Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 20 oktober 2005

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom av den 8 mars 2001 i mål C-215/99, Jauch (REG 2001, s. I-1901).

3 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28, 1997, s. 1). I den mån ändringar som skett därefter har betydelse kommer de att redovisas i anslutning till berörda bestämmelse.

4 Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33), i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992 (EGT L 245, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 160).

5 I lydelsen enligt rådets förordning (EG) nr 307/1999 av den 8 februari 1999 (EGT L 38, s. 1).

6 Punkt R sedan den 1 maj 2004 (Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen — Bilaga 2: Förteckning enligt artikel 20 i anslutningsakten — Fri rörlighet för personer — A. Social trygghet (EUT L 236, 2003, s. 179).)

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 647/2005 av den 13 april 2005 om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och (EEG) nr 574/72 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 (EUT L 117, s. 1).

8 BGBl. nr 866/1993.

9 BGBl. nr 110/1993.

10 LGBl. nr 99/1993. Lagtexten finns tillgänglig även på Internet: www.salzburg.gv.at/themen/gs/soziales_einstieg2/soziales_recht/recht_Pflegegeldgesetz.htm (senast besökt den 26 juli 2005).

11 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 21. Vad gäller rättsverkningarna av att en förmån anges i en bilaga till förordning nr 1408/71, se även generaladvokaten Albers ingående prövning i hans förslag till avgörande, föredraget den 14 december 2000, i mål C-215/99, Jauch (REG 2001, s. I-1901), punkt 61 och följande punkter.

12 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 20.

13 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 21. Se även dom av den 29 april 2004 i mål C-160/02, Skalka (REG 2004, s. I-5613), punkt 19.

14 Artikel 10a i förordning nr 1408/71, som var föremål för prövning i domen i målet Jauch, utgör däremot endast ett undantag från principen att bosättningskravet undanröjs, men ingriper inte i övrigt i förordningens samordnande funktion när det gäller de förmåner som faller under dess tillämpningsområde.

15 Nämnd ovan i fotnot 8.

16 Se särskilt skälen 3 — 8 i rådets förordning (EEG) nr 1247/92 av den 30 april 1992 om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 136, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 124).

17 Se ovan punkt 30.

18 Jämför skäl tre och skäl fyra i förordning nr 1247/92 (ovan fotnot 16).

19 Jämför exempelvis dom av den 5 maj 1983 i mål 139/82, Piscitello (REG 1983, s. 1427; svensk specialutgåva, volym 7, s. 123), dom av den 24 februari 1987 i de förenade målen 379/85–381/85 och 93/86, Giletti (REG 1987, s. 955), dom av den 17 december 1987 i mål 147/87, Zaoui (REG 1987, s. 5511), dom av den 11 juni 1991 i mål C-307/89, kommissionen mot Frankrike (REG 1991, s. I-2903), och dom av den 22 april 1993 i mål C-65/92, Levatino (REG 1993, s. I-2005).

20 Dom av den 20 juni 1991 i mål C-356/89, Newton (REG 1991, s. I-3017).

21 Detta är det enda avgörande för kvalificeringen av en förmån som avgiftsfri (jämför domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkterna 32 och 33, och domen i målet Skalka (ovan fotnot 13), punkt 28).

22 Avgifterna till sjukförsäkringen hade höjts för att utjämna effekterna av omfördelningen mellan sjukförsäkringen och pensionsförsäkringen med anledning av att vårdbidraget enligt förbundslagen infördes (jämför domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 33).

23 Generaladvokaten Alber framförde i hans förslag till avgörande i målet Jauch (ovan fotnot 11), punkt 109 och följande punkter, uppfattningen att vårdbidraget enligt förbundslagen endast på grund av detta var att anse som avgiftsfinansierat. Se kritik mot detta i mitt förslag till avgörande föredraget den 25 november 2003 i mål C-160/02, Skalka (REG 2004, s. I-5613), punkt 34 och följande punkter.

24 Klargörande i denna mening är den nya lydelsen av artikel 4.2a som införts genom förordning nr 647/2005 (se ovan punkt 18).

25 Dom av den 16 juli 1992 i mål C-78/91, Hughes (REG 1992, s. I-4839), punkt 21. Se även förslaget till avgörande i målet Jauch (ovan fotnot 11), punkt 83, och förslaget till avgörande i målet Skalka (ovan fotnot 23), punkt 32.

26 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 25. Se även dom av den 27 mars 1985 i mål 249/83, Hoeckx (REG 1985, s. 973), punkterna 12 — 14, domen i målet Hughes (ovan fotnot 25), punkt 15, dom av den 10 oktober 1996 i de förenade målen C-245/94 och C-312/94, Hoever och Zachow (REG 1996, s. I-4895), punkt 18, och dom av den 5 mars 1998 i mål C-160/96, Molenaar (REG 1998, s. I-843), punkt 20.

27 Nämnd ovan i fotnot 26.

28 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 28.

29 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 27.

30 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 26.

31 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 28, med hänvisning till punkt 24 i domen i målet Molenaar (ovan fotnot 26).

32 Dom av den 8 juli 2004 i målen C-502/01 och C-31/02 (REG 2004, s. I-6483), punkt 20. I den domen ansåg domstolen till och med att pensionsförsäkringsavgifter för tredje man, som assisterar en vårdbehövande person, utgjorde en kontantförmån vid sjukdom för den vårdbehövande, i den mening som avses i artikel 4.1a i förordning nr 1408/71.

33 Se särskilt dom av den 4 november 1997 i mål C-20/96, Snares (REG 1997, s. I-6057), och dom av den 11 juni 1998 i mål C-297/96, Partridge (REG 1998, s. I-3467).

34 Jämför domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 17.

35 Jämför domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 26, och dom av den 6 juli 1978 i mål 9/78, Gillard (REG 1978, s. 1661), punkterna 10 — 15.

36 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 28.

37 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 28.

38 Enligt vad delstaten Salzburg och den österrikiska regeringen har upplyst skulle Sven Hosse visserligen som pensionär ha rätt till vårdbidrag enligt förbundslagen. Om han däremot blir vårdbehövande före pensioneringen får han vårdbidrag enligt SPGG om man bortser från frågan om hemvist.

39 Se punkt 51 ovan liksom hänvisningen till rättspraxis i fotnot 26.

40 Dom av den 27 september 1988 i mål 313/86, Lenoir (REG 1988, s. 5391; svensk specialutgåva, volym 9, s. 683), punkt 16, och dom av den 31 maj 2001 i mål C-43/99, Leclere och Deaconescu (REG 2001, s. I-4265), punkt 32. Se även nya lydelsen av artikel 4.2a införd genom förordning nr 647/2005 (se ovan punkt 18).

41 Domen i målet Leclere och Deaconescu (ovan fotnot 40), punkt 35 och följande punkt.

42 Se anvisningen beträffande tillämpliga bestämmelser ovan (punkt 10 och följande punkter).

43 Se ovan punkt 18.

44 Jämför skäl 1 till förordning nr 647/2005. I skäl 3 hänvisas framför allt till domen i målet Jauch (ovan fotnot 2) och domen i målet Leclere och Deaconescu (ovan fotnot 40).

45 Domen i målet Jauch (ovan fotnot 2), punkt 35, och domen i målet Molenaar (ovan fotnot 32), punkt 36. Se även domen i målet Gaumajn-Cerri och Barth (ovan fotnot 32), punkt 26.

46 Se ovan punkt 54.

47 Domen i målet Gaumajn-Cerri och Barth (ovan fotnot 32), punkt 28. De faktiska omständigheterna i det målet motsvarade i övrigt omständigheterna i förevarande fall: Den vårdbehövande sonen till fru Gaumajn-Cerri, som var verksam som gränsarbetare i Tyskland och vårdförsäkrad där, levde tillsammans med modern i Frankrike. Trots detta erhöll sonen vårdbidrag från den tyska försäkringen (punkt 9 i domen).

48 Dom av den 23 november 1976 i mål 40/76, Kermaschek (REG 1976, s. 1669), punkt 7 och följande punkter.

49 Dom av den 6 juni 1985 i mål 157/84, Frascogna (REG 1985, s. 1739), dom av den 20 juni 1985 i mål 94/84, Deak (REG 1985, s. 1873; svensk specialutgåva, volym 8, s. 243), domen i målet Zaoui (ovan fotnot 19), dom av den 8 juli 1992 i mål C-243/91, Taghavi (REG 1992, s. I-4401), och dom av den 27 maj 1993 i mål C-310/91, Schmid (REG 1993, s. I-3011).

50 Dom av den 30 april 1996 i mål C-308/93 (REG 1996, s. I-2097). Angående utvecklingen av rättspraxis, se även förslag till avgörande av generaladvokaten Alber föredraget den 26 juni 2001 i mål C-189/00, Ruhr (REG 2001, s. I-8225), punkt 47 och följande punkter.

51 Se särskilt punkt 34 i domen i målet Cabanis-Issarte (ovan fotnot 50).

52 Domen i målet Cabanis-Issarte (ovan fotnot 50), punkt 31.

53 Domen i målet Cabanis-Issarte (ovan fotnot 50), punkt 34.

54 Jämför domen i målet Cabanis-Issarte, punkt 22.

55 Jämför dom av den 25 oktober 2001 i mål C-189/00, Ruhr (REG 2001, s. I-8225), punkterna 21 och 24, där domen i målet Kermaschek (ovan fotnot 26) såtillvida uttryckligen bekräftades.

56 Domen i målet Hoever och Zachow (ovan fotnot 26), punkt 32 och följande punkter, och dom av den 5 februari 2002 i mål C-255/99, Humer (REG 2002, s. I-1205), punkt 50 och följande punkt.

57 Domen i målet Schmid (ovan fotnot 49), punkt 18, och dom av den 27 november 1997 i mål C-57/96, Meints (REG 1997, s. I-6689), punkt 39.

58 Dom av den 30 september 1975 i mål 32/75, Cristini (REG 1975, s. 1085; svensk specialutgåva, volym 2, s. 471), punkt 19, dom av den 8 juni 1999 i mål C-337/97, Meeusen (REG 1999, s. I-3289), punkt 22, och dom av den 15 september 2005 i mål C-258/04, Ioannidis (REG 2005, s. I-8275), punkt 35.

59 Dom av den 26 februari 1992 i mål C-3/90, Bernini (REG 1992, s. I-1071), och domen i målet Meussen (ovan fotnot 58).

60 Dom av den 12 februari 1974 i mål 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), punkt 11, dom av den 10 mars 1993 i mål C-111/91, kommissionen mot Luxemburg (REG 1993, s. I-817; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-35), punkt 9, dom av den 23 maj 1996 i mål C-237/94, O'Flynn (REG 1996, s. I-2617), punkt 17, domen i målet Meints (ovan fotnot 57), punkt 44, och dom av den 30 november 2000 i mål C-195/98, Österreichischer Gewerkschaftsbund (REG 2000, s. I-10497), punkt 39.

61 Som det sammanfattas i domen i målet Österreichischer Gewerkschaftsbund (ovan fotnot 60), punkt 40. Se även domarna i målen kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 60), punkt 10, och O'Flynn (ovan fotnot 60), punkterna 18 och 19, samt domen i målet Meints (ovan fotnot 57), punkt 45.

62 Domen i målet Meeusen (ovan fotnot 58), punkt 24.

63 Domen i målet Meints (ovan fotnot 57), punkt 50, och domen i målet Meussen (ovan fotnot 58), punkt 21, med hänvisning till skäl 4 i förordning nr 1612/68.

64 Se särskilt domen i målet Leclere och Deaconescu (ovan fotnot 40), punkt 31, och domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 60), punkt 20 och följande punkt.

65 Nämnd ovan i fotnot 57, punkt 41.

66 Dom av den 20 mars 2001 i mål C-33/99, Fahmi och Esmoris Cerdeiro-Pinedo Amado (REG 2001, s. I-2415), punkt 47.

67 Jämför hänvisningarna i fotnot 58.

68 Jämför dom av den 25 juni 1997 i mål C-131/96, Mora Romero (REG 1997, s. I-3659), punkt 10, och dom av den 26 november 2002 i mål C-100/01, Olazabal (REG 2002, s. I-10981), punkt 25.