Kommissionens beslut av den 26 januari 2011 om det statliga stöd C 7/10 (f.d. CP 250/09 och NN 5/10) som Tyskland beviljat genom KStG, Sanierungsklausel [delgivet med nr K(2011) 275] (Endast den tyska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (2011/527/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med nämnda bestämmelser ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det statliga stöd som Tyskland genom 8c § punkt 1a Körperschaftsteuergesetz (lagen om bolagsskatt) olagligen har genomfört i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är oförenligt med den inre marknaden.
Artikel 2
Individuellt stöd som beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, såsom denna artikel tolkas i den tillfälliga gemenskapsramen, under förutsättning att stödbeloppet inte överstiger 500000 euro, att stödmottagaren per den 1 juli 2008 inte utgjorde ett företag i svårigheter och att alla andra villkor i såväl punkt 4.2.2 i den tillfälliga gemenskapsramen som det beslut genom vilket den tyska stödordningen godkändes är uppfyllda.
Artikel 3
Individuellt stöd som har beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 och som vid den tidpunkt då det beviljades uppfyller de villkor som anges i en stödordning, som godkänts av kommissionen i enlighet med någon annan rättslig grund än den allmänna gruppundantagsförordningen, regionalstödsriktlinjerna eller gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation, enligt vilken företag i svårigheter inte utesluts som potentiella stödmottagare är förenligt med den inre marknaden upp till högsta tillämpliga stödnivå för detta slags stöd.
Artikel 4
1. Tyskland ska upphäva den stödordning som avses i artikel 1.
2. Tyskland ska från stödmottagarna återkräva det oförenliga stöd som har beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1.
3. Det belopp som ska återkrävas ska innefatta ränta från och med den dag stödet ställdes till stödmottagarens förfogande till och med den dag det har återbetalats.
4. Räntan ska beräknas i enlighet med kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004.
5. Tyskland ska upphöra med alla utbetalningar av utestående stöd enligt den stödordning som avses i artikel 1, med verkan från och med den dag då detta beslut delges.
Artikel 5
1. Återkravet av det stöd som har beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.
2. Tyskland ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då detta beslut har delgivits.
Artikel 6
1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Tyskland lämna följande uppgifter till kommissionen:
a) En förteckning över de stödmottagare som har tagit emot stöd enligt den stödordning som avses i artikel 1 och det totala stödbelopp som var och en av dem har tagit emot genom stödordningen.
b) Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från varje stödmottagare.
c) En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att detta beslut ska kunna genomföras.
d) Dokument som visar att stödmottagarna har anmodats att betala tillbaka stödet.
2. Tyskland ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som har vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att återkravet av det stöd som beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 har slutförts. Tyskland ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att detta beslut ska kunna genomföras. Tyskland ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp och räntebelopp som redan har återbetalats av stödmottagarna.
Artikel 7
Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.
1 Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget ersatts av artikel 107 respektive artikel 108 i EUF-fördraget. Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta beslut bör hänvisningar till artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget.
2 EUT C 90, 8.4.2010, s. 8.
3 Se fotnot 2.
4 Bundestagsdrucksache 16/4841, s. 74.
5 Bundestagsdrucksache 16/4841, s. 76, hänvisning till en skrivelse från den tyska finansministern av den 27 mars 2003, BStBl I, s. 240.
6 Lag om förbättrade skattemässiga hänsyn till socialförsäkringsavgifter (Bürgerentlastungsgesetz Krankenversicherung) av den 16 juli 2009, BGBl I, nr 43, s. 1959.
7 En sanering är en åtgärd som syftar till att förhindra eller få bukt med ett företags insolvens eller överskuldsättning. Följaktligen rör detta endast företag som vid tidpunkten för förvärvet är insolvent eller överskuldsatt eller som hotas av insolvens eller överskuldsättning.
8 Begreppen insolvens, hotande insolvens och överskuldsättning definieras i den inslovenslagstiftningen (Insolvenzordnung, nedan kallad InsO) på följande sätt: Insolvens (17 § InsO): Gäldenären är insolvent när denne inte är i stånd att fullfölja sina betalningsåtaganden. Om gäldenären ställer in sina betalningar kan man i regel anta att denne drabbats av insolvens. Hotande insolvens (18 § InsO): Gäldenären hotas av insolvens om det anses sannolikt att denne inte kommer att vara i stånd att fullfölja sina betalningsåtaganden på förfallodagen. Överskuldsättning (19 § InsO): Överskuldsättning innebär att gäldenärens tillgångar inte längre räcker till för att täcka skulderna, samtidigt som det efter omständigheterna anses sannolikt att företaget ändå kan leva vidare.
9 Lag om främjande av tillväxt (Wachstumsbeschleunigungsgesetz) av den 22 december 2009 (BGBl. I s. 3950), 2 § punkt 3 led b.
10 Förluster som uppstått före skatteintegreringen, se 15 § punkt 1 i KStG.
11 Meddelande från kommissionen – Tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (EUT C 83, 7.4.2009, s. 1).
12 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EUT C 244, 1.10.2004, s. 2).
13 Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (EUT C 54, 4.3.2006, s. 13).
14 Se fotnot 2.
15 Skrivelse från det tyska förbundsfinansministeriet av den 30 april 2010 till delstaternas (för skatteindrivning ansvariga) skattemyndigheter: http://www.bundesfinanzministerium.de/DE/BMF_Startseite/Aktuelles/BMF_Schreiben/Veroffentlichungen_zu_Steuerarten/koerperschaftsteuer_umwandlungsteuerrecht/009.html
16 Tyskland hänvisar till följande domar: EU-domstolens dom av den 14 september 2004 i mål C-276/02, Spanien mot kommissionen, REG 2004, s. I-8091, punkterna 15 och 32 samt EU-domstolens dom av den 29 juni 1999 i mål C-256/97, Déménagements-Manutention Transport SA (DMT), REG 1999, s. I-3913, punkterna 22 och 25.
17 Kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (EGT C 384, 10.12.1998, s. 3, punkterna 13 och 14).
18 EU-domstolens dom av den 29 juni 1999 i mål C-256/97, Déménagements-Manutention Transport SA (DMT), REG 1999, s. I-3913, skälen 26–28.
19 Förstainstansrättens dom av den 11 juli 2002 i mål T-152/99, Hijos de Andrés Molina, SA (HAMSA) mot kommissionen, REG 2002, s. II-3049, punkt 157.
20 EU-domstolens dom av den 22 juni 2006 i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien mot kommissionen, REG 2006, s. I-5479, punkterna 86 och 87.
21 Förstainstansrättens dom av den 17 december 2008 i mål T-196/04, Ryanair Ltd mot kommissionen, REG 2008, s. II-3643, punkterna 84 och 85; EU-domstolens dom av den 29 april 2004 i mål C-334/99, Tyskland mot kommissionen, REG 2003, s. I-1139, punkterna 133 och 134.
22 Se fotnot 16.
23 Se fotnot 16.
24 EU-domstolens dom av den 8 november 2001 i mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline, REG 2001, s. I-8365, punkt 41; EU-domstolens dom av den 29 april 2004 i mål C-308/01, GIL Insurance Ltd m.fl., REG 2004, s. I-4777, punkt 68; EU-domstolens dom av den 3 mars 2005 i mål C-172/03, Heiser, REG 2005, s. I-1627, punkt 40. Se även kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag.
25 Stödordning C 2/09, MoRaKG, villkor för kapitalbolag (EUT L 6, 9.1.2010, s. 32).
26 Se fotnot 18.
27 Se fotnot 19.
28 Förstainstansrättens dom av den 29 september 2000 i mål T-55/99, CETM, REG 2000, s. II-3207, punkt 53.
29 Se Bundestagsdrucksache 16/4841, s. 75 f.
30 Mål C-200/97, förslag till avgörande av den 16 juli 1998, punkterna 26–32.
31 EU-domstolens dom av den 2 juli 1974 i mål 173/73, Italien mot kommissionen, REG 1974, s. 709, punkt 33; EU-domstolens dom av den 17 juni 1999 i mål C-75/97, Belgien mot kommissionen, REG 1999, s. I-3671, punkt 33; samt målen Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke, citerat i fotnot 24, punkt 42; GIL Insurance, citerat i fotnot 24, punkt 72; Heiser, citerat i fotnot 24, punkt 43; EU-domstolens dom av den 15 december 2005 i mål C-148/04, Unicredito Italiano, REG 2005, s. I-11137, punkt 51; EU-domstolens dom av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen, REG 2006, s. I-7145, punkt 52.
32 Portugal mot kommissionen, citerat i fotnot 31, punkt 81.
33 Bundestagsdrucksache 16/4841, s. 30 f.
34 Bundestagsdrucksache 16/13429, s. 50, och Bundestagsdrucksache 16/12674, s. 10.
35 Portugal mot kommissionen, citerat i fotnot 31, punkt 82, där faktorer som social sammanhållning och regional utveckling anförs som utanförliggande politiska syften.
36 Stöd C 57/02 gällande skattebefrielse vid övertagande av verksamhet från företag i svårigheter (EUT L 108, 16.4.2004, s. 38).
37 Stöd N 553/04 gällande skattebefrielse vid övertagande av verksamhet från företag i svårigheter (EUT C 242, 1.10.2005, s. 5).
38 Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).
39 EUT L 379, 28.12.2006, s. 5.
40 EU-domstolens dom av den 28 april 1993 i mål C-364/90, Italien mot kommissionen, REG 1993, s. I-2097, punkt 20; förstainstansrättens dom av den 15 december 1999 i de förenade målen T-132/96 och T-143/96, Freistaat Sachsen, Volkswagen AG och Volkswagen Sachsen GmbH mot kommissionen, REG 1999, s. II-3663, punkt 140; EU-domstolens dom av den 29 april 2004 i mål C-372/97, Italien mot kommissionen, REG 2004, s. I-3679, punkt 81.
41 EU-domstolens dom av den 21 mars 1990 i mål C-142/87, Belgien mot kommissionen, REG 1990, s. I-959, punkt 56; EU-domstolens dom av den 11 juli 1996 i mål C-39/94, Syndicat français de l’Express international (SFEI) m.fl. mot La Poste m.fl., REG 1996, s. I-3547, punkt 36.
42 EU-domstolens dom av den 24 mars 1993 i mål C-313/90, Comité international de la rayonne et des fibres synthétiques mot kommissionen, REG 1993, s. I-1125, punkt 36; EU-domstolens dom av den 15 oktober 1996 i mål C-311/94, IJssel-Vliet Combinatie BV mot Minister van Economische Zaken, REG 1996, s. I-5023, punkt 43; EU-domstolens dom av den 26 september 2002 i mål C-351/98, Spanien mot kommissionen, REG 2002, s. I-8031, punkt 53.
43 Meddelande från kommissionen – Tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (EUT C 83, 7.4.2009, s. 1). Den 1 januari 2011 ersattes detta meddelande med en ny version: Tillfälliga unionsramen för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (EUT C 6, 11.1.2011, s. 5). I enlighet med avsnitt 5 i denna nya version gäller meddelandet dock endast olagliga stöd som beviljats efter den 1 januari 2011. Eftersom Tyskland stoppat tillämpningen av åtgärden har inget stöd beviljats efter detta datum.
44 EUT L 214, 9.8.2008, s. 3.
45 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EUT C 244, 1.10.2004, s. 2).
46 Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (EUT C 54, 4.3.2006, s. 13).
47 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd (EUT C 82, 1.4.2008, s. 1).
48 Se särskilt EU-domstolens dom av den 24 mars 1993 i mål C-313/90, Comité international de la rayonne et des fibres synthétiques mot kommissionen, REG 1993, s. I-1125.
49 Förstainstansrättens dom av den 14 januari 2009 i mål T-162/06, Kronoply mot kommissionen, REG 2009, s. II-1, särskilt punkterna 65, 66, 74 och 75.
50 Förstainstansrättens dom av den 7 juni 2001 i mål T-187/99, Agrana Zucker und Stärke mot kommissionen, REG 2001, s. II-1587, punkt 74; förstainstansrättens dom av den 14 maj 2002 i mål T-126/99, Graphischer Maschinenbau mot kommissionen, REG 2002, s. II-2427, punkterna 41–43; EU-domstolens dom av den 15 april 2008 i mål C-390/06, Nuova Agricast Srl mot Ministero della Attività Produttive, REG 2008, s. I-2577, punkterna 68 och 69.
51 EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.
52 Se fotnot 15.
53 Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 379, 28.12.2006, s. 5).
54 Se fotnot 44.
55 Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (EUT C 323, 30.12.2006, s. 1).
56 Se artikel 1.6 c i den allmänna gruppundantagsförordningen, punkt 9 i regionalstödsriktlinjerna respektive punkt 2.1 (sista stycket) i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation.
57 EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.