Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 10 februari 2010

1 Originalspråk: franska.

2 Kommissionens förordning (EG) nr 874/2004 av den 28 april 2004 om allmänna riktlinjer för inrättandet och driften av toppdomänen .eu och allmänna principer för registrering (EUT L 162, s. 40).

3 Enligt den nationella domstolen består namnet på varumärket av de tre första bokstäverna i de tyska orden Reinigungsmittel (rengöringsmedel) och Fenster (fönster), men ordet Reifen betyder i sig däck.

4 EGT L 113, s. 1.

5 Akronym för engelskans Alternative Dispute Resolution, ett mer känt och använt begrepp inom fackspråket på området.

6 I mål 00910.

7 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).

8 Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3). Denna förordning har upphävts och ersatts av rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1), vilken är i kraft sedan den 13 april 2009. Det rör sig dock enbart om en kodifierad version som inte har medfört några ändringar i sak av de huvudsakliga bestämmelserna.

9 Dom av den 9 mars 2006 i mål C-421/04, Matratzen Concord (REG 2006, s. I-2303).

10 I domstolens rättspraxis är det vedertaget att ge de nationella domstolarna svar som är användbara för att avgöra de mål som föranlett tolkningsfrågorna. Se exempelvis dom av den 23 april 1991 i mål C-41/90, Höfner och Elser (REG 1991, s. I-1979; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-135), punkt 16, av den 24 mars 2009 i mål C-445/06, Danske Slagterier (REG 2009, s. I-2119), punkt 29, och av den 19 november 2009 i de förenade målen C-402/07 och 432/07, Sturgeon (REG 2009, s. I-10923), punkt 28.

11 I regel A5 i reglerna för tvistlösning om domännamn i toppdomänen .eu (ADR-reglerna) (se http://www.adreu.eurid.eu/html/sv/adr/adr_rules/ADR_Rules_Sw.pdf) föreskrivs på motsvarande sätt att handläggningen av ... ADR[-]ärendet [be]rörs inte av något domstolsärende, med undantag av [det fall som föreskrivs i] stycke A4(c) .... Stycke A4 c har följande lydelse: Panelen avslutar ADR[-]ärendet om den bedömer att tvisten som är föremål för [k]lagomålet rättsligen har avgjorts av vederbörlig domstol eller organ som ägnar sig åt alternativa lösningar av tvister.Vidare visar dessa bestämmelser att förfarandet inte är obligatoriskt, till skillnad från vad som har gjorts gällande. Se i det avseendet Muñoz, R., L’enregistrement d’un nom de domaine .eu, Journal des tribunaux – Droit Européen, 2005, nr 120, s. 164.

12 Bettinger, T., Alternative Streitbeilegung für .EU, Wettbewerb in Recht und Praxis, nr 5/2006, s. 551.

13 Fromkin, M., ICANN’s Uniform Dispute Resolution Policy, Causes and (Partial) cures, Brooklyn Law Review, volym 67, våren 2002, nr 3, s. 636.

14 Detta har kritiserats för att vara oskäligt eftersom, om man enbart ser till fristerna, rätten för varumärkesinnehavaren att väcka talan vid domstol inte är begränsad i tiden, medan däremot den som försvarar ett angripet domännamn endast har 30 dagar på sig att överklaga tvistlösningsinstitutets avgörande vid nationell domstol. Defossez, A., Conflits entre titulaires de nom de domaine .eu et de droit de marque: une première analyse, Revue du Droit de l’Union Européenne, nr 2/2007, s. 375.

15 Denna situation, vilken är typisk för förfaranden av detta slag och kallas trademark bias, har kritiserats. Se Fromkin, M., a.a., s. 674. Se även Tardieu-Guigues, E., Eurostar.eu, la première contestation judiciaire de l’enregistrement d’un nom de domaine en < .eu >, Revue LAMY droit de l’immatériel, nr 15, april 2006, s. 35, enligt vilken de allmänna principer som är vägledande vid tvistlösning genom förfaranden för alternativ tvistlösning inte gagnar de som ansöker [om domännamn].

16 Angående begreppet verkligt bruk, se bland annat domstolens dom av den 14 juni 2007 i mål C-246/05, Häupl (REG 2007, s. I-4673), av den 9 december 2008 i mål C-442/07, Verein Radetsky-Orden (REG 2008, s. I-9187), och av den 15 januari 2009 i mål C-495/07, Silberquelle (REG 2009, s. I-137).

17 Domen i det ovannämnda målet Matratzen Concord, punkterna 25 och 32, och dom av den 25 oktober 2007 i mål C-238/06 P, Develey mot harmoniseringsbyrån (REG 2007, s. I-9375), punkt 58.

18 Detta tycks också vara det kriterium som har tillämpats av det tjeckiska tvistlösningsinstitutet, Scheunemann, K., Die .eu. Domain – Registrierung und Streitbeilegung, Nomos förlag, Baden-Baden, 2008, s. 240.

19 Den sista meningen har följande lydelse: … I alla andra avseenden skall domännamnet vara identiskt med text- eller ordelementen i det namn som omfattas av den tidigare rättigheten.

20 Denna tolkning tycks också ha föredragits av ADR-panelerna, vilket dock inte har lyckats begränsa bedrägerierna. Mietzel, J.G., Die ersten 200 ADR-Entscheidungen zu .eu-Domains – Im Spagat zwischen Recht und Gerechtigkeit, Mutimedia und Recht, nr 5/2007, s. 284.

21 Samma bestämmelse har på engelska lydelsen A legitimate interest within the meaning of point (a) of paragraph 1 may be demonstrated where, på franska L’existence d’un intérêt légitime au sens du paragraphe 1, point a), peut être démontrée quand:, på italienska Il legittimo interesse ai sensi del paragrafo 1, lettera a), può essere dimostrato ove:, på spanska Podrá quedar demostrada la existencia de intereses legítimos a efectos de la letra a) del apartado 1 en los casos en que:, på nederländska Een gewettigd belang in de zin van lid 1, onder a), kan worden aangetoond wanneer: och på slovenska Legitimen interes v smislu točke (a) odstavka 1 se lahko izkaže, če: (min understrykning).

22 Enligt artikel 23.2 i förordning nr 874/2004.

23 Detta framgår av artikel 23.2 andra stycket i förordning nr 874/2004, enligt vilken det endast krävs att de har lämpliga expertkunskaper.

24 I vart fall är det den ståndpunkt som görs gällande i en del av doktrinen: Bettinger, T., Willoughby, A. & Abel, S.M., Domain Law and Practice – An International Handbook, Oxford, 2005, s. 278; Scheunemann, K., a.a., s. 245.

25 Se punkterna 84 och 85 i förevarande förslag till avgörande.

26 På engelska Bad faith, within the meaning of point (b) of paragraph 1 may be demonstrated, where:, på franska La mauvaise foi au sens du paragraphe 1, point b), peut être démontrée quand:, på italienska La malafede ai sensi del paragrafo 1, lettera b), può essere dimostrata ove:, på spanska Podrá quedar demostrada la mala fe a efectos de la letra b) del apartado 1 en los casos en que …, på nederländska Kwade trouw in de zin van lid 1, onder b), kan worden aangetoond wanneer: och på slovenska Nepoštenost v smislu točke (b) odstavka 1 se lahko izkaže, če: (min understrykning).

27 En motsatt ståndpunkt, med innebörden att förteckningen är uttömmande, har gjorts gällande med stöd av argumentet att införandet av en allmän bestämmelse om god tro bland de fall som uttryckligen föreskrivs skulle riskera att leda till olika tolkningar av olika nationella domstolar och detta enligt kriterier som hämtats från varumärkesrätten, vilka föga överensstämmer med kriterierna för domännamn. Se Kipping, D., Das Recht der .eu-Domains, Carl Heymanns förlag, Köln/München, 2008, s. 40. Metoden att jämföra de olika språkversionerna har traditionellt sett använts av domstolen för att utröna innebörden i gemenskapens rättsakter. När felaktigheten, såsom i förevarande fall, endast förekommer i en av språkversionerna, och alla de övriga språkversionerna har samma semantiska innehåll, måste slutsatsen dras att denna språkversion innehåller en felaktighet. Vidare hänvisas det även i artikel 3 första stycket c i förordningen till god tro som en allmän bestämmelse och inte enbart med anknytning till kriterierna i artikel 21, dock utan att det bör förespråkas någon inskränkning av tolkningen av denna bestämmelse.

28 Se punkt 87 i förevarande förslag till avgörande.

29 Dom av den 11 juni 2009 i mål C-529/07, Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli (REG 2009, s. I-4893), punkt 37 .

30 Se bland annat dom av den 29 april 2004 i de förenade målen C-456/01 P och C-457/01 P, Henkel mot harmoniseringsbyrån (REG 2004, s. I-5089), punkt 48.

31 Angående varumärkets övriga funktioner, som nyligen har erkänts i domstolens rättspraxis, se dom av den 18 juni 2009 i mål C-487/07, L’Oréal m.fl. (REG 2009, s. I-5185), punkt 58.

32 Angående tysk rätt, se Ströbele, P., Absolute Schutzhindernisse – Unterscheidungskraft, Ströbele/Hacker, Markengesetz Kommentar, nionde upplagan, Carl Heymanns förlag, Köln, 2009, s. 242.

33 Det ska dock noteras vissa skillnader mellan de nationella rättsordningarna. Även i Österrike tycks man i rättspraxis ha dämpat den misstro som i början hystes mot att registreringen av generiska uttryck som domännamn var förenlig med god tro. Se Haller, A., Internet-Domains – ein Überblick, i Brenn (direktör), ECG / E-Commerce-Gesetz, Manz förlag, Wien, 2002, s. 109. I spansk rätt föreskrivs däremot i lag ett uttryckligt förbud mot registrering av generiska uttryck som betecknar varor, tjänster, företag, verksamhetsområden, yrken, religioner et cetera. Se Plaza Penadés, J., Propiedad intelectual y sociedad de la información, i García Mexía, P. (direktör), Principios de Derecho de Internet, Tirant lo Blanchs förlag, Valencia, 2005, s. 380. I Italien är däremot registreringen av generiska uttryck inte förbjuden i lag, men rättspraxis tycks också gå mot i vart fall ett delvist förbud. Se Casaburi, G., Nomi a dominio Internet e tutela della proprietà industriale, Rivista Giuridica di merito De Jure, nr 5, maj 2008, s. 12. I Frankrike och Förenade kungariket tycks det inte finnas något förbud mot registrering av generiska domännamn. Vad gäller fransk rätt, se Azéma, J./Galloux, J.-C., Droit de la propriété industrielle, Dalloz förlag, sjätte upplagan, Paris, 2006, s. 917. Vad gäller brittisk rätt, se Morcom, Roughton, Graham & Malynicz, The modern law of trade marks, andra upplagan, Lexis Nexis Butterworths, London, 2005, s. 377 och s. 378.

34 Se skäl 11 i förordning nr 874/2004, där följande anges: ... När den stegvisa registreringen avslutats bör principen först till kvarn tillämpas vid fördelningen av domännamn.

35 Codex Iustinianus. Corpus Iuris Civilis, volym II, Krüger förlag, Berlin, 1954, 8.17 (18)3(4).

36 Dom av den 14 december 2000 i mål C-110/99, Emsland-Stärke (REG 2000, s. I-11569), punkterna 52 och 53, och av den 21 juli 2005 i mål C-515/03, Eichsfelder Schlachtbetrieb (REG 2005, s. I-7355), punkt 39.