Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 27 oktober 2009

1 Originalspråk: spanska.

2 Orwell, G., Djurens gård, Atlantis, 2008, Falun, 1989, s. 85. Det berömda avslutande budordet, i vilket de sju ursprungliga har smälts samman och förvrängts, tillskrivs Tjalle. Han hade ovanligt runda kinder, blinkande ögon, flinka rörelser och gäll röst. Han var en glänsande talare, och när han kom in på något krångligt resonemang brukade han skutta hit och dit och piska med svansen på ett sätt som av någon anledning verkade mycket övertygande. De andra sade om Tjalle att han kunde göra svart till vitt.

3 Dom av den 16 juli 1992 i mål C-83/91, Meilicke (REG 1992, s. I-4871; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-105), punkt 23, av den 18 mars 2004 i mål C-314/01, Siemens och ARGE Telekom (REG 2004, s. I-2549), punkt 34, av den 22 november 2005 i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), punkt 34, av den 18 juli 2007 i mål C-119/05, Lucchini (REG 2007, s. I-6199), punkt 43, och av den 6 november 2008 i mål C-248/07, Trespa International (REG 2008, s. I-8221), punkt 32.

4 Dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia (REG 1981, s. 3045; svensk specialutgåva, volym 6, s. 243), punkt 21.

5 Dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 39, av den 22 januari 2002 i mål C-390/99, Canal Satélite Digital (REG 2002, s. I-607), punkt 19, av den 5 februari 2004 i mål C-380/01, Schneider (REG 2004, s. I-1389), punkt 22, och av den 12 juni 2008 i mål C-458/06, Gourmet Classic (REG 2008, s. I-4207), punkt 25.

6 Domen i målet Foglia (ovan fotnot 4), punkterna 18 och 20, dom av den 3 februari 1983 i mål 149/82, Robards (REG 1983, s. 171), punkt 19, domen målet Meilike (ovan fotnot 3), punkt 64, och dom av den 18 december 2007 i mål C-62/06, ZF Zefeser (REG 2007, s. I-11995), punkt 15.

7 Tridimas, T., The General Principles of EU Law, 2 uppl., Oxford University Press, Oxford, 2006, s. 81–83.

8 Dom av den 12 februari 1974 i mål 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), punkt 11, av den 21 november 1991 i mål C-27/91, Le Manoir (REG 1991, s. I-5531), punkt 10, av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielockx (REG 1995, s. I-2493), punkt 16, och av den 27 november 1997 i mål C-57/96, Meints (REG 1997, s. I-6689), punkt 44.

9 Domen i målet Wielockx (ovan fotnot 8), punkt 17, av den 7 maj 1998 i mål C-390/96, Lease Plan (REG 1998, s. I-2553), punkt 34, av den 19 september 2000 i mål C-156/98, Tyskland mot kommissionen (REG 2000, s. I-6857), punkt 84, och av den 13 mars 2007 i mål C-524/04, Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation (REG 2007, s. I-2107), punkt 46.

10 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225).

11 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 10), punkt 31, dom av den 12 maj 1998 i mål C-336/96, Gilly (REG 1998, s. I-2793), punkt 49, och av den 9 november 2006 i mål C-520/04, Turpeinen (REG 2006, s. I-10685), punkt 26.

12 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 10), punkterna 31 och 32, dom av den 14 september 1999 i mål C-391/97, Gschwind (REG 1999, s. I-5451), punkt 22, av den 16 maj 2000 i mål C-87/99, Zurstrassen (REG 2000, s. I-3337), punkt 21, av den 12 juni 2003 i mål C-234/01, Gerritse (REG 2003, s. I-5933), punkt 43, av den 1 juli 2004 i mål C-169/03, Wallentin (REG 2004, s. I-6443), punkt 15, av den 6 juli 2006 i mål C-346/04, Conijn (REG 2006, s. I-6137), punkt 20, och av den 25 januari 2007 i mål C-329/05, Meindl (REG 2007, s. I-1107), punkt 23.

13 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 10), punkt 33.

14 Denna uppfattning har jag även framfört i mitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Gschwind. I punkt 42 i detta förslag angav jag att domen i målet Schumacker inte syftade till att upphäva den inom den internationella skatterätten allmänt erkända principen, som genom OECD:s modellavtal om dubbelbeskattning införlivats i medlemsstaternas rättssystem, att den samlade beskattningen av den skattskyldige tillkommer bosättningsstaten, varvid hänsyn tas till faktorer som är hänförliga till hans personliga förhållanden och familjesituation.

15 Se ovannämnda domar.

16 Dom av den 8 maj 1990 i mål C-175/88, Biehl (REG 1990, s. I-1779; svensk specialutgåva, volym 10, s. 399), punkt 16, domen i målet Schumacker (ovan fotnot 10), punkt 36, domen i det ovannämnda målet Gerritse, punkterna 27 och 28, dom av den 3 oktober 2006 i mål C-290/04, FKP Scorpio Konzertproduktionen (REG 2006, s. I-9461), punkt 42, dom av den 15 februari 2007 i mål C-345/04, Centro Ecuestre da Leziria Grande (REG 2007, s. I-1425), punkt 23, och dom av den 11 september 2008 i mål C-11/07, Eckelkamp m.fl. (REG 2008, s. I-6845), punkt 50.

17 Se den rättspraxis som redovisas i föregående fotnot samt Almendral, V., La tributación del no residente comunitario: entre la armonización fiscal y el derecho tributario internacional, EUI Working Papers LAW 2008/25, s. 17–21 och 23–26.

18 I Almendral, V., a.a., s. 21, påpekas att rättspraxis hänger i luften, eftersom det där inte görs någon objektiv åtskillnad (för att domstolen inte vill eller kan) mellan avdrag knutna till inkomsten och personliga avdrag.

19 Domstolen har fastställt att medlemsstaterna har behörighet beträffande direkta skatter, men att de måste iaktta gemenskapsrätten. Dom av den 15 maj 1997 i mål C-250/95, Futura Participations och Singer (REG 1997, s. I-2471), punkt 19, av den 26 oktober 1999 i mål C-294/97, Eurowings Luftverkehr (REG 1999, s. I-7447), punkt 32, av den 28 oktober 1999 i mål C-55/98, Vestergaard (REG 1999, s. I-7641), punkt 15, av den 14 december 2000 i mål C-141/99, AMID (REG 2000, s. I-11619), punkt 19, och av den 13 december 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkt 29.

20 Detta bekräftade ombudet för den nederländska regeringen vid den muntliga förhandlingen.

21 F. Gielen har hänvisat till förslaget till avgörande från generaladvokaten vid Hoge Raad i målet vid den nationella domstolen, i vilket det i punkt 6.2.3 fastslås att timvillkoret inte kan skiljas från den fördel som egenföretagare erhåller ... I huvudsak visar den historiska bakgrunden till lagen att syftet med timvillkoret är att hindra att falska företagare kommer i åtnjutande av de fördelar som egenföretagarna erhåller, eller med andra ord att bara de verkliga företagarna ska ha rätt att göra de avdrag som lagen föreskriver.

22 Punkt 10 i kommissionens skriftliga yttrande.

23 Wouters, J., The Principle of Non-discrimination in European Community Law, European Community Tax Review, nr 2, 1999, s. 102, Peters, C., och Snellaars, M., Non-discrimination and Tax Law: Structure and Comparison of the Various Non-discrimination Clauses, European Community Tax Review, nr 1, 2001, s. 13, och Zalasinski, A., The Limits of the EC Concept of Direct Tax Restriction on Free Movement Rights, the Principles of Equality and Ability to Pay, and the Interstate Fiscal Equity, Intertax, vol. 37, nr 5, s. 283.

24 Detta slog domstolen redan tidigt fast i sin rättspraxis. Se bland annat dom av den 5 oktober 1994 i mål C-280/93, Tyskland mot rådet (REG 1994, s. I-4973; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-171), punkterna 89 och 90, av den 12 november 1996 i mål C-84/94, Förenade kungariket mot rådet (REG 1996, s. I-5755), punkt 58, av den 14 juli 1998 i mål C-284/95, Safety Hi-Tech (REG 1998, s. I-4301), punkt 37, och mål C-341/95, Bettati (REG 1998, s. I-4355), punkt 35, av den 19 november 1998 i mål C-150/94, Förenade kungariket mot rådet (REG 1998, s. I-7235), punkt 53, av den 17 juli 1997 i de förenade målen C-248/95 och C-249/95, SAM Schiffahrt och Stapf (REG 1997, s. I-4475), av den 15 december 2005 i mål C-86/03, Grekland mot kommissionen (REG 2005, s. I-10979), punkt 88, och av den 16 december 2008 i mål C-127/07, Arcelor Atlantique och Lorraine m.fl. (REG 2008, s. I-9895), punkt 57.

25 Generaladvokaten Poiares Maduro har i sitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Arcelor uttryckt detta på följande vis: Genom försökslagstiftningens natur uppstår således ett spänningsförhållande till likabehandlingsprincipen (punkt 46). Se även Rubio Llorente, F., Juez y ley desde el punto de vista del principio de igualdad, i La forma del poder, CEPC, Madrid, 1997, s. 642.

26 García Prats, A., Imposición directa, no discriminación y derecho comunitario, Tecnos, Madrid, 1998, s. 222–224.

27 Jag hänvisar i detta avseende till generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande föredraget den 18 mars 2009 i mål C-569/07, HSBC Holdings (dom meddelad den 1 oktober 2009) (REG 2009, s. I-9047), punkterna 71 och 72.

28 Pistone, P., The Impact of Community Law on Tax Treaties: Issues and Solutions, Kluwer, Haag/London/New York, 2002, s. 197–200.

29 Vad beträffar språkfrågan klargjorde den nederländska regeringens ombud vid förhandlingen att skatteförvaltningen där godtar handlingar och skrivelser på andra vanligt förekommande språk än nederländska, dock att detta sker informellt och utan några rättsliga garantier. Ombudet tillhandahöll emellertid inte någon information om hur situationen verkligen ser ut för den som behöver kommunicera med de nederländska myndigheterna på ett annat språk än nederländska. F. Gielens ombud har dock förklarat för domstolen att den som tar kontakt med skattemyndigheten i Nederländerna måste göra det på det officiella språket där, vilket förefaller mer sannolikt.

30 Domen i målet Futura Participations och Singer (ovan fotnot 30), punkt 25.

31 I sitt skriftliga yttrande har F. Gielen anslutit sig till den nederländska regeringens ståndpunkt i denna fråga och erinrat om att det i förarbetena till inkomstskattelagen finns en liknande motivering: att följa domen i målet Schumacker och ge personer som saknar hemvist i landet möjlighet att omfattas av skattebestämmelser som är mer förmånliga än dem som prövades i nämnda mål (MvT Kamerstukken (parlamentsprotokoll) II 1998/99, nr 3, s. 79 och 80 (citat hämtat från F. Gielens skriftliga yttrande, s. 11)).

32 Lenaerts, K., och Bernardeau, L., L’encadrement communautaire de la fiscalité directe, Cahiers de droit européen, nr 1 och 2, 2007, s. 77–80.

33 I de nederländska bestämmelser som prövas i förevarande mål föreskrivs en ovillkorlig valmöjlighet för egenföretagare som saknar hemvist i landet. Det finns emellertid fler medlemsstater som har infört system med valmöjligheter som det nederländska, men som har begränsat dem till att omfatta personer som uppbär en stor del av sin inkomst i en annan medlemsstat än den där de har hemvist. Detta fick kommissionen att i sin rekommendation 94/79/EG av den 21 december 1993 om beskattning av vissa inkomster som uppburits av personer i en annan stat än den där de är bosatta (EGT L 39, 1994, s. 22) slå fast att en skattskyldig person som saknar hemvist i landet bör få välja om denne vill omfattas av skattereglerna för dem som är har hemvist i sistnämnda stat, när denne uppbär mer än 75 procent av sin inkomst i källstaten.

34 Terra, B.J.M., och Wattel, P.J., European Tax Law, 4 uppl., Kluwer, Deventer, 2005, s. 80–82.