Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Konstitutionsutskottets betänkande 2022/23:KU10

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Inledning och sammanfattning

Konstitutionsutskottets granskning

Enligt 13 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska utskottet enligt 13 kap. 2 § meddela riksdagen vad det har funnit värt att uppmärksamma vid sin granskning. I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa allmänna, administrativt inriktade granskningar av regeringsarbetet. Vid granskningarna har utskottet haft tillgång till bl.a. material som har tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Delar av det skriftliga utredningsmaterialet redovisas i bilaga 1.1–9.3.

Vissa resultat av granskningen

I betänkandet finns en redogörelse för regeringsskiftena i november 2021 och efter valet 2022. Redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. I avsnittet Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet. Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2021, bl.a. underprotokollen från Försvarsdepartementet och Miljödepartementet. Utskottet uppmärksammar förekomsten av sent utfärdade författningar samt beslutsmotiveringen i ett ärende om utlämnande av handling. Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av länsstyrelsernas beslut om upplåtelse av jakt respektive avlysning av jakt,

2022/23:KU10 I NLEDNING OCH SAMMANFATTNING

vilka handläggs inom Näringsdepartementet. De överklagade besluten innehåller inte sällan yrkanden om inhibition. Det är viktigt att eventuella yrkanden om inhibition prövas skyndsamt, särskilt om en verkställighet är nära förestående i tid och om beslutet bedöms kunna medföra en icke reparabel skada eller en rättsförlust av stor betydelse för klaganden. Utskottet konstaterar att yrkanden om inhibition många gånger inte tas upp till prövning förrän regeringen slutligt prövar överklagandet, och vid den tidpunkten kan inhibitionsyrkandet ha förlorat sin betydelse. Utskottet finner skäl att framhålla vikten av att kravet på skyndsamhet iakttas när det gäller yrkanden om inhibition och att eventuella behov av förändringar eller anpassningar av handläggningsrutinerna för inhibitionsyrkanden ses över. Utskottet lyfter också fram vikten av att i alla lägen eftersträva en så enkel, snabb och kostnadseffektiv handläggnings- och beslutsprocess som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts och utan onödig tidsutdräkt i ärendet. Frågan om talerätt i de aktuella ärendena framstår inte som särskilt svårtolkad och bör kunna hanteras i omedelbar anslutning till att ett överklagande överlämnas till Regeringskansliet. Förekomsten av upplysningar i regeringens förordningar om bemyndigande eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter har granskats. Utskottet konstaterar att det numera anges i Regeringskansliets egna riktlinjer att det när en ny förordning tas fram bör övervägas om den ska innehålla en sådan upplysning. Granskningen visar också att andelen förordningar som innehåller en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats har ökat väsentligt, vilket enligt utskottet är positivt. Samtidigt finns det stora skillnader mellan departementen. Värdet av att det framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats gäller självfallet oavsett vilket departement som är ansvarigt. De kriterier som ligger till grund för departementens bedömningar bör enligt utskottet vara desamma för alla departement, och utskottet förutsätter att iakttagelserna i granskningen följs upp inom Regeringskansliet för att säkerställa att så är fallet. En annan granskning har omfattat en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS). Ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes 2018 och syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit såväl tids- som effektivitetsvinster i författningsarbetet. Tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och själva kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men Regeringskansliet bör framöver vara uppmärksamt på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Slutligen betonar utskottet vikten av säkerhet i kungörandesystemet och att det finns en beredskap för det fall det skulle uppkomma driftstörningar. I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som Regeringskansliet remitterade under 2016–2017 och 2020– 2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms mest ändamålsenlig för de frågor som ska

I NLEDNING OCH SAMMANFATTNING 2022/23:KU10

utredas. Som utskottet tidigare uttalat är det regeringens sak att avgöra hur utredningar bör bedrivas, t.ex. val av utredningsform. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats i betänkanden i SOU-serien, departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från EUkommissionen. Departementspromemorior i Ds-serien och andra promemorior från Regeringskansliet svarade för drygt 50 procent av det totala remissunderlaget. Även betänkanden i SOU-serien och underlag från en myndighet svarade för förhållandevis stora andelar, medan utkast till lagrådsremisser och underlag från EU-kommissionen var mindre vanligt förekommande. Under de år som granskats minskade andelen departementspromemorior i Ds-serien medan andelen andra promemorior från Regeringskansliet ökade förhållandevis mycket. En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av externt framtaget underlag. I granskningen uppmärksammas också skillnader mellan departementen i detta avseende. Utskottet konstaterar att det finns fördelar med olika typer av remissunderlag, som att utredningsarbetet kan komma i gång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien och andra promemorior från Regeringskansliet än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt kan det konstateras att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad och att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som t.ex. vid externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen, och det finns inte heller eventuella avvikande meningar att redovisa. Utskottet uppmärksammar även skillnaden på departementspromemorior i Dsserien och andra promemorior från Regeringskansliet. Utskottet framhåller värdet av att i efterhand kunna ta del av det underlag som har remitterats och legat till grund för regeringens beslut, särskilt när det är fråga om förordningar och lagförslag. Att samtliga underlag som remitteras numera finns tillgängliga på regeringens webbplats är positivt och ökar även möjligheten för andra än remissinstanserna att bidra med synpunkter. Samtidigt innebär publiceringar i SOU-serien och Ds-serien en bättre tillgänglighet och underlättar för den som i efterhand vill ta del av underlaget, t.ex. för att studera förarbeten till en lag. Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Granskningen har varit inriktad på hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna oavsett i vilken form de ges. De åtgärder som vidtagits inom Regeringskansliet för att åstadkomma en bättre samordning och helhetssyn vid styrningen av länsstyrelserna uppmärksammas och utskottet ser positivt på dessa. I sitt

2022/23:KU10 I NLEDNING OCH SAMMANFATTNING

ställningstagande framhåller utskottet även vad det tidigare uttalat om betydelsen av att berörda statliga myndigheter samarbetar med länsstyrelserna. I den mån det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna faller det på regeringen att vidta styrningsåtgärder som säkerställer att samarbete kommer till stånd. Slutligen har utskottet granskat beredningen av förslag till EUförordningar . Enligt utskottet bör valet av beredningsform för svenska ståndpunkter beträffande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan medföra svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, också i fall då det skulle vara motiverat. Likväl är det av största betydelse att det i dessa fall företas en gedigen beredning som ger ett fullödigt underlag. Utskottet noterar att det förekommer en kombination av olika beredningsåtgärder, bl.a. kontinuerliga inhämtanden av synpunkter och kontakter mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter. Vidare kan svarstiderna vara mycket korta. Utskottet framhåller det angelägna i att externa beredningsåtgärder vidtas så fort som möjligt för att ge myndigheter och andra bästa möjliga förutsättningar att bidra med relevant och högkvalitativ information. Regeringskansliet har i granskningen lämnat redogörelser för beredningsåtgärder över förslag till förordningar. Redogörelserna talar för att det finns utvecklade arbetssätt som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna, och utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

2022/23:KU10

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den granskning som redovisas i detta betänkande enligt 13 kap. 2 § regeringsformen.

Stockholm den 15 december 2022

På konstitutionsutskottets vägnar

Ida Karkiainen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP) och Lars Johnsson (M).

Ida Karkiainen (S) har inte deltagit i behandlingen av avsnitten 2–9. Peter Hedberg (S) har deltagit i besluten i dessa avsnitt.

2022/23:KU10

1 Regeringsskiften

I detta avsnitt redogörs för regeringsskiftet i november 2021 och regeringsskiftet efter valet 2022. Utskottet har i tidigare granskningsbetänkanden redovisat de regeringsskiften som ägt rum under enkammarriksdagens tid: 1976 (KU 1976/77:44 s. 4), 1978 (KU 1978/79:30 s. 3), 1979 (KU 1979/80:50 s. 3), 1981 (KU 1981/82:35 s. 3), 1982 (KU 1982/83:30 s. 3), 1986 (KU 1985/86:25 s. 3), 1990 (1989/90:KU30 s. 7), 1991 (1991/92:KU30 s. 5), 1994 (1994/95:KU30 s. 10), 1996 (1996/97:KU25 s. 8), 2006 (2006/07:KU10 s. 6), 2014 (2014/15:KU10 s. 8), 2018–2019 (2019/20:KU10 s. 9) och juni–juli 2021 (2021/22:KU10 s. 10). Processen vid ett regeringsskifte regleras i 6 kap. regeringsformen. När en statsminister ska utses kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med de vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.

Regeringsskiftet november 2021

En promemoria om regeringsskiftet i november 2021 har upprättats av riksdagsdirektören, bilaga 1.1 . Promemorian anmäldes i kammaren den 25 januari 2022 (prot. 2021/22:58). Av promemorian framgår följande.

Regeringsbildningsprocess ett

Onsdagen den 10 november 2021 inkom statsminister Stefan Löfven (S) med sitt entledigande. Riksdagens talman Andreas Norlén entledigade samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar och erinrade dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Ett pressmeddelande skickades med information om entledigandet och ytterligare ett pressmeddelande med tidsangivelser för talmannens möten med företrädarna för riksdagspartierna. Torsdagen den 11 november hölls enskilda samtal mellan talmannen och partiföreträdarna. Samtalen hölls i partistorleksordning enligt följande: Magdalena Andersson (S), Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C), Nooshi Dadgostar (V), Ebba Busch (KD), Nyamko Sabuni (L) samt Per Bolund och Märta Stenevi (MP). Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen Åsa Lindestam (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Talmannen höll en pressträff där han informerade om att han gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Magdalena Andersson skulle rapportera om resultatet av sitt sonderingsuppdrag till talmannen senast tisdagen den 16 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare.

1 R EGERINGSSKIFTEN 2022/23:KU10

Tisdagen den 16 november hade Magdalena Andersson och talmannen ett telefonmöte vid vilket Magdalena Andersson uppgav att hon önskade mer tid för sonderingsuppdraget. Talmannen beviljade en förlängning av uppdraget till måndagen den 22 november. En avstämning skulle dessförinnan ske per telefon under fredagen den 19 november. Talmannen höll en överläggning med de vice talmännen följd av ett informationstillfälle med kungen. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Fredagen den 19 november gav Magdalena Andersson talmannen en lägesrapport. Måndagen den 22 november gav Magdalena Andersson en slutrapport till talmannen. Hon meddelade att hon bedömde att hon kunde bilda en regering som skulle tolereras av riksdagen. Regeringen skulle bestå av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Talmannen kallade till pressträff och meddelade att han avsåg att lägga fram förslaget om Magdalena Andersson som statsminister till kammaren samma dag. Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 22 november, vilket följdes av en andra bordläggning den 23 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Onsdagen den 24 november 2021 kl. 9 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 117 för godkännande 174 för avslag 57 avstod 1 frånvarande. Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Magdalena Andersson till statsminister. Talmannen undertecknade och överlämnade därefter förordnandet för statsministern i plenisalen. På eftermiddagen samma dag hölls omröstningen om budgeten 2022 och regeringens förslag förlorade. Efter budgetomröstningen valde Miljöpartiet att lämna regeringen, vilket språkrören meddelade talmannen per telefon innan de gav beskedet offentligt vid en pressträff. Senare samma dag kom Magdalena Andersson till talmannen med en begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen.

Regeringsbildningsprocess två

På förmiddagen torsdagen den 25 november höll talmannen samtal med partiföreträdarna per telefon, förutom med Socialdemokraternas partiledare och Miljöpartiets språkrör som hade framfört sina synpunkter till talmannen dagen före. Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Talmannen kallade till pressträff samma dag och informerade vid pressträffen om att han på nytt föreslog att riksdagen skulle utse Magdalena

2022/23:KU10 1 R EGERINGSSKIFTEN

Andersson till statsminister. Hennes avsikt var att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna. Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 25 november, vilket följdes av en andra bordläggning den 26 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Fredagen den 26 november informerade talmannen kungen. Måndagen den 29 november 2021 kl. 13 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 101 för godkännande 173 för avslag 75 avstod. Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Magdalena Andersson till statsminister. Talmannen undertecknade och överlämnade därefter förordnandet för statsministern i plenisalen.

Regeringsskiftet

Tisdagen den 30 november 2021 lämnade Magdalena Andersson sin regeringsförklaring i kammaren och anmälde för riksdagen de statsråd som hon hade utsett att tillsammans med henne ingå i regeringen. Den tillträdande regeringen höll en pressträff i Sammanbindningsbanan i riksdagen. Regeringsskiftet ägde rum vid en skifteskonselj som leddes av statschefen på Kungliga slottet. Även kronprinsessan närvarade. Vid konseljen redogjorde talmannen för sitt förslag till statsminister och riksdagens beslut. Därefter konstaterade kungen att regeringsskiftet ägt rum.

Regeringsskiftet 2022

Val till riksdagen hölls söndagen den 11 september 2022. En promemoria om regeringsskiftet efter valet 2022 har upprättats av riksdagsdirektören, bilaga 1.2 . Promemorian anmäldes i kammaren den 16 november 2022 (prot. 2022/23:21). Av promemorian framgår följande.

Regeringsbildningsprocessen

Torsdagen den 15 september 2022 kom statsminister Magdalena Andersson till talman Andreas Norlén med en begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister. Talmannen entledigade samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar och erinrade dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Fredagen den 16 september skickades ett pressmeddelande ut där det framgick att talmannen under måndagen den 19 september skulle samtala enskilt med företrädare för alla riksdagspartier förutom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns entledigande.

1 R EGERINGSSKIFTEN 2022/23:KU10

Måndagen den 19 september höll talmannen samråd med partiföreträdarna: Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C), Nooshi Dadgostar (V), Per Bolund (MP), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L). Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen Åsa Lindestam (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Samma dag höll talmannen en pressträff där han informerade om att han gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Efter pressträffen skickades ett pressmeddelande ut där det framgick att Ulf Kristersson skulle rapportera om resultatet av sitt sonderingsuppdrag till den nya riksdagens talman. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Måndagen den 26 september samlades den nyvalda riksdagen, och Andreas Norlén omvaldes till talman. Vid en pressträff informerade talmannen om att Ulf Kristersson skulle ha ett avstämningsmöte med talmannen på onsdagen den 28 september. Onsdagen den 28 september mötte talmannen Ulf Kristersson för avstämning och överlade sedan med de vice talmännen i det nyvalda talmanspresidiet Kenneth G Forslund (S), Julia Kronlid (SD) och Kerstin Lundgren (C). Talmannen informerade även kungen. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Onsdagen den 5 oktober gav Ulf Kristersson talmannen en delrapport vid ett telefonmöte. Onsdagen den 12 oktober fick talmannen en rapport av Ulf Kristersson. Han önskade en förlängning av sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Fredagen den 14 oktober gav Ulf Kristersson talmannen en slutrapport. Han meddelade att han bedömde att han kunde bilda en regering som skulle tolereras av riksdagen. Regeringen skulle bestå av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Talmannen kallade till pressträff och meddelade att han avsåg att lägga fram förslaget om Ulf Kristersson som statsminister till kammaren samma dag. Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 14 oktober, vilket följdes av en andra bordläggning den 15 oktober. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Måndagen den 17 oktober kl. 11 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 176 för godkännande 173 för avslag Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Ulf Kristersson till statsminister.

2022/23:KU10 1 R EGERINGSSKIFTEN

Regeringsskiftet

Tisdagen den 18 oktober lämnade Ulf Kristersson sin regeringsförklaring i kammaren och anmälde de övriga statsråden för riksdagen. Den tillträdande regeringen höll en pressträff i Sammanbindningsbanan i riksdagen. Regeringsskiftet ägde rum vid en skifteskonselj som leddes av statschefen på Kungliga slottet. Även kronprinsessan närvarade. Vid konseljen redogjorde talmannen för sitt förslag till statsminister och riksdagens beslut. Talmannen överlämnade förordnandet till statsministern. Därefter konstaterade kungen att regeringsskiftet ägt rum.

Utskottets ställningstagande

Redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet.

2022/23:KU10

2 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation

Ärendet

Som ett led i den granskning som konstitutionsutskottet enligt 13 kap. 1 § regeringsformen har till uppgift att genomföra följer utskottet regeringens sammansättning och utvecklingen av Regeringskansliets organisation. Vad gäller regeringens sammansättning redovisas uppgifter om statsrådsförordnanden och förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen för perioden fr.o.m. den 1 oktober 2021 t.o.m. utgången av oktober 2022. Vidare uppmärksammas dokumentation av statsråds åtagande om att medverka i konstitutionsutskottets granskning även efter det att statsrådsuppdraget har upphört. Vad gäller regeringsarbetets organisation redovisas statistiska uppgifter om antalet tjänstgörande i Regeringskansliet i september 2022. Utvecklingen över tid redovisas också. Underlag för granskningen finns i bilaga 2.1 .

Regeringens sammansättning

Regeringen består enligt 6 kap. 1 § regeringsformen av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utser de övriga statsråden och bland dem, enligt 7 kap. 1 §, chefer för departementen. Enligt 7 kap. 5 § kan statsministern också förordna att ett ärende eller en grupp ärenden som hör till ett visst departement ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Under den aktuella perioden entledigades den 10 november 2021 Stefan Löfven som statminister och han ledde från den dagen en övergångsregering. Den 24 november 2021 utsågs Magdalena Andersson till statsminister, men hon avgick samma dag då Miljöpartiet valde att lämna regeringen. Den 29 november 2021 utsågs Magdalena Andersson på nytt till statminister. I samband med regeringsskiftet den 30 november 2021 utsågs 22 andra statsråd (se vidare bilaga 2.1). Den 15 september 2022 entledigades Magdalena Andersson från sitt uppdrag som statsminister och hon ledde därefter en övergångsregering. Den 6 oktober 2022 entledigades Lena Hallengren. Samma dag utsågs statsrådet Ardalan Shekarabi att vara chef för Socialdepartementet. I samband med regeringsskiftet den 18 oktober 2022 tillträdde Ulf Kristersson som statsminister och utsåg 23 andra statsråd (se vidare bilaga 2.1). Statsministrarna i respektive regering har fattat beslut om förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen. Förordnandena återfinns i bilaga 2.1. Bilagan innehåller vidare samtliga utsedda statsråds åtagande att medverka i konstitutionsutskottets granskning.

2022/23:KU10 2 R EGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION

Redogörelser för regeringsskiftet i november 2021 och regeringsskiftet efter valet 2022 finns i föregående avsnitt.

Regeringsarbetets organisation

I september 2022 fanns det totalt 4 996 tjänstgörande i Regeringskansliet. Siffran inkluderar alla kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna. Undantas dessa uppgick antalet till 3 960. Av tabell 2.1 framgår även antalet tjänstgörande i Regeringskansliet över tid.

Tabell 2.1 Tjänstgörande i Regeringskansliet 2000–2022

Exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna

Kommentar: Tabellen visar antalet tjänstgörande i Regeringskansliet i september månad. En sammanställning över antalet tjänstgörande före 2000 finns i bet. 2021/22:KU10 s. 14. Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 10 november 2022 (se bilaga 2.1) och bet. 2021/22:KU10 s. 14. Som framgår av tabellen ökade i huvudsak antalet tjänstgörande fram till 2009, då antalet tjänstgörande uppgick till 4 885. Antalet har därefter varit lägre fram till i september i år. Detsamma gäller även när kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna exkluderas. Mellan september 2021 och september 2022 ökade det totala antalet anställda med 241 och uppgick således till 4 996,

2 R EGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION 2022/23:KU10

vilket är det högsta antalet hittills. Även om kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna exkluderas ökade antalet mellan 2021 och 2022. Enligt Regeringskansliet förklaras ökningen bl.a. av förstärkningar inför ordförandeskapet i EU. Av tabell 2.2 nedan framgår antalet tjänstgörande per departement samt inom Statsrådsberedningen och förvaltningsavdelningen exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna. Uppgifterna avser september månad respektive år.

Tabell 2.2 Tjänstgörande per departement 2014–2021

Dep. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 21–22

SB 180 173 183 186 183 196 207 201 234 33 Ju 328 340 379 381 373 367 369 366 347 –19 UD 748 710 731 765 797 777 791 794 771 –23

– – – – – – – – –

1

L 141 –5

2

M 152 196 182 184 178 164 160 167 162

3

N 286 448 446 468 437 272 274 268 268 0 – – – – – –

4

I 165 152 160 8 A 145 113 123 131 126 161 164 171 154 –17

FA 597 614 595 587 609 552 640 701 797 96 Totalt 3 747 3 685 3 777 3 838 3 818 3 710 3 779 3 889 3 960 71

Kommentar: Tabellen visar antalet tjänstgörande i Regeringskansliet exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna i september månad uppdelat per departement. Motsvarande uppgifter för tiden före 2014 finns i äldre betänkanden, se vidare bet. 2021/22:KU10 s. 15. 1 Jordbruksdepartementet bytte den 1 januari 2011 namn till Landsbygdsdepartementet. Vid årsskiftet 2014/15 blev det en del av Näringsdepartementet. 2 Miljödepartementet hette mellan den 1 januari 2015 och den 1 april 2019 Miljö- och energidepartementet. 3 Landsbygdsdepartementet blev den 1 januari 2015 en del av Näringsdepartementet. 4 Infrastrukturdepartementet bildades den 1 april 2019. Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 10 november 2022 (se bilaga 2.1) och bet. 2021/22:KU10 s. 15.

Av tabellen framgår att antalet tjänstgörande har ökat mest vid förvaltningsavdelningen och Statsrådsberedningen. Vidare framgår att antalet tjänstgörande har minskat mest vid UD, Justitiedepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet.

Politiskt tillsatta tjänstemän

Med politiskt tillsatta tjänstemän avses

– politiskt sakkunniga i Regeringskansliet med funktion som planeringschef,

stabschef, presschef, pressekreterare, politiskt sakkunnig, vilka omfattas av Avtal om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställd brevskrivare eller talskrivare i Regeringskansliet

2022/23:KU10 2 R EGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION

– statssekreterare som omfattas av Avtal om regeringsbeslut om

avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl., även kabinettssekreteraren räknas till denna grupp. Därtill kommer statsministern och statsråden. Dessa är inte tjänstemän i traditionell mening och ingår därför inte i definitionen politiskt tillsatta tjänstemän. I september 2022 uppgick antalet politiskt tillsatta tjänstemän till 157 (tabell 2.3). Av dessa var 34 statssekreterare.

Tabell 2.3 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 2000–2022

Kommentar: Tabellen visar antalet politiskt tillsatta tjänstemän och statsråd i september månad. Timanställda politiskt sakkunniga ingår inte i tabellen. Motsvarande uppgifter för tiden före 2000 finns i bet. 2001/02:KU10 s. 9. Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 10 november 2022 (se bilaga 2.1) och bet. 2021/22:KU10 s. 16.

Av tabellen framgår utvecklingen av antalet politiskt tillsatta tjänstemän sedan 2000. Mellan september 2021 och september 2022 minskade antalet med 22 personer.

Utskottets ställningstagande

Granskningen ger inte anledning till någon kommentar av utskottet.

2022/23:KU10

3 Regeringsprotokollen

Ärendet

I granskningen har en översiktlig genomgång gjorts av regeringens huvudprotokoll för perioden januari–december 2021. En översiktlig genomgång har även gjorts av Försvarsdepartementets underprotokoll (serie A och serie B) respektive Miljödepartementets underprotokoll (serie A) för samma period. Till grund för granskningen har legat dels aktuella protokoll, dels en promemoria som upprättats inom Miljödepartementet, bilaga 3.1 . Vidare redovisas statistik över antalet avgjorda regeringsärenden. Statistiken är grundad på en sammanställning från Statsrådsberedningen av antalet regeringsärenden som avgjordes vid regeringssammanträden under 2021, bilaga 3.2 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Regeringsprotokollen

I 7 kap. 6 § regeringsformen föreskrivs att protokoll ska föras vid regeringssammanträden. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar (7 kap. 7 § regeringsformen). Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att en tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under beslut som ska expedieras. Närmare bestämmelser om protokollföringen vid regeringssammanträden finns i förordningen (2007:725) om beslut och protokoll hos regeringen. Enligt 10 § ska protokollet vid ett regeringssammanträde bestå av ett huvudprotokoll och ett underprotokoll för varje departement. Underprotokollet för varje departement ska delas in i två serier, serie A och serie B. De delar av underprotokollet som innehåller uppgifter för vilka sekretess kan gälla bildar serie B. Övriga delar bildar serie A. Av 11 § samma förordning följer att huvudprotokollet från ett regeringssammanträde ska innehålla uppgifter om vilka statsråd som är närvarande, vem som är ordförande och vem som är protokollförare. Huvudprotokollet ska även innehålla en förteckning över de ärenden som handläggs vid sammanträdet och för varje ärende en uppgift om vilket statsråd som är föredragande. Underprotokollen ska för varje ärende återge det beslut som har expedierats eller som finns i ett koncept (12 § förordningen om beslut och protokoll hos regeringen). Skiljaktiga meningar ska också antecknas i underprotokollen. Statsrådsberedningen har tagit fram promemorian Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen (SB PM 2012:2, rev 2020 II). Promemorian

2022/23:KU10 3 R EGERINGSPROTOKOLLEN

behandlar bl.a. utformningen av regeringens beslut samt arbetet med ärendeförteckningar och protokoll vid regeringssammanträden. Regeringens beslut i de ärenden som ett departement har haft uppe till behandling vid ett regeringssammanträde tas in i departementets underprotokoll (Gula boken s. 38). Ärendeförteckningarna tas däremot inte in där, utan de ska finnas som bilagor till huvudprotokollet. Av Gula boken framgår att när det gäller förvaltningsärenden bör ärendemeningen i ärendeförteckningen formuleras så att den inte föregriper regeringens beslut (s. 36). Själva underprotokollet består av en huvudtext med bilagor (Gula boken s. 38). Huvudtexten innehåller oftast bara uppgiften att regeringen ”fattar de beslut som framgår av bilagda handlingar”, medan bilagorna kan vara omfattande och avse en rad olika beslut.

Utfärdande av författningar

Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen ska en beslutad lag utfärdas av regeringen så snart som möjligt. Av samma paragraf följer också att lagar ska kungöras så snart som möjligt. Det senare gäller också förordningar, om inte annat anges i lag. Med utfärdande av en lag avses det regeringsbeslut genom vilket författningen får sin slutliga utformning. Begreppet kungörande avser den dag då författningen publiceras. Statsrådsberedningen har tagit fram promemorian Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning (Ds 2014:1). Enligt Gröna boken bör det datum då en författning ska träda i kraft normalt sättas så att författningen kan komma ut från trycket i SFS minst fyra veckor före ikraftträdandet (s. 101). En författning bör endast i speciella undantagsfall komma ut från trycket senare än två veckor före ikraftträdandet. Sedan den 1 april 2018 kungörs lagar och förordningar elektroniskt genom att de publiceras på Svensk författningssamlings (SFS) webbplats. Tidsangivelserna fyra respektive två veckor får numera i stället anses avse tiden mellan publiceringen på webbplatsen och ikraftträdandet (bet. 2019/20:KU10 s. 21).

Motivering av beslut

I 32 § förvaltningslagen finns bestämmelser om motivering av beslut. Enligt första stycket ska ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Det innebär att beslutsmotiveringen ska innehålla information om det författningsmässiga stödet för beslutet. Trots att regeringen inte är en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening anses att regeringen i förvaltningsärenden bör följa de principer som lagen ger uttryck för (Gula boken s. 42).

3 R EGERINGSPROTOKOLLEN 2022/23:KU10

Tidigare granskning

Inom ramen för granskningen av regeringsprotokollen har utskottet ofta uppmärksammat tiden mellan kungörande och ikraftträdande av författningar. Utskottet har då understrukit vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet och att regeringen – i den mån den råder över beslutsprocessen – vidtar nödvändiga planeringsåtgärder för att leva upp till detta (se bl.a. bet. 2012/13:KU10 s. 12 f.). Enligt utskottet bör tiden mellan kungörelse och ikraftträdande vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor. Dessutom är det självklart ett minimikrav att författningar inte kungörs efter ikraftträdandet (se bl.a. bet. 2012/13:KU10 s. 12 f., bet. 2014/15:KU10 s. 14 f., bet. 2015/16:KU10 s. 12 f., bet. 2016/17:KU10 s. 12 f., bet. 2017/18:KU10 s. 15 f., bet. 2018/19:KU10 s. 13 f., bet. 2019/20:KU10 s. 20 f. och bet. 2020/21:KU10 s. 19 f.). Utskottet har också framhållit att redan fyra veckor är snävt tilltaget med hänsyn till behovet av tid för att enskilda och myndigheter ska ges möjlighet att inrätta sig efter de kommande förändringarna (bet. 2012/13:KU10 s. 57). Särskilt viktigt är detta enligt utskottet när det gäller bestämmelser som innebär pålagor för enskilda (se bl.a. bet. 2016/17:KU10 s. 18).

Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen

Sent utfärdade författningar

Vid granskningen av regeringsprotokollen har kansliet gjort vissa iakttagelser när det gäller författningar som har publicerats kort tid före ikraftträdandet. Under 2021 kungjordes 15 författningar på Försvarsdepartementets område. Av dessa kungjordes 9 författningar mindre än fyra veckor före ikraftträdandet. Inga av dessa författningar kungjordes mindre än två veckor före ikraftträdandet. Under 2021 kungjordes 60 författningar på Miljödepartementets område. Av dessa kungjordes 19 författningar mindre än fyra veckor före ikraftträdandet. Av dessa kungjordes en (1) författning mindre än två veckor före ikraftträdandet. En förteckning över aktuella författningar finns tillgängliga i utskottets akt (dnr 369-2022/23).

Formulering i beslut om att ta del av allmän handling

I Miljödepartementets underprotokoll finns ett beslut som avser en begäran om att få ta del av allmänna handlingar (underprotokoll 43, dnr M2021/02231). I beslutet avslås begäran med motiveringen ”De handlingar som ni har begärt att få ta del av är inte allmänna handlingar”. Laghänvisning saknas.

2022/23:KU10 3 R EGERINGSPROTOKOLLEN

Promemoria från Regeringskansliet

Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt kommentarer till dels hur motiveringen i regeringsbeslutet om att få ta del av allmänna handlingar lever upp till kravet på klargörande motivering (jfr 32 § förvaltningslagen), dels övriga iakttagelser i promemorian. Som svar fick utskottet den 3 november 2022 en promemoria som upprättats inom Miljödepartementet (bilaga 3.1.). I promemorian anför Miljödepartementet att begäran i det aktuella utlämnandeärendet avsåg initialt även andra handlingar än de som omfattas av regeringsbeslutet. Dessa lämnades ut då handlingarna bedömdes vara allmänna handlingar. Vidare anförs att regeringen inte är en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening. Trots det bör de principer som lagen ger uttryck för följas i regeringens förvaltningsärenden. I detta fall, anser Miljödepartementet, kunde motiveringen i regeringsbeslutet ha varit mer klargörande. Vidare anför Miljödepartementet att promemorian inte ger anledning till några kommentarer i övrigt.

Antalet avgjorda regeringsärenden

I promemorian från Statsrådsberedningen redovisas att det under 2021 avgjordes totalt 5 313 regeringsärenden vid regeringssammanträden (bilaga 3.2). Den största ärendegruppen var anställningsärenden, följt av regleringsbrev samt anslags- och bidragsärenden. Jämfört med 2020 ökade antalet regeringsärenden med 130. Den ärendegrupp som ökade mest i antal var anställningsärenden (+248) och den ärendegrupp som minskade mest i antal var överklaganden (–122).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla sin tidigare uppfattning om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet för att berörda ska hinna anpassa sig till de nya bestämmelserna. När det gäller det i granskningen uppmärksammade beslutet om att avslå en begäran om att ta del av en allmän handling noterar utskottet att Regeringskansliet i sitt svar ansett att motiveringen kunde ha varit mer klargörande. Utskottet instämmer i det. Genomgången av regeringsprotokollen ger i övrigt inte anledning till något uttalande av utskottet.

2022/23:KU10

4 Vissa förvaltningsärenden

Ärendet

Som ett led i konstitutionsutskottets granskning går utskottet varje år igenom någon eller några grupper av förvaltningsärenden. Årets granskning avser överklaganden till regeringen av länsstyrelsernas beslut om upplåtelse av jakt respektive beslut om avlysning av jakt. Det har gjorts en översiktlig genomgång av de ärenden som avgjordes av regeringen under 2019–2021 och som avsåg överklaganden till regeringen av länsstyrelsernas beslut om upplåtelse av jakt respektive avlysning av jakt. Det är fråga om totalt 14 ärenden. Till grund för granskningen har även legat två promemorior som upprättats inom Näringsdepartementet, bilaga 4.1–2 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Förvaltningslagen

Förvaltningslagen (2017:900) innehåller bestämmelser om handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheter och handläggningen av förvaltningsärenden hos domstolar. Regeringen är inte en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening. Trots detta har det ansetts viktigt att regeringen i förvaltningsärenden följer de principer som förvaltningslagen ger uttryck för (se bl.a. Statsrådsberedningens promemoria Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen [SB PM 2012:2, rev. 2020 II] s. 42). Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. grunderna för god förvaltning: legalitet, objektivitet och proportionalitet (5 §), service (6 §), tillgänglighet (7 §) och samverkan (8 §). Förvaltningslagen innehåller också vissa allmänna krav på handläggningen av ärenden. Enligt 9 § ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska som huvudregel vara skriftlig. Uttrycket att ett ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt innebär bl.a. att ärendet inte ska belastas med onödig skriftväxling eller utredning som medför en omotiverad fördröjning av avgörandet. Handläggningen av ett ärende ska anpassas efter ärendets art och det är främst den enskildes intresse av enkelhet som bestämmelsen syftar till att tillgodose. I kravet på snabbhet ligger också att ett ärende bör tas upp till avgörande så snart som möjligt efter det att utredningen i ärendet har avslutats. Kravet på att ett ärende ska handläggas så kostnadseffektivt som möjligt ska förstås i vid bemärkelse och avse kostnader för såväl det allmänna som den enskilde. Samtidigt markeras i bestämmelsen att effektivitetshänsyn inte får vara ensamt avgörande eller ges sådan vikt att förfarandet kommer att präglas i sådan grad av effektivitetssynpunkter att andra mer konkreta handlingsregler, t.ex. om opartiskhet, utredning,

2022/23:KU10 4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

dokumentation eller kommunikation, åsidosätts. Effektivitetshänsyn måste alltså balanseras mot den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet och intresset av att ett beslut ska grundas på ett korrekt underlag och bli riktigt i sak. (Se Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen – En kommentar [Juno, version 1A, 2022-05-06], kommentar till 9 §.) I förvaltningslagen finns också bestämmelser om beredningen av ärenden, t.ex. utredning och kommunikation. Enligt 23 § första stycket ska en myndighet se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. I 25 § första stycket anges som huvudregel att innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Det kan dock endast undantagsvis bli aktuellt för en överinstans som överväger att fatta ett visst beslut att på nytt kommunicera material som redan har kommunicerats inom ramen för handläggningen av det ärende i första instans som det överklagade beslutet avser (prop. 2016/17:180 s. 162). Förvaltningslagen innehåller även bestämmelser om myndigheternas beslut. Följaktligen anges bl.a. i 32 § första stycket att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Det finns särskilda undantag från huvudregeln om obligatorisk motivering i 32 § andra stycket förvaltningslagen. Ett syfte med regleringen av motiveringsskyldighet är att säkerställa grundläggande rättssäkerhetskrav. För att allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet ska kunna upprätthållas krävs att myndigheterna kan visa att besluten de fattar inte är grundade på godtycke utan har en relevant rättslig grund och är väl underbyggda. Vetskapen om att en motivering måste ges främjar också en omsorgsfull, saklig och enhetlig prövning av ärendena. (Se prop. 2016/17:180 s. 187.) Förvaltningslagen innehåller även vissa särskilda bestämmelser om olika åtgärder för beslutsmyndigheten respektive överinstansen. Enligt 45 § första stycket är det beslutsmyndighetens uppgift att pröva om ett överklagande har kommit in i rätt tid. I förekommande fall ska beslutsmyndigheten enligt 46 § första stycket skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Kravet på skyndsamhet i 46 § första stycket preciserar det allmänna krav på snabb handläggning som följer av 9 §. Att överklagandet ska överlämnas skyndsamt innebär att myndigheten så snart det kan ske, sedan rättidsprövningen har gjorts, ska överlämna handlingarna till överinstansen. Genom bestämmelsen markeras även att myndigheten inte i onödan ska dröja med att ta ställning i rättidsfrågan. (Se prop. 2016/17:180 s. 336.) Riksdagens ombudsmän (JO) har uttalat att ett överklagande från beslutsmyndigheten till överinstansen regelmässigt bör överlämnas inom en

4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10

vecka från det att överklagandet kom in till beslutsmyndigheten (se redog. 2002/03:JO1 s. 359 f.). Enligt 48 § förvaltningslagen får en överinstans bestämma att ett överklagat beslut tills vidare inte ska gälla. Denna reglering av s.k. inhibition avser sådana beslut som träder i kraft omedelbart, även om de överklagas. Att ett beslut gäller omedelbart innebär att beslutet får verkställas direkt även om det har överklagats till en högre instans. För en klagande kan det emellertid vara av stor betydelse att det överklagade beslutet inte blir gällande förrän det har prövats av den högre instansen, särskilt om det finns risk för att verkställigheten av beslutet medför skador eller andra negativa effekter för den som påverkas av beslutet som är mycket svåra eller rent av omöjliga att reparera i efterhand. I annat fall skulle värdet för klaganden av att få framgång med sitt överklagande i praktiken kunna minska eller helt utebli. (Se prop. 2016/17:180 s. 274.) Ett yrkande om inhibition bör i normalfallet kunna prövas i direkt anslutning till att yrkandet kommer in till överinstansen, dvs. inom några dagar. Särskilt viktig är en skyndsam prövning i de fall beslutet bedöms ha stor betydelse för den klagande, effekterna av en verkställighet inte kan återställas och en verkställighet planeras ske snart. Om kommunikation eller andra utredningsåtgärder bedöms nödvändiga kan det finnas skäl att avvakta något med prövningen. Det kan dock sällan finnas skäl att dröja mer än någon vecka med att pröva en inhibitionsfråga. (Se Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen – En kommentar [Juno, version 1A, 2022-05-06], kommentar till 48 §.)

Föreskrifter om upplåtelse av jakt respektive avlysning av jakt

Rennäringslagen (1971:437) innehåller särskilda bestämmelser om 1 nyttjanderättsupplåtelser på renbetesfjällen och på sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara disposition (32–34 §§). I fråga om dessa marker får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta om upplåtelse av nyttjanderätt (33 §). En allmän förutsättning är enligt 32 § att upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske krävs det dessutom att upplåtelsen är förenlig med god viltvård eller fiskevård och att den kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt eller fiske enligt 25 §. I 34 § anges att upplåtelsen ska ske mot avgift, om det inte finns särskilda skäl för avgiftsfrihet. Influtna medel ska fördelas mellan Samefonden och den sameby som berörs av upplåtelsen (se även 6 § rennäringsförordningen [1993:384]). Närmare bestämmelser om upplåtelser av småviltsjakt och fiske finns i 3 § 2 rennäringsförordningen. Denna bestämmelse är utformad så att upplåtelse ska ske under vissa närmare angivna förhållanden.

1 Med kronomark avses enligt 3 § rennäringslagen mark som antingen tillhör eller vid utgången av juni 1992 tillhörde staten. 2 Med småvilt avses fåglar, t.ex. ripa, men även vissa däggdjur som hare, räv och grävling.

2022/23:KU10 4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

Av 33 § rennäringslagen och 2 § rennäringsförordningen framgår att frågor om upplåtelse av nyttjanderätt enligt 32 § rennäringslagen prövas av 1 länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut om upplåtelse av nyttjanderätt enligt 32 § rennäringslagen får överklagas hos regeringen. Beslut som avser upplåtelse av rätt till jakt eller fiske får överklagas endast av sameby (99 § tredje stycket rennäringslagen och 36 § andra stycket rennäringsförordningen). Det följer av 101 § rennäringslagen att ett beslut av en länsstyrelse om upplåtelse av nyttjanderätt enligt rennäringslagen gäller även om det har överklagats, om inte regeringen beslutar något annat. Regeringen kan alltså besluta att länsstyrelsens beslut inte ska gälla i avvaktan på den slutliga prövningen (s.k. inhibition). Jordbruksverket har meddelat föreskrifter om upplåtelser av rätt till småviltsjakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen (8 § rennäringsförordningen och SJVFS 1993:95). Enligt 5 § i Jordbruksverkets föreskrifter får länsstyrelsen i upplåtelsen av nyttjanderätt förbehålla sig rätten att avlysa särskilt område från den upplåtna jakten för att förhindra störningar i renskötseln. Avlysningar innebär begränsningar i möjligheten till jakt och gäller enskilda jaktområden under särskilda tider. Avlysningar kan ske under en pågående jaktsäsong. Exempelvis anges det i ett beslut med villkor om upplåtelse av småviltsjakt och viss jaktträning med hund på renbetesfjäll i Jämtlands län för jaktåret 2022/2023, meddelat den 9 maj 2022 av Länsstyrelsen i Jämtlands län (dnr 613-1163-2022), att avlysningar under pågående säsong i normalfallet meddelas senast fem dagar innan avlysning börjar gälla. I beslutet anges även att avlysning kan komma att ske med kortare varsel när det finns hinder för upplåtelse.

Renmarkskommittén

Det har i olika sammanhang uppmärksammats tillämpningssvårigheter i den gällande rennäringslagstiftningen. Exempelvis innebär ett avgörande från Högsta domstolen (NJA 2020 s. 3), den s.k. Girjasdomen, att rennäringslagstiftningen inte längre är generellt tillämplig för alla samebyar. Rennäringslagen anses också innehålla oklara eller ålderdomliga begrepp och en ofullständig reglering av bl.a. skadeståndsfrågor. Det har anförts att det behövs en ny, modern och tydlig renskötsellag som har en effektiv systematik och är anpassad till rättsutvecklingen. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i maj 2021 att en parlamentariskt sammansatt kommitté bl.a. ska lämna ett förslag till en ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen (dir. 2021:35). I juni 2022 beslutade

1 I 102 § rennäringslagen anges att länsstyrelsens åligganden enligt rennäringslagen fullgörs i fråga om Västernorrlands län av Länsstyrelsen i Västerbottens län och i fråga om Dalarnas län och Gävleborgs län av Länsstyrelsen i Jämtlands län.

4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10

regeringen om tilläggsdirektiv för kommittén (dir. 2022:58). Kommittén har antagit namnet Renmarkskommittén (N 2021:02). Renmarkskommittén ska redovisa en del av sitt uppdrag senast den 31 augusti 2023. Uppdraget i övriga delar ska slutredovisas senast den 20 maj 2025.

Skriftlig fråga

Den 19 januari 2011 svarade dåvarande landsbygdsministern på en skriftlig fråga (fr. 2010/11:223) om vilka åtgärder han avsåg att vidta för att säkerställa en gynnsam utveckling för den svenska småviltsjakten. I svaret angavs bl.a. att enligt 4 § jaktlagen (1987:259) ska allt vilt vårdas i syfte att främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. I fråga om småviltsjakten på renbetesfjällen och på kronomark ovan odlingsgränsen gäller enligt 3 § rennäringsförordningen (1993:384) att länsstyrelsen får upplåta sådan jakträtt om någon olägenhet av betydelse inte uppkommer för rennäringen och om jakten inte inverkar menligt på miljön, turismen eller andra intressen. För att sådan menlig inverkan inte ska uppstå och för att anpassa jakttrycket får länsstyrelsen begränsa jakten på lämpligt sätt. Detta sker exempelvis genom en indelning i jaktområden av varierande storlek, begränsning av det antal vilt som varje jägare får fälla, begränsning av det antal jägare som får jaga inom varje område och avlysning av jakten inom ett område där jakttrycket inte bör öka. Statsrådet anförde att den svenska jakten så långt som möjligt bör förbli en regional och nationell angelägenhet, att det finns möjligheter till lokal hänsyn och att det är positivt att myndigheterna prövar de möjligheterna. Enligt statsrådet säkerställdes den gynnsamma utveckling som frågeställaren efterfrågade genom nämnda bestämmelser och rättstillämpning.

Gemensam beredning av regeringsärenden

Gemensam beredning av regeringsärenden regleras i 15 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Enligt bestämmelsen ska regeringsärenden som faller inom flera departements verksamhetsområden beredas i samråd med övriga berörda statsråd. Detta gäller också inom ett departement när ett ärende berör mer än ett statsråd. I Statsrådsberedningens promemoria Samrådsformer i Regeringskansliet (SB PM 2012:1, rev. 2020) avsnitt 2.3 Förfarandet vid gemensam beredning anges bl.a. följande. Gemensam beredning ska inledas så tidigt som möjligt. Den gemensamma beredningen måste alltid äga rum i så god tid före beslutet att de berörda statsråden har en reell möjlighet att föra fram sina synpunkter och påverka ärendets beredning och avgörande. Hur den gemensamma beredningen rent praktiskt ska gå till – om samrådet ska ske muntligen eller skriftligen, i vilken utsträckning och på vilket sätt träffade överenskommelser ska dokumenteras etc. – får avgöras från fall till fall. För förvaltningsärendenas del gäller dock att en uppgift om den gemensamma beredningen antecknas på utkastet till regeringsbeslutet (konceptet).

2022/23:KU10 4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

I Statsrådsberedningens promemoria Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen (SB PM 2012:2 rev. 2020 II) anges bl.a. att om ett förvaltningsärende behandlas enligt reglerna om gemensam beredning, ska det antecknas på konceptet – lämpligen under departementsnamnet i dokumenthuvudet – vilka andra departement eller enheter i departementet som deltar i beredningen. Koncepten sparas och binds in särskilt. (Se Gula boken avsnitt 2.5.1, 2.5.2 och 2.7.1.)

Tidigare granskning

Hösten 2021 granskade konstitutionsutskottet handläggningen av s.k. gruvärenden inom Näringsdepartementet (bet. 2021/22:KU10 s. 22 f.). Granskningen avsåg handläggningstiden och andra förvaltningsrättsliga aspekter, såsom rätten till partsinsyn, en myndighets utredningsansvar och kravet på kommunikation med part. Flera av ärendena uppvisade långa handläggningstider. Vilken handläggningstid som krävs i ett ärende måste enligt utskottet hänga samman med behovet av relevanta handläggnings- och beredningsåtgärder. Utskottet anförde att sett till tidsåtgången mellan olika åtgärder framstod handläggningstiderna som omotiverat långa i flera av ärendena. Utskottet uttalade att den förvaltningsrättsliga principen att ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts även ska följas av regeringen i förvaltningsärenden. Det rör sig i grunden enligt utskottet om rättssäkerhet för den enskilde. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster. Vidare framhöll utskottet att kravet på kommunikation med part är en viktig del i utredningsansvaret och att det innebär en aktivitetsplikt för myndigheten oberoende av en begäran från en part om att få ta del av inkomna handlingar. Utskottet förutsatte att Regeringskansliet vidtog nödvändiga åtgärder för att förbättra hanteringen av gruvärenden och konstaterade att de åtgärder som dittills hade vidtagits visserligen gick i rätt riktning, men att ytterligare åtgärder föreföll vara nödvändiga för att de principer som kommer till uttryck i förvaltningslagen ska få ett fullgott genomslag. Hösten 2018 avsåg utskottets granskning av regeringens handläggning av vissa förvaltningsärenden ansökningar om markupplåtelse som överklagats till regeringen och handlagts inom Näringsdepartementet (bet. 2018/19:KU10 s. 17 f.). I flera ärenden hade handläggningstiderna varit långa. Utskottet framhöll bl.a. att det är viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt, i synnerhet när det gäller överklagandeärenden eftersom ärendena många gånger redan pågått under en lång tid. Utskottet har också flera gånger tagit upp frågan om motivering av regeringens beslut och framhållit att motiveringar är särskilt viktiga för att en fast och enhetlig praxis ska kunna upprätthållas inom förvaltningen (se bet. 1990/91:KU30 s. 17 och bet. 1991/92:KU30 s. 24 med där gjorda hänvisningar samt bet. 1998/99:KU10 s. 63).

4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10

Iakttagelser vid den nu aktuella genomgången m.m.

En genomgång har gjorts av de regeringsärenden om överklagande av beslut om upplåtelse av jakt respektive beslut om avlysning av jakt som avgjordes under 2019–2021. Totalt rör det sig om 14 ärenden som handlades inom Näringsdepartementet. Genomgången av ärendena har avsett handläggningstiden och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Gjorda iakttagelser redovisas under särskilda rubriker nedan.

Överlämning av överklaganden

I 46 § första stycket förvaltningslagen anges att beslutsmyndigheten skyndsamt ska överlämna ett överklagande och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Av genomgången framgår att det i flera ärenden (N2020/02575, N2020/02348 och N2021/02548) tog en vecka eller mer innan ärendet överlämnades från en länsstyrelse till Näringsdepartementet.

Handläggning av yrkanden om inhibition

Som anges i redogörelsen ovan ska ett yrkande om inhibition, dvs. att ett överklagat beslut tills vidare inte ska gälla, handläggas skyndsamt. Enligt uttalanden i den juridiska doktrinen kan det sällan finnas skäl att dröja mer än någon vecka med att pröva en inhibitionsfråga. I ett antal ärenden (N2020/02130, N2021/02145, N2021/02296, N2021/02347 och N2021/02357) tog det flera veckor, och i något fall över en månad, från det att ärendet som innehöll ett yrkande om inhibition kom in till Näringsdepartementet till dess att regeringen fattade ett beslut. I flera fall blev inhibitionsyrkanden inaktuella för att regeringens beslut fattades först efter utgången av den tidsperiod som var aktuell i det överklagade ärendet.

Motivering av beslut om inhibition

Enligt 32 § första stycket förvaltningslagen ska ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. I ett ärende (N2021/02145) saknades till synes en klargörande beslutsmotivering i ett beslut om avslag av ett yrkande om inhibition.

Tidsåtgång i handläggnings- respektive beslutsprocessen

Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (9 § förvaltningslagen). I två granskade ärenden (N2021/02057 och N2021/02128) gick det emellanåt flera veckor mellan olika handläggningsåtgärder respektive kommunicering med part i ärendet. I ett av ärendena (N2021/02057) tog det också mer än en och en halv månad från det att ärendet var klart för avgörande till dess att regeringen fattade beslut i ärendet.

2022/23:KU10 4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

Kommunicering med part

Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet (25 § första stycket förvaltningslagen). I ett ärende (N2020/02130) hade kompletterande uppgifter som tillförts ärendet under handläggningen i Näringsdepartementet inte kommunicerats med klaganden. Klaganden, en sameby, hade hos länsstyrelsen ansökt om att vissa områden skulle avlysas för småviltsjakt under ett antal olika perioder. Länsstyrelsen beviljade samebyns ansökan om avlysning delvis för en av perioderna genom en markering i ett datasystem. Vid en senare tidpunkt, efter det att överklagandet hade överlämnats till regeringen, fattade länsstyrelsen beslut i fråga om en senare period i ansökan. Under handläggningen i Näringsdepartementet inhämtades kompletterande uppgifter om vilken period som avsågs i det överklagade beslutet från länsstyrelsen. Den kompletterande uppgiften kommunicerades inte med klaganden.

Begäran om komplettering

En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver (23 § första stycket förvaltningslagen). I ett ärende (N2021/02358) begärdes inledningsvis viss skriftlig komplettering (fullmakt) av det uppgivna ombudet, men i efterhand godtogs en muntlig uppgift i behörighetsfrågan. Överklagandet i ärendet togs sedermera inte upp till prövning av regeringen på grund av att klagandena inte hade talerätt eftersom endast samebyar har rätt att överklaga.

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober och den 29 november 2022 promemorior som har upprättats inom Näringsdepartementet (bilaga 4.1–2). I frågorna och svaren berörs olika delar i handläggnings- och beslutsprocessen. För att underlätta överskådligheten redovisas svaren under särskilda rubriker nedan.

Överlämning av överklaganden

Det har i vissa fall tagit en vecka eller mer innan ett ärende överlämnats från en länsstyrelse till Näringsdepartementet. Det har bedömts handla om enstaka fall där den aktuella länsstyrelsen inte överlämnat överklagandena skyndsamt. Det har därför inte ansetts finnas behov av att ta kontakt med länsstyrelsen för att upplysa om det skyndsamhetskrav som gäller.

Handläggning av yrkanden om inhibition

I ett antal ärenden har det tagit flera veckor och i något fall över en månad från det att ärendet som innehållit ett yrkande om inhibition har kommit in till Näringsdepartementet till dess att regeringen fattat ett beslut. I flera fall har

4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10

inhibitionsyrkanden blivit inaktuella då regeringens beslut fattats först efter utgången av den tidsperiod som var aktuell i det överklagade ärendet. I svaren anförs följande om dessa iakttagelser. När ett överklagat beslut överlämnas till regeringen granskas samtliga handlingar. Av en promemoria om ärendehantering i Näringsdepartementet, som är avsedd att vara ett hjälpmedel vid beredning av ärenden, framgår att regeringen snarast möjligt bör ta ställning till ett yrkande om att ett överklagat beslut tills vidare inte ska gälla (inhibition). Ett yrkande om inhibition ska handläggas skyndsamt. Hur snabbt en överinstans kan pröva ett yrkande om inhibition varierar beroende på omständigheterna. När det gäller regeringens prövning av inhibitionsyrkanden ska även sådana regeringsbeslut beredas gemensamt. Av detta följer att handläggningstiden för regeringens prövning av ett yrkande om inhibition många gånger inte kan uppfylla den tidsram om några dagar som utskottet hänvisar till i sin utredning. I vissa ärenden var det inte möjligt att inhibera underinstansernas avgöranden i överklagade delar. Samebyarnas yrkanden om inhibition hade visserligen kunnat förstås som begäran om interimistiskt beslut. Någon grund för regeringen att med stöd av 48 § förvaltningslagen eller rennäringslagen (1971:437) förordna interimistiskt i avvaktan på den slutliga prövningen i dessa ärenden fanns emellertid inte (jfr prop. 2016/17:180 s. 274 f.). I ett ärende bedömdes det finnas behov av att kommunicera överklagandet med samebyns motpart före prövningen av inhibitionsyrkandet. När kommuniceringen var genomförd kunde ärendet prövas slutligt.

Motivering av beslut om inhibition

I fråga om iakttagelsen att det i ett beslut om inhibition inte fanns någon klargörande beslutsmotivering anförs följande i svaren. Det ligger i inhibitionsprövningens natur att det är fråga om en preliminär bedömning, som ofta baseras på ett ofullständigt underlag. Vilken motivering som lämnas varierar från fall till fall.

Tidsåtgång i handläggnings- respektive beslutsprocessen

När det gäller iakttagelsen att det i vissa ärenden har uppstått en längre tidsåtgång i handläggnings- respektive beslutsprocessen anförs följande i svaren. Samtliga regeringsbeslut i de ärenden som ingår i granskningen har varit föremål för gemensam beredning. Regeringsbeslutet i ärende N2021/02057 gemensambereddes med budgetavdelningen på Finansdepartementet, naturmiljöenheten på Miljödepartementet samt enheten för civila samhället och nationella minoriteter på Kulturdepartementet. Regeringsbesluten i övriga ärenden bereddes med dessa enheter samt med grundlagsenheten på Justitiedepartementet. Samtliga beslut har också varit föremål för politisk samordning.

2022/23:KU10 4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN

I ett ärende krävdes en inledande analys av om regeringen var rätt instans att överpröva beslutet eller om överklagandet i stället skulle överlämnas till allmän förvaltningsdomstol (jfr 99 § rennäringslagen). I samma ärende bidrog det förhållandet att en ny landsbygdsminister tillträdde vid regeringsskiftet den 30 november 2021 till att beslut i ärendet fattades först den 9 december 2021, trots att skriftväxlingen avslutades den 21 oktober 2021. I ett annat ärende berodde frånvaron av handläggningsåtgärder under en period om nästan tre månader på att klaganden hade begärt anstånd.

Kommunicering med part

Det har i ett ärende förekommit att kompletterande uppgifter som tillförts ärendet under handläggningen i Näringsdepartementet inte har kommunicerats med klaganden. Så har skett när kommunicering har bedömts vara uppenbart obehövligt (jfr 25 § förvaltningslagen). I det ärendet hade länsstyrelsen inte upprättat något skriftligt beslut. För att ingen oklarhet skulle finnas beträffande ramen för regeringens prövning togs kontakt med länsstyrelsen. Enligt en tjänsteanteckning i ärendet bekräftades den uppgift som redan framgick av akten, dvs. att länsstyrelsens avlysningsåtgärd endast avsåg perioden den 25 augusti–7 september 2020. Det bedömdes därför uppenbart obehövligt att kommunicera tjänsteanteckningen med klaganden.

Begäran om komplettering

När ett överklagande kommer in görs det alltid en bedömning av om överklagandet är komplett. Denna bedömning omfattar bl.a. att ta ställning till om det finns behov av att inhämta en fullmakt. Bedömningen av om ett överklagande är komplett görs som en första åtgärd innan det görs närmare överväganden om ärendet. Det är en ordning som ofta bidrar till en effektiv handläggning. I ett ärende gav ombudet i samband med överklagandet in en fullmakt för endast en av klagandena. Under den fortsatta handläggningen kunde det konstateras att klagandena inte hade talerätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottets granskning av förvaltningsrättsliga aspekter av regeringens handläggning och beslut i överklagade ärenden om upplåtelse eller avlysning av jakt har föranlett vissa iakttagelser som ger anledning till följande uttalanden. De överklagade besluten innehåller inte sällan yrkanden om inhibition och kan avse perioder som ligger i nära tidsmässig anslutning till överklagandet. Mot denna bakgrund är det angeläget att Regeringskansliet är vaksamt på och vid behov följer upp att länsstyrelserna skyndsamt överlämnar överklagade ärenden till regeringen för prövning. Vidare är det viktigt att eventuella yrkanden om inhibition prövas skyndsamt, särskilt om en verkställighet är nära förestående i tid och om beslutet bedöms kunna medföra en icke reparabel skada eller en rättsförlust av stor betydelse för klaganden. Utskottet

4 V ISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10

konstaterar att yrkanden om inhibition många gånger inte tas upp till prövning förrän regeringen slutligt prövar överklagandet, och vid den tidpunkten kan inhibitionsyrkandet ha förlorat sin betydelse. Som skäl till handläggningstiderna hänvisar Regeringskansliet bl.a. till ordningen med gemensam beredning. Utskottet finner därför skäl att framhålla vikten av att kravet på skyndsamhet iakttas när det gäller yrkanden om inhibition och att eventuella behov av förändringar eller anpassningar av handläggningsrutinerna för inhibitionsyrkanden ses över. Utskottet ställer sig vidare något frågande till det som anförs i Regeringskansliets svar till utskottet om utrymmet att förordna interimistiskt när det gäller fråga om inhibition. Med anledning av iakttagelserna i granskningen finner utskottet också skäl att lyfta fram att det är viktigt att det i alla lägen eftersträvas en så enkel, snabb och kostnadseffektiv handläggnings- och beslutsprocess som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts och utan onödig tidsutdräkt i ärendet. Det finns därvid särskild anledning att uppmärksamma att frågan om talerätt i dessa ärenden inte framstår som särskilt svårtolkad och bör kunna hanteras i omedelbar anslutning till att ett överklagande överlämnas till Regeringskansliet.

2022/23:KU10

5 Bemyndiganden eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten 2022 granskat förekomsten av upplysningar om bemyndiganden eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter. En genomgång har mot denna bakgrund gjorts av de grundförfattningar som beslutats av regeringen under riksmötena 2014/15–2021/22. Syftet med genomgången har varit att ta reda på i vilken utsträckning regeringen i förordningarna ger en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats i det enskilda fallet. Granskningen har inte avsett om det åberopade bemyndigandet har utgjort en korrekt grund för regeringens normgivningskompetens i det enskilda fallet. Till grund för granskningen har legat den nämnda genomgången och en promemoria som har upprättats inom Statsrådsberedningen, bilaga 5.1 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Normgivningsmakten

Normgivningsmakten, dvs. rätten att besluta om rättsregler som gäller generellt och som är bindande för enskilda och myndigheter, är enligt 8 kap. regeringsformen (RF) fördelad mellan riksdagen och regeringen. Sådana rättsregler kallas i regeringsformen för föreskrifter. Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lagar och av regeringen genom förordningar (8 kap. 1 § RF). Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning. Det område där i första hand riksdagen har normgivningskompetensen kallas det primära lagområdet. Hit hör enligt 8 kap. 2 § RF bl.a. den civilrättsliga lagstiftningen, föreskrifter som är betungande för enskilda och föreskrifter om kommunernas ställning. Av bestämmelsens andra stycke följer att det också av andra bestämmelser i regeringsformen och andra grundlagar kan följa att en föreskrift med ett visst innehåll ska meddelas genom lag. Sådana bestämmelser finns exempelvis i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Inom det primära lagområdet görs i sin tur skillnad mellan sådan normgivningskompetens som riksdagen kan delegera till regeringen (det delegeringsbara eller fakultativa området, 8 kap. 3–5 §§ RF) respektive normgivningskompetens som riksdagen inte kan delegera till regeringen (det obligatoriska lagområdet).

5 B EMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER 2022/23:KU10

Till det obligatoriska lagområdet hör bl.a. grundlagarna och riksdagsordningen, den civilrättsliga lagstiftningen, föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter, föreskrifter om skatt och föreskrifter om konkurs eller utsökning. Även domstolarnas rättskipningsuppgifter tillhör det obligatoriska lagområdet. Även inom det obligatoriska lagområdet kan delegering emellertid ske om det gäller föreskrifter om anstånd med att fullgöra förpliktelser (8 kap. 4 §) och lagars ikraftträdande och tillämpning (8 kap. 5 §). Inom det delegeringsbara eller fakultativa lagområdet kan riksdagen överlåta delar av sin normgivningskompetens. Delegationsmöjligheterna är i huvudsak begränsade till vissa områden som anges uttryckligen i regeringsformen. Riksdagens bemyndiganden ska som huvudregel ges i lag och rikta sig till regeringen. Ett bemyndigande formuleras ofta ”Regeringen får meddela föreskrifter om…”. I samband med att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne kan riksdagen också medge att regeringen i sin tur bemyndigar en myndighet under regeringen eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet, s.k. subdelegation (8 kap. 10 § RF). Bemyndigandet formuleras i sådana fall normalt ”Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om…”. Riksdagen kan i samband med ett normgivningsbemyndigande till regeringen också bestämma att föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av bemyndigandet ska underställas riksdagen för prövning (8 kap. 6 § RF). Regeringen har härutöver enligt 8 kap. 7 § RF en egen normgivningskompetens, dvs. en rätt att meddela föreskrifter utan delegering. Det gäller dels regeringens s.k. primärområde, vilket innefattar en rätt att meddela föreskrifter om verkställighet av lag (första stycket 1), dels den s.k. restkompetensen (första stycket 2). Med verkställighetsföreskrifter avses dels tillämpningsföreskrifter av administrativt slag, dels föreskrifter som kompletterar en lag utan att tillföra den något väsentligt nytt. Restkompetensen innebär att regeringen får meddela föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Till restkompetensen hör sådana offentligrättsliga föreskrifter som inte rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna utan avser de statliga myndigheternas organisation, arbetsuppgifter och inre verksamhetsformer. Till restkompetensen hör också sådana föreskrifter som visserligen rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna men som ur den enskildes synpunkt inte är betungande utan gynnande eller neutrala. Även utan ett subdelegationsmedgivande från riksdagen kan regeringen bemyndiga en myndighet under regeringen eller riksdagen att meddela föreskrifter i frågor som omfattas av regeringens primära normgivningskompetens eller av restkompetensen (8 kap. 11 § RF). Regeringen kan bestämma att en föreskrift beslutad av en myndighet eller en kommun med stöd av en sådan delegering av regeringen ska underställas regeringen för prövning (8 kap. 12 § RF).

2022/23:KU10 5 B EMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER

Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne (8 kap. 8 § RF). Regeringens rätt att meddela föreskrifter kan därmed sammanfattningsvis grunda sig antingen på att riksdagen i lag har bemyndigat regeringen att meddela föreskrifter i ett ämne eller på en egen normgivningskompetens som följer direkt av grundlagen.

Upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter

Enligt författningssamlingsförordningen (1976:725) ska en myndighet under regeringen när den beslutar om en författning bl.a. i ingressen till författningen lämna uppgift om vilket bemyndigande myndighetens beslutanderätt grundar sig på (18 b § första stycket). Någon motsvarande rättsligt reglerad skyldighet finns inte för regeringen när regeringen beslutar om en föreskrift med stöd av ett bemyndigande eller annat lagstöd. Våren 2003 föreslog dåvarande Riksdagens revisorer att det i ingressen till en förordning skulle anges vilket bemyndigande eller annat lagstöd som hade utnyttjats (förslag 2002/03:RR20 s. 91 f.). Riksdagens revisorer anförde att det skulle ge ökad klarhet om den rättsliga grunden för regeringens normgivning om det i en förordning angavs vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Behovet av att regeringen klargör vilket eller vilka bemyndiganden en förordning stöds på var enligt revisorerna särskilt stort i vissa sammanhang, exempelvis då särskilda rättsverkningar knyts till beslut meddelade med stöd av bemyndiganden. Regeringen anförde att den avsåg att förändra lagstiftningstekniken så att det normalt framgår av förordningar eller av fotnoter till förordningar vilket eller vilka bemyndiganden som har utnyttjats (skr. 2003/04:168 s. 38 f.). Även om ett absolut krav på att redovisa vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats enligt regeringen inte kunde ställas upp var det regeringens målsättning att även i svårutredda fall ange vilket bemyndigande eller vilken grund i övrigt som har utnyttjats. En rutin som innebär att föreskrifter hänvisar till bakomliggande bemyndiganden hade enligt regeringen flera fördelar (skr. s. 41 f.). Den som söker information i en viss fråga kan följa de bemyndiganden som har lämnats i en författning och på så sätt få en överblick över vilka föreskrifter som behandlar frågan. Riksdagen kan också på ett enkelt sätt kontrollera hur normgivningsbemyndiganden till regeringen och myndigheter har utnyttjats. Frågan var, anförde regeringen, emellertid inte okomplicerad. För det första kan flera olika bemyndiganden ligga till grund för bestämmelserna i en och samma förordning, och dessa bemyndiganden behöver inte finnas i en och samma lag. Hänvisningarna till bemyndigandena kan i sådana fall enligt regeringen bli komplicerade. För det andra kan den rättsliga grunden för en specifik bestämmelse ibland härledas till flera olika bemyndiganden som skulle kunna åberopas vid sidan av varandra. Regeringen konstaterade dessutom att det också förekommer att riksdagen lagstiftar inom områden som

5 B EMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER 2022/23:KU10

i princip tillhör regeringens restkompetens och i lagen föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter i ämnet. Det kan i sådana fall vara svårt att avgöra om regeringens normgivningskompetens grundar sig direkt på restkompetensen eller på bemyndigandet. Det kan vidare enligt regeringen ibland vara svårt att avgöra om en föreskrift ska anses utgöra en verkställighetsföreskrift eller en föreskrift som faller inom regeringens restkompetens. Vid beredningen av ärendet underströk konstitutionsutskottet värdet av att grunden för normgivningen redovisas men ansåg att revisorernas förslag i allt väsentligt fick anses tillgodosett genom regeringens uttalade avsikt att ändra lagstiftningstekniken så att relevanta bemyndiganden normalt framgår av förordningarna (bet. 2004/05:KU2 s. 15). Hösten 2011 granskade utskottet regeringens arbete med normgivningsfrågor (bet. 2011/12:KU10 s. 40 f.) Regeringen anförde som svar på en av utskottets frågor att frågan om att förändra rutinerna så att grunden för normgivningen redovisas i en förordning fortfarande övervägdes inom Regeringskansliet. Utskottet påpekade att det då hade gått sju år sedan det nämnda uttalandet om en förändrad lagstiftningsteknik och anförde att normgivningsfrågor är av stor betydelse. Utskottet underströk åter värdet av att det på ett eller annat sätt framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Utskottets granskning av regeringens arbete med normgivningsfrågor fortsatte hösten 2012 (bet. 2012/13:KU10 s. 58 f.). Granskningen omfattade då slumpvis utvalda förordningar beslutade vid två departement under två år. Utskottet konstaterade bl.a. att det i några av de granskade förordningarna hade angetts att det rört sig om verkställighetsföreskrifter men att det därutöver inte i någon granskad förordning hade angetts vilket bemyndigande som hade utnyttjats. Av Regeringskansliets svar på utskottets frågor framgick bl.a. att när en förordning delas inom Regeringskansliet brukar det i delningens missiv anges vilket normgivningsbemyndigande förslaget stöder sig på. Frågan om huruvida det också i förordningarna skulle anges vilket bemyndigande som utnyttjats var, anfördes det, fortfarande föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Utskottet underströk på nytt värdet av att det på ett eller annat sätt framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats.

Regeringskansliets riktlinjer

Gröna boken Statsrådsberedningen har utarbetat Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning (Ds 2014:1). I den nu gällande versionen, som 2014 ersatte tidigare riktlinjer för författningsskrivning, har bl.a. avsnittet om normgivningsbemyndiganden utökats jämfört med tidigare versioner. I Gröna boken anges nu bl.a. följande (s. 88 f.): När en helt ny förordning tas fram (en grundförfattning) bör det övervägas om förordningen bör innehålla en upplysning om vilket bemyndigande

2022/23:KU10 5 B EMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER

eller annat lagstöd som har utnyttjats för bestämmelserna i förordningen. En sådan upplysning tydliggör kopplingen mellan olika författningar. Konstitutionsutskottet har understrukit värdet av att det framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats (bet. 2012/13:KU10 s. 78). En upplysning om lagstödet för förordningen tas in i någon av de första paragraferna och kan utformas enligt något av exemplen nedan. Av redovisningen följer sedan ett antal exempel på hur en upplysning om bemyndiganden kan utformas, beroende på om den aktuella förordningen är meddelad med stöd av regeringens egen normgivningskompetens enligt regeringsformen eller med stöd av ett eller flera bemyndiganden i lag. Riktlinjerna var avsedda att börja tillämpas på lagstiftningsprodukter fr.o.m. det riksdagsår som började hösten 2014 (Gröna bokens förord).

Propositionshandboken I Statsrådsberedningens promemoria Propositionshandboken (Ds 1997:1) som innehåller anvisningar för propositionsarbetet i Regeringskansliet, konstateras att de förslag som läggs fram i en proposition ofta kräver föreskrifter av regeringen (s. 59). Det anges att utkast till sådana föreskrifter bör utarbetas parallellt med arbetet med en propositions avsnitt med skälen för regeringens förslag. Annars kan det enligt handboken bli svårt att efteråt åstadkomma en författning som stämmer överens med vad riksdagen har beslutat och man sparar mycket arbete när regeringens föreskrifter så småningom ska meddelas.

Iakttagelser vid den aktuella granskningen

Granskningens genomförande

Regeringskansliets nämnda riktlinjer för författningsskrivning, om att i nya förordningar ta in en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som utnyttjats för bestämmelserna i förordningen, var avsedda att tillämpas fr.o.m. början av riksmötet 2014/15. En genomgång har mot denna bakgrund gjorts av samtliga grundförordningar (dvs. inte förordningar som innebär ändringar av en redan befintlig förordning) som beslutats av regeringen från starten av riksmötet 2014/15 t.o.m. riksmötet 2021/22 (per den 25 september 2022). Genomgången omfattar förordningar beslutade inom samtliga departements ansvarsområden.

Utformningen av upplysningar om vilket bemyndigande som har utnyttjats

Vid genomgången har det undersökts i vilken utsträckning grundförordningarna innehåller en upplysning om vilket stöd regeringen har haft för sitt normgivningsbeslut. I de fall en sådan upplysning har funnits är denna i princip uteslutande formulerad enligt modellen ”Förordningen är meddelad med stöd av…” där det lagrum anges som utgör det rättsliga stödet för regeringens normgivningskompetens i det enskilda fallet. Har ett uttryckligt bemyndigande getts av riksdagen i en viss lag anges därmed detta lagrum (exempelvis ”Förordningen

5 B EMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER 2022/23:KU10

är meddelad med stöd av 9 kap. 6 § smittskyddslagen [2004:168]”). Omfattas den fråga som regleras i förordningen i stället av regeringens restkompetens görs hänvisningen till 8 kap. 7 § RF. Det är också relativt vanligt att olika bemyndiganden har utnyttjats för olika bestämmelser i en förordning. En upplysning om vilka bemyndiganden som utnyttjats kan då vara mer omfattande.

Förekomsten av upplysningar i de genomgångna förordningarna

Totalt beslutades under den undersökta perioden 800 grundförfattningar, fördelade på samtliga fackdepartement. Av dessa innehåller 384 (48 procent) en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. I tabell 5.1 redovisas hur många förordningar som beslutades respektive år under den undersökta perioden, med uppgift om hur många av dessa som innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Genomgången gör inte anspråk på att vara fullständig. Det kan ha förekommit ytterligare förordningar.

Tabell 5.1 Beslutade förordningar fördelade per år

Antal respektive andel beslutade förordningar med upplysning om utnyttjat bemyndigande eller annat lagstöd

Kommentar: Tabellen omfattar endast grundförfattningar. Uppgifter för 2014 avser antalet beslutade förordningar fr.o.m. inledningen av riksmötet 2014/15. Uppgifterna för 2022 avser antalet beslutade förordningar per den 25 september 2022. Av genomgången har framgått att knappt hälften av det totala antalet förordningar innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden eller annat lagstöd som legat till grund för regeringens normgivning. Andelen förordningar med en sådan upplysning har med undantag för 2019 ökat varje år sedan riktlinjerna infördes 2014. Sedan 2020 har majoriteten av förordningarna innehållit en sådan upplysning. I tabell 5.2 redovisas hur de beslutade förordningarna fördelar sig per ansvarigt departement, med uppgift om i vilken utsträckning förordningarna innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats.

2022/23:KU10 5 B EMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER

Tabell 5.2 Beslutade förordningar fördelade per departement

Antal respektive andel beslutade förordningar med upplysning om utnyttjat bemyndigande eller annat lagstöd

Kommentar: Tabellen omfattar endast grundförfattningar. Uppgifter för 2014 avser antalet beslutade förordningar fr.o.m. inledningen av riksmötet 2014/15. Uppgifterna för 2022 avser antalet beslutade förordningar per den 25 september 2022. Av redovisningen framgår att antalet beslutade förordningar varierar mellan de olika departementen, liksom hur många av dessa som innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Störst andel förordningar med upplysning har Miljödepartementet (96 procent) medan Justitiedepartementet har minst andel (26 procent). Vid genomgången av förordningarna har vidare noterats att förordningar med myndighetsinstruktioner inte i något fall, oberoende av vilket departement som är ansvarigt, innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats.

Promemoria från Regeringskansliet

Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober 2022 en promemoria som har upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 5.1). Av svarspromemorian framgår i huvudsak följande. Den aktuella riktlinjen i Gröna boken (Ds 2014:1) är en rekommendation till departementen att överväga behovet av en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats när en ny förordning tas fram. Behovet av en sådan upplysning varierar beroende på bl.a. förordningens längd, komplexitet och materiella innehåll. Det är upp till varje departement att i det enskilda fallet bedöma huruvida en upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd bör tas in i en förordning. På rättsområden där det finns ett stort antal bemyndiganden har det många gånger ansetts värdefullt att ge en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som utnyttjats. I förordningar som kompletterar eller ansluter till en lag förekommer det att det anges i en inledande paragraf att så är fallet. Kopplingen mellan en lag och en förordning kan också tydligt framgå av

5 B EMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER 2022/23:KU10

enskilda bestämmelser i förordningen. En särskild upplysning om vilket bemyndigande som utnyttjats har då inte alltid bedömts nödvändig. Ett annat skäl till att det kan ha ansetts obehövligt med en upplysning är att det är fråga om föreskrifter som uppenbarligen faller inom regeringens restkompetens eller utgör verkställighetsföreskrifter. Det anförs att det inte finns någon särskild anvisning i Gröna boken för hur upplysningar om bemyndiganden eller annat lagstöd ska användas i förordningar med myndighetsinstruktioner. Det är även här upp till varje departement att i det enskilda fallet bedöma huruvida en upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd bör tas in i en förordning. Det påpekas att förordningar med myndighetsinstruktioner ofta meddelas med stöd av regeringens restkompetens. Som svar på utskottets fråga om tillämpningen av riktlinjerna har följts upp inom Regeringskansliet anförs det att samtliga förordningar granskas av Statsrådsberedningens granskningskansli. En del i detta arbete är att granska förekomsten av upplysningsbestämmelser. Riktlinjerna följs således upp i den dagliga verksamheten när nya grundförfattningar tas fram och när det görs ändringar i befintliga upplysningsbestämmelser. Det finns inte någon redovisning av denna uppföljning.

Utskottets ställningstagande

Att det i en förordning anges vilket bemyndigande eller annat lagstöd regeringen har utnyttjat för sin normgivning möjliggör en överblick över vilka föreskrifter som behandlar en viss fråga. Det ger dessutom riksdagen en möjlighet att kontrollera hur normgivningsbemyndiganden till regeringen och myndigheter har utnyttjats. Utskottet kan konstatera att sedan en granskning av förekomsten av sådana upplysningar senast genomfördes av utskottet har rutinerna i regeringens normgivningsarbete förändrats så att det nu i de egna riktlinjerna anges att det i varje enskilt fall bör övervägas om en hänvisning bör tas in i en ny förordning. Granskningen har också visat att en utveckling har skett som innebär att andelen förordningar som innehåller en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats har ökat väsentligt. Detta är enligt utskottet positivt. Utskottet kan samtidigt konstatera att det är stora skillnader mellan de olika departementen när det gäller i vilken utsträckning de beslutade förordningarna innehåller en upplysning om utnyttjat bemyndigande. Vad utskottet tidigare uttalat om värdet av att det framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats gäller självfallet oavsett vilket departement som är ansvarigt. Även om det är varje departement som i det enskilda fallet bedömer behovet av upplysningsbestämmelser bör således de kriterier som ligger till grund för dessa bedömningar enligt utskottet vara desamma för alla departement. Utskottet förutsätter att iakttagelserna i utskottets granskning följs upp inom Regeringskansliet för att säkerställa att så är fallet.

2022/23:KU10

6 Elektroniskt kungörande i Svensk författningssamling

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten 2022 granskat elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS). Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt ordningen med elektroniska kungöranden av författningar har förändrat författningsarbetet. I granskningen har det gjorts en översiktlig genomgång av lagar och förordningar som kungjordes i SFS under juni och december 2017 samt juni och december 2021. Det är fråga om totalt 1 057 författningar. Genomgångens upplägg och gjorda iakttagelser redovisas under en särskild rubrik nedan. Till grund för granskningen har legat den nämnda genomgången och två promemorior som upprättats inom Statsrådsberedningen, bilaga 6.1–2 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Normgivningsmakten

I regeringsformen finns bestämmelser om normgivningsmakten. Med normgivningsmakten förstås rätten att besluta om rättsregler, dvs. sådana regler som gäller generellt och som är bindande för enskilda och myndigheter. Dessa regler kallas i 8 kap. regeringsformen för föreskrifter. Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter. Regeringsformen skiljer mellan utfärdande och kungörande av en författning. Med utfärdande (promulgation) avses att författningen får sin slutliga form genom att regeringen vid ett sammanträde beslutar att ta in den i en författningssamling. Med kungörande avses att den beslutade författningen publiceras eller på annat sätt görs känd och allmänt tillgänglig. Utfärdandet kan ses som normgivningsförfarandets slutpunkt, medan kungörandet främst är en praktisk process. Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen ska en beslutad lag utfärdas av regeringen så snart som möjligt. Både lagar och förordningar ska enligt bestämmelsen kungöras så snart som möjligt.

Lagen om kungörande av lagar och andra författningar

Lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (nedan kungörandelagen) innehåller bestämmelser om hur författningar som har beslutats av riksdagen eller regeringen eller av en myndighet under regeringen eller riksdagen ska kungöras.

6 E LEKTRONISKT KUNGÖRANDE I S VENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2022/23:KU10

Enligt 4 § första stycket ska lagar och förordningar som regel kungöras i SFS. Av bestämmelsens andra och tredje stycke följer att regeringen i undantagsfall får besluta att en författning ska kungöras på något annat sätt än genom ett införande i SFS. I 5 § föreskrivs att regeringen ska se till att SFS publiceras elektroniskt på en särskild webbplats och att en författning ska anses kungjord när den har publicerats i SFS på webbplatsen. Enligt förarbetena till kungörandelagen kan kungörandet definieras som en åtgärd som vidtas dels för att sprida kännedom om en författning och därigenom rent faktiskt möjliggöra för medborgarna att tillämpa och följa den, dels för att göra författningen offentlig (se prop. 1975/76:112 s. 32 f.). Författningen kan sägas bli en del av gällande lagstiftning först när kungörandet har skett. För att det ska vara möjligt att inrätta sig efter ändringar i rättsreglerna ska en författning träda i kraft först efter det att en viss tid har hunnit förflyta från kungörandet. Det finns en grundläggande presumtion att alla känner till innehållet i gällande författningar. Presumtionen uppstår i och med att författningen kommer ut från trycket (numera publiceras på den särskilda webbplatsen) och motiveras främst med att det annars skulle bli mycket svårt att bevisa enskildas subjektiva insikt om att en bestämmelse överträds. Det ställs dessutom vanligen höga krav på den enskilde att informera sig om gällande bestämmelser. Det går normalt inte att skylla på bristande kännedom om rättsreglerna. Ett uteblivet eller felaktigt kungörande kan å andra sidan leda till att en författning inte kan tillämpas. (Se prop. 2015/16:157 s. 8.)

Författningssamlingsförordningen m.m.

I författningssamlingsförordningen (1976:725) finns närmare bestämmelser om formerna för utgivningen av en författningssamling. Följaktligen anges i 3 § att bestämmelser om vem som är utgivare av SFS 1 finns i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. I 3 a § författningssamlingsförordningen föreskrivs att en författning som ska kungöras i SFS ska föras in i den författningssamlingen i ett elektroniskt dokumentformat som innebär att författningen till form och innehåll stämmer överens med vad som har beslutats. Enligt 3 b § ska Regeringskansliet ansvara för säkerheten på webbplatsen för SFS och i det elektroniska system som används för kungörande i SFS. Författningar kan kungöras i SFS alla dagar på året (4 §). Tillstånd till elektronisk publicering av SFS meddelas av utgivaren eller den som han eller hon bestämmer. I fråga om författning som utfärdas av regeringen får tillstånd meddelas sedan en chefstjänsteman inom det departement där ärendet har handlagts, eller den som han eller hon bestämmer, har godkänt att författningen trycks eller publiceras (19 §).

1 Enligt 5 c § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet är rättschefen i Statsrådsberedningen utgivare av SFS.

2022/23:KU10 6 E LEKTRONISKT KUNGÖRANDE I S VENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

Av 20 § följer att varje författning ska kungöras för sig i SFS och att det för varje författning ska framgå vilken dag den har publicerats i SFS. Enligt Tillkännagivande om elektronisk publicering av Svensk författningssamling (SFS 2018:159) ska författningar som kungörs i SFS och utfärdas fr.o.m. den 1 april 2018 kungöras genom att publiceras elektroniskt i SFS på en särskild webbplats med adressen svenskforfattningssamling.se.

Reformen om införande av elektroniskt kungörande

Den nuvarande ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes i april 2018. Dessförinnan kungjordes alla författningar som utfärdades av regeringen i en tryckt publikation, Svensk författningssamling (SFS), som gavs ut genom regeringens försorg. I april 2016 överlämnade regeringen sin proposition 2015/16:157 Elektroniskt kungörande av författningar till riksdagen. Som skäl för att införa ett elektroniskt kungörande anfördes att det på så sätt skulle bli möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till gällande lagar och förordningar via internet. Det anfördes också att förslaget även innebar en anpassning av formerna för kungörande av lagar och förordningar till den tekniska utvecklingen i samhället. Genom förslaget skulle dessutom möjligheterna för enskilda att ta del av innehållet i en författning förbättras, vilket skulle öka rättssäkerheten. Förslaget att inte längre kungöra lagar och förordningar i pappersform skulle medföra ytterligare positiva effekter i form av minskade kostnader för tryckning och distribution av författningssamlingen och en minskad miljöpåverkan. Det framhölls också bl.a. att ett elektroniskt kungörande skulle göra det möjligt att förkorta tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och själva kungörandet. I motsvarande mån skulle tiden från kungörande till ikraftträdande kunna bli längre, något som riksdagens konstitutionsutskott vid flera tillfällen har efterlyst (se bl.a. bet. 2012/13:KU10). Detta skulle – inte minst kring årsskiftet, när tidsmarginalerna kan vara små – minska de ibland förekommande svårigheterna att kungöra författningar i tillräckligt god tid innan de ska träda i kraft. Det skulle också vara fördelaktigt vid brådskande lagstiftning som föranleds av extraordinära förhållanden. (Se prop. 2015/16:157 s. 16.) I fråga om säkerhet anförde regeringen specifika överväganden och utvecklade sin bedömning i ett särskilt avsnitt (se prop. 2015/16:157 s. 13 f. och 28 f.). Regeringen konstaterade i huvudsak följande. En mycket god säkerhet och tillgänglighet är en förutsättning för ett elektroniskt kungörande. Tillgängligheten på internet medför att det elektroniska systemet är utsatt för diverse risker. Det är därför viktigt att systemet i alla avseenden håller en hög säkerhetsnivå. Säkerhetstänkandet behöver omfatta olika nivåer och olika områden. Fysiska hjälpmedel för att lagra, bearbeta och i övrigt hantera digitala data måste skyddas mot förstörelse

6 E LEKTRONISKT KUNGÖRANDE I S VENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2022/23:KU10

och yttre påverkan. Det måste också finnas goda rutiner för hur arbetet med publiceringen av SFS organiseras och hur information hanteras internt. Kungjorda författningar på internet måste skyddas mot externa hot som t.ex. manipulation av innehåll och tillgänglighetsattacker. Det krävs också att ett avbrott, en ändring eller annan påverkan i kungörandesystemet snabbt upptäcks och åtgärdas. För att uppnå en god säkerhetsnivå som garanterar allmänheten tillgänglighet till autentiska författningstexter krävs också att det genomförs bl.a. en kontinuerlig översyn av säkerheten i systemet för elektroniskt kungörande av författningar genom risk- och säkerhetsanalyser. Risken för olika typer av angrepp riktade mot det elektroniska systemet diskuterades även i konsekvensanalysen. Det anfördes att risken för brottsliga angrepp kunde minimeras genom en effektiv kontroll och ett kontinuerligt säkerhetsarbete samt att det i ett elektroniskt system dessutom finns möjlighet att spåra och upptäcka olika former av intrång, vilket skapar förutsättningar för att i efterhand reda ut vad som hänt och vidta de åtgärder som kan behövas. (Se prop. 2015/16:157 s. 35.) I fråga om handläggningstider i författningsarbetet noterades i konsekvensanalysen att förslaget om elektroniskt kungörande av författningar skulle möjliggöra att produktionsarbetet inom Regeringskansliet ordnades på ett mer effektivt sätt och tog mindre arbetstid i anspråk. Det förhållandet att ett elektroniskt system på sikt skulle föra med sig mer ändamålsenliga och rationella arbetsmetoder inom Regeringskansliet ansågs i sin tur kunna leda till kortare handläggningstider i författningsarbetet. (Se prop. 2015/16:157 s. 35.)

Iakttagelser vid genomgången

En genomgång har gjorts av de lagar och förordningar som kungjordes i SFS under juni och december 2017 samt juni och december 2021. Det är fråga om totalt 1 057 författningar. Närmare uppgifter om respektive författning har inhämtats från den tryckta versionen av SFS i fråga om lagar och förordningar som kungjordes i juni och december 2017, och genom digitala sökningar på webbplatsen svenskforfattningssamling.se i fråga om lagar och förordningar som kungjordes elektroniskt i juni och december 2021. Genomgången har avsett tiden mellan regeringens beslut om utfärdande av en lag eller förordning till själva kungörandet av författningen. Nedan följer en närmare redogörelse för de iakttagelser som har gjorts. Under juni och december 2017 kungjordes sammanlagt 491 lagar och förordningar i SFS. Motsvarande period 2021, dvs. juni och december, kungjordes sammanlagt 566 lagar och förordningar elektroniskt i SFS. Av de sammanlagt 1 057 kungjorda författningar som varit föremål för genomgången var 512 lagar och 545 förordningar. (Se tabell 6.1.)

2022/23:KU10 6 E LEKTRONISKT KUNGÖRANDE I S VENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

Tabell 6.1 Kungjorda lagar och förordningar i SFS

Antal kungjorda lagar respektive förordningar i SFS under juni och december 2017 samt under juni och december 2021

Lagar Förordningar Totalt

Källa: Svensk författningssamling (2017) respektive svenskforfattningssamling.se (2021). I tabell 6.2 redovisas för respektive departement (i sammanhanget jämställs Statsrådsberedningen med ett departement) i Regeringskansliet det sammanlagda antalet kungjorda lagar och förordningar för juni och december 2017 respektive under juni och december 2021. Av tabellen framgår bl.a. att Finansdepartementet hade det högsta och Utrikesdepartementet det lägsta antalet kungjorda lagar och förordningar i SFS.

Tabell 6.2 Kungjorda lagar och förordningar i SFS per departement

Antal kungjorda lagar och förordningar i SFS under juni och december 2017 respektive juni och december 2021, totalsumma per departement

Kommentar: Statsrådsberedningen jämställs med ett departement. Infrastrukturdepartementet inrättades 2019 och tog då över vissa av de frågor som tidigare hanterades av Näringsdepartementet, Finansdepartementet samt det dåvarande Miljö- och energidepartementet. I samband med att energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet 2019 ändrade Miljö- och energidepartementet namn till Miljödepartementet. Källa: Svensk författningssamling (2017) respektive svenskforfattningssamling.se (2021).

Vidare framgår det av det granskade materialet att den genomsnittliga handläggningstiden räknat från regeringens beslut om utfärdande av en lag eller förordning till själva kungörandet av författningen i SFS uppgick till 10,3 dagar under juni och december 2017 och till 4,2 dagar under juni och december 2021. Detta resultat, som visas i tabell 6.3 i vilken även den genomsnittliga handläggningstiden per månad anges, ger underlag för bedömningen att den

6 E LEKTRONISKT KUNGÖRANDE I S VENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2022/23:KU10

genomsnittliga handläggningstiden i författningsarbetet har minskat markant sedan ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes.

Tabell 6.3 Genomsnittlig handläggningstid

Antal dagar från beslut om utfärdande till kungörande av en författning i SFS under juni och december 2017 samt juni och december 2021, medeltal

Källa: Svensk författningssamling (2017) respektive svenskforfattningssamling.se (2021). Av det granskade materialet framgår också att det inte förekommer någon större skillnad mellan de olika författningsslagen, dvs. mellan lagar och förordningar, när det gäller den genomsnittliga handläggningstiden räknat från regeringens beslut om utfärdande av en lag eller förordning till själva kungörandet av författningen i SFS. Den genomsnittliga handläggningstiden uppgick för lagar till 9,8 dagar under 2017 och 4,1 dagar under 2021 och för förordningar till 10,9 dagar under 2017 och 4,4 dagar under 2021. I tabell 6.4 nedan redovisas den genomsnittliga handläggningstiden för respektive departement. Av uppgifterna i tabellen framgår att den genomsnittliga handläggningstiden i författningsarbetet har minskat i samtliga departement. En särskilt stor minskning noteras när det gäller Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Dessa departement hade förhållandevis långa genomsnittliga handläggningstider innan ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes. Vidare noteras en mindre minskning hos Miljödepartementet och Finansdepartementet. Dessa departement hade också relativt korta genomsnittliga handläggningstider i författningsarbetet före reformen med elektroniskt kungörande av författningar. Uppgifterna i tabellen visar också att det fortfarande (2021) förekommer variationer mellan departementens genomsnittliga handläggningstider. Exempelvis är den genomsnittliga handläggningstiden två dagar längre i Miljödepartementet än i Socialdepartementet. Variationerna mellan departementen har dock minskat betydligt jämfört med tidigare (2017). Genomgången visar också att den maximala handläggningstiden i författningsarbetet har minskat sedan ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes. Den längsta tiden från regeringens beslut om utfärdande till själva kungörandet uppgick till 19 dagar i juni 2017, 15 dagar i december 2017, 13 dagar i juni 2021 och 13 dagar i december 2021. På motsvarande sätt var den kortaste tiden från regeringens beslut om utfärdande av en lag eller förordning till själva kungörandet av författningen i SFS åtta dagar i juni respektive december 2017 och inte mer än en dag i juni respektive december 2021.

2022/23:KU10 6 E LEKTRONISKT KUNGÖRANDE I S VENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

Tabell 6.4 Genomsnittlig handläggningstid per departement

Antal dagar från beslut om utfärdande till kungörande av en författning i SFS, medeltal per departement

Kommentar: Statsrådsberedningen jämställs med ett departement. Infrastrukturdepartementet inrättades 2019 och tog då över vissa av de frågor som tidigare hanterades av Näringsdepartementet, Finansdepartementet samt det dåvarande Miljö- och energidepartementet. I samband med att energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet 2019 ändrade Miljö- och energidepartementet namn till Miljödepartementet. Källa: Svensk författningssamling (2017) respektive svenskforfattningssamling.se (2021). Uppgifterna i tabell 6.2 och tabell 6.4 sammantagna talar för att det inte finns något direkt samband mellan antalet författningar och den genomsnittliga handläggningstiden i departementen. En längre genomsnittlig handläggningstid i ett departement sammanfaller alltså inte med ett stort antal författningar.

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober och den 29 november 2022 promemorior som har upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 6.1–2). Av svaren framgår i huvudsak följande. Ordningen med elektroniskt kungörande av författningar har förändrat handläggningsrutinerna i författningsarbetet. Det tidigare förfarandet för tillstånd till tryckning (s.k. trycklov), vilket innebar att behörig tjänsteman på ett departement signerade ett pappersexemplar av en författning varefter detta skickades till Statsrådsberedningens granskningskansli för att signeras av där behörig tjänsteman, har ersatts av ett motsvarande digitalt godkännandeförfarande i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. Även den tidigare tryckningsprocessen har helt ersatts av ett digitalt handhavande i systemet. Den grafiska hantering som tidigare utfördes av tryckeriet sker nu helt inom Regeringskansliet, vilket bl.a. inneburit att en grafisk kontrollfunktion har införts. När det gäller tiden mellan utfärdande och kungörande av författningar före respektive efter den genomförda reformen om elektroniskt kungörande av författningar noteras att tidigare gavs häften med Svensk författningssamling (SFS) vanligtvis ut varje helgfri tisdag, och för att en författning skulle komma

6 E LEKTRONISKT KUNGÖRANDE I S VENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2022/23:KU10

med i den ordinarie utsändningen behövde trycklov meddelas senast fem arbetsdagar tidigare. Elektroniskt kungörande i SFS kan ske varje dag. I normalfallet har tiden mellan utfärdande och kungörande kortats ned med cirka en vecka i förhållande till det tidigare kungörandeförfarandet. Vid brådskande författningsutgivning, t.ex. på grund av extraordinära förhållanden, är det numera möjligt att kungöra en författning redan samma dag som det ovan nämnda godkännandeförfarandet är avslutat. Det förekommer variationer mellan de olika departementens handläggningstider i författningsarbetet. När behörig tjänsteman på ett departement har godkänt publicering av en författning överförs den automatiskt i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar till Statsrådsberedningens granskningskansli för tillståndsgivning och vidare hantering inför publicering. I normalfallet publiceras författningen på webbplatsen svenskforfattningssamling.se senast tre arbetsdagar efter att dokumentet har överförts till granskningskansliet. Författningar som ingår i ett s.k. författningspaket, t.ex. flera författningar som är kopplade till ett och samma lagstiftningsärende, hanteras och publiceras samlat. När ett departement har ett författningspaket kan detta medföra att (den genomsnittliga) tidsåtgången, t.ex. när det gäller godkännandeförfarandet, blir längre än i normalfallet. På motsvarande sätt kan ett ärende med brådskande författningsutgivning från ett departement förkorta (den genomsnittliga) tidsåtgången. Det har inte förekommit några driftstörningar eller oplanerade avbrott i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. Det har, t.ex. i samband med programuppdateringar, förekommit planerade avbrott i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. Dessa har förlagts till kvällar eller helger och pågått i cirka tio minuter per tillfälle. Webbplatsen svenskforfattningssamling.se är fristående från detta informationssystem och berörs inte av sådana avbrott. Det har vid några tillfällen förekommit driftstörningar på webbplatsen. Störningarna har fått till följd att webbplatsen svarat något långsammare än normalt och, i några enstaka fall, att den eller delar av den inte har gått att nå. Det har då rört sig om kortare avbrott. Driftstörningarna har inte påverkat publiceringen av författningar på webbplatsen. Det har gjorts risk- och sårbarhetsanalyser i fråga om såväl webbplatsen svenskforfattningssamling.se som informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. När det gäller driften av webbplatsen har förebyggande åtgärder i första hand kommit till uttryck i kravställningen vid anskaffande och införande av webbplatsen. Webbplatsen har konstruerats så att dess innehåll är svårt att manipulera. Driftleverantören har vidtagit åtgärder för god driftstabilitet och har infört särskilda funktioner för övervakning och larm. Utöver detta bedrivs ett fortlöpande arbete med att följa och se över de tekniska förutsättningarna för webbplatsens robusthet och funktionalitet. När det gäller informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar har åtgärder vidtagits för att stärka miljön kring systemet. Om en driftstörning

2022/23:KU10 6 E LEKTRONISKT KUNGÖRANDE I S VENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

skulle uppstå och systemet av den anledningen inte fungerar är det möjligt att genom en manuell hantering publicera författningar på webbplatsen. Om Regeringskansliets koppling mot internet inte fungerar finns det förberedda alternativa åtgärder för publicering på webbplatsen. Om webbplatsen svenskforfattningssamling.se inte skulle fungera finns en möjlighet att kungöra författningar på en annan myndighets webbplats. I en sådan situation kommer det på webbplatsen svenskforfattningssamling.se att finnas en hänvisning till den andra myndighetens webbplats. Om internet upphör att fungera helt kungörs författningar på annat sätt, t.ex. i radio eller tv. Författningar som har kungjorts på en annan myndighets webbplats eller på annat sätt bekantgörs så snart det är möjligt på webbplatsen svenskforfattningssamling.se. Det har inte gjorts någon samlad utvärdering av hur produktionsarbetet i Regeringskansliet har påverkats av införandet av elektroniskt kungörande av författningar. Det kan dock konstateras att de effektiviseringar som förutsattes vid reformen av de förändrade publiceringsrutinerna har uppnåtts. Tidskrävande åtgärder som tidigare var en del av processen mellan utfärdandet och kungörandet behöver alltså inte längre utföras. Exempel på sådana åtgärder är överförande av pappershandlingar mellan tjänstemän inom Regeringskansliet, sändandet och mottagandet av pappershandlingar till och från tryckeriet samt den efterföljande avdragsläsningen inför tryck.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att 2018 års reform med elektroniskt kungörande av författningar har inneburit förhållandevis omfattande förändringar i Regeringskansliets handläggningsrutiner i författningsarbetet, framför allt en ökad digital hantering. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att reformen har inneburit såväl tids- som effektivitetsvinster i författningsarbetet. Exempelvis har den genomsnittliga handläggningstiden minskat påtagligt sedan ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes. Vidare har tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och själva kungörandet förkortats genom reformen. Denna utveckling är givetvis positiv. Inte desto mindre bör Regeringskansliet framöver vara uppmärksamt på eventuell förekomst av omotiverade variationer mellan de olika departementens handläggningstider i författningsarbetet. Slutligen vill utskottet betona vikten av säkerhet i kungörandesystemet och att det finns en beredskap för det fall det skulle uppkomma driftstörningar. Vad Regeringskansliet har redovisat i denna del ger inte anledning till någon kommentar av utskottet.

2022/23:KU10

7 Regeringens remissunderlag

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten granskat regeringens remissunderlag. En kartläggning har gjorts av de dokument som Regeringskansliet remitterade under 2016, 2017, 2020 och 2021. Dokumenten har delats upp i sådana som tagits fram internt inom Regeringskansliet eller externt av t.ex. en särskild utredare, en kommitté eller en myndighet. Genomgångens upplägg och gjorda iakttagelser beskrivs längre fram och i ett antal tabeller, bilaga 7.1 . Syftet med kartläggningen är att på en övergripande nivå få en bild av de underlag som Regeringskansliet har remitterat, om det funnits några skillnader mellan departementen och om det skett några förändringar över tid. Frågor av intresse är vilka överväganden som kan ligga bakom valet av remissunderlag och vilka fördelar respektive nackdelar som kan finnas med olika typer av remissunderlag. Till grund för granskningen har även legat två promemorior som upprättats inom Statsrådsberedningen, bilaga 7.2–3 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning m.m.

Regeringsarbetet och regeringsärenden

Regeringens uppgift är att styra riket under ansvar inför riksdagen (1 kap. 6 § regeringsformen). I uppgiften att styra riket ligger att regeringen lägger fram förslag till riksdagsbeslut (om t.ex. nya lagar och användningen av statens medel) och förser riksdagen med ett nödvändigt beslutsunderlag. Själva regeringsarbetet regleras närmare i 7 kap. regeringsformen. Bestämmelserna är avsiktligt knapphändigt utformade. Enligt förarbetena till regeringsformen bör regeringens arbetsformer inte göras till föremål för en ingående grundlagsreglering som tynger regeringsarbetet med formaliteter och hindrar en anpassning av arbetet till växlande förhållanden (prop. 1973:90 s. 179). En allmän utgångspunkt bör därför vara att visa återhållsamhet med att binda regeringens arbetsformer. Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträden (7 kap. 3 § regeringsformen). Med regeringsärenden avses alla ärenden i vilka regeringen fattar beslut. Regeringsärenden brukar delas in i två typer: styrelseärenden och förvaltningsärenden. Regeringen styr riket genom att avgöra styrelseärenden. Som exempel på sådana ärenden kan nämnas uppdrag till myndigheter, kommittédirektiv, lagrådsremisser, propositioner, skrivelser, förordningar, utfärdande av lagar och internationella överenskommelser. Förvaltningsärenden rör regeringens funktion som beslutsfattare i enskilda

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

ärenden och kan avse t.ex. utnämningar, dispenser och tillstånd. Förvaltningsärenden prövas av regeringen antingen som första instans eller efter ett överklagande. Av 7 kap. 1 § regeringsformen följer att för att bereda regeringsärenden och biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I kansliet ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen, och statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. Enligt förarbetena bör själva systemet med departement slås fast i grundlagen, men med detta bör man i det väsentliga göra halt (prop. 1973:90 s. 181). Även själva förfarandet vid beredningen av regeringsärenden regleras endast i begränsad omfattning i regeringsformen. Detta förfarande överensstämmer med den allmänna målsättningen om handlingsfrihet för varje regering. Enligt 7 kap. 2 § regeringsformen ska vid beredningen av regeringsärenden behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. I motiven framhålls att det är ett karakteristiskt och betydelsefullt inslag i den svenska politiska beslutsprocessen att det som ett led i beredningen av regeringsärenden i stor utsträckning inhämtas yttranden från myndigheter, organisationer och andra enskilda sammanslutningar (prop. 1973:90 s. 287).

Utredningsarbetet

Inledning Enligt förarbetena till regeringsformen bör det förhållandet att regeringen är slutligt ansvarig för utformningen och innebörden av de förslag som läggs fram för riksdagen föra med sig att det ytterst är upp till regeringen att avgöra hur detta utredningsarbete bör bedrivas (prop. 1973:90 s. 288). Därför får det anses vara regeringens sak att avgöra sådana frågor som om ett utredningsuppdrag ska anförtros en kommitté, en särskild utredare eller en myndighet och att ange de riktlinjer efter vilka arbetet ska bedrivas. Ett utredningsarbete kan också bedrivas internt inom Regeringskansliet. Kommittéväsendet Kommittéväsendet, eller utredningsväsendet, berörs inte särskilt i regeringsformen. Skälet till detta är att kommittéväsendet normalt sett är ett led i beredningen av regeringsärenden, och hur detta ska gå till är en angelägenhet för regeringen. Allmänna bestämmelser om kommittéer och särskilda utredare finns i kommittéförordningen (1998:1474). Enligt 1 § kommittéförordningen tillämpas förordningen på kommittéer som har tillkallats på grund av ett regeringsbeslut och som har ett utredningsuppdrag. Vad som sägs i

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

förordningen om kommittéer och om ordförande i kommittéer gäller också särskilda utredare, om inte något annat framgår av sammanhanget. Av 12 kap. 1 § regeringsformen följer att de statliga förvaltningsmyndigheterna i regel lyder under regeringen. Detta gäller även kommittéer och särskilda utredare eftersom de utgör myndigheter. En kommitté består av en ordförande och av en eller flera andra ledamöter, och ordföranden leder kommitténs arbete (2 och 3 §§). Av kommittéförordningen framgår vidare att en kommitté kan biträdas av bl.a. sakkunniga, experter och sekreterare (4 §). Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, ett statsråd utser och entledigar ordförande och andra ledamöter och beslutar om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén (24 §). Enligt 13 § kommittéförordningen ska kommittén redovisa sitt uppdrag i ett eller flera betänkanden. Ledamöter får foga reservationer och särskilda yttranden till kommitténs betänkande och sakkunniga får foga särskilda yttranden till kommitténs betänkande (19 och 20 §§). Om kommittén går med på det, får den som är expert foga ett särskilt yttrande till kommitténs betänkande i frågor som omfattas av expertuppdraget (21 §). Enligt 22 § kommittéförordningen ska betänkanden tryckas och ges ut i serien Statens offentliga utredningar (SOU-serien). Kommittéhandboken Statsrådsberedningen har tagit fram Kommittéhandboken (Ds 2000:1), som innehåller information och riktlinjer för kommittéordförande, särskilda utredare, kommittésekreterare och andra inom kommittéväsendet. I handboken framhålls att de svenska departementen är små jämfört med sina motsvarigheter i andra länder och att huvuddelen av arbetet med att förbereda större reformer görs inom kommittéväsendet. Det framgår vidare att kommittéerna har till uppgift att ta fram fakta, analysera framtagen information och lägga fram förslag, att på detta sätt förbereds åtskilliga av regeringens åtgärder på olika områden och att kommittéväsendets roll därför måste ses mot bakgrund av regeringens. Därutöver påpekas i handboken att kommittéerna lyder under regeringen och att det är regeringen som ger dem deras uppdrag. Det betonas dock att kommittéerna arbetar och lägger fram resultatet av sitt arbete i eget namn. Det framhålls vidare att tillkallandet av en kommitté är ett uttryck för en planering på ganska lång sikt och en politiskt betydelsefull handling. Kommittéer beskrivs i handboken som myndigheter som har bildats tillfälligt för att skaffa underlag för ett politiskt ställningstagande. Det anges vidare att regeringen i direktiven beslutar om de närmare formerna för utredningsarbetet. När det gäller själva direktiven anges att innehållet varierar från fall till fall. Ibland är direktiven ganska vida och ger därmed stor frihet åt kommittén. I andra fall lägger direktiven snäva band på kommitténs handlingsfrihet. Det anges i handboken att avgörande är här bl.a. vilka politiska beslut som finns. Det framhålls vidare att ett utredningsuppdrag ibland grundas på

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

ett riksdagsbeslut och att kärnan i direktiven då utgörs av vad riksdagen har sagt i frågan. Enligt Kommittéhandboken har kommittéväsendet flera förtjänster. Bland annat nämns att arbete i kommittéform är ett sätt att ta till vara det kunnande i en viss fråga som finns på olika håll i samhället. Det innebär också att den parlamentariska oppositionen och olika intressegrupper ges tillfälle att på ett tidigt stadium komma in i reformarbetet. Vidare framhålls att politiker och specialister ges goda förutsättningar för ett fruktbart samarbete med varandra. I frågor där en bred politisk enighet är önskvärd kan kommittén också fungera som ett forum för kompromisser och samförstånd i politiska frågor. Som exempel nämns grundlagsändringar. Slutligen framhålls att regeringen får en värdefull kontrollstation i reformarbetet genom att ett kommittéförslag kan sändas ut på remiss till myndigheter och andra och bli föremål för en offentlig debatt. Av handboken framgår vidare att kommittéväsendet inte alltid erbjuder de lämpligaste utredningsformerna. Som exempel nämns att särskilt frågor av begränsad räckvidd eller av teknisk art ofta utreds effektivare t.ex. inom en förvaltningsmyndighet eller ett departement. Propositionshandboken Den av Statsrådsberedningen utarbetade Propositionshandboken (Ds 1997:1) innehåller anvisningar för propositionsarbetet i Regeringskansliet. I handboken ges exempel på underlag eller förslag som kan ligga till grund för en proposition. Förslag som har arbetats fram inom Regeringskansliet läggs enligt handboken normalt fram i en s.k. departementspromemoria som tas in i departementsserien (Ds-serien).

Remissarbetet

För att inhämta upplysningar och yttranden skickas förslag ofta ut på remiss. Statsrådsberedningen har gett ut promemorian Svara på remiss – hur och varför? Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) för att underlätta remissarbetet både utanför och inom Regeringskansliet. I promemorian anges att Regeringskansliet varje år skickar ut många betänkanden och andra förslag på remiss. Möjligheten att yttra sig över ett förslag står för övrigt alltid öppen för var och en som har synpunkter på det. I denna del framhålls i promemorian att betänkanden i SOU-serien och departementspromemorior i Ds-serien som regel finns tillgängliga i elektronisk form på regeringens webbplats.

Studie av departementspromemorior och andra typer av remissunderlag

I en artikel i Svensk Juristtidning behandlar f.d. justitierådet och professorn Bertil Bengtsson lagstiftarens användning av interna promemorior, framför allt departementspromemorior, och deras värde som rättskälla (Bengtsson, Om departementspromemorior, SvJT 2010, s. 105). Departementspromemorior

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

och andra promemorior framtagna inom Regeringskansliet har enligt Bertil Bengtsson vissa påtagliga fördelar för en regering. Förfarandet är billigt, enkelt och behändigt eftersom arbetet, till skillnad från proceduren kring tillsättandet av en kommitté eller en särskild utredare, kan komma igång snabbt och det mer informella utredningsarbetet kan klaras av på kortare tid. Dessutom har det ansvariga departementet en annan kontroll över vad som föreslås och kan bestämma om en promemoria ska publiceras eller inte och i vilken form. Det senare gäller oavsett om promemorian har tagits fram internt inom Regeringskansliet eller av en extern person. Samtidigt konstateras i artikeln att det råder delade meningar om departementspromemoriornas värde som rättskälla. Enligt Bertil Bengtsson har dessa promemorior vissa brister som rättskälla eller förarbeten. Bland annat är de ofta mindre genomarbetade än betänkanden i SOU-serien. Som exempel nämns den situationen att en fråga anses brådskande och att en promemoria därför tas fram på kort tid. Vid framtagandet av en sådan promemoria finns en risk att den juridiska analysen blir ytlig och att fokus hamnar på den reform som ska genomföras. Därmed kan en förenklad bild komma att ges av det rättsläge som man vill ändra. En annan brist är enligt Bengtsson att sakkunniga eller experter inte medverkar vid framtagandet av en departementspromemoria. Därmed blir det svårare att få en bild av de praktiska problemen på området. Även om företrädare för t.ex. myndigheter och organisationer kan kontaktas under arbetets gång menar Bengtsson att dessa kontakter blir ytligare och att de tillfrågade inte har anledning att känna samma ansvar för resultatet av utredningen eftersom deras åsikter på sin höjd kommer att redovisas anonymt och i korthet. En annan brist som lyfts fram i artikeln är att eventuella avvikande meningar inte framgår av en departementspromemoria. Som exempel nämns att en extern utredare eller annan medverkande jurist inte kan reservera sig i promemorian, även om det framlagda förslaget ter sig mindre lämpligt från juridisk synpunkt eller av andra skäl. Därmed saknar bl.a. remissinstanserna möjlighet att väga motstående argument mot varandra. Ibland framgår dock sådana invändningar av en promemoria. Vidare framhålls i artikeln att det kan vara svårt för författaren av en promemoria att på ett övertygande sätt motivera ett förslag som författaren inte själv står bakom, och därmed riskerar diskussionen om rättsfrågorna att bli mindre nyanserad. Sammantaget framhåller Bertil Bengtsson att en departementspromemorias värde som rättskälla kan växla både med ämnet och med de närmare omständigheterna kring promemorians tillkomst. Av betydelse är bl.a. vem eller vilka som anlitas för uppdraget, hur brådskande uppdraget är och vilken politisk prägel förslaget har. Motsvarande resonemang kan enligt Bengtsson föras när det gäller departementspromemoriornas värde som verktyg i lagstiftningsprocessen. I denna del tillkommer också den oklarhet som kan finnas om ett förslags innebörd utifrån politisk synpunkt, dvs. dolda motsättningar om promemorians innehåll kan negativt påverka promemorians kvalitet och ställa till problem om de framträder i ett senare skede. Samtidigt

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

framhålls att departementspromemorior om de hanteras på rätt sätt kan fylla en viktig funktion i lagstiftningen. Som exempel nämns att det är bråttom att åstadkomma en reform eller att lösa ett akut problem. Ett annat exempel är om det endast rör sig om smärre lagändringar. En departementspromemoria kan också med fördel användas inledningsvis i ett omfattande lagstiftningsarbete. En sådan promemoria kan t.ex. belysa vissa allmänna frågor i det kommande arbetet och dra upp huvudlinjer för arbetets uppläggning. Om det däremot gäller ett större lagstiftningsprojekt som omedelbart ska genomföras, kan departementspromemorior enligt Bengtsson verka otillräckliga. Det gäller särskilt om ett förslag kan väntas bli omstritt av politiska eller andra skäl. Vidare framhåller Bertil Bengtsson att när det gäller internt framtagna promemorior ska skillnaden mellan dessa promemorior och departementspromemorior i Ds-serien inte överdrivas. Av principiella skäl anser han dock att man kan ställa sig skeptisk till detta sätt att förbereda viktigare lagreformer. Han framhåller att förslagets närmare innebörd länge kommer att bli känt bara inom en begränsad krets, framför allt utvalda remissinstanser, och att någon allmän debatt om en kontroversiell reform inte kommer till stånd i detta skede. Enligt Bengtsson synes förfarandet bara passa vid ändringar av närmast lagteknisk natur. Han menar vidare att som självständig rättskälla lär dessa 1 opublicerade promemorior ha en obetydlig auktoritet.

Tidigare granskning

Remissväsendet

Hösten 2021 granskade konstitutionsutskottet remissväsendets utveckling (bet. 2021/22:KU10 s. 80 f.). Granskningen avsåg remisser från tre departement, Försvarsdepartementet, Miljödepartementet och Utbildningsdepartementet, under 1999–2020. I granskningen uppmärksammades även remissunderlaget. Utvecklingen hade enligt granskningen gått mot att en allt mindre andel av det underlag som remitterades utgjordes av externt framtagna betänkanden från kommittéväsendet och att departementspromemorior publicerade i Ds-serien efter 2008 nästan helt hade upphört samtidigt som det blivit allt vanligare att departementen remitterade promemorior som hade utarbetats av tjänstemän inom Regeringskansliet. Vidare hade antalet remissunderlag som utarbetats av myndigheter sjunkit. I Regeringskansliets svar på konstitutionsutskottets frågor om remissunderlaget framhölls att valet av underlag som remitteras varierar både över tid och mellan departement. Det var enligt Regeringskansliet inte möjligt att peka på någon enskild orsak som kan förklara utfallet vid ett givet tillfälle. Vidare anfördes att vilken form ett beredningsunderlag får avgörs av vad som bedöms vara mest ändamålsenligt i det enskilda fallet. Omständigheter som

1 När det gäller internt framtagna promemorior, som inte ingår i Ds-serien, kan noteras att vid artikelns tillkomst publicerade Regeringskansliet inte dessa promemorior. Numera finns dessa promemorior i regel att tillgå på regeringens webbplats. Frågan behandlas närmare nedan i avsnittet Iakttagelser vid den nu aktuella genomgången.

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

kan påverka detta är bl.a. frågans omfattning och komplexitet, om det behövs någon särskild expertkunskap vid framtagandet av förslagen samt hur brådskande det är att få en förändring på plats. Vidare uppgavs att samtliga promemorior som remitteras numera publiceras på regeringen.se och att Regeringskansliets övergång till en elektronisk hantering av remisser har inneburit att behovet av att trycka departementspromemorior i Ds-serien minskat. Antalet departementspromemorior som trycktes i den serien hade under de senaste fem åren varierat mellan 30 och 68 per år. I sitt ställningstagande pekade utskottet på gjorda iakttagelser när det gällde remissunderlaget och att det egenproducerade remissunderlaget i regel hade kortare svarstid och remitterades till färre instanser än det remissunderlag som hade utarbetats av externa aktörer. Utskottet framhöll värdet av att i efterhand kunna ta del av det underlag som har remitterats och legat till grund för regeringens beslut. Detta gällde enligt utskottet särskilt när det är fråga om förordningar och lagförslag. Att samtliga underlag som remitteras numera finns tillgängliga på regeringen.se var enligt utskottet positivt och det ökade även möjligheten för andra än remissinstanserna att bidra med synpunkter genom att inkomma med spontansvar. Utskottet framhöll samtidigt att publiceringar i SOU-serien och Ds-serien innebär en bättre tillgänglighet och underlättar för den som i efterhand vill ta del av underlaget, t.ex. för att studera förarbeten till en lag.

Kommittéväsendet

Kommittéväsendets roll och arbetsformer har behandlats av konstitutionsutskottet vid några tillfällen (bet. 1990/91:KU7, bet. 1997/98:KU31, bet. 1998/99:KU26 och bet. 2004/05:KU3). Hösten 1990 påminde utskottet om att det vid flera tillfällen understrukit det angelägna i att slå vakt om det värdefulla inslag i beslutsprocessen som den offentliga utredningsverksamheten utgör (bet. 1990/91:KU7 s. 10). Vidare framhöll utskottet på nytt att effektivitetskravet och en allsidig belysning i de flesta fall bäst tillgodoses om skilda politiska meningsriktningar får påverka utredningsarbetet – såsom sker i parlamentariska utredningar (se även bet. KU 1983/84:1, bet. KU 1984/85:35 och bet. KU 1985/86:5). Även under senare år har utskottet tagit upp olika aspekter av kommittéväsendet i sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. I denna del kan nämnas utskottets granskningar av utsedda samordnare inom olika politikområden och det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet (bet. 2015/16:KU10 s. 42 f. och bet. 2016/17:KU10 s. 57 f.). Utskottet gjorde en vidare granskning av kommittéväsendet hösten 2017 (bet. 2017/18:KU10 s. 49 f.). Av den granskningen framgick att andelen särskilda utredare hade varierat över tid och att den ökat under 2000-talet. I sitt ställningstagande framhöll utskottet inledningsvis att det är regeringens sak att avgöra hur de utredningar bör bedrivas som anses behövas som underlag för regeringens beslut. Det ligger alltså på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

riktlinjerna för arbetet. Det politiska beslut som ligger till grund för att den aktuella utredningsuppgiften bör utföras är enligt utskottet naturligtvis en utgångspunkt i dessa sammanhang. Mot bakgrund av kommittéväsendets grundläggande betydelse gav granskningen dock anledning till vissa reflektioner och kommentarer från utskottets sida. Utskottet förde bl.a. ett resonemang om när en särskild utredare respektive en kommitté kan vara att föredra. Även utredningarnas parlamentariska inslag och sammansättning i övrigt ingick i granskningen. Bland annat framgick det av granskningen att andelen tjänstemän i Regeringskansliet som biträdde en utredning som sakkunniga eller experter hade ökat. Utskottet underströk i denna del att det kan finnas ett värde i att en utredning biträds av sakkunniga och experter med blandad bakgrund, vilket är en av de grundläggande fördelarna med kommittéväsendet.

Iakttagelser vid den nu aktuella genomgången

Genomgångens upplägg

En övergripande kartläggning har gjorts för att identifiera de dokument som Regeringskansliet remitterade under 2016, 2017, 2020 och 2021. De valda åren täcker delar av de två senaste mandatperioderna. För att kunna identifiera dokumenten har en genomgång gjorts av de remissunderlag som lades ut på regeringens webbplats under den aktuella tidsperioden. De identifierade dokumenten har därefter klassificerats enligt följande:

– betänkanden i SOU-serien – departementspromemorior i Ds-serien – andra promemorior från Regeringskansliet – utkast till lagrådsremisser – underlag från en myndighet – underlag från Europeiska kommissionen (kommissionen).

Genomgången har varit inriktad på fördelningen av remissunderlagen utifrån gjord gruppering dels samlat inom Regeringskansliet, dels mellan departementen. Det har även uppmärksammats om det skett några förändringar över tid. Totalt rör det sig om 1 180 dokument. Remissunderlagens innehåll och omfattning har inte gåtts igenom. Vissa mer generella iakttagelser har dock gjorts. Vidare har inte heller den fortsatta behandlingen av remissunderlagen studerats. En fråga som däremot har gåtts igenom är om de identifierade remissunderlagen tagits fram internt eller externt. Med internt framtaget remissunderlag avses dokument som har tagits fram inom Regeringskansliet. Det rör sig om departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet och utkast till lagrådsremisser. När det gäller departementspromemorior och andra promemorior från Regeringskansliet ska dock nämnas att i de fall en promemoria skrivits under av en extern person har den bedömts som ett externt framtaget remissunderlag.

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

Därutöver avses med externt framtaget remissunderlag dokument som har tagits fram av en särskild utredare eller en kommitté (dvs. betänkanden i SOUserien), en myndighet eller kommissionen.

Generella iakttagelser

Under den aktuella tidsperioden remitterade Regeringskansliet totalt 1 180 dokument. Som framgår av tabell 7.1 nedan har antalet remitterade dokument ökat för varje år, från 242 år 2016 till 371 år 2021. En handfull departement svarade för en stor andel av remitteringen, medan andra departement endast 1 remitterade några enstaka dokument per år. Genomgången visar vidare att av de totalt 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade var 28 procent (337) betänkanden i SOU-serien, 14 procent (161) departementspromemorior i Ds-serien, 39 procent (459) andra promemorior från Regeringskansliet, 2 procent (27) utkast till lagrådsremisser, 14 procent (162) underlag från en myndighet och 3 procent (34) underlag från kommissionen. De flesta gruppers andelar av remissunderlagen har varit relativt konstanta under den aktuella tidsperioden (se tabell 7.1 nedan). Andelen departementspromemorior har dock minskat medan andelen andra promemorior från Regeringskansliet ökat förhållandevis mycket. Av genomgången framgår vidare att flera av de olika gruppernas andelar av remissunderlagen har varierat mellan departementen (se tabell 7.2 nedan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Gjorda iakttagelser i redovisade delar behandlas närmare nedan under rubriken Olika typer av remissunderlag.

Tabell 7.1 Regeringskansliets remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021

År Remissunderlag Totalt antal

Bet. Dep. Andra Utkast Underlag Underlag (SOU) prom. prom. till från en från EU- (Ds) från lagråds- myndig- kom. RK rem. het 2016 32 % 17 % 29 % 3 % 17 % 2 % 100 % (77) (41) (69) (8) (42) (5) (242) 2017 30 % 23 % 30 % 1 % 14 % 2 % 100 % (80) (60) (79) (3) (38) (6) (266) 2020 25 % 9 % 52 % 2 % 11 % 1 % 100 % (75) (26) (158) (6) (34) (2) (301) 2021 28 % 9 % 41 % 3 % 13 % 6 % 100 % (105) (34) (153) (10) (48) (21) (371)

Summa 28 % 14 % 39 % 2 % 14 % 3 % 100 % (337) (161) (459) (27) (162) (34) (1 180)

1 Statsrådsberedningen remitterade under den aktuella tidsperioden inte något dokument.

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

Tabell 7.2 Departementens remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021

Departe- Remissunderlag Totalt ment antal

Bet. Dep. Andra Utkast Underlag Underlag (SOU) prom. prom. till från en från EU- (Ds) från lagråds- myndig- kom. RK rem. het A 33 % 57 % 7 % – – 3 % 100 % (10) (17) (2) (0) (0) (1) (30) Fi 18 % 5 % 63 % 2 % 11 % 1 % 100 % (53) (16) (185) (6) (31) (3) (294) Fö 54 % 7,5 % 31 % – – 7,5 % 100 % (7) (1) (4) (0) (0) (1) (13) I 12 % 3 % 52 % – 25 % 8 % 100 % (12) (3) (52) (0) (25) (8) (100) Ju 42 % 27 % 20 % 6 % 4 % 1 % 100 % (98) (63) (47) (13) (9) (2) (232) Ku 44 % 22 % 10 % – 24 % – 100 % (18) (9) (4) (0) (10) (0) (41) M 17 % 2 % 35 % – 38 % 8 % 100 % (25) (3) (52) (0) (55) (12) (147) N 33 % 14 % 22 % 2 % 25 % 4 % 100 % (24) (10) (16) (1) (18) (3) (72) S 34 % 21 % 36 % 3 % 6 % – 100 % (52) (32) (55) (5) (9) (1) (154) U 45 % 6,5 % 41 % – 6,5 % 1 % 100 % (36) (5) (33) (0) (5) (1) (80) UD 12 % 12 % 53 % 12 % – 11 % 100 % (2) (2) (9) (2) (0) (2) (17)

Summa 28 % 14 % 39 % 2 % 14 % 3 % 100 % (337) (161) (459) (27) (162) (34) (1 180)

Kommentar: Namnet på Miljödepartementet var under 2016 och 2017 Miljö- och energidepartementet, men under 2019 bytte departementet namn till Miljödepartementet och energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet. Till det nybildade Infrastrukturdepartementet flyttades även vissa andra frågor som tidigare hade hanterats av Näringsdepartementet.

Av genomgången framgår vidare att av de 1 180 dokument som remitterades under den aktuella tidsperioden var 50 procent (594) internt framtagna medan

50 procent (586) tagits fram externt (se tabell 7.3 nedan). Andelen internt respektive externt framtaget remissunderlag varierade något under perioden. Under 2020–2021 var andelen internt framtaget underlag högre och externt framtaget underlag lägre än under 2016–2017. Det förekom även variationer mellan departementen (se tabell 7.4 nedan och tabell 5–8 i bilaga 7.1). Gjorda iakttagelser i redovisade delar behandlas närmare nedan under rubriken Internt respektive externt framtaget remissunderlag.

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

Tabell 7.3 Ansvarig för Regeringskansliets remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021

År Ansvarig för framtaget remissunderlag Totalt antal

Internt Externt 2016 45 % (110) 55 % (132) 100 % (242) 2017 46 % (122) 54 % (144) 100 % (266) 2020 59 % (178) 41 % (123) 100 % (301) 2021 50 % (184) 50 % (187) 100 % (371)

Summa 50 % (594) 50 % (586) 100 % (1 180)

Tabell 7.4 Ansvarig för departementens remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021

Departement Ansvarig för framtaget remissunderlag Totalt antal

Internt Externt A 63 % (19) 37 % (11) 100 % (30) Fi 69 % (203) 31 % (91) 100 % (294) Fö 31 % (4) 69 % (9) 100 % (13) I 48 % (48) 52 % (52) 100 % (100) Ju 39 % (91) 61 % (141) 100 % (232) Ku 29 % (12) 71 % (29) 100 % (41) M 37 % (54) 63 % (93) 100 % (147) N 32 % (23) 68 % (49) 100 % (72) S 58 % (90) 42 % (64) 100 % (154) U 48 % (38) 52 % (42) 100 % (80) UD 71 % (12) 29 % (5) 100 % (17)

Summa 50 % (594) 50 % (586) 100 % (1 180)

Olika typer av remissunderlag

Betänkanden i SOU-serien Som har nämnts ovan visar genomgången att 28 procent (337) av de 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade under den aktuella tidsperioden avsåg betänkanden i SOU-serien (se tabell 7.1 ovan). Andelen sådana betänkanden har varit relativt konstant under perioden. Under 2016, 2017, 2020 respektive 2021 utgjorde dessa 32 procent (77), 30 procent (80), 25 procent (75) respektive 28 procent (105) av de remitterade underlagen. Genomgången visar dock på stora skillnader mellan departementen (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Som exempel kan nämnas Finansdepartementet och Justitiedepartementet, som båda remitterade ett förhållandevis stort antal dokument. Av de dokument som Finansdepartementet remitterade under den aktuella perioden avsåg 18 procent betänkanden i SOU-serien medan motsvarande uppgift för Justitiedepartementet var 42 procent. När det gäller Justitiedepartementet minskade dock andelen sådana betänkanden betydligt under 2020 för att sedan öka igen under 2021. Även Miljödepartementet och Infrastrukturdepartementet remitterade förhållandevis många dokument under den aktuella tidsperioden.

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

I likhet med Finansdepartementet utgjorde betänkanden i SOU-serien en förhållandevis liten andel av departementens remissunderlag. Andelen betänkanden i SOU-serien som Socialdepartementet remitterade var relativt konstant. Av de dokument som departementet sammantaget remitterade utgjorde drygt 30 procent betänkanden. Under den aktuella tidsperioden remitterade Försvarsdepartementet och Kulturdepartementet förhållandevis få dokument, men av dessa utgjorde betänkanden i SOU-serien en stor grupp. När det gäller övriga departement varierade andelen sådana betänkanden av remissunderlagen under den aktuella perioden. När det gäller själva utredningsformen visar genomgången att betänkandena i SOU-serien framför allt har tagits fram av särskilda utredare. Även om betänkandenas innehåll inte har studerats kan det noteras att några betänkanden har rört förhållandevis begränsade ämnesområden medan andra varit av mer omfattande slag. Departementspromemorior och andra promemorior från Regeringskansliet När det gäller promemorior som har tagits fram inom Regeringskansliet rör det sig om två typer av dokument: promemorior som har publicerats i Dsserien (s.k. departementspromemorior) respektive andra interna promemorior som tagits fram inom Regeringskansliet. De promemorior som inte publiceras i Ds-serien finns med några enstaka undantag tillgängliga på regeringens webbplats under fliken remisser. Dessa promemorior liknar varandra i uppbyggnaden och har också ibland uttryckligen getts benämningen promemoria. Härutöver har i några enstaka fall remissunderlaget endast utgjorts av ett förslag till förordningstext som tagits fram inom ett departement. I denna del ska också nämnas att det framgår av regeringens webbplats att vissa dokument som tagits fram inom Regeringskansliet har utformats enligt ett promemoriaformat som tagits fram särskilt inom Regeringskansliet. Dessa promemorior ingår alltså inte i Ds-serien men finns på webbplatsen presenterade tillsammans med departementspromemorior under fliken Departementsserien och promemorior. Av genomgången framgår att av de totalt 1 180 dokument som remitterades under den aktuella tidsperioden avsåg 14 procent (161) departementspromemorior och 39 procent (459) andra promemorior från Regeringskansliet (se tabell 7.1 ovan). Det innebär att de två grupperna svarade för 53 procent (620) av det totala remissunderlaget. De två gruppernas andelar av de remitterade dokumenten varierade dock under perioden. De senaste två åren har andelen departementspromemorior minskat medan andelen andra promemorior från Regeringskansliet har ökat. Under 2016, 2017, 2020 respektive 2021 utgjorde departementspromemorior 17 procent (41), 23 procent (60), 9 procent (26) respektive 9 procent (34) av remissunderlagen. Motsvarande uppgift för andra promemorior från Regeringskansliet var 29 procent (69), 30 procent (79), 52 procent (158) respektive 41 procent (153). Genomgången visar även på stora skillnader mellan departementen och i vissa fall inom ett departement över tid (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

bilaga 7.1). Som exempel kan nämnas Finansdepartementet och Justitiedepartementet. Av de dokument som Finansdepartementet remitterade under den aktuella tidsperioden var 5 procent departementspromemorior och 63 procent andra promemorior från Regeringskansliet. Till skillnad från Finansdepartementet remitterade Justitiedepartementet en förhållandevis stor andel departementspromemorior. Av de dokument som departementet remitterade var 27 procent departementspromemorior medan andra promemorior från Regeringskansliet utgjorde 20 procent av remissunderlagen. Samtidigt kan här noteras att departementspromemoriornas andel av Justitiedepartementets remissunderlag minskade under 2020–2021 medan andra promemoriors andel ökade. Infrastrukturdepartementet, Miljödepartementet och Utbildningsdepartementet remitterade, i likhet med Finansdepartementet, en förhållandevis stor andel andra promemorior från Regeringskansliet och en liten andel departementspromemorior. Över hälften av de dokument som Socialdepartementet remitterade utgjordes av departementspromemorior och andra promemorior från Regeringskansliet. Här kan också noteras att andelen andra promemorior från Regeringskansliet ökade i betydande omfattning under 2020 och 2021 medan andelen departementspromemorior minskade under samma period. När det gäller innehållet i departementspromemorior och andra promemorior från Regeringskansliet kan det noteras att flera promemorior har varit ganska kortfattade med begränsade lagförslag medan andra har varit av mer omfattande slag med t.ex. förslag till ny lagstiftning. I regel har departementspromemorior varit mer omfattande än andra promemorior från Regeringskansliet men även den senare gruppen har ibland innehållit till synes ingripande eller omfattande lagförslag. Bland annat remitterade några departement under 2020 flera promemorior med olika förslag med anledning av coronapandemin. Vidare noteras när det gäller gruppen andra promemorior från Regeringskansliet att det ofta framgår av en promemorias första sida vilket departement som har tagit fram dokumentet. Ibland finns även uppgift om vilken enhet inom ett departement som tagit fram promemorian. När det gäller en del av dessa promemorior saknas det dock helt uppgift om ansvarigt departement. Därutöver noteras att en handfull av promemoriorna i denna grupp inte finns tillgängliga på regeringens webbplats. Utkast till lagrådsremisser Av genomgången framgår att av de 1 180 dokument som remitterades under den aktuella tidsperioden avsåg 2 procent (27) utkast till lagrådsremisser (se tabell 7.1 ovan). Gruppens andel av remissunderlagen låg under tidsperioden förhållandevis konstant mellan 1 och 3 procent. Genomgången visar dock på vissa skillnader mellan departementen (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Av de dokument som Justitiedepartementet remitterade utgjorde utkast till lagrådsremisser 6 procent (13) av remissunderlagen. Över hälften av departementen remitterade inte något utkast till lagrådsremiss.

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

Underlag från en myndighet m.m. Nästan samtliga dokument i denna grupp har tagits fram av en myndighet. I några enstaka fall har ett dokument tagits fram av flera myndigheter, ett tillsatt råd, en intresseorganisation eller ett företag. Oftast har det remitterade underlaget haft sin grund i ett regeringsuppdrag i form av ett särskilt beslut eller ett regleringsbrev. I några fall har t.ex. en myndighet på eget initiativ lämnat in en framställan till det ansvariga departementet med förslag till åtgärder eller ändringar inom ett visst område. Dessutom har Regeringskansliet i ett par enstaka fall remitterat en ansökan i ett förvaltningsärende. Samtliga dessa dokument ingår i gruppen underlag från en myndighet. Som har nämnts ovan visar genomgången att 14 procent (162) av de 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade under den aktuella tidsperioden avsåg underlag från en myndighet (se tabell 7.1 ovan). Gruppens andel av Regeringskansliets remissunderlag var förhållandevis konstant under perioden. Under 2016, 2017, 2020 respektive 2021 var 17 procent (42), 14 procent (38), 11 procent (34) respektive 13 procent (48) underlag från en myndighet. Genomgången visar dock på stora skillnader mellan departementen (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Som exempel kan nämnas Miljödepartementet och Justitiedepartementet, som båda remitterade ett förhållandevis stort antal dokument. Av de dokument som Miljödepartementet remitterade var drygt vart tredje (38 procent) remissunderlag ett underlag från en myndighet. Gruppens andel av departementets remissunderlag minskade dock kraftigt under 2020 och 2021. Av Justitiedepartementets remissunderlag var underlag från en myndighet betydligt mindre vanligt förekommande (4 procent). Infrastrukturdepartementet, Kulturdepartementet och Näringsdepartementet remitterade, i likhet med Miljödepartementet, en förhållandevis stor andel dokument som tagits fram av en myndighet. Slutligen noteras att de remitterade underlagen från en myndighet ofta finns tillgängliga på regeringens webbplats. Ibland hänvisas till dokumentet via en länk till myndighetens webbplats. Av genomgången framgår att några av dessa länkar inte längre är aktuella. Dessutom saknas i några fall såväl själva dokumentet som en länk till dokumentet. Underlag från kommissionen Av genomgången framgår att av de 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade under den aktuella tidsperioden avsåg 3 procent (34) underlag från kommissionen. I dessa fall remitterades alltså endast själva förslaget från kommissionen. Gruppens andel av Regeringskansliets remissunderlag var relativt konstant. Under 2016, 2017, 2020 respektive 2021 utgjorde dessa 2 procent (5), 2 procent (6), 1 procent (2) respektive 6 procent (21) av samtliga remissunderlag (se tabell 7.1 ovan). Även när det gäller denna grupp visar genomgången på skillnader mellan departementen (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Av de dokument som Miljödepartementet remitterade var 8 procent av remissunderlagen

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

underlag från kommissionen. Detsamma gäller för Infrastrukturdepartementet. I de flesta övriga departement förekom det endast någon enstaka gång att ett förslag från kommissionen var ett remissunderlag. Slutligen ska nämnas att det framgår av genomgången att förslag från kommissionen om ändringar i EU:s rättsakter har hanterats på olika sätt inom Regeringskansliet. I redovisade fall ovan har endast själva förslaget från kommissionen remitterats. I andra fall har ett internt eller externt underlag (i form av ett betänkande, en departementspromemoria, en annan promemoria från Regeringskansliet eller ett underlag från en myndighet) tagits fram med anledning av ett förslag om ändringar i en rättsakt som därefter remitterats.

Internt respektive externt framtaget remissunderlag

Som har nämnts ovan visar genomgången att av de 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade under den aktuella tidsperioden togs hälften fram internt medan den andra hälften togs fram externt (se tabell 7.3 ovan). De internt framtagna remissunderlagen har i huvudsak avsett olika promemorior från Regeringskansliet, medan det externt framtagna remissunderlaget framför allt utgjorts av betänkanden i SOU-serien och underlag från myndigheter. Som har framgått ovan ökade andelen internt framtaget remissunderlag något under perioden 2020–2021 jämfört med 2016–2017, medan det externt framtagna remissunderlaget minskade något. Även i denna del visar genomgången på stora skillnader mellan departementen (se tabell 7.4 ovan och tabell 5–8 i bilaga 7.1). Som exempel kan nämnas Finansdepartementet och Justitiedepartementet. Av samtliga dokument som Finansdepartementet remitterade under den aktuella perioden var knappt 70 procent internt framtagna. Justitiedepartementet remitterade däremot en förhållandevis stor andel externt framtagna dokument. Av samtliga dokument som det departementet remitterade under den aktuella perioden var ca 60 procent externt framtagna. Under 2020 minskade dock gruppens andel av Justitiedepartementets remissunderlag kraftigt för att sedan öka under 2021. Försvarsdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet remitterade, i likhet med Justitiedepartementet, en förhållandevis stor andel externt framtagna dokument. Andra departement, som Arbetsmarknadsdepartementet och Utrikesdepartementet, remitterade framför allt internt framtagna dokument. När det gäller Infrastrukturdepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet var andelarna internt respektive externt framtaget remissunderlag ganska jämnt fördelade. Som redovisats tidigare har ibland en extern person fått ett utredningsuppdrag eller i uppdrag att biträda ett departement i en viss fråga. Om en departementspromemoria har skrivits under av en extern person har promemorian setts som ett externt framtaget remissunderlag. Genomgången visar att 22 procent (35) av de totalt 161 departementspromemorior som remitterades under den aktuella perioden skrevs under av en extern person. Även i denna del visar genomgången på stora skillnader mellan

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

departementen. Justitiedepartementet remitterade under den aktuella perioden sammantaget 63 departementspromemorior och av dessa skrevs 41 procent (26) under av en extern person. Övriga departement remitterade inga eller endast några enstaka sådana departementspromemorior. Av genomgången framgår vidare att även andra promemorior från Regeringskansliet ibland skrivits under av en extern person. I dessa fall har alltså en extern person fått ett utredningsuppdrag eller i uppdrag att biträda ett departement i en viss fråga. Sammantaget rör det sig om en handfull dokument, varav merparten härrör från Justitiedepartementet. Slutligen ska nämnas att det ibland framgår av en departementspromemoria eller en annan promemoria från Regeringskansliet att dokumentet har tagits fram av en arbetsgrupp inom det ansvariga departementet. Några promemorior som tagits fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet har också skrivits under av en tjänsteman vid departementet.

Promemorior från Regeringskansliet

Svar den 27 oktober 2022

Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober 2022 en promemoria som har upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 7.2). Bland annat begärde utskottet svar på följande frågor om mer generella iakttagelser som gjorts vid genomgången av remissunderlagen:

– Vilka överväganden görs när det gäller valet av remissunderlag

(betänkanden i SOU-serien, departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från kommissionen)? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med de olika formerna av remissunderlag?

– Av genomgången framgår att olika typer av remissunderlag är olika

vanliga i departementen och i vissa fall även inom ett departement över tid. Det gäller särskilt betänkanden (i SOU-serien), departementspromemorior (i Ds-serien), andra promemorior från Regeringskansliet och underlag från en myndighet. Vilka kommentarer kan göras kring dessa skillnader?

– Genomgången visar också på skillnader mellan departementen och i vissa

fall även inom ett departement över tid när det gäller andelen internt respektive externt framtaget remissunderlag. Vilka kommentarer kan göras kring dessa skillnader? I svarspromemorian framhålls att vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms mest ändamålsenlig för de frågor som ska utredas. Som exempel på omständigheter av betydelse anges frågornas omfattning, komplexitet och politiska eller principiella betydelse, behovet av särskild expertkunskap eller representation av olika intressen samt hur brådskande det är att få en ändring på plats. Kommittéer eller särskilda

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

utredare väljs typiskt sett för att förbereda större reformer (redovisas i SOUserien), och utredningsformen lämpar sig väl för större och komplexa frågeställningar och sådana frågeställningar som kräver medverkan av olika experter eller en bred representation av olika intressen. I andra fall kan en fråga utredas internt i Regeringskansliet, med eller utan externt biträde (redovisas i Ds-serien eller andra promemorior från Regeringskansliet). En fördel med interna utredningar är att de typiskt sett har kortare ledtider och därmed lättare kan anpassas exempelvis utifrån nytillkomna frågeställningar. Om en fråga är särskilt brådskande eller om behovet av remittering gäller en begränsad fråga som uppkommer i ett sent skede i ett lagstiftningsärende remitteras ibland ett utkast till lagrådsremiss eller proposition. Ett uppdrag till en myndighet kan vara lämpligt vid framtagandet av förslag som avser en tydligt avgränsad fråga inom myndighetens ansvarsområde. Enligt svarspromemorian är det svårt att dra några säkra slutsatser om orsakerna till de variationer som finns inom och mellan departement, inte minst eftersom det är stora skillnader mellan departementens ansvarsområden och de politiska prioriteringarna förändras över tid. Utskottet begärde även svar på ett antal frågor om specifikt departementspromemorior och andra interna promemorior. Av svarspromemorian framgår bl.a. följande. Typiskt sett vägs inte departementspromemoriors och andra interna promemoriors betydelse som rättskälla in i valet av utredningsform. Det framhålls vidare att även andra interna promemorior än departementspromemorior publiceras på regeringens webbplats och är sökbara (regeringen.se, Departementsserien och promemorior) och att interna promemorior dessutom registreras i ett ärende och arkiveras. Innan de interna promemoriorna gjordes tillgängliga på redovisat sätt var frågeställningen om underlagets betydelse som rättskälla mer aktuell. Internt utredningsarbete i Regeringskansliet kan presenteras i departementspromemorior i Ds-serien eller andra promemorior från Regeringskansliet. Om remitteringen gäller en begränsad fråga som uppkommer i ett sent skede i ett lagstiftningsärende remitteras ibland ett utkast till lagrådsremiss eller proposition. Underlagen kan tas fram av en arbetsgrupp eller av enskilda tjänstemän inom ett departement. När så sker är det inte nödvändigt att formalisera uppdraget i ett särskilt beslut. Underlag som tas fram på detta sätt är interna produkter och Regeringskansliet svarar således för innehållet. Sådana produkter gemensambereds därför enligt Statsrådsberedningens riktlinjer om samrådsformer i Regeringskansliet, SB PM 2012:1 (rev. 2021 II). Ett uppdrag kan också lämnas till en s.k. bokstavsutredare. Då formaliseras uppdraget genom ett regeringskanslibeslut. Uppdragsbeskrivningen gemensambereds och läggs som en bilaga till promemorian. I många fall är bokstavsutredaren inte anställd vid departementet utan får uppdraget eftersom han eller hon har särskild sakkunskap. En extern person som redovisar ett

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

bokstavsuppdrag gör det ofta i eget namn och svarar därmed själv för innehållet. Vid bedömningen av om en promemoria ska ges ut i Ds-serien eller inte kan flera av de aspekter som tidigare redovisats aktualiseras. Att en extern person redovisar ett bokstavsuppdrag i eget namn medför normalt att promemorian ges ut i Ds-serien. På regeringens webbplats under fliken Departementsserien och promemorior publiceras som utgångspunkt samtliga departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast till lagrådsremisser och propositioner samt remissunderlag som tagits fram av en myndighet på Regeringskansliets uppdrag. I enstaka fall kan remissunderlag av det angivna slaget av förbiseende inte ha gjorts tillgängliga på regeringens webbplats. När det gäller utformningen av gruppen andra promemorior från Regeringskansliet framhålls att det ansvariga departementet framgår av promemorians inledande sammanfattning och av publiceringsplatsen på regeringens webbplats men att det ansvariga departementet i enstaka fall av förbiseende kan ha utelämnats på första sidan. Slutligen framgår det av svarspromemorian att en departementspromemoria numera inte skrivs under av en tjänsteman i Regeringskansliet. Utskottet begärde även svar på en fråga om remittering av förslag från kommissionen. I denna del framhålls i svarspromemorian att det avgörs från fall till fall om det finns ett behov av att remittera ett förslag från kommissionen. I stället för formell remiss skickas ibland EU-förslag för synpunkter till berörda myndigheter. Normalt sett skickas endast förslaget ut, dvs. det tas inte fram något särskilt underlag. Promemorior om hur EUrättsakter ska omhändertas i svensk rätt remitteras regelmässigt.

Svar den 29 november 2022

Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett par kompletterande frågor. Som svar överlämnades den 29 november 2022 en promemoria som har upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 7.3). På utskottets fråga om en promemoria som har tagits fram av en bokstavsutredare utifrån en tryckfrihetsrättslig aspekt behandlas annorlunda än en promemoria som tagits fram internt inom Regeringskansliet framhålls i svarspromemorian att en bokstavsutredares uppdrag är att biträda ett departement med att utreda en viss fråga. Även om bokstavsutredaren inte är anställd i Regeringskansliet rör det sig om ett internt utredningsarbete. En promemoria som har tagits fram av en bokstavsutredare blir därmed en allmän handling i samband med att den remitteras, publiceras eller på annat sätt upprättas. Utskottet begärde även svar på frågan vilka kriterier som ligger till grund för bedömningen av om ett förslag från kommissionen ska remitteras eller inte. Om det finns behov av att inhämta synpunkter på ett förslag från

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

kommissionen kan det enligt promemorian ske på olika sätt. I vissa fall väljs ett remissförfarande. Det är det alternativ som typiskt sett väljs när det finns anledning att närmare analysera de frågor som förslaget väcker. I andra fall ges olika intressenter mer formlöst möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag. Det förekommer också att synpunkter inhämtas genom en löpande dialog, ett s.k. EU-sakråd eller andra mötesformer. Omständigheter av betydelse för bedömningen av hur synpunkter bör inhämtas är bl.a. processens tidsramar, förslagets komplexitet, antalet berörda, påverkan på svenska förhållanden, förhandlingssituationen och förslagets rättsliga betydelse.

Utskottets ställningstagande

Syftet med granskningen har varit att på en övergripande nivå få en bild av de underlag som Regeringskansliet remitterat under den studerade perioden, om det funnits några skillnader mellan departementen och om det skett några förändringar över tid. Frågor av intresse är vilka överväganden som kan ligga bakom valet av remissunderlag och vilka fördelar respektive nackdelar som kan finnas med olika typer av remissunderlag. Konstitutionsutskottet vill inledningsvis hänvisa till tidigare uttalanden från utskottet om att det är regeringens sak att avgöra hur de utredningar bör bedrivas som anses behövliga som underlag för regeringens beslut. Det innebär att regeringen har att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjerna för arbetet. Regeringen har alltså att avgöra om ett utredningsuppdrag ska anförtros en kommitté, en särskild utredare eller en myndighet eller bedrivas internt inom Regeringskansliet. Som framhålls i svaren från Regeringskansliet får valet av remissunderlag i första hand styras av vilken utredningsform som bedöms vara mest ändamålsenlig utifrån de frågor som ska utredas. Flera omständigheter kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed de olika remissunderlagen (betänkanden i SOU-serien, departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från kommissionen). Som exempel kan nämnas frågornas omfattning, komplexitet och politiska eller principiella betydelse. Även behovet av särskild expertkunskap, representation av olika intressen och hur brådskande det är att få en ändring på plats kan vara av betydelse. Betänkanden i SOU-serien tas fram av en kommitté eller en särskild utredare. Som utskottet tidigare framhållit lämpar sig denna utredningsform väl för att förbereda större reformer eller när utredningsarbetet avser omfattande, komplexa eller principiella frågeställningar. Utredningsformen är vidare att föredra om utredningsarbetet kräver medverkan av experter eller en bred representation av olika intressen. Remitteringen av ett betänkande i SOU-serien medför också att förslag och eventuella reservationer eller särskilda yttranden i ett tidigt skede blir föremål för en offentlig debatt. I de fall där en bred politisk enighet är önskvärd kan en kommitté med parlamentarisk sammansättning fungera som forum för kompromisser och samförstånd i politiska frågor. Frågor av

2022/23:KU10 7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG

begränsad räckvidd eller av teknisk art utreds i regel effektivare av en myndighet eller internt inom Regeringskansliet. Ett uppdrag till en myndighet kan vara lämpligt om utredningsarbetet rör en tydligt avgränsad fråga inom myndighetens ansvarsområde. Ett utkast till lagrådsremiss kan vara att föredra om utkastet rör en begränsad fråga som har uppkommit i ett sent skede i ett lagstiftningsärende. När det sedan gäller själva remissunderlagen ger granskningen anledning till följande reflektioner och kommentarer från utskottets sida. Av granskningen framgår att Regeringskansliet under den studerade perioden remitterade totalt 1 180 dokument och att antalet remitterade dokument ökade för varje år. Departementspromemorior i Ds-serien och andra promemorior från Regeringskansliet svarade för drygt 50 procent av det totala remissunderlaget (14 respektive 39 procent). Även betänkanden i SOU-serien och underlag från en myndighet svarade för förhållandevis stora andelar (28 respektive 14 procent), medan utkast till lagrådsremisser och underlag från kommissionen var mindre vanligt förekommande (2 respektive 3 procent). Fördelningen mellan olika typer av remissunderlag var relativt konstant under den studerade perioden. Andelen departementspromemorior i Ds-serien minskade dock medan andelen andra promemorior från Regeringskansliet ökade förhållandevis mycket. En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar också att andelen internt framtaget underlag var högre och andelen externt framtaget underlag lägre 2020–2021 än 2016– 2017. Remissunderlagen togs alltså under den granskade perioden i allt större utsträckning fram inom Regeringskansliet. Granskningen visar vidare att en handfull departement har svarat för en stor andel av remissunderlagen. Som exempel kan nämnas Finansdepartementet och Justitiedepartementet, som båda remitterade ett förhållandevis stort antal dokument. Justitiedepartementet remitterade under den aktuella perioden framför allt betänkanden i SOU-serien och departementspromemorior i Dsserien, medan en stor andel av de dokument som Finansdepartementet remitterade avsåg andra promemorior från Regeringskansliet. Även Miljödepartementet och Infrastrukturdepartementet remitterade förhållandevis många dokument under den aktuella tidsperioden. Båda departementen remitterade framför allt andra promemorior från Regeringskansliet men även underlag från en myndighet. Delas remissunderlagen upp i internt och externt framtaget underlag kan det konstateras att Finansdepartementet under den aktuella perioden framför allt remitterade internt framtaget remissunderlag medan Justitiedepartementet och Miljödepartementet remitterade en förhållandevis stor andel externt framtagna dokument. I sammanhanget kan noteras att några departement under 2020 remitterade flera internt framtagna promemorior med olika förslag med anledning av coronapandemin, vilket delvis kan förklara ökningen av internt framtagna remissunderlag under den granskade perioden.

7 R EGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10

När det gäller olika typer av remissunderlag kan utskottet konstatera att det kan finnas flera fördelar för en regering att remittera departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet och underlag från en myndighet. Utredningsarbetet kan i regel komma igång snabbare och på kortare tid än vid framtagandet av ett betänkande i SOUserien. Därmed kan de nämnda remissunderlagen också vara att föredra i de fall det är bråttom att åstadkomma en förändring på ett visst område eller att lösa ett akut problem. När det gäller promemorior framtagna inom Regeringskansliet har dessutom det ansvariga departementet en annan kontroll över vad som föreslås och kan bestämma om en promemoria ska publiceras eller inte och i vilken form. Samtidigt kan det konstateras att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad och att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som t.ex. betänkanden i SOUserien. Till skillnad från formellt tillsatta utredningar saknas det dessutom vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet medverkan från externa experter eller en bred representation av olika intressen, och det finns inte heller eventuella avvikande meningar att redovisa. Som framgått görs i granskningen skillnad på departementspromemorior i Ds-serien och andra promemorior från Regeringskansliet. Utskottet vill med anledning av vad som framkommit i granskningen framhålla värdet av att i efterhand kunna ta del av det underlag som har remitterats och legat till grund för regeringens beslut. Detta gäller särskilt när det är fråga om förordningar och lagförslag. Att samtliga underlag som remitteras numera finns tillgängliga på regeringens webbplats är som utskottet tidigare framhållit positivt och det ökar även möjligheten för andra än remissinstanserna att bidra med synpunkter genom att inkomma med spontansvar. Samtidigt innebär publiceringar i SOUserien och Ds-serien en bättre tillgänglighet och underlättar för den som i efterhand vill ta del av underlaget, t.ex. för att studera förarbeten till en lag.

2022/23:KU10

8 Regeringens styrning av länsstyrelserna

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten 2022 granskat regeringens styrning av länsstyrelserna. Granskningen har varit inriktad på hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels regleringsbrev, dels andra regeringsuppdrag. Vidare berörs i granskningen regeringens beredning av regleringsbrev och andra uppdrag till länsstyrelserna. Till grund för granskningen ligger bl.a. en skrivelse från Regeringskansliet med svar på frågor från utskottet, bilaga 8.1 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Regeringens styrning av förvaltningen

Regeringsformen m.m. Av 1 kap. 6 § regeringsformen framgår att regeringen styr riket. Av 12 kap. 1 § regeringsformen framgår att de statliga förvaltningsmyndigheter som inte är myndigheter under riksdagen lyder under regeringen. I detta ligger bl.a. att det är i relationen mellan regeringen och myndigheten som det finns en lydnadsplikt, inte i förhållandet mellan ett enskilt statsråd och myndigheten. I förarbetena anges att föreskrifter från regeringen ska riktas till myndigheten som sådan, inte till en enskild tjänsteman hos myndigheten (SOU 1972:15 s. 195). En begränsning av regeringens direktivrätt finns i 12 kap. 2 § regeringsformen. Där anges att ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag. Regeringen förfogar även över andra instrument i sin styrning och uppföljning av statliga myndigheter och verksamheter. Styrning kan ske genom bestämmelser som gäller för samtliga eller flera myndigheter. Sådana generella bestämmelser återfinns bl.a. i myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, internrevisionsförordningen (2006:1228) samt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Det finns också styrinstrument som riktar sig till enskilda myndigheter. Regeringen beslutar genom förordningar om instruktioner för myndigheterna. Andra styrinstrument har en stark koppling till den statliga budgetprocessen. I de årliga regleringsbreven för myndigheterna anger regeringen de finansiella förutsättningarna för olika verksamheter samt i förekommande fall

8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10

tillkommande mål, krav på återrapportering och uppdrag. Regeringen beslutar även om särskilda uppdrag till myndigheter vid sidan av regleringsbreven. Det förekommer även informella kontakter mellan regeringen och Regeringskansliet å ena sidan och myndigheter å den andra. Sådana kontakter används löpande för att utbyta information och kunskap om olika frågor samt för att förtydliga innebörden av formella styrsignaler. Uttalanden i propositioner I 2010 års förvaltningspolitiska proposition framhöll regeringen att styrningen av statliga myndigheter och verksamheter bör vara tydlig och resultatinriktad (prop. 2009/10:175). Med tydlig avsågs att myndighetens uppdrag ska preciseras genom att regeringen anger uppgifter, regler och i förekommande fall mål och prioriteringar. Mål och uppgifter till myndigheterna skulle formuleras så att respektive myndighet själv skulle råda över eller ha rimliga möjligheter att genomföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt. Den årliga styrningen av myndigheterna skulle inriktas mot verksamhetens resultat utifrån det instruktionsenliga uppdraget. Regeringens ambition var att skapa förutsättningar för en styrning som var långsiktig och i högre grad anpassad till myndigheternas verksamheter och regeringens styrbehov. För vissa myndigheter kunde regeringens styrning vara detaljerad, medan den för andra myndigheter kunde vara mer övergripande. Styrningen borde således i hög grad ta hänsyn till varje verksamhets specifika karaktär och utformas så att den bäst gynnade syftet med respektive verksamhet. I propositionen angavs också att myndigheternas instruktioner är ett grundläggande instrument i regeringens styrning. Till skillnad från myndighetsförordningen (2007:515) och andra författningar som gäller flera myndigheter ska en myndighets instruktion tydliggöra den enskilda myndighetens uppdrag. Den ska formuleras i termer som svarar mot myndighetens befogenheter. I varje instruktion ska som regel myndighetens ansvarsområde, uppgifter, ledningsform och andra förhållanden som är specifika för myndigheten regleras. Detaljeringsgraden i instruktionen kan variera från myndighet till myndighet. Vissa krav kan uttryckas tämligen detaljerat. Uppgifter som är tidsbegränsade eller som kan förväntas ändras inom en närmare framtid, mål, liksom uppgifter eller uppdrag där regeringen ser behov av att vara utförlig i beskrivningen är exempel på sådant som vanligtvis inte regleras i instruktionen utan i annat beslut. I budgetpropositionen för 2022 anförde regeringen att det följer av den svenska förvaltningsmodellen att Sverige har organisatoriskt fristående myndigheter med begränsad självständighet, och att regeringen inför riksdagen hålls ansvarig för de myndigheter som lyder under regeringen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 s. 59). Ordningen förutsätter enligt regeringen en bra uppföljning av myndigheternas resultat och verksamhet, och att regeringen ingriper om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen ansåg att det är angeläget att ytterligare utveckla styrningen och uppföljningen av myndigheterna. Regeringens

2022/23:KU10 8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA

bedömning var att styrningen av statsförvaltningen ska vara långsiktig, strategisk, helhetsinriktad, sammanhållen, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad. Det innebar bl.a. att detaljstyrning och onödig administration bör undvikas, att myndigheternas kärnverksamhet ska värnas, att statsförvaltningens organisering ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv, samt att myndigheternas roll-, uppgifts- och ansvarsfördelning ska vara tydlig.

Regeringens styrning av länsstyrelserna

Instruktion Länsstyrelserna fick 2017 en ny instruktion genom förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. Enligt 1 § ansvarar länsstyrelserna för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning någon annan myndighet inte har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelsernas generella uppdrag är enligt 2 § att 1. verka för att nationella mål får genomslag i länet, samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar 2. utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser 3. främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen dels om det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels om händelser som inträffat i länet 4. inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet 5. ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt dem.

Dessa paragrafer ger uttryck för regeringens syfte med länsstyrelserna och grundidén om den statliga samordnade länsförvaltningen. Av 3 § framgår att länsstyrelserna bl.a. har uppgifter i fråga om allmänna val, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, hållbar samhällsplanering och boende, energi och klimat, kulturmiljö, skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och höjd beredskap, naturvård samt miljö- och hälsoskydd, lantbruk och landsbygd, fiske, folkhälsa, jämställdhet samt integration. Ytterligare uppgifter för länsstyrelserna framgår av 4–6 §§. En del av dessa uppgifter gäller endast vissa länsstyrelser.

Regleringsbrev m.m. Varje länsstyrelse har ett enskilt regleringsbrev som innehåller uppgifter om låneram och krediter. För länsstyrelserna finns även ett gemensamt regleringsbrev som anger uppdrag och återrapporteringskrav i huvudsak kopplade till anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10

Eftersom länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden är det också vanligt att uppdrag som riktar sig till länsstyrelserna återfinns i andra myndigheters regleringsbrev. I dessa fall sker återrapporteringen i normalfallet till respektive sakmyndighet, som i sin tur rapporterar till regeringen. Utöver de uppdrag länsstyrelserna får i regleringsbreven kan regeringen när som helst under året, genom särskilda regeringsbeslut, ge länsstyrelsen ytterligare uppdrag. Regeringskansliet I bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet anges att Finansdepartementet har ansvar för länsstyrelserna när det gäller förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden samt för länsstyrelserna som myndigheter. I ansvaret ingår även länsindelningen i fråga om förvaltningsärenden och ändrad regional ansvarsfördelning i fråga om lagstiftningsärenden. Någon närmare definition av innebörden av detta ansvar ger inte förordningen. Vid Finansdepartementet finns enheten för statlig förvaltning. Det finns också inom Regeringskansliet en interdepartemental arbetsgrupp för länsstyrelsefrågor. Ansvaret för sakfrågor och för verksamhet som finansieras på annat sätt än genom förvaltningsanslaget vilar på respektive fackdepartement. Budgetpropositionen för 2021 I budgetpropositionen för 2021 anges att regeringens styrning av länsstyrelserna ska kännetecknas av en helhetssyn (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 s. 59 f.). Regeringen hade sett ett behov av att principerna som bör ligga till grund för styrningen av länsstyrelserna görs mer transparenta och kända. Vägledande vid prövningen av vilka uppgifter och uppdrag som länsstyrelserna skulle ansvara för borde enligt regeringens mening vara att de

– kräver kunskap om lokala och regionala förhållanden – innebär statlig närvaro i olika delar av landet – omfattas av länsstyrelsernas roll som statens företrädare i länen – kräver geografisk närhet till brukare, allmänhet eller företag – omfattar fler statliga sektorer och beslut i vilka flera statliga intressen ska

hanteras i samma ställningstagande

– ställer krav på samordning av olika samhällsintressen och statliga

myndigheters insatser

– syftar till att främja länets utveckling.

Utredning och granskning av styrningen av länsstyrelserna

Länsstyrelseutredningen

Regeringen tillsatte 2002 en särskild utredare som skulle se över den ekonomiska styrningen av länsstyrelsernas verksamhet och bedöma om

2022/23:KU10 8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA

nuvarande styrsystem och fördelning av ansvaret för styrningen gav tillräckliga förutsättningar för en effektiv verksamhet. År 2004 lämnade utredningen betänkandet Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14 till regeringen. Utredningen bedömde att styrsystemet och fördelningen av ansvaret för styrningen av länsstyrelserna inte gav tillräckliga förutsättningar för en effektiv verksamhet. Utredningen lämnade därför en rad olika förslag till förändringar. Utredningen såg ett behov av en mer samlad styrning från Regeringskansliets sida och föreslog bl.a. en ändring i departementsförordningen (1982:1177) för att ge Finansdepartementet en tydligare samordningsroll utifrån principen om den samordnade statliga länsförvaltningen. Utredningen såg också ett behov av att utveckla dels länsstyrelsernas regleringsbrev, dels andra myndigheters regleringsbrev som berör länsstyrelserna, för att skapa en helhetsbild av länsstyrelsernas totala verksamhet och finansiering. Utredningen föreslog bl.a. att länsstyrelsernas regleringsbrev skulle renodlas genom att vissa uppgifter överfördes till instruktionen och att alla uppdrag som rör länsstyrelserna skulle samlas i länsstyrelsernas regleringsbrev.

Riksrevisionens granskning

Under 2019 granskade Riksrevisionen regeringens styrning av länsstyrelserna. Resultatet av granskningen redovisades i rapporten Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna (RiR 2019:2). I rapporten anförde Riksrevisionen att den omständigheten att länsstyrelserna är 21 fristående myndigheter med ett brett uppdrag gör det till en särskild utmaning för regeringen att styra dem. Det har i olika sammanhang påtalats att länsstyrelserna inte ges förutsättningar att bedriva en långsiktig och hållbar verksamhet. Förändringar av länsstyrelsernas organisation har diskuterats under många år, men det har inte gjorts några förändringar av grundstrukturen. Vidare angavs i rapporten att länsstyrelserna under hösten 2017 hade fått en helt ny förordning med myndighetsinstruktion. I och med den nya instruktionen halverades antalet paragrafer samtidigt som nya förordningar kom till på andra departement. Avsikten var att rensa i instruktionen vilket skulle bidra till att stärka ägarskapet för frågorna. Riksrevisionens övergripande slutsats var att regeringen inte hade ett tillräckligt utvecklat helhetsperspektiv på styrningen av länsstyrelserna. Många av de problem som då varit kända i snart 15 års tid kvarstod. Styrningen av länsstyrelserna var i flera avseenden otydlig. Den var utspridd i många uppdrag och förordningar och i ett mycket omfattande regleringsbrev. Styrningen av länsstyrelserna följde också samma mall som för andra myndigheter, utan att tillräcklig hänsyn togs till att länsstyrelserna hade ett betydligt bredare uppdrag och att de inte var inte 1, utan 21 olika myndigheter.

8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10

Granskningen visade vidare att de olika departementen genom den gemensamma beredningen kom överens om innehållet i länsstyrelsernas regleringsbrev, men att inget departement kunde avgöra om uppdrag inom ett område var viktigare än inom något annat område. Regeringskansliet hade ett forum för samordning i länsstyrelsefrågor, men det användes inte för att göra helhetsbedömningar över departementsgränserna. Av granskningen framgick vidare att Regeringskansliet inte hade en komplett och sammanhållen bild av vilka uppdrag länsstyrelserna hade och hur de finansierades. Regleringsbrevet gav en begränsad bild. Regeringskansliet ansåg att behovet av överblick tillgodosågs via processen för gemensam beredning. Enligt Riksrevisionen riskerade dock den överblick som man kunde få genom den gemensamma beredningen att inte vara tillräcklig som underlag för en långsiktig och strategisk analys av länsstyrelserna. Det saknades t.ex. sammanställningar av de uppdrag som regeringen hade gett länsstyrelserna på andra sätt än genom regleringsbrevet. Det gjorde det svårt för regeringen att få en helhetsbild av styrningen av länsstyrelserna. I rapporten angavs att eftersom länsstyrelserna bedrev verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden var det vanligt att uppdrag som riktade sig till länsstyrelserna återfanns i andra myndigheters regleringsbrev. Enligt uppgift till Riksrevisionen kunde antalet uppdrag som länsstyrelserna fick via andra myndigheter uppskattas till ca 50 per år. Riksrevisionen försökte i granskningen få uppgifter från Regeringskansliet om hur många ytterligare regeringsuppdrag – utöver de som lämnades i regleringsbrevet – länsstyrelserna fick årligen. Det fanns inte någon förteckning över sådana uppdrag. Genom att revisionen begärde in uppgifter från departementen framkom att antalet uppdrag som regeringen årligen gett till en eller flera länsstyrelser vid sidan av regleringsbrevet hade varierat mellan 5 och 22 under den senaste tioårsperioden. I rapporten anfördes att vilka departement som deltog i beredningen av beslut som rörde länsstyrelserna berodde på vad frågan gällde. De departement som var berörda av beslutet skulle alltid delta i beredningen. Om det var fråga om regleringsbrev eller texter i budgetpropositionen skulle underlaget beredas med samtliga departement. Samtliga uppdrag som berörde länsstyrelserna skulle dessutom beredas med enheten för statlig förvaltning vid Finansdepartementet (SFÖ). För att skapa en bättre helhetsbild av länsstyrelsernas uppgifter och finansiering rekommenderade Riksrevisionen att regeringen strävade efter att så långt som möjligt samla uppdragen till länsstyrelserna i det gemensamma regleringsbrevet. I sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning instämde regeringen i flera av problemformuleringarna (skr. 2018/19:117). Regeringen delade Riksrevisionens syn på behovet av att stärka helhetsperspektivet i styrningen av länsstyrelserna.

2022/23:KU10 8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA

Vidare konstaterade regeringen att myndighetsstyrningen skulle vara långsiktig, strategisk och verksamhetsanpassad och utgå från ett helhetsperspektiv, med tillit och förtroende som grund. Regeringen avsåg därför att fortsätta arbetet med att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev. Som ett led i detta kunde Regeringskansliets interdepartementala arbetsgrupp för länsstyrelsefrågor användas i en högre utsträckning för att stärka helhetsperspektivet i regeringens styrning av länsstyrelserna. Regeringen såg flera fördelar med att samla länsstyrelsernas uppdrag i regleringsbrevet. Samtidigt kunde det finnas verksamhetsmässiga skäl som talade för att länsstyrelserna fick särskilda uppdrag under året. Konstitutionsutskottet uttalade med anledning av regeringens skrivelse att det framgick av granskningsrapporten att styrningen av länsstyrelserna var svår att överblicka bl.a. för att den kom till uttryck i ett flertal olika dokument: förordningar, ett gemensamt regleringsbrev, särskilda regleringsbrev och uppdrag (bet. 2019/20:KU2). Utskottet framhöll vikten av att länsstyrelserna gavs goda förutsättningar att planera sin verksamhet och att förutsebarheten ökade. Utskottet ansåg att länsstyrelserna borde ges större möjligheter att vid genomförandet av uppdrag ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Utskottet noterade att det framgick av förordningen med länsstyrelseinstruktion att länsstyrelserna skulle verka för att nationella mål fick genomslag i länet, samtidigt som hänsyn skulle tas till regionala förhållanden och förutsättningar, och utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Utskottet betonade att de berörda statliga myndigheterna behövde samarbeta med länsstyrelserna. Det var en förutsättning för att länsstyrelserna skulle kunna fullgöra sitt uppdrag som samordnare. Sammantaget välkomnade utskottet de åtgärder som regeringen avsåg att vidta med anledning av granskningsrapporten och noterade att regeringen instämde i flera av problemformuleringarna. Utskottet ansåg att det var angeläget att regeringen förbättrade sin styrning av länsstyrelserna och skaffade sig en samlad bild av deras uppdrag. För att åstadkomma detta borde regeringen vidta åtgärder utifrån Riksrevisionens rekommendationer.

Genomgång av uppdrag till länsstyrelserna

Regleringsbrev

I det årliga gemensamma regleringsbrevet anges att länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden. I regleringsbrevet behandlas i huvudsak anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Anslaget beräknas finansiera cirka hälften av länsstyrelsernas verksamhet. Övrig finansiering sker från andra anslag och inomstatliga bidrag.

8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10

I tabell 8.1 nedan finns sammanställt antalet uppdrag som redovisats i det gemensamma regleringsbrevet för länsstyrelserna för budgetåren 2016–2022. Antalet nya uppdrag varierar mellan 46 och 64 per år. De senaste åren har antalet legat runt 55. Någon tydlig förändring över tid kan inte utläsas.

Tabell 8.1 Uppdrag givna i regleringsbrev

Budgetår 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Antal nya 46 53 64 53 57 55 56 uppdrag Antal pågående Ingen Ingen Ingen Ingen 29 26 35 uppdrag uppgift uppgift uppgift uppgift

Totalt 86 81 91

Kommentar: Tabellen omfattar endast uppdrag som i regleringsbreven finns under rubriken Uppdrag. I regleringsbreven för budgetåren 2020–2022 redovisades förutom nya uppdrag även pågående uppdrag givna i tidigare regleringsbrev och i särskild ordning. Därmed framgår av regleringsbreven till synes det samlade antalet uppdrag vid utgången av dessa budgetår. För budgetåren 2016–2019 fanns ingen sådan redovisning i regleringsbreven, utan endast nya uppdrag redovisades. I tabell 8.1 redovisas antalet pågående uppdrag 2020–2022 som tidigare getts i regleringsbrev, dvs. pågående uppdrag om getts i särskild ordning ingår inte (se vidare nedan). Som framgår varierar antalet mellan 26 och 35. Tillsammans med de nya uppdragen i regleringsbreven för dessa år varierar antalet uppdrag mellan 86 och 91. Genomgången av regleringsbreven visar vidare att för budgetåren 2016– 2017 och 2020–2022 redovisas de nya uppdragen fördelade på olika ändamål. För budgetåren 2018–2019 redovisas uppdragen i stället fördelade på ansvarigt departement och ändamål. Exempelvis finns i regleringsbrevet för 2022 totalt 13 uppdrag som avser olika nationella mål. Det rör sig t.ex. om att länsstyrelserna ska leda det regionala arbetet med genomförandet av energi- och klimatstrategierna, arbeta för att skydda dricksvattenförsörjningen och att förstärka tillsynen av alkohol, tobak och andra nikotinprodukter. Vidare finns i regleringsbrevet 23 uppdrag som är samordnande och sektorsövergripande, t.ex. att utveckla myndighetssamverkan när det gäller statlig närvaro och service och att redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ha tillämpats. Sju uppdrag gäller främjandet av länets utveckling. Vidare gäller sju uppdrag frågor om tillsyn, t.ex. ska länsstyrelserna redovisa hur tillsynen och tillsynsvägledningen enligt miljöbalken har utvecklats sedan föregående år. Av regleringsbrevet för 2019 framgår att de största andelarna uppdrag föll inom Miljö- och energidepartementets och Näringsdepartementets ansvarsområden. Motsvarande information om ansvarigt departement finns alltså inte i regleringsbreven efter 2019.

2022/23:KU10 8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA

Regeringsuppdrag givna i särskild ordning

Som framgår ovan framkom vid Riksrevisionens granskning 2019 att antalet uppdrag som regeringen årligen gett till en eller flera länsstyrelser vid sidan av regleringsbrevet varierade mellan 5 och 22 under den senaste tioårsperioden. På regeringens webbplats redovisas olika regeringsuppdrag som getts i särskild ordning. Av tabell 8.2 framgår hur många sådana uppdrag riktade till länsstyrelser som för varje kalenderår redovisats på regeringens webbplats. Som framgår ovan finns i regleringsbreven för 2020–2022 även pågående uppdrag givna i särskild ordning redovisade. Av tabell 9.2 framgår även antalet sådana pågående uppdrag för respektive år.

Tabell 8.2 Uppdrag till länsstyrelserna givna i särskild ordning

Kalenderår 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Antal uppdrag 11 7 9 6 15 20 9 redovisade på regeringens webbplats Antal pågående Ingen Ingen Ingen Ingen 6 22 17 uppdrag uppgift uppgift uppgift uppgift Totalt 21 42 26 Av tabell 8.2 framgår att antalet uppdrag som regeringen under ett år gett länsstyrelserna i särskild ordning, dvs. inte i regleringsbrevet, varierat mellan 6 och 20. Under 2020 och 2021 har antalet varit högst 15 respektive 20 uppdrag. Under 2021 var det totala antalet uppdrag, dvs. nya uppdrag och sedan tidigare pågående uppdrag, högst: 42 uppdrag.

Promemoria från Regeringskansliet

Utskottet begärde i en skrivelse till Regeringskansliet svar på ett antal frågor. Som svar fick utskottet den 27 oktober 2022 en promemoria från Finansdepartementet (bilaga 8.1). Utskottet ställde bl.a. en fråga om hur arbetet bedrivs med att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i regleringsbrevet för länsstyrelserna. Utskottet frågade också om regeringen bedriver något arbete för att i samla fler av uppdragen till länsstyrelserna i regleringsbrevet för länsstyrelserna. I promemorian anförs att enheten för statlig förvaltning ansvarar för den sammanhållna styrningen av länsstyrelserna. Samtliga förslag till uppdrag till länsstyrelserna bereds med enheten. I samband med dessa beredningar övervägs om det föreslagna uppdraget i stället kan lämnas i regleringsbrevet. I svaret hänvisar man till det som anförs i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna om att det kan finnas verksamhetsmässiga skäl som talar för att uppdrag beslutas i särskild ordning (skr. 2018/19:117 s. 5).

8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10

För att länsstyrelserna ska få en samlad bil av aktuella uppdrag innehåller deras regleringsbrev, i likhet med övriga myndigheters regleringsbrev, en bilaga där samtliga pågående uppdrag anges inklusive uppdrag som beslutats i särskild ordning. Vidare för enheten för statlig förvaltning löpande en förteckning över de uppdrag som ges i särskild ordning. Arbetet med att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev bedrivs framför allt i samband med den årliga beredningen av regleringsbrevet för nästkommande år. Eftersom flertalet departement i samband med denna beredning för fram förslag på uppdrag till länsstyrelserna har Finansdepartementets enhet för statlig förvaltning infört en särskild process för beredningen. I inledningsskedet av beredningen skickar enheten för statlig förvaltning anvisningar till Regeringskansliets interdepartementala arbetsgrupp för länsstyrelsefrågor. Av dessa anvisningar framgår bl.a. att regeringens bedömningar i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna (skr. 2018/19:117) ska ligga till grund för arbetet med länsstyrelsernas regleringsbrev. En av dessa bedömningar är att detaljeringsgraden och antalet uppdrag i regleringsbrevet bör minska. Av anvisningarna framgår vidare att uppdragen ska vara kortfattade. Enheten för statlig förvaltning för under beredningen en kontinuerlig dialog med de enheter som fört fram förslag på uppdrag för att de föreslagna uppdragen inte ska bli fler än vad som är nödvändigt och inte heller alltför detaljerade. Som ett resultat av denna dialog kan t.ex. närliggande eller delvis överlappande uppdrag slås samman. Arbetet bedöms resultera i en tydligare process för framtagande av regleringsbrevet, där utgångspunkterna för regeringens styrning av länsstyrelserna får större genomslag. Det bedöms även bidra till att skapa en samlad bild av regeringens styrning av länsstyrelserna. Alltför många detaljerade uppdrag riskerar att försämra länsstyrelsernas förutsättningar att prioritera och genomföra sina uppgifter enligt förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. Genom att förslag på uppdrag som ska ges till länsstyrelsen hanteras i den särskilda process som används för beredningen av regleringsbreven skapas en bättre överblick. Att samla länsstyrelsernas uppdrag i regleringsbrevet kan också bidra till en helhetssyn i regeringens styrning av länsstyrelserna. Regeringens avsikt att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev ligger i linje med regeringens politik för myndighetsstyrning (skr. 2018/19:117 s. 5 och prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5). Vid framtagandet av regleringsbrevet prövas lämpligheten av varje enskilt uppdrag utifrån de principer som enligt regeringen bör vara vägledande vid prövningen av vilka uppgifter och uppdrag som länsstyrelserna ska ansvara för (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.2). Utskottet frågade också om hur uppdrag till länsstyrelserna bereds. I promemorian anförs att oavsett om uppdrag till länsstyrelserna beslutas i särskild ordning eller i regleringsbrevet ska beredningen följa de bestämmelser

2022/23:KU10 8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA

och rutiner som gäller för beredningen av regeringsärenden i Regeringskansliet. Det betyder bl.a. att ett regeringsärende som faller inom flera departements verksamhetsområden ska handläggas inom det departement dit ärendet huvudsakligen hör och beredas i samråd med övriga berörda statsråd (se 15 § förordningen [1996:1515] med instruktion för Regeringskansliet och Statsrådsberedningens promemoria Samrådsformer i Regeringskansliet, SB PM 2012:1 [rev. 2021 II]). Det departement som tar fram förslag till uppdrag till en eller flera länsstyrelser ansvarar således för att berörda departement inkluderas i beredningen. Särskilda uppdrag till länsstyrelserna bereds alltid med enheten för statlig förvaltning vid Finansdepartementet. De särskilda uppdrag som denna enhet handlägger och som berör länsstyrelsernas roll och funktionssätt bereds alltid med den interdepartementala arbetsgruppen för länsstyrelsefrågor. Av promemorian framgår vidare att länsstyrelserna under perioden 2020– 2022 fått flera särskilda uppdrag med anledning av såväl spridningen av sjukdomen covid-19 som Rysslands invasion av Ukraina. Detta är en följd av länsstyrelsernas geografiska områdesansvar på regional nivå och särskilda samordningsansvar vid fredstida krissituationer. Pandemin har påverkat länsstyrelsernas verksamhet och lett till utmaningar inom flera av deras verksamhetsområden, vilket lett till att statssekreteraren med ansvar för länsstyrelserna att inför framtagandet av regleringsbrevet för 2022 skickade ett brev till övriga statssekreterare. I brevet uppmanades departementen att noga överväga sina förslag på uppdrag till regleringsbrevet för att ge länsstyrelserna utrymme att hantera dessa utmaningar.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna oavsett om uppdragen ges i regleringsbrevet eller i särskild ordning. Utskottet noterar att regeringen har infört en särskild process för beredningen av förslag till uppdrag i regleringsbrevet för länsstyrelserna. Vidare noterar utskottet att förslagen till uppdrag vid sidan av regleringsbrevet alltid bereds med enheten för statlig förvaltning vid Finansdepartementet och att uppdrag som berör länsstyrelsernas roll och funktionssätt också bereds med den interdepartementala arbetsgruppen för länsstyrelsefrågor. Regleringsbrevet för länsstyrelserna innehåller numera också en bilaga där samtliga pågående uppdrag anges inklusive uppdrag som beslutats i särskild ordning. Utskottet ser positivt på dessa åtgärder som ett led i att åstadkomma en bättre samordning och helhetssyn vid styrningen av länsstyrelserna. Utskottet vill i sammanhanget liksom tidigare framhålla att det är en förutsättning för att länsstyrelserna ska kunna fullgöra sin funktion som samordnare att berörda statliga myndigheter samarbetar med länsstyrelserna. I den mån det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med

8 R EGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10 länsstyrelserna i den utsträckning som krävs faller det på regeringen att vidta styrningsåtgärder som säkerställer att samarbete kommer till stånd.

2022/23:KU10

9 Beredning av förslag till EU-förordningar

Ärendet

Konstitutionsutskottet har under hösten granskat Regeringskansliets beredning av Europeiska kommissionens, kommissionens , förslag till EUförordningar. Granskningen gäller om de åtgärder som vidtagits kan anses leva upp till det beredningskrav som kommer till uttryck i regeringsformen, dvs. om behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda förvaltningsmyndigheter m.fl. Till grund för granskningen har legat bl.a. två promemorior från Regeringskansliet, bilaga 9.1–2 .

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Regeringsformens beredningskrav

I 7 kap. 2 § regeringsformen föreskrivs att vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommunerna. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. I motiven framhålls att det är ett karakteristiskt och betydelsefullt inslag i den svenska politiska beslutsprocessen att det som ett led i beredningen av regeringsärendena i stor utsträckning inhämtas yttranden från myndigheter, organisationer och andra enskilda sammanslutningar (prop. 1973:90 s. 287). Enligt 7 kap. 3 § regeringsformen avgörs regeringsärenden, med vissa undantag som gäller verkställighet inom Försvarsmakten, vid regeringssammanträden. Huvudregeln är att alla ärenden som inkommer till Regeringskansliet eller som initieras där är regeringsärenden. Beslutsformen är kollektiv. I princip gäller att systemet med ministerstyre i regeringsärenden är okänt för regeringsformen. Ett statsråd kan alltså inte på egen hand besluta i regeringsärenden. Ett undantag från den tidigare nämnda huvudregeln är s.k. regeringskansliärenden, vilka avgörs av ett enskilt statsråd. Statsrådet fattar då inte beslut i egenskap av medlem av regeringen utan som chef i Regeringskansliet. I många fall kan beslutanderätten i regeringskansliärenden överlåtas till tjänstemän i Regeringskansliet. Såsom varande chefer i Regeringskansliet har statsråden då i uppgift att på en övergripande nivå tillse att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. I betänkandet EG och våra grundlagar (SOU 1993:14) ägnade Grundlagsutredningen inför EG särskild uppmärksamhet åt de konsekvenser för regeringen och regeringsarbetet som var förknippade med överlåtelse av beslutsbefogenheter till EG, numera EU (s. 176 f.). Inledningsvis hänvisade utredningen till bestämmelsen i 7 kap. 3 § regeringsformen, enligt vilken

9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10

regeringsärenden avgörs vid regeringssammanträde. Därtill konstaterade utredningen när det gäller beredningen av regeringsärenden vid ett svenskt EG-medlemskap att en stor del av regeringens arbete kommer att ägnas åt frågor om hur Sverige bör agera under den gemensamma berednings- och beslutsprocessen inom EG. Utredningen påpekade att det torde bli fråga om att t.ex. lämna instruktioner eller riktlinjer såväl till de svenska tjänstemän som förhandlar i arbetsgrupper inför rådsbehandlingen som till statsråd som representerar landet vid rådets sammanträden. Vidare konstaterade utredningen att när det gäller instruktioner till svenska förhandlare var det så att instruktionsgivningen enligt dåvarande förhållanden skedde till den som företräder Sverige vid mellanstatliga förhandlingar i form av riktlinjer från det ansvariga statsrådet eller, på grundval av den arbetsordning som gäller för respektive departement, från departementet. Därtill konstaterade utredningen att ett statsråds deltagande i ett rådsmöte ur svensk konstitutionell synvinkel inte utgör ett regeringsärende och att beslutsfattandet i rådet sker i enlighet med bestämmelserna i de gemenskapsfördrag som Sverige tillträtt, och beslutens bindande kraft uppstår för svensk del på grund av att riksdagen med stöd av grundlagen överlåtit beslutanderätt till gemenskaperna. Konstitutionsutskottet har uttalat att ett statsråds deltagande i ministerrådet inte i formell mening utgör ett regeringsärende (bet. 2004/05:KU10 s. 86 f.). Valet av beredningsform i fråga om svenska ståndpunkter som rör utkast till EG-direktiv (numera EU-direktiv) bör dock vara grundat på samma överväganden som vid beredning av regeringsärenden. Utskottet har senare (bet. 2009/10:KU10 s. 104 f.) framhållit betydelsen av att arbetet med framtagande av svenska ståndpunkter och instruktioner sker på ett sätt som i möjligaste mån svarar mot det beredningskrav som föreskrivs i regeringsformen.

Propositionshandboken

Propositionshandboken (Ds 1997:1, rev. april 2021), som Statsrådsberedningen har utarbetat, innehåller anvisningar för propositionsarbetet i Regeringskansliet. I handboken slås fast att det är beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen som styr behovet av remissbehandling (s. 29). Det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden är att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. Regeringen kan även skaffa sig information på annat sätt, främst genom remissmöten och genom att hämta in underhandssynpunkter. Alla komplicerade lagstiftningsärenden ska regelmässigt föregås av remissbehandling. Remissmöten kan dock i sådana fall användas som en del av beredningsförfarandet, om ärendet har föregåtts av tidigare utredningar och remissförfaranden. Det understryks i handboken att det endast är i verkliga undantagssituationer som regeringen i stället för remissbehandling eller remissmöte kan ta kontakt med berörda myndigheter under hand och ha överläggningar med dessa.

2022/23:KU10 9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR

Enligt propositionshandboken (s. 30) kan remissbehandling, såvitt nu är av intresse, framstå som obehövlig främst vid smärre kompletteringar av ny lagstiftning, vid följdändringar och i andra begränsade tekniska frågor. Det framhålls att det tekniska kontrollarbetet blir extra viktigt när lagändringar, administrativa förutsättningar och kostnadsberäkningar inte har prövats av remissinstanser. Underhandskontakter med myndigheter och andra får då bli desto noggrannare för att regeringsformens beredningskrav enligt 7 kap. 2 § regeringsformen ska kunna uppfyllas. Delningarna blir enligt propositionshandboken (s. 31) också särskilt betydelsefulla och det blir ofta nödvändigt att dela med fler myndigheter än vanligt.

Beredning av EU-frågor

I EU-chefens riktlinjer Beredning och riksdagsförankring av EU-frågor, 2022:1, avsnitt 1.1, anges att yttranden från berörda förvaltningsmyndigheter och andra relevanta aktörer vid behov ska inhämtas, företrädesvis tidigt under förhandlingens gång. Som framgått ovan föreskrivs i regeringsformens 7 kap. 2 § att vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Riktlinjerna ersatte i mars 2022 cirkulär 3 som gällt sedan den 10 mars 2014. I de tidigare riktlinjerna uttalades bl.a. att av regeringsformen framgår att regeringen vid beredningen av regeringsärenden ska inhämta upplysningar och yttranden från berörda förvaltningsmyndigheter och, i den mån det behövs, även från kommuner, sammanslutningar och enskilda (avsnitt 1.5). Detta sker vanligtvis genom att regeringen remitterar förslag till nya eller ändringar i författningar. För att ta till vara remissinstansernas kompetens och expertkunskap i ett skede då innehåll och omfattning av reglerna tas fram bör departementen involvera berörda aktörer redan under förhandlingens gång, t.ex. genom att etablera en berednings- eller referensgrupp i syfte att följa en enskild förhandling eller sakfråga. På förhand etablerade berednings- eller referensgrupper bör kunna tas i bruk med kort varsel och dialogen kan när så är lämpligt ske elektroniskt. Berednings- eller referensgruppen bör vara verksam under både förhandlings- och genomförandefasen. Berednings- eller referensgrupper som sammankallas i ett tidigt skede skapar förutsättningar för att svenska ståndpunkter utarbetas utifrån en fullödig förståelse av förslagets konsekvenser och för en effektivare förhandling utifrån svenska förhållanden. Detta möjliggör tidsvinster i samband med att rättsakten sedan ska genomföras. Tilläggas kan att EU-frågor gemensambereds inom Regeringskansliet enligt riktlinjerna i Statsrådsberedningens promemoria Samrådsformer i Regeringskansliet (SB PM 2012:1, rev 2021). Den gemensamma beredningen inom Regeringskansliet berörs inte i denna granskning.

9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10

Tidigare granskning

Generellt om beredningskravet i 7 kap. 2 § RF

Hösten 2008 granskade utskottet beredningskravet för regeringsärenden (bet. 2008/09:KU10 s. 46 f.). Granskningen var inriktad på rutiner i fråga om inhämtande av yttranden och upplysningar och visade att muntliga synpunkter som förs fram på remissmöten i regel dokumenteras genom minnesanteckningar eller tjänsteanteckningar. Utskottet framhöll bl.a. att genom att låta förslag och pågående ärenden komma myndigheter, organisationer och andra till del kan de bli allsidigt belysta och konsekvenserna av dem så långt möjligt kända på förhand. Utskottet erinrade om att det i regeringsformen inte föreskrivs någon särskild form för hur inhämtande av upplysningar och yttranden ska ske samt uttalade att den konstitutionella praxis som utvecklats, bl.a. vägledd av utskottets granskning, för vissa ärendetyper såsom lagförslag innebär ett i huvudsak preciserat beredningskrav. Vidare uttalade utskottet att det inte framkommit något som föranledde någon invändning från utskottets sida mot de beredningsförfaranden som normalt tillämpas i Regeringskansliet. Hösten 2009 fortsatte utskottet sin granskning av beredningskravet (bet. 2009/10:KU10 s. 32 f.). Utskottet underströk vikten av en omsorgsfull dokumentation som förutsättning för en efterföljande kontroll och för att uppnå den öppenhet och spårbarhet som eftersträvas. I ställningstagandet uppmärksammade utskottet även vad det tidigare uttalat, dvs. att avsaknaden av skriftligt berednings- och beslutsunderlag riskerade att försvåra insynen i Regeringskansliets och regeringens arbete och beslutsfattande.

Beredning av frågor i EU-samarbetet

Hösten 2004 granskade utskottet remissberedningen av svenska ståndpunkter inför ministerrådets beslut om EG-direktiv (bet. 2004/05:KU10 s. 74 f.). Utskottet uttalade följande i sitt ställningstagande (s. 86 f.): De övergripande riktlinjerna för beredningen av regeringsärenden ges i 7 kap. regeringsformen. Av 7 kap. 1 § framgår att det för beredning av regeringsärendena skall finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Enligt 7 kap. 3 § avgörs regeringsärenden av regeringen vid regeringssammanträde. Ett statsråds deltagande i ett möte med ministerrådet utgör emellertid inte i formell mening ett regeringsärende. Bestämmelsen i 7 kap. 2 § regeringsformen om beredningen av regeringsärenden är därmed inte direkt tillämplig på beredningen av svenska ståndpunkter i förhandlingar rörande EG-direktiv. Närmare bestämmelser om Regeringskansliets uppgifter ges emellertid i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Förutom uppgiften att bereda regeringsärenden åligger det enligt 1 § Regeringskansliet att i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet. Som tidigare har framgått har det vidare inför Sveriges anslutning till EU understrukits att remissförfarandet kommer att ha kvar sin betydelsefulla roll i det svenska beredningsarbetet även när det gäller ärenden inom EU-samarbetet. Riktlinjerna för beredningen i Regeringskansliet av svenska ståndpunkter i EU-frågor har visserligen tillkommit genom formlöst beslutsfattande. Enligt utskottets mening bär dock chefen för

2022/23:KU10 9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR

Regeringskansliet, dvs. statsministern, konstitutionellt sett ansvaret för att rutinerna för beredning i Regeringskansliet av svenska ståndpunkter beträffande direktivförslag är utformade på ett sådant sätt att olika berättigade intressen kan tillvaratas genom remissförfaranden. – – – Enligt utskottets mening kan remissförfaranden under olika stadier av förhandlingsprocessen inom EU fylla olika funktioner som tillvaratar delvis skilda intressen. Remissberedning av direktivförslag ger för det första, framför allt under ett tidigt stadium, svenska remissinstanser möjlighet att få gehör för egna synpunkter på vad den färdigförhandlade slutprodukten bör innehålla. Denna funktion hos det svenska remissförfarandet förefaller vara väl tillgodosedd när det gäller flertalet av de beredningsförfaranden som utskottet har granskat. Remissberedning av förslag till direktivtexter kan emellertid även, inte minst i ett avslutande skede av förhandlingsprocessen, ge remissinstanser möjlighet att överblicka vilka konsekvenser det slutligen antagna direktivet faktiskt kommer att medföra för svenska förhållanden. Det är utskottets uppfattning att synpunkter från myndigheter och andra berörda instanser kan utgöra ett värdefullt underlag, t.ex. när det gäller att bedöma vilka lagstiftningsåtgärder riksdagen kommer att behöva vidta efter det att ministerrådet har antagit ett EG-direktiv. Utskottet vill också kraftigt understryka vikten av att riksdagsorgan vid samråd före antagandet av direktivet ges möjlighet att ta del av sådana synpunkter, i den mån sådana synpunkter inte tidigare har redovisats för riksdagen och inte heller framstår som obefogade. – – – Valet av beredningsform i fråga om svenska ståndpunkter rörande utkast till EG-direktiv bör enligt utskottets uppfattning vara grundat på samma överväganden som vid beredningen av regeringsärenden. Det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden är att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. Regeringen kan även skaffa sig information på annat sätt, främst genom remissmöten och genom att inhämta underhandssynpunkter. Det är dock vedertaget att komplicerade lagstiftningsärenden regelmässigt skall föregås av traditionell remissbehandling. Vid beredningen i Regeringskansliet av ursprungliga direktivförslag som kommissionen lägger fram skall därför enligt utskottets mening traditionellt remissförfarande tillämpas i samma utsträckning som vid lagstiftningsärenden. Utskottet har i samband med tidigare granskning uttalat att ett skriftligt förfarande är och alltid bör vara det normala sättet att inhämta synpunkter från utomstående under beredningen av ett lagförslag. Planeringen av ett ärende bör vara så god att inte remissmöten måste tillgripas på grund av bristande tid. Ett remissmöte kan däremot fylla en funktion först och främst för att komplettera ett skriftligt remissförfarande (1999/2000:KU10 s. 24). I tillägg härtill vill utskottet betona vikten av att underhandssynpunkter av det aktuella slaget dokumenteras. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för förhandlingsprocessen i EU kan medföra svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande under senare skeden av denna process, också i fall då detta skulle vara motiverat. Exempelvis skulle detta kunna vara fallet då kommissionens ursprungliga förslag har genomgått omfattande förändringar med följdverkningar för lagstiftningsbehovet i Sverige. Mot den anförda bakgrunden vill utskottet emellertid understryka att underhandskontakter med myndigheter och andra intressenter i sådana fall kan ersätta remissbehandling av traditionellt slag endast då detta är

9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10

oundgängligen påkallat av de tidsramar som gäller för ministerrådets antagande av ett direktiv eller i andra undantagssituationer. I sin granskning hösten 2008 uppmärksammade utskottet beredningen av direktiv och rambeslut inom EU-samarbete (bet. 2008/09:KU10 s. 65 f.). I den del som avsåg direktiv erinrade utskottet bl.a. om sina tidigare uttalanden som innebär att valet av beredningsform i fråga om svenska ståndpunkter rörande utkast till EG-direktiv bör vara grundat på samma överväganden som vid beredning av regeringsärenden och att det är vedertaget att komplicerade lagärenden regelmässigt ska föregås av traditionell remissbehandling. (Rambeslut förekommer inte längre.) Hösten 2010 framhöll utskottet (bet. 2010/11:KU10 s. 97) betydelsen av att arbetet med framtagande av svenska ståndpunkter och instruktioner sker på ett sätt som i möjligaste mån svarar mot beredningskravet. Den då aktuella granskningen visade bl.a. att remittering av förslagen till myndigheter och organisationer skett i drygt hälften av de granskade fallen. Såväl mer formlös inhämtning av synpunkter från myndigheter som formell remittering för att inhämta synpunkter från privaträttsliga subjekt bör, anförde utskottet, så långt möjligt användas för att utforma välgrundade och för svenska intressen ändamålsenliga ståndpunkter och instruktioner. Hösten 2018 granskade utskottet regeringens användning av s.k. EUsakråd, som är en arbetsmetod för att ta vara på expertis i sakfrågor inom civilsamhället och hos andra samhällsaktörer (bet. 2018/19:KU10 s. 109 f.). I granskningen framkom att det inte är avsikten att EU-sakråden ska ersätta andra former för samråd eller sedvanliga remissförfaranden, utan de ska vara ett komplement för att fördjupa och bredda regeringens kunskap och perspektiv i sakfrågor och för att höja kvaliteten i regeringens underlag. Utskottet ansåg liksom tidigare att det är väsentligt att arbetet med att ta fram svenska ståndpunkter i EU-frågor sker på ett sätt som i möjligaste mån svarar mot det i regeringsformen föreskrivna beredningskravet. I detta arbete kan EU-sakråden ge regeringen ett bredare underlag för sina bedömningar, anförde utskottet. Utskottet pekade dock på vikten av att användningen av EUsakråd inte leder till att de sedvanliga formerna för beredning inte genomförs på ett adekvat sätt. Liksom tidigare ansåg utskottet vidare att en omsorgsfull dokumentation av uppgifter som inhämtats från myndigheter är en nödvändig förutsättning för en efterföljande kontroll. Även uppgifter som inhämtas från olika organisationer bör dokumenteras. Ett bristfälligt skriftligt berednings- och beslutsunderlag riskerar att försvåra insynen i Regeringskansliets och regeringens arbete och beslutsfattande. I den mån vad som framkommer vid EU-sakråden ligger till grund för den fortsatta beredningen av ärenden är det enligt utskottet lika viktigt att dokumentera vad som framkommer vid EUsakråden som det är viktigt att dokumentera det som framkommer vid andra beredningsformer.

2022/23:KU10 9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR

EU-förordningar som omfattas av granskningen

Under 2021 kungjordes ett 80-tal förordningar som beslutats av rådet eller Europaparlamentet och rådet, i Europeiska unionens officiella tidning, EUT- L (I Lagstiftningsakter). Granskningen omfattar ett urval av dessa, se bilaga 9.3 . EU:s förordningar är bindande rättsakter som (i vart fall i huvudsak) blir tillämpliga i medlemsstaterna utan att införlivas i nationell lagstiftning. Detta skiljer förordningar från direktiv och rambeslut som utskottet granskat tidigare, vilka ska införlivas i nationell lagstiftning.

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på vissa frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober och den 29 november 2022 promemorior som upprättats inom Statsrådsberedningen.

Externa beredningsåtgärder

Av Regeringskansliets svar framgår att 7 av de 27 förordningsförslagen inte föranlett några externa beredningsåtgärder; det gäller bl.a. förordning 2021/840 om inrättande av program för utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förfalskning och förordningen om utvidgning av tillämpningsområdet av den förordningen. Vidare har det beträffande 1 förslag enbart hållits ett EU-sakråd. Vad avser de sju aktuella förslagen har dessa, anför Regeringskansliet, inte bedömts direkt beröra några externa intressenter, inte bedömts påverka befintliga svenska lagar eller andra föreskrifter eller inte bedömts avse annat än begränsade tekniska frågor. Det har därför inte funnits skäl att vidta några externa beredningsåtgärder. Vad avser förordning (EU) 2021/241 har inte heller detta förslag bedömts direkt beröra några externa intressenter eller påverka befintliga svenska lagar eller föreskrifter. Det har därför inte ansetts behövligt att inhämta några upplysningar eller synpunkter. Ett sakråd med kopplingar till vissa frågor i det aktuella förslaget hade dock redan planerats. Det ansågs då lämpligt att informera om förslaget och ge möjlighet att lämna synpunkter. Angående vissa förslag till förordningar förekom löpande kontakter mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter medan förhandlingarna om förordningarna pågick inom rådsstrukturen, ofta i kombination med andra åtgärder:

– Förslaget till sedermera förordning 2021/692 av den 28 april 2021 om

inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gavs vid månadsavstämningar mellan Regeringskansliet och myndigheten möjlighet att lämna synpunkter under tiden förordningen förhandlades. Detta bedömdes vara ett effektivt sätt att inhämta synpunkter. Myndigheten informerade i sin tur

9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10

andra myndigheter vid sina s.k. EU-referensgruppsmöten som den håller i varje halvår.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/696 av den 28 april 2021 om

inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av vissa närmare angivna förordningar. Regeringskansliet förde under förhandlingarna en löpande dialog med Rymdstyrelsen (som bl.a. baserade sina synpunkter på förslaget utifrån samverkan med Försvarets materielverk, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut). Regeringskansliet hade behov av att fortlöpande inhämta synpunkter på de ändringar i texterna som framfördes under olika stadier under förhandlingarna.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/784 av den 29 april 2021 om

åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. Under förhandlingsarbetet gavs berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter. I de flesta fallen var beredningstiden mycket kort, ofta 1–3 dagar, beroende på arbetstempot i förhandlingarna.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/887 av den 20 maj 2021 om

inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum. Inför behandling av förordningen i rådet har synpunkter inhämtats från relevanta aktörer. Skriftliga synpunkter inhämtades därutöver i samband med rådsmöten, med olika svarstider, beroende på när nytt underlag tillställts medlemsstaterna.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/1148 av den 7 juli 2021 om

inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Inför framtagandet av faktapromemoria till riksdagen inhämtades skriftliga synpunkter från berörda myndigheter. Svarstiden var mellan 7 och 14 dagar. Vidare gavs berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter under förhandlingsarbetet. Svarstiden var i de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var i normalfallet några dagar men i vissa fall ännu kortare.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/1149 av den 7 juli 2021 om

inrättande av Fonden för inre säkerhet. Inför framtagandet av faktapromemoria till riksdagen inhämtades skriftliga synpunkter från berörda myndigheter. Svarstiden var mellan 7 och 14 dagar. Under förhandlingsarbetet gavs vidare berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter. Svarstiden var i de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var i normalfallet några dagar men i vissa fall ännu kortare.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/1529 av den 15 september 2021

om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III). Synpunkter inhämtades muntligt och i vissa delar skriftligt. Svarstiden var

2022/23:KU10 9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR

i de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var i normalfallet några dagar men i vissa fall ännu kortare.

– Beträffande förslaget till sedermera förordning 2021/1755 av den

6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven publicerades en faktapromemoria i januari 2021. Sveriges ståndpunkter i faktapromemoria bereddes med Ekonomistyrningsverket (ESV) beträffande förvaltningen av det föreslagna systemet. ESV fick förslaget till förordning och utkast till Sveriges ståndpunkter för synpunkter med cirka en veckas svarstid. Regeringskansliet har därefter haft en löpande dialog med myndigheten om förslaget.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/2116 av den 2 december 2021 om

finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013, gällde en av tre förordningar som kommissionen presenterade den 1 juni 2018 i ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2020. I det inledande skedet av förhandlingarna inhämtades skriftligt underlag från Statens jordbruksverk avseende förslaget i sin helhet med en svarstid på några veckor. Underlaget användes i arbetet med att utforma Sveriges övergripande ståndpunkter. Under förhandlingsarbetet har synpunkter inhämtats från Statens jordbruksverk och Ekonomistyrningsverket inför framtagande av instruktioner och skriftliga synpunkter. Svarstiden var 1–5 dagar. Representanter från Näringsdepartementet, Statens jordbruksverk, länsstyrelserna, Lantbrukarnas Riksförbund och rådgivningsorganisationer för jordbrukssektorn har deltagit i den samrådsgrupp Statens jordbruksverk sammankallar. Syftet med samrådsgruppen har varit att stämma av aktuella frågor i jordbrukspolitiken, förvaltningen av innevarande period men även förhandlingsfrågor. Vad gäller vissa delar av förslaget har Statens jordbruksverk inom ramen för samrådsgruppen inhämtat synpunkter från näringen, såväl muntligen som skriftligen. Två sakråd har hållits om genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, till vilka intressenter för drygt nittio berörda myndigheter och organisationer från näringen och civilsamhället bjudits in. Vid ett av sakråden deltog 31 organisationer och myndigheter och 16 organisationer valde att lämna synpunkter på reformförslaget skriftligt.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/2282 av den 15 december 2021

om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU presenterades av EU-kommissionen den 31 januari 2018. Förslaget remitterades till 55 remissinstanser den 13 februari 2018 med svarstid den 12 mars 2018. I samband med rådsarbetsgruppsförhandlingarna förekom kontakter mellan Regeringskansliet och berörda expertmyndigheter.

9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10

Vissa förordningsförslag var föremål för remiss under sommartid:

– Förslaget till sedermera förordning 2021/444 av den 11 mars 2021 om

inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor och om upphävande av förordning (EU) nr 1294/2013. Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 6 juni 2018. Förslaget remitterades den 28 juni 2018 med svarstid den 20 augusti 2018.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/690 av den 28 april 2021 om

inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av vissa närmare angivna förordningar. Kommissionen presenterade förslaget till förordning i juni 2018. Programmet för den inre marknaden omfattar flera tidigare separata program och insatser inom bl.a. konkurrenskraft, växt-, djur-, livsmedelsoch foderområdet, konsumentskydd samt statistik. För de delar som rör små- och medelstora företags konkurrenskraft bereddes Svenskt Näringsliv, Företagarna och Tillväxtverket möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter under perioden den 16 juli till den 31 september 2018. – När det gäller växt-, djur-, livsmedels- och foderområdet har yttranden löpande under förhandlingarna inhämtats från berörda myndigheter, dvs. Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket. Tidigt i förhandlingarna, under andra halvåret 2018, begärdes skriftliga underlag vid sex tillfällen. Yttrande begärdes även i januari 2019. I augusti 2019 begärdes yttranden med anledning av Europaparlamentets förslag till ändringar. Under 2020, i slutet av förhandlingarna, begärdes skriftliga yttranden vid ytterligare ett tillfälle. De skriftliga yttrandena har vid behov kompletterats genom muntliga kontakter med berörda myndigheter. – Ett skriftligt yttrande inhämtades från Konsumentverket avseende de delar i programmet som gällde konsumentskydd. Konsumentverkets yttrande är daterat den 29 september 2018. – Ett skriftligt yttrande inhämtades från SCB avseende statistikdelarna i programmet inför den första diskussionen i rådsarbetsgruppen för statistik. Yttrandet omfattade bilaga II om europeisk statistik samt de skälsatser och artiklar som berörde bilaga II. Svarstiden var tre veckor.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/847 av den 20 maj 2021 om

inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet och om upphävande av förordning (EU) nr 1286/2013. Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 8 juni 2018. Förslaget remitterades den 29 juni 2018 och remissinstanserna skulle lämna svar den 20 augusti 2018.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/888 av den 20 maj 2021 om

inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren. Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 11 juni 2018. Förslaget remitterades den 18 juni 2018 med svarstid den 29 juni 2018.

2022/23:KU10 9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR

– Förslaget till sedermera förordning 2021/1059 av den 24 juni 2021 om

särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder presenterades av kommissionen den 29 maj 2018; förslaget remitterades den 5 juli med svarstid den 12 september 2018. Därutöver hölls ett s.k. EU-sakråd den 27 september 2019.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/1077 av den 24 juni 2021 om

inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, remitterades den 25 juni med svarstid den 20 augusti 2018.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/1139 av den 7 juli 2021 om

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 presenterades av kommissionen i juni 2018. Ett skriftligt remissförfarande ägde rum mellan den 5 juli och den 12 september 2018. Därutöver bjöds ett sjuttiotal externa aktörer in till ett sakråd den 4 september 2018 där förslaget presenterades och aktörerna gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter.

– Förslaget till sedermera förordning 2021/1147 av den 7 juli 2021 om

inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden, beträffande vilket det även genomfördes ett sakråd den 15 oktober 2018. Den 5 juli 2018 remitterades kommissionens förslag. Svarstiden var tio veckor. Förslaget diskuterades även vid de regelbundna mötena i övervakningskommittén för AMIF 2018–2020 som då bestod av representanter för ett antal statliga myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Det har även förekommit att förslag presenterats för berörda myndigheter vid ett möte och skriftliga synpunkter, förslaget till sedermera förordning 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013. Skriftliga synpunkter inkom från flera av myndigheterna inom två veckor.

Val av form av extern beredningsåtgärd

Valet av form av extern beredningsåtgärd hänger samman med rättsaktens karaktär och förhandlingssituationen. Rör ett förslag förhållanden av mer komplex karaktär inhämtas ofta skriftliga synpunkter. Svarstiden bestäms med hänsyn till när underlaget behövs för regeringens förhandling och till att myndigheten ska ha möjlighet att lämna meningsfulla synpunkter. Svarstiden är vanligen mellan fem och tio veckor. Om synpunkter behöver inhämtas snabbt inhämtas de ofta muntligen. Det är relativt vanligt att förnyad inhämtning sker löpande under förhandlingens gång, oavsett vilken typ av inhämtning som i ett första skede kommit till användning.

9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10

Eventuella skillnader i relevans och i övrigt i kvalitet

Enligt Regeringskansliet finns det ingen tydlig koppling mellan valet av beredningsåtgärd och synpunkternas kvalitet. Valet av förfarande styrs, anför Regeringskansliet, av rättsaktens karaktär och förhandlingssituationen. Genom att inhämta skriftliga synpunkter ges intressenterna möjlighet att närmare överväga det aktuella förslaget, vilket särskilt kan vara en fördel när förhållandena är av mer komplex karaktär. Ett inhämtande av muntliga synpunkter ger i stället möjlighet att resonera med intressenterna kring förslagen och förhandlingsläget samt överväga olika förhandlingsalternativ. Synpunkter som inhämtats muntligen varierar mer i karaktär än efter skriftlig inhämtning.

Utskottets ställningstagande

Valet av beredningsform för svenska ståndpunkter beträffande förslag till EUförordningar bör enligt utskottets uppfattning vara grundat på samma överväganden som vid beredningen av regeringsärenden. Det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden är att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. Regeringen kan även inhämta information på annat sätt, främst genom remissmöten och genom att begära in underhandssynpunkter. Det är dock vedertaget att komplicerade lagstiftningsärenden regelmässigt ska föregås av traditionell remissbehandling. Vid beredningen i Regeringskansliet av förordningsförslag som kommissionen lägger fram bör därför, enligt utskottets mening, huvudregeln vara att traditionellt remissförfarande tillämpas i samma utsträckning som vid lagstiftningsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan medföra svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, också i fall då detta skulle vara motiverat. Det är av största betydelse att det i dessa fall likväl företas en gedigen beredning som ger ett fullödigt underlag, så att det utformas välgrundade och för svenska intressen ändamålsenliga ståndpunkter och instruktioner inför förhandlingar och beslut i rådet. Härvid beaktar utskottet särskilt att EU-förordningar blir direkt tillämpliga i medlemsstaterna. Utskottet noterar att det, i vad som framstår som mer omfattande eller komplexa ärenden, liksom då förslaget förändras under förhandlingsarbetets gång, förekommer en kombination av olika åtgärder, bl.a. kontinuerliga inhämtanden av synpunkter och kontakter mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter m.fl. Det förekommer att svarstider som lämnas för berörda myndigheter m.fl. som Regeringskansliet inhämtar synpunkter från är mycket korta. Framför allt gällande förslag som kommissionen lägger fram under sommartid kan det förekomma mycket korta svarstider. Även när det gäller korta svarstider inser utskottet att det ofta finns ett samband med framför allt tidsramarna för beslutsprocessen i EU. Samtidigt vill utskottet framhålla det angelägna i att externa beredningsåtgärder vidtas så fort som möjligt, då det är viktigt att ge myndigheter m.fl. bästa möjliga

2022/23:KU10 9 B EREDNING AV FÖRSLAG TILL EU- FÖRORDNINGAR

förutsättningar att bidra med relevant och högkvalitativ information. Analys av huruvida enskilda förslag ska föranleda extern beredning och i så fall vilken form av beredning, är viktig för att inte rutinmässigt ta myndigheter m.fl. i anspråk gällande förslag som det inte finns skäl att bereda externt; analysen bör dock genomföras skyndsamt och hålla en god balans till den svarstid som lämnas myndigheter m.fl. Uppgifterna i de närmare redogörelser som lämnats i svarspromemoriorna från Regeringskansliet för beredningsåtgärder över förslag till förordningar och under beslutsprocessen i EU, talar för att det finns utvecklade arbetssätt som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används för beredning av EU-förordningar. Utskottet vill påminna om vikten av att dokumentera det som framkommer vid andra beredningsformer än traditionellt remissförfarande.

2022/23:KU10

Utredningsmaterial

Bilaga 1.1

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 1.2

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 2.1

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 3.1

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 3.2

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 4.1

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 4.2

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 5.1

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 6.1

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 6.2

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 7.1

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 7.2

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 7.3

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 8.1

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 9.1

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

Bilaga 9.2

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

Bilaga 9.3

U TREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10

2022/23:KU10 U TREDNINGSMATERIAL

2022/23:KU10

Sakregister över granskningsärenden 2000/01–2021/22

A

Affärsmässighet, 2008/09:20 s. 121 Afghanistan – tolkar m.m., 2021/22:20 s. 141 Afrikanska utvecklingsbankgruppen, 2005/06:20 s. 192 Aktiebolagslagen, 2003/04:10 s. 31, 2013/14:20 s. 229 Aktier, försäljning, 2009/10:20 s. 175 Aktieägaravtal, 2011/12:20 s. 207 Allmänna arvsfonden, 2005/06:10 s. 22 Allmänna handlingar, 2006/07:10 s. 51 – anteckningar från möten, 2015/16:20 s. 239, 243 – förkomna allmänna handlingar, 2017/18:10 s. 38 – registrering och gallring, 2012/13:20 s. 268, 2012/13:10 s. 22, 2012/13:20 s. 119, 220, 267, 2013/14:10 s. 38, 2013/14:20 s. 121, 2014/15:10 s. 20, 2014/15:20 s. 193, 2015/16:20 s. 17, 2016/17:20 s. 64, 143, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77, 2018/19:20 s. 106 – Twittermeddelande, 2017/18:20 s. 300 – utlämnande av, 2009/10:10 s. 18, 2010/11:10 s. 21, 2012/13:20 s. 219, 221, 2013/14:10 s. 38, 2013/14:20 s. 122, 124, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:20 s. 222, 233, 2016/17:20 s. 64, 188, 2017/18:20 s. 127 – utlämnande av uppgift i, 2021/22:20 s. 209 – Utrikesdepartementet, 2013/14:20 s. 120, 2016/17:20 s. 143, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:20 s. 106 A-lotteriet, 2001/02:20 s. 92 Amerikanska ambassadens övervakning i Sverige, 2011/12:20 s. 116 Anhörigkommittén, 2001/02:20 s. 197 Anslag i tilläggsbudget, 2008/09:20 s. 109 Anslaget 24:2 i 2007 års budgetproposition, 2007/08:20 s. 77 Anslagsminskning, 2020/21:10 s. 222 Ansvarsfördelning, regeringen–Regeringskansliet vid kris, 2005/06:8 s. 52 Ansvarsförhållanden inom regeringen, 2017/18:20 s. 331 Ansvarsprincipen, 2017/18:20 s. 365, 2020/21:20 s. 190 Antiterrorismsamarbete, 2005/06:20 s. 61 AP-fonder, 2009/10:20 s. 79, 2012/13:20 s. 175 Apoteket AB, 2009/10:20 s. 207 – försäljning av, 2011/12:20 s. 102 – styrning av, 2007/08:20 s. 226 Apoteket Omstrukturering AB (OAB), 2009/10:20 s. 207 Apoteksmarknaden, omreglering av, 2011/12:20 s. 102

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

Arbetsförmedlingen – anslag till, 2014/15:20 s. 202 – översyn av, 2015/16:20 s. 37 Arbetsgrupper i Regeringskansliet, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77 Arbetslivsinstitutet, avveckling av, 2006/07:20 s. 162 Arbetslöshetsförsäkringen, 2006/07:20 s. 162, 2009/10:20 s. 139 Arbetsmiljön, överklagningsärenden avseende, 2003/04:10 s. 34 Arbetsskadeärenden, skillnader i utfall för kvinnor och män, 2012/13:20 s. 164 Arvsfondsdelegationen, 2005/06:10 s. 22 Assi Domän, 2001/02:20 s. 104 Assistansersättning, 2017/18:20 s. 230 Asylprocedurdirektivet, 2004/05:20 s. 142 Asylärenden – barn i asylprocessen, 2006/07:20 s. 73 – handläggningstid, 2004/05:20 s. 89 – åldersbedömningar, 2017/18:20 s. 258 Avidentifierade ansökningshandlingar, 2005/06:10 s. 16 Avtal – med tjeckiska staten om flygplan, 2005/06:20 s. 23 – mellan myndigheter, 2005/06:10 s. 21 – mellan svenska staten och Saab, 2011/12:20 s. 82 – om merkostnadsersättning plusjobb, 2008/09:20 s. 40 – om militärt samarbete, Saudiarabien, 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288 – om svavelutsläpp i Östersjön, 2010/11:20 s. 243 – skatteavtal med Danmark, 2010/11:20 s. 264 – upphörandeavtal av entreprenadkontrakt om banhållning, 2011/12:20 s. 101 – återtagandeavtal med Irak, 2010/11:20 s. 275 Avvisning – till Egypten, 2001/02:20 s. 128, 2005/06:2 s. 7, 2008/09:20 s. 283 – till Marocko, 2008/09:20 s. 263

B

Bankkrisen 1990–1994, 2009/10:10 s. 53 Barn i internationella förhållanden, 2016/17:10 s. 30 Barnomsorg, riksdagens beslut om, 2005/06:20 s. 36 Behörighetsförordningen, 2011/12:20 s. 55 Bemyndigande om materielanskaffning, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10, 2021/22:20 s. 164 Bearbetningskoncession, 2020/21:10 s. 143 Beredningskravet, 2013/14:10 s. 74, 2018/19:20 s. 32, 2021/22:20 s. 117 – anslag, 2004/05:20 s. 29, 2020/21:20 s. 322

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

– besparingar inom försvarets materielförsörjning, 2012/13:20 s. 92 – bidrag, 2009/10:10 s. 32 – brister i kvalitet, 2011/12:20 s. 61 – brådskande fall, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 194, 256, 268, 289, 322, 2021/22:20 s. 117 – dispenser, 2009/10:10 s. 32 – EG-direktiv, 2004/05:10 s. 74, 2008/09:10 s. 65 – EU-samarbetet, vissa frågor, 2008/09:10 s. 65 – ex gratia, 2009/10:10 s. 32 – flyktingsituationen, 2015/16:20 s. 453, 454 – Förbifart Stockholm, frysning av, 2014/15:20 s. 179 – förordningar, 2009/10:10 s. 32, 2020/21:20 s. 268 – Försvarsmaktens grundorganisation, 2004/05:20 s. 122 – genomförande av EG-direktiv, 2009/10:10 s. 78 – invandringspolitiken, 2015/16:20 s. 494 – kommissionens förslag, 2004/05:20 s. 142 – lagförslag, 2003/04:10 s. 36, 2005/06:20 s. 99, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 161, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 322 – lagändringar, 2009/10:20 s. 139 – omlokaliseringsbeslut, 2005/06:20 s. 93 – proposition om krediter till Island, 2009/10:20 s. 13 – proposition om kvalitetsutvärderingssystem för högskolor, 2010/11:20 s. 79 – rambeslut, 2002/03:10 s. 64, 2008/09:10 s. 79 – regeringsärenden, 2006/07:20 s. 162, 2008/09:10 s. 46, 2008/09:20 s. 69, 86, 2009/10:10 s. 66, 2012/13:20 s. 83, 194, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:10 s. 42, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 268, 322, 2021/22:20 s. 117 – remissväsendet, 2021/22:10 s. 80 – skolområdet, 2015/16:20 s. 215 – statens skolor för vuxna, 2001/02:20 s. 66 – styrelsevalen vid Systembolaget AB, 2003/04:20 s. 114 – svar på interpellation, 2015/16:20 s. 69, 2021/22:20 s. 248 – svenska ståndpunkter, 2004/05:10 s. 74, 2014/15:10 s. 52 – under kris, 2008/09:20 s. 51, 2009/10:10 s. 45, 2015/16:20 s. 452, 454, 2020/21:20 s. 194, 268, 322

Beslut på tredje pelarens område inom EU-samarbetet, 2002/03:10 s. 58 Beslutanderätt, överlåtelse av, 2011/12:10 s. 38 Beslutsfattande på utrikespolitikens område, 2004/05:10 s. 89, 2015/16:20 s. 380 Beställningsbemyndiganden, 2021/22:10 s. 116 Betalningstjänster, statens ansvar för vissa, 2008/09:20 s. 76 Betyg, nya betygssteg i grund- och gymnasieskolan, 2012/13:20 s. 166 Bidrag till organisationer, 2006/07:10 s. 20

– beredningen av ärenden om bidragsgivning, 2009/10:10 s. 21 – spårbarhet och öppenhet, 2009/10:10 s. 31

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

Bistånd, 2005/06:10 s. 21

– avräkning från biståndsramen, 2013/14:20 s. 205, 2016/17:20 s. 169 – beredning av biståndsbudgeten, 2015/16:20 s. 56 – FN:s klimatkonvention, 2012/13:20 s. 29 – hantering av UD:s egna biståndsmedel, 2013/14:20 s. 205 – lön till biståndsministern, 2013/14:20 s. 205 – multilateralt, 2005/06:20 s. 192 – styrning av biståndsverksamheten, 2013/14:20 s. 205 – utformning av biståndsramen, 2006/07:20 s. 122

Bisysslor

– anställdas, 2001/02:10 s. 18 – statsråds, 2006/07:20 s. 37, 69

Blekinge tekniska högskola, fråga om campus, 2017/18:20 s. 220 Blogginlägg av statsråd, 2009/10:20 s. 328, 2010/11:20 s. 166 Bonusar, 2009/10:20 s. 68 Brev

– från EU-kommissionär, 2016/17:20 s. 195 – från kulturministern till Skånes landshövding, 2012/13:20 s. 258 – statsråds utskick av, 2007/08:20 s. 241

Bromma flygplats, 2014/15:20 s. 57, 2015/16:20 s. 47 Brottsförebyggande rådet (BRÅ), styrning av, 2020/21:10 s. 252 Budgetlagen, 2003/04:10 s. 30, 2003/04:20 s. 91, 2009/10:20 s. 107, 2011/12:20 s. 101, 2012/13:20 s. 84, 2013/14:20 s. 35, 229, 2014/15:20 s. 179, 203, 211, 2015/16:20 s. 17, 2016/17:20 s. 22, 170 Budgetprocessen, 2015/16:20 s. 30, 2016/17:20 s. 22, 2018/19:20 s. 10, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:10 s. 222 Budgetpropositionen

– bemyndigande, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10 – biståndsanslaget, 2015/16:20 s. 56 – distribuering av broschyr, 2005/06:20 s. 201 – extra ändringsbudget, 2018/19:20 s. 32 – genomförande, 2020/21:10 s. 92 – kostnadsram, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187 – resultatredovisning, 2016/17:20 s. 22 – tillkännagivande, 2018/19:20 s. 10

C

Carnegie Investment Bank AB, 2009/10:20 s. 175 Censurförbud, 2006/07:20 s. 13 Centrala studiestödsnämnden, utbildningsministerns ansvar, 2001/02:20 s. 182 CIA-plan, 2009/10:20 s. 296

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

Coronapandemin, 2020/21:20 s. 183, 196, 2021/22:10 s. 50, 2021/22:20 s. 91

– beredningen av snabbpropositioner samt pandemilagen, 2020/21:20 s. 322 – besöksförbud inom äldreomsorgen, 2020/21:20 s. 289 – Coronakommissionen, 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91 – deltagargräns för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, 2020/21:20 s. 268, 2021/22:20 s. 48 – distansundervisning inom skolväsendet, 2020/21:20 s. 305 – intensivvårdsplatser, 2020/21:20 s. 256 – omställningsstöd till företag, 2020/21:20 s. 391 – regeringens coronastrategi, 2020/21:20 s. 268, 322, 363, 398 – regeringens föreskrifter med stöd av den s.k. pandemilagen, 2021/22:20 s. 48 – regeringens kollektiva beslutsfattande, 2021/22:10 s. 50 – samråd med EU-nämnden, 2020/21:20 s. 378 – skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel, 2020/21:20 s. 256 – testning och smittspårning, 2020/21:20 s. 196 – uttalande om munskydd, 2021/22:20 s. 222

Covid-19, se Coronapandemin

D

Datalagringsdirektivets genomförande, 2010/11:20 s. 65 Decemberöverenskommelsen, 2015/16:20 s. 30, 300 Delegation och subdelegation, 2011/12:10 s. 40, 2012/13:10 s. 58, 2021/22:20 s. 48 Delningsundantag, 2018/19:10 s. 77, 2020/21:10 s. 252 Diarier

– Regeringskansliets, 2012/13:10 s. 22, 26 – Utrikesdepartementets huvuddiarium, 2012/13:10 s. 45

Digital arbetsyta, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77 Diplomatiska garantier, 2005/06:20 s. 19 Direktiv till en myndighet, 2005/06:20 s. 120 DIS-fartyg, skattevillkor för svenska sjömän på, 2006/07:20 s. 220 Disposition av medel, 2010/11:10 s. 71 Djurskyddsmyndigheten, avveckling av, 2006/07:20 s. 162 Dokumentation

– aktbildning, 2005/06:10 s. 26, 2014/15:10 s. 32 – annonser och intresseanmälningar, 2009/10:10 s. 145 – avsaknad, 2018/19:20 s. 229 – bristande dokumentation, 2012/13:20 s. 108 – externt rekryteringsstöd 2009/10:10 s. 144 – innovationsrådets möten, 2015/16:20 s. 243 – kommunikation med EU-kommissionen, 2006/07:20 s. 203 – kontakter mellan myndigheter och regeringen, 2012/13:10 s. 100, 2014/15:10 s. 57, 72, 2015/16:10 s. 104, 2015/16:20 s. 452

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

– kravprofiler, 2009/10:10 s. 142 – muntliga uppgifter, 2007/08:10 s. 44 – säkerhetspolitiska rådets möten, 2015/16:20 s. 239 – upphandlingsärenden, 2018/19:10 s. 97 – utnämningsärenden, 2008/09:20 s. 127, 2009/10:10 s. 135 Dokumentationsskyldighet, 2018/19:10 s. 77 Domare, förflyttning av 2006/07:20 s. 147 Driftsstöd till flygplatser, 2015/16:20 s. 259 Dröjsmålsränta på tullavgift till EU, 2009/10:20 s. 104 Dumpning av kemiska vapen och radioaktivt avfall i Östersjön, 2010/11:20 s. 177

E

E-postadresser, privata, 2015/16:20 s. 275 Edge, samarbete med Kina, 2014/15:20 s. 217 Ekonomisk förpliktelse för staten, ingående av, 2015/16:20 s. 275 Ekonomisk styrning, 2005/06:10 s. 21 Ekonomiska vårpropositionen, 2002/03:10 s. 65 Elprisområden, införande av, 2013/14:20 s. 73 En bok för alla AB, 2007/08:20 s. 49 Engagemang i organisationer, statsråds, 2007/08:20 s. 194 Ersättning – ex gratia, 2002/03:10 s. 56 – till statsråd utöver statsrådsarvodet, 2002/03:30 s. 136 – till vissa ledande befattningshavare, 2011/12:20 s. 209 Estonia, M/S, 2001/02:20 s. 147, 2004/05:20 s. 258, 2006/07:20 s. 80 Etikprövningsnämnden, 2011/12:20 s. 175 Etiopien, fängslade svenska medborgare, 2008/09:20 s. 250 EU:s – gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, 2004/05:10 s. 91, 2012/13:10 s. 120 – korttidsbudget, 2020/21:20 s. 64 – långtidsbudget, 2012/13:20 s. 41 – uppförandekod för vapenexport, 2008/09:20 s. 16 – upphovsrättsdirektiv, 2020/21:10 s. 55 EU-avgiften, senareläggning av, 2003/04:20 s. 105 EU-frågor, 2003/04:10 s. 78 – asylprocedurdirektivet, 2004/05:20 s. 142 – beredning av kommissionsförslag, 2004/05:20 s. 142 – delegerade akter och genomförandeakter, 2019/20:10 s. 145 – fiskemöjligheter i Östersjön, 2016/17:20 s. 92 – genomförande av EU-rätten, 2012/13:10 s. 101 – kommissionens genomförandekommittéer, 2014/15:10 s. 44

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

– regeringens företrädare vid samråd och överläggningar samt vid rådsmöten, 2013/14:10 s. 153, 2015/16:20 s. 308 – samråd med EU-nämnden om fjärde järnvägspaketet 2014/15:20 s. 48 – samråd med riksdagen 2006/07:20 s. 105, 2007/08:20 s. 14, 2017/18:10 s. 136 – trepartsmöten (triloger), 2017/18:10 s. 136 – utsläppshandelssystem, 2016/17:20 s. 108 – vapendirektivet, 2016/17:20 s. 63 – överläggning med utskott, 2018/19:20 s. 22 – överläggning om frågor som behandlas inom ramen för kommittologin 2014/15:20 s. 87 – överträdelseärenden, 2012/13:10 s. 101

EU-kommissionär, utseende av svensk kandidat, 2004/05:20 s. 155 EU-nämnden, 2006/07:20 s. 107, 2012/13:20 s. 41, 66

– bokstavsmandat, 2021/22:20 s. 34 – EU- och handelsministerns agerande i rådet i fråga om rättsstatsprincipen, 2017/18:20 s. 41 – idrottsministerns agerande i rådet, 2015/16:20 s. 106 – information om ny kommissionsordförande, 2004/05:20 s. 163 – information till, 2009/10:20 s. 54, 2016/17:20 s. 108 – inrikesministerns agerande i rådet i frågan om EU:s gränskontroll, 2015/16:20 s. 120, – kultur- och demokratiministerns agerande i rådet, 2015/16:20 s. 106 2016/17:20 s. 53 – Palestina, Sveriges erkännande av, 2014/15:20 s. 28 – Samråd, 2001/02:20 s. 58, 2002/03:30 s. 29, 2006/07:20 s. 105, 2007/08:20 s. 14, 2008/09:20 s. 16, 2009/10:20 s. 25, 2011/12:20 s. 11, 23, 2014/15:20 s. 13, 2015/16:20 s. 77, 2018/19:20 s. 22 – samråd i ett sent skede, 2013/14:10 s. 136 – samråd inför lämnande av brev och s.k. non-papers, 2003/04:10 s. 90 – samråd inför rådets beslut om EU:s årsbudget, 2020/21:10 s. 75 – samråd inför överenskommelse om återhämtningsplan och långtidsbudget, 2020/21:20 s. 64 – samråd inför toppmöte, 2015/16:20 s. 144, 2017/18:20 s. 68 – samråd om asylfrågor, 2016/17:20 s. 30 – samråd om att klassa kärnkraft som hållbar, 2021/22:20 s. 14, 34 – samråd om Dublinförordningen, 2015/16:20 s. 130 – samråd om fjärde järnvägspaketet, 2014/15:20 s. 48 – samråd om stöd till Frankrike, 2015/16:20 s. 138 – samråd under coronapandemin, 2020/21:20 s. 378 – samråd vid fråga av stor betydelse för Sverige som stat och som medlemsstat i EU, 2017/18:20 s. 41 – skriftligt samråd, 2015/16:20 s. 92 – statsministerns underlag under ett samråd, 2015/16:20 s. 96 – statsråds närvaro, 2005/06:20 s. 86, 2013/14:10 s. 153

EU-sakråd, 2018/19:10 s. 109 Europeiska arbetsmyndigheten, 2018/19:20 s. 22

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

Europeiska rådet, 2006/07:20 s. 105, 2012/13:20 s. 43, 2017/18:20 s. 68 Europeiska utvecklingsfonden, avgiften till, 2004/05:10 s. 17 Exklusivitetsgrundsatsen, 2004/05:20 s. 108 Expeditionsministär, se Övergångsregering Extra val, 2014/15:20 s. 287 Extra ändringsbudget, 2018/19:20 s. 32, 2019/20:10 s. 73, 2020/21:20 s. 322

F

Faktapromemorior, 2003/04:10 s. 78 Fastighetsskatt, avsaknad av, 2004/05:20 s. 259 Fideikommissärenden, 2004/05:10 s. 54 Fildelning, 2007/08:6 s. 42 Filmstöd, 2018/19:20 s. 186 Finansiella instrument, förteckning över innehav av, 2013/14:20 s. 298 Finansiella intressen, statsråds, 2006/07:20 s. 36, 69 Finansiella krisen 2008–2009, 2009/10:10 s. 56 Finansinspektionens sponsoravtal med affärsbankerna, 2001/02:20 s. 214 Finansmakten, 2005/06:10 s. 20, 2015/16:20 s. 17, 30, 56, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10 Fiskeförhandlingar – jordbruksministerns agerande i samband med, 2007/08:20 s. 87 – jordbruksministerns information om, 2008/09:20 s. 25 Flickaprojektets mediekampanj, 2004/05:20 s. 108 Flodvågskatastrofen 2004, 2005/06:8 – fortsatt granskning av, 2007/08:6 s. 7 Flygbolag, statlig garanti till, 2001/02:20 s. 69 Flygutbildningar, lokalisering av, 2001/02:20 s. 18 Flyktingmottagande hösten 2015, 2015/16:20 s. 396, 454, 480, 2017/18:20 s. 112 FN:s klimatkonvention, 2012/13:20 s. 29 FN:s olja-för-mat-program, 2009/10:20 s. 308 FN:s säkerhetsråd, kampanj för Sveriges plats i, 2016/17:20 s. 143, 2017/18:20 s. 127, 148, 322, 2018/19:20 s. 106 FN-sanktioner, 2001/02:20 s. 115, 2005/06:20 s. 71 Folkmord i Osmanska riket 1915, 2010/11:20 s. 47 Fordonsindustrin, stöd till, 2008/09:20 s. 51, 2009/10:20 s. 261 Forska och väx, anslaget till, 2007/08:20 s. 82 Forskningens frihet, 2005/06:20 s. 133 Forskningsmedel, hantering av, 2008/09:20 s. 94 Forum för levande historia, 2007/08:20 s. 159

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

Frankrike, bilateral hjälp inom EU, överläggning med Utrikesnämnden, 2015/16:20 s. 189 Frihetsberövade personer utomlands, 2015/16:10 s. 37 Fristående myndigheter, 2006/07:10 s. 53 Fryshuset, bidrag till, 2001/02:20 s. 96 Frågeinstituten, 2009/10:10 s. 148, 2011/12:20 s. 36, 2014/15:20 s. 42, 2020/21:20 s. 18, 23, 2021/22:20 s. 254 Frågestund – uppgift om brist på poliser, 2017/18:20 s. 314 – uppgift om extra val, 2014/15:20 s. 42 – uppgift om partibidrag, 2011/12:20 s. 36 Fångtransporter, hemliga, 2009/10:20 s. 296 Fängslad svensk medborgare på Guantánamobasen, 2002/03:30 s. 99, 2005/06:2 s. 58 Fängslade svenska medborgare i Etiopien, 2008/09:20 s. 250 Förbifart Stockholm, 2014/15:20 s. 179 Författningsreglering, 2003/04:10 s. 23, 2005/06:10 s. 22, 2010/11:10 s. 40, 2012/13:10 s. 16, 2020/21:20 s. 268 Författningsutgivningen, 2004/05:10 s. 39, 2007/08:10 s. 11, 2009/10:10 s. 17, 2009/10:20 s. 139, 2014/15:10 s. 14, 2020/21:10 s. 19, Förflyttning av generaldirektör, 2012/13:20 s. 248 – för Arbetsförmedlingen, 2008/09:20 s. 149 – för Försäkringskassan, 2018/19:20 s. 59 – för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, 2009/10:20 s. 58 Förhandsgranskning, förbud mot, 2006/07:20 s. 13 Förhandsprövning av nya programtjänster, 2010/11:20 s. 112 Förkortad motionstid, 2009/10:10 s. 47 Förmögenhetsinnehav, statsråds, 2006/07:20 s. 36 Förordnande av statsråd, 2006/07:20 s. 30, 2014/15:20 s. 268 Förordning – omprövning av, 2020/21:20 s. 268 – undantag från, 2012/13:10 s. 100 Förordningsmakten, 2006/07:20 s. 128 Förordningsmotiv, 2021/22:20 s. 130 Försvarets materielförsörjning, 2012/13:20 s. 92 Försvarets materielverk (FMV), styrning av, 2015/16:10 s. 84 Försvarets radioanstalt (FRA), styrning av, 2015/16:10 s. 84 Försvarsexportmyndigheten (FXM), styrning av, 2015/16:10 s. 84 Försvarsmakten – beredning av regeringsärenden, 2012/13:20 s. 114 – försvarsministerns ansvar för agerande inom, 2003/04:20 s. 162

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

– försvarsministerns styrning av, 2011/12:20 s. 161, 2013/14:20 s. 32, 2018/19:20 s. 170 – grundorganisation, 2010/11:20 s. 40 – grundorganisation, remissberedning av, 2004/05:20 s. 122 – insatsorganisationen, 2013/14:20 s. 32 – lokalisering av samlade flygutbildningar inom, 2001/02:20 s. 18 – nordisk snabbinsatsstyrka, 2010/11:20 s. 10 – organisationsförändring inom, 2000/01:20 s. 16, 2010/11:20 s. 38 – personalförsörjning, 2009/10:20 s. 39, 2010/11:20 s. 24, 2013/14:20 s. 32 – subarktisk förmåga, 2005/06:20 s. 17 – tillsättande av chef, 2018/19:20 s. 170 – vinterklimat, förmåga att verka i, 2010/11:20 s. 38

Försäkringskassan

– arbetsskadeförsäkring, 2012/13:20 s. 153 – assistansersättning, utvecklingen av antalet timmar, 2017/18:20 s. 230 – omorganisering 2005, beredningen av, 2008/09:20 s. 205 – rimliga villkor att sköta sitt uppdrag, 2008/09:20 s. 221 – servicekontor, 2013/14:20 s. 58 – sjukförsäkringen, 2021/22:20 s. 173

Förvaltningsbeslut eller författningsreglering, 2003/04:10 s. 23 Förvaltningsmyndigheter

– regeringens ansvar för, 2011/12:20 s. 49, 2018/19:20 s. 125 – regeringens styrning av, 2012/13:10 s. 80, 2012/13:20 s. 267, 2013/14:20 s. 34, 2015/16:10 s. 84, 2016/17:10 s. 104, 2018/19:20 s. 125, 2020/21:10 s. 252

Förvaltningsärenden

– befrielse från energiskatt och koldioxidskatt, 2006/07:10 s. 15 – beredningskravet, 2008/09:10 s. 46, 2011/12:10 s. 13, 2014/15:20 s. 99 – brevsvar, 2001/02:10 s. 33 – dispens från arvs- och gåvoskatt, 2000/01:10 s. 30 – dispens från stämpelskatt, 2000/01:10 s. 30 – fideikommissärenden, 2004/05:10 s. 54 – friköp av s.k. fjällägenheter, 2009/10:10 s. 19 – försäljning av mark ovan odlingsgränsen, 2009/10:10 s. 19 – gruvärenden, 2021/22:10 s. 22 – handläggningstiden, 2011/12:10 s. 13, 2012/13:10 s. 17, 2014/15:10 s. 20, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121, 2018/19:10 s. 17, 2019/20:10 s. 24, 2020/21:10 s. 23, 143, 2021/22:10 s. 22, 117 – kommunala vetot (miljöbalken), 2021/22:20 s. 117 – kommunikation med part, 2021/22:10 s. 22 – motivering av beslut, 2014/15:20 s. 110 – partsinsyn, 2021/22:10 s. 22 – parts möjlighet till möte, 2020/21:10 s. 143 – permutationsärenden, 2004/05:10 s. 51 – skriftliga riktlinjer för handläggning av, 2011/12:10 s. 13

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

– undantag enligt lagen om offentlig upphandling, 2000/01:10 s. 30 – utredningsansvar, 2021/22:10 s. 22, 117 – utökad mellanlagring av använt kärnbränsle, 2021/22:20 s. 117 – överklagande av ansökan om markupplåtelse, 2018/19:10 s. 17 – överklagande av strandskyddsdomar, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121 – överklagandeärenden i Miljödepartementet, 2007/08:10 s. 16, 2013/14:10 s. 26, 2014/15:10 s. 25, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121 – överklagandeärenden i Näringsdepartementet, 2001/02:10 s. 35, 2010/11:10 s. 34, 2014/15:10 s. 20 – överklagandeärenden om arbetsmiljön, 2003/04:10 s. 34 Föräldraledighet och förvärvsarbete, 2004/05:10 s. 27

G

Gemensam myndighet för statens skolor för vuxna, 2001/02:20 s. 66 Generaldirektörs deltagande i konferens, 2012/13:20 s. 257 Glyfosat, 2017/18:20 s. 127 GMO, överläggning om, 2014/15:20 s. 87 God hushållning, 2014/15:20 s. 179 Gruvsamordnare, 2015/16:20 s. 249 Gruvtillstånd, näringsministerns agerande vid handläggningen, 2015/16:20 s. 249 Gruvärenden, 2021/22:10 s. 22 Grönbok om mervärdesskattens framtid, hantering av utlåtande, 2012/13:20 s. 74 Guantánamobasen, fängslad svensk medborgare, 2002/03:30 s. 99, 2005/06:2 s. 58 Gui Minhai, hantering av 2020/21:20 s. 145 Göteborg, EU-toppmötet, 2001/02:20 s. 152

H

Handlande i regeringens eller utrikesministerns namn, 2007/08:10 s. 45 Handlingsplanen för etnisk och kulturell mångfald, 2005/06:10 s. 15 Havsövervakningssystem till Libyen, marknadsföring av, 2010/11:20 s. 198 Heby kommun, kommun- och landstingstillhörighet, 2001/02:20 s. 54 Hedersdoktorat, 2005/06:20 s. 206 Helikopter NH90, upphandling av, 2001/02:20 s. 80 Hemliga handlingar, Regeringskansliets hantering av, 2012/13:10 s. 22 Hindrande åtgärder, 2006/07:20 s. 13 Hiv/aids, 2005/06:10 s. 20 Hyresråd, 2006/07:20 s. 147 Hållbarhetskommission, 2006/07:20 s. 85

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

Hälsoforum, 2005/06:10 s. 20 Högskolor och universitet, utseende av styrelseledamöter, 2004/05:20 s. 135, 2013/14:20 s. 95

I

Identitetshandling för utländska medborgare bosatta i Sverige, 2008/09:20 s. 77 Illojal maktutövning, 2006/07:20 s. 232 Indelningsärenden, 2001/02:10 s. 39 – handläggning av, 2004/05:20 s. 57 Individuellt kompetenssparande, 2004/05:20 s. 76 Indragningen av transportstödet från årsskiftet 1999/2000, 2000/01:20 s. 68 Industriella utvecklingscentrum, 2004/05:20 s. 34 Information – om utrikesministerns inställda resa till Israel, 2014/15:20 s. 272 – till EU:s medlemsländer om Sveriges erkännande av Staten Palestina, 2014/15:20 s. 28 – till riksdagen i EU-frågor, regeringens, 2008/09:10 s. 89 – till riksdagen om inköp och anskaffning av ett luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10 – till riksdagen om insatsorganisation 2014, 2013/14:20 s. 32 – till riksdagen om kostnadsfördyringar, 2020/21:20 s. 27 – till riksdagen om fiskeförhandlingar, 2008/09:20 s. 25 – till riksdagen om svenskt deltagande i ett internationellt försvarssamarbete, 2017/18:20 s. 80 – till riksdagen om utgiftsbegränsande åtgärder, 2015/16:20 s. 17 – till utskott, 2014/15:20 s. 82, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 80, 187, 2018/19:20 s. 10 – till utskott och medier, 2018/19:20 s. 10 Informationsbroschyr i samband med Sveriges EU-medlemskap, 2000/01:20 s. 76 Informationshantering inom Regeringskansliet, 2017/18:20 s. 112, 2020/21:10 s. 176, 191 Informationssäkerhet, 2017/18:20 s. 331 Informella informationsutbyten med USA, 2010/11:20 s. 255 Informella kontakter mellan Regeringskansliet och myndigheterna, 2012/13:10 s. 100, 2012/13:20 s. 248, 2014/15:10 s. 72, 2015/16:10 s. 104, 2015/16:20 s. 452, 2017/18:20 s. 220, 2020/21:10 s. 252, 2021/22:20 s. 209, 227 Informellt ministermöte, statsråds agerande, 2016/17:20 s. 108 Inlandsinnovation AB, 2013/14:20 s. 224 Innovationsrådet, 2015/16:20 s. 243 Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), 2005/06:20 s. 189 Instruktioner inför möten i EU, 2010/11:10 s. 76, 2014/15:10 s. 52, 61

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

Insynsråd, tillsättande av, 2012/13:20 s. 115, 2017/18:10 s. 87 Integrationsverkets utbetalning av schablonersättning, statsrådens ansvar, 2007/08:20 s. 55 Internationella valfångstkommissionens möte, svenskt agerande, 2002/03:30 s. 72 Internationella överenskommelser, 2004/05:10 s. 67, 2012/13:10 s. 120, 2017/18:20 s. 80

– bemyndiganden att ingå, 2011/12:10 s. 58 – förteckning över, 2011/12:10 s. 58 – förvaltningsmyndigheternas, 2004/05:10 s. 67, 2011/12:10 s. 58, 2015/16:10 s. 106, 2016/17:10 s. 104, 2017/18:20 s. 244 – ingående av, 2010/11:20 s. 243, 2012/13:20 s. 264, 288 – publicering i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ), 2010/11:20 s. 254, 2011/12:10 s. 58, 2012/13:10 s. 120

Internationellt försvarssamarbete (Joint Expeditionary Force, JEF), 2017/18:20 s. 80 Internet, tillståndsgivning till spel på, 2001/02:20 s. 92 Interpellationer

– besvarande av, 2001/02:10 s. 30, 2001/02:20 s. 29, 2002/03:30 s. 17, 2017/18:20 s. 17 – besvarande av vid avgång, 2020/21:20 s. 23 – debatt, uppgifter i (Laila Freivalds), 2004/05:20 s. 45 – debatt, uppgifter i (Leif Pagrotsky), 2004/05:20 s. 50 – debatt, uppgifter i (Tomas Eneroth), 2021/22:20 s. 248 – debatt, uppträdande (Sven Otto Littorin), 2008/09:20 s. 35 – debatt, uppträdande (Thomas Bodström), 2005/06:20 s. 43 – frågeinstituten, 2009/10:10 s. 148 – hinder för att besvara, 2003/04:20 s. 87 – sena interpellationssvar, 2005/06:20 s. 40, 2010/11:20 s. 61, 2014/15:10 s. 73 – till statsministern, 2002/03:30 s. 14 – underlag för interpellationssvar, 2015/16:20 s. 69

Interregnum på skolministerposten, 2001/02:20 s. 29 Intressekonflikter för statsråd, 2006/07:20 s. 36, 69 Intressekonflikter för särskilda utredare, 2020/21:10 s. 127 Invandringspolitiken, 2015/16:20 s. 494 Iraks försvarsminister, 2020/21:10 s. 176 Irakkriget och vapenexport m.m., 2003/04:20 s. 204 Israel, militärt samarbete med, 2006/07:20 s. 93 It-system, avtal om Regeringskansliets, 2017/18:20 s. 210

J

Jas 39 Gripen-plan

– avtal om leasing, 2005/06:20 s. 23

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

– bemyndigande om offert till Norge, 2008/09:20 s. 117 Järnvägsunderhållet, 2013/14:20 s. 246 Jäv, 2006/07:20 s. 36, 2006/07:20 s. 69, 2009/10:20 s. 117, 2012/13:20 s. 84, 2014/15:20 s. 240, 2016/17:20 s. 266, 275 Jävssituation – på Försvarsdepartementet, 2004/05:20 s. 118 – på Kulturdepartementet, 2008/09:20 s. 298

K

Kabinettsfråga, 2014/15:20 s. 288 Kalkbrytning på Gotland, 2014/15:20 s. 22, 2021/22:20 s. 227, 234 Karantän för f.d. statsråd, 2002/03:30 s. 119 Karolinska institutets filial i Hongkong, 2017/18:20 s. 240 Kina – programvaran Edge, 2014/15:20 s. 217 – vapenembargo, 2001/02:20 s. 88, 2004/05:20 s. 168 Klimatmålen, nå med hjälp av infrastrukturplanering, 2012/13:20 s. 12 Klimatmålet för 2020, regeringens beräkning, 2013/14:20 s. 21 Klimatlagen, 2020/21:20 s. 106 Klimatpolitiska handlingsplanen, 2020/21:20 s. 106 Klustervapen, internationellt förbud mot, 2008/09:20 s. 12 Koldioxidutsläpp, EU-mål för, 2006/07:20 s. 121 Kommandomål, 2002/03:10 s. 52 Kommissioner, 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91 Kommittéordförande – bakgrund, 2017/18:10 s. 49 – utseende av, 2004/05:20 s. 128 Kommittéväsendet, 2005/06:10 s. 13, 2012/13:20 s. 85, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – anhörigkommittén, 2001/02:20 s. 197 – kommissioner, 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91 – kommittéberättelsen, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – kommittédirektiv, utformning av, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – kommittéförordningen, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – parlamentariskt inslag, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – särskild utredare eller kommitté, 2017/18:10 s. 49 – utredningarnas sammansättning, 2017/18:10 s. 49 – utredningsuppdraget, 2017/18:10 s. 49 – utredningstiden, 2017/18:10 s. 49 Kommunala indelningen, ändringar i, 2001/02:10 s. 39 Kommunala självstyrelsen, proportionalitetsprövning, 2016/17:10 s. 82 Kommundelning Torslanda, 2001/02:20 s. 49

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

Kommunikation mellan Regeringskansliet och EU-kommissionen, 2006/07:20 s. 195 Konstitutionsutskottets rätt att få ut handlingar, 2011/12:10 s. 39 Konsultavtal, Regeringskansliets, 2001/02:10 s. 14 Konsultföretag för olika utredningsuppdrag, 2012/13:20 s. 82 Konsulär biståndsverksamhet, 2012/13:20 s. 145 Konsulära ärenden – barn i internationella förhållanden, 2016/17:10 s. 30 – Gui Minhai, 2020/21:20 s. 145 – stöd till frihetsberövade personer utomlands, 2015/16:10 s. 37 Kravprofiler, arkivering av, 2005/06:20 s. 184 Kretsloppsmiljarden, 2000/01:10 s. 22 Krigsmateriel, export av, 2001/02:20 s. 142, 2012/13:20 s. 266, 291 Krigsmateriel till Natoländerna, fråga om, 2000/01:20 s. 118 Krigsmaterielsamarbete, 2004/05:20 s. 105 Krisberedskap och krishantering – coronapandemin, 2020/21:20 s. 190, 2021/22:20 s. 65 – flodvågskatastrofen 2004, 2005/06:8 – flyktingmottagande hösten 2015, 2015/16:20 s. 396, 454, 480, 2017/18:20 s. 112 – regeringens roll och ansvar, 2005/06:8 s. 35, 2020/21:20 s. 190 – Statsrådsberedningen, statsministerns ansvar, 2007/08:20 s. 169 Kunskapslyftet, 2000/01:10 s. 24 Könsmaktsperspektiv vid universitet och högskolor, 2005/06:20 s. 123 Könsneutral lagstiftning, utredning om, 2004/05:20 s. 72

L

Lagrådets granskning, 2003/04:10 s. 36, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 164, 2016/17:10 s. 103, 2018/19:10 s. 23, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 322 – regeringens hantering av Lagrådets synpunkter, 2018/19:10 s. 23, 2018/19:20 s. 23 – synpunkter och förslag, 2018/19:10 s. 23 – tid mellan lagrådsgranskning och proposition, 2014/15:10 s. 81 Landsbygdsprogrammet, 2014/15:20 s. 240 Ledamöter i – statliga styrelser, nominering av, 2005/06:20 s. 143 – styrelser för högskolor och universitet, utseende av, 2004/05:20 s. 135 Levande historia, 2000/01:10 s. 25 Lokala investeringsprogram, stöd till, 2000/01:20 s. 24 Lokalisering av Försvarsmaktens flygutbildningar, 2001/02:20 s. 18 Lotterier på internet, 2001/02:20 s. 92 LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2017/18:20 s. 232 Luftfartsverket, styrning av, 2016/17:10 s. 104

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

Luftvärnssystem (Patriot), inköp och anskaffning, 2017/18:20 s. 187 2018/19:20 s. 10 Lyftet, agerande gentemot statliga myndigheter gällande, 2010/11:20 s. 158 Lågprisavtal, 2006/07:20 s. 239 Lärarlegitimationsreformen, förseningen av, 2011/12:20 s. 43

M

Meddelarfrihet vid genomförande av EU-direktiv, 2012/13:20 s. 125 Meddelarskydd, beaktande av, 2007/08:6 s. 34 Medel från Europeiska socialfonden, 2002/03:30 s. 91 Mediekampanj, 2004/05:20 s. 108 Migrationsverkets insynsråd, 2012/13:20 s. 115 Militära övningar, rutiner för beslut om (Snowflake), 2005/06:20 s. 48 Militärt samförståndsavtal med Saudiarabien, 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288 Miljöbalken, tillåtlighetsprövning, 2001/02:20 s. 110 Miljökonsekvensutredning, regeringens ansvar för utebliven, 2004/05:20 s. 116 Ministerrådsmöten – statsråds agerande vid, 2006/07:20 s. 107, 2011/12:20 s. 22 – statsråds deltagande i, 2005/06:20 s. 86 Ministerstyre, 2012/13:20 s. 204, 219, 257, 2015/16:20 s. 259 Motpartsverifiering (vid UD), rutiner för, 2021/22:20 s. 281 Museichef, 2005/06:20 s. 140 Myndigheter och organ – dokumentation av kontakter, 2012/13:10 s. 100 – föreskriftsrätt, 2019/20:10 s. 134 – hos Regeringskansliet, 2006/07:10 s. 51 – inom kommittéväsendet, 2006/07:10 s. 53 – uppdrag till, 2012/13:10 s. 100 Myndigheters – försäljning av verksamhet, 2020/21:20 s. 133 – genomförandeåtgärder, regeringens ansvar, 2009/10:10 s. 104 – information till regeringen, 2011/12:20 s. 101, 2012/13:20 s. 12, 2017/18:20 s. 282 – rätt att bilda bolag, 2012/13:20 s. 269 – självständighet, 2005/06:20 s. 113, 2007/08:6 s. 42, 2018/19:20 s. 170, 2018/19:20 s. 220, 2020/21:10 s. 267 Myndighetsdialog, 2015/16:20 s. 275, 2016/17:10 s. 104 Myndighetsföreskrifter, 2019/20:10 s. 134 Myndighetsförordning, 2006/07:10 s. 55, 2021/22:20 s. 227 Myndighetsstyrelser, 2017/18:10 s. 87, 2019/20:10 s. 92 Myndighetsstyrning, regeringens förändring, 2012/13:10 s. 99

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

N

Nationell samordnare, 2005/06:20 s. 103, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:20 s. 202 – för barn i asylprocessen, utnämning av, 2006/07:20 s. 73 Nato, överläggning med Utrikesnämnden inför samförståndsavtal om värdlandsstöd m.m., 2015/16:20 s. 175 Natura 2000, 2017/18:20 s. 96, 2020/21:10 s. 143 Nobel Center, aviserad investering, 2016/17:20 s. 13 Nominering av styrelseledamot, 2005/06:20 s. 151 Non-papers, 2002/03:30 s. 29, 2003/04:10 s. 90, 2014/15:20 s. 13 Nordiska snabbinsatsstyrkan, 2010/11:20 s. 10 Normgivning, 2006/07:20 s. 131, 2011/12:10 s. 40, 2012/13:10 s. 78, 2018/19:20 s. 196, 2019/20:10 s. 134, 2021/22:20 s. 48 Notifiering, 2007/08:10 s. 24 – miljöbalken, 2001/02:20 s. 110 – presstödet, 2006/07:20 s. 195, 202 – återkallande av, 2006/07:20 s. 202, 2007/08:10 s. 24 Nuon, Vattenfalls förvärv av, 2013/14:20 s. 132 Nyckelbiotoper, 2020/21:20 s. 117 Nyckeltal, 2004/05:10 s. 38 Nystartsjobb, upphandling av informationstjänster om, 2006/07:20 s. 204 Nådeärenden, regeringens handläggning av, 2002/03:10 s. 39, 2013/14:10 s. 17 Nämndmyndigheter, 2006/07:10 s. 55 Nätmyter om invandring, publicering på regeringens webbplats, 2011/12:20 s. 154

O

OAB, Apoteket Omstrukturering AB, 2009/10:20 s. 207 Obemannat stridsflygplan (Neuron), 2005/06:20 s. 30 Objektivitetsprincipen, 2011/12:20 s. 157 Offentliggörande av aktieförsäljning, 2001/02:20 s. 261 Offentlighetsprincipen, 2006/07:10 s. 51, 2012/13:20 s. 245, 2013/14:20 s. 126, 2015/16:10 s. 42, 2015/16:20 s. 239, 244, 2018/19:10 s. 77, 2018/19:20 s. 106 Officiellt besök utomlands av statsråd, 2004/05:20 s. 42 Omlokalisering av Riksantikvarieämbetet, 2007/08:20 s. 44 Omplacering av stabschef, 2011/12:20 s. 188 Omregleringar, regeringens arbete med, 2013/14:20 s. 266 Omvärldsbevakning, regeringens, 2018/19:20 s. 32 Organisationsformer, 2006/07:10 s. 55 Osmanska riket, folkmord, 2010/11:20 s. 47

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

Osmo Vallo-fallet, 2006/07:20 s. 138 Outsourcing, 2017/18:20 s. 331

P

Palestina, erkännande av Staten, 2014/15:20 s. 119 Pandemikrisen (H1N1-pandemin), 2009/10:10 s. 66 Paragraf (§) 5-förordnande, 2005/06:20 s. 143, 2015/16:20 s. 308 Parisattackerna, överläggning med Utrikesnämnden om hjälp till Frankrike, 2015/16:20 s. 189 Parlamentariska kommittéer, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 Parlamentariska referensgrupper, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 Parlamentarisk utredning, socialförsäkringar, 2004/05:20 s. 66 Penninglotteriet, 2003/04:10 s. 31 Permutationsärenden, 2004/05:10 s. 51 Pirate Bay, 2007/08:6 s. 42 – uttalande av statsråd, 2009/10:20 s. 345 Pisaundersökningen 2018, utbildningsministerns hantering, 2021/22:20 s. 195 Polismyndigheten, undantag från säkerhetsskyddsförordningen, 2017/18:20 s. 282 Politikerundantaget i tryckfrihetsförordningen, 2013/14:10 s. 74 Politisk överenskommelse, 2002/03:10 s. 62, 2015/16:20 s. 300 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet, 2000/01:10 s. 6, 2001/02:10 s. 7, 2002/03:10 s. 14, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 25, 2005/06:10 s. 11, 2006/07:10 s. 11, 2007/08:10 s. 8, 2008/09:10 s. 10, 2009/10:10 s. 10, 2010/11:10 s. 9, 2011/12:10 s. 9, 2012/13:10 s. 10, 2013/14:10 s. 12, 2014/15:10 s. 13, 2015/16:10 s. 11, 2016/17:10 s. 10, 2017/18:10 s. 13, 2018/19:10 s. 11, 2019/20:10 s. 18, 2020/21:10 s. 17, 2021/22:10 s. 16 Posten AB, 2006/07:20 s. 225 – samgåendet med Post Danmark A/S, 2011/12:20 s. 193 Praktikplatser, agerande gentemot statliga myndigheter, 2010/11:20 s. 158 Presskonferens, 2006/07:20 s. 238 Pressmeddelande, publicering på regeringens webbplats, 2011/12:20 s. 145, 2014/15:20 s. 136 Presstödet – handläggningen av frågan, 2007/08:20 s. 30 – regeringens handlande efter riksdagens beslut, 2006/07:20 s. 183 Proportionalitetsprövning – vid fri- och rättighetsinskränkningar, 2021/22:20 s. 48 – vid inskränkning av den kommunala självstyrelsen, 2016/17:10 s. 82 Propositioner avlämnade under kristid, 2009/10:10 s. 45, 2020/21:20 s. 322 Propositionsavlämnandet, 2001/02:10 s. 26, 2008/09:10 s. 28, 2012/13:10 s. 47, 2018/19:10 s. 58

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

– anhopning, 2005/06:20 s. 13, 2018/19:10 s. 58 Propositionsförteckning, 2005/06:20 s. 14, 2018/19:10 s. 58

R

Radarsystem, 2015/16:20 s. 69 Radio- och tv-lagsutredningens uppdrag om skydd för barn mot olämpligt programinnehåll, 2001/02:20 s. 204 Radiokommunikationssystem baserat på Tetrastandard, 2001/02:20 s. 34 Radiotjänst, polisanmälningar av statsråd, 2006/07:20 s. 217 Raffinaderi i Lysekil, 2020/21:10 s. 153 Rambeslut och beslut, 2002/03:10 s. 59 Redaktionell självständighet, 2004/05:20 s. 190, 2010/11:20 s. 215, 2011/12:20 s. 154, 2016/17:20 s. 289, 339 Regelförenkling, regelförbättring, 2005/06:10 s. 37 Regelgivning, vid konsekvensutredning, 2019/20:10 s. 134 Regeringens kollektiva beslutsfattande, 2021/22:10 s. 50 – arbetet under coronapandemin, 2021/22:10 s. 50 – antalet närvarande statsråd, 2021/22:10 s. 50 – föredragande statsråd, 2021/22:10 s. 50 – regeringssammanträden (ordinarie eller extra), 2021/22:10 s. 50 – regeringsärenden, 2021/22:10 s. 50 Regeringens omvärldsbevakning, 2018/19:20 s. 32 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, 2000/01:10 s. 3, 2001/02:10 s. 6, 2002/03:10 s. 8, 2003/04:10 s. 9, 2004/05:10 s. 8, 2005/06:10 s. 7, 2006/07:10 s. 9, 2007/08:10 s. 5, 2008/09:10 s. 8, 2009/10:10 s. 8, 2010/11:10 s. 7, 2011/12:10 s. 7, 2012/13:10 s. 8, 2013/14:10 s. 10, 2014/15:10 s. 10, 2015/16:10 s. 8, 2015/16:20 s. 308, 2016/17:10 s. 8, 2016/17:20 s. 289, 2017/18:10 s. 11, 2018/19:10 s. 9, 2019/20:10 s. 15, 2020/21:10 s. 15, 2021/22:10 s.13, 50 Regeringens webbplats, 2010/11:20 s. 230, 2011/12:20 s. 154, 2014/15:20 s. 136, 2016/17:20 s. 299 – ändring och rättelse av sakinnehåll, 2010/11:20 s. 231, 2014/15:20 s. 136 Regeringskanslibeslut, se Regeringskansliärenden Regeringskansliet, 2005/06:10 s. 7, 2015/16:10 s. 42 – anslag, 2014/15:20 s. 211 – anställningsvillkor för politiskt sakkunniga, 2002/03:30 s. 128 – ansvarsfördelning och chefsansvar, 2016/17:20 s. 289 – informationsförmedling inom, 2017/18:20 s. 365 – integrationsfrågor m.m., 2001/02:10 s. 13, 2005/06:10 s. 15 – jämställdhetsfrågor, 2001/02:10 s. 9, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 27 – konsultavtal, 2001/02:10 s. 14 – kvinnliga chefer, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 28, 2005/06:10 s. 14 – Näringsdepartementet som beredningsorgan, 2000/01:20 s. 112

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

– organisering för särskilda projekt, 2000/01:10 s. 16, 2004/05:10 s. 38 – personalutvecklingen, 2000/01:10 s. 4, 2003/04:10 s. 14, 2004/05:10 s. 24, 2005/06:10 s. 9, 2009/10:10 s. 8, 2010/11:10 s. 7, 2012/13:10 s. 8 – politiska samordningsfunktioner, 2013/14:10 s. 42 – Riksrevisionens tillgång till handlingar, 2004/05:20 s. 244 – saklighet och opartiskhet, politiskt anställds ev. bindningar, 2018/19:20 s. 90 – samordningskansliet, 2012/13:20 s. 264 – utrustning och material, statsråds bruk av, 2007/08:20 s. 241

Regeringskansliet som myndighet, 2000/01:10 s. 8, 2001/02:10 s. 21, 2002/03:10 s. 19, 2003/04:10 s. 18, 2004/05:10 s. 31 Regeringskansliärenden, beslut i, 2006/07:10 s. 25, 2011/12:10 s. 17, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:10 s. 42 Regeringskonferensen, 2006/07:20 s. 105 Regeringsprotokollen, 2000/01:10 s. 28, 2001/02:10 s. 24, 2002/03:10 s. 21, 2003/04:10 s. 20, 2004/05:10 s. 16, 2005/06:10 s. 18, 2006/07:10 s. 13, 2007/08:10 s. 9, 2008/09:10 s. 14, 2009/10:10 s. 14, 2010/11:10 s. 13, 2011/12:10 s. 11, 2012/13:10 s. 12, 2013/14:10 s. 14, 2014/15:10 s. 14, 2015/16:10 s. 12, 2016/17:10 s. 12, 2017/18:10 s. 15, 2018/19:10 s. 13, 2019/20:10 s. 20, 2020/21:10 s. 19, 2021/22:10 s. 18 Regeringsskiftet

– 2006, 2006/07:10 s. 6 – 2014, 2014/15:10 s. 8, 2015/16:20 s. 308 – 2018–2019, 2019/20:10 s. 9 – juni–juli 2021, 2021/22:10 s. 10

Register, inrättande av, 2008/09:20 s. 69 Registerförordningar, 2012/13:10 s. 78 Regleringsbrev, 2012/13:10 s. 87, 2016/17:10 s. 104, 2020/21:10 s. 222

– AMS och Arbetsförmedlingen, 2009/10:20 s. 95, 2014/15:20 s. 202, 2020/21:10 s. 222 – Regeringskansliet, 2014/15:20 s. 211 – Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015/16:10 s. 105 – Vägverket, 2000/01:20 s. 20 – utformning av, 2011/12:20 s. 101 – villkor i, 2003/04:10 s. 27, 2010/11:10 s. 40 – övergångsregering, 2020/21:10 s. 222

Rehabilitering av långtidssjukskrivna, 2006/07:20 s. 88 Rekryteringsföretag, avtal med, 2007/08:20 s. 188 Rekryteringsförfaranden, öppna, 2011/12:10 s. 97 Remissförfarande, 2002/03:10 s. 64, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 162 Remissmöten, 2021/22:10 s. 107 Remissvar, hantering av i viss fråga, 2013/14:20 s. 10 Remissväsendet, 2021/22:10 s. 80

– remisstid, 2021/22:10 s. 95 – remissinstanser, 2021/22:10 s. 96

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

– remissunderlag, 2021/22:10 s. 94 Resultatredovisning, 2004/05:10 s. 31, 2013/14:20 s. 35, 2016/17:20 s. 22, 2020/21:20 s. 106 Riksbankens självständighet, 2009/10:20 s. 280 Riksdagens ombudsmän, behandlingen av framställningar och beslut från, 2006/07:10 s. 63, 2013/14:10 s. 31, 2017/18:10 s. 44, 2021/22:10 s. 125 Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av, 2000/01:10 s. 42, 2016/17:20 s. 170 Riksdagsledamöter som ledamöter i styrelser, 2013/14:20 s. 95 Riksförsäkringsverket, uppdrag om beräkningsgrunder, 2004/05:20 s. 208 Riksgäldskontoret, 2004/05:20 s. 21, 2011/12:20 s. 82 Riksrevisionen – granskningar, 2008/09:10 s. 34 – tillgång till handlingar i Regeringskansliet, 2004/05:20 s. 244 – åtgärder med anledning av iakttagelser, 2006/07:10 s. 63 Rikstrafiken, 2009/10:20 s. 52 Riksutställningar, omlokalisering av, 2005/06:20 s. 93 Riktlinjer för anställningsvillkor – i AP-fonderna, 2009/10:20 s. 79 – i företag med statligt ägande, 2009/10:20 s. 68, 2011/12:20 s. 209 Ringhals, 2011/12:20 s. 170 Rådsrekommendation om rökfria miljöer, 2009/10:20 s. 26 Rådsslutsatser om den gemensamma sysselsättningsrapporten, 2011/12:20 s. 11 Ränta för lån till hemutrustning, 2003/04:10 s. 23 Rättsinformationssystemet, 2004/05:10 s. 46 Rättsprövning av regeringsbeslut, 2017/18:20 s. 96

S

Saab Automobil AB, 2011/12:20 s. 82 Saklighetskravet, 2007/08:6 s. 14, 2011/12:20 s. 46, 156, 2014/15:20 s. 42, 83, 250, 285, 2016/17:20 s. 216, 324, 2021/22:10 s. 176, 2021:22:20 s. 218 Sakråd, 2018/19:10 s. 109 Samordnare, 2006/07:10 s. 59, 2014/15:20 s. 57, 2015/16:10 s. 42, 2015/16:20 s. 47, 2016/17:20 s. 202 SAS kartellsamarbete med Maersk, 2001/02:20 s. 160 Saudiarabien, militärt samförståndsavtal, 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288, 2015/16:20 s. 197 SDU-verksamhet, 2011/12:20 s. 143 Sekretess – enligt lagen om offentlig upphandling, 2004/05:20 s. 201 – meddelarfrihet, 2012/13:20 s. 125

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

– på grund av ”pusselläggning”, 2013/14:10 s. 38 SF:s ”Smultronstället”, kulturministerns agerande, 2007/08:20 s. 202 Sida, 2005/06:10 s. 20, 2014/15:20 s. 277 Sidarapport, 2004/05:20 s. 248 Signalspaning, beredning av lagförslag om, 2008/09:20 s. 86 Sjukförsäkring, 2009/10:20 s. 139 Sjöfartsverket – inköp av helikoptrar, 2015/16:20 s. 275 – styrning av, 2016/17:10 s. 104 Skatteavtal med Danmark, 2010/11:20 s. 264 Skattelagstiftningen, 2006/07:20 s. 162 Skolministerposten, interregnum på, 2001/02:20 s. 29 Skolverket – avveckling av avdelning vid, 2005/06:20 s. 120 – målöversyn, 2005/06:20 s. 113 – organisation av, 2005/06:20 s. 120 – rapport om konfessionella friskolor, 2004/05:20 s. 200 – styrning av, 2008/09:20 s. 295, 2011/12:20 s. 45 – tillbakadragande av en rapport från, 2004/05:20 s. 204 – uppdrag till, 2008/09:20 s. 295 Skriftlig fråga, 2010/11:20 s. 230 – om utvecklingen av brottsligheten, svar på, 2004/05:20 s. 52 Skuldavskrivningar, 2006/07:20 s. 122 SMHI, försäljning av viss verksamhet, 2020/21:20 s. 133 Smittskyddsinstitutet, styrning av, 2008/09:20 s. 290 Sociala medier, användning av, 2016/17:20 s. 299 Socialministerns arbetsgivaransvar, 2011/12:20 s. 188 Solidaritetsförklaringen, 2011/12:20 s. 161 Sotningsmonopolet, 2001/02:20 s. 32 Statens ansvar vid kris, 2005/06:8 s. 39, 2020/21:20 s. 190 Statens geologiska undersökning (SGU), 2021/22:20 s. 227 Statens kulturråd, regleringsbrev för, 2007/08:20 s. 73 Statens maritima museer, 2005/06:20 s. 140 Statens skolor för vuxna, gemensam myndighet för, 2001/02:20 s. 66 Statens tillgångar, 2012/13:20 s. 195 Statliga bidrag till infrastrukturinvesteringar i Stockholm, 2001/02:20 s. 251 Statliga bolag – bolagsförvaltning, 2005/06:20 s. 145, 2013/14:20 s. 230 – dokumentation och aktbildning vid styrning, 2005/06:10 s. 26, 2013/14:20 s. 132, 224, 2016/17:20 s. 226 – försäljning, 2007/08:20 s. 94, 2008/09:20 s. 121, 2009/10:20 s. 175 – medlemskap i arbetsgivarorganisation, 2005/06:20 s. 161

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

– medlemskap i branschorganisationer, 2018/19:20 s. 220 – medlemskap i Svenskt Näringsliv, 2005/06:20 s. 161 – regeringens roll som ägare och förvaltare, 2003/04:20 s. 117 – regeringens ägarstyrning, 2006/07:20 s. 231, 2011/12:20 s. 209, 2013/14:20 s. 230, 244 – samordning, 2010/11:10 s. 46, 2013/14:20 s. 132 – styrning av, 2003/04:10 s. 66, 2009/10:20 s. 207, 2013/14:20 s. 224, 230, 241 – etiska regler i statens ägarpolicy, 2016/17:20 s. 226 – ägarförvaltning, 2005/06:10 s. 26, 2005/06:20 s. 145, 2010/11:10 s. 46

Statligt tandvårdsstöd, beredning av proposition och förordning, 2008/09:20 s. 69 Statligt ägande, 2009/10:20 s. 175 Statsbesök (Brunei), 2004/05:20 s. 84 Statsbidrag, reglering av, 2020/21:20 s. 196 Statsflygplan, nyttjande av, 2004/05:20 s. 253, 2010/11:20 s. 193 Statsministerns agerande

– i fråga om en vald ordförande i Europeiska rådet, 2003/04:20 s. 41 – i förhållande till ett medieföretag, 2003/04:20 s. 169 – i samband med SVT:s intervjuprojekt, 2002/03:30 s. 103

Statsministerns

– ansvar för krishanteringen i Statsrådsberedningen, 2007/08:20 s. 169, 2021/22:20 s. 65 – ersättare (ställföreträdare och vice), 2015/16:20 s. 322 – utlandsresa till partikonferens, 2003/04:20 s. 182 – utnämning av statsråd, 2006/07:20 s. 30, 2014/15:20 s. 268, 2015/16:10 s. 36, 2015/16:20 s. 308

Statsråds

– affärer med och innehav av värdepapper, 2013/14:20 s. 298 – agerande vid unionens råd, 2011/12:20 s. 22, 2017/18:20 s. 41 – ansvar för brister i kommuners skolverksamhet, 2002/03:30 s. 68 – ansvar för sina ärenden, 2013/14:10 s. 77 – ansvar för styrningen av Sida, 2008/09:20 s. 164 – hyra av bostadslägenhet, 2016/17:20 s. 266, 275 – medverkan i konstitutionsutskottets granskning, 2013/14:20 s. 205, 2015/16:10 s. 23, 2016/17:10 s. 8, 2016/17:20 s. 16, 2017/18:10 s. 11, 2017/18:20 s. 331, 2018/19:10 s. 9, 2019/20:10 s. 15, 2020/21:10 s. 15, 2021/22:10 s. 13 – uttalande i koalitionsregering, 2018/19:20 s. 220

Statsrådstjänstens innebörd, 2005/06:8 s. 55 Statssekreterare

– ansvar för kommunikation, 2010/11:10 s. 10 – befattningens innehåll, 2014/15:20 s. 136 – rekrytering vid Utbildningsdepartementet, 2016/17:20 s. 135 – statsråds ansvar i förhållande till, 2016/17:20 s. 309, 2021/22:20 s. 65

Statsstödsärenden, notifiering och avnotifiering av, 2007/08:10 s. 24

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

Stattum, 2004/05:20 s. 22 Strålfors, 2006/07:20 s. 225 Styrning av myndigheter – anslagsminskning, 2020/21:10 s. 222 – Arbetsförmedlingen, 2020/21:10 s. 222 – Folkhälsomyndigheten, 2020/21:20 s. 268 – Försvarsmakten, 2013/14:20 s. 32 – Försäkringskassan genom uttalanden, 2009/10:20 s. 139 – Försäkringskassan, sjukförsäkringen, 2021/22:20 s. 173 – Jordbruksverket, 2010/11:20 s. 222 – Kemikalieinspektionen, 2014/15:20 s. 234 – Lotteriinspektionen, 2020/21:10 s. 208 – Polismyndigheten, 2017/18:20 s. 282 – polis och åklagare, 2007/08:6 s. 42 – politisk överenskommelse, 2020/21:10 s. 222 – Skogsstyrelsen, 2012/13:20 s. 245, 2020/21:20 s. 117 – Svenska Spel, 2020/21:10 s. 145 – Trafikverket, 2013/14:20 s. 246 – under Försvarsdepartementet, 2015/16:10 s. 84 – under Näringsdepartementet, 2016/17:10 s. 104 – övergångsregering, 2020/21:10 s. 222 Ståndpunkter inför möten i EU, framtagande av, 2010/11:10 s. 76 Stängning av webbplats, 2006/07:20 s. 11, 2008/09:20 s. 305 Subsidiaritetsprincipen, regeringens bedömning, 2011/12:10 s. 67, 2013/14:20 s. 18 Svavelutsläpp i Östersjön, avtal om, 2010/11:20 s. 243 Svensk Bilprovning (Bilprovningen), 2012/13:20 s. 186 Svensk författningssamling (SFS), 2004/05:10 s. 39 Svenska ambassaden i Israel – pressmeddelande från, 2009/10:20 s. 328 – uttalande från, 2009/10:20 s. 326 Svenska ambassaden i Kina, 2020/21:20 s. 145 Svenska Filminstitutet, 2018/19:20 s. 186 – brev från kulturministern, 2010/11:20 s. 231 Svenska kraftnät, 2013/14:20 s. 73, 2018/19:20 s. 125 Svenska Spel, 2003/04:10 s. 29 Svenska ståndpunkter, remissberedning av, 2004/05:10 s. 71 Svenskt medborgarskap, undantag från krav, 2020/21:10 s. 136 Svenskt Näringsliv, medlemskap i, 2005/06:20 s. 156 Sveriges Television, fråga om försök att påverka programinnehåll, 2010/11:20 s. 215, 2016/17:20 s. 339 Swift, 2009/10:20 s. 26

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

Sydafrika, samarbete med, 2005/06:10 s. 20 Säkerheten på fängelser, 2004/05:20 s. 96 Säkerhetspolisens avlyssning av ett ungdomsparti, 2002/03:30 s. 86 Säkerhetspolisens brister i organisationen, 2010/11:20 s. 170 Säkerhetspolisens resultaträkningar, regeringens beslut om sekretess för, 2012/13:20 s. 118 Säkerhetspolitiska rådet, 2015/16:20 s. 239 Säkerhetsprövning, 2017/18:10 s. 87 Säkerhetsskydd, 2017/18:20 s. 331, 2018/19:20 s. 125 Säkerhetsstopp i kärnreaktorer, energiministerns uttalande, 2011/12:20 s. 170 Särskild utlänningskontroll, handläggning av ärenden, 2005/06:20 s. 81 Särskilt boende, besöksförbud, 2020/21:20 s. 289

T

Tallinn, samråd inför toppmöte, 2017/18:20 s. 68 Talmannen, vid riksdagens frågestund, 2011/12:20 s. 42 Telefon, tillgång till, 2010/11:20 s. 84 Telefonsamtal, utrikesministerns agerande, 2021/22:20 s. 251 Telia Sonera, försäljning av aktier, 2008/09:20 s. 121 Telia–Telenor-affären, 2000/01:20 s. 79 Telias aktie, prissättning, 2000/01:20 s. 104 Teracom AB, 2001/02:20 s. 171 Terroristbrott, samband med USA:s aktioner i Irak, 2005/06:20 s. 66 Tetra, radiokommunikationssystem baserat på, 2001/02:20 s. 34 Thielska galleriet, hanteringen av verksamheten på, 2013/14:20 s. 113 Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, 2002/03:30 s. 61 Tillkännagivanden till regeringen, 2001/02:20 s. 52, 2005/06:20 s. 36, 2009/10:20 s. 54, 2014/15:20 s. 57, 2017/18:20 s. 23, 30, 36, 2020/21:10 s. 117 – barnomsorg, 2005/06:20 s. 36 – decemberöverenskommelsen, 2015/16:20 s. 30 – en hållbarhetskommission, 2006/07:20 s. 85 – en parlamentarisk utredning om socialförsäkringar, 2004/05:20 s. 66 – en utredning om könsneutral lagstiftning, 2004/05:20 s. 72 – folkmordet i Osmanska riket 1915, 2010/11:20 s. 47 – förankring av materialanskaffning, 2018/19:20 s. 10 – Försäkringskassans servicekontor, 2013/14:20 s. 58 – kompetensutvisningar, 2020/21:20 s. 81 – lokala folkinitiativ, 2003/04:20 s. 36 – propositionsavlämnande kring de s.k. 3:12-reglerna, 2002/03:30 s. 20 – skärpta straff för inbrott, 2020/21:20 s. 95 – socialavgifter för unga, 2014/15:20 s. 196

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

– tioårig grundskola, 2015/16:20 s. 45 – Utlänningsnämnden, 2003/04:20 s. 29 – Östersjöns status som särskilt känsligt havsområde, 2003/04:20 s. 11 Tillståndsgivning till spel på internet, 2001/02:20 s. 92 Tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken, 2020/21:10 s. 153 Torslanda, kommundelning, 2001/02:20 s. 49 Tortyrförbudet, 2005/06:2 s. 31 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), styrning av, 2015/16:10 s. 84 Trafikuppgifter (trafikdata), 2006/07:20 s. 108 Trafikverket – avtal med entreprenör, 2011/12:20 s. 101 – regeringens bemyndiganden, 2011/12:20 s. 101 – styrning av, 2016/17:10 s. 104 – uppdrag att ta fram underlag, 2016/17:20 s. 217 Transportstyrelsen, styrning av, 2016/17:10 s. 104, 2017/18:20 s. 331, 2018/19:20 s. 160 Transportörsansvar, 2001/02:20 s. 197 Tredje generationens mobiltelefoni (3 G), 2004/05:20 s. 116 Tribunallagen, 2009/10:20 s. 129 Tryck- och yttrandefrihet, 2004/05:20 s. 108, 2006/07:20 s. 12, 2011/12:20 s. 153, 2015/16:20 s. 69 Trängselskatten, hantering av intäkter, 2010/11:20 s. 52 Tsunamikatastrofen, se Flodvågskatastrofen Tvångsavvisningar, 2009/10:20 s. 347 Twittermeddelande, 2016/17:20 s. 299, 2017/18:20 s. 300, 2020/21:10 s. 308, 2020/21:20 s. 173, 2021/22:20 s. 238

U

Ubåtar, anskaffning och beställning, 2016/17:20 s. 170, 2021/22:20 s. 164 Ubåtskränkningar i svenska vatten, 2001/02:20 s. 219 Underlag från Regeringskansliet på begäran av riksdagen, 2011/12:20 s. 31 Underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor, 2009/10:10 s. 107, 2012/13:20 s. 204, 2013/14:20 s. 122, 2014/15:20 s. 226 Uppgifter – av statsråd i massmedier, 2010/11:20 s. 230, 2016/17:20 s. 202, 349 – i proposition, 2005/06:20 s. 81 – på ett departements Twitterkonto, 2016/17:20 s. 299 – till konstitutionsutskottet, 2007/08:6 s. 12, 2017/18:20 s. 314, 2021/22:20 s. 91 Upphandling – helikopter NH90, 2001/02:20 s. 80, 2002/03:30 s. 44 – Hundskolan i Sollefteå, 2002/03:30 s. 37 – informationstjänster för nystartsjobb, 2006/07:20 s. 204

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

– informationstjänster och rekryteringsstöd, 2010/11:10 s. 32, 2012/13:20 s. 90 – it-system, 2017/18:20 331 – konsulter i Regeringskansliet, 2001/02:10 s. 14 – konsulttjänster i samband med Telia–Telenor-affären, 2000/01:20 s. 79 – konsulttjänster för styrningen av UD:s biståndspolitiska verksamhet, 2013/14:20 s. 205 – konsulttjänster i stärkandet av SJ AB:s finansiella ställning, 2003/04:20 s. 135 – luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187 – Regeringskansliet, 2018/19:10 s. 97 – trafiken på Västkustbanan, 2000/01:20 s. 52 – utanför ramavtal, 2013/14:20 s. 205

Uppsala flygplats, 2013/14:20 s. 1, 2014/15:20 s. 99 Uppträdande i kammaren, 2005/06:20 s. 43 USA:s aktioner i Irak, 2005/06:20 s. 66 Utbetalning av medel som bl.a. disponeras av myndighet, 2010/11:10 s. 70 Utdelning från statliga bolag, 2004/05:20 s. 21 Utlandsmyndigheterna

– kvinnliga chefer, 2005/06:10 s. 14 – risker för oegentligheter, 2018/19:20 s. 176 – styrning av, 2020/21:20 s. 145

Utlämnande från Djibouti till USA, 2012/13:20 s. 140 Utlämnande av uppgift i allmän handling, 2021/22:20 s. 209 Utlämning för brott, 2015/16:10 s. 20 Utnämningar

– ambassadörer, 2005/06:20 s. 178 – chef för Östasiatiska museet, 2001/02:20 s. 102 – direktör för Skolforskningsinstitutet, 2015/16:20 s. 162 – enskilt ärende, 2005/06:20 s. 189 – generaldirektör för Svenska kraftnät och rikspolischef, 2008/09:20 s. 127 – generaldirektör vid Försäkringskassan, 2015/16:20 s. 169 – generaldirektörer, 2005/06:20 s. 178 – handläggning av ett tillsättningsärende, 2001/02:20 s. 102 – hänsyn till politisk bakgrund, 2003/04:20 s. 146 – kön vid tillsättning, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 51, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 95, 2013/14:10 s. 125, 2015/16:10 s. 125, 2017/18:10 s. 125, 2020/21:10 s. 26 – landshövding, återkallelse av, 2017/18:20 s. 108 – nominering till Internationella valutafonden, 2015/16:20 s. 156 – politisk bakgrund vid tillsättning, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 50, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 92, 2013/14:10 s. 122, 2015/16:10 s. 122, 2017/18:10 s. 125, 2020/21:10 s. 26 – öppna rekryteringsförfaranden, 2013/14:10 s. 128

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

Utnämningsmakten, 2001/02:20 s. 167, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 49, 2006/07:20 s. 134, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 81, 2013/14:10 s. 108, 2015/16:10 s. 107, 2017/18:10 s. 105, 2020/21:10 s. 26 ”Utom listan”, beslut i regeringsärenden, 2002/03:10 s. 24, 2014/15:20 s. 99

Utrikesdepartementet, hantering av biståndsanslagen, 2010/11:20 s. 144 Utrikesdepartementets talepunkter, 2017/18:20 s. 154 Utrikesförvaltningen

– ansvarsförhållanden inom, 2005/06:8 s. 77, 2020/21:20 s. 145 – information till utrikesutskottet, 2014/15:20 s. 82

Utrikesministern, underrättelse till, 2020/21:10 s. 176 Utrikesnämnden

– auktion av 5G-licenser, 2020/21:20 s. 42 – erkännande av Staten Palestina, 2014/15:20 s. 119 – Frankrikes begäran om hjälp efter Parisattackerna, 2015/16:20 s. 189 – information till och överläggning med, 1990–2014, 2015/16:10 s. 137 – inköp av luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187 – internationellt försvarssamarbete, 2017/18:20 s. 80 – samarbetsavtalet med Saudiarabien m.m., 2015/16:20 s. 197 – samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, 2015/16:20 s. 175

Utrikespolitik, beslutsfattande inom, 2004/05:10 s. 89 Utrikespolitiska beslut, formerna för, 2000/01:10 s. 32, 2001/02:20 s. 229 Utskottsinitiativ, 2004/05:20 s. 31, 2011/12:20 s. 30 Utsläppsvärden, manipulerade hos fordonstillverkare, 2015/16:20 s. 341 Uttalande från ambassadör, 2009/10:20 s. 326 Uttalanden av statsråd, 2000/01:20 s. 135

– amerikanska sanktioner mot en bank, 2020/21:10 s. 267 – anställning av kommittésekreterare, 2016/17:20 s. 202 – antal poliser, 2020/21:10 s. 286 – antalet avhopp från kriminella gäng, 2021/22:20 s. 268 – antalet frihetsberövade, 2020/21:20 s. 161 – arbetskraftsinvandringen, 2020/21:10 s. 299 – arbetslösheten bland utrikes födda, 2017/18:20 s. 300 – asylsökande, inhysning av, 2002/03:30 s. 150 – asylärende, 2003/04:20 s. 200 – avvisade egyptierna, 2005/06:20 s. 61 – beviljade uppehållstillstånd, 2020/21:10 s. 308 – bosättningslagen, 2018/19:20 s. 205 – brist på poliser, 2017/18:20 s. 314 – budgetomröstningen i kammaren, 2016/17:20 s. 324 – byggkonflikten i Vaxholm, 2004/05:20 s. 196 – datalagring, 2016/17:20 s. 353 – diktatur, 2016/17:20 s. 315 – EU-stöd till Turkiet, 2020/21:10 s. 291

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

– europeisk gränsbevakning, 2016/17:20 s. 333 – export av krigsmateriel, 2020/21:10 s. 304, 2021/22:20 s. 274 – flyktingmottagande hösten 2015, 2017/18:20 s. 112 – Forum för levande historia, 2007/08:20 s. 159 – friheten för statsråd att yttra sig, 2006/07:20 s. 210 – förundersökning mot ett statsråd, 2021/22:20 s. 264 – gränspolisens arbete med inre utlänningskontroller, 2013/14:20 s. 293 – helikopterupphandling, 2020/21:10 s. 275 – häktningsskäl i ett enskilt fall, 2015/16:20 s. 369 – icke lagakraftvunna domar, 2015/16:20 s. 356, 363, 2021/22:20 s. 234 – Irakkriget, 2003/04:20 s. 214 – konstitutionsutskottets ställningstagande i ett granskningsärende, 2020/21:10 s. 279 – lokalanställda tolkar i Afghanistan, 2016/17:20 s. 362 – manipulerade utsläppsvärden hos fordonstillverkare, 2015/16:20 s. 341 – marknadsföring av Kastrups flygplats, 2010/11:20 s. 212 – medlemskap i branschorganisationer, 2018/19:20 s. 220 – motstridiga uttalanden, 2009/10:20 s. 78 – munskydd, 2021/22:20 s. 222 – Naturvårdsverkets delegationsbeslut om licensjakt efter varg, 2014/15:20 s. 257 – nedladdning av musik från internet, 2000/01:20 s. 146 – nedlagd förundersökning, 2018/19:20 s. 201 – ny flygplats i Stockholmsregionen, 2000/01:20 s. 137 – offentliggörande av aktieförsäljning, 2001/02:20 s. 261 – partiledardebatt, 2016/17:20 s. 324 – Pirate Bay-målet, 2009/10:20 s. 345 – politiskt parti, 2016/17:20 s. 324, 2020/21:10 s. 316, 2020/21:20 s. 173 – Post- och telestyrelsens allmänna råd, 2007/08:20 s. 154 – Radiotjänsts polisanmälningar av statsråd, 2006/07:20 s. 217 – Regeringens agerande om att klassa kärnkraft som hållbar, 2021/22:20 s. 242 – Regeringskansliets arbetsuppgifter, 2007/08:20 s. 246 – reklamskatten, 2016/17:20 s. 349 – Riksbankens räntehöjning, 2005/06:20 s. 166 – riksdagens budgetbeslut, 2014/15:20 s. 285 – rikspolischefen, 2016/17:20 s. 342 – riktad satsning för utredning av viss brottslighet, 2021/22:20 s. 216 – rostskador på Ringhals, 2020/21:10 s. 312 – räntenivån, 2003/04:20 s. 189 – rättsläget när det gäller förbjuden båtfärg, 2015/16:20 s. 373 – saklighet och opartiskhet, 2020/21:20 s. 176, 2021/22:20 s. 218 – samordnaren för Bromma flygplats, 2015/16:20 s. 47 – samråd med EU-nämnden, 2011/12:20 s. 22 – skattevillkor för svenska sjömän, 2006/07:20 s. 220 – skuggsamhällets omfattning, 2021/22:20 s. 272 – små och modulära kärnreaktorer, 2021/22:20 s. 257

2022/23:KU10 S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22

– socialbidrag, 2000/01:20 s. 140 – statliga bolags tillhörighet till arbetsgivarorganisation, 2005/06:20 s. 156 – statistik om elevresultat, 2020/21:20 s. 157 – statligt ägande, 2002/03:30 s. 145 – straff, 2017/18:20 s. 306 – svenska säkerhetsläget och svensk försvarspolitisk linje, 2017/18:20 s. 165 – Svenskt Näringslivs kontakter med ett parti, 2015/16:20 s. 348 – sändningstillstånden för digital-tv, 2007/08:20 s. 163 – säkerhetsstopp i kärnreaktorer, 2011/12:20 s. 170 – tillfälliga spelregleringar, 2020/21:20 s. 165 – trafiksignalsystemet ERTMS, 2021/22:20 s. 248 – tvist i arbetsrättsfrågor, 2004/05:20 s. 196 – tv-program i SVT, 2004/05:20 s. 190, 2016/17:20 s. 339, 2021/22:20 s. 238 – utfrågning i konstitutionsutskottet, 2016/17:20 s. 333 – utomrättsliga avrättningar, 2015/16:20 s. 380 – utrikespolitiken (performativa uttalanden), 2015/16:20 s. 380, 2016/17:20 s. 315, 2017/18:20 s. 165 – Vattenfalls ägardirektiv, 2018/19:20 s. 214 – Vaxholmsmålet i EG-domstolen, 2005/06:20 s. 170 – övergångsbestämmelser vid införandet av lärarlegitimation, 2011/12:20 s. 51

Utvisningsärenden, regeringens handläggning av, 2013/14:10 s. 17 Utvärdering, självständighet och offentlighetsprincipen, 2018/19:20 s. 106

V

Vapenembargo

– hävande av, 2001/02:20 s. 88 – mot Kina, 2004/05:20 s. 168 – samråd med riksdagens EU-nämnd, 2001/02:20 s. 89

Valletta, samråd inför toppmöte, 2015/16:20 s. 144 Vargstammen, bevarande och förstärkning, 2010/11:20 s. 96 Vattenfall AB, 2004/05:20 s. 216, 2014/15:20 s. 292, 333, 2018/19:20 s. 214

– försäljningen av brunkolsverksamheten, 2016/17:20 s. 238 – förvärv av Nuon, 2013/14:20 s. 132 – statens roll som ägare, 2002/03:30 s. 54 – styrning av, 2004/05:20 s. 216, 2006/07:20 s. 230, 2009/10:20 s. 228, 2011/12:20 s. 209

Vaxholmstvisten, 2007/08:20 s. 213 Verksförordning, 2006/07:10 s. 55 Verkställighetsåtgärd, 2012/13:20 s. 204 Vice statsminister, 2015/16:20 s. 322 Vindkraftsanläggning, 2009/10:20 s. 132 Vägverket, 2005/06:10 s. 20 Värdepappersinnehav, statsråds, 2006/07:20 s. 36

S AKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10

Värdlandsstödsavtal med Nato, överläggning med Utrikesnämnden, 2015/16:20 s. 175 Värdmyndigheter, 2006/07:10 s. 55 Världsarvskonventionen, statens åtagande, 2003/04:20 s. 153

W

Wienkonventionerna, diplomatiska och konsulära förbindelser, 2012/13:20 s. 152

Y

Yttrandefrihet, 2006/07:20 s. 12

Å

Återtagandeavtal med Irak, 2009/10:20 s. 347, 2010/11:20 s. 275

Ä

Ägarprövning av utländsk affärsman, 2011/12:20 s. 82 Äldreomsorgen, besöksförbud, 2020/21:20 s. 289

Ö

Östersjömiljard 2, 2004/05:20 s. 14 Östersjömiljarden, 2000/01:10 s. 23, 2000/01:20 s. 45 Överenskommelse mellan två myndigheter, 2011/12:20 s. 62 Överföringen av en fånge till svenskt fängelse, 2009/10:20 s. 92 Övergångsregeringars befogenheter, 2007/08:10 s. 17, 2019/20:10 s. 27, 2021/22:20 s. 48 Överläkare, forskningsministerns hantering, 2011/12:20 s. 175 Överlämnande av förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning, 2009/10:20 s. 95, 2011/12:20 s. 83 Överträdelseärenden, 2012/13:10 s. 101 Övervakning av svenska medborgare, amerikanska ambassaden, 2011/12:20 s. 116