Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 16 juli 2015

1 Originalspråk: engelska.

2 Se förslag till avgörande Rhône-Poulenc/kommissionen ( T‑1/89, EU:T:1991:38, s. 939).

3 AAA Wrislit UAB, Visveta UAB, Baltic Clipper UAB, Guliverio kelionės UAB, Baltic Tours Vilnius UAB, Kelionių laikas UAB, Vestekspress UAB, Kelionių akademija UAB, Travelonline Baltics UAB och Megaturas UAB.

4 AAA Wrislit UAB, Vestekspress UAB, Kelionių akademija UAB, Travelonline Baltics UAB, Visveta UAB, Baltic Clipper UAB, Megaturas UAB och Keliautojų klubas UAB.

5 För ett tidigare sådant mål, se dom T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343).

6 Se dom kommissionen/Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkt 131).

7 Se dom Suiker Unie m.fl. mot kommissionen ( 40/73–48/73, 50/73, 54/73–56/73, 111/73, 113/73 och 114/73, EU:C:1975:174, punkt 26) och dom kommissionen mot Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkt 115).

8 Se dom Suiker Unie m.fl./kommissionen ( 40/73–48/73, 50/73, 54/73–56/73, 111/73, 113/73 och 114/73, EU:C:1975:174, punkt 174) och dom kommissionen/Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkt 117).

9 Se dom kommissionen/Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkterna 118 och 121) och dom Hüls/kommissionen ( C‑199/92 P, EU:C:1999:358, punkterna 161 och 162).

10 Se, för ett liknande resonemang, dom T-Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkt 59).

11 Ibidem, punkt 60.

12 Se dom Consten och Grundig/kommissionen ( 56/64 och 58/64, EU:C:1966:41, s. 342), dom T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkt 29) och dom Dole Food and Dole Fresh Fruit Europe/kommissionen ( C–286/13 P, EU:C:2015:184, punkt 127).

13 Se ovan punkt 33.

14 Se generaladvokaten Wahls förslag till avgörande i målet AC-Treuhand/kommissionen ( C‑194/14 P, EU:C:2015:350).

15 Se dom Cimenteries CBR m.fl./kommissionen ( T‑25/95, T‑26/95, T‑30/95–T‑32/95, T‑34/95‑T‑39/95, T‑42/95–T‑46/95, T‑48/95, T‑50/95–T‑65/95, T‑68/95–71/95, T‑87/95, T‑88/95, T‑103/95 och T‑104/95, EU:T:2000:77, punkt 1849) och dom BPB/kommissionen ( T‑53/03, EU:T:2008:254, punkterna 153 och 182).

16 Detta gäller även ur ett rent begreppsmässigt perspektiv, eftersom samarbete per definition är en medveten handling; se O. Black, Conceptual foundations of antitrust, Cambridge 2005, s. 142.

17 Se, för ett liknande resonemang, dom Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 82).

18 Se nedan punkterna 97–99.

19 Se, för ett liknande resonemang, dom T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkterna 50–52).

20 Se dom Bayer/kommissionen ( T‑41/96, EU:T:2000:242, punkt 173) och dom BAI och kommissionen/Bayer ( C‑2/01 P och C‑3/01 P, EU:C:2004:2, punkt 141).

21 Se O. Odudu, Indirect information exchange: the constituent elements of hub and spoke collusion, European Competition Journal, volym 7, nr 2, s. 205.

22 Se ovan punkt 35.

23 Som ett hypotetiskt exempel kan nämnas att om en aktör som driver ett webbaserat bokningssystem beslutar att begränsa prissättningsvillkoren för de företag som använder systemet, och därvid agerar uteslutande i eget intresse, till exempel i syfte att maximera sina intäkter från provisioner eller begränsa konkurrensen på den marknad där bokningssystemet används, är det svårt att dra slutsatsen att systemets användare har deltagit i horisontell samordning enbart därför att de inte invände mot begränsningen. Enligt min åsikt måste ett sådant hypotetiskt förfarande granskas som en rad vertikala avtal eller som ett ensidigt agerande som eventuellt kan omfattas av artikel 102 FEUF.

24 Se, för ett liknande resonemang, dom Imperial Chemical Industries mot kommissionen ( 48/69, EU:C:1972:70, punkt 68) och generaladvokaten Vesterdorfs förslag till avgörande i målet Rhône-Poulenc/kommissionen ( T‑1/89, EU:T:1991:38, s. 954)

25 Se dom kommissionen/Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkt 96) och dom Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 81).

26 Se dom Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkterna 82 och 84).

27 Se dom Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkterna 85 och 86).

28 Se, för ett liknande resonemang, dom Hüls/kommissionen ( C‑199/92 P, EU:C:1999:358, punkterna 149 och 150) och dom Montecatini/kommissionen ( C‑235/92 P, EU:C:1999:362, punkterna 175 och 176).

29 Se dom Baustahlgewebe/kommissionen ( C‑185/95 P, EU:C:1998:608, punkt 58), dom BAI och kommissionen/Bayer ( C‑2/01 P och C‑3/01 P, EU:C:2004:2, punkt 62) och dom E.ON Energie/kommissionen ( C‑89/11 P, EU:C:2012:738, punkterna 72 och 73).

30 Se dom E.ON Energie/kommissionen ( C‑89/11 P, EU:C:2012:738, punkt 72).

31 För en analys av användningen av sådana presumtioner i konkurrensrätten, se generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet T-Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkterna 89–93).

32 Se ovan punkt 33 respektive dom Akzo Nobel m.fl./kommissionen ( C‑97/08 P, EU:C:2009:536, punkt 60).

33 Se dom Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 87) och dom E.ON Energie/kommissionen ( C‑89/11 P, EU:C:2012:738, punkt 75).

34 Se generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet T-Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkt 89) och i målet Akzo Nobel m.fl./kommissionen ( C‑97/08 P, EU:C:2009:262, punkt 72).

35 Det ska påpekas att det kan hävdas att nationella myndigheter – när de tillämpar artiklarna 101 FEUF och 102 FEUF – i allmänhet är bundna av domstolens praxis avseende processrättsliga skyddsregler avseende rätten till försvar i samband med säkerställandet av att konkurrensreglerna efterlevs. Se K. Kowalik-Bańczyk, Prawo do obrony w unijnych postępowaniach antymonopolowych, Warsaw 2012, s. 546.

36 Se, för ett liknande resonemang, dom T-Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkterna 50–52).