Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 8 maj 2019

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 327, 2000, s. 1.

3 EUT L 211, 2009, s. 55.

4 BOE nr 30 av den 3 februari 2007, s. 5118.

5 BOE nr 312 av den 28 december 2012, s. 88081.

6 BOE nr 176 av den 24 juli 2001, s. 14276.

7 BOE nr 72 av den 25 mars 2015, s. 25674.

8 Den hänskjutande domstolen har påpekat att om artikel 29 i energiskattelagen skulle förklaras vara oförenlig med unionsrätten skulle detta leda till ogiltigförklaring av kungligt dekret nr 198/2015 som genomför denna omtvistade skatt.

9 Dom av den 9 mars 2010, ERG m.fl. ( C‑379/08 och C‑380/08, EU:C:2010:127, punkterna 38 och 39), och dom av den 4 mars 2015, Fipa Group m.fl. ( C‑534/13, EU:C:2015:140, punkt 40).

10 Dom av den 4 mars 2015, Fipa Group m.fl. ( C-534/13, EU:C:2015:140, punkt 42).

11 Se, i detta avseende, dom av den 7 december 2016, Vodoopskrba i odvodnja ( C‑686/15, EU:C:2016:927, punkterna 20 och 21).

12 Se, analogt, dom av den 17 oktober 2018, Klohn ( C‑167/17, EU:C:2018:833, punkt 29).

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juli 2006, Chacón Navas ( C‑13/05, EU:C:2006:456, punkt 56).

14 Dom av den 6 december 2018, Montag ( C‑480/17, EU:C:2018:987, punkt 34).

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG (EUT L 176, 2003, s. 37).

16 Se dom av den 29 september 2016, Essent Belgium ( C‑492/14, EU:C:2016:732, punkt 79).

17 Dom av den 7 mars 2017, RPO ( C‑390/15, EU:C:2017:174, punkt 41).

18 Dom av den 22 januari 2019, Cresco Investigation ( C‑193/17, EU:C:2019:43, punkt 42). Se också, bland annat, dom av den 1 oktober 2015, O ( C‑432/14, EU:C:2015:643, punkt 32) och dom av den 26 juni 2018, MB (Könskorrigering och ålderspension) ( C‑451/16, EU:C:2018:492, punkt 42).

19 Se, i detta avseende, dom av den 5 juni 2018, Montero Mateos ( C‑677/16, EU:C:2018:393, punkt 50).

20 Se, i detta avseende, dom av den 6 oktober 2015, Finanzamt Linz ( C‑66/14, EU:C:2015:661, punkterna 26 och 31).

21 Vad beträffar omständigheten att skatten endast gäller för producenter av el med vattenkraft framgår det klart av ordalydelsen i ingressen till lag nr 15/2012 att syftet som eftersträvas med denna skatt inte, i sig, är att överföra kostnaden för tjänster som avser vattenförvaltning till de olika slutanvändarna. Därför är det tillräckligt att denna skatt bidrar till det målet.

22 I detta avseende vill jag understryka att i motsats till andra elproducenter som köper sitt råmaterial (olja, kol, gas, uran) på den privata marknaden utnyttjar producenter av el med vattenkraft en allmän tillgång för produktion av deras el. Det belopp som betalas för användning av denna allmänna nyttighet ska därför anses delvis vara en skatt och delvis koncessionsavgift för användningen av denna allmänna nyttighet, eftersom medlemsstaterna inte enligt artikel 107 FEUF får snedvrida konkurrensen genom att tillhandahålla vissa producenter statens resurser utan ersättning.

23 Källa: http://www.waterencyclopedia.com/Ge-Hy/HydroelectriC‑Power.html#ixzz5g4zOuRDg

24 Detta motsäger inte den andra tilläggsbestämmelsen i lag nr 15/2012. Denna föreskriver faktiskt inte att belopp som uppbärs genom skatten ska användas för att minska underskottet i elnätet utan att ett belopp som är likvärdigt med dessa belopp ska användas i budgeten för detta ändamål.

25 Medan vissa kostnader för vattenutnyttjande, i synnerhet de som avser utformningen av avrinningsområdet, redan har betalts av den berörda medlemsstaten kommer andra (till exempel de som avser underhåll av anläggningen eller stranderosion) uppkomma under hela utnyttjandet av avrinningsområdet.

26 Se, i detta avseende, dom av den 16 december 2008, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. ( C‑127/07, EU:C:2008:728, punkt 47).

27 Se, i detta avseende, dom av den 22 maj 2014, Glatzel ( C‑356/12, EU:C:2014:350, punkt 43).

28 Dessutom kan ett sådant mål endast anses vara eftersträvat av den nationella lagstiftaren på ett konsekvent och systematiskt sätt om varje kategori av användare av allmänt vatten beskattas enligt regler som beaktar deras respektive användning av vattnet.

29 Undantaget som föreskrivs i artikel 1 i kungligt dekret nr 198/2015 är tillämpligt på alla regioner oavsett deras ställning.

30 Då befogenheten att besluta om en skatt respektive en avgift inte nödvändigtvis tillkommer samma myndighet behöver båda behandlas.

31 Se, till exempel, dom av den 21 juni 2007, Omni Metal Service ( C‑259/05, EU:C:2007:363, punkt 15).

32 Huruvida sådan olik skattebehandling kan sakligt motiveras med beaktande av det utrymme för egen bedömning som med nödvändighet tillerkänns medlemsstaterna i fall av detta slag och de särskilda överväganden som är förenade med konsumtion av naturresurser ankommer i sista hand på den nationella domstolen att utvärdera.

33 Se, i detta avseende, dom av den 21 december 2016, kommissionen/World Duty Free Group m.fl. ( C‑20/15 P och C‑21/15 P, EU:C:2016:981, punkt 53), och dom av den 19 december 2018, A-Brauerei ( C‑374/17, EU:C:2018:1024, punkt 19).

34 Se, i detta avseende, dom av den 9 oktober 2014, Ministerio de Defensa och Navantia ( C‑522/13, EU:C:2014:2262, punkt 48). I denna situation kan faktiskt en stat genom att besluta undanta vissa personer från en skatt som de skulle ha betalt mot bakgrund av det eftersträvade målet anses ha avstått från en skatteresurs.

35 Se, i detta avseende, dom av den 14 januari 2015, Eventech ( C‑518/13, EU:C:2015:9, punkterna 66–68).

36 Se, i detta avseende, dom av den 26 oktober 2016, Orange/kommissionen ( C‑211/15 P, EU:C:2016:798, punkterna 64–66).

37 Se, i detta avseende, dom av den 25 juli 2018, kommissionen/Spanien m.fl. ( C‑128/16 P, EU:C:2018:5911, punkt 34).

38 Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 19 september 2000, Tyskland/kommissionen ( C‑156/98, EU:C:2000:467, punkt 30) och dom av den 5 oktober 2000, Tyskland/kommissionen ( C‑288/96, EU:C:2000:537, punkterna 77 och 78). Omständigheten att endast 7,2 procent av de avrinningsområden som används för elproduktion kan sägas vara inom en enda region utesluter inte att undantaget från beskattning av elkraft som producerats på annat sätt än genom användning av avrinningsområden inom mer än en region inte kan påverka handeln mellan medlemsstaterna eller snedvrida konkurrensen.

39 Dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkterna 73 och 74).

40 Se, i detta avseende, dom av den 19 december 2018, A-Brauerei ( C‑374/17, EU:C:2018:1024, punkterna 36 och 38).

41 Se, bland annat, dom av den 26 april 2018, ANGED ( C‑234/16 och C‑235/16, EU:C:2018:281, punkt 32).

42 Att behålla det mål som eftersträvas med åtgärden i fråga som ett kriterium skulle stå i strid med fast rättspraxis enligt vilken statliga åtgärders orsaker och mål i princip saknar betydelse för bestämmandet av huruvida en åtgärd utgör stöd. Se, i detta avseende, dom av den 2 juli 1974, Italien/kommissionen ( 173/73, EU:C:1974:71, punkt 13). En sådan inställning skulle dessutom reducera förbudet mot statligt stöd till en kontroll av att de beviljade undantagen är konsekventa som är fallet enligt principen om icke-diskriminering, medan syftet med kontroll av statligt stöd enligt artikel 107 FEUF är att förhindra att statligt stöd snedvrider konkurrensen. När det väl star klart att det är fråga om ett statligt stöd kan de mål som eftersträvas med en åtgärd vara relevanta för att bedöma om det statliga stödet kan anses motiverat.

43 Dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkt 93).

44 Se yttrande från det spanska lagrådet (Consejo de Estado) nr 928/2014, godkänt den 9 oktober 2014, avseende kungligt dekret nr 198/2015, som understryker att detta dekret kommer att få effekter på elmarknaden.

45 Frågan kan emellertid uppkomma huruvida referensramen utgörs endast av skatter rörande produktion av el med vattenkraft eller av samtliga skatter på elproduktion. Då produktion av el med vattenkraft emellertid inte är en separat marknad anser jag att referensramen med nödvändighet består av alla skatter avseende elproduktion.

46 Dom av den 26 april 2018, ANGED ( C‑236/16, EU:C:2018:291, punkt 29 och där angiven rättspraxis)

47 Se, till exempel, dom av den 21 december 2016, kommissionen/World Duty Free Group m.fl. ( C‑20/15 P och C‑21/15 P, EU:C:2016:981, punkt 57).

48 Se, till exempel, dom av den 26 april 2018, ANGED ( C‑236/16, EU:C:2018:291, punkt 40).

49 Se, till exempel, dom av den 19 december 2018, A-Brauerei ( C‑374/17, EU:C:2018:1024, punkt 39). I detta mål ansåg domstolen att syftet med referensramen var att beskatta varje ägarbyte (Rechtsträgerwechsel) avseende en fastighet eller, med andra ord, att beskatta varje överlåtelse av äganderätten till en fastighet från en fysisk eller juridisk person till en annan fysisk eller juridisk person, i den mening som avses i civilrätten, medan detta utgör medlet för att nå det syfte som eftersträvas med dessa regler, det vill säga att öka den tyska statens tillgångar.

50 Dom av den 6 september 2006, ( C‑88/03, EU:C:2006:511, punkt 56).

51 Dom av den 19 december 2018, A-Brauerei ( C-374/17, EU:C:2018:1024, punkt 36).

52 Enligt domstolens praxis ska förekomsten av en selektiv fördel avgöras i förhållande till referensgruppen. Till exempel förklarade domstolen i sin dom av den 6 september 2006, Portugal/kommissionen ( C‑88/03, EU:C:2006:511, punkt 56), att [d]en normala skattesatsen är den skattesats som gäller inom det geografiska område som utgör referensramen. I dom av den 19 december 2018, A‑Brauerei ( C‑374/17, EU:C:2018:1024, punkt 36), förklarar domstolen att … klassificera en nationell åtgärd som selektiv [förutsätter att det] visas att skatteåtgärden avviker från det allmänna systemet ….

53 Se, till exempel, dom av den 19 december 2018, A-Brauerei ( C‑374/17, EU:C:2018:1024, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

54 Se, till exempel, dom av den 26 april 2018, ANGED ( C‑236/16, EU:C:2018:291, punkt 31).

55 Se, till exempel, dom av den 26 april 2018, ANGED ( C‑236/16, EU:C:2018:291, punkterna 49 och 50).

56 Se, i detta avseende, dom av den 6 september 2006, Portugal/kommissionen ( C‑88/03, EU:C:2006:511, punkt 60), och dom av den 11 september 2008, UGT‑Rioja m.fl. ( C‑428/06–C‑434/06, EU:C:2008:488, punkt 141).

57 Dom av den 21 december 2016, Remondis ( C‑51/15, EU:C:2016:985, punkt 40).

58 Dom av den 6 september 2006, Portugal/kommissionen ( C‑88/03, EU:C:2006:511, punkt 60)