Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 3 juni 2021

1 Originalspråk: engelska.

2 T‑793/14, EU:T:2018:790.

3 Beslut C(2014) 5083 final av den 23 juli 2014 om att inte göra några invändningar mot stödsystemet avseende kapacitetsmarknaden i Förenade kungariket (SA.35980) (EUT C 348, 2014, s. 5).

4 EUT C 200, 2014, s. 1.

5 Förordning av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för [artikel 108 FEUF] (EGT L 83, 1999, s. 1).

6 EUT C 136, 2009, s. 13.

7 Såsom förklaras i punkterna 144 och 145 nedan.

8 UKDRA är en sammanslutning av aggregatorer av industriella och kommersiella konsumenters elförbrukning, i vilken Tempus är medlem.

9 Se punkterna 218 och 253–258 i den överklagade domen.

10 Dom av den 11 mars 2020, kommissionen/Gmina Miasto Gdynia och Port Lotniczy Gdynia Kosakowo ( C‑56/18 P, EU:C:2020:192, punkt 66).

11 Se, analogt, dom av den 24 mars 2011, ISD Polska m.fl. ( C‑369/09 P, EU:C:2011:175, punkt 67), beslut av den 25 oktober 2016, VSM Geneesmiddelen mot kommissionen ( C‑637/15 P, ej publicerat, EU:C:2016:812, punkt 42), beslut av den 7 december 2017, Eurallumina/kommissionen ( C‑323/16 P, ej publicerat, EU:C:2017:952, punkterna 41 och 73), dom av den 25 juli 2018, Orange Polska/kommissionen ( C‑123/16 P, EU:C:2018:590, punkterna 41–44), beslut av den 18 oktober 2018, Alex/kommissionen ( C‑696/17 P, ej publicerat, EU:C:2018:848, punkterna 31 och 32), dom av den 28 november 2019, Brugg Kabel och Kabelwerke Brugg/kommissionen ( C‑591/18 P, ej publicerad, EU:C:2019:1026, punkterna 43, 52, 61, 68 och 76), och beslut av den 12 november 2020, Lazarus/kommissionen ( C‑85/20 P, ej publicerat, EU:C:2020:912, punkt 40).

12 Dom av den 2 april 1998, kommissionen/Sytraval och Brink’s France ( C‑367/95 P, EU:C:1998:154, punkt 38), dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkt 27), dom av den 21 juli 2011, Alcoa Trasformazioni/kommissionen ( C‑194/09 P, EU:C:2011:497, punkt 57), och dom av den 17 september 2015, Mory m.fl./kommissionen ( C‑33/14 P, EU:C:2015:609, punkt 94).

13 Dom av den 2 april 1998, kommissionen/Sytraval och Brink’s France ( C‑367/95 P, EU:C:1998:154, punkt 39), dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkterna 186 och 187), dom av den 24 januari 2013, 3F/kommissionen ( C‑646/11 P, ej publicerad, EU:C:2013:36, punkt 28), dom av den 21 december 2016, Club Hotel Loutraki m.fl./kommissionen ( C‑131/15 P, EU:C:2016:989, punkt 30), och dom av den 3 september 2020, Vereniging tot Behoud van Natuurmonumenten in Nederland m.fl./kommissionen ( C‑817/18 P, EU:C:2020:637, punkterna 75 och 76).

14 Dom av den 27 oktober 2011, Österrike/Scheucher – Fleisch m.fl. ( C‑47/10 P, EU:C:2011:698, punkterna 71 och 72), dom av den 21 december 2016, Club Hotel Loutraki m.fl./kommissionen ( C‑131/15 P, EU:C:2016:989, punkterna 31 och 32), och dom av den 3 september 2020, Vereniging tot Behoud van Natuurmonumenten in Nederland m.fl./kommissionen ( C‑817/18 P, EU:C:2020:637, punkterna 79 och 80).

15 Dom av den 24 januari 2013, 3F/kommissionen ( C‑646/11 P, ej publicerad, EU:C:2013:36, punkterna 30 och 31), och dom av den 3 september 2020, Vereniging tot Behoud van Natuurmonumenten in Nederland m.fl./kommissionen ( C‑817/18 P, EU:C:2020:637, punkt 82).

16 Se punkterna 111 och 267 i den överklagade domen.

17 Se punkterna 116 och 267 i den överklagade domen.

18 Dom av den 13 juni 2013, Ryanair/kommissionen ( C‑287/12 P, ej publicerad, EU:C:2013:395, punkt 71), dom av den 21 december 2016, Club Hotel Loutraki m.fl./kommissionen ( C‑131/15 P, EU:C:2016:989, punkt 35), dom av den 15 mars 2001, Prayon-Rupel/kommissionen ( T‑73/98, EU:T:2001:94, punkt 45), och dom av den 15 oktober 2020, První novinová společnost/kommissionen ( T‑316/18, ej publicerad, EU:T:2020:489, punkt 92).

19 Se artiklarna 6.1 och 20.1 i förordning nr 659/1999. Se även dom av den 17 september 2015, Mory m.fl./kommissionen ( C‑33/14 P, EU:C:2015:609, punkt 94).

20 Dom av den 22 september 2011, Belgien/Deutsche Post m.fl. ( C‑148/09 P, EU:C:2011:603, punkt 87), dom av den 27 oktober 2011, Österrike/Scheucher – Fleisch m.fl. ( C‑47/10 P, EU:C:2011:698, punkt 80), dom av den 24 januari 2013, 3F/kommissionen ( C‑646/11 P, ej publicerad, EU:C:2013:36, punkt 36), och dom av den 3 september 2020, Vereniging tot Behoud van Natuurmonumenten in Nederland m.fl./kommissionen ( C‑817/18 P, EU:C:2020:637, punkt 119).

21 Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (kodifiering) (EUT L 248, 2015, s. 9). Förordning 2015/1589 (som inte är tillämplig på förevarande mål) upphävde och ersatte förordning nr 659/1999.

22 Dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkt 189), dom av den 2 april 2009, Bouygues och Bouygues Télécom/kommissionen ( C‑431/07 P, EU:C:2009:223, punkt 77), dom av den 13 juni 2013, Ryanair/kommissionen ( C‑287/12 P, ej publicerad, EU:C:2013:395, punkt 71), beslut av den 11 februari 2015, Iliad m.fl./kommissionen ( C‑624/13 P, ej publicerat, EU:C:2015:112, punkt 59), dom av den 12 oktober 2016, Land Hessen/kommissionen ( C‑242/15 P, ej publicerad, EU:C:2016:765, punkt 39), dom av den 21 december 2016, Club Hotel Loutraki m.fl./kommissionen ( C‑131/15 P, EU:C:2016:989, punkt 38), och beslut av den 25 juni 2019, Fred Olsen/Naviera Armas ( C‑319/18 P, ej publicerat, EU:C:2019:542, punkt 31).

23 Dom av den 20 mars 1984, Tyskland/kommissionen ( 84/82, EU:C:1984:117, punkt 13), dom av den 19 maj 1993, Cook/kommissionen ( C‑198/91, EU:C:1993:197, punkterna 29 och 38), och dom av den 15 juni 1993, Matra/kommissionen ( C‑225/91, EU:C:1993:239, punkt 33).

24 Se punkt 40 ovan.

25 Dom av den 2 september 2010, kommissionen/Scott ( C‑290/07 P, EU:C:2010:480, punkt 90); dom av den 15 november 2011, kommissionen och Spanien/Government of Gibraltar och Förenade kungariket ( C‑106/09 P och C‑107/09 P, EU:C:2011:732, punkt 148); dom av den 3 april 2014, Frankrike/kommissionen ( C‑559/12 P, EU:C:2014:217, punkt 63); dom av den 19 september 2018, kommissionen/Frankrike och IFP Énergies nouvelles ( C‑438/16 P, EU:C:2018:737, punkt 110); dom av den 11 december 2019, Mytilinaios Anonymos Etairia – Omilos Epicheiriseon/kommissionen ( C‑332/18 P, EU:C:2019:1065, punkt 123); och dom av den 26 mars 2020, Larko/kommissionen ( C‑244/18 P, EU:C:2020:238, punkt 67).

26 Jag bör även nämna att denna slutsats bekräftades av tribunalen i samband med en talan om ogiltigförklaring av ett beslut om att inte göra invändningar (se dom av den 12 september 2019, Achemos Grupė och Achema/kommissionen, T‑417/16, ej publicerad, EU:T:2019:597, punkt 52). Överklagandet av den domen har ännu inte avgjorts (se Achemos Grupė och Achema/kommissionen, C‑847/19 P).

27 Dom av den 1 mars 2016, Secop/kommissionen ( T‑79/14, EU:T:2016:118, punkt 76).

28 Dom av den 18 januari 2017, Andersen/kommissionen ( T‑92/11 RENV, ej publicerad, EU:T:2017:14, punkt 57); och dom av den 19 juni 2019, NeXovation/kommissionen ( T‑353/15, EU:T:2019:434, punkt 196).

29 Se artiklarna 10.1 och 20.2 i förordning nr 659/1999, ändrad genom rådets förordning (EU) nr 734/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av förordning nr 659/1999 (EUT L 204, 2013, s. 15). Se även dom av den 2 april 1998, kommissionen/Sytraval och Brink’s France ( C‑367/95 P, EU:C:1998:154, punkt 62); dom av den 15 mars 2018, Naviera Armas/kommissionen ( T‑108/16, EU:T:2018:145, punkt 101); och dom av den 15 oktober 2020, První novinová společnost/kommissionen ( T‑316/18, ej publicerad, EU:T:2020:489, punkt 152).

30 Begreppet intresserad part definieras i artikel 1 h i förordning nr 659/1999 som en medlemsstat eller en person, ett företag eller en företagssammanslutning, vars intressen kan påverkas av att stöd beviljas, framför allt stödmottagaren, konkurrerande företag och branschorganisationer.

31 Dom av den 8 maj 2008, Ferriere Nord/kommissionen ( C‑49/05 P, ej publicerad, EU:C:2008:259, punkt 69), och dom av den 11 mars 2020, kommissionen/Gmina Miasto Gdynia och Port Lotniczy Gdynia Kosakowo ( C‑56/18 P, EU:C:2020:192, punkt 71).

32 Se, bland annat, dom av den 14 januari 2004, Fleuren Compost/kommissionen ( T‑109/01, EU:T:2004:4, punkt 49); dom av den 15 mars 2018, Naviera Armas/kommissionen ( T‑108/16, EU:T:2018:145, punkt 99); dom av den 12 september 2019, Achemos Grupė och Achema/kommissionen ( T‑417/16, ej publicerad, EU:T:2019:597, punkt 60); dom av den 16 januari 2020, Iberpotash/kommissionen ( T‑257/18, EU:T:2020:1, punkt 93); dom av den 13 maj 2020, Germanwings/kommissionen ( T‑716/17, EU:T:2020:181, punkt 130); och dom av den 5 oktober 2020, Frankrike och IFP Énergies nouvelles/kommissionen ( T‑479/11 RENV och T‑157/12 RENV, EU:T:2020:461, punkt 135).

33 Så vitt jag vet har denna slutsats dragits vid endast två tillfällen med avseende på beslut antagna i slutet av ett preliminärt granskningsförfarande: se dom av den 15 mars 2018, Naviera Armas/kommissionen ( T‑108/16, EU:T:2018:145, punkt 99); och dom av den 12 september 2019, Achemos Grupė och Achema/kommissionen ( T‑417/16, ej publicerad, EU:T:2019:597, punkt 60).

34 Dom av den 2 april 1998, kommissionen/Sytraval och Brink’s France ( C‑367/95 P, EU:C:1998:154, punkt 60).

35 Se bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av förordning (EG) nr 659/1999 (EUT L 140, 2004, s. 1), ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 372/2014 av den 9 april 2014 om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 vad gäller beräkning av vissa tidsfrister, handläggning av klagomål och identifiering och skydd av konfidentiella uppgifter (EUT L 109, 2014, s. 14).

36 Syftet med förordning nr 734/2013 var att på detta sätt begränsa kommissionens arbetsbörda efter den rättspraxis som ger intresserade parter rätt att initiera den preliminära fasen av granskningsförfarandet genom att inge ett klagomål, oavsett dess innehåll, i stället för att låta kommissionen avgöra huruvida ett förfarande ska inledas eller inte (dom av den 17 juli 2008, Athinaïki Techniki/kommissionen, C‑521/06 P, EU:C:2008:422, punkt 37). Se, i detta sammanhang, Gambaro, E., och Mazzocchi, F. Private parties and State aid procedure: A critical analysis of the changes brought by Regulation 734/2013, Common Market Law Review, vol. 53, s. 385–418, särskilt s. 398 och 399. Se även dom av den 16 maj 2013, kommissionen/Ryanair ( C‑615/11 P, ej publicerad, EU:C:2013:310, punkterna 36 och 37).

37 För ett exempel på denna hållning, se dom av den 9 september 2020, Kerkosand/kommissionen ( T‑745/17, EU:T:2020:400, punkt 97), där tribunalen fann att kommissionens bristande noggrannhet inte kunde motiveras av att den kunde förlita sig på den information som lämnats av berörd medlemsstat, framför allteftersom sökanden (som var konkurrent till stödmottagaren) under det administrativa förfarandet hade lämnat uppgifter som visade på motsatsen.

38 Se skälen 96–102 i det omtvistade beslutet.

39 Se skälen 105–107 i det omtvistade beslutet.

40 Se skälen 129, 138–140, 147, 154 och 155 i det omtvistade beslutet.

41 Och om inte en intresserad part har ingett ett klagomål med hjälp av det obligatoriska formuläret (se punkt 91 ovan).

42 Dom av den 22 september 2011, Belgien/Deutsche Post m.fl. ( C‑148/09 P, EU:C:2011:603, punkt 81), dom av den 24 januari 2013, 3F/kommissionen ( C‑646/11 P, ej publicerad, EU:C:2013:36, punkt 32), och dom av den 15 oktober 2020, První novinová společnost/kommissionen ( T‑316/18, ej publicerad, EU:T:2020:489, punkt 116).

43 Se punkt 84 i den överklagade domen och skäl 1 i det omtvistade beslutet.

44 Se punkt 93 i den överklagade domen.

45 Eftersom kommissionen informerade Förenade kungariket om att den vid en första anblick ansåg den omtvistade åtgärden vara förenlig med den inre marknaden och samma dag, den 17 juni 2014, skickade en sista uppsättning frågor till Förenade kungariket (se punkterna 96 och 97 i den överklagade domen).

46 Dom av den 10 juli 2012, TF1 m.fl./kommissionen ( T‑520/09, ej publicerad, EU:T:2012:352, punkt 72), dom av den 16 september 2013, Iliad m.fl./kommissionen ( T‑325/10, ej publicerad, EU:T:2013:472, punkt 52), och dom av den 3 december 2014, Castelnou Energía mot kommissionen ( T‑57/11, EU:T:2014:1021, punkterna 61 och 66).

47 Dom av den 28 mars 2012, Ryanair/kommissionen ( T‑123/09, EU:T:2012:164, punkt 168), dom av den 3 december 2014, Castelnou Energía/kommissionen ( T‑57/11, EU:T:2014:1021, punkt 66), och dom av den 15 oktober 2020, První novinová společnost/kommissionen ( T‑316/18, ej publicerad, EU:T:2020:489, punkterna 14, 47, 54 och 108).

48 Dom av den 15 oktober 2020, První novinová společnost/kommissionen ( T‑316/18, ej publicerad, EU:T:2020:489, punkterna 118 och 119), och där angiven rättspraxis.

49 Dom av den 9 juni 2016, Magic Mountain Kletterhallen m.fl./kommissionen ( T‑162/13, ej publicerad, EU:T:2016:341, punkt 149). Se även förslaget till avgörande av generaladvokat Trstenjak i målet Bouygues och Bouygues Télécom/kommissionen ( C‑431/07 P, EU:C:2008:545, punkt 220), och dom av den 11 juli 2007, Asklepios Kliniken/kommissionen ( T‑167/04, EU:T:2007:215, punkterna 89 och 90).

50 Kommissionens vetskap kan härledas från det faktum att PTE:s rapport citeras i det omtvistade beslutet; det anges bland annat att panelen fortfarande [är] oroad över att det inte har förelagts tillräcklig bevisning om efterfrågesidans potentiella bidrag, och att NG [National Grid] inte kunde göra en analys av efterfrågestyrning med den noggrannhet och kvalitet som hittills har kännetecknat en stor del av dess övriga verksamheter (se skälen 120, 121, 122 och 124 i det omtvistade beslutet och punkterna 19 och 102 i PTE:s rapport, som återges i punkterna 141 och 142 i den överklagande domen).

51 Se skälen 122 och 128 i det omtvistade beslutet.

52 Se punkt 87 ovan.

53 Se punkt 96 ovan.

54 Se punkterna 83 och 110 ovan.

55 Det bör i detta avseende hänvisas till kommissionens meddelande av den 5 november 2013, Fullbordande av den inre marknaden för el och utnyttjande av offentliga ingrepp på bästa sätt (C(2013) 7243 final), enligt vilket [e]fterfrågesidans potential på marknaderna … för närvarande [är] underutnyttjad. … Efterfrågestyrningens potential på unionsnivå är enorm: efterfrågetopparna skulle kunna minskas med 60 GW, vilket motsvarar cirka 10 % (s. 5 och 6). Jag noterar även att efterfrågestyrningens långsiktiga betydelse återigen bekräftades (efter antagandet av det omtvistade beslutet) i kommissionens slutrapport om branschutredningen om kapacitetsmekanismer av den 30 november 2016 (COM(2016) 752 final) (s. 11).

56 Se punkterna 96 och 101 i PTE:s rapport, vilka återges i punkt 142 i den överklagade domen.

57 Se kommissionens beslut (EU) 2020/348 av den 24 oktober 2019 om stödordningen SA.35980 – 2019/C – Förenade kungariket – Elmarknadsreform: Kapacitetsmekanism (C(2019) 7610 final) (EUT L 70, 2020, s. 1) (nedan kallat 2019 års beslut). Se skälen 128 d, 169 och 257 i 2019 års beslut.

58 Den polska regeringen tar inte ställning i frågan.

59 Se skäl 69 i det omtvistade beslutet och punkt 200 i den överklagade domen.

60 Se punkt 209 i den överklagade domen och skäl 107 i det omtvistade beslutet.

61 Se skälen 107 och 129 i det omtvistade beslutet.

62 Jag instämmer inte i kommissionens påstående om att tribunalen felaktigt – i punkt 199 i den överklagade domen – hänvisade till punkt 69 i riktlinjerna. Jag noterar i detta avseende att punkt 69 i riktlinjerna är en del av avsnitt 3.2, med rubriken Allmänna bestämmelser om förenlighet. I punkt 25 i riktlinjerna fastställs att [i] avsnitt 3.2 anges de allmänna förenlighetsvillkor som gäller för alla stödåtgärder som omfattas av dessa riktlinjer, såvida inte dessa allmänna förenlighetsvillkor specificeras eller ändras genom mer specifika avsnitt av kapitel 3. Visserligen specificeras villkoren för stödets proportionalitet vad gäller stöd till tillräcklig produktionskapacitet i punkterna 228–231 i riktlinjerna, vilka ingår i kapitel 3 (närmare bestämt avsnitt 3.9, med rubriken Stöd till tillräcklig produktionskapacitet). Jag kan dock inte se hur punkterna 228–231 i riktlinjerna skulle kunna anses hindra tillämpning av punkt 69, vilken i huvudsak definierar stödets proportionalitet i mycket allmänna ordalag. Det anges dessutom inte i punkt 25 i riktlinjerna att avsnitt 3.2 inte skulle gälla i de fall de allmänna förenlighetsvillkoren i avsnitt 3.2 specificeras eller ändras genom kapitel 3. Punkt 25 i riktlinjerna ska i stället förstås som att det i det fallet inte är tillräckligt att stödet uppfyller villkoren i avsnitt 3.2 för att det ska anses vara proportionellt: det måste även uppfylla de relevanta mer specifika villkor som anges i kapitel 3.

63 Dom av den 27 oktober 2005, Distribution Casino France m.fl. ( C‑266/04 till C‑270/04, C‑276/04 och C‑321/04 till C‑325/04, EU:C:2005:657, punkterna 34 och 40), dom av den 22 december 2008, Régie Networks ( C‑333/07, EU:C:2008:764, punkterna 89 och 99), dom av den 10 november 2016, DTS Distribuidora de Televisión Digital/kommissionen ( C‑449/14 P, EU:C:2016:848, punkterna 65 och 68), dom av den 20 september 2018, Carrefour Hypermarchés m.fl. ( C‑510/16, EU:C:2018:751, punkterna 14 och 19), och dom av den 3 mars 2020, Vodafone Magyarország ( C‑75/18, EU:C:2020:139, punkterna 26 och 27).

64 Dom av den 10 november 2016, DTS Distribuidora de Televisión Digital/kommissionen ( C‑449/14 P, EU:C:2016:848, punkterna 69–72).

65 Dom av den 22 december 2008, Régie Networks ( C‑333/07, EU:C:2008:764, punkterna 104 och 106–112).

66 Se skäl 69 i det omtvistade beslutet, enligt vilket kostnaderna på kapacitetsmarknaden (det vill säga de kostnader som uppkommer vid finansieringen av ersättningen för kapaciteten) kommer att betalas av alla godkända elleverantörer enligt följande process: … leverantörsavgiften … påförs godkända leverantörer ….

67 Se skälen 13, 73 och 111 i det omtvistade beslutet.

68 Givet att stödbeloppet är avhängigt den mängd kapacitet som köps och auktionspriset (se skäl 69 i det omtvistade beslutet och punkt 204 i den överklagade domen).

69 Se punkt 208 i den överklagade domen och skäl 102 i det omtvistade beslutet.

70 Se skäl 46 i det omtvistade beslutet.

71 Den polska regeringen tar inte ställning i frågan.

72 I detta avseende hänvisas till 2019 års beslut, enligt vilket Förenade kungariket förväntar sig att anordna T‑4- och T‑1-kapacitetsauktioner varje år, men regeringen kan inte fatta ett slutgiltigt beslut om en kapacitetsauktion ska hållas eller inte förrän förhandsurvalet för en auktion har slutförts (skäl 64 i beslutet), och ministern kan besluta sig för att inte anordna T‑1-auktioner (skälen 281 och 332 i samma beslut).

73 Min kursivering.

74 Se dom av den 13 juni 2013, Ryanair/kommissionen ( C‑287/12 P, ej publicerad, EU:C:2013:395, punkt 67).

75 Jag bör påpeka att enligt Förenade kungarikets skriftliga inlaga i detta överklagande och enligt skälen 281 och 332 i 2019 års beslut har detta ännu inte hänt.

76 Se skälen 16 och 17 i det omtvistade beslutet och punkterna 12 och 13 i den överklagade domen.

77 Se punkt 14 i den överklagade domen.

78 Se punkterna 105 och 106 i PTE:s rapport, vilka återges i punkt 142 i den överklagade domen.

79 Se punkt 269 i den överklagade domen.

80 Dom av den 22 december 2008, Régie Networks ( C‑333/07, EU:C:2008:764, punkterna 65, 70 och 71), dom av den 27 oktober 2011, Österrike/Scheucher – Fleisch m.fl. ( C‑47/10 P, EU:C:2011:698, punkt 111), dom av den 12 maj 2016, Hamr – Sport/kommissionen ( T‑693/14, ej publicerad, EU:T:2016:292, punkt 54), dom av den 6 maj 2019, Scor/kommissionen ( T‑135/17, ej publicerad, EU:T:2019:287, punkt 79), och dom av den 15 oktober 2020, První novinová společnost/kommissionen ( T‑316/18, ej publicerad, EU:T:2020:489, punkt 217).

81 Se punkt 183 ovan.

82 Se punkt 13 ovan och skäl 140 i det omtvistade beslutet.

83 Se punkterna 144, 145, 160 och 163 ovan.

84 Såsom förklaras i punkt 145 ovan.

85 Dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkt 172), och dom av den 4 juni 2020, Ungern/kommissionen ( C‑456/18 P, EU:C:2020:421, punkt 57).

86 Se punkt 172 ovan och punkterna 14 och 248–252 i den överklagade domen.

87 Det bör även hänvisas till punkt 265 i den överklagade domen – som inte bestrids av kommissionen i överklagandet – i vilken tribunalen fastslog att den avsaknad av ytterligare ersättning som nämns ovan var förenlig med punkt 225 i riktlinjerna, enligt vilken stöd endast ska utgå för en ren ersättning för tillgänglighet, vilket utesluter ersättning för försäljning av el. Se punkt 27 ovan.