Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 20 september 2012

1 Originalspråk: engelska.

2 Den grekiska regeringen bekräftade vid förhandlingen att domarna är yrkesdomare i den mening som avses i artikel 87 i konstitutionen.

3 http://www.elsyn.gr/elsyn/files/Greece0012.pdf

4 Den grekiska regeringen upplyste vid förhandlingen om att Simvoulio tis Epikratias nyligen har bekräftat denna uppfattning i dom 22/2009.

5 Detaljerna anges mera fullständigt nedan i avsnittet om tolkningsfrågorna (se punkt 58 och följande punkter).

6 Se, helt nyligen, dom av den 19 april 2012 i mål C-443/09, Grillo Star, punkterna 20 och 21 och där angiven rättspraxis.

7 Se beslut av den 26 november 1999 i mål C-192/98, ANAS (REG 1999, s. I-8583), punkterna 22–25, och av den 26 november1999 i mål C-440/98, RAI (REG 1999, s. I-8597), punkterna 13–16. Därefter har domstolen fastslagit i dom av den 21 december 2011 i mål C-482/10, Cicala (REU 2011, s. I-14139) att den inte var behörig att besvara de frågor som hade ställts av Corte dei Conti, sezione giurisdizionale per la Regione Siciliana. Här var grunden emellertid att begäran om förhandsavgörande inte innehöll tillräcklig information för att koppla ihop de hänskjutna frågorna med unionsrättsliga bestämmelser, beträffande vilka en tolkning begärdes. Domstolen prövade därför inte huruvida det hänskjutande organet, i samband med tvisten vid det nationella förfarandet, var en domstol i den betydelse som avses i artikel 267 FEUF (punkt 31 i domen).

8 Dom av den 22 november 1995 i mål C-443/93, Vougioukas (REG 1995, s. I-4033).

9 Se punkt 22 ovan.

10 Det enda tillfället före år 1980 visar sig vara dom av den 30 juni 1966 i mål 61/65, Vaassen-Göbbels (REG 1966, s. 377; svensk specialutgåva, volym 1, s. 263). Frågan berördes dock i dom av den 14 december 1971 i mål 43/71, Politi (REG 1971, s. 1039; ej i svensk specialutgåva) och kan ha omnämnts i förbigående i andra mål.

11 Tendensen visar en viss övervikt för att pröva snarare än avvisa en begäran om förhandsavgörande från ett organ, vars status är ifrågasatt. I grovt sett fyra femtedelar av dessa fall tycks utgången ha varit relativt klar. Domstolen avgjorde nämligen målen antingen i enlighet med generaladvokatens förslag eller utan något formellt förslag till avgörande, vilket i allmänhet tyder på att det inte föreligger svårigheter och motstridiga uppfattningar.

12 Dom av den 17 september 1997 i mål C-54/96, Dorsch Consult (REG 1997, s. I-4961), av den 4 februari 1999 i mål C-103/97, Köllensperger och Atzwanger (REG 1999, s. I-551), av den 21 mars 2000 i de förenade målen C-110/98-C-147/98, Gabalfrisa m.fl. (REG 2000, s. I-1577), av den 6 juli 2000 i mål C-407/98, Abrahamsson och Anderson (REG 2000, s. I-5539), av den 29 november 2001 i mål C-17/00, De Coster (REG 2001, s. I-9445) och av den 18 oktober 2007 i mål C-195/06, Österreichischer Rundfunk (REG 2007, s. I-8817).

13 Dom av den 19 oktober 1995 i mål C-111/94, Job Centre (REG 1995, s. I-3361), av den 12 november 1998 i mål C-134/97, Victoria Film (REG 1998, s. I-7023), av den 31 maj 2005 i mål C-53/03, Syfait (REG 2005, s. I-4609), av den 27 april 2006 i mål C-96/04, Standesamt Stadt Niebüll (REG 2006, s. I-3561), och av den 6 augusti 2011 i mål C-196/09, Miles m.fl. (REU 2011, s. I-5105).

14 Generaladvokaterna Tesauro (målet Dorsch Consult), Saggio (målet Köllensperger och Atzwanger, målet Gabalfrisa samt målet Abrahamsson och Anderson) och Ruiz-Jarabo Colomer (målet De Coster och målet Österreichischer Rundfunk).

15 Generaladvokaterna Elmer (målet Job Centre), Fennelly (målet Victoria Film) och Jacobs (målet Syfait och målet Standesamt Stadt Niebüll), och jag själv (målet Miles – det bör dock påpekas att frågan i sist nämnda mål gällde organets status som domstol i en medlemsstat – snarare än som domstol i sig).

16 Ovan fotnot 12, punkt 14 i förslaget till avgörande.

17 I allt väsentligt samma frågor som i domen i målet C-111/94, Job Centre, hänskjöts igen i dom av den 11 december 1997 i mål C-55/96, Job Centre (REG 1997, s. I-7119), av en domstol som prövade överklagandet av ett beslut som fattats av den domstol, vars begäran om förhandsavgörande hade avvisats. I dom av den 11 december 1997 i de förenade målen C-468/06-C-478/06, Sot. Lelos kai Sia m.fl. (REG 2008, s. I-7139), hänsköts frågor som var identiska med dem som hade hänskjutits av en annan domstol i domen i målet Syrfait. I allt väsentligt samma frågor hänsköts i skilda förfaranden med lika omständigheter i domen i målet Standesamt Stadt Niebül och i domen av den 14 oktober 2008 i mål C-353/06, Grunkin och Paul (REG 2008, s. I-7639). I de två sistnämnda målen avgavs de första förslagen till avgörande av generaladvokaten Jacobs. När han hade lämnat domstolen, ersattes han av annan generaladvokat (generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer och mig själv).

18 Ovan fotnot 12, punkt 37.

19 Se punkterna 26 och 27 ovan.

20 Ovan fotnot 7.

21 Se punkt 26 ovan.

22 Se särskilt punkt 16 och följande punkter i beslutet i målet ANAS (ovan fotnot 7).

23 Dom av den 30 mars 1993 i mål C-24/92, Coriau (REG 1993, s. I-1277; svensk specialutgåva, volym 1 s. 105), punkterna 15–17. Se även generaladvokaten Darmons förslag till avgörande, punkterna 3–55.

24 Ovan fotnot 13, punkt 33.

25 Om förfarandet således inte genomförs mellan parter såvitt gäller Konstantinos Antonopoulos, verkar så vara fallet beträffande departementet och kommissionären.

26 Omnämnd ovan i fotnot 13.

27 Se även punkt 37 ovan.

28 Det verkar som om han skulle kunna föra talan vid en sådan domstol utan att behöva invänta Elegktiko Sinedrios beslut, se punkt 21 ovan.

29 Se punkt 19 ovan.

30 Se punkt 36 ovan.

31 Nu, med mindre ändringar i ordalydelsen, artikel 151 FEUF.

32 Nu, med mindre ändringar i ordalydelsen, artikel 153 FEUF.

33 Nu, med mindre ändringar i ordalydelsen, artikel 155 FEUF.

34 Det vill säga Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), Europeiska industri- och arbetsgivarorganisationen (UNICE) och Europeiska centrumet för offentliga företag (CEEP).

35 Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 43).

36 Och enligt andra bestämmelser för utbetalning av ersättning.

37 Se dom av den 4 juli 2006 i mål C-212/04, Adeneler m.fl. (REG 2006, s. I-6057), punkt 56.

38 Se dom av den 13 september 2007 i mål C-307/05, Del Cerro Alonso (REG 2007, s. I-7109), punkt 33 och följande punkter.

39 Se dom av den 8 september 2011 i mål C-177/10, Rosado Santana (REU 2011, s. I-7907), punkterna 72–74 och där angiven rättspraxis.