Förslag till avgörande av generaladvokat Sharpston föredraget den 26 januari 2016

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77, och rättelse EUT L 229, 2004, s. 35, EUT L 30, 2005, s. 27, EUT L 197, 2005, s. 34 och EUT L 204, 2007, s. 28).

3 – Se punkt 61 nedan.

4 I artikel 1 i Council Directive 90/366/EEC of 28 June 1990 on the right of residence for students (EGT L 180, 1990, s. 30) angavs ursprungligen detta villkor på följande sätt: … när den studerande avger en försäkran till den behöriga nämnda myndigheten, i form av en förklaring eller på något annat valfritt likvärdigt sätt, om att han har tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem under deras vistelseperiod, under förutsättning att den studerande är inskriven vid en erkänd institution med huvudsyftet att genomgå en yrkesutbildning där och att denne har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i den mottagande medlemsstaten. Efter upphävandet av detta direktiv (genom domstolens dom Europaparlamentet/rådet, C‑295/90, EU:C:1992:294), antogs Council Directive 93/96/EEC of 29 October 1993 on the right of residence for students (EGT L 317, 1993, s. 59). I artikel 1 i det direktivet föreskrevs samma villkor. Inget av dessa båda direktiv gav rätt till underhållsbidrag från den mottagande medlemsstaten (artikel 3). I båda direktiven föreskrevs att mottagarna inte fick bli en orimlig börda för medlemsstatens statsfinanser (skäl 6 i ingressen till direktiv 93/96, skäl 5 i ingressen till direktiv 90/366).

5 Se även skäl 21 i ingressen till direktiv 2004/38.

6 Council Decision 87/327/EEC of 15 June 1987 adopting the European Community Action Scheme for the Mobility of University Students (Erasmus) (EGT L 166, 1987, s. 20). Detta ursprungliga beslut är inte längre i kraft. Se punkterna 12–15 nedan.

7 Artikel 1.3 i Decision 87/327.

8 Artikel 1.1 i Decision 87/327.

9 Artikel 3.1 i Decision 87/327.

10 _ Se åtgärderna 1 och 2 i bilagan till Council Decision 87/327.

11 _ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 2013, s. 50).

12 Artikel 1.1 i Erasmus+förordningen.

13 Artikel 1.3 a i Erasmus+förordningen.

14 Vilken i artikel 2.7 definieras som att flytta fysiskt till ett annat land än hemlandet för studier, yrkesutbildning eller icke-formellt eller informellt lärande.

15 Artikel 6.1 a i Erasmus+förordningen. Se även punkt 14 nedan.

16 Nämligen medlemsstaterna och vissa tredjeländer med stöd av separata avtal.

17 http://ec.europa.eu/education/opportunities/higher-education/doc/charter_en.pdf. I detta förslag till avgörande inkluderar jag dessa studenter när jag hänför till Erasmus-studenter.

18 Ordet punkt förefaller användas för avdelningsrubriker i WSf 2000.

19 Vid förhandlingen förklarade Nederländerna att en extern student är en person som kan närvara vid vissa föreläsningar på oregelbunden basis utan att bedriva regelbundna studier.

20 Huruvida yrkesstudier enligt WSf 2000 har samma betydelse som yrkesutbildning enligt unionsrätten har inte ifrågasatts. Det senare avser varje form av utbildning som leder till behörighet för ett visst yrke eller en viss sysselsättning, eller som ger en särskild kompetens för att utöva ett visst yrke eller för en viss sysselsättning, oberoende av elevernas eller studenternas ålder och tidigare utbildning samt även om läroplanen innehåller allmän undervisning (dom kommissionen/rådet 242/87, EU:C:1989:217, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

21 Bestämmelser ska tillämpas på dem som studerar eller studenter som i artikel 1.1.1 i WSf 2000 definieras som en yrkesstudent eller student inom högre utbildning.

22 Se punkterna 63–79 nedan.

23 Dom kommissionen/Österrike ( C‑75/11, EU:C:2012:605) (nedan kallad kommissionen/Österrike).

24 Se vidare punkt 89 och fotnot 42 nedan.

25 Se punkterna 43 och 48 ovan.

26 Dom kommissionen/Frankrike ( C‑237/12, EU:C:2014:2152, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

27 Dom kommissionen/Spanien ( C‑67/12, EU:C:2014:5, punkterna 41 och 42 och där angiven rättspraxis).

28 Dom kommissionen/Nederländerna ( C‑252/13, EU:C:2014:2312, punkterna 28 och 29 och där angiven rättspraxis).

29 Dom kommissionen/Portugal ( C‑457/07, EU:C:2009:531, punkt 55).

30 Dom kommissionen/Spanien ( C‑67/12, EU:C:2014:5, punkt 52 och där angiven rättspraxis).

31 Dom kommissionen/Italien ( C‑68/11, EU:C:2012:815, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

32 Se, exempelvis, dom Bressol m.fl. ( C‑73/08, EU:C:2010:181, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

33 Se dom Hervis Sport- és Divatkereskedelmi ( C‑385/12, EU:C:2014:47, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

34 Se dom Bressol m.fl. ( C‑73/08, EU:C:2010:181, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

35 Se, exempelvis, dom Förster ( C‑158/07, EU:C:2008:630, punkt 38).

36 Se, exempelvis, dom Brey ( C‑140/12, EU:C:2013:565, punkterna 46 och 47 och där angiven rättspraxis).

37 Se dom Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 61), dom N. ( C‑46/12, EU:C:2013:97, punkt 33 och där angiven rättspraxis) och dom kommissionen/Österrike (punkterna 49 och 54 och där angiven rättspraxis).

38 Dom Jobcenter Berlin Neukölln ( C‑67/14, EU:C:2015:597, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

39 Dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkt 34).

40 Se, exempelvis, dom N. ( C‑46/12, EU:C:2013:97, punkt 33) och dom kommissionen/Österrike (punkt 54).

41 Dom Jobcenter Berlin Neukölln ( C‑67/14, EU:C:2015:597, punkt 51). Det följer också att det, när en medlemsstat åberopar artikel 24.2, inte är nödvändigt att först fastställda att en diskriminering föreligger (och således att jämförbara kategorier av unionsmedborgare har behandlats olika) innan det prövas huruvida artikel 24.2 ska tillämpas.

42 Se den nederländska versionen av kommissionens ansökan och svarsskrivelse. Den omständigheten att kommissionen har hänvisat till artikel 24 i direktiv 2004/38 på försättsbladet till dess ansökan och svarsskrivelse och i den franska översättningen av yrkandena i dessa handlingar kan inte ändra denna anmärkning.

43 Se dom kommissionen/Österrike (punkterna 43 och 55).

44 Se dom Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkterna 77–79). Se även förklarande promemoria till förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (KOM(2001) 257 slutlig - COD 2001/0111), förklaring till artikel 21.

45 Dom kommissionen/Österrike (punkt 55).

46 Generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande kommissionen/Österrike ( C‑75/11, EU:C:2012:536, punkt 70).

47 Dom kommissionen/Österrike (punkt 55).

48 Dom kommissionen/Österrike (punkt 24).

49 Dom Förster ( C‑158/07, EU:C:2008:630, punkterna 55–59).

50 Dom Martens ( C‑359/13, EU:C:2015:118, punkterna 23 och 24 och där angiven rättspraxis). Se även, exempelvis, dom Bressol m.fl. ( C‑73/08, EU:C:2010:181, punkterna 28 och 29 och där angiven rättspraxis).

51 Se, exempelvis, dom kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

52 Se, exempelvis, dom kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 42) och dom Kleist ( C‑356/09, EU:C:2010:703, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

53 Dom kommissionen/Österrike (punkt 50 och där angiven rättspraxis).

54 Se punkterna 66–73 ovan.