arbetslösheten är låg är det bara de värst utsatta i beslut, och ett lågt engagemang för de politiska parsamhället som drabbas, medan det blir mer ”nor- tierna, tar boende på landsbygden exempelvis fler malt” och allmänt accepterat att vara arbetslös vid kontakter med beslutsfattare och är oftare aktiva i högre nivåer. Dessutom har de arbetslösa mer tid, politiska partier. och som nämndes tidigare även anledning, att I ett fall visar boende i stad och samhälle upp ett försöka påverka politiken. jämförelsevis högt engagemang, nämligen i valdel-

tagandet. Men vad beror då den politiska ojämlikheten som Som Ulla Herlitz exemplifierar behöver inte har uppstått på? Frågan har inget entydigt svar, boende på landsbygden generellt leda till en större men en rimlig tolkning är att arbetslösheten har en politisk fattigdom än boende i staden. nedsättande verkan på det politiska självförtroen- Lokala utvecklingsgrupper uppstår ibland i det det. Ett långvarigt utanförskap från arbetsmarkna- demokratiska tomrum som lämnats vid de senaste den resulterar i en känsla av utanförskap även från decenniernas kommunsammanslagningar. Genom den politiska gemenskapen. dessa grupper löser bygdens medlemmar kollek-

Men Teorell och Westholm menar samtidigt att tivt gemensamma problem. denna hämmande konsekvens av arbetslösheten för Det är även ett intressant faktum att dessa i dag det politiska deltagandet följs av den ovan antydda cirka 3 700 lokala utvecklingsgrupperna med över främjande konsekvensen. Arbetslösheten ger ju 70 000 medlemmar engagerar, utan jämställdhetsbåde mer tid och större anledning till att delta i insatser, i det närmaste lika många kvinnor som politiken. De två tendenserna motverkar och kanske män, och i många fall har kvinnor varit initiativ-

98 100 till och med även upphäver varandra. tagare.

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 221

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Vår befolkningsstudie visar i stället att de största låga valdeltagandet i det första valet för utländska problemen finns i storstäderna, där lågutbildade låg- medborgare (1976), då endast cirka 60 procent av inkomsttagare utan någon familjetradition av före- dessa röstade, var visserligen en missräkning, men ningsliv i liten utsträckning väljer att engagera sig. det kunde ses som en del av en inskolningsprocess

för en ny grupp medborgare med rösträtt. Det

övriga politiska deltagandet bland utrikes födda,

Etnicitet

ökade samtidigt i absoluta termer och något märk-

Personer med utländsk bakgrund

bart gap till den övriga befolkningen uppstod inte I takt med den ökade invandringen har det etniska heller. perspektivet blivit alltmer uppmärksammat. I Sve- Vändningen har framför allt kommit under rige är i dag omkring en miljon svenskar invand- 1990-talet. Maktutredningen varnade, utifrån sin rare. När vi nu redogör för invandrares politiska undersökning från slutet av 1980-talet, för ett deltagande måste vi först fråga oss: Vad är en in- växande politiskt utanförskap hos personer med vandrare? Enligt kulturdepartementets defini- utländsk bakgrund. De största och i högsta grad tion är en invandrare en person som själv har alarmerande förändringarna har emellertid inträf- ”vandrat in”. fat efter att dess slutrapport presenterades 1990.

Vid 1994 års val hade valdeltagandet bland de ut- Begreppet invandrare får inte sällan felaktigt ländska medborgarna sjunkit till rekordlåg nivå: beteckna också personer som är födda och upp- endast 40procent deltog i valet. 1998 sjönk andelen vuxna i Sverige. till 35procent.

Vi har av praktiska skäl valt att använda ”per- Den etniska segregeringen, som förvisso inte soner med utländsk bakgrund” – medvetna om att har uppstått under 1990-talet, har dessutom blivit även detta begrepp kan ifrågasättas – för dem ett allt allvarligare problem det senaste decenniet. som antingen själva har invandrat eller de som är Roger Andersson visar i sin studie om segregefödda i Sverige och har minst en förälder som in- ringen i Stockholmsområdet mellan 1990 och 1995 vandrat. De problem som vi nu ska analysera att det under femårsperioden sker en ekonomisk gäller nämligen inte enbart dem som själva invan- och social polarisering så att klyftorna fördjupas drat, utan även dem som är födda i Sverige. mellan personer som bor i skilda områden. De

fattiga blir fler samtidigt som det krävs allt högre När inget annat anges, alltså när vi inte refererar löner för att tillhöra den rikare delen av befolkgenomförda undersökningar, kommer vi därför att ningen. Studien pekar också på att den etniska uppanvända oss av ”personer med utländsk bakgrund” delningen på bostadsmarknaden relativt väl avför att få en bättre bild av problematiken. speglar uppdelningen på arbetsmarknaden.

För 30 år sedan var skillnaderna mellan utrikes Sysselsättningsbortfallet är under perioden födda och infödda svenskars politiska deltagande rekordstort i miljonprogramområdena; i några fall obetydliga. Både vad gäller förmågan att överklaga halveras andelen sysselsatta, medan sysselsättbeslut, ta kontakter med beslutsfattare och deltaga ningen i hälften av de andra bostadsområdena i i offentliga demonstrationer uppvisade utrikes föd- Stockholmsregionen i själva verket ökar. Till viss da ett i det närmaste lika stort deltagande. Det del kan den allmänna nedgången förklara de för-

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 222

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

sämrade villkoren. Dessutom återfinns många av klass och utbildning, spelar roll för det negativa de drabbade inom krisbranscher som hälso- och resultatet. Teorell och Westholm prövar denna sjukvård och byggsektorn, men det stoppar inte möjlighet i sin 30-åriga tidsserieanalys över den Andersson från att dra slutsatsen att krisen har ett politiska ojämlikheten, men finner att skillnaderna etniskt och geografiskt mycket selektivt genom- mellan utrikes födda och infödda i allt väsentligt slag. skulle ha varit desamma även om dessa två grupper

skulle ha sett likadana ut ifråga om dessa tre fak- Utöver detta visar 1997 års medborgarundersök- torer. Inte heller den förändrade etniska sammanning att utrikes födda i alla aspekter av samhälls- sättningen eller den ökade arbetslösheten kan förengagemang, både när det gäller att påverka sin klara de ökade skillnaderna. egen vardag och att påverka samhällsutvecklingen, Teorell och Westholm spekulerar därför:

deltar i klart lägre grad än övriga. De anser sig till exempel ha sämre förmåga att överklaga beslut, ”Om förklaringsfaktorerna inte står att finna hos de har sämre möjligheter till individuell opinions-bild- invandrade själva riktas misstankarna naturligen ning, tar färre kontakter med beslutsfattare samt är mot det samhälle de bosatt sig i. Förklaringen till det i mindre grad aktiva inom föreningar och politiska vidgade gapet tycks i så fall inte ligga i att de partier. På en punkt bryts emellertid mönstret: invandrade haft en särskild oförmåga att ta sig fram Utrikes födda har en större tilltro till det politiska till det politiska skranket. Är det i stället så att

108 111

systemet än befolkningen som helhet. Inte desto skranket är för högt?” mindre har gapet mellan utrikes födda och infödda

svenskar, som vid 1960-talets slut alltså knappt var Invandrarpolitiska kommittén är inne på en liksynligt, och som fram till 1980-talets slut var täm- nande linje. Den menar i sitt slutbetänkande att ligen litet, under detta decennium vidgats avsevärt. personer med utländsk bakgrund måste tillåtas in-

flytande och delaktighet. För att uppnå detta krävs Vad finns det för förklaring till denna oroväckande attitydförändringar i det svenska samhället. I ett utveckling? Att personer med utländsk bakgrund mångkulturellt samhälle måste personer med utskulle vara mindre politiskt intresserade än befolk- ländsk bakgrund ses som en tillgång och inte en ningen i övrigt är svårt att tro utifrån våra under- belastning. Ett sådant synsätt kan ses som en signal sökningar. I Maritta Soininen och Henry Bäcks till det politiska, ekonomiska och kulturella Sverige studie, där utrikes födda ingår i en intervjuunder- att bättre tillvarata hela samhällets resurser. På flera sökning, anser sig omkring två tredjedelar av de till- områden, bland annat på arbetsmarknaden, menar frågade vara mycket eller ganska intresserade av invandrarpolitiska kommittén att detta brister. politik, vilket ju är högre än resultaten från de un- Diskriminering förekommer, vilket tillsammans dersökningar som har riktat sig till hela befolk- med andra faktorer kan förklara den känsla av ningen. Trots de svårigheter som det kan innebära utanförskap som många med utländsk bakgrund att jämföra resultaten från olika undersökningar är känner. det svårt att stödja en sådan tes. Soininen och Bäck stöder på ett indirekt sätt

En möjlig förklaring kan i stället vara att andra teorin att någon form av diskriminering kan vara en underliggande sociala skiljelinjer, så som ålder, av orsakerna till utanförskapet. De menar att på

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 223

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

grund av bland annat diskriminering har utrikes vad gäller nationella minoriteter vilket påverkat födda svårare att få arbete. Arbete är i sin tur en vik- villkoren för bland annat sverigefinnar, tornedaltig del för att nå integration, som är en av två ingar och romer vid sidan av samerna. komponenter i Soininen och Bäcks förklarings- Under de senaste decennierna har en attitydförmodell. Den andra är kulturell orientering, som de ändring skett i samhället. 1983 inledde samerättsmenar kan bidra till att förklara varför utrikes utredningen sitt arbete som bland annat gick ut på födda deltar i lägre grad i politiken än andra. Slut- att undersöka huruvida ett samiskt folkvalt organ satsen som dras är att det är samma invandrar- borde inrättas. Detta resulterade 1989 i ett huvudgrupper som tenderar att stå utanför i alla former av betänkande, där utredningen föreslår att ett direktpolitisk aktivitet: Det är de svagt integrerade i sam- valt sameting inrättas med uppgift att fungera som hället, och det är de som har en kulturell oriente- en statlig myndighet som ansvarar för samering som präglas av svaga grupplojaliteter men politikens utförande. Det var alltså inte fråga om att lydnad inför överheten (så kallade fatalister). skapa någon samisk självstyrelse av den typ som

Av studien framgår att den kulturella orien- den kommunala självstyrelsen utgör, med besluteringen i två frågor är en mindre betydande faktor: tanderätt i vissa frågor, vilket var förhoppningen Det gäller, för det första, det politiska självförtro- hos de samiska organisationerna. endet och för det andra de deltagandeformer som Sametinget inrättades i augusti 1993 efter att det direkt riktar sig mot det svenska politiska systemet. första valet hållits omkring tre månader tidigare. I dessa två fall är det graden av integration som Detta var ett erkännande från samhället av samerensam påverkar de utrikes föddas attityd. Genom nas status som ett eget folk. Dessutom innebar det att arbete ses som en viktig del av integrationspro- att den samiska befolkningen fick ett eget folkvalt cessen ger denna förklaring, till skillnad från vad organ som kunde se till att de samiska intressena som framgår av Westholm och Teorells analys, de tillvaratas i samhällsplaneringen. utrikes föddas prekära situation på arbetsmark- Sametingets sex första levnadsår har emellertid naden en stor betydelse till utanförskapet. inte varit problemfria. Eftersom sametinget är en

Det finns dock anledning att påminna om att statlig förvaltningsmyndighet, som lyder under när det gäller det ideella arbetet i och utanför regeringen, är dess utrymme att agera därför begföreningslivet tycks inte personer med utländsk ränsat och förvaltningsuppgifterna är i stort sett bakgrund avvika från det generella mönstret. De inte vidare än de uppgifter som tidigare låg på de maktproblem som finns är i stället kopplade till den samiska riksorganisationerna. En tydlig skillnad är representativa demokratins domän. dock att Sametinget har initiativrätt i samiska frå-

gor och kan i egenskap av folkvalt organ utöva

De nationella minoriteterna

påtryckning mot andra myndigheter och mot riks- Sveriges enda urbefolkning, samerna, stod under dag och regering. lång tid i stort sett utanför det politiska livet. Den Sammantaget har utvecklingen under 1990-talet lagstiftning som gällde samerna handlade i det gått i positiv riktning för landets enda urbefolknärmaste uteslutande om renskötsel och inte om ning, med Sametingets inrättande som den mest samerna som urbefolkning och etnisk minoritet. betydande förändringen. Vi har ändå anledning att Sverige har även i övrigt saknat en samlad politik vara en aning bekymrade: Exempelvis förefaller

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 224

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Politisk ojämlikhet

Sverige, trots de framsteg som gjorts under senare år, vara det nordiska land som är minst tillmötes- Under senare år har medborgarnas deltagande gående till den samiska befolkningens krav. Både kommit att ändra karaktär. Många har flytt parti- Finland, som instiftade ett representativt same- politiken, den representativa demokratins främsta organ före Sverige, men framför allt Norge visar en kanal. Det är inte bara fråga om en sänkning i större lyhördhet. Bland annat har Norge, men även medlemsantal; 1997 års intervjuundersökning visar Danmark, anslutit sig till 1989års ILO-konvention hur det har skett en betydande minskning av nr. 169 om urfolk och stamfolk i suveräna stater, andelen partiaktiva sedan slutet av 1980-talet. Men som kom till i syfte att ge urfolken stor kontroll det betyder inte nödvändigtvis att medborgarnas över sin egen ekonomiska, sociala och kulturella deltagande, inflytande och delaktighet har minskat. utveckling. Vår egen befolkningsstudie av hela det ideella

Mot bakgrund av detta vill vi påpeka att för- engagemangets omfattning visar på motsatsen, att hållandet mellan majoriteten och en urfolksminori- det under 1990-talet har skett en ökning av det tet inte måste likställas med en konkurrenssitua- sociala engagemanget. Valundersökningarna visar tion, där en vinner kampen om inflytande på även att det inte tycks vara något fel på medborgarbekostnad av den andra. nas politiska intresse, sett i ett historiskt perspek-

Om staten visar tolerans och ger spelrum för tiv. 1998 års undersökning, i vilken 56 procent av urbefolkningen att stärka sin egen identitet, och de tillfrågade anser sig vara mycket eller ganska inte motarbetar detta, är det också troligt att intresserade av politik, är den näst högsta nivån segruppens lojalitet och samhörighet med det övriga dan 1960-talet. Endast 1994 års valundersökning samhället ökar. Detta kan ge en bredare upp- visar på ett större intresse (58 procent). Den långslutning från urbefolkningen i det politiska livet. siktiga trenden beträffande medborgarnas politiska En sådan utveckling ger samhället en demokrati- intresse tycks alltså vara uppåtgående. vinst i och med att det ger jämlikare deltagande, Sammantaget är vi ändå oroade. Exempelvis har inflytande och delaktighet. medborgarna, trots att en viss ljusning kan skönjas,

Under 1990-talet har ett parlamentariskt kom- ett tämligen lågt förtroende för hur det politiska mittéarbete också kommit till stånd när det gäller systemet fungerar. Dessutom har de överlag en låg sverigefinnarnas, tornedalingarnas, romernas och självtilltro, det vill säga de anser sig i jämförelsevis judarnas villkor och möjligheter att hävda sina lägre grad kunna påverka politikens utformning. intressen. Dessa grupper har tillsammans med samerna nu för första gången erkänts som officiella Vi kan ännu inte tala om att det existerar ett jämlikt nationella minoriteter i Sverige. Riksdagens beslut medborgarskap i Sverige. Medborgarnas deltaganhösten 1999 om Sveriges anslutning till Europa- de, inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan rådets ramkonvention beträffande nationella olika samhällsgrupper. minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk lägger en sentida grund Det finns dock ett flertal positivatendenser: För det för en samlad minoritetspolitik med möjlighet till första har det under de senaste 30 åren skett en utökad autonomi för de berörda grupperna i kraftigt ökad jämlikhet mellan könen. Kvinnor är Sverige. formellt jämställda med männen. Andelen kvinnor

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 225

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

inom riksdag och regering har exempelvis kraftigt ser vi tecken på hur lokala initiativ har vuxit fram ur ökat under senare år. Det finns dock fortfarande det demokratiska tomrum som följde av kommunområden där män dominerar, till exempel inom sammanslagningarna, medan det sociala kapitalet i partipolitiken, fackföreningsstyrelser, på höga pos- storstadsområdena hotas. ter i näringslivet och på andra höga maktpositioner Ett fjärde framsteg är samebefolkningens ökade i samhället, till exempel inom den ekonomiska deltagande i det svenska samhället, framför allt tack politiken. Men även dessa områden utvecklas mot vare Sametingets inrättande. Som vi pekade på en ökad jämlikhet. En fortsättning av denna ökade ovan återstår emellertid fortfarande en del problem jämlikhet är i synnerhet viktig beträffande den eko- att lösa: Exempelvis tycks inte Sametingets innomiska politiken, som under senare år har fått allt rättande ha inneburit den ökning av samernas reella större betydelse. Den ekonomiska makten, som möjligheter till inflytande som samerna hade finns dels i det privata näringslivet, dels hos politi- hoppats på. Majoritetssamhällets lyhördhet genteker inom ekonomiskt orienterade områden, är i mot samernas krav måste förbättras ytterligare. huvudsak männens maktdomän. Tolerans, öppenhet och insikt om alla kulturers lika

Utöver ojämlikheter mellan könen i form av värde måste prägla samhällets relation med vår reellt maktutövande handlar ojämlikheten mellan urbefolkning och andra etniska minoriteter. könen ofta om skillnader i möjlighet till ett själv- Utvecklingen är emellertid oroande i några avständigt medborgarskap, vilket bland annat Boje seenden: Skillnaderna mellan olika åldersgruppers visar i sin studie. Vi anser mot bakgrund av detta att politiska engagemang kvarstår. Trots ökad utbilddet fortsatta jämställdhetsarbetet måste fortgå för ningsnivå deltar fortfarande unga i mindre utatt kvinnor på alla nivåer i samhället ska kunna sträckning än medelålders. Beträffande gamla är agera på lika villkor som männen. Den positiva situationen mer tvetydig. Pensionärer uppvisar en trenden får inte leda till att man slår sig till ro. lägre grad av direkt politiskt deltagande, medan

Den andra positiva tendensen är att skillna- deras ideella engagemang faktiskt är större än vad derna mellan medborgare med olika utbildnings- det är för medelålders. nivå minskar. Visserligen finns fortfarande bety- Utöver att skillnaderna mellan olika åldersdande skillnader mellan hög- och lågutbildades grupper kvarstår, framför allt mellan ungdomar politiska engagemang, men de förändringar som och medelålders, är vi bekymrade över att klassskett under senare år pekar alla i riktning mot ett klyftorna består. Inte minst gäller detta i fråga om mer jämlikt deltagande. Mer oroande är i stället att systemtilltro och politiskt självförtroende, som ju skillnaderna mellan olika utbildningsnivåers sys- är centrala förutsättningar för att deltaga och temtilltro och politiskt självförtroende fortfarande påverka. är stora.

Nya konfliktlinjer

Även i ett tredje avseende har vi anledning att se förhållandevis positivt på den senaste tidens ut- 1990-talet har dessutom skapat två förhållandevis veckling. De motsättningar som finns mellan stad nya konfliktlinjer, nämligen den mellan sysselsatta och land visar sig i våra studier inte ha någon nega- och arbetslösa samt mellan personer med utländsk tiv effekt på demokratin. Boende på landsbygden bakgrund och den övriga befolkningen. Utöver de är inte politiskt svagare än boende i städer. Tvärtom redan existerande klyftorna har alltså nya sprickbild-

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 226

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

ningar öppnat sig. Två i sig heterogena samhälls- träder dem. Studier vittnar om hur arbetslösa, som grupper, som tidigare inte har skilt sig i någon stör- faktiskt tar initiativ och försöker påverka sin situare utsträckning gentemot den övriga befolkningen, tion, oroväckande sällan lyckas i sitt påverkansförär på väg att bli i det närmaste politiskt marginalis- sök. Man vill men kan inte påverka. erade. Personer med utländsk bakgrund, i synnerhet

de med utomeuropeisk bakgrund, och arbetslösa, Skillnaderna mot en annan grupp medborgare är i synnerhet de långtidsarbetslösa, är 1990-talets sto- slående: Det gäller den relativt nya grupp passiva, ra förlorare avseende politisk mobilisering. Dessa som utgörs av unga, framgångsrika och resurs-

båda grupper har genomgående lägre delaktighet starka, oftast män, med både god systemtilltro och och deltagande än befolkningen i övrigt. gott politiskt självförtroende. Deras passivitet gentemot politiken har av allt att döma helt andra Vi ser dessvärre inga tendenser till att det mönstret grunder än att de upplever vanmakt. Fortfarande under överskådlig tid kommer att ruckas. Detta vet vi för lite om dessa för att vi med säkerhet ska kan på längre sikt komma att betyda att vi får en be- kunna slå fast orsakerna till varför de vänder polititydande andel medborgare som är permanent ken ryggen. En tänkbar anledning är att de anser att utanför det politiska beslutsfattandet, och vars verklig makt och inflytande inte kan nås genom att intressen sällan eller aldrig blir representerade. Från engagera sig via de traditionella politiska kanalerna. demokratisk synpunkt är en sådan utveckling mot- Maktens korridorer har förflyttats bort från den bjudande. representativa demokratins arenor.

Passivitet behöver emellertid inte nödvändigtvis vara ett tecken på att medborgarna upplever vanmakt och utanförskap. Det kan även vara en signal om att man känner en relativ tillfredsställelse med hur det politiska systemet fungerar. Visserligen klagas det på politiker, men så länge saker och ting fungerar någorlunda väl fortsätter medborgarna att gå och rösta. I övrigt engagerar man sig emellertid för andra och mer intressanta saker än politik. I sin

Röst från Demokratitorget

uppsats argumenterar Tommy Möller för att detta gäller för den stora merparten av medborgarna. ”Jag tror att det finns ett dolt

Men från mängden skiljer sig, enligt Möller, intresse för politiken i Sverige som bland annat just vissa grupper av invandrare och inte kommer att komma fram om arbetslösa. Den passivitet som är utbredd bland inte politiker ser till att ungdomar dessa medborgare är främst ett uttryck för den känner att deras åsikter verkligen vanmakt de känner. Upplevelser av politiskt och sobetyder något, och att man cialt utanförskap är vanliga och gentemot staten verkligen tar deras kommentarer finns ofta ett utbrett klientilistiskt förhållningssätt. De upplever att ingen lyssnar och att ingen före- och förslag på allvar!”

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 227

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Bekämpa utanförskapet!

förståelse från det etablerade samhället för det Mot bakgrund av vad som hittills har sagts vill vi ar- utomparlamentariska deltagandet och för direktgumentera för att prioritera följande tre medborgar- aktioner, som ett flertal av de nyare sociala rörelgruppers deltagande, inflytande och delaktighet: serna använder sig av. Men med bristande förståelse ungdomar, (långtids-) arbetslösa och personer med vinner den traditionella politiken inte tillbaka nåutländsk bakgrund. Ingen möda får sparas när got förtroende. Snarare tvärtom.

det gäller att finna nya former för att bejaka och förstärka deras politiska engagemang samt fördjupa Endast med en fungerande dialog mellan ungdomar deras medborgarskap. i dessa grupper och de etablerade organen kan de senare återfå sitt förlorade förtroende. Underlåter

Utanförskapet tar sig flera uttryck den traditionella politiken att lyssna till dessa ”Vi kan aldrig ta demokratin för given. Den måste grupper riskerar dessutom ett viktigt engagemang alltid återerövras.” Budskapet känns vid det här att förbytas i ökad marginalisering, och ett redan laget igen, eftersom det ofta används av demo- existerande utanförskap till onåbar extremism. kratins främsta förkämpar. Detta arbete bör främst riktas mot dagens barn och ungdomar. I de kulturer ungdomar utvecklar synliggörs dess-

1990-talets ungdomar har växt upp i ett sam- utom morgondagens konflikter, vilka i dag är mothälle som har präglats av åtstramningar och ned- sättningar som rör sig under ytan i samhället. Ungskärningar i den offentliga sektorn. Ungdomarna domskulturen kan, som Ove Sernhede uttrycker har för detta fått betala ett högt pris bland annat i det, ”därvidlag liknas vid en seismograf.” form av ökad arbetslöshet. Dels har de själva haft Ungdomar utgör därför en alltför viktig resurs svårt att komma in på arbetsmarknaden, dels har och bär på alltför unika kunskaper för att lämnas sociala problem uppstått till följd av att föräldrar till utanför. barn och ungdomar har förlorat sina jobb. Detta Ett konkret exempel på en konflikt som synligbland mycket annat ligger till grund för det utan- gjorts i ungdomskulturen är den växande rasismen förskap som många av dagens ungdomar känner. och nynazismen. Dessa är dock i sig inga ung-

Samtidigt noterar vi att det finns särbestäm- domsproblem, utan speglar ett betydligt djupare melser för unga inom olika lagstiftningsområden problem: De växande klyftorna i samhället och en som oavsiktligt leder till att ungdomar missgynnas avtagande respekt för människors lika värde. Likoch negativt särbehandlas. Det gäller t.ex. när väl har rasistiska och nynazistiska organisationer sociala förmåner förses med särskilda villkor för bland annat lockat till sig ungdomar, varav många yngre medborgare. känner sig åsidosatta och svikna av samhället. Mot

I takt med denna utveckling minskar många detta, menar vi, måste staten ta krafttag, och här har ungdomars förtroende för de politiska partierna skolan en viktig funktion att fylla. Upplysning om och den traditionella politiken, som de anser inte är demokrati och dess alternativ bör ges till eleverna till för dem. Många ungdomar väljer i stället att redan i tidig ålder. God kunskap om den plattform engagera sig i andra former, såsom till exempel på vilken vårt samhälle är uppbyggt, liksom om enfrågerörelser. Detta engagemang måste samhället dess förutsättningar, behövs för att försvara och ta tillvara. Som vi visat finns i dag en bristande stärka det svenska folkstyret.

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 228

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Utanförskap på arbetsmarknaden blir ett poli-

Denna smittspridning är i högsta grad allvarlig och

tiskt utanförskap

visar hur en försämrad situation på arbetsmark- Ungdomar är nära kopplade till den andraav de tre naden dämpar det medborgerliga samhällsengagemedborgargrupperna, den heterogena gruppen manget, vilket bland annat Carle visar i sin studie. arbetslösa och i synnerhet de långtidsarbetslösa, i Vi oroas, mot bakgrund av detta, över att de som ur och med att ungdomar som nämndes ovan har en synvinkel har störst anledning att delta för att drabbats hårt av 1990-talets kraftigt ökade arbets- förändra sin situation i minst utsträckning gör det. löshet. De negativa effekter som arbetslösheten för

Etnicitet är ett nytt klassmärke

med sig för de drabbade individerna har i Sverige under 1990-talet inte begränsat sig till att omfatta Utöver den kraftigt ökade arbetslösheten är vår tids ekonomiska förluster och sociala problem, bland mest dramatiska förändring i det svenska samhällsannat i form av en upplevd känsla av utanförskap klimatet det politiska utanförskap som har drabbat från just arbetsmarknaden. många personer med utländsk bakgrund. Etnicitet

har under 1990-talet kommit att bli ett nytt klass- Många långtidsarbetslösa drabbas även av ett poli- märke. tiskt utanförskap, med ett försvagat politiskt själv-

förtroende och där relationen till politiker och det Därför är personer med utländsk bakgrund den politiska systemet i huvudsak präglas av misstro tredje medborgargruppen som vi vill ägna särskild och vanmakt. De tror sig inte själva kunna påverka uppmärksamhet. samhällsutvecklingen i någon större utsträckning Vi syftar då främst på personer med utomoch inte heller hyser de någon större tilltro till att de europeisk bakgrund. Flera av våra studier indikerar valda politikerna verkligen tar till sig det medbor- att demokratiseringen måste inriktas på att i första garna har att säga. hand omfatta unga och arbetslösa personer med

utomeuropeisk bakgrund. Det är dessa som har

drabbats hårdast av 1990-talets höga arbetslöshets-

nivå. Det finns inom denna heterogena grupp

etniska grupper där inte ens en fjärdedel av dem i

arbetsför ålder (20–64 år) har ett arbete. Det gäller

Röst från Demokratitorget

till exempel människor födda i Somalia och Irak.

”Jag tror att Sveriges politik måste

Denna utveckling har gett en extrem segrege-

förändras så att alla – oavsett

ring, framför allt i storstäderna, där det finns stadshärkomst – kan leva i vårt gemen- delar i vilka en stor majoritet av hushållen söker samma samhälle utan att känna sig socialbidrag. Den genomsnittliga disponibla indiskriminerade eller privilegierade. komsten per hushåll i dessa stadsdelar är mycket

lägre än andra stadsdelar. Exempelvis finns i Göte-

Först då kommer ”soffliggarna” att

borg och Malmö områden med, som Sernhede förlora valen. Först då kan vi säga 126

uttrycker det, ”extremt låga inkomster,” där per-

att Sverige är ett demokratiskt

soner med utländsk bakgrund utgör 90 procent av

land.”

befolkningen. Som ett ytterligare exempel kan

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 229

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

nämnas att barnfamiljer i Rosengård (Malmö) pet och icke-tillhörigheten i det svenska samhället redan 1994 i genomsnitt hade 156 000 kr lägre är lika utbredd hos dem som är födda i Sverige disponibel inkomst än vad genomsnittsinkomsten (”man är svensk men ändå inte”) som hos dem samma år var för Stockholms stad. som flyttat hit. För dessa ungdomar, som till och

med är födda i Sverige, hur mycket är integration Detta tillsammans gör att vi numera tvingas tala om som förklaring värd för dem? ”ghettoisering” som en svensk realitet och om ett

återinträde av fattigdom i det svenska samhället. Ett samhälle med etniskt påtvingade gränser, där

personer av visst ursprung och viss hudfärg ten- Den svåra situation på arbetsmarknaden som har derar förpassas till andra klassens medborgare, mött personer med utländsk bakgrund har haft en måste i stället rannsaka sig självt. För att integration hämmande effekt på integrationsprocessen. Till- är nyckeln som kan låsa upp dörren för personer gången till arbete är en central del av integrationen. med utländsk bakgrund, får det svenska samhället Hur integration i sin tur påverkar det politiska del- dock inte svära sig fritt från skuld genom att enbart tagandet visar Soininen och Bäck i sin studie: hävda att ”integration tar tid”. Integration är av avgörande betydelse för det poli- Vi håller därför med Invandrarpolitiska komtiska självförtroendet samt för det deltagande som mittén om att det även krävs en förändring av värdirekt riktar sig mot det svenska politiska systemet. deringar gentemot personer med utländsk bak- Man kan emellertid, utifrån deras studie, heller inte grund. utesluta att kulturell orientering till viss del kan för- Detta gäller inte minst i arbetslivet, där i synklara att det är personer av samma nationella nerhet personer med utomeuropeisk bakgrund ursprung som tenderar att avstå från att deltaga. ofta diskrimineras. I anställningssituationer där

Huvudförklaringen tycks ändå vara integra- det inte finns någon meritmässig skillnad mellan tion. Och integration tar tid. Det visar också de två sökande strävar man alltför ofta efter att anstältidiga svenska efterkrigserfarenheterna av arbets- la personer som ”passar in”, det vill säga personer kraftsinvandring. Trots att dåtidens invandrare som i hög grad har en liknande bakgrund och liksnabbt fick arbete tog integrationsprocessen lång nande föreställningar som övriga anställda, i stället tid. för att värdesätta en mångfald av erfarenheter, idéer

Mot denna bakgrund oroas vi över den onda och synsätt. Att sträva efter sådan likformighet är spiralen av hög arbetslöshet och politiskt utanför- varken människovärdigt eller ett effektivt tillvaraskap, som nu ofta drabbar personer med utländsk tagande av samhällets resurser. bakgrund. Långtidsarbetslösheten är ett förhållandevis nytt fenomen som har försvårat ytterligare Vi har dessutom alltför länge underlåtit att aktivt ta för personer av utländsk härkomst, som har kom- strid mot diskrimineringen. Genom att förbli passiva mit till Sverige under senare år. har vi i stället indirekt legitimerat den. Det svenska

samhället måste därför börja se personer med Hur lång tid får då integration ta? Av Sernhedes utländsk bakgrund som just resurser, som hittills studie om ungdomar i multietniska bostadsområdet inte har tillvaratagits i den utsträckning som de Hammarkullen i Göteborg framgår att utanförska- själva och ett demokratiskt samhälle förtjänar.

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 230

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Det krävs kraftansträngningar för att bekämpa det Arbetet att utbreda den politiska jämlikheten får inte utanförskap som många personer med utländsk upphöra. Utifrån bitvis mycket goda erfarenheter bakgrund brottas med i dag. Vi måste aktivt verka av att fördjupa folkstyrelsen för olika medborgarför att inkludera dessa medborgare på alla sam- grupper måste demokratiseringen fortsätta. Delvis

hällsområden; i arbetslivet, i politiken och i före- nya konfliktlinjer gör att medborgare upplever poli-

ningslivet. ”Invandrarfrågan” får nämligen inte tiskt utanförskap. Målet är alltfort att vi ska vara

enbart ses som eländespolitik som utförs av social- politiska jämlikar. tjänsten.

De politiska partierna måste i stället lyfta upp det etniska perspektivet på samma sätt som man gjort med könsperspektivet. För detta krävs emellertid vilja. Det svenska samhället måste möjliggöra för personer med utländsk bakgrund att utöva ett självständigt medborgarskap. Först när det uppfattas som reellt möjligt kan man förvänta sig att medborgarna tar det initiativ som krävs för att utöva det. Fram till dess består eller ökar utanförskapet. Den obesvarade frågan är hur långt det måste gå innan vi reagerar.

Ett medborgarskap med verkliga möjligheter till inflytande

Ett stärkt medborgarskap, i form av ett ökat deltagande måste följas av reella möjligheter till inflytande. I flera avseenden är också den svenska folkstyrelsens utveckling mycket positiv. Med flera Röst från Demokratitorget mått mätt ökar den politiska jämlikheten.

”Massmedia, politiker, olika myndigheter

Men som vi visat i tidigare kapitel pekar flera

och institutioner som är ansvariga för

tecken på att den verkliga makten numera i viss ut-

samhället, argumenterar, analyserar och

sträckning finns bortom den representativa demokratins korridorer. Det måste vara en central upp- skriver om invandrarna när de begår brott, gift för den representativa demokratin att kräva när det finns rasmotsättningar eller när de makten tillbaka. Det krävs också en lyhördhet och har politiska kampanjer, men när det gäller förståelse från beslutsfattare, samt en vilja att ta till

någon konkret åtgärd för att ta itu med

sig medborgarnas idéer, synsätt och arbetssätt.

invandrarnas problem lyser de med sin

Utan möjligheter till verkligt inflytande kommer

frånvaro, det är därför som vi måste göra

medborgarnas engagemang inte bli något annat än

en insats i den politiska sfären i Sverige.”

meningslöst.

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 231

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

1 Hadenius 1999 45 Petersson et al. 1998, som mäter andelen medborgare 2 Hadenius 1999 som arbetat i aktionsgrupp. 3 SOU 1990:44, s. 195 46 Hebert & Jacobsson 1999, som även de är av denna 4 Micheletti 1996 uppfattning. 5 Larsson, S. 1999 47 Hebert & Jacobsson 1999 6 Se t.ex. Micheletti 1996 och Elvander 1969 48 Hebert & Jacobsson 1999 7 Det korporativistiska systemet förklaras mer utförligt i 49 Hebert & Jacobsson 1999

kapitlet om lobbning 50 Se dom i Karlskoga tingsrätt, som refereras i Hebert & 8 Micheletti 1996 och SOU 1990:44 Jacobsson 1999 9 Thörn 1999 och Micheletti 1996 51 Lindgren 1999

10 För närmare information om det minskade 52 Svallfors 1999

samarbetet mellan stat och organisationsväsendet se kapitlet 53 Bennulf och Hedberg 1999 om lobbning 54 Petersson et al. 1998

11 Thörn 1999 och SOU 1990:44 55 Petersson et al. 1998 12 SOU 1990:44. Se även Petersson, Westholm & 56 Petersson et al. 1998

Blomberg 1989 57 SOU 1990:44 13 Petersson et al. 1998 58 Petersson et al. 1998 14 Se även följande kapitel 59 Undersökningen försöker kartlägga medborgarnas 15 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999. Se även informella insatser inom och utanför föreningslivet samt

Petersson et al. 1998 insatser i det egna hemmet för någon som är sjuk etc. 16 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 60 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 17 Se även Petersson et al. 1998, som kommer fram till samma 61 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999

slutsats. 62 Oskarson 1999; Siim 1999; Eduards 1993; Wendt Höjer & 18 Se Wijkström 1999 Åse 1996 19 Petersson et al. 1998 63 Hernes 1982; Rönnblom 1997 20 Trägårdh 1999 64 Wendt Höjer & Åse 1996; Hultman 1999 21 Larsson, S. 1999 65 Jónasdóttir 1988; Jónasdóttir 1998 22 Lindgren 1999 66 Lovenduski & Norris 1993 23 Lindgren 1999 67 Christensen 1999 24 För en närmare analys om lobbning och opinionsbildning 68 Karvonen & Selle 1995

inom organisationslivet, se kapitlet om lobbning 69 Christensen 1999 25 Petersson et al. 1998 70 Christensen & Raaum 1999; della Porta, Kriesi & Rucht 1999 26 Se t.ex. Lundström & Wijkström 1995 och Wijkström 1999 71 Petersson 1989 27 Lundström & Wijkström 1995. Se även Jeppsson Grassman 72 Petersson et al. 1998

& Svedberg 1999 73 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 28 Herlitz 1999 74 Teorell & Westholm 1999 a 29 Se t.ex. Thörn 1999 75 http.www.ipu.org/wmn-e/word. 30 Thörn 1999, s. 451 76 Svallfors 1999 31 Thörn 1999 77 Boje 1999 32 Sörbom 1999 78 SCB 1998 33 Se t.ex. Wijkström 1999 79 Wängnerud 1997 34 Hebert & Jacobsson 1999 80 Teorell & Westholm 1999 a 35 Wijkström 1999 81 Teorell & Westholm 1999 a. Se även Petersson et al. 1998 36 Thörn 1999 82 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 37 Thörn 1999. Se även SOU 1996:181 83 Oscarsson 1998 38 Pamlin 1998 84 Petersson et al. 1998; Oscarsson 1998. Svallfors 1999 resultat 39 Aftonbladet 1999–12–04 ger till skillnad från Petersson et al. ett mer pessimistiskt 40 Lindquist 1999 resultat beträffande ungdomars politiska självförtroende. 41 Rent tekniskt är det möjligt att spåra de ansvariga, men det är 85 Möller 1998

en fråga om resurser, kunskap och internationellt samarbete. 86 Thörn 1999

Taloyan 1999 87 Med klasser avses, då inte annat anges, tjänstemän, företagare, 42 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 arbetare respektive lantbrukare. 43 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 88 Petersson et al. 1998 44 Gidlund & Möller 1996 89 Petersson et al. 1998och Teorell & Westholm 1999 a

41285-193-232 0-03-24 07.11 Sidan 232

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

90 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 117 Soininen & Bäck1999 b 91 Klassbegreppet har i Svallfors undersökning tre huvud- 118 Teorell & Westholm 1999a

grupper: arbetare, tjänstemän och företagare. Lantbrukare är 119 Teorell & Westholm 1999a alltså i hans undersökning inte en egen klass. 120 SOU1996:55

92 Svallfors 1999 121 Observera att vi utifrån valundersökningarna kan dra 93 Teorell & Westholm 1999 a slutsatser om den historiska utvecklingen. Däremot ger olika 94 Detta resultat, att skillnaderna minskar mellan de olika aktuella undersökningar olika resultat beträffande det

utbildningskategorierna men inte mellan klasserna, kan enligt politiska intresset i dag. Se t.ex. Svallfors 1999. undersökningen inte förklaras med att det finns en allt svagare 122 Det bör förtydligas att de tre grupperna inte är rangordnade

koppling mellan utbildningsnivå och klasstillhörighet. Någon efter någon prioritetsordning. De nämns i stället i den ordning

sådan tendens går ej att skönja. Teorell & Westholm 1999 a de tas upp i kapitlet. 95 Teorell & Westholm 1999 a 123 Sernhede 1999, s. 291 96 Carle 1999 124 Carle 1999 97 Carle 1999 125 Carle 1999, Sernhede 1999, Bennulf och Hedberg 1999, 98 Teorell & Westholm 1999 a Soininen och Bäck 1999 b 99 Petersson et al. 1998 126 Sernhede 1999, sid. 273 100 Herlitz 1999 127 Se t.ex. Sernhede 1999som diskuterar ghettoisering och 101 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 fattigdom som svensk företeelse. Bland annat citeras Victor, 102 Ds 1999:48 19år och boende i Hammarkullen i Göteborg, som menar att 103 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har Hammarkullen egentligen är ett reservat, liksom Rinkeby är i

framfört kritik mot kulturdepartementets definition. DO Stockholm. menar att definitionen bl.a. åsidosätter andra etniska faktorer, 128 Sernhede 1999, s. 265 såsom språk och trosbekännelse. Den innebär i stället en 129 Sernhede 1999 kategorisering av personer i endast två grupper, varvid den 130 Det är svårt att vetenskapligt bevisa att diskriminering före-

styrande faktorn är om man är född i Sverige eller ej. kommer på arbetsmarknaden. Docent Lois Wise, som under

http://www.do.se/template.pl?id=322. (2000–01–21) cirka tio år studerat den svenska arbetsmarknaden, är emeller- 104 Teorell & Westholm 1999 a tid en av dem som menar att många svenska företag utesluter 105 Bäck 1999 vissa medborgargrupper (se Dagens Nyheter 1996–02–04). 106 SOU 1990:44 Under 1990-talet har i medierna också uppmärksammats hur 107 Andersson, R. 1999 arbetsgivare sorterar bort ansökningshandlingar med främ- 108 Petersson et al. 1998 mande namn (se t.ex. Dagens Nyheter 1994–12–28, Skånska 109 Soininen & Bäck 1999 b Dagbladet 1990–11–14, El-Abed, H, ”Att byta identitet”, 110 Teorell & Westholm 1999 a Pockettidningen R, nr. 3, 1996). Det stämmer väl i linje med 111 Teorell och Westholm 1999s. 42 vad som framgår i en uppsats i en av våra forskarvolymer, 112 SOU 1996:55 skriven av Ove Sernhede, där en tonåring i invandrartäta 113 Kulturell orientering har mätts med hjälp av 15attitydfrågor Hammarkullen säger: ”Hip hop är vår kultur, de fattigas

om stat, grupper och individer. kultur. Musik är det enda vi kan göra för att få det bra. Det 114 Soininen & Bäck 1999 b spelar ingen roll hur bra betyg du har, heter du Muhammed 115 Soininen & Bäck 1999 b får du inga jobb, men med rappen kan vi komma fram” 116 Jeppsson Grassman & Svedberg 1999 (Sernhede 1999, s. 279).

41285-233-252 0-03-24 07.17 Sidan 233

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Den mångvetenskapliga demokratiforskningen

41285-233-252 0-03-24 07.17 Sidan 234

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Den mångvetenskapliga demokratiforskningen

Den politiska demokratin har alltsedan antiken utgöra slutpunkten för studiet av den svenska folkvarit ett ideal för många samhällsbyggen. Detta styrelsen. Utredningens uppfattning är att den ideal har ofta vilat på en värdegrund där politisk svenska demokratiforskningen i detta skede måste jämlikhet, delaktighet och öppenhet utgjort cent- ges tillräckliga resurser för att gå vidare utifrån rala hörnstenar. Demokratin har samtidigt alltid detta underlag. Det är även viktigt att ta fram en fungerat som en kritisk teori i förhållande till det mer policyorienterad kunskap som särskilt tar sikte existerande samhället. Skillnader mellan ideal och på demokratifrämjande insatser. verklighet har ofta kunnat påvisas. Drygt ett hundra forskare inom samhällsveten-

Samhällen präglas av olika politiska kulturer, skap och humaniora har i sina bidrag till utredförändringar och skiftande maktförhållanden. ningen belyst olika aspekter av den svenska folk- Folkviljans förverkligande har därför haft många styrelsen. Erfarenheten visar att ett brett anlagt uttryck under historiens gång. Den representativa perspektiv på demokratifrågorna varit utomdemokratin växte fram i vårt land under 1900-talet ordentligt värdefullt. Traditionellt har demokratii ett nära samspel med folkrörelser och masspartier. forskningen i hög grad varit statsvetarnas domän – Det var också med demokratin som instrument och deras position där torde också fortsättningsvis som de stora sociala reformerna genomfördes. vara stark. Men om statsvetare, sociologer, kultur- Under det senaste decenniet har det dock blivit geografer, jurister, ekonomer, historiker och flera uppenbart att den mogna industristaten inte utgör andra, gemensamt tar sig an denna uppgift ökar historiens slut utan att nya samhällsförändringar mångfalden i kunskapsuppbyggnaden och därmed äger rum på ett sätt som knappast kunde förutses även kvaliteten i underlaget till det offentliga samvid den representativa demokratins genombrott. talet om demokrati.

I Demokratiutredningens rapporter har detta De olika verklighetsbilder och teoretiska införändringsperspektiv varit framträdande. En vik- fallsvinklar som den mångvetenskapliga forsktig slutsats är att de utförda analyserna inte kan ningen genererar är således fruktbar. Den ökar inte

41285-233-252 0-03-24 07.17 Sidan 235

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

minst medvetenheten om komplexiteten kring forskningsinsatser. En av de stora framtidsfrågorna demokrati: De många olika förutsättningarna, är exempelvis om det ligger inom möjligheternas demokratins behov att utvecklas och erövras av ram att kunna skapa ett europeiskt demos och därnya generationer, demokratins sårbarhet men ock- med förutsättningar för en fungerande europeisk så möjligheterna att skapa medborgaranda och demokrati sådan vi känner den från nationalstaten. demokratiska institutioner. Skalproblemen i fråga om demos är påtagliga.

Utredningen vill utifrån sitt arbete peka på be- De förminskas inte heller av att mängden av funkhovet av ökad forskning inom framförallt fem tionella demos utgår från principen om likhet och problemområden. Gränserna mellan områdena är inte kräver geografisk närhet utan skär rakt genom på intet sätt skarpa, ibland finns starka kopplingar de geografiska uppdelningarna. Dessa gemenskaoch i viss mån överlappningar. per kan bygga på etnicitet, kön, yrke, livsstil eller

skiljelinjer som exempelvis centrum – periferi. Här

torde den nya informationstekniken kunna bidra

Fem forskningsområden

till att underlätta kontakter och minska avstånd i

Demos

tid och rum. I takt med den snabbt tilltagande globaliseringen Det är inte bara nationalstaten som är under och internationaliseringen har den principiella omvandlingstryck – de regionala och lokala strukfrågan om vad som utgör demos (folk) för en turerna är också utsatta för betydande förändpolitisk styrelse (kratia) blivit alltmer vital. Ytterst ringar. Hur påverkas människor i den lilla världen är det demokratin som skapar den moraliska grun- av globaliseringen? Vilkas samtycke krävs för att den och legitimiteten för den politiska styrelsen. utnyttja kvaliteterna i lokalsamhället? Vilken roll Det existerar dock en mångfald demos – traditio- kan IT få för att underlätta förhållandet mellan det nellt med den territoriella principen om närhet och globala och det lokala? människors permanenta vistelse inom ett visst geo-

Representation

grafiskt område som utgångspunkt. Den representativa demokratin sammankopplades med terri- Vi har sett tendenser till en utveckling bort från den torialstatens framväxt och har i detta sammanhang representativa modellen, ja själva representationsett par hundra års idétradition att falla tillbaka på. I tanken. En sådan är ökade krav på direktdemode förändringsmönster som nu kan ses försvagas kratiskt deltagande i form av folkomröstningar på sambandet mellan beslutsfattande och det politiska olika nivåer, folkinitiativ, direkt medverkan genom deltagandet. Hur ska människor som är berörda IT, öppna nämndmöten etc. En annan tendens är kunna få politiskt inflytande i en internationali- brukardeltagande inom främst skola och omsorg. serad värld? Vilkas samtycke är nödvändigt för att Utvecklingstendenserna kan ses som en följd av att legitimera beslut som rör exempelvis miljöför- legitimiteten sjunkit i förankringsstrukturerna, störing, handelsvillkor och aids? Inför vilken val- främst genom försvagning av de politiska partierna. manskår är beslutsfattare ansvariga? Med personval, däremot betonas tydligare repre-

Kopplingarna mellan demos och begrepp som sentationen. suveränitet och identitet är betydelsefulla. EU upp- På de nyaste politiska arenorna – EU och regivisar i detta avseende behov av mångvetenskapliga onerna – bedöms den representativa modellen ha

41285-233-252 0-03-24 07.17 Sidan 236

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

en svagare ställning. I stället är det andra strukturer Utan opinionsbildning i någon form blir både ett som erövrat positioner. Det är av största vikt att identitetsskapande och en politisk socialisauppmärksamt följa vad som sker med de demo- tionsprocess lidande. Mediernas betydelse för kratiska formerna. dessa processer är en central aspekt, inte minst

Hur kan IT användas för att förstärka och eftersom demokratin är beroende av debattordning bredda det politiska deltagandet – både inom i samhället. Förutsättningarna för opinionsbildramen för den representativa modellen och i de mer ning i fråga om offentligt rum är dock varierande. I direktdemokratiska formerna? Vilka vinner respek- vissa kommuner, liksom i flertalet regioner, är tive förlorar i inflytande när den representativa mo- situationen torftig och innebär att det i hög grad dellen försvagas? Innebär utvecklingen av de saknas mötesplatser för det offentliga samtalet. direktdemokratiska formerna att de starka med- Språkliga olikheter kan medföra att färre offentliga borgargrupperna stärker sina positioner och att det rum skapas. Så är bl.a. fallet inom EU där unionspolitiska deltagandet får en elitistisk inriktning? medborgarna, som vi visat, i hög grad saknar euro- Under vilka villkor dämpar respektive förstärker peiska medier vilket försvårar villkoren för eurolobbningen den politiska ojämlikheten? peisk opinionsbildning.

IT torde i detta sammanhang kunna få en vik-

Identitet, socialisation och opinionsbildning

tigare roll för att skapa nya mötesplatser och öka Identitet handlar om tillhörighet till en gemenskap effektiviteten i kommunikationen mellan olika och ger grund för ett ”vi” och ett ”dom”. Identitet aktörer. har redan blivit ett mångvetenskapligt forsknings-

Judikaliseringen av politik

område av betydande vitalitet där bl.a. pedagoger studerar identitet och kommunikation, sociologer Medlemskapet i EU gav en ökad medvetenhet om uppmärksammar identiteter hos olika grupper och de skilda traditioner som finns inom det politiskt – psykologer antal möjliga identiteter. Bland stats- administrativa området i Europa. I EU möts den vetare och historiker är intresset ofta inriktat mot franska och den nordiska, den förra som betonar nationalism, nationsbyggande, identiteter i olika maktdelning och domstolarnas överhöghet, medan politiska gemenskaper som skapats under sekler den nordiska har sin grund i idén om folksuveoch en ny europeisk identitet. räniteten. Även om det i Sverige finns en viss lag-

Identiteter kan hålla samman folk i politiska prövningrätt av politiska beslut har markeringar gemenskaper, men de kan också utestänga och ska- gjorts i debatten om de principiella skillnaderna. pa grund för intolerans och främlingsfientlighet. I Dessutom har varnats för riskerna med judikalidet sammanhanget blir den politiska socialisa- sering av politiken. Det finns å andra sidan företionen av betydande intresse, dvs. hur överförs språkare för maktdelning och att införa en föridentitet från en generation till en annan? Vilken fattningsdomstol i Sverige. Många välkomnar de roll spelar föräldrar, kamrater, skolan, medierna ökade möjligheter som numera finns att överklaga och de politiska institutionerna för unga män- politiska beslut till domstol. Den nyligen omniskor i fråga om att tillägna sig identiteter i olika debatterade frågan om Riksrevisionsverkets ställgemenskaper? Innebär nätverkens framväxt ett ning kan ses som ett uttryck för en viss omoriendemokratiskt tillskott härvidlag? tering.

41285-233-252 0-03-24 07.17 Sidan 237

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

På ett allmänt plan kan regeländringar synas moti- en fortlöpande uppdatering kunskapsmässigt om verade och hänga samman med både EU-med- utvecklingen av de politiska processerna, men även lemskapet och den ökade komplexiteten i sam- en reflektion över hur processen kan utvecklas och hället. Det finns dock i båda lägren behov av en demokratiseras. fördjupning av diskussionerna och en bättre kuns-

Demokratiforskningens organisering

kapsgrund att stå på. Vad innebär egentligen en judikalisering av politiken? Vilka konsekvenser får Vi vill framhäva betydelsen av att den här föredetta för politiken, ansvarsutkrävandet och den slagna forskningen också ska präglas av nytänkanenskilde medborgarens möjligheter att påverka sin de när det gäller att samspela med samhällsutvecksituation? ling och samhällsdebatt. Nya former bör sökas för

att göra forskningen spridd, känd och debatterad

Flernivåstyre

även utanför forskarsamhället. Demokratins vardag har alltid präglats av olika former för beslutsfattande vilka reglerats i konstitutionella och andra spelregler. Från dessa spelregler har utvecklats praxis som inte funnits föreskrivna Röst från Demokratitorget och som i vårt land exempelvis inneburit medver- ”Efterlyser nästa skrift kanske med titeln: kan från arbetsmarknadens parter i den politiska

’Det olydiga samhället’

processen.

– hur samhället gömmer sig bakom

Särskilt under senaste decenniet har process-

anonymitet

perspektivet betonats ytterligare genom Sveriges

– hur samhället vägrar ta kritik på allvar

medlemskap i EU – och det fortplantas nedåt och utvecklas mellan olika delar av det svenska sam- – hur samhället vägrar att omorganisera hället och det europeiska förhandlingssystemet. sig för att bättre möta medborgarnas Som vi tidigare noterat talar forskarna om ”multi- behov level governance” – flernivåstyre.

– hur samhället inte lyckas bemöta

Inom Sverige har partnerskap som politisk

misstankarna om ”de dubbla

innovation blivit signum för regionalpolitiken. Idé-

agendorna”

spridningen från detta sätt att arbeta har kraftfullt

– hur samhället inte tar individen eller

påverkat andra sammanhang. Ett belysande exempel är den omfattande processen med tillväxtavtal svaga grupper på allvar som involverat alla svenska regioner i ett intensivt – hur samhället motarbetar människor arbete med utvecklingsfrågor under slutet av 1990- som tänker annorlunda talet. Det utmärkande med partnerskap är från-

– hur samhället förlorar i trovärdighet

varon av tydliga kriterier för vilka aktörer som bör

– hur samhället får färre personer att gå

ingå, frånvaro av beslutsregler samt ofta ett mini-

till val

mum av öppenhet. Partnerskap framträder på det-

– hur samhället slutligen får en ny

ta sätt som en logisk motpol till den representativa demokratin. Det är utomordentligt angeläget att ha uppsättning politiker.”

41285-233-252 0-03-24 07.17 Sidan 238

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Fem fleråriga och mångvetenskapliga demokra-

ningen kan ge ett fortsatt värdefullt bidrag till sam-

tiforskningsprogram

hällsdebatten och den svenska demokratiforsk- Utredningen har anlagt ett långsiktigt perspektiv ningens oberoende ställning. Det finns skäl att för utvecklingen av den svenska demokratin. Vi har understryka att den här forskningen måste utbetonat vikten av att folkstyrelsen fortlöpande ut- märkas av största möjliga självständighet. värderas och utmanas av en mångvetenskaplig

Expertgrupp för studier i demokrati

forskning. Vi föreslår att det utformas fem mångvetenskapliga program via forskningsråd till stöd Vi bedömer också att det finns ett kontinuerligt för forskningsinsatser. Programmen bör vara fem- behov av att utveckla demokratipolitiska reformer åriga och inbegripa forskare från andra länder. i gränssnittet mellan forskning och politik. Därför Insatsen bör vara av en sådan omfattning att forsk- är det nödvändigt att också ha någon mötesplats

mellan forskning och politik. Det kan bl.a. ske

genom att inrätta en fristående expertgrupp, som

kan fungera som tankesmedja och beställare av

kunskapsunderlag för demokratireformer.

Efter fem år bör dessa båda arrangemang utvär-

deras.

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 239

239239

EN UTHÅLLEN DEMOKRATI! EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Politik för folkstyrelse på 2000-talet

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 240

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Utvecklingen är inte ostyrbar. Det ligger i demokratins

väsen att den inte är ödesbestämd eller ligger i någon

annans händer. Därför har inte bara de enskilda åtgär-

derna utan också den övergripande politiska viljan

betydelse för hur samhället kommer att utvecklas.

Politik för folkstyrelse på 2000-talet

Demokratin är inte en gång för alla given. Demo- att råda bot på problem i folkstyrelsen. Vi har kratins institutioner är sköra i den meningen att de avstått från att föreslå till synes enkla lösningar och tar lång tid att bygga upp men kan raseras betydligt åtgärder. Den forskning som vi ställt samman ger, snabbare, inte minst genom våld. Men en avdemo- enligt vår uppfattning, ingen anledning att tro att kratisering kan också komma mer smygande, några enkla operativa ingrepp skulle åtgärda de genom små men medvetna justeringar av viktiga brister vi anser vara det mest centrala i vår folkdetaljer i strukturerna. Utan att någon egentligen styrelse. vill det, kan demokratins institutioner också för- I stället har vi medvetet lagt tonvikten på att lora sin inre bärighet och sina normer. Det kan ske utforma ett principiellt bärkraftigt perspektiv för på grund av att den kritiska bildningen försummats att öka medborgarnas deltagande, inflytande och eller genom att politiska företrädare medvetet eller delaktighet i 2000-talets samhällsutveckling. Det aningslöst missbrukat medborgarnas förtroende. gör vi utifrån en moralisk argumentation. Vi hop-

Vi slår fast vissa grundläggande målsättningar pas det ger en god grund för framtida överväganför den fortsatta demokratiutvecklingen och före- den och konkreta åtgärder. slår dessutom en demokratipolitik för att långsik-

Demokratins moraliska grundvalar

tigt fördjupa den svenska folkstyrelsen.

Många förslag förekommer i våra olika skrifter. Vi har valt en moralisk grund till försvar för demo- En del förs fram i detta betänkande. Vi hänvisar till kratin. Den bygger på en övertygelse om att alla våra skrifter för utförligare resonemang och statis- människor har lika värde. Till skillnad från varje tiska underlag. Vi har dock inte haft uppdraget att annan idé om samhällets organisation accepterar närmare utreda förslagen utan förutsätter att det och utgår demokratin från att vi är olika och ska så sker i särskild ordning. få vara. Vi ska inte behöva göras om. Det viktigaste

Det har i själva verket inte varit vår huvud- ordet i demokratin stavas varken ”jag” eller ”du” uppgift att lägga fram ett antal konkreta förslag för utan ”vi” – ömsesidigt beroende av varandra och

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 241

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

förpliktade att lösa våra konflikter fredligt, demo- värden och styrsystem är överlägsna marknadens, kratiskt. civilsamhällets och familjens. Av såväl politikens

Det är av största vikt att förstärka medborgarnas som t.ex. näringslivets företrädare måste vi kunna egen demokratiska värdegrund – medborgarandan förvänta oss respekt för den andre utifrån en insikt – och att inom den ramen skapa största möjliga ut- om att båda gynnas av att det andra systemet funrymme för dem att gemensamt styra sig själva. gerar väl. På olika nivåer måste såväl politiska som Medborgaranda bygger på vissa karaktärsegenska- ekonomiska företrädare intensifiera sina ansträngper som medborgarna kan odla och träna, exem- ningar att föra dialog med respekt för varandra. pelvis kritisk rationalism (vilja att sätta sig in i olika Folkstyrelsens syfte är varken en stor stat eller frågor, ifrågasätta och förstå hur andra resonerar stora kommuner utan ett samhälle av individer, etc.), laglydighet (skyldighet att följa lagar) och soli- som är besjälade av en medborgaranda som håller daritet (oegennyttig hållning till medmänniskor, tron på rättfärdighet och solidaritet levande. empati). Vårt försvar för demokratin utgår alltså från

moraliska principer. Däremot inbegriper vår

Den svenska folkstyrelsen

demokratiuppfattning inte beslutens innehåll, bara Den representativa demokratin utgör den svenska dess former. folkstyrelsens grund. Det är i den representativa demokratins växelspel med medborgarnas erfaren-

1. Stärk den demokratiska medvetenheten!

heter och viljor som folkstyrelsens utveckling avgörs. I de många mötena medborgarna emellan bil- En uthållig demokrati förutsätter att den demodas de dygder och normer som en demokrati både kratiska medvetenheten höjs hos medborgarna och förutsätter och syftar till. deras företrädare. Målet är att varje medborgare ges

De politiska partierna spelar en nyckelroll i den makt att råda över sina egna livsbetingelser och ges representativa demokratin vad gäller att vara länkar möjlighet att utveckla en kompetens att lösa sina mellan medborgarna och den politiska makten, att konflikter tillsammans med andra i demokratisk sammanväga olika intressen och stå för utform- anda. Medborgarnas politiska projekt kommer att ningen av den politiska makten. Som länkar mellan skilja sig åt och bli alltmer fragmenterade. Det gör medborgare och det politiska beslutsfattandet är det ännu viktigare att förstärka en medborgaranda partierna på intet sätt ensamma. I ökad omfattning som kan skapa demokratiska institutioner med har medier och organisationer och nätverk av olika förmåga att lösa konflikter förtroendefullt. Den slag involverats i opinionsbildning och mobilise- enda stora berättelse som vi måste dela oavsett ring. identitet och återberätta i skilda sociala samman-

Vår utgångspunkt är att den svenska folksty- hang handlar kanske just om detta moraliska ställrelsen bör innehålla betydande element av själv- ningstagande för: Alla människors lika värde. organisering, decentralisering och självförvaltning. Skolningen i demokratisk medvetenhet måste Därmed ges utrymme för en mångfald i deltagan- förbättras ytterligare. Ansvaret måste bäras av alla det och ett stort mått av pluralism och autonomi. men vissa har ett särskilt stort ansvar: Folkbildning

Politiken måste också inse sina begränsningar och forskning har av tradition haft en stark ställoch koncentrera sitt arbete på områden där dess ning i Sverige vad gäller att öka kunskapen om sam-

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 242

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

hället och demokratin och att fostra medborgare i att få insyn och utkräva ansvar. Det gäller att låta demokratisk medvetenhet. Den svenska folkstyrel- fler medborgargrupper än vissa resursstarka lobbsen har fortsatt stort behov av en fri och från staten are bli delaktiga när regelverk utformas på allt autonom forskning och folkbildning. fler nivåer. Här kan IT skapa möjligheter att både

ta del av betydelsefull information och kunna delta

Skolan

i diskussioner. Vi vill särskilt betona skolans ansvar för att för- Även på andra politiska nivåer kan IT förbättra bereda de uppväxande medborgarna för ett del- kontakten mellan medborgare och beslutsfattare. tagande i den stora demokratins frågor. Den måste Vi finner det angeläget att exempelvis söka former utveckla kunskaper om och insikter i konkur- för att utnyttja IT för att offentliggöra remissyttrerande samhälls- och historieuppfattningar och randen och öka medborgarnas förutsättningar att dess konsekvenser – och själv vara en demokratisk ha insyn i och möjligheter att påverka beslutsmiljö som tillåter oenighet. Det som gör demo- underlag, exempelvis i samband med miljökonsekratin till demokrati är inte att vi är eniga utan att vi kvensanalyser. har rätt att vara oeniga och t.o.m. uppmuntras För den politiska jämlikhetens skull är det ockdärtill. Utbildningssystemet är en central mötes- så angeläget att alla får tillgång till de resurser som plats för skilda kulturer och synsätt. Där kan vi krävs för att använda den nya tekniken. utveckla en förmåga till samtal och en ömsesidig Även biblioteken har en viktig roll för att skapa respekt kring de frågor som binder oss samman: medvetenhet och engagemang i den demokratiska Hur ska vi umgås, hur ska samhället utformas, och processen. Biblioteken är betydelsefulla även för hur ska vi lösa konflikter utan våld eller hot om det offentliga samtalet. våld? Politikens medialisering har visat sig ha konse-

Den moderna historien och dess samhälleliga kvenser som inte gynnar den demokratiska medkonsekvenser, exempelvis nazismens och kom- vetenheten. När politiska debatter integreras i sammunismens illdåd samt dagens rasistiska idévärld, ma medier och program som underhållning och är inte exempel på vilka skolkunskaper som helst; det politiska samtalet bedöms utifrån underhållde är moraliskt problematiserande kunskaper som ningsvärden, tenderar detta att banalisera politiken. bör stå på skolans dagordning. Skolan får emeller- När debattprogram kontrasterar stereotypa mottid inte bara ha till uppgift att lära ut kunskaper om sättningar mellan ”folket och makten” och journademokrati, moral och kritiskt tänkande (bl.a. kring listen gör sig till tolk för det maktlösa folket, riskemediernas nyhetsförmedling). Den måste också rar sund skepsis till makthavare att förvandlas till vara en demokratisk arena; eleverna måste få upp- förakt. leva demokrati i praktiken. Visserligen är det av största vikt att mediernas

oberoende och frihet värnas, men denna frihet

Öppna offentliga rum

kräver också ett ansvar. En god journalistisk etik är Våra resultat visar att fler offentliga rum för poli- oumbärlig för medborgarnas välbefinnande. tiska samtal måste öppnas. I takt med globalise- Medvetenheten måste även öka hos partierna ringen skapar exempelvis den ökade förhandlings- att inte göra sig oberoende av sina medlemmar. Att politiken bristande möjligheter för medborgarna huvudsakligen de förtroendevalda deltar i partier-

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 243

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

nas mötesverksamhet innebär en utarmning av par- desto högre blir sannolikheten att hon vill fortsätta tierna. För att behålla och utveckla sin bety- att delta (och omvänt). Hennes känsla av delaktigdelsefulla roll i den representativa demokratin het – eller brist på delaktighet – är resultatet av de behöver partierna utveckla nya mötesplatser, för- erfarenheter som hon (och andra) haft av att delta nya verksamhetsformerna och utforma en politik och försöka att utöva politiskt inflytande. som är angelägen för medborgarna. Det åvilar även Dessvärre visar undersökningar att medborpartierna att skola in nya generationer förtroende- garna i tämligen liten utsträckning uppfattar det valda som kan hantera de politiska beslutsproce- som meningsfullt att försöka delta. Medborgarna durerna. upplever att de demokratiska institutionerna, inte

minst de förtroendevalda, brister i lyhördhet.

2. Utveckla deltagandet! Öka den politiska jämlikheten Den svenska folkstyrelsen måste fortsatt sträva Vi kan ännu inte tala om att det existerar ett jämlikt efter ett högt valdeltagande i alla förekommande medborgarskap i Sverige. Medborgarnas deltaval, även i Europavalet. Den svenska välfärdsstaten gande, inflytande och delaktighet skiljer sig åt melbygger på ett starkt folkligt stöd som ytterst lan olika samhällsgrupper. Klassklyftorna består. manifesteras i ett högt valdeltagande. Om valdel- Kvinnor är visserligen formellt jämställda med tagandet fortsätter sjunka, finns risk för att legiti- männen, men kan ännu inte agera på alla nivåer i miteten i det offentliga beslutsfattandet sjunker och samhället på lika villkor som männen. Jämställdatt välfärdsstatens förankring äventyras. hetsarbetet måste således fortsätta med oförmins-

Vi vill samtidigt hejda en elitdemokratisk ut- kad kraft. veckling där politikerstyret fått ersätta medborgar- Vi ser också ett fortsatt utanförskap hos åtskilstyrelsen och där den demokratiska aktiviteten liga grupper av ungdomar. Deras politiska intresse koncentrerats till valdagen. Alla medborgare bör kanaliseras inte genom de etablerade politiska ges möjligheter att delta i breda diskussioner också strukturerna, utan sker i stället ofta i andra former, före beslut och mellan valen. Vår mening är att den t.ex. nyare sociala rörelser och i subkulturer. Det är politiska jämlikheten inte kan uppnås utan att alla angeläget att de etablerade organen bejakar det medborgare har tillgång till sådana platser och engagemang som ungdomar visar och skapar möjjämlika förutsättningar att ta tillvara dessa möjlig- ligheter till dialog. heter. Skulle sedan inte alla ta vara på sina möjlig- Det finns andra konflikter som i än högre grad heter utan överlåta makten åt ett fåtal är det en oroar: Personer med utländsk bakgrund, i synnerannan sak. het de med utomeuropeisk bakgrund, och arbets-

Vi förordar en deltagardemokrati med förstärk- lösa, i synnerhet de långtidsarbetslösa, är 1990ta inslag av den deliberativa demokratiteorin. Detta talets stora förlorare avseende politisk mobiliseinnebär att varje medborgare måste ges större möj- ring. Dessa båda grupper har genomgående ett lägligheter till deltagande, inflytande och delaktighet. re deltagande och en lägre delaktighet än befolk- Men för att delta måste medborgarna uppfatta det ningen i övrigt. Under 1990-talet har dessutom som meningsfullt att engagera sig. Ju mer medbor- gapet till övriga ökat dramatiskt. Idag finns ett utgaren erfar att hennes deltagande ger inflytande, brett utanförskap hos dessa grupper. På sikt kan

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 244

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

detta komma att betyda att vi får en betydande politisk påverkan sker vid själva valtillfället eller att andel medborgare som är permanent utanför det inga obehöriga väljare röstar. politiska beslutsfattandet. Från demokratisk syn-

Registrera blankröster

punkt är en sådan utveckling oacceptabel.

Vi anser därför att det måste till extraordinära Visserligen ger inte en blankröst något underlag för ansträngningar för att öka den etniska integra- att fördela mandaten. Men den bör ändå ses som ett tionen. I denna strävan har arbetsmarknaden en aktivt deltagande i valet. Därför måste den redoviktig roll. Arbetets roll i integrationsprocessen visas som en blank sedel och inte räknas som ogilkan nämligen inte nog betonas. Mot denna bak- tig av valadministrativa skäl. grund är det oroande att diskrimineringen tycks slå

Lobbare bör inte registreras

så hårt just där.

Att bli hörd och tagen på allvar i alla situationer Trots att vissa skäl talar för registrering av lobbare, och ses som en likvärdig medborgare med samma menar vi att en sådan skulle leda till en officiell demokratiska rättigheter som andra är grundläg- auktorisation av exklusiva maktutövare; en ny gande. Det gäller också de funktionshindrade. Det form av korporativ exklusivitet skulle skapas för en är inte funktionshindret i sig som skapar handi- särskild grupp medborgare. Den demokratiska kapp utan samhällets otillgänglighet. rättigheten för var och en att påverka politiker

skulle riskera att urholkas, eftersom krav på att vara

IT i demokratins tjänst

registrerad kan hämma medborgare som vill kom- IT kan också användas för att stärka civilsamhället ma till tals men inte är registrerade. Det skulle föroch för att främja deltagardemokratin. Den nya svåra för nya medborgargrupper att ta sig in . informationstekniken har en potential när det gäl-

Civilsamhället

ler att vidga medborgarnas möjligheter att delta i och påverka problemformuleringarna och diskus- Att ta tillvara idéer och engagemang är av stor sionerna före beslut i folkvalda församlingar. En betydelse. Därför måste stat och kommun främja statlig och kommunal politik bör i första hand det engagemang som finns i olika medborgarsaminrikta sig på att utveckla tekniker och metoder för manslutningar; i folkrörelsearbetet, i lokala utvecken sådan deltagardemokrati med IT-stöd. lingsgrupper, i brukarstyrelser, i kooperativ, i de

Man bör pröva om och i vilken utsträckning nyare sociala rörelserna etc. den nya informationstekniken kan stimulera ett Den tilltagande pluralismen i det svenska sampolitiskt intresse och deltagande. Det bör genom- hället kräver att stat och kommun ger olika grupper föras försök med Internet-baserat röstande i någon möjligheter till autonomi, genom självförvaltning, kommun. Alternativt kan tekniken utvecklas i kring verksamheter som är centrala för dem. samband med skolval i någon eller några skolor. Vi ser i dag att förhållandet mellan det offentliga

Problemet som måste lösas är hur den som och medborgarnas fria sammanslutningar inte är röstar kan legitimera sig på ett effektivt sätt så att helt problemfritt. Offentliga beslutsfattare visar i valfusk omöjliggörs och valet hemlighålls. Dess- somliga fall en klåfingrighet och benägenhet att, i utom måste man garantera det som valförrättarna sin roll som finansiärer, lägga sig i verksamheten. I har till uppgift att göra, nämligen att se till att ingen relationen till andra grupper visas ibland en bristan-

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 245

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

de lyhördhet. Detta gäller inte minst de former av utöva direkt demokrati. Vi är medvetna om att förengagemang som bland andra ungdomar utvecklar, hållandet mellan direkt och indirekt demokrati är t.ex. nyare sociala rörelser. motsägelsefullt och komplicerat.

Det offentliga måste bejaka den pluralism av fria Vår långsiktiga strävan är att lämna ett större utoch från staten oberoende medborgarsammanslut- rymme för kreativa och autonoma mötesplatser ningar som finns i samhället. Det medborgerliga också utanför den organiserade representativa deltagandet tar sig många uttryck. Stat och kom- demokratin. Ansvarstaganden för gemensamma mun bör därför värna mötesfriheten genom att frågor innebär inte att det blir enklare för den exempelvis se till att det finns billiga och lämpliga representativa demokratin. Men den representativa lokaler. Sammanslutningarna bör också regelbun- demokratin har både direkt och indirekt glädje av det inbjudas till dialog med det offentliga för att att deltagandet ökar på olika vägar. Ju fler som på långsiktigt och fullt ut deras betydelsefulla engage- olika sätt förbereder de politiska besluten, desto mang ska tas tillvara. högre blir beslutens kvalitet. Att delta ger också

De offentliga myndigheterna måste utgå från att kompetens och ansvarskänsla. Det stärker känslan medborgarna är kapabla, att de förstår och vill för det gemensamma bästa. Det är därför eftersträva efter det gemensamma bästa. Traditionella, strävansvärt att många politiska samtal förs. Mer av ideologiska hinder för att ge medborgarna makt självförvaltning och direkt demokrati innebär förmåste få ge vika. Livskraftiga sociala rörelser ska få visso att representanterna får vara beredda på att växa och skapa utrymme för självbestämmande. möta ibland mycket välartikulerade och resurs-

starka medborgare och medborgargrupper som

Den representativa demokratin och den direkta

kan ifrågasätta såväl deras bevekelsegrunder som

demokratin

beslutsformer. Förutsatt att sådana möten kan hål- Det är i civilsamhället som förtroendevalda och las i ett demokratiskt sinnelag, kommer de folkpartier historiskt haft sina rötter. Vi efterfrågar ett valdas legitimitet sannolikt att öka. större utrymme för en lokal självstyrelse, som går

De politiska partierna

bortom den kommunala och som kan återknyta kontakten med en lokal medborgarskapstradition. En statlig utredning har i och för sig inte till uppgift I den starka statscentrering vi haft i Sverige har den- att föreskriva botemedel för partiernas åkommor. na lokala strävan efter autonomi för att tillsammans Eftersom dessa har en så central roll har vi ändå haft sköta de gemensamma angelägenheterna ibland anledning att analysera också deras utveckling. kommit i skymundan. Här finns anledning till en Partierna visar bristande anpassningsförmåga kollektiv självkritik. Partier liksom medborgar- till nya villkor för politiskt arbete. Utvecklingen för sammanslutningar har ibland uppträtt som om medlemsantal, mötesdeltagare och rekrytering är deras överlevnad mer kommit an på relationen till nedslående – partierna har uppenbarligen allt staten än relationen till deras egna medlemmar. svårare att attrahera medborgarna. Med den unika

Eftersom den representativa demokratins vär- position som partierna har i den svenska folkden är omistliga är det särskilt viktigt att framhäva styrelsen blir partiernas stigande problem att fullbetydelsen av ett rikt och levande socialt kapital göra sina funktioner inte en fråga endast för partimen också skapa kompletterande möjligheter att erna själva, utan blir i hög grad även medborgarnas

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 246

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

och demokratins problem. För att stärka den rep- ligare koppling mellan partiarbete, val och ansvarsresentativa demokratin måste partierna utveckla utkrävande. både idéer och arbetsformer som svarar mot med- En vidgad kommunal självstyrelse kan bl.a. borgarnas behov och krav. återskapa den lokala nivån som en vital bas för att

Sverige har en minimal rättslig reglering och bedriva nationell och europeisk politik. Genom kontroll av partifinansieringen. Det etiska ansvaret engagemang och deltagande i det lokala har medhar av tradition vilat på partierna själva. Runtom i borgarna en chans att både få kunskap om och tillden demokratiska världen har den rättsliga kont- föra erfarenheter till större sammanhang av avvägrollen och insynen över partifinansieringen ökat, ningar. inte minst i de europeiska länderna. Viktiga för- Dessutom menar vi att det bör skapas större klaringar till denna reformering är korruptions- möjligheter att direkt ge utrymme för andra demoskandaler, legitimitetsproblem och i vissa fall även kratiska organisationer att självständigt lösa konett starkt opinionstryck. Medvetenheten om att flikter och ordna sina gemensamma angelägenheter partiernas ekonomier inte längre kan betraktas som på ett sätt som gynnar medborgarandan. interna angelägenheter har ökat. I betydande ut- Medborgarna måste få ett större direkt utrymsträckning bekostas verksamheten med offentliga me för demokratisk organisering för att konstrukanslag. Frågan om öppenhet och insyn i partiernas tivt lösa de problem som gäller vissa geografiska och kandidaternas finansiering är av största vikt för eller funktionella delar av kommunen. Det kan att skapa förtroende för politiker och för politiken vara föreningar av skilda slag, lokala utvecklingsi stort. Därför föreslår vi att deras finansiering grupper, entreprenörer inom den sociala ekonomin offentligt redovisas och att arbetet med att granska och andra driftsformer eller kontaktkommittéer. förutsättningarna för en sådan redovisning snarast Vår strävan är alltså att vidga medborgarnas, inte inleds. kommunernas politiska spelplan.

Lokala folkomröstningar

3. Stärk självstyrelsen!

Sedan en tid har medborgarna en formell möjlig- För att göra det politiska deltagandet mer menings- het att initiera lokala folkomröstningar. Men deras fullt bör framför allt den lokala självstyrelsen vid- initiativ vinner sällan fullmäktiges gehör. Det är gas. Ett medel att säkra kommunernas handlings- inte trovärdigt att ha ett så klent instrument för utrymme är att ge den kommunala självstyrelsen medborgarnas påverkan. Därför måste det bli svåen starkare grundlags- och lagreglering med möj- rare för fullmäktige att vägra ordna folkomröstligheter till rättsprövning. Fördelen med att på så ningar. sätt göra kommunerna till en mer intressant och

Skilda valdagar och kommunala extraval

relevant arena för politisk påverkan, är att många medborgare därigenom erbjuds mer meningsfulla Det starkaste argumentet för skilda valdagar har att möjligheter att utöva inflytande över frågor som är göra med att valrörelser har en mobiliserande effekt viktiga för dem. Det skulle också innebära ett på väljarna, och inte minst partiorganisationerna. försök att vitalisera den representativa demokratin Med långa mandatperioder riskerar verksamheten genom att ge den kommunala politiken en tyd- att tappa i tempo. I samband med riksdagsval ökar

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 247

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

andelen som upplever sig som anhängare till ett regionala utvecklingsfrågorna, och de förekomparti jämfört med mellanvalen. Det finns även en mande valen till regionparlament. Skilda valdagar risk att partiorganisationerna får en svacka på ett skulle kunna underlätta för väljarna att engagera sig par år efter valet under en fyraårsperiod. i kommunala frågor.

Det uppfordrande allvaret i våra parti- och val- Skilda valdagar ligger även i linje med personstudier gör att vi tilldelar detta argument en särskild valet; en reform där ansvarsutkrävandet blir tydtyngd. Vi menar att i det prekära läge som det ligare i förhållandet mellan väljare och valda. Enligt svenska partisystemet nu befinner sig, finns det skäl Folkstyrelsekommittén innebär skilda valdagar att noggrant pröva flera vägar att stimulera parti- ”att ansvar utkrävs av de kommunalt förtroendearbetet och lokala politiska diskussioner. Skilda valda på grundval av deras program och handlingvaldagar kan vara ett sätt att lösa problemet med ar. Därmed ökar medborgarinflytandet över de långa mandatperioder. Men, och detta är viktigt, kommunala besluten”. det är en stor utmaning för det lokala partiarbetet

Kommundelning och kommundelsnämnder

att på lång sikt utveckla de lokala valen på ett sådant sätt att särskilt de medborgare som känner starkt Vi menar vidare att det inte är någon demokratisk utanförskap finner valet meningsfullt. önskvärdhet att inrätta fler nivåer inom den repre-

Det sätt som medborgarnas egna valhandlingar sentativa demokratin. Tvärtom ser vi en fara i att utvecklats kan sägas ha försvagat de argument som man överbelastar den partibaserade demokratin. tidigare utredningar anfört mot en sådan reform. Vi kan också konstatera att försöken med kom- Som vi tidigare redovisat förmår väljarna i ökad ut- mundelsnämnder mest av allt lyckats skapa en störsträckning urskilja det kommunala valet genom att re närhet mellan förtroendevalda och verksamsplittra sina röster mellan riksdags-, landstings- och hetsansvariga. Dessvärre är inte framgången när det kommunalvalen. Vi ser också att väljarna i ökad ut- gäller medborgarinflytandet lika påtaglig, enligt de sträckning röstar på partier som bara ställer upp i utvärderingar som hittills gjorts. Vi utesluter inte kommunala val. Dessutom menar vi att kom- att det kan ha samband med att nämnderna, trots munerna under de senaste årtiondena blivit allt vik- förståeliga demokratiska motiv, ändå utgör en tigare för medborgarna. Deras självständighet gen- demokratisk anomali genom att vara indirekt valtemot statsmakten har ökat i vissa bestämda avse- da. De agerar på medborgarnas mandat men ger enden. Allt detta gör att medborgaren har fått ett dessa ingen chans att utkräva ansvar av dem. ökat intresse av att lösgöra kommunalvalet från Men i första hand menar vi att den svåra målrikspolitiken. konflikten mellan ekonomisk bärkraft och effek-

Med andra ord skulle skilda valdagar ytterliga- tivitet å ena sidan och medborgarinflytande å den re betona ansvarsfunktionen i de allmänna valen. andra bör lösas genom att dela kommuner. Där- Väljarnas möjligheter att identifiera var de politiska igenom får man ett sammanhållet ansvar för skatter frågorna behandlas och utkräva ansvar för poli- och verksamhet inom kommunerna. Men samtiken skulle underlättas. De kommunala och lands- tidigt måste känslan för solidariteten fördjupas, så tingskommunala frågorna skulle få en bättre chans att exempelvis storstädernas starka socioekonoän vad som nu är fallet att få genomslag i en val- miska segregering inte får orättfärdiga genomslag rörelse. Detta gäller i hög grad även beträffande de ifråga om resursfördelning.

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 248

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Direktval till stads- och kommundelsnämnder Resurscentra för lokal mobilisering i stadsmiljö Om kommundelning av olika skäl inte bedöms Med stöd i våra undersökningar om en tilltagande rimligt, bör kommunerna få införa direktval till politisk ojämlikhet mellan medborgare med utkommundelsnämnder för att öka genomskinlig- ländsk bakgrund och andra svenskar vill vi underheten och möjligheterna för medborgare att stryka behovet av att utveckla nya slags gemenbestämma vem som ska företräda dem. samma organ inom områden där det politiska utan-

Oavsett om man har indirekt eller direkt valda förskapet breder ut sig. Med tillfredställelse har vi stads- eller kommundelsnämnder får inte varia- noterat de utomordentliga initiativ som runtom i tionsrikedomen bli så stor att medborgarnas rätt till landet tas av kommuner, ideella organisationer, fölikvärdig offentlig service äventyras. retag och andra för att ersätta marginalisering med

delaktighet. Det är viktigt att erfarenheter av det

Skapa fler förtroendeuppdrag – men sprid dem

slaget dokumenteras och sprids. Lika viktigt som Med oro ser vi förtroendeuppdrag försvinna. Allt det arbete är som utförs av Folkrörelserådet Hela färre ges därigenom chansen att axla ett viktigt Sverige ska leva, lika viktigt är att det finns en motmedborgaruppdrag. Av samma skäl ser vi allvarligt svarighet som uppmuntrar, utvärderar och utveckpå tendensen till mångsyssleri. Det är viktigt att lar former för deltagande och inflytande inom försöka öka antalet förtroendeuppdrag och sprida städer och större kommuner. På nationell nivå bör dem. På det sättet motverkar man också de risker resurscentra för lokal mobilisering därför stödjas. för maktmissbruk som följer av koncentration och

Demokratibistånd

långvarigt maktinnehav.

Av central betydelse är Sveriges ansträngningar för

Låt fler träna sig i demokratiskt beslutsfattande

att på alla nivåer utveckla demokrati och mänskliga

och ansvarstagande i brukarorgan

rättigheter inom ramen för utvecklingssamarbetet. I det principiellt hållna demokratikapitlet har vi Detta bör ske genom FN såväl som genom bilagett skäl för att bejaka en mångfald av driftsformer terala samarbetsavtal. Ett särskilt problem utgör där demokratiskt ledarskap kan uppövas och ut- det stora antalet människor som är på flykt, vars vecklas. Vi menar att det är viktigt att sådana organ politiska och medborgerliga rättigheter är mycket tillskapas men de förutsätter en vilja till dialog och svaga. Enskilda organisationer och politiska parlärande hos de kommunala myndigheternas före- tier, men också statliga och kommunala myndigträdare. heter i Sverige spelar en viktig roll. Genom sam-

arbete med sina motsvarigheter i andra länder kan

Ta till vara befintliga institutioner för deltagan-

de förstärka en demokratisk kultur.

de Reformer i FN

Kommunerna förfogar redan idag över många möjligheter att erbjuda medborgarna ökat del- Det finns förslag till åtgärder för en förbättrad detagande i politiska processer. Plan- och bygglag- mokratisk styrning på global nivå. Ett av de mest stiftningen är ett exempel på lagstiftning, som ger genomarbetade finns genom The Commission on medborgarna möjligheter att påverka samhälls- Global Governance. Den föreslår bland annat en byggandet. ordning för att enskilda, minoriteter och frivillig-

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 249

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Myndigheter ska inte ägna sig åt lobbning och

organisationer ska kunna få sin sak framlagd i

opinionsbildning i eget intresse

Förenta Nationernas säkerhetsråds dagordning. Där finns också ett förslag om ett ekonomiskt sä- En myndighet har de uppgifter som regeringen kerhetsråd knutet till FN i syfte att öka det demo- definierar. Dess uppgift är inte att propagera för det kratiska inflytandet och kontrollen när det gäller egna områdets expansion eller en viss politisk styrvärldsekonomins utveckling. Initiativ föreslås ock- ning. Snarare har den till uppgift att bl.a. bedöma så för en reformering av det politiska säkerhets- om de krav som kommer från organiserade intresrådet liksom för en förstärkning av den inter- sen är befogade eller inte. nationella rätten. Vi menar att dessa reformförslag Vi anser därför att det är betänkligt att mynbör ha stor tyngd i den svenska FN-politiken. digheter är medlemmar i lobbningsorganisationer,

som i konkurrens med varandra lobbar mot staten.

4. Öka den institutionella ansvarigheten! Utveckla ett offentligt etos – en demokratisk

professionalism

De förtroendevalda beslutar om olika värden – vård, skola, omsorg, säkerhet etc. Dessa preciseras Som vi sett befinner sig statsförvaltningen i en miljö och fördelas sedan genom en komplicerad flernivå- av konflikter mellan mål som var för sig är väldigt styrning. Många olika hierarkiska nivåer och nät- viktiga. Å ena sidan ska demokratiska värden förverk av skilda slag existerar. Förtroendet för det verkligas, såsom politisk demokrati och offentlig svenska politiska systemet (”servicedemokratin”) etik. Å andra sidan ska ekonomiska värden skapas, beror till stor del på hur väl denna värdefördelning såsom rationalitet, produktivitet och effektivitet. sker. Varje offentligt system ska vårda denna helhet. Det

I demokratikapitlet har vi hävdat att denna är ett mångdimensionellt medborgarperspektiv på aspekt inte bör överbetonas. Men ur medborgarens sådana angelägenheter som bedrivs med medborsynvinkel är det fundamentalt att den representa- garnas skattemedel. tiva demokratin betjänas av institutionella system

Oberoende och avgiftsfri statistik

som är öppna och kan hållas ansvariga. Det ger medborgaren klara besked om vem man ska vända Ett medborgarintresse talar för att ha en oberoende sig till och vem man ska utkräva ansvar av. Men det statistik som ger de offentliga aktörerna avgiftsfria är också viktigt att utveckla säkerhetssystem som underlag för analys, debatt och beslut. skyddar medborgarna för vådorna av misstag och

Ge utredningsarbetet rimliga arbetsförutsätt-

missgrepp från myndigheternas sida.

ningar Stärk myndigheternas självständighet

Också av egen erfarenhet vill vi ge skäl för att det Vår demokratipolitiska slutsats beträffande stats- svenska utredningsväsendet ges rimliga arbetsförförvaltningen handlar framför allt om att sörja för utsättningar att leverera hållbara lösningar på svåra system där ämbetsmännen är demokratins väktare politiska problem. Det handlar inte minst om till- – präglade av medborgaranda. Vi pläderar för att så räcklig tid för att skaffa fram, analysera och samlångt det går vidmakthålla och förstärka statsför- manväga professionella rapporter till bärkraftiga valtningens oberoende. politiska beslutsunderlag.

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 250

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Förtydliga ansvarsfördelningen

skapet ger genom inkorporeringen av den euro- Ytterligare ansträngningar måste göras för att peiska konventionen angående skydd för de bringa ökad klarhet i ansvarsfördelningen mellan mänskliga rättigheterna och de grundläggande fristatliga organ och mellan dessa och kommunerna. heterna. Mot bakgrund av vår demokratiteoretiska Den oreda som medborgarna ofta upplever måste respekt för människans okränkbarhet är den typen tas som tillräckligt skäl att intensifiera arbetet med av överprövning i domstol ett framsteg. Vi menar att skapa genomskinliga strukturer av befogenheter att detta i realiteten inte kringskär majoritetens och ansvar. Regelverken måste vara tydligare, spel- möjligheter att förverkliga ett politiskt rättfärdigt reglerna klarare och styrningen konsekvent. Mel- projekt. Utifrån vår grundsyn är det också naturligt lan staten och kommunerna måste det råda balans att de mer autonoma kommunerna måste ges ett mellan ansvar och ekonomiska förutsättningar. förstärkt ansvar för att tillgodose den enskilda

medborgarens rättssäkerhet.

Hjälp medborgarna att få insyn, bl.a. via IT Stärk den juridiska kvalitetssäkringen

I stigande utsträckning är så gott som alla delar av statsförvaltningen indragna i flernivåstyrningens Tempot i det politiska beslutsfattandet ökar. Därkomplexa och svåröverskådliga förhandlingspro- med kan risken för att vederbörlig hänsyn inte tas cesser. Det har radikalt förändrat myndigheternas till rättsstatens krav på lagenlighet och förutsägarbetsformer. Detta skapar, som vi tidigare visat, ett barhet öka. Ansträngningarna för att skaffa fram demokratiskt dilemma. Det gör i varje fall, att vi ett så allsidigt och fullgott underlag för beslut bör inte ser någon bortre gräns för myndigheternas därför intensifieras så att inte medborgarens rättigansträngningar att ge medborgarna en ökad öppen- heter blir satta på undantag. het och insyn. Att, som i Danmark, offentliggöra Staten har skäl att utveckla säkrare system för alla viktiga dokument via Internet är ett, om än extern tillsyn och domstolskontroll till skydd för litet, steg i rätt riktning. medborgarnas rättigheter och integritet. Inte minst

i ett svåröverskådligt förhandlings- och nätverks-

Förstärk den enskildes möjligheter att få

baserat beslutsfattande bör extra ansträngningar

rättelse

göras för att säkra medborgarnas skydd mot myn- I takt med sitt ökade ansvar för den enskildes digheters misstag och övergrepp. rättigheter måste kommunerna förstärka sina rätts- Ett sätt att göra detta vore att slopa det s.k. statskvaliteter. Internt bör de offentliga myndig- uppenbarhetsrekvisitet. Innebörden i denna regel heterna säkra sin kvalitet genom att bl.a. finna vä- är att domstolar eller annat offentligt organ inte får gar att mer effektivt hantera klagomål. tillämpa en föreskrift som strider mot grundlagen

I ett alltmer svåröverskådligt och snabbt förän- eller mot en överordnad författning. Om det är derligt samhällsmaskineri är det viktigt att skydda riksdagen eller regeringen som beslutat föreskrifden enskilda medborgarens och minoritetsintres- ten, ska tillämpningen underlåtas bara om felet är senas integritet och rättssäkerhet. Demokratins uppenbart (RF 11:14). grundvärden påkallar en allt större vaksamhet. Vi Att slopa uppenbarhetsrekvisitet skulle alltså ge välkomnar därför den juridiska, utomparlamenta- domstolarna en större möjlighet att åsidosätta riska kontroll av politiken som bl.a. EU-medlem- grundlagsstridig lag eller lagstridig förordning.

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 251

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Av våra studier kan man dra slutsatsen, att det finns och ansvarsutkrävande. Det är viktigt att de offenttendenser till att europeiseringen urholkar inne- liga mandatens olika källor klargörs. Regionutbörden av uppenbarhetsrekvisitet. EU-medlems- vecklingen får inte leda till att den kommunala kapet har inneburit att EG-rätten automatiskt ges självstyrelsen gröps ur. företräde framför svensk rätt. Såvitt avser EG- Vi menar att direktval bör ordnas till regionala rätten ges inte något utrymme för att underlåta ett organ. Vi förordar också att medborgarna bereds åsidosättande av nationella regler som står i strid tillfälle att i folkomröstning ta ställning till förslag med EG-rätten. Den tilltagande europeiseringen om nya länsgränser. och EG-rättens inflytande förefaller dessutom göra

Demokratisering av EU-samarbetet

de svenska domstolarna mer benägna att finna uppenbarhetsrekvisitet uppfyllt. Att underlåta att utveckla en demokratiskt anstän-

I övrigt menar vi inte att det finns skäl att för- dig politik i ljuset av globaliseringen eller EU-medstärka den juridiska kontrollen i det offentliga lemskapet inger inte heller demokratisk trovärdigbeslutsfattandet. Vi tror inte att någon annan kon- het. Kommittén lämnar därför några allmänna riktstitutionell modell har större förutsättningar att ge linjer. De är konstruerade så att de offensivt tar till offentliga beslut en större legitimitet. vara globaliseringens och EU-medlemskapets de-

mokratiska möjligheter men i största möjliga ut-

Meddelarskydd i all offentligfinansierad verk-

sträckning parerar dess demokratiska risker. I

samhet

särskild ordning bör ett initiativ tas till att lägga fast I ett läge där offentlig finansiering av privat verk- en folkligt förankrad svensk uppfattning om efter samhet blir vanligare – inom sjukvården eller miljö- vilka linjer som EU långsiktigt bör utvecklas med farlig verksamhet t.ex. – är det angeläget att utvidga utgångspunkt i demokratifrågan. En särskild parlaoch förstärka meddelarskyddet så att det gäller mentarisk utredning bör få i uppgift att utreda fråäven för privatanställda. Demokratiska värderingar gan. Arbetet bör bedrivas med maximal öppenhet och etiska principer är lika viktiga när andra aktö- och syfta till att engagera breda samhällsgrupper i rer övertar offentligfinansierad verksamhet. en diskussion om EU:s framtida organisation.

Den regionala demokratin

5. Utvärdera folkstyrelsen!

Det är en utmaning för de politiska partierna att utveckla relevanta och intressanta system som kan ge Att skaffa kunskap om hur folkstyrelsen fungerar medborgarna meningsfulla processer för att lösa är av stort värde för dess utveckling. Genom forskcentrala gemensamma problem i regionerna. På ning, utvärdering och revision kan vi få underlag sikt måste spelregler för partnerskap och nätverk för reflektion och gemensamt lärande. utvecklas. De försök som nu pågår bör inte försitta

Revision

möjligheterna att sprida makten, att involvera nya och andra medborgargrupper. De nya partner- Förtroendevalda bör granskas på ett opartiskt sätt. skapen, som är försök att inlemma ledare från olika Revisorers oberoende, trovärdighet och genomsamhällssektorer får inte negligera medborgarnas slagskraft är av avgörande betydelse. I offentlig legitima krav på genomskinlighet, offentliga rum verksamhet bör revisionen stå så fri som möjligt

41285-233-252 0-03-24 07.19 Sidan 252

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Mångvetenskaplig demokratiforskning

gentemot de politiska beslutsfattarna. Den av riksdagen utsedda revisionen bör ges en stärkt roll. I Att fortlöpande följa och mäta hur de politiska kommunerna bör en oberoende revision utses av institutionerna svarar mot en folkstyrelses kvalifullmäktige, men under sådana villkor att revisorer- tetskriterier är därför viktigt. I det syftet föreslår vi nas opartiskhet inte kan ifrågasättas. fem mångvetenskapliga demokratiforskningspro-

gram. Där ska utrymme ges för en oberoende

Slå vakt om forskningens självständighet

forskning om folkstyrelsens utveckling, bl.a. om Utan en oberoende ställning kan inte statsförvalt- mediernas roll för demokratin. ningen leverera ett trovärdigt underlag för debatt Vi bedömer att det dessutom finns ett kontinuoch beslut. Dess roll i det här avseendet är bety- erligt behov av att utveckla demokratipolitiska redande. Det gäller naturligtvis i särskild grad de stat- former i gränssnittet mellan forskning och politik. liga forskningsinstitutionerna, där tecken på ökad Därför är det nödvändigt att också ha någon styrning inger betänkligheter. Om inte forskningen mötesplats mellan forskning och politik. Vi föreslår får stå fri gentemot politik och marknad, gör folk- därför att det inrättas en fristående expertgrupp, styrelsen sig av med en av de främsta grundvalarna som kan fungera som tankesmedja och beställare för ett öppet samhälle. av kunskapsunderlag för demokratireformer.

41285-253-295 0-03-24 07.40 Sidan 253

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI!

Referenser

Ackerby, S. (1997) ”Framtidens välfärdspolitik.” I Kommunerna, Bergström, J. H. (1998) ”Från Magna Charta till Motionerna. Om välfärden och demokratin – omprövningar och möjligheter. lobbning i USA, EU/Europa och Sverige”, i Lobbning.Demokra- Stockholm: Svenska kommunförbundet tiutredningens skrift nr 18, SOU 1998:146

Agné, H. (1998) ”Demokrati på europeisk nivå”, i Demokrati Björnsson, A. (1999) Den skyddade provinsen. på europeisk nivå?Demokratiutredningens skrift nr 7, SOU 1998:24 Demokratiutredningens skrift nr 17, SOU 1999:22

Ahlbäck, S. (1999) ”Revisionens roll i den parlamentariska Boje, T. (1999) ”Lønarbejde, køn och medborgerskab. demokratin”, i Amnå, E., red. Maktdelning. Demokratiutrednin- Ændrede vilkår for social integration og solidaritet”, i Amnå, E., gens forskarvolym I, SOU 1999:76 red. Medborgarnas erfarenheter. Demokratiutredningens

Ahlsson, G. (1998) ”Rättslig reglering av lobbying inom EU”, forskarvolym V, SOU 1999:113 i Lobbning. Demokratiutredningens skrift nr 18, SOU 1998:146 Brink, A., Olsson, J. och Hibbs, D. A. (1999) ”Institutionerna

Allardt, E. (1999) ”Globaliseringen, demokratin och välfärds- och samhällsekonomin”, i Amnå, E., red. Globalisering.Demokrasamhället”, i Globaliseringen och demokratin. Demokratiutrednin- tiutredningens forskarvolym IX, SOU 1999:83 gens skrift nr 22, SOU 1999:56 Bro, A. (1998), ”Grön demokrati. Om implementeringen av

Amin, J. (1998) Invandrarnas representation i kommunfull- Agenda 21i åtta svenska kommuner.” 1998:5. Örebro: Novemus, mäktige i 20 invandrartäta kommuner samt i riksdagen. Umeå: Högskolan i Örebro Demokraticentralen (stencil) Brothén, M. (1999) ”Glokala riksdagsledamöter?” i Amnå, E.,

Amnå, E. och Montin, S. (red.) (2000) Towards a new concept red. Globalisering.Demokratiutredningens forskarvolym IX, SOU of local self-government?Oslo: Fagbokforlaget 1999:83

Andersson, R. (1999) ”Segregationens Sverige”, i Invandrar- Bruhn, A. (1999) ”Ungdomarna, politiken och valet”, i Amnå, skap och medborgarskap. Demokratiutredningens skrift nr 13, E., red. Valdeltagande i förändring. Demokratiutredningens SOU 1999:8 forskarvolym XII, SOU 1999:132

Andersson, S. (1999) Hederlighetens pris – en ESO-rapport om Bäck, H. (1999) ”Invandrarnas deltagande i det politiska livet”, korruption.Ds 1999:62 i Invandrarskap och medborgarskap. Demokratiutredningens

Aronsson, P. (1999) ”Lokala medborgarskap – det dolda skrift nr 13, SOU 1999:8 kulturarvet”, i Amnå, E., red. Demokrati och medborgarskap. Bäck, H. och Johansson, F. (1998) Politisk centralisering i Demokratiutredningens forskarvolym II, SOU 1999:77 skandinaviska storstäder. Göteborg: Förvaltningshögskolans

Arvidsson, G., Milton, A. och Fernvall, E. m.fl. ”Låt markna- rapporter den ta över sjukvården!” DN Debatt 25/11–97 ”Börslobbyister bjöds till riksdagen. Samarbete med PR-

Barber, B. R. (1999)”En plats för kommers eller en plats för byrå”, i Dagens Nyheter1999–11–27 oss? IT i demokratiteoretiskt ljus”, i Amnå, E., red. IT i Camauër, L. (1999) ”Rörelser i olika rum”, i Amnå, E., red.

demokratins tjänst. Demokratiutredningens forskarvolym VII, Politikens medialisering.Demokratiutredningens forskarvolym III, SOU 1999:117 SOU 1999:126

Beck, U. (1997) Risksamhället. Stockholm: Östlings bokförlag Cammack, P. (1998) ”Globalization and the Death of the Bennich-Björkman, L. (1999) ”Känslomakaren. Populärkultu- Liberal Democracy”, i European Review nr 6

rens makt och medborgarrollens förändring”, i Amnå, E., red. Carle, J. (1999) ”Arbetslösheten – ett hot mot demokratin. Om Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym VIII, SOU förhållandet mellan arbetslöshet, ungdomars samhällsintresse och 1999:84 engagemang i ett nordiskt perspektiv”, i Amnå, E., red. Det unga

Bennulf, M. och Hedberg, P. (1999) ”Utanför demokratin. folkstyret.Demokratiutredningens forskarvolym VI, SOU 1999:93 Om det minskade valdeltagandets sociala och politiska rötter”, i Carlsson, I. (1999) ”Demokratins globala räckvidd”, i Globali- Amnå, E., red. Valdeltagande i förändring. Demokratiutrednin- seringen och demokratin.Demokratiutredningens skrift nr 22, gens forskarvolym XII, SOU 1999:132 SOU 1999:56

Berg, H., Boman, H. och Jensevik, H. (1999) Styr din kommun Castells, M. (1999) Informationsåldern, vol. 1–3. Göteborg: – eller hoppa av!Stockholm: SNS Förlag Daidalos

Berglez, P. (1999) ”Drömmar och mardrömmar om politiken, Christensen, A–D. (1999) ”Kvinder i de politiske partier”, i massmedierna och medborgarna. En teoretisk redogörelse”, i Bergqvist, C., (red.) Likstilte demokratier? Oslo: Universitetsforlaget Amnå, E., red. Politikens medialisering. Demokratiutredningens Christensen, A–D. och Raaum, N. C. (1999) ”Politiske forskarvolym III, SOU 1999:126 mobiliseringsmodeller”, i Bergqvist, C., (red.) Likstilte demokratier?

Berglund, S. (1999) ”The Challenge of Human Rights in Oslo: Universitetsforlaget Central and Eastern Europe”. Örebro: Samhällsvetenskapliga Citron, B–M. (1999) Sölve & Co. Korruptionsskandalen i institutionen, Örebro universitet Motala.Stockholm: Norstedt

Bergman, T. och Gidlund, G. (1996) ”Den demokratiska Cramér, P. (1998) ”EU:s rätt och folkets makt”, i EU – ett legitimiteten – de folkvalda parlamentens roll i EU”, i Demokrati demokratiprojekt?Demokratiutredningens skrift nr 12, SOU och öppenhet, SOU 1996:42 1998:145

41285-253-295 0-03-24 07.40 Sidan 254

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! Dahl, R. A. (1999a) ”Kan internationella organisationer vara Ellegård, K. (1999) ”I spänningsfältet mellan social intressegemendemokratiska?”, i Bör demokratin avnationaliseras? Demokratiut- skap och geografisk närhet. Försätter IKT den geografiskt förankredningens skrift nr 21, SOU 1999:11 rade demokratin i kläm?”, i Amnå, E., red. IT i demokratins tjänst.

Dahl, R. A. (1999b) Demokratin och dess antagonister. Demokratiutredningens forskarvolym VII, SOU 1999:117 Stockholm: Ordfront Elvander, N. (1969) Intresseorganisationerna i dagens Sverige.

Dahlgren, P. (1999) ”EU, medborgarkultur och mediernas Lund: Gleerup demokratiska uppgift”, i Amnå, E., red. Politikens medialisering. Englund, T. (1999) ”Den svenska skolan och demokratin. Demokratiutredningens forskarvolym III, SOU 1999:126 Möjligheter och begränsningar”, i Amnå, E., red. Det unga

Dahlkvist, M. (1999) ”Den instängda demokratin. Rörelsesoci- folkstyret. Demokratiutredningens forskarvolym nr VI, SOU alism och statssocialism i svensk arbetarrörelse”, i Civilsamhället 1999:93 som demokratins arena. Demokratiutredningens skrift nr 29, SOU Eriksen, E. O. (1998) ”Velferdsstat og demokrati”, i Demokra- 1999:101 tins räckvidd. Demokratiutredningens skrift nr 1, SOU 1998:55

Dahlkvist, M. och Strandberg, U. (1999) ”Kommunal självsty- Eriksson, C. (1999) ”Lokalt engagemang med platsidelologisk relse som maktspridningsprojekt? Den svenska statstraditionen bas – exemplet lokala partier”. Arbetsrapport 2 i projektet Byapolioch den lokala politiska styrelsen” i Amnå, E., red. Maktdelning. tik och demokratisk förnyelse. Örebro: Örebro universitet Demokratiutredningens forskarvolym I, SOU 1999:76 Eriksson, E. (1999) ”Är demokratins puls passé?”, i Demokra-

Denvall, V. (1999) ”Elevinflytandets realiteter”, i Amnå, E., ti i förvandling. Stockholm: Demokratiutredningen (stencil) red. Det unga folkstyret.Demokratiutredningens forskarvolym VI, Etzioni, A. (1997) The New Golden Rule. London: Profile SOU 1999:93 Falkemark, G. (1999) Politik, lobbyism och manipulation.

Diamond, L. (1996) ”Is the Third Wave Over?”, i Journal of Svensk trafikpolitik i verkligheten. Nora: Nya Doxa Democracynr 7 ”Främmande namn sorteras bort. Arbetslösa invandrare får

Direktiv 1998:100 Tilläggsdirektiv till Demokratiutredningen ingen chans”, i Dagens Nyheter1994-12-28 Direktiv 1999:98Åtgärder för att stärka den medborgerliga Gidlund, G. (1983) Partistöd. Lund: Liber/Gleerup

insynen och deltagandet i den kommunala demokratin Gidlund, G. (1999) ”IT och demokrati – de europeiska

Ds 1999:48Begreppet invandrare – användningen i lagar och partinäten”, i Bernitz, U., Gustavsson, S. och Oxelheim L., (red.) förordningar Europaperspektiv. Stockolm: Nerenius & Santérus förlag

Ds 1999:62Hederlighetens pris – en ESO-rapport om korrup- Gidlund, G. och Möller, T. (1999a) ”Finansiering av persontion valskampanjer i riksdagsvalet 1998”, i Premiär för personval,SOU

Dunn, C. W. och Slann, M. W. (1994) American Government. 1999:92 A Comparative Approach.New York: HarperCollins College Gidlund, G. och Möller, T. (1999b) Demokratins trotjänare. Publishers Demokratiutredningens forskarvolym X, SOU 1999:130

Economou, K. och Forstorp, P–A. (1999) ”Den medialiserade Gidlund, J. (1995) ”Den ’bysantinska komplexiteten’ i Eurodemokratin – ett slag om representationen”, i Amnå, E., red. peiska unionen”, i Enklare och effektivare. SOU 1995:131 Politikens medialisering.Demokratiutredningens forskarvolym III, Gidlund, J. (1998) ”Medborgarinflytandet över EU”, i EU – SOU 1999:126 ett demokratiprojekt? Demokratiutredningens skrift nr 12, SOU

Eduards, M. (1993) ”Politiken förkroppsligad”, i von Sydow, 1998:145 B., Wallin, G. och Wittrock, B., (red.) Politikens väsen: Idéer och Gidlund, J. och Jerneck, M (2000) Komplex demokrati. institutioner i den moderna staten. Stockholm: Tidens förlag Regional lobbying i Bryssel (under utgivning)

van der Eijk (1999) ”Why Some People Vote and Others do Gilljam, M. & Holmberg, S. (1995) Väljarnas val.Stockholm: not”, i Citizen Participation in European Politics.Demokratiutred- Norstedts Juridik ningens skrift nr 32, SOU 1999:151 Glimstedt, H. och Lange, E. red. (1998) Globalisering –driv-

Ekengren, M. (1999) ”Europeiseringen ligger i tiden” i krefter og konsekvenser. Oslo: Fagboksforlaget Demokrati i förvandling. Stockholm: Demokratiutredningen Glimstedt, H. (1999) ”Globalisering underifrån”, i Amnå, E., (stencil) red. i Globalisering. Demokratiutredningens forskarvolym IX,

Ekström, M. (1999) ”TV-tittarna och demokratin”, i Amnå, SOU 1999:83 E., red. Politikens medialisering. Demokratiutredningens forskar- Goldman, K. (1998) ”Skilda identiteter – gemensam demokravolym III, SOU 1999:126 ti”, i EU – ett demokratiprojekt?Demokratiutredningens skrift nr

Ekström, M. & Andersson, C. (1999) ”När väljarna skall 12, SOU 1998:145 mobiliseras. Valrörelsen 1998i ett jämförande perspektiv”, i Amnå, Gunner, G. (1999)Att slakta ett får i Guds namn. Demokrati- E., red. Valdeltagande i förändring. Demokratiutredningens utredningens skrift nr 14, SOU 1999:9 forskarvolym XII, SOU 1999:132 Gustavsson, S. (1994) ”EG:s demokratiska legitimitet”, i SOU

El-Abed, H. (1996) ”Att byta identitet”, i Pockettidningen R, 1994:12 nr 3 Gustafsson, L. och Svensson, A. (1999)A Public Sector Reform

Elander, I. (1999) ”Partnerskap och demokrati”, i Amnå, E., in Sweden.Malmö: Liber red. Globalisering. Demokratiutredningens forskarvolym IX, SOU 1999:83

41285-253-295 0-03-24 07.40 Sidan 255

Gustafsson, L. (2000) ”Att baka statens kaka”, i Tryggare kan … Holmberg, S. och Möller, T. (1999) ”Premiär för personval”, i EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! om uppbrott i staten. Stockholm: Trygghetsstiftelsen Premiär för personval, SOU 1999:92

Göteborgsregionens kommunalförbund (1998) Politiska Holmberg, S. och Weibull, L. (red.) (1999) ”Ljusnande avhopp från kommunalpolitiken i Göteborgsregionen framtid”. SOM-institutet, Göteborg: Göteborgs universitet

Habermas, J. (1992) Borgerlig offentlighet. Lund: Arkiv Holmström, B. (1999) ”Demokrati och juridisk kontroll”, i Hadenius, A. (1999) ”Medborgarskap, social kontext och Amnå, E., red. Maktdelning.Demokratiutredningens forskarvo-

institutioner. Perspektiv på svensk demokrati”, i Amnå, E., red. lym I, SOU 1999:76 Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym VIII, SOU Hultman, K. (1999) ”Perspektivet som kom bort. Om kvinno- 1999:84 rörelsen och feminismen som demokratiskt kraft”, i Civilsamhället

Hadenius, S. (1996) ”Medierna och demokratin”, i SOU som demokratins arena.Demokratiutredningens skrift nr 29, SOU 1996:162 1999:112

Hagevi, M. (1999) Kommunala förtroendeuppdrag.Stock- IDEA (1997) Voter Turnout from 1945to 1997: a Global holm: Svenska kommunförbundet Report on Political Participation.Stockholm: International Institute

Hannerz, U. (1999) ”Världsbild, kultursyn, medborgarskap”, i for Democracy and Electoral Assistance Amnå, E., red. Globalisering. Demokratiutredningens forskarvo- Ilshammar, L. (1999) ”IT i demokratin eller IT-demokrati. lym IX, SOU 1999:83 Teknologi och demokratisering i historiskt perspektiv”, i Amnå,

Hansen, A.D., Nyseth, T. och Aarsaether, N. (1996) ”Com- E., red. IT i demokratins tjänst.Demokratiutredningens forskarvomunity councils – improved local democracy?” i Bogason, P. (red.) lym VII, SOU 1999:117 New modes of local organizing: local government fragmentation in Ingelstam, L. (1998)”Expertberoende beslutsfattande och Scandinavia.Commack, N.Y.: Nova Science Publishers demokratisk delaktighet”, i Lekmannastyre i experternas tid.

Hauge, Rod & Harrop, Martin & Breslin, Shaun (1992) Demokratiutredningens skrift nr 6, SOU 1998:102 Comparative Government and Politics. An Introduction. London: Ingelstam, L. (1999) ”En krympt agenda?”, i Amnå, E., red. MacMillian Press Ltd. Tredje upplagan Globalisering.Demokratiutredningens forskarvolym IX, SOU

Hebert, N. och Jacobsson, K. (1999) Olydiga medborgare? 1999:83 Demokratiutredningens skrift nr 27, SOU 1999:101 Inglehart, R. (1999) ”Challenging values in the new millenium:

Hegeland, H. (1999) ”Riksdagen och EU”, i Amnå, E., red. Challenges to representative democracy”, iDemokrati i förvand- Globalisering. Demokratiutredningens forskarvolym IX, SOU ling.Stockholm: Demokratiutredningen (stencil) 1999:83 Institutet för kommunal ekonomi (IKE) (1999) Rapport

Held, D. (1993) ”Democracy: From City-States to a Cosmo- 1999:86–88 politan Order?”, i Held, D. (ed.) Prospects for Jacobssson, B. (1999) ”Politik och styrning i den moderna Democracy.Cambridge: Polity Press världen”, i Bör demokratin avnationaliseras? Demokratiutrednin-

Held, D. (1999) ”Kan globaliseringen regleras?” i Bör demo- gens skrift nr 21, SOU 1999:11 kratin avnationaliseras?Demokratiutredningens skrift nr 21, SOU Jacobsson, K. (1998) ”Medborgarinflytandet över EU”, i EU – 1999:11 ett demokratiprojekt? Demokratiutredningens skrift nr 12, SOU

Herlitz, U. (1999) ”Bygdens organisering”, i Amnå, E., red. 1998:145 Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym VIII, SOU Jacobsson, K. (1999) ”Den offentliga demokratisynen”, i 1999:84 Amnå, E., red. Demokrati och medborgarskap. Demokratiutred-

Hermansson, J. (1992) ”Introduktion”, i Idéer om demokrati. ningens forskarvolym II, SOU 1999:77 Volym 5i Tidens idéserie. Stockholm: Tidens förlag Jarl, M. (1999) ”Brukardeltagande på gott och ont”, i Amnå,

Hermansson, J. (1999) ”Om att tämja folkmakten”, i Amnå, E., red. Det unga folkstyret.Demokratiutredningens forskarvolym E., red. Maktdelning. Demokratiutredningens forskarvolym I, VI, SOU 1999:93 SOU 1999:76 Jeppsson Grassman, E. och Svedberg, L. (1999) ”Medborgar-

Hermansson, J., Lund, A., Svensson, T. och PerOla Öberg skapets gestaltningar. Insatser i och utanför föreningslivet”, i (1999) Avkorporativisering och lobbyism. Demokratiutredningens Amnå, E., red. Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvoforskarvolym XIII, SOU 1999:121 lym VIII, SOU 1999:84

Hernes, H. (1982) Staten – kvinner ingen adgang?Oslo: Jerneck, M. (1999) ”Regionaliseringen som demokratiprojekt” Universitetsforlaget i Demokrati i förvandling.Stockholm: Demokratiutredningen

Holmberg, S. (1974) Riksdagen representerar svenska folket. (stencil) Lund: Studentlitteratur Johansson, J. (1999) ”Demokrati i regioner – utvecklingsdrag

Holmberg, S. & Gilljam, M. (1987) Väljare och val i Sverige. och möjligheter”, i Amnå, E., red. Maktdelning.Demokratiutred- Stockholm: Bonniers ningens forskarvolym I, SOU 1999:76

Holmberg, S. (1999a) Representativ demokrati. Demokratiut- Johansson, M. (1999) ”Skola, IT och demokrati”, i Amnå, E., redningens skrift nr 24, SOU 1999:64 red. IT i demokratins tjänst. Demokratiutredningens forskarvolym

Holmberg, S. (1999b) ”Partiröstning och personröstning”, i VII, SOU 1999:117 Allmänna valen 1998,del IV, specialundersökningarna. Stock- Johnson, A. (1998) Läsarna och demokratin. Demokratiutredholm: Statistiska centralbyrån ningens skrift nr 8, SOU 1998:134

41285-253-295 0-03-24 07.40 Sidan 256

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! Johnson, A. (1999) Rätt att lobba. Om politisk påverkan efter Larsson, B. (1996) ”Offentlighetsprincipen i kommuner, landsting koporatismens fall.Stockholm: Timbro och kommunala företag”, i SOU 1996:99

Jónasdóttir, A. (1988) ”On the Concepts of Interest, Women´s Larsson, S. (1999) ”Studiecirkeldemokratin”, i Civilsamhället. Interests, and the Limitations of Interest Theory”, i Jones, K. B: Demokratiutredningens forskarvolym VIII, SOU 1999:84 och Jónasdóttir, A., (eds.) The Political Interests of Gender. Larsson, T. (1999) ”Konflikten som försvann – Hur har det Developing Theory and Research with a Feminist Face.London. svenska EU-medlemskapet påverkat maktdelningen mellan Sage regering och riksdag?” i Amnå, E., red. Maktdelning. Demokrati-

Jónasdóttir, A. (1998) ”Demokrati – feministiska perspektiv”, i utredningens forskarvolym I, SOU 1999:76 Demokratins räckvidd.Demokratiutredningens skrift nr 1, SOU Lewin, L. (1970) Folket och eliterna. Stockholm: Almqvist & 1998:55 Wiksell

Jonsson, C. (1999) ”Allt färre röstar i invandrartäta områden. Lidskog, R. och Elander, I. (1999) ”På väg mot ekologisk Utländska medborgares valdeltagande vid sex valdistrikt i Göte- demokrati? Demokratiteoretiska responser på den ekologiska borg 1994–98”. Göteborg: Göteborgs stad och Integrationsverket utmaningen”, i Amnå, E., red. Demokrati och medborgarskap.

Jonsson, S. (2000) ”Internet förvärrar för de flesta”. Intervju Demokratiutredningens forskarvolym II, SOU 1999:77 med Castells, M. i Dagens Nyheter den 2 januari 2000 Lijphart, Arend (1999) Patterns of Democracy. Government

Jonung, L. (1999) ”Den finansiella marknaden och demokratin Forms och Performance in Thirty-Six Countries. New Haven och i Sverige”, i Globaliseringen och demokratin.Demokratiutrednin- London: Yale University Press gens skrift nr 22, SOU 1999:56 Lindbeck, A. och Lindbeck, D.(1998) ”Skapa en global

Jönsson, C. (1999) ”Närverkens Europa”, i Amnå, E., red. finansinspektion!” Dagens Nyheter, DN-debatt 10oktober 1998 Globalisering.Demokratiutredningens forskarvolym IX, SOU Lindensjö, B. (1999) ”Demokrati”, i Amnå, E., red. Demokrati 1999:83 och medborgarskap. Demokratiutredningens forskarvolym II,

Jönsson, S. et al. (1997) Decentraliserad välfärdsstad.Stock- SOU 1999:77 holm: SNS Förlag Lindgren, A–M. (1998) ”Demokrati – också för dem som inte

Karam, A. et al. (1998) Women in Parliament: Beyond Num- orkar”, i Demokratins räckvidd.Demokratiutredningens skrift nr bers. Stockholm: International Institute for Democracy and 1, SOU 1998:55 Electoral Assistance (IDEA) Lindgren, L. (1999) ”Det idealiserade föreningslivet”, i Amnå,

Karlsson, E. (1998) ”Ungdomars självstyrelse”, i Det unga E., red. Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym medborgarskapet.(1999) Demokratiutredningens skrift nr 5, SOU VIII, SOU 1999:84 1998:101 Lindquist, H. (1999) ”Nynazismen – förtrupp eller efterslänt-

Karlson, N. (1998) ”Ge folket fler röster!”, i Demokratins rare”, i Demokratins förgörare.Demokratiutredningens skrift nr räckvidd.Demokratiutredningens skrift nr 1, SOU 1998:55 28, SOU 1999:10

Karvonen, L. & Selle, P. (eds.) (1995) Women in Nordic Lipset, S. M. (1994) ”The Social Requisites of Democracy Politics. – Closing the Gap.Aldershot: Darhmouth Revisited”, i American Sociological Reviewnr 59

Khakee, A. (1999) ”Demokratin i samhällsplaneringen”, i Lipset, S. M. & Rokkan, S., (eds.) (1967) Party Systems and Amnå, E., red. Medborgarnas erfarenheter. Demokratiutrednin- Voter Alignments. New York: The Free Press gens forskarvolym V, SOU 1999:113 Loftager, J. (1999) ”Fungerar den politiske offentlighed?” i red.

Klein, K. (1999) ”www.oneworld.net. Internet och den Andersen et al. Den demokratiske udfordring.Köpenhamn: Hans kosmopolitiska demokratin”, i Amnå, E., red. IT i demokratins Rezels förlag tjänst.Demokratiutredningens forskarvolym VII, SOU 1999:117 Lovenduski, J. & Norris, P. (eds.) (1993) Gender and Party

KommunAktuellt 38 1996 Politics. London Sage KommunAktuellt 25 1998 Lundahl, L. och Hansson, K. (1999) ”Kommunala ungdom-

KommunAktuellt 14, 16, 19, 20, 31, 32och 39 1999 sprojekt – demokratiprojekt”, i Amnå, E., red. Det unga folkstyret.

Kommunerna i framtiden (1998) Stockholm: Svenska kom- Demokratiutredningens forskarvolym VI, SOU 1999:93 munförbundet Lundin, O. och Riberdahl, C. (1999) ”Demokratiska aspekter

Kristoffersson, M. 1999”Lokala styrelser med föräldramajori- på den kommunala revisionen”, i Amnå, E., red. Maktdelning. tet – en ny möjlighet för skolutveckling. En undersökning av nio Demokratiutredningens forskarvolym I, SOU 1999:76 lokala styrelser i grundskolan”. Umeå: Umeå universitet, pedago- Lundström, M. (1998) ”EU-inträdet och demokratin i Sverigiska institutionen ge”, i Demokrati på europeisk nivå?Demokratiutredningens skrift

Kroon, Å. (1999) ”Mediedebatter som samtal i offentligheten. nr 7, SOU 1998:124 Om budskap och betydelse i förändring”, i Amnå, E., red. Politi- Lundström, M. (1999) ”Demokrati i skolan?”, i Amnå, E., red. kens medialisering.Demokratiutredningens forskarvolym III, Det unga folkstyret. Demokratiutredningens forskarvolym VI, SOU 1999:126 SOU 1999:93

Landstingens ekonomi. Stockholm: Landstingsförbundet, juni Lundström, T. & Wijkström, F. (1995) Från röst till service? 1999 Den svenska ideella sektorn i förändring. Stockholm: Sköndal-

sinstitutets skriftserie

41285-253-295 0-03-24 07.40 Sidan 257

Lundquist, L. (1999) ”Ämbetsmännen som demokratins väktare”, i Nilsson, L. (1999) ”Regionbyggnad i Västsverige”, i SOM-rapport EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! Amnå, E., red. Maktdelning. Demokratiutredningens forskarvo- 23. Göteborg: Göteborgs universitet lym I, SOU 1999:76 Nohrstedt, S. A. (1999) ”Demokratin och globaliseringen. Om

Magnusson, H. (1997) ”Kommunal demokrati – med eller transnationell journalistik och politisk opinionsbildning”, i Amnå, utan deltagare”, i Kommunerna, välfärden och demokratin – E., red. Politikens medialisering.Demokratiutredningens forskaromprövningar och möjligheter.Stockholm: Svenska kommunför- volym III, SOU 1999:126 bundet Norén, Y. (1998) ”Hur sköter kommunstyrelsen sin uppgift?”,

Majone, G. (1998) ”Regleringarnas legitimitet”, i Demokrati i SOM-rapport nr 21. Göteborg: Göteborgs universitet på europeisk nivå?Demokratiutredningens skrift nr 7, SOU Norris, P. (ed.) (1999) Critical Citizens: Global Support for 1998:124 Democratic Government.Oxford: Oxford University Press

Martinsson, J. (1999) ”IT-valet? Internets betydelse för Nycander, S. (1998) ”Är byråkratin demokratisk?”, i Demovalkampanjerna”, i Amnå, E., red. IT i demokratins tjänst. Demo- kratin i den offentliga sektorns förändring.Demokratiutredningens kratiutredningens forskarvolym VII, SOU 99:117 skrift nr 19, SOU 1999:40

Mazey, S. och Richardson, J. (1993) Lobbying in the European OECD (1999) Education at glance 1998 Community. Oxford: Oxford University Press Ohlin, T. (1999) ”Sprid medborgarmakten!”, i Amnå, E., red.

Meeuwisse, A. (1999) ”Egenorganisering för stärkt medbor- IT i demokratins tjänst.Demokratiutredningens forskarvolym VII, garskap och ökat inflytande. Om alternativ till patient- och SOU 1999:117 klientskap”, i Amnå, E., red. Medborgarnas erfarenheter. Demo- Olsen, J.P. (1990) Demokrati på svenska. Stockholm: Carlskratiutredningens forskarvolym V, SOU 1999:113 sons

Micheletti, M. (1996) ”Organisationer och svensk demokrati”, Olsson, A. R. (1999) Elektronisk demokrati.Demokratiutredi SOU 1996:162 ningens skrift nr 16, SOU 1999:12

Mitlid, K. (1998) ”Kronans roll utanför EMU”, i Penning- & Olsson, J. (1999) ”Det politiska globaliseringsbehovet och valutapolitik, nr 1 demokratin”, i Amnå, E., red. Globalisering.Demokratiutrednin-

Montin, S. (1998) Lokala demokratiexperiment.Demokratiut- gens forskarvolym IX, SOU 1999:83 redningens skrift nr 9, SOU 1998:155 Olsson, O., Brink, A. och Hibbs Jr D. (1999) ”Institutionerna

Montin, S., T. S. Floris, M. Granberg, T. Kleven, O. Rieper och samhällsekonomin”, i Amnå, E., red. Globalisering.Demokraoch S. I. Vabo (1999) ”Politikerrollen i Skandinaviska kommuner – tiutredningens forskarvolym IX, SOU 1999:83 mellan kontinuitet och förnyelse”, i L. Karvonen och E. Ljungberg Oscarsson, H. (1998) ”Det unga medborgarskapet”, i Det (red.) Nordisk demokrati i förändring. Sundsvall: Demokratiinsti- unga medborgarskapet. Demokratiutredningens skrift nr 5, SOU tutet. Rapport 1999:1 1998:101

Montin, S. (1999) ”Nya vägar till lokal demokrati”, i Demo- Oscarsson, H. (1999) Demokratiopinioner.Demokratiutredkratin i den offentliga sektorns förändring.Demokratiutredningens ningens skrift nr 26, SOU 1999:80 skrift nr 19, SOU 1999:40 Oskarson, M. (1999) ”Kvinnors politiska medborgarskap i tre

Montin, S. (2000) ”Between fragmentation and coordination: välfärdsstater. Politiskt deltagande och engagemang”, i Amnå, E., The changing role of local government in Sweden”. Kommande i red. Demokrati och medborgarskap.Demokratiutredningens Public Management2(1), March 2000 forskarvolym II, SOU 1999:77

Montin, S. och Amnå, E. (2000) ”The Local Government Act Pamlin, D. (1998) ”Lobbying i en globaliserad värld”, i and Municipal Renewal in Sweden” i Amnå, E. och Montin, S., Lobbning.Demokratiutredningens skrift nr 18, SOU 1998:146 red. Towards a new concept of local self-government?Oslo: Persson, K. (1999) Makt och lokal utveckling. Vem och vad Fagbokforlaget styr politiska beslut för rummets utformning?Karlstad: Karlstad

Möller, T. (1998) Politikerförakt eller mogen misstro? Stock- universitet holm: Svenska kommunförbundet Peterson, M. (1999) ”Sverige och välfärden. Medborgarskapets

Möller, T. (1999) ”Hälsan tiger still?”, i Amnå, E., red. Med- sociala dimensioner. Välfärdsstaten och dess mångkulturella borgarnas erfarenheter.Demokratiutredningens forskarvolym V, dimensioner”, i Amnå, E., red. Medborgarnas erfarenheter. SOU 1999:113 Demokratiutredningens forskarvolym V, SOU 1999:113

Nergelius, J. (1999a) ”Maktdelning och politikens judikaliser- Petersson, O. Westholm, A. & Blomberg, G. (1989) Medboring”, i Löser juridiken demokratins problem?Demokratiutrednin- garnas makt.Stockholm: Carlsson gens skrift nr 23, SOU 1999:58 Petersson, O. (1996a) Hur styrs Europa? Den politiska

Nergelius, J. (1999b) ”Grundlagsmodeller och maktdelning”, i maktutövningen i Europas stater.Stockholm: Norstedts Juridik Amnå, E., red. Maktdelning. Demokratiutredningens forskarvo- AB. Andra upplagan lym I, SOU 1999:76 Petersson, O. (1996b) Svensk politik.Stockholm: Norstedts

Nielsen, P. (1998) ”Vem älskar den lokala demokratin?”, i Juridik AB. Andra upplagan Tema Demokrati.Stockholm: Svenska kommunförbundet och Petersson, O. (1998) Statsbyggnad. Den offentliga maktens Svenska landstingsförbundet organisation.Stockholm: SNS Förlag

41285-253-295 0-03-24 07.40 Sidan 258

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! Petersson, O. et al. (1997) Demokrati över gränser. Demokratirå- Sassen, S. (1999) ”Det globala förankrat i det nationella”, i Bör dets rapport 1997. Stockholm: SNS Förlag demokratin avnationaliseras?Demokratiutredningens skrift nr 21,

Petersson, O. et al. (1998) Demokrati och medborgarskap. SOU 1999:11 Demokratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS Förlag SCB Statistisk årsbok.1998, 1999och 2000

Petersson, O. et al. (1999) Demokrati på svenskt vis. Demo- SCB (1999) ”Deltagandet bland utländska medborgare vid kratirådets rapport 1999. Stockholm: SNS Förlag kommunfullmäktigevalen 1998”. Statistiska meddelanden, Me 14

Pierre, J. (1999) Marknaden som politisk aktör.Demokrati- SM 9901

utredningens forskarvolym XI, SOU 1999:131 della Porta, Scharpf, F. W. (1998) ”Välfärdsstaten, den ekonomiska D., Kriesi, H och Rucht, D. (1999) Social movements in a globali- integrationen och demokratin”, i Demokrati på europeisk nivå? zing world. Basingstoke: Macmillian: New York: St. Martins Press Demokratiutredningens skrift nr 7, SOU 1998:124

Powell, B. (1980) ”Voting Turnout in Thirty Democracies: Schmitt, H. (1999) ”The Architecture of EU Institutions and Partsan, Legal and Socio-Economick Influences”, i Rose, R. (ed.) Citizen Participation”, i Citizen Participation in European Politics. Electoral Participation. A Comparative Analysis.Beverly Hills: Demokratiutredningens skrift nr 32, SOU 1999:151 Sage Schmitt, H. och Tomassen, J. (1999) Political representation

Quist, E. och Lestander, S. (1999) Kommunalt chefskap – and legitimacy in the European Union.Oxford: Oxford University balanskonst i den grå arenan.Umeå: Handelshögskolan i Umeå Press

Ranerup, A. (1999) ”Elektronisk debatt i kommunal politik”, i Schön, L. (1999) ”Globaliseringen och den svenska ekonomins Amnå, E., red. IT i demokratins tjänst.Demokratiutredningens struktur”, i Globaliseringen och demokratin. Demokratiutredninforskarvolym VII, SOU 1999:117 gens skrift nr 22, SOU 1999:56

Rash, W. (1997) Politics on the Nets. Wiring the Political Sen, A. och Drèze J. (1989) Hunger and Public Action. Process.New York: W.H. Freeman Oxford: Clarendon Press

Regeringens proposition 1994/95:19Sveriges medlemskap i Sernhede, O. (1999) ”’Alienation is our Nation – Reality is my Europeiska unionen Nationality’. Om utanförskap, demokrati och motståndskulturer

Regeringens proposition 1997/98:136Statlig förvaltning i bland unga invandrarmän i Det Nya Sverige”, i Amnå E. red. Det medborgarnas tjänst unga folkstyret. Demokratiutredningens forskarvolym VI, SOU

Regeringens proposition 1998/99:66En stärkt kommunal 1999:93 revision SFS 1969:596 Lag om kommunalt partistöd

Regeringens proposition 1998/99:100(Budgetpropostition) Siim, B. (1999) ”Feministiske perspektiver på demokrati og Regeringens proposition 1998/99:115På ungdomars villkor – medborgerskab”, i Amnå, E., red. Demokrati och medborgarskap.

ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro Demokratiutredningens forskarvolym II, SOU 1999:77

Regeringens proposition 1999/2000:100 (Budgetproposition) Skolverket (1998) Skolpliktiga eldsjälar och andra aktörer. Hur

Regeringens skrivelse 1995/96:194 Utvecklingen inom den styr kommunerna skolan? kommunala sektorn Skolverket (1999a) Läroplanen i praktiken

Regeringens skrivelse 1998/99:97Utvecklingen inom den Skolverket (1999b) Attitydundersökning. Vem tror på den kommunala sektorn svenska skolan?

Reich, R. B. (1992) The Work of Nations.New York: Vintage SKTF (1999) ”Tystnaden på jobbet – en undersökning om Books yttrandefriheten bland kommunalt anställda”. Rapport 2/99.

Riksrevisionsverket (1998) Lokal skolutveckling – statens roll Slaatta, T. (1999) Medier, makt og demokrati. Makt- og och ansvar, 1998:26 demokratiutredningen, rapport nr 6. Oslo: GCS Multicommunica-

Rokkan, S. (1970) Citizens, Elections, Parties.Oslo: Universi- tion AS tetsforlaget Smith, Martin J. (1993) Pressure, Power and Policy. State

Rothschild, E. (1999:) ”Globalisering och demokrati i histo- Autonomy and Policy Networks in Britain and the United States. riskt perspektiv”, i Globaliseringen och demokratin. Demokratiut- Pittsburgh: University of Pittsburgh Press redningens skrift nr 22, SOU 1999:56 Socialstyrelsen (1999) Ändrad socialtjänstlag – konsekvenser

Rothstein (1998) ”Demokratins vidd”, i Demokratins räc- under de 18första månaderna kvidd.Demokratiutredningens skrift nr 1, SOU 1998:55 Soininen, M. och Bäck, H. (1999a) ”Invadrarkandidaterna i

Rynell, E. (1998) ”Avslutning”, i Lekmannastyre i experternas personvalet”, i Holmberg, S. och Möller, T., (red.) Premiär för tid.Demokratiutredningens skrift nr 6, SOU 1998:102 personval. SOU 1999:92

Räftegård, C. (1998) Pratet som demokratiskt verktyg. Soininen, M. och Bäck, H. (1999b) ”Invandrare som medbor- Hedemora: Gidlund gare, väljare och politiker”, i Amnå, E., red. Medborgarnas erfaren-

Rönnblom, M. (1997) ”Halva makten? En feministisk gransk- heter. Demokratiutredningens forskarvolym V, SOU 1999:113 ning av politik”, i Nordborg, G., (red.) Makt & Kön. Stockholm: Solli, R. (1999) Viskande tjänstemän.Göteborg: KFi-rapport 47 Brutus Östlings Bokförlag Symposium SOM-rapport 21, Nilsson, L., (red.) (1998) Mångfald – bilder

av en storstadsregion. Göteborg:

41285-253-295 0-03-24 07.40 Sidan 259

Soros, G. (1999) Den globala kapitalismens kris.Stockholm: SOU 1999:126 Politikens medialisering EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! Norstedt SOU 1999:129 Demokratins estetik

SOU 1951:56Om offentlig redovisning av den politiska SOU 1999:130 Demokratins trotjänare propagandans finansiering SOU 1999:132 Valdeltagande i förändring

SOU 1981:15Grundlagsfrågor SOU 1999:134 Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige SOU 1987:6 Folkstyrelsens villkor SOU 1999:136 Personval 1998. En utvärdering av personvals- SOU 1989:68Storstadens partier och valdeltagande 1948–88 reformen SOU 1990:44Demokrati och makt i Sverige SOU 1999:144 Demokrati på remiss SOU 1994:12Suveränitet och demokrati SOU 1999:151 Citizen Participation in European Politics SOU 1995:27Regional utveckling SOU 2000:3Välfärd vid vägskäl SOU 1995:131 Enklare och effektivare Starrin, B., Forsberg, E. och Rantakeisu, U. (1999) ”I arbets- SOU 1996:55Sverige, framtiden och mångfalden löshetens spår”, i Härenstam, A., red. I vanmaktens spår. Umeå: SOU 1996:66Utvärderat personval Boréa SOU 1996:99Avveckling med inlärning. Erfarenheter från Statskontoret (1999) ”Grundlagsöversyn”, PM 1999–02–22

LEMO-reformens avveckling av personal Statskontoret (1999) Organisations-, styr- och verksamhetsfor-

SOU 1996:111 Bevakad övergång mer i kommuner och landsting,1999:38 SOU 1996:162 På medborgarnas villkor – en demokratisk Stenelo, L–G. (1999) ”Samråd och tystnad i förhandlingsde-

infrastruktur mokratin”, i Amnå, E., red.Globalisering. Demokratiutredningens

SOU 1996:169 Förnyelse av kommuner och landsting forskarvolym IX, SOU 1999:83 SOU 1996:181 MEGA-BYTE Sterzel, F. (1999) Vilket hinder utgör EU för svensk avregler- SOU 1997:57I medborgarnas tjänst ing? Stockholm: SAF SOU 1997:71Politik för unga Stjernquist, N. (1999) ”Land skall med lag byggas. Sveriges SOU 1998:25Tre städer – en storstadspolitik för hela landet författningshistoria”, i Sveriges konstitutionella urkunder.Stock- SOU 1998:85Att rösta med händerna. Om stormöten, holm: SNS Förlag

folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz Storch, M. (1998) ”Demokrati – ett näringslivsperspektiv”, i

SOU 1998:102 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumenta- Demokratins räckvidd.Demokratiutredningens skrift nr 1, SOU tion från ett seminarium 1998:55

SOU 1998:105 Minska regleringen av kommuner Strandberg, U. (1999) ”Ekonomisk politik som demokratiskt och landsting problem”, i Amnå, E., red. Globalisering. Demokratiutredningens

SOU 1998:124 Demokrati på europeisk nivå forskarvolym IX, SOU 1999:83 SOU 1998:145 EU – ett demokratiprojekt? Stubbergaard, Y. (1999) ”Den goda medborgaren som före- SOU 1998:161 På marginalen ningsmedlem och brukare. Om politik på nya arenor”, i Amnå, E., SOU 1999:10Demokratins förgörare red. Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym VIII, SOU 1999:11Bör demokratin avnationaliseras? SOU 1999:84 SOU 1999:12Elektronisk demokrati Szücs, S. (1999) ”Demokratins normsystem, lokala ledares SOU 1999:16Ökad rättssäkerhet i asylärenden värderingar i tolv länder”, i Amnå, E., red. Demokrati och medbor- SOU 1999:30Yttrandefriheten och konkurrensen – Förslag till garskap. Demokratiutredningens forskarvolym II, SOU 1999:77

mediekoncentrationslag, m.m. Sunesson, S. (1999) ”Medborgarrätten och det lokala självsty-

SOU 1999:33Bo tryggt – Betala rätt. Särskilda boendeformer rets arrogans”, i Demokratin i den offentliga sektorns förändring. för äldre samt avgifter för äldre- och handikappomsorg Demokratiutredningens skrift nr 19, SOU 1999:40

SOU 1999:36Likvidation av aktiebolag Sundström, A. (1998) ”Lobbying – en svensk tradition”, i SOU 1999:56Globaliseringen och demokratin Lobbning. Demokratiutredningens skrift nr 18, SOU 1998:146 SOU 1999:58Löser juridiken demokratins problem? Svallfors, S. (1999) ”Antipoder? Politisk tilltro och attityder till SOU 1999:69Individen och arbetslivet. Perspektiv på det välfärdsstaten i Sverige och Nya Zeeland” i Amnå, E., red. Med-

samtida arbetslivet kring sekelskiftet 2000 borgarnas erfarenheter.Demokratiutredningens forskarvolym V,

SOU 1999:76Maktdelning SOU 1999:113 SOU 1999:80Demokratiopinioner Svenska kommunalarbetareförbundet och ett antal privata SOU 1999:83Globalisering vårdgivare. Upplevelser och erfarenheter från arbete inom äldre- SOU 1999:92Premiär för personval vård och omsorg(1998) Stockholm: SKAF SOU 1999:93Det unga folkstyret Svenska kommunförbundet (1994) Kommunal självstyrelse – SOU 1999:101 Olydiga medborgare? huvudrapport SOU 1999:103 Regionreform på försök – första stegen mot en Svenska kommunförbundet (1997) Minska statens regel-

ny regional samhällsorganisation styrning!

SOU 1999:113 Medborgarnas erfarenheter Svenska kommunförbundet (1998) Förändringar av kvalitet SOU 1999:117 IT i demokratins tjänst och produktivitet i barnomsorg, skola och äldreomsorg, 90studier

om 90-talet

41285-253-295 0-03-24 07.40 Sidan 260

EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! Svensson, C. (1999) ”TV-debatter som demokratiskt forum?”, i Ungdomarnas demokratikommission 1999: Utgång? En delrap- Amnå, E., red. Politikens medialisering.Demokratiutredningens port till Demokratiutredningen forskarvolym III, SOU 1999:126 Ungdomsstyrelsen (1999) Rapport nr 16

Sverenius, T. (1999) Vad hände med Sveriges ekonomi efter Wallenberg, J. (1994) Kommunernas framtid.Publica 1970? Demokratiutredningens skrift nr 31, SOU 1999:150 Wallenberg, J. (1996) Den instabila demokratin. Kommentus

Södersten, B. (1998) ”Demokratin och kompetensen” i Weibull, L. och Gustafsson, K. E: (1999) ”Svenskt medieland- Lekmannastyrelse i experternas tid.Demokratiutredningens skrift skap i förändring. En översikt.”, i Amnå, E., red. Politikens medianr 6, SOU 1998:102 lisering. Demokratiutredningens forskarvolym III, SOU 1999:126

Sörbom, A. (1999) ”Engagemang med förhinder! Yngre och Wendt Höjer, M. och Åse, C. (1996) Politikens paradoxer – en äldre om politik, förändring och miljö”, i Amnå, E., red. Det unga introduktion till feministisk politisk teori. Academia Adacta folkstyret.Demokratiutredningens forskarvolym VI, SOU 1999:93 Wennerström, Erik (1996) Några främmande staters politiska

Taloyan, M. (1999) ”Svenska cybernazister och cyberrasister”, system.Uppsala: Iustus Förlag AB. Fjärde upplagan i Demokratins förgörare.Demokratiutredningens skrift nr 28, Westholm, C.-J. (1999) ”Utan ekonomi stannar demokratin” i SOU 1999:10 Demokrati i förvandling. Stockholm: Demokratiutredningen

Tema Demokrati (1999) Den demokratiska dialogen.Svenska (stencil) kommunförbundet och Landstingsförbundet Wibeck, V., Forstorp, P.-A. och Economou, K. (1998) ”En

Teorell, J. och Westholm, A. (1999a) ”Var det bättre förr? god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik”, i Politisk jämlikhet i Sverige under 30år”, i Amnå, E., red. Medbor- En god affär i Motala. Demokratiutredningens skrift nr 2, SOU garnas erfarenheter.Demokratiutredningens forskarvolym V, 1998:63 SOU 1999:113 Wihlborg, E. (1999) ”Platsbundna gemenskaper med virtuella

Teorell, J. och Westholm, A. (1999b) ”Att bestämma sig för att kopplingar” i Amnå, E., red. IT i demokratins tjänst. Demokratiutvara med och bestämma. Om varför vi röstar – allt mindre”. I redningens forskarvolym VII, SOU 1999:117 Amnå, E. red. Valrörelse i förändring. Demokratiutredningens Wijkström, F. (1999) Svenskt organisationsliv. Stockholm: forskarvolym XII, SOU 1999:132 Handelshögskolan, EFI