Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 27 september 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar (EUT L 344, 2010, s. 1).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 2004, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 2009, s. 1).

5 Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (EGT L 157, 2002, s. 1).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den 13 december 2011 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat (EUT L 343, 2011, s. 1).

7 Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser (EUT L 124, 2003, s. 1).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 2009, s. 1).

9 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, 1971, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57).

10 Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, 1972, s.1; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 106–173).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 465/2012 av den 22 maj 2012 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 (EUT L 149, 2012, s. 4).

12 Se dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl., C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 25 och där angiven rättspraxis. Se även, rörande fiktiva tvister, dom av den 11 mars 1980, Foglia, 104/79, EU:C:1980:73, och dom av den 16 december 1981, Foglia, 244/80, EU:C:1981:302. Se, vidare, dom av den 9 februari 1995, Leclerc‑Siplec, C‑412/93, EU:C:1995:26, punkt 14, där domstolen slog fast att den omständigheten att parterna i målet vid den nationella domstolen i allt väsentligt är överens om det resultat som ska uppnås inte gör tvisten mindre verklig.

13 Se dom av den 21 juni 2017, Martinez Silva, C‑449/16, EU:C:2017:485, punkt 27, dom av den 13 juni 2013, Hadj Ahmed, C‑45/12, EU:C:2013:390, punkterna 12 och 31, och dom av den 18 november 2010, Xhymshiti, C‑247/09, EU:C:2010:698, punkt 29.

14 Se artikel 1.1 i Schengens viseringskodex.

15 Se dom av den 19 september 2013, Brey, C‑140/12, EU:C:2013:565, punkt 49 och där angiven rättspraxis.

16 Se dom av den 21 december 2011, Ziolkowski och Szeja, C‑424/10 och C‑425/10, EU:C:2011:866, punkterna 32 och 33 och där angiven rättspraxis.

17 Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 12 december 2013, X, C‑486/12, EU:C:2013:836, punkt 19 och där angiven rättspraxis.

18 Se, exempelvis, dom av den 13 juni 2013, Hadj Ahmed, C‑45/12, EU:C:2013:390, punkt 32 och dom av den 18 november 2010, Xhymshiti, C‑247/09, EU:C:2010:698, punkt 37.

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 1982, Cilfit m.fl., 283/81, EU:C:1982:335, punkt 20. Se även dom av den 2 september 2010, Kirin Amgen, C‑66/09, EU:C:2010:484, punkt 41 och där angiven rättspraxis, och dom av den 21 december 2011, Ziolkowski och Szeja, C‑424/10 och C‑425/10, EU:C:2011:866, punkt 34 och där angiven rättspraxis.

20 Se bilagan till förordning nr 859/2003.

21 Se förslaget till rådets förordning om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr … till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser (KOM(2007) 439 slutlig), punkt 1 i motiveringen – Bakgrund. Se även rådets dokument nr. 14762/01 (Rådets 2392:a möte – Sysselsättning och socialpolitik – Bryssel den 3 december 2001), s. 7 och 8, samt ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999, slutsats 21.

22 Se första sidan i förslaget till rådets förordning (EG) om samordning av de sociala trygghetssystemen (KOM(1998) 779 slutlig) s. 1.

23 Se dom av den 11 september 2014, B., C‑394/13, EU:C:2014:2199, punkt 23 och där angiven rättspraxis, och dom av den 5 juni 2014, I, C‑255/13, EU:C:2014:1291, punkt 40 och där angiven rättspraxis.

24 Se artikel 2 i förordning nr 883/2004.

25 Se artikel 1 i förordning nr 1231/2010.

26 Se förslaget till rådets förordning (EG) om samordning av de sociala trygghetssystemen (KOM(1998) 779 slutlig), s. 2.

27 Se, för ett liknande resonemang, skäl 8 i förordning nr 1231/2010.

28 Se rådets dokument nr 12296/01, Addendum 2 (Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen – Parametrar för modernisering av förordning (EEG) nr 1408/71 = Text till parametrarna), s. 11.

29 Se förordning nr 3 från 1958 om social trygghet för migrerande arbetstagare (EGT 30, 1958, s. 561) och rådets dokument nr 12296/01, Addendum 1 (Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen – Parametrar för modernisering av förordning (EEG) nr 1408/71 = Text till parametrarna), s. 3.

30 Se rådets dokument nr 12296/01 (Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen – Parametrar för modernisering av förordning (EEG) nr 1408/71), s. 4, där det hänvisas till domen av den 11 oktober 2001, Khalil m.fl., C‑95/99 till C‑98/99 och C‑180/99, EU:C:2001:532.

31 Se dom av den 18 december 2014, Förenade kungariket/rådet, C‑81/13, EU:C:2014:2449, punkterna 41 och 42.

32 Se, för ett liknande resonemang, rådets dokument nr 16879/1/06 (Europeiska rådet i Bryssel den 14–15 december 2006 – Ordförandeskapets slutsatser), s. 6–12 och där angivna handlingar, samt förslaget till rådets förordning om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr … till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser (KOM(2007) 439 slutlig).

33 Se skäl 10 i förordning nr 1231/2010.

34 Se skäl 11 i förordning nr 1231/2010.

35 Se förslaget till rådets förordning om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr … till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser (KOM(2007) 439 slutlig), punkt 6 i motiveringen).

36 Se förordning nr 987/2009, artikel 11.1.

37 Se, för ett liknande resonemang, domen i de förenade målen C‑95/99 till C‑98/99 och C‑180/99, EU:C:2001:532, punkterna 39–58.

38 Även om man i vissa språk, till exempel nederländska, kan använda samma eller bedrägligt liknande terminologi för de tre begreppen.

39 Dom av den 2 september 2010, Kirin Amgen, C‑66/09, EU:C:2010:484, punkt 41 och där angiven rättspraxis.

40 Andra exempel är Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77), rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 2004, s. 44) eller Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (EUT L 132, 2016, s. 21).

41 Rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 2009, s. 17), artikel 18.

42 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (EUT L 157, 2014, s. 1), artikel 20.

43 Se artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsarbetare (EUT L 95, 2014, s. 375), artikel 2.

44 Även om säsongsarbetare inte anses vistas lagligen kan de ändå omfattas av social trygghet. Deras rätt till social trygghet grundas emellertid, genom ett undantag, specifikt på artikel 5.1 b i direktivet om säsongsarbetare. Likaså finns det andra unionsrättsliga instrument eller till och med nationella bestämmelser som specifikt ger rätt till social trygghet när berörda tredjelandsmedborgare inte kan anses lagligen vistas inom en medlemsstats territorium enligt förordning nr 1231/2010.

45 Se, för ett liknande resonemang, skälen 3 och 6 i direktivet om ett kombinerat tillstånd.

46 Se artikel 1.2 a i förordningen om uppehållstillstånd. Detta inkluderar också tillstånd som utfärdas i enlighet med direktivet om ett kombinerat tillstånd.

47 Se artikel 1.2 a i) i förordningen om uppehållstillstånd.

48 Se punkterna 56 och 57 ovan.

49 Se artikel 2 i direktivet om säsongsarbetare.

50 Se artikel 15.2 i Schengens viseringskodex.

51 Se artikel 15.4 i Schengens viseringskodex.

52 Se dom av den 9 augusti 1994, Vander Elst, C‑43/93, EU:C:1994:310, punkt 14 och där angiven rättspraxis.

53 Se, exempelvis, dom av den 9 augusti 1994, Vander Elst, C‑43/93, EU:C:1994:310, punkt 3.

54 Dom av den 9 augusti 1994, Vander Elst, C‑43/93, EU:C:1994:310, punkt 11. Se även dom av den 11 september 2014, Essent Energie Productie, C‑91/13, EU:C:2014:2206, punkterna 51–57 och där angiven rättspraxis. Se även, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i målet Danieli & C. Officine Meccaniche m. fl., C‑18/17, EU:C:2018:288, punkterna 85–95.

55 Se artikel 3.1 i direktivet om ett kombinerat tillstånd.

56 Se artikel 12.1 a i direktivet om ett kombinerat tillstånd.

57 Se skäl 2 i förordning nr 1231/2010.

58 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Poiares Maduro i målet Halifax m.fl., C‑255/02, EU:C:2005:200, punkt 69.