Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 9 december 1997

1 originalspråk: grekiska.

2 Informationen i fråga är utdrag ur de skriftliga yttranden som ingctls av parterna i det aktuella målet och i mål C-40/97, Jordy (for närvarande ännu inte avgjort), protokollen från den 6: c konferensen för de europeiska ministrar som ansvarar för social trygghet, som ägde rum i Lissabon den 29 till den 31 maj 1995 (Europarådet, Strasbourg, 1995; nedan kallade protokollen), liksom artikeln av Igl, G.: Coordination et nouvelles formes de protection sociale i den ännu inte publicerade bok som firar minnet av 25-årsdagcn för antagandet av förordning (EEG) nr 1408/71. De sistnämnda har åberopats och framlagts av den tyska regeringen och kommissionen.

3 Vad beträffar medlemsstaterna i Europeiska unionen kan situationen 1995 sammanfattas på följande sätt: a) Den första gruppen av länder ger företräde åt särskilda förmåner för personer med vårdbehov (Danmark, Tyskland, Irland, Luxemburg, Österrike, Portugal, Finland, Sverige, Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland). b) I andra länder är förmåner för vårdbehov sammanfogade med andra förmåner, som till exempel ålders-eller invali-ditctspensioner (Belgien, Spanien). c) I den tredje kategorin länder beviljas förmåner till personer med vårdbehov framför allt genom system för socialhjälp, antingen på allmän nivå eller på regional nivå (Grekland, Frankrike, Italien). d) Slutligen finns det även vissa förmåner som dock inte är särskilt avsedda för personer med vårdbehov, utan som delvis täcker de behov som dessa personer har (Nederländerna) — se protokollen, s. 61. Jag vilt emellertid påpeka att sedan dess har vissa förändringar skett, såsom omröstningen om en ny lag i Frankrike, som har skapat ett självständigt bidrag för äldre personer (lag nr 97-60 av den 24 januari 1997, Jounini Officiel de la République française, den 25 februari 1997, s. 1280), vilket är ett tecken på den snabba utveckling som sker på området för vårdförsäkringar.

4 Detta är det vanligaste fallet. De är de underskattade hjältarna i fråga om personer med vårdbehov, framför allt då dessa stannar i hemmet. Det förefaller som om man blivit medveten om nödvändigheten av att vidta åtgärder för att också skydda dessa personer, med anledning av de olika risker som de löper (psykologiska risker, risken för social utstötning etcetera) på grund av att de permanent tar hand om personer med vårdbehov.

5 Protokollen s. 52.

6 Se den tyska regeringens yttrande i mål C-40/97, Jordy. Enligt den tyska regeringen drabbas ungefär 1,65 miljoner personer i Tyskland av denna risk.

7 Kategori I: upp till 750 DM, II: upp till 1800 DM, III: upp till 2800 DM. I specialfall kan det månatliga maximibeloppet för kategori III ökas till 3750 DM.

8 Det månatliga bidragsbeloppet har fastställts och motsvarar ungefär hälften av vårdförmånernas maximibelopp, nämligen 400, 800 och 1300 DM för respektive kategorierna I, II och III.

9 750, I 500 och 2100 DM för respektive kategorierna I, II och III.

10 Personen med vårdbehov och tredje man som vårdar denne har dock rätt att vara utomlands på semester under högst sex veckor per år, medan rätten till kontantförmånerna i princip bibehålls.

11 Sozialgcricht anser tydligen alt det inte föreligger någon fråga om beviljande av en förmån eller återbetalning av utgifter, eftersom ett försäkringsfall inte har uppstått.

12 Se i synnerhet dom av den 25 juni 1997 i mål C-131/96, Mora Romero, (REG 1997, s. I-3659), punkterna 10— 12.

13 Se dom av den 23 maj 1996 i mål C-237/94, O'Flynn (REG 1996, s. I-2617), punkterna 24 och 25 samt dom av den 13 mars 1997 i mål C-131/95, Huijbrcchts (REG 1997, s. I-1409), punkt 11 etcetera.

14 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenioretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT 1997, L 28, s. 1).

15 Rådets förordning (EKG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, omrade 5, volym 1, s. 33).

16 Ur den synpunkten är situationen klarare i det ännu inte avgjorda målet C-40/97, Jordy. I detta mål har en försäkrad tysk som uppburit invaliditctspcnsion och vårdbidrag bytt hemvist till Spanien, och följaktligen har den behöriga tyska institutionen avbrutit utbetalningen av bidraget. Den nationella domstolen, som anser att detta bidrag utgör en förmån vid sjukdom i den mening som avses i förordning nr 1408/71, har frågat domstolen om bidraget utgör en vårdförmån eller en Kontantförmån.

17 Se dom av den 16 juli 1992 i mål C-78/91, Hughes (REG 1992, s. I-4839), punkt 29.

18 Se dom av den 12 juli 1984 i mål 261/83, Castelli (REG 1984, s. 3199, svensk specialutgåva, häfte 7) samt dom av den 10 mars 1993 i mål C-111/91, kommissionen mot Luxemburg (REG 1993, s. I-817; svensk specialutgåva, häfte 14), punkt 6.

19 Se nedan punkt 96 f.

20 Dom av den 27 mars 1985 i mäl 249/83, Ilocckx (RUG 1985, s. 973), punkt 11, dom av den 10 okcobcr 1996 i de förenade målen C-245/94 och C-312/94, Hoever ocli Zachów (REG 1996, s. I-4895), punkt 17 etcetera. Se även domen i målet Hughes (ovan fotnot 16), punkt 14.

21 Se domen i målet Hughes (ovan fotnot 16), punkt 15, och domen í målet Hoever ocli Zachów (ovan fotnot 19), punkt 18.

22 Se punkt 40 nedan.

23 Detta har redan påpekats av generaladvokat Henri Mayras i hans förslag till avgörande i dom av den 16 november 1972 i mål 14/72, Hcinzc (REG 1972, s. 1105, 1120), där han talar om ett gcmcnskapsrättsligl social trygghetsbegrepp.

24 Dom av den 13 november 1974 i mål 39/74, Costa (REG 1974, s. 1251), punkt 11.

25 Dom av den 9 oktober 1974 i mål 24/74, Biason (REG 1974, s. 999), punkt 15 och dom av den 16 december 1976 i mål 63/76, Inzirillo (REG 1976, s. 2057), punkt 9. Det skall noteras att i domen i det sistnämnda målet undersöks därefter om den berörda parten tillhör den grupp av personer som omfattas av förordningens tillämpningsområde (punkt 10).

26 Dom av den 5 maj 1983 i mål 139/82, Piscitcllo (REG 1983, s. 1427; svensk specialutgåva, häfte 7), punkt 13.

27 Se domen i målet Biason (ovan fotnot 24), punkt 12, samt dom av den 24 februari 1987 i mål 379/85, 380/85, 381/85 och 93/86, Gilctti m. fl. (REG 1987, s. 955), punkt 11. Se även dom av den 12 juli 1990 i mål C-236/88, kommissionen mot Frankrike (REG 1990, s. I-3163; svensk specialutgåva, häfte 1), punkt 10, min kursivering.

28 Jag anser att det är uppenbart att förordningen med tiden blev ett redskap för partiell harmonisering av nationella lagstiftningar rörande social trygghet.

29 Som G. Federico Mancini, på den tiden generaladvokat, har påpekat, uppräknas i artikel 4 i förordning nr 1408/71 de nio klassiska sektorer som åsyftas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventton rörande miniminormer för social trygghet (nr 102 av den 28 juni 1952), men med få undantag (familjcförmåncr, dödsfallscrsättningar etcetera) definierar den inte de olika förmånerna (se forslaget till avgörande i domen av den 5 juli 1983 i mål 171/82, Valentini (REG 1983, s. 2157, 2177, svensk specialutgåva, häfte 14).

30 Sc dom iv den 11 juli 1996 i mål C-25/95, Olle (REG 1996, s. I-3745), där domstolen ansåg alt det tyska omslrukturc-ringsbidraget lag nära förmåner vid förtidspensionering som fortfarande inte regleras genom förordning nr 1408/71 (punkt 33).

31 Dom av den 24 april 1980 i mäl 110/79, Coonan (REG 1980, s. 1445), punkt 12.

32 I denna avsikt har domstolen alltid ansett att i fall som väcker problem rörande utländska medborgare mäste medlemsstaterna respektera fördragets grundläggande principer, även dä medlemsstaterna vidtar åtgärder på områden som faller under deras behörighet, som till exempel regleringen av äganderätt (dom av den 6 november 1984 i mal 182/83, Fcaron, REG 1984, s. 3677; svensk specialutgåva, häfte 7), punkt 7, eller immatcrialrätt (dom av den 20 oktober 1993 i mäl C-92/92 och C-326/92, Phil Collins, m. fl., REG 1993, s. I-5145, svensk specialutgåva, häfte 14), punkt 22 eller på området för direkta skatter (dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumackcr, REG 1995, s. I-225), punkt 21, etcetera.

33 Se domen i målet Mora Romero (ovan fotnot 11).

34 Se dom av den 4 november 1997 i mål C-20/96, Snares (RUG 1997, s. I-6057), punkt 28.

35 Se punkt 7 ovan.

36 Se domen i målet Hoeekx (ovan fotnot 19), punkt 12 samt dom av den 27 mars 1985 i mål 122/84, Scrivner (REG 1985, s. 1027), punkt 16, etcetera.

37 Se domen i målet Otte (ovan fotnot 29), punkt 23.

38 Se domen i målet Hughes (ovan fotnot 16), punkt 22, samt dom av den 20 juni 1991 i mål C-356/89, Newton (REG 1991, s. I-3017), punkt 22.

39 Se domen i målet Valentini (ovan fotnot 28), punkt 14.

40 Dom av den 10 januari 1980 i mål 69/79. Jordcns-Voslers (REG 1980, s. 75), punkt 7.

41 Se dom av den 12 mars 1987 i mål 22/86, Rindone (REG 1987, s. 1339).

42 Se ovan folnol 22. Del finns anledning alt särskilt notera alt den tyska lagstiftning som var t fråga i delta mål innehöll olika förmåner motsvarande de omtvistade förmånerna i detta fall, såsom medicinsk behandling i hemmet eller inläggning på sjukhus, kontantförmåner såsom bidrag till försörjning, hjälp till anpassning eller återanpassning till arbetslivet samt särskilda förmåner som till exempel hjälp för alt anställa en person som vårdar den berörda parten eller en vikarie (se generaladvokat Henri Mayras förslag till avgörande i målet, REG 1972, s. 1119).

43 Se punkterna 7 ff och 39 ovan.

44 Jag kan inte avstå från alt notera att på grekiska, som är det språk tillsammans med latin som bidragit med merparten av vokabulären inom internationell medicin, är ordet asthc-ncia sammansatt av ett negerande a och ordet sthenos (kraft, styrka, vigör) och betecknar såväl sjukdom som brist på kraft, styrka, vigor. Denna brist på kraft kännetecknar precis situationen vid vårdbehov. Det finns anledning att notera att enligt internationell medicinsk terminologi betecknar ovannämnda ord asthencia (franska: asthénie; engelska: asthenia; italienska och spanska: astenia; tyska: Asthenic) en sjuklig försvagning av den fysiska förmågan.

45 Se domen i målet Jordens-Vostcrs (ovan fotnol 39).

46 Se ovan fotnot 24 och 26.

47 Dom av den 30 juni 1966 i mål 61/65 (REG 1966, s. 377; svensk specialutgåva, häfte 1).

48 Domen i mälet Vaascn-Göbbcls (ovan fotnot 46).

49 Dom av den 2 maj 1996 i mal C-206/94, Paletta (REG 1996, s. I-2357), punkt 20, samt dom av den 6 april 1995 t mål C-325/93, Del Grosso (REG 1995, s. I-939), punkt 25, och domen i målet Vassen-Göbbels (ovan fotnot 46).

50 Se fotnot 7.

51 Antingen utgifter med anledning av inköp av hjälpmedel eller utbetalning av lön till tredje man som tillhandahåller sina tjänster eller utgifter för all visa tacksamhet till de närmaste eller till en person som frivilligt erbjuder sina tjänster och som inte kan erbjudas en lön.

52 Se domen i målet Newton (ovan fotnot 37), punkt 24, angående ett bidrag vid invaliditet som föll under artikel 10 i förordning nr 1408/71.

53 Se dom av den 7 november 1973 i mål 51/73, Smieja (REG 1973, s. 1213), punkt 10 f.

54 Jag hänvisar till denna artikel helt enkelt därför att den rör yrkesverksamma arbetstagare, såsom kärandena, och därför att parterna åberopar denna artikel. Det som gäller för denna artikel gäller också för de andra artiklarna i kapitel 1 i avdelning III i förordningen, vars ordalydelse är densamma (se punkt 56 nedan).

55 Se ovan fomol 39.

56 Dom av den 16 mars 1978 i mål 117/77 (REG 1978, s. 825; svensk specialutgåva, häfte 4).

57 Dom av den 31 maj 1979 i mål 182/78 (REG 1979, s. 1977; svensk specialutgåva, häfte 4).

58 Dom av den 10 mars 1992 i mål C-215/90, Twomcy (REG 1992, s. I-1823), punkt 15.

59 Se domen i målet Twomcy (ovan fotnot 57), punkt 16.

60 Dom av Jen 17 september 1988 i mål 313/86 (REG 1988, s. 5391; svensk specialutgåva, häfte 9).

61 Se ovan punkt 47.

62 Se domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fot- not 26), punkt 13.

63 Se domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 26), punkt 17, samt dom av den 28 maj 1974 i mål 187/73, Callcmcyn (REG 1974, s. 553; svensk specialutgåva, häfte 2), punkt 12, etcetera.

64 Dom av den 7 februari 1984 i mål 238/82, Duphar m. fl. (REG 1984, s. 523; svensk specialutgåva, häfte 7), punkt 16, dom av den 17 februari 1993 i de förenade målen C-159/91 och C-160/91, Poucet och Pistre (REG 1993, s. I-637; svensk specialutgåva, häfte 14), punkt 6, samt dom av den 26 mars 1996 i mål C-238/94, Garcia m. fl. (REG 1996, s. I-1673), punkt 15.

65 Se ovannämnda domar i målet Poucet och Pistrc, punkt 8— 13, och målet Garcia πι. fl., punkt 14.

66 Se punkt 36 ovan.

67 Se domen i målet Coonan (ovan fotnot 30), punkterna 12 och 15.

68 Dom av den 28 juni 1978 i mål 1/78, Kenny (REG 1978, s. 1489; svensk specialutgåva, häfte 4), punkt 17 samt dom av den 4 oktober 1991 i mål C-349/87, Paraseli! (REG 1991, s. I-4501), punkt 23.

69 Lagen i det land där den anställde har sitt arbete, och följaktligen även den lag som är tillämplig med stöd av artiklarna 13.2 a och 19.1 i förordning nr 1408/71 (se dom av den 8 juni 1995 i mål C-451/93, Délavant, REG 1995, s. I-1545, punkt 14).

70 Dom av den 5 maj 1977 i mål 104/76, Jansen (REG 1977, s. 829, punkterna 6 och 7). Se även dom av den 16 december 1993 i mâl C-28/92, Lcguayc-Ncclscn (REG 1993, s. I-6857, punkterna 12 och 21).

71 Domen i målet Jansen (ovan fotnot 69), punkt 12.

72 Domen i målet Valentini (ovan fotnot 28), punkt 14.

73 I den Torm som den hade innan den ändrades genom rådets förordning (EEG) nr 2332/89 av den 18 juli 1989 (EGT L 224, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 154), som lägger till en andra punkt.

74 Dom av den 28 mars 1985 i mål 275/83, kommissionen mot Belgien (REG 1985, s. 1097), punkt 3, samt dom av den 6 februari 1992 i mål C-253/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-531), punkt 13.

75 Dom av den 21 februari 1991 i mäl C-140/88 (REG 1991, s. I-387).

76 Rådets förordning av den 30 april 1992 om ändring av för- ordning nr 1408/71 (EGT L 136, s. 1, svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 124).

77 Se domen i målet Snares (ovan fotnot 33) punkt 39 f.

78 Se i delta avseende dom av den 12 juli 1984 ¡ mål 242/83, Patteri (REG 1984, s. 3171), punkt 8.

79 Se punkt 27 ovan.

80 Se dom av den 22 juni 1972 i mål 1/72, Frilli (REG 1972, s. 457; svensk specialutgåva, häfte 2), punkt 4, samt domen i målet Serivner (ovan fotnot 35), punkt 16. Indirekt i samma riktning, se domen i målet Heinze (ovan fotnot 22), punkt 4.

81 Se ovan fotnot 24.

82 Mål C-326/90 (REG 1992, s. I-5517).

83 Se ovan fotnot 17.

84 I andra fall folier möjligheten alt tillämpa de tvä förord- ningarna samtidigt indirekt av rättspraxis. Dä domstolen till exempel tillfrågades, om överflyttning frän en medlemsstat till en annan av rättigheter pä området för social trygghet var tilläten på grundval av förordningarna nr 1612/68 eller 1408/71, ansåg domstolen, efter alt ha påpekat att förordning nr 1612/68 har till syfte alt regeln om nationell behandling systematiskt skall tillämpas på medborgare från andra medlemsstater vad beträffar alla arbets-och anställningsvillkor, att denna förordning inte har till syfte att skapa rättigheter med anledning av de försäkringspcrio-der som fullgjorts i en annan medlemsstat, om dessa rättigheter inte följer av nationella bestämmelser för lamlets egna medborgarna. Det finns således inte någon anledning all använda bestämmelserna i förordning nr 1612/68 i ett fall som detta (domen i målet Coonan, ovan fotnot 30, punkt 6). Av det kursiverade avsnittet, anser jag att om rättigheter rörande social trygghet föreskrivs i nationell lagstiftning i en medlemsstat till fördel för landets egna medborgare, följer av detta att medborgare i andra medlemsstater skall tillerkännas samma rättigheter under samma villkor (även) på grundval av förordning nr 1612/68.

85 Dom av den 27 maj 1993 i mål C-310/91 (REG 1993, s. I-3011).

86 Man skulle även kunna nämna en mellanliggande riktning, enligt vilken domstolen ansett det överflödigt alt undersöka frågan huruvida en bestämd förmån även utgör^ en social förmån, när den redan har fastslagit att förmånen i fråga faller under social trygghet. Några klara slutsatser kan dock inte dras av denna rättspraxis (domen t målet Costa, ovan fotnot 23, punkterna 12— 14). Se även domen i målet Hughes (ovan fotnot 16).

87 Se dom av den 15 januari 1986 i mål 41/84, Pinna (REG 1986, s. 1; svensk specialutgåva, häfte 8), samt dom av den 2 mars 1989 i mål 359/87, Pinna (REG 1989, s. 585).

88 Rådets förordning (EEG) nr 1390/81 av den 12 maj 1981 om utvidgning av förordning (EEG) nr 1408/71 om till-lämpningen av systemen för social trygghet när anställda och deras familjer flyttar inom gemenskapen till att omfatta även egenföretagare och deras familjer (EGT L 143, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 132).

89 Se ovan fotnot 12.

90 Se framför allt den nyligen avkunnade domen av den 27 november 1997 i mål C-57/96, Mcints (REG 1997, s. I-6689), punkt 46.

91 Se punkt 76 ovan.

92 Se domen i målet O'Flynn (ovan fotnot 12), punkterna 28 och 29.