Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 14 september 2010

1 Originalspråk: engelska.

2 Gummikemikalier är syntetiska eller organiska kemikalier som ökar produktiviteten och kvaliteten vid framställningen av gummi. Bilindustrin är den största användaren av gummivaror främst i form av fordonsdäck. Antidegradanter och acceleratorer är de viktigaste gummikemikalierna mätt i marknadsvärde motsvarande ca 85–90 av samtliga gummikemikalier.

3 Avseende den oriktiga bedömningen och bristen på motivering avseende GQ:s, RQ:s and RYPF:s solidariska ansvar.

4 Dom av den 14 juli 1972 i mål 48/69 Imperial Chemical Industries mot kommissionen (REG 1972, s. 619; svensk specialutgåva, volym 2, s. 25), punkterna 133 och 134.

5 Dom av den 23 oktober 1983 i mål 107/82, AEG Telefunken mot kommissionen (REG 1983, s. 3151; svensk specialutgåva, volym 7, s. 287), punkt 50.

6 Och ansluter sig följaktligen till nyare rättspraxis från den domstolen i vilken dom av den 16 november 2000 i mål C-286/98 P, Stora Kopparbergs Bergslags mot kommissionen (REG 2000, s. I-9925), av den 12 december 2007 i mål T-112/05 Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (REG 2007, s. II-5049), punkterna 60 och 61, och av den 8 oktober 2008 i mål T-69/04, Schunk och Schunk Kohlenstoff-Technik mot kommissionen (REG 2008, s. II-2567), punkt 57, omtolkas.

7 Se dom av den 15 september 2005 i mål T-325/01 DaimlerChrysler mot kommissionen (REG 2005, s. II-3319), punkt 218, och av den 26 april 2007 i de förenade målen T-109/02, T-118/02, T-122/02, T-125/02, T-126/02, T-128/02, T-129/02, T-132/02 och T-136/02, Bolloré m.fl. mot kommissionen (REG 2007, s. II-947), punkt 132.

8 Ovan fotnot 5.

9 Ovan fotnot 6.

10 Dom av den 10 september 2009 i mål C-97/08 P, Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (REG 2009, s. I-8237).

11 Se domen i målet AkzoNobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkterna 58 och 59 och där angiven rättspraxis. Företagsslöjan lyfts för att avslöja den ekonomiska enhet eller det företag som är ansvarigt för en överträdelse.

12 Se domen i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkt 60. Enligt min mening är fördelen med den aktuella presumtionen att den är tydlig och således underlättar rättssäkerheten. Se i detta avseende generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (C-97/08 P), punkt 71. Moderbolag är således underrättade om deras eventuella ansvar under vissa omständigheter för dotterbolagens handlingar och kan i enlighet härmed vidta lämpliga åtgärder som de har befogenhet att göra på grund av att de innehar 100 procent av aktierna i dotterbolagen för att säkerställa att de sistnämnda iakttar konkurrensreglerna.

13 Se domen i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkt 61. När presumtionen i fråga uppkommer övergår bevisbördan enligt min mening till moderbolaget om det önskar att kullkasta presumtionen att det ankommer på det att förete bevisning för att visa att dotterbolaget agerar självständigt på marknaden. Mig veterligen har den aktuella presumtionen inte motbevisats i något mål vid domstolen eller förstainstansrätten.

14 Se punkt 62 i den överklagade domen.

15 Se generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet AkzoNobel m.fl. mot kommissionen (C-97/08 P) (ovan fotnot 10), punkterna 90 och 91.

16 Se framför allt artikel 47, med rubriken Rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol, i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, proklamerad i Nice den 7 december 2000 (EGT C 364, s. 1), anpassad den 12 december 2007 i Strasbourg (EUT C 303, s. 1), och artikel 6, med rubriken Rätt till en rättvis rättegång, i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som undertecknades i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen). I detta avseende är enligt min mening en analogi med domstolens rättspraxis på området för offentlig upphandling möjlig där domstolen fastställde att nationella bestämmelser som automatiskt hindrar vissa deltagare från att ingå offentliga kontrakt strider mot EU-rätten. Se dom av den 3 mars 2005 i de förenade målen C-21/03 och C-34/03, REG 2005, s. I-1559, Fabricom, punkterna 33 och 35, av den 16 december 2008 i mål C-213/07, Michaniki (REG 2008, s. I-9999), punkterna 63–69, av den 19 maj 2009 i mål C-538/07, Assitur (REG 2009, s. I-4219), punkterna 29–33, och av den 23 december 2009 i mål C-376/08, Serrantoni och Consorzio stabile edili, REG 2009, s. I-12169, punkterna 40–46.

17 Se punkt 74 i domen i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10). I motsats till vad klagandena har gjort gällande i punkt 27 krävs det inte att domstolen och förstainstansrätten abstrakt anger beviskraven för att kullkasta presumtionen.

18 Det framgår av domstolens fasta praxis att domstolen varken är behörig att fastställa de faktiska omständigheterna eller, förutom undantagsvis, att bedöma den bevisning som tribunalen har godtagit till stöd för dessa omständigheter. Om bevisupptagningen har skett på ett riktigt sätt och de allmänna rättsprinciper och processuella regler som är tillämpliga i fråga om bevisbördan och bevisningen har iakttagits, är det tribunalen ensam som ska bedöma vilket värde som uppgifterna i målet ska tillmätas. När dessa omständigheter inte har missuppfattats utgör denna bedömning således inte en rättsfråga som i sig kan kontrolleras av domstolen. När en klagande gör gällande att tribunalen har missuppfattat bevisningen har denne en skyldighet att ange exakt vilka omständigheter som tribunalen har missuppfattat och visa de bedömningsfel som klaganden anser har orsakat denna missuppfattning hos förstainstansrätten. En sådan missuppfattning föreligger när bedömningen av den befintliga bevisningen framstår som uppenbart felaktig utan att någon ny bevisning har beaktats. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juni 2010 i mål C-413/08 P, Lafarge mot kommissionen (REG 2010, s. I-5361), punkterna 15–17 och där angiven rättspraxis.

19 Se punkterna 58–63 i den överklagade domen.

20 Se punkterna 72–74 i domen i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10).

21 Se analogt, domarna i målen Stora Kopparbergs Bergslags mot kommissionen (ovan fotnot 6), punkt 29, och Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkt 50.

22 GQ åberopade enbart hänvisningen till dess ekonomiska resultat i de aktuella protokollen för att visa att dess företagsledare fastställer och genomför dess strategiska och kommersiella planer och enbart lämnar RQ allmän information. Förstainstansrätten som grundade sig på den bevisning som kommissionen hade företett i dupliken i första instans avseende hänvisningarna i de aktuella protokollen avseende försäljningen av GQ:s innehav av kapital i Silquímica och försäljningen av fastigheter tillhörande GQ slog således fast att den bevisning som kommissionen företett utgör stöd för dess slutsatser i det omtvistade beslutet avseende utövandet av ett avgörande inflytande.

23 Klagandena har vid förstainstansrätten gjort gällande att de som svar på kommissionens meddelande om invändningar lade fram detaljerad bevisning för att GQ:s verkställande organ i formellt och materiellt hänseende handlade som företagsledare i det bolaget och självständigt beslutade om GQ:s affärspolicy. Dessa invändningar framfördes för att motbevisa den berörda presumtionen. I sitt svar på kommissionens meddelande om invändningar åberopade klagandena ett antal avtal som ingåtts och undertecknats av GQ:s styrelse eller den verkställande ledningen för GQ:s fabrik för råvaruförsörjning, förvaring av produkter, samarbete och tekniskt stöd vid tillverkning av produkter och kollektivavtal mellan arbetstagare och den verkställande ledningen. Klagandena har vid förstainstansrätten för att motbevisa presumtionen i fråga även gjort gällande att styrelsen för GQ fastställde den årliga budgeten för bolaget och enbart lämnade allmänna uppgifter om budgetens verkställande till RQ.

24 I det avseendet vill jag påpeka att förstainstansrätten i punkt 74 i den överklagade domen enbart har hänvisat till ovan anförd rättspraxis. Jag kommer därför för fullständighetens skull att granska hela den rättspraxis som förstainstansrätten hänvisat till före punkt 74 i den överklagade domen, nämligen domarna i målen AEG Telefunken mot kommissionen (ovan fotnot 5), punkt49, och Stora Kopparbergs Bergslags mot kommissionen (ovan fotnot 6), punkt 26, samt dom av den 27 september 2006 i mål T-314/01, Avebe mot kommissionen (REG 2006, s. II-3085), punkt 136, av den 15 juni 2005 (andra avdelningen) i de förenade målen T-71/03, T-74/03, T-87/03 och T-91/03, Tokai Carbon m.fl. mot kommissionen, punkt 59, av den 30 september 2003 i mål T-203/01, Michelin mot kommissionen (REG 2003, s. II-4071), punkt 290, och av den 16 november 2000 i mål C-294/98 P Metsä-Serla Oyj m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. I-10065), punkt 28.

25 Domen i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkterna 63–65.

26 Se domen i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkt 74.

27 Enligt min mening är sådan bevisning i sig inte avgörande, eftersom den beroende på samtliga omständigheter i det särskilda fallet är av sådan art att den kan eller inte kan motbevisa presumtionen. Såsom generaladvokaten Kokott påpekade i punkterna 89 och 90 i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10) är konkreta instruktioner, riktlinjer eller medbestämmanderätt rörande prispolitik, produktions- och distributionsverksamhet eller liknande omständigheter som är viktiga för agerandet på marknaden ett särskilt uppenbart indicium för att moderbolaget har ett avgörande inflytande på dotterbolagets affärspolicy, avsaknaden av sådana instruktioner betyder emellertid inte automatiskt att dotterbolaget agerar självständigt.

28 Dessa omständigheter är relevanta mot bakgrund av domstolens bedömning i punkt 74 i domen i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10), eftersom samtliga relevanta omständigheter avseende de ekonomiska, organisatoriska och juridiska banden mellan dotterbolaget och moderbolaget är relevanta för att fastställa om ett dotterbolag bestämmer sitt marknadsbeteende självständigt.

29 Ovan fotnot 24.

30 REG 2006, s. II-3389.

31 Ovan fotnot 6.

32 Ovan fotnot 24.

33 Ovan fotnot 30.

34 Ovan fotnot 10.

35 Ovan fotnot 6.

36 Domen i målet Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkterna 54–57.

37 Se domen i det ovan i fotnot 5 nämnda målet AEG Telefunken mot kommissionen, punkt 49. Se analogt dom av den 11 december 2007 i mål C-280/06, ETI m.fl. (REG 2007, s. I-10893), punkt 40 och följande punkter.

38 Se ovan punkt 59.

39 I enlighet med artikel 23.2 a i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna [101 FEUF och 102 FEUF] (EGT L 1, 2003, s. 1) får kommissionen genom beslut ålägga företag böter, om de uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder artikel 101 FEUF eller artikel 102 FEUF. För varje företag som deltagit i överträdelsen får böterna inte överstiga 10 procent av föregående räkenskapsårs sammanlagda omsättning. Företaget kan följaktligen påverka bötesbeloppet. De böter som företag ålagts kan dessutom höjas enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 vid försvårande omständigheter såsom när ett företag upprepar en identisk eller liknande överträdelse efter det att kommissionen eller en nationell konkurrensmyndighet har konstaterat att företaget har överträtt bestämmelserna i artikel 101 FEUF eller artikel 102 FEUF. Se dom av den 8 februari 2007 i mål C-3/06 P Groupe Danone mot kommissionen (REG 2007, s. I-1331) Se även punkt 28 i kommissionens riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (EUT L 210, 2006, s. 2). De böter som ålagts ett företag kan under vissa omständigheter ökas avsevärt till följd av en tidigare överträdelse av konkurrenslagstiftningen som begåtts av ett dotterbolag inom koncernen.

40 Ovan fotnot 10.

41 Och RQ.

42 Det kan i vissa fall vara möjligt att fastställa och följaktligen relativt lätt att undanröja skenöverenskommelser som träffats för att undvika en tillämpning av presumtionen. I de flesta fall är detta emellertid inte möjligt, särskilt som ett helägt dotterbolag är mer än ett holdingbolag och presumtionen och dess fördelar således skulle elimineras.

43 Målsättningen att de böter som åläggs för överträdelser av EU:s konkurrensregler ska vara tillräckligt avskräckande liksom behovet av att säkerställa att denna målsättning inte äventyras eller hindras genom en omstrukturering av företagen betonades också nyligen av domstolen i domen i målet ETI m.fl. (ovan fotnot 37). Dom av den 7 juni 2007 i mål C-76/06 P, Britannia Alloys & Chemicals mot kommissionen (REG 2007, s. I-4405), punkterna 22–29, och av den 18 december 2008 i de förenade målen C-101/07 P och C-110/07 P, Coop de France bétail et viande m.fl. mot kommissionen (REG 2008, s. I-10193), punkterna 96–98.