Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 28 juli 2016

1 Originalspråk: franska.

2 Nedan kallad den överklagade domen Autogrill España/kommissionen.

3 I denna bestämmelse föreskrivs väsentligen att den stödordning som Konungariket Spanien tillämpat i enlighet med de regler som infördes i artikel 12.5 i den spanska lagen om bolagsskatt genom Ley 24/2001 de Medidas Fiscales, Administrativas y del Orden Social (lag 24/2001 av den 27 december 2001 om skatteåtgärder, förvaltningsåtgärder och sociala åtgärder) (BOE nr 313, av den 31 december 2001, s. 50493) återgiven i Real Decreto Legislativo 4/2004, por el que se aprueba el texto refundido de la Ley del Impuesto sobre Sociedades (kungligt lagstiftningsdekret 4/2004 av den 5 mars 2004 om konsolidering av den omarbetade lydelsen av lagen om bolagsskatt (BOE nr 61, av den 11 mars 2004, s. 10951) (nedan kallad den omtvistade åtgärden), och som har tillämpats olagligt av Konungariket Spanien i strid med artikel 108.3 FEUF är oförenlig med den gemensamma marknaden.

4 I denna bestämmelse föreskrivs att stödet ska återkrävas.

5 EUT L 7, 2011, s. 48, nedan kallat det första omtvistade beslutet.

6 Nedan kallad den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

7 I denna bestämmelse föreskrivs det att [d]en stödordning som [Konungariket] Spanien har genomfört enligt artikel 12.5 i kungligt lagdekret nr 4/2004 av den 5 mars 2004 om konsolidering av ändringarna i den spanska lagen om företagsbeskattning och som olagligt har tillämpats av [Konungariket] Spanien i strid med artikel 108.3 [FEUF] är oförenlig med den inre marknaden i den del som avser stöd till mottagare för förvärv utanför unionen.

8 I denna bestämmelse föreskrivs att stödet ska återkrävas.

9 EUT L 135, 2011, s. 1, nedan kallat det andra omtvistade beslutet.

10 Nedan tillsammans kallade de omtvistade besluten.

11 Enligt den omtvistade åtgärden fastställs det finansiella mervärdet genom att marknadsvärdet för de materiella och immateriella tillgångarna i målbolaget dras av från det förvärvspris som betalats för aktieinnehavet. Enligt den omtvistade åtgärden införs genom begreppet finansiellt mervärde alltså i samband med förvärv av aktier ett koncept som vanligtvis brukar användas vid överföringar av tillgångar eller rörelseförvärv. Se skäl 20 i det första omtvistade beslutet som är identiskt med skäl 29 i det andra omtvistade beslutet.

12 Med förvärv av andelar avses ett förfarande varigenom ett bolag förvärvar andelar i ett annat bolags kapital utan att erhålla röstmajoritet eller kontroll över rösträtterna i det bolaget. Se skäl 23 i det första omtvistade beslutet som är identiskt med skäl 32 i det andra omtvistade beslutet.

13 Det preciseras i de omtvistade besluten att ett företag för att kvalificeras som utländskt bolag ska omfattas av en liknande skatteplikt som den som gäller i Spanien och dess intäkter ska främst komma från affärsverksamhet som bedrivs utomlands. Se skäl 21 i det första omtvistade beslutet och skäl 30 i det andra omtvistade beslutet.

14 Enligt artikel 107.1 FEUF är [o]m inte annat föreskrivs i fördragen, stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 april 2015, Trapeza Eurobank Ergasias ( C‑690/13, EU:C:2015:235, punkt 17 och där angiven rättspraxis). Det bör erinras om att enligt fast rättspraxis ska samtliga villkor i artikel 107.1 FEUF vara uppfyllda för att en åtgärd ska anses utgöra stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF. Dom av den 1 juli 2008, Chronopost och La Poste/UFEX m.fl. ( C–341/06 P och C–342/06 P, EU:C:2008:375, punkt 121 och där angiven rättspraxis).

16 Det allmänna eller normala skattesystemet kallas ibland även referenssystemet.

17 Nedan tillsammans kallade de överklagade domarna.

18 Se punkterna 64–68 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen och punkterna 68–72 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

19 Se skäl 19 i det första omtvistade beslutet som är identiskt med skäl 28 i det andra omtvistade beslutet. Ett rörelseförvärv är ett förfarande varigenom ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt bolag eller till ett bolag som de bildar i utbyte mot att det till deras delägare utfärdas värdepapper som representerar kapitalet i detta nya bolag. Se skäl 23 i det första omtvistade beslutet som är identiskt med skäl 32 i det andra omtvistade beslutet.

20 Se artikel 1.1 i det andra omtvistade beslutet.

21 Se artikel 4 i det andra omtvistade beslutet.

22 Den andra grunden byggde på att åtgärden inte var selektiv, eftersom den skillnad i behandling som åtgärden medför följer av arten av eller strukturen på det system som åtgärden utgör en del av. Som tredje grund åberopade WDFG att åtgärden inte medförde någon fördel för de bolag som omfattades av den. Den fjärde grunden gällde såväl selektivitetsvillkoret som villkoret att det ska föreligga en fördel och den gick ut på att det omtvistade beslutet var bristfälligt motiverat härvidlag.

23 Den andra grunden var att identifieringen av referenssystemet var felaktig. I den tredje grunden anförde att åtgärden inte var selektiv eftersom den skillnad i behandling som åtgärden medförde följde av arten av eller strukturen på det system som åtgärden utgjorde en del av. Som fjärde grund åberopade Banco Santander och Santusa att åtgärden inte medförde någon fördel för de bolag som omfattades av den. Deras femte grund gällde såväl selektivitetsvillkoret som villkoret att det ska föreligga en fördel och den gick ut på att det omtvistade beslutet var bristfälligt motiverat härvidlag.

24 Se punkt 33 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 37 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

25 Se punkterna 44 och 45 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkterna 48 och 49 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

26 Se punkt 52 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 56 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

27 Se punkt 53 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 57 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

28 Se punkt 55 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 59 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

29 Se punkt 56 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 60 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

30 Se punkt 57 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 61 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

31 Se punkt 58 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 62 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

32 Se punkt 59 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 63 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

33 Se punkterna 60–62 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkterna 64–66 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

34 Se punkt 63 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 67 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

35 Se dom av den 2 juli 1974, Italien/kommissionen ( 173/73, EU:C:1974:71, punkt 27), dom av den 29 april 2006, Nederländerna/kommissionen ( C‑159/01, EU:C:2004:246, punkt 51), samt dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkterna 87 och 88).

36 Se punkterna 64–68 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkterna 68–72 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

37 Se punkt 69 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 73 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

38 Se punkt 75 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 79 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

39 Se punkt 76 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 80 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

40 Se punkt 77 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 81 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

41 Se punkterna 78–80 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkterna 82–84 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

42 Se punkt 82 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 86 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

43 Enligt tribunalen har domstolen [i punkt 42 i denna dom], funnit att den omständigheten att enbart skattskyldiga som uppfyllde villkoren för att tillämpa den i det målet aktuella åtgärden kunde dra fördel av denna åtgärd inte i sig betydde att den är selektiv.

44 Dom av den 14 januari 2015, Eventech ( C‑518/13, EU:C:2015:9, punkterna 54 och 55), och dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkt 82).

45 Detta motsägs inte av punkterna 91–93 i domen av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732), i vilken domstolen fann att för att ett skattesystem ska kvalificeras som selektivt behöver inte referensramen och ett undantag från denna ram definieras när det rör sig om ett skattesystem som i stället för att innehålla allmänna regler för samtliga företag samt avvikelser för vissa företag, uppnår samma resultat genom att skattereglerna anpassas och kombineras så att själva tillämpningen av dem medför olika skattebörda för olika företag.”

46 Se dom av den 6 september 2006, Portugal/kommissionen ( C‑88/03, EU:C:2006:511, punkt 56) i vilken domstolen slog fast att … för att kunna bedöma huruvida åtgärden i fråga är selektiv skall det undersökas om den, inom ramen för en viss rättslig reglering, utgör en fördel för vissa företag i jämförelse med andra företag som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i en jämförbar situation. Definitionen av referensramen har större betydelse när det gäller skatteåtgärder eftersom själva förekomsten av en fördel bara kan fastställas i förhållande till en beskattning som definieras som 'normal’. … Min kursivering.

47 Vid förhandlingen angav kommissionen att en sådan åtgärd borde vid första påseendet betraktas som selektiv.

48 Domstolens dom av den 8 november 2001, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke ( C‑143/99, EU:C:2001:598, punkt 42 och där angiven rättspraxis). I punkt 49 i domen av den 8 september 2011, Paint Graphos m.fl. ( C‑78/08–C‑80/08, EU:C:2011:550), konstaterade domstolen att [f]ör att en nationell skatteåtgärd ska kunna kvalificeras som 'selektiv’ ska det för det första slås fast och undersökas vilket allmänt skattesystem eller normalt skattesystem som är tillämpligt i den berörda medlemsstaten. Det är i förhållande till det allmänna skattesystemet eller 'normala’ skattesystemet som den eventuella selektiva karaktären av den fördel som beviljats genom den ifrågavarande skatteåtgärden därefter ska bedömas och fastställas genom att det visas att åtgärden avviker från det allmänna systemet i det att den medför att skillnader görs i behandlingen av näringsidkare som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i jämförbara situationer med hänsyn till målsättningen med skattesystemet i medlemsstaten. Om den ifrågavarande skatteåtgärdens mottagare och de skattskyldiga som inte kommer i åtnjutande av denna åtgärd inte befinner sig i faktiskt och rättsligt hänseende i en jämförbar situation med hänsyn till målsättningen med det normala systemet, är följaktligen åtgärden inte selektiv. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 september 2011, Paint Graphos m.fl. ( C‑78/08–C‑80/08, EU:C:2011:550, punkterna 63 och 64), och dom av den 29 mars 2012, 3M Italia ( C‑417/10, EU:C:2012:184, punkt 42).

49 Enligt kommissionen gör denna tredje etapp att det blir möjligt att undvika att åtgärder som verkligen är generella betraktas som selektiva. Kommissionen anser följaktligen att det nya kriterium som tribunalen utarbetat inte behövs och att det skadar den klassiska analysen av selektivitet som utarbetats i domstolens praxis. Kommissionen har även anfört att tribunalen skapade en ny kategori åtgärder när den införde detta nya kriterium, nämligen åtgärder som både är generella och utgör undantag. Den anser att en sådan åtgärdskategori är ologisk.

50 Se, för ett liknande resonemang, punkt 54 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 58 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

51 Se punkt 9 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 14 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

52 Se punkt 13 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 18 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

53 Se punkt 50 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 54 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

54 Enligt WDFG samt Banco Santander och Santusa, godkände tribunalen absolut inte definitionen av referenssystemet.

55 Se punkterna 44 och 45 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkterna 48 och 49 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

56 En statlig åtgärd som utan åtskillnad gynnar alla företag som är etablerade i landet kan däremot inte utgöra ett statligt stöd. Se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 8 november 2001, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke ( C‑143/99, EU:C:2001:598, punkt 35).

57 I punkt 61 i domen av den 4 juni 2015, kommissionen/MOL ( C‑15/14 P, EU:C:2015:362), slog domstolen fast att den korrekta parametern att tillämpa som jämförelse i förevarande mål för att fastställa att den omtvistade åtgärden var selektiv bestod i att fastställa huruvida [den] innebar att det gjordes skillnad mellan aktörer som med hänsyn till åtgärdens målsättning i faktiskt och rättsligt hänseende befann sig i en jämförbar situation, och som inte kunde motiveras av åtgärdens beskaffenhet och systematik.

58 Begreppet selektivitet är nämligen jämförbart med begreppet diskriminering. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 januari 2015, Eventech ( C‑518/13, EU:C:2015:9, punkt 53), och dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkt 101). Se punkt 54 i förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i mål kommissionen/MOL ( C‑15/14 P, EU:C:2015:32), och punkt 29 i förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i mål Belgien/kommissionen ( C‑270/15 P, EU:C:2016:289).

59 De båda målen gällde kommissionens beslut 2002/581/EG av den 11 december 2001 om den stödordning som Italien har genomfört till förmån för banker (EGT L 184, 2002, s. 27).

60 Följaktligen gynnade inte åtgärden företag i andra ekonomiska sektorer.

61 Min kursivering.

62 Naturligtvis är sådana skatteåtgärder selektiva som gynnar företag i en sektor till nackdel för företag i andra sektorer och stora eller mycket stora företag till nackdel för små företag.

63 Se, analogt, dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkterna 87 och 93).

64 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 2004, Spanien/kommissionen ( C‑501/00, EU:C:2004:438, punkt 120). Domstolen fann att ett skatteavdrag som endast kunde komma en kategori av företag till godo, nämligen dem som bedrev exportverksamhet och gjorde vissa investeringar som avsågs i de omtvistade åtgärderna, var selektivt.

65 Se dom av den 13 februari 2003, Spanien/kommissionen ( C‑409/00, EU:C:2003:92, punkt 48 och där angiven rättspraxis). Ett stöd kan vara selektivt med avseende på artikel 107.1 FEUF även när det rör en hel ekonomisk sektor (se, bland annat, dom av den 17 juni 1999, Belgien/kommissionen, C‑75/97, EU:C:1999:311, punkt 33, och dom av den 8 september 2011, Paint Graphos m.fl., C‑78/08–C‑80/08, EU:C:2011:550, punkt 53) eller flera ekonomiska sektorer (se dom av den 20 november 2003, GEMO, C‑126/01, EU:C:2003:622, punkterna 37–39).

66 Det bör erinras om att den omtvistade åtgärden var tillämplig på alla förvärv av andelar på minst 5 procent i utländska bolag som innehades oavbrutet under minst ett år utan att det föreskrevs något minimibelopp eller någon annan lägsta tillåtna tröskel för investeringar.

67 Se punkt 52 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen samt punkt 56 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

68 Enligt min mening använder sig tribunalen av en sofism när den anser att en skatteåtgärd som potentiellt är tillgänglig för alla företag inte är selektiv, fastän den innebär att det görs en åtskillnad mellan företag som utför analoga transaktioner. I motsats till vad WDFG samt Banco Santander och Santusa har påstått, såsom nämnts ovan i punkt 61, är vidare en åtgärd inte automatiskt selektiv om den inte undantagslöst tillämpas av alla företag i en medlemsstat. En skatteåtgärd är selektiv endast om den medför olika behandling av jämförbara situationer. Följaktligen kan inte, tvärtemot vad intervenienterna har hävdat i sina yttranden och som återgetts i punkt 71 ovan, en tillämpning av selektivitetskriteriet i samband med diskriminering av vissa skattskyldiga i förhållande till andra skattskyldiga i jämförbara situationer, rubba den institutionella jämvikten mellan kommissionen och medlemsstaterna. Tillämpningen av selektivitetskriteriet är tvärtom i linje med den konstituerande maktens vilja som kommit till uttryck i artikel 107.1 FEUF.

69 Se, analogt, punkterna 81 och 82 i förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Finanzamt Linz ( C‑66/14, EU:C:2015:242) där hon fann att [e]n regels selektivitet … enligt rättspraxis inte [kan] fastställas enbart på grundval av den omständigheten att en skatteregel bara ger de företag som uppfyller villkoren en fördel. Att selektivitet inte föreligger kan å andra sidan uppenbarligen inte alltid hävdas med motiveringen att alla ekonomiska aktörer utan åtskillnad kan utnyttja den fördelaktiga skatteregeln om de uppfyller villkoren i denna. I så fall skulle en skatteregel aldrig vara selektiv. … I rättspraxis har därför speciella villkor uppställts för att fastställa skattefördelars selektivitet. Det som till sist är avgörande är enligt rättspraxis huruvida villkoren för skattefördelen har valts på ett icke diskriminerande sätt enligt kriterierna i det nationella skattesystemet. Min kursivering.

70 I motsats till vad som påståtts av Konungariket Spanien (se punkt 62 ovan) och Irland (se punkt 65 ovan) är den omtvistade åtgärden inte öppen för alla företag som utför jämförbara transaktioner.

71 Domstolen gjorde nämligen följande uttalande i punkt 42 i domen av den 29 mars 2012, 3M Italia ( C‑417/10, EU:C:2012:184): Att enbart skattskyldiga som uppfyller dessa villkor kan dra fördel av denna åtgärd betyder inte i sig att den är selektiv. Den konstaterade sedan i samma punkt 42 att de personer som inte kunde komma i åtnjutande av den i det målet aktuella åtgärden inte befann sig i faktiskt och rättsligt hänseende i en situation som var jämförbar med de skattskyldigas situation vilka kunde dra fördel av åtgärden, sett till den nationella lagstiftarens syfte. Jag anser med hänsyn till att tribunalen i de överklagade domarna inte ifrågasatte att ett i Spanien skattskyldigt företags förvärv av andelar i ett utländskt bolag är jämförbart med ett i Spanien skattskyldigt företags förvärv av andelar i ett bolag med säte i Spanien, att relevansen av punkt 42 i domen av den 29 mars 2012, 3M Italia ( C‑417/10, EU:C:2012:184) i förevarande mål är mycket begränsad.

72 I artikel 107.1 FEUF sker inte någon uppdelning efter skälen för eller målen med de statliga ingripandena, utan de definieras i förhållande till verkningarna och därmed oberoende av vilken teknik som används. Se dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkt 87).

73 Se, analogt, dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkt 93).

74 I motsats till vad Förbundsrepubliken Tyskland har påstått (se punkt 66 ovan) saknas anledning att till en sådan bedömning lägga en kontroll av att det finns en kategori gynnade skattskyldiga. Med andra ord undgår selektiva skatteåtgärder, som gynnar vissa skattskyldiga till nackdel för andra som befinner sig i en jämförbar situation, kontrollen avseende statliga stöd redan av det skälet att de omfattas av en annan lagstiftningsteknik, trots att de rättsligt eller faktiskt leder till samma verkningar. Se dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkt 92).

75 Enligt min åsikt innebär inte den omständigheten att den omtvistade åtgärdens tillämpning inte villkoras av något minimibelopp att åtgärden inte är selektiv. Avsaknaden av ett tillämpningsvillkor grundat på ett minimibelopp innebär helt enkelt att det saknas ett selektivitetskriterium grundat på företagens storlek, som i princip är selektivt. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 september 2011, kommissionen/Nederländerna ( C‑279/08 P, EU:C:2011:551).

76 Min kursivering.

77 Min kursivering.

78 Min kursivering.

79 Dom kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkt 101).

80 Dom kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkterna 101 och 102).

81 Dom kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkterna 103 och 104).

82 Se punkt 50 i den överklagade domen Autogrill España/kommissionen och punkt 54 i den överklagade domen Banco Santander och Santusa/kommissionen.

83 Se punkt 77 ovan.

84 Min kursivering.

85 Dom av den 8 november 2001, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke ( C‑143/99, EU:C:2001:598, punkterna 35 och 36).

86 Se punkt 135 i det första omtvistade beslutet och punkt 160 i det andra omtvistade beslutet.

87 Se dom av den 15 juli 2004, Spanien/kommissionen ( C‑501/00, EU:C:2004:438, punkt 96).

88 Se punkterna 83 och 84 ovan.

89 I punkt 154 i det andra omtvistade beslutet anges att … syftet med den ifrågasatta åtgärden … är att gynna export av kapital från Spanien, för att stärka spanska företags ställning utomlands och därigenom stärka stödmottagarnas konkurrenskraft. Se även punkt 129 i det första omtvistade beslutet.

90 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 juli 2009, kommissionen/Grekland ( C‑369/07, EU:C:2009:428, punkt 119).

91 Och som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i en jämförbar situation.