Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 17 juli 2014

1 Originalspråk: engelska.

2 Se, för en översikt över problemen i EU, till exempel kommissionens vitbok med titeln En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma, KOM(2007) 279 slutlig.

3 Fetma är inte någon entydig företeelse, utan den omfattar allt från enklare tillstånd med allvarlig övervikt till sjuklig fetma. Se, för en diskussion och en bedömning av fetma gjord av WHO, del III C. 3 nedan.

4 EGT L 303, 2000, s. 16. Se, bland annat, dom Chacón Navas, C‑13/05, EU:C:2006:456; Coleman, C‑303/06, EU:C:2008:415; Odar, C‑152/11, EU:C:2012:772; Ring, C‑335/11 och C‑337/11 (också känt som HK Danmark), EU:C:2013:222; kommissionen/Italien, C‑312/11, EU:C:2013:446; Z, C‑363/12, EU:C:2014:159; Glatzel, C‑356/12, EU:C:2014:350.

5 Det ska påpekas att domstolen nyligen fann att artikel 26 i EU-stadgan om integrering av personer med funktionshinder inte i sig [kan] ge enskilda en individuell rätt som kan åberopas som sådan. Dom Glatzel, EU:C:2014:350, punkt 78.

6 Dom Åkerberg Fransson, C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 23. (Min kursivering)

7 Ibidem. Se även dom Pringle, C‑370/12, EU:C:2012:756, punkt 179.

8 Se, bland annat, den vägledning som ges i dom Åkerberg Fransson, EU:C:2013:105.

9 Dom Torralbo Marcos, C‑265/13, EU:C:2014:187, punkt 33.

10 Dom Siragusa, C‑206/13, EU:C:2014:126, punkt 24.

11 Se till exempel domstolens bedömning i dom Åkerberg Fransson, EU:C:2013:105, punkterna 24–28. Se även dom Texdata Software, C‑418/11, EU:C:2013:588, där domstolen i punkt 44 fann att situationen i fråga specifikt reglerades av ett (bestämt) direktiv. Se, för exempel på fall där ingen anknytning till unionsrätten fastställts eftersom kravet på dubbel identifiering inte varit uppfyllt, mål Vinkov, C‑27/11, EU:C:2012:326; beslut Pedone, C‑498/12, EU:C:2013:76; beslut Gentile, C‑499/12, EU:C:2013:77; beslut Sociedade Agrícola e Imobiliária da Quinta de S. Paio, C‑258/13, EU:C:2013:810.

12 Generaladvokaten Wahls förslag till avgörande Z, EU:C:2013:604, punkt 112.

13 Se, för ett liknande resonemang, dom Chacón Navas, EU:C:2006:456, punkt 55.

14 Dom Siragusa, EU:C:2014:126, punkt 29, hänvisning, Annibaldi, C‑309/96, EU:C:1997:631, punkt 22, och Kremzow, C‑299/95, EU:C:1997:254, punkt 16.

15 EUT C 303, 2007, s. 17, förklaring till artikel 21.

16 EGT L 180, 2000, s. 22.

17 EUT L 204, 2006, s. 23.

18 Dom Chacón Navas, EU:C:2006:456, punkt 56. Se även till exempel dom Betriu Montull, C‑5/12, EU:C:2013:571, där domstolen i punkt 73 fastslog att varken EG‑fördraget eller något direktiv från unionen eller någon annan unionsbestämmelse vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna i det målet förbjöd diskriminering mellan en adoptivfar och en biologisk far när det gäller mammaledighet. I punkt 72 fastslog domstolen att den aktuella situationen inte omfattades av tillämpningsområdet för unionsrätten.

19 Dom Mangold, C‑144/04, EU:C:2005:709; Kücükdeveci, C‑555/07, EU:C:2010:21.

20 Jag vill emellertid erinra om att frågan om bevisbördan vid tillämpning av direktiv 2000/78 behandlades ingående i målet Coleman, EU:C:2008:415.

21 Dom Chacón Navas, EU:C:2006:456, punkt 39.

22 Se rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 (EUT L 23, 2010, s. 35). Enligt bilaga II till beslut 2010/48/EG är direktiv 2000/78 på bland annat området funktionsnedsättning en av de unionsakter som avser frågor som täcks av FN‑konventionen. Dom Ring, EU:C:2013:222, punkt 31.

23 Dom Ring, EU:C:2013:222, punkt 30 och där angiven rättspraxis; Glatzel, EU:C:2014:350, punkt 68.

24 Dom Ring, EU:C:2013:222, punkt 32; Z, EU:C:2014:159, punkt 75. Detta bekräftades nyligen i dom Glatzel, EU:C:2014:350, punkt 70, även om domstolen i punkt 69 i domen i målet Glatzel på nytt bekräftade att bestämmelserna i FN‑konventionen [inte] utgör ... bestämmelser som till sitt innehåll är ovillkorliga och tillräckligt precisa för att giltigheten av en unionsrättsakt ska kunna prövas med hänsyn till bestämmelserna i nämnda konvention, med hänvisning till dom Z, EU:C:2014:159, punkterna 89 och 90.

25 Dom Coleman, EU:C:2008:415, punkt 38.

26 Detta följer av artikel 1 andra stycket i FN-konventionen. Funktionsnedsättningarna behöver emellertid inte vara permanenta. De behöver bara vara varaktiga. Se dom Ring, EU:C:2013:222, punkt 39.

27 Enligt skäl e i FN-konventionen kan hindren vara betingade av attityder eller av miljön. Se dom Ring, EU:C:2013:222, punkt 37.

28 Dom Z, EU:C:2014:159, punkt 80, och kommissionen/Italien, EU:C:2013:446, punkt 56, med hänvisning till dom Ring, EU:C:2013:222, punkterna 38 och 39.

29 Dom kommissionen/Italien, EU:C:2013:446, punkt 57 (min kursivering).

30 Dom Chacón Navas, EU:C:2006:456, punkt 56.

31 Dom Chacón Navas, EU:C:2006:456, punkt 57.

32 Dom Chacón Navas, EU:C:2006:456, punkt 46. Se, för en diskussion om sambandet mellan sjukdom och funktionshinder, generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande Chacón Navas, EU:C:2006:184, punkterna 77–80, och generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande Ring, EU:C:2012:775, punkterna 30–38 och 46.

33 Se dom HK Danmark, EU:C:2013:222, punkt 41.

34 Se dom HK Danmark, EU:C:2013:222, punkt 47. Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det målet, punkt 28.

35 Se dom HK Danmark, EU:C:2013:222, punkt 41.

36 Dom HK Danmark, EU:C:2013:222, punkt 40. Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det målet, punkt 32.

37 Dom Z, EU:C:2014:159, punkt 77 med hänvisning till dom Ring, EU:C:2013:222, punkt 44.

38 Se, i detta avseende, dom Z, EU:C:2014:159, punkterna 79 och 80. Såsom generaladvokaten Geelhoed påpekade i punkt 62 i förslag till avgörande Chacón Navas, EU:C:2006:184, utsätts personen i fråga inte för diskriminering så länge som den genetiska defekten inte har konstaterats. Detta kan omedelbart ändras efter det att en genetisk defekt har blivit känd, genom att arbetsgivare eller försäkringsbolag inte vill ta den ökade risk som det innebär att anställa eller försäkra personen i fråga.

39 Dom Z, EU:C:2014:159, punkt 81. Se även punkt 80.

40 Dom Coleman, EU:C:2008:415, punkterna 38 och 47.

41 Dom Chacón Navas, EU:C:2006:456, punkterna 49 och 50.

42 Se, beträffande denna skillnad, generaladvokaten Wahls förslag till avgörande i dom Z, EU:C:2013:604, punkterna 83–85.

43 Dom Z, EU:C:2014:159, punkt 81.

44 Förslag till avgörande Glatzel, EU:C:2013:505, punkt 36. Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande HK Danmark, EU:C:2012:775, punkt 27, generaladvokaten Wahls förslag till avgörande Z, EU:C:2013:604, punkt 84, och generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande Chacón Navas, EU:C:2006:184, punkt 58, där generaladvokaten Geelhoed förklarade att det ... inte [kan] uteslutas att vissa fysiska eller psykiska brister betraktas som funktionshinder i en samhällskontext men inte i en annan.

45 Dom Z, EU:C:2014:159, punkt 77 med hänvisning till dom HK Danmark, EU:C:2013:222, punkt 44.

46 Se punkt 4.5 i rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådets gemensamma rapport om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet om likabehandling oavsett ras) och rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (direktivet om likabehandling i arbetslivet) COM(2014) 2 final.

47 Se http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html. Se även http://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/mm5917a9.htm.

48 Han har hänvisat till 1990 års amerikanska lag om funktionshinder (American Disabilities Act of 1990) och domar av den 6 december 2011 som har meddelats av United States District, Eastern District of Louisiana, E.E.O.C. v. Resources for Human Dev., Inc. 827 F. Supp. 2d 688, 693-94 (E.D. La. 2011).

49 Dom Chacón Navas, EU:C:2006:456, punkt 56.

50 Dom HK Danmark, EU:C:2013:222, punkt 37.

51 Dom HK Danmark, EU:C:2013:222, punkt 40.

52 Enligt en studie är till exempel [v]iktökning förknippad med användning av många psykotropa läkemedel, bland annat antidepressiva läkemedel, sinnesstämningsstabiliserare och antipsykotiska läkemedel, och den kan få allvarliga varaktiga konsekvenser. Sammanfattning av Ruetsch m.fl. i Encephale, 2005, Psychotropic drugs induced weight gain: a review of the literature concerning epidemiological data, mechanisms and management citerad på http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16389718.