Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 25 september 2003

1 Originalspråk: franska.

2 Rädets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 23; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

3 Första skälet.

4 Sjätte skälet.

5 Ibidem.

6 Det rör sig exempelvis om oljeraffinaderier, värme-eller kärnkraftverk, kemiska anläggningar eller anläggning av motorvägar.

7 Beslutet om hänskjutande, fotnot s. 2.

8 Nedan kallad 1991 års lag.

9 Nedan kallad MPA.

10 Beslutet om hänskjutande, punkterna 16 och 42.

11 Beslutet om hänskjutande, punkt 46.

12 Nedan kallad Secretary of State.

13 Beslutet om hänskjutande, punkt 50.

14 Beslutet om hänskjutande, punkt 52.

15 Beslutet om hänskjutande, punkt 12.

16 Beslutet om hänskjutande, punkt 17.

17 Beslutet om hänskjutande, punkterna 27 och 29.

18 Beslutet om hänskjutande, punkt 20.

19 Beslutet om hänskjutande, fotnot nederst pi s. 6.

20 Detta utrymme för skönsmässig bedömning är inte obegränsat. I dom av den 16 september 1999 i mål C-435/97, WWF m.fl. (REG 1999, s. I-5613), fastställde domstolen att befogenheten att företa en skönsmässig bedömning begränsas av skyldigheten enligt artikel 2.1 i direktiv 85/337 att göra en miljökonsekvensbeskrivning av projekt som kan medföra en betydande miljöpåverkan, bland annat på grund av sin art, storlek eller lokalisering. Domstolen angav vidare att det ankommer på den nationella domstolen att bedöma huruvida behöriga nationella myndigheter har överskridit sin befogenhet att företa en skönsmässig bedömning med avseende på projektet ifråga, genom att undanta det från bedömnings-förfarandet.

21 Dom av den 18 juni 1998 i mål C-81/96, Gedeputeerde Staten van Noord-Holland (REG 1998, s. I-3923).

22 Se, för en aktuell tillämpning, dom av den 21 november 2002 i mål C-473/00, Cofidis (REG 2002, s. I-10875), punkt 20, och där angiven rättspraxis.

23 Andra skälet.

24 Sjunde skälet.

25 Punkt 59.

26 Dom av den 11 augusti i mål C-431/92, kommissionen mot Tyskland (REG 1995, s. I-2189), punkt 32.

27 Domen i det ovannämnda målet Gedeputeerde Staten van Noord-Holland, punkterna 23 och 24.

28 Se punkt 12 i detta förslag till avgörande.

29 House of Lords drog samma slutsats i sin dom i det ovannämnda målet R. mot North Yorkshire County Council, ex parte Brown.

30 Dom av den 24 oktober 1996 i mål C-72/95, Kraaijeveld m.fl. (REG 1996, s. I-5403).

31 Punkt 39.

32 Beslutet om hänskjutande, punkt 8.

33 Dom av den 19 september 2000 i mål C-287/98, Linster (REG 2000, s. I-6917).

34 Punkt 3 i domslutet.

35 Domen i det ovannämnda målet Linster, punkt 58.

36 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet WWF m.fl., punkt 60.

37 Domen i det ovannämnda målet Linster, punkt 55.

38 Domen i det ovannämnda målet Linster, punkt 58.

39 I punkt 27 i beslutet om hänskjutande anges att Conygar Quarrys exploatörer bland annat skulle inge planer för förbättring av infartsvägarna, en detaljerad arbetsplan, en plan för kontroll av sprängning och en plan for ljudkontroll till MPA.

40 Dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 457).

41 Dom av den 8 oktober 1987 i mål 80/86, Kolpinghuis Nijmegen (REG 1987, s. 3969; svensk specialutgåva, volym 9, s. 213).

42 Dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (REG 1982, s. 53; svensk specialutgåva, volym 6, s. 285), och av den 4 december 1997 i de förenade målen C-253/96-C-258/96, Kampelmann m.fl. (REG 1997, s. I-6907), punkt 37. Se, för en tillämpning på senare tid, dom av den 10 april 2003 i mål C-276/01, Steffensen (REG 2003, s. I-3735), punkt 38.

43 Dom av den 19 november 1991 i de förenade målen C-6/90 och C-9/90, Francovich m.fl. (REG 1991, s. I-5357; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-435), punkt 36.

44 Dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal (REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, volym 4, s. 75), Punkt 16, och domen i de ovannämnda förenade målen rancovich m.fi., punkt 32.

45 Domen i det ovannämnda målet Simmenthal, punkt 22, och dom av den 19 juni 1990 i mål C-213/89, Factortame m.fl. (REG 1990, s I-2433; svensk specialutgåva, volym 10, s. 435), punkt 20.

46 Domen i det ovannämnda målet Simmenthal, punkterna 14-18, och i det ovannämnda målet Factortame m.fl., punkt 18.

47 Punkt 48.

48 Dom av den 14 juli 1994 i mål C-91/92, Faccini Dori (REG 1994, s. I-3325; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-1), punkt 24. Se även dom av den 7 mars 1996 i mål C-192/94, El Corte Inglés (REG 1996, s. I-1281), punkt 20, och av den 14 september 2000 i mål C-343/98, Collino och Chiappero (REG 2000, s. I-6659), punkt 20.

49 Dom av den 11 juni 1987 i mål 14/86, Pretore di Saló (REG 1987, s. 2545; svensk specialutgåva, volym 9, s. 111), punkt 19, och i det ovannämnda målet Kolpinghuis Nijmegen, punkt 10.

50 Domstolen har vidgat räckvidden för direktivens vertikala direkta effekt genom att anse att bestämmelserna i direktiven inte bara kan åberopas som sådana gentemot medlemsstaten utan även gentemot organ eller enheter som är underställda staten, står under tillsyn av denna eller har särskilda befogenheter utöver dem som följer av de rättsregler som gäller i förhållandet mellan enskilda, såsom lokala myndigheter eller organ som, oavsett sin rättsliga form, i enlighet med en av staten antagen rättsakt har fått i uppdrag att fullgöra en tjänst av allmänintresse under statens tillsyn (domen i det ovannämnda målet Kampelmann m.fl., punkt 46).

51 Dom av den 22 juni 1989 i mål 103/88, Fratelli Costanzo (REG 1989, s. 1839; svensk specialutgåva, volym 10, s. 83.

52 Den hänskiutande domstolen ställde sin fråga till EGdomstolen för art få klarhet i om en förvaltningsmyndighet, inbegripet en kommunal myndighet, i likhet med en nationell domstol, är skyldig att tillämpa bestämmelserna i det berörda direktivet och att avstå från att tillämpa de bestämmelser i nationell rätt som är oförenliga med dessa bestämmelser. Domstolen ansåg helt följdriktigt att det skulle ... vara motsägelsefullt att fastställa att de enskilda är berättigade att åberopa bestämmelser i ett direktiv ... för att påtala en förvaltningsmyndighets agerande, men samtidigt företräda den uppfattningen att denna förvaltningsmyndighet inte är skyldig att tillämpa bestämmelserna i direktivet och att avstå från att tillämpa bestämmelser i nationell rätt som är oförenliga med bestämmelserna i direktivet (punkt 31).

53 Dom av den 12 november 1996 i mål C-201/94, Smith & Nephew och Primecrown (REG 1996, s. I-5819).

54 Domstolen har av detta i synnerhet slutit sig till att ett direktiv inte i sig och utan hänsyn till en medlemsstats nationella lagstiftning som antagits för dess genomförande kan utgöra grundval för straffrättsligt ansvar eller en skärpning av det straffrättsliga ansvaret för dem som bryter mot dess bestämmelser (domen i det ovannämnda målet Pretore di Saló, punkt 20, och i det ovannämnda målet Kolpinghuis Nijmegen, punkt 13, och dom av den 26 september 1996 i mål C-168/95, Arcaro (REG 1996, s. I-4705), punkt 37).

55 Dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa (REG 1964, s. 1141, på s. 1160; svensk specialutgåva, volym 1, s. 211).

56 Dom av den 16 maj 2000 i mål C-78/98, Preston m.fl. (REG 2000, s. I-3201), punkt 31.