Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 14 juli 2011

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000 av den 16 november 2000 (EGT L 311, s. 17) (nedan kallad tullkodexen).

3 Se, särskilt, dom av den 4 mars 2004 i de förenade målen C-238/02 och C-246/02, Viluckas och Jonusas (REG 2004, s. I-2141), av den 23 september 2004 i mål C-414/02, Spedition Ulustrans (REG 2004, s. I-8633), och av den 3 mars 2005 i mål C-195/03, Papismedov m.fl. (REG 2005, s. I-1667).

4 Som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén exempelvis angav i sitt yttrande över Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex) KOM(2005) 608 slutlig (EUT C 309, 2006, s. 22), [ökar] volymen av varor som inhandlas via Internet eller per korrespondens i länder långt från unionen … exponentiellt.

5 Detta mål kan dessutom påverka utvecklingen av affärsmetoder såsom drop shipment, vilken gör det möjligt att sälja en vara som köpts av en tillverkare som själv sköter leveransen och således att frigöra sig från problem med lager, logistik, kundservice efter försäljning, med mera.

6 Tullkodexen ändrades under den period då de aktuella händelserna ägde rum, det vill säga mellan april 2004 och maj 2006, bland annat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 av den 13 april 2005 om ändring av förordning nr 2913/92 (EUT L 117, s. 13). De ändringar som gjorts i tullkodexen genom denna förordning, bland annat dem som avser dess artikel 40, är emellertid inte av direkt betydelse för avgörandet av målet i den nationella domstolen.

7 Det ska genast preciseras att Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, s. 1) – trots den omständigheten att klaganden i målet vid den nationella domstolen bedrev sin verksamhet via Internet – inte är tillämpligt. Även om eBays verksamhet som mellanhand omfattas av detta direktiv är detta, med stöd av artikel 2 h ii) i nämnda direktiv, inte fallet med leverans av varor för vilka ett avtal har ingåtts på elektronisk väg, som domstolen har slagit fast. Se dom av den 2 december 2010 i mål C-108/09 i mål Ker-Optika (REU 2010, s. I-12213), punkterna 29 och 30.

8 Se domarna i de ovannämnda målen Spedition Ulustrans, punkt 39, och Papismedov m.fl., punkt 38. Se även dom av den 15 september 2005 i mål C-140/04, United Antwerp Maritime Agencies och Seaport Terminals (REG 2005, s. I-8245), punkt 30.

9 Se domen i det ovannämnda målet Papismedov m.fl., punkt 38.

10 Som exempelvis var fallet med en lastbilschaufför som underlät att visa upp de varor som han transporterade vid det första tullkontoret som han passerade när han körde in i unionen, som i det ovannämnda målet Viluckas och Jonusas.

11 Se domarna i de ovannämnda målen Viluckas och Jonusas, punkt 29, och Spedition Ulustras.

12 Se domen i det ovannämnda målet Papismedov m.fl., punkt 40.

13 Se domarna i de ovannämnda målen Spedition Ulustrans, punkterna 27 och 28, och Papismedov m.fl., punkt 40.

14 Se även artikel 45 i tullkodexen.

15 EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1. Redan i rådets förordning (EEG) nr 4151/88 av den 21 december 1988 om fastställande av tillämpliga bestämmelser på varor som förts in till gemenskapens tullområde (EGT L 367, s. 1), upphävd genom tullkodexen, föreskrevs specifika bestämmelser för posttrafik. Se särskilt dess femte skäl och dess punkter 3, 4 och 10.

16 Det ska emellertid här erinras om att, i enlighet med artikel 8 i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 253, s. 42), vilket var tillämpligt vid tidpunkten för händelserna i målet vid den nationella domstolen, ska gemenskapernas egna medel enligt artikel 2.1 a och b i nämnda beslut uppbäras av medlemsstaterna enligt deras respektive nationella lagar och andra författningar, vilka vid behov ska anpassas för att uppfylla gemenskapsbestämmelsernas krav.

17 I artikel 237.1 A i förordning nr 2454/93 preciseras således att postförsändelser, bland annat paket, ska anses ha deklarerats för tullen för övergång till fri omsättning antingen (hypotes a)) vid den tidpunkt då de förs in i gemenskapens tullområde, förutsatt att de är befriade från skyldighet att befordras till tullen i enlighet med bestämmelserna enligt artikel 38.4 i tullkodexen, eller annars (hypotes b)) vid den tidpunkt då de uppvisas för tullen under förutsättning att de åtföljs av en CN22- och/eller CN23-deklaration. Det var ursprungligen fråga om C1- och/eller C2/CP3-deklarationer. Bestämmelsen ändrades genom artikel 1.6 i kommissionens förordning (EG) nr 1602/2000 av den 24 juli 2000 om ändring av förordning nr 2454/93 (EGT L 188, s. 1), i syfte att beakta den omständigheten att de formulär som upprättats av Världspostföreningen för deklaration av postförsändelser i form av brev eller paket hade ersatts. Se i detta avseende det nionde skälet i nämnda förordning.

18 EGT L 105, s. 1, svensk specialutgåva, område 2, volym 3, s. 146, och rättelse i EGT L 271, 1986, s. 31. Förordningen har ändrats genom akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen Protokoll nr 3 om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern (EUT L 236, 2003, s. 940). Denna förordning har sedermera upphävts genom rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (EUT L 324, s. 23).

19 Se artiklarna 27 och 28 i förordningen. Denna befrielse gällde försändelser som skickades direkt från ett tredjeland till en mottagare som befann sig inom unionens tullområde, med undantag för alkoholhaltiga produkter, parfymer och luktvatten samt tobak eller tobaksvaror.

20 Se artiklarna 29–31 i nämnda förordning.

21 Denna konvention, till vilken alla unionens medlemsstater har anslutit sig, fastställer de allmänna rättsliga bestämmelser som styr den internationella postverksamheten.

22 Rådets beslut 75/199/EEG av den 18 mars 1975 om slutandet av en internationell konvention om förenkling och harmonisering av tullförfaranden och om godkännande av den därtill knutna bilagan rörande tullager (EGT L 100 s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 2, s. 36).

23 Genom rådets beslut 2003/231/EG av den 17 mars 2003 om Europeiska gemenskapens anslutning till ändringsprotokollet till den internationella konventionen om förenkling och harmonisering av tullförfaranden (Kyotokonventionen) (EGT L 86, s. 21), anslöt sig unionen till ändringsprotokollet till den internationella konventionen om förenkling och harmonisering av tullförfaranden, antagen av Tullsamarbetsrådet den 26 juni 1999. Se även rådets beslut 2004/485/EG av den 26 april 2004 om ändring av beslut 2003/231/EG om Europeiska gemenskapens anslutning till ändringsprotokollet till den internationella konventionen om förenkling och harmonisering av tullförfaranden (Kyotokonventionen) (EUT L 162, s. 113). Anslutningen omfattar ändringsprotokollets text, inklusive tilläggen I och II, med undantag av tillägg III.

24 Rådets beslut nr 94/798/EG om godkännande på gemenskapens vägnar av bilagorna E.7 och F.4 till den internationella konventionen om förenkling och harmonisering av tullförfaranden (EGT L 331, s. 11; svensk specialutgåva: område 2, volym 16, s. 59). Det ska påpekas att denna bilaga emellertid antogs med ett generellt förbehåll och förbehåll beträffande normerna 19 och 26 samt rekommendationerna 23, 24 och 25.

25 Se, i detta hänseende, mina synpunkter i fotnot nr 16.

26 Se, särskilt, dom av den 18 januari 1984 i mål 327/82, Ekro (REG 1984, s. 107), punkt 11, av den 19 september 2000 i mål C-287/98, Linster (REG 2000, s. I-6917), punkt 43, och av den 27 februari 2003 i mål C-373/00, Adolf Truley (REG 2003, s. I-1931), punkt 35.

27 Dom av den 14 november 2002 i mål C-251/00, Ilumitrónica (REG 2002, s. I-10433), punkterna 32, 33 och 65.

28 Som till exempel arbetsgivaren till den person som har genomfört den olagliga införseln i utövandet av uppgifter som han anförtrotts av denne. Se domen i det ovannämnda målet Spedition Ulustrans.

29 Se domen i det ovannämnda målet Viluckas och Jonusas, punkterna 23 och 24.

30 Se, bland annat, dom av den 2 april 2009 i mål C-459/07, Elshani (REG 2009, s. I-2759), punkterna 26–28.

31 I likhet med artiklarna 203–205, 210, 211 och 220 i tullkodexen, som alla avser fall som kännetecknas av den berörda aktörens åsidosättande av unionens tullregler. Se dom av den 31 mars 2011 i mål C-546/09, Aurubis Balgaria (REU 2011, s. I-2531), punkterna 32–34.

32 Såsom var fallet i det ovannämnda målet Spedition Ulustrans.

33 Punkt 40 i förslaget till avgörande.

34 Det vill säga under förutsättning att det, subjektiva, andra villkoret är uppfyllt.

35 Detsamma gäller det ansvar som är delat mellan chauffören av den lastbil i vilken varorna har passerat unionens yttre gränser utan att tullformaliteterna fullgjorts och hans arbetsgivare, som i det ovannämnda målet Spedition Ulustrans.

36 Se domen i det ovannämnda målet Papismedov m.fl., punkt 36.

37 Se, bland annat, dom av den 16 mars 1978 i mål 104/77, Oehlschläger (REG 1978, s. 791), punkt 4, av den 15 november 1979 i mål 36/79, Denkavit Futtermittel (REG 1979, s. 3439), punkt 12, och av den 10 februari 2011 i de förenade målen C-436/08 och C-437/08, Haribo Lakritzen Hans Riegel och Österreichische Salinen (REU 2011, s. I-305), punkt 41.

38 Se, bland annat, dom av den 1 juli 2008 i mål C-49/07, MOTOE (REG 2008, s. I-4863), punkt 30, av den 4 juni 2009 i mål C-142/05, Mickelsson och Roos (REG 2009, s. I-4273), punkt 41, av den 15 april 2010 i mål C-433/05, Sandström (REU 2010, s. I-2885), punkt 35, och av den 22 december 2010 i mål C-12/10, Lecson Elektromobile (REU 2010, s. I-14173), punkt 15.

39 På engelska reasonably have been aware, på tyska vernünftigerweise hätten wissen müssen och på spanska debiendo saber razonablemente.

40 Det ska påpekas att tullkodexen innehåller andra bestämmelser med liknande eller identiska formuleringar: Artikel 8.1 första strecksatsen beträffande upphävande av ett beslut som är till förmån för den berörda personen och som fattats på grundval av felaktiga eller ofullständiga upplysningar, artikel 201.3 andra stycket beträffande tulldeklarationer som upprättats på grundval av felaktiga upplysningar, artikel 203.3 andra och tredje strecksatserna beträffande undandragande av varor från tullövervakning, artikel 205.3 beträffande förbrukning av en importtullpliktig vara i en frizon eller ett frilager, och artikel 210.3 andra strecksatsen beträffande utförsel av en exporttullpliktig vara från unionens tullområde. Domstolen har själv använt identiska formuleringar i sina egna domar: Dom av den 17 mars 2011 i mål C-23/10, kommissionen mot Portugal. Användningen av liknande formuleringar är även mycket utspridd i de rättsakter som föreskriver påföljder för tredjeländer eller för vissa personer eller enheter (så kallade smart sanctions), då en fysisk eller juridisk person inte kan hållas ansvarig för överträdelsen av ett förbud om denne inte rimligen kunde vara medveten om att dess handlande skulle få denna följd. Se exempelvis artikel 10.2 i rådets förordning (EU) nr 442/2011 av den 9 maj 2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 121, s. 1).

41 Se, i detta hänseende, mina synpunkter ovan, punkt 32.

42 Begreppet normalupplyst ekonomisk aktör erinrar naturligtvis om begreppet genomsnittskonsument, eller Internetanvändare, som är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst, mot bakgrund av vilken bland annat ett märkes särskiljningsförmåga bedöms: Dom av den 18 juni 2002 i mål C-299/99, Philips (REG 2002, s. I-5475) och av den 15 september 2005 i mål C-37/03 P, BioID mot harmoniseringsbyrån (REG 2005, s. I-7975). Den normalt informerade samt skäligen uppmärksamme och upplyste genomsnittskonsumenten används även i andra sammanhang än i varumärkesrätten. Se dom av den 16 juli 1998 i mål C-210/96, Gut Springenheide och Tusky (REG 1998, s. I-4657), på området konsumentskydd dom av den 4 oktober 2007 i mål C-457/05, Schutzverband der Spirituosen-Industrie (REG 2007, s. I-8075), på området vilseldeande reklam dom av den 8 april 2003 i mål C-44/01, Pippig Augenoptik (REG 2003, s. I-3095).

43 Se, i detta hänseende, särskilt dom av den 10 april 2003 i mål C-276/01, Steffensen (REG 2003, s. I-3735), punkt 80, av den 7 september 2006 i mål C-526/04, Laboratoires Boiron (REG 2006, s. I-7529), av den 24 april 2008 i mål C-55/06, Arcor (REG 2008, s. I-2931), punkt 192, och av den 28 januari 2010 i mål C-264/08, Direct Parcel Distribution Belgium (REU 2010, s. I-731), punkterna 32–36 och 42–47.

44 Den omständigheten att verksamheten bedrivs yrkesmässigt kan däremot självklart beaktas vid bedömningen av de uppgifter som personen i fråga har tillgång till.

45 _ http://pages.ebay.fr/help/policies/user-agreement.html.

46 _ http://pages.ebay.fr/help/policies/seller-rules-overview.html.

47 _ http://pages.ebay.fr/help/policies/seller-international.html.

48 _ http://pages.ebay.fr/help/pay/customs.html.