Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 6 februari 2019

1 Originalspråk: engelska.

2 Förslag till avgörande av generaladvokaten Van Gerven i målet Banks, C‑128/92, EU:C:1993:860.

3 Framför allt dom av den 20 september 2001, Courage och Crehan, C‑453/99, EU:C:2001:465, och dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU av den 26 november 2014 om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell rätt för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser (EUT L 349, 2014, s. 1).

5 För ett tidigt exempel på denna princip, se dom av den 28 mars 1984, Compagnie Royale Asturienne des Mines och Rheinzink/kommissionen, 29/83 och 30/83, EU:C:1984:130, punkt 9. För senare exempel, se dom av den 8 juli 1999, kommissionen/Anic Partecipazioni, C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkt 145, dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen, C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 59, dom av den 11 december 2007, ETI m.fl., C‑280/06, EU:C:2007:775, punkterna 45 och 46, och dom av den 18 december 2014, kommissionen/Parker Hannifin Manufacturing och Parker-Hannifin, C‑434/13 P, EU:C:2014:2456, punkterna 39 och 40.

6 Dom av den 20 september 2001, Courage och Crehan, C‑453/99, EU:C:2001:465, punkt 26, och dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461, punkt 60.

7 Se, exempelvis, dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461, punkterna 95–97, dom av den 14 juni 2011, Pfleiderer, C‑360/09, EU:C:2011:389, punkt 32, och dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317, punkt 37.

8 Se, särskilt, dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461, punkterna 95 och 96 och där angiven rättspraxis.

9 Dom av den 20 september 2001, Courage och Crehan, C‑453/99, EU:C:2001:465.

10 Dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461.

11 Domstolen hade redan före domen av den 20 september 2001, Courage och Crehan, C‑453/99, EU:C:2001:465, fastställt att de artiklar som nu utgör artiklarna 101 och 102 FEUF hade direkt effekt. Se dom av den 30 januari 1974, BRT och Société belge des auteurs, compositeurs et éditeurs, 127/73, EU:C:1974:6, punkt 16, och dom av den 18 mars 1997, Guérin automobiles/kommissionen, C‑282/95 P, EU:C:1997:159, punkt 39.

12 Dom av den 20 september 2001, Courage och Crehan, C‑453/99, EU:C:2001:465, punkterna 24–26, och dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461, punkt 59.

13 Dom av den 20 september 2001, Courage och Crehan, C‑453/99, EU:C:2001:465, punkt 27, och dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461, punkt 91. Se, även, dom av den 14 juni 2011, Pfleiderer, C‑360/09, EU:C:2011:389, punkt 29, dom av den 6 november 2012, Otis m.fl., C‑199/11, EU:C:2012:684, punkt 42, dom av den 6 juni 2013, Donau Chemie m.fl., C‑536/11, EU:C:2013:366, punkt 23, och dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317, punkt 23.

14 Dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461, punkt 62.

15 Dom av den 20 september 2001, Courage och Crehan, C‑453/99, EU:C:2001:465, punkt 29, och dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:46164, punkt 62.

16 Dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317.

17 Dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317, punkt 37.

18 Dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317, punkterna 24 och 25 och där angiven rättspraxis.

19 Dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317, punkt 26 och där angiven rättspraxis.

20 Dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317, punkt 27 och följande punkter, särskilt punkt 34. Som jämförelse, se beträffande tillämpningen av principerna om likvärdighet och effektivitet, dom av den 14 juni 2011, Pfleiderer, C‑360/09, EU:C:2011:389, punkterna 30–32, och dom av den 6 juni 2013, Donau Chemie m.fl., C‑536/11, EU:C:2013:366, punkterna 32–34.

21 Detta är vad generaladvokaten Kokott beskrev som frågan hur skadestånd ska utdömas. Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:45, punkt 23. Det kan dessutom vara möjligt att skilja ytterligare mellan korrigerande regler och rent processuella regler, samt mellan de krav som bygger på unionsrätten som sådana regler måste uppfylla. Se, Van Gerven, Walter, Of rights, remedies and procedures, Common Market Law Review, Vol. 37, 2000, 501–536, vid 503–504

22 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:45, punkt 31 och följande punkter.

23 Sunstein, Cass, One case at a time: judicial minimalism on the Supreme Court, Harvard, Harvard University Press, 1999. Se, i samband med domstolsminimalism i unionen, Sarmiento, Daniel, Half a case at a time: dealing with judicial minimalism at the European Court of justice, i Claes, Monika, m.fl., Constitutional conversations, Cambridge, Intersentia, 2012, 11–40.

24 Dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317, punkt 37.

25 Även om kommissionen har betonat den kompenserande verkan skadestånd har, har den också erkänt skadeståndets användbarhet i syfte att avskräcka företag från konkurrensbegränsande beteende. Se, för ett liknande resonemang, Vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler, KOM(2008) 165 slutlig, s. 3 med hänvisningar. Tillgänglig på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1551256831766&uri=Celex%3A52008DC0165 (sidan besökt den 22 januari 2019).

26 Se, även, förslag till avgörande av generaladvokaten Van Gerven i målet Banks, C‑128/92, EU:C:1993:860, punkt 44.

27 Se, särskilt, dom av den 20 september 2001, Courage och Crehan, C‑453/99, EU:C:2001:465, punkterna 24 och 29, och dom av den 13 juli 2006, Manfredi m.fl., C‑295/04–C‑298/04, EU:C:2006:461, punkterna 61 och 62. Se, även, dom av den 14 juni 2011, Pfleiderer, C‑360/09, EU:C:2011:389, punkterna 29 och 30, dom av den 6 juni 2013, Donau Chemie m.fl., C‑536/11, EU:C:2013:366, punkterna 23 och 27, och dom av den 5 juni 2014, Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:1317, punkterna 23 och 24.

28 Teorin om en korrelation mellan rättigheter och rättsliga skyldigheter kan spåras tillbaka till Wesley Hohfeld. Se Hohfeld, Wesley, Some Fundamental Legal Conceptions as Applied in Judicial Reasoning, Yale Law Journal, Vol. 23, 1913, 16–59, vid 30–32. Se, även, Van Gerven, Walter, Of rights, remedies and procedures, Common Market Law Review, Vol. 37, 2000, 501–536, vid 524.

29 Se, exempelvis, dom av den 11 december 2007, ETI m.fl., C‑280/06, EU:C:2007:775, punkterna 38 och 39, och där angiven rättspraxis, dom av den 13 juni 2013, Versalis/kommissionen, C‑511/11 P, EU:C:2013:386, punkt 51, och dom av den 18 december 2014, kommissionen/Parker Hannifin Manufacturing och Parker-Hannifin, C‑434/13 P, EU:C:2014:2456, punkt 39.

30 I artikel 11.1 i direktiv 2014/104 anges följande: Medlemsstaterna ska se till att företag som har överträtt konkurrensrätten genom ett gemensamt beteende är solidariskt ansvariga för den skada som överträdelsen av konkurrensrätten orsakat; vart och ett av dessa företag är följaktligen skyldigt att ersätta skadan fullt ut, och den skadelidande parten har rätt att kräva full ersättning från vilket som helst av dem till dess att han eller hon fått full ersättning.

31 Förslag till avgörande av generaladvokaten Van Gerven i målet Banks, C‑128/92, EU:C:1993:860, punkterna 49–54, om sådana villkor (förekomsten av skada, orsakssamband mellan den åberopade skadan och det påstådda agerandet, och rättsstridigheten av agerandet). Enligt den analysen, förefaller de personer som ska hållas ansvariga underförstått vara de företag som har medverkat i det rättsstridiga beteendet.

32 För ett liknande resonemang i fråga om orsakssamband, se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Kone m.fl., C‑557/12, EU:C:2014:45, punkt 29.

33 Dom av den 11 december 2007, ETI m.fl., C‑280/06, EU:C:2007:775, punkterna 40 och 42 och där angiven rättspraxis.

34 Se, bland annat, dom av den 11 december 2007, ETI m.fl., C‑280/06, EU:C:2007:775, punkt 41 och där angiven rättspraxis, och dom av den 18 december 2014, kommissionen/Parker Hannifin Manufacturing och Parker-Hannifin, C‑434/13 P, EU:C:2014:2456, punkt 40.

35 Dom av den 11 december 2007, ETI m.fl., C‑280/06, EU:C:2007:775, punkt 43.

36 Se, avseende dessa villkor, exempelvis dom av den 22 september 2016, Microsoft Mobile Sales International m.fl., C‑110/15, EU:C:2016:717, punkterna 59–61 och där angiven rättspraxis.