Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 6 april 2017

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 299, 2003, s. 9.

3 Föreningen SOS-Barnbyar ingår i ett internationellt nät av världsbyar. Som svar på en av de frågor som ställdes vid förhandlingen den 2 mars 2017 angavs att föreningen SOS-Barnbyar och barnbyarna i Finland finansieras av kommuner eller städer och genom privata donationer.

4 Dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

5 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 juni 2010, Blanco Pérez och Chao Gómez ( C‑570/07 och C‑571/07, EU:C:2010:300, punkt 36), och dom av den 21 september 2016, Etablissements Fr. Colruyt ( C‑221/15, EU:C:2016:704, punkt 14).

6 Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 17 september 2015, van der Lans ( C‑257/14, EU:C:2015:618, punkt 20).

7 EUT L 134, 2004, s. 114.

8 Se dom av den 6 oktober 2015, Consorci Sanitari del Maresme ( C‑203/14, EU:C:2015:664).

9 Se dom av den 6 oktober 2015, Consorci Sanitari del Maresme ( C‑203/14, EU:C:2015:664, punkt 30). Se även dom av den 14 januari 2010, Plus Warenhandelsgesellschaft ( C‑304/08, EU:C:2010:12, punkt 28), (om Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 2005, s. 22)). Se, för en illustration av domstolens behörighet oberoende av om det finns en koppling till utlandet när det gäller ett direktiv, vad som anförs av Rodière, P. om ett förbud mot diskriminering (Retour vers les situations internes et la libre circulation des personnes: de quelques errements possibles, Revue des affaires européennes, 2015/4, s. 731–742, i synnerhet s. 741).

10 Dom av den 11 oktober 2001, Adam ( C‑267/99, EU:C:2001:534, punkt 28).

11 Dom av den 11 oktober 2001, Adam ( C‑267/99, EU:C:2001:534, punkt 29).

12 Uppgiften bekräftades av den finländska regeringens företrädare vid förhandlingen den 2 mars 2017.

13 Enligt domstolen är ett formellt återgivande av ett direktivs föreskrifter i en uttrycklig och specifik lagbestämmelse inte alltid … nödvändigt. För genomförandet av ett direktiv kan det, beroende på dess innehåll, [till och med] vara tillräckligt att det finns en allmän rättslig ram (dom av den 16 juni 2005, kommissionen/Italien, C‑456/03, EU:C:2005:388, punkt 51).

14 I dom av den 28 mars 1995, Kleinwort Benson ( C‑346/93, EU:C:1995:85), föreskrevs tvärtom i den aktuella nationella lagstiftningen uttryckligen, å ena sidan, en möjlighet … att vidta ändringar som är ägnade att framkalla skiljaktigheter mellan bestämmelserna i [unionsrätten], så som … domstolen har tolkat dem (punkt 18) och, å andra sidan, att domstolarna i den berörda konventionsstaten … inte [var] skyldiga att avgöra tvister som väckts vid dessa genom att på ett absolut och ovillkorligt sätt tillämpa den tolkning av [unionsrätten] som … domstolen gett dem (punkt 20).

15 Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 10 december 2009, Rodríguez Mayor m.fl. ( C‑323/08, EU:C:2009:770, punkt 27), och dom av den 3 december 2015, Quenon K. ( C‑338/14, EU:C:2015:795, punkt 17). Somliga bedömare anser att utvidgningen av domstolens behörighet till och med vore att föredra med avseende på de lagar genom vilka direktiv införlivas som kan utvidga direktivens materiella tillämpningsområde i en stat utöver de gränser som sätts av direktiven (Potvin-Solis, L., Qualification des situations purement internes, i Neframi, E., red., Renvoi préjudiciel et marge d’appréciation du juge national, Larcier, Bryssel, 2015, s. 39–99, särskilt s. 66).

16 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 oktober 2012, Nolan ( C‑583/10, EU:C:2012:638, punkterna 53–57).

17 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

18 Punkt 2 i beslutet, min kursivering.

19 Punkt 17 i beslutet, min kursivering.

20 Punkt 36 och beslutsdelen i beslutet, min kursivering.

21 Punkt 3 i begäran om förhandsavgörande.

22 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 september 2003, Anomar m.fl. ( C‑6/01, EU:C:2003:446, punkterna 38 och 41).

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 oktober 1990, Dzodzi ( C‑297/88 och C‑197/89, EU:C:1990:360, punkt 37), och dom av den 7 juli 2011, Agafiţei m.fl. ( C‑310/10, EU:C:2011:467, punkt 42). I doktrinen, Potvin-Solis, L., Qualification des situations purement internes, i Neframi, E., red., Renvoi préjudiciel et marge d’appréciation du juge national, Larcier, Bryssel, 2015, s. 39–99, särskilt s. 67).

24 Vad beträffar begreppet domstol i artikel 267 FEUF, har Tridimas, T., framhållit att vad som huvudsakligen eftersträvades vid tolkningen av detta villkor var att göra förfarandet för en begäran om förhandsavgörande så tillgängligt som möjligt. Enligt Tridimas, T., handlade det om att säkerställa en enhetlig tolkning av unionsrätten, men också ett tillgängligt rättsmedel för att tillvarata rättigheter som följer av unionsrätten (Tridimas, T., Knocking on Heaven’s Door: Fragmentation, Efficiency and Defiance in the Preliminary Reference Procedure, CML Rev., 40, 2003, s. 9–50, särskilt s. 30). Dessa strävanden måste enligt min mening vara vägledande för domstolen vid en prövning av dess behörighet att meddela ett förhandsavgörande, oavsett vilket villkor för behörighet eller upptagande till prövning som är i fråga.

25 Se skälen 4, 5 och 10 i direktiv 2003/88. Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 42).

26 EGT L 183, 1989, s. 1.

27 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 21).

28 Se, beträffande avvikelserna i artikel 17.3 c i direktiv 2003/88, dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkterna 47 och 48). Att det är exempel som anges i uppräkningen följer av det uttryck för särskilt som används i den finska versionen av direktivet (ja erityisesti) och i andra språkversioner som den engelska (and particularly in the case of) eller den spanska (y en particular cuando se trate de).

29 Dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 40). Se även dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkt 89). Den sistnämnda domen avser artikel 17 i rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, 1993, s. 18). Lydelsen i artikel 17.1 är emellertid fortfarande densamma, och därför är tidigare rättspraxis fortfarande relevant (se, för ett liknande resonemang om andra bestämmelser i direktiv 2003/88 som inte har ändrats, beslut av den 4 mars 2011, Grigore, ( C‑258/10, ej publicerat, EU:C:2011:122, punkt 39)).

30 Min kursivering.

31 Dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkt 64).

33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 28).

34 Dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

35 Till exempel genom en klausul i ett anställningsavtal.

36 Dom av den 7 september 2006, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑484/04, EU:C:2006:526, punkt 20). Min kursivering. Se även dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 41).

37 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 40), och dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkt 89).

38 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 42) och, beträffande direktiv 93/104, dom av den 3 oktober 2000, Simap ( C‑303/98, EU:C:2000:528, punkt 49), och dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkt 50).

39 Se, för ett liknande resonemang, bland många andra domar, dom av den 1 december 2005, Dellas m.fl. ( C‑14/04, EU:C:2005:728, punkt 49), dom av den 7 september 2006, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑484/04, EU:C:2006:526, punkt 38), och dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 24).

40 Denna uppgift lämnades av företrädaren för SOS-Barnbyar som svar på en fråga från referenten och bekräftades av företrädaren för sökandena i det nationella målet i repliken.

41 Se, i tillämpliga delar, beträffande avsaknaden av inverkan av viloperioder under en läkares jourtjänstgöring, dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkterna 61 och 65). I punkt 94 i den domen erinrade domstolen även om att motsvarande kompensationsledighet i den mening som avses i artikel 17.2 och 17.3 i direktiv 93/104 ska karakteriseras av att arbetstagaren under dessa perioder inte har någon skyldighet gentemot arbetsgivaren som kan hindra honom från att fritt och oavbrutet ägna sig åt sina egna intressen, för att motverka de verkningar som arbetet har på den berördes säkerhet och hälsa (min kursivering).

42 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 40).

43 Se bland annat dom av den 19 december 2013, Koushkaki ( C‑84/12, EU:C:2013:862, punkt 34), och dom av den 16 juli 2015, Lanigan ( C‑237/15 PPU, EU:C:2015:474, punkt 35).

44 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 40), och dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkt 89).

45 Se artikel 1.1 i detta direktiv.

46 Se artikel 2.1 i detta direktiv.

47 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 december 2011, Banco Bilbao Vizcaya Argentaria ( C‑157/10, EU:C:2011:813, punkt 19).

48 Dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 45).

49 Dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 48).

50 Se artikel 17.2 i direktiv 2003/88 och, beträffande detta villkor, dom av den 14 oktober 2010, Union syndicale Solidaires Isère ( C‑428/09, EU:C:2010:612, punkterna 49–62).