Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 7 juli 2016

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 154, 2007, s. 1.

3 Lagen om explosiva ämnen i den version som offentliggjordes den 10 september 2002 (BGBl. I, s. 3518), i dess lydelse enligt artikel 4.67 i lagen av den 7 augusti 2013 (BGBl. I, s. 3154) (nedan kallad Spreng G).

4 I den version som offentliggjordes den 31 januari 1991 (BGBl. I, s. 169), i dess senast ändrade lydelse enligt artikel 20 i lag av den 25 juli 2013 (BGBl. I, s. 2749).

5 Bekanntmachung, Ausnahmebewilligung Nr. 2-0615/14 zur Kennzeichnung von pyrotechnischen Gegenständen, offentliggjord i Federal Gazette AT, B6, s. 1 den 27 mars 2014.

6 Dom av den 22 oktober 2014, kommissionen/Nederländerna ( C‑252/13, EU:C:2014:2312, punkterna 33 och 34 och där angiven rättspraxis).

7 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 september 2015, kommissionen/Slovakien ( C‑361/13, EU:C:2015:601, punkt 21, och där angiven rättspraxis) samt dom av den 18 juli 2007, kommissionen/Spanien ( C‑501/04, EU:C:2007:431, punkterna 24–27).

8 EUT L 178, 2013, s. 27.

9 Min kursivering.

10 Min kursivering.

11 Exempelvis på franska première mise à disposition, sur le marché communautaire, på tyska …erstmalige Bereitstellung eines bestimmten Produkts … auf dem Gemeinschaftsmark, på spanska primera puesta a disposición en el mercado comunitario, på italienska la prima messa a disposizione sul mercato comunitario di un prodotto, på tjeckiska první předání jednotlivého výrobku k dispozici na trh Společenství och på nederländska het voor de eerste keer in de handel van de Gemeenschap beschikbaar stellen.

12 Se, för en annan situation där språkversionerna skiljer sig åt, dom av den 14 september 2004, kommissionen/Italien ( C‑385/02, EU:C:2004:522, punkt 34).

13 EGT C 136, 1985, s. 1, som nämnts i skäl 8 i direktiv 2007/23.

14 Se, exempelvis, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2014, Holger Forstmann Transporte ( C‑152/13, EU:C:2014:2184, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

15 Se, bland annat, dom av den 10 september 2014, Holger Forstmann Transporte ( C‑152/13, EU:C:2014:2184, punkt 26), dom av den 7 oktober 2010, Lassal ( C‑162/09, EU:C:2010:592, punkt 51), eller dom av den 15 juni 2000, kommissionen/Tyskland ( C‑348/97, EU:C:2000:317, punkt 53).

16 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 januari 1988, Danmark/kommissionen ( 349/85, EU:C:1988:34, punkt 9) och dom av den 10 mars 2005, easyCar ( C‑336/03, EU:C:2005:150, punkt 21 och där angiven rättspraxis).

17 Tidsmomentet har också betonats i den praxis där domstolen tolkar en liknande definition som förekommer i en annan sekundärrättslig rättsakt. Se dom av den 3 april 2014, Rätzke ( C‑319/13, EU:C:2014:210, punkt 34 och följande punkter.).

18 Dom av den 15 juli 2010, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑582/08, EU:C:2010:429, punkt 51), dom av den 5 juni 2014, kommissionen/Bulgarien ( C‑198/12, EU:C:2014:1316, punkt 35) och generaladvokaten Jääskinens förslag till avgörande i samma mål (C‑198/12, EU:C:2013:739, punkt 46). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 22 december 2008, Les Vergers du Vieux Tauves ( C‑48/07, EU:C:2008:758, punkt 44). Förbudet mot sådan korrigerande tolkning gäller självfallet inte när den relevanta bestämmelsens innebörd är oklar. Se dom av den 8 mars 2012, kommissionen/Portugal ( C‑524/10, EU:C:2012:129, punkt 56 och följande punkter) och generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande, kommissionen/Portugal ( C‑524/10, EU:C:2011:613, punkt 56 och följande punkter).

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 december 2005, ECB/Tyskland ( C‑220/03, EU:C:2005:748, punkt 31) och dom av den 28 februari 2008, Carboni e derivati ( C‑263/06, EU:C:2008:128, punkt 48). Se även mitt förslag till avgörande, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑304/15, EU:C:2016:479, punkt 44).

20 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 juli 1994, Faccini Dori ( C‑91/92, EU:C:1994:292, punkt 24), dom av den 15 juli 2010, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑582/08, EU:C:2010:429, punkt 33).

21 Dom av den 23 mars 2000, Met-Trans och Sagpol ( C‑310/98 och C‑406/98, EU:C:2000:154, punkt 32).

22 Se, exempelvis, för ett liknande resonemang, dom av den 9 juli 1981, Gondrand och Garancini ( 169/80, EU:C:1981:171, punkt 17).

23 Se, exempelvis, dom av den 9 juli 2015 i Salomie och Oltean ( C‑183/14, EU:C:2015:454, punkt 31).

24 Se, exempelvis, dom av den 11 juni 2015, Berlington Hungary m.fl. ( C‑98/14, EU:C:2015:386, punkt 77 och där angiven rättspraxis).

25 Se, bland annat, generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande, kommissionen/Tyskland ( C‑316/99, EU:C:2001:38, punkterna 12 och 13) samt generaladvokat Kokotts förslag till avgörande, kommissionen/Italien ( C‑385/02, EU:C:2004:276, punkt 47 och följande punkter).

26 Se, dom av den 15 juli 2010, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑582/08, EU:C:2010:429, punkt 50), där domstolen förklarade, inom ramen för en talan om fördragsbrott, att även om [d]enna rättspraxis tar … sikte på relationer mellan enskilda och myndigheter … har [den] … dock även betydelse när det gäller införlivandet av ett direktiv på skatteområdet. Se även generaladvokaten Jääskinens förslag till avgörande, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑582/08, EU:C:2010:286, punkt 64).

27 Se, bland annat, dom av den 23 april 1986, Les Verts/parlamentet ( 294/83, EU:C:1986:166, punkt 23) och dom av den 6 oktober 2015, Schrems ( C‑362/14, EU:C:2015:650, punkt 60).

28 Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 2008, s. 82).

29 Skäl 16.

30 De terminologiska rättelserna av direktiv 2013/29 motsvarar dessa nya begrepp och definitioner. Se skäl 3 i direktiv 2013/29. I synnerhet har definitionen tillhandahållande på marknaden införts. Förevarande bestämmelse om fri rörlighet i artikel 4.1 i direktiv 2013/29 hänvisar till begreppet tillhandahållande på marknaden, som också förekommer i direktivets titel.

31 Denna ändrade inställning kan förklaras genom kommissionens underrättelse av den 5 april 2016 med den senaste versionen av Blåboken om genomförandet av EU:s produktbestämmelser 2016, C(2016) 1958 final.

32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 juli 2005, kommissionen/Spanien ( C‑135/03, EU:C:2005:457, punkt 38).

33 Detta gäller särskilt dom av den 12 juli 2012, Fra.bo ( C‑171/11, EU:C:2012:453), dom av den 10 november 2005, kommissionen/Portugal ( C‑432/03, EU:C:2005:669), dom av den 15 mars 2007, kommissionen/Finland ( C‑54/05, EU:C:2007:168), samt dom av den 8 februari 1983, kommissionen/Förenade kungariket ( 124/81, EU:C:1983:30).

34 Exempelvis dom av den 16 oktober 2014, kommissionen/Tyskland ( C‑100/13, EU:C:2014:2293), som har åberopats av kommissionen, eller dom av den 8 maj 2003, ATRAL ( C‑14/02, EU:C:2003:265) och dom av den 30 april 2009, Lidl Magyarország ( C‑132/08, EU:C:2009:281).

35 Se skäl 10 i direktiv 2007/23.

36 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 2010, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑582/08, EU:C:2010:429, punkt 48).

37 Se, bland annat, dom av den 18 oktober 2012, Elenca ( C‑385/10, EU:C:2012:634, punkt 23, och där angiven rättspraxis.)

38 Se, avseende en liknande bestämmelse rörande fri rörlighet, dom av den 5 april 1979, Ratti ( 148/78, EU:C:1979:110, punkt 13), där domstolen fastställde att en bestämmelse rörande fri rörlighet ha[de] ingen självständig betydelse …, eftersom den endast utg[jorde] ett nödvändigt komplement till de materiella bestämmelserna i de ovan nämnda artiklarna för att säkerställa de ifrågavarande varornas fria rörlighet.

39 Se generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande, kommissionen/Italien ( C‑326/07, EU:C:2008:611 punkterna 33 och 34).

40 En belysande definition av marknadskontroll finns i artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 2008, s. 30), som bland annat hänvisar till lämpliga kontroller i tillräcklig omfattning av produkters egenskaper; detta ska ske genom dokumentkontroll och, där så är lämpligt, genom fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av ett ändamålsenligt urval.

41 Enligt den bestämmelsen skulle systemet inbegripa ett registreringsnummer och ett EU-register som skall göra det möjligt att identifiera typer av pyrotekniska artiklar och deras tillverkare.

42 Kommissionens genomförandedirektiv 2014/58/EU av den 16 april 2014 om inrättande av ett system för pyrotekniska artiklars spårbarhet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/23/EG (EUT L 115, 2014, s. 28). Ett spårbarhetssystem har även föreskrivits i artikel 9 i direktiv 2013/29.

43 Förbundsrepubliken Tyskland har gjort gällande att den rättsliga grunden för bestämmelsen i fråga är 6.1.2 d § SprengG, som bemyndigar de behöriga myndigheterna att anta ett förfarande för utfärdande av identifieringsnummer i avsikt att registrera och godkänna försäljning och användning i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2007/23. I motsats till detta har kommissionen angett att den rättsliga grunden för anmälningsförfarandet är 6.1.3 d § SprengG, som bemyndigar de behöriga myndigheterna att tillse att förvärvade eller importerade explosiva ämnen ska anmälas enligt 1.1 § och särskilda dokument ska biläggas till anmälan.

44 I detta avseende görs åtskillnad endast i sjätte meningen i 6.4 § SprengV, som inför ett undantag från skyldigheten att ange identifieringsnumret i bruksanvisningen i enlighet med fjärde meningen i samma bestämmelse.

45 Se dom av den 17 mars 2016 i Canadian Oil Company Sweden och Rantén ( C‑472/14, EU:C:2016:171, punkt 41).

46 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 2006, s. 1, och rättelse EUT L 396, 2006, s. 3), i ordalydelsen enligt kommissionens förordning (EG) nr 552/2009 av den 22 juni 2009 (EUT L 164, 2009, s. 7).

47 Enligt artikel 128.2 i Reachförordningen hindras inte medlemsstaterna från att behålla eller införa nationella bestämmelser för att skydda arbetstagare, människors hälsa och miljön som är tillämpliga i fall där Reachförordningen inte innebär en harmonisering av kraven på tillverkning utsläppande på marknaden eller användning. Se dom av den 17 mars 2016, Canadian Oil Company Sweden och Rantén ( C‑472/14, EU:C:2016:171, punkterna 26 och 27).

48 Bilaga I avsnitt 5 c 1–7 i direktiv 2007/23. Tändningsanordningar omfattas också av Europastandarden EN 15947. Se även avsnitt 3 j i nämnda bilaga, som hänvisar till [s]pecifikation av alla anordningar och tillbehör som krävs samt bruksanvisning för att den pyrotekniska artikeln skall fungera säkert.

49 EN 15947, publicerad i EUT C 136, 2013, s. 7. Se även artikel 8.3 i direktiv 2007/23.

50 Se punkterna 61–63 och 65–67 i förevarande förslag till avgörande.

51 Dom av den 20 oktober 2005, kommissionen/Sverige ( C‑111/03, EU:C:2005:619, punkt 66).

52 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 april 2007, AGM-COS.MET ( C‑470/03, EU:C:2007:213, punkt 62).

53 Se, analogt, dom av den 8 september 2005, Yonemoto ( C‑40/04, EU:C:2005:519, punkt 51). Se även, dock i ett annat sammanhang, dom av den 23 november 2006, Lidl Italia ( C‑315/05, EU:C:2006:736, punkt 43 och följande punkter).

54 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering (EUT L 316, 2012, s. 12). Genom förordningen upphävdes artikel 8.4 i direktiv 2007/23.