Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU10

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Inledning och sammanfattning

Konstitutionsutskottets granskning

Enligt 13 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska utskottet enligt 13 kap. 2 § meddela riksdagen vad det har funnit värt att uppmärksamma vid sin granskning. I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa allmänna, administrativt inriktade granskningar av regeringsarbetet. Vid granskningarna har utskottet haft tillgång till bl.a. material som har tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Delar av det skriftliga utredningsmaterialet redovisas i bilaga 1.1–9.2.

Vissa resultat av granskningen

I avsnittet Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet. Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2022, bl.a. underprotokollen från Utrikesdepartementet och Socialdepartementet. Genomgången ger inte anledning till något uttalande. Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts inom Justitiedepartementet. Sådana ärenden innehåller inte sällan inslag av ingripande tvångsåtgärder mot enskilda. Deras karaktär ger därmed i sig skäl för en noggrann och rättssäker hantering. Enligt utskottet bör ett inslag i ärendehandläggningen inbegripa att vara uppmärksam på förekomsten av omotiverade variationer när det gäller

2023/24:KU10 I NLEDNING OCH SAMMANFATTNING

formerna för avskrivning och avslut av ärendena, och det bör säkerställas att liknande ärenden hanteras på ett enhetligt sätt. Utskottet noterar med tillfredsställelse att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner för såväl avskrivning som avslut. Utskottet framhåller också betydelsen av att uppgifter i diariet hålls uppdaterade. Svarstider på interpellationer och skriftliga frågor har också granskats. Syftet har varit att skapa en överblick över andelen fördröjda svar över tid. En avgörande förutsättning för att de s.k. frågeinstituten ska ha den verkan och funktion som förutsätts i regeringsformen och riksdagsordningen är att statsråden respekterar gällande reglering och praxis. Det är av särskild vikt att fördröjda svar i möjligaste mån undviks. Sedan riksmötet 2015/16 tillämpas en ordning med schemalagda interpellationssvar. Även om denna åtgärd tycks ha haft en positiv effekt på andelen försenade interpellationssvar är denna andel fortfarande anmärkningsvärt stor, enligt utskottet. Inom Regeringskansliet pågår ett löpande arbete för att motverka fördröjda interpellationssvar. Utskottet förutsätter att detta arbete fortsätter med målsättningen att samtliga interpellationer ska besvaras inom den tid som anges i riksdagsordningen. När det gäller de skriftliga frågorna har andelen fördröjda svar minskat på senare år. Utskottet ser positivt på utvecklingen. En annan granskning gäller förordningar om statligt stöd som uttryckligen ställer upp tillgången på medel som villkor för rätt till stöd. Syftet med granskningen har varit att se om det finns sådana förordningar som är gällande trots att det inte längre anvisas medel för det stöd som avses i förordningen. Förordningar beslutade under perioden 2009–2022 har gåtts igenom. Genomgången visar att det finns förordningar om stöd som det inte längre anvisas medel för, i några fall inte sedan 2014. Utskottet anser att en utgångspunkt bör vara att förordningar som är gällande också kan tillämpas. Är det fråga om förordningar om statligt stöd bör det vara möjligt att söka och få stöd. Att i en gällande förordning ange att stöd får ges till vissa ändamål samtidigt som det inte längre är aktuellt att anvisa några medel för ändamålet kan vara missvisande. Om det finns behov av att tillämpa bestämmelser om bl.a. tillsyn och återbetalning i en förordning även när det inte längre är aktuellt att tilldela medel, kan det vara lämpligt att se över om andra delar av förordningen kan upphävas. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga. Utskottet har också granskat regeringens planering av lagstiftningsprocessen . Olika tidsmoment i lagstiftningsprocessen har kartlagts för propositioner som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. Momenten gäller remisstiden, tidsåtgången för Lagrådet, tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition samt tiden mellan regeringens beslut om proposition och lagförslagens ikraftträdande. Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utskottet understryker vikten av god planering genom hela lagstiftningsprocessen. Att olika moment genomförs på

I NLEDNING OCH SAMMANFATTNING 2023/24:KU10

ett sätt som ger tillräckligt utrymme för inläsning, analys och överväganden är en förutsättning för att kvaliteten i lagstiftningen ska kunna upprätthållas på sikt. När det gäller remisstidens längd synes den genomsnittliga tiden ha blivit något längre under den granskade perioden. Remisstider kortare än tre månader bör enligt utskottet endast förekomma undantagsvis, och remisstider på några få dagar bör endast tillämpas vid extraordinära situationer. Granskningen visar att remisstider på några få dagar inte förekom alls under 2007 och 2015 men däremot i några enstaka fall under 2023. Utskottet tar i granskningen inte ställning till i vad mån dessa korta remisstider har varit motiverade men vill på nytt understryka vikten av god planering för att om möjligt undvika tidsnöd med t.ex. förkortad remissomgång som följd. Vidare framhåller utskottet att Lagrådet fyller en från konstitutionell synpunkt mycket viktig funktion i förhandsgranskningen av regeringens lagförslag innan de läggs fram för riksdagen. Det är angeläget att denna del av lagstiftningsprocessen ges det utrymme som krävs utifrån ett lagförslags omfattning och komplexitet och de synpunkter som framförs av Lagrådet. Granskningen visar dels att den genomsnittliga tidsåtgången för Lagrådets granskning har varierat utan någon tydlig trend under den granskade perioden, dels att kortare tidsintervall på mindre än en månad mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition blivit mindre vanliga. Utskottet förutsätter att det finns en väl fungerande dialog mellan Regeringskansliet och Lagrådet när det gäller remisserna till Lagrådet samt framhåller vikten av att det avsätts tillräckligt med tid inom Regeringskansliet för beredning av de synpunkter som lämnas av Lagrådet. Slutligen uppmärksammar utskottet tiden mellan regeringens beslut om proposition och lagens ikraftträdande. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att denna tid är kortare än normalt. Effekterna som det för med sig på förutsättningarna för riksdagen och dess partier ska dock inte negligeras. Jämförs de olika perioderna i granskningen konstateras en viss ökning av fall med kortare tid än normalt mellan beslut om proposition och lagens ikraftträdande. Med kortare tidsramar påverkas förutsättningarna för riksdagens behandling negativt genom t.ex. förkortad motionstid och kortare tid för beredning. Genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap inom Regeringskansliet bör enligt utskottet behovet av brådskande riksdagsbehandling kunna begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt. I granskningen om underlag inför samråd med EU-nämnden har utskottet gått igenom vad för slags underlag som översänds från Regeringskansliet och om det har skett några förändringar från 2011 och framåt. En förutsättning för att ett samråd mellan regeringen och EU-nämnden ska bli meningsfullt är att EU-nämnden får ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen överlämnar underlaget så fort som det är praktiskt möjligt. En förändring över tid är, visar granskningen, den minskade användningen av s.k. rådspromemorior, som tas fram inom Regeringskansliet som underlag i ett visst ärende. Enligt Regeringskansliet är minskningen en följd av att en större del av förankringsarbetet nu sker i riksdagens fackutskott, och regeringens

2023/24:KU10 I NLEDNING OCH SAMMANFATTNING

ståndpunkt framkommer som regel av den kommenterade dagordningen som översänds till EU-nämnden tillsammans med de rådsdokument som är föremål för behandling vid det aktuella rådsmötet. Utskottet har inget att invända mot denna utveckling. Granskningen visar också att det har blivit allt vanligare att Regeringskansliet inkluderar relevanta Coreperdokument om ett aktuellt rådsdokument inte finns tillgängligt. Enligt utskottet finns det situationer då denna ordning kan vara nödvändig. Samtidigt bör det övervägas om någon annan typ av underlag kan vara mer ändamålsenlig för att skapa goda förutsättningar för ett meningsfullt samråd när rådsdokument saknas. Utskottet understryker i sammanhanget vikten av dialog mellan regeringen och EUnämnden så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses. Härutöver anför utskottet att det är önskvärt att de kommenterade dagordningarna i möjligaste mån innehåller hänvisningar till relevanta dokument och att dessa används konsekvent. Utskottet har också granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag . Bland annat har årsakterna för samtliga sådana bolag gåtts igenom. I flertalet fall är det numera Finansdepartementet som ansvarar för förvaltningen av bolagen, men i några fall är det Kulturdepartementet. Utskottet påminner inledningsvis om att bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, och i likhet med andra aktiebolag är de självständiga juridiska personer. Att regeringen förvaltar bolagen innebär att den ska agera för statens räkning som aktieägare och i likhet med andra aktieägare är hänvisad till att utöva rätten att besluta i bolagets angelägenheter och rikta bindande anvisningar till bolaget vid bolagsstämman. När det gäller utformningen av regeringens bemyndiganden för statsråden att företräda och utöva rösträtt för staten som ägare vid bolagsstämmor anser utskottet att den nu gällande ordningen är tillräckligt tydlig, givet att statsrådets ansvarsområde framgår av det förordnande som statsministern beslutar om med stöd av 7 kap. 5 § regeringsformen. När det sedan gäller bolagsstämmorna visar granskningen att i mer än hälften av kallelserna saknas ägarens förslag till beslut på stämman, däribland nomineringen av styrelsens ordförande och ledamöter. Utskottet har viss förståelse för att beredningsprocessen ibland kan dra ut på tiden och noterar att förslaget till beslut alltid publiceras på bolagets webbplats före stämman. Samtidigt bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen, enligt utskottet. Mellan bolagsstämmorna följer staten vid ägardialoger upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade målen, och aktuella frågor av väsentlig karaktär diskuteras. Granskningen visar att antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen, vilket enligt Regeringskansliet beror på en bedömning av vilket behov som finns. Utskottet har ingen annan uppfattning men menar samtidigt att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialoger och att dessa anteckningar tillförs den årsakt som gäller det år då ägardialogen genomförs. Utskottet framhåller i granskningen även vikten av

I NLEDNING OCH SAMMANFATTNING 2023/24:KU10

att genomföra uppdragsmålsprocesser för samtliga bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag, då uppdragsmål kan medföra fördelar för uppföljningen vid ägardialogerna. Vidare framhåller utskottet att det i Regeringskansliets akter ska vara möjligt att följa viktigare händelseförlopp som avser ägarförvaltningen samt vilka kontakter som förekommit mellan ägarförvaltning och bolag. En annan fråga i granskningen gäller ägarens kontakter med bolagens revisorer, s.k. revisorsmöten. Jämfört med tidigare har sådana möten minskat i betydelse. Utskottet anser att Regeringskansliets riktlinjer bör ses över för att återspegla dagens förhållanden. Även hanteringen av bolagens styrdokument har gåtts igenom. Det är enligt utskottet en positiv utveckling att bolagsstämman fattar beslut om de styrdokument som ska gälla utöver bolagsordningen. För en utomstående är det dock inte lätt att få en överblick över vilka styrdokument som finns för respektive bolag. En sammanställning för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten gentemot allmänheten. Avslutningsvis framhåller utskottet betydelsen av att minimera risken för intressekonflikter hos dem inom Regeringskansliet som ansvarar för förvaltningen av bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag samt vikten av en god offentlighetsstruktur i den bolagsförvaltande verksamheten. Slutligen har utskottet granskat regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden , som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut. Sådana ärenden kan under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement som ärendena hör till. Förfarandet utgör således ett undantag från huvudregeln om kollektiva regeringsbeslut. Det förutsätter bl.a. att ärendet är brådskande och att beslutsformen inte är olämplig med hänsyn till det som ärendet avser eller av andra skäl, vilket också uttryckligen anges i lagen om beslut i särskilda regeringsärenden. Utskottet framhåller betydelsen av att lagen tillämpas enligt sin lydelse också framgent. När det gäller att besluten fattas under överinseende av statsministern har utskottet inget att invända mot den redovisade rutinen, att ett koncept till beslut sänds till Statsrådsberedningen för kännedom samtidigt som gemensam beredning inleds. Härutöver konstateras i granskningen att hanteringen för påskrifter av protokollen har brustit i flera fall, och utskottet ser positivt på att Försvarsdepartementet avser att tillsammans med Statsrådsberedningen se över rutinerna.

2023/24:KU10

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den granskning som redovisas i detta betänkande enligt 13 kap. 2 § regeringsformen. Stockholm den 19 december 2023 På konstitutionsutskottets vägnar Ida Karkiainen Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP) och Lars Johnsson (M). Ida Karkiainen (S) har inte deltagit i behandlingen av avsnitten 2 och 8.

2023/24:KU10

1 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation

Ärendet

Som ett led i den granskning som konstitutionsutskottet enligt 13 kap. 1 § regeringsformen har till uppgift att genomföra följer utskottet regeringens sammansättning och utvecklingen av Regeringskansliets organisation. När det gäller regeringens sammansättning redovisas uppgifter om statsrådsförordnanden och förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen för perioden fr.o.m. den 1 november 2022 t.o.m. utgången av september 2023. Vidare uppmärksammas dokumentation av statsråds åtagande om att medverka i konstitutionsutskottets granskning även efter det att statsrådsuppdraget har upphört. När det gäller regeringsarbetets organisation redovisas statistiska uppgifter om antalet tjänstgörande i Regeringskansliet i september 2023. Utvecklingen över tid redovisas också. Underlag för granskningen finns i bilaga 1.1 .

Regeringens sammansättning

Regeringen består enligt 6 kap. 1 § regeringsformen av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utser de övriga statsråden och bland dem, enligt 7 kap. 1 §, chefer för departementen. Enligt 7 kap. 5 § kan statsministern också förordna att ett ärende eller en grupp ärenden som hör till ett visst departement ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Som framgår av bilaga 1.1 har inga statsråd entledigats och inga nya utsetts under den aktuella perioden. Statsminister Ulf Kristersson har fattat ett antal beslut om förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen. Förordnandena återfinns i bilaga 1.1. Åtaganden att medverka i konstitutionsutskottets granskning återfinns för samtliga nuvarande statsråd i betänkande 2022/23:KU10 (s. 453–476).

Regeringsarbetets organisation

I september 2023 fanns det totalt 4 907 tjänstgörande i Regeringskansliet. Siffran inkluderar alla kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna. Undantas dessa uppgick antalet till 3 163. I tabell 1.1 redovisas antalet tjänstgörande i Regeringskansliet över tid.

2023/24:KU10 1 R EGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION

Tabell 1.1 Tjänstgörande i Regeringskansliet 2005–2023

Exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna

Kommentar: Tabellen visar antalet tjänstgörande i Regeringskansliet i september månad. En sammanställning av antalet tjänstgörande före 2005 finns i bet. 2022/23:KU10 s. 14. Källa: Statsrådsberedningens promemoria av den 12 oktober 2023 (se bilaga 1.1) och bet. 2022/23:KU10 s. 14. I huvudsak ökade antalet tjänstgörande t.o.m. 2009, då Sverige innehade ordförandeskapet i EU. Därefter har antalet varit lägre fram till september 2022, då antalet uppgick till 4 996. Ökningen motiverades då av ordförandeskapet i EU våren 2023. Därefter har antalet minskat något (4 907). Av tabell 1.2 nedan framgår antalet tjänstgörande per departement samt inom Statsrådsberedningen och förvaltningsavdelningen exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna. Uppgifterna avser september månad respektive år.

1 R EGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION 2023/24:KU10

Tabell 1.2 Tjänstgörande per departement 2016–2023

Dep. 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 22–23

– – – – – – – 1

KN 293 293

– –162 2 M 182 184 178 164 160 167 162

– –268 3

– – – – – – –

4

LI 256 256 – – – – – –160

5

I 165 152 160 FA 595 587 609 552 640 701 797 764 –33

Totalt 3 777 3 838 3 818 3 710 3 779 3 889 3 960 3 918 42

Kommentar: Tabellen visar antalet tjänstgörande i Regeringskansliet exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna i september månad uppdelat per departement. Motsvarande uppgifter för tiden före 2016 finns i äldre betänkanden, se bet. 2022/23:KU10 s. 15. 1 Klimat- och näringslivsdepartementet bildades den 1 januari 2023. 2 Miljödepartementet hette mellan den 1 januari 2015 och den 1 april 2019 Miljö- och energidepartementet. Departementet blev i januari 2023 en del av Klimat- och näringslivsdepartementet. Departementets frågor flyttades även till andra departement. 3 Näringsdepartementet bytte den 1 januari 2023 namn till Klimat- och näringslivsdepartementet. 4 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet bildades den 1 januari 2023. 5 Infrastrukturdepartementet som bildades den 1 april 2019 blev en del av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 1 januari 2023. Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 12 oktober 2023 (se bilaga 1.1) och bet. 2022/23:KU10 s. 15.

Av tabellen framgår att antalet tjänstgörande har ökat mest vid Försvarsdepartementet och Finansdepartementet. Vidare framgår det att antalet tjänstgörande har minskat mest vid Justitiedepartementet och förvaltningsavdelningen. Sedan årsskiftet har det skett förändringar i Regeringskansliets organisation då två nya departement bildats, Klimat- och näringslivsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, vilket har påverkat fördelningen av tjänstgörande mellan departementen.

Politiskt tillsatta tjänstemän

Med politiskt tillsatta tjänstemän avses

– politiskt sakkunniga i Regeringskansliet med funktion som planeringschef,

stabschef, presschef, pressekreterare, politiskt sakkunnig, inklusive politiskt sakkunnig assistent, vilka omfattas av Avtal om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställd brevskrivare eller talskrivare i Regeringskansliet

2023/24:KU10 1 R EGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION

– statssekreterare som omfattas av Avtal om regeringsbeslut om

avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl., även kabinettssekreteraren räknas till denna grupp. Därtill kommer statsministern och statsråden. Dessa är inte tjänstemän i traditionell mening och ingår därför inte i definitionen politiskt tillsatta tjänstemän. I september 2023 uppgick antalet politiskt tillsatta tjänstemän till 173 (tabell 1.3). Av dessa var 36 statssekreterare.

Tabell 1.3 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 2005–2023

Kommentar: Tabellen visar antalet politiskt tillsatta tjänstemän och statsråd i september månad. Timanställda politiskt sakkunniga ingår inte i tabellen. Motsvarande uppgifter för tiden före 2005 finns i bet. 2022/23:KU10 s. 16. Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 12 oktober 2023 (se bilaga 1.1) och bet. 2022/23:KU10 s. 16.

Av tabellen framgår utvecklingen av antalet politiskt tillsatta tjänstemän sedan 2005. Mellan 2022 och 2023 ökade antalet med 16 personer.

Utskottets ställningstagande

Granskningen ger inte anledning till någon kommentar av utskottet.

2023/24:KU10

2 Regeringsprotokollen

Ärendet

I granskningen har en översiktlig genomgång gjorts av regeringens huvudprotokoll för perioden januari–december 2022. En översiktlig genomgång har även gjorts av Utrikesdepartementets och Socialdepartementets underprotokoll (serie A och serie B) för samma period. Till grund för granskningen har legat dels aktuella protokoll, dels promemorior som upprättats inom nämnda departement, bilaga 2.1 . Vidare redovisas statistik över antalet avgjorda regeringsärenden. Statistiken är grundad på en sammanställning från Statsrådsberedningen av antalet regeringsärenden som avgjordes vid regeringssammanträden under 2022, bilaga 2.2 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Regeringsprotokollen

I 7 kap. 6 § regeringsformen föreskrivs att protokoll ska föras vid regeringssammanträden. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar (7 kap. 7 § regeringsformen). Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att en tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under beslut som ska expedieras. Närmare bestämmelser om protokollföringen vid regeringssammanträden finns i förordningen (2007:725) om beslut och protokoll hos regeringen. Enligt 10 § ska protokollet vid ett regeringssammanträde bestå av ett huvudprotokoll och ett underprotokoll för varje departement. Underprotokollet för varje departement ska delas in i två serier, serie A och serie B. De delar av underprotokollet som innehåller uppgifter för vilka sekretess kan gälla bildar serie B. Övriga delar bildar serie A. Av 11 § samma förordning följer att huvudprotokollet från ett regeringssammanträde ska innehålla uppgifter om vilka statsråd som är närvarande, vem som är ordförande och vem som är protokollförare. Huvudprotokollet ska även innehålla en förteckning över de ärenden som handläggs vid sammanträdet och för varje ärende en uppgift om vilket statsråd som är föredragande. Underprotokollen ska för varje ärende återge det beslut som har expedierats eller som finns i ett koncept (12 § förordningen om beslut och protokoll hos regeringen). Skiljaktiga meningar ska också antecknas i underprotokollen. Statsrådsberedningen har tagit fram promemorian Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen (SB PM 2012:2, rev. 2020 II). Promemorian

2023/24:KU10 2 R EGERINGSPROTOKOLLEN

behandlar bl.a. utformningen av regeringens beslut samt arbetet med ärendeförteckningar och protokoll vid regeringssammanträden. Regeringens beslut i de ärenden som ett departement har haft uppe till behandling vid ett regeringssammanträde tas in i departementets underprotokoll (Gula boken s. 38). Ärendeförteckningarna tas däremot inte in där, utan de ska finnas som bilagor till huvudprotokollet. Av Gula boken framgår att när det gäller förvaltningsärenden bör ärendemeningen i ärendeförteckningen formuleras så att den inte föregriper regeringens beslut (s. 36). Själva underprotokollet består av en huvudtext med bilagor (Gula boken s. 38). Huvudtexten innehåller oftast bara uppgiften att regeringen ”fattar de beslut som framgår av bilagda handlingar”, medan bilagorna kan vara omfattande och avse en rad olika beslut.

Utfärdande av författningar

Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen ska en beslutad lag utfärdas av regeringen så snart som möjligt. Av samma paragraf följer också att lagar ska kungöras så snart som möjligt. Det senare gäller också förordningar, om inte annat anges i lag. Med utfärdande av en lag avses det regeringsbeslut genom vilket författningen får sin slutliga utformning. Begreppet kungörande avser den dag då författningen publiceras. Statsrådsberedningen har tagit fram promemorian Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning (Ds 2014:1). Enligt Gröna boken bör det datum då en författning ska träda i kraft normalt sättas så att författningen kan komma ut från trycket i SFS minst fyra veckor före ikraftträdandet (s. 101). En författning bör endast i speciella undantagsfall komma ut från trycket senare än två veckor före ikraftträdandet. Sedan den 1 april 2018 kungörs lagar och förordningar elektroniskt genom att de publiceras på Svensk författningssamlings (SFS) webbplats. Tidsangivelserna fyra respektive två veckor får numera i stället anses avse tiden mellan publiceringen på webbplatsen och ikraftträdandet (bet. 2019/20:KU10 s. 21).

Tidigare granskning

Inom ramen för granskningen av regeringsprotokollen har utskottet ofta uppmärksammat tiden mellan kungörande och ikraftträdande av författningar. Utskottet har då understrukit vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet och att regeringen – i den mån den råder över beslutsprocessen – vidtar nödvändiga planeringsåtgärder för att leva upp till detta (se bl.a. bet. 2012/13:KU10 s. 12 f.). Enligt utskottet bör tiden mellan kungörelse och ikraftträdande vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor samt att det självklart är ett minimikrav att författningar inte kungörs efter ikraftträdandet (se bl.a. bet. 2012/13:KU10 s. 12 f. och bet. 2016/17:KU10 s. 12 f.). Utskottet har också framhållit att redan fyra veckor är snävt tilltaget med hänsyn till behovet av tid för att enskilda och myndigheter ska ges möjlighet

2 R EGERINGSPROTOKOLLEN 2023/24:KU10

att inrätta sig efter de kommande förändringarna (bet. 2012/13:KU10 s. 57). Särskilt viktigt är detta enligt utskottet när det gäller bestämmelser som innebär pålagor för enskilda (se bl.a. bet. 2016/17:KU10 s. 17).

Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen

Sent utfärdade författningar

Vid granskningen av regeringsprotokollen har kansliet gjort vissa iakttagelser när det gäller författningar som har publicerats kort tid före ikraftträdandet. Under 2022 kungjordes 22 författningar på Utrikesdepartementets område. Av dessa kungjordes 6 författningar mindre än fyra veckor före ikraftträdandet. 1 av dessa författningar kungjordes mindre än fem dagar före ikraftträdandet. Författningen innehöll ingen bestämmelse som innebar pålagor för enskilda. Under 2022 kungjordes 188 författningar på Socialdepartementets område. Av dessa kungjordes 78 författningar mindre än fyra veckor före ikraftträdandet. Av de författningar som kungjordes mindre än fyra veckor före ikraftträdandet kungjordes 43 författningar mindre än två veckor före ikraftträdandet, i några fall (13) mindre än fem dagar före ikraftträdandet. 1 av dessa författningar innehöll bestämmelser som innebar pålagor för enskilda. Närmare hälften av de författningar som kungjordes mindre än två veckor före ikraftträdandet (ca 20 stycken) var uttryckligen relaterade till coronapandemin. Författningen som innebar pålagor för enskilda hade koppling till pandemin. En förteckning över aktuella författningar finns tillgänglig i utskottets akt (dnr 134-2023/24).

Övriga iakttagelser

Vid granskningen av regeringsprotokollen för Utrikesdepartementet har kansliet gjort vissa mindre iakttagelser av formaliakaraktär.

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt kommentarer till utskottets iakttagelser dels om författningar som kungjorts mindre än fyra respektive mindre än två veckor innan författningen skulle träda ikraft, dels om övriga iakttagelser. Utskottet fick den 19 oktober 2023 två promemorior som upprättats inom Utrikesdepartementet och Socialdepartementet (bilaga 2.1). I promemoriorna finns en redogörelse för hanteringen av de aktuella författningarna inom respektive departement. Departementen framhåller att de aktuella författningarna avser lagar som utfärdades inom kort tid efter riksdagens beslut, och att förordningar som hör ihop med dessa lagar beslutades och kungjordes i anslutning till riksdagens beslut. Vissa författningar där ändringarna är till fördel för enskilda hänvisas till budgetprocessen i riksdagen. I ett flertal författningar som är föranledda av

2023/24:KU10 2 R EGERINGSPROTOKOLLEN

speciella omständigheter, som det säkerhetspolitiska läget och pandemin, ansågs en kort tid mellan publicering och ikraftträdande vara nödvändig. I övrigt anförs bl.a. att vissa författningar behövde anpassas till olika EUrättsakter. När det gäller den författning (SFS 2022:22) som kungjordes den 18 januari 2022 med ikraftträdande dagen därpå och som innebar pålagor för enskilda anför Socialdepartementet att bestämmelserna i förordningen var föranledda av den ökade spridningen av sjukdomen covid-19. Bestämmelserna rörde deltagarbegränsningar vid allmänna sammankomster, offentliga tillställningar, mässor och platser för privata sammankomster. Till grund för bestämmelserna låg en hemställan av Folkhälsomyndigheten den 10 januari 2022. Dagen därpå remitterades ett förslag till förordning med möjlighet att lämna synpunkter den 13 januari 2022. Den 17 januari 2022 hölls ett extra regeringssammanträde där förordningen beslutades. Mot denna bakgrund ansåg departementet att den korta tiden mellan kungörelse och ikraftträdande bedömdes vara nödvändig för att skydda liv och hälsa. När det gäller övriga iakttagelser av formaliakaraktär konstaterar Utrikesdepartementet att det infördes nya rutiner för granskningen av regeringsärenden under 2022 och att de nya rutinerna ses över löpande.

Antalet avgjorda regeringsärenden

I promemorian från Statsrådsberedningen redovisas att det under 2022 avgjordes totalt 5 699 regeringsärenden vid regeringssammanträden (bilaga 2.2). Den största ärendegruppen var anställningsärenden, följt av regleringsbrev samt anslags- och bidragsärenden. Jämfört med 2021 ökade antalet regeringsärenden med 386 stycken. Den ärendegrupp som ökade mest i antal var överklaganden (+87) och den ärendegrupp som minskade mest i antal var regleringsbrev samt anslags- och bidragsärenden (–3).

Utskottets ställningstagande

Granskningen av regeringsprotokollen ger inte anledning till något uttalande av utskottet.

2023/24:KU10

3 Vissa förvaltningsärenden

Ärendet

Som ett led i konstitutionsutskottets granskning går utskottet varje år igenom någon eller några grupper av förvaltningsärenden. Årets granskning avser ärenden om utlämning för brott från Sverige. Det har gjorts en genomgång av de ärenden som har avgjorts den 1 januari– 30 juni under 2019, 2021 respektive 2023. Det är fråga om totalt 40 ärenden som handlagts inom Justitiedepartementet. Till grund för granskningen har även legat två promemorior som upprättats inom Justitiedepartementet, bilaga 3.1–2 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Regeringsformen

Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen utövas den offentliga makten under lagarna. I bestämmelsen slås fast principen om all maktutövnings lagbundenhet, legalitetsprincipen. Den gäller inte bara domstolar och förvaltningsmyndigheter utan även regering och riksdag (se Holmberg m.fl. Grundlagarna [Juno, version 3A, 2019-07-03], kommentar till 1 kap. 1 §). Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska enligt 1 kap. 9 § regeringsformen i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. I förarbetena har uttalats att bestämmelsen även gäller för regeringen, när den uppträder som högsta myndighet i förvaltningsorganisationen (prop. 1975/76:209 s. 138).

Förvaltningslagen

Förvaltningslagen (2017:900) innehåller bestämmelser om handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheter och handläggningen av förvaltningsärenden hos domstolar. Regeringen är inte en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening. Trots detta har det ansetts viktigt att regeringen i förvaltningsärenden följer de principer som förvaltningslagen ger uttryck för (se bl.a. Statsrådsberedningens promemoria Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen [SB PM 2012:2, rev. 2020 II] s. 42). Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. grunderna för god förvaltning: legalitet, objektivitet och proportionalitet (5 §), service (6 §), tillgänglighet (7 §) och samverkan (8 §). I lagen anges också vissa allmänna krav på handläggningen av ärenden. Således föreskrivs bl.a. att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (9 §). Vidare finns bestämmelser om dokumentation av beslut (31 §) och motivering av beslut (32 §). Sålunda ska enligt 32 § ett

2023/24:KU10 3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

Instruktion för Regeringskansliet

I förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet föreskrivs bl.a. följande. Det är som huvudregel departementschefen som ansvarar för beredningen av regeringsärenden i departementet (14 §). Regeringskansliet får begära in förklaringar, upplysningar och yttranden i regeringsärenden. I en arbetsordning eller i särskilda beslut ska det närmare bestämmas vem som får göra detta (16 §). Regeringskansliet får besluta att skriva av ett ärende i vilket en framställning till regeringen har återkallats (19 §). Ärenden som inte behöver avgöras av Regeringskansliets chef får avgöras av chefen för ett departement, av ett annat statsråd eller av en tjänsteman eller en grupp av tjänstemän i Regeringskansliet. Hur detta ska ske anges i en arbetsordning för myndigheten eller i särskilda beslut (30 § andra stycket). Chefen för ett departement ska föreskriva eller för särskilda fall besluta om indelningen av departementet i sakområden, chefstjänstemännens och huvudmännens uppgifter och fördelningen av arbetet mellan dem samt formerna i övrigt för verksamheten i departementet. Ärenden som inte behöver avgöras av departementschefen får avgöras av ett annat statsråd eller av en tjänsteman i Regeringskansliet. Hur detta ska ske anges i en arbetsordning för departementet eller i särskilda beslut (31 §). I fråga om varje beslut av Regeringskansliet ska det finnas ett protokoll eller någon annan handling som anger vad beslutet innehåller, när beslutet fattades och vem som fattade beslutet (51 §). Regeringskanslibeslutens form behandlas i avsnitt 3.3 i Statsrådsberedningens promemoria Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen [SB PM 2012:2, rev. 2020 II]. Där anges bl.a. att det finns tre huvudformer för beslut i regeringskansliärenden: adresserade beslut, beslut i protokollform och beslut som dokumenteras genom en anteckning på en handling i akten eller elektroniskt. Oavsett vilken form som används ska det alltid finnas en handling som anger vad beslutet innehåller, när beslutet fattades och vem som fattade beslutet. I avsnitt 3.3.3 anges att många enklare beslut kan dokumenteras genom en anteckning på en handling i akten. Sådana beslut kan också dokumenteras elektroniskt, exempelvis genom e-post. Vidare anges att det alltid ska framgå vem som har fattat beslutet.

3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

Föreskrifter om utlämning för brott

Allmänt om regelverket Utlämning handlar om samarbete mellan stater för att möjliggöra såväl lagföring som verkställighet av domar. Utlämning aktualiseras då en stat begär att en misstänkt, tilltalad eller dömd person som befinner sig utanför dess territorium ska överlämnas för att ställas inför domstol eller verkställa ett straff. År 1957 antogs den grundläggande konventionen på utlämningsområdet, den europeiska utlämningskonventionen av den 13 december 1957 (1957 års utlämningskonvention, SÖ 1959:65). Villkoren för och förfarandet vid utlämning från Sverige till en utomnordisk stat regleras i lagen (1957:668) om utlämning för brott, nedan utlämningslagen, som i allt väsentligt bygger på 1957 års utlämningskonvention. En regelrätt framställning om utlämning ska enligt lagen göras skriftligen och lämnas in till Justitiedepartementet. Enligt olika konventioner och protokoll som har utarbetats för det straffrättsliga samarbetet, ska tillträdande stater utse en centralmyndighet för att ta emot och sända framställningar. Centralmyndighetsfunktionen är för svenskt vidkommande sedan den 1 oktober 2000 placerad på Justitiedepartementet som en del av departementets enhet för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS). Tidigare låg centralmyndighetsfunktionen hos Utrikesdepartementet. Inom EU har utlämningsförfarandet som huvudregel ersatts av överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder genom lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, EAOL. Inom Norden har utlämningsförfarandet ersatts av överlämnande enligt en nordisk arresteringsorder genom lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder, NAOL. Sverige har, förutom 1957 års utlämningskonvention, tillträtt ett antal andra konventioner på utlämningsområdet, bl.a. Europarådets konvention om bekämpande av terrorism, m.m. (1977 års terrorismkonvention, SÖ 1977:12), 1988 års FN-konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (SÖ 1991:41) och 2000 års FN-konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (SÖ 2004:21). Vidare har Sverige ingått bilaterala avtal om utlämning med bl.a. Australien (SÖ 1974:3, 1985:64, 1989:49), Kanada (SÖ 2001:42) och USA (SÖ 1963:17, 1984:34). Avtal om utlämning har ingåtts även mellan EU och USA. EUavtalet innebär för svenskt vidkommande att olika frågeställningar om utlämning mellan Sverige och USA regleras såväl i bilateral överenskommelse som i EU-avtal. För samarbetet med internationella domstolar för brott mot internationell humanitär rätt gäller särskilda regler. I förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott finns bestämmelser om utlämning för brott till Sverige. Förordningen avser

2023/24:KU10 3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

alltså utlämning till Sverige av någon som är misstänkt eller tilltalad för brott här i riket. Utlämningslagen I utlämningslagen regleras villkoren för och förfarandet vid utlämning från Sverige till en utomnordisk stat utanför EU av någon som uppehåller sig här i riket och som i en annan stat är misstänkt, tilltalad eller dömd för där straffbelagd gärning. Av lagen framgår bl.a. följande. Förutsättningarna för utlämning regleras i 1–13 §§ utlämningslagen. Beslut om utlämning fattas av regeringen (1 §). Enligt bestämmelsen får den som i en annan stat är misstänkt, tilltalad eller dömd för där straffbelagd gärning och uppehåller sig här i riket utlämnas. Detta innebär att regeringen har en fri prövningsrätt. Regeringen är således inte skyldig att utlämna, även om samtliga lagens villkor för utlämning är uppfyllda. I lagen föreskrivs en rad hinder mot utlämning. Exempelvis får en svensk medborgare inte utlämnas (2 §). Utlämning får inte heller beviljas för politiska brott (6 §), vid risk för vissa förföljelser (7 §) eller om det skulle strida mot grundläggande humanitära krav (8 §). Vidare får utlämning inte beviljas om dom eller beslut om åtalsunderlåtelse för det aktuella brottet har meddelats i Sverige, och inte heller om brottet skulle ha varit preskriberat enligt svensk lag (10 §). I 11 § föreskrivs s.k. tillfälliga utlämningshinder vid pågående lagföring eller straffverkställighet i Sverige och i 5 § finns regler som begränsar möjligheterna till utlämning när det är fråga om militära brott. Det är den ansökande staten som måste visa att det finns skäl för utlämning i det specifika fallet. För utlämning krävs bl.a. dubbel straffbarhet och att brottet är av en viss svårhetsgrad (4 §). Resultatet av den ansökande statens brottsutredning, vanligtvis fällande dom eller häktningsbeslut, ska bifogas utlämningsframställningen. I 9 § uppställs också vissa krav på bevisning i skuldfrågan. Det formella förfarandet vid utlämning regleras i 14–22 §§ utlämningslagen. I 14 § föreskrivs att den stat som önskar få en person utlämnad ska lämna in en skriftlig framställning om utlämning till Justitiedepartementet och bifoga den utredning som ligger till grund för ansökan, såsom dom, häktningsbeslut eller annan utredning. Av framställningen ska även framgå personens nationalitet och hemvist, brottets beskaffenhet, tid och plats för brottet samt i den ansökande staten tillämpliga straffbestämmelser. Om möjligt ska också signalement lämnas. Det finns inte något krav på att utlämningsframställningen och de handlingar som åberopas till stöd för denna ska vara översatta till svenska. Enligt 15 § ska riksåklagaren, innan regeringen fattar beslut i anledning av framställningen, avge ett yttrande. Om den som begärs utlämnad inte har samtyckt till utlämning ska ärendet dessutom prövas av Högsta domstolen. Regeringen ska emellertid omedelbart avslå framställningen om det är

3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

uppenbart att den inte bör bifallas. Så kan vara fallet exempelvis om utlämningsbegäran avser en svensk medborgare. Till grund för sitt yttrande ska riksåklagaren verkställa den utredning som krävs enligt vad som gäller vid förundersökning i brottmål (16 §). Själva utredningen görs i enlighet med förundersökningsreglerna och genomförs i praktiken av den åklagarkammare inom vars distrikt den eftersökte befinner sig. Riksåklagaren kan alltså uppdra åt en allmän åklagarkammare att biträda med utredningsarbetet. Vanliga straffprocessuella tvångsmedel kan användas men i några avseenden gäller särskilda regler. Under utredningen ska åklagaren bl.a. undersöka om det finns några hinder mot utlämning enligt 1–10 §§ utlämningslagen eller Europakonventionen, fastställa den eftersöktes inställning till brottsmisstanken, besluta om tvångsmedel behövs eller inte, se till att offentlig försvarare förordnas, ta reda på om den eftersökte är föremål för förundersökning eller åtal eller har dömts till fängelse eller annat omhändertagande på anstalt i Sverige (dvs. kontrollera om tillfälligt hinder mot utlämning föreligger enligt 11 § utlämningslagen), undersöka om den eftersökte samtycker till utlämning, utreda den eftersöktes personliga omständigheter såsom vistelsetid i Sverige, sysselsättning, familjeoch bostadsförhållande samt vid behov kontakta Migrationsverket för att få information om förhållandena i den ansökande staten samt få besked i frågan om den eftersökte har ansökt om svenskt medborgarskap. När utredningen avslutats ska riksåklagaren överlämna ärendet tillsammans med sitt yttrande till Högsta domstolen eller – om den som begärs utlämnad har samtyckt till att utlämnas – till regeringen (17 §). Ska ärendet prövas av Högsta domstolen – dvs. om vederbörande inte har samtyckt till utlämning – ska domstolen enligt 18 § pröva huruvida det finns förutsättningar för utlämning enligt 1–10 §§ utlämningslagen. Härutöver har Högsta domstolen ansett att den bör pröva även frågan om utredningen i ärendet ger underlag för bedömningen att det finns lagliga hinder mot utlämning enligt bestämmelserna i Europakonventionen. Vid behov ska muntlig förhandling hållas. När Högsta domstolen har meddelat beslut lämnas ärendet till regeringen för avgörande (20 § första stycket). Om Högsta domstolen har funnit att det finns hinder mot utlämning får regeringen inte bifalla framställningen. Regeringen kan dock besluta att neka utlämning även om Högsta domstolen inte har motsatt sig en utlämning. Om regeringen beviljar utlämning ska den samtidigt bestämma inom vilken tid den ansökande staten ska hämta den som ska utlämnas. Tiden får inte utan synnerliga skäl överstiga en månad från det att den ansökande staten har fått del av beslutet (20 § andra stycket). Som regel ska alltså den som ska utlämnas hämtas i vart fall inom en månad från det att den ansökande staten fick del av beslutet. Beslut om utlämning verkställs av Polismyndigheten. Om den som ska utlämnas är på fri fot får personen, om det är nödvändigt för att utlämningen ska kunna genomföras, omhändertas och tas i förvar under längst 48 timmar (20 § tredje stycket).

2023/24:KU10 3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

I 23 § regleras användandet av tvångsmedel i avvaktan på en utlämningsframställning från främmande stat, dvs. i de fall då den som är aktuell för utlämning är internationellt efterlyst men den främmande staten ännu inte har gjort någon formell framställning om utlämning. Sålunda kan den som i en främmande stat är misstänkt, tilltalad eller dömd för brott som det går att utlämna för anhållas eller åläggas reseförbud eller anmälningsskyldighet i avvaktan på att den berörda staten lämnar in en formell begäran om utlämning till Justitiedepartementet. Ett sådant s.k. provisoriskt beslut om tvångsmedel fattas av åklagare som även kan förordna om beslag (23 § första stycket). I 23 § andra stycket regleras förfarandet sedan åklagaren fattat ett provisoriskt beslut enligt bestämmelsens första stycke. Av regleringen framgår i huvudsak följande. Beslutet ska utan uppskov anmälas hos tingsrätten som ska hålla förhandling och pröva om åtgärden ska bestå. Om rätten kommer fram till att det provisoriska beslutet om tvångsmedel ska bestå ska den genast underrätta ansvarigt statsråd, dvs. chefen för Justitiedepartementet, om detta. Regeringen kan upphäva åtgärden om det föreligger hinder mot utlämning eller om utlämning av annat skäl inte bör ske. Om åtgärden inte upphävs, ska den främmande staten underrättas om åtgärden och en viss tid anges inom vilken framställning om utlämning ska göras. Denna tid får inte vara längre än fyrtio dagar från den dag personen anhölls eller ålades reseförbud eller anmälningsskyldighet. Så snart framställningen om utlämning kommit in, ska Justitiedepartementet underrätta den myndighet som först meddelat beslut om tvångsmedlet. Underrättelse ska även lämnas om en framställning om utlämning inte inkommer inom utsatt tid, för vilket fall beslutet om tvångsmedel ska hävas. Tingsrättens beslut får inte överklagas. Den som anhållits eller meddelats reseförbud eller anmälningsskyldighet får dock för prövning av om åtgärden ska bestå begära ny förhandling inom tre veckor från det att beslut senast meddelats (23 § tredje stycket). Om den främmande staten lämnar in en framställning om utlämning till Justitiedepartementet inom utsatt tid, ska den anhållne begäras häktad senast på den åttonde dagen efter den då riksåklagaren fick del av framställningen. Görs inte någon häktningsframställan ska den anhållne omedelbart friges (23 § fjärde stycket). Syftet är alltså att det provisoriska anhållningsbeslutet ska ersättas med ett ordinärt häktningsbeslut. Om åklagaren inte lämnar in en häktningsframställning inom åttadagarsfristen ska den anhållne omedelbart friges. Skälet till att åttadagarsfristen räknas från det att utlämningsframställningen kommer in till riksåklagaren och inte från det att den kommer in till Justitiedepartementet är främst att inkomna handlingar kan behöva översättas till svenska innan de överlämnas till åklagaren för vidare handläggning (prop. 1975:35 s. 34 och 66). Den aktuella fristen berör inte fall då provisoriskt reseförbud eller provisorisk anmälningsskyldighet har meddelats.

3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

Tingsrättens beslut gäller tills vidare till dess ärendet har avgjorts eller, om utlämning beviljas, till dess att denna har verkställts. Även om utlämningsförfarandet kommit så långt att ärendet ligger hos Högsta domstolen för prövning av om utlämningen lagligen kan beviljas enligt 1– 10 §§ utlämningslagen, ska en fråga om tvångsmedel prövas av tingsrätten, om inte Högsta domstolen förordnar annat (18 § andra stycket utlämningslagen). Om Högsta domstolen anser att det föreligger hinder mot utlämning vid den prövning som domstolen ska göra enligt 18 § utlämningslagen upphör dock tvångsmedelsbeslutet genast att gälla. Ett beslut om tvångsmedel kan meddelas även efter det att beslut om att bevilja utlämning har fattats, t.ex. om den eftersökte varit på fri fot under utlämningsärendets handläggning och flyktfara uppstår efter att beslut om utlämning fattats, speciellt om verkställighet inte bedöms kunna ske inom den 48-timmarsfrist som den eftersökte kan hållas i förvar enligt 20 § tredje stycket utlämningslagen. Sedan framställning om utlämning gjorts får svenskt åtal inte väckas för det uppgivna brottet, om inte framställningen har avslagits (25 §).

Skriftliga frågor

Den 15 december 2021 besvarade dåvarande justitie- och inrikesminister en skriftlig fråga om utlämningsavtal (fr. 2021/22:503). Han anförde bl.a. följande: Enligt konventionen [1957 års europeiska utlämningskonvention] har Turkiet rätt att vägra utlämning av sina egna medborgare. Sverige utlämnar inte heller svenska medborgare till länder utanför Norden eller Europeiska unionen. Att stater kan välja att inte utlämna sina egna medborgare är inte något unikt, utan snarare det mest förekommande. Jag kan inte uttala mig om en pågående förundersökning. Men ett väl fungerande internationellt rättsligt samarbete är av stor vikt för att kunna lagföra personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet. Sverige har också en hög ambition om att förbättra samarbetet med andra länder i det avseendet. Den 11 augusti 2020 besvarade dåvarande inrikesminister en skriftlig fråga om återsändande av förrymda IS-terrorister (fr. 2019/20:1832). Han anförde bl.a. följande: I Sverige pågår just nu ett flertal förundersökningar som rör misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser begångna i samband med konflikterna i Syrien och Irak. I de fall misstänkta återvändare tar sig till Sverige står såväl polis som åklagare redo att agera, och individer som misstänks för brott kan komma att anhållas direkt vid hemkomst. Eftersom dessa brott, liksom vissa former av terroristbrott, inte är föremål för preskription kan förundersökning inledas oavsett när i tid det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Sverige kan under vissa förutsättningar utlämna en brottsmisstänkt person till en annan stat för lagföring. Det förutsätter dock att den staten kommer in med en ansökan om att personen ska utlämnas från Sverige. Svensk lag förbjuder utlämning av svenska medborgare till stater utanför EU och Norden.

2023/24:KU10 3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

Den 4 mars 2020 besvarade dåvarande inrikesminister en skriftlig fråga om tribunal för IS-krigare i syriska Kurdistan (fr. 2019/20:1002). Han anförde bl.a. följande:

Regeringens bestämda uppfattning är att personer som har begått brott under konflikterna i Syrien och Irak ska dömas för sina handlingar. Det är därför sedan länge en prioriterad fråga för Sverige att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott som begåtts inom ramen för de väpnade konflikterna i Syrien och Irak. Det initiativ som nu har tagits från den lokala administrationen i nordöstra Syrien om lagföring av personer som finns på plats är därför intressant och bör utforskas vidare. När det gäller frågan om att utlämna brottsmisstänkta personer från Sverige får en svensk medborgare inte utlämnas till en stat utanför EU och Norden. Vidare krävs enligt svensk rätt att en ansökan om utlämning görs av en annan stat. Eftersom den lokala administrationen i nordöstra Syrien inte är en stat finns inga förutsättningar för att utlämna brottsmisstänkta dit, vilket inte heller synes vara syftet med den lokala administrationen i nordöstra Syriens initiativ.

Den 8 februari 2017 besvarade dåvarande inrikesminister en skriftlig fråga om utlämningsavtalet med USA (fr. 2016/17:743). Han anförde bl.a. följande:

Sverige och USA har träffat ett bilateralt avtal om utlämning för brott (SÖ 1963:17, 1984:34). Även EU och USA har ingått ett avtal om utlämning som Sverige är bundet av. Inget av dessa avtal innebär dock en ovillkorad skyldighet för Sverige att utlämna en person till USA. Enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott är det regeringen som fattar beslut om huruvida utlämning ska ske. Innan regeringen fattar ett sådant beslut ska som regel såväl riksåklagaren som Högsta domstolen yttra sig. Om Högsta domstolen i sitt yttrande konstaterar att det finns hinder för utlämning, får inte utlämning ske. Konstaterar Högsta domstolen inte det, kan regeringen ändå vägra utlämning. En person får inte utlämnas om det är sannolikt att personen löper allvarlig risk att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i den andra staten, i enlighet med artikel 3 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som är svensk lag.

Betänkande av Utlämningsutredningen (SOU 2011:71)

I oktober 2009 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl.a. föreslå en reformerad utlämningslagstiftning (dir. 2009:88). Enligt kommittédirektiven skulle utredaren bl.a. se över utlämningslagen. Utredaren skulle dels göra en genomgripande genomgång av regelverket i sak, dels se över lagstiftningens tekniska och språkliga utformning samt lämna författningsförslag. Målsättningen var att utlämning från Sverige till andra länder för lagföring eller verkställighet skulle ske på ett sätt som var snabbt, rättssäkert och effektivt med beaktande av Sveriges folkrättsliga förpliktelser. Utredningen överlämnade sitt betänkande Utlämning (SOU 2011:71) till regeringen i oktober 2011. I avsnitt 7 i betänkandet redovisas vissa statistikuppgifter om utlämningsärenden baserat på information från bl.a. Högsta domstolen. Sålunda anges i sammanfattningen (avsnitt 7.4) bl.a. att

3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

– under perioden 2005–2009 uppgick antalet ärenden om utlämning från

Sverige till högst 20 per år

– under perioden 2004–2009 prövades i genomsnitt nio utlämningsärenden

per år materiellt i Högsta domstolen

– under perioden 2005–2009 fann Högsta domstolen att det förelåg hinder

mot utlämning, helt eller delvis, i 21 av totalt 43 prövade ärenden. I betänkandet lämnas bl.a. förslag till en ny utlämningslag som i allt väsentligt innebär att nuvarande förfarandemodell i utlämningsärenden ska ersättas med ett domstolsförfarande, grundat i huvudsak på en prövning i allmän domstol. Förslagen i betänkandet har inte lett till några lagstiftningsåtgärder.

Tidigare granskning

Konstitutionsutskottet går årligen igenom regeringens handläggning av olika förvaltningsärenden. Utskottet uppmärksammar därvid olika förvaltningsrättsliga aspekter av ärendehandläggningen såsom handläggningstid, rätten till partsinsyn, utredningsansvaret, beslutens motivering och kravet på kommunikation med part. Utskottet har bl.a. framhållit att det är viktigt att det i alla lägen eftersträvas en så enkel, snabb och kostnadseffektiv handläggnings- och beslutsprocess som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts och utan onödig tidsutdräkt i ärendet (se bl.a. bet. 2021/22:KU10 s. 22 f. och bet. 2022/23:KU10 s. 21 f.). Utskottet har också flera gånger tagit upp frågan om motivering av regeringens beslut och framhållit att motiveringar är särskilt viktiga för att en fast och enhetlig praxis ska kunna upprätthållas inom förvaltningen (se bet. 1990/91:KU30 s. 17 och bet. 1991/92:KU30 s. 24 med där gjorda hänvisningar samt bet. 1998/99:KU10 s. 63).

Iakttagelser vid genomgången

Initialt inhämtades upplysningar från Justitiedepartementet om ärendestatistiken i fråga om dels antalet avslutade ärenden om utlämning för brott från Sverige under respektive kalenderår 2019, 2020, 2021, 2022 och 2023 (den 1 januari–30 juni), dels sådana ärenden om utlämning för brott från Sverige som per den 30 juni 2023 var registrerade som pågående i departementets diarium. Enligt information från departementet uppgick antalet ärenden till sammanlagt 186, varav 120 var avslutade och 66 var pågående. Av de pågående ärendena angavs 28 vara pågående i diariet ”men där handläggningen är avslutad”. Utifrån den mottagna informationen gjordes ett urval inför genomgången. Genomgången har omfattat ärenden om utlämning för brott från Sverige som avgjordes mellan den 1 januari och 30 juni under 2019, 2021 respektive 2023. Totalt rör det sig om 40 ärenden som handlades inom Justitiedepartementet, Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (JU BIRS).

2023/24:KU10 3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

Genomgången av ärendena har avsett bl.a. vidtagna åtgärder och tidsåtgång i handläggnings- respektive beslutsprocessen, beslutens motivering och utformning samt andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. De iakttagelser som gjorts redovisas under särskilda rubriker nedan.

Allmänna iakttagelser om handläggnings- och beslutsprocessen

Ärenden om utlämning av personer till främmande stat inleds och hanteras hos Justitiedepartementet enligt i huvudsak två olika handläggnings- och beslutsprocesser. I det ena fallet inleds ärendet med att en främmande stat lämnar in en formell utlämningsframställning ställd till Justitiedepartementet (centralmyndigheten) om den person som begärs utlämnad (s.k. direktframställning). I det andra fallet inleds ärendet med att en internationellt efterlyst person har anhållits av en svensk domstol och beslutet om s.k. provisoriskt tvångsmedel anmäls till Justitiedepartementet för bedömning av om tvångsmedlet ska kvarstå. Av de genomgångna ärendena hade 15 inletts genom direktframställning och 25 genom beslut om provisoriskt tvångsmedel. Av de genomgångna ärendena hade regeringen fattat beslut i 29, medan 11 hade avgjorts av Regeringskansliet genom s.k. avskrivningsbeslut. Det är delvis olika regler som gäller för handläggnings- och beslutsprocessen beroende på om utlämningsärendet har initierats på grund av en direktframställning eller ett beslut om provisoriskt tvångsmedel. I det följande redovisas därför allmänna iakttagelser under två separata rubriker. Ärende inlett på grund av direktframställning från främmande stat Ärendehandläggningen i ett ärende som initieras hos Justitiedepartementet genom direktframställning inleds med att en skriftlig utlämningsframställning lämnas in av en behörig företrädare – exempelvis en centralmyndighet eller en ambassad – för den främmande staten. Regeringen ska omedelbart avslå framställningen om det är uppenbart att framställningen inte bör bifallas, t.ex. om den person som begärs utlämnad inte uppehåller sig i Sverige eller om personen i fråga är svensk medborgare. Den initiala bedömningen av om det finns något uppenbart hinder mot utlämning görs på grundval av dels tillgängliga uppgifter i utlämningsframställningen, dels de uppgifter som Justitiedepartementet inhämtar efter egna registersökningar eller kontakter med berörda myndigheter i Sverige. I flertalet av de genomgångna ärendena hade emellertid utlämningsframställningen och tillhörande handlingar lämnats till Justitiedepartementet på originalspråket, utan någon svensk eller engelsk översättning. För att kunna genomföra den initiala kontrollen av om det fanns något uppenbart hinder mot utlämning och om utlämningsframställningen innehöll de uppgifter som föreskrivs i utlämningslagen behövde departementet därför som första handläggningsåtgärd i flera ärenden låta översätta handlingarna hos en extern översättningsbyrå. I vissa ärenden rörde det sig om förhållandevis omfattande

3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

dokumentation och det förekom att översättningsarbetet tog flera veckor i anspråk. Vid ärendegenomgången noterades att regeringen fattade beslut om omedelbart avslag bl.a. i ett ärende där utlämning begärts av en person som inte uppehöll sig i riket (dnr JUBC2019/00315) och i två ärenden där utlämning begärts av en svensk medborgare (dnr JUBC2019/00372 och JUBC2022/00899). I merparten av de genomgångna ärendena som inletts på grund av en direktframställning fattades dock inte något beslut om omedelbart avslag. I stället fortsatte handläggningen med att Justitiedepartementet skickade en remiss till riksåklagaren för utredning. Sådan remiss skickades i anslutning till att en svensk version av utlämningsframställningen hade inkommit till Justitiedepartementet och det bedömts att det inte fanns något uppenbart hinder mot utlämning. Ärendegenomgången visade att riksåklagaren regelmässigt överlåter åt en åklagarkammare – företrädesvis Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO), f.d. Internationella åklagarkammaren – att genomföra utredningsarbetet. Vid ärendegenomgången kunde konstateras att riksåklagaren, eller den åklagare som verkställer utredningen, ibland begär kompletterande information av behörig myndighet i den främmande staten. Sådan begäran om komplettering från åklagaren hanteras normalt genom Justitiedepartementets försorg. Åklagaren skickar därvid sin begäran om komplettering till Justitiedepartementet som i sin tur vidarebefordrar begäran till den främmande staten. Kommunikation med främmande stat sker i regel på annat språk än svenska. Justitiedepartementet skickar därför normalt såväl eventuell begäran om komplettering som sedermera inkomna handlingar från främmande stat på översättning till en extern översättningsbyrå. Det förekommer även att viss kommunikation sker på engelska. Vid ärendegenomgången framgick att även detta översättningsarbete kan ta flera veckor i anspråk och att Justitiedepartementet kan behöva skicka påminnelser till översättningsbyrån om att översättningsuppdraget ska redovisas till departementet (dnr JUBC2018/00840). Av ärendegenomgången framgick härutöver att Justitiedepartementet i åtskilliga fall behöver skicka en eller flera påminnelser till den främmande staten innan den komplettering som efterfrågats faktiskt lämnas in till departementet. Främmande stats dröjsmål med att lämna in komplettering kan föranleda tidsutdräkt i ärendets handläggning (dnr JUBC2017/00339, JUBC2017/00377, JUBC2016/01116 och JUBC2018/00669). I genomgången noterades också ärenden i vilka den främmande staten inte hade lämnat in den efterfrågade kompletteringen till departementet (dnr JUBC2017/00483 och JUBC2017/00507), alternativt hade lämnat in kompletteringen efter utsatt tidsfrist (dnr JUBC2018/000228). Vidare framgick av ärendegenomgången att utredningstiden i utlämningsärendena varierar hos åklagaren. Utredningstiden hos åklagaren förefaller vara avhängigt av ett flertal olika faktorer, t.ex. ärendets art, omfattning och komplexitet, i vilken utsträckning utredningsmaterialet är

2023/24:KU10 3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

fullständigt och i vad mån samt när efterfrågad komplettering inkommer från den främmande staten. Som framgått ovan följer det av utlämningslagen att riksåklagaren efter avslutad utredning ska överlämna ett yttrande till antingen regeringen eller Högsta domstolen för prövning. Således ska riksåklagaren överlämna sitt yttrande till regeringen om den som begärs utlämnad har samtyckt till utlämning. Om den som begärs utlämnad däremot inte har samtyckt till utlämning ska riksåklagaren överlämna sitt yttrande till Högsta domstolen. Liksom när det gäller utredningstiden hos åklagaren har ärendegenomgången gett vid handen att handläggningstiden hos Högsta domstolen varierar i de olika ärendena och påverkas bl.a. av ärendets komplexitet, parternas processföring och huruvida det hålls muntlig förhandling i målet. Av utlämningslagen följer att ärendet ska avgöras av regeringen sedan riksåklagaren överlämnat sitt yttrande till regeringen eller, i förekommande fall, Högsta domstolen meddelat sitt beslut. Vid genomgången kunde konstateras att regeringen normalt fattade beslut i enlighet med riksåklagarens yttrande respektive Högsta domstolens avgörande. Av genomgången framgick vidare att Justitiedepartementet i samtliga ärenden ombesörjde en översättning av regeringsbeslutet till vederbörligt språk innan beslutet skickades till den främmande staten. Det framgick av ärendegenomgången att i de fall regeringen biföll en utlämningsframställning fastställde regeringen också tiden för avhämtning av den person som begärts utlämnad inom den i utlämningslagen angivna fristen (jfr 20 § andra stycket utlämningslagen). Vidare framgick att Justitiedepartementet i förekommande fall vidtog åtgärder för att verkställighet skulle kunna ske inom den utsatta fristen. Exempelvis skickade departementet påminnelser till främmande stat, samordnade kontakterna mellan berörda myndigheter och på andra sätt verkade för att underlätta verkställigheten. Av genomgången framgick även att trots departementets ansträngningar kunde verkställighet inte genomföras i ett ärende på grund av att främmande stat inte inom angiven tidsfrist ombesörjde avhämtning av den person som begärts utlämnad (dnr JUBC2016/00047). Vid ärendegenomgången noterades att i de ärenden där polisen verkställde en utlämning lämnade polisen in en verkställighetsrapport till Justitiedepartementet. Det vidtogs inte några handläggningsåtgärder hos departementet efter det att polisens verkställighetsrapport hade inkommit till departementet. Ärende inlett på grund av beslut om provisoriskt tvångsmedel I de ärenden som initieras hos Justitiedepartementet på grund av ett beslut om provisoriskt tvångsmedel gäller särskilda regler för handläggnings- och beslutsprocessen utöver det som redovisats under rubriken Ärende inlett på grund av direktframställning från främmande stat. För dessa ärenden föreskrivs bl.a. särskilda tidsfrister, utöver de som ovan nämnts i fråga om ärenden som inleds med en direktframställning från den

3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

främmande staten, som Justitiedepartementet behöver iaktta och bevaka i handläggnings- och beslutsprocessen (jfr 23 § utlämningslagen). Vid ärendegenomgången kunde noteras att handläggningen i dessa fall i regel inleds med att departementet underrättas om att en internationellt efterlyst person har gripits – exempelvis vid en gränskontroll eller i samband med en annan identitetskontroll hos polisen – och blivit provisoriskt anhållen i Sverige. Ett beslut om provisoriskt anhållande har därvid fattats av åklagare och fastställts av en tingsrätt. Ett anhållande kan också ersättas av mindre ingripande tvångsmedel som reseförbud och anmälningsskyldighet. I dessa ärenden hanteras alltså frågan om provisoriskt tvångsmedel av polis, åklagare och domstol innan ärendet kommer in till Justitiedepartementet. Den eftersökta personen har således i dessa fall blivit föremål för ett provisoriskt tvångsmedel utan att den främmande staten har lämnat in en formell utlämningsframställning till Justitiedepartementet. Ärendegenomgången visade att polis, åklagare och domstol normalt hanterar ärenden om provisoriska tvångsmedel med skyndsamhet. I de genomgångna ärendena hade beslut om användning av tvångsmedel fattats utan dröjsmål hos myndigheterna och tingsrätterna. Sålunda anmäldes åklagarens beslut om provisoriskt anhållande till berörd tingsrätt i anslutning till att beslutet om tvångsmedlet hade fattats och rätten höll förhandling inom en eller ett par dagar från det att den mottog åklagarens anmälan. I utlämningslagen anges inte någon särskild tidsfrist inom vilken tingsrätten, efter att åklagaren begärt den provisoriskt anhållne häktad, ska hålla häktningsförhandling. Ärendegenomgången ger dock vid handen att sådan förhandling i regel hålls utan dröjsmål. Vid genomgången noterades även att domstolsförhandling för omprövning av tvångsmedelsfrågan hade hållits i flera av de genomgångna ärendena. Ärendegenomgången ger underlag för bedömningen att lagstadgade tidsfrister och förfaranderegler i utlämningsärenden i vilka det beslutats om provisoriska tvångsmedel iakttas inom såväl Justitiedepartementet som hos polis, åklagare och domstolar. Tvångsmedlet hävs och en frihetsberövad person försätts på fri fot om förutsättningarna för tvångsmedlet inte längre är uppfyllda. Vid ärendegenomgången noterades också bl.a. sådana ärenden i vilka den som begärts utlämnad och var frihetsberövad hade försatts på fri fot med anledning av att en utlämningsframställning från den främmande staten inte hade inkommit eller hade inkommit efter utsatt tidsfrist (dnr JUBC2018/00695, JUBC2018/00228 och JUBC2023/00163). Ärendegenomgången visade också att Justitiedepartementet hanterar dessa ärenden med skyndsamhet. Exempelvis skickar departementet normalt en inkommen utlämningsframställning för expressöversättning till en extern översättningsbyrå i direkt anslutning till att framställningen kommer in till departementet. I ett ärende (dnr JUBC2017/00760) tog det emellertid två veckor innan utlämningsframställningen skickades till den externa översättningsbyrån. Vid genomgången noterades att tidsåtgången hos översättningsbyrån kunde variera från ett par dagar till flera veckor eller – i

2023/24:KU10 3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

något undantagsfall – månader. Följaktligen kunde en inte obetydlig tidsutdräkt noteras i ett par ärenden trots att departementet hade begärt en expressöversättning (t.ex. dnr JUBC2017/00377 och JUBC2019/00780). Sammantaget visar genomgången att samtliga lagstadgade tidsfrister i handläggnings- och beslutsprocessen bevakas och iakttas av såväl Justitiedepartementet som övriga berörda myndigheter och domstolar. Vid genomgången har det i huvudsak inte heller noterats några längre perioder av inaktivitet i Justitiedepartementets handläggning av dessa ärenden. Den tidsutdräkt som likväl har förekommit i vissa fall synes ha berott på i första hand otillräcklig eller ofullständig information från den främmande staten, dröjsmål hos den främmande staten när det har begärts komplettering i ärendet och längre tidsåtgång vid översättning av handlingar i ärendet.

Särskilda iakttagelser om handläggnings- respektive beslutsprocessen i vissa ärenden

Avskrivning av ärenden Som redovisats ovan förekommer det att utlämningsärenden skrivs av från vidare handläggning utan något regeringsbeslut, s.k. avskrivningsärenden. En sådan handläggnings- och beslutsprocess synes tillämpas när en främmande stat under pågående ärendehandläggning återkallar sin utlämningsframställning eller underlåter att lämna in begärd komplettering. I sådana fall framstår det alltså som tillräckligt att ärendet skrivs av från vidare handläggning genom beslut av behörig tjänsteman hos departementet. Vid ärendegenomgången noterades att endast i ett av de genomgångna avskrivningsärendena hade det upprättats ett särskilt departementsprotokoll med ett motiverat avskrivningsbeslut (JUBC2017/00339). Övriga avskrivningsärenden hade avslutats genom att en daterad stämpel ”Lagd till handlingarna” med en tjänstemans initialer, en s.k. ad acta-stämpel, hade påförts en handling i akten (dnr JUBC2018/00374, JUBC2018/00657, JUBC2017/00483, JUBC2018/00695, JUBC2019/00059, JUBC2018/00228, JUBC2021/00431, JUBC2020/01017, JUBC2021/00542 och JUBC2023/00163). I dessa ärenden fanns det alltså inte något motiverat avskrivningsbeslut. I flera av dessa avskrivningsärenden hade den person som begärts utlämnad varit föremål för tvångsmedel (dnr JUBC2018/00374, JUBC2017/00339, JUBC2018/00695, JUBC2018/00228, JUBC2020/01017, JUBC2021/00542 och JUBC2023/00163). Dröjsmål vid avslut av ärenden Ärendegenomgången visade att det i flera ärenden hade tagit flera månader och i ett par fall drygt nio månader från det att regeringens beslut tillställts den främmande staten eller, i förekommande fall, verkställighetsrapport inkommit till departementet och den faktiska ärendehandläggningen avslutats till dess att ärendet avslutats även i diariet (dnr JUBC2017/00760, JUBC2017/00005, JUBC2018/00668, JUBC2018/00253, JUBC2016/00047, JUBC2017/00845, JUBC2016/00497 och JUBC2017/00153).

3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

En längre tidsutdräkt vid avslut av ärenden noterades även i s.k. avskrivningsärenden, dvs. i ärenden i vilka det inte hade fattats något regeringsbeslut. Sålunda noterades vid genomgången att ärenden skrivits av från vidare handläggning flera månader, och i ett fall mer än ett år, efter det att den faktiska ärendehandläggningen hade avslutats hos departementet (dnr JUBC2017/00483, JUBC2016/01116 och JUBC2018/00695). Förkomna respektive makulerade handlingar I flera av de genomgångna ärendena fanns noteringar om att aktbilagor saknades respektive hade makulerats (JUBC2018/00374, JUBC2017/00339, JUBC2017/00005, JUBC2016/00497 och JUBC2017/00153).

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 5 oktober och den 9 november 2023 promemorior som har upprättats inom Justitiedepartementet (bilaga 3.1– 2). I frågorna och svaren berörs olika delar i handläggnings- och beslutsprocessen. För att underlätta överskådligheten redovisas svaren under särskilda rubriker nedan.

Avskrivning av ärenden

I anledning av utskottets iakttagelse att formerna för avskrivning av ärenden skiljer sig åt har anförts följande. Av 19 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet framgår att Regeringskansliet får besluta att skriva av ett ärende i vilket en framställning till regeringen har återkallats. Ett utlämningsärende skrivs av enligt den bestämmelsen om en framställning har återkallats av den ansökande staten. Detsamma gäller om den ansökande staten inte har hörts av trots upprepade påminnelser om kompletteringar inom ett visst datum med upplysning om att ärendet kommer att skrivas av om svar inte inkommer. I sådana fall anses den ansökande staten ha återkallat framställningen. Chefen för ett departement får, i enlighet med 3 § 2 Regeringskansliets föreskrifter (RKF 2023:10) med arbetsordning för Regeringskansliet, på Regeringskansliets vägnar besluta att skriva av ett ärende där framställningen har återkallats och, enligt 13 §, överlåta sin beslutanderätt till en tjänsteman. Av 3 kap. 2 § 6 och 5 § samt 4 kap. 3 § Regeringskansliets föreskrifter om arbetsordning för Justitiedepartementet (RKF 2023:16) framgår att en enhetschef, särskild huvudman respektive gruppchef för centralmyndigheten får skriva av ärenden i enlighet med nyssnämnda förordningsbestämmelse. På Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete är det vanligen gruppchefen för centralmyndigheten som gör bedömningen att avskrivning utan regeringsbeslut ska ske och som beslutar om avskrivning samt formen för det. Utlämningsärenden som återkallas ska i fortsättningen avslutas genom ett beslut att skriva av ärendet. Enheten kommer att se över rutinerna för att

2023/24:KU10 3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

säkerställa att återkallade ärenden avslutas på ett enhetligt sätt, dvs. genom ett avskrivningsbeslut.

Dröjsmål vid avslut av ärenden

I anledning av utskottets iakttagelse om tidsutdräkt vid avslut av vissa ärenden har anförts följande. Ett utlämningsärende avslutas vanligen genom ett regeringsbeslut, ett avskrivningsbeslut eller genom ett beslut att lägga ärendet till handlingarna. Ett exempel på när ett ärende avslutas genom att det läggs till handlingarna är när man efter ett regeringsbeslut inväntar en verkställighetsrapport. När ett beslut om att avsluta ärendet har fattats ska det även avslutas i diariet av enhetens kansli. I flertalet av de ärenden som är pågående i diariet men där uppgift lämnats om att handläggningen är avslutad kvarstår inte någon annan åtgärd än att fatta beslut om att lägga ärendet till handlingarna för att sedan avslutas i diariet. I några fall handlar det om ärenden som ska avslutas genom avskrivningsbeslut, eftersom de får anses ha återkallats, och sedan avslutas i diariet. I något enstaka fall har ärendet avslutats genom beslut om avskrivning och väntar på att avslutas i diariet. Det krävs vanligen en tids avvaktan på att inget ytterligare tillförs ärendet innan det kan avslutas. Arbetet med att avsluta ärenden innefattar dessutom en genomgång av akten. Även rutinerna för avslut av ärenden kommer att ses över.

Förkomna respektive makulerade handlingar

I anledning av utskottets iakttagelse om förkomna respektive makulerade handlingar i vissa ärenden har anförts följande. Av Regeringskansliets arkiv- och registreringsrutiner följer att det ska göras en tjänsteanteckning för det fall en diarieförd handling i ett ärende inte kunnat påträffas. Av denna ska även framgå vilka försök som gjorts för att återfinna handlingen. En sådan tjänsteanteckning ska undertecknas av ansvarig huvudman. En tjänsteanteckning om förkommen handling diarieförs inte utan förvaras i akten på det ställe där den förkomna handlingen skulle ha legat. Enligt nämnda rutiner kan registrator makulera handlingar som är dubbelregistrerade eller uppenbart felförda, under förutsättning att felet upptäcks i närtid från det att handlingen blivit dubbelregistrerad eller felförd. Om detta upptäcks först efter lång tid ska ärendet i stället avslutas på sedvanligt sätt, vid behov med en tjänsteanteckning om den felaktiga diarieföringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottets granskning av förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen och besluten i ärenden om utlämning för brott från Sverige har föranlett vissa iakttagelser som ger anledning till följande uttalanden.

3 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

Utlämningsärenden av nu aktuell art innehåller inte sällan inslag av ingripande tvångsåtgärder mot enskilda, såsom beslut om frihetsberövanden. Ärendenas karaktär ger därmed i sig skäl för en noggrann och rättssäker hantering. Ett inslag i ärendehandläggningen bör därför inbegripa att vara uppmärksam på eventuell förekomst av omotiverade variationer när det gäller formerna för avskrivning och avslut av ärenden. Det bör även säkerställas att liknande ärenden alltigenom hanteras på ett enhetligt sätt, också för att underlätta uppföljning eller kontroll av ärendehandläggningen. Följaktligen noterar utskottet med tillfredsställelse att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner för såväl avskrivning som avslut av utlämningsärenden. I anledning av iakttagelsen om tidsutdräkt vid avslut av vissa ärenden i diariet framhåller utskottet betydelsen av att uppgifter i diariet hålls uppdaterade. Utskottet finner även skäl att understryka vikten av att förkomna respektive makulerade handlingar hanteras enligt gällande rutiner. Tillförlitlig information i ärendehanteringen är en förutsättning dels för departementets uppföljning av handläggningen, dels för att hålla god offentlighetsstruktur.

2023/24:KU10

4 Svarstider på interpellationer och skriftliga frågor

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten 2023 granskat svarstiderna för interpellationer och skriftliga frågor. Syftet med granskningen har varit att skapa en överblick över hur andelen fördröjda svar har utvecklats över tid. Till grund för granskningen ligger statistik framtagen inom riksdagens kammarkansli och en promemoria som upprättats inom Statsrådsberedningen bilaga 4.1–3 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Riksdagsledamöter får enligt 13 kap. 5 § regeringsformen (RF) framställa interpellationer och frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets tjänsteutövning. Närmare bestämmelser finns i riksdagsordningen (RO). Svarstiderna är olika för interpellationer och skriftliga frågor. En interpellation ska besvaras i ett anförande av ett statsråd inom två veckor från det att den har överlämnats till statsrådet (8 kap. 4 § RO). Om planeringen av kammarens arbete medför att interpellationer inte kan besvaras en viss vecka, förlängs svarstiden till dess att planeringen medger att svar lämnas. Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i första stycket eller om ett svar inte kommer att lämnas, ska statsrådet meddela kammaren skälen för detta. Meddelandet får inte följas av överläggning. En interpellation faller om den inte har besvarats under den valperiod då den väcktes. Enligt tilläggsbestämmelse 8.4.1 i RO bestämmer talmannen efter samråd med statsrådet vid vilket sammanträde svaret ska lämnas. Om statsrådet kan besvara interpellationen inom tidsfristen sker inte något samråd med interpellanten utan han eller hon underrättas om när debatten ska hållas. En interpellant som är förhindrad att ta emot interpellationssvaret kan antingen återkalla interpellationen eller begära att en annan riksdagsledamot tar emot svaret. I annat fall får statsrådet lämna svaret i kammaren utan debatt. Om statsrådets svar blir försenat har interpellanten rätt att neka högst tre förslag till debattider från statsrådet. Går det inte att hitta en tid som passar får statsrådet lämna svaret i kammaren utan debatt med interpellanten. Alternativt kan interpellanten återkalla interpellationen eller begära att en annan riksdagsledamot tar emot svaret. För fördröjda svar gäller således att längden på fördröjningen kan bero både på ledamoten och på statsrådet. Sedan riksmötet 2015/16 tillämpas en ordning med schemalagda interpellationssvar. Detta innebär att det säkerställs att tillfällen för interpellationssvar i kammaren – vanligen tisdagar och fredagar, samt ibland

4 S VARSTIDER PÅ INTERPELLATIONER OCH SKRIFTLIGA FRÅGOR 2023/24:KU10

torsdagar – bokas i statsrådens kalendrar för eventuella interpellationsdebatter. Samtliga statsråd utom statsministern omfattas. För skriftliga frågor framgår av bestämmelserna 8 kap. 7 § och tilläggsbestämmelse 8.7.1 i RO bl.a. att en fråga som ges in senast en torsdag kl. 10.00 besvaras senast kl. 12.00 följande onsdag. Om riksdagsarbetet kräver det får talmannen efter samråd med gruppledarna besluta att svar i stället ska lämnas inom 14 dagar efter att frågan framställdes. Om ett svar inte lämnas inom den tid som anges i tilläggsbestämmelsen, ska statsrådet meddela Riksdagsförvaltningen när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras. Den gällande regleringen trädde i kraft 2014. Svarstiden för skriftliga frågor förlängdes då med ett dygn. Statsrådsberedningens promemoria Interpellationer, skriftliga frågor och information till riksdagen (SB PM 2020:2) innehåller riktlinjer för besvarandet av interpellationer och frågor. I promemorian anges bl.a. att arbetsanhopning, utlandsresa och sjukdom kan utgöra skäl för att ett svar fördröjs.

Utvärdering av frågeinstituten som kontrollinstrument

På uppdrag av konstitutionsutskottet genomfördes 2011 en utvärdering av frågeinstituten som kontrollinstrument. Rapporten Frågeinstituten som kontrollinstrument (2011/12:RFR6) överlämnades till utskottet i februari 2012. Av rapporten framgår bl.a. att Regeringskansliets tjänstemän upplevde den då gällande tidsramen för besvarande av skriftliga frågor som knappt tilltagen. Utredaren föreslog därför att svarstiden skulle förlängas med en dag antingen i början eller i slutet. När det gäller de försenade interpellationssvaren konstateras i rapporten att det enligt Regeringskansliets tjänstemän som regel inte är några problem med att iaktta tidsfristerna. Problemet är istället i allmänhet att statsrådens kalendrar till stora delar redan är uppbokade genom resor och andra engagemang som är svåra att ändra på. En förlängning av svarstiden för interpellationer skulle enligt utredaren sannolikt inte lösa problemet. Tvärtom skulle det sammantaget kunna medföra att den genomsnittliga svarstiden blev längre och att svaren i större utsträckning är inaktuella när de lämnas. Utredaren föreslog därför en modell där statsråden reserverar tid i sina kalendrar för att besvara interpellationer under de veckor kammaren sammanträder under ett kommande riksmöte. Konstitutionsutskottet behandlade rapporten i betänkande 2012/13:KU4. I likhet med utredaren ansåg utskottet att den gällande regleringen, som innebär att en interpellation ska besvaras inom två veckor, är en rimlig avvägning mellan behovet av tid för att förbereda svaret och intresset av att snabbt få svar på en aktuell fråga. Tidsramen borde därför enligt utskottet inte utökas. Detta innebar enligt utskottet att Regeringskansliet måste ta ett större ansvar för att statsråden ska kunna planera sin tid för att kunna svara på interpellationer. Utskottet ansåg även att tidsramen för att besvara skriftliga frågor borde utökas enligt utredarens förslag.

2023/24:KU10 4 S VARSTIDER PÅ INTERPELLATIONER OCH SKRIFTLIGA FRÅGOR

Riksdagsstyrelsen anförde i framställningen Översyn av riksdagsordningen (framst. 2013/14:RS3 s. 133 f.), med anledning av vad utskottet uttalat, att riksdagens kammarkansli arbetar kontinuerligt och med betydande ansträngningar för att interpellationer ska besvaras i tid och för att förseningar i förekommande fall ska bli så korta som möjligt. Förseningar följs upp kontinuerligt och redovisas för talmannen och gruppledarna. Längre och upprepade förseningar rapporteras också till talmannen. Dessutom understryker kammarkansliet också vid kontakter med Regeringskansliet vikten av att interpellationer och frågor besvaras i tid, exempelvis vid det samråd som regelbundet hålls med Statsrådsberedningen. Riksdagsstyrelsen anförde även att kammarkansliet kommer att fortsätta detta arbete. När det gällde förlängningen av tidsfristen för svar på skriftliga frågor delade riksdagsstyrelsen utredarens uppfattning och förordade därför att tidsfristen för svar på skriftliga frågor skulle förlängas med ett dygn.

Tidigare granskning

Utskottet har i tidigare granskningar konstaterat att frågeinstituten (interpellationer samt skriftliga och muntliga frågor) är en del av riksdagens kontrollmakt, och att dessa institut inom det parlamentariska systemet fyller en viktig funktion genom de möjligheter de ger riksdagen till information, debatt och kontroll av regeringen. Vikten av att dessa institut fungerar tillfredsställande är mot denna bakgrund enligt utskottet uppenbar (se bl.a. bet. 2009/10:KU10 s. 148 f., bet. 2011/12:KU20 s. 36 f., bet. 2014/15:KU20 s. 42 f. och bet. 2021/22:20 s. 248 f.). En avgörande förutsättning för att frågeinstituten ska ha den verkan och funktion som förutsätts i regeringsformen och riksdagsordningen är enligt utskottet att statsråden respekterar gällande reglering och praxis. I detta avseende är det av särskild vikt att statsråden endast i undantagsfall och om det finns synnerliga skäl underlåter att besvara en interpellation eller fråga, att fördröjda svar så långt som möjligt undviks och att det statsråd vars tjänsteutövning en interpellation eller fråga angår också är det statsråd som besvarar interpellationen eller frågan. Utskottet har under lång tid konstaterat att svarstiden för interpellationer, trots upprepade påpekanden från utskottet genom åren, åsidosatts i en mycket stor del av fallen (se bl.a. bet. 2001/02:KU10 s. 30 f., bet. 2010/11:KU20 s. 61 f. och bet. 2014/15:KU10 s. 73 f.). I utskottets granskning våren 2011 uppgav Regeringskansliet som svar på utskottets frågor att konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden analyserades och diskuterades i expeditions- och rättschefskretsen samt bland statssekreterarna (bet. 2010/11:KU20 s. 61 f.). Att vissa förseningar trots detta riskerade att uppstå kunde enligt Regeringskansliet bl.a. bero på olika åtaganden, tjänsteresor eller andra tidigare inbokade engagemang. Hösten 2014 genomförde utskottet en granskning av försenade interpellationssvar (bet. 2014/15:KU10 s. 73 f.) Utskottet konstaterade då att svarstiderna, trots upprepade påpekanden från utskottet, hade blivit längre

4 S VARSTIDER PÅ INTERPELLATIONER OCH SKRIFTLIGA FRÅGOR 2023/24:KU10

jämfört med föregående år. Utskottet såg kritiskt på den negativa utvecklingen och ansåg att andelen försenade interpellationssvar var anmärkningsvärt stor (57 procent under riksmötet 2013/14). Samtidigt välkomnade utskottet att Statsrådsberedningen var positiv till att under en försöksperiod tillämpa en ordning med schemaläggning av interpellationssvar i syfte att minska andelen försenade interpellationssvar. Denna försöksverksamhet inleddes under riksmötet 2015/16 och har sedan permanentats (jfr ovan). Våren 2021 granskade utskottet (bet. 2020/21:KU20 s. 18 f.) den dåvarande justitie- och migrationsministerns hantering av instrumentet skriftliga frågor. Utskottet hade inget att invända mot de skäl för fördröjda svar som anges i Statsrådsberedningens promemoria med riktlinjer för besvarandet av bl.a. skriftliga frågor. I de då aktuella fallen hade dock andra förklaringar lämnats till fördröjningen. En fördröjning av svaren på skriftliga frågor på runt tre månader var enligt utskottet inte acceptabel. Justitie- och migrationsministerns sätt att hantera de svar på skriftliga frågor som uppmärksammades i granskningen hade enligt utskottet därmed inte levt upp till vad som förutsätts för att frågeinstituten ska fungera som instrument för parlamentarisk kontroll.

Statistik framtagen av riksdagens kammarkansli

Interpellationer

I tabell 4.1 sammanfattas utvecklingen av de fördröjda interpellationssvaren under perioden 2014/15–2022/23. Av tabellen framgår att antalet interpellationer varierar stort mellan olika riksmöten och valperioder. Denna variation kan ha flera orsaker. Riksmötet 2018/19 inkom exempelvis ett litet antal interpellationer, då regeringen under första halvan av riksmötet var en övergångsregering och inga interpellationer inkom eller besvarades under den tiden. Riksmötet 2019/20 påverkades av coronavirusets utbrott våren 2020, då många interpellationer återtogs och få nya inkom. I februari 2022 släpptes alla restriktioner kopplade till coronapandemin, varefter det enligt kammarkansliet inte var lika vanligt förekommande att interpellationer återtogs eller fördröjdes på grund av förkylningssymptom.

2023/24:KU10 4 S VARSTIDER PÅ INTERPELLATIONER OCH SKRIFTLIGA FRÅGOR

Tabell 4.1 Fördröjda interpellationssvar 2014/15–2022/23

Riksmöte Antal Antal Andel Antal Andel besvarade fördröjda fördröjda fördröjda > fördröjda >

14 dagar 14 dagar

Källa: Kammarkansliets statistik över interpellationer. Riksmötet 2014/15, det första riksmötet under den kartlagda perioden, skiljer ut sig på så sätt att de nuvarande rutinerna för schemaläggning av interpellationssvar ännu inte hade införts. Detta riksmöte har också den högsta andelen fördröjda svar i tabell 4.1 (54 procent), vilket tyder på att 1 schemaläggningen har bidragit till att minska denna andel. Efter riksmötet 2015/16, som uppvisar den lägsta fördröjningsgraden i sammanställningen (38 procent), finns det dock ingen tydlig trend att andelen fördröjda svar minskar eller ökar; snarare ligger den stadigt kring drygt 40 procent av interpellationerna. Andelen svar som är fördröjda mer än två veckor har, med några undantag, legat relativt stabilt kring 20 procent. De vanligast förekommande anmälda orsakerna till fördröjda svar är statsrådens resor och andra redan inbokade aktiviteter. Fördröjningsgraden skiljer sig kraftigt åt mellan statsråd. Bland de tio statsråd som besvarade flest interpellationer under riksmötet 2022/23 varierar den exempelvis mellan 7 och 82 procent. Vissa statsråd har besvarat samtliga interpellationer i tid. Statistik för interpellationssvar på individnivå för samtliga statsråd under perioden 2014/15–2022/23 finns i bilaga 4.1.

Skriftliga frågor

I tabell 4.2 sammanfattas utvecklingen av fördröjda svar på skriftliga frågor under perioden 2014/15–2022/23. Liksom när det gäller interpellationer är det stor variation i antalet besvarade skriftliga frågor mellan riksmöten. Under riksmötet 2020/21 besvarades 3 550 skriftliga frågor, vilket var fler än vid något tidigare riksmöte sedan statistik började föras (1992/93). Kammarkansliet bedömer att coronapandemin sannolikt är en bidragande orsak till det höga antalet skriftliga frågor under riksmötet 2020/21.

1 Den genomsnittliga fördröjningsgraden för valperioden 2010–2014 var 50 procent, vilket framgår av tidigare granskning (bet. 2014/15:KU10 s. 79).

4 S VARSTIDER PÅ INTERPELLATIONER OCH SKRIFTLIGA FRÅGOR 2023/24:KU10

För de skriftliga frågorna finns det en nedåtgående trend när det gäller andelen fördröjda svar. Under valperioden 2014–2018 besvarades i genomsnitt 19 procent av de skriftliga frågorna för sent. Under valperioden 2018– 2022 var motsvarande siffra 11 procent. För individuella riksmöten har andelen fördröjda svar på skriftliga frågor minskat sedan riksmötet 2019/20. Under riksmötet 2022/23 besvarades 5 procent av de skriftliga frågorna för sent, vilket är lägre än för något annat riksmöte som omfattas av granskningen. När det gäller skillnader i fördröjningsgrad mellan statsråd är dessa mindre för skriftliga frågor än för interpellationer. För de tio statsråd som besvarade flest skriftliga frågor under riksmötet 2022/23 varierar fördröjningsgraden mellan 1 och 11 procent. Statistik för skriftliga frågesvar på individnivå för samtliga statsråd under perioden 2014/15–2022/23 finns i bilaga 4.2.

Tabell 4.2 Fördröjda svar på skriftliga frågor 2014/15–2022/23

Riksmöte Antal Antal Andel Antal Andel besvarade fördröjda fördröjda fördröjda > fördröjda >

14 dagar 14 dagar

Källa: Kammarkansliets statistik över skriftliga frågor.

Promemoria från Regeringskansliet

Genom en skrivelse till Regeringskansliet har utskottet begärt svar på vissa frågor. Utskottet fick den 12 oktober 2023 en svarspromemoria som upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 4.3). I promemorian redogörs för de åtgärder som vidtagits, efter införandet av schemaläggning av interpellationssvar under riksmötet 2015/16, för att undvika fördröjda interpellationssvar. I juni 2020 publicerade Regeringskansliet, efter samråd med riksdagens centralkansli, promemorian Interpellationer, skriftliga frågor och information till riksdagen (SB PM 2020:2). Promemorian innehåller bl.a. riktlinjer för hur interpellationssvar ska utformas och översändas till riksdagen samt en redogörelse för gällande tidsfrister för besvarande av interpellationer. I promemorian anges att departementen behöver hålla noggrann kontroll över tidsfristerna och att skäl för fördröjning exempelvis kan vara arbetsanhopning eller utlandsresa.

2023/24:KU10 4 S VARSTIDER PÅ INTERPELLATIONER OCH SKRIFTLIGA FRÅGOR

Riksdagsförvaltningens rapporter med statistik över interpellationer under ett riksmöte innehåller bl.a. uppgifter om andelen besvarade och fördröjda interpellationer per statsråd. Statistiken föredras i regel vid möten med dels departementens expeditionschefer, dels de samordnande statssekreterarna. Vid dessa möten uppmärksammas vilka statsråd som har störst andel fördröjda interpellationssvar. Sedan några år tillbaka behandlas statistiken för respektive statsråd även vid de enskilda årliga uppföljningsdialogerna som Statsrådsberedningen har med departementen. I de fall ett statsråd har en stor andel fördröjda interpellationssvar ställs frågor om hur departementet arbetar för att fler interpellationer ska besvaras i tid.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare konstaterat är frågeinstituten en del av riksdagens grundläggande kontrollmakt. Instituten fyller en viktig funktion inom det parlamentariska systemet genom de möjligheter de ger till information, debatt och kontroll av regeringens arbete. Vikten av att frågeinstituten fungerar tillfredsställande är mot denna bakgrund uppenbar. En avgörande förutsättning för att frågeinstituten ska ha den verkan och funktion som förutsätts i regeringsformen och riksdagsordningen är att statsråden respekterar gällande reglering och praxis. Det är av särskild vikt att fördröjda svar i möjligaste mån undviks. Utskottet har vid ett flertal tidigare granskningar konstaterat att svarstiden för interpellationer, trots upprepade påpekanden från utskottet genom åren, åsidosatts i en mycket stor del av fallen. När det gäller den aktuella granskningen konstaterar utskottet att det sedan riksmötet 2015/16 tillämpas en ordning med schemalagda interpellationssvar där det säkerställs att tid bokas i statsrådens kalendrar för eventuella interpellationsdebatter. Granskningen visar dock att även om denna åtgärd tycks ha haft en positiv effekt på andelen försenade interpellationssvar är denna andel fortfarande anmärkningsvärt stor. Utskottet noterar att det inom Regeringskansliet pågår ett löpande arbete för att motverka fördröjda interpellationssvar. Utskottet förutsätter att detta arbete fortsätter med målsättningen att samtliga interpellationer ska besvaras inom den tid som anges i riksdagsordningen. När det gäller de skriftliga frågorna konstaterar utskottet att andelen fördröjda svar har minskat på senare år. Utskottet ser positivt på denna utveckling.

2023/24:KU10

5 Förordningar om statligt stöd

Ärendet

Utskottet har granskat förordningar om statligt stöd som uttryckligen ställer upp tillgången på medel som villkor för den enskildes eller t.ex. kommuners eller regioners rätt till olika former av statligt stöd. Syftet med granskningen har varit att se om det finns sådana förordningar som är gällande trots att det inte anvisas medel för det stöd som avses i förordningen. En bakgrund till granskningen är att utskottet våren 2023 granskade avvecklingen av investeringsstödet för hyres- och studentbostäder (bet. 2022/23:KU20 s. 59 f.). En iakttagelse som utskottet gjorde var att den förordning som var aktuell i ärendet inte hade ändrats trots att investeringsstödet var avskaffat. Utskottet anförde att det avsåg att framöver inom ramen för en mer övergripande granskning se över hanteringen av denna typ av förordningar. Till grund för granskningen har legat en genomgång av förordningar beslutade under perioden 2009–2022 och promemorior från Regeringskansliet, bilaga 5.1–2.

Utredning i ärendet

Finansmakten

Av 1 kap. 4 § andra stycket regeringsformen framgår att det är riksdagen som bestämmer hur statens medel ska användas. I 9 kap. 3 § första stycket regeringsformen anges att riksdagen beslutar om budgeten för det följande budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar då om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål. Riksdagens budgetbeslut innebär inte någon absolut skyldighet för regeringen att ta givna anslag i anspråk. I 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) anges att regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Dessutom gäller enligt 3 kap. 11 § budgetlagen att regeringen, när den tilldelar en myndighet ett anslag, får besluta om begränsningar i villkoren för utnyttjandet av anslaget. Av 1 kap. 6 § regeringsformen framgår att regeringen styr riket. Detta innebär att regeringen genomför den verksamhet som riksdagen beslutat om och att regeringen i propositioner lämnar förslag till riksdagen. I 9 kap. 8 § första stycket regeringsformen anges att regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning.

2023/24:KU10 5 F ÖRORDNINGAR OM STATLIGT STÖD

Av bestämmelserna följer att riksdagen inte direkt kan ställa medel till förfogande för en myndighet som lyder under regeringen. Myndigheterna behöver därför beslut av regeringen för att få anslag utbetalda. Detta sker vanligen genom regleringsbrev.

Regleringsbrev

Regeringsformen innebär inte att alla beslut som riksdagen fattar ska benämnas lagar. När det gäller beslut om anslag godkänner riksdagen regeringens förslag eller anvisar medel för angivna ändamål. Ett anslagsbeslut är principiellt bara en fullmakt för regeringen. Besluten ska inte kungöras för allmänheten eller officiellt bringas till myndigheternas kännedom för efterrättelse. De har sin betydelse bl.a. som underlag för regeringens regleringsbrev till myndigheterna. Genom regleringsbreven ställer regeringen de medel som riksdagen har anvisat i budgetbeslutet till de berörda myndigheternas förfogande. I regleringsbrevet ställer regeringen krav på vad myndigheten ska utföra under året och anger de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Innehållet i ett regleringsbrev ska ligga inom ramen för de beslut riksdagen har fattat. Hösten 1999 granskade utskottet en del av regeringens regleringsbrev för budgetåret 1998 för att undersöka om det förekom villkor och bemyndiganden som hellre borde ges i förordning (bet. 1998/99:KU10 s. 45 f.). Utskottet noterade att det i regleringsbreven förekom att medel ställdes till förfogande som stöd till verksamheter som bedrevs av en mer obestämd krets enskilda – organisationer eller andra – eller annars avsågs att användas av sådana enskilda för vissa ändamål. Det kunde antas att stödet lämnades först efter någon form av ansökning eller förslag från mottagaren och att det fanns vissa kriterier för urvalet av dem som skulle få stödet. Regler i sådana avseenden kunde vara av stor betydelse för åtminstone begränsade delar av allmänheten och borde därför i princip ges genom författning. Utskottet framhöll vikten av att sådana föreskrifter som mer direkt hade betydelse för allmänheten regleras i författning i så stor utsträckning som möjligt, liksom föreskrifter som upprepas år för år och inte nödvändigtvis bör höra samman med anslagsregleringen. Numera (sedan 2011) gäller att regeringens föreskrifter endast kan vara i form av förordningar (8 kap. 1 § regeringsformen). Föreskrifter i regleringsbrev är således inte längre förenliga med regeringsformen.

Olika föreskrifter

Det finns författningar som tydligt ger enskilda rättigheter. I en artikel anförs att sådana författningar rimligtvis går före bestämmelser i regleringsbrev; även om t.ex. Försäkringskassans regleringsbrev anvisar otillräckliga anslag ska inte enskilda personer få stå utan sjukpenning (Vilhelm Persson, Regleringsbrev ur rättslig synvinkel, Förvaltningsrättslig tidskrift, 2011:4,

5 F ÖRORDNINGAR OM STATLIGT STÖD 2023/24:KU10

s. 663 f.). Vidare anförs i artikeln att det finns författningar som uttryckligen ställer upp tillgången till pengar som villkor för enskildas rätt till prestationer. I sådana fall blir anslagen i regleringsbreven avgörande för möjligheten att få del av bidragen.

Iakttagelser vid granskningen

Under granskningen söktes på riksdagens webbplats efter gällande förordningar beslutade respektive år och med sökordet ”medel”. Därefter söktes på Ekonomistyrningsverkets webbplats för att ta reda på om respektive förordning fanns nämnd i regleringsbrev för 2023. Granskningen omfattade 190 olika förordningar. För ca 60 av dessa hittades inga uppgifter i regleringsbreven för 2023 om att medel anvisats för de stöd som kunde ges med stöd av förordningarna. I granskningen noterades även att det i några fall i regleringsbrev har anvisats medel för stöd som varit reglerat i förordningar som upphävts.

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 5 oktober 2023 nio promemorior från Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet, Socialdepartementet, Finansdepartementet, Utbildningsdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet, Kulturdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (bilaga 5.1). Vidare överlämnades som svar den 9 november 2023 en promemoria från Finansdepartementet (bilaga 5.2). Utskottet frågade bl.a. om det stämde att medel inte anvisats för de ca 60 förordningar som utskottet inte hittat någon anvisning av medel för i regleringsbrev för 2023. Av promemoriorna framgår att medel inte hade tillförts för 36 förordningar. Det anförs när det gäller 11 av dessa förordningar att de bör fortsätta att gälla på grund av bestämmelser om t.ex. tillsyn, återbetalning och rapportering. När det gäller 3 av förordningarna anförs i promemoriorna att förordningarna bör fortsätta att gälla för det fall att medel på nytt kommer att avsättas för ändamålet. För 22 av de 36 förordningarna redovisas inga skäl för att de bör fortsätta att gälla. När det gäller att medel anvisats i ett par regleringsbrev för 2023 med hänvisning till upphävda förordningar anförs i promemoriorna att detta skett av förbiseende. Vidare anförs i svarspromemoriorna att det inte finns någon departementsövergripande rutin inom Regeringskansliet för att i samband med budgetarbetet följa upp att förordningar om statligt stöd är aktuella. Varje departement ansvarar inom sitt respektive verksamhetsområde för att följa upp att förordningar om statligt stöd är aktuella och att vidta åtgärder för att upphäva förordningar som inte längre behövs. Vidare anförs att av betydelse för när en förordning bör upphävas är att det kan finnas behov av att tillämpa

2023/24:KU10 5 F ÖRORDNINGAR OM STATLIGT STÖD

bestämmelser om bl.a. tillsyn och återbetalning även om det inte längre är aktuellt att tilldela medel.

Utskottets ställningstagande

I granskningen har det framkommit att det finns förordningar om stöd som det inte längre anvisas medel för. I några fall har medel inte anvisats sedan 2014. Utskottet anser att en utgångspunkt bör vara att förordningar som är gällande också kan tillämpas. Är det fråga om förordningar om statligt stöd bör det vara möjligt att söka och få stöd. Det kan vara vilseledande att det i en gällande förordning anges att stöd får ges till vissa ändamål samtidigt som det inte längre är aktuellt att anvisa några medel för ändamålet. Förordningar som blivit obsoleta bör därför upphävas. Det kan dock finnas behov av att tillämpa bestämmelser om bl.a. tillsyn och återbetalning även om det inte längre är aktuellt att tilldela medel. I sådana fall kan det vara lämpligt att se över om andra delar av förordningen kan upphävas. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga utifrån vad som påtalats ovan av utskottet.

2023/24:KU10

6 Planering av lagstiftningsprocessen

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten granskat regeringens planering av lagstiftningsprocessen. Propositioner med lagförslag som regeringen beslutat att överlämna till riksdagen under våren 2007, våren 2015 och våren 2023, bilaga 6.1 , har gåtts igenom. Utifrån genomgången har ett antal olika tidsmoment i lagstiftningsprocessen kartlagts. Ett gäller remisstiden för de förslag som ligger till grund för propositionerna. I de ärenden där regeringen inhämtat Lagrådets yttrande har tidsåtgången för Lagrådet studerats samt tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen. Slutligen har tiden mellan regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen och lagförslagets ikraftträdande ingått i kartläggningen. Upplägg och gjorda iakttagelser beskrivs närmare längre fram. I bilaga 6.2 finns också för var och en av de genomgångna propositionerna en översiktlig redogörelse i tabellform när det gäller de olika nämnda tidsmomenten. Syftet med genomgången är att få en övergripande bild av tidsförhållandena vid olika moment i lagstiftningsprocessen och om det har skett några förändringar över tid. Frågor av intresse är hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för remissinstanser, Lagrådet och riksdagen att behandla lagförslagen. Till grund för granskningen har även legat en promemoria som upprättats inom Statsrådsberedningen, bilaga 6.3 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning m.m.

Regeringsarbetet och regeringsärenden

Regeringens uppgift är att styra riket under ansvar inför riksdagen (1 kap. 6 § regeringsformen). I uppgiften att styra riket ligger att regeringen lägger fram förslag till riksdagsbeslut (om t.ex. nya lagar) och förser riksdagen med ett nödvändigt beslutsunderlag. Själva regeringsarbetet regleras närmare i 7 kap. regeringsformen. Bestämmelserna är avsiktligt knapphändigt utformade. Enligt förarbetena till regeringsformen bör regeringens arbetsformer inte göras till föremål för en ingående grundlagsreglering som tynger regeringsarbetet med formaliteter och hindrar en anpassning av arbetet till växlande förhållanden (prop. 1973:90 s. 179). En allmän utgångspunkt bör därför vara att visa återhållsamhet med att binda regeringens arbetsformer. Av 7 kap. 1 § regeringsformen följer att för att bereda regeringsärenden och biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I kansliet ingår departement för olika verksamhetsgrenar.

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

Regeringen fördelar ärendena mellan departementen, och statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. Enligt förarbetena bör själva systemet med departement slås fast i grundlagen, men att man med detta i det väsentliga bör göra halt (prop. 1973:90 s. 181). Även själva förfarandet vid beredningen av regeringsärenden regleras endast i begränsad omfattning i regeringsformen. Detta förfarande överensstämmer med den allmänna målsättningen om handlingsfrihet för varje regering. Det förhållandet att regeringen är slutligt ansvarig för utformningen av och innebörden av de förslag som läggs fram för riksdagen för med sig att det ytterst är upp till regeringen att avgöra hur detta utredningsarbete bör bedrivas (prop. 1973:90 s. 288). Därför får det anses vara regeringens sak att avgöra sådana frågor som om ett utredningsuppdrag ska anförtros en kommitté eller en särskild utredare och att ange de riktlinjer efter vilka arbetet ska bedrivas. Ett utredningsarbete kan också bedrivas internt inom Regeringskansliet eller en förvaltningsmyndighet kan ges ett uppdrag att utreda en viss fråga.

Beredningskravet

I 7 kap. 2 § regeringsformen uttrycks ett allmänt beredningskrav för regeringsärenden. Enligt bestämmelsen ska de upplysningar och yttranden som behövs hämtas in från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs hämtas in från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Enligt förarbetsuttalanden till bestämmelsen är inhämtandet av yttranden från myndigheter, organisationer och andra enskilda sammanslutningar ett karakteristiskt och betydelsefullt inslag i den svenska politiska beslutsprocessen (prop. 1973:90 s. 287). Varken av bestämmelsen i regeringsformen eller av dess förarbeten framgår dock närmare hur ett remissförfarande bör gå till. Oftast är ett remissförfarande skriftligt, men det förekommer att regeringen hämtar in synpunkter muntligen. Det faller i slutänden på regeringen att under vanligt konstitutionellt ansvar avgöra vilka myndigheter som är berörda av ett regeringsärende och i vilken omfattning det är nödvändigt att kommuner, organisationer (sammanslutningar) och enskilda får tillfälle att yttra sig (Holmberg m.fl., Grundlagarna, 3 uppl., 2012, s. 326 f.).

Samrådsformer i Regeringskansliet

Bestämmelsen i 7 kap. 2 § regeringsformen tar sikte på den externa sidan av beredningsförfarandet. Regeringens och Regeringskansliets interna beredning är också av betydelse för beredningen av regeringsärenden. Inom Regeringskansliet har riktlinjer tagits fram för beredning av bl.a. lagrådsremisser och propositioner (Statsrådsberedningens promemoria Samrådsformer i Regeringskansliet, SB PM 2012:1 [rev. 2020]). Innehållet i promemorian

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

stämmer i stora delar överens med innehållet i den s.k. Propositions- 1 handboken. Det framhålls att genom de samrådsförfaranden som behandlas i promemorian – gemensam beredning, allmän beredning och delning – får principen om kollektivt beslutsfattande ett reellt innehåll och alla statsråd möjligheter att utöva det inflytande i regeringsärendena som deras ansvar motiverar. Av promemorian framgår vidare att ett regeringsärende som faller inom flera departements verksamhetsområden ska handläggas inom det departement dit ärendet huvudsakligen hör och beredas i samråd med övriga berörda statsråd. Detta samråd kallas gemensam beredning och är reglerat i 15 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Enligt promemorian ska bl.a. ärenden om lagrådsremisser och propositioner beredas gemensamt. Innan regeringen beslutar om bl.a. lagrådsremisser och propositioner ska, enligt promemorian, det departement som bereder ett sådant ärende ge de övriga departementen tillfälle att lämna synpunkter på det utkast som har upprättats. Detta förfarande kallas delning.

Lagrådet

Lagrådets sammansättning och tjänstgöring För att lämna yttranden över lagförslag ska det enligt 8 kap. 20 § regeringsformen finnas ett lagråd där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. I regeringsformen föreskrivs att närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Denna lag är lagen (2003:333) om Lagrådet. Enligt lagen ska Lagrådet bestå av minst en och högst fem avdelningar (3 §). Normalt arbetar Lagrådet på två avdelningar och vid årliga arbetsanhopningar fördelas arbetet på tre avdelningar (prop. 2013/14:13 s. 7). Vid mer arbetstyngda perioder kan Lagrådet bestå av fyra avdelningar. Möjligheten för Lagrådet att arbeta på fem avdelningar infördes den 1 januari 2014 och är tänkt att användas undantagsvis och under kortare tidsperioder (s. 8). Lagrådets granskning Enligt 8 kap. 21 § första stycket regeringsformen inhämtas yttrande från Lagrådet av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan. Av andra stycket följer i vilka ämnen ett yttrande från Lagrådet ska inhämtas innan riksdagen beslutar om lagförslag. Vidare sägs i tredje stycket att detta dock inte gäller om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller

1 Propositionshandboken behandlas närmare nedan under avsnittet Regeringskansliets riktlinjer om propositionsarbetet.

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Av 8 kap. 22 § regeringsformen följer att Lagrådets granskning ska avse

1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt 2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra 3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav 4. om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts 5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Den nuvarande regleringen i regeringsformen om Lagrådets granskning trädde i kraft den 1 januari 2011. Enligt tidigare reglering borde yttranden från Lagrådet inhämtas när det gällde lagar som föll inom granskningsområdet. Som skäl till att bestämmelsen ändrades på så sätt att det blev obligatoriskt att inhämta yttrande från Lagrådet framhöll regeringen att den fakultativa regeln om lagrådsgranskning i praktiken tillämpades som en obligatorisk regel (prop. 2009/10:80 s. 143). Det kunde därför inte förväntas att antalet granskningsärenden i Lagrådet skulle komma att öka nämnvärt om regeln att yttrande av Lagrådet borde inhämtas ändrades på så sätt att det blev obligatoriskt att inhämta yttrande i fråga om lagar som faller inom granskningsområdet. Regeringen fattar vid ett regeringssammanträde beslut om att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet. Till utformning och innehåll överensstämmer en lagrådsremiss i stora delar med en proposition. Lagrådets granskning resulterar i ett granskningsyttrande i form av ett protokoll. Med anledning av protokollet måste ansvarigt departement ta ställning till de synpunkter och förslag som Lagrådet har framfört i protokollet. Detta görs när propositionen utarbetas.

Utfärdande av författningar

Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen ska en beslutad lag utfärdas av regeringen så snart som möjligt. Av samma paragraf följer också att lagar ska kungöras så snart som möjligt. Det senare gäller också förordningar, om inte annat anges i lag. Med utfärdande av en lag avses det regeringsbeslut genom vilket författningen får sin slutliga utformning. Begreppet kungörande avser den dag då författningen publiceras. Statsrådsberedningen har tagit fram promemorian Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning (Ds 2014:1). Enligt Gröna boken bör det datum då en författning ska träda i kraft normalt sättas så att författningen kan komma ut från trycket i Svensk författningssamling (SFS) minst fyra veckor före ikraftträdandet. En författning bör endast i speciella undantagsfall komma ut från trycket senare än två veckor före ikraftträdandet. Sedan den 1 april 2018 kungörs lagar och förordningar elektroniskt genom att de publiceras på SFS webbplats. Tidsangivelserna fyra respektive två veckor får numera i stället

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

anses avse tiden mellan publiceringen på webbplatsen och ikraftträdandet (bet. 2019/20:KU10 s. 21).

Regeringskansliets riktlinjer om propositionsarbetet

Inledning Statsrådsberedningen har gett ut skriften Propositionshandboken (Ds 1997:1, avsnitt ur handboken har reviderats och samlats i promemorian SB PM 2019:4 [rev. januari 2023]). I handboken beskrivs gången i propositionsarbetet och olika sätt för att förenkla arbetet och att klara de praktiska problem som möter propositionsskrivaren. Den innehåller också riktlinjer för den formella utformningen av lagrådsremisser och propositioner. I handboken framhålls att goda planeringsrutiner behövs för hela propositionsarbetet och att det gäller särskilt om det är fråga om ett omfattande arbete som kräver medverkan av många. Vidare lyfts fram att det är viktigt med realistiska tidsplaner för framtagande av lagrådsremisser och propositioner så att alla delar av beredningen hinns med även i en situation där det finns ett politiskt intresse av att snabbt få fram en proposition. Arbetet med en proposition som föregås av en lagrådsremiss innehåller enligt Propositionshandboken i huvudsak följande moment:

– sammanfattning av remissutfallet – skrivarbete med lagrådsremiss – gemensam beredning, samordning och delning – lagrådsbehandling – omarbetning till proposition – gemensam beredning (eventuellt), samordning och delning – riksdagsbehandling – utfärdande av författningar.

Det framhålls att uppräkningen ovan inte är uttömmande och att ett moment kan innefatta fler arbetsmoment, t.ex. politisk avstämning och regeringsbeslut om en lagrådsremiss eller en proposition. Dessutom ska de som är berörda av ett lagförslag ges möjlighet att planera sitt arbete. Som exempel nämns att verkställande myndigheter bör ha möjlighet att genomföra besluten. Myndigheterna kan också behöva tid för att utarbeta föreskrifter, bygga upp rutiner, anpassa it-system och genomföra utbildning. Tidsplanen behöver också ha utrymme för eventuellt förordningsarbete. Nedan finns en översiktlig redogörelse för några av momenten i propositionsarbetet. Remissbehandling I Propositionshandboken fastslås att det är beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen som styr behovet av remissbehandling. Det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden uppges vara att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. Regeringen kan även skaffa sig information på annat sätt, främst genom remissmöten och genom att hämta in

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

synpunkter under hand. I promemorian framhålls att alla komplicerade lagstiftningsärenden regelmässigt ska föregås av remissbehandling. Remissmöten kan dock i sådana fall användas som en del av beredningsförfarandet, om ärendet har föregåtts av tidigare utredningar och remissförfaranden. Det är enligt handboken endast i verkliga undantagssituationer som regeringen i stället för remissbehandling eller remissmöte kan ta kontakt med berörda myndigheter under hand och ha överläggningar med dessa. Vidare framhålls att det i varje enskilt fall måste bedömas om situationen är sådan att remissbehandling kan undvaras. Inför ett skriftligt remissförfarande tas det i regel inom Regeringskansliet fram en lista över valda remissinstanser. När det gäller remisstidens längd anges i handboken att den som huvudregel inte bör vara kortare än tre månader. Vidare framhålls att kommuner och regioner kan behöva längre tid på sig och att hänsyn måste tas till bl.a. eventuella underremisser, hur ofta fullmäktige sammanträder, helger och semesterperioder. Lagrådsbehandlingen I Propositionshandboken framhålls att hänsyn måste tas till arbetsbelastningen hos Lagrådet. Statsrådsberedningens granskningskansli informerar om Lagrådets arbetsläge och sammanställer en lagrådslista över planerade lagrådsremisser. Listan används som underlag för planeringen av Lagrådets arbete. Som en riktlinje i fråga om lagrådsremisser anges i handboken att en kontakt bör tas på ett tidigt stadium i propositionsarbetet med rättssekretariatet på det egna departementet och eventuellt med granskningsenheten i Statsrådsberedningen för att utreda frågan om inhämtande av ett yttrande från Lagrådet. Det framhålls att beskedet behövs för planeringen av såväl Lagrådets arbete som det egna arbetet. Det understryks att lagrådsgranskningen ibland kräver både avsevärd tid och betydande insatser av propositionsskrivaren. Lagrådet behöver också tid för att skriva sitt yttrande. När det gäller riktlinjer i fråga om arbetet med att utarbeta en proposition efter en lagrådsremiss påpekas att Lagrådets granskning resulterar i ett granskningsyttrande i form av ett protokoll. Med anledning av protokollet måste det ansvariga departementet ta ställning till de synpunkter och förslag som Lagrådet har framfört i protokollet. Detta görs när propositionen utarbetas. Av en proposition ska det bl.a. framgå hur Lagrådets synpunkter har påverkat propositionens innehåll. Det måste vidare framgå vilka synpunkter som har accepterats och föras en tydlig argumentation i de delar där Lagrådets synpunkter inte har följts. I en tidigare version av Propositionshandboken (Ds 1997:1) fanns en lathund för tidsplaneringen av propositionsarbetet efter remissbehandlingen. När det gäller lagrådsbehandlingen angavs att den beräknades ta mellan 15 och 45 dagar för följande moment (s. 38):

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

– regeringsbeslut (torsdagar) – föredragning i Lagrådet (sommaruppehåll mitten av juni–slutet av augusti) – inskrift av Lagrådets protokoll – ställningstagande till Lagrådets synpunkter – kopiering – delning – ställningstagande till delningssynpunkter – föredragning i utskottsgrupperna (ev.) – inrättning i dokumentmallen för heloriginal – kontrolläsning (två personer kan behövas) – information till arbetstagarorganisationer (ev.).

Samrådsformer i Regeringskansliet Enligt Propositionshandboken ska den gemensamma beredningen inledas så tidigt som möjligt och vara avslutad före delningen. Kontakterna tas till att börja med på handläggarnivå men kan senare behöva föras upp till den politiska ledningen i de berörda departementen. I handboken framhålls att det inte finns några regler för dessa kontakter utan de tas på olika nivåer och har olika form från fall till fall. När det gäller delning så anges i Propositionshandboken att den ska genomföras i så god tid att de mottagande departementen disponerar minst fem arbetsdagar för att granska texten och lämna synpunkter. Undantag från femdagarsregeln kan enligt handboken beviljas av departementens kontaktperson i Statsrådsberedningen. I fråga om delningen anförs vidare att det bör avsättas rejält med tid för arbetet med delningssynpunkterna. Det framhålls att det inte är ovanligt att detta arbetsmoment kräver dels upprepade kontakter, diskussioner och föredragningar, dels en bearbetning av texten. Enligt handboken är delningsförfarandet inte avslutat förrän departementet har fått svar på delningen från departementets kontaktperson i Statsrådsberedningen, granskningsenheten och Finansdepartementets budgetavdelning. Först därefter kan ärendet tas upp till beslut på ett regeringssammanträde och trycklov sedan ges. Beredning av brådskande ärenden I Propositionshandboken behandlas även beredning av brådskande ärenden. Det framhålls att det förekommer att en lagrådsremiss eller en proposition behöver beredas i stor brådska och under former där arbetet måste bedrivas med insyn av en mer begränsad krets än normalt. Detta får dock enligt handboken förekomma endast i rena undantagssituationer. Av handboken framgår att det normala berednings- och remissförfarandet i vissa undantagsfall kan ersättas med ett förfarande med remissmöte m.m. eller, i lagtekniska frågor av mer okontroversiellt slag, med en begränsad remiss i samband med delningsförfarandet, då man endast delar propositionsutkastet

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

eller tar muntliga kontakter. Vidare påpekas i handboken dels att granskningsenheten i Statsrådsberedningen bör rådfrågas vid tveksamhet om vad som behöver göras för att beredningskravet ska uppfyllas, dels att sådan beredning och de synpunkter som då har kommit fram ska redovisas i propositionen. Det framhålls i handboken att beredningen i brådskande fall även måste innefatta kontakter med chefen för en sådan myndighet som enligt förslaget ges nya eller ändrade uppgifter och att det i vissa fall, i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, måste hämtas in ett yttrande från Lagrådet. Enligt Propositionshandboken ska brådskande ärenden delas enligt Statsrådsberedningens delningslista, och undantag från utskick enligt listan får göras först efter samråd med Statsrådsberedningen. Om den normala delningstiden på minst fem arbetsdagar måste förkortas krävs det ett medgivande av departementets kontaktperson i Statsrådsberedningen. Riksdagsbehandling I Propositionshandboken framhålls att vid tidsplaneringen av en proposition måste hänsyn även tas till riksdagens arbete och att det finns ett intresse, både i Regeringskansliet och hos riksdagen, av att tidpunkterna i propositionsförteckningen kan hållas. Som har redovisats ovan fanns i en tidigare version av handboken (Ds 1997:1) en lathund för tidsplaneringen av propositionsarbetet. När det gäller arbetet i riksdagen angavs att det beräknades ta mellan 45 och 70 dagar för följande moment (s. 38):

– bordläggning, motionstid (15 dagar) – inläsning, utarbetande av föredragningspromemoria m.m., utsändning,

föredragning, ev. remissmöte, uppvaktning

– skrivning av utskottsbetänkande, utsändning – justering, korrekturläsning, trycklov – bordläggning, kammarbehandling.

Tidigare granskning

Beredningskravet

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen granskat frågor som rör beredningen av regeringsärenden. Inom ramen för en granskning hösten 2008 gjorde utskottet en genomgång av granskningar från mitten av 1970-talet och framåt när det gällde inhämtande av yttranden och upplysningar från myndigheter, organisationer och andra (bet. 2008/09:KU10 s. 46 f.). Genomgången omfattade en rad olika typer av regeringsärenden, bl.a. lagärenden. Av de svar som Regeringskansliet lämnade framgick följande i fråga om lagärenden (s. 61 f. och 186 f.). Dessa ärenden bereds regelmässigt genom ett traditionellt remissförfarande. Remisstiden är normalt tre månader, men längre tider kan förekomma beroende på bl.a. val av remissinstanser och hur kvalificerat lagärendet är. Kortare remisstid kan också förekomma. Det gäller både i brådskande ärenden, även om ärendet är av kvalificerad art, och i

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

ärenden som har en liten omfattning eller annars är av enklare slag. Vidare förekommer det att lagförslag inte blir föremål för ett traditionellt remissförfarande. Så är fallet när lagändringarna är av mer teknisk karaktär. Förslaget bereds då under hand med den berörda myndigheten. Remissmöten, liksom kontakter under hand, kan användas som komplement till det vanliga remissförfarandet när den tid som finns till förfogande för ett lagstiftningsprojekt är begränsad. Under sådana förhållanden förekommer även att remissmöten används i stället för det traditionella remissförfarandet. Vid lagstiftningsfrågor som endast är av teknisk karaktär är i allmänhet förutsättningarna för en kortare remisstid eller ett alternativt beredningsförfarande större. I sitt ställningstagande anförde utskottet bl.a. att den ordning som föreskrivs i 7 kap. 2 § regeringsformen ska tillmätas stor vikt. Genom att förslag och pågående ärenden kommer myndigheter, organisationer och andra till del kan de bli allsidigt belysta och konsekvenserna av dem så långt som möjligt kända på förhand. Kvaliteten på regeringens, och i förlängningen i vissa fall även riksdagens, beslutsfattande ökar därmed till gagn för demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Samtidigt borde det enligt utskottet också påminnas om att beredningskravet inte är absolut. Upplysningar och yttranden ska enligt regeringsformen begäras in i den mån det behövs. Utskottet påminde även om att det i regeringsformen inte föreskrivs någon särskild form för hur upplysningar och yttranden ska hämtas in. Utskottet konstaterade dock att det vid flera tillfällen i sin granskning hade uttolkat innebörden av beredningskravet, både i vad mån det ska anses tillämpligt och vad som krävs för att det ska anses uppfyllt. Granskningen gav enligt utskottet vid handen att sättet på vilket beredningskravet uppfyllts hade varierat stort mellan olika ärendetyper. Utskottet framhöll att detta var naturligt med hänsyn till ärendetypernas skiftande karaktär och att denna variation även var förenlig med bestämmelserna i regeringsformen. Samtidigt framhöll utskottet att den konstitutionella praxis som hade utvecklats, bl.a. vägledd av utskottets granskning, innebar ett i huvudsak preciserat beredningskrav för vissa ärendetyper, såsom lagförslag. Slutligen underströk utskottet särskilt vikten av god planering för att undvika tidsnöd med t.ex. förkortad remissomgång som följd. Granskningen från 2008 har följts av en rad granskningar som berört beredningskravet (se t.ex. bet. 2008/09:KU10 s. 46 f. och 65 f., bet. 2009/10:KU20 s. 13 f., bet. 2009/10:KU10 s. 32 f., bet. 2009/10:KU20 s. 139 f., bet. 2011/12:KU20 s. 43 f., bet. 2012/13:KU20 s. 92 f., bet. 2013/14:KU10 s. 42 f., bet. 2014/15:KU20 s. 161 f. och 179 f., bet. 2015/16:KU20 s. 396 f., bet. 2018/19:KU20 s. 32 f. samt bet. 2020/21:KU20 s. 195 och 322 f.). Utskottet har återkommande pekat på vikten av en god beredning. Frågor som har granskats är exempelvis remisstidens längd och valet av remissinstanser. Utskottet har bl.a. framhållit vikten av att remissinstanserna ges rimliga förutsättningar och att remisstiderna bör vara så väl tilltagna att remissinstanserna ges en reell möjlighet att överväga förslagen.

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

Hösten 2021 granskade utskottet remissväsendets utveckling över tid (bet. 2021/22:KU10 s. 80 f.). I granskningsärendet hade remisser från tre departement under sex mandatperioder gåtts igenom. Utskottet framhöll bl.a. att det är viktigt att remissinstanserna ges goda förutsättningar att komma med synpunkter och att remisstiderna är så väl tilltagna att remissinstanserna ges reella möjligheter att överväga och lämna synpunkter på förslagen i behörig ordning. Enligt utskottet bör huvudregeln vara att remisstiden inte sätts kortare än tre månader, och i vissa fall kan det finnas skäl för ännu längre remisstid, som när kommuner eller regioner finns med på remisslistan. De speciella förutsättningarna för kommuner och regioner samt om remisstiden sammanfaller med större helger och semesterperioder måste också beaktas.

Lagrådet

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen granskat regeringens remittering av lagförslag till Lagrådet (bet. KU 1975:12 s. 21 f., bet. KU 1982/83:30 s. 8 f., bet. KU 1983/84:30 s. 6 f., bet. KU 1984/85:35 s. 10 f., bet. KU 1985/86:25 s. 6 f., bet. KU 1986/87:33 s. 7 f., bet. 1988/89:KU30 s. 8 f., bet. 1991/92:KU30 s. 14 f., bet. 1993/94:KU30 s. 24 f., bet. 1999/2000:KU10 s. 24 f., bet. 2003/04:KU10 s. 36 f. och bet. 2013/14:KU10 s. 78 f.). Våren 1983 framhöll utskottet bl.a. att lagrådsgranskning var huvudregel när det gällde lagförslag som föll inom det s.k. obligatoriska granskningsområdet (bet. KU 1982/83:30 s. 8 f.). För undantag krävdes särskilda skäl. Allmänna hänvisningar till behovet av skyndsamhet fick enligt utskottet inte urholka tillämpningen av huvudregeln. Det var enligt utskottets mening också angeläget att regeringen såg till att departementen planerade sitt arbete på ett sådant sätt att arbetsbelastningen i Lagrådet inte tilläts bli det avgörande skälet för att underlåta lagrådsremiss. Hösten 2003 granskade utskottet regeringens beredning av de lagärenden där propositioner hade överlämnats till riksdagen under 2002 (bet. 2003/04:KU10 s. 36 f.). Granskningen var inriktad på Lagrådets yttranden i dessa ärenden och på vilka beredningsåtgärder yttrandena hade föranlett inom Regeringskansliet. I sitt ställningstagande underströk utskottet bl.a. vikten av att arbetet med lagärendena planeras så att tillräckligt med tid, i enlighet med Statsrådsberedningens riktlinjer, kan avsättas för delning av propositionerna efter Lagrådets yttranden och för arbetet med delningssynpunkterna. Om Lagrådets synpunkter är av principiell eller mer kvalificerad art borde det enligt utskottet självfallet behövas en längre beredningstid. I detta sammanhang noterade utskottet att tidsperioden mellan Lagrådets yttrande och propositionens beslutsdatum uppgick till högst två veckor i några lagärenden som utskottet särskilt granskat, varav i ett fall endast tre dagar. Att tillräckligt med tid avsätts för beredning av Lagrådets synpunkter är enligt utskottet av stor vikt, inte minst i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Vidare konstaterade utskottet att det i propositionen måste föras en tydlig argumentation i de delar där Lagrådets synpunkter inte har följts, vilket Statsrådsberedningen anfört i sina riktlinjer. Enligt utskottet är det

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

sistnämnda en viktig del i arbetet med att upprätthålla kvaliteten i lagstiftningsarbetet, i synnerhet när Lagrådets synpunkter har innehållit principiella invändningar, t.ex. förslags förenlighet med grundlagarna. Att regeringens ställningstagande har sin grund i t.ex. en annan juridisk bedömning än den Lagrådet gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande borde sålunda enligt utskottet redovisas tydligt. Utskottet anförde att en tydlig argumentation från regeringens sida är av avgörande betydelse för beslutsprocessen i riksdagen och möjligheterna att där föra en konstruktiv debatt om lagärendet i fråga. Senast utskottet granskade regeringens remisser till Lagrådet var hösten 2018 (bet. 2018/19:KU10 s. 23 f.). I ärendet gjorde utskottet en övergripande genomgång av de propositioner som regeringen hade överlämnat till riksdagen under riksmötena 2012/13, 2013/14, 2016/17 och 2017/18. Genomgången avsåg de propositioner med lagförslag som hade granskats av Lagrådet, och den var inriktad på Lagrådets synpunkter och förslag samt regeringens hantering av dessa. I sitt ställningstagande underströk utskottet inledningsvis att från konstitutionell synpunkt fyller Lagrådet en viktig funktion i förhandsgranskningen av regeringens lagförslag innan de läggs fram för riksdagen. När det gällde de lagärenden där Lagrådet hade lämnat synpunkter och förslag underströk utskottet att Lagrådets verksamhet är värdefull som ett led i arbetet med att få fram fullgoda lagförslag. Samtidigt var det enligt utskottet givetvis av betydelse att redan det förslag som underställs Lagrådets granskning är av så god kvalitet som möjligt för att granskningskapaciteten i Lagrådet ska kunna utnyttjas på bästa sätt i lagstiftningsarbetet. Det innebär dessutom en misshushållning med resurserna i Lagrådet om det ska behöva ägna en större del av sin verksamhet åt frågor som borde ha klarats av under det beredande arbetet i Regeringskansliet. Vidare framhöll utskottet vikten av att regeringen i en proposition argumenterar för sitt ställningstagande i de fall regeringen inte följer Lagrådets synpunkter och förslag. I några fall hade Lagrådets synpunkter rört själva remissförfarandet. I denna del framhöll utskottet att mot bakgrund av det remissförfarande som traditionellt tillämpas i svensk lagstiftningsprocess får beredningskravet enligt 7 kap. 2 § regeringsformen anses innebära att regeringen som huvudregel bör genomföra en sedvanlig remissbehandling. Remissbehandlingen utgör enligt utskottet ett väsentligt inslag i arbetet med att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Att underlåta remissbehandling medför risk för att lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Utskottet påpekade på nytt att ett skriftligt remissförfarande alltid bör vara det normala sättet att inhämta synpunkter från utomstående under beredningen av ett lagförslag och att remissmöten främst kan fylla en funktion som komplement. Ett förenklat beredningsförfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter borde enligt utskottet endast komma i fråga i undantagsfall. Det är vidare enligt utskottet viktigt att myndigheters

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

sakkunskap inhämtas och att remisstiden är så väl tilltagen att remissinstanserna ges en reell möjlighet att överväga förslagen. Samtidigt konstaterade utskottet att beredningskravet inte är lika för alla fall, att beredningsrutinerna endast i liten utsträckning är reglerade i regeringsformen och att det därför finns ett utrymme för flexibilitet och en möjlighet att anpassa rutinerna för allvarliga och brådskande fall.

Beredning av brådskande ärenden

Att kravet på bl.a. välavvägda tidsfrister även gäller när regeringen nödgas bereda ärenden av brådskande karaktär har understrukits av konstitutionsutskottet i flera granskningar (se t.ex. bet. 2009/10:KU10 s. 45 f., bet. 2009/10:KU20 s. 13 f., bet. 2015/16:KU20 s. 454 f. och bet. 2020/21:KU20 s. 195 och 322 f.). En central aspekt som lyftes fram under våren 2021, när utskottet granskade regeringens hantering av coronapandemin, avsåg förekomsten av avsteg från normala berednings- och beslutsprocesser. Utskottet anförde att det är en utgångspunkt att normala rutiner inte åsidosätts under längre tid och i större omfattning än nödvändigt (bet. 2020/21:KU20 s. 195). Särskilt viktigt har utskottet menat att det är att följa beredningskravet i regeringsformen när det gäller ärenden som kan komma att få stor betydelse för många människor, företag eller föreningar, som rör grundläggande fri- och rättigheter eller som kan innebära ett stort ekonomiskt risktagande för staten (s. 358 f.). Ett av de granskningsärenden som utskottet behandlade under våren 2021 rörde den s.k. pandemilagen, dvs. den tillfälliga covid-19-lagen (bet. 2020/21:KU20 s. 322 f.). En grundläggande fråga i ärendet rörde tidpunkten för när regeringen hade påbörjat arbetet med att ta fram förslaget till pandemilag. Av granskningen framgick att regeringen hade ansett att de tillfälliga bemyndigandena i smittskyddslagen (2004:168) från våren 2020 varit otillräckliga och att arbetet med pandemilagen påbörjats efter sommaren 2020. Enligt utskottet måste det ha stått klart för regeringen inför att de tillfälliga bemyndigandena i smittskyddslagen skulle upphöra att gälla den 30 juni 2020 att det skulle kunna finnas behov av att ha ett ändamålsenligt regelverk på plats så snart som möjligt för att ha beredskap att hantera en eventuellt ökad smittspridning under hösten. Arbetet med att ta fram ett mer ändamålsenligt regelverk borde således ha kunnat påbörjas redan i början av sommaren. Under hösten 2020 påskyndades arbetet med pandemilagen med anledning av den ökade smittspridningen, och ikraftträdandet tidigarelades. Därigenom, i kombination med att arbetet med att ta fram ett förslag påbörjades efter sommaren, påverkades också förutsättningarna för beredningsprocessen. Det gällde både remissbehandlingen av förslaget och Lagrådets granskning. Utskottet konstaterade, i likhet med Lagrådet, att tidsfristen för remissinstanserna hade varit mycket kort med tanke på lagförslagets innebörd och komplexitet. Detsamma gällde den tid som Lagrådet fått på sig. Utskottet konstaterade också att tidsramen för riksdagens behandling hade blivit extremt kort. Den korta tidsramen för riksdagens

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

behandling hade enligt utskottet kunnat undvikas om regeringen i ett tidigare skede påbörjat arbetet med att ta fram lagen. Våren 2023 granskade utskottet regeringens beredning av lagförslag om sekretess i ärenden om elstöd (bet. 2022/23:KU20 s. 90 f.). I sitt ställningstagande framhöll utskottet inledningsvis betydelsen av att upprätthålla såväl regeringsformens beredningskrav som Lagrådets granskning. Genom dessa skapas förutsättningar för kvalitet i lagstiftningsarbetet. Utskottet framhöll på nytt vikten av att regeringen även i brådskande ärenden inhämtar de upplysningar och yttranden som behövs vid beredningen av regeringsärenden. Det ökar förutsättningarna för att de åtgärder som vidtas blir så träffsäkra och effektiva som möjligt. Utskottet underströk att granskningen inte gällde om underlaget i den aktuella propositionen hade varit tillräckligt utan hur beredningen av den gått till. Häri låg enligt utskottet frågor om tidpunkten för olika moment i beredningsprocessen inklusive vilka förutsättningar som hade getts till remissinstanserna och Lagrådet för att de skulle kunna sätta sig in i och yttra sig över förslagen. Utskottet framhöll på nytt att beredningen i vissa lägen kunde behöva avvika från gängse rutiner, men behovet av brådskande beredning borde åtminstone i viss utsträckning kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Granskningen avsåg således om regeringen hade kunnat undvika eller begränsa behovet av brådskande beredning eller om de avvikelser som gjorts från gängse rutiner varit nödvändiga. Grundläggande i granskningen var enligt utskottet tidpunkten för när regeringen hade påbörjat arbetet med att ta fram lagförslagen om sekretess i ärenden om elstöd. När detta arbete inleddes hade betydelse för den fortsatta berednings- och beslutsprocessen. Enligt utskottet kunde det inte uteslutas att beredningen av den första av de två promemoriorna med lagförslag hade kunnat inledas tidigare än vad som gjorts. Ett tidigareläggande av arbetet med promemorian hade till viss del kunnat begränsa behovet av brådskande beredning. Utskottet konstaterade vidare att tidsfristerna för remissinstanserna och Lagrådet hade varit mycket korta i förhållande till lagförslagens innebörd och komplexitet. Utskottet tog i granskningen inte upp frågan om behovet av att få lagstiftningen på plats ett visst datum. Givet att detta datum legat fast skulle förvisso beredningen ändå behövt avvika kraftigt från gängse beredningsrutiner, men som processen nu hade kommit att bli skulle bara några extra dagar inneburit en markant skillnad för såväl remissinstanserna och Lagrådet som det interna arbetet i Regeringskansliet med att behandla yttrandena över förslagen. Slutligen konstaterade utskottet att den korta tidsramen även hade medfört att förutsättningarna för riksdagens behandling av propositionen påverkats genom förkortad motionstid och kort tid för beredning. Utskottet framhöll att det endast undantagsvis kunde vara aktuellt att lägga fram lagförslag till riksdagen med så pass kort tid fram till ikraftträdandet som nu hade blivit fallet.

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

Utfärdande av författningar

Inom ramen för granskningen av regeringsprotokollen har konstitutionsutskottet ofta uppmärksammat tiden mellan kungörande och ikraftträdande av författningar. Utskottet har då understrukit vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet och att regeringen – i den mån den råder över beslutsprocessen – vidtar nödvändiga planeringsåtgärder för att leva upp till detta (se bl.a. bet. 2012/13:KU10 s. 12 f.). Enligt utskottet bör tiden mellan kungörelse och ikraftträdande vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor. Dessutom är det självklart ett minimikrav att författningar inte kungörs efter ikraftträdandet (se bl.a. bet. 2012/13:KU10 s. 12 f., bet. 2014/15:KU10 s. 14 f., bet. 2015/16:KU10 s. 12 f., bet. 2016/17:KU10 s. 12 f., bet. 2017/18:KU10 s. 15 f., bet. 2018/19:KU10 s. 13 f., bet. 2019/20:KU10 s. 20 f., bet. 2020/21:KU10 s. 19 f. och bet. 2022/23:KU10 s. 17 f.).

Iakttagelser vid den nu aktuella genomgången

Genomgångens upplägg

En genomgång har gjorts av de propositioner med lagförslag som regeringen beslutat att överlämna till riksdagen under våren 2007, 2015 respektive 2023. Valda halvår täcker den första våren under en mandatperiod efter ett ordinarie val som har resulterat i regeringsskifte. Genomgången har inte omfattat de ekonomiska vårpropositionerna och propositionerna med ordinarie ändrings- 1 budgetar (s.k. vårändringsbudgetar). För varje identifierad proposition har uppgifter om följande moment i lagstiftningsprocessen tagits fram:

– svarstiden för remissinstanser (remisstiden) – tidsåtgången för Lagrådet – tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut att överlämna

propositionen till riksdagen

– tiden mellan regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen

och lagförslagets ikraftträdande. Merparten av uppgifterna framgår av propositionerna eller av andra dokument som finns tillgängliga på regeringens webbplats. Bland andra dokument som har gåtts igenom kan nämnas remissmissiv eller motsvarande handlingar där remisstiden framgår och lagrådsremisser. I de fall remissmissiv eller motsvarande handlingar om remisstiden saknats på regeringens webbplats har handlingarna begärts in från Regeringskansliet. Det rör sig framför allt om dokument som härrör till propositioner som har överlämnats till riksdagen under våren 2007 respektive 2015.

1 Propositioner med extra ändringsbudgetar som innehåller lagförslag ingår således i genomgången.

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

Riksdagens behandling av de genomgångna propositionerna har inte studerats.

Generella iakttagelser

Inledning Under den aktuella tidsperioden överlämnade regeringen totalt 189 propositioner med lagförslag till riksdagen. Av genomgången framgår att antalet överlämnade propositioner har varit relativt konstant under den studerade perioden. Antalet överlämnade propositioner var 67 under våren 2007, 62 under våren 2015 och 60 under våren 2023. Lagförslagens innehåll och omfattning har inte studerats närmare. Det kan dock noteras att lagförslagen i genomgångna propositioner rört en rad olika ämnesområden och att en del lagärenden har varit omfattande och av kvalificerad art medan andra ärenden varit av begränsade eller enklare slag. Gjorda iakttagelser om de ovan redovisade fyra momenten i lagstiftningsprocessen behandlas nedan. Remisstidens längd Som har redovisats ovan beslutade regeringen under våren 2007, 2015 respektive 2023 att överlämna 67, 62 respektive 60 propositioner med lagförslag till riksdagen. Nästan samtliga av dessa lagärenden föregicks av ett eller flera remissförfaranden. Endast i två fall (prop. 2006/07:39 och prop. 2014/15:86) remitterade Regeringskansliet inte något underlag. Genomgången visar att Regeringskansliet genomförde totalt 254 remissförfaranden inför de aktuella propositionerna. Merparten av lagärendena föregicks av ett remissförfarande. I de lagärenden där flera underlag remitterades rörde det sig i regel om två remissförfaranden. De underlag som remitterats har inte studerats närmare. Det kan dock noteras att det har rört sig om olika typer av remissunderlag. Som exempel kan nämnas betänkanden i SOU-serien, departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, underlag från en myndighet och utkast till lagrådsremisser. En stor del av remissunderlagen har utgjorts av olika promemorior som tagits fram inom Regeringskansliet och av betänkanden i SOU-serien (jfr bet. 2022/23:KU10 s. 49 f.). Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit vikten av att remissinstanserna ges förutsättningar att kunna sätta sig in i och yttra sig över remissunderlagen samt att remisstiden som huvudregel inte bör vara kortare än tre månader. 1 I tabell 6.1 nedan finns en redogörelse för remisstidens längd. Av tabellen framgår att 40 procent av remissunderlagen hade en remisstid om cirka tre

1 För drygt 5 procent av samtliga remissförfaranden saknas uppgift om remisstiden. Dessa remissförfaranden återfinns framför allt i propositioner som regeringen överlämnade till riksdagen under våren 2007 respektive 2015 och remissunderlaget har i regel bestått av ett utkast till lagrådsremiss. Av det material som begärts in från Regeringskansliet framgår att en del av de efterfrågade handlingarna med uppgift om remisstid inte har kunnat återfinnas.

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

månader medan 17 procent av de remitterade dokumenten hade en remisstid som översteg tre månader. Drygt två femtedelar av remissunderlagen hade en remisstid som var kortare än tre månader. Inom den senare gruppen har remisstiden varierat mellan några få dagar och cirka två månader. För merparten av de remitterade dokumenten i gruppen var remisstiden en månad eller längre. Andelen remissunderlag med en remisstid längre än tre månader har varit relativt konstant under den studerade perioden medan andelarna med en remisstid på tre månader respektive kortare remisstid än tre månader varierat. Andelen remissunderlag med en remisstid om cirka tre månader ökade under den studerade perioden, från 33 procent våren 2007 till närmare 50 procent våren 2023 medan remissunderlag med en remisstid kortare än tre månader minskade från 48 procent våren 2007 till 35 procent våren 2023. Remissunderlag med en remisstid på några få dagar förekom inte alls under 2007 och 2015 men däremot 2023 (några enstaka).

Tabell 6.1 Remisstiden

Överlämnade Remisstidens längd Totalt antal propositioner remisser

> 3 3 mån. < 3 Några 1–3 1–2 mån. mån. få veckor mån. dagar 2007 19 % 33 % 48 % 0 % 13 % 35 % 100 % (90) (17) (30) (43) (0) (12) (31) 2015 16 % 38 % 46 % 0 % 7 % 39 % 100 % (71) (11) (27) (33) (0) (5) (28) 2023 16 % 49 % 35 % 4 % 9 % 22 % 100 % (76) (12) (37) (27) (3) (7) (17)

Summa 17 % 40 % 43 % 1 % 10 % 32 % 100 % (237) (40) (94) (103) (3) (24) (76)

Tidsåtgången för Lagrådet Nästa moment rör regeringens remittering av lagförslag till Lagrådet. Frågan som har gåtts igenom i denna del är tidsåtgången för Lagrådet. Av genomgången framgår att 77 procent (146) av samtliga propositioner med lagförslag som regeringen överlämnade till riksdagen under den studerade perioden innehöll lagförslag som har granskats av Lagrådet. Andelen propositioner med lagförslag som granskats av Lagrådet har varit ganska konstant under den aktuella perioden. Våren 2007, 2015 respektive

När det gäller andra lagärenden saknas nämnda handlingar bland det material som har överlämnats från Regeringskansliet. Förutom remisstidens längd har även formen för remissvaren noterats. Genomgången visar att i nästan samtliga remissförfaranden har remissinstanserna ombetts att skriftligen inkomma med eventuella synpunkter. I tre lagärenden kunde remissinstanserna endast muntligen vid ett remissmöte eller en hearing lämna synpunkter på ett skriftligt översänt remissunderlag (prop. 2006/07:77, prop. 2006/07:89 och prop. 2006/07:118). Huruvida ett skriftligt remissförfarande kompletterats med ett remissmöte eller en hearing har inte studerats.

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

2023 svarade denna grupp för 75 procent (50), 77 procent (48) respektive 80 procent (48) av det totala antalet propositioner med lagförslag. Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit vikten av att Lagrådet ges rimliga förutsättningar för att kunna sätta sig in i och yttra sig över regeringens lagförslag. I tabell 6.2 nedan finns en redogörelse för tidsåtgången för Lagrådet. Av tabellen framgår att i närmare 15 procent av lagärendena var tidsåtgången för Lagrådet cirka en månad medan tidsåtgången i knappt 5 procent av ärendena var längre än en månad. I drygt 80 procent av de granskade lagärendena var tidsåtgången för Lagrådet kortare än en månad. Inom den senare gruppen har tidsåtgången varierat mellan några få dagar och cirka tre veckor. För merparten av lagärendena i gruppen var tidsåtgången för Lagrådet en vecka eller längre. Andelen lagärenden där tidsåtgången för Lagrådet överstigit en månad har varit konstant under den aktuella perioden medan övriga tidsperioder varierat. Som exempel kan nämnas att andelen lagärenden där tidsåtgången för Lagrådet var en vecka eller kortare var 54 procent under våren 2015 medan motsvarande uppgift under våren 2007 respektive 2023 var 24 respektive 19 procent.

Tabell 6.2 Tidsåtgången för Lagrådet

Halvår Tidsåtgångens längd Totalt antal (jan– propositioner juni) med lagförslag som granskats av Lagrådet

> 1 1 mån. < 1 Några 1 2 3 mån. mån. få vecka veckor veckor dagar 2007 4 % 14 % 82 % 8 % 16 % 30 % 28 % 100 % (50) (2) (7) (41) (4) (8) (15) (14) 2015 4 % 9 % 87 % 31 % 23 % 29 % 4 % 100 % (48) (2) (4) (42) (15) (11) (14) (2) 2023 4 % 21 % 75 % 2 % 17 % 31 % 25 % 100 % (48) (2) (10) (36) (1) (8) (15) (12)

Summa 4 % 14 % 82 % 14 % 18 % 30 % 20 % 100 % (146) (6) (21) (119) (20) (27) (44) (28)

Tiden mellan Lagrådets yttrande och beslut om proposition Det tredje momentet som har studerats är tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen. I genomgången har noterats om Lagrådet lämnat några synpunkter och förslag eller inte. I de lagärenden där Lagrådet lämnat synpunkter och förslag har dessa inte gåtts igenom. Regeringens hantering av Lagrådets synpunkter och förslag har inte heller studerats. Av genomgången framgår att av de propositioner med lagförslag som granskades av Lagrådet lämnades i 34 procent av ärendena lagförslagen utan erinran; dvs. i dessa lagärenden hade Lagrådet inte några synpunkter eller

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

förslag till ändringar. Våren 2007, 2015 respektive 2023 svarade denna grupp för 36, 38 respektive 29 procent av totalt granskade lagärenden. Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit vikten av att tillräckligt med tid avsätts för beredning av Lagrådets synpunkter. Det gäller inte minst när dessa synpunkter är av principiell eller mer kvalificerad art, eller när regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. I tabell 6.3 nedan finns en redogörelse för tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition. Av tabellen framgår att för 20 procent av propositionerna översteg denna tid en månad. För ungefär 35 procent av propositionerna var tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition ungefär en månad medan den för närmare 45 procent av propositionerna understeg en månad. Inom den senare gruppen har tiden varierat mellan några få dagar och cirka tre veckor. För nästan samtliga propositioner i gruppen var tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition en vecka eller längre. Genomgången visar på vissa variationer över tid. Andelen propositioner där tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition var cirka en månad ökade under den studerade perioden, från 22 procent våren 2007 till närmare 45 procent våren 2023 medan andelen propositioner där nämnda tid var kortare än en månad minskade från närmare 65 procent våren 2007 till 33 procent våren 2023. När det gäller propositioner med en längre tid än en månad mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition har det skett en viss ökning över tid.

Tabell 6.3 Tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition

Halvår (jan–juni) Lagrådets yttrande–beslut om Totalt antal proposition propositioner med lagförslag som granskats av Lagrådet

> 1 1 mån. < 1 Några 1–3 mån. mån. få veckor dagar 2007 14 % 22 % 64 % 2 % 62 % 100 % (50) (7) (11) (32) (1) (31) 2015 23 % 42 % 35 % 0 % 35 % 100 % (48) (11) (20) (17) (0) (17) 2023 23 % 44 % 33 % 2 % 31 % 100 % (48) (11) (21) (16) (1) (15)

Summa 20 % 36 % 44 % 1 % 43 % 100 % (146) (29) (52) (65) (2) (63)

Tiden mellan beslut om proposition och lagförslags ikraftträdande Det sista momentet som har studerats är tiden mellan regeringens beslut att överlämna en proposition till riksdagen och lagförslagets ikraftträdande. I de fall en proposition innehållit flera lagförslag med olika datum för ikraftträdande har det tidigaste datumet beaktats.

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

Konstitutionsutskottet har tidigare konstaterat att korta tidsramar medför att förutsättningarna för riksdagens behandling av propositionerna påverkas negativt genom t.ex. förkortad motionstid och kort tid för beredning. I Propositionshandboken framhålls att vid tidsplaneringen av en proposition måste hänsyn tas till riksdagens arbete. En annan aspekt som lyfts fram är att de som är berörda av ett lagförslag ska ges möjlighet att planera sitt arbete. I tabell 6.4 nedan finns en redogörelse för tiden mellan regeringens beslut 1 att överlämna propositionen till riksdagen och lagförslagets ikraftträdande. Av tabellen framgår att för 28 procent av de studerade propositionerna var tiden mellan regeringens beslut om propositionen och lagförslagets ikraftträdande längre än sex månader. För ungefär hälften av propositionerna varierade aktuellt tidsmoment mellan drygt tre månader och cirka sex månader medan den för 18 procent av propositionerna var cirka tre månader. Endast i några enstaka fall var tiden mellan regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen och lagförslagets ikraftträdande kortare än tre månader. Det kan över tid noteras bl.a. en liten ökning av propositioner med kortare tid än tre månader. För några enstaka propositioner var tiden mellan regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen och lagförslagets ikraftträdande en till tre veckor och samtliga dessa propositioner beslutades under våren 2023.

Tabell 6.4 Tiden mellan beslut om proposition och lagförslags ikraftträdande

Halvår Beslut om proposition–ikraftträdande Totalt antal (jan–juni) propositioner

> 6 > 3–6 3 mån. < 3 1–3 1–2 mån. mån. mån. veckor mån. 2007 23 % 53 % 21 % 3 % 0 % 3 % 100 % (66) (15) (35) (14) (2) (0) (2) 2015 35 % 51 % 10 % 4 % 0 % 4 % 100 % (57) (20) (29) (6) (2) (0) (2) 2023 27 % 42 % 22 % 9 % 7 % 2 % 100 % (55) (15) (23) (12) (5) (4) (1)

Summa 28 % 49 % 18 % 5 % 2 % 3 % 100 % (178) (50) (87) (32) (9) (4) (5)

Övrigt I genomgången har även den totala handläggningstiden uppmärksammats, dvs. perioden från remittering av dokument till beslut att överlämna propositionen till riksdagen. I de fall ett lagärende innehållit flera remissförfaranden har den äldsta remitteringen beaktats.

1 För drygt 5 procent av propositioner med lagförslag saknas uppgift om datum för ikraftträdande. I dessa fall har endast angetts att de ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Propositioner med endast sådana lagförslag ingår inte i tabellen.

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

1 I tabell 6.5 nedan finns en redogörelse för den totala handläggningstiden. Av tabellen framgår att 38 procent av studerade propositioner hade en total handläggningstid som var längre än tolv månader medan ungefär 45 procent av propositionerna hade en handläggningstid som varierade mellan drygt tre månader och cirka tolv månader. För 15 procent av de beslutade propositionerna varierade handläggningstiden mellan en och tre månader medan endast ett par propositioner hade en total handläggningstid som var kortare än en månad. Genomgången visar på vissa variationer över tid när det gäller merparten av tidsgrupperna. Som exempel kan nämnas att andelen propositioner med en total handläggningstid som var längre än tolv månader ökade under den studerade perioden, från 32 procent våren 2007 till 43 procent våren 2023.

Tabell 6.5 Den totala handläggningstiden

Halvår (jan–juni) Remittering av dokument–beslut om Totalt antal proposition propositioner

> 12 > 6–12 > 3–6 1–3 < 1 mån. mån. mån. mån. mån. 2007 32 % 23 % 18 % 25 % 2 % 100 % (65) (21) (15) (12) (16) (1) 2015 40 % 32 % 25 % 3 % 0 % 100 % (60) (24) (19) (15) (2) (0) 2023 43 % 20 % 20 % 15 % 2 % 100 % (60) (26) (12) (12) (9) (1)

Summa 38 % 25 % 21 % 15 % 1 % 100 % (185) (71) (46) (39) (27) (2)

Promemoria från Regeringskansliet

Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 19 oktober 2023 en promemoria från Statsrådsberedningen (bilaga 6.3).

Överväganden vid planering av lagstiftningsprocessen

I svarspromemorian framhålls att för varje lagstiftningsprojekt tas i ett tidigt skede fram en tidsplan över de ingående momenten. En del departement har interna rutiner för detta och i Propositionshandboken (Ds 1997:1, avsnitt ur handboken har reviderats och samlats i promemorian SB PM 2019:4 [rev. januari 2023]) finns vissa generella riktlinjer för planeringen av ett lagärende. Sedan några år tillbaka finns det också ett digitalt verktyg som kan användas vid planeringen av lagstiftningsprojekt. När det gäller momentet svarstiden för remissinstanser ( remisstiden ) är utgångspunkten att den ska vara minst tre månader. I denna del framhålls att det är viktigt att berörda remissinstanser får möjlighet att sätta sig in i aktuella

1 Som har redovisats ovan saknas i några lagärenden uppgift om remisstiden och i dessa ärenden framgår därför inte heller den totala handläggningstiden.

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

frågor och att t.ex. kommuner och regioner får tillräcklig tid för sina interna beslutsprocesser. Om en remittering äger rum över en sommar eller en jul- och nyårshelg förlängs ofta remisstiden. Ibland kan remisstiden vara kortare än tre månader. Det kan exempelvis vara fallet vid genomförandet av ett EU-direktiv med en kort genomförandetid eller om ett remitterat lagförslag bedöms vara mycket högt politiskt prioriterat. En kortare remisstid kan också förekomma om ett lagförslag är av mer tekniskt eller okomplicerat slag och där remissinstanserna kan antas vara insatta i eller snabbt kunna sätta sig in i förslaget. Dessutom kan remisstiden vid en krissituation förkortas avsevärt. Det är oftast promemorior, och inte betänkanden, som remitteras med en kortare remisstid än tre månader och i dessa fall tas ibland en kontakt med remissinstanserna inför remitteringen. När det gäller momenten tidsåtgången för Lagrådet och tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen framhålls följande i svarspromemorian. Det görs en uppskattning av hur lång tid den fullständiga behandlingen av lagärendet hos Lagrådet – dvs. föredragningen och framtagandet av yttrandet – kan tänkas ta. Denna tid kan variera utifrån ett lagförslags omfattning och komplexitet samt, i viss utsträckning, Lagrådets arbetsbörda. Som utgångspunkt tar det minst fyra veckor att bereda regeringens beslut om proposition. Fem arbetsdagar tar det normalt för att omarbeta en lagrådsremiss till en proposition och fem dagar för gemensamberedning av ett förslag till proposition. Om ett lagförslag har ändrats med anledning av Lagrådets yttrande krävs fem dagar för politisk samordning i Statsrådsberedningen och fem dagar för delning inom Regeringskansliet. Redovisade tider kan vara både kortare och längre beroende på ett lagförslags omfattning och komplexitet samt ärendets prioritet. Slutligen framhålls när det gäller momentet tiden mellan beslut om proposition och lagförslags ikraftträdande att vid planering av datum för en lags ikraftträdande beaktas riksdagens planerade slutbehandling av ärendet inklusive bl.a. jul-, påsk- och sommaruppehåll. När det gäller många lagärenden tas i ett tidigt skede en kontakt med det berörda riksdagsutskottets kansli. Dessutom beaktas att datumet för en författnings ikraftträdande bör sättas så att den kan kungöras minst fyra veckor före ikraftträdandet och endast i speciella undantagsfall senare än två veckor dessförinnan (jfr t.ex. Gröna boken, Ds 2014:1).

Aktuell genomgång m.m.

Remisstidens längd Enligt svarspromemorian är det svårt att utifrån det aktuella underlaget dra några säkra slutsatser om huruvida remisstiderna blivit kortare eller längre sett över de senaste 15 åren, även om underlaget ger intrycket att remisstiden blivit något längre. Under alla förhållanden bör remissinstanserna ges rimliga förutsättningar att sätta sig in i frågorna och ge väl övervägda svar.

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

Lagrådet I svarspromemorian konstateras att det av konstitutionsutskottets genomgång framgår att tiden för Lagrådets behandling i normalfallet var två veckor och att andelen lagrådsremisser som har behandlats inom denna tid ligger runt 30 procent för de tre undersökta perioderna. Ett typfall kan alltså sägas vara att lagrådsremissen överlämnas den torsdag då den beslutas, att föredragningen i Lagrådet hålls efterföljande vecka och att yttrandet är färdigt veckan därpå. I övrigt noteras att den undersökta perioden 2015 avviker på så vis att en relativt stor andel (31 procent) lagrådsremisser då behandlades inom några få dagar. De aktuella lagärendena (15 stycken) det året behandlade vitt skilda frågor och samtliga förslag med ett undantag lämnades utan erinran av Lagrådet. Vidare konstateras när det gäller tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition att den vanligtvis (drygt 40 procent) var en månad för de undersökta perioderna 2015 och 2023. För perioden 2007 var tiden i flertalet fall (64 procent) kortare än tre veckor. Resultaten för 2015 och 2023 ligger i linje med hur lång tid som brukar avsättas för omvandling av lagrådsremiss till proposition, gemensam beredning samt politisk samordning och delning. I situationer där det är angeläget att få lagstiftningen på plats snabbt kan tiderna kortas ned och om Lagrådet har haft många, omfattande eller principiella synpunkter blir tiden ofta längre. På frågan om förutsättningar för Lagrådets granskning och eventuella riktlinjer eller dylikt framhålls i svarspromemorian att i början av varje höst träffas Lagrådets ledamöter och företrädare från Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Finansdepartementet för att diskutera frågor relaterade till Lagrådets arbete. Statsrådsberedningen sammanställer vidare varje månad en lista över planerade lagrådsremisser för de kommande månaderna och denna lista skickas till bl.a. Lagrådet. Därutöver har Regeringskansliet och Lagrådet kontinuerlig kontakt veckovis om ändringar i planeringen. Vid stora arbetsanhopningar för Lagrådet kan det dessutom bli aktuellt att fatta beslut om förstärkningar av Lagrådet med en eller fler avdelningar. Vid planeringen av lagstiftningsprocessen är utgångspunkten att ge minst en månads utrymme för lagrådsföredragning och hantering av Lagrådets synpunkter. Om lagförslaget är omfattande planeras en längre tid. För det fall att det är angeläget att ny lagstiftning kan träda i kraft eller beslutas vid en tidpunkt som förutsätter en kortare tid, kontaktar ansvarigt departement Statsrådsberedningens granskningskansli för att detta ska kunna beaktas i den fortsatta planeringen. Vid brådskande lagstiftningsärenden har det förekommit att föredragningen inför Lagrådet skett samma dag som regeringsbeslutet och att granskningsyttrandet överlämnats påföljande dag. Vissa generella råd och riktlinjer som rör dessa frågor finns i den ovan nämnda Propositionshandboken.

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

Tiden mellan beslut om proposition och lagförslags ikraftträdande Att det förekommer variationer när det gäller tiden mellan regeringens beslut om proposition och ikraftträdandetidpunkten kan enligt svarspromemorian bl.a. bero på lagens innehåll och om det finns någon särskild omständighet som är styrande för när lagen bör träda i kraft. Det framhålls vidare att det med hänsyn till det begränsade underlaget är svårt att dra några slutsatser om de variationer över tid som framgår där. Det noteras dock att det under 2023 förekom fyra fall (7 procent) där tiden mellan beslut om proposition och ikraftträdande var ungefär tre veckor. Så kort tid förekom inte under motsvarande perioder 2007 och 2015. I denna del framhålls att de aktuella propositionerna från 2023 avser frågor relaterade till de höga energipriserna och kriget i Ukraina (bl.a. propositioner med extra ändringsbudgetar och som rör elstöd).

Förutsättningar för riksdagen att behandla propositioner

Även om det enligt svarspromemorian finns en ambition att fatta beslut om propositioner så att överlämnandena av dessa till riksdagen i någon mån fördelar sig jämnt över året, planeras en relativt stor andel propositioner så att de ska kunna lämnas före det s.k. stoppdatumet. Planeringen kommer till uttryck i de propositionsförteckningar som regeringen lämnar till riksdagen. Vidare framhålls att varje månad anmäler departementen till Statsrådsberedningen eventuella förändringar i propositionsförteckningen och då ska departementen även ange om kontakt har tagits med berört utskottskansli. Dessutom underrättar Statsrådsberedningens granskningskansli varje månad riksdagens kammarkansli om eventuella förändringar i propositionsförteckningen. Om ett lagförslag behöver träda i kraft senast vid en tidpunkt som kan påverka utrymmet för riksdagsbehandlingen, tas i ett tidigt skede en kontakt med det berörda utskottets kansli för att hitta en planering som passar. Vidare framhålls att i Propositionshandboken understryks särskilt vikten av att ta hänsyn till arbetet i riksdagen vid tidsplaneringen.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet vill inledningsvis understryka vikten av god planering genom hela lagstiftningsprocessen. Att olika moment i denna process genomförs på ett sätt som ger tillräckligt utrymme för inläsning, analys och överväganden är en förutsättning för att kvaliteten i lagstiftningen ska kunna upprätthållas på sikt. Syftet med granskningen är att få en övergripande bild av tidsförhållandena vid fyra olika moment i lagstiftningsprocessen och om det har skett några förändringar över tid. Frågor av intresse är hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång.

2023/24:KU10 6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN

Ett av de moment som har studerats är remisstidens längd . Som tidigare har framhållits av utskottet skapas genom remissväsendet förutsättningar för att lagförslagen blir allsidigt belysta och det leder till god kvalitet i lagstiftningsarbetet. Av granskningen framgår att drygt två femtedelar av remissunderlagen hade en remisstid som var kortare än tre månader. För merparten av dessa var remisstiden en månad eller längre. Remisstider på bara några få dagar förekom också. Jämförs de olika perioderna som ingår i granskningen kan konstateras att remisser med kortare svarstid än tre månader har blivit något mindre vanliga. Det som har ökat är i stället remisser med tre månaders svarstid medan andelen med ännu längre svarstid varit konstant över tid. Även om det som Regeringskansliet har framhållit är svårt att utifrån granskningen dra några säkra slutsatser om huruvida remisstiderna blivit kortare eller längre sett över de senaste 15 åren synes den genomsnittliga remisstiden således ha blivit något längre. Som utskottet tidigare har framhållit är det viktigt att remissinstanserna ges förutsättningar att kunna sätta sig in i och yttra sig över remissunderlagen samt att remisstiden som huvudregel inte bör vara kortare än tre månader. Givetvis kan det, som Regeringskansliet har framhållit också i vissa fall finnas skäl till såväl längre som kortare remisstider än tre månader. Kortare remisstider än tre månader bör dock enligt utskottet endast förekomma undantagsvis, och remisstider på några få dagar bör endast tillämpas vid extraordinära situationer. Av granskningen framgår att remisstider på några få dagar inte förekom alls under 2007 och 2015 men däremot i några enstaka fall under 2023. Utskottet tar i granskningen inte ställning till i vad mån dessa korta remisstider har varit motiverade men vill på nytt understryka vikten av god planering för att om möjligt undvika tidsnöd med t.ex. förkortad remissomgång som följd. När det gäller Lagrådets granskning har utskottet uppmärksammat tidsåtgången för Lagrådet och tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen. Som tidigare har framhållits av utskottet fyller Lagrådet från konstitutionell synpunkt en mycket viktig funktion i förhandsgranskningen av regeringens lagförslag innan de läggs fram för riksdagen. Enligt utskottet är det också angeläget att denna del av lagstiftningsprocessen ges det utrymme som krävs utifrån ett lagförslags omfattning och komplexitet och de synpunkter som framförs av Lagrådet. Genomgången visar att tidsåtgången för Lagrådets granskning i drygt 80 procent av fallen var kortare än en månad. För merparten av dessa var tidsåtgången en vecka eller längre, men ibland var den endast några dagar. Under den granskade perioden har den genomsnittliga tidsåtgången för Lagrådet varierat utan någon tydlig trend. Som konstitutionsutskottet tidigare har framhållit är det viktigt att Lagrådet ges rimliga förutsättningar för att kunna sätta sig in i och yttra sig över regeringens lagförslag. Vad som utgör en rimlig tidsåtgång för Lagrådet får, som har framgått, avgöras utifrån ett lagförslags omfattning och komplexitet samt, i viss utsträckning, Lagrådets arbetsbörda. Utskottet förutsätter att det finns en väl fungerande dialog mellan Regeringskansliet och Lagrådet i dessa frågor.

6 P LANERING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 2023/24:KU10

Av granskningen framgår vidare att för ungefär 35 procent av propositionerna var tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut att överlämna propositionen till riksdagen cirka en månad medan den för närmare 45 procent av fallen var kortare än en månad. Jämförs de olika perioderna som ingår i granskningen kan konstateras att ett tidsintervall mellan yttrande och beslut på cirka en månad har blivit vanligare medan kortare tidsintervaller än så har blivit mindre vanliga. Enligt Regeringskansliet tar det som utgångspunkt minst fyra veckor att bereda regeringens beslut om proposition efter ett lagrådsyttrande men tiden kan vara både kortare och längre beroende på ett lagförslags omfattning och komplexitet samt ärendets prioritet. Som utskottet tidigare har påpekat är det viktigt att tillräckligt med tid, som också framhålls i Statsrådsberedningens riktlinjer, avsätts för beredning av Lagrådets synpunkter. Det gäller inte minst när dessa synpunkter är av principiell eller mer kvalificerad art, eller då regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. En tydlig argumentation i dessa fall från regeringens sida är också av avgörande betydelse för beslutsprocessen i riksdagen och möjligheterna att där behandla och föra en konstruktiv debatt om lagärendet i fråga. Granskningen visar även att för merparten av propositionerna var tiden mellan regeringens beslut om propositionen och lagförslagets ikraftträdande tre månader eller längre och att i endast 5 procent av fallen var denna tid kortare än tre månader. Jämförs de olika perioderna som ingår i granskningen kan konstateras en viss ökning för de fall där tiden mellan regeringens beslut om propositionen och lagförslagets ikraftträdande var kortare än tre månader. För drygt hälften av dessa var tiden en eller två månader, men en till tre veckor förekom också och samtliga dessa propositioner beslutades under våren 2023. Att det förekommer variationer när det gäller tiden mellan regeringens beslut om proposition och tidpunkten för ikraftträdande kan enligt Regeringskansliet bl.a. bero på lagens innehåll och om det finns någon särskild omständighet som är styrande för när lagen bör träda i kraft. Utskottet inser att det i vissa brådskande situationer kan vara nödvändigt att tiden mellan regeringens beslut om propositionen och lagens ikraftträdande är kortare än normalt. Effekterna detta för med sig på förutsättningarna för riksdagen och dess partier ska dock inte negligeras. Som utskottet tidigare har konstaterat medför korta tidsramar att förutsättningarna för riksdagens behandling av propositionerna påverkas negativt genom t.ex. förkortad motionstid och kort tid för beredning. Att kravet på bl.a. välavvägda tidsfrister även gäller när regeringen nödgas bereda ärenden av brådskande karaktär har understrukits av utskottet i flera granskningar. Genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap inom Regeringskansliet bör behovet av brådskande riksdagsbehandling kunna begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt.

2023/24:KU10

7 Underlag inför samråd med EU-nämnden

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten 2023 granskat det skriftliga underlag som ligger till grund för regeringens muntliga samråd med EU-nämnden. Syftet med granskningen har varit att ge en systematisk överblick över det underlag som överlämnats till EU-nämnden och att möjliggöra jämförelser över tid. Till grund för granskningen ligger statistik framtagen av konstitutionsutskottets kansli och en promemoria som upprättats inom Statsrådsberedningen bilaga 7.1 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Grundläggande bestämmelser för information och samråd

Regeringen ska enligt 10 kap. 10 § regeringsformen (RF) fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen (RO). Regeringen ska enligt 7 kap. 14 § RO underrätta EU-nämnden om frågor som ska beslutas i Europeiska unionens råd. Regeringen ska också rådgöra med EU-nämnden om hur förhandlingarna i rådet ska föras inför besluten i rådet. Regeringen samråder med EU-nämnden för att få stöd för den ståndpunkt som ska föras fram i rådet. Det mandat regeringen får av EUnämnden är inte formellt bindande. Konstitutionsutskottet har emellertid uttalat att innebörden av regeringens informations- och samrådsskyldighet med riksdagen i EU-frågor är att riksdagen härigenom får ett reellt inflytande när det gäller de svenska ståndpunkterna vid beslut i rådet. Man bör nämligen enligt utskottet kunna utgå från att regeringen inte kommer att företräda en ståndpunkt som står i strid med vad EU-nämnden har gett uttryck för i samrådet. När det gäller underlaget till EU-nämnden inför ett samråd i EU-nämnden uttalade den parlamentariska Riksdagskommittén att det åligger regeringen att presentera ett så fullgott underlag för nämnden att samrådet blir meningsfullt. Kommittén förutsatte att regeringen överlämnar det material som ska gå till nämnden så fort som det är praktiskt möjligt. Kommittén ansåg att det är angeläget att det finns utrymme för partierna att internt diskutera och förankra frågorna (förs. 2000/01:RS1 s. 134, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:273– 276).

7 U NDERLAG INFÖR SAMRÅD MED EU- NÄMNDEN 2023/24:KU10

Regeringskansliets riktlinjer för samråd

Inom Regeringskansliet har det tagits fram riktlinjer för beredning och riksdagsförankring av EU-frågor (EU-chefens riktlinjer 2022:1). Av riktlinjerna framgår bl.a. följande. Muntligt samråd sker vid nämndens sammanträden som normalt äger rum på fredagar. Inför samråd har EU-nämnden fått skriftligt underlag och samrådet kan därför koncentreras till de avgörande frågeställningarna som ståndpunkter, förhandlingsläge och vad som har hänt i saken sedan det skriftliga materialet utformades. Det skriftliga underlaget inför samråd sänds direkt från det ansvariga departementet till EU-nämndens kansli. Departementet ansvarar för att ett samlat underlag med en kommenterad dagordning anländer senast måndag kl. 12 i den vecka som nämnden sammanträder. Eventuellt kompletterande underlag överlämnas samlat onsdag respektive torsdag senast kl. 12. Om rådsdagordningen berör flera departement, sänds ett gemensamt underlag. Det material som sänds till EU-nämnden består vanligen av en kommenterad dagordning som anger regeringens preliminära ståndpunkter inför samrådet, relevanta dokument från EU:s institutioner och i förekommande fall rådspromemorior. Materialet översänds så långt som möjligt i elektronisk form.

Tidigare granskning

I en granskning våren 1997 av informationen och samrådet med EU-nämnden på tredje pelarens område, dvs. det straffrättsliga och polisiära samarbetet före Lissabonfördraget, anförde konstitutionsutskottet att EU-nämndens ledamöter bör förses med ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt inför sammanträdena. Detta ansåg konstitutionsutskottet var en självklar förutsättning för att EU-nämndens ledamöter ska kunna tillägna sig insikter inom EU:s alla samarbetsområden och diskutera också komplicerade sakfrågor. Framför allt bör underlaget ge förutsättningar för en diskussion om den ståndpunkt regeringen ska inta vid det kommande ministerrådssammanträdet (bet. 1996/97:KU25 s. 129 f.). Våren 2016 granskade utskottet om dåvarande klimat- och miljöministern brustit i uppfyllandet av sina grundlagsstadgade informations- och samrådsskyldigheter gentemot riksdagen i sin hantering av ett skriftligt samråd med EU-nämnden (bet. 2015/16:KU20 s. 92 f.). I sitt ställningstagande anförde utskottet att ändamålet med reglerna om samråd och information mellan regeringen och riksdagen är att riksdagen får ett aktivt och reellt inflytande som gör det möjligt att på förhand påverka de ståndpunkter som Sverige ska inta inför förhandlingar och beslutsfattande inom EU samt även i övrigt insyn i och inflytande över den process som leder fram till för vårt land viktiga och bindande beslut. Det är därför av största vikt att samrådet med och informationen till EU-nämnden fungerar på ett bra sätt. Regeringen bör presentera ett sådant underlag för nämnden att samrådet blir meningsfullt.

2023/24:KU10 7 U NDERLAG INFÖR SAMRÅD MED EU- NÄMNDEN

Våren 2023 granskade utskottet jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministerns samråd med riksdagen om direktivet om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete (bet. 2022/23:KU20 s. 23 f.). Enligt anmälan innebar det sena överlämnandet av underlag inför samrådet med EU-nämnden att regeringen brustit i sin informations- och samrådsskyldighet. Av utredningen framgick att statsrådet valt att avvakta med att sända underlag inför samrådet eftersom det ännu inte fanns något rådsdokument tillgängligt vid måndagens utskick inför fredagens sammanträde med EU-nämnden. När det inte heller under torsdagen fanns något rådsdokument tillgängligt valde 1 departementet att istället överlämna det dokument som behandlats i Coreper veckan före. Enligt ministern skilde sig förfarandet i det aktuella ärendet från det normala på grund av att handlingarna kom in så sent. Vidare anfördes att det är ovanligt att skicka Coreperdokumentet till EU-nämnden eftersom det är rådsdokumentet som utgör det förslag som är föremål för beslut i rådet. I sitt ställningstagande konstaterade utskottet att underlaget överlämnades först dagen före samrådet, vilket medförde begränsade möjligheter för ledamöterna i EU-nämnden att analysera underlaget och att internt inom respektive parti förankra en välgrundad ståndpunkt. Vidare anfördes följande: En förutsättning för att ett samråd mellan regeringen och EU-nämnden ska bli meningsfullt är att EU-nämnden får ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen överlämnar underlaget så fort som det är praktiskt möjligt. Det är angeläget att det finns utrymme för partierna att internt diskutera och förankra en välgrundad ståndpunkt. Samtidigt kan man inte bortse från att EU:s beslutsprocess sätter ramen för samrådet mellan regeringen och EU-nämnden. Regeringen råder inte över beslutsprocessen inom EU eller hur förhandlingarna förs. […] Det bör framhållas att regeringen alltid har ett informationsövertag om vad som sker i förhandlingarna inom EU och därför har ett ansvar för att förse EU-nämnden med det underlag som krävs för att riksdagen ska få insyn i och inflytande över den process som leder fram till viktiga beslut för Sverige. EU-nämnden måste kunna ha förtroende för att regeringen lever upp till detta ansvar. I situationer som den nu aktuella, med ett förestående samråd i en central politisk fråga i ett tidskritiskt läge, kan det finnas skäl för regeringen att uppdatera EU-nämnden med information om ärendets status. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av dialog mellan regeringen och EU-nämnden så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses.

Statistik över underlag inför samråd med EU-nämnden

Som underlag för granskningen har konstitutionsutskottets kansli tagit fram statistik över det skriftliga underlag som legat till grund för muntliga samråd med EU-nämnden. Eftersom det rör sig om ett omfattande material har vissa avgränsningar gjorts. En första utgångspunkt har varit att granska den mest aktuella tidsperioden, dvs. vårterminen 2023 (den 1 januari–30 juni). För att

1 Coreper är den franska förkortningen för Comité des représentants permanents (de ständiga representanternas kommitté). Coreper har till uppgift att bistå rådet genom att förbereda dess möten och utföra de uppdrag som rådet ger den (artikel 240 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Kommittén består av EU-ländernas EU-ambassadörer.

7 U NDERLAG INFÖR SAMRÅD MED EU- NÄMNDEN 2023/24:KU10

möjliggöra jämförelser över tid har uppgifter även samlats in för ytterligare tre vårterminer: 2019, 2015 och 2011. Samtliga vårterminer utgör således första våren i en valperiod. För varje termin har en sammanställning gjorts över samtliga beslutspunkter som framgår av de kommenterade dagordningar som 1 överlämnats till EU-nämnden. Totalt rör det sig om ca 300 beslutspunkter i både lagstiftande och icke-lagstiftande ärenden. Inför sammanträden med EU-nämnden skickar nämndens kansli ut en kallelse och föredragningslista. Av denna framgår vilka rådsmöten som kommer att behandlas under samrådet och vilka statsråd som kommer att delta. Som bilagor till kallelsen finns kommenterade dagordningar för rådsmötena där de olika dagordningspunkterna beskrivs. Under de fyra terminer som omfattas av granskningen sändes kommenterade dagordningar ut inför samtliga samråd. Den kommenterade dagordningen innehåller i normalfallet ett förslag till svensk ståndpunkt för varje beslutspunkt som ska behandlas. Vanligen bifogas även det EU-dokument som ligger till grund för den aktuella behandlingen. Ibland bifogas också en s.k. rådspromemoria som tagits fram inom Regeringskansliet inför ett visst samråd. Av kallelsen framgår vilka bilagor som hör till vilka dagordningspunkter i utskicket.

Förslag till svensk ståndpunkt

I tabell 7.1 visas antalet beslutspunkter per granskad vårtermin och förekomsten av förslag till svensk ståndpunkt för dessa. Av tabellen framgår att de kommenterade dagordningarna i nästan samtliga fall innehåller förslag till svensk ståndpunkt. Under de fyra terminerna har andelen beslutspunkter med förslag till svensk ståndpunkt varit som lägst 97 procent (2011 och 2015). Under våren 2019 och våren 2023 fanns förslag till svensk ståndpunkt för samtliga beslutspunkter.

Tabell 7.1 Beslutspunkter och förslag till svensk ståndpunkt

Beslutspunkt Förslag till svensk ståndpunkt

Källa: Statistik insamlad av konstitutionsutskottets kansli.

Förekomst av bilagor

Som nämnts bifogas normalt sett de EU-dokument som är föremål för beslut under det rådsmöte som samrådet avser. Ofta rör det sig om ett förslag till

1 Rådet för utrikes frågor (FAC) är exkluderat från sammanställningen då det skiljer sig från övriga rådskonstellationer när det gäller både utformandet av beslutspunkter och delning av underlag.

2023/24:KU10 7 U NDERLAG INFÖR SAMRÅD MED EU- NÄMNDEN

rådsslutsatser eller till en allmän riktlinje. Tabell 7.2 visar förekomsten av bilagda EU-dokument i det undersökta materialet. Som framgår av tabellen fanns EU-dokument bilagt för 97 procent av beslutspunkterna våren 2023, vilket är en ökning jämfört med de tidigare terminerna. Här kan noteras att våren 2015 sticker ut med en betydligt lägre andel bilagda EU-dokument (69 procent) än övriga terminer. Detta beror till stor del på ett enskilt rådsmöte (Ekofin) där det för ett större antal beslutspunkter inte bilagts några EUdokument från Finansdepartementet inför samrådet. Sett till alla fyra terminer står Finansdepartementet för 23 av de totalt 51 uteblivna EU-dokumenten (45 procent). De flesta av dessa (19 stycken) gäller samråd längre tillbaka i tiden (2011 och 2015). Utöver det EU-dokument som hör ihop med en viss beslutspunkt bifogas ibland även en rådspromemoria, framtagen inom Regeringskansliet, som beskriver det aktuella ärendet. Det förekommer också att enbart en rådspromemoria bifogas, t.ex. om det relevanta EU-dokumentet ännu inte finns tillgängligt. Som framgår av tabell 7.2 har användningen av rådspromemorior dock minskat kraftigt över tid. Våren 2011 hade hälften av alla beslutspunkter en bilagd rådspromemoria. Denna andel halverades till våren 2015, för att sedan i princip upphöra helt. Våren 2023 sändes inga rådspromemorior inför samråd med EU-nämnden.

Tabell 7.2 Bilagor och hänvisningar

Bifogat EU-dokument Bifogad råds- Hänvisning till EUpromemoria dokument Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Källa: Statistik insamlad av konstitutionsutskottets kansli. Som noterats ovan framgår det av kallelsen vilken bilaga som hör ihop med vilken dagordningspunkt. Utöver detta förekommer det hänvisningar i de kommenterade dagordningarna, alternativt i rådspromemoriorna, till det EUdokument som hör ihop med en viss beslutspunkt. Sådana hänvisningar underlättar EU-nämndens arbete genom att göra det tydligt vilket dokument beslutet rör. I det granskade materialet förekommer detta i ungefär hälften av fallen. Som framgår av tabell 7.2 har andelen beslutspunkter med hänvisning till det tillhörande EU-dokumentet dock minskat över tid. Våren 2023 fanns det hänvisningar till ungefär en tredjedel av bilagorna (32 procent). De bilagda EU-dokumenten kan i sin tur delas in i två huvudkategorier: rådsdokument och Coreperdokument. Rådsdokument är dokument som är adresserade till rådet för behandling där. Coreperdokument är i stället dokument adresserade till de ständiga representanternas kommitté (Coreper) för beredning inför kommande rådsmöten. Ett förslag till allmän riktlinje

7 U NDERLAG INFÖR SAMRÅD MED EU- NÄMNDEN 2023/24:KU10

bereds exempelvis i Coreper innan det slutgiltiga förslaget sänds till rådet för beslut. Ibland översänds Coreperdokument inför samråd med EU-nämnden om det slutgiltiga rådsdokumentet ännu inte finns tillgängligt. Tabell 7.3 visar en sammanställning över vilken typ av EU-dokument som 1 bifogats under de granskade vårterminerna. Här har en avgränsning gjorts till att endast omfatta de beslutspunkter som rör lagstiftande verksamhet. Dessa utgör ungefär en tredjedel av det totala antalet granskade beslutspunkter. Som framgår av tabellen utgörs 62 procent av de bifogade EU-dokumenten av 2 rådsdokument och 38 procent av Coreperdokument. Andelen Coreperdokument har dock ökat sedan 2015 och våren 2023 var omkring hälften (52 procent) av de bilagor som översändes inför samråd om lagstiftande verksamhet Coreperdokument.

Tabell 7.3 Typ av bifogat EU-dokument, lagstiftande verksamhet

Källa: Statistik insamlad av konstitutionsutskottets kansli.

Tidpunkt för översändande av underlag

Som angetts ovan äger EU-nämndens sammanträden vanligen rum på fredagar. Det första utskicket med underlag inför samrådet görs då på måndagen samma vecka. Eventuellt kompletterande material sänds ut 3 antingen under onsdagen eller torsdagen. I tabell 7.4 visas en sammanställning över tidpunkten för översändande av bilagor inför samråd, fördelat över utskick 1 (måndag), 2 (onsdag) och 3 (torsdag). Av tabellen framgår att 76 procent av bilagorna sändes i det första utskicket under våren 2023, vilket var en ökning jämfört med våren 2019 och våren 2015. Andelen bilagor som sändes i det andra utskicket var i genomsnitt 24 procent och i det tredje utskicket 4 procent.

1 I de fall flera EU-dokument har skickats inför samråd med EU-nämnden anges här det mest aktuella dokumentet. 2 Dokument som är adresserade till både rådet och Coreper betraktas av EU-nämndens kansli som rådsdokument och ingår därför i denna kategori även här. 3 I undantagsfall kan sammanträden äga rum på andra veckodagar och utskicksdagarna anpassas då efter detta.

Källa: Statistik insamlad av konstitutionsutskottets kansli.

Promemoria från Regeringskansliet

Genom en skrivelse till Regeringskansliet har utskottet begärt svar på vissa frågor. Utskottet fick den 5 oktober 2023 en svarspromemoria som upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 7.1). I promemorian redogörs för skälet till den minskade användningen av rådspromemorior. Den skriftliga information som lämnas till EU-nämnden inför muntligt samråd består numera vanligen av en kommenterad dagordning och relevanta rådsdokument. EU-arbetet har under senare år utvecklats i enlighet med riksdagens och regeringens inriktning, nämligen att riksdagsförankring av ståndpunkter ska inledas tidigt i en frågas behandling. Den viktigaste konsekvensen av utvecklingen är att en större del av förankringsarbetet sker i riksdagens fackutskott. Det har lett till en minskad användning av rådspromemorior i EU-nämnden. Vidare redogörs i promemorian för skälet till den minskade förekomsten av hänvisningar i de kommenterade dagordningarna till det dokument som ligger till grund för behandlingen av en viss beslutspunkt. Den kommenterade dagordningen avspeglar informationsläget så som det ser ut vid den tidpunkt då dagordningen översänds till EU-nämnden, normalt kl. 12.00 måndagen före det muntliga samrådet. Ett skäl till att det saknas hänvisningar i de kommenterade dagordningarna kan vara att de underliggande dokumenten inte finns tillgängliga eller framgår av den preliminära dagordningen för det aktuella rådsmötet. Ambitionen att dokument ska finnas tillgängliga i god tid inför ett rådsmöte hindras ofta av att förhandlingar pågår. Inte sällan är det möte i Coreper onsdagen samma vecka som samrådet med EU-nämnden sker, eller ännu närmare inpå rådsmötet. Intrycket är att detta har blivit vanligare under senare år. Slutligen redogörs i promemorian för skälet till att de EU-dokument som översänds inför samråd om lagstiftande verksamhet i allt högre grad utgörs av Coreperdokument. Tillgängliggörandet av dokument inför ett rådsmöte hanteras av rådssekretariatet i samarbete med ordförandeskapet. Om ett dokument inte finns tillgängligt i samband med översändandet till EUnämnden är det vanligt att Regeringskansliet väljer att inkludera relevanta Coreperdokument. Att en sådan ordning ofta är att föredra framför att invänta

7 U NDERLAG INFÖR SAMRÅD MED EU- NÄMNDEN 2023/24:KU10

själva rådsdokumentet framgår av utskottets tidigare granskningsbetänkande (bet. 2022/23:KU20 s. 23 f.).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare uttalat är syftet med reglerna om information och samråd att riksdagen får ett aktivt och reellt inflytande som gör det möjligt att på förhand påverka de ståndpunkter som Sverige ska inta inför förhandlingar och beslutsfattande inom EU samt att riksdagen även i övrigt får insyn i och inflytande över den process som leder fram till beslut som är viktiga och bindande för Sverige. Det är därför av största vikt att information till och samrådet med EU-nämnden fungerar på ett bra sätt. En förutsättning för att ett samråd mellan regeringen och EU-nämnden ska bli meningsfullt är att EU-nämnden får ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen överlämnar underlaget så fort som det är praktiskt möjligt. Det är angeläget att det finns utrymme för partierna att internt diskutera och förankra en välgrundad ståndpunkt. Samtidigt kan man inte bortse från att EU:s beslutsprocess sätter ramen för samrådet mellan regeringen och EU-nämnden. Regeringen råder inte över beslutsprocessen inom EU eller hur förhandlingarna förs. När det gäller den aktuella granskningen konstaterar utskottet att typen av underlag som översänds inför samråd med EU-nämnden har genomgått vissa förändringar under senare år. En sådan förändring är den minskade användningen av s.k. rådspromemorior, som tas fram inom Regeringskansliet som underlag i ett visst ärende. Av Regeringskansliets svarspromemoria framgår att detta är en följd av att en större del av förankringsarbetet nu sker i riksdagens fackutskott. Regeringens ståndpunkt framkommer i stället som regel av den kommenterade dagordningen, vilken översänds tillsammans med de rådsdokument som är föremål för behandling vid det aktuella rådsmötet. Utskottet har inget att invända mot denna utveckling. Det har också blivit allt vanligare att Regeringskansliet väljer att inkludera relevanta Coreperdokument om ett aktuellt rådsdokument inte finns tillgängligt i samband med att underlaget översänds till EU-nämnden. Enligt utskottet finns det situationer då denna ordning kan vara nödvändig. Samtidigt bör det övervägas om någon annan typ av underlag kan vara mer ändamålsenlig för att skapa goda förutsättningar för ett meningsfullt samråd när rådsdokument saknas. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av dialog mellan regeringen och EU-nämnden så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses. När det gäller förekomsten av hänvisningar i de kommenterade dagordningarna till de dokument som ligger till grund för behandlingen av en viss beslutspunkt noterar utskottet att en anledning till att sådana saknas kan vara att dokumenten inte finns tillgängliga eller framgår av den preliminära dagordningen för det aktuella rådsmötet. Samtidigt visar granskningen att det finns avsevärda skillnader mellan departement när det gäller förekomsten av

2023/24:KU10 7 U NDERLAG INFÖR SAMRÅD MED EU- NÄMNDEN

hänvisningar. Enligt utskottet är det önskvärt att de kommenterade dagordningarna i möjligaste mån innehåller hänvisningar till relevanta dokument och att dessa används konsekvent.

2023/24:KU10

8 Styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Syftet med granskningen har varit att på en övergripande nivå se över formerna för regeringens styrning av bolagen. Statens bolagsportfölj består av 43 bolag. Av dessa verkar cirka hälften på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader. Övriga bolag har ett s.k. samhällsuppdrag som riksdagen har beslutat särskilt om. Det innebär att de ska uppnå andra mål än ekonomisk avkastning till ägaren. Det har gjorts en genomgång av årsakter för samtliga bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag och i förekommande fall akter som upprättats för att diarieföra ett särskilt ärende inom ramen för förvaltningen av dessa bolag. Därutöver har även den särskilda akten för utskick till samtliga bolag med statligt ägande gåtts igenom. Totalt rör det sig om 22 bolag. Genomgången omfattar sammantaget 51 akter från i huvudsak kalenderåret 2022, bilaga 8.1 . Till grund för granskningen har även legat fem promemorior som upprättats inom Finansdepartementet och Kulturdepartementet bilaga 8.2–4 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning m.m.

Grunderna för förvaltningen av statligt ägda bolag

Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar, vilket innefattar de statligt ägda bolagen. Enligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om våren 1996 (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) ska följande huvudprinciper gälla för förvaltningen av bolag med statligt ägande:

– Statligt ägda företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på

det kapital företaget representerar och strukturanpassning.

– Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag ska med

utgångspunkt i uppsatta verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta nödvändiga åtgärder för att företaget ska uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning. Utgångspunkten är att samtliga beslut som rör förvaltningen av bolagen med statligt ägande fattas av regeringen baserat på förvaltningsmandatet. I enlighet med 7 kap. 5 § regeringsformen är departementschefen, eller det statsråd som statsministern har förordnat, föredragande vid regeringssammanträden i

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

ärenden som rör bolag som förvaltas av departementet. Vilka departement som förvaltar vilka bolag framgår av en bilaga till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Statsråd med ansvar för bolag med statligt ägande har fått regeringens bemyndigande att på egen hand företräda och utöva rösträtt för staten som aktieägare vid bolagsstämmor i de bolag som hör till departementets ansvarsområde. Detta innebär att ägarens förslag till beslut på bolagsstämman fattas av det ansvariga statsrådet genom ett regeringskanslibeslut. För ett fåtal bolag finns undantag från denna regel då det i vissa frågor krävs regeringsbeslut. Med stöd av sitt allmänna beredningsansvar för förvaltningen av bolaget och sitt bemyndigande att företräda ägaren vid bolagsstämman förmedlar det ansvariga statsrådet regeringens inställning i frågor som rör bolaget. Respektive statsråd företräder således ägaren i den löpande förvaltningen och i kontakten med bolaget. I den löpande förvaltningen ingår bl.a. att fastställa bolagets ekonomiska mål och, i förekommande fall s.k. uppdragsmål, på det sätt som anges i statens ägarpolicy (se nedan). Regeringen har även bemyndigat statsrådet med ansvar för enhetlig ägarpolitik (för närvarande departementschefen vid Finansdepartementet) att besluta om riktlinjer för dokumentation m.m. av Regeringskansliets bolagsförvaltning (benämns fortsättningsvis Regeringskansliets riktlinjer, se vidare nedan). Vissa beslut som gäller bolagen kräver riksdagens bemyndigande, t.ex. att skjuta till kapital till ett bolag. Vidare krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhetsföremål (den konkreta verksamhet som bolaget bedriver och som fastställs av bolagsstämman i bolagsordningen).

Styrning av bolag med statligt ägande

Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, bl.a. aktiebolagslagen (2005:551). I egenskap av företrädare för statens ägande lyder regeringen alltså under samma regler som andra bolagsägare. Innebörden av detta är bl.a. att ägarinflytandet utövas i bolagets beslutande organ, bolagsstämman (7 kap. 1 § aktiebolagslagen). Bortsett från arbetstagarrepresentanterna utser stämman styrelsens ledamöter, vilka i ett statligt helägt företag representerar staten som ägare. Styrelsen utser i sin tur verkställande direktör. Genom bl.a. valet av styrelse och möjligheten att föra in särskilda bestämmelser i bolagsordningen kan statens representanter på bolagsstämman påverka inriktningen av bolagets verksamhet. Bolag med statligt ägande är i likhet med andra aktiebolag självständiga juridiska personer. Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att se till att bolaget har en betryggande internkontroll. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning. Styrelsen i bolag med statligt ägande ska genom styrelseordföranden samordna sin syn

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden (ägarsamordning). Vid regelbundna möten mellan företrädare för bolag respektive ägare (s.k. ägardialog) följs bl.a. målen för bolagen upp. Regeringen kan inte rikta formellt bindande direktiv, anvisningar eller liknande direkt till bolagen. I enlighet med aktiebolagens bestämmelser är regeringen i likhet med andra aktieägare hänvisad till att utöva rätten att besluta i bolagets angelägenheter och rikta bindande anvisningar till bolaget vid bolagsstämman. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Ett aktivt ägande och god bolagsstyrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra detta uppdrag. Det är inte rättsligt bindande för bolaget att följa det samhällsuppdrag som riksdagen beslutat särskilt om, om det inte omsätts i bolagsordningen eller andra styrdokument, t.ex. en ägaranvisning, som beslutas av bolagsstämman. I den mån riksdagen beslutar om anslag på statsbudgeten för bolagets verksamhet kan styrning utövas genom att särskilda villkor föreskrivs för hur anslaget får användas. Utöver detta finns inte några formella styrmedel. Staten kan dock sluta avtal med ett statligt ägt bolag, varigenom bolaget frivilligt går med på att inskränka sin handlingsfrihet på ett sätt som staten önskar. Staten kan också utöva sitt ägarinflytande så att det i bolagsordningen skrivs in bestämmelser om att vissa av bolagets beslut ska underställas regeringen eller annan statlig myndighet.

Statens ägarpolicy och andra riktlinjer

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 om en ny ägarpolicy för bolag med statligt ägande. I policyn redogörs för grunderna för de uppdrag och mål som sätts upp för bolag med statligt ägande. Det redogörs även för tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor när det gäller styrningen av bolagen. I ägarpolicyn ingår vidare regeringens principer för bolagsstyrning, ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering i bolag med statligt ägande. Ägarpolicyns innehåll beskrivs närmare i valda delar i avsnittet Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen. Av ägarpolicyn framgår att den, inklusive nämnda principer, ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn och principerna ska tillämpas. I 2017 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2016/17:140) uppgav regeringen att den då nya ägarpolicyn och regeringens riktlinjer för bolag med statligt ägande hade beslutats vid årsstämmorna i de statligt helägda bolagen. Därmed blev policyn i dessa fall en bolagsrättsligt bindande instruktion (ägaranvisning) till bolagets styrelse. Svensk kod för bolagsstyrning, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor, tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad. Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer vidare i

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive antikorruption och integritet i statligt ägda företag.

Uppdrag och mål

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. Verksamhetsföremålet i bolag med statligt ägande har sin grund i riksdagens beslut. Ägaren beslutar också om ekonomiska mål för bolaget på bolagsstämman som dokumenteras i stämmoprotokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess att nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämman. Vidare har ägaren beslutat om s.k. uppdragsmål för 15 av de 22 bolagen med särskilt beslutat samhällsuppdrag. Av ägarpolicyn framgår att detta har gjorts bl.a. för att säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmål beslutas av bolagsstämman genom en ägaranvisning till bolaget. När det gäller att ta fram mål anför regeringen i ägarpolicyn att eftersom ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och generera avkastning kan vara inbördes beroende ska framtagande av uppdragsmål och ekonomiska mål i normalfallet genomföras samordnat. Enligt Regeringskansliets riktlinjer ska gemensam beredning genomföras med Finansdepartementets budgetavdelning inför fastställande av ekonomiska mål och uppdragsmål. Inför fastställandet av uppdragsmål genomförs även en gemensam beredning med Statsrådsberedningens samordningskansli och eventuella andra berörda departement. För bolag med statligt ägande finns även s.k. strategiska mål för hållbart värdeskapande. Dessa mål har beslutats av styrelsen men ska följa statens ägarpolicy och ingår som en punkt under ägarens uppföljning vid ägardialogen.

Ägaranvisning och andra förekommande styrdokument

Genom en s.k. ägaranvisning kan ägaren ge instruktioner till bolagets styrelse. Enligt uppgift i regeringens verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 används ägaranvisningar i huvudsak när bolaget har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag. Enligt ägarpolicyn ska ägaranvisningar till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga samt formaliseras genom beslut på bolagsstämman. Om ett uppdrag lämnas i en ägaranvisning ska det tydligt framgå av ägaranvisningen hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp. För vissa bolag beslutar regeringen även om årliga riktlinjer (t.ex. Kungliga Dramatiska teatern AB och Kungliga Operan AB) och med vissa bolag har staten ingått avtal (t.ex. Beredskapsavtalet med SOS Alarm Sverige AB). Flera 1 bolag får anslagsmedel från staten för att utföra sitt särskilt beslutade

1 Följande bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag fick anslag för 2022: Almi AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, AB Göta kanalbolag, Miljömärkning Sverige AB, Kungliga Operan AB, RISE Research Institutes of Sweden AB, SOS Alarm Sverige AB, Swedfund International AB, Teracom Group AB, V.S. Visit Sweden AB och Voksenåsen AS.

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

samhällsuppdrag. I budgetpropositionen anges ändamål för anslagen som riksdagen fattar beslut om.

Regeringskansliets riktlinjer

Som nämnts ovan har regeringen bemyndigat statsrådet med ansvar för enhetlig ägarpolitik att besluta om riktlinjer för dokumentation m.m. av Regeringskansliets bolagsförvaltning. De senaste riktlinjerna beslutades i februari 2023 och ersatte de tidigare riktlinjerna från februari 2021. Det huvudsakliga innehållet i de två senast beslutade riktlinjerna är detsamma. Riktlinjernas innehåll beskrivs närmare i valda delar i avsnittet Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen. I riktlinjerna finns exempel på handlingar och uppgifter som avser den löpande förvaltningen och därför kontinuerligt ska diarieföras.

Tidigare riksdagsbehandling

Inledning

Frågor om regeringens styrning av statligt ägda bolag har vid flera tillfällen varit föremål för konstitutionsutskottets granskning. Utskottet har bl.a. uttalat sig om dokumentation, behovet av riktlinjer och risken för jäv när staten uppträder i dubbla roller. Vidare behandlar näringsutskottet återkommande frågor om bolag med statligt ägande framför allt i samband med behandlingen av regeringens årliga skrivelse med redogörelsen för bolag med statligt ägande, men även i behandlingen av andra skrivelser från regeringen på området bl.a. med anledning av Riksrevisionens granskningar.

Dokumentation och aktbildning

Konstitutionsutskottet har i sin granskning vid upprepade tillfällen uttalat betydelsen av att regeringens styrning av statligt ägda bolag sker på ett sätt som skapar möjlighet att i efterhand granska regeringens agerande på ett meningsfullt sätt. Utskottet har då även framhållit vikten av rutiner som gör att det ska vara möjligt att i Regeringskansliets akter följa viktigare händelseförlopp som avser ägarförvaltning samt vilka kontakter och styrsignaler som därvid har förekommit mellan ägarförvaltning och bolag (se t.ex. bet. 2003/04:KU10 s. 76, 2005/06:KU10 s. 36, bet. 2010/11:KU10 s. 68 och bet. 2013/14:KU20 s. 245. I en granskning om ägarförvaltningen av statligt ägda bolag hösten 2010 (bet. 2010/11:KU10 s. 46 f.) konstaterade utskottet att en stor del av årsakterna i huvudsak endast innehöll dokument som rörde bolagsstämmor och att de saknade uppgifter om andra kontakter mellan departement och bolag. Utskottet underströk vikten av att dokumentationen är tillräcklig för att göra en granskning i efterhand meningsfull. Att uppgifter om kontakter mellan ägarförvaltningen och bolaget förs till och blir kvar i akten i den omfattning som krävs för att i efterhand kunna följa viktigare händelseförlopp även om de inte direkt kräver ägarens ställningstagande framhölls som viktigt. Utskottet

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

underströk också värdet av möten med bolagens revisorer och att dessa möten dokumenteras. Utskottet har också pekat på vikten av att innehållet i sådant material som annars inte skulle utgöra allmän handling, t.ex. arbetsanteckningar och liknande material, tillförs akterna snarast möjligt. När ärendena arkiveras bör sådant material också bli kvar i akterna i den omfattning som behövs för att en meningsfull granskning ska bli möjlig (bet. 2005/06:KU10 s. 36). Utskottet har även uttalat att det inte finns något som hindrar regeringen från att dokumentera kontakter med bolagen i samband med händelser som bedöms vara viktiga för bolagen även om kontakterna endast avser informationsutbyte (bet. 2013/14:KU20 s. 245).

Uppdrag och mål

Riksrevisionen har i sin granskning av regeringens styrning av bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag flera gånger gjort iakttagelser och lämnat rekommendationer till regeringen i fråga om ägarens mål för bolagen. Iakttagelserna har handlat om brister i form av svårtolkade riksdagsbeslut, inte tillräckligt konkreta eller otydliga uppdrag och en avsaknad av prioritering 1 från ägarens sida mellan uppdrag och mål. I rapporten Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning (RiR 2017:37) granskade Riksrevisionen om regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag har anpassats så att styrningen ger goda förutsättningar för att de samhällsuppdrag som riksdagen beslutat om ska kunna utföras väl. Enligt myndigheten hade bolag som fått uppdragsmål betydligt tydligare mål jämfört med de bolag som ännu inte hade fått sådana mål. Uppdragsmålsprocessen sågs därför som ett viktigt verktyg för att förtydliga varje bolags samhällsuppdrag. Riksrevisionen konstaterade att regeringens grundinställning var att uppdragsmål ska sättas för alla bolag med samhällsuppdrag. Vid tidpunkten för granskningen hade uppdragsmål fastställts för 8 av 23 bolag med samhällsuppdrag. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att påskynda genomförandet av uppdragsmål så att så många bolag som möjligt kan få uppdragsmål inom överskådlig tid. Myndigheten påtalade att detta ställer krav på att tillräckliga resurser för detta arbete säkerställs. I sin skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport (skr. 2017/18:172) anförde regeringen att den avsåg att fortsätta arbetet med uppdragsmålsprocessen och att målsättningen var att en uppdragsmålsprocess skulle genomföras utan dröjsmål för samtliga bolag med samhällsuppdrag, men i den takt som förutsättningarna och tillgängliga resurser tillåter. Mot bakgrund av regeringens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att både den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl kunde resurserna inom bolagsförvaltningen inte obehindrat fördelas om, framhöll regeringen.

1 Se t.ex. granskningar av följande bolag Almi Företagspartner AB (RiR 2007:15), Swedfund International AB (RiR 2009:4), Sveaskog AB (RiR 2010:8) och Samhall AB (RiR 2023:14).

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

Regeringens skrivelse behandlades av näringsutskottet (bet. 2017/18:NU24 s. 12) som i sitt ställningstagande underströk vikten av att processen med uppdragsmål genomförs men samtidigt konstaterade att ett sådant arbete också pågår. Utskottet hade ingen annan uppfattning än regeringen i fråga om att uppdragsmålsprocessen får ske i den takt som förutsättningarna tillåter och med beaktande av tillgängliga resurser.

Ägardialoger

1 Uppgifter i rapporter från Riksrevisionen talar för att frekvensen för ägardialoger skiljer sig åt mellan de olika bolagen. Enligt Riksrevisionens granskningsrapport Hållbart företagande – regeringens styrning av de statligt ägda bolagen (RiR 2021:10) genomfördes inte ägardialoger regelbundet för alla statligt ägda bolag. För de 41 bolag som Näringsdepartementet vid den tiden förvaltade var det i genomsnitt 10 bolag per år under åren 2015 till 2019 som det inte genomförts ägardialoger med. Riksrevisionen framhöll att det var viktigt att beakta att det bland de i genomsnitt 10 bolag som det inte genomförts ägardialog med varje år fanns 1 bolag som under den aktuella tidsperioden inte hade haft någon ägardialog alls, 3 bolag som hade haft ägardialog endast ett år, 4 bolag som hade haft två ägardialoger och 1 bolag som hade haft tre ägardialoger under dessa fem år. Utifrån sina iakttagelser rekommenderade Riksrevisionen bl.a. att regeringen skulle följa upp bolagens arbete mer återkommande. I en skrivelse till riksdagen (skr. 2021/22:31) med anledning av Riksrevisionens rapport anförde regeringen att ägardialoger genomförs med olika frekvens utifrån föreliggande behov för de olika bolagen, bl.a. med utgångspunkt från bolagens storlek och väsentliga frågeställningar som kräver dialog med ägaren. Regeringen instämde i Riksrevisionens iakttagelse att ägardialoger undantagsvis genomförts mer sällan med några bolag under vissa tidsperioder men regeringens bedömning var att ägardialoger i huvudsak har genomförts enligt de behov som fanns vid den tiden. Av skrivelsen framgår vidare att regeringen avser att framöver årligen redovisa med vilka bolag som ägardialoger har genomförts för att öka transparensen och ytterligare stärka det systematiska genomförandet. Näringsutskottet, som behandlade regeringens skrivelse, anförde i sitt ställningstagande inte något särskilt i frågan om ägardialoger (bet. 2021/22:NU4). Ägardialogerna framhålls i statens ägarpolicy som ett viktigt verktyg för måluppföljning. I Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (RiR 2017:37) visade granskningen att måluppfyllelsen diskuterades i 70 procent av ägardialogerna och att djupet varierar. Riksrevisionen kunde se en tendens till att diskussionerna var mer begränsade för bolag som inte har uppdragsmål och att uppdragsmålsprocessen verkar möjliggöra en fördjupad och förenklad uppföljning. Riksrevisionens bedömning var vidare att frågor som rör kostnader för

1 Se RiR 2017:37 Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning och RiR 2021:10 Hållbart företagande – regeringens styrning av de statligt ägda bolagen.

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

samhällsuppdragen och risker för att målen inte uppnås hade behandlats i begränsad omfattning i ägardialogerna. Detsamma gällde samhällsuppdrag och konkurrensfrågor. Dessutom gjorde myndigheten iakttagelsen att ägardialogerna inte heller innehöll material om jämförelser av bolagens uppfyllande av samhällsuppdragen med andra jämförbara verksamheter inom och utom Sverige. Iakttagelserna ledde inte till någon särskild rekommendation till regeringen mer än den att påskynda processen med att utveckla uppdragsmål, vilket nämnts i avsnittet om uppdrag och mål. Som framgår ovan underströk näringsutskottet vikten av att processen med uppdragsmål genomförs (bet. 2017/18:NU24 s. 12).

Bolagsförvaltarens dubbla roller

Den löpande förvaltningen av statligt ägda bolag hanteras i huvudsak av handläggare med ansvar för enskilda bolag, s.k. bolagsförvaltare. Bolagsförvaltaren är ofta även invald som styrelseledamot i det aktuella bolaget. Hösten 2010 (bet. 2010/11:KU10 s. 46) granskade utskottet bl.a. i vilken utsträckning anställda i Regeringskansliet ingår i bolagens styrelser. Granskningen visade att i ungefär två tredjedelar av bolagen var bolagsförvaltaren också ledamot av bolagsstyrelsen. I sitt ställningstagande konstaterade utskottet att Regeringskansliet framhållit att bolagsförvaltares styrelsemedverkan bl.a. innebär att statens krav på kunskap om verksamheten tillgodoses och att kommunikationen mellan bolagen och ägaren underlättas. Vidare uppgav Regeringskansliet att de strävar efter att en tjänsteman som även är styrelseledamot i ett bolag med statligt ägande inte ska delta i handläggningen av regulatoriska frågor som kan röra bolaget. Inom Regeringskansliet hanterades därför huvuddelen av bolagsstyrningsfrågorna av Näringsdepartementets enhet för statligt ägande. Risken för intressekonflikt mellan tjänstemännens roll som tjänsteman i Regeringskansliet och uppdraget som styrelseledamot minimeras genom att andra enheter i Regeringskansliet ansvarar för de s.k. sakfrågorna, t.ex. sektorslagstiftning. Som näringsutskottet tidigare funnit (bet. 2005/06:NU4) menade utskottet att det är en godtagbar modell för ägarstyrning att förvaltare sitter i bolagsstyrelser. För bolag med särskilda samhällsuppdrag och finansiering via statliga anslag, där samma enhet ansvarar för både bolagsstyrningen och sakfrågorna, menade utskottet att det dock, som Regeringskansliet framhållit, finns skäl att tillämpa en annan ordning för att undvika intressekonflikter. Utskottet konstaterade att den beskrivna ordningen inte tillämpades fullt ut och underströk därför vikten av att det tillämpas en ordning som innebär att risken för intressekonflikter minimeras.

Bemyndigande för statsråd

Som framgått i det föregående har statsråd med ansvar för bolag med statligt ägande fått regeringens bemyndigande att på egen hand företräda och utöva

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

rösträtt för staten som aktieägare vid bolagsstämmor i de bolag som hör till departementets ansvarsområde. Våren 2006 (bet. 2005/06:KU20 s. 143) granskade utskottet om det är i överensstämmelse med grundlagen att näringsministern självständigt nominerar ledamöter i statliga bolagsstyrelser som ligger under Näringsdepartementet. I sitt ställningstagande (s. 151) konstaterade utskottet att förfarandet vid styrelsenomineringar grundas på långvarig praxis inom Regeringskansliet. Granskningen gav inte anledning till något ytterligare uttalande från utskottets sida. I fråga om bemyndiganden har utskottet vidare framhållit (bet. 2011/12:KU10 s. 17) att det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett namngivet statsråd. Detta gäller i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer eftersom en ministertitel i sådana fall inte kan anses avse en bestämd position på samma sätt som en departementschefspost.

Styrdokument

Som framgår av det föregående krävs beslut på bolagsstämman för att t.ex. ägaranvisningar ska bli aktiebolagsrättsligt bindande. I ett ställningstagande hösten 2005 med anledning av en framställning från Riksrevisionens styrelse (framst. 2004/05:RRS18, bet. 2005/06:NU4 s. 38 f.) konstaterade näringsutskottet bl.a. att aktiebolagslagen anger vilka formella frågor som kräver bolagsstämmans beslut, och att regeringen i sin ägarförvaltning självfallet följer denna lag. Vidare förutsätts bolagens styrelser, med hänsyn tagen till de särskilda förutsättningar som gäller för respektive bolag, tillämpa de anvisningar i form av riktlinjer och annan ägarpolicy som regeringen har beslutat om. Eventuella avvikelser i detta hänseende förväntas bli förklarade och motiverade i bolagens årsredovisningar. Utskottet anförde även att de anvisningar och direktiv som en ägare lämnar till bolag avser frågor av skiftande karaktär, varför utskottet ansåg att en avvägning måste göras av vilka frågor som bör fastställas genom stämmobeslut. Näringsutskottet konstaterade att regeringen i sin behandling av Riksrevisionens rapport i budgetpropositionen anfört att det kan finnas ett behov av att i särskild ordning utreda frågan om hur ägaranvisningar bör utformas för statligt ägda bolag och att det i samband med en sådan utredning kan finnas skäl att utreda möjligheten och lämpligheten av att underställa bolagsstämman vissa typer av allmänna policydokument eller mer bolagsspecifika anvisningar. Frågan om behov av aktiebolagsrättsligt ansvarsutkrävande i samband med vissa ägaranvisningar skulle då också kunna komma att beröras. Näringsutskottet ansåg att det var värdefullt att en sådan utredning genomförs. I ett ställningstagande hösten 2006 med anledning av ännu en framställning från Riksrevisionens styrelse (2005/06:RRS19, bet. 2006/07:NU4 s. 32 f.) uttalade näringsutskottet att tydlighet, öppenhet och transparens bör prägla statens styrning. Det är viktigt för att den demokratiska kontrollen och

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

möjligheten att utkräva ansvar ska fungera, betonade utskottet. Utskottet konstaterade att för att t.ex. ägardirektiv och riktlinjer för de statligt ägda bolagen ska få en klar status som styrinstrument och en otvetydig aktiebolagsrättslig giltighet ska de fastställas på bolagsstämman. Vidare konstaterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen uttalat att den avsåg att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ägarförvaltningen är tydlig och sköts professionellt med respekt för de krav på öppenhet och möjlighet till demokratisk kontroll som bör ställas på all statlig verksamhet. Avslutningsvis uttalade utskottet att det med tillfredsställelse noterade att regeringen hade tagit till sig av den kritik som Riksrevisionen framfört, och mot bakgrund av det arbete som regeringen hade aviserat ansåg utskottet inte att det fanns skäl för ett riksdagsuttalande i frågan. I sammanhanget kan nämnas att regeringen, mot bakgrund av att näringsutskottet uttalat att man ansåg det värdefullt med en utredning, i februari 2006 bemyndigande näringsministern att förordna en person att göra en översyn av Regeringskansliets ägarförvaltning av hel- och delägda statliga bolag m.m. (prop. 2006/07:1 utg.omr. 24). Utredaren överlämnade den 31 oktober 2006 1 resultatet av översynen i en promemoria. I fråga om styrdokument ansåg utredaren att det inte fanns något allmänt behov av att låta fler beslut än vad som då var fallet fattas av bolagsstämmorna. Information om propositionstext och liknande borde även fortsättningsvis kunna samlas i en s.k. ägarmapp utan särskilt beslut på bolagsstämma.

Näringsutskottets uppföljning av Sveaskogs samhällsuppdrag

Näringsutskottet har följt upp Sveaskogs samhällsuppdrag om markförsäljning för att se om programmet uppfyllt samhällsuppdragens mål och syften. Uppföljningen genomfördes av en grupp inom utskottet och resultatet tillsammans med gruppens viktigaste iakttagelser och reflektioner publicerades i en rapport från riksdagen i december 2020 (2020/21:RFR3). Sammanfattningsvis konstaterade gruppen att Sveaskogs samhällsuppdrag om att sälja mark till enskilda, så som det beslutats av riksdagen, var svårt att följa upp och utvärdera. Enligt gruppen var det svårt att i Sveaskogs och regeringens dokumentation följa och förstå vad som sålts inom ramen för markförsäljningsprogrammet och hur försäljningarna förhåller sig till målet om den andel mark som bolaget skulle sälja enligt samhällsuppdraget. Gruppen konstaterade också att det fanns begränsade möjligheter att följa upp om programmet bidragit till lokal utveckling i glesbygd eller inte samt att det saknades avgörande förutsättningar för att kunna göra en effektutvärdering av programmet. Gruppen manade därför till eftertanke hos beslutsfattare i riksdagen och regeringen när det gäller hur samhällsuppdrag till statligt ägda bolag utformas framöver. Detta för att bolag med statligt ägande i förekommande fall ska få goda förutsättningar att utföra samhällsuppdragen

1 Översyn av Regeringskansliets förvaltning av hel- och delägda bolag (N2006/5932/SÄ).

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

väl och uppfylla beslutade mål och syften samt för att det ska vara möjligt att följa upp utfallet på ett effektivt sätt. Bland sina iakttagelser och reflektioner lyfte gruppen även fram regeringens återrapportering till riksdagen. På ett övergripande plan framhöll gruppen att den såg positivt på att regeringen under de senaste åren arbetat för att förbättra skrivelsen med regeringens redogörelse för företag med statligt ägande, både till innehåll och form. Enligt gruppen har riksdagens möjligheter att följa upp förvaltningen och bolagens verksamhet därmed ökat. Trots detta ansåg gruppen att det fanns brister i redovisningen av Sveaskogs samhällsuppdrag. För att regeringen ska kunna ge en fullgod återrapportering till riksdagen i den årliga skrivelsen pekade gruppen på vikten av att regeringen är fullt införstådd i hur bolaget tolkar och genomför sina uppdrag. Gruppen påtalade att ägardialogerna bl.a. syftar till att klargöra just detta och är ett viktigt verktyg för ägaren när det gäller att följa upp och utvärdera de uppdrag som riksdagen och regeringen har beslutat om. Gruppen framhöll även att den dokumentation av ägardialogerna som fanns i årsakterna i form av dagordningar, minnesanteckningar och presentationsmaterial var både fragmenterad och begränsad.

Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen

Inledning och genomgångens upplägg

Vid årsskiftet 2022/23 flyttade avdelningen för bolag med statligt ägande 1 (BSÄ) från Näringsdepartementet till Finansdepartementet som därmed förvaltar merparten (19 av 22) av bolagen med särskilt beslutat samhälls- 2 3 uppdrag. Övriga (3) bolag förvaltas av Kulturdepartementet. Förvaltningen hanteras i huvudsak av handläggare med ansvar för enskilda bolag, s.k. bolagsförvaltare. Finansdepartementet ansvarar även för förvaltningsärenden som gäller statens företagsägande som ställer krav på enhetlig ägarpolitik, och vid BSÄ finns särskilda resurser för bl.a. finansiell analys, juridik, styrelserekrytering och hållbart företagande. Genomgången av bolagens årsakter avgränsades inledningsvis till kalenderåret 2022 för samtliga 22 bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag. Detta stämmer också överens med hur akterna läggs upp för de bolag som förvaltas av Kulturdepartementet. För bolagen som förvaltas av

1 Vid samma tidpunkt flyttades även förvaltningen av ytterligare tre bolag till denna enhet Apoteket Produktion & Laboratorier AB och Systembolaget AB (som tidigare förvaltades av Socialdepartementet) samt Miljömärkning Sverige AB (som tidigare förvaltades av konsumentenheten vid Finansdepartementet). 2 Helägda: Almi, Apotek Produktion & Laboratorier AB, AB Göta kanalbolag, Miljömärkning Sverige AB, RISE Research Institutes of Sweden AB, Samhall AB, Saminvest AB, AB Svensk Exportkredit, Svenska rymdaktiebolaget, Statens bostadsomvandling AB, Sveaskog AB, Svensk Danska broförbindelsen SVEDAB AB, AB Svenska Spel, Swedavia AB, Swedfund International AB, Systembolaget AB, Teracom Group AB och V.S. Visit Sweden. Delägt (50 procent) tillsammans med SKR: SOS Alarm Sverige AB. Apoteket AB och PostNord AB saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag, men har beslutade uppdrag enligt ägaranvisningen respektive tillståndet att bedriva postverksamhet. Dessa två bolag ingår inte i granskningen. 3 Kungliga Dramatiska teatern AB, Kungliga Operan AB och Voksenåsen AS.

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

Finansdepartementet läggs dock akterna upp i samband med årsstämman och avslutas efter att protokollet från årsstämman året därpå har diarieförts i ärendet. För att täcka in kalenderåret 2022 för dessa bolag har därför även akterna för 2021 gåtts igenom. Genomgången har omfattat samtliga handlingar i de båda årsakterna för dessa bolag och innefattar därmed även i viss utsträckning handlingar från 2021 och även 2023. Detsamma gäller även för den särskilda årsakten för utskick till samtliga bolag med statligt ägande från ansvarigt statsråd eller statssekreterare till styrelseordförande och vd. När det gäller akterna som upprättats för att diarieföra ett s.k. särskilt ärende inom ramen för förvaltningen av ett bolag (t.ex. projekt i fråga om mål) har kansliet för de bolag som förvaltas av Finansdepartementet tagit del av en lista över samtliga sådana akter som varit pågående eller avslutats under 2022. Flera av akterna rör begäran om att ta del av handlingar samt interpellationer och riksdagsfrågor. Genomgången avgränsades till sådana akter som bedömdes vara relevanta utifrån granskningen (9 akter). För de bolag som förvaltas av Kulturdepartementet fanns två akter som avsåg särskilt ärende. Genomgången omfattar totalt 43 årsakter och åtta akter i särskilt ärende varav två avser de gemensamma utskicken till samtliga bolag. En förteckning över genomgångna akter finns i bilaga 8.1. Utöver det har det funnits en akt som vid tidpunkten för genomgången saknades och därför inte ingår. Akten har därefter återfunnits. Som nämnts inledningsvis har syftet med genomgången varit att på en övergripande nivå se över formerna för regeringens styrning av bolagen. Genomgången har fokuserat på följande områden:

– beslutsunderlag inför bolagsstämmor – ägardialoger – övriga kontakter mellan bolagsförvaltningen och bolaget – kontakter med revisorer – bolagsförvaltarens dubbla roller – uppdragsmål – styrdokument – dokumentation och aktbildning i övrigt.

Allmänna iakttagelser

Antalet handlingar i årsakterna varierar stort. Vissa akter innehåller färre än 10 handlingar och andra drygt 50 handlingar. De flesta akterna innehåller runt 20 handlingar. Variationen förklaras till viss del av hur handlingarna diarieförs, t.ex. innehåller en kallelse till bolagsstämma flera bilagor och i vissa fall har dessa registrerats tillsammans med kallelsen som en handling men i andra akter som flera handlingar. Även med beaktande av detta kvarstår en stor variation. Vissa akter innehåller i stort sett endast handlingar som rör bolagsstämmor och rapporter från bolaget. I de flesta fall innehåller dock akterna fler handlingar än så. I akter som omfattar fler än 20 handlingar är anledningen oftast att det förekommit många kontakter primärt mellan

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

bolagsförvaltningen i Regeringskansliet och bolaget som dokumenterats i form av e-brev och tjänsteanteckningar om möten och telefonsamtal. Handlingarna i de genomgångna årsakterna är till största del inkomna från bolaget. Vanligen är omfattningen av upprättade och utgående handlingar tillsammans färre än antalet inkomna handlingar i varje akt. När det gäller akter i särskilt ärende omfattar de tre som avser olika målprojekt mellan ca 30 och 50 handlingar som i huvudsak består av underlag från både bolagsförvaltningen och bolaget inför möten, och tjänsteanteckningar från dessa möten. I många av akterna finns handlingar med sekretessmarkering. Det handlar till övervägande del om sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse (19 kap. 1 § OSL) och sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. i fråga om näringslivet (30 kap. 23 § OSL), även om det även förekommer handlingar som markerats med utrikessekretess (15 kap. 1 § OSL).

Beslutsunderlag inför bolagsstämmor

Övergripande iakttagelser Med några undantag innehåller årsakterna de formella handlingar som rör bolagsstämmor (årsstämmor och extrastämmor) och som enligt Regeringskansliets riktlinje ska diarieföras i ärendet i bolagets årsakt. I de fall något saknas är det företrädesvis bolagsstämmoprotokollet. Vid genomgången har det noterats att dessa handlingar uppvisar stor enhetlighet till form och innehåll. Det gäller även för de bolag som förvaltas vid andra departement och enheter än BSÄ. Det tyder på att de mallar som tagits fram används. Beslut om nominering och andra förslag till beslut vid bolagsstämma Enligt Regeringskansliets riktlinjer ska regeringskanslibeslutet med förslag till beslut vid bolagsstämma omfatta samtliga punkter på dagordningen där ägaren lämnar förslag till beslut. Förslag till beslut på bolagsstämman ska beredas gemensamt med andra eventuellt berörda departement och enheter. Det ska antecknas på beslutskonceptet med vilka departement och enheter gemensam beredning har skett. I delägda bolag hålls samråd med övriga ägare inför beslut om förslag som lämnas av ägarna gemensamt. Vid en översiktlig genomgång av regeringskanslibesluten har det inte noterats något fall där beslutet inte omfattar alla förslag på dagordningen där ägaren ska lämna förslag till beslut. Det förekommer att det har fattats flera regeringskanslibeslut vid olika tillfällen inför samma bolagsstämma där besluten omfattar olika punkter på dagordningen. Vid genomgången har det inte påträffats några noteringar om eventuell gemensam beredning av regeringskanslibesluten inför bolagsstämma. Det finns inte heller någon dokumentation i årsakterna för SOS Alarm Sverige AB kring eventuellt samråd med den andra ägaren (Sveriges Kommuner och

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

Regioner) inför de beslut som ägarna lämnat gemensamt på bolagsstämman (t.ex. nomineringsförslag inför val av ordförande). I Regeringskansliets riktlinjer anges vidare att regeringskanslibeslutet med förslag till beslut vid årsstämman ska expedieras till bolaget som sedan i kallelsen till bolagsstämman anger ägarens förslag. Beslutet ska därför fattas och skickas till bolaget i så god tid att dessa förslag kan tas in i kallelsen till bolagsstämman. I fråga om nomineringsförslag till styrelsen anförs i statens ägarpolicy att förslaget ska offentliggöras på bolagets webbplats och inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens, dvs. Svensk kod för bolagsstyrnings, regler. Därutöver ska den information som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna, med undantag av uppgift om oberoende, offentliggöras på bolagets webbplats. Underlaget i granskningen omfattar sammantaget 44 årsstämmor. 1 Genomgången visar att ägarens förslag till beslut inte finns med i mer än hälften av kallelserna (25). I 8 kallelser finns ägarens förslag till beslut med i alla delar i kallelsen. I övriga kallelser (11) finns ägarens förslag till beslut med i vissa delar, och i 3 av dessa fall gäller det endast förslaget till beslut i fråga om regeringens principer för bolag med statligt ägande (det innebär t.ex. att ägarens nomineringsförslag till styrelseledamöter och styrelseordförande inte finns med i dessa kallelser). I de fall ägarens förslag inte finns med i kallelsen har det vid genomgången noterats att regeringskanslibeslutet fattats nära inpå eller strax efter det datum som kallelsen finns diarieförd som en inkommen handling. I vissa fall har regeringskanslibeslutet fattats senare än så, och i ett fall så sent som två dagar före stämman som då bl.a. avsåg förslag till ny ägaranvisning. Bland listade exempel på handlingar som enligt Regeringskansliets riktlinje avser den löpande förvaltningen och därför kontinuerligt diarieförs och tillförs i ärendet i årsakten återfinns promemorior som utgör underlag för beslut på stämma. Det framgår även att det inom ramen för nomineringsarbetet av styrelseledamöter tas fram underlag för val av styrelse i form av en ordförandepromemoria och en styrelsepromemoria. Dessa promemorior omnämns dock inte specifikt i listan över handlingar som ska diarieföras i ärendet, men skulle kunna betraktas som underlag till nomineringsbeslutet på stämman. Vid genomgången påträffades inte några promemorior som utgör underlag för beslut på stämma i årsakterna. Årsakterna innehåller inte heller någon ordförande- eller styrelsepromemoria. De handlingar som har noterats i akterna som rör styrelserekrytering är två tjänsteanteckningar i årsakten för ett bolag gjorda av en styrelserekryterare vid BSÄ om ett möte med styrelsens ordförande dels om kompetensbehov, dels om styrelseutvärdering.

1 I de fall dokument som rör stämman saknats i akten har kompletterande information hämtats från bolagets webbsida för att få den fullständiga bilden.

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

Beslut att förordna någon att företräda ägaren på bolagsstämma Efter att bolaget har kallat till bolagsstämma, men före stämman, fattar det ansvariga statsrådet ytterligare ett regeringskanslibeslut genom vilket en person och en ersättare för denne förordnas att i statsrådets ställe företräda staten som aktieägare vid bolagsstämman. Enligt Regeringskansliets riktlinjer ska det till beslutet bifogas en skriftlig instruktion för de bemyndigade att på stämman rösta på ett visst sätt i samtliga frågor som ska beslutas på bolagsstämman och en fullmakt som är undertecknad av statsrådet (i enlighet med aktiebolagslagens krav). Vidare ska det antecknas på konceptetet till förordnandebeslut om man har haft gemensam beredning samt med vilka departement och enheter. Den som i statsrådets ställe förordnas att företräda ägaren på bolagsstämman ska enligt riktlinjerna inte vara den som är eller ska nomineras till styrelseledamot i det aktuella bolaget. Genomgången av årsakterna ger underlag för bedömningen att Regeringskansliets riktlinjer följs i dessa avseenden. De bolagsstämmoprotokoll som arkiverats visar vidare att den som företrätt ägaren vid stämman antingen varit den förordnade personen eller den personens ersättare med undantag för ett fall då förordnandet inte användes eftersom även statsrådet deltog på stämman. Regeringskanslibeslut och bemyndiganden Som tidigare redogjorts för har regeringen bemyndigat statsråd med ansvar för bolag med statligt ägande att på egen hand företräda och utöva rösträtt för staten som aktieägare vid bolagsstämmor i de bolag som hör till departementets ansvarsområde. Vidare har redovisats att utskottet konstaterat att förfarandet vid nomineringar till bolagsstyrelser, dvs. att statsrådet ensamt beslutar om nomineringen, grundas på långvarig praxis inom Regeringskansliet (bet. 2005/06:KU20 s. 143). I frågan om bemyndiganden har utskottet uttalat att det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett namngivet statsråd, i varje fall för de statsråd som inte är departementschefer (bet. 2011/12:KU10 s. 17). Genomgången visar att det i regeringskanslibesluten som avser både förslag till beslut vid bolagsstämmor och förordnande att företräda staten på bolagsstämma alltid anges med stöd av vilket bemyndigande statsrådet fattar beslutet. Detta görs genom att det anges ett datum för regeringens beslut om bemyndigande.

Ägardialoger

Frekvens Som tidigare redovisats talar Riksrevisionens tidigare granskningar för att frekvensen för ägardialoger skiljer sig åt mellan olika bolag. Vidare framgår det att regeringen med anledning av Riksrevisionens iakttagelse framhållit att ägardialoger i huvudsak har genomförts enligt de behov som fanns vid den tiden. Regeringen har vidare anfört att den avser att framöver årligen redovisa med vilka bolag ägardialoger genomförts för att öka transparensen och ytterligare stärka det systematiska genomförandet.

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

I bilaga 8.5 finns en sammanställning över dokumenterade ägardialoger i genomgångna årsakter. Vid genomgången har 41 dokumenterade ägardialoger noterats. Frekvensen av antalet dokumenterade ägardialoger per bolag varierar mellan noll och fem, och det vanligaste förekommande är en. Mot bakgrund av regeringens uttalande ovan (s. 85) kan noteras att 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2022/23:140) inte innehåller någon redovisning av med vilka bolag ägardialoger genomförts. Närvarande Den formella dialogen mellan ägare och bolaget äger rum vid s.k. ägardialoger mellan den politiska ledningen och bolagets styrelseordförande (skr. 2022/23:140 s. 25). Genomgången av de dokumenterade ägardialogerna visar att ägaren oftast är representerad av den ansvarige statssekreteraren, men det förekommer att även ansvarigt statsråd deltar. I ägardialogen med ett av bolagen deltog utöver statssekreteraren från det departement som ansvarar för förvaltningen av bolaget även en statssekreterare från ett annat departement. Utöver statssekreteraren har flera tjänstemän från Regeringskansliet närvarat vid de dokumenterade ägardialogerna. Sammansättningen varierar något men bolagsförvaltaren har alltid varit närvarande. I de fall övriga tjänstemäns titlar framgår har noterats att vanligtvis fler av de följande har deltagit – avdelningschef, affärsjurist, specialist på hållbart företagande, styrelserekryterare och bolagsanalytiker. I något fall har det noterats att en budgetsamordnare närvarat. Vidare har det noterats att vid ägardialogerna med ett bolag där det varit en annan tjänsteman vid Regeringskansliet som är invald som ledamot i styrelsen än bolagsförvaltaren så har även denna tjänsteman närvarat vid ägardialogerna. Det har även noterats i vissa fall att tjänstemän från ett annat departement eller en annan enhet närvarat vid ägardialogen. Från bolagets sida närvarar utöver styrelseordföranden även bolagets vd. Form och innehåll Av Statens ägarpolicy framgår att uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål sker vid ägardialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även styrelsens fastställda strategiska mål följs upp inom ramen för ägardialogen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Utifrån genomgången av akterna tycks ägardialogerna på det stora hela följa samma dagordning och vara i ca 1,5 timme. Efter ordförandens inledning följer vanligtvis punkterna Uppföljning av mål, Aktuella frågor och Övriga frågor. Därutöver finns ofta en punkt för att fånga upp frågor att diskutera vid nästa ägardialog samt egen tid för den politiska ledningen och styrelseordföranden. Tidsangivelserna vid punkterna indikerar att mest tid ägnas åt Aktuella frågor (ca 50–60 minuter) följt av Uppföljning av mål (ca 15

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

minuter). Samtidigt kan en punkt under Aktuella frågor vara ”Bolagets aktiviteter för att nå måluppfyllelse”, vilket indikerar att mer tid ägnas åt uppföljning av mål vid behov. Dessa iakttagelser stärks av ett e-brev från statssekreteraren till bolagens ordförande och vd inför kommande ägardialoger som finns diariefört i ärendet för informationsutskick till de statligt ägda bolagen 2021. Här framgår det att det antagits en reviderad version när det gäller underlag som delas inför och vid ägardialoger mellan bolag och politisk ledning. I e-brevet uppmärksammar statssekreteraren särskilt några punkter. Enligt dessa punkter är strukturen för agendan fortsatt förutbestämd och likaså att bolagsförvaltaren i samråd med bolagets ordförande och vd tar fram förslag till aktuella frågor. I slutet av varje ägardialog kommer det finnas egen tid mellan den politiska ledningen och ordföranden. Vidare framgår bl.a. att ägaren önskar att underlaget som omfattar utfallet för målen ska innehålla historiska utfall för de senaste fem åren. För de ekonomiska målen efterfrågas även prognoser för de kommande fem åren. Om något mål avviker negativt från målnivån efterfrågas en övergripande beskrivning av de åtgärder som bolaget vidtar för att nå målet som en punkt under Aktuella frågor. En förändring är också att underlaget ska överlämnas till Regeringskansliet nio dagar före ägardialogen för ägaren ska kunna läsa in sig på materialet i förväg. Dokumentation När det gäller hur ägardialogerna har dokumenterats i akterna skiljer det sig åt såväl när det gäller vilka handlingar som arkiverats som deras innehåll. Det vanligaste är att ägardialogen dokumenteras med minnesanteckningar och bolagets presentation som bilaga som också diarieförs i ärendet. I sex fall finns endast minnesanteckningar (varav fem gäller ägardialoger med ett och samma bolag). I tre fall endast bolagets presentation och i två fall endast inbjudan eller dagordning som diarieförts som en utgående handling till bolaget. Minnesanteckningar från ägardialoger ska enligt Regeringskansliets riktlinjer diarieföras i ärendet i respektive bolags årsakt. Det framgår dock inte närmare av riktlinjerna vad dessa noteringar bör innehålla eller hur utförliga de bör vara. Av de minnesanteckningar som dokumenterats i akterna kan noteras att det alltid framgår vilka som närvarade vid mötet. Anteckningarna är olika utförliga. Ofta framgår vad bolaget har informerat om och det förekommer också anteckningar om att vissa frågor diskuterades. I de fall då bolagets presentation ligger med som bilaga, vilket är de flesta fall, går det även att bilda sig en uppfattning om vad som avhandlades på mötet genom denna. Det varierar hur framträdande ägaren är i minnesanteckningarna. I drygt hälften av minnesanteckningarna förekommer skrivningar där det tydligt framgår vad ägaren framfört vid mötet, t.ex. formuleringar som ”ägaren framhöll”, ”ägaren underströk vikten av”, ”ägaren såg positivt på”, ”ägaren delar bolagets syn” och ”ägaren framhöll förståelse för styrelsens affärsmässiga överväganden”.

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

Vad ägaren har uttalat sig om varierar. Vid några ägardialoger har ägaren kommenterat de strategiska målen, t.ex. att de behöver utvecklas så att de uppfyller kraven i ägarpolicyn. Ägaren har även erbjudit stöd i utvecklingen av dessa mål. I något fall har ägaren framfört att den avser att se över uppdragsmålen. Ägaren har även betonat vikten av att bolaget vidtar aktiviteter för att nå målen. Vidare handlar flera noteringar om att ägaren vid kommande ägardialoger avser att fortsätta följa upp en särskild fråga eller önskar en fördjupad analys från bolaget i en fråga. I något fall föreslår ägaren en extra ägardialog. Det förekommer även att bolaget efterlyser en dialog med ägaren om en fråga som enligt minnesanteckningarna ska tas upp vid nästa ägardialog. I något fall har det noterats att bolagets vd påtalat vikten av bolagets budgetäskande, och att ägaren i detta fall hänvisat till att detta i första hand är en fråga för ett annat departement. Av genomgången noterades vidare att det endast av vissa minnesanteckningar framgår att mötet avslutades med egen tid för den politiska ledningen och ordföranden.

Övriga kontakter mellan bolagsförvaltningen och bolaget

Iakttagelser i fråga om den formella dialogen mellan ägare och bolaget som äger rum vid ägardialogen framgår ovan. Följande iakttagelser gäller således övriga kontakter med bolaget. Sådana kontakter kan vara dokumenterade i både årsakter och akter i särskilt ärende. Enligt Regeringskansliets riktlinjer ska övriga kontakter mellan bolagsförvaltningen och bolaget, skriftligen dokumenterade i t.ex. tjänsteanteckning, diarieföras i den omfattning som krävs för att kunna följa viktigare händelseförlopp. Detta ligger i linje med vad konstitutionsutskottet tidigare uttalat, som refererats ovan (s. 83–84). Utskottet har vidare uttalat att det inte finns något som hindrar regeringen från att dokumentera kontakter med bolagen i samband med händelser som bedöms vara viktiga för bolagen även om kontakterna endast avser informationsutbyte (bet. 2013/14:KU20 s. 245). Det finns inga uppgifter i de genomgångna akterna om att någon ägarsamordning ska ha ägt rum. Vid genomgången av årsakter har noterats att de dokumenterade kontakterna i huvudsak består av kontakter mellan bolagsförvaltningen och bolaget. Från bolagsförvaltningen är det oftast, men inte enbart, bolagsförvaltaren som har kontakt med bolaget. Det hör inte till vanligheten men vid genomgången har även noterats dokumenterad kommunikation mellan statssekreterare och styrelseordförande. I akterna förekommer också tjänsteanteckningar som visar att den politiska ledningen även deltar på möten med bolaget mellan ägardialogerna för att få information om en aktuell fråga. Antalet dokumenterade kontakter varierar stort i de olika årsakterna. En period då det finns dokumenterad kontakt med de flesta bolagen är inför bolagsstämmorna. Aktgenomgången talar för att denna kontakt typiskt sköts

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

av någon annan än bolagsförvaltaren. Ofta består den dokumenterade kontakten endast av utgående information till bolagen. I flera fall finns dock även diarieförd kommunikation i form av e-brev mellan bolaget och bolagsförvaltningen med formaliafrågor och svar på dessa. Det förekommer även dokumenterad kommunikation med anledning av att bolaget har skickat in utkast till kallelser m.m. för eventuella synpunkter. I de fall årsakterna innehåller många dokumenterade kontakter mellan bolagsförvaltningen och bolaget har dessa ofta rört en aktuell fråga av större vikt för bolaget. Det har t.ex. handlat om kapitaltillskott och återkrav av kapitaltillskott. Det har inte gjorts en djupare genomgång av dessa handlingar (mötesanteckningar, e-brev och underlag) som ofta är både många och omfattande. Till det kommer att det förekommit mycket kontakter mellan bolagsförvaltningen och de bolag där det pågår eller nyligen pågått olika målprojekt. Det handlar t.ex. om arbetsmöten i processen med att ta fram nya mål och en ny bolagsordning eller ägaranvisning, men det kan också handla om möten för att diskutera vilka indikatorer som ska användas för att följa upp och återrapportera enligt en ny ägaranvisning. Sådana kontakter har diarieförts i både årsakter och akter i särskilt ärende. Dokumentationen i akterna talar för att det skapas en projektgrupp när ägaren ska ta fram ett nytt mål. I gruppen ingår flera tjänstemän från bolagsförvaltningen (däribland bolagsförvaltaren). Därutöver ingår tjänstemän från enheter vid andra berörda departement och Finansdepartementets budgetavdelning. Från bolagets sida har representationen i projektgruppen varierat och det finns både exempel på när styrelseordförande och vd ingår och när de inte ingår. Vid genomgången har också noterats att förslag till nya mål och när det är aktuellt bolagsordning och ägaranvisning inom ramen för projektet har presenterats vid ett styrelsemöte.

Kontakter med revisorer

I statens ägarpolicy framhåller regeringen att revisorn – genom sitt uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring – är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisor ligger alltid hos ägaren, och val av revisor beslutas på årsstämman. Enligt Regeringskansliets riktlinjer ska respektive bolagsförvaltande departements löpande kontakter med bolagets revisor dokumenteras i årsakten. Minst en gång per år bör möte hållas med bolagets revisorer då bl.a. bolagets riskprofil, interna kontroll, finansiella ställning och kapitalstruktur behandlas. Om handlingar inkommer från eller skickas till revisorn ska de diarieföras i respektive bolags årsakt. Noteringar om möten med bolagets revisor finns med i listan på exempel på handlingar som ska diarieföras i årsakten. Som redogjorts för tidigare har även utskottet understrukit värdet av möten med bolagens revisorer och att dessa möten dokumenteras (bet. 2010/11:KU10

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

s. 46). Detta uttalande gjordes mot bakgrund av att det endast i ett fåtal av de bolag som genomgången då avsåg förekommit möten med bolagets revisor. Vid genomgången har dokumentation om revisorsmöten funnits i 15 av de totalt 43 genomgångna årsakterna. Vidare har noterats att dessa gäller nio olika bolag, vilket innebär att för sex av dessa bolag har revisorsmöte hållits båda de år (årsakterna för 2021 och 2022) som omfattas av genomgången. Minnesanteckningarna består många gånger av ett protokoll i punktform som mer ger intryck av en dagordning. Vad som sagts vid mötet och om det avhandlades något vid varje punkt framgår inte. I listan av punkter finns bl.a. bolagets utmaningar och risker, samarbete med bolaget, internkontroll och riskområden från ett redovisningsperspektiv, hållbarhetsredovisning och fokus för framtida revision. Med ett par undantag framgår av tjänsteanteckningarna vilka som närvarat på mötet. Bolagsförvaltaren (som i flertalet av dessa fall även är styrelseledamot i bolaget) har närvarat vid samtliga möten där närvaron framgår (13 möten) och vid 6 av dessa möten finns noterat att ytterligare minst en tjänsteman har närvarat.

Bolagsförvaltarens dubbla roller

I verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande 2022 (skr. 2022/23:140 s. 25) framhålls flera fördelar med att bolagsförvaltaren också är invald i bolagets styrelse. Det anförs att ett styrelseuppdrag i bolagets styrelse ger bolagsförvaltaren fördjupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförvaltarens kompetens bidrar till kunskaper om bolagen till den bolagsgrupp inom departementet som arbetar med att utveckla och förvalta bolagsinnehavet. Detta underlättar t.ex. förberedelse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Vidare framgår av verksamhetsberättelsen att bolagsförvaltaren har samma mandat som övriga styrelseledamöter och den formella dialogen mellan ägare och bolag äger rum vid ägardialoger mellan den politiska ledningen och bolagets styrelseordförande. I sin roll som styrelseledamot kan bolagsförvaltaren bidra med kunskaper i bolagsstyrningsfrågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy. I ägarpolicyn anges att det som regel inte lämnas arvode från bolaget till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i bolaget. Arvode kan dock i undantagsfall lämnas till anställda i Regeringskansliet efter beslut på bolagsstämma. Det framgår också att arbetet inom Regeringskansliet är fördelat så att ansvaret för sektorslagstiftning typiskt sett ligger på andra enheter än de enheter som förvaltar bolagen med statligt ägande för att upprätthålla en åtskillnad mellan statens roll som ägare och dess roll som lagstiftare. Som tidigare redovisats har Regeringskansliet vid en tidigare granskning (bet. 2010/11:KU10 s. 46) uppgett att de strävar efter att en tjänsteman som

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

även är styrelseledamot i ett bolag med statligt ägande inte ska delta i handläggningen av regulatoriska frågor som kan röra bolaget. Vidare framgår av samma granskning att näringsutskottet funnit att det är en godtagbar modell för ägarstyrning att förvaltare sitter i bolagsstyrelser. Konstitutionsutskottet har understrukit vikten av att det tillämpas en ordning som innebär att risken för intressekonflikter minimeras. Genomgången av årsakterna visar att för de bolag som förvaltas av BSÄ är bolagsförvaltaren som regel också styrelseledamot i det aktuella bolaget. Detta gällde även Miljömärkning Sverige AB innan förvaltningen av bolaget flyttade till BSÄ. I några fall har noterats att bolaget fått en ny bolagsförvaltare som då också valts in som ny ledamot i styrelsen vid nästkommande stämma. Här tycks det finnas en skillnad i förhållande till bolag som förvaltas av Kulturdepartementet och de bolag som tidigare förvaltades av Socialdepartementet. I dessa fall är, eller var, bolagsförvaltaren inte invald i bolagsstyrelsen. Det har vid genomgången noterats att efter det att förvaltningen av Systembolaget AB och Apoteket Produktion & Laboratorier AB flyttade från Socialdepartementet till Finansdepartementet har de nya bolagsförvaltarna valts in i bolagsstyrelserna. I fråga om arvode till styrelseledamöter som är anställda i Regeringskansliet har vid genomgången inte noterats att det gjorts något undantag från regeln att arvode inte ska lämnas.

Uppdragsmål

Som framgår ovan såg Riksrevisionen vid en granskning 2017 en tendens till att diskussionerna vid ägardialogerna var mer begränsade för bolag som inte har uppdragsmål och att målen verkade möjliggöra en fördjupad och förenklad uppföljning (RiR 2017:37). Vid tidpunkten för Riksrevisionens granskning hade 8 av då 23 bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag fått uppdragsmål. I dag är förhållandet i stort sett det omvända då det är 7 av 22 bolag som inte fått uppdragsmål. I de genomgångna akterna finns sju dokumenterade ägardialoger med bolag som inte har beslutade uppdragsmål varav tre är med ett och samma bolag. Underlaget för jämförelser med övriga bolag är därmed litet. Det kan dock noteras att under punkten Uppföljning på den dagordning som används för ägardialoger listas ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål. Vid genomgången har inte noterats att uppföljning av samhällsuppdraget listas under punkten Uppföljning. I tre av ägardialogerna har bolaget (Sveaskog AB) under punkten uppföljning av uppdragsmål ändå redovisat utfall för samhällsuppdraget. Det har också noterats att det i minnesanteckningarna för ägardialogen under punkten Uppföljning av uppdragsmål konstaterats att det inte finns ett sådant mål. Några anteckningar om att samhällsuppdraget i stället följdes upp under denna punkt finns inte.

Styrdokument

Ovan har redogjorts för olika typer av styrdokument – bolagsordningen, ägaranvisningar, riktlinjer, avtal, statens ägarpolicy och anslagsvillkor. Vidare

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

framgår av avsnittet om tidigare riksdagsbehandling att det funnits en diskussion om vilken rättslig status dessa dokument bör ha och vilka dokument som utöver bolagsordningen ska antas på bolagsstämma. Det finns också beskrivet att en s.k. ägarmapp överlämnats till bolaget vid årsstämman och då noterats i protokollet utan att bolagsstämman tagit ställning till dess innehåll. Av genomgången framgår att bolagsstämman i flera fall beslutat att Regeringens principer för bolagsstyrning, ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering i bolag med statligt ägande (som ingår i statens ägarpolicy) ska gälla för bolaget. Ibland formuleras beslutet så att det ska gälla tills stämman beslutar något annat. I något fall finns ett uttalat slutdatum. I några fall finns en sådan förslagspunkt inte med i kallelsen till årsstämman. Vidare har i genomgången noterats att det finns exempel på att (nya) ägaranvisningar har beslutats på bolagstämma. Några anteckningar i stämmoprotokollen om att s.k. ägarmappar har överlämnats från ägaren till bolaget har inte noterats.

Dokumentation och aktbildning i övrigt

I Regeringskansliets riktlinjer finns ett särskilt avsnitt om dokumentation. Här påminns inledningsvis om att allmänna handlingar enligt huvudregeln ska registreras (diarieföras) så snart de har inkommit till, eller upprättats hos, Regeringskansliet, och att detta också gäller handlingar som rör bolag med statligt ägande. Vidare framgår att dokumentationen av förvaltningen, utöver att möjliggöra insyn, ska göra det möjligt att följa viktigare händelseförlopp som rör bolagen med statligt ägande och som kräver ägarens ställningstagande. Dokumentationen ska vidare ge god överblick över ställningstaganden i sådana frågor och på vilka underlag ställningstagandena grundats. I sammanhanget noteras även att ett beslut om att inte vidta någon åtgärd är ett ställningstagande. Det ska vara möjligt att följa vilka kontakter som ägt rum mellan ägaren och bolagen samt vilken styrning som har förekommit. Som tidigare nämnts innehåller riktlinjerna exempel på handlingar som ska diarieföras i ärendet i årsakten. Här finns även exempel på sådant som inte ska diarieföras i ärendet som betraktas som Regeringskansliets interna arbetsmaterial. Konstitutionsutskottet har, som redovisats i det föregående, vid flera tillfällen uttalat betydelsen av att regeringens styrning av statligt ägda bolag sker på ett sätt som skapar möjlighet att i efterhand granska regeringens agerande på ett meningsfullt sätt. Utskottet har vidare framhållit vikten av att innehållet i sådant material som annars inte skulle utgöra allmän handling, t.ex. arbetsanteckningar och liknande material, tillförs akterna snarast möjligt och att sådant material sedan blir kvar i akterna då de arkiveras. Genomgången visar att det som regel är god ordning i akterna. Det finns dock exempel där handlingarna varken numrerats eller lagts i kronologisk ordning. I ett par fall har noterats att tjänsteanteckningar från möten upprättats cirka en respektive drygt två månader efter att mötet hade ägt rum (i det senare fallet hölls mötet i början av sommaren). Vidare saknas i några fall handlingar

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

som finns bland diarieförda handlingar enligt aktens innehållsförteckning. Vissa akter innehåller felregistrerade handlingar som makulerats och i något fall har hela akten dubbelregistrerats och dessa handlingar har därför makulerats. I något fall har vid genomgången funnits handlingar i akten som inte finns diarieförda i ärendet enligt aktens innehållsförteckning. Vid genomgången har vidare noterats att ett par årsakter från 2021 ännu inte har avslutats. Som tidigare nämnts saknas i vissa fall handlingar som rör bolagsstämmor. Det gäller företrädesvis stämmoprotokollet, men det förekommer även att regeringskanslibeslut inför bolagsstämman saknas. Aktgenomgången visar att det inte finns en enhetlighet i fråga om vad som dokumenteras i årsakten och vad som läggs upp som ett särskilt ärende i en annan akt. Enligt riktlinjerna bör större projekt inom ramen för förvaltningen av ett bolag, t.ex. kapitaltillskott och projekt avseende ekonomiska mål, läggas upp som ett särskilt ärende i diariet. Vidare nämns i riktlinjerna att skriftväxling med anledning av en granskning från Riksrevisionen ska diarieföras i ett särskilt ärende. Vid genomgången har hittats exempel på handlingar som rör alla sådana nyss uppräknade ärenden som dokumenterats i årsakter. Som exempel kan också nämnas att riktlinjerna för statens bidrag till Kungliga Dramatiska teatern AB respektive Kungliga Operan AB finns i bolagens årsakter till skillnad från Voksenåsen AS där riktlinjerna finns i en annan akt. Rutinen om att det i årsakten ska göras en hänvisning till särskilda ärenden som diarieförs i en separat akt tycks inte följas regelmässigt. Det förekommer dock exempel på korsreferenser till andra ärenden, t.ex. till akten för informationsutskick till de statligt ägda bolagen.

Promemorior från Regeringskansliet

Inledning

Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 12 oktober och den 9 november 2023 promemorior som har upprättats inom Finansdepartementet och Kulturdepartementet (bilaga 8.2–3) samt den 28 november 2023 en promemoria som upprättats inom Kulturdepartementet (bilaga 8.4). I frågorna och svaren berörs beslutsunderlag inför bolagsstämmor, ägardialoger, kontakter med revisorer, bolagsförvaltarens dubbla roller, uppdragsmål, styrdokument och dokumentation och aktbildning i övrigt. För att underlätta överskådligheten redovisas svaren under särskilda rubriker nedan.

Beslutsunderlag inför bolagsstämmor

Med stöd i det bemyndigande som statsråd med ansvar för bolag med statligt ägande har fått av regeringen att på egen hand företräda och utöva rösträtt för staten som aktieägare vid bolagsstämmor fattas ett eller flera regeringskanslibeslut inför bolagsstämmor med ägarens förslag till beslut på stämman. På regeringskanslibeslutet anges med stöd av vilket bemyndigande statsrådet

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

fattar beslutet. De regeringsbeslut om bemyndiganden som noterats vid genomgången i granskningen har överlämnats till utskottet (bilaga 8.2). Utformningen av besluten skiljer sig något åt, både mellan och inom departementen (t.ex. namnges statsrådet ibland men inte alltid). Mot bakgrund av denna iakttagelse anför Regeringskansliet följande. Det kan konstateras att utformningen av bemyndiganden för statsråd att företräda och utöva rösträtt för staten som aktieägare vid bolagsstämmor har varierat över tid. Sedan den 1 april 2022 innehåller Statsrådsberedningens promemoria Exempelsamling för Gula boken (SB PM 2020:1, rev. 2022) anvisningar om hur beslut av detta slag bör utformas. Enligt exempelsamlingen bör bemyndigandet formuleras så att det gäller ”chefen för Xdepartementet” alternativt ”det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om”. Av bemyndigandet ska också framgå vilka bolag som omfattas. Som tidigare framgått ska regeringskanslibeslutet med förslag till beslut vid årsstämman enligt Regeringskansliets riktlinjer expedieras till bolaget som sedan i kallelsen anger ägarens förslag. Beslutet ska därför fattas och skickas till bolaget i så god tid att dessa förslag kan tas in i kallelsen till bolagsstämman. Granskningen har visat att ägarens förslag till beslut saknas i mer än hälften av kallelserna till bolagets årsstämma och att regeringskanslibeslutet om nominering och andra förslag till beslut fattats nära inpå eller strax efter det datum som kallelsen finns diarieförd. Om dessa iakttagelser anför Regeringskansliet följande. Enligt statens ägarpolicy ska samtliga bolag med statligt ägande hålla sin årsstämma senast den 30 april. Samtidigt kan Regeringskansliets beredningsprocess om nominering och andra förslag till beslut vid bolagets årsstämma dra ut på tiden. Besluten kan till följd av detta ibland behöva fattas nära inpå eller t.o.m. efter det datum då kallelsen till bolagsstämman har utfärdats. För att säkerställa att allmänheten ändå får del av ägarens förslag före stämman publiceras de alltid på bolagets webbplats. Av Regeringskansliets riktlinjer framgår vidare att promemorior som utgör underlag för beslut på stämma ska diarieföras och tillföras akten. Mot bakgrund av att varken ordförande- och styrelsepromemorior (som tas fram inför nomineringsbeslut) eller andra promemorior som utgör underlag för beslut på stämman påträffats i de årsakter som gåtts igenom i granskningen anför Regeringskansliet följande. Av 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen följer att promemorior av detta slag ska diarieföras om de tillför ärendet sakuppgifter. Så är det dock sällan med ordförande- och styrelsepromemorior, eftersom ägarens förslag till beslut vid bolagsstämman och dess motivering framgår av det regeringskanslibeslut som fattas inför stämman. Ett exempel på en typ av promemoria som utgör underlag för beslut på stämman som skulle kunna omfattas av riktlinjerna om diarieföring är en promemoria som tas fram i Regeringskansliet och som avser förslag som lämnats av styrelsen. Som tidigare framgått ska gemensam beredning, och när det är aktuellt samråd med övriga ägare, genomföras inför vissa förslag till beslut inför

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

stämman. Vid genomgången hittades inga noteringar om gemensam beredning eller samråd. Med anledning av dessa iakttagelser anför Regeringskansliet följande. I de fall regeringskanslibesluten har beretts gemensamt framgår det av beslutskoncepten, som hålls ordnade hos expeditions- och rättschefens assistent. När det gäller samråd i arbetet med att gemensamt med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) nominera ordförande i styrelsen för SOS Alarm Sverige AB har de samtal som förts inte dokumenterats på annat sätt än genom det förslag till regeringskanslibeslut som tagits fram, där nomineringarna framgår och motiveras.

Ägardialoger

Mot bakgrund av iakttagelsen i granskningen att frekvensen för ägardialoger varierar för de olika bolagen anför Regeringskansliet följande. Frekvensen beror på vilket behov det har bedömts finnas att träffa bolagsledningen. Vid bedömningar av detta slag kan faktorer som bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt spela in. Vissa bolag har två till fyra ägardialoger per år, medan andra endast har en ägardialog per år. Att det för vissa bolag inte genomförts några ägardialoger under den tid som utskottets granskning avser uppges bl.a. vara till följd av att bolagens verksamhet och personalresurser är begränsade. Som tidigare framgått ska minnesanteckningar från ägardialoger enligt Regeringskansliets riktlinjer diarieföras i ärendet i respektive bolags årsakt (s. 95). Mot bakgrund av iakttagelsen i granskningen att ägardialogerna i några fall inte har dokumenterats i minnesanteckningar anför Regeringskansliet följande. I några fall har ägardialogerna dokumenterats genom minnesanteckningar men dessa finns i en annan årsakt. I ett par fall har det tidigare tillämpats en ordning enligt vilka anteckningar från ägardialoger betraktades som internt arbetsmaterial och därför inte diariefördes. I ytterligare ett par fall har ägardialogerna dokumenterats genom en dagordning som inte har diarieförts utan hålls ordnad. Vidare anförs att Kulturdepartementet i anslutning till utskottets granskning har uppmärksammat att den ordning som tillämpats på departementet inte är förenlig med Regeringskansliets riktlinjer. Framtida ägardialoger kommer att dokumenteras i enlighet med riktlinjen. Med anledning av iakttagelsen i granskningen att det vid vissa av de dokumenterade ägardialogerna närvarat personer från andra departement eller enheter än den förvaltande enheten anförs följande av Regeringskansliet. Som huvudregel deltar endast företrädare från det departement eller den enhet som ansvarar för förvaltningen av det aktuella bolaget vid ägardialogerna. I de fall bolagets verksamhet även berör ett annat departements eller en annan enhets ansvarsområde förekommer det att företrädare för det departementet eller den enheten deltar.

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

Kontakter med revisorer

Som tidigare nämnts anger Regeringskansliets riktlinjer att möte med bolagets revisorer bör genomföras minst en gång per år då bl.a. bolagets riskprofil, interna kontroll, finansiella ställning och kapitalstruktur behandlas (s. 97). Med anledning av iakttagelsen i granskningen att det i 28 av de 43 årsakterna inte finns några dokumenterade revisorsmöten anför Regeringskansliet att det stämmer att dokumentation för revisorsmöten i många fall saknas, och Regeringskansliet känner inte heller till att ytterligare revisorsmöten genomförts som inte dokumenterats under den tid som utskottets granskning avser. Som skäl anförs att revisorsmöten har kommit att minska i betydelse över tid och i takt med utvecklingen och renodlingen av revisorernas roll. Under de senaste decennierna har regleringen av revisorernas funktion och arbetssätt skärpts. Gemensamma EU-rättsliga regler har införts för att stärka revisorernas oberoende och självständighet samt för att höja revisionskvaliteten, bl.a. genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG. Parallellt med detta har formella och materiella krav tillkommit avseende revisionsberättelsen. Sedan 2016 ska styrelsen för vissa aktiebolag även ha ett revisionsutskott, vilket har ökat kraven på styrelsens hantering av redovisnings- och revisionsfrågor. Detta följer av 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551). Det bör även uppmärksammas att revisorns möjligheter att lämna uppgifter till ägaren begränsas av regleringen om tystnadsplikt i 9 kap. 41 § aktiebolagslagen och 26 § revisorslagen (2016:883). Sammantaget har denna utveckling inneburit ett minskat behov av revisorsmöten. De synpunkter revisorn har vid tidpunkten för när årsredovisningen lämnas dokumenteras i revisionsberättelsen som lämnas till bolagsstämman, dvs. ägaren. Vid genomgången i granskningen noterades vidare att bolagsförvaltaren (som ofta även är invald i styrelsen för det aktuella bolaget, se nedan) i flera fall deltar som ensam tjänsteman vid revisorsmöten. Utifrån denna iakttagelse ställde utskottet en fråga om det gjorts några överväganden om behovet av närvaro av ytterligare personer givet bolagsförvaltarens dubbla roll samt revisorns roll och relation till ägaren respektive styrelsen. I svaret anför Regeringskansliet att den statliga bolagsstyrningsmodellen innebär att det är styrelsen som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Detta inkluderar ansvar för redovisning och intern kontroll. Om revisorn har synpunkter på styrelsens förvaltning eller bolagets redovisning så är det styrelsens ansvar att vidta nödvändiga åtgärder. Om åtgärder inte vidtas av styrelsen ska revisorn rapportera detta till bolagsstämman och därmed ägaren. Det har mot denna bakgrund inte bedömts motiverat att låta ytterligare personer delta vid revisorsmötena.

Bolagsförvaltarens dubbla roller

Vid genomgången framkom att bolagsförvaltaren i de flesta fall också är invald ledamot i det aktuella bolagets styrelse, dock inte i de bolag som

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

förvaltas av Kulturdepartementet. Regeringskansliet anför att det mot bakgrund av att det är centralt för regeringens kulturpolitik att värna principen om armlängds avstånd har det bedömts att de bolag som förvaltas av Kulturdepartementet inte ska ha någon styrelseledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Uppdragsmål

Som tidigare framgår har ägaren för flera av bolagen beslutat om s.k. uppdragsmål bl.a. för att säkerställa att de särskilda samhällsuppdragen utförs väl. Mot bakgrund av iakttagelsen i granskningen att 7 av 22 bolag inte har uppdragsmål uppger Regeringskansliet att det är regeringens avsikt att genomföra en uppdragsmålsprocess för samtliga bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag. Vidare anförs att detta arbete fortsätter i den takt som förutsättningarna och tillgängliga resurser tillåter.

Styrdokument

Som tidigare framgått förekommer utöver bolagsordningen även andra styrdokument, t.ex. ägaranvisningar och årliga riktlinjer. Av de svar som överlämnats från Regeringskansliet till utskottet framgår att det för tre av bolagen inte finns beslutade ägaranvisningar. Anledningen till detta skiljer sig åt mellan de tre bolagen. I ett fall anges att det beror på att samhällsuppdraget omfattar en tydligt avgränsad och liten del av bolagets verksamhet som bolaget inte heller får någon särskild ersättning för och i ett annat fall finns ett avtal som reglerar uppdraget. I båda dessa fall har det mot denna bakgrund enligt Regeringskansliet inte ansetts nödvändigt att besluta om ägaranvisningar innan det tas fram uppdragsmål för bolagen. I det tredje fallet har bolaget ett uppdragsmål, men med hänsyn till bolagets ringa storlek har bedömningen gjorts att den styrning som sker genom det årliga riktlinjebeslutet är tillräckligt. Som nämnts ovan har tidigare en s.k. ägarmapp (som innehåller relevanta dokument för bolaget, bl.a. propositionstexter) överlämnats till bolaget vid årsstämman och då noterats i protokollet utan att bolagsstämman tagit ställning till dess innehåll. Med anledning av att några sådana noteringar inte påträffats i stämmoprotokollen vid den genomgång som gjorts i granskningen anför Regeringskansliet att ägarmappar inte längre förekommer. De styrdokument som beslutas på bolagsstämman är bindande för respektive bolag och det är bolagens ansvar att på lämpligt sätt sammanställa och tillgängliggöra dokumenten inom bolaget.

Dokumentation och aktbildning i övrigt

Som tidigare framgått (s. 101) anges i Regeringskansliets riktlinjer att det inom ramen för förvaltningen av ett bolag i vissa fall utöver årsakten bör läggas upp ett särskilt ärende i diariet. Vidare ska det i årsakten i förekommande fall göras en hänvisning till särskilda ärenden som diarieförs i en separat akt. Med anledning av iakttagelsen i granskningen att det inte verkar finnas någon enhetlig hantering i dessa avseenden anför Regeringskansliet att det kan

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

konstateras att ytterligare arbete återstår med att säkerställa att de riktlinjer som gäller för bolagsförvaltningen får fullt genomslag. Att bolagsförvaltningen nu endast sker vid två departement bedöms underlätta detta arbete.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet vill inledningsvis påminna om att bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, och i likhet med andra aktiebolag är de självständiga juridiska personer. Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning. Att regeringen förvaltar bolagen med statligt ägande innebär att regeringen ska agera för statens räkning som aktieägare i förhållande till bolagen. I likhet med andra aktieägare och i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser är regeringen hänvisad till att utöva rätten att besluta i bolagets angelägenheter och rikta bindande anvisningar till bolaget vid bolagsstämman. Som tidigare framgått kan styrning också utövas genom att i förekommande fall föreskriva särskilda villkor för användandet av anslag på statsbudgeten och genom att staten sluter ett avtal med bolaget. I den löpande förvaltningen av bolagen ingår bl.a. att fastställa ekonomiska mål och, när det förekommer, s.k. uppdragsmål. Regeringens förvaltningsmandat begränsas av den verksamhetsinriktning som riksdagen har fastställt för respektive bolag med statligt ägande. Utskottets granskning av styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag har föranlett vissa iakttagelser som ger anledning till följande uttalanden.

Regeringens bemyndigande till ansvarigt statsråd

I den löpande förvaltningen och i kontakten med bolaget företräds ägaren av ansvarigt statsråd, eller den statsrådet sätter i sitt ställe. Statsråd med ansvar för bolag med statligt ägande har även fått regeringens bemyndigande att företräda och utöva rösträtt för staten som ägare vid bolagsstämmor. Utskottet har tidigare uttalat att det är lämpligt att regeringens bemyndigande ställs till ett namngivet statsråd, i varje fall för ett statsråd som inte är departementschef. I fråga om de bemyndiganden som avses här anser utskottet att den nu gällande ordningen är tillräckligt tydlig, givet att statsrådets ansvarsområde framgår av det förordnande som statsministern beslutar om med stöd av 7 kap. 5 § regeringsformen.

Ägarens förslag till beslut på bolagsstämman

Genomgången i granskningen visar att ägarens förslag till beslut på årsstämman, däribland nominering av styrelsens ordförande och ledamöter,

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

saknas i mer än hälften av kallelserna. Regeringskanslibeslutet som innehåller förslagen har många gånger fattats nära inpå eller strax efter det datum som kallelsen till stämman utfärdats, och i vissa fall också senare än så. Enligt statens ägarpolicy ska ägarens nomineringsförslag till styrelse inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrnings regler. Vidare anges i Regeringskansliets riktlinjer att regeringskanslibeslutet med förslag till beslut vid årsstämman ska fattas och skickas till bolaget i så god tid att dessa förslag kan tas in i kallelsen till bolagsstämman. Utskottet har viss förståelse för att beredningsprocessen ibland kan dra ut på tiden. Vidare noterar utskottet att förslaget alltid publiceras på bolagets webbplats före stämman. Samtidigt menar utskottet att styrelsenomineringsprocessen bör genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Att samtliga bolag ska hålla årsstämma senast den 30 april är en känd förutsättning.

Ägardialoger

Vid ägardialoger följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade målen och för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär diskuteras. Utskottet konstaterar att antalet ägardialoger som genomförs per år skiljer sig åt mellan bolagen, något som även framkommit vid Riksrevisionens granskningar. I Regeringskansliets svarspromemoria anförs att frekvensen beror på en bedömning av vilket behov som finns utifrån t.ex. bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Utskottet har ingen annan uppfattning. Samtidigt kan en inriktning enligt utskottet vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet vill i sammanhanget påtala vikten av transparens och påminna om att regeringen tidigare uttalat en avsikt att redovisa vilka bolag den genomfört ägardialoger med under året. Utskottet har tidigare uttalat vikten av att sådant material som annars inte skulle utgöra allmän handling arkiveras i den omfattning som behövs för att en meningsfull granskning ska bli möjlig. Utskottet vill understryka betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialoger och att dessa tillförs den årsakt som gäller det år då ägardialogen genomfördes. Det kan även konstateras att minnesanteckningar från ägardialoger enligt Regeringskansliets riktlinjer ska diarieföras i ärendet i respektive bolags årsakt. I granskningen har det framkommit att denna ordning inte har tillämpats för de bolag som förvaltas av Kulturdepartementet. Utskottet noterar att framtida ägardialoger med dessa bolag kommer att dokumenteras. I fråga om minnesanteckningarnas innehåll har i genomgången noterats att de är olika utförliga och att det varierar hur framträdande ägaren är. Detta kan givetvis bero på att ägardialogerna också skiljer sig åt. I den mån ägaren tydligt uttalar sig om olika frågor vid ägardialogen bör det enligt utskottets uppfattning framgå av minnesanteckningarna. Det bör även framgå om mötet har avslutats med egen tid mellan den politiska ledningen och bolagsstyrelsens ordförande.

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

Uppdragsmål

Ägardialoger är viktiga för att följa upp målen och de uppdrag som riksdagen och regeringen har beslutat om. Samtidigt framgår av den uppföljning som näringsutskottet låtit genomföra att det kan vara svårt att följa upp ett samhällsuppdrag utifrån hur det har beslutats av riksdagen. Utskottet noterar att Riksrevisionen framhållit uppdragsmålsprocessens betydelse som verktyg för att förtydliga varje bolags samhällsuppdrag. Utskottet konstaterar att flertalet statligt ägda bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag har uppdragsmål. Vidare framkommer i granskningen att det är regeringens avsikt att genomföra en uppdragsmålsprocess för de bolag som ännu inte har något uppdragsmål. Mot bakgrund av de fördelar som uppdragsmål kan medföra vill utskottet, i likhet med vad näringsutskottet tidigare anfört, framhålla vikten av att, i den takt som förutsättningarna tillåter och med beaktande av tillgängliga resurser, genomföra en uppdragsmålsprocess för samtliga bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Övriga kontakter med bolaget

I enlighet med vad utskottet tidigare uttalat anser utskottet att det ska vara möjligt att i Regeringskansliets akter följa viktigare händelseförlopp som avser ägarförvaltningen samt därvid vilka kontakter som förekommit mellan ägarförvaltning och bolag. Utskottet har framhållit vikten av rutiner i detta avseende och konstaterar att det i Regeringskansliets riktlinjer anges att övriga kontakter mellan bolagsförvaltningen och bolaget, skriftligen dokumenterade i t.ex. tjänsteanteckningar, ska diarieföras i den omfattning som krävs för att kunna följa viktigare händelseförlopp. Utan att uttala sig om den dokumentation som finns i de genomgångna årsakterna av övriga kontakter mellan bolagsförvaltningen och bolaget kan utskottet konstatera att de flesta årsakterna, till skillnad från vad som var fallet vid en tidigare granskning (bet. 2010/11:KU10), innehåller fler dokument än de som rör bolagsstämmorna. Utskottet ser positivt på denna utveckling.

Revisorsmöten

I fråga om kontakter med bolagens revisorer konstaterar utskottet att Regeringskansliet i svaren anfört att revisorsmöten har kommit att minska i betydelse. Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning men anser att Regeringskansliets riktlinjer bör ses över för att återspegla dagens förhållanden.

Styrdokument

Som utskottet tidigare konstaterat är regeringen hänvisad till att utöva rätten att besluta i bolagets angelägenheter och rikta bindande anvisningar till bolaget vid bolagsstämman. Utskottet delar det näringsutskottet tidigare anfört om vikten av tydlighet, öppenhet och transparens i styrningen av statligt ägda

8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG 2023/24:KU10

bolag för att den demokratiska kontrollen och möjligheten att utkräva ansvar ska fungera. Det är således enligt utskottet en positiv utveckling att bolagsstämman också fattar beslut om de styrdokument som utöver bolagsordningen, t.ex. i form av en ägaranvisning, ska gälla för bolaget. Samtidigt konstaterar utskottet att det för en utomstående inte är lätt att få en överblick över vilka styrdokument som finns för respektive bolag med statligt ägande, inkluderat avtal och årliga riktlinjer när det finns. En sammanställning i lämplig form av aktuella styrdokument för de olika bolagen skulle kunna öka transparensen och tillgängligheten gentemot allmänheten. För de bolag som har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag bör även riksdagens beslut framgå av en sådan sammanställning.

Bolagsförvaltarens dubbla roller

Som framgår av det föregående kan det finnas flera fördelar med att bolagsförvaltaren också är invald i bolagets styrelse. Utskottet har också tidigare funnit, i enlighet med näringsutskottets uppfattning, att det är en godtagbar modell för ägarstyrning att förvaltare sitter i bolagsstyrelser. Utskottet har samtidigt framhållit att det för bolag med särskilda samhällsuppdrag och finansiering via statliga anslag, där samma enhet ansvarar för både bolagsstyrningen och sakfrågorna, kan finnas skäl att tillämpa en annan ordning för att undvika intressekonflikter. Utskottet konstaterar att avdelningen för bolag med statligt ägande (BSÄ) sedan årsskiftet 2022/23 ansvarar för förvaltningen av statligt ägda bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag, med undantag för tre bolag som förvaltas av Kulturdepartementet. Till skillnad från vad som regelmässigt är fallet för bolagsförvaltarna vid BSÄ är dock inte bolagsförvaltarna vid Kulturdepartementet (eller någon annan som är anställd i Regeringskansliet) invalda i bolagets styrelse. Det kan konstateras att denna ordning innebär att bolagsförvaltare som också är invalda i styrelsen inte arbetar vid en enhet som också ansvarar för sakfrågorna och på så vis upprätthålls en åtskillnad mellan statens roll som ägare och dess roll som lagstiftare. Utskottet vill i sammanhanget framhålla betydelsen av att det i alla avseenden som rör förvaltningen av bolagen tillämpas en ordning som innebär att risken för intressekonflikter minimeras.

Dokumentation och aktbildning i övrigt

Utöver vad utskottet redan har uttalat i fråga om dokumentation och aktbildning vill utskottet även peka på vikten av en god offentlighetsstruktur. I detta ingår att det i förekommande fall framgår av årsakten att det finns handlingar som rör bolaget i en separat akt som diarieförts i ett särskilt ärende. Att det ska finnas en sådan hänvisning anges också i Regeringskansliets riktlinjer. Regeringskansliet har i granskningen konstaterat att ytterligare arbete återstår med att säkerställa att de riktlinjer som gäller för bolags-

2023/24:KU10 8 S TYRNINGEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG MED SAMHÄLLSUPPDRAG

förvaltningen får fullt genomslag. Detta arbete kommer enligt Regeringskansliet att underlättas i och med att endast två departement ansvarar för bolagsförvaltningen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet i det fortsatta arbetet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga utifrån vad utskottet uttalat såväl i fråga om en god offentlighetsstruktur som i övrigt.

2023/24:KU10

9 Regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten 2023 granskat regeringens handläggning av s.k. särskilda regeringsärenden. Granskningen gäller huvudsakligen beredningen av ärendena inom Regeringskansliet. Till grund för granskningen har legat bl.a. två promemorior från Regeringskansliet, bilaga 9.1–2 .

Utredning i ärendet

Gällande rätt m.m.

Regeringsformen

Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde, enligt 7 kap. 3 § regeringsformen. Dock kan, enligt paragrafens andra stycke, regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement som ärendena hör till. Att beslutanderätten utövas under statsministerns överinseende innebär bl.a. att protokoll som ska upprättas över ärendena varje månad ska uppvisas för statsministern för påteckning (Eka, Karnov, kommentar till 7 kap. 3 § regeringsformen [JUNO, uppdaterad per 1 juli 2023]). Se vidare nedan under Protokollföring m.m. vid handläggning av ärenden som en departementschef avgör. En särbestämmelse om beslutsfattandet i vad som tidigare benämndes kommandomål fanns i 1809 års regeringsform. Enligt denna skulle kommandomålen – dvs. sådana regeringsärenden som hade samband med konungens ställning som högste befälhavare över krigsmakten – avgöras av konungen efter anmälan av chefen för Försvarsdepartementet. I förarbetena till 1974 års regeringsform diskuterades beslutsformerna i regeringen (prop. 1973:90 s. 122). Grundlagberedningen behandlade frågan om en uppdelning av regeringsärendena i enmansärenden och kollektivärenden men avstod från att förorda en sådan uppdelning. I stället förordades att beslutanderätten i regeringsärenden skulle tillkomma ministären och utövas vid regeringssammanträden med undantag för ärenden som angår befälet över försvarsmakten. Dessa föreslogs kunna avgöras under statsministerns överinseende av chefen för det departement till vilket ärendet hör. Förslaget mötte inte några invändningar i remissbehandlingen (prop. 1973:90 s. 184). Föredragande statsrådet kom efter samråd med chefen för Försvarsdepartementet till samma uppfattning som beredningen. Han påpekade att flertalet av de ärenden som handlades som kommandomål i och

2023/24:KU10 9 R EGERINGENS HANDLÄGGNING AV SÄRSKILDA REGERINGSÄRENDEN

för sig var av den karaktären att de borde vara regeringsärenden och att det främst var kravet på snabbhet som påkallade att kommandomålen borde kunna avgöras i enklare former än andra regeringsärenden. Betydelsen av snabbhet i handläggningen skulle accentueras om riket skulle komma i en krissituation. I motiven framhölls att bestämmelsen avfattats så att också statsministern inför riksdagen får bära ett ansvar för ärendenas handläggning (prop. 1973:90 s. 289).

Lagen om beslut i särskilda regeringsärenden

Beslut som avses i 7 kap. 3 § andra stycket regeringsformen får fattas endast om ärendet är brådskande och beslutsformen inte är olämplig med hänsyn till det som ärendet avser eller av andra skäl, enligt 2 § lagen (2014:341) om beslut i särskilda regeringsärenden. Beslut enligt den aktuella lagen får fattas i frågor som räknas upp i lagens 3 §:

1. Försvarsmaktens krigsorganisering och mobilisering, 2. totalförsvarspliktigas inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten, 3. utbildning i utlandet enligt lagen (1994:588) om utbildning inom

ramen för internationellt militärt samarbete,

4. svenska örlogsbesök i utlandet och flygningar till utlandet med

svenska militära luftfartyg,

5. tillträde till svenskt territorium för utländska statsfartyg, stats-

luftfartyg och militära fordon samt uppehåll på svenskt territorium för utländska statsfartyg, och

6. övningar av en främmande stats militära styrka på svenskt

territorium samt undantag från vapenlagen (1996:67) enligt 11 kap. 3 § vapenlagen.

Före 2014 års lag reglerades dessa beslut i lagen (1974:613) om handläggningen av vissa regeringsärenden, som gällde t.o.m. den 31 augusti 2014. Enligt 1974 års lag fick ett regeringsärende handläggas i den ordning som anges i 7 kap. 3 § andra stycket regeringsformen, om ärendet angick 1. föreskrifter rörande Försvarsmaktens mobilisering, 2. kommendering och placering av militär personal, 3. tjänstledighet för militär personal, 4. totalförsvarspliktigas, reservofficerares och reservpersonals inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten, 5. tillträde till militära skyddsobjekt, 6. svenska örlogsbesök i utlandet samt svenska militära transport- och övningsflygningar till utlandet, 7. tillträde till svenskt territorium av en annan stats örlogsfartyg, militära svävare eller militära luftfartyg samt av fartyg, svävare eller luftfartyg som ägs eller brukas av en annan stat och nyttjas för annat än enbart affärsdrift, 8. Försvarsmaktens deltagande vid officiella ceremonier och i allmännyttig verksamhet.

9 R EGERINGENS HANDLÄGGNING AV SÄRSKILDA REGERINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

Till skillnad från 1974 års lag anges i 2014 års lag uttryckligen de grundläggande förutsättningarna för beslutsfattande i den särskilda ordningen, nämligen att ärendet är brådskande och att beslutsformen inte är olämplig med hänsyn till det som ärendet avser eller av andra skäl. Som framgår ovan under rubriken Regeringsformen uttalades i förarbetena till regeringsformens bestämmelse bl.a. att det främst var kravet på snabbhet som påkallade att kommandomålen borde kunna avgöras i enklare former än andra regeringsärenden. Här kan även nämnas att det i propositionen till 2014 års lag påpekades att ”[p]recis som i övriga fall då regeringen eller, som i detta fall, ett enskilt statsråd utövar sitt ämbete sker detta under konstitutionellt ansvar inför riksdagen. Att användandet av undantaget ska ske på ett lämpligt sätt är alltså givet” (prop. 2013/14:179 s. 10). I förhållande till 1974 års lag vidgades regleringen i 2014 års lag till att även omfatta ärenden om tillträde för militära fordon, om uppehåll på svenskt territorium av utländska statsfartyg, om övningar av en främmande stats militära styrka på svenskt territorium samt om undantag från vapenlagen (1996:67) enligt 11 kap. 3 § vapenlagen. Vidare gäller lagen, efter en lagändring den 1 juli 2016, utöver utbildning i utlandet även utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete. (Under den aktuella tiden åren 2014–2016 omfattades i den delen utbildning inom ramen för fredsbefrämjande verksamhet.) Som framgår ovan upphörde vissa andra typer av ärenden att vara särskilda regeringsärenden. Inom ramen för den utredning som föregick 2014 års lag gjordes en genomgång av beslut som fattats enligt 1974 års lag, vilka samtliga gällde tillträde till svenskt territorium. I propositionen till 2014 års lag noterades att regeringen årligen fattar beslut i ett stort antal tillträdesärenden (prop. 2013/14:179 s. 25). Regeringen strävade dock efter att meddela allt fler s.k. årstillstånd avseende tillträde till svenskt territorium, t.ex. inom ramen för nordiskt samarbete. Behovet av en hantering enligt 1974 års lag hade genom denna praxis generellt sett minskat eftersom färre beslut behöver fattas. Trots detta var behovet av SRÄ-formen för beslut (beslut i särskilda regeringsärenden) fortfarande störst för denna ärendetyp. Av olika skäl är ärendena ibland brådskande. De är också i allmänhet av enkel beskaffenhet, anförde regeringen. Möjligheten till beslut i den särskilda ordningen för denna typ av ärenden borde därför finnas kvar. Regeringen framhöll att det naturligtvis kan finnas tillträdesärenden där SRÄformen inte är lämplig att använda. Vid tillämpningen av bestämmelsen måste, liksom för alla andra ärendetyper, i varje enskilt fall bedömas om de grundläggande förutsättningarna enligt 2 § är uppfyllda. Regeringen instämde vidare i utredningens bedömning att det saknades anledning att ärenden som rör utländska militära fordon ska vara exkluderade från lagens tillämpningsområde. Tvärtom fanns det exempel på regeringsärenden där behov av beslut i den särskilda ordningen har funnits. En sådan möjlighet borde därför införas. Utredningen om lagen om särskilda regeringsärenden hade vid sin genomgång noterat att SRÄ-beslut i tillträdesärenden som den tagit del av i vissa fall också avsett frågor om uppehåll inom svenskt territorium för ett

2023/24:KU10 9 R EGERINGENS HANDLÄGGNING AV SÄRSKILDA REGERINGSÄRENDEN

utländskt statsfartyg enligt 8 § tillträdesförordningen (SOU 2013:18 s. 128). Tillstånd för uppehåll är, anförde utredningen, så nära knutet till frågan om tillträde att det är naturligt att frågor om uppehåll behandlas på detta sätt. Det borde dock enligt utredningens mening tydligt framgå att lagen också omfattar sådana frågor. Även regeringen bedömde tillstånd för uppehåll som så nära knutet till frågan om tillträde att det var naturligt att de båda frågorna behandlades på samma sätt samt att det tydligt borde framgå att den aktuella bestämmelsen också omfattar frågor om uppehåll (prop. 2013/14:179 s. 26). Slutligen kan här uppmärksammas beslut om övningar på svenskt territorium och om undantag från vapenlagen (1996:67) enligt 11 kap. 3 § vapenlagen. Övningsverksamhet som har sin grund i Sveriges nationella säkerhetsintressen bör i normalfallet fattas vid ett regeringssammanträde (prop. 2013/14:179 s. 27). Regeringsbeslut om övningar är emellertid ofta generellt hållna. Det händer att det uppstår situationer då det finns ett skyndsamt behov av att göra vissa justeringar i ett kollektivt fattat övningsbeslut, t.ex. kan det i ett mycket sent skede tillkomma ytterligare stater som vill delta i en redan beslutad multinationell övning som ska bedrivas på svenskt territorium, anförde regeringen. Vidare kan datumen för övningen behöva ändras till följd av oförutsedda händelser. Sammanfattningsvis ansåg regeringen, liksom utredningen, att det kan finnas ärenden av denna typ som skulle kunna bedömas som mindre komplicerade och därmed lämpade att avgöras enligt den särskilda ordningen. En sådan möjlighet borde därför införas. Samma omständigheter som kan medföra att ett övningsbeslut kan behöva justeras kan också innebära att beslutet om vapendispens kan behöva ändras, anförde regeringen. Regeringen ansåg, till skillnad från utredningen, att möjlighet för beslut i den särskilda ordningen borde införas även för beslut enligt 11 kap. 3 § vapenlagen. När det gäller beredning m.m. uttalas bl.a. följande i förarbetena till 2014 års lag (prop. 2013/14:179 s. 12): Att ett regeringsärende får avgöras enligt den särskilda ordningen innebär inte att ärendet är undantaget från de sedvanliga kraven som ställs på regeringsärendens beredning enligt regeringsformen. Dessutom ska beredning av ärendet inom Regeringskansliet enligt förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet ske. Vikten av att regeringens avgöranden präglas av enhetliga värderingar är lika framträdande när regeringsärenden avgörs av ett ensamt statsråd som när de avgörs av regeringen som kollektiv. Det är således inte fråga om någon förenklad beredningsform. Däremot gäller särskilda krav på protokollföring, eftersom besluten fattas under statsministerns överinseende. Innebörden av detta är att statsministern, tillsammans med det beslutande statsrådet, har ett konstitutionellt ansvar för besluten.

Protokollföring m.m. vid handläggning av ärenden som en departementschef avgör

I förordningen (2007:725) om beslut och protokoll hos regeringen finns särskilda bestämmelser som gäller expediering och protokollföring i de regeringsärenden som en departementschef avgör. Av förordningens 18 §

9 R EGERINGENS HANDLÄGGNING AV SÄRSKILDA REGERINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

andra stycke framgår bl.a. att besluten ska expedieras. Mottagaren ska få ett underskrivet exemplar av beslutet eller en kopia av ett underskrivet exemplar. Enligt 19 § ska protokoll föras vid handläggningen av dessa regeringsärenden. Protokollet ska upprättas i form av en förteckning över de ärenden som har avgjorts under en kalendermånad. Förteckningen ska ange när varje ärende avgjordes och vem som fattade beslutet. För varje ärende ska ett exemplar av det beslut som har expedierats fogas till förteckningen. Protokollet skrivs under av departementschefen och visas upp för statsministern för påteckning före utgången av följande kalendermånad.

Tidigare granskning

Konstitutionsutskottet har granskat handläggningen av särskilda regeringsärenden (tidigare kommandomål) vid några tidigare tillfällen. Vid en granskning 1992 anmärkte utskottet att tre regeringsärenden om tillträde till svenskt territorium av utländska militära fordon hade handlagts i den ordning som numera anges i 7 kap. 3 § andra stycket regeringsformen trots att lagen om handläggning av vissa regeringsärenden inte medgav en sådan handläggningsordning (bet. 1991/92:KU30 s. 25). Vid sin granskning 1994 uppmärksammade utskottet ett beslut varigenom regeringen beviljat en framställning från Norge att få sända norsk uniformerad trupp och norska militära fordon samt ammunition i 17 järnvägsvagnar genom Sverige (bet. 1993/94:KU30 s. 7). Ärendet avgjordes i den ordning som numera anges i 7 kap. 3 § andra stycket regeringsformen. Utskottet konstaterade att den då gällande lagen om handläggningen av vissa regeringsärenden inte medgav att en sådan fråga handläggs i denna ordning. Utskottet utgick från att Försvarsdepartementet skulle ge akt på lagens tillämpningsområde. Vid granskningen av handläggningen av särskilda regeringsärenden under 2001 noterades bl.a. att besluten avsett tillträde till svenskt territorium och luftrum samt att antalet beslut under året varit totalt 19 (bet. 2002/03:KU10 s. 52 f.). De ärenden som omfattades av granskningen gällde sådana ärenden som enligt lagen (1974:613) om handläggningen av vissa regeringsärenden kunde handläggas i den särskilda ordning som angavs i lagen. I granskningen iakttogs att protokoll i enlighet med förordningen (1975:1) om protokoll och expeditioner i regeringsärenden m.m. upprättats månadsvis och undertecknats i början av månaden efter den då besluten fattats. Undertecknare var i samtliga fall statsrådet Björn von Sydow. Protokollen hade vidare noteringen ”Uppvisat” undertecknad av statsminister Göran Persson och daterad någon eller några dagar senare än Björn von Sydows namnteckning. Granskningen föranledde inte något uttalande av utskottet.

Beslut i särskilda regeringsärenden under 1998–2022

Under åren 1998–2022 fattades totalt 215 beslut i särskilda regeringsärenden.

2023/24:KU10 9 R EGERINGENS HANDLÄGGNING AV SÄRSKILDA REGERINGSÄRENDEN

Som framgår av diagrammet nedan var antalet beslut som fattades 8 år 1998, 13 år 1999, 24 år 2000, 19 år 2001, 39 år 2002, 9 år 2003, 10 år 2004, 4 år 2005, 9 år 2006, 1 år 2007, 9 år 2008, 4 år 2009, 18 år 2010, 8 år 2011, 9 år 2012, 3 år 2013, 12 år 2014, 12 år 2015, 2 år 2016, 5 år 2017, 3 år 2018, 5 år 2019, 3 år 2020, 2 år 2021 och 5 år 2022. Noteras kan att lagen (2014:341) om beslut i särskilda regeringsärenden trädde i kraft den 1 september 2014.

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Diagram 9.1 Beslut i särskilda regeringsärenden 1998–2022

En närmare genomgång av de beslut som fattats under 2010–2022 visar att samtliga beslut gällde tillträde till svenskt territorium. Flertalet av besluten har fattats av försvarsministern; ett beslut 2010 fattades av statsrådet Beatrice Ask och två beslut 2011 och 2012 fattades av statsrådet Tobias Billström. Vidare framgår det av genomgången att när det gäller ett stort antal protokoll över de särskilda regeringsbesluten 2010–2022 har statsministern och i några av dessa även försvarsministern signerat protokollet efter utgången av månaden efter den då beslutet fattades, och i flera fall har statsministern och i några fall av dessa även försvarsministern signerat protokollet utan datering (jfr 19 § förordningen [2007:725] om beslut och protokoll hos regeringen, beträffande de beslut som avses se bilaga 9.1).

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på vissa frågor. Som svar överlämnades den 12 oktober och den 9 november 2023 promemorior som upprättats inom Försvarsdepartementet (bilaga 9.1–2). Av promemoriorna framgår i huvudsak följande. De särskilda regeringsärendena bereds gemensamt med de departement som berörs. Det ska antecknas på konceptet till beslutet i det särskilda regeringsärendet vilka andra departement som deltagit i beredningen. För perioden den 1 september 2014–2022 framgår det av koncepten att gemensam beredning har skett och med vilka departement det skett, med ett undantag. Statsrådsberedningen har orienterats, enligt en rutin som innebär att Statsrådsberedningen får koncept till beslut i ett särskilt regeringsärende för kännedom.

9 R EGERINGENS HANDLÄGGNING AV SÄRSKILDA REGERINGSÄRENDEN 2023/24:KU10

Med hänsyn till ärendenas brådskande karaktär sker det samtidigt som den gemensamma beredningen inleds. När det gäller upprättande av protokoll i form av en förteckning över de särskilda regeringsärenden som har avgjorts under en kalendermånad, som ska skrivas under av departementschefen och visas upp för statsministern för påteckning före utgången av följande kalendermånad (19 § förordningen om beslut och protokoll hos regeringen) konstaterar Försvarsdepartementet att hanteringen för påskrifter av protokollen har brustit i de fall som konstitutionsutskottet hänvisat till i sin fråga. Försvarsdepartementet avser att tillsammans med Statsrådsberedningen se över rutinerna.

Utskottets ställningstagande

Förfarandet vid beslut i särskilda regeringsärenden utgör ett undantag från huvudregeln om kollektiva regeringsbeslut. Som numera också uttryckligen anges i lagen om beslut i särskilda regeringsärenden förutsätter förfarandet bl.a. att ärendet är brådskande och att beslutsformen inte är olämplig med hänsyn till det som ärendet avser eller av andra skäl. Utskottet vill framhålla betydelsen av att lagen tillämpas enligt sin lydelse också framgent. Utskottet vill också särskilt uppmärksamma att de aktuella besluten fattas under statsministerns överinseende, enligt 7 kap. 3 § andra stycket regeringsformen. Grundlagsbestämmelsen har avfattats så att också statsministern inför riksdagen bär ett ansvar för ärendenas handläggning. Eftersom besluten fattas under statsministerns överinseende gäller särskilda krav på protokollföring, och statsministern har, tillsammans med det beslutande statsrådet, ett konstitutionellt ansvar för besluten. Den rutin som Försvarsdepartementet beskrivit innebär att ett koncept till ett beslut sänds till Statsrådsberedningen för kännedom samtidigt som gemensam beredning inleda; utskottet har inget att invända mot denna rutin. När det gäller tillämpningen av 19 § förordningen om beslut och protokoll hos regeringen, konstaterar utskottet att hanteringen för påskrifter av protokollen har brustit i flera fall. Utskottet ser positivt på att Försvarsdepartementet avser att tillsammans med Statsrådsberedningen se över rutinerna.

2023/24:KU10

Utredningsmaterial

Bilaga 1.1

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 2.1

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 2.2

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10

Bilaga 3.1

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 3.2

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 4.1

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 4.2

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 4.3

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 5.1

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 5.2

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 6.1

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

2023/24:KU10

Bilaga 6.2

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 6.3

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 7.1

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 8.1

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 8.2

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 8.3

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 8.4

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 8.5

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

Bilaga 9.1

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 9.2

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2023/24:KU10

2023/24:KU10

Sakregister över granskningsärenden 2000/01–2022/23

A

Affärsmässighet , 2008/09:20 s. 121

Afghanistan

– tolkar m.m., 2021/22:20 s. 141 Afrikanska utvecklingsbankgruppen , 2005/06:20 s. 192 Aktiebolagslagen , 2003/04:10 s. 31, 2013/14:20 s. 229

Aktier

– försäljning, 2009/10:20 s. 175 – statsråds innehav, 2022/23:20 s. 112 Aktieägaravtal , 2011/12:20 s. 207 Allmänna arvsfonden , 2005/06:10 s. 22 Allmänna handlingar , 2006/07:10 s. 51 – anteckningar från möten, 2015/16:20 s. 239, 243 – förkomna allmänna handlingar, 2017/18:10 s. 38 – registrering och gallring, 2012/13:20 s. 268, 2012/13:10 s. 22, 2012/13:20 s. 119, 220, 267, 2013/14:10 s. 38, 2013/14:20 s. 121, 2014/15:10 s. 20, 2014/15:20 s. 193, 2015/16:20 s. 17, 2016/17:20 s. 64, 143, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77, 2018/19:20 s. 106 – Twittermeddelande, 2017/18:20 s. 300 – utlämnande av, 2009/10:10 s. 18, 2010/11:10 s. 21, 2012/13:20 s. 219, 221, 2013/14:10 s. 38, 2013/14:20 s. 122, 124, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:20 s. 222, 233, 2016/17:20 s. 64, 188, 2017/18:20 s. 127 – utlämnande av uppgift i, 2021/22:20 s. 209 – Utrikesdepartementet, 2013/14:20 s. 120, 2016/17:20 s. 143, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:20 s. 106 A-lotteriet , 2001/02:20 s. 92 Amerikanska ambassadens övervakning i Sverige , 2011/12:20 s. 116 Anhörigkommittén , 2001/02:20 s. 197 Anslag i tilläggsbudget , 2008/09:20 s. 109 Anslaget 24:2 i 2007 års budgetproposition , 2007/08:20 s. 77 Anslagsminskning , 2020/21:10 s. 222 Ansvarsförhållanden inom regeringen , 2017/18:20 s. 331 Ansvarsprincipen , 2017/18:20 s. 365, 2020/21:20 s. 190 Antiterrorismsamarbete , 2005/06:20 s. 61 AP-fonder , 2009/10:20 s. 79, 2012/13:20 s. 175 Apoteket AB , 2009/10:20 s. 207 – försäljning av, 2011/12:20 s. 102 – styrning av, 2007/08:20 s. 226 Apoteket Omstrukturering AB (OAB), 2009/10:20 s. 207

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

Apoteksmarknaden , omreglering av , 2011/12:20 s. 102

Arbetsförmedlingen

– anslag till, 2014/15:20 s. 202 – översyn av, 2015/16:20 s. 37 Arbetsgrupper i Regeringskansliet , 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77 Arbetslivsinstitutet , avveckling av , 2006/07:20 s. 162 Arbetslöshetsförsäkringen , 2006/07:20 s. 162, 2009/10:20 s. 139 Arbetsmiljön , överklagningsärenden avseende , 2003/04:10 s. 34 Arbetsskadeärenden , skillnader i utfall för kvinnor och män , 2012/13:20 s. 164 Arvsfondsdelegationen , 2005/06:10 s. 22 Assi Domän , 2001/02:20 s. 104 Assistansersättning , 2017/18:20 s. 230 Asylprocedurdirektivet , 2004/05:20 s. 142

Asylärenden

– barn i asylprocessen, 2006/07:20 s. 73 – handläggningstid, 2004/05:20 s. 89 – åldersbedömningar, 2017/18:20 s. 258 Avidentifierade ansökningshandlingar , 2005/06:10 s. 16

Avtal

– med tjeckiska staten om flygplan, 2005/06:20 s. 23 – mellan myndigheter, 2005/06:10 s. 21 – mellan svenska staten och Saab, 2011/12:20 s. 82 – om merkostnadsersättning plusjobb, 2008/09:20 s. 40 – om militärt samarbete, Saudiarabien, 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288 – om svavelutsläpp i Östersjön, 2010/11:20 s. 243 – skatteavtal med Danmark, 2010/11:20 s. 264 – upphörandeavtal av entreprenadkontrakt om banhållning, 2011/12:20 s. 101 – återtagandeavtal med Irak, 2010/11:20 s. 275

Avvisning

– till Egypten, 2001/02:20 s. 128, 2005/06:2 s. 7, 2008/09:20 s. 283 – till Marocko, 2008/09:20 s. 263

B

Bankkrisen 1990–1994 , 2009/10:10 s. 53 Barn i internationella förhållanden , 2016/17:10 s. 30 Barnomsorg, riksdagens beslut om , 2005/06:20 s. 36 Bearbetningskoncession , 2020/21:10 s. 143 Behörighetsförordningen , 2011/12:20 s. 55 Bemyndigande om materielanskaffning , 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10, 2021/22:20 s. 164 Beredningskravet , 2013/14:10 s. 74, 2018/19:20 s. 32, 2021/22:20 s. 117

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

– anslag, 2004/05:20 s. 29, 2020/21:20 s. 322, 2022/23:10 s. 542 – besparingar inom försvarets materielförsörjning, 2012/13:20 s. 92 – bidrag, 2009/10:10 s. 32 – brister i kvalitet, 2011/12:20 s. 61 – brådskande fall, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 194, 256, 268, 289, 322, 2021/22:20 s. 117 – dispenser, 2009/10:10 s. 32 – EG-direktiv, 2004/05:10 s. 74, 2008/09:10 s. 65 – EU-samarbetet, vissa frågor, 2008/09:10 s. 65 – ex gratia, 2009/10:10 s. 32 – flyktingsituationen, 2015/16:20 s. 453, 454 – Förbifart Stockholm, frysning av, 2014/15:20 s. 179 – förordningar, 2009/10:10 s. 32, 2020/21:20 s. 268 – Försvarsmaktens grundorganisation, 2004/05:20 s. 122 – genomförande av EG-direktiv, 2009/10:10 s. 78 – invandringspolitiken, 2015/16:20 s. 494 – kommissionens förslag, 2004/05:20 s. 142 – lagförslag, 2003/04:10 s. 36, 2005/06:20 s. 99, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 161, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 322 – lagändringar, 2009/10:20 s. 139 – omlokaliseringsbeslut, 2005/06:20 s. 93 – proposition om krediter till Island, 2009/10:20 s. 13 – proposition om kvalitetsutvärderingssystem för högskolor, 2010/11:20 s. 79 – rambeslut, 2002/03:10 s. 64, 2008/09:10 s. 79 – regeringsärenden, 2006/07:20 s. 162, 2008/09:10 s. 46, 2008/09:20 s. 69, 86, 2009/10:10 s. 66, 2012/13:20 s. 83, 194, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:10 s. 42, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 268, 322, 2021/22:20 s. 117 – remissväsendet, 2021/22:10 s. 80 – skolområdet, 2015/16:20 s. 215 – statens skolor för vuxna, 2001/02:20 s. 66 – styrelsevalen vid Systembolaget AB, 2003/04:20 s. 114 – svar på interpellation, 2015/16:20 s. 69, 2021/22:20 s. 248 – svenska ståndpunkter, 2004/05:10 s. 74, 2014/15:10 s. 52 – under kris, 2008/09:20 s. 51, 2009/10:10 s. 45, 2015/16:20 s. 452, 454, 2020/21:20 s. 194, 268, 322

Beslut på tredje pelarens område inom EU-samarbetet , 2002/03:10 s. 58 Beslutanderätt , överlåtelse av , 2011/12:10 s. 38 Beslutsfattande på utrikespolitikens område , 2004/05:10 s. 89, 2015/16:20 s. 380 Beställningsbemyndiganden , 2021/22:10 s. 116 Betalningstjänster , statens ansvar för vissa , 2008/09:20 s. 76 Betyg , nya betygssteg i grund- och gymnasieskolan , 2012/13:20 s. 166 Bidrag till organisationer , 2006/07:10 s. 20

– beredningen av ärenden om bidragsgivning, 2009/10:10 s. 21 – spårbarhet och öppenhet, 2009/10:10 s. 31

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

Bistånd , 2005/06:10 s. 21

– avräkning från biståndsramen, 2006/07:20 s. 122, 2013/14:20 s. 217, 2016/17:20 s. 143, 2022/23:20 s. 54 – beredning av biståndsbudgeten, 2015/16:20 s. 56 – FN:s klimatkonvention, 2012/13:20 s. 29 – hantering av UD:s egna biståndsmedel, 2013/14:20 s. 205 – lön till biståndsministern, 2013/14:20 s. 205 – multilateralt, 2005/06:20 s. 192 – styrning av biståndsverksamheten, 2013/14:20 s. 205 – Utrikesdepartementets hantering av biståndsanslagen, 2010/11:20 s. 144

Bisysslor

– anställdas, 2001/02:10 s. 18 – statsråds, 2006/07:20 s. 37, 69

Blekinge tekniska högskola , fråga om campus , 2017/18:20 s. 220 Blogginlägg av statsråd , 2009/10:20 s. 328, 2010/11:20 s. 166 Bonusar , 2009/10:20 s. 68 Brev

– från EU-kommissionär, 2016/17:20 s. 195 – från kulturministern till Skånes landshövding, 2012/13:20 s. 258 – statsråds utskick av, 2007/08:20 s. 241

Bromma flygplats , 2014/15:20 s. 57, 2015/16:20 s. 47 Brottsförebyggande rådet (BRÅ), styrning av , 2020/21:10 s. 252 Budgetlagen , 2003/04:10 s. 30, 2003/04:20 s. 91, 2009/10:20 s. 107, 2011/12:20 s. 101, 2012/13:20 s. 84, 2013/14:20 s. 35, 229, 2014/15:20 s. 179, 203, 211, 2015/16:20 s. 17, 2016/17:20 s. 22, 170 Budgetprocessen , 2015/16:20 s. 30, 2016/17:20 s. 22, 2018/19:20 s. 10, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:10 s. 222 Budgetpropositionen

– bemyndigande, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10 – biståndsanslaget, 2015/16:20 s. 56 – distribuering av broschyr, 2005/06:20 s. 201 – extra ändringsbudget, 2018/19:20 s. 32 – genomförande, 2020/21:10 s. 92 – kostnadsram, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187 – resultatredovisning, 2016/17:20 s. 22 – tillkännagivande, 2018/19:20 s. 10

C

Carnegie Investment Bank AB , 2009/10:20 s. 175 Censurförbud , 2006/07:20 s. 13 Centrala studiestödsnämnden , utbildningsministerns ansvar , 2001/02:20 s. 182 CIA-plan , 2009/10:20 s. 296

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Coronapandemin , 2020/21:20 s. 183, 196, 2021/22:10 s. 50, 2021/22:20 s. 91

– beredningen av snabbpropositioner samt pandemilagen, 2020/21:20 s. 322 – besöksförbud inom äldreomsorgen, 2020/21:20 s. 289 – Coronakommissionen, 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91 – deltagargräns för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, 2020/21:20 s. 268, 2021/22:20 s. 48 – distansundervisning inom skolväsendet, 2020/21:20 s. 305 – intensivvårdsplatser, 2020/21:20 s. 256 – omställningsstöd till företag, 2020/21:20 s. 391 – regeringens coronastrategi, 2020/21:20 s. 268, 322, 363, 398 – regeringens föreskrifter med stöd av den s.k. pandemilagen, 2021/22:20 s. 48 – regeringens kollektiva beslutsfattande, 2021/22:10 s. 50 – samråd med EU-nämnden, 2020/21:20 s. 378 – skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel, 2020/21:20 s. 256 – testning och smittspårning, 2020/21:20 s. 196 – uttalande om munskydd, 2021/22:20 s. 222

Covid-19 , se Coronapandemin

D

Datalagringsdirektivets genomförande , 2010/11:20 s. 65 Decemberöverenskommelsen , 2015/16:20 s. 30, 300 Delegation och subdelegation , 2011/12:10 s. 40, 2012/13:10 s. 58, 2021/22:20 s. 48, 2022/23:10 s. 32 Delningsundantag , 2018/19:10 s. 77, 2020/21:10 s. 252 Diarier

– Regeringskansliets, 2012/13:10 s. 22, 26 – Utrikesdepartementets huvuddiarium, 2012/13:10 s. 45

Digital arbetsyta , 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77 Diplomatiska garantier , 2005/06:20 s. 19 Direktiv till en myndighet , 2005/06:20 s. 120 DIS-fartyg , skattevillkor för svenska sjömän på , 2006/07:20 s. 220 Disposition av medel , 2010/11:10 s. 71 Djurskyddsmyndigheten , avveckling av , 2006/07:20 s. 162 Dokumentation

– aktbildning, 2005/06:10 s. 26, 2014/15:10 s. 32 – annonser och intresseanmälningar, 2009/10:10 s. 145 – avsaknad, 2018/19:20 s. 229 – bristande dokumentation, 2012/13:20 s. 108 – externt rekryteringsstöd 2009/10:10 s. 144 – innovationsrådets möten, 2015/16:20 s. 243 – kommunikation med EU-kommissionen, 2006/07:20 s. 203

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

– kontakter mellan myndigheter och regeringen, 2012/13:10 s. 100, 2014/15:10 s. 57, 72, 2015/16:10 s. 104, 2015/16:20 s. 452 – kravprofiler, 2009/10:10 s. 142 – muntliga uppgifter, 2007/08:10 s. 44 – säkerhetspolitiska rådets möten, 2015/16:20 s. 239 – upphandlingsärenden, 2018/19:10 s. 97 – utnämningsärenden, 2008/09:20 s. 127, 2009/10:10 s. 135 Dokumentationsskyldighet , 2018/19:10 s. 77 Domare , förflyttning av 2006/07:20 s. 147 Driftsstöd till flygplatser , 2015/16:20 s. 259 Dröjsmålsränta på tullavgift till EU , 2009/10:20 s. 104 Dumpning av kemiska vapen och radioaktivt avfall i Östersjön , 2010/11:20 s. 177

E

E-postadresser , privata , 2015/16:20 s. 275 Edge, samarbete med Kina , 2014/15:20 s. 217 Ekonomisk förpliktelse för staten, ingående av , 2015/16:20 s. 275 Ekonomisk styrning , 2005/06:10 s. 21 Ekonomiska vårpropositionen , 2002/03:10 s. 65 Elprisområden, införande av , 2013/14:20 s. 73 En bok för alla AB , 2007/08:20 s. 49 Engagemang i organisationer, statsråds , 2007/08:20 s. 194

Ersättning

– ex gratia, 2002/03:10 s. 56 – till statsråd utöver statsrådsarvodet, 2002/03:30 s. 136 – till vissa ledande befattningshavare, 2011/12:20 s. 209 Estonia, M/S , 2001/02:20 s. 147, 2004/05:20 s. 258, 2006/07:20 s. 80 Etikprövningsnämnden , 2011/12:20 s. 175 Etiopien , fängslade svenska medborgare , 2008/09:20 s. 250

EU:s

– gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, 2004/05:10 s. 91, 2012/13:10 s. 120 – korttidsbudget, 2020/21:20 s. 64 – långtidsbudget, 2012/13:20 s. 41 – uppförandekod för vapenexport, 2008/09:20 s. 16 – upphovsrättsdirektiv, 2020/21:10 s. 55 EU-avgiften , senareläggning av , 2003/04:20 s. 105 EU-frågor , 2003/04:10 s. 78, 2022/23:10 s. 546 – asylprocedurdirektivet, 2004/05:20 s. 142 – beredning av kommissionsförslag, 2004/05:20 s. 142, 2022/23:10 s. 82 – delegerade akter och genomförandeakter, 2019/20:10 s. 145 – fiskemöjligheter i Östersjön, 2016/17:20 s. 92

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

– genomförande av EU-rätten, 2012/13:10 s. 101 – kommissionens genomförandekommittéer, 2014/15:10 s. 44 – regeringens företrädare vid samråd och överläggningar samt vid rådsmöten, 2013/14:10 s. 153, 2015/16:20 s. 308 – samråd med EU-nämnden om fjärde järnvägspaketet 2014/15:20 s. 48 – samråd med riksdagen 2006/07:20 s. 105, 2007/08:20 s. 14, 2017/18:10 s. 136 – trepartsmöten (triloger), 2017/18:10 s. 136 – utsläppshandelssystem, 2016/17:20 s. 108 – vapendirektivet, 2016/17:20 s. 63 – överläggning med utskott, 2018/19:20 s. 22 – överläggning om frågor som behandlas inom ramen för kommittologin 2014/15:20 s. 87 – överträdelseärenden, 2012/13:10 s. 101

EU-förordningar , 2022/23:10 s. 82 EU-kommissionär , utseende av svensk kandidat , 2004/05:20 s. 155 EU-nämnden , 2006/07:20 s. 107, 2012/13:20 s. 41, 66

– bokstavsmandat, 2021/22:20 s. 34 – EU- och handelsministerns agerande i rådet i fråga om rättsstatsprincipen, 2017/18:20 s. 41 – idrottsministerns agerande i rådet, 2015/16:20 s. 106 – information om ny kommissionsordförande, 2004/05:20 s. 163 – information till, 2009/10:20 s. 54, 2016/17:20 s. 108 – inrikesministerns agerande i rådet i frågan om EU:s gränskontroll, 2015/16:20 s. 120, – kultur- och demokratiministerns agerande i rådet, 2015/16:20 s. 106 2016/17:20 s. 53 – Palestina, Sveriges erkännande av, 2014/15:20 s. 28 – samråd, 2001/02:20 s. 58, 2002/03:30 s. 29, 2006/07:20 s. 105, 2007/08:20 s. 14, 2008/09:20 s. 16, 2009/10:20 s. 25, 2011/12:20 s. 11, 23, 2014/15:20 s. 13, 2015/16:20 s. 77, 2018/19:20 s. 22, 2022/23:20 s. 11, 23, 36 – samråd i ett sent skede, 2013/14:10 s. 136 – samråd inför lämnande av brev och s.k. non-papers, 2003/04:10 s. 90 – samråd inför rådets beslut om EU:s årsbudget, 2020/21:10 s. 75, 2022/23:20 s. 36 – samråd inför överenskommelse om återhämtningsplan och långtidsbudget, 2020/21:20 s. 64 – samråd inför toppmöte, 2015/16:20 s. 144, 2017/18:20 s. 68 – samråd om asylfrågor, 2016/17:20 s. 30 – samråd om att klassa kärnkraft som hållbar, 2021/22:20 s. 14, 34 – samråd om Dublinförordningen, 2015/16:20 s. 130 – samråd om fjärde järnvägspaketet, 2014/15:20 s. 48 – samråd om plattformsdirektivet, 2022/23:20 s. 23 – samråd om stöd till Frankrike, 2015/16:20 s. 138 – samråd om TEN-T kartor, 2022/23:20 s. 11 – samråd under coronapandemin, 2020/21:20 s. 378 – samråd vid fråga av stor betydelse för Sverige som stat och som medlemsstat i EU, 2017/18:20 s. 41

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

– skriftligt samråd, 2015/16:20 s. 92 – statsministerns underlag under ett samråd, 2015/16:20 s. 96 – statsråds närvaro, 2005/06:20 s. 86, 2013/14:10 s. 153 EU-sakråd , 2018/19:10 s. 109 Europeiska arbetsmyndigheten , 2018/19:20 s. 22 Europeiska rådet , 2006/07:20 s. 105, 2012/13:20 s. 43, 2017/18:20 s. 68 Europeiska utvecklingsfonden , avgiften till , 2004/05:10 s. 17 Exklusivitetsgrundsatsen , 2004/05:20 s. 108 Expeditionsministär , se Övergångsregering Extra val , 2014/15:20 s. 287 Extra ändringsbudget , 2018/19:20 s. 32, 2019/20:10 s. 73, 2020/21:20 s. 322

F

Faktapromemorior , 2003/04:10 s. 78 Fastighetsskatt , avsaknad av , 2004/05:20 s. 259 Fideikommissärenden , 2004/05:10 s. 54 Fildelning , 2007/08:6 s. 42 Filmstöd , 2018/19:20 s. 186 Finansiella instrument , förteckning över innehav av , 2013/14:20 s. 298 Finansiella intressen, statsråds , 2006/07:20 s. 36, 69 Finansiella krisen 2008–2009 , 2009/10:10 s. 56 Finansinspektionens sponsoravtal med affärsbankerna , 2001/02:20 s. 214 Finansmakten , 2005/06:10 s. 20, 2015/16:20 s. 17, 30, 56, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10

Fiskeförhandlingar

– jordbruksministerns agerande i samband med, 2007/08:20 s. 87 – jordbruksministerns information om, 2008/09:20 s. 25 Flickaprojektets mediekampanj , 2004/05:20 s. 108 Flodvågskatastrofen 2004 , 2005/06:8 – fortsatt granskning av, 2007/08:6 s. 7 Flygbolag , statlig garanti till , 2001/02:20 s. 69 Flygutbildningar , lokalisering av , 2001/02:20 s. 18 Flyktingmottagande hösten 2015 , 2015/16:20 s. 396, 454, 480, 2017/18:20 s. 112 FN:s klimatkonvention , 2012/13:20 s. 29 FN:s olja-för-mat-program , 2009/10:20 s. 308 FN:s säkerhetsråd , kampanj för Sveriges plats i , 2016/17:20 s. 143, 2017/18:20 s. 127, 148, 322, 2018/19:20 s. 106 FN-sanktioner , 2001/02:20 s. 115, 2005/06:20 s. 71

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Folkmord i Osmanska riket 1915 , 2010/11:20 s. 47 Fordonsindustrin, stöd till , 2008/09:20 s. 51, 2009/10:20 s. 261 Forska och väx, anslaget till , 2007/08:20 s. 82 Forskningens frihet , 2005/06:20 s. 133 Forskningsmedel, hantering av , 2008/09:20 s. 94 Forum för levande historia, 2007/08:20 s. 159 Frankrike , bilateral hjälp inom EU , överläggning med Utrikesnämnden , 2015/16:20 s. 189 Frihetsberövade personer utomlands , 2015/16:10 s. 37 Fristående myndigheter , 2006/07:10 s. 53 Fryshuset , bidrag till , 2001/02:20 s. 96 Frågeinstituten , 2009/10:10 s. 148, 2011/12:20 s. 36, 2014/15:20 s. 42, 2020/21:20 s. 18, 23, 2021/22:20 s. 254

Frågestund

– svar på fråga som är KU-anmäld, 2022/23:20 s. 50 – uppgift om brist på poliser, 2017/18:20 s. 314 – uppgift om extra val, 2014/15:20 s. 42 – uppgift om partibidrag, 2011/12:20 s. 36 Fångtransporter , hemliga , 2009/10:20 s. 296 Fängslad svensk medborgare på Guantánamobasen , 2002/03:30 s. 99, 2005/06:2 s. 58 Fängslade svenska medborgare i Etiopien , 2008/09:20 s. 250 Förbifart Stockholm , 2014/15:20 s. 179 Författningsreglering , 2003/04:10 s. 23, 2005/06:10 s. 22, 2010/11:10 s. 40, 2012/13:10 s. 16, 2020/21:20 s. 268 Författningsutgivningen , 2004/05:10 s. 39, 2007/08:10 s. 11, 2009/10:10 s. 17, 2009/10:20 s. 139, 2014/15:10 s. 14, 2020/21:10 s. 19

Förflyttning av generaldirektör

– för Arbetsförmedlingen, 2008/09:20 s. 149 – för Försäkringskassan, 2018/19:20 s. 59 – för Skogsstyrelsen, 2012/13:20 s. 248 – för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, 2009/10:20 s. 58 Förhandsgranskning , förbud mot , 2006/07:20 s. 13 Förhandsprövning av nya programtjänster , 2010/11:20 s. 112 Förkortad motionstid , 2009/10:10 s. 47 Förmögenhetsinnehav , statsråds , 2006/07:20 s. 36 Förordnande av statsråd , 2006/07:20 s. 30, 2014/15:20 s. 268

Förordning

– omprövning av, 2020/21:20 s. 268 – undantag från, 2012/13:10 s. 100 – upplysning om bemyndigande, 2022/23:10 s. 32 Förordningar , om statligt stöd , 2022/23:20 s. 59, 67

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

Förordningsmakten , 2006/07:20 s. 128 Förordningsmotiv , 2021/22:20 s. 130 Försvarets materielförsörjning , 2012/13:20 s. 92 Försvarets materielverk (FMV), styrning av , 2015/16:10 s. 84 Försvarets radioanstalt (FRA), styrning av , 2015/16:10 s. 84 Försvarsexportmyndigheten (FXM), styrning av , 2015/16:10 s. 84 Försvarsmakten

– beredning av regeringsärenden, 2012/13:20 s. 114 – försvarsministerns ansvar för agerande inom, 2003/04:20 s. 162 – försvarsministerns styrning av, 2011/12:20 s. 161, 2013/14:20 s. 32, 2018/19:20 s. 170 – grundorganisation, 2010/11:20 s. 40 – grundorganisation, remissberedning av, 2004/05:20 s. 122 – insatsorganisationen, 2013/14:20 s. 32 – lokalisering av samlade flygutbildningar inom, 2001/02:20 s. 18 – nordisk snabbinsatsstyrka, 2010/11:20 s. 10 – organisationsförändring inom, 2000/01:20 s. 16, 2010/11:20 s. 38 – personalförsörjning, 2009/10:20 s. 39, 2010/11:20 s. 24, 2013/14:20 s. 32 – subarktisk förmåga, 2005/06:20 s. 17 – tillsättande av chef, 2018/19:20 s. 170 – vinterklimat, förmåga att verka i, 2010/11:20 s. 38

Försäkringskassan

– arbetsskadeförsäkring, 2012/13:20 s. 153 – assistansersättning, utvecklingen av antalet timmar, 2017/18:20 s. 230 – omorganisering 2005, beredningen av, 2008/09:20 s. 205 – rimliga villkor att sköta sitt uppdrag, 2008/09:20 s. 221 – servicekontor, 2013/14:20 s. 58 – sjukförsäkringen, 2021/22:20 s. 173

Förvaltningsbeslut eller författningsreglering , 2003/04:10 s. 23 Förvaltningsmyndigheter

– regeringens ansvar för, 2011/12:20 s. 49, 2018/19:20 s. 125 – regeringens styrning av, 2012/13:10 s. 80, 2012/13:20 s. 267, 2013/14:20 s. 34, 2015/16:10 s. 84, 2016/17:10 s. 104, 2018/19:20 s. 125, 2020/21:10 s. 252

Förvaltningsärenden

– avlysning och upplåtelse av jakt, 2022/23:10 s. 21 – befrielse från energiskatt och koldioxidskatt, 2006/07:10 s. 15 – beredningskravet, 2008/09:10 s. 46, 2011/12:10 s. 13, 2014/15:20 s. 99 – brevsvar, 2001/02:10 s. 33 – dispens från arvs- och gåvoskatt, 2000/01:10 s. 30 – dispens från stämpelskatt, 2000/01:10 s. 30 – fideikommissärenden, 2004/05:10 s. 54 – friköp av s.k. fjällägenheter, 2009/10:10 s. 19 – försäljning av mark ovan odlingsgränsen, 2009/10:10 s. 19

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

– gruvärenden, 2021/22:10 s. 22 – handläggningstiden, 2011/12:10 s. 13, 2012/13:10 s. 17, 2014/15:10 s. 20, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121, 2018/19:10 s. 17, 2019/20:10 s. 24, 2020/21:10 s. 23, 143, 2021/22:10 s. 22, 117, 2022/23:10 s. 21 – inhibition, handläggning av yrkande om, 2022/23:10 s. 21 – kommunala vetot (miljöbalken), 2021/22:20 s. 117 – kommunikation med part, 2021/22:10 s. 22, 2022/23:10 s. 21 – motivering av beslut, 2014/15:20 s. 110, 2022/23:10 s. 21 – partsinsyn, 2021/22:10 s. 22 – parts möjlighet till möte, 2020/21:10 s. 143 – permutationsärenden, 2004/05:10 s. 51 – skriftliga riktlinjer för handläggning av, 2011/12:10 s. 13 – undantag enligt lagen om offentlig upphandling, 2000/01:10 s. 30 – utredningsansvar, 2021/22:10 s. 22, 117 – utökad mellanlagring av använt kärnbränsle, 2021/22:20 s. 117 – överklagande av ansökan om markupplåtelse, 2018/19:10 s. 17 – överklagande av strandskyddsdomar, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121 – överklagandeärenden i Miljödepartementet, 2007/08:10 s. 16, 2013/14:10 s. 26, 2014/15:10 s. 25, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121 – överklagandeärenden i Näringsdepartementet, 2001/02:10 s. 35, 2010/11:10 s. 34, 2014/15:10 s. 20 – överklagandeärenden om arbetsmiljön, 2003/04:10 s. 34

Föräldraledighet och förvärvsarbete , 2004/05:10 s. 27

G

Gemensam myndighet för statens skolor för vuxna , 2001/02:20 s. 66 Generaldirektörs deltagande i konferens , 2012/13:20 s. 257 Glyfosat , 2017/18:20 s. 127 GMO , överläggning om , 2014/15:20 s. 87 God hushållning , 2014/15:20 s. 179 Gruvsamordnare , 2015/16:20 s. 249 Gruvtillstånd, näringsministerns agerande vid handläggningen , 2015/16:20 s. 249 Gruvärenden , 2021/22:10 s. 22 Grönbok om mervärdesskattens framtid, hantering av utlåtande , 2012/13:20 s. 74 Guantánamobasen , fängslad svensk medborgare , 2002/03:30 s. 99, 2005/06:2 s. 58 Gui Minhai , hantering av 2020/21:20 s. 145 Göteborg , EU-toppmötet , 2001/02:20 s. 152

H

Handlande i regeringens eller utrikesministerns namn , 2007/08:10 s. 45

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

Handlingsplanen för etnisk och kulturell mångfald , 2005/06:10 s. 15 Havsövervakningssystem till Libyen , marknadsföring av , 2010/11:20 s. 198 Heby kommun , kommun- och landstingstillhörighet , 2001/02:20 s. 54 Hedersdoktorat , 2005/06:20 s. 206 Helikopter NH90 , upphandling av , 2001/02:20 s. 80 Hemliga handlingar , Regeringskansliets hantering av , 2012/13:10 s. 22 Hindrande åtgärder , 2006/07:20 s. 13 Hiv/aids , 2005/06:10 s. 20 Hyresråd , 2006/07:20 s. 147 Hållbarhetskommission , 2006/07:20 s. 85 Hälsoforum , 2005/06:10 s. 20 Högskolor och universitet , utseende av styrelseledamöter , 2004/05:20 s. 135, 2013/14:20 s. 95

I

Identitetshandling för utländska medborgare bosatta i Sverige , 2008/09:20 s. 77 Illojal maktutövning , 2006/07:20 s. 232 – indelningsärenden, 2001/02:10 s. 39 – handläggning av, 2004/05:20 s. 57 Individuellt kompetenssparande , 2004/05:20 s. 76 Indragningen av transportstödet från årsskiftet 1999/2000 , 2000/01:20 s. 68 Industriella utvecklingscentrum , 2004/05:20 s. 34

Information

– om utrikesministerns inställda resa till Israel, 2014/15:20 s. 272 – till EU:s medlemsländer om Sveriges erkännande av Staten Palestina, 2014/15:20 s. 28 – till riksdagen i EU-frågor, regeringens, 2008/09:10 s. 89 – till riksdagen om fiskeförhandlingar, 2008/09:20 s. 25 – till riksdagen om inköp och anskaffning av ett luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10 – till riksdagen om insatsorganisation 2014, 2013/14:20 s. 32 – till riksdagen om kostnadsfördyringar, 2020/21:20 s. 27 – till riksdagen om svenskt deltagande i ett internationellt försvarssamarbete, 2017/18:20 s. 80 – till riksdagen om utgiftsbegränsande åtgärder, 2015/16:20 s. 17 – till utskott, 2014/15:20 s. 82, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 80, 187, 2018/19:20 s. 10 – till utskott och medier, 2018/19:20 s. 10

Information till allmänheten

– broschyr i samband med Sveriges EU-medlemskap, 2000/01:20 s. 76

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

– nätmyter om invandring, publicering på regeringens webbplats, 2011/12:20 s. 154 Informationshantering inom Regeringskansliet , 2017/18:20 s. 112, 2020/21:10 s. 176, 191 Informationssäkerhet , 2017/18:20 s. 331 Informella informationsutbyten med USA , 2010/11:20 s. 255 Informella kontakter mellan Regeringskansliet och myndigheterna , 2012/13:10 s. 100, 2012/13:20 s. 248, 2014/15:10 s. 72, 2015/16:10 s. 104, 2015/16:20 s. 452, 2017/18:20 s. 220, 2020/21:10 s. 252, 2021/22:20 s. 209, 227 Informellt ministermöte , statsråds agerande , 2016/17:20 s. 108 Inlandsinnovation AB , 2013/14:20 s. 224 Innovationsrådet , 2015/16:20 s. 243 Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), 2005/06:20 s. 189 Instruktioner inför möten i EU , 2010/11:10 s. 76, 2014/15:10 s. 52, 61 Insynsråd , tillsättande av , 2012/13:20 s. 115, 2017/18:10 s. 87 Integrationsverkets utbetalning av schablonersättning , statsrådens ansvar , 2007/08:20 s. 55 Internationella valfångstkommissionens möte , svenskt agerande , 2002/03:30 s. 72 Internationella överenskommelser , 2004/05:10 s. 67, 2012/13:10 s. 120, 2017/18:20 s. 80 – bemyndiganden att ingå, 2011/12:10 s. 58 – förteckning över, 2011/12:10 s. 58 – förvaltningsmyndigheternas, 2004/05:10 s. 67, 2011/12:10 s. 58, 2015/16:10 s. 106, 2016/17:10 s. 104, 2017/18:20 s. 244 – ingående av, 2010/11:20 s. 243, 2012/13:20 s. 264, 288 – publicering i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ), 2010/11:20 s. 254, 2011/12:10 s. 58, 2012/13:10 s. 120 Internationellt försvarssamarbete (Joint Expeditionary Force, JEF), 2017/18:20 s. 80 Internet , tillståndsgivning till spel på , 2001/02:20 s. 92

Interpellationer

– besvarande av, 2001/02:10 s. 30, 2001/02:20 s. 29, 2002/03:30 s. 17, 2017/18:20 s. 17 – besvarande av vid avgång, 2020/21:20 s. 23 – debatt, uppgifter i (Laila Freivalds), 2004/05:20 s. 45 – debatt, uppgifter i (Leif Pagrotsky), 2004/05:20 s. 50 – debatt, uppgifter i (Tomas Eneroth), 2021/22:20 s. 248 – debatt, uppträdande (Sven Otto Littorin), 2008/09:20 s. 35 – debatt, uppträdande (Thomas Bodström), 2005/06:20 s. 43 – frågeinstituten, 2009/10:10 s. 148 – hinder för att besvara, 2003/04:20 s. 87 – sena interpellationssvar, 2005/06:20 s. 40, 2010/11:20 s. 61, 2014/15:10 s. 73 – till statsministern, 2002/03:30 s. 14

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

– underlag för interpellationssvar, 2015/16:20 s. 69 Interregnum på skolministerposten , 2001/02:20 s. 29 Intressekonflikter för statsråd , 2006/07:20 s. 36, 69 Intressekonflikter för särskilda utredare , 2020/21:10 s. 127 Invandringspolitiken , 2015/16:20 s. 494 Irakkriget och vapenexport m.m. , 2003/04:20 s. 204 Iraks försvarsminister , 2020/21:10 s. 176 Israel , militärt samarbete med , 2006/07:20 s. 93 It-system , avtal om Regeringskansliets , 2017/18:20 s. 210

J

Jas 39 Gripen-plan

– avtal om leasing, 2005/06:20 s. 23 – bemyndigande om offert till Norge, 2008/09:20 s. 117 Järnvägsunderhållet , 2013/14:20 s. 246 Jäv , 2006/07:20 s. 36, 2006/07:20 s. 69, 2009/10:20 s. 117, 2012/13:20 s. 84, 2014/15:20 s. 240, 2016/17:20 s. 266, 275, 2018/19:20 s. 90, 2022/23:20 s. 76

Jävssituation

– på Försvarsdepartementet, 2004/05:20 s. 118 – på Kulturdepartementet, 2008/09:20 s. 298

K

Kabinettsfråga , 2014/15:20 s. 288 Kalkbrytning på Gotland , 2014/15:20 s. 22, 2021/22:20 s. 227, 234 Karantän för f.d. statsråd , 2002/03:30 s. 119 Karolinska institutets filial i Hongkong , 2017/18:20 s. 240

Kina

– programvaran Edge, 2014/15:20 s. 217 – vapenembargo, 2001/02:20 s. 88, 2004/05:20 s. 168 Klimatmålen , nå med hjälp av infrastrukturplanering , 2012/13:20 s. 12 Klimatmålet för 2020 , regeringens beräkning , 2013/14:20 s. 21 Klimatlagen , 2020/21:20 s. 106 Klimatpolitiska handlingsplanen , 2020/21:20 s. 106 Klustervapen , internationellt förbud mot , 2008/09:20 s. 12 Koldioxidutsläpp , EU-mål för , 2006/07:20 s. 121 Kommandomål , 2002/03:10 s. 52 Kommissioner , 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91

Kommittéordförande

– bakgrund, 2017/18:10 s. 49 – utseende av, 2004/05:20 s. 128

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Kommittéväsendet , 2005/06:10 s. 13, 2012/13:20 s. 85, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – anhörigkommittén, 2001/02:20 s. 197 – kommissioner, 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91 – kommittéberättelsen, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – kommittédirektiv, utformning av, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – kommittéförordningen, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – parlamentariskt inslag, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – särskild utredare eller kommitté, 2017/18:10 s. 49 – utredningarnas sammansättning, 2017/18:10 s. 49 – utredningstiden, 2017/18:10 s. 49 – utredningsuppdraget, 2017/18:10 s. 49 Kommunala indelningen , ändringar i , 2001/02:10 s. 39 Kommunala självstyrelsen , proportionalitetsprövning , 2016/17:10 s. 82 Kommundelning Torslanda , 2001/02:20 s. 49 Kommunikation mellan Regeringskansliet och EU-kommissionen , 2006/07:20 s. 195 Konstitutionsutskottets rätt att få ut handlingar , 2011/12:10 s. 39 Konsultavtal , Regeringskansliets , 2001/02:10 s. 14 Konsultföretag för olika utredningsuppdrag , 2012/13:20 s. 82 Konsulär biståndsverksamhet , 2012/13:20 s. 145

Konsulära ärenden

– barn i internationella förhållanden, 2016/17:10 s. 30 – Gui Minhai, 2020/21:20 s. 145 – stöd till frihetsberövade personer utomlands, 2015/16:10 s. 37 Kravprofiler , arkivering av , 2005/06:20 s. 184 Kretsloppsmiljarden , 2000/01:10 s. 22 Krigsmateriel , export av , 2001/02:20 s. 142, 2012/13:20 s. 266, 291 Krigsmateriel till Natoländerna , fråga om , 2000/01:20 s. 118 Krigsmaterielsamarbete , 2004/05:20 s. 105

Krisberedskap och krishantering

– ansvarsfördelning, regeringen–Regeringskansliet vid kris, 2005/06:8 s. 52 – coronapandemin, 2020/21:20 s. 190, 2021/22:20 s. 65 – flodvågskatastrofen 2004, 2005/06:8 – flyktingmottagande hösten 2015, 2015/16:20 s. 396, 454, 480, 2017/18:20 s. 112 – regeringens roll och ansvar, 2005/06:8 s. 35, 2020/21:20 s. 190 – Statsrådsberedningen, statsministerns ansvar, 2007/08:20 s. 169 Kungörande, elektronisk i Svensk författningssamling , 2022/23:10 s. 40 Kunskapslyftet , 2000/01:10 s. 24 Könsmaktsperspektiv vid universitet och högskolor , 2005/06:20 s. 123 Könsneutral lagstiftning , utredning om , 2004/05:20 s. 72

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

L

Lagrådets granskning , 2003/04:10 s. 36, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 164, 2016/17:10 s. 103, 2018/19:10 s. 23, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 322 – regeringens hantering av Lagrådets synpunkter, 2018/19:10 s. 23, 2018/19:20 s. 23 – synpunkter och förslag, 2018/19:10 s. 23 – tid mellan lagrådsgranskning och proposition, 2014/15:10 s. 81 Landsbygdsprogrammet , 2014/15:20 s. 240

Ledamöter i

– statliga styrelser, nominering av, 2005/06:20 s. 143 – styrelser för högskolor och universitet, utseende av, 2004/05:20 s. 135 Levande historia , 2000/01:10 s. 25 Lokala investeringsprogram , stöd till , 2000/01:20 s. 24 Lokalisering av Försvarsmaktens flygutbildningar , 2001/02:20 s. 18 Lotterier på internet , 2001/02:20 s. 92 LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade , 2017/18:20 s. 232 Luftfartsverket , styrning av , 2016/17:10 s. 104 Luftvärnssystem (Patriot), inköp och anskaffning , 2017/18:20 s. 187 2018/19:20 s. 10 Lyftet , agerande gentemot statliga myndigheter gällande , 2010/11:20 s. 158 Lågprisavtal , 2006/07:20 s. 239 Lärarlegitimationsreformen , förseningen av , 2011/12:20 s. 43

M

Meddelarfrihet vid genomförande av EU-direktiv , 2012/13:20 s. 125 Meddelarskydd , beaktande av , 2007/08:6 s. 34 Medel från Europeiska socialfonden , 2002/03:30 s. 91 Mediekampanj , 2004/05:20 s. 108 Migrationsverkets insynsråd , 2012/13:20 s. 115 Militära övningar , rutiner för beslut om (Snowflake), 2005/06:20 s. 48 Militärt samförståndsavtal med Saudiarabien , 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288 Miljöbalken , tillåtlighetsprövning , 2001/02:20 s. 110 Miljökonsekvensutredning , regeringens ansvar för utebliven , 2004/05:20 s. 116

Ministerrådsmöten

– statsråds agerande vid, 2006/07:20 s. 107, 2011/12:20 s. 22 – statsråds deltagande i, 2005/06:20 s. 86 Ministerstyre , 2012/13:20 s. 204, 219, 257, 2015/16:20 s. 259 Motpartsverifiering (vid UD), rutiner för , 2021/22:20 s. 281

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Museichef , 2005/06:20 s. 140

Myndigheter och organ

– dokumentation av kontakter, 2012/13:10 s. 100 – föreskriftsrätt, 2019/20:10 s. 134 – hos Regeringskansliet, 2006/07:10 s. 51 – inom kommittéväsendet, 2006/07:10 s. 53 – uppdrag till, 2012/13:10 s. 100

Myndigheters

– försäljning av verksamhet, 2020/21:20 s. 133 – genomförandeåtgärder, regeringens ansvar, 2009/10:10 s. 104 – information till regeringen, 2011/12:20 s. 101, 2012/13:20 s. 12, 2017/18:20 s. 282 – rätt att bilda bolag, 2012/13:20 s. 269 – självständighet, 2005/06:20 s. 113, 2007/08:6 s. 42, 2018/19:20 s. 170, 2018/19:20 s. 220, 2020/21:10 s. 267 Myndighetsdialog , 2015/16:20 s. 275, 2016/17:10 s. 104 Myndighetsföreskrifter , 2019/20:10 s. 134 Myndighetsförordning , 2006/07:10 s. 55, 2021/22:20 s. 227 Myndighetsstyrelser , 2017/18:10 s. 87, 2019/20:10 s. 92 Myndighetsstyrning , regeringens förändring , 2012/13:10 s. 99

N

Nationell samordnare , 2005/06:20 s. 103, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:20 s. 202 – för barn i asylprocessen, utnämning av, 2006/07:20 s. 73 Nato , överläggning med Utrikesnämnden inför samförståndsavtal om värdlandsstöd m.m ., 2015/16:20 s. 175 Natura 2000 , 2017/18:20 s. 96, 2020/21:10 s. 143 Nobel Center , aviserad investering , 2016/17:20 s. 13 Nominering av styrelseledamot , 2005/06:20 s. 151 Non-papers , 2002/03:30 s. 29, 2003/04:10 s. 90, 2014/15:20 s. 13 Nordiska snabbinsatsstyrkan , 2010/11:20 s. 10 Normgivning , 2006/07:20 s. 131, 2011/12:10 s. 40, 2012/13:10 s. 78, 2018/19:20 s. 196, 2019/20:10 s. 134, 2021/22:20 s. 48, 2022/23:10 s. 32 Notifiering , 2007/08:10 s. 24 – miljöbalken, 2001/02:20 s. 110 – presstödet, 2006/07:20 s. 195, 202 – återkallande av, 2006/07:20 s. 202, 2007/08:10 s. 24 Nuon , Vattenfalls förvärv av , 2013/14:20 s. 132 Nyckelbiotoper , 2020/21:20 s. 117 Nyckeltal , 2004/05:10 s. 38 Nystartsjobb , upphandling av informationstjänster om , 2006/07:20 s. 204

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

Nådeärenden , regeringens handläggning av , 2002/03:10 s. 39, 2013/14:10 s. 17 Nämndmyndigheter , 2006/07:10 s. 55

O

OAB , Apoteket Omstrukturering AB , 2009/10:20 s. 207 Obemannat stridsflygplan (Neuron), 2005/06:20 s. 30 Objektivitetsprincipen , 2011/12:20 s. 157 Offentliggörande av aktieförsäljning , 2001/02:20 s. 261 Offentlighetsprincipen , 2006/07:10 s. 51, 2012/13:20 s. 245, 2013/14:20 s. 126, 2015/16:10 s. 42, 2015/16:20 s. 239, 244, 2018/19:10 s. 77, 2018/19:20 s. 106 Officiellt besök utomlands av statsråd , 2004/05:20 s. 42 Omlokalisering av Riksantikvarieämbetet , 2007/08:20 s. 44 Omplacering av stabschef , 2011/12:20 s. 188 Omregleringar , regeringens arbete med , 2013/14:20 s. 266 Omvärldsbevakning , regeringens , 2018/19:20 s. 32 Organisationsformer , 2006/07:10 s. 55 Osmanska riket , folkmord , 2010/11:20 s. 47 Osmo Vallo-fallet , 2006/07:20 s. 138 Outsourcing , 2017/18:20 s. 331

P

Palestina , erkännande av Staten , 2014/15:20 s. 119 Pandemikrisen (H1N1-pandemin), 2009/10:10 s. 66 Paragraf (§) 5-förordnande , 2005/06:20 s. 143, 2015/16:20 s. 308 Parisattackerna , överläggning med Utrikesnämnden om hjälp till Frankrike , 2015/16:20 s. 189 Parlamentarisk utredning , socialförsäkringar , 2004/05:20 s. 66 Parlamentariska kommittéer , 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 Parlamentariska referensgrupper , 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 Penninglotteriet , 2003/04:10 s. 31 Permutationsärenden , 2004/05:10 s. 51 Pirate Bay , 2007/08:6 s. 42 – uttalande av statsråd, 2009/10:20 s. 345 Pisaundersökningen 2018 , utbildningsministerns hantering , 2021/22:20 s. 195 Polismyndigheten , undantag från säkerhetsskyddsförordningen , 2017/18:20 s. 282 Politikerundantaget i tryckfrihetsförordningen , 2013/14:10 s. 74 Politisk överenskommelse , 2002/03:10 s. 62, 2015/16:20 s. 300

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet , 2000/01:10 s. 6, 2001/02:10 s. 7, 2002/03:10 s. 14, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 25, 2005/06:10 s. 11, 2006/07:10 s. 11, 2007/08:10 s. 8, 2008/09:10 s. 10, 2009/10:10 s. 10, 2010/11:10 s. 9, 2011/12:10 s. 9, 2012/13:10 s. 10, 2013/14:10 s. 12, 2014/15:10 s. 13, 2015/16:10 s. 11, 2016/17:10 s. 10, 2017/18:10 s. 13, 2018/19:10 s. 11, 2019/20:10 s. 18, 2020/21:10 s. 17, 2021/22:10 s. 16, 2022/23:10 s. 15 Posten AB , 2006/07:20 s. 225 – samgåendet med Post Danmark A/S, 2011/12:20 s. 193 Praktikplatser , agerande gentemot statliga myndigheter , 2010/11:20 s. 158 Presskonferens , 2006/07:20 s. 238 Pressmeddelande , publicering på regeringens webbplats , 2011/12:20 s. 145, 2014/15:20 s. 136

Presstödet

– handläggningen av frågan, 2007/08:20 s. 30 – regeringens handlande efter riksdagens beslut, 2006/07:20 s. 183

Proportionalitetsprövning

– vid fri- och rättighetsinskränkningar, 2021/22:20 s. 48 – vid inskränkning av den kommunala självstyrelsen, 2016/17:10 s. 82

Propositioner

– avlämnade under kristid, 2009/10:10 s. 45, 2020/21:20 s. 322 – krav på innehåll 2003/04:20 s. 117, 2020/21:20 s. 27, 106 Propositionsanhopning, 2005/06:20 s. 13, 2018/19:10 s. 58 Propositionsavlämnande , 2001/02:10 s. 26, 2008/09:10 s. 28, 2012/13:10 s. 47, 2018/19:10 s. 58 Propositionsförteckning , 2005/06:20 s. 14, 2018/19:10 s. 58

R

Radarsystem , 2015/16:20 s. 69

Radio- och tv-lagsutredningens uppdrag om skydd för barn mot

olämpligt programinnehåll , 2001/02:20 s. 204 Radiokommunikationssystem baserat på Tetrastandard , 2001/02:20 s. 34 Radiotjänst , polisanmälningar av statsråd , 2006/07:20 s. 217 Raffinaderi i Lysekil , 2020/21:10 s. 153 Rambeslut och beslut , 2002/03:10 s. 59 Redaktionell självständighet , 2004/05:20 s. 190, 2010/11:20 s. 215, 2011/12:20 s. 154, 2016/17:20 s. 289, 339 Regelförenkling , regelförbättring , 2005/06:10 s. 37 Regelgivning , vid konsekvensutredning , 2019/20:10 s. 134 Regeringens kollektiva beslutsfattande , 2021/22:10 s. 50 – antalet närvarande statsråd, 2021/22:10 s. 50

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

– arbetet under coronapandemin, 2021/22:10 s. 50 – föredragande statsråd, 2021/22:10 s. 50 – regeringssammanträden (ordinarie eller extra), 2021/22:10 s. 50 – regeringsärenden, 2021/22:10 s. 50

Regeringens omvärldsbevakning , 2018/19:20 s. 32 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation , 2000/01:10 s. 3, 2001/02:10 s. 6, 2002/03:10 s. 8, 2003/04:10 s. 9, 2004/05:10 s. 8, 2005/06:10 s. 7, 2006/07:10 s. 9, 2007/08:10 s. 5, 2008/09:10 s. 8, 2009/10:10 s. 8, 2010/11:10 s. 7, 2011/12:10 s. 7, 2012/13:10 s. 8, 2013/14:10 s. 10, 2014/15:10 s. 10, 2015/16:10 s. 8, 2015/16:20 s. 308, 2016/17:10 s. 8, 2016/17:20 s. 289, 2017/18:10 s. 11, 2018/19:10 s. 9, 2019/20:10 s. 15, 2020/21:10 s. 15, 2021/22:10 s.13, 50 Regeringens webbplats , 2010/11:20 s. 230, 2011/12:20 s. 154, 2014/15:20 s. 136, 2016/17:20 s. 299

– ändring och rättelse av sakinnehåll, 2010/11:20 s. 231, 2014/15:20 s. 136

Regeringskanslibeslut , se Regeringskansliärenden Regeringskansliet , 2005/06:10 s. 7, 2015/16:10 s. 42

– anslag, 2014/15:20 s. 211 – anställningsvillkor för politiskt sakkunniga, 2002/03:30 s. 128 – ansvarsfördelning och chefsansvar, 2016/17:20 s. 289 – informationsförmedling inom, 2017/18:20 s. 365 – integrationsfrågor m.m., 2001/02:10 s. 13, 2005/06:10 s. 15 – jämställdhetsfrågor, 2001/02:10 s. 9, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 27 – konsultavtal, 2001/02:10 s. 14 – kvinnliga chefer, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 28, 2005/06:10 s. 14 – Näringsdepartementet som beredningsorgan, 2000/01:20 s. 112 – organisering för särskilda projekt, 2000/01:10 s. 16, 2004/05:10 s. 38 – personalutvecklingen, 2000/01:10 s. 4, 2003/04:10 s. 14, 2004/05:10 s. 24, 2005/06:10 s. 9, 2009/10:10 s. 8, 2010/11:10 s. 7, 2012/13:10 s. 8 – politiska samordningsfunktioner, 2013/14:10 s. 42 – Riksrevisionens tillgång till handlingar, 2004/05:20 s. 244 – saklighet och opartiskhet, politiskt anställds eventuella bindningar, 2018/19:20 s. 90 – samordningskansliet, 2012/13:20 s. 264 – utrustning och material, statsråds bruk av, 2007/08:20 s. 241

Regeringskansliet som myndighet , 2000/01:10 s. 8, 2001/02:10 s. 21, 2002/03:10 s. 19, 2003/04:10 s. 18, 2004/05:10 s. 31 Regeringskansliärenden , beslut i , 2006/07:10 s. 25, 2011/12:10 s. 17, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:10 s. 42 Regeringskonferensen , 2006/07:20 s. 105 Regeringsprotokollen , 2000/01:10 s. 28, 2001/02:10 s. 24, 2002/03:10 s. 21, 2003/04:10 s. 20, 2004/05:10 s. 16, 2005/06:10 s. 18, 2006/07:10 s. 13, 2007/08:10 s. 9, 2008/09:10 s. 14, 2009/10:10 s. 14, 2010/11:10 s. 13, 2011/12:10 s. 11, 2012/13:10 s. 12, 2013/14:10 s. 14, 2014/15:10 s. 14, 2015/16:10 s. 12, 2016/17:10 s. 12, 2017/18:10 s. 15, 2018/19:10

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

s. 13, 2019/20:10 s. 20, 2020/21:10 s. 19, 2021/22:10 s. 18, 2022/23:10 s.17

Regeringsskiftet

– 2006, 2006/07:10 s. 6 – 2014, 2014/15:10 s. 8, 2015/16:20 s. 308 – 2018–2019, 2019/20:10 s. 9 – 2021 juni–juli, 2021/22:10 s. 10, november, 2022/23:10 s. 8 – 2022, 2022/23:10 s. 10 Register , inrättande av , 2008/09:20 s. 69 Registerförordningar , 2012/13:10 s. 78 Regleringsbrev , 2012/13:10 s. 87, 2016/17:10 s. 104, 2020/21:10 s. 222 – AMS och Arbetsförmedlingen, 2009/10:20 s. 95, 2014/15:20 s. 202, 2020/21:10 s. 222 – Regeringskansliet, 2014/15:20 s. 211 – Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015/16:10 s. 105 – utformning av, 2011/12:20 s. 101 – villkor i, 2003/04:10 s. 27, 2010/11:10 s. 40 – Vägverket, 2000/01:20 s. 20 – övergångsregering, 2020/21:10 s. 222 Rehabilitering av långtidssjukskrivna , 2006/07:20 s. 88 Rekryteringsföretag , avtal med , 2007/08:20 s. 188 Rekryteringsförfaranden , öppna , 2011/12:10 s. 97 Remissförfarande , 2002/03:10 s. 64, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 162 Remissmöten , 2021/22:10 s. 107 Remissvar , hantering av i viss fråga , 2013/14:20 s. 10 Remissväsendet , 2021/22:10 s. 80 – remissinstanser, 2021/22:10 s. 96 – remisstid, 2021/22:10 s. 95 – remissunderlag, 2021/22:10 s. 94 Resultatredovisning , 2004/05:10 s. 31, 2013/14:20 s. 35, 2016/17:20 s. 22, 2020/21:20 s. 106 Riksbankens självständighet , 2009/10:20 s. 280 Riksdagens ombudsmän , behandlingen av framställningar och beslut från , 2006/07:10 s. 63, 2013/14:10 s. 31, 2017/18:10 s. 44, 2021/22:10 s. 125 Riksdagens skrivelser , regeringens behandling av , 2000/01:10 s. 42, 2016/17:20 s. 170 Riksdagsledamöter som ledamöter i styrelser , 2013/14:20 s. 95 Riksförsäkringsverket , uppdrag om beräkningsgrunder , 2004/05:20 s. 208 Riksgäldskontoret , 2004/05:20 s. 21, 2011/12:20 s. 82

Riksrevisionen

– granskningar, 2008/09:10 s. 34

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

– tillgång till handlingar i Regeringskansliet, 2004/05:20 s. 244 – åtgärder med anledning av iakttagelser, 2006/07:10 s. 63 Rikstrafiken , 2009/10:20 s. 52 Riksutställningar , omlokalisering av , 2005/06:20 s. 93

Riktlinjer för anställningsvillkor

– i AP-fonderna, 2009/10:20 s. 79 – i företag med statligt ägande, 2009/10:20 s. 68, 2011/12:20 s. 209 Ringhals , 2011/12:20 s. 170 Rådsrekommendation om rökfria miljöer , 2009/10:20 s. 26 Rådsslutsatser om den gemensamma sysselsättningsrapporten , 2011/12:20 s. 11 Ränta för lån till hemutrustning , 2003/04:10 s. 23 Rättsinformationssystemet , 2004/05:10 s. 46 Rättsprövning av regeringsbeslut , 2017/18:20 s. 96

S

Saab Automobil AB , 2011/12:20 s. 82 Saklighetskravet , 2007/08:6 s. 14, 2011/12:20 s. 46, 156, 2014/15:20 s. 42, 83, 250, 285, 2016/17:20 s. 216, 324, 2021/22:10 s. 176, 2021:22:20 s. 218 Sakråd , 2018/19:10 s. 109 Samordnare , 2006/07:10 s. 59, 2014/15:20 s. 57, 2015/16:10 s. 42, 2015/16:20 s. 47, 2016/17:20 s. 202 SAS kartellsamarbete med Maersk , 2001/02:20 s. 160 Saudiarabien , militärt samförståndsavtal , 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288, 2015/16:20 s. 197 SDU-verksamhet , 2011/12:20 s. 143

Sekretess

– enligt lagen om offentlig upphandling, 2004/05:20 s. 201 – meddelarfrihet, 2012/13:20 s. 125 – på grund av ”pusselläggning”, 2013/14:10 s. 38 SF:s ”Smultronstället” , kulturministerns agerande , 2007/08:20 s. 202 Sida , 2005/06:10 s. 20, 2014/15:20 s. 277 Sidarapport , 2004/05:20 s. 248 Signalspaning , beredning av lagförslag om , 2008/09:20 s. 86 Sjukförsäkring , 2009/10:20 s. 139

Sjöfartsverket

– inköp av helikoptrar, 2015/16:20 s. 275 – styrning av, 2016/17:10 s. 104 Skatteavtal med Danmark , 2010/11:20 s. 264 Skattelagstiftningen , 2006/07:20 s. 162 Skolministerposten , interregnum på , 2001/02:20 s. 29

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Skolverket

– avveckling av avdelning vid, 2005/06:20 s. 120 – målöversyn, 2005/06:20 s. 113 – organisation av, 2005/06:20 s. 120 – rapport om konfessionella friskolor, 2004/05:20 s. 200 – styrning av, 2008/09:20 s. 295, 2011/12:20 s. 45 – tillbakadragande av en rapport från, 2004/05:20 s. 204 – uppdrag till, 2008/09:20 s. 295

Skriftlig fråga , 2010/11:20 s. 230

– om utvecklingen av brottsligheten, svar på, 2004/05:20 s. 52

Skuldavskrivningar , 2006/07:20 s. 122 SMHI , försäljning av viss verksamhet , 2020/21:20 s. 133 Smittskyddsinstitutet , styrning av , 2008/09:20 s. 290 Sociala medier , användning av , 2016/17:20 s. 299 Socialministerns arbetsgivaransvar , 2011/12:20 s. 188 Solidaritetsförklaringen , 2011/12:20 s. 161 Sotningsmonopolet , 2001/02:20 s. 32 Statens

– ansvar vid kris, 2005/06:8 s. 39, 2020/21:20 s. 190 – geologiska undersökning (SGU), 2021/22:20 s. 227 – kulturråd, regleringsbrev för, 2007/08:20 s. 73 – maritima museer, 2005/06:20 s. 140 – skolor för vuxna, gemensam myndighet för, 2001/02:20 s. 66 – tillgångar, 2012/13:20 s. 195

Statliga bidrag till infrastrukturinvesteringar i Stockholm , 2001/02:20 s. 251 Statliga bolag

– bolagsförvaltning, 2005/06:20 s. 145, 2013/14:20 s. 230 – dokumentation och aktbildning vid styrning, 2005/06:10 s. 26, 2013/14:20 s. 132, 224, 2016/17:20 s. 226 – etiska regler i statens ägarpolicy, 2016/17:20 s. 226 – försäljning, 2007/08:20 s. 94, 2008/09:20 s. 121, 2009/10:20 s. 175 – medlemskap i arbetsgivarorganisation, 2005/06:20 s. 161 – medlemskap i branschorganisationer, 2018/19:20 s. 220 – medlemskap i Svenskt Näringsliv, 2005/06:20 s. 161 – regeringens roll som ägare och förvaltare, 2003/04:20 s. 117 – regeringens ägarstyrning, 2006/07:20 s. 231, 2011/12:20 s. 209, 2013/14:20 s. 230, 244 – samordning, 2010/11:10 s. 46, 2013/14:20 s. 132 – styrning av, 2003/04:10 s. 66, 2009/10:20 s. 207, 2013/14:20 s. 224, 230, 241 – ägarförvaltning, 2005/06:10 s. 26, 2005/06:20 s. 145, 2010/11:10 s. 46

Statligt tandvårdsstöd , beredning av proposition och förordning , 2008/09:20 s. 69

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

Statligt ägande , 2009/10:20 s. 175 Statligt stöd , avveckling av 2022/23:20 s. 59, 67 Statsbesök (Brunei), 2004/05:20 s. 84 Statsbidrag , reglering av , 2020/21:20 s. 196 Statsflygplan , nyttjande av , 2004/05:20 s. 253, 2010/11:20 s. 193 Statsministerns

– ansvar för krishanteringen i Statsrådsberedningen, 2007/08:20 s. 169, 2021/22:20 s. 65 – ersättare (ställföreträdare och vice), 2015/16:20 s. 322 – utlandsresa till partikonferens, 2003/04:20 s. 182 – utnämning av statsråd, 2006/07:20 s. 30, 2014/15:20 s. 268, 2015/16:10 s. 36, 2015/16:20 s. 308

Statsministerns agerande

– i fråga om en vald ordförande i Europeiska rådet, 2003/04:20 s. 41 – i förhållande till ett medieföretag, 2003/04:20 s. 169 – i samband med SVT:s intervjuprojekt, 2002/03:30 s. 103

Statsråds

– affärer med och innehav av värdepapper, 2013/14:20 s. 298, 2022/23:20 s. 112 – agerande vid unionens råd, 2011/12:20 s. 22, 2017/18:20 s. 41 – ansvar för brister i kommuners skolverksamhet, 2002/03:30 s. 68 – ansvar för sina ärenden, 2013/14:10 s. 77 – ansvar för styrningen av Sida, 2008/09:20 s. 164 – hyra av bostadslägenhet, 2016/17:20 s. 266, 275 – medverkan i konstitutionsutskottets granskning, 2013/14:20 s. 205, 2015/16:10 s. 23, 2016/17:10 s. 8, 2016/17:20 s. 16, 2017/18:10 s. 11, 2017/18:20 s. 331, 2018/19:10 s. 9, 2019/20:10 s. 15, 2020/21:10 s. 15, 2021/22:10 s. 13, 2022/23:10 s. 13 – uttalande i koalitionsregering, 2018/19:20 s. 220

Statsrådstjänstens innebörd , 2005/06:8 s. 55 Statssekreterare

– anställning av, 2022/23:20 s. 85 – ansvar för kommunikation, 2010/11:10 s. 10 – befattningens innehåll, 2014/15:20 s. 136 – rekrytering vid Utbildningsdepartementet, 2016/17:20 s. 135 – statsråds ansvar i förhållande till, 2016/17:20 s. 309, 2021/22:20 s. 65

Statsstödsärenden , notifiering och avnotifiering av , 2007/08:10 s. 24 Stattum , 2004/05:20 s. 22 Strålfors , 2006/07:20 s. 225 Styrning av myndigheter

– anslagsminskning, 2020/21:10 s. 222 – Arbetsförmedlingen, 2020/21:10 s. 222 – Folkhälsomyndigheten, 2020/21:20 s. 268 – Försvarsmakten, 2013/14:20 s. 32 – Försäkringskassan genom uttalanden, 2009/10:20 s. 139

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

– Försäkringskassan, sjukförsäkringen, 2021/22:20 s. 173 – Jordbruksverket, 2010/11:20 s. 222 – Kemikalieinspektionen, 2014/15:20 s. 234 – Lotteriinspektionen, 2020/21:10 s. 208 – polis och åklagare, 2007/08:6 s. 42 – Polismyndigheten, 2017/18:20 s. 282 – politisk överenskommelse, 2020/21:10 s. 222 – Skogsstyrelsen, 2012/13:20 s. 245, 2020/21:20 s. 117 – Svenska Spel, 2020/21:10 s. 145 – Trafikverket, 2013/14:20 s. 246 – under Försvarsdepartementet, 2015/16:10 s. 84 – under Näringsdepartementet, 2016/17:10 s. 104 – övergångsregering, 2020/21:10 s. 222 Ståndpunkter inför möten i EU , framtagande av , 2010/11:10 s. 76 Stängning av webbplats , 2006/07:20 s. 11, 2008/09:20 s. 305 Subsidiaritetsprincipen , regeringens bedömning , 2011/12:10 s. 67, 2013/14:20 s. 18 Svavelutsläpp i Östersjön , avtal om , 2010/11:20 s. 243 Svensk Bilprovning (Bilprovningen), 2012/13:20 s. 186 Svensk författningssamling (SFS), 2004/05:10 s. 39, 2022/23:10 s. 40

Svenska ambassaden i Israel

– pressmeddelande från, 2009/10:20 s. 328 – uttalande från, 2009/10:20 s. 326 Svenska ambassaden i Kina , 2020/21:20 s. 145 Svenska Filminstitutet , 2018/19:20 s. 186 – brev från kulturministern, 2010/11:20 s. 231 Svenska kraftnät , 2013/14:20 s. 73, 2018/19:20 s. 125 Svenska Spel , 2003/04:10 s. 29 Svenska ståndpunkter , remissberedning av , 2004/05:10 s. 71 Svenskt medborgarskap , undantag från krav , 2020/21:10 s. 136 Svenskt Näringsliv , medlemskap i , 2005/06:20 s. 156 Sveriges Television , fråga om försök att påverka programinnehåll , 2010/11:20 s. 215, 2016/17:20 s. 339 Swift , 2009/10:20 s. 26 Sydafrika , samarbete med , 2005/06:10 s. 20 Säkerheten på fängelser , 2004/05:20 s. 96 Säkerhetspolisens avlyssning av ett ungdomsparti , 2002/03:30 s. 86 Säkerhetspolisens brister i organisationen , 2010/11:20 s. 170 Säkerhetspolisens resultaträkningar , regeringens beslut om sekretess för , 2012/13:20 s. 118 Säkerhetspolitiska rådet , 2015/16:20 s. 239 Säkerhetsprövning , 2017/18:10 s. 87

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

Säkerhetsskydd , 2017/18:20 s. 331, 2018/19:20 s. 125 Säkerhetsstopp i kärnreaktorer , energiministerns uttalande , 2011/12:20 s. 170 Särskild utlänningskontroll , handläggning av ärenden , 2005/06:20 s. 81 Särskilt boende , besöksförbud , 2020/21:20 s. 289

T

Tallinn , samråd inför toppmöte , 2017/18:20 s. 68 Talmannen , vid riksdagens frågestund , 2011/12:20 s. 42 Telefon , tillgång till , 2010/11:20 s. 84 Telefonsamtal , utrikesministerns agerande , 2021/22:20 s. 251 Telia Sonera , försäljning av aktier , 2008/09:20 s. 121 Telia–Telenor-affären , 2000/01:20 s. 79 Telias aktie , prissättning , 2000/01:20 s. 104 Teracom AB , 2001/02:20 s. 171 Terroristbrott , samband med USA:s aktioner i Irak , 2005/06:20 s. 66 Tetra , radiokommunikationssystem baserat på , 2001/02:20 s. 34 Thielska galleriet , hanteringen av verksamheten på , 2013/14:20 s. 113 Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting , 2002/03:30 s. 61 Tillkännagivanden till regeringen , 2001/02:20 s. 52, 2005/06:20 s. 36, 2009/10:20 s. 54, 2014/15:20 s. 57, 2017/18:20 s. 23, 30, 36, 2020/21:10 s. 117 – barnomsorg, 2005/06:20 s. 36 – decemberöverenskommelsen, 2015/16:20 s. 30 – en hållbarhetskommission, 2006/07:20 s. 85 – en parlamentarisk utredning om socialförsäkringar, 2004/05:20 s. 66 – en utredning om könsneutral lagstiftning, 2004/05:20 s. 72 – folkmordet i Osmanska riket 1915, 2010/11:20 s. 47 – förankring av materialanskaffning, 2018/19:20 s. 10 – Försäkringskassans servicekontor, 2013/14:20 s. 58 – kompetensutvisningar, 2020/21:20 s. 81 – lokala folkinitiativ, 2003/04:20 s. 36 – propositionsavlämnande kring de s.k. 3:12-reglerna, 2002/03:30 s. 20 – skärpta straff för inbrott, 2020/21:20 s. 95 – socialavgifter för unga, 2014/15:20 s. 196 – tioårig grundskola, 2015/16:20 s. 45 – Utlänningsnämnden, 2003/04:20 s. 29 – Östersjöns status som särskilt känsligt havsområde, 2003/04:20 s. 11 Tillståndsgivning till spel på internet , 2001/02:20 s. 92 Tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken , 2020/21:10 s. 153 Torslanda , kommundelning , 2001/02:20 s. 49

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Tortyrförbudet , 2005/06:2 s. 31 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), styrning av , 2015/16:10 s. 84 Trafikuppgifter (trafikdata), 2006/07:20 s. 108

Trafikverket

– avtal med entreprenör, 2011/12:20 s. 101 – regeringens bemyndiganden, 2011/12:20 s. 101 – styrning av, 2016/17:10 s. 104 – uppdrag att ta fram underlag, 2016/17:20 s. 217 Transportstyrelsen , styrning av , 2016/17:10 s. 104, 2017/18:20 s. 331, 2018/19:20 s. 160 Transportörsansvar , 2001/02:20 s. 197 Tredje generationens mobiltelefoni (3 G), 2004/05:20 s. 116 Tribunallagen , 2009/10:20 s. 129 Tryck- och yttrandefrihet , 2004/05:20 s. 108, 2006/07:20 s. 12, 2011/12:20 s. 153, 2015/16:20 s. 69 Trängselskatten , hantering av intäkter , 2010/11:20 s. 52 Tsunamikatastrofen , se Flodvågskatastrofen Tvångsavvisningar , 2009/10:20 s. 347 Twittermeddelande , 2016/17:20 s. 299, 2017/18:20 s. 300, 2020/21:10 s. 308, 2020/21:20 s. 173, 2021/22:20 s. 238

U

Ubåtar , anskaffning och beställning , 2016/17:20 s. 170, 2021/22:20 s. 164 Ubåtskränkningar i svenska vatten , 2001/02:20 s. 219 Underlag från Regeringskansliet på begäran av riksdagen , 2011/12:20 s. 31 Underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor , 2009/10:10 s. 107, 2012/13:20 s. 204, 2013/14:20 s. 122, 2014/15:20 s. 226

Uppgifter

– av statsråd i massmedier, 2010/11:20 s. 230, 2016/17:20 s. 202, 349 – i proposition, 2005/06:20 s. 81 – på ett departements Twitterkonto, 2016/17:20 s. 299 – till konstitutionsutskottet, 2007/08:6 s. 12, 2017/18:20 s. 314, 2021/22:20 s. 91

Upphandling

– helikopter NH90, 2001/02:20 s. 80, 2002/03:30 s. 44 – Hundskolan i Sollefteå, 2002/03:30 s. 37 – informationstjänster för nystartsjobb, 2006/07:20 s. 204 – informationstjänster och rekryteringsstöd, 2010/11:10 s. 32, 2012/13:20 s. 90 – it-system, 2017/18:20 331 – konsulter i Regeringskansliet, 2001/02:10 s. 14 – konsulttjänster för styrningen av UD:s biståndspolitiska verksamhet, 2013/14:20 s. 205 – konsulttjänster i samband med Telia–Telenor-affären, 2000/01:20 s. 79

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

– konsulttjänster i stärkandet av SJ AB:s finansiella ställning, 2003/04:20 s. 135 – luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187 – Regeringskansliet, 2018/19:10 s. 97 – trafiken på Västkustbanan, 2000/01:20 s. 52 – utanför ramavtal, 2013/14:20 s. 205

Uppsala flygplats , 2013/14:20 s. 1, 2014/15:20 s. 99 Uppträdande i kammaren , 2005/06:20 s. 43 USA:s aktioner i Irak , 2005/06:20 s. 66 Utbetalning av medel som bl.a. disponeras av myndighet , 2010/11:10 s. 70 Utdelning från statliga bolag , 2004/05:20 s. 21 Utlandsmyndigheterna

– kvinnliga chefer, 2005/06:10 s. 14 – risker för oegentligheter, 2018/19:20 s. 176 – styrning av, 2020/21:20 s. 145

Utlämnande av uppgift i allmän handling , 2021/22:20 s. 209 Utlämnande från Djibouti till USA , 2012/13:20 s. 140 Utlämning för brott , 2015/16:10 s. 20 Utnämningar

– ambassadörer, 2005/06:20 s. 178 – chef för Östasiatiska museet, 2001/02:20 s. 102 – direktör för Skolforskningsinstitutet, 2015/16:20 s. 162 – enskilt ärende, 2005/06:20 s. 189 – generaldirektör för Svenska kraftnät och rikspolischef, 2008/09:20 s. 127 – generaldirektör vid Försäkringskassan, 2015/16:20 s. 169 – generaldirektörer, 2005/06:20 s. 178 – handläggning av ett tillsättningsärende, 2001/02:20 s. 102 – hänsyn till politisk bakgrund, 2003/04:20 s. 146 – kön vid tillsättning, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 51, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 95, 2013/14:10 s. 125, 2015/16:10 s. 125, 2017/18:10 s. 125, 2020/21:10 s. 26 – landshövding, återkallelse av, 2017/18:20 s. 108 – nationell säkerhetsrådgivare, 2022/23:20 s. 76 – nominering till Internationella valutafonden, 2015/16:20 s. 156 – politisk bakgrund vid tillsättning, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 50, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 92, 2013/14:10 s. 122, 2015/16:10 s. 122, 2017/18:10 s. 125, 2020/21:10 s. 26 – öppna rekryteringsförfaranden, 2013/14:10 s. 128

Utnämningsmakten , 2001/02:20 s. 167, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 49, 2006/07:20 s. 134, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 81, 2013/14:10 s. 108, 2015/16:10 s. 107, 2017/18:10 s. 105, 2020/21:10 s. 26 ”Utom listan” , beslut i regeringsärenden , 2002/03:10 s. 24, 2014/15:20 s. 99 Utrikesdepartementets talepunkter , 2017/18:20 s. 154

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Utrikesförvaltningen

– ansvarsförhållanden inom, 2005/06:8 s. 77, 2020/21:20 s. 145 – information till utrikesutskottet, 2014/15:20 s. 82

Utrikesministern , underrättelse till , 2020/21:10 s. 176 Utrikesnämnden

– auktion av 5G-licenser, 2020/21:20 s. 42 – erkännande av Staten Palestina, 2014/15:20 s. 119 – Frankrikes begäran om hjälp efter Parisattackerna, 2015/16:20 s. 189 – information till och överläggning med, 1990–2014, 2015/16:10 s. 137 – inköp av luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187 – internationellt försvarssamarbete, 2017/18:20 s. 80 – samarbetsavtalet med Saudiarabien m.m., 2015/16:20 s. 197 – samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, 2015/16:20 s. 175

Utrikespolitik , beslutsfattande inom , 2004/05:10 s. 89 Utrikespolitiska beslut , formerna för , 2000/01:10 s. 32, 2001/02:20 s. 229 Utskottsinitiativ , 2004/05:20 s. 31, 2011/12:20 s. 30 Utsläppsvärden , manipulerade hos fordonstillverkare , 2015/16:20 s. 341 Uttalande från ambassadör , 2009/10:20 s. 326 Uttalanden av statsråd

ALLMÄNT – friheten för statsråd att yttra sig, 2006/07:20 s. 210 – saklighetskravets räckvidd, 2016/17:20 s. 234 – uttalanden som det kan ställas konstitutionellt berättigade krav på, 2022/23:20 s. 157 GÄLLANDE PUBLIC SERVICE-FÖRETAG – ett uttalande i förhållande till den redaktionella självständigheten, 2016/17:20 s. 339 – ett uttalande på Twitter i förhållande till den redaktionella självständigheten, 2021/22:20 s. 238 KORREKTA UPPGIFTER i riksdagens kammare – antal poliser, 2020/21:10 s. 286 – arbetskraftsinvandringen, 2020/21:10 s. 299 – besvarande av interpellation om ny kärnkraft, 2022/23:20 s. 124 – brist på poliser, 2017/18:20 s. 314 – export av krigsmateriel, 2020/21:10 s. 304, 2021/22:20 s. 274 – flyktingmottagande hösten 2015, 2017/18:20 s. 112 – politiskt parti, 2016/17:20 s. 324 – regeringsförklaringen, 2022/23:20 s. 136 – trafiksignalsystemet ERTMS, 2021/22:20 s. 248 – vapensystem, 2022/23:20 s. 130 i svar på en skriftlig fråga – antal poliser, 2020/21:10 s. 286 – helikopterupphandling, 2020/21:10 s. 275 – statistik om elevresultat, 2020/21:20 s. 157

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

vid utfrågning i konstitutionsutskottet – europeisk gränsbevakning, 2016/17:20 s. 333 vid samråd med EU-nämnden – rådsslutsatser ”låsta”? 2011/12:20 s. 22 vissa fall i massmedia – anställning av kommittésekreterare, uppgifter som lämnats i en intervju i vilken kultur- och demokratiministern skulle lämna sakupplysningar och kommentera det aktuella anställningsärendet, 2016/17:20 s. 202 – antalet frihetsberövade, 2020/21:20 s. 161 – avvisade egyptierna, 2005/06:20 s. 61 – konstitutionsutskottets ställningstagande i ett granskningsärende; statsministerns uttalande om vid en pressträff, 2020/21:10 s. 279 – krigsmaterielexport till Ukraina, 2022/23:20 s. 151 – reklamskatten, 2016/17:20 s. 349 – samordnaren för Bromma flygplats, 2015/16:20 s. 47 – tillfälliga spelregleringar; Ardalan Shekarabis presentation om, vid en presskonferens, 2020/21:20 s. 165 MINISTERSTYRE – amerikanska sanktioner mot en bank, bl.a. fråga om ”indirekt ministerstyre”, 2020/21:10 s. 267 – asylsökande, inhysning av, 2002/03:30 s. 150 – asylärende, 2003/04:20 s. 200 (se s. 203) – bosättningslagen, 2018/19:20 s. 205 – byggkonflikten i Vaxholm (tvist i arbetsrättsfrågor), 2004/05:20 s. 196 – datalagring, 2016/17:20 s. 353 – demokrati, 2022/23:20 s. 140 – driftsstöd till flygplatser, 2015/16:20 s. 259 – energi- och näringsministerns uttalande om ett järn- och stålprojekt, 2022/23:20 s. 118, 2016/17:20 s. 353 – export av krigsmateriel, 2020/21:10 s. 304, 2021/22:20 s. 267 s. 274, 2022/23:20 s. 151 – forum för levande historia, 2007/08:20 s. 159 – förundersökning mot ett statsråd, 2021/22:20 s. 264 – gränspolisens arbete med inre utlänningskontroller, 2013/14:20 s. 293 – häktningsskäl i ett enskilt fall, 2015/16:20 s. 369 – icke lagakraftvunna domar, 2015/16:20 s. 356, 363 2021/22:20 s. 234 – Kronofogdemyndighetens ärende om verkställighetsåtgärd mot utländsk egendom i Sverige, 2012/13:20 s. 204 – marknadsföring av Kastrups flygplats, 2010/11:20 s. 212 – medlemskap i branschorganisationer, 2018/19:20 s. 220 – Naturvårdsverkets delegationsbeslut om licensjakt efter varg, 2014/15:20 s. 257 – Pirate Bay-målet, 2009/10:20 s. 345 – Post- och telestyrelsens allmänna råd, 2007/08:20 s. 154 – Radiotjänsts polisanmälningar av statsråd, 2006/07:20 s. 217 – Riksbankens räntepolitik, 2003/04:20 s. 189, 2016/17:20 s. 342 – rikspolischefen; justitieministerns uttalande om, 2016/17:20 s. 342

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

– rättsläget när det gäller förbjuden båtfärg, 2015/16:20 s. 373 – skattevillkor för svenska sjömän, 2006/07:20 s. 220 – små och modulära kärnreaktorer, 2021/22:20 s. 257 – socialbidrag, 2000/01:20 s. 140 – straff, 2017/18:20 s. 306 – sändningstillstånden för digital-tv (i förhållande till Radio- och TV-verket), 2007/08:20 s. 163 – tvist i arbetsrättsfrågor; Instruktionsförbudet i förhållande till nationella domstolar, m.m., 2004/05:20 s. 196 – uppehållstillstånd (för lokalanställda tolkar i Afghanistan), 2016/17:20 s. 362 – Vaxholmsmålet i EG-domstolen, 2005/06:20 s. 170 MOTSTRIDIGA UPPGIFTER – koalitionsregering, 2009/10:20 s. 78, 2018/19:20 s. 220 – på utrikespolitikens område, se Uttalanden på utrikespolitikens område – små och modulära kärnreaktorer, 2021/22:20, s. 257 PERFORMATIVER, se Uttalanden på utrikespolitikens område UTTALANDEN PÅ UTRIKESPOLITIKENS OMRÅDE – demokrati, 2022/23:20 s. 140 – diktatur, 2016/17:20 s. 315 – Irakkriget (fråga om budskap stred mot den hållning som statsministern och regeringen offentligt intagit i samma frågor), 2003/04:20 s. 214 – om performativa uttalanden, 2015/16:20 s. 380, 2016/17:20 s. 315, 2017/18:20 s. 165 – skenavrättning, 2022/23:20 s. 140 – svenska säkerhetsläget och svensk försvarspolitisk linje (fråga om motstridiga uttalanden), 2017/18:20 s. 165 – utrikesministerns uttalanden om Storbritanniens utträde ur EU, 2018/19:20 s. 228 – utrikesministerns uttalanden om Turkiet, 2022/23:20 s. 140 ÖVRIGT – EU-stöd till Turkiet, 2020/21:10 s. 291 – kabinettsfråga, 2014/15:20 s. 385 – kommunala självstyrelsen, 2000/01:20 s. 140 – offentliggörande av aktieförsäljning, 2001/02:20 s. 261 – opartiskhet, uttalande om, 2021/22:20 s. 218 – Regeringskansliets arbetsuppgifter, 2007/08:20 s. 246 – statligt ägande, 2002/03:30 s. 145 – säkerhetsstopp i kärnreaktorer, 2011/12:20 s. 170 – Vattenfalls ägardirektiv, 2018/19:20 s. 214 – Vaxholmsmålet i EG-domstolen, 2005/06:20 s. 170 – övergångsbestämmelser vid införandet av lärarlegitimation, 2011/12:20 s. 51

Utvisningsärenden , regeringens handläggning av , 2013/14:10 s. 17 Utvärdering , självständighet och offentlighetsprincipen , 2018/19:20 s. 106

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23 2023/24:KU10

V

Vapenembargo

– hävande av, 2001/02:20 s. 88 – mot Kina, 2004/05:20 s. 168 – samråd med riksdagens EU-nämnd, 2001/02:20 s. 89 Valletta , samråd inför toppmöte , 2015/16:20 s. 144 Vargstammen , bevarande och förstärkning , 2010/11:20 s. 96 Vattenfall AB , 2004/05:20 s. 216, 2014/15:20 s. 292, 333, 2018/19:20 s. 214 – försäljningen av brunkolsverksamheten, 2016/17:20 s. 238 – förvärv av Nuon, 2013/14:20 s. 132 – statens roll som ägare, 2002/03:30 s. 54 – styrning av, 2004/05:20 s. 216, 2006/07:20 s. 230, 2009/10:20 s. 228, 2011/12:20 s. 209 Vaxholmstvisten , 2007/08:20 s. 213 Verksförordning , 2006/07:10 s. 55 Verkställighetsåtgärd , 2012/13:20 s. 204 Vice statsminister , 2015/16:20 s. 322 Vindkraftsanläggning , 2009/10:20 s. 132 Vägverket , 2005/06:10 s. 20 Värdepappersinnehav , statsråds , 2006/07:20 s. 36 Värdlandsstödsavtal med Nato , överläggning med Utrikesnämnden , 2015/16:20 s. 175 Värdmyndigheter , 2006/07:10 s. 55 Världsarvskonventionen , statens åtagande , 2003/04:20 s. 153

W

Wienkonventionerna , diplomatiska och konsulära förbindelser , 2012/13:20 s. 152

Y

Yttrandefrihet , 2006/07:20 s. 12

Å

Återtagandeavtal med Irak , 2009/10:20 s. 347, 2010/11:20 s. 275

Ä

Ägarprövning av utländsk affärsman , 2011/12:20 s. 82 Äldreomsorgen , besöksförbud , 2020/21:20 s. 289

2023/24:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2022/23

Ö

Östersjömiljard 2 , 2004/05:20 s. 14 Östersjömiljarden , 2000/01:10 s. 23, 2000/01:20 s. 45 Överenskommelse mellan två myndigheter , 2011/12:20 s. 62 Överföringen av en fånge till svenskt fängelse , 2009/10:20 s. 92 Övergångsregeringars befogenheter , 2007/08:10 s. 17, 2019/20:10 s. 27, 2021/22:20 s. 48 Överläkare , forskningsministerns hantering , 2011/12:20 s. 175

Överlämnande av förvaltningsuppgift som innefattar

myndighetsutövning , 2009/10:20 s. 95, 2011/12:20 s. 83 Överträdelseärenden , 2012/13:10 s. 101 Övervakning av svenska medborgare , amerikanska ambassaden , 2011/12:20 s. 116

416 Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 202 4