Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 7 maj 2020

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 1, 2003, s. 1.

3 EUT L 123, 2004, s. 18.

4 Ärende AT.40023 – Gränsöverskridande tillgång till betal-tv, beslut av den 26 juli 2016.

5 Beslut av den 13 juli 2017, Groupe Canal +/kommissionen ( T‑873/16, ej publicerat, EU:T:2017:556).

6 Dom av den 12 december 2018, Groupe Canal +/kommissionen ( T‑873/16, EU:T:2018:904).

7 EUT C 308, 2011, s. 6.

8 The impact of cross border to audiovisual content of EU consumers, ingett av GCP.

9 Se, om ämnet, senast, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/302 av den 28 februari 2018 om åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kunders nationalitet, bosättningsort eller etableringsort på den inre marknaden och om ändring av förordningarna (EG) nr 2006/2004 och (EU) 2017/2394 samt direktiv 2009/22/EG (EUT L 60I, 2018, s. 1).

10 Se kommissionens svarsskrivelse, där det i punkt 11 står att ”det angripna beslutet inte rör upphävandet av geoblockeringen vad gäller audiovisuella tjänster eller audiovisuellt innehåll’ (punkterna 19, 20 och 23 i överklagandet), utan enbart avtalsenliga begränsningar för passiv försäljning utanför det område som omfattas av den licens som Paramount har tilldelat Sky.

11 Se, senast, dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, punkt 40 och följande punkter).

12 Dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, punkt 40).

13 Dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, punkt 41).

14 Beträffande ståndpunkten, som det finns fog för, att kommissionen – till skillnad från förfarandet i enlighet med artikel 9 i förordning nr 1/2003, där kommissionen stödjer sig på parternas frivilliga åtaganden – [i]nom ramen för ett beslut enligt artikel 7 [däremot måste] eventuellt själv identifiera de korrigerande åtgärderna, vilket innebär att den är tvungen att göra en betydligt mer omfattande och längre undersökning och även en mer omfattande bedömning av de faktiska omständigheterna, se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2009:555, punkt 51).

15 Dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, punkt 48).

16 Rättssäkerhetsprincipen, vilken som anförts i dom av den 24 juni 2019, Popławski ( C‑573/17, EU:C:2019:530, punkt 75), är en av unionsrättens allmänna principer och ur vilken principen om skydd för berättigade förväntningar följer, kräver dels att den rättsliga regleringen ska vara klar och tydlig, dels att den enskilde kan förutse hur den kommer att tillämpas, se dom av den 11 september 2019, Călin ( C‑676/17, EU:C:2019:700, punkt 50 och där angiven rättspraxis). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 december 2019, GRDF ( C‑236/18, EU:C:2019:1120, punkt 42).

17 Dom av den 11 september 2014, CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:2204, punkt 55).

18 Dom av den 30 januari 2020, Generics (UK) m.fl. ( C‑307/18, EU:C:2020:52, punkt 82).

19 Dom av den 4 oktober 2011, Football Association Premier League m.fl. ( C‑403/08 och C‑429/08, EU:C:2011:631), där det anförs att ett avtal som syftar till att återupprätta avskärmningar av nationella marknader motverkar fördragets mål att integrera dessa marknader genom upprättandet av den inre marknaden (punkt 139). Vidare påpekas att [d]enna rättspraxis är fullt överförbar på området för gränsöverskridande tillhandahållande av sändningstjänster (punkt 140).

20 Denna tolkningslinje antogs av domstolen första gången vid avgörandet i målet Consten och Grunding, där tilldelningen av ett registrerat varumärke var ett medel för att ge ett distributionsföretag ett visst territoriellt skydd, se dom av den 13 juli 1966, Consten och Grundig/kommissionen ( 56/64 och 58/64, EU:C:1966:41). Se, senare, dom av den 8 juni 1982, Nungesser och Eisele/kommissionen ( 258/78, EU:C:1982:211). Se, i fråga om läkemedelsbranschen, senast, dom av den 30 januari 2020, Generics (UK) m.fl. ( C‑307/18, EU:C:2020:52), där det i punkt 79 påpekas att en industriell eller kommersiell äganderätt, i egenskap av rättslig status, inte uppfyller de kriterier för avtal eller samordning som avses i artikel 101.1 FEUF, men att utövandet av en sådan rättighet kan omfattas av fördragets förbud, om detta utövande framstår som en konkurrensbegränsande samverkans syfte, medel eller följd …, trots att detta kan utgöra ett uttryck för ett legitimt utövande av en industriell äganderätt, som ger rättsinnehavaren rätt att bland annat motsätta sig intrång.

21 Dom av den 6 oktober 1982, Coditel m.fl. ( 262/81, EU:C:1982:334, punkt 15).

22 Dom av den 4 oktober 2011, Football Association Premier League m.fl. ( C‑403/08 och C‑429/08, EU:C:2011:631, punkterna 107 och 108).

23 Men som även anförts av kommissionen vid förhandlingen den 6 februari 2020 (s. 7 och 8 i det fullständiga referatet från förhandlingen).

24 Enligt den normala fördelningen av bevisbördan, som fastställs i artikel 2 i förordning nr 1/2003 och bekräftas i fast rättspraxis, åligger det den part eller myndighet som gör gällande att konkurrensreglerna har åsidosatts att visa detta. Det åligger vidare det företag eller den sammanslutning av företag som, då en överträdelse av dessa regler kan konstateras, åberopar en grund för försvar, att visa att villkoren för att tillämpa den regel ur vilken grunden för försvar har härletts är uppfyllda, så att myndigheten då får tillgripa andra bevismedel, se dom av den 26 januari 2017, Duravit m.fl./kommissionen ( C‑609/13 P, EU:C:2017:46, punkt 56 och där angiven rättspraxis). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juni 2010, Lafarge/kommissionen ( C‑413/08 P, EU:C:2010:346, punkt 29).

25 Immaterialrättens särskilda föremål innebär i själva verket inte att dessa rättighetshavare ska ha möjlighet att kräva högsta möjliga ersättning. Vad gäller tv-sändningar ska således en sådan ersättning stå i rimlig proportion till aspekter av de aktuella sändningarna, såsom den faktiska och potentiella publiken (punkterna 41 och 42 i kommissionens beslut samt punkterna 53 och 54 i den överklagade domen).

26 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2009:555, punkt 100).

27 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2009:555, punkt 102).

28 EUT C 308, 2011, s. 6.

29 Det skydd som ges i artikel 16 i stadgan omfattar friheten att utöva en ekonomisk eller kommersiell verksamhet, avtalsfriheten och den fria konkurrensen. Det ska dessutom påpekas att avtalsfriheten bland annat omfattar friheten att välja affärspartner och friheten att bestämma priset för en tjänst, dom av den 20 december 2017, Polkomtel ( C‑277/16, EU:C:2017:989, punkt 50). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 juli 2018, Spika m.fl. ( C‑540/16, EU:C:2018:565, punkt 34), dom av den 26 oktober 2017, BB construct ( C‑534/16, EU:C:2017:820, punkterna 34 och 35), och dom av den 22 januari 2013, Sky Österreich ( C‑283/11, EU:C:2013:28, punkt 42).

30 Dom av den 9 september 2004, Spanien och Finland/parlamentet och rådet ( C‑184/02 och C‑223/02, EU:C:2004:497, punkterna 51 och 52), och dom av den 6 september 2012, Deutsches Weintor ( C‑544/10, EU:C:2012:526, punkt 54).

31 Dom av den 22 januari 2013, Sky Österreich ( C‑283/11, EU:C:2013:28, punkt 46).

32 Dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, punkt 41).

33 Dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, punkt 47), där det anförs att [ä]ven om de beslut som antas med stöd av dessa två bestämmelser i båda fall måste vara förenliga med proportionalitetsprincipen, skiljer sig trots allt tillämpningen av denna princip beroende på vilken bestämmelse som avses.

34 Dom av den 11 januari 2017, Spanien/rådet ( C‑128/15, EU:C:2017:3, punkt 71). Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 15 februari 2016, N. ( C‑601/15 PPU, EU:C:2016:84, punkt 54), dom av den 8 april 2014, Digital Rights Ireland ( C‑293/12 och C‑594/12, EU:C:2014:238, punkt 46), och dom av den 23 oktober 2012, Nelson m.fl. ( C‑581/10 och C‑629/10, EU:C:2012:657, punkt 71).

35 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2009:555, punkt 42 och de där i fotnoterna 22 och 23 angivna domarna).

36 Dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, punkt 49).

37 Dom av den 23 november 2017, Gasorba m.fl. ( C‑547/16, EU:C:2017:891, punkt 29).

38 Skäl 22 i förordning nr 1/2003.

39 Kommissionen kan inte göra åtaganden bindande som erbjudits av ett eller flera företag och som visar sig vara oproportionerliga i förhållande till det av kommissionen eftersträvade målet att skydda konkurrensen från snedvridning. Kommissionen ska då i stället påpeka för företaget eller företagen att åtagandena är oproportionerliga och eventuellt förslå ändringar däri, se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2009:555, punkt 43). Under alla omständigheter behöver kommissionen såsom anförts av generaladvokaten Kokott inte godta åtaganden vars lämplighet först kan bedömas efter en noggrann prövning av kommissionen (punkt 53).

40 Enligt artikel 9.2 b i förordning nr 1/2003.