SOU 2009:91

Fingeravtryck i uppehållstillstånd

Typ: SOU
Datum: 2009-11-19
Källa: www.regeringen.se

Slutbetänkande av Viseringsutredningen

Stockholm 2009

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB Stockholm 2009

ISBN 978-91-38-23311-5 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Tobias Billström

Regeringen beslutade den 2 oktober 2008 att tillkalla en särskild utredare för att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (delbetänkande). Utredaren ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av förordningen (EG) nr 1030/2002 om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare (slutbetänkande).

Den 2 oktober 2008 förordnades f.d. generaldirektören Håkan Sandesjö att fr.o.m. samma dag vara särskild utredare.

Som experter har fr.o.m. den 8 december 2008 medverkat experten Daniel Andersson, Migrationsverket, rådmannen Karin Benson, Länsrätten i Stockholms län, rättssakkunnige Christina Kopparberg, Justitiedepartementet, polisinspektören Jonn Lamberth, Polismyndigheten i Skåne, kanslirådet Kerstin Lindblad, Justitiedepartementet, kanslirådet Christel Makarowski, Utrikesdepartementet, och departementssekreteraren Magnus Nordström, Utrikesdepartementet.

Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 1 december 2008 hovrättsassessorn Annika Friberg och fr.o.m. den 8 juni 2009 hovrättsassessorn Dina Gutrad.

Utredningen har antagit namnet Viseringsutredningen (Ju 2008:13).

Den 11 juni 2009 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2009:52). Enligt detta ska utredningen redovisa delbetänkandet senast den 15 september 2009 och slutbetänkandet senast den 31 januari 2010.

Den 24 september 2009 överlämnades delbetänkande EU:s viseringskodex (SOU 2009:77).

Härmed överlämnas utredningens slutbetänkande Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91).

Uppdraget är härmed slutfört. Stockholm i november 2009

Håkan Sandesjö

/Dina Gutrad

Sammanfattning

Uppdraget

Viseringsutredningens uppdrag har varit att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (Common Consular Instructions on visas for diplomatic missions and consular posts, CCI:n), ändringsförordningen . Utredningen ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland .

Ett delbetänkande avseende den del av uppdraget som rör Viseringskodexen och ändringsförordningen överlämnades i september 2009. I detta betänkande redovisas återstoden av arbetet.

Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

Genom rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland fastställs de säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska användas

1 EUT L 243, 15.9.2009, s. 1. 2 Europaparlamentets och rådets förordning nr 309/2009 av den 23 april 2009 om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur viseringsansökningar ska tas emot och behandlas, EUT L 131 28.6.2009, s. 1. 3 EUT L 157 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

Sammanfattning SOU 2009:91

av medlemsstaterna i ett enhetlig utformat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Kärnan i förordningen är införandet av biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd.

Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium, ett s.k. RF-chip, som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren. Uppgifterna ska säkras och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.

Uppehållstillståndet eller RF-chippet får, med vissa undantag, inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form. Medlemsstaterna får emellertid lagra uppgifter för t.ex. e-tjänster eller kompletterande bestämmelser relaterade till uppehållstillståndet i RF-chippet eller i ett annat chip för nationellt bruk som ska föras in på baksidan av kortet utan att det stör RF-chippet.

Förordningen ska enligt artikel 5 inte tillämpas på medborgare i tredjeland som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet eller medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) som är part i EES-avtalet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet. Förordningen ska inte heller tillämpas på medborgare i tredjeland som är undantagna från skyldigheten att inneha visering och som har tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader.

EG-rättsliga utgångspunkter

Förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd är en EG-förordning. En EG-förordning blir automatiskt en del av medlemsstaternas nationella rättssystem och gäller enligt sin lydelse på samma sätt som nationella lagar. Enligt EG-rättsliga principer får medlemsstaterna inte vidta några implementeringsåtgärder när det gäller EG-förordningar. En EG-förordnings bestämmelser får som huvudregel inte återges i nationell lagstiftning eftersom detta skulle kunna dölja att de rättigheter som har sitt ursprung i förordningen är av gemenskapsrättslig natur. Om det finns nationella författningsbestämmelser som motsvarar eller strider mot en EG-förordnings bestämmelser måste de nationella bestämmelserna utmönstras.

Bestämmelser i en EG-förordning får dock återges i nationell lagstiftning när det är nödvändigt för att den nationella lagstiftningen

ska bli begriplig och sammanhållen. En EG-förordning kan också i olika avseenden ge upphov till kompletterande nationella föreskrifter.

Bedömningar av behovet av svenska författningsändringar i detta betänkande görs med utgångspunkt i dessa EG-rättsliga principer.

Krav på att lämna biometriska uppgifter vid ansökan om uppehållstillstånd

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd föreskriver att uppehållstillstånd ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller ansiktsbild och två fingeravtryck av innehavaren, båda i driftskompatibla format. För detta ändamål ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd.

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen samt artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för upptagande av biometri i form av fingeravtryck och ansiktsbild. EG-förordningen anger inte uttryckligen att personer som söker uppehållstillstånd ska lämna biometriska uppgifter eller att behöriga myndigheter i medlemsstaterna får samla in biometriska uppgifter. Den föreskriver i stället att medlemsstaterna ska samla in sådana kännetecken. I detta kan möjligtvis implicit ligga en skyldighet också för den enskilde sökande att lämna biometriska uppgifter. Utredningen gör dock den bedömningen att EGförordningen i detta avseende kräver kompletterande nationell lagstiftning.

I svensk lag finns inga generella bestämmelser om upptagande av biometri i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Bestämmelser om upptagande av fingeravtryck och fotografi finns vid ansökningar om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt (9 kap. 8 § UtlL). Mot den nu angivna bakgrunden föreslår utredningen att utlänningslagen kompletteras med en generell bestämmelse om att Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck från personer som ansöker om uppehållstillstånd. Skyldigheten att lämna fingeravtryck omfattar inte barn under sex år eller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken och ansikts-

Sammanfattning SOU 2009:91

bilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Sedan uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras.

Kontroll av uppehållstillstånd och de biometriska uppgifterna

De biometriska uppgifter som sparats i uppehållstillståndet får enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillståndet krävs enligt nationell lag.

Biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi behöver kunna tas upp även för att kontrollera de uppgifter som finns sparade i uppehållstillståndet. Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen och artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för att upptagande av fingeravtryck och ansiktsbild ska kunna ske vid en sådan kontroll. EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser i detta avseende. I utlänningslagen bör därför tas in en bestämmelse om att innehavaren av ett uppehållstillstånd vid gränskontroll (9 kap. 1 § UtlL) eller vid kontroll enligt bestämmelserna om den inre utlänningskontrollen (9 kap. 9 § UtlL) är skyldig att på begäran låta den myndighet som genomför kontrollen ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av innehavarens ansikte för kontroll av att fingeravtrycken och ansiktsbilden motsvarar de som finns lagrade i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden bör inte få användas för andra ändamål än kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL. När en kontroll av uppehållstillståndet har genomförts, bör därför fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

Registrering av biometriska uppgifter i en nationell databas

Utredningen har övervägt om de uppgifter som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd för att sparas i uppehållstillståndet även bör få registreras i en nationell databas i syfte att genomföra efterföljande kontroller i samband med ansökningar om uppehållstillstånd.

Den typ av personuppgifter det är fråga om är biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi. Sådana uppgifter måste på grund av dess persontypiska egenskaper betraktas som särskilt integritetskänsliga. Även om det egentliga integritetsintrånget sker redan vid upptagande av uppgifterna bör krävas starka skäl för registrering av sådana uppgifter i en nationell databas. I sammanhanget bör också vägas in risken för att uppgifterna i databasen missbrukas.

Utredningen konstaterar att registrering av de aktuella uppgifterna skulle minska risken för missbruk av uppehållstillstånd. Genom att vid varje ny ansökan om uppehållstillstånd kunna göra en rutinmässig sökning mot sådana registrerade uppgifter skulle man förhindra att en person skaffar sig två eller flera uppehållstillstånd i olika identiteter. En möjlighet för Migrationsverket att kontrollera sökandens uppgifter mot ett register skulle sannolikt också innebära effektivitetsvinster och höja servicenivån. En registrering av de ifrågavarande uppgifterna innebär att en betydande mängd personuppgifter samlas på ett och samma ställe; risken för missbruk får emellertid bedömas som synnerligen begränsad, eftersom registrets användningsområde skulle vara mycket inskränkt samt att endast en myndighet, Migrationsverket, skulle ha direktåtkomst till registret. Vid en sammantagen bedömning finns det alltså enligt utredningen starka skäl som talar för att de aktuella uppgifterna bör få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till Integritetsskyddskommitténs förslag om utökat grundlagsskydd för den personliga integriteten (SOU 2008:3) anser emellertid utredningen att ytterligare överväganden krävs för registrering av de ifrågavarande uppgifterna i en nationell databas. Utredningen lämnar därför inget förslag i denna fråga.

Sammanfattning SOU 2009:91

Skydd för personuppgifter och sekretess

Införande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi i uppehållstillstånd föranleder inga författningsändringar avseende skydd för personuppgifter och sekretess.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

I EG-förordningen lämnas det till de enskilda medlemsstaterna att bestämma om redan utfärdade uppehållstillstånd ska fortsätta att vara giltiga efter den 20 maj 2011. Utredningen föreslår att uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser endast bör vara fortsatt giltiga fram till den 20 maj 2015. Innehavare av uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser har möjlighet att under perioden den 20 maj 2011 till den 20 maj 2015 förnya sitt tillståndsbevis.

Vid förnyande av tillståndsbevis till uppehållstillstånd innehållande biometri krävs upptagande av fingeravtryck och fotografi. Utredningen föreslår därför att utlänning som förnyar sitt bevis om uppehållstillstånd ska vara skyldig att underkasta sig de föreskrifter om upptagande av fingeravtryck och fotografi som gäller vid ansökan om uppehållstillstånd.

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)

att det i 9 kap. införs två nya paragrafer 8 a och 8 b §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	8 a §
	Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får, för utfärdande av uppehållstillstånd enligt rådets förordning (EG) 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland , ta upp biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och, om utlänningen fyllt sex år, två fingeravtryck om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd eller förlängning av ett sådant tillstånd.
	Fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagrings-

Jfr Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land, EUT L 115, 29.4.2008, s. 1. EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

Författningsförslag SOU 2009:91

medium i uppehållstillståndet.

Fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller

avslagits.

Upptagande av biometriska kännetecken enligt första stycket får även ske vid förnyande av

bevis om uppehållstillstånd.

Personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck omfattas inte av skyldigheten att lämna finger-

avtryck i första stycket.

8 b § Innehavare av uppehållstillstånd är vid en kontroll enligt

9 kap. 1 eller 9 § skyldig att på begäran av en polisman, tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket låta befattningshavaren ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns lagrade i

uppehållstillståndet.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart för-

störas.

Författningsförslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Författningsförslag SOU 2009:91

2 Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningsförordningen (2006:97)

dels att 4 kap. 22 § ska ha följande lydelse,

dels att det införs övergångsbestämmelser av följande lydelse.

4 kap.

22 §

Bevis om uppehållstillstånd Bevis om uppehållstillstånd

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
skall föras in i utlänningens pass eller någon annan handling.	ska utfärdas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland .

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. För tiden fram

till den 19 maj 2011 får dock bevis om uppehållstillstånd utfärdas i

form av ett tillståndsmärke enligt den äldre bestämmelsen.

2. Bevis om uppehållstillstånd, som utfärdats före den 20 maj 2011

enligt den äldre bestämmelsen, är giltiga till den 20 maj 2015.

3. Personer som innehar uppehållstillstånd, som utfärdats enligt den

äldre bestämmelsen före den 20 maj 2011, har rätt att förnya sitt till-

ståndsbevis om han eller hon före den 20 maj 2015 anmäler önskemål

om detta till Migrationsverket.

EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

1 Utredningens uppdrag och arbete

1.1 Utredningens uppdrag

Viseringsutredningen har fått i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras när Europarådets och rådets förordning om viseringar (Viseringskodexen) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (CCI) (nedan kallad ändringsförordningen) antas. Utredningen ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland.

I delbetänkandet EU:s Viseringskodex (SOU 2009:77) redovisades uppdraget såvitt gäller de författningsändringar som föranleds av antagandet av Viseringskodexen och ändringsförordningen.

Uppdraget såvitt avser förordningen (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland innefattar överväganden om kompletterande bestämmelser på nationell nivå för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av förordningen. Utredningen ska också se över det svenska regelverket så att det anpassas för att överensstämma med bestämmelserna i förordningarna som rör skydd för sekretess, personuppgifter och lagring av dessa samt upptagande av biometriska uppgifter.

Utredningen ska redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser som förordningen och de föreslagna författningsbestämmelserna medför. Utredningen ska göra beräkningar av de budgetära konsekvenserna för Migrationsverket och utlandsmyndigheterna. Om förordningen och de föreslagna författningsbestämmelserna medför ökade kostnader, ska förslag till finansiering inom berörda utgiftsområden redovisas.

Regeringens direktiv (dir. 2008:104) och (dir. 2009:52) återges i sin helhet i bilaga 1 och 2.

1.2 Utredningens arbete

Utredningens arbete påbörjades i december 2008. För en beskrivning av arbetet med den del av uppdraget som gäller förslag till författningsändringar med anledning av Viseringskodexen och ändringsförordningen, hänvisas till kapitel 1 i delbetänkandet EU:s Viseringskodex (SOU 2009:77).

Det fortsatta arbetet har liksom tidigare bedrivits i nära samarbete med experterna, både vid det sammanträde som har hållits och vid kontakter däremellan.

Utredningen har besökt Migrationsverkets enhet för besök och bosättning i Norrköping, varvid samtal även har förts med Migrationsverkets s.k. VIS-projekt. Utredningen har också varit representerad vid VIS-projektets återkommande samrådsmöten. Utredningen har besökt Migrationsverkets tillståndsenhet och IDenhet i Solna samt gjort studiebesök på AB Svenska Pass och Crane AB som bl.a. levererar pass och nationella ID-kort.

Arbetet är härmed avslutat.

2 Uppehållstillstånd

2.1 Allmänt

Uppehållstillstånd är enligt 2 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716) (UtlL) ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Den som har uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt och har pass (jfr 2 kap. 1 § UtlL) får resa in och vistas i Sverige. Bestämmelser om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt finns i 5 a kap. UtlL. De materiella bestämmelserna om uppehållstillstånd och närmare bestämmelser om beviljande av uppe hållstillstånd, beslutande myndig heter och om bemyndigande för regeringen finns i 5 kap. UtlL.

Av 2 kap. 8 § UtlL framgår att medborgare i de nordiska länderna är undantagna från kravet på uppehållstillstånd. I 9 § ges regeringen bemyndigande att föreskriva undantag även för andra utlänningar.

I detta avsnitt görs en kortfattad beskrivning av de materiella reglerna för uppehållstillstånd och den praktiska handläggningen från ansökan till beslut.

2.2 Grunderna för uppehållstillstånd

Grunderna för beviljande av uppehållstillstånd kan vara av olika slag. I 5 kap. 1 § första stycket UtlL finns bestämmelser om vem som har rätt till uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Uppehållstillstånd ska också ges till utlänningar som har tagits ut på den s.k. flyktingkvoten i samverkan med UNHCR (5 kap. 2 § UtlL). I 5 kap. 2 a § UtlL föreskrivs att per-

1 I prop. 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet föreslås att bestämmelsen i 5 kap. 1 § första stycket UtlL ska omfatta tre kategorier skyddsbehövande, nämligen flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Den nya lydelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Uppehållstillstånd SOU 2009:91

manent uppehållstillstånd ska ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 5 kap. 3, 3 a och 16 §§ UtlL. Uppehållstillstånd kan även enligt 5 kap. 4 § UtlL erhållas på grund av Sveriges internationella åtaganden. Uppehållstillstånd på grund av arbete eller försörjning på annat sätt regleras i 5 kap. 5 § UtlL. Slutligen finns i 5 kap. 6 § UtlL en bestämmelse om förutsättningarna för att ge uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

2.3 Permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd

Om utlänningen har för avsikt att mera varaktigt bosätta sig i Sverige och han eller hon bedöms kunna få uppehållstillstånd ska redan från början ett permanent uppehållstillstånd beviljas (prop. 1988/89:86 s. 146). I praktiken gäller det vanligtvis utlänningar som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt, utlänningar som får uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening i Sverige samt utlänningar som får stanna i Sverige på grund av humanitära skäl (synnerligen ömmande omständigheter).

Utlänningslagen innehåller även en rad bestämmelser som anger när utlänningen i stället för permanent uppehållstillstånd ska beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. I 5 kap. 7 § UtlL anges att ett uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsat om det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas. Bestämmelsen tillkom för att tidsbegränsat uppehållstillstånd skulle kunna meddelas under en prövotid på grund av tidigare brottslighet (prop. 1994/95:179 s. 49 f.). I 5 kap. 8 § UtlL regleras s.k. uppskjuten invandringsprövning. Uppskjuten invandringsprövning innebär att en utlänning som – i andra fall än familjeåterförening – beviljas uppehållstillstånd på grund av äktenskap eller samboförhållande med en i Sverige bosatt person ska ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid det första beslutstillfället. Permanent uppehållstillstånd kan sedan enligt 5 kap. 16 § UtlL ges efter två år, om förhållandet består. Även om förhållandet upphört får uppehållstillstånd enligt sistnämnda lagrum ges i vissa fall.

Ytterligare bestämmelser om när tidsbegränsade uppehållstillstånd kan meddelas finns i 5 kap. 9–15 §§ UtlL Det gäller t.ex. uppehållstillstånd för arbete, studier eller för att bedriva näringsverksamhet.

I 5 kap. 17, 17 a och 17 b §§ UtlL finns bestämmelser som anger när uppehållstillstånd ska eller får vägras t.ex. på grund av brottslighet eller oriktiga uppgifter.

2.4 Ansökan om uppehållstillstånd

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska enligt 5 kap. 18 § första stycket UtlL ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får enligt denna huvudregel inte bifallas efter inresan. Av nämnda lagrums andra stycke och 5 kap. 19 § framgår dock att det finns en rad undantag från huvudregeln. Det gäller t.ex. utlänningar som har rätt till uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt eller som har bedömts kunna få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Undantag från huvudregeln kan också göras när det är fråga om ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och i vissa fall när utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att han eller hon reser till ett annat land för att ge in ansökan där.

Uppehållstillstånd behöver inte heller ansökas om och beviljas före inresan till Sverige om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är då att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

2.5 Beslutande myndigheter

Migrationsverket är den myndighet som har det huvudsakliga ansvaret för den generella utlänningskontrollen och som därför enligt 5 kap. 20 § UtlL beslutar om uppehållstillstånd. Beslut om uppehållstillstånd kan också enligt samma lagrum meddelas av Regeringskansliet.

2 Regeringskansliet/Utrikesdepartementet beslutar om uppehållstillstånd för diplomater och annan ambassadpersonal.

Uppehållstillstånd SOU 2009:91

Regeringen eller efter regeringes bemyndigande Migrationsverket får enligt 5 kap. 22 § UtlL meddela föreskrifter om att andra myndigeter har rätt att besluta om uppehållstillstånd. Med stöd av 4 kap. 25 § utlänningsförordningen (2006:97, UtlF) kan Migrationsverket efter samråd med Regeringskansliet/Utrikesdepartementet låta en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat få möjlighet att bevilja uppehållstillstånd för högst tre år. Migrationsverket har i samråd med Regeringskansliet/Utrikesdepartementet bemyndigat samtliga svenska utlandsmyndigheter att bevilja uppehållstillstånd för vissa studerande (MIGRFS 04/2007). Om utlandsmyndigheten anser att en ansökan om uppehållstillstånd inte kan beviljas eller är osäker på hur en ansökan bör bedömas, ska den enligt 5 § MIGRFS 04/2007 överlämnas till Migrationsverket för beslut. Bemyndigandet för utlandsmyndigheter kan också vara av tillfälligt slag för att möta ett särskilt behov av sökande. Genom föreskriften MIGRFS 05/2009 har t.ex. Migrationsverket i samråd med Regeringskansliet/Utrikesdepartementet bemyndigat de svenska utlandsmyndigheterna i Bangkok, Kiev och Shanghai att under 2009 bevilja uppehållstillstånd och arbetstillstånd för bärplockare. Även i dessa fall ska ansökan överlämnas till Migrationsverket för beslut om ansökan inte kan bifallas eller om utlandsmyndighet är osäker på hur en ansökan bör bedömas.

Regeringen och den instans som prövar överklagandet av beslut om avvisning och utvisning kan också enligt 5 kap. 21 § UtlL i vissa fall besluta om uppehållstillstånd. Regeringen kan besluta om uppehållstillstånd i samband med att regeringen enligt 8 kap. 14 § första stycket UtlL upphäver en dom eller ett beslut om utvisning på grund av brott. Regeringen har också möjlighet enligt andra stycket sistnämnda lagrum att meddela ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva domen eller beslutet om utvisning. Beslut om uppehållstillstånd får vidare meddelas av en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen i ett överklagat ärende om avvisning eller utvisning även om frågan om uppehållstillstånd inte tagits upp av utlänningen (8 kap. 21 § första stycket UtlL). I ett säkerhetsärende har regeringen möjlighet att besluta om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 20 § tredje stycket UtlL.

3 I prop. 2009/10:31 föreslås att även migrationsdomstol och Migrationsdomstolen ska kunna besluta om uppehållstillstånd i motsvarande fall.

2.6 Regeringens föreskriftsrätt

Regeringen får enligt 5 kap. 23 § UtlL meddela föreskrifter avseende uppehållstillstånd i särskilt angivna situationer. Med stöd av detta bemyndigande har bestämmelser om uppehållstillstånd för studier meddelats i 4 kap. 5 § UtlF. Föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan medlemsstat och till dennes anhöriga finns i 4 kap. 9–11, 16, 16 a, 17 och 18 §§ UtlF. Närmare bestämmelser om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd för arbete har meddelats i 4 kap. 4 a § UtlF.

Regeringens föreskriftsrätt omfattar även föreskrifter om permanent uppehållstillstånd för vissa grupper av utlänningar som är skyddsbehövande (5 kap. 24 § UtlL), föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får beviljas för skyddsbehövande om det behövs för att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade (5 kap. 25 § UtlL) och föreskrifter om undantag från första asyllandsprincipen när en utlännings anknytning till Sverige är av sådan art att utlänningen inte bör nekas att få sin asylansökan prövad här i landet (5 kap. 26 § UtlL). I 4 kap. 3 § UtlF har regeringen meddelat undantag från första asyllandsprincipen för vissa anhöriga till en i landet bosatt utlänning och för personer som på grund av tidigare långvarig vistelse i Sverige med uppehållstillstånd har fått särskild anknytning hit.

2.7 Handläggning av uppehållstillstånd

Som angetts ovan ska ansökan om uppehållstillstånd enligt huvudregeln i 5 kap. 18 § UtlL göras före inresan till Sverige. Bestämmelser om var ansökningar om uppehållstillstånd ska ges in finns i 4 kap. 20 § UtlF. När utlänningen vistas utomlands, som har förutsatts vanligen vara fallet när tillstånd söks första gången, ska ansökan ställas till Migrationsverket och lämnas till svensk beskickning eller svenskt konsulat i hemlandet eller i annat land där utlänningen är stadigvarande bosatt. En ansökan om uppehållstillstånd av den som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket. De svenska beskickningarna eller konsulaten utreder ansökningar om uppehållstillstånd som ges in till dem, men beslut i ärendet fattas av någon av Migrationsverkets tillståndsenheter, om inte beslutanderätten överlåtits på

Uppehållstillstånd SOU 2009:91

utlandsmyndigheten. I majoriteten av fallen krävs att sökanden inställer sig personligen på utlandsmyndigheten för intervju. Såväl ansökan som beslutet registreras elektroniskt i Migrationsverkets datasystem WILMA. När Migrationsverkets beslut har registrerats i WILMA kan utlandsmyndigheten kalla sökanden till konsulatet för att infoga ett tillståndsmärke, ett bevis om uppehållstillstånd, i sökandens pass.

Migrationsverket får enligt 4 kap. 26 § UtlF meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet än som sägs i 20 §.

Vid behov ska Migrationsverket enligt 4 kap. 21 § UtlF kontrollera om en utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd har registrerats på den spärrlista som avses i 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Om utlänningen registrerats på spärrlistan ska Migrationsverket, innan uppehållstillstånd beviljas, genomföra sådant samråd som avses i artikel 25 i Schengenkonventionen. En migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen får också begära att Migrationsverket ska genomföra samråd enligt artikel 25 Schengenkonventionen.

2.7.1 Handläggningsavgift

Beträffande avgift för prövning av ansökan anges i 8 kap. 4 § UtlF att förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna ska tillämpas för de ansökningar som ska ges in till en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat. Enligt denna förordning ska ansökningsavgiften betalas när ansökan ges in. Avgiften ska vidare i regel betalas i verksamhetslandets valuta. För ansökan om uppehållstillstånd ska utlandsmyndigheten ta ut en avgift om 1 000 kr för personer som fyllt 18 år och 500 kr för personer som inte fyllt 18 år. Gäller ansökan uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandring eller för att bedriva näringsverksamhet är avgifterna högre, mellan 1 000 och 2 000 kr. Vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § eller 3 a § UtlL är avgiften 500 kr för personer som fyllt 18 år och 250 kr för personer som inte fyllt 18 år. Alla som ansöker om uppehållstillstånd behöver inte betala ansökningsavgift. Undantagna från avgiftsskyldighet är bland annat utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning i vissa fall och utlänningar som beviljas uppehållstill-

stånd som skyddsbehövande eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

För de ansökningar om uppehållstillstånd som handläggs av Migrationsverket gäller avgiftsbestämmelserna i 8 kap. 5 § UtlF. Avgiftsnivåer och undantag från avgiftsskyldighet motsvarar i huvudsak bestämmelserna i förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna. I 8 kap. 4 § UtlF anges att bestämmelserna i 11–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191) i övrigt gäller för prövningen av ansökan. Detta innebär bl.a. att ansökningsavgiften ska betalas när ansökan ges in.

2.8 Uppehållstillståndets giltighetstid

Vid beviljande av permanent uppehållstillstånd anges ingen giltighetstid; permanent uppehållstillstånd gäller från beslutet och obegränsat i tiden. Sålunda upphör inte ett permanent uppehållstillstånd att gälla om det inte återkallas (se avsnitt 2.10 nedan angående återkallelse av uppehållstillstånd.) Av 4 kap. 23 § UtlF följer att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som huvudregel inte får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan dock ges för längre tid om utlänningen är medborgare i Schweiz eller anhörig till en schweizisk medborgare, om utlänningen har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat eller är anhörig till en tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller det annars finns särskilda skäl.

2.9 Bevis om uppehållstillstånd

I 4 kap. 22 § UtlF anges att bevis om uppehållstillstånd ska föras in i utlänningens pass eller någon annan handling. För närvarande sker detta genom att ett tillståndsmärke innehållande ett bevis om uppehållstillstånd infogas i passet. För utlänningar som saknar pass utfärdar Migrationsverket ett s.k. PUT-bevis. PUT-beviset är en särskild handling som förutom personuppgifter förses med fotografi och präglingsstämpel. Bevis om tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd för barn som är inskrivet i en förälders pass, kan sättas in i förälderns pass under förutsättning att föräldern är bosatt här och själv har tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd SOU 2009:91

2.10 Återkallelse av uppehållstillstånd

Bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd finns i 7 kap. UtlL. Uppehållstillstånd får enligt 7 kap. 1 § första stycket UtlL återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas får uppehållstillståndet enligt andra stycket samma lagrum endast återkallas om det finns synnerliga skäl för det. Utöver de omständigheter som anges i 7 kap. 1 § UtlL kan ett uppehållstillstånd enligt 7 kap. 2 § UtlL också återkallas om det finns särskilda skäl för det och utlänningen ännu inte har rest in i Sverige. Särskilda skäl för återkallande av ett uppehållstillstånd kan vara att förutsättningarna för tillståndet ändrats väsentligt (prop. 1988/89:86 s. 63).

3 Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

3.1 Bakgrund

För att harmonisera utformningen av uppehållstillstånd som utfärdas till medborgare i tredjeland antog rådet den 13 juni 2002 förordning (EG) nr 1030/2002 om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, bilaga 3. Förordningen ersatte rådets gemensamma åtgärd 97/11/RIF om en enhetlig modell för uppehållstillstånd. Det första förslaget till ändring av förordningen lades fram av Europeiska kommissionen i september 2003 . I samband med behandlingen av vissa tekniska frågor uppstod emellertid en del tekniska problem. Genom rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, bilaga 4, fastställs de säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska användas av medlemsstaterna i ett enhetlig utformat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Kärnan i förordningen är införandet av biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd.

Schengenkonventionen innebär att en visering kan ersättas av ett uppehållstillstånd tillsammans med en resehandling. En tredjelandsmedborgare som innehar giltig resehandling och uppehållstillstånd som utfärdats av en Schengenstat får enligt artikel 21 i Schengenkonventionen röra sig fritt inom övriga Schengenstaternas territorium under högst tre månader.

1 EUT L 157, 15.6.2002, s. 1. 2 EUT L 7, 10.1.1997. 3 KOM (2003) 0558. 4 EUT L 115, 29.4.2008, s. 1.

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland omfattar inte medborgare i tredjeland som är familjemedlemmar till unionsmedborgare. Medlemsstaterna har dock förklarat att de kommer att använda sig av den enhetliga utformningen av uppehållstillstånd, inbegripet biometriska kännetecken, även vid utfärdande av uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlemmar i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet).

Nedan redogörs för bestämmelserna i EG-förordningen om enhetlig utformning av uppehållstillstånd med beaktande av de ändringar som gjorts genom förordning (EG) nr 380/2008.

3.2 Syfte och mål

Vid mötet i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 betonade Europeiska rådet att det behövs en enhetlig strategi inom EU för biometriska kännetecken, vilket skulle resultera i enhetliga lösningar i fråga om tredjelandsmedborgares handlingar, EU-medborgares pass och informationssystem. En enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare bidrar framför allt till att bekämpa olaglig invandring och vistelse. Användningen av biometriska kännetecken skyddar i sin tur uppehållstillstånden mot bedräglig användning genom att skapa en tillförlitligare koppling mellan innehavaren och tillståndet.

3.3 Definitioner

I artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1030/2002 anges efter ändring genom förordning (EG) nr 380/2008 att uppehållstillstånd som utformas av medlemsstaterna ska vara enhetligt utformade och ha plats för de uppgifter som anges i bilagan. Vidare föreskrivs att uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare ska utfärdas som en separat handling i ID 1- eller 2-format . I den enhetligt utformade

5 EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. 6 ID 1- och 2-format är standarder för format för ID-handlingar. Tidigare utfärdades svenska körkort i ID 2-format men numera utfärdas svenska körkort i det mindre ID 1-formatet.

handlingen finns ett särskilt fält där varje medlemsstat får föra in uppgifter som är av betydelse när det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har tillstånd att arbeta eller inte.

Genom artikel 1.2 definieras uppehållstillstånd och medborgare i tredjeland. Med uppehållstillstånd avses varje tillstånd som utfärdas av en medlemsstat och som ger en medborgare i tredjeland rätt att lagligen vistas på dess territorium, med undantag av • viseringar, • tillstånd utfärdade i avvaktan på att en asylansökan, en ansökan

om uppehållstillstånd eller en ansökan om förlängning av detta

behandlas, • tillstånd utfärdade under exceptionella omständigheter för en för-

längning av den tillåtna vistelsen med högst en månad, och • tillstånd utfärdade för en vistelse som inte överstiger sex månader,

av medlemsstater som inte tillämpar artikel 21 i Schengenkonventionen.

Medborgare i tredjeland är envar som inte är unionsmedborgare enligt artikel 17.1 i Fördraget om upprättande av Europeiska unionen.

Om medlemsstaterna använder den enhetliga modellen för andra ändamål än de som omfattas av förordningen ska enligt artikel 5 a lämpliga åtgärder vidtas för att se till att ingen förväxling är möjlig med det uppehållstillstånd som avses i artikel 1 och att ändamålet är tydligt angivet på kortet.

3.4 Särskilt förfarande för genomförande av förordningen

De åtgärder som krävs för att genomföra förordningen ska enligt artiklarna 6 och 7.2 antas i enlighet med det särskilda förfarande som anges i artiklarna 5 och 7 i rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1999/468/EG) . Enligt artikel 7.1 ska kommissionen biträdas av en särskild kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar . Kom-

7 EUT L 184, 17.7.1999, s. 23 (ändrad genom beslut 2006/512/EGT, EUT L 200, 22.7.2006, s. 11). 8 EUT L 164, 14.7.1995, s. 1.

mittén benämns Artikel 6-kommittén och i och rådets beslut 1999/468/EG anges formerna för kommittén.

3.5 Tekniska specifikationer och säkerhetsföreskrifter

Kompletterande tekniska specifikationer för det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska enligt artikel 2.1 fastställas enligt det särskilda förfarande som beskrivits under föregående avsnitt.

De tekniska specifikationer det rör sig om anges i artikel 2.1 a) - f) och avser • kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav, däribland

strängare normer i syfte att förebygga risken för hel- och delförfalskning (a),

• tekniska förfaranden och närmare föreskrifter avseende ifyllandet

av det enhetligt utformade uppehållstillståndet (b), • övriga föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade

uppehållstillståndet (c), • tekniska specifikationer för lagringsmediet för de biometriska

kännetecknen och deras säkerhet, inklusive förhindrande av obehörig åtkomst (d),

• kvalitetskrav och gemensamma standarder för ansiktsbilden och

fingeravtrycksbilderna (e) samt • en uttömmande förteckning över kompletterande nationella säker-

hetsdetaljer som kan läggas till i medlemsstaterna i enlighet med bilagan till förordningen (f).

I förordningen beskrivs den enhetliga utformningens allmänna kännetecken och i bilagan visas ett exempel på ett tillstånd. Uppehållstillstånden ska utformas som separata handlingar i enlighet med det angivna formatet. Övriga tekniska specifikationer som avses i artikel 2 har antagits av kommissionen och Artikel 6-kommittén. I enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3 har beslutats att dessa tekniska specifikationer ska vara hemliga och att de inte får offentliggöras. Syftet med att övriga tekniska specifikationer hålls hemliga och inte offentliggörs är att motverka efterbildning och förfalskning. De hemliga tekniska specifikationerna ska endast vara

9 Bilaga till K (2009) 3770 slutlig, Specifikationen av de tekniska och säkerhetsmässiga kraven för den separata enhetliga modellen för uppehållstillstånd.

tillängliga för de organ som medlemsstaterna utsett att ansvara för tryckning och för de personer som vederbörligen bemyndigats av medlemsstat eller kommissionen.

3.6 Organ som ansvarar för tryckning av uppehållstillstånd

Enligt artikel 3 ska varje medlemsstat utse ett enda organ som ska ansvara för tryckningen av det enhetliga utformade uppehållstillståndet. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om namnet på det utsedda organet. Två eller flera medlemsstater får utse samma organ. Medlemsstaterna har också möjlighet att ersätta det utsedda organet med ett annat organ. Även i det fallet ska kommissionen och de övriga medlemsstaterna underrättas.

3.7 Tillämpningsområde

3.8 Lagringsmedium för biometriska uppgifter m.m.

Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska enligt artikel 4 a innefatta ett lagringsmedium, ett s.k. RF-chip, som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren. Uppgifterna ska säkras och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.

Se dock avsnitt 3.1.

Uppehållstillståndet eller RF-chippet får, med vissa undantag, inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form såvida det inte särskilt anges i förordningen. Medlemsstaterna får lagra uppgifter för t.ex. e-tjänster eller kompletterande bestämmelser relaterade till uppehållstillståndet i RF-chippet eller i ett annat chip för nationellt bruk som ska föras in på baksidan av kortet utan att det stör RFchippet.

3.9 Insamling av biometriska uppgifter

För tillämpningen av förordningen ska medlemsstaterna enligt artikel 4 b samla in biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och två digitalt upptagna platta fingeravtryck från tredjelandsmedborgare. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Fotografiet kan tillhandahållas av den sökande eller tas vid ansökningstillfället. När det gäller upptagande av fingeravtryck, anges särskilt att det ska tas på sökanden från och med sex års ålder. Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjligt ska undantas från kravet på att lämna fingeravtryck.

De tekniska specifikationerna för insamlingen av biometriska kännetecken ska fastställas i enlighet med ett särskilt förfarande och de internationella normerna som Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) bestämt samt de tekniska specifikationer för pass som medlemsstaterna utfärdar för sina medborgare enligt rådets förordning (EG) nr 2225/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdats av medlemsstaterna , bilaga 5.

3.10 Användning av biometriska uppgifter

Utan hinder av bestämmelserna om skydd av uppgifterna ska enligt artikel 4 den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid behov låta rätta eller stryka dessa.

EUT L 385, 29.12.2004, s. 1.

I artikel 4 anges även att de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd endast får användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning.

3.11 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

EG-förordningen nr 380/2008 trädde i kraft den 19 maj 2009. Lagringen av ansiktsbilder som primärt biometriskt kännetecken och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna ska enligt artikel 9 genomföras senast två respektive tre år efter det att de tekniska åtgärderna som anges i artikel 2.1 d) och e) vidtagits. I artikel 9 anges särskilt att giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd inte ska påverkas av genomförandet av förordningen såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat.

Under en övergångsperiod på två år efter antagandet av de första tekniska specifikationerna för ansiktsbild får uppehållstillståndet fortsatt utfärdas i form av ett tillståndsmärke.

Kommissionen beslutade om antagande av de tekniska specifikationerna för standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i uppehållstillstånd för medborgare i tredje land den 20 maj 2009 . Detta innebär att uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för innehavarens ansiktsbild. I uppehållstillstånd som utfärdas efter den 20 maj 2012 måste även fingeravtryck finnas lagrade.

K (2009) 3770 slutlig.

4 Överväganden och förslag

4.1 Åtgärder för att höja säkerheten i uppehållstillstånd

4.1.1 EG-rättsliga utgångspunkter

Genom Sveriges anslutning till EU har gemenskapsrätten blivit en integrerad del av den svenska rättsordningen. EG-rätten har företräde framför nationell rätt. Detta innebär att nationella myndigheter och domstolar är skyldiga att tillämpa vissa EG-regler och det även om de därigenom sätter en inhemsk lag åt sidan. Om en bestämmelse i en nationell lag strider mot en gemenskapsregel är medlemsstatens domstolar och myndigheter skyldiga att tillämpa EG-regeln framför den inhemska lagen. Detta gäller i princip även om den inhemska lagen tillhör statens konstitution.

Bestämmelserna om enhetlig utformning av uppehållstillstånd har lämnats i en EG-förordning. En EG-förordning är enligt artikel 249 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättande av Europeiska gemenskapen (Romfördraget) bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. En förordning blir alltså automatiskt en del av medlemsstaternas nationella rättssystem och gäller enligt sin lydelse på samma sätt som nationella lagar. När en förordning träder i kraft utesluter den tillämpning av nationell lagstiftning som är oförenlig med förordningen. Detta gäller även om den nationella lagstiftningen är av senare datum.

1 Melin och Schäder, EU:s konstitution, sjätte uppl., 2004, s. 47 ff. Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, tredje uppl., 2007, s. 72 ff. och 209. Se bl.a. mål 6/64, Costa./.ENEL [1964] ECR 1141 (vol. I s. 211), mål 11/70 Internationale Handelsgesellschaft GmbH/Einfuhr- und Vorratstelle für Getreide und Futtermittel [1970] ECR 1125 (vol. I s. 503) och mål 106/77 Amministrazione delle finanze dello Stato/Simmenthal [1978] ECR 629 (vol. IV s. 75). 2 EG-rätten har alltså företräde framför nationella regler, också om dessa är på grundlagsnivå. Se Holmberg. Stjernquist, Isberg, Eliason och Regner, Grundlagarna, andra uppl., 2006, s. 32 och Melin a.a., s. 48 och 114 ff.

EG-domstolen har slagit fast att EG-förordningar inte får införlivas i nationell rätt eftersom detta skulle kunna skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt. En förordnings bestämmelser får enligt EG-domstolens praxis inte heller som huvudregel återges i nationell lagstiftning, eftersom detta skulle kunna dölja att de rättigheter som har sitt ursprung i förordningen är av gemenskapsrättslig natur. Om det finns nationella författningsbestämmelser som motsvarar eller strider mot en EG-förordnings bestämmelser måste de nationella bestämmelserna utmönstras. Bestämmelser i en EG-förordning får dock återges i nationell lagstiftning när det är nödvändigt för att den nationella lagstiftningen ska bli begriplig och sammanhållen.

En EG-förordning kan även i olika avseenden ge upphov till kompletterande nationella föreskrifter. Förordningen kan uttryckligen innehålla förpliktelser för medlemsstaterna att besluta om utfyllande bestämmelser. En EG-förordning kan också ge anledning att utfärda straffsanktioner för överträdelse av bestämmelser i förordningen. Vidare kan en EG-förordning ge utrymme för medlemsstaterna att besluta om kompletterande regler i övrigt.

Med utgångspunkt i dessa EG-rättsliga principer görs nedan en bedömning av vilka svenska författningsändringar som behöver göras med anledning av bestämmelserna i rådets förordning nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland. EG-förordningen nr 1030/2002 med ändringarna enligt EG-förordningen nr 380/2008 benämns i fortsättningen EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd.

3 Prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, s. 524. 4 A. prop. s. 514. 5 A. prop. s. 524 f.

4.2 Biometrisk information i uppehållstillstånd

Utredningens förslag: Uppehållstillstånd som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla av biometriska uppgifter i form av såväl ansiktsbild som fingeravtryck.

4.2.1 Allmän bakgrund

Inom ramen för Europeiska unionens kommittologi har inrättats en kommitté med namnet Artikel 6-kommittén . Europeiska kommissionen lade under hösten 2003 fram ett förslag med innebörden att ansiktsjämförelse och fingeravtryck ska införas som standard i viseringar och uppehållstillstånd. Vid rådets (rättsliga och inrikes frågor) möte den 27–28 november 2003 uppnåddes en politisk överenskommelse om förslaget. Genom EG-förordningen nr 380/2008 om ändring av EG-förordningen nr 1030/2002 har antagits regler om biometri i uppehållstillstånd.

I preambeln till EG-förordningen nr 380/2008 framhålls att införandet av biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd skapar en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och uppehållstillståndet. Vidare framhålls att detta i sin tur kommer att bidra till att skydda uppehållstillstånd mot bedräglig användning samt förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. I preambeln anges också att det för att förhindra förfalskningar är viktigt att uppehållstillstånden innehåller alla nödvändiga uppgifter och uppfyller mycket höga tekniska krav.

Biometri syftar i detta sammanhang på en metod för att identifiera en person eller avgöra om en påstådd identitet är riktig, baserad på mätning av fysiologiska karaktärsdrag hos den som ska identifieras. De biometriska kännetecken som framför allt diskuteras i detta sammanhang är ansiktsgeometri, mönster från fingeravtryck och ögats iris. Med biometriskt underlag avses rådata om en persons fysiska karaktärsdrag, t.ex. ett digitalt fotografi av ett ansikte eller av ett

6 Kommittologin är ett samlingsnamn för de kommittéer som är knutna till kommissionen för att se till att de rättsakter som ministerrådet har antagit verkligen genomförs i medlemsländerna. En kommitté består av representanter för medlemsländerna (för Sveriges del främst tjänstemän från olika myndigheter) med en representant för kommissionen som ordförande. Kommittéerna assisterar kommissionen med rådgivning, kontroll, utvärdering och uppdatering samt utfärdar tillämpningsföreskrifter för de aktuella rättsakterna. 7 Se artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar. Se vidare avsnitt 3.4.

fingeravtryck. Biometrisk data är den information som kan tas fram (extraheras) ur ett biometriskt underlag. Biometriska data kan användas för att skapa en referensmall eller för att jämföra med tidigare lagrade referensmallar i syfte att kontrollera en persons identitet.

4.2.2 Biometriska uppgifter i andra handlingar

Genom ändringar i passlagen (1978:302) har biometriska uppgifter införts i svenska pass. Ändringarna i passlagen föranleddes av rådets förordning (EG) nr 2252/04 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna . I nämnda förordning föreskrivs att pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna ska överensstämma med minimisäkerhetskraven i förordningens bilaga. Vidare anges att pass och resehandlingar ska innefatta ett lagringsmedium, som ska innehålla en ansiktsbild och fingeravtryck i interoperabla format.

Genomförandet av förordningen gjordes i två steg. Den 1 oktober 2005 infördes regler om ansiktsbild i digitalt format i de svenska passen. Bestämmelser om fingeravtryck i passen infördes först den 28 juni 2009. Som skäl för att avvakta med införande av fingeravtryck anfördes att det behövdes ytterligare tid för att ta fram bl.a. tekniska lösningar för framför allt passmyndigheterna utom riket (prop. 2004/05:191 s. 24). Regeringen anförde vidare att fingeravtryck såsom biometriskt underlag i pass inte borde införas förrän det fanns ytterligare beredningsunderlag. Även om detta förhållande talade för att även regleringen av biometrisk information i form av ansiktsbild borde anstå fann regeringen att det var angeläget att så snart som möjligt förbättra säkerheten i passen. Ett annat skäl som lyftes fram för att inte avvakta med att införa krav på biometrisk information i form av ansiktsbild var att pass innehållande någon typ av biometrisk information per den 26 oktober 2005 skulle vara en förutsättning för passinnehavaren att viseringsfritt kunna resa in i USA (a. prop. a. st.).

8 Jfr prop. 2004/05:119 s. 20. 9 EUT L 385, 29.12.2004, s. 1.

Biometriska uppgifter har även, genom EU:s Viseringskodex , införts i viseringar. Förordningens bestämmelser om upptagande av biometri träder i kraft den 5 april 2010.

4.2.3 Införande av biometriska uppgifter i uppehållstillstånd

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innebär att uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för innehavarens ansiktsbild. Först efter den 20 maj 2012 behöver uppehållstillstånden innehålla biometriska uppgifter i form av fingeravtryck. Som framgått av föregående avsnitt valde regeringen vid införande av biometriska uppgifter i de svenska passen på grund av tekniska problem att avvakta med införandet av biometri i form av fingeravtryck. Dessa tekniska problem är nu lösta. Från teknisk synvinkel saknas därför anledning att genomföra reformen i två steg vilket förutsätts i förordningen. Enligt utredningens mening bör biometriska uppgifter i form av såväl ansiktsbild som fingeravtryck införas samtidigt i uppehållstillstånd. Med biometriska uppgifter i form av fingeravtryck minskar ytterligare risken för missbruk av uppehållstillstånd. Utredningen bedömer vidare att ett samtidigt införande av ansiktsbild och fingeravtryck är mest kostnadseffektivt (se vidare i kapitel 5 angående de ekonomiska övervägandena och avsnitt 4.8 angående ikraftträdande och övergångsbestämmelser.)

4.3 Krav på att lämna biometriska uppgifter vid ansökan om uppehållstillstånd

Utredningens bedömning och förslag: Utlänningslagen bör kompletteras med en generell bestämmelse som anger att Migrationsverket, utlandsmyndigheterna eller Regeringskansliet får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck i samband med ansökan om uppehållstillstånd eller förlängning av sådant tillstånd.

Av EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd framgår att fingeravtryck ska tas från och med sex års

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex), EUT L 243, 15.9.2009, s. 1. 11

Se SOU 2009:77 angående författningsförslag med anledning av Viseringskodexen.

ålder samt att personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck. Liksom skyldigheten att lämna biometri bör undantag från sådan skyldighet framgå direkt av lagtexten. Av utlänningslagen bör därför framgå att upptagande av fingeravtryck får ske om utlänningen fyllt sex år. I lagen bör vidare anges att skyldigheten att lämna fingeravtryck inte gäller personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan inom ramen för regeringens kompetens att meddela verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 § regeringsformen) meddela närmare föreskrifter om undantag från kravet att lämna fingeravtryck när det gäller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck.

I lagen bör vidare anges att fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa bör omedelbart förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits.

4.3.1 EG-förordningens bestämmelser

Enligt artikel 4 a i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska uppehållstillståndet innefatta ett lagringsmedium som innehåller ansiktsbild och två fingeravtryck av innehavaren, båda i driftskompatibla format. Enligt artikel 4 b ska medlemsstaterna för detta ändamål samla in biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

4.3.2 Behov av kompletterande nationella bestämmelser eller författningsändringar

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§ (förbud mot dödsstraff och mot kroppsstraff samt mot tortyr och medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden). Varje medborgare är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Upptagande av fingeravtryck innefattar ett intrång i den personliga och kroppsliga integriteten enligt 2 kap. 6 § regeringsformen. Upptagande av biometri i form av digitalt fotografi åtnjuter emellertid inte skydd enligt sist nämnda lagrum.

Rättigheten i 2 kap. 6 § regeringsformen gäller till förmån för varje svensk medborgare. Om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag är utlänning här i riket jämlikt 2 kap. 22 § andra stycket 3 regeringsformen likställd med svensk medborgare i fråga om skydd mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång enligt 2 kap. 6 § regeringsformen. Upptagningen av biometriska kännetecken med anledning av en ansökan om uppehållstillstånd kommer huvudsakligen att ske utanför riket. För dessa fall aktualiseras inte skyddet för den personliga och kroppsliga integriteten enligt 2 kap. 6 § regeringsformen. När upptagning av biometriska kännetecken sker inom Sveriges gränser åtnjuter emellertid utlänningen skydd enligt sistnämnda lagrum om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag. Av 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen följer att lagar som, såvitt nu är av intresse, särbehandlar utlänningar omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 12 § tredje, fjärde stycket första mening och femte stycket regeringsformen om det kvalificerade förfarandet.

Genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller konventionen som lag i Sverige. Av 2 kap. 23 § regeringsformen följer att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.

SOU 1975:75 Medborgerliga fri- och rättigheter, Regeringsformen, s. 358 ff. 13

Se a bet. s. 358 f.

Av artikel 8 i Europakonventionen framgår dels att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens (punkten 1), dels att denna rättighet inte får inskränkas av offentlig myndighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter (punkten 2).

Under artikel 8 hänför sig skyddet för den personliga integriteten i de fall en kränkning av denna inte är en sådan allvarlig kränkning att den omfattas av artikel 3, som avser skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling. Såsom exempel på ingrepp som faller in under artikel 8 är blodprovstagning i samband med nykterhetskontroll vid bilkörning eller för fastställande av faderskap. Rätten enligt artikel 8 inbegriper även ett skydd mot att bli fotograferad. Likaså torde upptagning av fingeravtryck omfattas av skyddet enligt artikel 8.

Det huvudsakliga skälet för att införa krav på biometri i uppehållstillstånd är att öka säkerheten i dessa handlingar. Införandet av biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd skapar en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och uppehållstillståndet. Detta bidrar i sin tur till att skydda uppehållstillstånd mot bedräglig användning samt att förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. Förutom att biometriska kännetecken hindrar användandet av någon annan persons uppehållstillstånd, innebär EG-förordningens krav på lagring av biometri i uppehållstillstånden att möjligheterna att förfalska sådana handlingar försvåras avsevärt. Att införa krav för att skydda samhället och den enskilde mot att uppehållstillstånd används för brottsliga syften är ett angeläget intresse i en rättsstat. Sammanfattningsvis anser utredningen att den rättighetsinskränkning som upptagande av biometriska kännetecken kan innebära är förenlig med regeringsformen och Europakonventionen.

Bestämmelserna i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd gäller som lag i Sverige. Utredningen konstaterar emellertid att EG-förordningen inte uttryckligen anger att personer som söker uppehållstillstånd ska lämna biometriska uppgifter eller att behöriga myndigheter i medlemsstaterna får ta upp biometriska uppgifter. Den föreskriver i stället att medlemsstaterna

Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, tredje upplagan, 2007, s. 306 f. 15

Danelius, a. a. s. 309.

ska samla in sådana kännetecken. I detta kan möjligtvis implicit ligga en skyldighet också för den enskilde sökande att lämna biometriska uppgifter. Utredningen gör dock den bedömningen att EGförordningen i detta avseende kräver kompletterande nationell lagstiftning.

Det finns för närvarande inga generella bestämmelser i svensk rätt om upptagande av fotografi och fingeravtryck i samband med ansökan om uppehållstillstånd.

Migrationsverket eller polismyndigheten får enligt 9 kap. 8 § UtlL under vissa angivna förutsättningar fotografera en utlänning och, om utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck. Fotografi och fingeravtryck får enligt nämnda lagrum tas om (1) utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige, (2) utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt och anger skäl som avses i 4 kap. 1 eller 2 § eller (3) det finns grund för att besluta om förvar. Av 6 kap. 14 § UtlF följer att beslut om att ta fingeravtryck eller fotografi fattas av den befattningshavare som ansvarar för att utredning genomförs i ett ärende som rör uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning eller av den som har att fatta beslut om förvar. Fingeravtryck och fotografi som tagits av en polismyndighet ska tillsammans med utredning i ärendet sändas till Migrationsverket. Migrationsverket får enligt 6 kap. 17 § UtlF meddela ytterligare föreskrifter.

Möjligheten att fotografera och ta fingeravtryck vid utlänningens ankomst eller när han eller hon senare ansöker om uppehållstillstånd syftar enligt motiven till att säkerställa att utlänningens identitet kan fastställas (prop. 1996/97:25 s. 187 ff.). Samma syfte får förutsättas ligga bakom bestämmelsen om fotografering och fingeravtryck i samband med förvar. I samband med att Migrationsverket övertog utredningsansvaret i asylärenden från polisen den 1 januari 1997, överfördes även ansvaret för registreringen av fingeravtryck från Rikspolisstyrelsen till Migrationsverket (prop. 1996/97:25 s. 138 ff.). I detta sammanhang bör även nämnas att Eurodacförordningen anger att medlemsstaterna ska samla in fingeravtryck från alla asylsökanden som är 14 år eller äldre.

I prop. 1985/86:133 s. 18–19 och 26 föreslogs att fingeravtryck och fotografi skulle få tas av varje utlänning som vid ankomsten till

Rådets förordning (EG) nr 2725/200 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen, EUT L 316, 15.12.2000, s. 1.

Sverige eller senare ansökte om uppehållstillstånd samt dessutom när en utlänning inte vid ankomsten hit kunde styrka sin identitet. Riksdagen godtog emellertid inte så långtgående bestämmelser.

Av det ovan anförda framgår att möjligheten att ta upp fingeravtryck och fotografi i samband med ansökningar om uppehållstillstånd endast gäller för ansökningar där skäl som avses i 4 kap. 1 eller 2 § UtlL (flykting eller skyddsbehövande i övrigt) åberopas. Mot den nu angivna bakgrunden anser utredningen att utlänningslagen bör kompletteras med en generell bestämmelse om att myndigheter som tar emot ansökningar om uppehållstillstånd får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck.

Ansökningar om uppehållstillstånd görs vid svenska beskickningar och konsulat i utlandet samt vid Migrationsverkets tillståndsenheter i Sverige. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) handlägger ärenden om uppehållstillstånd för diplomatpersonal m.fl. Biometriska kännetecken bör få samlas in av dessa myndigheter.

Redan i dag krävs bl.a. vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning regelmässigt att sökanden inställer sig personligen. Utrustning för upptagande av biometri i form av ansiktsbild och fingeravtryck finns redan hos Regeringskansliet samt vid tillståndsenheterna och utlandsmyndigheterna. Enligt EG-förordningen kan fotografiet antingen tillhandahållas av sökanden eller tas vid ansökningstillfället. Det finns i och för sig inget som hindrar att sökanden i samband med ansökan ger in ett fotografi som sedan skannas. För att ta bort ytterligare ett moment från handläggningen och för att säkerställa god kvalitet av fotografiet bör de behöriga myndigheterna dock ha möjlighet att ta upp såväl fotografi som fingeravtryck.

Upptagande av fingeravtryck och fotografi bör kunna ske vid ansökan eller efter det att beslut om uppehållstillstånd fattats. Mot bakgrund av att det av säkerhetshänsyn inte är acceptabelt att efter utfärdandet ändra de uppgifter som finns lagrade i eller präglade på uppehållstillståndet bör vidare upptagande av fingeravtryck och fotografi kunna ske vid ansökan om förlängning av uppehållstillstånd. Se avsnitt 4.8 angående upptagande av biometri i samband med förnyande av tillståndsbeviset.

Från personer som ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt och anger skäl som avses i 4 kap. 1 eller 2 § tas, i enlighet med föreskrifterna härom i 9 kap. 8 § UtlL och Eurodacförordningen, s.k. rullade fingeravtryck från samtliga fingrar. Enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av

uppehållstillstånd ska två platta fingeravtryck tas. Bestämmelsen om upptagande av biometri för utfärdande av enhetligt utformade uppehållstillstånd är generellt tillämplig och omfattar, förutom de uttryckligt angivna undantagen, samtliga personer som ansöker om uppehållstillstånd. För personer som ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt gäller följaktligen att de måste lämna fingeravtryck dels enligt 9 kap. 8 § UtlL och Eurodacförordningen, dels enligt bestämmelserna om upptagande av biometri för utfärdande av det enhetligt utformade uppehållstillståndet.

Fingeravtryck ska enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd inte samlas in från personer som inte har fyllt sex år. Att fingeravtryck ska tas från utlänningar som har fyllt sex år bör framgå direkt av lagtexten. Av EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd följer vidare att personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck. Att en person är fysiskt förhindrad att lämna fingeravtryck bör givetvis inte påverka bedömningen av om uppehållstillstånd ska beviljas eller inte. Det kan tänkas att det fysiska hindret för upptagande av fingeravtryck endast är av tillfällig natur. Under sådana förhållanden bör fingeravtryck tas när hindret inte längre kvarstår. Det är varken lämpligt eller möjligt att i lag närmare reglera hanteringen av personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. I utlänningslagen bör därför anges att personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck är undantagna från skyldigheten att lämna sådana uppgifter. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan inom ramen för regeringens kompetens att meddela verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 § regeringsformen) meddela närmare föreskrifter om undantag från kravet att lämna fingeravtryck när det gäller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck.

Av EG-förordningen framgår att fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. För att den nationella lagen ska bli sammanhållen och begriplig bör även i utlänningslagen uttryckligen anges att fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Vidare

Jfr yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om det ändrade förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) 1030/2008 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, EUT C 320, 28.12.2006, s. 21, vari framhålls att bestämmelserna inte får innebära att personer med oläsbara fingeravtryck stigmatiseras.

bör anges att fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart ska förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits. Överväganden avseende registrering av uppgifter i en nationell databas görs nedan under avsnitt 4.6.

4.4 Bevis om uppehållstillstånd

Utredningens förslag: Bestämmelsen i utlänningsförordningen om bevis om uppehållstillstånd bör ändras så att den i stället anger att uppehållstillstånd ska utfärdas enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd.

4.4.1 Utredningens överväganden

Bevis om uppehållstillstånd ska enligt 4 kap. 22 § UtlF föras in i utlänningens pass eller någon annan handling. Enligt artikel 1 i EGförordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland efter den 20 maj 2011 utfärdas som en separat handling i det format som anges i förordningen. Efter den 20 maj 2011 är det sålunda inte längre möjligt att utfärda bevis om uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland i form av ett tillståndsmärke som infogas i utlänningens pass eller någon annan handling.

För att svensk rätt ska vara förenlig med EG-förordningen krävs att bestämmelsen i utlänningsförordningen ändras. Utredningen föreslår att det sker genom att det i utlänningsförordningen anges att uppehållstillstånd ska utfärdas i enlighet med föreskrifterna i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd.

4.5 Kontroll av uppehållstillståndet och de biometriska uppgifterna

Utredningens förslag: I utlänningslagen bör tas in en bestämmelse om att innehavare av uppehållstillstånd vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 §§ UtlL är skyldig att på begäran låta den myndighet som genomför kontrollen ta innehavarens fingeravtryck och en ansiktsbild i digitalt format. När en kontroll av

uppehållstillståndet har genomförts, bör fingeravtrycken och

ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

4.5.1 EG-förordningens bestämmelser

Enligt artikel 4 i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd får biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd vid tillämpningen av förordningen endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillståndet krävs enligt nationell lag.

4.5.2 Behov av kompletterande nationella bestämmelser eller författningsändringar

Vid bedömningen av vilka kompletterande nationella bestämmelser eller författningsändringar som krävs måste beaktas i vilka fall nationell lag ställer krav på uppvisande av uppehållstillstånd. Sådant krav finns vid de kontroller som genomförs vid gränsen och vid den inre utlänningskontrollen.

Gränskontroll

Inom Schengenområdet skiljer man mellan inre och yttre gräns. Med inre gräns avses enligt artikel 1 i Schengenkonventionen medlemsländernas gemensamma landgränser, flygplatser och hamnar

Schengenregelverket – Konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, EUT L 239, 22.09.2000, s. 19. Definitionen av inre och yttre gräns har i nationell rätt tagits in i 1 kap. 3 § UtlF.

med förbindelser till och från medlemsländerna. Med yttre gräns menas medlemsländernas övriga landgränser, flygplatser och hamnar. Det beror alltså på var en person kommer från, respektive ska resa till, om personen passerar en yttre eller inre gräns. Om en person anländer till Sverige från ett land som ligger utanför Schengenområdet passerar han eller hon en yttre gräns. Om personen anländer från ett land som är anslutet till Schengensamarbetet passerar han eller hon en inre gräns.

Definitionen av inre och yttre gräns är viktig eftersom en inre gräns får passeras utan någon kontroll; Schengensamarbetet innebär att personkontrollerna vid de inre gränserna har upphört. Det sagda framgår av artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) , fortsättningsvis kallad Gränskodexen. Resor inom Schengenområdet är närmast att jämställas med inrikesresor. Tredjelandsmedborgare som reser in i en Schengenstat via en inre gräns, dvs. via en annan Schengenstat, måste dock ha pass och i förekommande fall uppehållstillstånd eller visering med sig.

Att en inre gräns får passeras utan att någon kontroll äger rum framgår även av 6 kap. 5 § UtlF. För såväl medborgare i Schengenstaterna som tredjelandsmedborgare gäller att de, när de väl lagligen är inne på Schengenstaternas territorium, fritt kan röra sig inom Schengenområdet. Tredjelandsmedborgare som innehar uppehållstillstånd som utfärdats av en Schengenstat får enligt artikel 21 i Schengenkonventionen röra sig fritt inom övriga Schengenstater i högst tre månader. I enlighet med detta föreskrivs i 4 kap. 6 § UtlF att en utlänning som har ett giltigt resedokument och ett uppehållstillstånd som är utfärdat av en Schengenstat får medges att resa in i och under högst tre månader vistas i Sverige om inresevillkoren i artikel 21 i Schengenkonventionen är uppfyllda. Den som är skyldig att ha visering får i de flesta fall röra sig fritt inom Schengenområdet under viseringens giltighetstid. Härvid bör anmärkas att det inom ramen för Schengensamarbetet finns två huvudtyper av visering, visering som gäller inom hela Schengenområdet (enhetlig visering) och visering som bara gäller i det utfärdade landet eller några Schengenstater (territoriellt begränsad visering).

Huvudregeln om att de inre gränserna får passeras överallt utan att någon in- eller utresekontroll genomförs, oavsett personens natio-

EUT L 105, 14.4.2006, s. 1.

nalitet innebär inte att det inte får utföras några kontroller. Från huvudregeln om fri passage av inre gräns görs i 6 kap. 5 § UtlF vissa undantag. Om det är nödvändigt med hänsyn till allmän ordning eller rikets säkerhet, får regeringen besluta om kontroll under begränsad tid efter det att samråd skett med övriga Schengenstater. Behövs ett omedelbart ingripande, får en polismyndighet i samråd med Rikspolisstyrelsen tills vidare vidta nödvändiga åtgärder, vilka ska av styrelsen omedelbart anmälas till regeringen och övriga Schengenstater. Regeringen prövar snarast om åtgärden ska bestå. Bestämmelserna i utlänningsförordningen om undantag från huvudregeln om fri passage av inre gräns har sin grund i artikel 21 i Gränskodexen. Enligt artikel 21 i Gränskodexen får dock även stickprovskontroller genomföras vid den inre gränsen.

De yttre gränserna får enligt artikel 4 i Gränskodexen bara passeras vid särskilda gränskontroller under bestämda öppettider. Vid de yttre gränserna genomförs kontroller, både vid in- och utresa. Vid inresa ska tredjelandsmedborgare enligt artikel 7 i Gränskodexen underkastas en s.k. noggrann kontroll. Detta innebär bl.a. att det kontrolleras att den inresande har de handlingar som krävs och uppfyller övriga villkor för inresa i Schengenområdet, att den inresande inte kan förväntas ägna sig åt brottslig verksamhet och att den inresande inte är ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Ett viktigt led i informationsutbytet mellan länderna är datasystemet Schengen Information System, SIS. Där finns uppgifter bland annat om personer som har förbjudits att vistas inom Schengenområdet och om personer, fordon eller föremål som är efterlysta. Vad gäller handlingar anges särskilt i artikel 7.3 att kontrollen innefattar en undersökning av att tredjelandsmedborgaren innehar en giltig resehandling som gäller för gränsövergång och att handlingen i erforderliga fall åtföljs av den visering eller det uppehållstillstånd som krävs.

De nationella bestämmelserna om kontroll i samband med inresa och utresa i Sverige finns i 9 kap. 1 § UtlL. Av detta lagrum följer att en utlänning, vid inresa till eller utresa från Sverige, ska visa upp sitt pass för polismyndigheten och också lämna de upplysningar och visa de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Handlingar som ska visas upp kan t.ex. vara visering eller uppehållstillstånd, och om avsikten med vistelsen i Sverige är arbete, arbetstillstånd. I kontrollen ska också undersökas att resehandlingarna och tillstånden är äkta, giltiga och inte används i ett otillbörligt syfte. Upplys-

ningar som kan vara av betydelse för bedömningen om utlänningen har rätt att resa in i Sverige och att vistas här är bl.a. var utlänningen ska resa och syftet med resan.

Av 9 kap. 1 § andra stycket UtlL följer att Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt utlänningslagen. Efter överenskommelse med polismyndigheten får även Migrationsverket hjälpa polismyndigheten med kontrollen. När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar visas upp för dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa ska handlingarna uppvisas för tjänsteman vid den myndigheten.

Inre utlänningskontroll

Bestämmelser om den s.k. inre utlänningskontrollen finns i 9 kap. 9 § UtlL. En utlänning som vistas i Sverige är enligt första stycket denna bestämmelse skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Kustbevakningen medverkar till polisens kontrollverksamhet genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Enligt 9 kap. 9 § andra stycket UtlL ska pass eller andra handlingar visas upp för tjänsteman vid Kustbevakningen, om kontrollen utövas av Kustbevakningen. Inre utlänningskontroll får endast vidtas om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Till följd av 9 kap. 9 § första stycket UtlL är en utlänning också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller polisen och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse. Migrationsverkets möjlighet att begära hjälp från polismyndigheten vid hämtning framgår av 9 kap. 10 § UtlL.

Den inre utlänningskontrollen syftar till att övervaka att utlänning som vistas i riket har erforderligt tillstånd att vistas här. I motiven framhålls att utlänningar inte på grund av bestämmelsen är skyldiga att bära passet på sig under vistelsen i Sverige (prop. 1988/89:86

s. 172). Bestämmelserna om inre utlänningskontroll gäller oavsett om utlänningen väntar på att få uppehållstillstånd eller redan har fått ett sådant. Som framgått får kontrollen emellertid inte ske slentrianmässigt utan det krävs att det finns en grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller annan särskild anledning till kontroll. Rikspolisstyrelsen har efter samråd med Migrationsverket utarbetat föreskrifter och allmänna råd m.m. för polisens befattning med den inre utlänningskontrollen. I dessa anges inledningsvis, att syftet med kontrollen i första hand är att spana efter sådana utlänningar beträffande vilka det finns ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Dessutom ska polisen övervaka att utlänningar inte vistas eller arbetar i Sverige utan att ha pass och föreskrivet tillstånd. Kontrollen sker delvis genom granskning av de uppgifter som kommer in till polisen med anledning av den anmälnings- och uppgiftsskyldighet som föreskrivs i 7 kap. 1 § UtlF. Sistnämnda anmälnings- och uppgiftsskyldighet omfattar dock inte den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige. Även uppgifter som på annat sätt kommer till polisens kännedom undersöks. Vid sidan av detta sker den inre utlänningskontrollen genom spaningsverksamhet. I den delen understryks det i föreskrifterna att det för kontroll bör krävas, att det finns skälig misstanke att utlänningen saknar tillstånd eller att det annars kan bli aktuellt med avvisning/utvisning eller verkställighet. Det betonas att en person inte får kontrolleras enbart därför att han på grund av hudfärg, språk, namn, beteende eller annars kan antas vara utlänning. Vidare framhålls följande.

Det är viktigt att polisen genomför utlänningskontrollen på ett lugnt

och hänsynsfullt sätt och tydligt förklarar vad saken gäller. Detta är

särskilt viktigt om det kan befaras uppstå missförstånd av språklig art

eller av andra skäl, som t.ex. kan ha att göra med utlänningens erfaren-

heter av kontakt med polis i länder med annan samhällsordning. Det är

också värt att beakta att en utlänningskontroll kan upplevas som särskilt besvärande i vissa fall, t.ex. om invandrare som blivit svenska medborgare gång efter annan utsätts för förfrågningar om pass.

Kontroll av uppehållstillståndet och de biometriska uppgifterna

Av det ovan anförda har framgått att kontroll av uppehållstillstånd kan ske inom ramen för gränskontrollen och den inre utlänningskontrollen. För att kontrollera att de biometriska uppgifter som finns lagrade på uppehållstillståndet stämmer överens med inne-

havarens uppgifter måste utlänningen på de kontrollerande myndigheternas begäran vara skyldig att låta myndigheten ta innehavarens fingeravtryck och ansiktsbild. Själva kontrollen kommer att ske genom en datorstödd jämförelse.

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen samt artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för att upptagande av fingeravtryck och ansiktsbild ska kunna ske vid en sådan kontroll (jfr avsnitt 4.3.2 ovan). EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser i detta avseende. I utlänningslagen bör därför tas in en bestämmelse om att innehavaren av ett uppehållstillstånd vid kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 §§ UtlL är skyldig att på begäran låta den myndighet som genomför kontrollen ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av innehavarens ansikte för kontroll av att fingeravtrycken och ansiktsbilden motsvarar de som finns lagrade i uppehållstillståndet.

Fingeravtrycken och ansiktsbilden bör inte få användas för andra ändamål än kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL. När en kontroll av uppehållstillståndet har genomförts, bör därför fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

Den tekniska utrustningen för upptagande av biometri är utformad på så vis att den redan vid upptagandet känner av om fotografiet och fingeravtrycken är av tillräckligt bra kvalitet för en senare kontroll. Vid angivna förhållanden behöver de biometriska uppgifterna inte åter kontrolleras när kortet lämnas ut.

4.6 Registrering av biometriska uppgifter i en nationell databas

Utredningens bedömning: Utredningen bedömer att det finns starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till Integritetsskyddskommitténs förslag om utökat grundlagsskydd för den personliga integriteten anser emellertid utredningen att ytterligare överväganden krävs för registrering av de ifrågavarande uppgifterna i en nationell databas. Utredningen lämnar därför inget förslag i denna fråga.

4.6.1 Utredningens överväganden

Enligt artikel 4 i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd får de biometriska kännetecknen som lagrats i uppehållstillstånd vid tillämpning av förordningen endast användas för vissa särskilda ändamål, nämligen för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet, genom direkt tillgängliga jämförliga kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning. Förordningen innehåller inte några bestämmelser om annan lagring av de biometriska uppgifter som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Inskränkningen av användningsområdet för de uppgifter som finns lagrade i uppehållstillståndet hindrar emellertid i sig inte att de biometriska kännetecken som tas upp i samband med ansökan registreras i en nationell databas.

Vid bedömningen av om registrering av de biometriska kännetecken som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd bör ske har utredningen bl.a. granskat de överväganden som gjordes i samband med införande av biometri i pass och andra Schengenstaters överväganden i frågan.

Överväganden vid införande av biometri i pass

När biometriska uppgifter infördes i passen gjordes överväganden om lagring av uppgifterna. Beträffande ansiktsbilder gjordes bedömningen att informationen i viss mån är att betrakta som känslig och att det därför var viktigt att den inte lagrades i onödan (prop. 2004/05:119 s. 25). När biometri i form av fingeravtryck senare infördes i passen gjordes samma bedömning. Även om möjligheten att lagra uppgifter i passregistret som sedan kan användas för automatisk sökning skulle minska risken för missbruk gjordes bedömningen att det vid en intresseavvägning mellan denna risk och skyddet för enskildas personliga integritet inte fanns tillräckliga skäl för en sådan lagring. Fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa och ur ansiktsbilden ska alltså omedelbart förstöras efter passets utlämnande eller om ansökan återkallas eller avslås. I det passregister som förs av Rikspolisstyrelsen lagras det fotografi som tas vid ansökan. När biometri samlas in för kontroll av pass ska såväl fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

Andra Schengenstater

Utredningen har tagit del av några andra Schengenstaters överväganden angående lagring av de biometriska uppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Bland de länder som planerar att lagra de biometriska uppgifterna i en nationell databas kan nämnas Estland, Nederländerna, Lettland, Litauen, Portugal, Slovakien, Storbritannien, Schweiz och Österrike. Flertalet länder bl.a. Belgien och Finland har ännu inte tagit ställning till om de biometriska uppgifterna ska lagras i en nationell databas.

Regler om registrering av personuppgifter

Av 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen framgår att varje medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag ska skyddas mot att hans eller hennes personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom eller henne registreras med hjälp av automatisk databehandling. Utlänning här i riket är enligt 2 kap. 22 § första stycket 2 regeringsformen likställd med svensk medborgare i fråga om skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling. Grundlagsregeln anger inte en viss nivå för integritetsskyddet utan slår endast fast att det ska finnas en datalagstiftning. Den närmare omfattningen av skyddet överlämnas alltså åt vanlig lag. Generella bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). I lagen uppställs grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter. Personuppgifter får t.ex. bara samlas in för särskilda, uttryckligen angivna och berättigade ändamål. Uppgifterna får vidare inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Fler personuppgifter än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen får inte heller samlas in.

Enligt 10 § personuppgiftslagen får bara personuppgifter behandlas om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen annars är nödvändig för vissa särskilt angivna ändamål. Samtycke är enligt 3 § personuppgiftslagen varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne. Vid ansökan om uppehållstillstånd är situationen sådan att den enskilde i praktiken

Holmberg, Stjernquist, Isberg, Eliason och Regner, Grundlagarna, andra upplagan, s. 107.

knappast kan sägas ha något alternativ till att lämna personuppgifter. Det kan därför inte gärna sägas att ett samtycke till registrering som lämnas vid en ansökan om uppehållstillstånd är frivilligt i egentlig mening. Om behandlingen är nödvändig för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige ska kunna tillgodoses får dock personuppgifterna behandlas förutsatt att detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten (10 § f personuppgiftslagen).

Utöver personuppgiftslagen finns dessutom en rad lagar som på särskilda verksamhetsområden ger persondataskydd som ersätter eller kompletterar personuppgiftslagens bestämmelser. I förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen (utlänningsdataförordningen) finns kompletterande bestämmelser för behandling av personuppgifter i Migrationsverkets, Rikspolisstyrelsens, polismyndigheternas och utlandsmyndigheternas verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. I 9–11 §§ utlänningsdataförordningen finns bestämmelser om Migrationsverkets fingeravtrycksregister. Detta register omfattar fingeravtryck och fotografier som är tagna i de fall en utlänning, som har fyllt 14 år, inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige eller ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt eller om det finns grund att besluta om förvar av utlänningen, jfr 9 kap. 8 § UtlL. Om utlänningen inte har fyllt 14 år lagras enbart fotografiet. Registret får enligt 9 § andra stycket utlänningsdataförordningen endast användas vid prövning av ansökningar om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt samt i ärenden om avvisning och utvisning.

I sammanhanget bör också nämnas Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen). Inom Regeringskansliet bereds för närvarande ett förslag om inrättande av ett nationellt register (nationella VIS-registret) över fingeravtryck och fotografier som svenska myndigheter tar upp i samband med viseringsansökningar. Registret ska föras av Migrationsverket.

EUT L 218, 13.8.2008, s. 60. 22

Ds 2009:5 Författningsändringar med anledning av VIS-förordningen.

Bör de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om

uppehållstillstånd registreras i en nationell databas?

Migrationsverket har påpekat att risken för missbruk av uppehållstillstånd skulle minska, om de digitala ansiktsbilderna och/eller fingeravtrycken samt de biometriska data som kan tas fram ur dessa lagras i ett nationellt register som får användas för automatisk sökning. Genom att vid varje ny ansökan om uppehållstillstånd kunna göra en rutinmässig sökning mot sådana lagrade uppgifter skulle man förhindra att en person skaffar sig två eller flera uppehållstillstånd i olika identiteter. Genom att endast ha de biometriska uppgifterna lagrade i tillståndsbeviset förhindras visserligen identitetsbedrägerier genom så kallad ”look-alike”, dvs. att person A använder sig av person B:s tillståndsbevis. Även om det är svårt att uppskatta omfattningen av problematiken har det emellertid vid stickprovskontroller visat sig att det inte är ovanligt med identitetsbedrägerier där en person använder sig av flera identiteter; Migrationsverket har framhållit att identitetsbedrägerier av den sistnämnda typen i princip bara kan upptäckas och beivras om fingeravtrycken vid ansökan kan kontrolleras mot ett nationellt register. Genom en sådan kontroll kan säkerställas att den sökande inte redan har sökt eller beviljats uppehållstillstånd i en annan identitet.

De enhetligt utformade uppehållstillstånden innebär att tillståndsbeviset skiljs från passhandlingen. Migrationsverket har framfört att det finns en beaktansvärd risk för att detta förhållande leder till en ökad mängd förkomna handlingar.

Även ur ett barnskyddsperspektiv kan sägas att det finns skäl som talar för att personuppgifter som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd registreras. Andelen ensamkommande barn till Sverige har ökat under senare år och det finns enligt Migrationsverket en uppenbar risk att barn som inte kan identifieras far illa.

Migrationsverket har också pekat på att det skulle förbättra servicenivån till enskilda om de biometriska data som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd skulle kunna lagras i fingeravtrycksregistret. Vid t.ex. ansökan om förlängning av uppehållstillstånd skulle verket kunna använda sig av de lagrade uppgifterna i stället för att sökanden på nytt ska inställa sig personligen för att åter lämna fingeravtryck och fotografi. Genom att tillåta registrering och automatiserad behandling av ansiktsbilden och fingeravtrycken vid ansökan om uppehållstillstånd skulle även handläggningstiden vid ansökan om nytt tillståndsbevis då det tidigare beviset förkommit eller ska förnyas kortas väsentligt. Sammantaget har Migrationsverket anfört att verifiering mot lagrad biometri skulle öka rättssäkerheten och servicenivån samtidigt som det skulle innebära en väsentlig kostnadsbesparing räknat i handläggningstid.

Det kan konstateras att registrering av de aktuella uppgifterna skulle minska risken för missbruk av uppehållstillstånd. En möjlighet för Migrationsverket att kontrollera sökandens uppgifter mot ett register skulle sannolikt också innebära effektivitetsvinster och höja servicenivån. En registrering av de ifrågavarande uppgifterna innebär att en betydande mängd personuppgifter samlas på ett och samma ställe; risken för missbruk får emellertid bedömas som synnerligen begränsad, eftersom registrets användningsområde skulle vara mycket inskränkt samt att endast en myndighet, Migrationsverket, skulle ha direktåtkomst till registret. Vid en sammantagen bedömning finns det alltså enligt utredningen starka skäl som talar för att de aktuella uppgifterna bör få registreras i en nationell databas.

Integritetsskyddskommittén har i SOU 2008:3 föreslagit att bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen ska upphävas och att det i 2 kap. 6 § regeringsformen ska införas ett nytt andra stycke vari anges att varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot intrång om det sker i hemlighet eller utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Integritetsskyddskommittén konstaterar att informationssamlingar av särskilt känslig karaktär om enskildas personliga förhållanden som hanteras i hemlighet eller utan samtycke från den enskilde och i betydande mån innebär en kartläggning av enskildas personliga förhållanden bör ha stöd i lag och i övrigt uppfylla kraven i 2 kap. 12 § regeringsformen (SOU 2008:3 s. 273 och 281 f). Det utökade grundlagsskyddet för den personliga

integriteten bör enligt Integritetsskyddskommittén gälla även för icke svenska medborgare här i riket (SOU 2008:3 s. 283).

Integritetsskyddskommitténs förslag behandlas för närvarande i Regeringskansliet. Förslaget innebär att registrering av personuppgifter kan komma att kräva stöd i lag. Mot denna bakgrund anser utredningen att ytterligare överväganden krävs för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i ett nationellt register. Utredningen lämnar därför inget förslag i denna fråga.

4.7 Skydd för personuppgifter och sekretess

Utredningens bedömning: Införande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi i uppehållstillstånd föranleder inga författningsändringar avseende skydd för personuppgifter och sekretess.

4.7.1 Behov av författningsändringar eller kompletterande nationell lagstiftning

De personuppgifter som ska behandlas i samband med de enhetligt utformade uppehållstillstånden omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/95/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet).

Personuppgiftslagen innehåller grundläggande skyddsbestämmelser som bl.a. innebär att en personuppgiftsansvarig ska se till att personuppgifter behandlas lagligt, att uppgifterna alltid behandlas på ett korrekt sätt, att uppgifter endast samlas in för särskilda, uttryckligen angivna och berättigade ändamål samt att de inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det syfte för vilket de samlades in. Dessa bestämmelser bedöms vara tillräckliga för att svensk rätt ska leva upp till de krav som måste ställas på behandling av den typ av personuppgifter som här är fråga om.

Särskilda bestämmelser om sekretess avseende utlänningar finns i 21 kap. 5 § samt 37 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

EUT L 281, 23.11.1995, s. 31 (Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003, EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

Dessa bestämmelser är tillämpliga på de aktuella personuppgifterna. Något skäl att behandla de aktuella uppgifterna på annat sätt än vad som i övrigt gäller personuppgifter på detta område har inte framkommit. Det finns därför inget behov av författningsändringar i denna del.

4.8 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utredningens bedömning och förslag: Som angetts ovan ska uppehållstillstånd som utfärdas efter den 20 maj 2011 utfärdas i det nya formatet. Utredningen förslår att bestämmelserna om genomförande av EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd träder i kraft redan den 1 januari 2011. Under en övergångsperiod, fram till den 20 maj 2011, bör det alltjämt vara möjligt att utfärda uppehållstillstånd i form av ett tillståndsmärke.

Enligt artikel 9 i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd påverkas inte redan utfärdade uppehållstillstånd av genomförandet av förordningen, om inte medlemsstaten beslutar något annat.

Enligt utredningens mening finns det starka skäl för att uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser endast ska vara giltiga under en viss begränsad period. Mot bakgrund av det anförda bör i utlänningsförordningen tas in en övergångsbestämmelse som anger att bevis om uppehållstillstånd som utfärdats före den 20 maj 2011 är giltiga under en övergångsperiod om fyra år. I övergångsbestämmelsen bör även anges att personer som innehar uppehållstillstånd har rätt att förnya tillståndsbeviset under den angivna perioden.

Eftersom upptagande av biometri kräver stöd i lag bör i utlänningslagen föreskrivas att en utlänning som förnyar sitt bevis om uppehållstillstånd är skyldig att underkasta sig de föreskrifter om upptagande av fingeravtryck och fotografi som gäller vid ansökan om uppehållstillstånd. Upptagande av biometri behöver också kunna ske om innehavaren tappat bort sitt tillstånd eller tillståndsbeviset av andra skäl behöver förnyas.

4.8.1 Utredningens överväganden

Enligt artikel 9 i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd påverkas inte redan utfärdade uppehållstillstånd av genomförandet av förordningen, såvida inte medlemsstaten beslutar något annat. Det lämnas alltså till de enskilda medlemsstaterna att avgöra om redan utfärdade uppehållstillstånd ska fortsätta att vara giltiga utan biometri eller om innehavarna ska föreläggas att skaffa ett uppehållstillstånd enligt de föreskrifter som anges i EG-förordningen.

Enligt gällande ordning byts beviset om uppehållstillstånd som infogats i utlänningens pass ut när utlänningen får nytt pass. Frågan vad som ska gälla för uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke rör framför allt permanenta uppehållstillstånd, övriga uppehållstillstånd är begränsade i tiden. För en lösning med att innehavare av redan utfärdade uppehållstillstånd åläggs att byta ut tillståndsmärket mot ett uppehållstillstånd innehållande biometri talar att det då, efter en kortare övergångsperiod, endast skulle finnas en typ av uppehållstillstånd. Mot en sådan ordning kan dock anföras att det innebär en olägenhet för enskilda och därför bara bör väljas om det finns erforderliga skäl för det. Det är emellertid önskvärt att säkerheten höjs i redan utfärdade uppehållstillstånd. Enligt utredningens bedömning finns det tillräckliga skäl för att uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser endast bör vara fortsatt giltiga under en viss begränsad period efter den 20 maj 2011. I anslutning till den nya bestämmelsen om bevis om uppehållstillstånd i utlänningsförordningen bör tas in en övergångsbestämmelse som anger att innehavare av uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser har möjlighet att senast inom fyra år förnya sitt tillståndsbevis. I övergångsbestämmelserna bör även tas in föreskrifter om giltigheten av bevis om uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser.

Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Under en övergångsperiod från den 1 januari 2011 till den 19 maj 2011 bör det alltjämt vara möjligt att utfärda uppehållstillstånd i form av ett tillståndsmärke.

Vid förnyande av uppehållstillstånd enligt det i EG-förordningen föreskrivna formatet krävs upptagande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi. Förnyande av tillståndsbeviset kan också behöva ske om innehavaren tappat bort sitt tillståndsbevis eller detta av andra skäl behöver förnyas. Som anförts ovan kräver ett

åläggande för enskilda att lämna fingeravtryck och fotografi stöd i lag. Därför bör i utlänningslagen särskilt anges att bestämmelserna om skyldigheten att lämna biometri gäller även vid förnyande av bevis om uppehållstillstånd.

5 Ekonomiska och andra konsekvenser

5.1 Utredningens uppdrag

5.1.1 Kommittéförordningen

Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslaget innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting ska utredningen föreslå en finansiering.

Vidare följer av 15 § kommittéförordningen att om förslagen i ett betänkande har betydelse för t.ex. offentlig service i olika delar av landet eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen ska konsekvenser i det avseendet anges i betänkandet.

5.1.2 Kommittédirektiven

Enligt direktiven ska utredningen lämna en redogörelse för ekonomiska och andra konsekvenser som EG-förordningen och föreslagna författningsbestämmelser medför. De totala utgifterna för verksamheten avseende uppehållstillstånd vid utlandsmyndigheterna och Migrationsverket ska bedömas. Vidare ska utredningen göra beräkningar av de budgetära konsekvenserna för Migrationsverket och utlandsmyndigheterna. Om förordningen och de föreslagna författningsbestämmelserna medför ökade kostnader, ska förslag till finansiering inom berörda utgiftsområden redovisas.

5.2 Ekonomiska konsekvenser

Utredningens bedömning och förslag: Utredningen bedömer att EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd och de föreslagna författningsändringarna i huvudsak endast medför ekonomiska konsekvenser när det gäller kostnad för utfärdande av uppehållstillstånd i enlighet med det i EG-förordningen föreskrivna formatet.

Utredningen bedömer att genomförande av EG-förordningen leder till en årlig kostnadsökning om 22,5 miljoner kr för Migrationsverket.

På grund av en inledningsvis högre kostnad för framställning av tillståndsbevis innehållande biometri och kostnader för förnyande av tillståndsbevis till personer som innehar permanent uppehållstillstånd utfärdade i form av tillståndsmärken kommer dock genomförandet inledningsvis att innebära en kostnad för Migrationsverket om 31 miljoner kr för 2011. Med en lägre tillverkningskostnad från och med 2012 beräknas den årliga kostnaden för Migrationsverket uppgå till 25,5 miljoner kr fram till år 2015.

Utredningen föreslår att kostnadsökningen för Migrationsverket finansieras genom en omfördelning över statsbudgeten.

5.2.1 Allmänt

Förslagen i detta betänkande innebär att samtliga uppehållstillstånd som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för biometri i form av fingeravtryck och fotografi samt även i övrigt utfärdas i enlighet med föreskrifterna i EGförordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. För genomförande av EG-förordningen innebär förslagen ändringar av utlänningsförordningens bestämmelser samt införande av rättslig grund i utlänningslagen för upptagande av biometri i samband med ansökningar om uppehållstillstånd, förlängning av uppehållstillstånd och vid kontroll av uppehållstillstånd.

5.2.2 Nuvarande kostnader för verksamheten

Anslagsfinansiering av migrationsverksamheten

Migrationsverksamheten (inklusive handläggningen av uppehållstillstånd) vid de svenska utlandsmyndigheterna och hos Migrationsverket anslagsfinansieras via utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 4:1 Regeringskansliet (Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet) och utgiftsområde 8 Migration. Utgiftsområdet 8 omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Inom utgiftsområdet ansvarar Migrationsverket för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt svenskt medborgarskap. Även myndigheter som ingår i andra utgiftsområden såsom utlandsmyndigheterna och polisen har uppgifter inom migrationsområdet.

Migrationsverket

Som tidigare nämnts är huvudregeln att ansökningar om uppehållstillstånd ska göras före inresan till Sverige. I enlighet med detta är det framför allt vid utlandsmyndigheter som ansökningar om uppehållstillstånd tas emot men även Migrationsverkets tillståndsenheter tar emot ett stort antal ansökningar, främst genom asylprocessen. I de flesta fall är det Migrationsverket som är beslutande myndighet varför ansökningarna efter utlandsmyndighetens utredning av de sökande skickas vidare till Migrationsverket för beslut. Utöver beredning och beslut i ärenden om uppehållstillstånd ansvarar Migrationsverket för administration, inköp och distribution av tillståndsmärken samt den tekniska utrustningen. Migrationsverket svarar också för att följa upp utlandsmyndigheternas handläggning och praxis samt ger fortlöpande råd till personal vid utlandsmyndigheterna. Andra kringkostnader för t.ex. utbildning svarar Utrikesdepartementet för.

Utlandsmyndigheterna

Migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna, däribland uppehållstillståndsärendena, finansieras över Utrikesdepartementets och Justitiedepartementets del av Regeringskansliets förvaltningsanslag 4:1. För 2009 beräknas 210 miljoner kr av anslaget utnyttjas av

Utrikesdepartementet och 20 miljoner kr av Justitiedepartementet. Utrikesdepartementets del avses täcka kostnaden för utsänd personal och lokalanställd personal samt del av over-headkostnader, medan Justitiedepartementets del avses täcka kostnaden för migrationsattachéerna. Utrikesdepartementets anslag för migrationsverksamheten motsvarar ungefär tio procent av den totala budgetramen för Utrikesrepresentationen.

Utrikesdepartementet disponerar även 31 miljoner kr (2009) av de offentligrättsliga avgifterna, som till största delen hänför sig till viserings- och tillståndsansökningar. En avvikelse från principen att alla offentligrättsliga avgifter ska levereras till statskassan har gjorts för utrikesförvaltningen. Beloppet som motsvarar ungefär 20 procent av de totala avgiftsintäkterna avses finansiera viss del av migrationsverksamhet.

Anslaget 4:1 Regeringskansliet, budgetramen för Utrikesdepartementet, har vidare under 2007–2009 tillförts 30 miljoner kr årligen på grund av att allt fler ansöker om uppehållstillstånd och viseringar. Regeringen framhåller i budgetpropositionen för 2009 att särskilt belastade myndigheter tillfälligt bör förstärkas med fler utsända och lokalanställda för att upprätthålla verksamheten på en tillfredsställande nivå. Från och med 2009 har budgetramen också tillförts 5 miljoner kr för att möta ett ökat antal ansökningar om arbetstillstånd till följd av nya regler för arbetskraftsinvandring.

5.2.3 Budgetära konsekvenser och förslag till finansiering

Som tidigare redovisats förslår utredningen att bestämmelserna om uppehållstillstånd innehållande lagringsmedium för biometri ska träda i kraft den 1 januari 2011 samt att det under en övergångsperiod fram till den 20 maj 2011 alltjämt ska vara möjligt att utfärda tillståndsbevis i form av ett tillståndsmärke. Mot bakgrund av det anförda kommer de ekonomiska effekterna av reformen att uppstå från januari 2011 och framåt. Under den inledande perioden fram till den 20 maj 2011 bör dock beaktas att en del tillstånd kommer att utfärdas i det gamla formatet.

År 2008 fattades ca 113 000 beslut i ärenden om uppehållstillstånd vid Migrationsverket och ca 10 000 vid utlandsmyndigheterna.

1 Delfinansieringen via de offentligrättsliga avgifterna har pågått sedan 2003, då delfinansieringen utgjorde 42 procent av de totala avgiftsintäkterna. 2 Prop. 2008/09:1 Utgiftsområde 1, s. 37.

Under 2008 utfärdades 142 000 tillståndsmärken. För 2009 beräknas ca 150 000 tillståndsmärken utfärdas. Av den totala mängden tillståndsmärken för 2008 är ca 20 000 inte hänförliga till ett bifallsbeslut. Differensen kan förklaras med att många utlänningar behöver flera tillståndsbevis. I många fall utfärdas flera tillståndsmärken till personer som inte har någon passhandling vid det första beslutstillfället. Först utfärdas ett provisoriskt främlingspass, som endast är giltigt för inresa till Sverige, med ett tillståndsmärke infogat. Efter inresa till Sverige utfärdas ett främlingspass med ytterligare ett tillståndsmärke. I åtskilliga fall utfärdas nya tillståndsmärken eftersom passen tappas bort eller förnyas. Det kan för en och samma person som har permanent uppehållstillstånd gå åt upp emot fyra tillståndsmärken innan personen erhåller svenskt medborgarskap.

Kostnaden för upptagande av biometri i form av fingeravtryck och ansiktsbild uppgår till 50 kr. För de ansökningar som i dag hanteras via ombud för sökanden eller där sökanden av andra skäl inte besöker utlandsmyndigheten personligen kommer bestämmelserna om upptagande av biometri att innebära ökade kostnader. För vissa utlandsmyndigheter kan bestämmelserna om upptagande av biometri antas leda till markant ökat resursbehov, inte minst när det gäller tillgången till lokaler. Det är emellertid för närvarande inte möjligt att närmare fastställa resursbehovet.

Redan i dag tas den bild som finns på tillståndsmärket i de flesta fall upp digitalt vid fotostationer vid Migrationsverkets tillståndsmyndigheter och utlandsmyndigheterna. Upptagande av ytterligare biometri i form av fingeravtryck föranleder för dessa fall ingen ökad kostnad varför EG-förordningen och de föreslagna författningsändringarna i denna del inte bör medföra några beaktansvärda ökade kostnader för Migrationsverket eller utlandsmyndigheterna.

Som nämnts utfärdas för närvarande bevis om uppehållstillstånd i form av ett tillståndsmärke som infogas i utlänningens pass. Kostnaden för utfärdande av uppehållstillstånd innehållande biometri är avsevärt högre än det nuvarande systemet med tillståndsmärken. Ett tillståndsmärke kostar ca 7 kr medan styckkostnaden för uppehållstillstånd innehållande biometri inledningsvis kan komma att uppgå till ca 230 kr.

Som nämnts ovan utfärdas i dag ca 150 000 tillståndsbevis per år. Parallellt med uppehållstillstånd innehållande biometri kan, under den inledande perioden från januari 2011 till maj 2011, tillståndsbevis alltjämt utfärdas i form av tillståndsmärke. Med hänsyn härtill

kan antalet tillståndsbevis med biometri för det första året beräknas uppgå till ca 100 000. Detta innebär en sammanlagd kostnad om 23 miljoner kr (100 000 x 230).

Om en samordning kan ske med tillverkning av pass kan styckkostnaden för uppehållstillstånd från och med januari 2012 istället förväntas uppgå till ca 150 kr. Beräknat på samma sätt, men utifrån en volym om 150 000 uppehållstillstånd per år skulle kostnaden för de nya uppehållstillstånden uppgå till 22,5 miljoner kr (150 000 x 150) per år.

Till den ovan beräknade kostnaden måste läggas utgiften för förnyande av bevis om uppehållstillstånd. Som redovisats i kapitel 4 rör denna fråga framför allt personer med permanent uppehållstillstånd. Ca 250 000 personer innehar för närvarande permanent uppehållstillstånd. Utredningen har föreslagit att uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke ska vara fortsatt giltiga under en period om fyra år från den 20 maj 2011. Det är givetvis svårt att säga hur många personer som kommer att byta ut sitt tillståndsbevis per år. Vid beräknande måste dock hänsyn tas till att en del av dessa kommer att falla bort varje år bl.a. på grund av att de erhåller svenskt medborgarskap. Möjligheten att byta ut tillståndsbeviset föreslås gälla från den 20 maj 2011 till och med den 19 maj 2015. Beräknat på att antalet permanenta uppehållstillstånd som behöver bytas ut minskar successivt varje år kan kostnaden för framställning av uppehållstillstånd under den inledande perioden i stället beräknas uppgå till ca 31 miljoner kr (23 miljoner kr + 9 miljoner kr [40 000 x 230]). Efter det inledande året då tillverkningskostnaden beräknas sjunka avsevärt kan, efter beaktande av det tillskott som förnyande av uppehållstillstånd utgör, årskostnaden beräknas uppgå till ca 25,5 miljoner kr (22,5 miljoner kr + 3 miljoner kr [20 000 x 150]).

Som anförts ovan ligger kostnaden för tillverkning, administration och frakt för uppehållstillstånd på Migrationsverket. De ökade kostnaderna för Migrationsverket är konsekvenser av genomförande av en EG-förordning. Finansieringen av de ökade kostnader som genomförandet innebär bör ske genom en omfördelning över statsbudgeten genom att anslaget för utgiftsområdet 1:1 Migrationsverket, inom utgiftsområde 8 Migration, tillförs 31 miljoner kr extra, räknat från 2011.

3 Som anförts ovan kan kostnaden från och med januari 2012 förväntas bli avsevärt lägre.

Avgifterna för ansökningar om uppehållstillstånd har i stort sett varit de samma sedan 1997. I flertalet fall är ansökan om uppehållstillstånd fri från avgift, bl.a. vid ansökan som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Enligt utredningens mening finns det goda skäl för att de avgiftsbelagda ansökningarna får en avgiftshöjning om 50 procent. Avgifter som i dag tas upp av Migrationsverket i samband med ansökningar om uppehållstillstånd uppgår årligen till ca 50 miljoner. Ungefär hälften av avgiftsintäkterna är hänförliga till ansökningar om arbetstillstånd. En höjning av avgifterna för uppehållstillståndsansökningar med 50 procent skulle innebära ett tillskott till statskassan på ca 12,5 miljoner kr årligen. För de avgifter som utlandsmyndigheterna tar emot finns ingen särskild redovisning för hur stor del som är hänförlig till uppehållstillståndsansökningar. De ansökningsavgifter som utlandsmyndigheterna tar emot för uppehållstillstånd kan beräknas uppgå till ca 35 miljoner kr per år beräknat på ca 70 000 ansökningar. En motsvarande höjning av avgiften för ansökningar som tas emot vid utlandsmyndigheterna skulle innebära ett tillskott till statskassan på ca 9 miljoner kr årligen. En avgiftshöjning om 50 procent skulle sålunda sammanlagt innebära ett extra tillskott till statskassan om ca 21,5 miljoner kr räknat på årsbasis.

Migrationsverket håller för närvarande i samråd med Justitiedepartementet på att se över frågan om kostnadstäckning för de ifrågavarande ärendena och avgiftsnivåer. Mot bakgrund härav lämnar utredningen inget förslag om avgiftshöjning.

Som anförts ovan är det utredningens bedömning att genomförande av EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd i första hand kommer att innebära ekonomiska konsekvenser för Migrationsverkets del. Utredningen vill dock framhålla att förslagen kan innebära ekonomiska konsekvenser för upprätthållande av honorärkonsulat. Om honorärkonsulaten inte kan ta upp biometri kan förslagen få till följd att honorärkonsulat inte kan ta emot ansökningar om uppehållstillstånd och inte heller avgifter för dessa. Till det anförda kommer att de nya bestämmelserna om upptagande av biometri ställer ökade krav på personlig inställelse. Detta kan leda längre handläggningstider samt ökade kostnader för utlandsmyndigheterna för personal och utökade expeditionstider.

5.3 Andra konsekvenser av förslagen

Utredningen bedömer att förslagen i betänkandet inte får sådana andra konsekvenser som sägs i 15 § kommittéförordningen.

6 Författningskommentar

6.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

8 a §

Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får, för

utfärdande av uppehållstillstånd enligt rådets förordning (EG)

1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland , ta upp biometriska känne-

tecken bestående av ansiktsbild och, om utlänningen fyllt sex år, två

fingeravtryck om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd eller förlängning av ett sådant tillstånd.

Fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i

uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de bio-

metriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras när

uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller

avslagits. Upptagande av biometriska kännetecken enligt första stycket får även ske vid förnyande av bevis om uppehållstillstånd.

Personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna

fingeravtryck omfattas inte av skyldigheten att lämna fingeravtryck i

första stycket.

Paragrafen är ny och innefattar en rättslig grund för upptagande av biometri i form av ansiktsbild och fingeravtryck från utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd eller begär förlängning av uppehållstillstånd. Närmare överväganden redovisas kapitel 4, avsnitt 4.3. I paragrafens andra stycke anges att fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Sedan uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har åter-

1 EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

Författningskommentar SOU 2009:91

kallats eller avslagits ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras.

Av paragrafens tredje stycke framgår att skyldigheten att låta utlandsmyndigheten, Migrationsverket eller Regeringskansliet ta fingeravtryck och fotografi även gäller den som förnyar ett bevis om uppehållstillstånd.

Enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska två platta fingeravtryck tas från utlänningar som fyllt sex år. Undantagna från kravet att lämna fingeravtryck är enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd även personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. I den nya paragrafen anges i fjärde stycket att personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck är undantagna från skyldigheten att lämna fingeravtryck. Det kan tänkas att det fysiska hindret för upptagande av fingeravtryck endast är av tillfällig natur. Under sådana förhållanden bör fingeravtryck tas när hindret inte längre kvarstår. Det är varken lämpligt eller möjligt att i lag närmare reglera hanteringen av personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Inom ramen för regeringens kompetens att meddela verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 § regeringsformen) kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela närmare föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna fingeravtryck när det gäller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Se vidare kapitel 4, avsnitt 4.3.

8 b §

Innehavare av uppehållstillstånd är vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § skyldig att på begäran av en polisman, tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket låta befattningshavaren ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns lagrade i uppehållstillståndet. När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

Bestämmelsen är ny och innehåller i första stycket grunder för upptagande av fingeravtryck och fotografi vid kontroll av uppehållstillstånd vid gränsen eller enligt bestämmelserna om den inre utlänningskontrollen. I andra stycket anges att den biometri som upptagits för

en sådan kontroll efter kontrollen omedelbart ska förstöras. Se vidare kapitel 4, avsnitt 4.5.

Författningskommentar SOU 2009:91

6.2 Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)

4 kap.

22 §

Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i enlighet med Rådets förord-

ning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

för medborgare i tredjeland .

Den nuvarande lydelsen av paragrafen anger att uppehållstillstånd ska utfärdas i enlighet med EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. Efter den 20 maj 2011 är det inte längre möjligt att utfärda uppehållstillstånd i form av ett tillståndsmärke som infogas i passet.

Övergångsbestämmelser

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. För tiden fram till

den 19 maj 2011 får dock bevis om uppehållstillstånd utfärdas i form av

ett tillståndsmärke enligt den äldre bestämmelsen F (2006:262).

2. Bevis om uppehållstillstånd, som utfärdats före den 20 maj 2011 enligt

den äldre bestämmelsen, är giltiga till den 20 maj 2015.

3. Personer som innehar uppehållstillstånd, som utfärdats enligt den äldre

bestämmelsen före den 20 maj 2011, har från och med den 20 maj 2011

rätt att förnya sitt tillståndsbevis om han eller hon före den 20 maj 2015

anmäler önskemål om detta till Migrationsverket.

Övergångsbestämmelserna har närmare redovisats i kapitel 4, avsnitt 4.8.

2 EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Regelförändringar till följd av en EU- Dir. gemensam viseringskodex m.m. 2008:104

Beslut vid regeringssammanträde den 2 oktober 2008.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras när Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (CCI) antas. Utredaren ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av förordningen (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare.

EG-förordningarna är till alla delar bindande och direkt tillämpliga och får inte införlivas i svensk rätt. De kan emellertid behöva kompletteras på nationell nivå för att undanröja eventuella motstridigheter i regelverket som uppstår vid deras ikraftträdande. Utredaren ska vidare lämna en redogörelse för ekonomiska och andra konsekvenser, som förordningarna och föreslagna författningsbestämmelser medför. Om förordningarna medför ökade kostnader ska förslag till finansiering inom berörda utgiftsområden redovisas.

Frågor som rör de ännu inte antagna förordningarna om viseringskodex och de gemensamma konsulära anvisningarna ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 juni 2009. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 oktober 2009.

Bakgrund

Den svenska regleringen

Bestämmelser om visering finns i 3 kap. utlänningslagen (2005:716), UtlL, och i 3 kap. utlänningsförordningen (2006:97). Reglerna i utlänningslagen om visering innehåller ingen bestämmelse som ger rätt att överklaga ett avslag på en ansökan om visering med undantag för vad som följer av 14 kap. 3 § UtlL. Där framgår att Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebär avslag på en ansökan om visering eller återkallelse av visering för en utlänning som är familjemedlem till en EES-medborgare, utan att själv vara EES-medborgare. Bestämmelser som reglerar handläggningen av viseringsärenden finns i utlänningsförordningen. I utlänningsförordningen samt förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna regleras de avgifter som viseringsmyndigheterna får ta ut för viseringsansökningar.

Schengenregelverket

I dag är de gemensamma reglerna för visering spridda i ett antal EG-förordningar och andra rättsakter. Dessa brukar ofta refereras till som ”Schengenregelverket” på viseringsområdet. Bestämmelser om visering finns först och främst i Schengenkonventionen (konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985) artikel 1 och artiklarna 9–18, samt rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav. Bestämmelser om handläggning av viseringsärenden finns i de s.k. Gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat (CCI). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer innehåller även bestämmelser som rör viseringsärenden.

Förordningen om införande av en gemenskapskodex om viseringar

Kommissionen presenterade år 2006 ett förslag om införande av en gemenskapskodex om viseringar för kortare vistelse (KOM 2006(403)). Syftet med förslaget till viseringskodex är att samla de bestämmelser som avser utfärdande av viseringar i en och samma förordning samt harmonisera de arbetsmetoder som medlemsstaternas beskickningar ska följa när de handlägger viseringsansökningar. Viseringskodexen föreslås enbart omfatta bestämmelser om utfärdande av viseringar för kortare vistelse, transitviseringar och viseringar för flygplatstransitering. Det nuvarande gemensamma viseringsregelverket måste uppdateras på grund av införandet av rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) som bl.a. kräver regler för hur biometri (ansiktsbild, fingeravtryck) ska upptas i viseringsansökningar och hur medlemsstaterna ska kunna representeras av varandra, regler gällande gemensamma ansökningskontor och möjligheter till samarbete med s.k. externa tjänsteutövare för mottagande av viseringsansökningar. En rätt att överklaga ett avslag på en ansökan om visering föreslås också i viseringskodexen.

Förordningsförslaget omfattar fem avdelningar. I den första avdelningen anges förordningens allmänna bestämmelser, syfte, tillämpningsområde och definitioner. Den andra avdelningen behandlar mottagande och handläggning av viseringsansökningar och preciserar behörighetskrav för de myndigheter som medverkar vid handläggningen av viseringsansökningar. Denna avdelning innehåller också regler om tidsfrister för samråd, avtal om representation, bestämmelser om ingivande av ansökan samt krav på upptagande av biometri. Den andra avdelningen innehåller dessutom regler för prövning av ansökan, avvisning av ansökan, meddelande av beslut i viseringsärenden och avslag i sådana ärenden samt bestämmelser om visering med begränsad territoriell giltighet, visering för flygplatstransitering, visering som utfärdas vid gräns samt regler för förlängning, återkallande och upphävande. Sökande som nekas visering ska, enligt kommissionens förslag, ha rätt att överklaga. Formerna för överklagandet ska regleras i nationell rätt. I förslagets tredje avdelning regleras förutsättningar för förvaltning och organisation. Avsikten är att införa en rättslig ram som ger medlemsstaterna möjlighet att välja bland ett antal sätt att organisera insamlingen av biometriska uppgifter från viseringssökande. Särskilda bestämmelser ska följas om medlemsstaterna beslutar att samarbeta med externa

tjänsteleverantörer. Dessutom definieras de arbetsuppgifter som kommersiella mellanhänder får utföra. I förslagets fjärde avdelning anges bestämmelser för lokalt konsulärt samarbete vid medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar. Förslagets femte avdelning innehåller slutbestämmelser, inklusive undantagsordningar, kommittéförfarande, rättsakter som upphävs samt en standardbestämmelse om ikraftträdande och direkt tillämplighet. Till förordningsförslaget finns fjorton bilagor. Beslut om förordningen fattas med kvalificerad majoritet i rådet efter medbeslutandeförfarande. Förordningen kommer sannolikt att antas av rådet och parlamentet tidigast hösten 2008. Förordningen ska börja tillämpas sex månader efter dess ikraftträdande, dvs. sex månader efter publicering i Europeiska unionens officiella tidning.

Förordningen om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna

angående visering (CCI)

Parallellt med förhandlingarna i rådet om en gemensam viseringskodex pågår förhandlingar med anledning av kommissionens förslag (KOM (2006) 269) om förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om organiseringen av mottagandet och behandlingen av viseringsansökningar. Syftet med förordningsförslaget är att skapa en rättslig grund för insamlandet av biometriska uppgifter i samband med viseringsansökningar som följer av förordningen om informationssystemet för viseringar (VIS). Förslaget ger även en rättslig ram för hur medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar ska organiseras med avseende på genomförande av VIS. Förordningen förväntas antas under hösten 2008. Förordningens bestämmelser kommer sedan att inkorporeras i viseringskodexen.

Förordning om ändring i förordning (EG) nr 1030/2002 av den

13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredje-

landsmedborgare

Den 18 april 2008 antogs förordningen om ändring i förordning EG 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare (EUT L 115, 29.4.2008, s. 1–7). Denna förordning syftar till att införa ny biometrisk teknik (ansiktsfotografi och fingeravtryck av två fingrar) i tredjelandsmedborgares uppehållstillståndskort. Genom förordningen blir uppehållstillståndskorten som ska innehålla biometriska säkringar obligatoriska för dem som har uppehållstillstånd inom EU. Efter det att de tekniska specifikationerna fastställts under sommaren 2008 har medlemsstaterna två år på sig att införa foto i uppehållstillståndskorten respektive tre år för att införa fingeravtryck av två fingrar.

Uppdraget

De aktuella EG-förordningarna är bindande och direkt tillämpliga och ska inte införlivas i svensk rätt. Kompletteringar kan emellertid behövas på nationell nivå för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av förordningarna. Det kan också finnas skäl att undanröja eventuella motstridigheter i regelverket som uppstår vid förordningarnas ikraftträdande. Förordningsförslagen innehåller således bestämmelser som innebär att nationella författningar måste ses över. Detta gäller framförallt bestämmelsen om att en sökande som nekas visering ska ha rätt att överklaga beslutet. Någon möjlighet att överklaga finns inte för närvarande i svensk rätt i detta hänseende. Processuella frågor behöver analyseras, särskilt avseende instansordning. Utgångspunkten ska vara att en överklagandemöjlighet införs.

Förordningsförslagen innehåller även bestämmelser som berör skydd för personuppgifter och lagring av dessa, sekretess, handläggning av viseringsansökningar samt upptagande av biometriska uppgifter. Det svenska regelverket behöver anpassas för att överensstämma med de bestämmelser som fastställs i förordningarna.

I förordningsförslagen preciseras vidare olika former för samarbete i samband med mottagandet och handläggningen av viseringsansökningar. I Sverige finns i dag inga motsvarande bestämmelser.

Det kan finnas skäl att överväga användningen av dessa möjliga samarbetsformer i framtiden.

Organisatoriska förändringar som ska vara kostnadseffektiva samt dessas påverkan på myndigheterna ska redovisas. Eventuella ökade kostnader ska finansieras inom berörda utgiftsområden. Utredaren ska även bedöma de totala utgifterna för viseringsverksamheten vid utlandsmyndigheterna och Migrationsverket. Utredaren ska vidare redovisa regleringen om överklagande av viseringsbeslut i några med Sverige jämförbara EU-medlemsstater. Utredaren ska lämna en redogörelse för ekonomiska och andra konsekvenser, som förordningarna och föreslagna författningsbestämmelser medför.

Utredaren ska göra beräkningar av de budgetära konsekvenserna för domstolarna, Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Polisen. Om förordningarna medför ökade kostnader, ska förslag till finansiering inom berörda utgiftsområden redovisas.

Samråd

Utredaren ska samråda med utredningen om försörjningskrav vid anhöriginvandring (Ju 2008:12) och utredningen om utvärdering av instans och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (Ju 2007:119).

Redovisning av uppdraget

(Justitiedepartementet)

Bilaga 2

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen om Dir. regelförändringar till följd av en EU- 2009:52 gemensam viseringskodex m.m. (dir. 2008:104)

Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2009.

Förlängd tid för uppdraget

Med stöd av regeringens bemyndigande den 2 oktober 2008 gav ansvarigt statsråd en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras när Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (CCI) antas (dir. 2008:104). Utredaren ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av förordningen om ändring i förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare (EUT L 115, 29.4.2008, s. 1-7). Utredningen ska enligt direktiven lämna ett delbetänkande senast den 1 juni 2009 och ett slutbetänkande den 1 oktober 2009. Utredaren har begärt förlängd tid. Utredaren ska istället redovisa delbetänkandet senast den 15 september 2009 och slutbetänkandet senast den 31 januari 2010.

(Justitiedepartementet)

Bilaga 3

Rådets förordning Council (EG) Regulation (EC) nr 1030/2002 av No 1030/2002 of den 13 juni 2002 13 June 2002 om en enhetlig laying down a utformning av uniform format for uppehållstillstånd residence permits för medborgare i for third-country tredjeland nationals

EUROPEISKA UNIONENS THE COUNCIL OF THE RÅD HAR ANTAGIT EUROPEAN UNION, DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om Having regard to the Treaty upprättandet av Europeiska ge- establishing the European menskapen, särskilt artikel 63.3 i Community, and in particular detta, point 3 of Article 63 thereof, med beaktande av kom- Having regard to the proposal missionens förslag(1), from the Commission(1), med beaktande av Europa- Having regard to the opinion of parlamentets yttrande(2), och the European Parliament(2), av följande skäl: Whereas:

1) I Amsterdamfördraget efter- (1) The Treaty of Amsterdam strävas ett gradvis upprättande aims to establish progressively av ett område med frihet, säker- an area of freedom, security and het och rättvisa, och kom- justice and confers a shared right missionen ges där delad initia- of initiative on the Commission tivrätt för att kunna vidta de åt- in order to take the relevant gärder som krävs för att uppnå measures on a harmonised en harmoniserad invandrings- immigration policy. politik.

(2) I rådets och kommissionens (2) Paragraph 38(c)(ii) of the handlingsplan för att på bästa action plan of the Council and sätt genomföra bestämmelserna the Commission on how best to i Amsterdamfördraget om upp- implement the provisions of the rättande av ett område med Treaty of Amsterdam on an area frihet, säkerhet och rättvisa(3) of freedom, security and jusföreskrivs i åtgärd 38 punkt c ii tice(3) provides for the preutarbetande av regler om med- paration of rules concerning lemsstaternas förfaranden för att procedures for the issue by utfärda viseringar och uppe- Member States of long-visas and hållstillstånd för längre tid. residence permits.

(3) Europeiska rådet i (3) The Tampere European Tammerfors den 15 och 16 ok- Council of 15 and 16 October tober 1999 framhöll behovet av 1999 emphasised the need for en harmoniserad invandrings- this harmonised immigration politik med hänvisning till för- policy, particularly in view of dragets bestämmelser om rätt the provisions of the Treaty till inresa och bosättning på med- relating to the entry and resilemsstaternas territorium för dence of third-country nationals. medborgare i tredjeland.

(4) Behovet av att harmonisera (4) Council Joint Action utformningen av sådana uppe- 97/11/JHA(4) concerning a unihållstillstånd som utfärdas till form format for residence permedborgare i tredjeland be- mits confirms the need to harkräftas i rådets gemensamma monise the format of residence åtgärd 97/11/RIF(4) av den 16 permits issued by Member States december 1996, om en enhetlig to third-country nationals. Conmodell för uppehållstillstånd. sequently, it is appropriate that Följaktligen bör gemensam Joint Action 97/11/JHA should åtgärd 97/11/RIF ersättas av en henceforth be replaced by a gemenskapsrättsakt. Community act.

(5) Det är viktigt att det en- (5) It is essential that the unihetligt utformade uppehållstill- form format for residence perståndet innehåller alla nödvän- mits should contain all the diga uppgifter och uppfyller necessary information and meet mycket höga tekniska krav, sär- very high technical standards, in skilt i fråga om garantier mot particular as regards safeguards hel- och delförfalskningar. against counterfeiting and falsi-

Detta kommer att bidra till före- fication. This will contribute to byggande och bekämpning av the objective of preventing and olaglig invandring och bosätt- combating illegal immigration ning. Handlingen bör också vara and illegal residence. The format utformad så att den kan an- should also be suited to use by vändas av samtliga medlems- all the Member States and bear stater och innefatta harmoni- universally recognisable harmoserade säkerhetsdetaljer som är nised security features, which allmänt igenkännliga och kan upp- are visible to the naked eye. fattas med blotta ögat.

(6) För att förbättra skyddet av (6) In order to improve protecuppehållstillstånd mot hel- eller tion of residence permits against delförfalskningar undersöker counterfeiting and falsification, medlemsstaterna och kommis- Member States and the Comsionen med jämna mellanrum, mission will consider at regular allteftersom den tekniska ut- intervals, in line with technovecklingen fortskrider, vilka änd- logical developments, what ringar som skall göras i de säker- changes should be made to the hetsegenskaper som utgör en security features built into perdel av tillståndet, särskilt när det mits, especially incorporation and gäller införande och användning use of new biometric features. av nya biometriska egenskaper och metoder.

(7) I denna förordning fastställs (7) This Regulation only lays endast de specifikationer som inte down such specifications as are är av konfidentiell art. Dessa not secret. These specifications specifikationer bör kompletteras need to be supplemented by med ytterligare specifikationer specifications which are to resom skall förbli hemliga för att main secret in order to prevent förebygga risken för hel- och the risk of counterfeiting and delförfalskningar och som inte falsifications and which may not får innefatta personuppgifter eller include personal data or hänvisning till sådana. Kom- references to such data. Powers missionen bör ges behörighet to adopt such additional techatt anta dessa ytterligare speci- nical specifications should be fikationer, biträdd av den kom- conferred on the Commission, mitté som inrättats genom ar- which will be assisted by the tikel 6 i rådets förordning (EG) Committee established by nr 1683/95 av den 29 maj 1995 Article 6 of Council Regulation

om en enhetlig utformning av (EC) No 1683/95 of 29 May visumhandlingar.(5) Det är i 1995 laying down a uniform detta avseende viktigt att se till format for visas(5). In this att sambandet med uppehålls- respect, it should be ensured tillstånden enligt rådets beslut that any lack of continuity with av den 17 december 1997 och av regard to the residence permits den 8 juni 2001 inte går förlorat. arising from the Council Deci-

sions of 17 December 1997 and

8 June 2001 is avoided.

(8) För att undvika att upp- (8) To ensure that the informagifterna i fråga sprids till fler tion in question is not divulged personer än nödvändigt är det more widely than is necessary, it också viktigt att varje medlems- is also essential that each Member stat utser endast ett organ för State designate a single body for tryckningen av det enhetligt ut- printing the uniform format for formade uppehållstillståndet, residence permits, while retaindock utan att hinder föreligger ing the possibility of changing för att vid behov kunna ersätta that body, if necessary. For organet med ett annat organ. Av security reasons, each Member säkerhetsskäl bör varje medlems- State should communicate the stat underrätta kommissionen name of the competent body to och de övriga medlemsstaterna the Commission and to the other om det behöriga organets namn. Member States.

(9) Medlemsstaterna bör i sam- (9) Member States should, in råd med kommissionen genom- consultation with the Comföra de åtgärder som krävs för mission, implement the necessary att säkerställa att den skydds- measures to ensure that the pronivå som avses i bestämmelserna cessing of personal data comi Europaparlamentets och rådets plies with the level of protection direktiv 95/46/EG av den 24 ok- referred to in Directive 95/46/EC tober 1995 om skydd för en- of the European Parliament and skilda personer med avseende på of the Council of 24 October behandling av personuppgifter 1995 on the protection of och om det fria flödet av sådana individuals with regard to the uppgifter upprätthålls vid be- processing of personal data and handlingen av personuppgifter(6). on the free movement of such

data(6).

(10) De åtgärder som krävs för (10) The measures necessary for att genomföra denna förordning the implementation of this Regubör antas i enlighet med rådets lation should be adopted in beslut 1999/468/EG av den 28 accordance with Council Decijuni 1999 om de förfaranden sion 1999/468/EC of 28 June som skall tillämpas vid utövandet 1999 laying down the procedures av kommissionens genom- for the exercise of implementing förandebefogenheter(7). powers conferred on the Com-

mission(7).

(11) Denna förordning påverkar (11) This Regulation does not inte medlemsstaternas behörig- affect the competence of Member het att erkänna stater eller terri- States with regard to the recogtoriella enheter och sådana pass nition of States and territorial och rese- och identitetshand- entities and passports, travel and lingar som utfärdats av deras identity documents issued by myndigheter. their authorities.

(12) Enligt artiklarna 1 och 2 i (12) In accordance with Articles protokollet om Danmarks ställ- 1 and 2 of the Protocol on the ning, fogat till Fördraget om position of Denmark annexed Europeiska unionen och För- to the Treaty on European Union draget om upprättandet av Euro- and to the Treaty establishing peiska gemenskapen, deltar the European Community, Danmark inte i antagandet av Denmark is not participating in denna förordning, som därför the adoption of this Regulation inte är bindande för eller and is therefore not bound by it tillämplig i Danmark. Eftersom or subject to its application. denna förordning syftar till ut- Given that this Regulation aims byggnad av Schengenregelverket to build upon the Schengen enligt bestämmelserna i avdel- acquis under the provisions of ning IV tredje delen i Fördraget the third part of Title IV of the om upprättandet av Europeiska Treaty establishing the European gemenskapen, skall Danmark, i Community, Denmark will, in enlighet med artikel 5 i det accordance with Article 5 of the nämnda protokollet, inom en said Protocol, decide within a tid av sex månader efter det att period of six months after the rådet har antagit denna förord- Council has adopted this ning besluta huruvida landet Regulation whether it will skall genomföra förordningen i transpose it into its national law. sin nationella lagstiftning.

(13) När det gäller Republiken (13) As regards the Republic of Island och Konungariket Norge Iceland and the Kingdom of är denna förordning en utveck- Norway, this Regulation ling av bestämmelserna i constitutes a development of Schengenregelverket, vilken om- the provisions of the Schengen fattas av området viseringar i acquis falling within the area artikel 1 B i rådets beslut referred to in Article 1, point B, 1999/437/EG av den 17 maj 1999 of Council Decision 1999/437/EC om vissa tillämpningsföre- of 17 May 1999 on certain skrifter för det avtal som har in- arrangements for the application gåtts mellan Europeiska unionens of the Agreement concluded by råd och Republiken Island och the Council of the European Konungariket Norge om dessa Union and the Republic of båda staters associering till Iceland and the Kingdom of genomförandet, tillämpningen Norway concerning the och utvecklingen av Schengen- association of those two States regelverket(8). with the implementation, appli-

cation and development of the

Schengen acquis(8).

(14) I enlighet med artikel 3 i (14) In accordance with Article 3 protokollet om Förenade kunga- of the Protocol on the position rikets och Irlands ställning som of the United Kingdom and fogas till Fördraget om Euro- Ireland annexed to the Treaty peiska unionen och Fördraget on European Union and to the om upprättandet av Europeiska Treaty establishing the Eurogemenskapen meddelade pean Community, the United Förenade kungariket i ett brev Kingdom gave notice, by letter av den 3 juli 2001 att Förenade of 3 July 2001, of its wish to kungariket önskar delta i be- take part in the adoption and slutet om och tillämpningen av application of this Regulation. denna förordning.

(15) Irland deltar i enlighet med (15) In accordance with Article artikel 1 i det ovannämnda 1 of the said Protocol, Ireland is protokollet inte i antagandet av not participating in the adopdenna förordning. Till följd tion of this Regulation. Conhärav, och om inte annat följer sequently and without prejudice av artikel 4 i det nämnda to Article 4 of the aforeprotokollet, skall bestämmel- mentioned Protocol, the proserna i denna förordning inte visions of this Regulation do

tillämpas på Irland. not apply to Ireland,

HÄRIGENOM HAS ADOPTED THIS FÖRESKRIVS FÖLJANDE. REGULATION:

Artikel 1 Article 1

1. Uppehållstillstånd som ut- 1. Residence permits issued by färdas av medlemsstaterna till Member States to third-country medborgare i tredjeland skall nationals shall be drawn up in a vara enhetligt utformade och ha uniform format and provide plats för de uppgifter som anges sufficient space for the infori bilagan. Den enhetligt utfor- mation set out in the Annex made handlingen kan bestå av hereto. The uniform format may ett klistermärke eller en separat be used as a sticker or a standhandling. Varje medlemsstat får alone document. Each Member i avsett fält i den enhetligt ut- State may add in the relevant formade handlingen föra in upp- space of the uniform format ingifter som är av betydelse när formation of importance redet gäller typen av tillstånd och garding the nature of the permit den berörda personens rättsliga and the legal status of the perställning, i synnerhet uppgifter son concerned, in particular inom huruvida personen har till- formation as to whether or not stånd att arbeta eller inte. the person is permitted to work.

2. I denna förordning avses med 2. For the purpose of this Regu-

lation,

a) uppehållstillstånd: varje (a) ʿresidence permitʾ shall tillstånd som utfärdas av mean any authorisation issued myndigheterna i en medlemsstat by the authorities of a Member och som ger en medborgare i State allowing a third-country tredjeland rätt att lagligen vistas national to stay legally on its på dess territorium, med territory, with the exception of: undantag av

i) viseringar, (i) visas;

ii) tillstånd utfärdade i avvaktan (ii) permits issued pending

på att en ansökan om uppe- examination of an application

hållstillstånd eller asyl be- for a residence permit or for handlas, asylum;

iii) tillstånd utfärdade för en (iii) authorisations issued for a

vistelse som inte överstiger stay of a duration not

sex månader, av medlems- exceeding six months by

stater som inte tillämpar ar- Member States not applying tikel 21 i konventionen om the provisions of Article 21 of tillämpning av Schengen- the Convention implementing avtalet av den 14 juni 1985 the Schengen Agreement of mellan regeringarna i Benelux- 14 June 1985 between the staterna, Förbundsrepubliken Governments of the States of Tyskland och Franska repub- the Benelux Economic Union,

liken om gradvis avskaffande the Federal Republic of

av kontroller vid de gemen- Germany and the French Re-

samma gränserna(9). public on the gradual abolition

of checks at their common

borders(9);

b) medborgare i tredjeland: envar (b) ʿthird-country nationalʾ som inte är unionsmedborgare shall mean any person who is enligt artikel 17.1 i Fördraget not a citizen of the Union withom upprättandet av Europeiska in the meaning of Article 17(1) gemenskapen. of the Treaty.

Artikel 2 Article 2

1. Kompletterande tekniska 1. Additional technical specispecifikationer för det enhetligt fications for the uniform format utformade uppehållstillståndet for residence permits relating to skall fastställas enligt förfarandet i the following shall be established artikel 7.2 i fråga om in accordance with the pro-

cedure referred to in Article 7(2):

a) kompletterande säkerhets- (a) additional security features detaljer och säkerhetskrav, and requirements including däribland strängare normer i enhanced anti-forgery, countersyfte att förebygga risken för feiting and falsification stanhel- och delförfalskning, dards;

b) tekniska förfaranden och (b) technical processes and rules närmare föreskrifter avseende for the filling in of the uniform ifyllandet av det enhetligt residence permit; utformade uppehållstillståndet,

c) övriga föreskrifter avseende (c) other rules to be observed ifyllandet av det enhetligt ut- for the filling in of the uniform formade uppehållstillståndet. residence permit.

2. Det enhetligt utformade 2. The colours of the uniform uppehållstillståndets färger får residence permit may be changed ändras i enlighet med förfar- in accordance with the proandet i artikel 7.2. cedure referred to in Article 7(2).

Artikel 3 Article 3

De specifikationer som avses i The specifications referred to in artikel 2 skall vara av konfiden- Article 2 shall be secret and not tiell art och får inte offentlig- be published. They shall be göras. De skall enbart meddelas made available only to the bodies de organ som medlemsstaterna designated by the Member States utsett för tryckningen och per- as responsible for the printing soner med vederbörligt tillstånd and to persons duly authorised från en medlemsstat eller kom- by a Member State or the Commissionen. mission.

Varje medlemsstat skall utse ett Each Member State shall deenda organ som skall ansvara för signate one body having retryckningen av det enhetligt sponsibility for printing the uniutformade uppehållstillståndet. form residence permit. It shall Namnet på detta organ skall an- communicate the name of that mälas till kommissionen och de body to the Commission and övriga medlemsstaterna. Två eller the other Member States. The flera medlemsstater får utse same body may be designated samma organ. Varje medlems- by two or more Member States. stat skall ha fortsatt möjlighet Each Member State shall be enatt ersätta organet med ett annat titled to change its designated organ. Den skall underrätta kom- body. It shall inform the Commissionen och övriga medlems- mission and the other Member stater om detta. States accordingly.

Artikel 4 Article 4

Utan hinder av bestämmelserna Without prejudice to data proom skydd av uppgifter skall den tection rules, persons to whom som fått ett uppehållstillstånd the residence permit is issued utfärdat ha rätt att kontrollera shall have the right to verify the de personuppgifter som införts personal particulars contained in på detta tillstånd och vid behov the residence permit and, where låta rätta eller stryka dessa. appropriate, to have them

corrected or deleted.

Uppehållstillståndet får inte inne- No information in machinehålla några uppgifter i maskin- readable form shall be included läsbar form, utom i de fall som in the residence permit, unless avses i bilagan till denna för- provided for in the Annex hereordning eller när dessa uppgifter to or unless it is mentioned in återfinns i den motsvarande rese- the relevant travel document. handlingen.

Artikel 5 Article 5

Denna förordning skall inte This Regulation shall not apply tillämpas på medborgare i tredje- to third-country nationals who land som är are:

- sådana familjemedlemmar till - members of the families of unionsmedborgare som utövar citizens of the Union exercising sin rätt till fri rörlighet, their right to free movement,

- medborgare i en sådan med- - nationals of Member States of lemsstat i Europeiska frihandels- the European Free Trade Assosammanslutningen som är part i ciation party to the Agreement avtalet om Europeiska ekono- on the European Economic Area miska samarbetsområdet och and members of their families deras familjemedlemmar när de exercising their right to free utövar sin rätt till fri rörlighet i movement in accordance with enlighet med det avtalet, eller that Agreement,

- medborgare i tredjeland undan- - nationals of third countries who tagna från skyldigheten att inne- are exempt from the requireha visering och med tillstånd att ment to hold a visa and who are

vistas i en medlemsstat i mindre authorised to stay in a Member än tre månader. State for a period of less than

three months.

Artikel 6 Article 6

De åtgärder som krävs för att The measures necessary for the genomföra denna förordning skall implementation of this Reguantas i enlighet med det före- lation shall be adopted in accorskrivande förfarandet i ar- dance with the regulatory protikel 7.2. cedure referred to in Article 7(2).

Artikel 7 Article 7

1. Kommissionen skall biträdas 1. The Commission shall be av den kommitté som inrättats assisted by the Committee set genom artikel 6.2 i förordning up by Article 6(2) of Regulation (EG) nr 1683/95. (EC) No 1683/95.

2. När det hänvisas till denna 2. Where reference is made to punkt skall artiklarna 5 och 7 i this paragraph, Articles 5 and 7 beslut 1999/468/EG tillämpas. of Decision 1999/468/EC shall

apply.

Den tid som avses i artikel 5.6 i The period laid down in Article beslut 1999/468/EG skall vara 5(6) of Decision 1999/468/EC två månader. shall be set at two months.

3. Kommittén skall själv anta sin 3. The Committee shall adopt arbetsordning its rules of procedure.

Artikel 8 Article 8

Den här förordningen påverkar This Regulation shall not affect inte medlemsstaternas behörig- the powers of the Member het att erkänna stater eller terri- States regarding recognition of toriella enheter och sådana pass States and territorial entities and och rese- eller identitetshand- passports, identity documents lingar som utfärdats av deras and travel documents issued by myndigheter. their authorities.

Artikel 9 Article 9

Medlemsstaterna skall utfärda Member States shall issue the det enhetligt utformade uppe- uniform format for residence hållstillstånd som definieras i permits defined in Article 1 no artikel 1 inom ett år efter det att later than one year after the de kompletterande säkerhets- adoption of the additional sedetaljer och säkerhetskrav som curity features and requirements avses i artikel 2.1 a antagits. referred to in Article 2(1)(a).

Från den tidpunkten skall denna From that date, this Regulation förordning ersätta gemensam åt- shall, in the Member States gärd 97/11/RIF i de berörda concerned, replace Joint Action medlemsstaterna. 97/11/JHA.

Fotografiet i form av ett klister- The integration of the photomärke enligt punkt 14 i bilagan graph provided for in point 14 om uppehållstillstånd för med- of the Annex on a third-country borgare i tredjeland skall införas nationals' residence permit in the senast fem år efter antagandet av form of a sticker shall be imde tekniska specifikationer som plemented at the latest five föreskrivs i artikel 2 för antag- years after the adoption of the andet av denna åtgärd. technical specifications provided

for the adoption of this measure

in Article 2.

Redan utfärdade tillstånd skall However, the validity of dock fortsätta att vara giltiga authorisations already granted även efter det att de enhetligt in another format of residence utformade uppehållstillstånden permit shall not be affected by införts, om inte den berörda the introduction of the uniform medlemsstaten beslutar annor- format for residence permits, unlunda. less the Member State con-

cerned decides otherwise.

Artikel 10 Article 10

Denna förordning träder i kraft This Regulation shall enter into samma dag som den offent- force on the day of its publiliggörs i Europeiska gemen- cation in the Official Journal of skapernas officiella tidning. the European Communities.

Denna förordning är till alla This Regulation shall be binding delar bindande och direkt in its entirety and directly tillämplig i medlemsstaterna i applicable in the Member States enlighet med Fördraget om upp- in accordance with the Treaty rättandet av Europeiska gemen- establishing the European Comskapen. munity.

Utfärdad i Luxemburg den Done at Luxembourg, 13 June 13 juni 2002. 2002.

På rådets vägnar For the Council

M. RAJOY BREY The President

Ordförande M. RAJOY BREY

(1) EGT C 180 E, 26.6.2001, (1) OJ C 180 E, 26.6.2001, s. 304. p. 304.

(2) Yttrandet avgivet den 12 dec- (2) Opinion delivered on 12 ember 2001 (ännu inte offent- December 2001 (not yet publiggjort i EGT). lished in the Official Journal).

(3) EGT C 19, 23.1.1999, s. 1. (3) OJ C 19, 23.1.1999, p. 1.

(4) EGT L 7, 10.1.1997, s. 1. (4) OJ L 7, 10.1.1997, p. 1.

(5) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. (5) OJ L 164, 14.7.1995, p. 1. Förordningen senast ändrad ge- Regulation as last amended by nom förordning (EG) nr Regulation (EC) No 334/2002 334/2002 (EGT L 53, 23.2.2002, (OJ L 53, 23.2.2002, p. 7). s. 7).

(6) EGT L 281, 23.11.1995, (6) OJ L 281, 23.11.1995, p. 31. s. 31.

(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (7) OJ L 184, 17.7.1999, p. 23.

(8) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31. (8) OJ L 176, 10.7.1999, p. 31.

(9) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. (9) OJ L 239, 22.9.2000, p. 19.

BILAGA ANNEX

(a) Beskrivning (a) Description

Uppehållstillståndet skall utfor- The residence permit will be mas antingen som ett klister- produced either as a sticker, if märke, om möjligt i ID 2-for- possible in ID 2 format, or as a mat, eller som en separat hand- stand-alone document in ID 1 ling av ID 1- eller ID 2-format. or ID 2 format. It will be based Det skall grundas på speci- on the specifications set out in fikationerna i Internationella the ICAO documents on civila luftfartsorganisationens machine-readable visas (docu- (ICAO) dokument om maskin- ment 9303, part 2) or on läsbara viseringar (del 2 i doku- machine-readable travel document 9303) eller maskinläsbara ments (cards) (document 9303, resehandlingar (kort) (del 3 av part 3). It will contain the follodokument 9303). Det skall om- wing entries: fatta följande rubriker:

1. I detta fält skall titeln på 1. The title of the document dokumentet (Uppehållstillstånd) (residence permit) will appear in anges på den utfärdande med- the language(s) of the issuing lemsstatens officiella språk(1). Member State(1).

2. I detta fält skall dokumentets 2. The document number (with nummer (som skall vara skyddat special security features and genom särskilda säkerhets- preceded by an identification anordningar och inledas med en letter). identifierande bokstav) anges.

3.1. Namn: Här skall efternamn 3.1. Name: surname and foreoch samtliga förnamn anges i name(s) in that order(2). nämnd ordning(2).

4.2. ”Giltigt t.o.m.”: Här skall 4.2. ʿValid untilʾ will indicate det finnas en uppgift om den the relevant expiry date or, where sista giltighetsdagen eller i före- appropriate, a word to indicate kommande fall ett ord som anger unlimited validity.

obegränsad giltighet.

5.3. Ort för utfärdande och första 5.3. Place of issue and date of giltighetsdag: Det skall här an- beginning of validity: the place ges ort för uppehållstillståndets and date of issue of the resiutfärdande och första giltighets- dence permit(3). dag för detta(3).

6.4. Typ av tillstånd: Det skall 6.4. Type of permit: the specific här specificeras exakt vilken typ type of residence permit issued av uppehållstillstånd som med- by the Member State to the lemsstaten har utfärdat till med- third-country national(4). The borgaren i tredjeland(4). Ett residence permit of a member of tillstånd för familjemedlem till the family of a citizen of the en medborgare i Europeiska European Union who has not unionen som inte har utövat sin exercised the right of free moverätt till fri rörlighet skall inne- ment must contain the entry hålla ordet ”familjemedlem”. ʿfamily memberʾ.

7.5.-9. Anmärkningar: Medlems- 7.5.-9. Remarks: Member States staterna får lägga till sådana may enter details and indidetaljuppgifter och anmärk- cations for national use necessary ningar för användning inom in the light of their national landet som är nödvändiga med provisions on third-country hänsyn till de nationella bestäm- nationals, including indications melserna om medborgare i tredje relating to any permission to land, i synnerhet upplysningar work(5). om arbetstillstånd(5).

8. Datum, namnteckning, till- 8. Date/signature/authorisation: stånd: Den utfärdande myndig- where appropriate, the signature heten får vid behov här placera and seal of the issuing authority sin namnteckning och stämpel and/or the signature of the och/eller kräva innehavarens holder. namnteckning i detta fält.

9. Medlemsstaten skall här låta 9. The printed area will contain avbilda sitt nationella emblem the national emblem of the som ett särdrag för uppe- Member State to distinguish the hållstillståndet och som garanti residence permit and provide a för dess nationella ursprung. safeguard of its national origin.

10. Detta fält är avsett för 10. Machine-readable area. maskinläsning. Detta läsbara fält Machine-readable area will skall utformas enligt ICAO:s conform to ICAO guidelines. riktlinjer.

11. Detta fält skall innehålla en 11. The machine-readable area tryckt text som unikt identi- will contain a printed text indifierar den berörda medlems- cating exclusively the Member staten. Texten får inte påverka State concerned. This text may det maskinläsbara fältets tek- not affect the technical features niska komponenter. of the machine-readable area.

12. Detta fält skall innehålla en 12. Metallised latent image metalliserad latent bild med effect, including the country medlemsstatens landskod, om code of the Member State, if a ett klistermärke används. sticker is used.

13. Detta fält är avsett för ett 13. OVD (optically variable optiskt variabelt märke (OVD: device) (kinegram or equivalent Optically Variable Device) som sign) which provides a quality erbjuder en kvalitet avseende of identification and a level of identifikation och säkerhet som security not less than the device inte är lägre än hos den an- used in the current uniform ordning som används i den format for visas. nuvarande enhetliga utformningen av viseringar.

14. Om uppehållstillståndet ut- 14. If the residence permit is görs av en separat handling skall produced as a stand-alone docuett välliknande fotografi an- ment, an identity photograph bringas i detta fält och säkras will be affixed in this space and genom kortets struktur eller av secured by being integrated in ett säkerhetsskikt i form av varm- the structure of the card or by laminat, där det optiskt variabla means of a hot-seal laminate, the märket ingår. optically variable device being

incorporated in each case.

Om uppehållstillståndet utgörs If the residence permit is av ett klistermärke, skall detta produced as a sticker, this space fält innehålla ett fotografi som will contain a photograph framställts enligt höga säker- produced according to high

hetskrav. security standards.

15. Om det rör sig om en 15. The following additional separat handling skall följande information boxes will be prokompletterande uppgifter anges vided on the back in the case of på baksidan: a stand-alone document:

- Födelsedatum och födelseort(6). - date and place of birth(6),

- Nationalitet(7). - nationality(7),

- Kön(8). - sex(8),

- Anmärkningar(9). - remarks(9).

Här kan även innehavarens adress The address of the permit holder anges(10). may also be indicated(10).

(b) Färg och tryckmetod (b) Colour, printing process

Medlemsstaterna skall fastställa The Member States will establish färg och tryckmetod enligt den the colour and the printing enhetligt utformade handlingen process in accordance with the i denna bilaga och de tekniska uniform format set out in this specifikationer som skall fast- Annex and the technical speciställas enligt artikel 2 i denna fications to be established in förordning. accordance with Article 2 of this

Regulation.

(c) Material (c) Material

Det papper som används i de The paper used for the residence delar av uppehållstillståndet som permit giving biographical or innehåller personuppgifter eller other data must meet the andra uppgifter måste uppfylla following minimum requireföljande minimikrav: ments:

- Inga optiska blekmedel. - no optical brighteners,

- Dubbelverkande vattenmärke. - duo-tone watermarks,

- Säkerhetsreagenser som skydd - security reagents to guard mot försök till kemisk radering. against attempts at tampering

by chemical erasure,

- Färgade fibrer (delvis synliga, - coloured fibres (partly visible, delvis fluorescerande i ultra- partly fluorescent under UV violett belysning). light),

- Planschetter som är - UV-fluorescent planchettes. fluorescerande i ultraviolett ljus.

Om uppehållstillståndet består No watermarks are used if the av ett klistermärke bortfaller residence permit is issued in the vattenmärket. form of a sticker.

Om ett kort för person- If a card for biographical data is uppgifter helt består av plast, är made entirely of plastic, it is not det i allmänhet inte möjligt att usually possible to incorporate anbringa äkthetskännetecken för the authentication marks used papper. Avsaknaden av dessa in paper. The lack of such marks kännetecken på materialet måste must therefore be compensated kompenseras genom åtgärder i for by the use of security prinfråga om tryckningen, genom ting techniques, OVDs, or användning av optiskt variabla issuing techniques which go märken (OVD) eller en utfär- beyond the following enhanced dandemetod som är strängare än security standards. The basic nedanstående minimistandarder. security features of the materials Materialets viktigaste säkerhets- used should be of a uniform anordningar skall ha en enhetlig design. utformning.

(d) Tryckmetod (d) Printing techniques

Följande tryckmetoder skall an- The following printing techvändas: niques will be employed:

- Bottenmönster: - Background printing:

Tvåfärgat utformade guillocher. two-tone guilloches,

Irisinfärgning som är fluor- fluorescent rainbow colouring, escerande i ultraviolett ljus.

Övertryck som är fluoresce- UV-fluorescent overprinting, rande i ultraviolett ljus.

Motiv med effektivt skydd effective anti-counterfeiting

mot hel- och delförfalskningar. and falsification motifs,

Användning av reagensfärger reagent inks must be used on på papperskort och klister- paper cards and stickers. märken.

Kortets framsida måste utformas The lay-out of the front of a så att den kan skiljas från bak- card will be distinguishable from sidan. the back of the card.

- Formulärtryck: - Form printing:

Med integrerad mikroskrift with integrated micro printing

(om sådan inte redan ingår i (unless already included in

bottenmönstret). background printing).

- Numrering: - Numbering:

Tryckt (om möjligt med sär- printed (where possible with a

skild utformning av siffrorna special style of figures or

eller med särskilt typsnitt och typeface and in UVi ultraviolett ljus fluorescer- fluorescent ink) or, in the case ande tryckfärg) eller, på kort, of cards, integrated, using the integrerade enligt samma tek- same technique as for the bio-

nik som används för att skriva graphical data. For stickers,

in uppgifterna. Om ett klister- printed numbering using

märke används skall numre- fluorescent ink and a special

ringen tryckas med fluor- style of figures is obligatory. escerande tryckfärg och särskilt utformade siffror.

Om klistermärken används, skall If stickers are used, intaglio även en latent bild i djuptryck printing with latent image effect, med mikroskrift och optiskt micro text and optically variable

variabel tryckfärg användas. I ink will also be employed. kort helt i plast bör det även Additional optically variable integreras kompletterande optiskt security devices will also be used variabla kännetecken, genom on cards made entirely of plastic, användning åtminstone av optiskt at least through the use of variabel tryckfärg eller likvärdiga optically variable ink or equiförfaranden. De viktigaste säker- valent measures. The basic feahetsanordningarna i trycket skall tures of the security printing ha en enhetlig utformning. should be of a uniform design.

(e) Skydd mot fotokopiering (e) Protection against copying

På klistermärket eller framsidan An OVD providing a quality of av uppehållstillståndets kort identification and a level of skall optiskt variabla märken security not less than the device (OVD) användas som ger en used in the current uniform kvalitet avseende identifikation format for visas will be used on och säkerhet som inte är lägre the residence permit sticker or än hos den anordning som an- on the front of the residence vänds i den nuvarande enhetliga permit card. This OVD will be utformningen av viseringar. incorporated into the structure Dessa OVD är integrerade i of the card, into the hot-sealed kortets struktur, i varmlami- laminate or as an OVD overlay, natet eller som OVD-overlay or, on stickers, as metallised eller, på klistermärken, som OVD (with intaglio overmetalliserat OVD (övertryckt printing). med djuptryck).

(f) Utfärdande (f) Issuing technique

För att kunna garantera ett To ensure that residence permit skydd av uppgifterna mot för- data are properly secured against sök till hel- och delförfalskning attempts at counterfeiting and kommer det i framtiden att vara falsification, biographical data nödvändigt att integrera person- including the photograph, the uppgifterna, inbegripet foto- holder's signature and the other grafiet och innehavarens namn- main data will in future be inteteckning, samt andra väsentliga grated into the basic material of uppgifter i handlingens grund- the document. Conventional material. Konventionella metoder methods of attaching the photoför att fästa fotografiet skall inte graph will no longer be used.

få komma i fråga.

Följande metoder för utfärdande The following issuing techniques får användas: may be used:

- Lasertryck. - laser printing,

- Värmeöverföringsteknik. - thermo-transfer,

- Bläckstråletryck. - ink-jet printing,

- Fotografiska metoder. - photographic,

- Lasergravering. - laser engraving.

För att i tillräckligt hög grad To ensure that biographical issue skydda personuppgifterna mot data are adequately protected ändringsförsök, skall varm- against attempts at tampering, laminering med OVD-säker- hot-seal lamination with OVD hetslaminat vara obligatoriskt security laminate will be comvid lasertryck, värmeöverförings- pulsory where laser printing, teknik och fotografiska metoder. thermo-transfer or photographic För uppehållstillstånd i form av techniques are used. Residence kort skall detta föreskrivas även permits in card form should also vid användning av bläckstråle- be laminated in this manner tryck. När uppehållstillstånd i when issued using ink-jet form av klistermärken anbringas printing. Since multiple hot-seal är det inte möjligt att upprepade lamination of travel documents gånger varmlaminera resehand- is not feasible when residence lingen, och därför är bläckstråle- permits are affixed in the form tryck den enda tänkbara fram- of stickers, ink-jet printing will ställningsmetoden för klister- be the only possible technique märken. Lasergravering skall an- for issuing stickers. Laser envändas för plastkort (kort som graving will be used for plastic helt eller delvis består av plast). cards (made entirely or partly of

synthetics).

(g) I fråga om leden c, d och e (g) Member States have the har medlemsstaterna möjlighet possibility, with regard to points att använda ytterligare säker- (c), (d) and (e), to introduce hetsanordningar, under förut- further security features pro-

sättning att de är förenliga med vided that these are in conbeslut som redan fattats i dessa formity with decisions already frågor. taken on these matters.

De tekniska kraven och säker- The technical requirements and hetsanordningarna skall uppfylla the security features will correkraven och specifikationerna i spond to the requirements and förordning (EG) nr 1683/95 om specifications set out in Reguen enhetlig utformning av visum- lation (EC) No 1683/95 laying handlingar. down a uniform format for visas.

(1) När uppgifterna lämnas på (1) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(2) När uppgifterna lämnas på (2) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(3) När uppgifterna lämnas på (3) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(4) När uppgifterna lämnas på (4) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(5) När uppgifterna lämnas på (5) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it

även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(6) När uppgifterna lämnas på (6) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(7) När uppgifterna lämnas på (7) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(8) När uppgifterna lämnas på (8) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(9) När uppgifterna lämnas på (9) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

(10) När uppgifterna lämnas på (10) Where this information ett officiellt språk med annat appears in an official language alfabet än det latinska skall de using non-Latin characters, it även translittereras till latinskt should be transliterated in Latin alfabet. characters.

Uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland i form av kort

Residence permit for third-party nationals in card form

Uppehållstillstånd för medborgare i tredje land i form av klistermärke

Residence permit for third-country nationals in sticker form

Bilaga 4

Rådets förordning Council (EG) nr 380/2008 Regulation (EC) av den 18 april No 380/2008 of

2008 om ändring 18 April 2008 av förordning (EG) amending nr 1030/2002 om Regulation (EC) en enhetlig No 1030/2002 utformning av laying down a uppehållstillstånd uniform format for för medborgare i residence permits tredjeland for third-country nationals

EUROPEISKA UNIONENS THE COUNCIL OF THE RÅD HAR ANTAGIT EUROPEAN UNION, DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Having regard to the Treaty upprättandet av Europeiska establishing the European gemenskapen, särskilt artikel Community, and in particular 63.3 a, Article 63(3)(a) thereof, med beaktande av kom- Having regard to the proposal missionens förslag, from the Commission, med beaktande av Europaparla- Having regard to the opinion of mentets yttrande [1], och av the European Parliament [1], följande skäl: Whereas: (1) Syftet med Amsterdam- (1) The Amsterdam Treaty aims fördraget är att gradvis upprätta to establish progressively an area ett område med frihet, säkerhet of freedom, security and justice

och rättvisa. Fördraget ger också and confers the right of inikommissionen initiativrätt för tiative on the Commission in att kunna vidta relevanta åt- order to take the relevant gärder för en harmoniserad measures on a harmonised immiinvandringspolitik. gration policy.

(2) Det är viktigt att de en- (2) It is essential that the unihetligt utformade uppehålls- form format for residence pertillstånden innehåller alla nöd- mits should contain all the vändiga uppgifter och uppfyller necessary information and meet mycket höga tekniska krav, very high technical standards, in främst för att förhindra hel- och particular as regards safeguards delförfalskningar. Detta kommer against counterfeiting and falsiatt bidra till att förebygga och fication. This will contribute to beivra olaglig invandring och the objective of preventing and bosättning. De måste även kunna fighting against illegal immianvändas av samtliga medlems- gration and illegal residence. It stater. must also be suited to use by all

the Member States.

(3) Införandet av biometriska (3) The integration of biometric kännetecken är ett viktigt steg i identifiers is an important step arbetet med att införa nya towards the use of new eleelement, vilket skapar en tillför- ments, which establish a more litligare koppling mellan inne- reliable link between the holder havaren och uppehållstillståndet and the residence permit as an och är ett viktigt bidrag till important contribution to enmålsättningen att uppehålls- suring that it is protected against tillstånd ska vara skyddade mot fraudulent use. The specifibedräglig användning. Specifika- cations set out in the Intertionerna i del 3 av Internatio- national Civil Aviation Organella civila luftfartsorganisa- nisation (ICAO) document tionens (ICAO) dokument No 9303 Part 3 on Size 1 and 2 nr 9303 om maskinellt läsbara machine readable official docuofficiella handlingar av format 1 ments should be taken into och 2 bör beaktas. account.

(4) Dessutom tillämpar en stor (4) Furthermore, the vast majomajoritet av medlemsstaterna rity of Member States apply the principen om en person ett dok- principle of one person one ment, vilket höjer säkerheten document, which enhances

ytterligare. Det bör undersökas security even further. It should om denna princip bör göras be examined whether this prinobligatorisk. ciple should be rendered manda-

tory.

(5) Vid mötet i Thessaloniki (5) At its meeting in den 19 och 20 juni 2003 be- Thessaloniki on 19 and 20 June tonade Europeiska rådet att det 2003, the European Council behövs en enhetlig strategi inom stressed that a coherent approach EU för biometriska känne- was needed in the EU on tecken eller biometriska data, biometric identifiers or biovilket skulle resultera i harmoni- metric data, which would result serade lösningar i fråga om in harmonised solutions for tredjelandsmedborgares hand- documents for third country lingar, EU-medborgares pass och nationals, EU citizens’ passinformationssystem. ports and information systems.

(6) Användningen av ny teknik, (6) The use of new technologies såsom e-förvaltning och digital such as e-government and digital signatur för tillgång till e-tjänster, signature for access to e-services bör underlättas genom att med- should be facilitated by giving lemsstaterna ges möjlighet att Member States the possibility to använda det lagringsmedium som use the storage medium used for används för införlivandet av bio- the incorporation of biometric metriska kännetecken eller ett identifiers or an additional ytterligare lagringsmedium för storage medium for that purdetta syfte i uppehållstillstånd. pose in residence permits.

(7) Syftet med denna förord- (7) The purpose of this Reguning är enbart att fastställa de lation is solely to set the säkerhetsdetaljer och biometriska security features and biometric kännetecken som ska användas identifiers to be used by the av medlemsstaterna i ett enhet- Member States in a uniform ligt utformat uppehållstillstånd format of residence permit for för tredjelandsmedborgare. third-country nationals.

(8) I denna förordning fastställs (8) This Regulation only lays endast specifikationer som inte down specifications that are not är sekretessbelagda. Specifika- secret; these specifications need tionerna bör kompletteras med to be supplemented by further ytterligare specifikationer, som specifications which may remain

kan vara sekretessbelagda för att secret in order to prevent förhindra hel- och delförfalsk- counterfeiting and falsifications ningar och inte får omfatta and which may not include perpersonuppgifter eller hänvis- sonal data or references to such ningar till sådana uppgifter. data. Powers to adopt such Kommissionen bör vara behörig supplementary specifications att anta sådana ytterligare speci- should be conferred on the fikationer och bör biträdas av Commission, which should be den kommitté som inrättats assisted by the Committee genom artikel 6 i rådets förord- established by Article 6 of Counning (EG) nr 1683/95 av den 29 cil Regulation (EC) No 1683/95 maj 1995 om en enhetlig utform- of 29 May 1995 laying down a ning av visumhandlingar [2]. uniform format for visas [2].

(9) De personuppgifter som ska (9) With regard to the personal behandlas i samband med de data to be processed in the enhetligt utformade uppehålls- context of the uniform format tillstånden omfattas av Europa- for residence permits, Directive parlamentets och rådets direktiv 95/46/EC of the European 95/46/EG av den 24 oktober Parliament and of the Council 1995 om skydd för enskilda per- of 24 October 1995 on the prosoner med avseende på behand- tection of individuals with reling av personuppgifter och om gard to the processing of perdet fria flödet av sådana upp- sonal data and on the free movegifter [3]. Det måste säkerställas ment of such data [3] applies. It att inga andra uppgifter lagras i must be ensured that no further de enhetligt utformade uppe- information is stored on the hållstillstånden än vad som uniform format for residence peranges i rådets förordning (EG) mits unless provided for in nr 1030/2002 [4], dess bilaga eller Council Regulation (EC) No i relevant resehandling. 1030/2002 [4], its Annex or

unless it is mentioned in the

relevant travel document.

(10) I enlighet med proportio- (10) In accordance with the nalitetsprincipen är det, för att principle of proportionality, it is uppnå huvudmålet att införa necessary and appropriate for biometriska kännetecken i drifts- the achievement of the basic kompatibla format, nödvändigt objective of introducing biooch lämpligt att fastställa regler metric identifiers in interför samtliga medlemsstater som operable formats to lay down

tillämpar Schengenkonventionen. rules for all Member States I enlighet med artikel 5 tredje implementing the Schengen Constycket i fördraget går denna för- vention. This Regulation does ordning inte utöver vad som är not go beyond what is necessary nödvändigt för att uppnå detta in order to achieve the objecmål. tives pursued in accordance with

the third paragraph of Article 5

of the Treaty.

(11) I enlighet med artiklarna 1 (11) In accordance with Articles och 2 i det till fördraget om 1 and 2 of the Protocol on the Europeiska unionen och för- position of Denmark, annexed draget om upprättandet av Euro- to the Treaty on European Union peiska gemenskapen fogade and the Treaty establishing the protokollet om Danmarks ställ- European Community, Denmark ning deltar inte Danmark i an- does not take part in the adoptagandet av denna förordning, tion of this Regulation, and is som inte är bindande för eller therefore not bound by it or tillämpligt i Danmark. Eftersom subject to its application. Given denna förordning bygger på that this Regulation builds upon Schengenregelverket enligt be- the Schengen acquis under the stämmelserna i avdelning IV i provisions of Title IV of Part tredje delen av fördraget om Three of the Treaty establishing upprättandet av Europeiska the European Community, gemenskapen, bör Danmark, i Denmark should, in accordance enlighet med artikel 5 i nämnda with Article 5 of that Protocol, protokoll, inom en tid av sex decide within a period of six månader efter det att rådet har months after the adoption of antagit denna förordning be- this Regulation, whether it will sluta huruvida landet ska genom- implement it in its national law. föra den i sin nationella lagstiftning.

(12) När det gäller Island och (12) As regards Iceland and Norge utgör denna förordning, i Norway, this Regulation conenlighet med avtalet mellan Euro- stitutes a development of propeiska unionens råd och Repub- visions of the Schengen acquis liken Island och Konungariket within the meaning of the Norge om dessa staters asso- Agreement concluded by the ciering till genomförandet, Council of the European Union tillämpningen och utvecklingen and the Republic of Iceland and

av Schengenregelverket [5], en the Kingdom of Norway conutveckling av bestämmelser i cerning the association of those Schengenregelverket vilka om- two States with the implemenfattas av det område som avses i tation, application and developartikel 1.C i rådets beslut ment of the Schengen acquis [5] 1999/437/EG om vissa tillämp- which fall within the area ningsföreskrifter för det avtalet referred to in Article 1, point C [6]. of Council Decision 1999/437/EC

[6] on certain arrangements for

the application of that Agree-

ment.

(13) I enlighet med artikel 3 i (13) In accordance with Article 3 det till fördraget om Europeiska of the Protocol on the position unionen och fördraget om upp- of the United Kingdom and rättandet av Europeiska gemen- Ireland annexed to the Treaty skapen fogade protokollet om on European Union and to the Förenade kungarikets och Irlands Treaty establishing the European ställning har Förenade kunga- Community, the United Kingriket, i ett brev av den 29 dec- dom gave notice, by letter of 29 ember 2003, meddelat sin önskan December 2003, of its wish to att delta i antagandet och tillämp- take part in the adoption and ningen av denna förordning. application of this Regulation.

(14) I enlighet med artikel 3 i (14) In accordance with Article 3 det till fördraget om Europeiska of the Protocol on the position unionen och fördraget om upp- of the United Kingdom and rättandet av Europeiska gemen- Ireland annexed to the Treaty skapen fogade protokollet om on European Union and to the Förenade kungarikets och Irlands Treaty establishing the European ställning, har Irland, genom Community, Ireland gave notice, skrivelse av den 19 december by letter of 19 December 2003, 2003, meddelat sin önskan att of its wish to take part in the delta i antagandet och tillämp- adoption and application of this ningen av denna förordning. Regulation.

(15) När det gäller Schweiz inne- (15) As regards Switzerland, this bär denna förordning en utveck- Regulation constitutes a developling av bestämmelserna i ment of the provisions of the Schengenregelverket i den mening Schengen acquis within the som avses i avtalet mellan Euro- meaning of the Agreement signed

peiska unionen, Europeiska by the European Union, the gemenskapen och Schweiziska European Community and the edsförbundet om Schweiziska Swiss Confederation on the edsförbundets associering till latter's association with the genomförandet, tillämpningen implementation, application and och utvecklingen av Schengen- development of the Schengen regelverket. Dessa bestämmelser acquis which fall within the area ingår i det område som avses i referred to in Article 1, point C artikel 1.C i beslut 1999/437/EG of Decision 1999/437/EC read jämförd med artikel 4.1 i rådets in conjunction with Article 4(1) beslut 2004/860/EG [7]. of Council Decision 2004/860/EC

[7],

HÄRIGENOM HAS ADOPTED THIS FÖRESKRIVS FÖLJANDE. REGULATION:

Artikel 1 Article 1

Förordning (EG) nr 1030/2002 Regulation (EC) No 1030/2002 ska ändras på följande sätt: is hereby amended as follows:

1. Artikel 1 ska ändras på följande 1. Article 1 shall be amended as sätt: follows:

a) I punkt 1 ska andra meningen (a) in paragraph 1, the second ersättas med följande: sentence shall be replaced by

the following:

”Uppehållstillstånd till med- ʿResidence permits to third-

borgare i tredjeland ska utfärdas country nationals shall be

som en separat handling i ID issued as stand-alone docu- 1- eller ID 2-format.” ments in ID 1 or ID 2 format.ʾ;

b) Punkt 2a ska ändras på följ- (b) paragraph 2(a) shall be

ande sätt: amended as follows:

i) Led ii ska ersättas med följ- (i) point (ii) shall be replaced ande: by the following:

”ii) Tillstånd utfärdade i av- ʿ(ii) permits issued pending

vaktan på att en asylansökan, examination of a request for en ansökan om uppehålls- asylum, an application for a tillstånd eller en ansökan om residence permit or an appliförlängning av detta behand- cation for its extension;ʾ; las.”

ii) Följande led ska läggas till: (ii) the following point shall

be inserted:

”iia) Tillstånd utfärdade under ʿ(iia) permits issued in excep-

exceptionella omständigheter tional circumstances with a

för en förlängning av den view to an extension of the tillåtna vistelsen med högst authorised stay with a maxi-

en månad.” mum duration of one

month;ʾ;

2. I artikel 2.1 ska följande led 2. the following points shall be läggas till: added to Article 2(1):

”d) tekniska specifikationer för ʿ(d) technical specifications for lagringsmediet för de biomet- the storage medium of the riska kännetecknen och deras biometric features and the säkerhet, inklusive förhind- security thereof, including prerande av obehörig åtkomst, vention of unauthorised access;

e) kvalitetskrav och gemen- (e) requirements for the quality samma standarder för ansikts- of and common standards for bilden och fingeravtrycks- the facial image and the fingerbilderna, print images;

f) en uttömmande förteckning (f) an exhaustive list of addiöver kompletterande natio- tional national security features nella säkerhetsdetaljer som kan which could be added by läggas till av medlemsstaterna i Member States in accordance enlighet med led h i bilagan.” with point (h) of the Annex.ʾ;

3. I artikel 3 ska första stycket 3. in Article 3, the first paraersättas med följande: graph shall be replaced by the

following:

”I enlighet med förfarandet i ʿIn accordance with the proartikel 7.2 får det beslutas att cedure referred to in Article de specifikationer som avses i 7(2), it may be decided that artikel 2 ska vara sekretess- the specifications referred to belagda och inte får offentlig- in Article 2 shall be secret and göras. I sådana fall ska de vara not be published. In that case tillgängliga endast för de they shall be made available organ som medlemsstaterna only to the bodies designated har utsett att ansvara för by the Member States as retryckning och för personer sponsible for the printing and som vederbörligen har be- to persons duly authorised by myndigats av en medlemsstat a Member State or the Comeller av kommissionen.” mission.ʾ;

4. I artikel 4 ska andra stycket 4. in Article 4, the second paraersättas med följande: graph shall be replaced by the

following:

”Uppehållstillståndet eller det ʿNo information in machinelagringsmedium för uppehålls- readable form shall be intillstånd som avses i artikel 4a cluded on the resident permit får inte innehålla några upp- or on the storage medium of gifter i maskinläsbar form, om the residence permit referred det inte föreskrivs i denna to in Article 4a, unless proförordning, eller i bilagan till vided for in this Regulation, denna, eller anges i den mot- or its Annex or unless it is svarande resehandlingen av mentioned in the related travel den utfärdande medlemsstaten document by the issuing State enligt dess nationella lagstift- in accordance with its national ning. Medlemsstaterna får legislation. Member States vidare lagra uppgifter för e- may also store data for e-sertjänster såsom e-förvaltning vices such as e-government och e-handel samt kom- and e-business as well as addipletterande bestämmelser rela- tional provisions relating to terade till uppehållstillståndet the residence permit on a chip i ett av de chip som avses i referred to in point 16 of the punkt 16 i bilagan. Alla natio- Annex. However, all national nella uppgifter ska dock på ett data must be logically sepalogiskt sätt vara åtskilda från rated from the biometric data de biometriska uppgifter som referred to in Article 4a. avses i artikel 4a.

Vid tillämpningen av denna For the purposes of this förordning får de biometriska Regulation, the biometric feakännetecknen i uppehållstill- tures in residence permits shall stånd endast användas för att only be used for verifying: kontrollera

a) handlingens autenticitet, (a) the authenticity of the

document;

b) innehavarens identitet (b) the identity of the holder genom direkt tillgängliga by means of directly available jämförbara kännetecken, när comparable features when the uppvisande av uppehållstill- residence permit is required to stånd krävs enligt nationell be produced by national lagstiftning.” legislation.ʾ;

5. Följande artiklar ska införas: 5. the following Articles shall be

inserted:

”Artikel 4a ʿArticle 4a

Det enhetligt utformade uppe- The uniform format for resihållstillståndet ska innefatta ett dence permits shall include a lagringsmedium som inne- storage medium containing håller en ansiktsbild och två the facial image and two fingeravtrycksbilder av inne- fingerprint images of the havaren, båda i driftskom- holder, both in interoperable patibla format. Uppgifterna formats. The data shall be ska säkras, och lagringsmediet secured and the storage medium ska ha tillräcklig kapacitet för shall be of sufficient capacity att det ska vara möjligt att and capability to guarantee the garantera uppgifternas inte- integrity, authenticity and gritet, autenticitet och sekre- confidentiality of the data. tess.

Artikel 4b Article 4b

För tillämpningen av denna For the purposes of this förordning ska medlems- Regulation, Member States staterna samla in biometriska shall take biometric identifiers kännetecken bestående av comprising the facial image

ansiktsbild och två finger- and two fingerprints from avtryck från tredjelandsmed- third-country nationals. borgare.

Förfarandet ska fastställas i The procedure shall be enlighet med de nationella determined in accordance with rutinerna i den berörda med- the national practice of the lemsstaten och med de säker- Member State concerned and hetsföreskrifter som fastställs with the safeguards laid down i Europeiska konventionen om in the Convention for the skydd för de mänskliga rättig- Protection of Human Rights heterna och de grundläggande and Fundamental Freedoms and friheterna samt Förenta natio- in the United Nations Connernas konvention om barnets vention on the Rights of the rättigheter. Child.

Följande biometriska känne- The following biometric tecken ska samlas in: identifiers shall be taken:

- Ett fotografi som tillhanda- - a photograph provided by hålls av den sökande eller har the applicant or taken at the tagits vid ansökningstillfället. time of application and,

- Två platta fingeravtryck som - two fingerprints taken flat tagits digitalt. and digitally captured.

De tekniska specifikationerna The technical specifications för insamlingen av biometriska for the capture of biometric kännetecken ska fastställas i identifiers shall be set out in enlighet med förfarandet i accordance with the procedure artikel 7.2 samt med ICAO:s described in Article 7(2) and normer och de tekniska speci- with ICAO standards and the fikationerna för pass som technical specifications for medlemsstaterna utfärdar för passports issued by Member sina medborgare enligt rådets States to their nationals förordning (EG) nr 2252/2004 pursuant to Council Reguav den 13 december 2004 om lation (EC) No 2252/2004 of standarder för säkerhets- 13 December 2004 on standetaljer och biometriska känne- dards for security features and tecken i pass och resehand- biometrics in passports and lingar som utfärdas av travel documents issued by

medlemsstaterna []” Member States []ʾ.

Fingeravtryck ska tas från och The capture of fingerprints is med sex års ålder. compulsory as of six years of

age.

Personer för vilka finger- Persons for whom fingeravtryckstagning är fysiskt omöj- printing is physically imlig ska undantas från kravet att possible shall be exempt from lämna fingeravtryck. the requirement to give finger-

prints.

6. Följande artikel ska införas: 6. the following Article shall be

inserted:

”Artikel 5a ʿArticle 5a

Om medlemsstaterna använder Where Member States use the den enhetliga modellen för uniform format for purposes andra ändamål än de som other than those covered by omfattas av denna förordning this Regulation, appropriate ska lämpliga åtgärder vidtas measures must be taken to för att se till att ingen för- ensure that confusion with the växling är möjlig med det residence permit referred to in uppehållstillstånd som avses i Article 1 is not possible and artikel 1 och att ändamålet är the purpose is clearly inditydligt angivet på kortet.” cated on the card.ʾ;

7. I artikel 9 ska tredje stycket 7. in Article 9, the third paraersättas med följande: graph shall be replaced by the

following:

”Lagringen av ansiktsbilder ʿThe storage of the facial som primärt biometriskt känne- image as primary biometric tecken och lagringen av de två identifier shall be implefingeravtrycksbilderna ska mented at the latest two years, genomföras senast två res- and the storage of the two pektive tre år efter det att de fingerprint images at the latest tekniska åtgärder som avses i three years, after the adoption artikel 2.1 d och e vidtagits. of the respective technical

measures provided for in

Article 2(1)(d) and (e).

Giltighetstiden för redan ut- However, the validity of resifärdade uppehållstillstånd ska dence permits already issued dock inte påverkas av genom- shall not be affected by the förandet av denna förordning, implementation of this Regusåvida inte den berörda med- lation, unless the Member State lemsstaten beslutar något annat. concerned decides otherwise.

Under en övergångsperiod på For a transitional period of

två år efter antagandet av de two years after the adoption första tekniska specifikationer of the technical specifications för ansiktsbild som avses i for the facial image referred to tredje stycket i denna artikel in the third paragraph of this får uppehållstillståndet fort- Article, the residence permit satt utfärdas i form av ett may continue to be issued in klistermärke.” sticker form.ʾ;

8. Bilagan ska ändras i enlighet 8. the Annex shall be amended med bilaga I till denna för- in accordance with Annex I to ordning. this Regulation.

Artikel 2 Article 2

Denna förordning träder i kraft This Regulation shall enter into den tjugonde dagen efter det att force on the 20th day following den har offentliggjorts i its publication in the Official Europeiska unionens officiella Journal of the European Union. tidning.

Denna förordning är till alla This Regulation shall be binding delar bindande och direkt in its entirety and directly tillämplig i alla medlemsstater. applicable in all Member States.

Utfärdad i Luxemburg Done at Luxembourg, den 18 april 2008. 18 April 2008.

På rådets vägnar For the Council

D. Mate The President

Ordförande D. Mate

[1] Yttrandet avgivet den [1] Opinion of 20 June 2007 20 juni 2007 (ännu ej offentlig- (not yet published in the Official gjort i EUT). Journal).

[2] EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. [2] OJ L 164, 14.7.1995, p. 1. Förordningen senast ändrad Regulation as last amended by genom förordning (EG) Regulation (EC) No 1791/2006 nr 1791/2006 (EUT L 363, (OJ L 363, 20.12.2006, p. 1). 20.12.2006, s. 1).

[3] EGT L 281, 23.11.1995, [3] OJ L 281, 23.11.1995, p. 31. s. 31. Direktivet ändrat genom Directive as amended by Reguförordning (EG) nr 1882/2003 lation (EC) No 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1). (OJ L 284, 31.10.2003, p. 1).

[4] EGT L 157, 15.6.2002, s. 1. [4] OJ L 157, 15.6.2002, p. 1.

[5] EGT L 176, 10.7.1999, s. 36. [5] OJ L 176, 10.7.1999, p. 36.

[6] EGT L 176, 10.7.1999, s. 31. [6] OJ L 176, 10.7.1999, p. 31.

[7] Rådets beslut 2004/860/EG [7] Council Decision av den 25 oktober 2004 om 2004/860/EC of 25 October undertecknande på Europeiska 2004 on the signing, on behalf gemenskapens vägnar och provi- of the European Community, sorisk tilllämpning av vissa be- and on the provisional applistämmelser i avtalet mellan cation of certain provisions of Europeiska unionen, Europeiska the Agreement between the gemenskapen och Schweiziska European Union, the European edsförbundet om Schweiziska Community and the Swiss Con-

edsförbundets associering till federation, concerning the Swiss genomförandet, tillämpningen och Confederation's association with utvecklingen av Schengenregel- the implementation, application verket (EUT L 370, 17.12.2004, and development of the Schengen s. 78). acquis (OJ L 370, 17.12.2004,

p. 78).

[] EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).” [] OJ L 385, 29.12.2004, p. 1.ʾ; ------------------------------------- -------------------------------------

BILAGA I ANNEX I

Bilagan till förordning (EG) nr The Annex to Regulation (EC) 1030/2002 ska ändras på följ- No 1030/2002 shall be amended ande sätt: as follows:

1. Led a ska ändras på följande 1. Point (a) shall be amended

sätt: as follows:

1. Första stycket ska ersättas 1. the first paragraph shall be

med följande: replaced by the following;

”Uppehållstillståndet, inklu- ʿThe residence permit in-

sive biometriska kännetecken, cluding biometrics will be

ska utformas som en separat produced as a stand-alone

handling i ID 1- eller ID 2- document in ID 1 or ID 2

format. Det ska använda format. It will draw on the

specifikationerna i Inter- specifications set out in the

nationella civila luftfartsorga- ICAO documents on

nisationens (ICAO) doku- machine-readable visas (docu-

ment om maskinläsbara vise- ment 9303, part 2) or on

ringar (del 2 av dokument machine-readable travel docu-

9303) eller maskinläsbara rese- ments (cards) (document

handlingar (kort) (del 3 av 9303, part 3). The residence

dokument 9303). Uppehålls- permit in sticker form may

tillstånd i form av ett klister- only be issued for two years

märke får endast utfärdas after the adoption of the

upp till två år efter an- technical specifications referred

tagandet av de tekniska speci- to in the third paragraph of

fikationer som avses i artikel 9 Article 9. It will contain the

tredje stycket. Uppehålls- following entries:ʾ; tillståndet ska omfatta följande rubriker:”.

2. I punkt 2 ska den av- 2. in entry 2, the last part of slutande delen av uttrycket the sentence ʿand preceded inom parentes ”och inledas by an identification letterʾ med en identifierande bok- shall be deleted; stav” utgå.

3. Andra meningen i punkt 3. the second sentence of entry 6.4 ska lyda på följande sätt: 6.4 shall read as follows:

”Ett tillstånd för en familje- ʿThe residence permit of a medlem till en medborgare i member of the family of a Europeiska unionen som inte citizen of the European har utövat sin rätt till fri Union who has not exercised rörlighet skall innehålla ordet the right of free movement "familjemedlem". I fråga om must contain the entry personer som omfattas av "family member". In the case artikel 3.2 i Europaparla- of beneficiaries under Article mentets och rådets direktiv 3(2) of Directive 2004/38/EC 2004/38/EG av den 29 april of the European Parliament 2004 om unionsmedborgares and of the Council of 29 och deras familjemedlemmars April 2004 on the right of rätt att fritt röra sig och citizens of the Union and uppehålla sig inom medlems- their family members to staternas territorier [*] får move and reside freely within medlemsstaterna föra in the territory of the Member ’person som omfattas av States [*], Member States artikel 3.2 i direktiv may enter “beneficiary under 2004/38/EG’. Article 3(2) of Directive

2004/38/EC”.

4. Följande punkt ska införas: 4. the following entry shall

be inserted:

”8a. Beteckningen på den ʿ8.a The document title handling som avses i 1 kan referred to in number 1 may också upprepas utmed nedre also be repeated along the kanten av kortet på ytter- bottom of the card in a

ligare två språk. De rubriker further two languages. The som avses i 2–8 bör anges på headings referred to in numden utfärdande medlems- bers 2 to 8 should be indistatens språk. Den utfärd- cated in the issuing Member ande medlemsstaten kan lägga State's language(s). The till ett annat officiellt språk issuing Member State may vid Europeiska unionens insti- add another official language tutioner, antingen på samma of the European Union instirad eller på raden under på tutions, either in the same sammanlagt högst två språk.” line or in the line below, with

a total of no more than two

languages.ʾ;

5. Punkt 11 ska ha följande 5. entry 11 shall read as lydelse: follows:

”11. Detta fält ska innehålla ʿ11. The machine-readable en tryckt text i botten- area will contain a printed mönstret som identifierar text in the background den utfärdande medlems- printing indicating the issuing staten. Texten får inte på- Member State. This text may verka det maskinläsbara fältets not affect the technical tekniska komponenter.” features of the machine-read-

able area.ʾ;

6. Följande nya punkter ska 6. the following entries shall läggas till: be added:

”16. Ett RF-chip ska an- ʿ16. A RF chip shall be used vändas som lagringsmedium i as a storage medium in enlighet med artikel 4a. Med- accordance with Article 4a. lemsstaterna får föra in upp- Member States may store data gifter på detta chip eller i on this chip or incorporate in uppehållstillståndet föra in the residence permit a dual ett chip med dubbla gräns- interface or a separate consnitt eller ett separat kon- tact chip for national use taktchip för nationellt bruk, which shall be placed at the vilket ska placeras på bak- back of the card complying sidan av kortet i överens- with ISO standards and shall stämmelse med ISO-stan- in no way interfere with the darderna och inte på något RF chip.

sätt störa RF-chippet.

17. ICAO:s symbol för en 17. ICAO symbol for a maskinläsbar resehandling machine readable travel med kontaktlöst mikrochip document with contactless (e-MRTD).” microchip (e-MRTD).ʾ

2. Följande led ska införas: 2. The following point shall be

added:

”h) Medlemsstaterna kan ock- ʿ(h) Member States may also så införa kompletterande add additional national security nationella säkerhetsdetaljer, features, provided that these förutsatt att de ingår i den are included in the list förteckning som upprättas established under Article enligt artikel 2.1 f i denna 2(1)(f) of this Regulation förordning och att de över- and provided that they comensstämmer med det harmo- ply with the harmonised niserade utseendet av följ- appearance of the following ande modeller och att de en- models and that the efficiency hetliga säkerhetsdetaljernas of the uniform security effektivitet inte minskas.” features is not diminished.ʾ

[*] EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. [*] OJ L 158, 30.4.2004, p. 77. Rättad i EUT L 229, 29.6.2004, Corrected version in OJ L 229, s. 35.” 29.6.2004, p. 35.ʾ; ------------------------------------- -------------------------------------

3. Följande modeller ska införas: 3. The following models shall be

inserted:

Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i ID 1-format

Residence permit for third-country nationals including biometrics in ID 1 Format

Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i ID 2-format

Residence permit for third-country nationals including biometrics in ID 2 format

BILAGA II ANNEX II

Uttalande som ska offentlig- Statement to be published in the göras i Europeiska unionens Official Journal of the European officiella tidning när förord- Union when the Regulation is ningen offentliggörs: published:

”Till artikel 1.1 b: ʿAd Article 1(1)(b):

Rådet uppmanar kommissionen The Council invites the att undersöka vilket som är det Commission to examine the lämpligaste och mest most appropriate and proportionerliga sättet att införa proportionate way of harmoniserade säkerhetsdetaljer introducing harmonised för de uppehållstillstånd som security features of the avses i artikel 1.2 a ii och iia.” residence permits referred to in

Article 1(2)(a)(ii) and (ii a).ʾ

Bilaga 5

Rådets förordning Council (EG) nr Regulation (EC) 2252/2004 av den No 2252/2004 of 13 december 13 December 2004 om 2004 on standarder för standards for säkerhetsdetaljer security features och biometriska and biometrics in kännetecken i passports and pass och travel documents resehandlingar issued by Member som utfärdas av States medlemsstaterna

EUROPEISKA UNIONENS THE COUNCIL OF THE RÅD HAR ANTAGIT EUROPEAN UNION, DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om Having regard to the Treaty upprättandet av Europeiska ge- establishing the European Commenskapen, särskilt artikel 62.2 a, munity, and in particular Article

62(2)(a) thereof, med beaktande av kommissionens Having regard to the proposal förslag [1], from the Commission [1], med beaktande av Europaparla- Having regard to the opinion of mentets yttrande [2], och av the European Parliament [2], följande skäl: Whereas:

(1) Europeiska rådet i (1) The European Council of Thessaloniki den 19 och 20 juni Thessaloniki, on 19 and 20 June 2003 fastslog att det behövs en 2003, confirmed that a coherent enhetlig strategi inom Euro- approach is needed in the peiska unionen vad gäller bio- European Union on biometric metriska kännetecken eller bio- identifiers or biometric data for metriska data i tredjelandsmed- documents for third country borgares resehandlingar, EU nationals, European Union medborgares pass och informa- citizens’ passports and infortionssystem (VIS and SIS II). mation systems (VIS and SIS II).

(2) Minimisäkerhetsstandarder (2) Minimum security standards för pass infördes genom en for passports were introduced resolution antagen av före- by a Resolution of the repreträdarna för medlemsstaternas sentatives of the Governments regeringar, församlade i rådet of the Member States, meeting den 17 oktober 2000 [3]. Denna within the Council, on 17 Ocresolution bör nu förstärkas tober 2000 [3]. It is now approgenom en gemenskapsåtgärd i priate to upgrade this Resosyfte att skapa mer harmo- lution by a Community measure niserade säkerhetsstandarder för in order to achieve enhanced pass och resehandlingar som harmonised security standards skydd mot förfalskning. Sam- for passports and travel docutidigt bör biometriska känne- ments to protect against falsifitecken integreras i passet eller cation. At the same time bioresehandlingen, så att det skapas metric identifiers should be en tillförlitlig koppling mellan integrated in the passport or den rättmätige innehavaren och travel document in order to handlingen. establish a reliable link between

the genuine holder and the docu-

ment.

(3) Harmoniseringen av säker- (3) The harmonisation of hetsdetaljer och införandet av security features and the intebiometriska kännetecken är ett gration of biometric identifiers viktigt steg på vägen mot an- is an important step towards the vändandet av nya element, med use of new elements in the pertanke på framtida utveckling på spective of future developments europeisk nivå, för att göra rese- at European level, which render handlingar säkrare och skapa en the travel document more mer tillförlitlig koppling mellan secure and establish a more

innehavaren och passet eller rese- reliable link between the holder handlingen och därigenom bidra and the passport and the travel till att förhindra att de används i document as an important conbedrägligt syfte. Internationella tribution to ensuring that it is civila luftfartsorganisationens protected against fraudulent use. (ICAO) specifikationer, i The specifications of the Intersynnerhet de som anges i doku- national Civil Aviation Orgament 9303 om maskinläsbara nisation (ICAO), and in parresehandlingar, bör beaktas. ticular those set out in Docu-

ment 9303 on machine readable

travel documents, should be

taken into account.

(4) Denna förordning omfattar (4) This Regulation is limited to endast harmonisering av säker- the harmonisation of the security hetsdetaljer, inklusive bio- features including biometric metriska kännetecken för med- identifiers for the passports and lemsstaternas pass och rese- travel documents of the Member handlingar. Att utse de myn- States. The designation of the digheter och organ som be- authorities and bodies authorised myndigas att få tillgång till upp- to have access to the data gifterna i handlingarnas lagrings- contained in the storage medium är en fråga för nationell medium of documents is a matter lagstiftning, med förbehåll för of national legislation, subject relevanta bestämmelser i gemen- to any relevant provisions of skapslagstiftningen, Europeiska Community law, European unionens lagstiftning eller inter- Union law or international agreenationella avtal. ments.

(5) Denna förordning bör endast (5) This Regulation should lay innehålla sådana specifikationer down only such specifications som inte är sekretessbelagda. that are not secret. These speci- Dessa behöver kompletteras med fications need to be supplespecifikationer som får förbli mented by specifications which sekretessbelagda för att före- may remain secret in order to bygga risken för hel och del- prevent the risk of counterförfalskning. Sådana ytterligare feiting and falsifications. Such tekniska specifikationer bör antas additional technical specifications i enlighet med rådets beslut should be adopted in accordance 1999/468/EG av den 28 juni with Council Decision 1999 om de förfaranden som 1999/468/EC of 28 June 1999

skall tillämpas vid utövandet av laying down the procedures for kommissionens genomförande- the exercise of implementing befogenheter [4]. powers conferred on the Com-

mission [4].

(6) Kommissionen bör biträdas (6) The Commission should be av den kommitté som inrättades assisted by the Committee genom artikel 6 i rådets förord- established by Article 6 of Counning (EG) nr 1683/95 av den 29 cil Regulation (EC) No 1683/95 maj 1995 om en enhetlig utform- of 29 May 1995 laying down a ning av visumhandlingar [5]. uniform format for visas [5].

(7) För att kunna garantera att (7) In order to ensure that the de uppgifter som avses inte görs information referred to is not tillgängliga för fler personer än made available to more persons nödvändigt, är det också av stor than necessary, it is also essential vikt att varje medlemsstat utser that each Member State should ett enda organ som ansvarigt för designate not more than one tillverkningen av pass och rese- body having responsibility for handlingar, samtidigt som det producing passports and travel bör stå medlemsstaterna fritt att documents, with Member States vid behov byta ut detta organ. remaining free to change the Av säkerhetsskäl bör varje med- body, if need be. For security lemsstat meddela kommissionen reasons, each Member State och övriga medlemsstater namnet should communicate the name på det ansvariga organet. of the competent body to the

Commission and the other Mem-

ber States.

(8) Beträffande vilka person- (8) With regard to the personal uppgifter som skall behandlas i data to be processed in the samband med pass och rese- context of passports and travel handlingar gäller Europaparla- documents, Directive 95/46/EC mentets och rådets direktiv of the European Parliament and 95/46/EG av den 24 oktober of the Council of 24 October 1995 om skydd för enskilda per- 1995 on the protection of indisoner med avseende på behand- viduals with regard to the ling av personuppgifter och om processing of personal data and det fria flödet av sådana upp- on the free movement of such gifter [6]. Det bör säkerställas data [6] applies. It should be att inga andra uppgifter lagras i ensured that no further infor-

passet, om det inte föreskrivs i mation shall be stored in the förordningen eller dess bilagor passport unless provided for in eller anges i den aktuella rese- this Regulation, its annex or unhandlingen. less it is mentioned in the

relevant travel document.

(9) För att det grundläggande (9) In accordance with the prinmålet, dvs. införande av gemen- ciple of proportionality, it is samma säkerhetsstandarder och necessary and appropriate for the interoperabla biometriska känne- achievement of the basic objectecken, skall kunna uppnås, är tive of introducing common det i enlighet med proportio- security standards and internalitetsprincipen nödvändigt och operable biometric identifiers to lämpligt att fastställa regler för lay down rules for all Member samtliga medlemsstater som States giving effect to the Contillämpar konventionen om vention implementing the tillämpning av Schengenavtalet Schengen Agreement of 14 June av den 14 juni 1985 [7]. I en- 1985 [7]. This Regulation does lighet med artikel 5 tredje stycket not go beyond what is necessary i fördraget går denna förordning in order to achieve the objecinte utöver vad som är nöd- tives pursued, in accordance with vändigt för att uppnå de efter- the third paragraph of Article 5 strävade målen. of the Treaty.

(10) I enlighet med artiklarna 1 (10) In accordance with Articles och 2 i det till Fördraget om 1 and 2 of the Protocol on the Europeiska unionen och För- position of Denmark annexed draget om upprättandet av Euro- to the Treaty on European peiska gemenskapen fogade Union and to the Treaty estabprotokollet om Danmarks ställ- lishing the European Comning deltar Danmark inte i an- munity, Denmark is not taking tagandet av denna förordning, part in the adoption of this som inte är bindande för eller Regulation and is not bound by tillämplig i Danmark. Eftersom it or subject to its application. denna förordning bygger på Given that this Regulation Schengenregelverket enligt builds upon the Schengen acquis bestämmelserna i avdelning IV i under the provisions of Title IV tredje delen av fördraget om upp- of Part Three of the Treaty rättandet av Europeiska gemen- establishing the European skapen, skall Danmark, i enlighet Community, Denmark will, in med artikel 5 i nämnda proto- accordance with Article 5 of the

koll, inom en tid av sex månader said Protocol, decide within a efter det att rådet har antagit period of six months after the förordningen besluta huruvida Council has adopted this Regulandet skall införliva denna med lation whether it will implement sin nationella lagstiftning. it in its national law.

(11) Denna förordning utgör en (11) This Regulation constitutes utveckling av bestämmelser i a development of provisions of Schengenregelverket i vilka the Schengen acquis in which Förenade kungariket inte deltar the United Kingdom does not i enlighet med rådets beslut take part, in accordance with 2000/365/EG av den 29 maj 2000 Council Decision 2000/365/EC om en begäran från Förenade of 29 May 2000 concerning the konungariket Storbritannien och request of the United Kingdom Nordirland om att få delta i of Great Britain and Northern vissa bestämmelser i Schengen- Ireland to take part in some of regelverket [8]. Förenade kunga- the provisions of the Schengen riket deltar därför inte i antag- acquis [8]. The United Kingdom andet av förordningen, som inte is therefore not taking part in its är bindande för eller tillämplig i adoption and is not bound by it Förenade kungariket. or subject to its application.

(12) Denna förordning utgör en (12) This Regulation constitutes utveckling av bestämmelser i a development of provisions of Schengenregelverket i vilka the Schengen acquis in which Irland inte deltar i enlighet med Ireland does not take part, in rådets beslut 2002/192/EG av accordance with Council den 28 februari 2002 om Irlands Decision 2002/192/EC of 28 begäran om att få delta i vissa February 2002 concerning bestämmelser i Schengenregel- Ireland’s request to take part in verket [9]. Irland deltar därför some of the provisions of the inte i antagandet av förord- Schengen acquis [9]. Ireland is ningen, som inte är bindande för therefore not taking part in its eller tillämplig i Irland. adoption and is not bound by it

or subject to its application.

(13) När det gäller Island och (13) As regards Iceland and Norge utgör denna förordning, i Norway, this Regulation constienlighet med avtalet mellan Euro- tutes a development of propeiska unionens råd och Repub- visions of the Schengen acquis liken Island och Konungariket within the meaning of the Agree-

Norge om dessa båda staters ment concluded by the Council associering till genomförandet, of the European Union and the tillämpningen och utvecklingen Republic of Iceland and the av Schengenregelverket [10], en Kingdom of Norway concerutveckling av bestämmelser i ning the association of those Schengenregelverket, vilka om- two States with the implemenfattas av det område som avses i tation, application and developartikel 1.B i rådets beslut ment of the Schengen acquis 1999/437/EG av den 17 maj 1999 [10] which fall within the area om vissa tillämpningsföre- referred to in Article 1(B) of skrifter för det avtalet [11]. Council Decision 1999/437/EC

of 17 May 1999 on certain

arrangements for the application

of that Agreement [11].

(14) När det gäller Schweiz ut- (14) As regards Switzerland, this gör denna förordning, i enlighet Regulation constitutes a developmed avtalet mellan Europeiska ment of the provisions of the unionen, Europeiska gemen- Schengen acquis within the skapen och Schweiziska edsför- meaning of the Agreement signed bundet om Schweiziska edsför- between the European Union, bundets associering till genom- the European Community and förandet, tillämpningen och ut- the Swiss Confederation convecklingen av Schengenregel- cerning the association of the verket [12], en utveckling av Swiss Confederation with the bestämmelser i Schengenregel- implementation, application and verket vilka omfattas av det development of the Schengen område som avses i artikel 1.B i acquis [12], which fall in the beslut 1999/437/EG jämförd area referred to in Article 1(B) med artikel 4.1 i rådets beslut av of Decision 1999/437/EC read den 25 oktober 2004 om under- in conjunction with Article 4(1) tecknande på Europeiska of the Council Decisions of 25 unionens vägnar och provisorisk October 2004 on the signing on tillämpning av vissa bestäm- behalf of the European Union, melser i det avtalet [13]. and on the signing on behalf of

the European Community, and

on the provisional application of

certain provisions of that

Agreement [13],

HÄRIGENOM HAS ADOPTED THIS FÖRESKRIVS FÖLJANDE. REGULATION:

Artikel 1 Article 1

1. Pass och resehandlingar som 1. Passports and travel docuutfärdas av medlemsstaterna skall ments issued by Member States överensstämma med minimi- shall comply with the minimum säkerhetsstandarderna i bilagan. security standards set out in the

Annex.

2. Passen och resehandlingarna 2. Passports and travel docuskall innefatta ett lagrings- ments shall include a storage medium, som skall innehålla en medium which shall contain a ansiktsbild. Medlemsstaterna skall facial image. Member States shall också låta fingeravtryck i inter- also include fingerprints in interoperabla format ingå. Upp- operable formats. The data shall gifterna skall säkras, och lagrings- be secured and the storage mediet skall ha tillräcklig kapa- medium shall have sufficient citet och möjlighet att garantera capacity and capability to uppgifternas integritet, autenti- guarantee the integrity, the citet och sekretess. authenticity and the confiden-

tiality of the data.

3. Denna förordning är tillämplig 3. This Regulation applies to på pass och resehandlingar som passports and travel documents utfärdas av medlemsstaterna. issued by Member States. It Den är inte tillämplig på iden- does not apply to identity cards titetskort som medlemsstaterna issued by Member States to utfärdar till sina medborgare their nationals or to temporary eller på provisoriska pass och passports and travel documents resehandlingar med en giltig- having a validity of 12 months hetstid på högst tolv månader. or less.

Artikel 2 Article 2

Ytterligare tekniska specifika- Additional technical specifications tioner för pass och resehand- for passports and travel doculingar enligt följande skall fast- ments relating to the following ställas i enlighet med förfar- shall be established in accorandet i artikel 5.2: dance with the procedure referred

to in Article 5(2):

a) Ytterligare säkerhetsdetaljer (a) additional security features och säkerhetskrav, inklusive and requirements including ensträngare standarder för att före- hanced anti-forgery, counterbygga risken för hel- och delför- feiting and falsification standards; falskningar.

b) Tekniska specifikationer för (b) technical specifications for lagringsmediet för de biometriska the storage medium of the biokännetecknen och deras säker- metric features and their security, het, inklusive förhindrande av including prevention of unauthoobehörig åtkomst. rised access;

c) Kvalitetskrav och gemen- (c) requirements for quality and samma standarder för ansikts- common standards for the facial bilden och fingeravtrycken. image and the fingerprints.

Artikel 3 Article 3

1. I enlighet med förfarandet i 1. In accordance with the proartikel 5.2 får det beslutas att de cedure referred to in Article 5(2) specifikationer som avses i it may be decided that the speciartikel 2 skall vara sekretess- fications referred to in Article 2 belagda och inte får offentlig- shall be secret and not be pubgöras. I sådana fall skall de vara lished. In that case, they shall be tillgängliga endast för de organ made available only to the som medlemsstaterna har utsett bodies designated by the Member att ansvara för tryckning och för States as responsible for printing personer som vederbörligen har and to persons duly authorised bemyndigats av en medlemsstat by a Member State or the Comeller av kommissionen. mission.

2. Varje medlemsstat skall utse 2. Each Member State shall ett enda organ som ansvarigt för designate one body having retryckning av pass eller rese- sponsibility for printing passhandlingar. Namnet på detta ports and travel documents. It organ skall meddelas kommis- shall communicate the name of sionen och övriga medlems- that body to the Commission stater. Samma organ får utses av and the other Member States. två eller flera medlemsstater. The same body may be desig-

Varje medlemsstat skall ha rätt nated by two or more Member att byta ut det utsedda organet. States. Each Member State shall Medlemsstaten skall då under- be entitled to change its desigrätta kommissionen och övriga nated body. It shall inform the medlemsstater om detta. Commission and the other

Member States accordingly.

Artikel 4 Article 4

1. Utan att det påverkar tillämp- 1. Without prejudice to data ningen av bestämmelserna om protection rules, persons to uppgiftsskydd skall personer till whom a passport or travel vilka pass eller resehandlingar document is issued shall have utfärdas ha rätt att kontrollera the right to verify the personal personuppgifterna i passet eller data contained in the passport resehandlingen och i före- or travel document and, where kommande fall begära att upp- appropriate, to ask for rectigifter rättas eller stryks. fication or erasure.

2. Passet eller resehandlingen skall 2. No information in machineinte innehålla några uppgifter i readable form shall be included maskinläsbar form, om de inte in a passport or travel document föreskrivs i denna förordning unless provided for in this eller bilagan till denna eller an- Regulation, or its Annex, or unges i passet av den utfärdande less it is mentioned in the passmedlemsstaten enligt dess natio- port or travel document by the nella lagstiftning. issuing Member State in

accordance with its national legi-

slation.

3. Vid tillämpningen av denna 3. For the purpose of this Reguförordning får de biometriska lation, the biometric features in kännetecknen i pass och rese- passports and travel documents handlingar endast användas för shall only be used for verifying: att kontrollera

a) handlingens autenticitet, (a) the authenticity of the docu-

ment;

b) innehavarens identitet genom (b) the identity of the holder by direkt tillgängliga jämförbara means of directly available

kännetecken, när uppvisande av comparable features when the pass eller andra resehandlingar passport or other travel docukrävs enligt lag. ments are required to be pro-

duced by law.

Artikel 5 Article 5

1. Kommissionen skall biträdas 1. The Commission shall be av den kommitté som inrättades assisted by the Committee set genom artikel 6.2 i förordning up by Article 6(2) of Regulation (EG) nr 1683/95. (EC) No 1683/95.

2. När det hänvisas till denna 2. Where reference is made to this punkt skall artiklarna 5 och 7 i paragraph, Articles 5 and 7 of beslut 1999/468/EG tillämpas. Decision 1999/468/EC shall

apply.

Den tid som avses i artikel 5.6 i The period laid down in Article beslut 1999/468/EG skall vara 5(6) of Decision 1999/468/EC två månader. shall be set at two months.

3. Kommittén skall själv anta sin 3. The Committee shall adopt arbetsordning. its rules of procedure.

Artikel 6 Article 6

Denna förordning träder i kraft This Regulation shall enter into den tjugonde dagen efter det att force on the 20th day following den har offentliggjorts i Euro- that of its publication in the peiska unionens officiella tidning. Official Journal of the European

Union.

Medlemsstaterna skall tillämpa Member States shall apply this denna förordning Regulation:

a) i fråga om ansiktsbilden, senast (a) as regards the facial image: at 18 månader, the latest 18 months

b) i fråga om fingeravtrycken, (b) as regards fingerprints: at senast 36 månader the latest 36 months

efter antagandet av de åtgärder following the adoption of the som avses i artikel 2. Detta skall measures referred to in Article 2. dock inte påverka giltigheten av However, the validity of passredan utfärdade pass och rese- ports and travel documents handlingar. already issued shall not be

affected.

Denna förordning är till alla delar This Regulation shall be binding bindande och direkt tillämplig i in its entirety and directly applimedlemsstaterna i enlighet med cable in the Member States in fördraget om upprättandet av accordance with the Treaty estab- Europeiska gemenskapen. lishing the European Community.

Utfärdad i Bryssel den 13 dec- Done at Brussels, 13 December ember 2004. 2004.

På rådets vägnar For the Council

B. R. BOT The President

Ordförande B. R. BOT

------------------------------------- -------------------------------------

[1] EUT C 98, 23.4.2004, s. 39. [1] OJ C 98, 23.4.2004, p. 39.

[2] Yttrandet avgivet den 2 dec- [2] Opinion of 2.12.2004 (not ember 2004 (ännu ej offentlig- yet published in the Official gjort i EUT). Journal).

[3] EGT C 310, 28.10.2000, s. 1. [3] OJ C 310, 28.10.2000, p. 1.

[4] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. [4] OJ L 184, 17.7.1999, p. 23.

[5] EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. [5] OJ L 164, 14.7.1995, p. 1. Förordningen senast ändrad Regulation as last amended by genom 2003 års anslutningsakt. the 2003 Act of Accession.

[6] EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. [6] OJ L 281, 23.11.1995, p. 31. Direktivet ändrat genom för- Directive as amended by ordning (EG) nr 1882/2003 Regulation (EC) No 1882/2003

(EUT L 284, 31.10.2003, s. 1). (OJ L 284, 31.10.2003, p. 1).

[7] EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. [7] OJ L 239, 22.9.2000, p. 19. Konventionen senast ändrad Convention at last amended by genom förordning (EG) nr Regulation (EC) No 871/2004 871/2004 (EUT L 162, 30.4.2004, (OJ L 162, 30.4.2004, p. 29). s. 29).

[8] EGT L 131, 1.6.2000, s. 43. [8] OJ L 131, 1.6.2000, p. 43.

[9] EGT L 64, 7.3.2002, s. 20. [9] OJ L 64, 7.3.2002, p. 20.

[10] EGT L 176, 10.7.1999, s. 36. [10] OJ L 176, 10.7.1999, p. 36.

[11] EGT L 176, 10.7.1999, s. 31. [11] OJ L 176, 10.7.1999, p. 31.

[12] Rådets handling 13054/04, [12] Council document 13054/04 tillgänglig på Internet accessible on: (http://register.consilium.eu.int). http://register.consilium.eu.int

[13] Rådets handlingar 13464/04 [13] Council document 13464/04 och 13466/04, tillgängliga på and 13466/04 accessible on: Internet http://register.consilium.eu.int (http://register.consilium.eu.int). ------------------------------------- -------------------------------------

BILAGA ANNEX

MINIMISÄKERHETS- MINIMUM SECURITY STANDARDER FÖR PASS STANDARDS OF OCH RESEHANDLINGAR PASSPORTS AND TRAVEL SOM UTFÄRDAS AV DOCUMENTS ISSUED BY MEDLEMSSTATERNA THE MEMBER STATES

Inledning Introduction

I denna bilaga anges den minimi- This Annex lays down the minisäkerhetsnivå som medlems- mum level of security that the staternas pass och resehand- Member States’ passports and lingar måste uppnå. Bestämmel- travel documents are required to serna i denna bilaga rör i första provide. The provisions in this hand sidan med personupp- Annex are concerned primarily gifter. De allmänna säkerhets- with the biographical data page. detaljerna är också tillämpliga på The generic security features also passens och resehandlingarnas apply to the other parts of passövriga delar. ports and travel documents.

Sidan med personuppgifter får The biographical data page may innehålla olika typer av grund- consist of various basic materials. material. I denna bilaga anges This Annex specifies the miniminimisäkerhetsnivån för de mum level of security for the specifika material som används. specific material that is used.

1. Material 1. Material

Det papper som används i de The paper used for those secdelar av passet eller resehand- tions of the passport or travel lingen som används för person- document giving personal partiuppgifter eller andra uppgifter culars or other data shall meet skall uppfylla följande minimi- the following minimum requirekrav: ments:

- Inga optiska blekmedel. - no optical brighteners,

- Dubbelverkande vattenmärken. - duotone watermarks,

- Säkerhetsreagenser som skydd - security reagents to guard mot försök till kemisk radering. against attempts at tampering

by chemical erasure,

- Färgade fibrer (delvis synliga - coloured fibres (partly visible och delvis fluorescerande i ultra- and partly fluorescent under UV violett belysning eller osynliga light, or invisible and fluorescent och fluorescerande i minst två in at least two colours), färger).

- UV fluorescerande planschetter - UV-fluorescent planchettes are rekommenderas (obligatoriskt recommended (mandatory for för klistermärken). stickers),

- Användning av säkerhetstråd - the use of security thread is rekommenderas. recommended.

Om personuppgiftssidan utgörs If the biographical data page is av ett klistermärke, behövs inget in sticker form, the watermark vattenmärke i den sidans papper. in the paper used for that page I papperet för insidorna på may be dispensed with. The passets eller resehandlingens watermark may also be dispärmar behövs inte heller något pensed with in the paper used vattenmärke. Säkerhetsreagenser for the inside of the passport or på pärmens insidor behövs bara travel document covers. Security om uppgifter förs in där. reagents are required on the in-

side covers only if data are

entered there.

Sytråden bör skyddas mot ut- Stitching thread should be probyte. tected against substitution.

Om ett kort för infogande av If a card for inserting personal personuppgifter i passet eller data in the passport or travel resehandlingen helt består av ett document is made entirely of a syntetiskt grundmaterial, är det synthetic substrate, it is not i allmänhet inte möjligt att in- usually possible to incorporate föra äkthetskännetecken som är the authentication marks used avsedda för sådant papper som in passport or travel document

används i pass eller resehand- paper. In the case of stickers lingar. När det gäller klister- and cards, the lack of marks in märken och kort, måste avsak- the materials shall be compennaden av dessa kännetecken i sated for by measures in respect materialet kompenseras genom of security printing, use of an åtgärder i fråga om säkerhets- anti copying device, or an issuing tryck, kopieringsskydd eller en technique according to sections 3, metod för utfärdande enligt av- 4 and 5 over and above the snitten 3, 4 och 5 som går following minimum standards. utöver nedanstående minimistandarder.

2. Personuppgiftssida 2. Biographical data page

Passet eller resehandlingen skall The passport or travel document innehålla en maskinläsbar sida shall contain a machine-readable med personuppgifter, vilken skall biographical data page, which överensstämma med del 1 shall comply with Part 1 (maskinläsbara pass) i ICAO (machine-readable passports) of dokument 9303 och utfärdas i ICAO Document 9303 and the enlighet med de specifikationer way they are issued shall comply för maskinläsbara pass som an- with the specifications for ges i det dokumentet. machine-readable passports set

out therein.

På denna sida skall det även The portrait of the holder shall finnas en bild av innehavaren; also appear on this page and bilden skall inte anbringas på ytan shall not be affixed but inteutan integreras i det material grated into the material of the som personuppgiftssidan består biographical data page by the av, med hjälp av de metoder för issuing techniques referred to in utfärdande som anges i avsnitt 5. Section 5.

Personuppgifterna skall införas The biographical data shall be på den sida som följer efter entered on the page following titelsidan i passet eller resehand- the title page in the passport or lingen. Under alla omständlig- travel document. In any event, heter får personuppgifterna inte an inside cover page must no längre införas på insidan av longer be used for biographical pärmen. data.

Personuppgiftssidan skall ha en The layout of the biographical sådan utformning att den kan data page shall be such that it is särskiljas från passets övriga distinguishable from the other sidor. pages.

3. Tryckmetoder 3. Printing techniques

Följande tryckmetoder skall an- The following printing techvändas: niques shall be used:

A. Bottenmönster: A. Background printing:

- Tvåfärgat utformade guillocher - two-tone guilloches or equieller likvärdiga strukturer. valent structures,

- Iristryck, om möjligt fluore- - rainbow colouring, where

scerande. possible fluorescent,

- UV fluorescerande övertryck. - UV-fluorescent overprinting,

- Motiv med skyddseffekt mot - effective anti-counterfeiting

hel och delförfalskningar (sär- and anti-falsification motifs

skilt på personuppgiftssidan), (especially on the biographical

eventuellt även mikrotext. data page) with optional use

of microprinting,

- På papperssidor i passet eller - reagent inks must be used on resehandlingen och på klister- paper passport or travel documärken måste reagensfärger ment pages and stickers, användas.

- Om papperet i passet eller - if the paper of the passport

resehandlingen är väl skyddat or travel document is well promot försök till radering är an- tected against attempts at tamp-

vändningen av reagensfärger ering, the use of reagent inks

frivillig. is optional.

B. Formulärtryck: B. Form printing

Med integrerad mikrotext (om With integrated microprinting sådan inte redan ingår i botten- (unless already included in back-

mönstret). ground printing).

C. Numrering: C. Numbering

Alla sidor inne i passet eller On all pages inside the passport resehandlingen bör ges ett unikt or travel document a unique dokumentnummer genom tryck document number should be (om möjligt med särskild ut- printed (where possible with a formning av siffrorna eller med special style of figures or typesärskilt typsnitt och med UV face and in UV-fluorescent ink), fluorescerande tryckfärg) eller or perforated or, in passport cards, perforering; på passkort bör ett a unique document number unikt dokumentnummer inte- should be integrated using the greras med användning av samma same technique as for the bioteknik som för personupp- graphical data. It is recommengifterna. Det rekommenderas att ded that in passport cards the det unika dokumentnumret på unique document number is passkort görs synligt på kortets visible on both sides of the card. båda sidor. Om ett klistermärke If a sticker is used for bioanvänds för personuppgifterna, graphical data the unique docubör det unika dokumentnumret ment number should be printed tryckas med fluorescerande tryck- using fluorescent ink, and a färg, varvid användning av en special style of figures or typespeciell siffertyp eller särskilt typ- face is obligatory. snitt är obligatorisk.

Om klistermärken eller icke If stickers or non-laminated paper laminerade papperssidor i passets inside pages are used for bioinnerdel används för person- graphical data, intaglio printing uppgifterna, skall även intaglio with latent image effect, micromed latent bildeffekt, mikrotext text and ink with optically och optiskt variabel tryckfärg variable properties and a DOVID och ett DOVID (Diffractive (diffractive optically variable Optically Variable Image Device) image device) shall also be användas. Kompletterande optiskt employed. Additional optically variabla säkerhetsanordningar skall variable security devices shall även användas på passkort som also be used on passport cards helt består av ett syntetiskt made entirely of a synthetic grundmaterial, åtminstone genom substrate, at least through the användning av ett DOVID eller use of a DOVID or equivalent likvärdiga lösningar. measures.

4. Kopieringsskydd 4. Protection against copying

Optiskt variabla säkringar An optically variable (OVD) or (OVD) eller liknande, som ger equivalent device, which prosamma identifierings och säker- vides for the same level of hetsnivå som för närvarande identification and security as gäller för den enhetligt ut- currently used in the uniform formade viseringen, skall an- format for visas, shall be used vändas på personuppgiftssidan on the biographical data page och ha formen av diffraktiva and shall take the form of strukturer som reagerar diffrak- diffractive structures which vary tionsoptiskt (DOVID) och som when viewed from different är integrerade i varmlaminatet angles (DOVID) incorporated eller det likvärdiga laminatet (så into the hot-sealed or an tunt som möjligt) eller applicerade equivalent laminate (as thin as som en OVD överlagring eller, possible) or applied as an OVD på klistermärken eller en icke overlay, or, on stickers or a nonlaminerad inre papperssida i laminated paper inside page, as passet, i form av metalliserat metallised or partially deeller delvis avmetalliserat OVD metallised OVD (with intaglio (övertryckt med intaglio) eller overprinting) or equivalent andra likvärdiga säkringar. devices.

De optiskt variabla säkringarna The OVD devices should be bör integreras i handlingen som integrated into the document as en del av en skiktad struktur, an element of a layered vilket ger ett effektivt skydd structure, effectively protecting mot hel- och delförfalskning. I against forgery and falsification. handlingar som tillverkas av In documents made of paper, papper bör säkringarna inte- they should be integrated over greras så att de täcker en så stor as wide a surface as possible as yta som möjligt som en del av an element of the hot-sealed or varmlaminatet eller det likvärdiga an equivalent laminate (as thin laminatet (så tunt som möjligt) as possible) or applied as a eller appliceras som en säker- security overlay, as described in hetsöverlagring, på det sätt som section 5. In documents made beskrivs i avsnitt 5. I handlingar of a synthetic substrate, they som tillverkas av ett syntetiskt should be integrated in the card grundmaterial bör märkena inte- layer over as wide a surface as greras i själva kortskiktet över possible. en så stor yta som möjligt.

Om ett syntetiskt kort är per- If a synthetic card is personaliserat genom lasergravering sonalised by laser engraving, and och en optiskt variabel laser- an optically variable laser written skriven anordning är integrerad device is incorporated therein, i detta, skall ett diffraktions- the diffractive OVD shall be optiskt OVD användas, åtmin- applied at least in the form of a stone i form av ett metalliserat positioned metallised or transeller genomsynligt DOVID med parent DOVID, to achieve enfast placering, för att förbättra hanced protection against reproskyddet mot reproduktion. duction.

Om personuppgiftssidan är gjord If a biographical data page is av ett syntetiskt grundmaterial made of a synthetic substrate med en kärna av papper, skall ett with paper core, the diffractive diffraktionsoptiskt OVD an- OVD shall be applied at least in vändas, åtminstone i form av ett the form of a positioned memetalliserat eller genomsynligt tallised or transparent DOVID, DOVID med fast placering, för to achieve enhanced protection att förbättra skyddet mot repro- against reproduction. duktion.

5. Metoder för utfärdande 5. Issuing technique

För att garantera att uppgifterna To ensure that passport or travel i passet eller resehandlingen är document data are properly adekvat skyddade mot försök secured against attempts at till hel och delförfalskning skall counterfeiting and falsification, personuppgifterna, inbegripet biographical data including the bilden på innehavaren, inne- holder’s portrait, the holder’s havarens namnteckning samt de signature and main issue data viktigaste utfärdandeuppgifterna, shall be integrated into the basic integreras i handlingens grund- material of the document. Conmaterial. Konventionella metoder ventional methods of attaching för att fästa bilden skall inte the photograph shall no longer längre användas. be used.

Följande metoder för utfärd- The following issuing techniques ande kan användas: may be used:

- Lasertryck. - laser printing,

- Termotransfer. - thermotransfer,

- Bläckstråletryck. - ink-jet printing,

- Fotografiskt förfarande. - photographic,

- Lasergravyr som effektivt - laser-engraving that effectively tränger in i de kortskikt som penetrates into the card layers innehåller säkerhetsdetaljerna. bearing the security character-

istics.

För att garantera att person- To ensure that biographical and uppgifterna och utfärdandeupp- issue data are adequately progifterna skall få ett adekvat skydd tected against attempts at mot försök till radering är varm- tampering, hot-seal or equivalent laminering eller likvärdig lami- lamination (as thin as possible) nering (så tunn som möjligt) with an anti-copying device is med kopieringsskydd obliga- compulsory where laser printing, torisk vid användning av laser- thermo-transfer or photographic tryck, termotransfer eller foto- techniques are used. grafiska metoder.

Resehandlingar skall vara maskin- Travel documents shall be issued läsbara. Personuppgiftssidan skall in machine-readable form. The vara utformad i enlighet med layout of the biographical data specifikationerna i del 1 i ICAO page shall follow the specifidokument nr 9303, och utfärd- cations given in part 1 of ICAO andeförfarandena måste uppfylla Document 9303, and the issuing dess specifikationer för maskin- procedures shall meet the specifiläsbara handlingar. cations it sets for machine-

readable documents.

Statens offentliga utredningar 2009

Kronologisk förteckning

1. En mer rättssäker inhämtning av 22. En ny alkohollag. S. elektronisk kommunikation i brotts- 23. Olovlig tobaksförsäljning. S. bekämpningen. Ju. 24. De statliga beställarfunktionerna och

2. Nya nät för förnybar el. N. anläggningsmarknaden. N.

3. Ransonering och prisreglering i krig och 25. Samordnad kommunstatistik för styrning fred. Fö. och uppföljning. Fi.

4. Sekretess vid anställning av myndighets- 26. Det växande vattenbrukslandet. Jo. chefer. Fi. 27. Ta klass. U.

5. Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.

28. Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och 6. Återkrav inom välfärdssystemen. flexibelt. + Bilagor. U. – Förslag till lagstiftning. Fi.

29. Fritid på egna villkor. IJ. 7. Den svenska administrationen av jord-

30. Skog utan gräns? Jo. bruksstöd. Jo.

31. Effektiva transporter och samhälls- 8. Trygg med vad du äter – nya myndigheter

byggande – en ny struktur för sjö, luft, för säkra livsmedel och hållbar produk-

väg och järnväg. N. tion. Jo.

32. Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S. 9. Säkerhetskontroller vid fullmäktige-

33. Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutoch nämndsammanträden. Fi.

delningar. Fi. 10. Miljöprocessen. M.

34. Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Ju. 11. En nationell cancerstrategi för

35. Moderna hyreslagar. Ju. framtiden. S.

36. Främja, Skydda, Övervaka 12. Skatt i retur. Fi.

– FN:s konvention om rättigheter för 13. Effektiviteten i Kriminalvårdens lokal- personer med funktionsnedsättning. IJ. försörjning. Ju.

37. Enklare beslutsfattande i ekonomiska 14. Grundlagsskydd för digital bio och andra

föreningar. Ju. yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.

38. Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare 15. Kraftsamling!

ansvarsfördelning inom socialtjänsten. S. – museisamverkan ger resultat.

39. En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. N. + Bilagor. Ku.

40. En ny modell för arbetsmiljötillsyn. A. 16. Betänkande av Kulturutredningen.

41. Bättre och snabbare insättningsgaranti. Fi. Grundanalys

42. Vattenverksamhet. M. Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku. 43. Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. 17. Kommunal kompetenskatalog. U.

En problemorientering. Ju. 44. Integritetsskydd i arbetslivet. A.

18. Två rapporter till Grundlagsutredningen. 45. Områden av riksintresse och Miljö- Ju. konsekvensbeskrivningar. M.

19. Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju. 46. Försenad årsredovisning och bokförings- 20. Mer järnväg för pengarna. N. brott, m.m. Ju.

47. God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? A 21. Redovisning av kommunal medfinansiering. Fi. 48. Koncessioner för el- och gasnät. N.

49. Bättre samverkan. Några frågor kring 77. EU:s Viseringskodex. Ju. samspelet mellan sjukvård och social- 78. Ökad säkerhet i domstol. Ju. försäkring. S.

79. Några begravningsfrågor. Ku. 50. Nytt pensionssystem för den statsunder-

80. Kriminalvården – ledning och styrning. stödda scenkonsten. Fi.

Ju. 51. Avskaffande av filmcensuren för vuxna – men förstärkt skydd för barn och unga 81. Lag om resenärers rättigheter i lokal och mot skadlig mediepåverkan. Ku. regional kollektivtrafik. N. 52. Staten och imamerna. 82. En ny postlag. N. Religion, integration, autonomi. U.

83. Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. M. 53. Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. Jo. 84. Regler för etablering av vårdgivare. 54. Uthållig älgförvaltning i samverkan. Jo. Förslag för att öka mångfald och 55. Ett effektivare smittskydd. S. integration i specialiserad öppenvård. S. 56. Den nya migrationsprocessen. Ju. 85. Gymnasial lärlingsutbildning 57. Myndighet för hållbart samhällsbyggande – hur blev det? Erfarenheter från första – en granskning av Boverket. M.

försöksåret. U. 58. Skatteförfarandet. Fi.

86. Strategi för myndigheternas arbete med 59. Skatteincitament för gåvor till forskning

e-förvaltning. Fi och ideell verksamhet. Fi. 60. Återvändandedirektivet och svensk rätt. 87. En ny kameraövervakningslag. Ju. Ju. 88. Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skade- 61. Modernare adoptionsregler. Ju. ståndsansvar. M. 62. Skatt på fluorerade växthusgaser. Fi.

89. Gränslandet mellan sjukdom och arbete. 63. Totalförsvarsplikt och frivillighet. Fö.

Arbetsförmåga/Medicinska förutsätt- 64. Flickor och pojkar i skolan – hur

ningar för arbete/Försörjningsförmåga. S. jämställt är det? U.

90. Tredje sjösäkerhetspaketet. 65. Moderniserade skatteregler för ideell sektor. Fi. Hamnstatskontrolldirektivet, 66. Signalspaning för polisiära behov. Ju. Övervakningsdirektivet, 67. Försvarsmaktens helikopter 4 Flaggstatsdirektivet. N. – frågan om vidmakthållande eller av-

91. Fingeravtryck i uppehållstillstånd. Ju. veckling. Fö. 68.Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) + bilaga. S. 69. En ny ransonerings- och prisregleringslag. Fö. 70. Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel. Ju. 71. EU, Sverige och den inre marknaden – En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet. UD. 72. Insyn och integritet i brottsbekämpningen – några frågor. Ju. 73. Vägval för filmen. Ku. 74. Höghastighetsbanor – ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. N. 75. Folkbokföringen. Fi. 76. Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. Ju.

Statens offentliga utredningar 2009

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Försvarsdepartementet

En mer rättssäker inhämtning av elektronisk Ransonering och prisreglering i krig och fred.

kommunikation i brottsbekämpningen.[1] [3] Säkerhetskopiors rättsliga status. [5] Totalförsvarsplikt och frivillighet. [63] Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörj- Försvarsmaktens helikopter 4

ning. [13] – frågan om vidmakthållande eller av- Grundlagsskydd för digital bio och andra veckling. [67]

yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14] En ny ransonerings- och prisregleringslag. Kommunal kompetenskatalog. [69]

En problemorientering. [17]

Socialdepartementet

Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19] En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. [34] En ny alkohollag. [22] Moderna hyreslagar. [35] Olovlig tobaksförsäljning. [23] Enklare beslutsfattande i ekonomiska Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]

föreningar. [37] Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvars- Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, fördelning inom socialtjänsten. [38]

m.m. [46] Bättre samverkan. Några frågor kring sam- Den nya migrationsprocessen. [56] spelet mellan sjukvård och socialför-

säkring. [49] Återvändandedirektivet och svensk rätt. [60]

Ett effektivare smittskydd. [55] Modernare adoptionsregler. [61]

Lag om stöd och skydd för barn och unga Signalspaning för polisiära behov. [66]

(LBU). + Bilaga. [68] Utvärdering av buggning och preventiva

Regler för etablering av vårdgivare.

tvångsmedel. [70]

Förslag för att öka mångfald och Insyn och integritet i brottsbekämpningen

integration i specialiserad öppenvård. [84]

– några frågor. [72]

Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag,

Arbetsförmåga/Medicinska förutsättm.m. [76] ningar för arbete/Försörjningsförmåga.

EU:s Viseringskodex. [77]

[89] Ökad säkerhet i domstol. [78] Kriminalvården – ledning och styrning. [80] Finansdepartementet En ny kameraövervakningslag. [87] Sekretess vid anställning av myndighets-

chefer. [4] Fingeravtryck i uppehållstillstånd. [91]

Återkrav inom välfärdssystemen. Utrikesdepartementet – Förslag till lagstiftning. [6]

Säkerhetskontroller vid fullmäktige- EU, Sverige och den inre marknaden

– En översyn av horisontella bestämmelser och nämndsammanträden. [9] inom varu- och tjänsteområdet. [71] Skatt i retur. [12]

Redovisning av kommunal medfinansiering. Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. [83]

[21]

Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skade- Samordnad kommunstatistik för styrning

ståndsansvar. [88]

och uppföljning. [25] Skatterabatt på aktieförvärv och vinstut- Näringsdepartementet

delningar. [33]

Nya nät för förnybar el. [2] Bättre och snabbare insättningsgaranti. [41]

Mer järnväg för pengarna. [20] Nytt pensionssystem för den statsunder-

De statliga beställarfunktionerna och

stödda scenkonsten. [50]

anläggningsmarknaden. [24] Skatteförfarandet. [58]

Effektiva transporter och samhällsbyggande Skatteincitament för gåvor till forskning och – en ny struktur för sjö, luft, väg och

ideell verksamhet. [59] järnväg. [31] Skatt på fluorerade växthusgaser. [62] En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. [39] Moderniserade skatteregler för ideell sektor. Koncessioner för el- och gasnät. [48]

[65]

Höghastighetsbanor. Folkbokföringen. [75] Ett samhällsbygge för stärkt utveckling

Strategi för myndigheternas arbete med och konkurrenskraft. [74]

e-förvaltning. [86] Lag om resenärers rättigheter i lokal och

regional kollektivtrafik. [81]

Utbildningsdepartementet

En ny postlag. [82] Ta klass. [27]

Tredje sjösäkerhetspaketet. Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och

flexibelt. + Bilagor. [28] Hamnstatskontrolldirektivet, Över-

Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. [43] vakningsdirektivet, Flaggstatsdirektivet.

Staten och imamerna. Religion, integration, [90]

autonomi. [52]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är

det? [64] Fritid på egna villkor. [29] Gymnasial lärlingsutbildning – hur blev det? Främja, Skydda, Övervaka

– FN:s konvention om rättigheter för Erfarenheter från första försöksåret. [85]

personer med funktionsnedsättning. [36]

Jordbruksdepartementet Kulturdepartementet

Den svenska administrationen av jordbruks-

Kraftsamling!

stöd. [7]

– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. Trygg med vad du äter – nya myndigheter

[15]

för säkra livsmedel och hållbar produktion.

Betänkande av Kulturutredningen.

[8]

Grundanalys Det växande vattenbrukslandet. [26]

Förnyelseprogram Skog utan gräns? [30]

Kulturpolitikens arkitektur. [16] Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen Avskaffande av filmcensuren för vuxna

om fiskevårdsområden. [53] – men förstärkt skydd för barn och unga Uthållig älgförvaltning i samverkan. [54] mot skadlig mediepåverkan. [51]

Vägval för filmen. [73]

Miljödepartementet

Några begravningsfrågor. [79] Miljöprocessen. [10] Vattenverksamhet. [42] Arbetsmarknadsdepartementet Områden av riksintresse och Miljö- En ny modell för arbetsmiljötillsyn. [40]

konsekvensbeskrivningar. [45]

Integritetsskydd i arbetslivet. [44] Myndighet för hållbart samhällsbyggande

God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? [47]

– en granskning av Boverket. [57]