Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 16 april 2013

1 Originalspråk: franska.

2 I detta förslag avser termerna system och systemansvarig genomgående systemen för distribution av el eller gas i Nederländerna. I de fall där överföringssystem avses, anges detta uttryckligen.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG (EUT L 176, s. 37).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG (EUT L 176, s. 57).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72 av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, s. 55).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73 av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, s. 94).

7 EUT C 175 E, 2008, s. 206.

8 Stb. 1998, nr 427.

9 Stb. 2000, nr 305.

10 Stb. 2004, nr 328.

11 Stb. 2006, nr 614.

12 Stb. 2008, nr 62.

13 Se punkt 27 i detta förslag.

14 [Motsvarande fotnot i originalversionen saknar relevans för den svenska versionen. Övers. anm.]

15 [Motsvarande fotnot i originalversionen saknar relevans för den svenska versionen. Övers. anm.]

16 Här ska det förtydligas att definitionen av offentlig aktör även innefattar juridiska personer som är helägda dotterbolag till sådana energibolag som avses i förordningen om andelar i systemansvariga, inbegripet Essent NV (före uppdelningen), Eneco Holding NV och Delta NV. Sådana dotterbolag kan vara utländska juridiska personer.

17 Se punkt 45 i generaladvokaten Ruiz‑Jarabo Colomers förslag till avgörande i mål C-367/98, kommissionen mot Portugal (REG 2001, s. I-4731), i mål C-483/99, kommissionen mot Frankrike (REG 2001, s. I-4781), och i mål C-503/99, kommissionen mot Belgien (REG 2001, s. I-4809), där dom i samtliga fall meddelades den 4 juni 2002.

18 Delta NV har i sitt yttrande hänvisat till den beskrivning av den aktuella bestämmelsens uppkomst som professor Reuter, P., ger i sin bok La Communauté européenne du charbon et de l’acier, Paris, 1953.

19 Enligt generaladvokaten Ruiz‑Jarabo Colomer rör artikel 345 FEUF inte den civilrättsliga ordningen för ägandeförhållanden (se punkt 54 i förslaget till avgörande i de ovannämnda målen kommissionen mot Portugal (C-367/98), kommissionen mot Frankrike (C-483/99) och kommissionen mot Belgien (C-503/99)).

20 Domstolen har nyligen – i sin dom av den 8 november 2012 i mål C‑244/11, kommissionen mot Grekland, punkterna 15 och 16 – erinrat om att det inte följer av [artikel 295 EG] att medlemsstaternas egendomsordningar undantas från fördragets grundläggande regler … . Närmare bestämt har domstolen funnit att även om artikel 295 EG inte innebär att medlemsstaternas möjlighet att införa ett system för förvärv av fast egendom påverkas, omfattas ett sådant system ändå av de grundläggande unionsbestämmelserna, såsom bestämmelserna om diskrimineringsförbud, etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital (dom av den 23 september 2003 i mål C-452/01, Ospelt och Schlössle Weissenberg, REG 2003, s. I-9743, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

21 Dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64 (REG 1964, s. 1141; svensk specialutgåva, volym 1, s. 211).

22 Eftadomstolens dom av den 26 juni 2007 i mål E-2/06, ESA mot Norge (vattenfall i Norge) (EFTA Court Report, s. 163), punkt 72.

23 EGT L 1, 1994, s. 3.

24 Se, bland annat, domarna i de ovannämnda målen C‑367/98, kommissionen mot Portugal, C‑483/99, kommissionen mot Frankrike, och C‑503/99, kommissionen mot Belgien.

25 Se ovan, punkterna 21–25.

26 I punkt 42 i detta förslag.

27 Enligt kommissionen hade den nederländska regeringen vid tidpunkten för beslutet om dessa båda förbud ännu inte uteslutit möjligheten att privatisera systemansvariga. Jag vill också erinra om att ordningar med begränsningar i fråga om koncernbildning och/eller bedrivande av sidoverksamheter i själva verket är tämligen vanligt förekommande i regelverk för sektorer som är föremål för en särskilt omfattande statlig kontroll, exempelvis finanssektorn och vårdsektorn.

28 Rådets direktiv av den 24 juni 1998 för genomförandet av artikel [67 EG] (EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44).

29 Dom av den 8 juli 2010 i mål C-171/08 (REU 2010, s. I-6817), punkt 49. Se även dom av den 12 december 2006 i mål C-446/04, Test Claimants in the FII Group Litigation (REG 2006, s. I-11753), punkt 179.

30 Se, bland annat, dom av den 1 oktober 2009 i mål C-567/07, Woningstichting Sint Servatius (REG 2009, s. I-9021), punkt 19, och domen av den 8 juli 2010 i det ovannämnda målet C-171/08, kommissionen mot Portugal, punkterna 49 och 50.

31 Domen i det ovannämnda målet C‑171/08, kommissionen mot Portugal, punkt 50.

32 Dom av den 28 september 2006 i de förenade målen C-282/04 och C-283/04, kommissionen mot Nederländerna (REG 2006, s. I-9141), punkt 43, och domen av den 8 juli 2010 i det ovannämnda målet C-171/08, kommissionen mot Portugal, punkt 80.

33 Enligt de uppgifter som den nederländska regeringen lämnade vid förhandlingen.

34 Se de ovannämnda skäl 8 och artikel 15 i direktiv 2003/54.

35 Innan det tredje energipaketet antogs hade tretton medlemsstater valt att göra åtskillnad i fråga om ägandet av systemansvariga för system för överföring av el och sex medlemsstater hade valt att göra detta i fråga om ägandet av systemansvariga för system för överföring av gas, enligt Hunt, M., Ownership Unbundling: The Main Legal Issues in a Controversial Debate, i Delvaux, B., m.fl. (red.), EU Energy Law and Policy Issues, Rixensart: Euroconfidentiel, 2008.

36 Det rör sig emellertid inte om någon skyldighet. I artikel 26 i direktiv 2009/72, med rubriken Åtskillnad av systemansvariga för distributionssystemet, anges – liksom i artikel 15 i direktiv 2003/54 – att [d]essa regler … inte [ska] ge upphov till någon skyldighet att skilja ägandet av tillgångar i distributionssystemet från det vertikalt integrerade företaget.

37 Se, såvitt avser den fria rörligheten för varor, dom av den 20 april 1978 i de förenade målen 80/77 och 81/77, Les Commissionnaires Réunis och Les Fils de Henri Ramel (REG 1978, s. 927; svensk specialutgåva, volym 4, s. 95), där domstolen slog fast att förbudet mot kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan, som domstolen redan tidigare hade förklarat vid upprepade tillfällen, inte endast gäller nationella åtgärder utan även åtgärder som utgår från gemenskapsinstitutionerna. Se även dom av den 17 maj 1984 i mål 15/83, Denkavit Nederland (REG 1984, s. 2171), punkt 15. Enligt min uppfattning saknas det anledning att resonera annorlunda såvitt avser den fria rörligheten för kapital.

38 Se, på tal om denna diskussion, Mortelmans, K., The relationship between the Treaty rules and Community measures for the establishment and functioning of the internal market, Common Market Law Review vol. 39, 2002, s. 1303.

39 För denna ståndpunkt argumenterar Petersmann, E.-U., Constitutional Functions and Constitutional Problems of International Economic Law, Fribourg, 1991.

40 Dom av den 25 januari 1977 i mål 46/76, Bauhuis (REG 1977, s. 5; svensk specialutgåva, volym 3, s. 267), punkterna 27–30.

41 Dom av den 13 maj 1997 i mål C-233/94, Tyskland mot parlamentet och rådet (REG 1997, s. I-2405), punkt 57.

42 Se dom av den 21 december 2011 i mål C‑271/09, kommissionen mot Polen (REU 2011, s. I-13613), punkterna 55 och 58.

43 Se, bland annat, skälen 4, 7, 26 och 32 i direktiv 2009/72 och skälen 4, 5, 25 och 31 i direktiv 2009/73.

44 Dom av den 10 juli 1984 i mål 72/83, Campus Oil m.fl. (REG 1984, s. 2727; svensk specialutgåva, volym 7, s. 633), punkterna 35 och 36, av den 17 mars 2005 i mål C-109/04, Kranemann (REG 2005, s. I-2421), punkt 34, och av den 15 april 2010 i mål C‑96/08, CIBA (REU 2010, s. I‑2911), punkt 48.

45 Se härvid motiveringen i förslaget till direktiv (KOM(2007) 528 slutlig), s. 5.

46 I Essent NV:s och Essent Nederland BV:s yttranden återges de skäl som den nederländska lagstiftaren redovisade i olika skeden av processen.

47 Ett försök till logisk analys av dessa nyanseringar görs i Snell, J., Economic Aims as Justification for Restrictions on Free Movement, i Schrauwen, A. (red.), Rule of reason: rethinking another classic of European legal doctrine, Groningen, Europa Law Publishing, 2005.

48 Domen i det ovannämnda målet Campus Oil m.fl.

49 Detta gäller i ännu högre grad då domstolen anser att undantaget avseende allmän säkerhet i vad som nu är artikel 65.1 FEUF ska tolkas restriktivt och endast kan omfatta fall där det föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmänintresset; se dom av den 13 maj 2003 i mål C-463/00, kommissionen mot Spanien (REG 2003, s. I-4581), punkt 72, och domen av den 8 juli 2010 i det ovannämnda målet C‑171/08, kommissionen mot Portugal, punkt 73.

50 Något som kommissionen gjorde gällande vid förhandlingen.

51 Domen i det ovannämnda målet C‑367/98, kommissionen mot Portugal, punkt 52.

52 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Grekland, punkt 79.

53 Dom av den 2 juni 2005 i mål C-174/04, kommissionen mot Italien (REG 2005, s. I-4933), punkt 37.

54 Se, bland annat, domen av den 8 juli 2010 i det ovannämnda målet C‑171/08, kommissionen mot Portugal. De aktier som var i fråga i det målet var förenade med särskilda rättigheter (vetorätt) och majoriteten av dem skulle obligatoriskt innehas av staten eller andra offentliga aktieägare.

55 Se, såvitt avser rättspraxis kring artikel 3 f i EEG-fördraget, dom av den 10 januari 1985 i mål 229/83, Association des Centres distributeurs Leclerc och Thouars Distribution (REG 1985, s. 1; svensk specialutgåva, volym 8, s. 1), punkt 20 och följande punkter.