Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 30 maj 2002

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 329, s. 1.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (EGT L 61, s. 1).

4 EGT L 40, 1989, s. 27; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 200.

5 ADI utgör den genomsnittliga mängd som riskfritt kan förtäras varje dag under hela livet.

6 Se även sjätte skälet. Vetenskapliga livsmedelskommittén inrättades genom kommissionens beslut 74/234/EEG (EGT L 136, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 175).

7 De andra två direktiven är Europaparlamentets och rådets direktiv 94/35/EG av den 30 juni 1994 om sötningsmedel för användning i livsmedel (EGT L 237, s. 3; svensk specialutgåva, område 13, volym 27, s. 5), och Europaparlamentets och rådets direktiv 94/36/EG av den 30 juni 1994 om färgämnen för användning i livsmedel (EGT L 237, s. 13; svensk specialutgåva, område 13, volym 27, s. 15).

8 I fråga om bestämmelserna om sulfiter i vin hänvisas i direktiv 95/2 till rådets förordning (EEG) nr 822/87 av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 84, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 23, s. 7), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1627/98 (EGT L 210, s. 8). I artikel 65 i direktivet föreskrivs att den totala svaveldioxidhalten i vin inte får överstiga 160 mg/l för rödvin, 210 mg/1 för vitvin och rosévin.

9 Vetenskapliga livsmedelskommitténs rapport, serie 11.

10 Vetenskapliga livsmedelskommitténs rapport, serie 35.

11 Vetenskapliga livsmedelskommitténs rapport, serie 26.

12 Vetenskapliga livsmedelskommitténs rapport, serie 38.

13 Detta står att läsa i det ifrågasatta beslutet, punkt 4, varför det inte är nödvändigt att återge det här.

14 Sundhedsministeriets bekendtgørelse nr. 1055 af 18.12.1995 om tilsætningsstoffer till levnedsmidler. Sundhedsmin., j.nr. 95-3400-24. Levnedsmiddelstyrelsen, j.nr. 100-0066. Lovtidende A hæfte 198 udgivet den 30.12.1995, s. 5571, GBEK.

15 Rådets dokument nr 11620/94, tillägg 1, av den 5 december 1994.

16 Det ifrågasatta beslutet meddelades den danska regeringen genom skrivelse av den 28 oktober 1999, nr SG(99) D/8669.

17 Förstainstansrättens dom av den 16 juli 1998 i mål T-199/96, Bergaderm och Goupil mot kommissionen (REG 1998, s. II-2805), punkt 58, och av den 11 december 1996 i mål T-521/93, Atlanta m.fl. mot Europeiska gemenskapen (REG 1996, s. II-1707), punkt 70.

18 Jag erinrar om att generaladvokaten Saggio dessutom kom till samma slutsats i målet Burstein när han noterade att [a]rtikel 100a.4 ger en medlemsstat som, efter det att en harmoniseringsåtgärd antagits, anser det nödvändigt att tillämpa nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga (ickeekonomiska) behov enligt artikel 36 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, möjlighet att göra detta förutsatt an ett särskilt förfarande följs och underkastas en dubbel kontroll, dels administrativ [kontroll] (anförtrodd åt kommissionen), dels, i förekommande fall, [domstolskontroll], förslaget till avgörande i mål C-127/97, Burstein (REG 1998, s. I-6005), punkt 19, min kursivering. Jämför, för ett liknande resonemang, samme generaladvokats förslag till avgörande i mal C-319/97, Kortas (REG 1999, s. I-3143), punkt 17.

19 Jämför särskilt dom av den 10 juli 1986 i mål 40/85, Belgien mot kommissionen (REG 1986, s. 2321), av den 12 februari 1992 i de förenade målen C-48/90 och C-66/90, Nederländerna m.fl. mot kommissionen (REG 1992, s. I-565; svensk specialutgåva, tillägget, s. 43), punkt 44, av den 29 juni 1994 i mål C-135/92, Fiskano mot kommissionen (REG 1994, s. I-2885), punkt 39, av den 24 oktober 1996 i mål C-32/95 P, kommissionen mot Lisrestal (REG 1996, s. I-5373), punkt 21.

20 Domstolens dom av den 7 maj 1991 i mål C-69/89, Nakajima mot rådet (REG 1991, s. I-2069; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-149), punkt 108. Jämför dessutom, från senare tid, dom av den 5 oktober 2000 i mål C-288/96, Tyskland mot kommissionen (REG 2000, s. I-8237), punkt 99 och följande punkter, vari domstolen har fastställt att iakttagandet av rätten till försvar i alla förfaranden som inleds mot en person, och som kan leda till en rättsakt som går denna person emot, (utgör) en grundläggande gemenskapsrättslig princip som skall säkerställas även i avsaknad av en särskild reglering. Se även domarna av den 13 februari 1979 i mål 85/76, Hoffman-La Roche (REG 1979, s. 461; svensk specialutgåva, volym 4, s. 315) för ett förfarande på konkurrensområdet, av den 20 mars 1985 i mål 264/82, Timex Corp. (REG 1985, s. 849; svensk specialutgåva, volym 8, s. 117), i fråga om antidumpning, och av den 10 juli 1986 i mål 234/84, Belgien mot kommissionen (REG 1986, s. 2263; svensk specialutgåva, volym 8, s. 691) om ett förfarande avseende statligt stöd.

21 Såsom exempelvis när det gäller det förfarande som regleras genom artikel 88.2 EG i fråga om statligt stöd.

22 Kommissionen har i sitt svaromål erinrat om att en liknande praxis har följts både i fråga om kommissionens beslut av den 14 september 1994 om Förbundsrepubliken Tysklands anmälda förbud mot Pentaklorfenol (EGT L 316, s. 43) och i fråga om kommissionens beslut av den 26 februari 1996 om Danmarks anmälda förbud mot Pentaklorfenol (EGT L 68, s. 32) samt även i fråga om kommissionens beslut av den 21 december 1998 om Konungariket Sveriges anmälan av nationella bestämmelser i fråga om vissa färgämnen och sötningsmedel i livsmedel.

23 Se ovan punkterna 33—35.

24 Dom av den 11 november 1987 i mål 259/85, Frankrike mot kommissionen (REG 1987, s. I-4393), punkt 13, och av den 21 mars 1990 i mil C-142/87, Belgien mot kommissionen (REG 1990, s. 959), punkt 48.

25 Domen i målet Belgien mot kommissionen (ovan fotnot 19), punkt 30.

26 Jämför, bland annat, dom av den 5 oktober 1977 i mål 5/77, Tedeschi (REG 1977, s. 1555), punkt 35, av den 5 april 1979 i mål 148/78, Ratti (REG 1979, s. 1629; svensk specialutgåva, volym 4, s. 439), punkt 36, av den 8 november 1979 i mål 251/78, Denkavit (REG 1979. s. 3369), punkt 14, av den 20 september 1988 i mål 190/87, Moormann (REG 1988, s. 4689), punkt 10, och av den 5 oktober 1994 i mål C-323/93, Crespelle (REG 1994, s. I-5077; svensk specialutgåva, volym 16, s. 207), punkt 30.

27 Se bland annat dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), av den 5 december 1996 i de förenade målen C-267/95 och C-268/95, Merck och Beecham (REG 1996, s. I-6285), och av den 11 januari 2000 i mål C-285/98, Kreil (REG 2000, s. I-69).

28 En del av doktrinen har för övrigt redan från de första kommentarerna uttalat sig i denna riktning. Se särskilt C. Gulmann, The Single European Act — Some Remarks from a Danish Perspective, CMLR 24 (1987), s. 31—40, särskilt s. 38.

29 Generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i mål C-41/93, Frankrike mot kommissionen (REG 1994, s. I-1831), punkt 14. Min kursivering. Domen i målet meddelades den 17 maj 1994 och finns i REG 1994, s. I-1829.

30 Generaladvokaten Saggios förslag till avgörande i det ovannämnda målet Kortas, punkt 23.

31 Generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i det ovannämnda (fotnot 29) målet C-41/93, punkt 4.

32 Jag hänvisar till deklarationen från Konungariket Danmarks regering (deklaration nr 18 i bilaga till Europeiska enhetsakten) avseende artikel 100a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen: Den danska regeringen konstaterar att artikel 100a.4 i de fall då en medlemsstat anser att en harmoniseringsåtgärd som har beslutats enligt artikel 100a inte säkerställer höga krav på arbetsmiljö, miljöskydd eller de behov som avses i artikel 36 garanterar att den berörda medlemsstaten får tillämpa nationella bestämmelser. Dessa skall tillämpas i det nu angivna syftet och får inte innebära någon dold protektionism.

33 Det ovannämnda förslaget till avgörande, punkt 4.

34 Del är sant att Ständiga livsmedelskommittén, liksom fem år tidigare, har rekommenderat att exponeringen för formpressade nitrosaminer i livsmedel skall minskas till det minimum som krävs för att erhålla den konserveringseffekt som är nödvändig för att säkerställa den mikrobiologiska säkerheten, men kommittén har även noterat att den restmängd av nitriter som tillåts enligt direktiv 95/2/EG (tabell I) är mycket högre än de prognosticerede värden som beräknats pä grundval av de maximala tillsatsnivâer av nitriter och nitrater som enligt de uppgifter som kommittén förfogade över vid upprättandet av den föregående rapporten kan motiveras av tekniska skäl (utlåtande av ar 1995, s. 3, s. 22 och följande sidor).

35 I denna artikel föreskrivs att system för att övervaka konsumtionen och användningen av tillsatser skall införas och att kommissionen på grundval av resultaten av kontrollerna och av uppgifter avseende förändringarna på marknaden för tillsatser kan se över villkoren för användning av dessa ämnen och föreslå de ändringar som eventuellt är nödvändiga.

36 I punkt 3 i bilaga 2 till direktiv 89/107 föreskrivs nämligen att man vid bedömningen av skadliga effekter [också] bör... ta hänsyn till exempelvis kumulativa... effekter. Det är emellertid fråga om en rikdinje och inte om ett tvång. Min kursivering.

37 Enligt punkt 24 i beslutet, som i fråga om denna aspekt inte har bestridits vid domstolen, utgör ADI en säkerhetsfaktor på 100 (i vissa fall upp till 500).

38 Se punkterna 63, 85, 96, 106 och 109.