Förslag till avgörande av generaladvokat Leendert A. Geelhoed föredraget den 27 februari 2003

1 Originalspråk: nederländska.

2 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193).

3 EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, omrade 5, volym 1, s. 33.

4 EGT L 317, s. 59.

5 BGBl, nr 305, 1992.

6 Enligt bland annat dom av den 26 februari 1992 i mål C-3/90, Bernini (REG 1992, s. I-1071), punkt 25, utgör det utbildningsstöd som en medlemsstat beviljar barnen till arbetstagare en social förmån för en migrerande arbetstagare i den mening som avses i artikel 7.2 i förordning nr 1612/68 når den migrerande arbetstagaren står för barnets uppehälle.

7 Fast rättspraxis, jämför exempelvis domen i målet Bernini (ovan fotnot 6), punkt 19.

8 Se exempelvis dom av den 3 juni 1986 i mål 139/85, Kempf (REG 1986, s. 1741), punkt 13, och dom av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Lawrie-Blum (REG 1986, s. 2121; svensk specialutgåva, volym 8, s. 661), punkt 16.

9 Se bland annat dom i målet Lawrie-Blum (ovan fotnot 8), punkt 17, dom i målet Bernini (ovan fotnot 6), punkt 14, och dom av den 26 februari 1992 i mål C-357/89, Raulin (REG 1992, s. I-1027), punkt 10.

10 Se ursprunglig dom av den 12 februari 1974 i mål 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), punkt 5. Domstolen fastslog i denna dom att den nuvarande artikel 39 EG inte skiljer mellan om anställningsförhållandet är offentligrättsligt eller civilrättsligt.

11 Se den nyligen avkunnade domen av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, d'Hoop (REG 2002, s. I-6191), punkt 18. Gemenskapsrätten rörande arbetstagares fria rörlighet är med avseende på en nationell reglering om arbetslöshetsersättning per definition inte tillämplig i hennes fall.

12 Dom av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin (REG 1982, s. 1035), punkt 17.

13 Dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn (REG 1989, s. 2743), punkt 16. Detta mål rörde tolkningen av artikel 119 i EG-fördraget (nu artikel 141 EG).

14 Domarna i målet Lawrie-Blum (ovan fotnot 8), punkterna 19-21, och i målet Bernini (ovan fotnot 6), punkt 15.

15 Dom i målet Raulin (ovan fotnot 9), punkt 14.

16 Se även dom av den 16 september 1999 i mål C-22/98, Becu m.fl. (REG 1999, s. I-5665), punkterna 25 och 26. Domstolen fastslog i denna dom att hamnarbetare med tidsbegränsade anställningsavtal, i allmänhet för en kort tid och för att utföra klart angivna uppgifter i förhållande till de företag för vilka de utför hamnarbete befinner sig i ett anställningsförhållande som kännetecknas av att de utför det ifrågavarande arbetet till förmån för och under ledning av vart och ett av dessa företag, vilket medför att de skall anses som arbetstagare i den mening som avses i artikel 39 EG.

17 Se i detta sammanhang även dom av den 31 maj 1989 i mål 344/87, Bettray (REG 1989, s. 1621), punkt 17.1 denna dom fastslogs att anställningar rörande arbetsträning inte kunde betraktas som faktiskt och verkligt arbete, när de bara var ett medel för den berördes rehabilitering eller återanpassning till arbete och när det anpassade arbetet syftade till att efter kortare eller längre tid möjliggöra för den berörda personen att återigen finna ett ordinärt arbete för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

18 Dom av den 21 juni 1988 i mål 39/86, Lair (REG 1988, s. 3161: svensk specialutgåva, volym 9, s. 475), punkt 44. Min Kursivering. Se även dom av den 21 juni 1988 i mål 197/86, Brown (REG 1988, s. 3205; svensk specialutgåva, volym 9, s. 489), punkt 22, och dom av den 6 juni 1985 i mål 157/84, Frascogna (REG 1985, s. 1739).

19 Det framgår bland annat inte tydligt av handlingarna i målet hur många timmar hon har arbetat under de 2,5 månaderna eller om hon exempelvis har stått till förfogande för att arbeta vid behov.

20 Se exempelvis domen i målet Brown (ovan fotnot 18), punkt 22.

21 Särskilt att anställningsavtalet var tidsbegränsat, att vederbörande inte kom till Österrike för att arbeta utan först några år efter sin ankomst ingick ett tidsbegränsat anställningsavtal och att hon kort efter anställningens slut uppfyllde villkoren för att få tillträde till universitet och även faktiskt påbörjade studier där.

22 Se mitt förslag till avgörande i målet C-109/01, Akrich (dom av den 23 september 2003 REG 2003, s. I-9602, s. I-9610), punkt 96 och följande punkter.

23 Se domen i målet Lair (ovan fotnot 18), i vilken det fastslogs att en medborgare från en annan medlemsstat såsom arbetstagare i den mening som avses i artikel 39 EG och i förordning nr 1612/68 endast kan göra anspråk på de rättigheter som följer av gemenskapsrätten (punkt 41).

24 Dom av den 12 maj 1998 i mål C-85/96, Martínez Sal (REG 1998, s. I-2691), punkt 32.

25 I domen i målet Martínez Sala (ovan fotnot 24), punkt 25, omdefinierade domstolen fast rättspraxis rörande begreppet social förman i artikel 7.2 i förordning nr 1612/68 på följande sätt: [A]ila förmåner, med eller utan anknytning till ett anställningsavtal, som i allmänhet tillerkänns inhemska arbetstagare på grund av deras objektivt konstaterbara ställning av arbetstagare eller enbart därför att de är bosatta inom det nationella territoriet och vilkas utsträckning till att även gälla arbetstagare som är medborgare i andra medlemsstater [kan således] antas underlätta deras rörlighet inom gemenskapen.

26 Domen i målet Lair (ovan fotnot 18), punkt 28.

27 Se exempelvis domen i målet Lair (ovan fotnot 18), punkterna 37 och 38.

28 Domen i målet Brown (ovan fotnot 18), punkterna 27 och 28.

29 Domen i målet Lair (ovan fotnot 18), punkt 43.

30 Domen i målet Bernini (ovan fotnot 6), punkt 19.

31 Dom av den 23 januari 1997 i mål C-171/95, Tetik (REG 1997, s. I-329), punkterna 38 och 39. Detta mål gällde tolkningen av begreppet ofrivillig arbetslöshet i den mening som avses i artikel 6.2 i associeringsbeslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utvecklingen av associeringen mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet.

32 Domen i mälet Tetik (ovan fotnot 31), som kommissionen och för övrigt även den österrikiska regeringen har hänvisat till, är i mina ögon inte helt överförbar på det aktuella målet eftersom omständigheterna inte är helt jämförbara. Målet Tetik gällde beräkningen av tidsperioder för ofrivillig arbetslöshet som likställdes med tidsperioder för lagligt arbete i samband med uppehållstillstånd för en turkisk medborgare i Tyskland. I det aktuella fallet måste den m igrerande arbetstagarens ofrivilliga arbetslöshet undersökas med fokus på de eventuella krav på rätt till utbildningsstöd som kan åberopas av migrerande arbetstagare som inte längre har någon anställning. Det är därvidlag av särskild betydelse att den ofrivilligt arbetslöse till följd av situationen på arbetsmarknaden Kan tvingas till omskolning för ett annat verksamhetsområde.

33 Domen i milet Lair (ovan fotnot 18), punkt 43.

34 Se den nyligen avkunnade domen av den 7 november 2002 i målen C-228/01 och C-289/01, Bourrasse och Perchicot (REG 2002, s. I-10213), punkt 33.

35 Se särskilt domen av den 17 september 2002 i mal C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091), och domen i målet d'Hoop (ovan fotnot 11).

36 Se domen i målet Martínez Sala (ovan fotnot 24), punkt 61.

37 Se exempelvis domen i målet d'Hoop (ovan fotnot 11), punkterna 25, 27 och 28.

38 Se exempelvis domen i målet Grzelezyk (ovan fotnot 2), punkt 32.

39 Jämför domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 35), punkterna 81-84.

40 Se domen i målet Baumbast och R (ovan fotnot 35), punkt 86.

41 Rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993 om rätt till bosättning för studenter (EGT L 317, s. 59).

42 Domen i målet Grzelezyk (ovan fotnot 2), punkterna 34- 37 och 46.

43 Rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning (EGT L 180, s. 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58) och rådets direktiv 90/365/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning för arbetstagare och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT L 180, s. 28; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 60).

44 Domen i målet Grzelczyk (ovan fotnot 2), punkterna 38, 39 och 44.

45 De objektiva kraven för att komma i åtnjutande av utbildningsstöd anges i 6 § i Studienförderungsgesetz.

46 Se i detta sammanhang, rörande migrationsrättigheter för makan till den som tillhandahåller tjänster i den mening som avses i fördraget, dom av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), särskilt punkterna 36-39.

47 Se i denna mening även generaladvokaten Albers förslag till avgörande inför dom i målet Grzelczyk (ovan fotnot 2), punkt 92.

48 Domen i malet Grzelczyk (ovan fotnot 2), punkterna 34 och 35.

49 Domen i målet d'Hoop (ovan fotnot 11), punkterna 32-35.

50 Se särskilt punkt 114 och följande punkter i förslaget till avgörande inför domen i malet Baumbast och R (ovan fotnot 35).

51 Se dom av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz (REG 1998, s. I-7637), punkt 27, och domen i målet d'Hoop (ovan fotnot 11), punkt 36.

52 Jämför domen i målet d'Hoop (ovan fotnot 11). Domstolen fann det kriterium som avsåg den plats där slutbetyg efter gymnasiestudier har utfärdats alltför generellt och begränsande för det rättsenliga syftet att begränsa tillgången till särskilda nationella sysselsättningsprogram som riktade sig endast till unga som hade ett verkligt band till den nationella arbetsmarknaden (punkterna 38 och 39). I det aktuella fallet skulle Österrike kunna åberopa det legitima intresset att bibehålla ett ändamålsenligt utbildningsstödssystem. Genom en alltför stor tillströmning av studenter från andra medlemsstater som reser krav på nationella stöd skulle detta system kunna äventyras. Detta resonemang är enligt min mening redan till följd av de särskilda omständigheterna i det aktuella fallet inte relevant.