lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 16 december 2004

CELEX
62003CC0160
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: portugisiska.

2 Dom av den 9 september 2003 i mål C-361/01 P, Kik mot harmoniseringsbvrån (REG 2003, s. I-8283).

3 Enligt ordalydelsen i artikel 2 EU är ett av unionens mål bland annat att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring och förebyggande och bekämpande av brottslighet.

4 Beslut om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet (EGT L 63, s. 1).

5 Artikel 28 i Eurojustbeslutet.

6 EGT C 286, 2002, s. 1.

7 EUT C 34 A, 2003, s. I-19.

8 Det skall erinras om att dessa anställningsvillkor har till syfte att komplettera Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och att reglera anställningsvillkoren och arbetet för gemenskapernas tillfälligt anställda, extraanställda, lokalt anställda och särskilda rådgivare.

9 Enligt artikel 31.1 i Eurojustbeslutet skall [d]en officiella språkordning som gäller för unionen ... gälla för Eurojusts arbete.

10 Enligt artikel 1 i rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, s. 385; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 14), i dess lydelse vid tidpunkten då denna talan väcktes, skall [flöljande språk ... vara officiella språk och arbetsspråk för unionens institutioner: danska, nederländska, engelska, finska, franska, tyska, grekiska, italienska, portugisiska, spanska och svenska.

11 Se, för ett liknande resonemang, Gautier, M., L'influence du modèle communautaire sur la coopération en matière de justice et d'affaires intérieures, Bruylant, Bryssel, 2003, s. 564.

12 Dom av den 23 april 1986 i mil 294/83, Les Verts mot parlamentet (REG 1986, s. 1339; svensk specialutgåva, volym 8, s. 529), punkt 23.

13 Punkt 24 i domen i målet Les Verts mot parlamentet (ovan fotnot 12).

14 Se, bland annat, förstainstansrättens dom av den 17 juli 1998 i mål T-111/96, ITT Promedia mot kommissionen (REG 1998, s. II-2937), punkt 60, och domstolens dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston, (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkt 18.

15 Se, bland annat, dom av den 10 juli 2003 i mål C-15/00, kommissionen mot EIB (REG 2003, s. I-7281), punkt 75, och av den 2 december 1992 i mål C-370/89, SGEEM och Etroy mot EIB (REG 1992, s. I-6211: svensk specialutgåva, tillägg, s. 59), punkterna 15 och 16. Dessutom är det intressant att notera att kommissionen ansett, i ett meddelande angående rambestämmelser för EU:s tillsynsmyndigheter, att de europeiska organen är skyldiga att följa principerna för det institutionella system de ingår i och särskilt den allmänna legalitetsprincipen (KOM 2002/718 slutlig).

16 Se, bland annat, förstainstansrättens beslut av den 8 juni 1998 i mål T-148/97, Keeling mot harmoniseringsbyrån (REG 1998, s. II-2217), punkt 33.

17 Se senast dom av den 29 april 2004 i mål C-496/99 P, kommissionen mot CAS Succhi di Fratta (REG 2004, s. I-0000), punkt 63.

18 Dom av den 12 maj 1998 i mål C-170/96, kommissionen mot rådet (REG 1998, s. I-2763), punkt 15.

19 Se, Rideau, J., L'incertaine montée vers l'Union de droit, De la Communauté de droit à l'Union de droit Continuités et avatars européens, LGDJ., Paris. 2000, s. 1.

20 Jag noterar i detta hänseende att det i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, vilket undertecknades i Rom den 29 oktober 2004 av företrädarna för medlemsstaterna, föreskrivs, i artikel III-365, att Europeiska unionens domstol även [skall] granska lagenligheten av sådana rättsakter antagna av unionens organ eller myndigheter som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredjeman (CIG 87/2/04).

21 Denna punkt har inte bestridits i de mål i vilka gemenskapsdomstolen har haft att pröva lagenligheten hos jämförbara rättsakter inom ramen för EG-fördraget Se, bland annat, förstainstansrättens dom av den 11 juli 1996 i mål T-146/95, Bernardi mot parlamentet (REG 1996, s. II-769), förstainstansrättens beslut av den 30 mars 2000 i mål T-33/99, Méndez Pinedo mot ECB (REGP 2000, s. I-A-63 och s. II-273), och domstolens dom av den 12 juli 1989 i mål 225/87, Belardinelli m.fl. mot domstolen (REG 1989, s. 2353), punkterna 13 och 14.

22 Denna begränsade processordning är gemensam för andra unionsorgan, sc i detta hänseende J. Molinicrs studie Le régime contentieux des Agences de l'Union européenne, Les Agences de l'Union européenne. Recherche sur les organismes communautaires décentralisés, Presses de l'Université des sciences sociales, Toulouse, 2002, s. 113.

23 Artikel 24 i Eurojustbeslutet.

24 Artikel 19 i Eurojustbeslutet. I detta avseende skall nämnas alt det i ingressen till Eurojustbeslutet preciseras att behörigheten för den gemensamma tillsynsmyndigheten, som skall granska Eurojusts verksamhet, inte skall påverka de nationella domstolarnas behörighet och de överklaganden som kan göras inför dessa.

25 I denna dom (ovan fotnot 12) har domstolen nämligen angett följande: Europaparlamentet finns inte uttryckligen omnämnt bland de institutioner vars rättsakter kan angripas, eftersom EEG-fördraget i sin ursprungliga version endast tilldelade parlamentet rådgivande befogenheter och befogenheter i fraga om politisk kontroll men inte năgon befogenhet att anta rättsakter som skall ha rättsverkan i förhållande till tredje man (punkt 24).

26 Dom av den 31 mars 1971 i mål 22/70, kommissionen mot rådet (REG 1971, s. 263; svensk specialutgåva, volym 1, s. 551), och av den 11 november 1981 i mål 60/81, IBM mot kommissionen (REG 1981, s. 2639; svensk specialutgåva, volym 6, s. 225), punkt 9, samt domen i målet Les Verts mot parlamentet (ovan fotnot 12), punkt 24.

27 Se analogt generaladvokat Mancinis förslag till avgörande i målet Les Verts mot parlamentet (ovan fotnot 12), punkt 7.

28 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 27 november 2001 i mål C-208/99, Portugal mot kommissionen (REG 2001, s. I-9183), punkt 23.

29 Se, beträffande detta särskilda förhållande samt de rättsmedel som är knutna till detta, bland annat, dom av den 22 oktober 1975 i mål 9/75, Meyer-Burckhardt mot kommissionen (REG 1975, s. 1171).

30 Se analogt dom av den 20 mars 1985 i mål 41/83, Italien mot kommissionen (REG 1985, s. 873; svensk specialutgåva, volym 8, s. 131), punkt 30.

31 Denna privilegierade ställning bekräftas av den exceptionella roll som medlemsstaterna har tillerkänts genom initiativrätten för rättsakter som antas inom ramen för avdelning VI i fördraget om europeiska unionen (artikel 34.2 EU) samt genom medlemsstaternas möjlighet att begära att domstolen granskar rättsakter som är avsedda att medföra rättsverkningar för tredje man (artikel 35.6 EU).

32 Enligt artikel 6 EU skall unionen respektera den nationella identiteten hos sina medlemsstater. I artikel 149 EG, vilken infördes genom Maastrichtfördraget, påminns om att gemenskapen skall respektera medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald.

33 Se analogt, dom av den 22 maj 1990 i mål C-70/88, parlamentet mot rådet (REG 1990, s. I-2041; svensk specialutgåva, volym 10, s. 425), punkt 26.

34 Det skall noteras att det är på samma sätt, med stöd av artikel 28 EU, inom ramen för avdelning V i fördraget om europeiska unionen beträffande bestämmelserna om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

35 Se dom av den 3 december 1981 i mål 280/80, Bakke-d'Aloya mot rådet (REG 1981, s. 2887), punkt. 13.

36 Se punkt 46 i förevarande förslag till avgörande.

37 Dom av den 3 oktober 2000 i mål C-411/98, Ferlini (REG 2000, s. I-8081), punkt 39.

38 Dom av den 19 mars 2002 i mål C-224/00, kommissionen mot Italien (REG 2002, s. I-2965), punkt 14.

39 Beträffande principen om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet i egenskap av grundläggande bestämmelse i gemenskapen, se senast dom av den 16 september 2004 i mål C-465/01, kommissionen mot Österrike (REG 2004, s. I-8291), punkt 25. Beträffande likabehandlingsprincipen som en grundläggande princip i gemenskapsrätten, se dom av den 15 januari 2002 i mil C-55/00, Gottardo (REG 2002, s. I-413), punkt 34.

40 De utgör grundläggande bestämmelser inom gemenskapens rättsordning som det åligger domstolen att skydda (se, för ett liknande resonemang, yttrande 1/91 av den 14 december 1991, REG 1991, s. I-6079, punkt 41; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-533). Se även Pescatore, P., Aspects judiciaires de l'acquis communautaire, Renie trimestrielle de droit européen, 1981, s. 617.

41 Det är i detta hänseende värt att anmärka att man i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna avser att föreskriva att bestämmelsen om förbud mot diskriminering utgör en grundläggande rättighet som kan göras gällande gentemot unionens institutioner (EGT C 364, 2000, s. 1).

42 Se analogt rättspraxis om rätten att få tillgång till handlingar som innehas av unionens institutioner, förstainstansrättens dom av den 19 oktober 1995 i mål T-194/94, Carvel och Guardian Newspapers mot rådet (REG 1995, s. II-2765), och dom av den 6 december 2001 i mål C-353/99 P, rådet mot Hautala (REG 2001, s. I-9565).

43 Se, för ett liknande resonemang, Timmermans, C, The Constitutionnalization of the European Union, Yearbook of European Law, 2002, vol. 21, s. 1.

44 Se, för ett liknande resonemang, Nic Shuibhne, N., Commentaire de l'arrêt Kik/OHMI (C-361/01 P), Common Market Law Review, 2004, s. 1093.

45 Dom av den 11 juli 1985 i mål 137/84, Mutsch (REG 1985, s, 2681; svensk specialutgåva, volym 8, s. 307), punkt 11, och av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz (REG 1998, s. I-7637), punkt 13.

46 Domarna i de ovan i fotnot 45 nämnda målen Mutsch, punkt 16, samt Bickel och Franz, punkt 16.

47 Dom av den 28 november 1989 i mål C-379/87, Groener (REG 1989, s. 3967; svensk specialutgåva, volym 10, s. 259), punkterna 19 och 23.

48 Det är en av unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (ovan fotnot 20).

49 1 artikel 22 i stadgan föreskrivs att [ujnionen skall respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden.

50 I artikel 3.3 i denna text föreskrivs att unionen skall respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

51 A minha pátria é a língua portuguesa (B. Soares, pseudonym för F. Pessoa, Livro do Desassossego, Lissabon, 1931-1932).

52 Det sägs att Camus skulle ha sagt följande: Ja, jag har ett fosterland, det är det franska språket.

53 Härmed förstår man att gemenskapen har infört en gemensam valuta medan det är otänkbart att unionen skulle anta ett gemensamt språk (i detta hänseende, De Witte, B., Language Law of the European Union: Protecting or Eroding Linguistic Diversity?, Culture and the European Union, Oxford University Press, Oxford, 2004).

54 Punkt 82 í domen i målet Kik mot harmoniseringsbyrån (ovan fotnot 2) (min kursivering).

55 Dom av den 29 oktober 1980 i mål 138/79, Roquette Frères mot rådet (REG 1980, s. 3333; svensk specialutgåva, volym 5, s. 405), punkt 33.

56 I detta hänseende föreskrivs i artikel 21.3 EG att [v]arje unionsmedborgare kan skriftligen vända sig till varje institution eller organ som avses i denna artikel ... på något av de språk som anges i artikel 314 och få svar på samma språk.

57 Förstainstansrättens dom av den 27 februari 1992 i de förenade målen T-79/89, T-84/89-T-86/89, T-89/89, T-91/89, T-92/89, T-94/89, T-96/89, T-98/89, T-102/89 och T-104/89, BASF m.fl. mot kommissionen (REG 1992, s. Il-Slö; svensk specialutgåva, volym 12, s. II-l), punkterna 54 och 55, och domstolens dom av den 10 februari 1998 i mål C-263/95, Tyskland mot kommissionen (REG 1998, s. I-441), punkt 27.

58 Se, bland annat, förstainstansrättens dom av den 14 juli 1994 i mål T-77/92, Parker Pen mot kommissionen (REG 1994, s. II-549, punkterna 73-75) och av den 7 februari 2001 i mål T-118/99, Bonaiti Brighina mot kommissionen (REGP 2001, s. I-A-25 och s. II-97, punkterna 16-19) samt domen i målet Kik mot harmoniseringsbyrån (ovan fotnot 2), punkterna 92-94.

59 Domen i målet Kik mot harmoniseringsbyrån (ovan fotnot 2), punkterna 88 och 89.

60 Domen i målet Kik mot harmoniseringsbyrån (ovan fotnot 2), punkt 94.

61 Se, för ett liknande resonemang, punkt 63 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i målet Kik mot harmoniseringsbyrån (ovan fotnot 2), samt generaladvokaten Van Gervens förslag till avgörande i det förfarande som gett upphov till dom av den 15 juni 1994 i mål C-137/92 P, kommissionen mot BASF m.fl. (REG 1994, s. I-2555; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-201), punkt 43.

62 Se analogt dom av den 4 mars 1964 i mål 15/63, Lassalle mot parlamentet (REG 1964, s. 57), i vilken domstolen bland annat erinrade om strävan att säkerställa den geografiska jämvikt som gemenskapsandan kräver, även bland gemenskapernas personal (s. 73).

63 Se, bland annat, dom av den 15 september 1981 i mål 208/80, Lord Bruce of Donington (REG 1981, s. 2205), punkt 17.

64 Dom av den 23 september 1986 i mål 5/85, AKZO Chemie mot kommissionen (REG 1986, s. 2585; svensk specialutgåva, volym 8, s. 715), punkt 37.

65 Se analogt dom av den 28 november 1991 i mål C-213/88, Luxemburg mot parlamentet (REG 1991, s. I-5643; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-473), punkt 34.

66 I detta hänseende skall det anmärkas att rådet enligt Nicefördraget, som ändrar protokollet om domstolens stadga, uppmanas att anta regler om språkanvändningen vid domstolen och förstainstansrätten inom ramen för domstolens stadga, och inte längre i domstolens rättegångsregler (artikel 64 i stadgan). Av detta följer att reglerna erhåller status som primärrätt och att varje ändring måste godkännas genom enhälligt beslut av rådet, enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 245 EG. Genom denna ändring bekräftas den betydelse som fördraget tillmäter reglerna om språkanvändningen och det särskilda ansvar som i detta hänseende åligger rådet.

67 Detta följer även av artikel 15 jämförd med artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som skyddar dels rätten för varje unionsmedborgare att få tillgång till anställning och rekryteringsförfaranden som organiseras i unionen, dels rätten att inte diskrimineras, exempelvis på grund av språk.

68 Se domstolens dom av den 13 juli 1989 i mål 108/88, Cendoya mot kommissionen (REG 1989, s. 2711), punkt 24, och förstainstansrältens dom av den 18 september 2003 i mal T-73/01, Pappas mot regionkommittén (REGP 2003, s. II-A-207, s. II-1011), punkt 85.

69 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Lassalle mot parlamentet (ovan fotnot 62), s. 74.

70 Se punkt 47 i förevarande förslag till avgörande.

71 Punkterna 49 och 65 i svarsskrivelsen.

72 Punkterna 13 och 28 i dupliken. Detta framgår även implicit av de yttranden som Eurojust gjorde vid förhandlingen.

73 Se domen i målet Lassalle mot parlamentet (ovan fotnot 62).

74 Se punkt 30 i detta förslag till avgörande.

75 Se, bland annat, dom av den 14 Juli 1983 i mål 144/82, Detti mot domstolen (REG 1983, s. 2421), punkt 33, och av den 6 juli 1993 i mål C-242/90 P, kommissionen mot Albani m.fl. (REG 1993, s. I-3839), punkterna 13 och 14.