lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 6 april 2006

CELEX
62005CC0097
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Undertecknat i Bryssel den 17 juli 1995 (EGT L 97, 1998, s. 2) och godkänt på Europeiska gemenskapens och Europeiska koloch stålgemenskapens vägnar genom rådets och kommissionens beslut 98/238/EG, EKSG av den 26 januari 1998 (EGT L 97, s. 1).

3 Se, exempelvis, dom av den 15 januari 1998 i mål C-113/97, Babahenini (REG 1998, s. I-183) –samarbetsavtal med Algeriet; av den 11 november 1999 i mål C-179/98, Mesbah (REG 1999, s. I-7955), och av den 20 mars 2001 i mål C-33/99, Fahmi och Esmoris Cerdeiro-Pinedo Amado (REG 2001, s. I-2415) — samarbetsavtal med Marocko; av den 29 januari 2002 i mål C-162/00, Pokrzeptowicz-Meyer (REG 2002, s. I-1049) — samarbetsavtal med Polen eller, mer nyligen, dom av den 12 april 2005 i mål C-265/03, Simutenkov (REG 2005, s. I-2579) — partnerskapsavtalet mellan gemenskaperna och Ryssland; av den 2 juni 2005 i mål C-136/03, Dörr och Ünal (REG 2005, s. I-4759), och av den 7 juli 2005 i mål C-383/03, Dogan (REG 2005, s. I-6237), och i mål C-373/03, Aydinli (REG 2005, s. I-6181) — samarbetsavtal med Turkiet. I dom av den 30 september 1987 i mål 12/86, Demirel (REG 1987, s. 3719; svensk specialutgåva, volym 9, s. 175), punkt 9, konstaterade domstolen entydigt att den är behörig att pröva en bestämmelse av denna art.

4 När detta förslag till avgörande föredras är mål C-336/05, Echouikh, föremål för prövning. Det målet rör artiklarna 64 och 65 i Europa–Medelhavsavtalet med Konungariket Marocko, undertecknat i Bryssel den 26 februari 1996 (EGT L 70, 2000, s. 2), som godkändes på Europeiska gemenskapens och Europeiska kol- och stålgemenskapens vägnar genom rådets och kommissionens beslut 2000/204/EG, EKSG av den 24 januari 2000 (EGT L 70, s. 1). Anhängigt vid domstolen är även mål C-4/05, Güzeli, som gäller de tyska myndigheternas förlängning av ett uppehållstillstånd för en turkisk medborgare som fått permanent arbetstillstånd, och där avtalet med Turkiet skall beaktas.

5 Dom av den 2 mars 1999 i mål C-416/96, El-Yassini (REG 1999, s. I-1209).

6 Rådets förordning (EEG) nr 2211/78 av den 26 september 1978 om slutande av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Marocko undertecknat i Rabat den 27 april 1976 (EGT L 264, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 5, s. 181).

7 Artikel 310 EG har sin grund i artikel 238 i EG-fördraget, som i sin tur har sitt ursprung i artikel 14 i konventionen om övergångsbestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

8 Hanf, D., och Dengler, P., Accords d'association, Commentaire Mégret, Le droit de la CE et de l'Union européenne, vol. XII (Relations extérieures), Bryssel, 2004.

9 Se ovan fotnot 6.

10 Rådets förordning (EEG) nr 2210/78 av den 26 september 1978 om slutande av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Algeriet, undertecknat i Alger den 26 april 1976 (EGT L 263, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 5, s. 57).

11 EGT 1978 L 265, s. 2, svensk specialutgåva, område 11, volym 6, s. 4; godkänt genom rådets förordning (EEG) nr 2212/78 av den 26 september 1978 (EGT L 265, s. 1, svensk specialutgåva, område 11, volym 6, s. 3). Samma dag ingicks ett annat avtal mellan medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen och Tunisien (EGT L 265, s. 119; svensk specialutgåva, område 11, volym 6, s. 118).

12 Se, förutom ovannämnda avtal med Tunisien, de senaste avtalen med Konungariket Marocko (EGT L 70, 2000, s. 2), den palestinska myndigheten (EGT L 187, 1997, s. 3), Staten Israel (EGT L 147, 2000, s. 3), Hashemitiska konungariket Jordanien (EGT L 129, 2002, s. 3), Arabrepubliken Egypten (EGT L 304, 2004, s. 39), Demokratiska folkrepubliken Algeriet (texten finns på http://www.deldza.cec.eu.int/fr/ue_algerie/accord_association.htm) och Republiken Libanon (texten finns på http://www.dellbn.cec.eu.int/fr/eu_and_Lebanon/textaa.htm).

13 Flaesch-Mougin, C., Differentiation and association within the Pan-Euro-Mediterranean Area, The EU-s enlargement and Mediterranean strategies: A Comparative Analysis, M. Maresceau och E. Lannon (eds.), Basingstoke-New York, 2001, s. 85 och följande sidor; och Debard, T., La conclusion d'accords d'association de 2e génération, Le partenariat euro-méditerranéen — Le processus de Barcelona: Nouvelles perspectives, Bruylant, Bryssel, 2003, s. 161 och följande sidor.

14 Artikel 96.2 i avtalet.

15 Enligt artikel 66 i avtalet är bestämmelserna i kapitlet inte tillämpliga på den ena partens medborgare som bor eller arbetar illegalt inom mottagarlandets territorium. Detta krav på laglighet finns även i andra samarbetsavtal, exempelvis i de ovannämnda avtalen med Marocko (artiklarna 64 och 66) och med Israel (artikel 64).

16 Artiklarna 79 och 80 i avtalet

17 Artiklarna 81-83 i avtalet

18 Associeringsrådet har fattat följande beslut: nr 1/98 av den 14 juli 1998 om fastställelse av dess arbetsordning (EGT L 300, s. 20), nr 1/1999 av den 25 oktober 1999 om att genomföra bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter i artikel 10 i avtalet (EGT L 298, s. 16), nr 1/2003 av den 30 september 2003 om inrättande av underkommittéer till associeringskommittén (EGT L 311, s. 14) och nr 1/2005 av den 14 juli 2005 om undantag från bestämmelserna om definitionen av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete (EGT L 190, s. 3).

19 Associeringsrådets beslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utvecklingen av associeringen mellan Europeiska gemenskapen och Turkiet, som föranlett omfattande rättspraxis. Texten har inte publicerats officiellt, men kan läsas i Accord d'association et protocoles CEE-Turquie et autres textes de base, Europeiska gemenskapernas råd, Bryssel, 1992, s. 327 och följande sidor.

20 Gesetz über die Einreise und den Aufenthalt von Ausländern im Bundesgebiet, BGBl 1990 I, s. 1354.

21 25 § jämförd med 24 § AuslG.

22 23 § AuslG.

23 19 § första stycket första meningen AuslG.

24 12 § andra stycket AuslG.

25 Bok tre (III) — Sysselsättningsstöd av den 24 mars 1997, BGBl 1997 I, s. 594, senare ändrad och gällande till den 31 december 2004.

26 Verordnung über die Arbeitsgenehmigung für ausländische Arbeitsnehmer av den 17 september 1998, BGBl 1998 I, s. 2899.

27 284 § SGB III.

28 4 § ArGV.

29 8 § första stycket ArGV.

30 Vilket den tyska regeringen framhållit i sitt yttrande.

31 Detta konstateras av generaladvokaten Jacobs i förslag till avgörande inför dom av den 20 oktober 1993 i mål C-272/92, Spotti (REG 1993, s. I-5185), och inför dom av den 29 januari 2002 i mål C-162/00, Pokrzeptowicz-Meyer (REG 2002, s. I-1049).

32 För närvarande gäller 1996 års avtal med nämnda land.

33 Punkt 23.

34 [E]n bestämmelse i ett avtal som gemenskapen har ingått med tredjeland anses vara direkt tillämplig om den, med hänsyn till dess ordalydelse samt till avtalets syfte och art, innebär en klar och precis skyldighet vars fullgörande eller verkningar inte är beroende av utfärdandet av ytterligare rättsakter, domen i det ovannämnda målet Demirel, punkt 14, samt dom av den 31 januari 1991 i mål C-18/90, Kziber (REG 1991, s. I-199; svensk specialutgåva, volym 11), punkt 15, och av den 16 juni 1998 i mål C-162/96, Racke (REG 1998, s. I-3655), punkt 31.

35 Punkterna 25 — 32; Blázquez Rodríguez, I., Alcance del principio de no discriminación en cuanto a las condiciones de trabajo y de remuneración de los nacionales marroquíes, La Ley, Common Market Law Review, nr 36, 1999, s. 1360; Rogers, N., Comments on Nour Eddline El-Yassini v. Secretary of State for the Home Department, 2 March 1999 (Case C-416/96), European Journal of Migration and Law, nr 1, 1999, s. 367 och s. 368.

36 Punkterna 45 och 46.

37 Punkterna 49–61.

38 Punkt 62.

39 Punkt 63.

40 Punkt 64.

41 Punkt 65.

42 Punkt 66, med hänvisning till punkterna 63–66 i generaladvokaten Légers förslag till avgörande.

43 Dom av den 1 juli 1993 i mål C-312/91, Metalsa (REG 1993, s. I-3751), punkt 11. Dom av den 27 september 2001 i mål C-63/99, Gloszczuk (REG 2001, s. I-6369), punkt 49, i mål C-235/99, Kondova (REG 2001, s. I-6427), punkt 52, och i mål C-257/99, Barkoci och Malik (REG 2001, s. I-6557), samt domen i det ovannämnda målet Pokrzeptowicz-Meyer, punkt 33.

44 Detsamma gäller i fråga om artikel 64 i det ovannämnda gällande avtalet med Marocko av år 1996, som sammanfaller med artikel 64 i det avtal som undertecknats med Tunisien.

45 Recueil des traités des Nations unies, vol. 1155, nr 18232, s. 331. Även om konventionen, enligt dess artikel 1, äger tillämpning på traktater mellan stater — den som avser traktater med och mellan internationella organisationer har ännu inte trätt i kraft — tjänar den som vägledning eftersom den kodifierar hävdvunna folkrättsliga principer; Dienelt, K., Rechte aus den Europa-Mittelmeer-Abkommen, Informationsbrief Ausländerrecht 2004, s. 49.

46 Enligt artikel 91 i det ovannämnda avtalet med Tunisienutgör protokollen 1-5 och bilagorna 1 — 7 samt förklaringarna en integrerad del av avtalet.

47 Generaladvokaten Léger påminde om uttalandets existens genom att återge det i punkt 57 i förslaget till avgörande inför domen i målet El-Yassini.

48 Punkterna 62 och 63 i domen i målet El-Yassini.

49 Jag instämmer helt i det resonemang som fördes av general advokaten Léger i detta avseende i nämnda förslag till avgörande. Han framhöll där att om en medlemsstat skulle vara skyldig att meddela ett uppehållstillstånd därför att en arbetsgivare undertecknar ett anställningsavtal med en utlänning för en period som överskrider den som medgivits av myndigheterna skulle det, för det första, innebära en allvarlig begränsning av medlemsstaternas befogenheter i fråga om invandringspolitiken … och, dessutom skulle de förutsättningar på vilka staten byggt sin invandringspolitik kunna omintetgöras av enskilda individer (punkt 60). Vidare skulle den medlemsstaten inte heller … längre kunna garantera det företräde till tillgängliga arbeten som … EG-fördraget tillförsäkrar gemenskapsarbetstagare och som beslut nr 1/80, i mindre grad, tillförsäkrar turkiska arbetstagare (punkt 61).

50 Detta har konstaterats i fråga om turkiska arbetstagare i dom av den 20 september 1990 i mål C-192/89, Sevince (REG 1990, s. I-3461; svensk specialutgåva, volym 10, s. 507), punkt 29, och av den 16 december 1992 i mål C-237/91, Kus (REG 1992, s. I-6781), punkt 29.

51 Zuwanderungsgesetz (den tyska immigrationslagen) av den 30 juli 2004 (BGBl 2004 I, s. 1950), som trädde i kraft den 1 januari 2005, tillämpar delvis det sista alternativet, så till vida att arbetstillståndet normalt ingår i uppehållstillståndet.

52 Vilket är fallet i tysk rätt enligt 284 § SGB III och 8 § ArGV.

53 I dom av den 26 oktober 1982 i mål 104/81, Kupferberg (REG 1982, s. 3641; svensk specialutgåva, volym 6, s. 531), punkterna 11-14, fastslog domstolen ett förbud mot att genom interna åtgärder underminera effekten av bestämmelser i avtal.

54 Sedan fördraget om Europeiska unionen (EGT 1992, C 191, s. 1), och med drivkraft från Europeiska rådets sammanträde i Tammerfors den 15 och den 16 oktober 1999, pågår ett arbete med att införa en gemensam migrationspolitik enligt vilken utlänningars inresa, rörelse och vistelse i medlemsstaterna görs beroende av enhetliga gemenskapsbaserade faktorer. En följd av detta initiativ är rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EGT L 16, 2004, s. 44).

55 Detta synsätt stöds även av Rittstieg, H., Gerichtshof der Europäischen Gemeinschatten, Urteil vom 2.3.199 — Rs. C-416/96 (El-Yassini), Informationsbrief Ausländerrecht, nr 5, 1999, s. 222. Av en annan uppfattning är däremot Gutmann, R., Europarechtliches Diskriminierungsverbot und Aufenthaltsrecht, Neue Zeitschrift für Verwaltungsrecht, nr 3, 2000, s. 282, som inte anser att uppehållstillståndet skall vara beroende av arbetstillståndet, utan tvärtom. Melis, B., a. a., s. 1362 och följande sidor, diskuterar det logiska samband som måste krävas mellan de två typerna av tillstånd.

56 Vid förhandlingen angav företrädaren för den tyska regeringen, på min fråga om detta, att inget av de angivna skälen hade anförts.