Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 10 februari 2009

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4). Denna förordning har nyligen upphävts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (EUT L 145, s. 1), men är av tidsmässiga skäl tillämplig i de nu aktuella målen.

3 Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 155, s. 1).

4 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, s. 1).

5 I samtliga mål rör talan om fördragsbrott import av krigsmateriel, med undantag för det ena av de två målen mot Republiken Italien (C-387/05), där den berörda medlemsstaten har medgett att varorna var avsedda för både civil och militär användning, och målet mot Konungariket Sverige (C-294/05), där kommissionens talan avser både import av krigsmateriel och import av varor med dubbel användning.

6 Två utmärkta exempel på verk som ger uttryck för drömmen om en mänsklighet som är broderligt förenad i strävan mot en fredlig värld är An die Freude (Till glädjen) av Friedrich Schiller, som tonsattes av Beethoven i hans symfoni nr 9 i d-moll, op. 125, och den legendariska sången Imagine av John Lennon.

7 Jag håller inte med om sentensen si vis pacem para bellum (om du vill ha fred, rusta för krig), trots att Cervantes som jag beundrar, har använt den genom Don Quijotes burleska uttalande: Bort de som hävdar att vapenkonsten står tillbaka för de bokliga vetenskaperna, jag säger dem rätt och slätt, vilka de än må vara, att de inte vet vad de säger … för det som är vapenkonstens syfte, nämligen att skapa fred, vilket är det största goda vi människor kan önska oss. Se Cervantes, M. de, Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm-Stehag, 2001, i översättning av Jens Nordenhök (första delen, kapitel 37, s. 324).

8 Detta förslag gäller samtliga sju mål. Om inte alla förhandlingarna hade hållits på en och samma dag, skulle det ha upprättats olika förslag för målen med olika föredragningsdatum.

9 Enligt Beccaria, C., Dei delitti e delle pene, Alianza Editorial, 1998, Madrid, kapitel XV, är sekretessen tyranniets främsta vapen, s. 82.

10 Rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 293, s. 9; svensk specialutgåva, volym 3, s. 192).

11 Rådets beslut 88/376/EEG, Euratom av den 24 juni 1988 om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 185, s. 24).

12 Hänvisningar till bestämmelser i detta avsnitt avser i överensstämmelse med dess artikel 22 endast förordning nr 1150/2000.

13 Rådets förordning 150/2003/EG av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning (EGT L 25, s. 1).

14 Skäl 5 och artikel 1 i förordning nr 150/2003.

15 Skäl 5 i förordning nr 150/2003.

16 Artikel 8.

17 I punkt 14 i kommissionens ansökan.

18 I fallet avseende Finland gav den till och med upphov till överträdelseförfarande nr 2001/2219 som senare avskrevs.

19 På grund av förseningarna lades dröjsmålsränta på kapitalbeloppet.

20 Sverige, Tyskland, Italien, Grekland, Danmark och Portugal har intervenerat i målet mot Republiken Finland (C-284/05), Tyskland, Finland och Danmark har intervenerat i målet mot Konungariket Sverige (C-294/05), Grekland, Finland och Danmark har intervenerat i målet mot Förbundsrepubliken Tyskland (C-372/05), Grekland, Danmark, Finland och Portugal har intervenerat i målet mot Republiken Italien (C-387/05), Italien, Finland, Danmark och Portugal har intervenerat i målet mot Republiken Grekland (C-409/05), Grekland, Portugal och Finland har intervenerat i målet mot Konungariket Danmark (C-461/05) och slutligen har Grekland och Finland intervenerat i det andra målet i ordningen mot Republiken Italien (C-239/06).

21 Det hölls en gemensam förhandling i målen C-372/05, C-387/05, C-409/05, C-461/05 och C-239/06, och två bakom stängda dörrar, nämligen förhandlingarna i målen C-284/05 och C-294/05.

22 Den omfattande argumentation som den tyska regeringen i sitt svaromål har framfört till stöd för denna invändning står i kontrast mot regeringsombudets tystnad i frågan under förhandlingen, vilket vittnar om ombudets brist på övertygelse i fråga om invändningens giltighet.

23 Lenaerts, K., Arts, D., och Maselis, I., Procedural Law of the European Union, Robert Bray ed., Sweet & Maxwell, London, 2006, sidorna 141 och 142, utgår också från denna ståndpunkt vad gäller det särskilda förfarandet enligt artikel 95.9 EG, och det finns enligt min mening inget som hindrar att den kan gälla även i förhållande till det särskilda förfarandet enligt artikel 298 andra stycket EG, till vilket de för övrigt hänvisar under rubriken Relationship between Arts 226 and 227 of the EC Treaty and special procedures relating to the improper use of derogating provisions. Enligt dessa författare gäller följande:[T]he opportunity afforded to the Commission by Art. 95 of the EC Treaty in order to bring a matter directly before the Court of Justice without incurring the delay of a pre-litigation procedure is intended to serve the Community interest of protecting in full the establishment of the internal market. However, this does not preclude the Commission from opting to bring proceedings under Art. 226 of the EC Treaty in the interest of the defendant Member State.

24 Tvingande rätt utesluter allt utrymme för eget skön.

25 Till exempel gemenskapens tullkodex.

26 Den finns representerad i punkterna 63–67 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 6 april 1995 i mål C-120/94, kommissionen mot Grekland, som avskrevs genom beslut av domstolens ordförande av den 19 mars 1996 (REG 1995, s. I-1513). I det målet, som hittills är det enda mål där talan har väckts genom det särskilda förfarandet enligt artikel 298 EG (tidigare artikel 225 EG), hade Republiken Grekland vidtagit ensidiga åtgärder som enligt kommissionen syftade till att hindra handel, via hamnen i Thessaloniki, med produkter med ursprung i, härrörande från eller avsedda för före detta jugoslaviska republiken Makedonien, liksom import till Grekland av varor med ursprung i eller härrörande från nämnda republik.

27 Díez-Hochleitner, J. och Martínez Capdevila, C., Derecho de la Unión Europea, McGraw-Hill, Madrid, 2001, s. 419.

28 På denna punkt delar jag kommissionens åsikter i repliken.

29 Dom av den 16 september 1999 i mål C-414/97, kommissionen mot Spanien (REG 1999, s. I-5585).

30 Min avsikt med att hänvisa till nämnda dom, som är av klart underordnad karaktär, är inte att överdriva vikten av systemet med stare decisis et non quieta movere, utan endast att fästa domstolens uppmärksamhet på nämnda omständighet.

31 García de Enterría E., La lucha contra las inmunidades del poder en el derecho administrativo (poderes discrecionales, poderes de gobierno, poderes normativos), i Revista de Administración Pública, nr 38, 1962, sidorna 159–208.

32 House of Lords uttalade följande med eftertryck i målet Zamora ((The Zamora (1916), 2 appeal Cases, 77)): Ingen annan än de som är ansvariga för den nationella säkerheten kan avgöra vad den nationella säkerheten kräver. Det är uppenbart att det vore olämpligt att sådana frågor blev föremål för domstolsprövning eller på annat sätt diskuterades offentligt.

33 Domstolens dom av den 8 februari 1983 i mål 124/81, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1983, s. 203; svensk specialutgåva, volym 7, s. 1), av den 21 september 1988 i mål 50/87, kommissionen mot Frankrike (REG 1988, s. 4797; svensk specialutgåva, volym 9, s. 599), och av den 10 september 1996 i mål C-61/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1996, s. 3989).

34 EGT L 176, 1991, s. 7 (rättelse EGT L 383, 1992, s. 117), konsoliderad version med ändringarna av den 21 februari 1995 (EGT L 44, 1995, s. 61), som var gällande när talan väcktes.

35 Ombudet hänvisade härvid till domstolens dom av den 2 oktober 2008 i mål C-36/08, kommissionen mot Grekland.

36 Dom av den 14 april 2005 i mål C-104/02, kommissionen mot Tyskland, REG 2005, s. I-2689.

37 Från 1958 till 1970.

38 EGT L 94, s. 19.

39 Dessa kom illustrativt att benämnas traditionella egna medel eller egna medel i egentlig mening, eftersom uttagen av dem sker uteslutande som en följd av gemenskapspolitiken och inte till följd av medlemsstaternas vilja.

40 Den 25 och den 26 juni 1984.

41 EGT L 128, s. 15.

42 Europeiska rådet i Fontainebleau hade egentligen för avsikt att inrätta en generell åtgärd som skulle omfatta varje medlemsstat med orimlig budgetbörda.

43 Denna korrigering beaktas alltjämt i artikel 4 i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (Sjätte beslutet om egna medel) (EUT L 163, s. 17).

44 Dessa bestämmelser framgår av artikel 5 i beslut 2007/436 (se föregående fotnot).

45 Från och med år 2002 används i stället benämningen bruttonationalinkomst (BNI).

46 Dessa egna medel, BNI-medlen, beräknas genom tillämpning av en årligen fastställd procentsats på medlemsstaternas sammanlagda BNI till marknadspriser. De är av stor betydelse, eftersom de är avgörande för utjämningen av mervärdesskatteunderlaget, för fördelningen till följd av Storbritanniens undantag och för taket för den totala summan av egna medel som fastställts i budgetramarna. I det nu gällande beslutet 2007/436 har taket för de egna medlen även fortsatt fastställts till 1,24 procent av medlemsstaternas sammanlagda BNI till marknadspriser, och taket för anslag för åtaganden till 1,31 procent av medlemsstaternas sammanlagda BNI.

47 Artikel 2.3 i det ovannämnda beslutet 2007/436.

48 EGT L 253, s. 42.

49 Det är således begripligt att tullavgifterna kan ses som ett legitimt instrument för skydd mot ett kraftigt liberalt internationellt inflytande, som föreslås av Berr, J. och Trémeau, H., i Le Droit Douanier: Communautaire et national, sjunde upplagan, Economica, 2006, s. 3.

50 I mitt förslag till avgörande i mål C-376/03, D, föredraget den 26 oktober 2004 (dom i målet meddelades den 5 juli 2005, REG 2005, s. I-5821), erinrade jag om att det för att inrätta en tullunion i gemenskapen behövdes en extern gemensam tulltaxa och att den fria rörligheten för varor krävde en harmonisering av bestämmelserna om indirekt skatt. I nämnda förslag förespråkade jag vidare en tillnärmning av bestämmelserna om direkt skatt, i syfte att underlätta den fria rörligheten för personer och kapital.

51 I artikel 7.2 föreskrivs följande: Efter den 31 december det tredje året efter ett visst budgetår får inga rättelser införas i den årliga sammanfattande redovisningen enligt punkt 1, utom på de punkter som antingen av kommissionen eller av den berörda medlemsstaten anmälts före utgången av denna tidsfrist.

52 Vilket skedde såvitt avser Italien i mål C-387/05.

53 Den grekiska regeringens synpunkter (punkterna 10 och 11 i svaromålet) är intressanta, även om termerna överträdelse av tullbestämmelserna och överträdelse av de finansiella bestämmelserna inte är korrekta, eftersom det här inte är fråga om att pröva åläggande av en sanktionsåtgärd, utan bara fråga om att fastställa fördragsbrott.

54 Denna förhållningsregel följer av vad generaladvokaten Stix-Hackl angav i sitt förslag till avgörande av den 26 januari 2006 i mål C-377/03, kommissionen mot Belgien, i vilket dom meddelades den 5 oktober 2006 (REG 2006, s. I-9733). Med utgångspunkt från denna åtskillnad förklarade generaladvokaten att kommissionen i ansökan har begränsat sina anmärkningar till att avse åsidosättande av förordningen om gemenskapens egna medel. Domstolen skall alltså inte i detta mål särskilt pröva om någon tullbestämmelse har åsidosatts.

55 Dom av den 12 september 2000 i mål C-276/97, kommissionen mot Frankrike (REG 2000, s. I-6251).

56 Generaladvokaten Stix-Hackls formulering i det ovannämnda förslaget till avgörande.

57 Längre fram behandlar jag de skäl som de berörda medlemsstaterna har lagt fram för att rättfärdiga sitt agerande med utgångspunkt från artikel 296 EG.

58 EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22.

59 Den tydliga minskningen illustreras i den rapport som utarbetats av Lamassoure, A., Working document no 1 on the European Communities’ own resources, History of the Communities’ revenue, från Europaparlamentets budgetkommitté, 2005, s. 6.

60 Jordán J.Ma. argumenterar de lege ferenda i Por una reforma del sistema de financiación de la Unión europea, Quaderns de Política Econòmica, Revista electrónica, 2a época, volym 2, januari–mars, 2003, s. 13, för att ersätta BNI-medlen med en del i de nationella skatterna, i första hand inkomstskatterna. Detta skulle bana vägen för ett närmare förhållande mellan Europeiska unionen och medborgarna som stärks av ett element av skattefederalism, genom vilket varje gemenskapsmedborgare skulle bidra i förhållande till sina egna inkomster och inte till landets.

61 Tyskland tillkännagav sin betalning på 10803000 euro redan under det skriftliga förfarandet, medan andra stater, som Finland och Sverige, informerade om sina inbetalningar under förhandlingen.

62 Såvitt avser kapitalbeloppet, med förbehåll för deras eventuella betydelse för dröjsmålsräntan.

63 Domstolens dom av den 18 oktober 2007 i mål C-19/05, kommissionen mot Danmark (REG 2007, s. I-8597).

64 Domstolens dom av den 16 maj 1991 i mål C-96/89, kommissionen mot Nederländerna (REG 1991, s. I-2461), punkt 37, av den 15 juni 2000 i mål C-348/97, kommissionen mot Tyskland (REG 2000, s. I-4429), punkt 64, av den 15 november 2005 i mål C-392/02, kommissionen mot Danmark (REG 2005, s. I-9811), punkt 60, och av den 23 februari 2006 i mål C-546/03, kommissionen mot Spanien (ej publicerad i rättsfallssamlingen), punkt 28.

65 Detta argument framgår tydligt i generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande av den 10 mars 2005 i det ovannämnda målet C-392/02, kommissionen mot Danmark, i vilket domstolen meddelade dom den 15 november 2005.

66 I domstolens dom i målet kommissionen mot Danmark (se föregående fotnot) bifölls talan om fördragsbrott, men domstolen ansåg inte att artikel 10 EG hade åsidosatts, vilket generaladvokaten Geelhoed hade argumenterat för.

67 Resonemanget framgår av dupliken.

68 Som inte avser alla de berörda medlemsstaterna, i likhet med vad Danmarks ombud erinrade om under förhandlingen när han angav att Danmark inte berörs av detta.

69 Resonemanget är grundat på att Europeiska gemenskaperna har gjort en obehörig vinst och lades fram av den danska regeringen under det administrativa förfarandet och förtydligades av ombudet för den portugisiska regeringen under förhandlingen.

70 Antagen genom rådets beslut 255/58. Den har varken ändrats eller publicerats, även om den lades fram av kommissionen med anledning av en skriftlig fråga (E-1323/2001) som parlamentsledamoten Bart Staes (De gröna/Europeiska fria alliansen) ställde den 3 maj 2001 (EGT C 364, s. 85).

71 Endast i den del som rör varor med dubbel användning, men inte den som rör krigsmateriel.

72 Sveriges argument rör enbart krigsmateriel, vilket kommissionen kommenterade i repliken. Sverige verkar ha godtagit kommissionens argumentation i detta avseende, för medlemsstaten varken bestred eller berörde densamma i dupliken, utan fortsatte där att hänföra sig enbart till krigsmateriel. Inte heller Italien har presenterat några strukturerade synpunkter beträffande artikel 296.1 a EG i mål C-387/05, även om medlemsstaten har hänvisat till denna bestämmelse.

73 Frågan huruvida den är tillämplig i de enskilda fallen beror på om samtliga de rekvisit som jag kommer att analysera nedan är uppfyllda.

74 Belägg för detta synsätt finns såväl i generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande av den 10 juli 2007, punkterna 58–61, i mål C-337/05, kommissionen mot Italien, som i domstolens dom av den 8 april 2008 i samma mål (REG 2008, s. I-2173), punkterna 47–49. Varken generaladvokaten eller domstolen ansåg att artikel 296.1 b EG kan tillämpas för att motivera användning av ett förhandlat förfarande vid upphandling av vissa avtal om köp av helikoptrar med åsidosättande av upphandlingsbestämmelserna. Domstolen intog samma hållning i den nyligen meddelade domen av den 2 oktober 2008 i mål C-157/06, kommissionen mot Italien (REG 2008, s. I-7313), punkterna 24–28.

75 Bestämmelserna rörande gemenskapernas egna medel.

76 Utan avsikt att låta demagogisk frågar jag mig huruvida de berörda medlemsstaterna, för det fall deras argument godtogs, lika självklart skulle åsidosätta de grundläggande gemenskapsrättsliga friheterna, eller till och med de grundläggande rättigheterna.

77 I princip samstämmigt.

78 Jag delar den åsikt som Garrido Cuenca, N., framför i El episodio judicial de la desclasificación de los papeles del EGSID. Las sentencias del Tribunal Supremo de 4 abril de 1997. Paradojas y paralogismos de un conflicto entre la función de gobierno y el derecho a la tutela judicial efectiva, Revista de Administración Pública, nr 143, maj–augusti, 1997, beträffande att … det är inte så enkelt att den omständigheten att en regering hävdar att vissa uppgifter är sekretessbelagda innebär att alla är helt förhindrade att ta del av dem. Förhållandet är snarast det motsatta, eftersom lagstiftaren har ansett att en annan statsmakt måste ha tillgång till dem, nämligen den som uttryckligen har fått sin makt genom konstitutionen, nämligen att dessa kontrollmekanismer, beroende på den enskilda rättsordningen, är fördelade mellan parlamentet eller domstolarna, även om fördelningen av dessa funktioner inte alltid är reglerad.

79 Alltjämt med anläggande av ett nationellt perspektiv på juridiken, för på det gemenskapsrättsliga planet måste det ske en avvägning mot bakgrund av principerna om behörighet och subsidiaritet.

80 De Lucas J., Secretos de Estado, Derechos och libertades, Revista del Instituto Bartolomé de las Casas, s. 57.

81 Såsom framgår av de aktuella målen är fastställandet av tullavgifterna för somliga medlemsstater en enkel formalitet, medan det för andra är en stor affär som är till men för deras känsligaste intressen.

82 Domstolens dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597).

83 I artiklarna 30 EG, 39 EG, 46 EG, 58 EG, 64 EG, 296 EG och 297 EG.

84 Dom av den 11 mars 2003 i mål C-186/01, Dory (REG 2003, s. I-2479), punkt 31, domen i det ovannämnda målet Johnston, punkt 26, dom av den 26 oktober 1999 i mål C-273/97, Sirdar (REG 1999, s. I-7403), punkt 16, och av den 11 januari 2000 i mål C-285/98, Kreil (REG 2000, s. I-69), punkt 16.

85 Domarna i de ovannämnda målen Sirdar, Kreil och Dory, som närmare har analyserats i Tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandlingar (SEK(2006)1554) (SEK(2006)1555).

86 Generaladvokaten Cosmas varnade i sitt förslag till avgörande av den 23 mars 2000 i mål C-423/98, Albore, i vilket domstolen meddelade dom den 13 juli 2000 (REG 2000, s. I-5965), för risken för att en systematisk tillämpning förorsakar allvarliga störningar av fördraget och funktionsrubbningar i systemet för kontroll av huruvida nationella åtgärder enligt artikel 296 EG är förenliga med gemenskapsrätten.

87 Idén om l’acte de gouvernement undergick en viktig förändring när Frankrikes Conseil d’État i sin dom av den 19 februari 1875, Prince Napoléon (Rec. 155), övergav doktrinen om det politiska syftet, som denna domstol hade använt sig av i tidigare avgöranden (Conseil d’État, 1 maj 1822, Laffitte, och Conseil d’État, 9 maj 1867, Duc d’Aumale) när den motiverade sin bristande behörighet för att pröva vissa rättsakter utfärdade av staten.

88 I Niebla, av Miguel de Unamuno, utmanar huvudpersonen Agustín sitt öde och sätter sig till och med upp mot författaren, med vilken han i romanen har ett välkänt samtal under vilket han ber denne att inte döda honom. Medlemsstaterna löper givetvis inte samma risk, inte ens om de blir missnöjda med utgången av de aktuella tvisterna. Det är nämligen de medlemsstater som själva under mer än 50 år har skrivit gemenskapens historia som nu visar sig negativa till syftet att åstadkomma rättslig enhetlighet och i viss mån upplever att de tvingas göra uppoffringar.

89 Italien har till exempel uttryckligen intagit denna extrema hållning i mål C-239/06 och vidhållit att medlemsstaten inte är skyldig att förebringa någon bevisning alls.

90 Fotnoten saknar relevans för den svenska språkversionen.

91 Dom av den 10 mars 1987 i mål 199/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, s. 1039), av den 4 oktober 1991 i mål C-367/89, Richardt och Les Accessoires Scientifiques (REG 1991, s. I-4621; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-415), av den 16 september 1999 i det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien, och av den 2 juni 2005 i mål C-394/02, kommissionen mot Grekland (REG 2005, s. I-4713).

92 Se ovan.

93 Domstolen är inte behörig att vidta en sådan prövning och frågan är heller inte central i den aktuella tvisten. Det finns emellertid en betydande mängd juridisk doktrin i frågan: Wiggings, J.R., Freedom of Secrecy, New York, Oxford University Press, 1964, Revenga Sanchez, M., Razonamiento Judicial, Seguridad Nacional y Secreto de Estado, Revista española de Derecho Constitucional, år 18, nr 53, maj–augusti, 1998, och De Lucas J., a.a., sidorna 35–62.

94 Den inre marknaden och tullsystemet utgör två av de mest genuina uttrycken för denna frihet.

95 Dom av den 14 mars 2000 i mål C-54/99, Eglise de scientologie (REG 2000, s. I-1335), punkt 17.

96 I dom av den 11 december 2003 i mål C-322/01, Deutscher Apothekerverband (REG 2003, s. I-14887), slog domstolen tydligt fast att målsättningar av rent ekonomisk natur inte kan motivera en inskränkning av den grundläggande principen om fri rörlighet för varor (punkt 122).

97 Punkt 31 i svaromålet (C-409/05).

98 Mål C-461/05.

99 Mål C-239/06.

100 Punkt 22 in fine.

101 Punkt 23.

102 Danmark i mål C-461/05 och Finland i sin interventionsinlaga i målet mot Italien (C-239/06).

103 Se till exempel Tysklands lovtal i detta avseende i målet mot denna medlemsstat (C-372/05).

104 I dess lydelse enligt artikel 1.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 av den 13 april 2005, om ändring av förordning nr 2913/92 (EUT L 117, s. 13).

105 Medlemsstaterna försöker skjuta mygg med kanoner, för att använda ett uttryck i samma krigsrelaterade anda som präglar de aktuella målen.

106 Domstolens dom av den 26 april 1988, Bond van Adverteerders (352/85, REG 1988, s. 2085; svensk specialutgåva, volym 9, s. 449), vilken nämns av generaladvokaten Cosmas i det ovannämnda förslaget till avgörande av den 23 mars 2000.

107 I detta avseende kan nämnas att generaladvokaten, i sitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet C-337/05 (punkt 62), och domstolen, i sin dom i samma mål (punkt 53), ansåg att Italiens beslut att vidta ett förhandlat förfarande med åsidosättande av bestämmelserna om offentlig upphandling i syfte att hindra röjande av konfidentiella uppgifter var oproportionerligt.

108 Enligt artikel 7.1 ska varje medlemsstat … underrätta kommissionen om den administrativa tillämpningen av denna förordning inom sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft. De ska också senast tre månader efter slutet av varje kalenderår till kommissionen överlämna information om det totala antalet intyg som utfärdats tillsammans med det sammanlagda värdet av och bruttovikten för de varor som importerats enligt bestämmelserna i denna förordning.

109 Jag behandlade dessa intyg inom ramen för min redogöresle för de tillämpliga bestämmelserna.

110 Medlemsstaterna har inte yttrat något i detta avseende, trots att det i själva förordningen kan spåras viss oro, eftersom det i förordningens skäl 6 anges att det är nödvändigt att fastställa regler för medlemsstaterna så att de tillhandahåller information om kvantitet och värde samt antal intyg som utfärdas såväl som om förfarandena för tillämpning av denna förordning.

111 Uppgifter vars konfidentialitet jag för övrigt inte anser vara hotad.

112 Artikel 6.4 a i förordning nr 1150/2000.

113 Kommissionens beslut 97/245/EG, Euratom av den 20 mars 1997 om fastställande av närmare regler för medlemsstaternas översändande av viss information till kommissionen inom ramen för systemet med gemenskapens egna medel (EGT L 97, s. 12).

114 Till exempel vid en kontroll i efterhand av kommissionen.

115 Finland har i mål C-284/05 uppgett att det ibland är fråga om delar som sätts ihop i efterhand.

116 Punkt 58 i repliken i målet kommissionen mot Tyskland (C-372/05).

117 I punkt 26 i repliken i målet mot Finland (C-284/05).

118 Genom bestämmelsen ges den nationella förvaltningen stor handlingsfrihet: En medlemsstat skall i den mån gemenskapens tullagstiftning inte innehåller några regler på området fastställa behörigheten hos de olika tullkontoren på sitt territorium, dock i förekommande fall med hänsyn till varornas beskaffenhet och det tullförfarande som varorna skall hänföras till.

119 Givetvis någon med medlemsstatens fulla förtroende, såsom en tjänsteman vid militärdomstol.

120 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1026/1999 av den 10 maj 1999 om fastställelse av befogenheter och skyldigheter för kommissionens bemyndigade anställda vid kontroller av gemenskapens egna medel (EGT L 126, s. 9).

121 Domstolens dom av den 12 september 2000 i mål C-408/97, kommissionen mot Nederländerna (REG 2000, s. I-6417).

122 Detta framgår bland annat av domstolens dom av den 7 mars 2002 i mål C-10/00, kommissionen mot Italien (REG 2002, s. I-2357).

123 Bland annat Finland.

124 Säljare, köpare eller mellanhänder.

125 Enligt punkterna 30–32 i Finlands duplik i mål C-284/05 åläggs företagen en noggrant förstärkt tystnadsplikt, och kontroll sker särskilt av företagens lokaler och personalens tillförlitlighet.

126 Under förhandlingen fick jag inte något tillfredsställande svar från Grekland angående hur betalningen av tullavgifter kan medföra en inskränkning av ett program för flygplansunderhåll, med tanke på att inspektioner (då menar jag inte reservdelar) inte är tullbelagda, eftersom de utgör rena tjänster.

127 I den konsoliderade versionen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 115, 2008, s. 1), i dess lydelse enligt det fördrag som undertecknades i Lissabon den 13 december 2007, dyker den upp igen som artikel 346 EG.

128 Trombetta S., La protection des intérêts nationaux de la défense quand la défense devient européenne, Revue du Marché commun et de l’Union européenne, nr 490, juli–augusti, 2005, sidorna 442–443. Andra monografiska studier över artikel 296 EG finns i Bratanova, E., Legal Limits of National Defense Privilege in the European Union, Overview of the recent European Court of Justice judgement on Art. 296 European Community Treaty and the new role of the Commission in armamenets: A step towards a single market in armaments?, Bonn International center for conversion, BICC paper 34, 2004; Eikenberg, K., Article 296 (ex -223) E.C. and external trade in strategic goods, European Law Review, volym 25, nr 2, april, 2005; och Barbe, I., L’article 223 du traité de Rome: un article controversé, Droit et défense, Revue générale du droit de la sécurité et de la défénse, nr 98/1.

129 Moreiro González, C.J., har i Las cláusulas de seguridad nacional, Iustel, Madrid, 2007, sidorna 39–48, framfört några intressanta tankar genom sin beskrivning av det han kallar mångtydigheten av begreppet nationell säkerhet i nutida internationell rätt. Han menar nämligen att begreppet nationell säkerhet i och med att hoten blir mer generella inte längre är knutet till statens uppkomst och markerar en övergång som, utan att begreppets ursprungliga mening går förlorad, medför att det kan förekomma i andra sammanhang, vilka karakteriseras av utpräglad globalisering.

130 Dessa innehåller information om bland annat FN:s register över konventionella vapen (http://disarmament.un.org/UN_REGISTER.NSF), i vilket till och med ges beskrivningar av staternas vapenarsenaler, eller om vapenindustrin (http://www.defenseindustrydaily.com).

131 Garrido Cuenca, N. påpekar i den ovannämnda artikeln, s. 231, att en statshemlighet inte slutar att vara en statshemlighet bara för att någon bryter sekretessen och offentliggör den. Jag är böjd att tro att de uppgifter som finns publicerade på Internet har publicerats med staternas godkännande, eftersom motsatsen inte har visats. Som kontrast hänför sig Moreiro González, C.J., i det ovannämnda verket, sidorna 202 och 203, till domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av den 9 februari 1995 i målet Verening Weekblad Bluf!, i vilket det bekräftades att en konfidentiell rapport förlorar sin konfidentiella karaktär som en följd av att den senare offentliggörs, och … the protection of the information as a State secret was no longer justified and the withdrawal … no longer appeared necessary to achieve the legitimate aim pursued… (punkt 45).

132 Trombetta S, a.a., sidorna 447–450.

133 Detta alternativ, som är mindre radikalt än att upphäva artikel 296 EG, är inte heller utan hinder, eftersom det visserligen är kommissionen som ska ta initiativet men det slutliga beslutet ligger på rådet, och dessutom tillkommer staternas vetorätt.

134 Särskilt den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP).

135 Denna byrå inrättades genom rådets gemensamma åtgärd 2004/551/GUSP (EUT L 245, s. 17) och är öppen för deltagande av alla EU:s medlemsstater utom Danmark. Byrån ska bland annat utveckla och stärka det europeiska försvarsmaterielsamarbetet, biträda rådet och medlemsstaterna för att förbättra unionens försvarskapacitet för krishantering och verka till stöd för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

136 Artikel 2.4 i den konsoliderade versionen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

137 Artikel 222 i den konsoliderade versionen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

138 På det gemenskapsrättsliga området, rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden (EGT L 159, s. 1), rådets gemensamma ståndpunkt 2003/468/GUSP av den 23 juni 2003 om kontroll av vapenförmedling (EUT L 156, s. 79), rådets förordning (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (EUT L 200, s. 1) samt, på området för soft law, Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport, antagen år 1998.

139 Den kampanj som i Spanien på mitten av 1990-talet inleddes av organisationer som Amnesty International, Intermón Oxfam och Greenpeace, fördes under det talande mottot Det finns hemligheter som dödar.

140 Genom att säkerställa att bestämmelserna om de egna medlen följs.

141 För en utförlig kommentar om dess verkningar, se Stoffel Vallotton N., Las relaciones entre el derecho internacional y el derecho comunitario en el marco del artículo 307 CE: convenios de Estados miembros con terceros Estados anteriores a su adhesión a la UE: nuevas consideraciones sobre su limitada primacía i Revista de Derecho Comunitario Europeo, nr 22, Madrid, september–december 2005, sidorna 843–890.

142 Dom av den 18 november 2003 i mål C-216/01, Budéjovický Budvar (REG 2003, s. I-13617).

143 I dom av den 27 februari 1962 i mål 10/61, kommissionen mot Italien (REG 1962, s. 1).

144 Det framgår inte när dessa avtal ingicks, varför artikel 307 EG inte kan tillämpas. Dess tillämpning kräver nämligen att avtalen slöts före statens anslutning till gemenskapen.

145 Domstolens dom av den 14 maj 1975 i mål 74/74, CNTA (REG 1975, s. 533; svensk specialutgåva, volym 2, s. 461).

146 Zielinski, A., La stabilité du droit, élément essentiel de l’État de droit, i VV.AA., L’État de droit et la securité juridique, Institut de Sciences Juridiques, CNRS, Paris-Warszawa, 1996, s. 83 och följande sidor.

147 Sharpston, E., Legitimate Expectations and Economic Reality, i European Law Review 1990, s. 103.

148 För en systematisk genomgång av denna rättspraxis, se Papadopoulu, R.E., Principes généraux du droit et droit communautaire (origines et concrétisation), Bryssel, 1996.

149 Domstolens dom av den 16 maj 1979 i mål 84/78, Tomadini (REG 1979, s. 1801), och av den 5 maj 1981 i mål 112/80, Dürbeck (REG 1981, s. 1095).

150 Puissochet J.P., Vous avez dit confiance legitime?, i L’État de Droit (Mélanges en l’honneur de Guy Braibant), Ed. Dalloz, Paris, 1996, s. 585.

151 Principen utvecklades inledningsvis i dom av den 13 juli 1965 i mål 111/63, Lemmerz-Werke mot Höga myndigheten (REG 1965, s. 835) och i dom av den 5 juni 1973 i mål 81/72, kommissionen mot rådet (REG 1973, s. 575).

152 García de Enterría E., El principio de protección de la confianza legítima como supuesto título justificativo, Revista de Administración Pública, nr 159, september–december 2002, s. 178. I artikeln kommenteras rättspraxis från Spaniens konstitutionsdomstol rörande denna princip, vilken bygger på medborgarens berättigade förväntningar på att lagstiftningen tillämpas på ett visst sätt.

153 Dom av den 5 oktober 1993 i de förenade målen C-13/92–C-16/92, Drießen m.fl. (REG 1993, s. I-4751).

154 Andra intressen kan förklaras underordnade, såsom framgår av dom av den 17 juli 1997 i mål C-183/95, Affish (REG 1997, s. I-4315).

155 Dom av den 1 juni 1994 i mål C-317/92, kommissionen mot Tyskland (REG 1994, s. I-2039), av den 18 juni 1998 i mål C-35/96, kommissionen mot Italien (REG 1998, s. I-3851), och av den 1 februari 2001 i mål C-333/99, kommissionen mot Frankrike (REG 2001, s. I-1025).

156 Domstolens dom av den 11 juli 1991 i mål C-368/89, Crispoltoni (REG 1991, s. I-3695), och av den 29 april 2004 i de förenade målen C-487/01 och C-7/02, Gemeente Leusden och Holin Groep (REG 2004, s. I-5337).

157 Såsom Tyskland har gjort i punkt 83 i sitt svaromål, där denna stat har hävdat att principen om att man inte ska handla i strid med egna tidigare handlingar hade åsidosatts.

158 Dokument nr SI 2002, 1548 av kommissionens generalsekretariat, av den 21 december 2002, angående de ständiga representaternas möte den 20 december 2002, punkt X.

159 Vad gäller Italien, från det att medlemsstaten mottog kommissionens skrivelser eller, i andra hand, sedan domen av den 16 september 1999 i det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien. Sverige begärde under förhandlingen att den dom genom vilken domstolen prövar talan om fördragsbrott ska ges omedelbar verkan (ex nunc) i förhållande till dröjsmålräntan, vilket även Finland har gjort gällande i sitt svaromål.

160 Dom av den 6 oktober 2005 i mål C-204/03, kommissionen mot Spanien (REG 2005, s. I-8389), punkt 29.