lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 29 mars 2007

CELEX
62006CC0231
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Domstolens dom av den 25 maj 1971 i mål 80/70, Defrenne I (REG 1971, s. 445; svensk specialutgåva, volym 1, s. 569), av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne II (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), och av den 15 juni 1978 i mål 149/77, Defrenne III (REG 1978, s. 1365; svensk specialutgåva, volym 4, s. 127). Domarna skiljer mellan lön och andra arbetsvillkor.

3 Denna särbehandling gjordes gällande vid domstolen redan i målet Defrenne I (ovan fotnot 2), punkterna 3 och 4, men då gjordes detta i samband med en tolkning av artikel 119 i EEG-fördraget.

4 Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 111) (nedan kallat direktiv 79/7).

5 Detta framgår av artikel 8.1 i direktiv 79/7. Se, i detta avseende, även domstolens dom av den 4 december 1986 i mål 71/85, Nederländerna mot Federatie Nederlandse Vakbeweging (REG 1986, s. 3855), punkterna 15 och 23, och av den 1 juli 1993 i mål C-154/92, Van Cant (REG 1993, s. I-3811), punkt 17.

6 Moniteur belge av den 10 december 1969, s. 11903.

7 Jämför 1 § punkt 2 i artikel 1 i den kungliga förordningen av den 3 november 1969. Definitionen av flygande personal i förordningen innehöll det uttryckliga tillägget med undantag för flygvärdinnor (à l'exclusion des hôtesses de l'air). Denna särbehandling förklaras med att flygvärdinnor på grund av den åldersgräns på 40 år som gällde vid den tidpunkten inte kunde fullgöra en fullständig försäkringstid inom sitt yrke och därför inte skulle omfattas av specialbestämmelsen.

8 Klagandena i målen vid den nationella domstolen har redogjort för att manlig kabinpersonal — och detta har inte bestritts av motparten — till exempel efter en trettiofyraårig försäkringstid till och med den 1 januari 1991 hade tjänat in en pension om 733760 BEF per år (ungefär 18189 euro), medan kvinnlig kabinpersonal endast hade tjänat in en pension om 611290 BEF (15153 euro).

9 Moniteur belge av den 23 augusti 1980, s. 9700.

10 Moniteur belge av den 31 juli 1997, s. 19635. En tidigare utfärdad förordning av den 28 mars 1984 (Moniteur belge av den 3 april 1984, s. 4100) upphävdes av den belgiska Conseil d'État genom dom nr. 28435 av den 2 september 1987.

11 Denna bestämmelse infördes genom artikel 4 i den kungliga förordningen av den 25 juni 1997.

12 Société anonyme belge d'exploitation de la navigation aérienne.

13 Den statliga pensionsmyndigheten.

14 Arbetsdomstol.

15 Dom av den 17 november 1997 respektive den 9 januari 1998.

16 Dom av den 26 december 2003.

17 Arbetsdomstol i andra instans.

18 2 § i artikel 16b i den kungliga förordningen av den 3 november 1969 i dess lydelse enligt artikel 4 i den kungliga förordningen av den 25 juni 1997.

19 4 § tredje stycket i artikel 16b i den kungliga förordningen av den 3 november 1969 i dess lydelse enligt artikel 4 i den kungliga förordningen av den 25 juni 1997.

20 Införlivandefristen för direktiv 79/7 löpte ut den 23 december 1984. Se punkt 7 i detta förslag till avgörande.

21 Detta följer av fast rättspraxis. Se, till exempel, domstolens dom av den 15 februari 1978 i mål 96/77, Bauche och Delquignies (REG 1978, s. 383), punkt 48, av den 29 januari 2002 i mål C-162/00, Pokrzeptowicz-Meyer (REG 2002, s. I-1049), punkt 50, av den 14 april 2005 i mål C-519/03, kommissionen mot Luxemburg (REG 2005, s. I-3067), punkt 49, av den 7 februari 2002 i mål C-28/00, Kauer (REG 2002, s. I-1343), punkt 20, och av den 6 juli 2006 i mål C-154/05, Kersbergen-Lap och Dams-Schipper (REG 2006, s. I-6249), punkt 42.

22 Domen i målet Nederländerna mot Federatie Nederlandse Vakbeweging (ovan fotnot 5), punkterna 21 och 23, och domen i målet Van Cant (ovan fotnot 5), punkterna 17 och 18.

23 Se, bland annat, domstolens dom av den 30 mars 2004 i mål C-147/02, Alabaster (REG 2004, s. I-3101), punkt 45, av den 14 december 2004 i mål C-210/03, Swedish Match (REG 2004, s. I-11893), punkt 70, av den 14 april 2005 i mål C-110/03, Belgien mot kommissionen (REG 2005, s. I-2801), punkt 71, och av den 12 september 2006 i mål C-300/04, Eman och Sevinger (REG 2006, s. I-8055), punkt 57.

24 Domstolens dom av den 28 september 1994 i mål C-128/93, Fisscher (REG 1994, s. I-4583; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-127), punkt 35.

25 Se, avseende kravet att fördelarna i en bestämmelse måste utsträckas till att även omfatta den diskriminerade gruppen av personer, domstolens dom av den 15 januari 1998 i mål C-15/96, Schöning-Kougebetopoulou (REG 1998, s. I-47), punkt 35, av den 12 december 2002 i mål C-442/00, Rodriguez Caballero (REG 2002, s. I-11915), punkt 42, av den 20 mars 2003 i mål C-187/00, Kutz-Bauer (REG 2003, s. I-2741), punkt 72, och av den 7 september 2006 i mål C-81/05, Cordero Alonso (REG 2006, s. I-7569), punkt 45. Avseende direktiv 79/7, se särskilt de ovan i fotnot 5 nämnda domarna i målen Nederländerna mot Federatie Nederlandse Vakbeweging, punkt 23, och Van Cant, punkterna 19-22, samt domstolens dom av den 13 december 1989 i mål 102/88, Ruzius-Wilbrink (REG 1989, s. 4311), punkt 20.

26 Domen i målet Fisscher (ovan fotnot 24), punkterna 36 och 37, domstolens dom av den 24 oktober 1996 i mål C-435/93, Dietz (REG 1996, s. I-5223), punkt 34, samt generaladvokaten Van Gervens förslag till avgörande av den 7 juni 1994 i mål C-57/93, Vroege (REG 1994, s. I-4541), punkt 30. Även om dessa domar avser tjänstepensionssystem och dessa system prövas mot bakgrund av artikel 119 i EG-fördraget (numera artikel 141 EG), så är det möjligt att utan problem tillämpa domstolens överväganden i dessa domar på det lagstadgade pensionssystemet och direktiv 79/7, som det är fråga om i detta mål. Såväl artikel 141 EG som artikel 4 i direktiv 79/7 ger uttryck för den allmänna likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen.

27 1 detta sammanhang saknar det i ett gemenskapsrättsligt perspektiv betydelse att klagandena i de tre målen vid den nationella domstolen erhållit sina pensionsbesked innan den belgiska regleringsförordningen utfärdades år 1997. Det har nämligen, i vart fall enligt gemenskapsrättsliga bestämmelser, aldrig förelegat en rätt för de berörda att erhålla en retroaktiv försäkring utan att erlägga regleringsavgifter.

28 Ordalydelsen i 1997 års regleringsbestämmelser är otydlig på den här punkten. Visserligen används i 4 § tredje stycket i artikel 16b i den kungliga förordningen av den 3 november 1969, i dess lydelse enligt den kungliga förordningen av den 25 juni 1997, den neutrala formuleringen enkel ränta (på franska intérêt simple). Som kommissionen dock, med rätta, påpekade vid den muntliga förhandlingen, kallas samma ränta i 6 § i samma bestämmelse för dröjsmålsränta (på franska intérêt de retard).

29 Se, avseende effektivitetsprincipen, till exempel domstolens dom av den 16 maj 2000 i mål C-78/98, Preston (REG 2000, s. I-3201), särskilt punkt 31, och av den 4 juli 2006 i mål C-212/04, Adeneler (REG 2006, s. I-6057), punkt 95.

30 Domstolens dom av den 9 februari 1999 i mål C-167/97, Seymour-Smith och Perez (REG 1999, s. I-623), punkt 75, och domen i målet Kutz-Bauer (ovan fotnot 25), punkt 57. Se även dom av den 11 januari 2007 i mål C-208/05, ITC (REG 2007, s. I-181), punkt 40.

31 För hela tiden mellan den 1 januari 1964 och den 31 december 1980 hade engångsbeloppet som skulle betalas vid retroaktiv försäkring uppgått till mer än 63000 euro inklusive ränta (beräkningar från ONP av den 19 november 1997 som lagts fram av klagandena avseende två jämförbara fall).

32 Uppgifter från klagandena i målen vid den nationella domstolen, vilka inte har bestritts av motparten.

33 1 förbigående skulle jag vilja påpeka att ett sådant avbetalningsförfarande redan existerar inom ramen för 1997 års regleringsbestämmelser, men det är begränsat till de fall där de berörda ännu inte får pension (6 § tredje stycket i artikel 16b i den kungliga förordningen av den 3 november 1969, i dess lydelse enligt den kungliga förordningen av den 25 juni 1997).

34 Se punkterna 31 och 34 ovan i detta förslag till avgörande.

35 1 detta sammanhang vill jag återigen erinra om att det enligt likabehandlingsprincipen krävs att den diskriminerade arbetstagaren försätts i samma situation som arbetstagarna av det motsatta könet (domen i målet Fisscher, ovan fotnot 24, punkt 35).

36 Under förfarandet vid domstolen har det inte klarlagts om och i vilken utsträckning som avgifter för en retroaktiv försäkring och räntor som uppburits inom ramen för regleringsförfarandet är skattemässigt avdragsgilla. I vart fall torde en eventuell skattemässig avdragsrätt, med tanke på de berördas blygsamma pensioner, knappast innebära någon större fördel för dem.

37 Om en tillämpning av specialbestämmelserna för flygande personal inom den civila luftfarten för en före detta flygvärdinna skulle innebära att pensionen höjdes med 200 euro jämfört med en pension som beräknats enligt det allmänna pensionssystemet för anställda, vore det rimligt att betala ut 100 euro till den berörda och behålla 100 euro som avbetalning på regleringsavgiften.

38 Skyldigheten att betala pensionsavgifter i efterhand måste upphöra senast vid den berördas bortgång, för att inte arvtagarna skall drabbas av ekonomiska konsekvenser på grund av diskrimineringen av de före detta flygvärdinnorna.

39 Fast rättspraxis. Jämför till exempel domstolens dom av den 24 februari 1994 i mål C-343/92, Roks m.fl. (REG 1994, s. I-571), punkterna 35 och 36, av den 6 april 2000 i mål C-226/98, Jørgensen (REG 2000, s. I-2447), punkt 39, och av den 23 oktober 2003 i de förenade målen C-4/02 och C-5/02, Schönheit och Becker (REG 2003, s. I-12575), punkt 85, samt domen i målet Kutz-Bauer (ovan fotnot 22), punkterna 59 och 60.

40 Den belgiska regeringen har inte ens deltagit i förfarandet i domstolen.

41 Angående denna möjliga grund, se — inom det likartade området avseende de grundläggande friheterna — bland annat dom av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkt 41, och domen i målet ITC (ovan fotnot 30), punkt 43.

42 2 § och 3 § i artikel 16b i den kungliga förordningen av den 3 november 1969, i dess lydelse enligt den kungliga förordningen av den 25 juni 1997.

43 Detta följer, vilket ONP har bekräftat vid den muntliga förhandlingen, av 9 § andra stycket b i artikel 16b i den kungliga förordningen av den 3 november 1969, i dess lydelse enligt den kungliga förordningen av den 25 juni 1997.

44 Se, till exempel, domstolens dom av den 16 december 1976 i mål 33/76, Rewe mot Landwirtschaftskammer Saarland (REG 1976, s. 1989; svensk specialutgåva, volym 3, s. 261), punkt 5, av den 15 september 1998 i mål C-231/96, Edis (REG 1998, s. I-4951), punkterna 20 och 35, och av den 17 juni 2004 i mål C-30/02, Recheio - Cash & Carry (REG 2004, s. I-6051), punkt 18.

45 Man kan till exempel föreställa sig att pensionsbeloppet beräknas på nytt för att ta rimlig hänsyn till vissa utbildningseller föräldraledighetsperioder hos försäkringstagaren.

46 Jämför punkterna 33 och 34 ovan i detta förslag till avgörande.

47 Se, särskilt, domen i målet Defrenne II (ovan fotnot 2), punkterna 69-75 och då särskilt punkt 74, och domstolens dom av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 407), punkterna 40-45 och då särskilt punkt 44.

48 Domstolens dom av den 15 mars 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119), punkt 67, av den 27 april 2006 i mål C-423/04, Richards (REG 2006, s. I-3585), punkt 40, och av den 6 mars 2007 i mål C-292/04, Meilicke (REG 2007, s. I-1835), punkt 35.

49 Domarna i målen Bidar (ovan fotnot 48), punkt 69, och Richards (ovan fotnot 48), punkt 42.