Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 16 mars 2021

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 46, 2004, s. 1.

3 Dom av den 17 april 2018, Krüsemann m.fl. ( C‑195/17, C‑197/17–C‑203/17, C‑226/17, C‑228/17, C‑254/17, C‑274/17, C‑275/17, C‑278/17–C‑286/17 och C‑290/17–C‑292/17, EU:C:2018:258) (nedan kallad domen Krüsemann).

4 I följande fall har en strejk bland personalen vid ett flygbolag kvalificerats som en extraordinär omständighet: Tyskland (Högsta domstolens dom av den 21 augusti 2012, mål X ZR 138/11), Förenade kungariket (dom meddelad av West County Court i London den 17 april 2009, mål Rigby v. Iberia (2009) 4 WLUK 299), Polen (dom meddelad av Regiondomstolen i Warszawa den 5 april 2017, XXIII Ga 1889/16 och XXIII Gz 1360/16) och Republiken Tjeckien (dom meddelad av Stadsdomstolen i Prag den 20 november 2019, nr 18 Co 300/2019). I följande fall har den motsatta bedömningen gjorts: Frankrike (Högsta domstolens dom av den 24 september 2009, målen 08–18.177 och 08–18.178), Nederländerna (dom meddelad av Rotterdams domstol den 2 juni 2017, mål 5277790), Italien (dom meddelad av Fredsdomstolen i Trieste den 17 september 2012, mål 668/2012). Uppräkningen är inte uttömmande men ger ändå en bild av mångfalden av domstolsavgöranden.

5 Se ovan punkt 3.

6 Dom av den 4 oktober 2012, Finnair ( C‑22/11, EU:C:2012:604).

7 Se dom av den 4 oktober 2012, Finnair ( C‑22/11, EU:C:2012:604, punkterna 33, 37, 38 och 40), och förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i det målet (EU:C:2012:223, punkterna 49 och 55).

8 Se ovan punkt 3

9 Dom av den 5 september 2019, Verein für Konsumenteninformation ( C‑28/18, EU:C:2019:673, punkt 25), dom av den 26 februari 2019, Rimšēvičs och ECB/Lettland ( C‑202/18 och C‑238/18, EU:C:2019:139, punkt 45) och dom av den 17 april 2018 (Egenberger, C‑414/16, EU:C:2018:257, punkt 44).

10 Min kursivering.

11 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i de förenade målen X och Visser ( C‑360/15 och C‑31/16, EU:C:2017:397, punkt 132).

12 Dom av den 22 december 2008, Wallentin-Hermann ( C‑549/07, EU:C:2008:771, punkt 23). Min kursivering.

13 Domen Krüsemann, punkt 34.

14 Dom av den 17 september 2015, van der Lans ( C‑257/14, EU:C:2015:618, punkt 42).

15 Dom av den 11 juni 2020, Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:460, punkt 37), dom av den 12 mars 2020, Finnair ( C‑832/18, EU:C:2020:204, punkt 38) och dom av den 4 april 2019, Germanwings, C‑501/17, EU:C:2019:288, punkt 20).

16 Dom av den 22 december 2008, Wallentin-Hermann ( C‑549/07, EU:C:2008:771).

17 Dom av den 22 december 2008, Wallentin-Hermann ( C‑549/07, EU:C:2008:771, punkterna 24 och 25).

18 Dom av den 17 september 2015, van der Lans ( C‑257/14, EU:C:2015:618).

19 Dom av den 17 september 2015, van der Lans ( C‑257/14, EU:C:2015:618, punkterna 41 och 42).

20 Dom av den 22 december 2008, Wallentin-Hermann ( C‑549/07, EU:C:2008:771, punkt 26) och dom av den 17 september 2015, van der Lans ( C‑257/14, EU:C:2015:618, punkt 38).

21 Principen att ingen kan förpliktas att göra vad som är omöjligt (impossibilium nulla obligatio est) hör till unionsrättens allmänna principer (se dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci, C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:873, punkt 79, och dom av den 3 mars 2016, Daimler, C‑179/15, EU:C:2016:134, punkt 42).

22 Dom av den 4 maj 2017, Pešková och Peška ( C‑315/15, EU:C:2017:342).

23 Dom av den 4 april 2019, Germanwings ( C‑501/17, EU:C:2019:288).

24 Dom av den 26 juni 2019, Moens ( C‑159/18, EU:C:2019:535).

25 Se ovan punkt 42.

26 Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 2018, s. 1). I denna förordning fastställs bland annat grundläggande krav för flygbesättning (bilaga IV) och för flygdrift (bilaga V). Det framgår av dessa bestämmelser att kabinpersonal ska ha tillräcklig yrkeskompetens (såväl teoretisk som praktisk) och medicinsk lämplighet för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

27 Se, bland annat, rådets direktiv 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande av det europeiska avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som har ingåtts mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (AICA) (EGT L 302, 2000, s. 57) i vilket det fastställs begränsningar och miniminormer och bestämmelser om årlig betald semester, samt kommissionens förordning (EU) nr 83/2014 av den 29 januari 2014 om ändring av förordning (EU) nr 965/2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 (EUT L 28, 2014, s. 17), i vilken det fastställs krav som ska iakttas av alla kommersiella lufttransportoperatörer och deras besättningar vad gäller begränsningar av flygtjänst och tjänstgöringstid samt krav på vila för besättningsmedlemmar.

28 Min kursivering.

29 Se ovan punkterna 24 och 25.

30 Se ovan punkterna 35 och 39.

31 Se ovan punkt 38.

32 I förslaget till avgörande i målet Finnair ( C‑22/11, EU:C:2012:223, punkterna 53 och 55), vilket avsåg en strejk bland flygplatspersonal, angav generaladvokaten Bot att strejken inte kunde läggas lufttrafikföretaget till last, eftersom det inte hade någon kontroll över denna händelse. I kommissionens förslag av den 13 mars 2013, som avsåg en ändring av förordning nr 261/2004 (COM(2013) 130 final), finns en icke uttömmande förteckning över omständigheter som ska betraktas som extraordinära. I denna förteckning anges, bland annat, [a]rbetsmarknadskonflikt … hos viktiga tjänsteleverantörer som t.ex. flygplatser och leverantörer av flygtrafiktjänst, vilket tycks ge stöd för den tolkning som förespråkas. Jag noterar emellertid att [a]rbetsmarknadskonflikt hos det lufttrafikföretag som utför flygningen, det vill säga en situation som den nu aktuella, likställs med dessa exempel.

33 Se nedan punkterna 66–69.

34 Se nedan punkterna 70–76.

35 Se nedan punkterna 77–81.

36 Se nedan punkterna 82–92.

37 Se nedan punkt 92.

38 Se ovan punkt 57.

39 Se, för ett liknande resonemang, Herrmann, C., Entschädigung der Fluggäste bei wildem Streik – das TUIfly des EuGH vom 17.4.2018, Reise-Recht aktuell: Zeitschrift für das Tourismusrecht, 2018, s. 102, Croon, J./Callaghan, J. A, Wild Cat Ruling by the European Court of Justice, Zeitschrift für Luft- und Weltraumrecht, 2018, Nr 4, s. 601, i vilka domstolens resonemang förutsätts utgå från antagandet att lufttrafikföretaget måste ta följderna av sitt handlande, eftersom företaget normalt är skyldigt att bära den ekonomiska risken med att leda ett företag.

40 Se punkt 74 i mitt förslag till avgörande i målet EPSU/kommissionen, C‑928/19 P, EU:C:2021:38.

41 Meddelande från kommissionen med rubriken Den sociala dialogen i EU – en drivkraft för modernisering och förändringar (KOM(2002) 341 slutlig av den 26 juni 2002, s. 6).

42 Denna bestämmelse gäller för unionen och, genom artikel 13 FEU, för alla institutioner. Min kursivering.

43 Förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målen Albany ( C‑67/96, C‑115/97 och C‑219/97, EU:C:1999:28, punkt 181).

44 Enligt Hesse, K., Grundzüge des Verfassungsrechts der Bundesrepublik Deutschland, Heidelberg 1999, s. 28, punkt 72, ska grundlagsskyddade legitima intressen vägas mot varandra för att vart och ett av dem ska förverkligas. Dessa intressen bör avgränsas för att kunna bli så verkningsfulla som möjligt. Se även Alexy, R., Constitutional Rights and Proportionality, Journal for constitutional theory and philosophy of law, 2014, nr 22, s. 51, där författaren anser att vissa grundläggande rättigheter utgör principer som ska avvägas för att kunna förverkligas i möjligaste mål, med hänsyn till vad som är rättsligt och faktiskt möjligt.

45 Min kursivering.

46 Dom av den 22 januari 2013, Sky Österreich ( C‑283/11, EU:C:2013:28, punkt 45).

47 Se dom av den 13 maj 2014, Google Spain och Google ( C‑131/12, EU:C:2014:317, punkt 68), dom av den 3 juli 2014, Kamino International Logistics och Datema Hellmann Worldwide Logistics ( C‑129/13 och C‑130/13, EU:C:2014:2041, punkt 69), dom av den 11 september 2014, A ( C‑112/13, EU:C:2014:2195, punkt 51) och dom av den 25 maj 2016, Meroni ( C‑559/14, EU:C:2016:349, punkt 45).

48 Dom av den 11 december 2007, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union ( C‑438/05, EU:C:2007:772).

49 Dom av den 11 december 2007, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union ( C‑438/05, EU:C:2007:772, punkt 47).

50 Dom av den 11 december 2007, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union ( C‑438/05, EU:C:2007:772, punkt 74).

51 Dom av den 11 december 2007, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union ( C‑438/05, EU:C:2007:772, punkt 77).

52 Dom av den 11 december 2007, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union ( C‑438/05, EU:C:2007:772, punkterna 78 och 79).

53 Dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771).

54 Dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85).

55 Dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771, punkt 43) och dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkt 41).

56 Dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771, punkt 44) och dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkt 42).

57 Dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771, punkt 46) och dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkterna 43 och 44).

58 Everson, M./Correia Gonçalves, R., The EU Charter of Fundamental Rights – A Commentary (Peers, Hervey, Kenner, Ward), Oxford 2014, Artikel 16, s. 455, punkt 16.40, tar upp betydelsen av dessa domar i och med att de inneburit att de nationella domstolarna är skyldiga att göra en avvägning mellan rätten till egendom och näringsfriheten, vilket får till följd att näringsfriheten har omvandlats till en enskild skyldighet eller en subjektiv rättighet.

59 Dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771, punkt 50) och dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkt 48).

60 Dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771, punkt 48) och dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkt 46).

61 Dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771, punkt 54) och dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkt 52).

62 Dom av den 31 januari 2013, McDonagh ( C‑12/11, EU:C:2013:43).

63 Dom av den 31 januari 2013, McDonagh ( C‑12/11, EU:C:2013:43, punkt 60).

64 Dom av den 31 januari 2013, McDonagh ( C‑12/11, EU:C:2013:43, punkt 61).

65 Dom av den 31 januari 2013, McDonagh ( C‑12/11, EU:C:2013:43, punkt 62).

66 Dom av den 31 januari 2013, McDonagh ( C‑12/11, EU:C:2013:43, punkt 63).

67 Dom av den 31 januari 2013, McDonagh ( C‑12/11, EU:C:2013:43, punkt 64). Min kursivering.

68 Se dom av den 11 juni 2020, Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:460, punkt 52), dom av den 19 november 2009, Sturgeon m.fl. ( C‑402/07 och C‑432/07, EU:C:2009:716, punkt 67) och dom av den 23 oktober 2012, Nelson m.fl. ( C‑581/10 och C‑629/10, EU:C:2012:657, punkt 39).

69 Se, för ett liknande resonemang, Kučko, M., The decision in TUIfly: are the Ryanair Strikes to be seen as extraordinary circumstances?, Air and Space Law, 06/2019, Volym 44, nr 3, s. 334, där det anges att ett sådant resultat visserligen skulle stärka passagerarnas rättigheter men inte vore önskvärt för flygbolagen, eftersom det riskerar att ge fackföreningarna en orättvis fördel. Utsikten att betala ut kompensation till passagerare utöver att behöva bära förluster till följd av strejken skulle kunna tvinga flygbolagen att ge efter för vilka krav som helst (även orimliga) från fackföreningarna. I Flöthmann, M., Verbraucherschutz: Ausgleichszahlungen nach Flugausfall trotz wilden Streiks des Flugpersonals, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, 2018, s. 461, påtalas risken att detta uppmuntrar löntagarna att vidta stridsåtgärder mot lufttrafikföretagen för att tvinga dem att ge efter för löntagarnas krav.

70 Några av de berörda parterna har erinrat om att rätten till skadestånd enligt nationell rätt är underordnad ett villkor om skuld (avsikt eller vårdslöshet) till en skada som vållats. De har även gjort gällande att en näringsidkare i princip kan göra gällande villkor om ansvarsbefrielse i ett avtal eller omförhandla det med sin motpart enligt avtalsfriheten.

71 Dom av den 4 maj 2017, Pešková och Peška ( C‑315/15, EU:C:2017:342, punkt 36), dom av den 17 september 2015, van der Lans ( C‑257/14, EU:C:2015:618, punkt 46), och dom av den 19 november 2009, Sturgeon m.fl. ( C‑402/07 och C‑432/07, EU:C:2009:716, punkt 68).

72 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Finnair ( C‑22/11, EU:C:2012:223, punkt 56), i vilket denna lösning föreslogs. Det är emellertid värt att notera dels att nämnda mål skiljer sig från det nu aktuella på grund av att det avsåg en strejk bland flygplatspersonal (och inte bland lufttrafikföretagets personal på initiativ av en fackförening), dels att generaladvokaten endast angav att det i princip kunde finnas en sådan rätt, i enlighet med tillämplig nationell rätt.

73 Se, för ett liknande resonemang, Wendeling-Schröder, Schadensersatz drittbetroffener Unternehmen bei Streiks?, Arbeit und Recht, 03/2017, Volym 65, nr 3, s. 96, Unterschütz, J., Strike and Remedies for Unlawful Strikes in the Legal System of Poland, Hungary, and Slovakia, International Journal of Comparative Labour Law and Industrial Relations, 2014, Volym 30, nr 3, s. 335, där det med avseende på tysk, polsk, ungersk och slovakisk rätt förklaras att rätt till skadestånd endast föreligger vid rättsstridiga strejker eller rättsstridiga handlingar i samband med en strejk.

74 Dom av den 22 januari 2013, Sky Österreich ( C‑283/11, EU:C:2013:28, punkt 42).

75 Se, för ett liknande resonemang, Gernigon, B./Odero, A./Guido, H., ILO principles concerning the right to strike, Genève 2000, s. 42, där det anges att strejkrätten inte är någon absolut rättighet och att den ska utövas i enlighet med de andra grundläggande rättigheterna för medborgare och arbetsgivare. I nationell lagstiftning föreskrivs i allmänhet påföljder för sådant missbruk, vilka beroende på allvaret i konsekvenserna av missbruket kan vara allt från uppsägning till olika typer av ekonomiska eller straffrättsliga påföljder.

76 Se, för ett liknande resonemang, Everson, M./Correia Gonçalves, R., The EU Charter of Fundamental Rights – A Commentary (Peers, Hervey, Kenner, Ward), Oxford 2014, artikel 16, s. 459, punkt 16.52, där författarna pekar på att näringsfriheten är nära kopplad till rätten till egendom och rätten till arbete, vilket medför att den ska betraktas som en existentiell rättighet.

77 Se ovan punkterna 64 och 86.

78 Se nedan punkterna 108–111 (angående lagenligheten av en strejk) och punkterna 114–116 (angående nödvändigheten av att beakta ett föregående strejkvarsel).

79 Domen Krüsemann, punkt 47.

80 Se ovan punkterna 40 och 64.

81 Se ovan punkt 35.

82 Dom av den 11 juni 2020, Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:460, punkt 57).

83 Dom av den 26 juni 2019, Moens ( C‑159/18, EU:C:2019:535, punkt 27), och dom av den 4 maj 2017, Pešková och Peška ( C‑315/15, EU:C:2017:342, punkt 30).

84 Dom av den 26 juni 2019, Moens ( C‑159/18, EU:C:2019:535, punkt 27), och dom av den 4 maj 2017, Pešková och Peška ( C‑315/15, EU:C:2017:342, punkt 43).

85 Se dom av den 26 februari 2013, Folkerts ( C‑11/11, EU:C:2013:106, punkterna 35 och 47).

86 Se punkterna 67 och 68 i mitt förslag till avgörande av den 27 februari 2020 i målet Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:135).

87 Se ovan punkt 92.

88 Se ovan punkt 94.

89 Se, för ett liknande resonemang, Jarec, W., Eindeutiges und Widersprüchliches im Urteil des EuGH in der Rs Krüsemann ua/TUIfly, Ecolex, 2019, nr 1, s. 102.

90 Se Krebber, S., EUV/AEUV. Das Verfassungsrecht der Europäischen Union mit Europäischer Grundrechtecharta. Kommentar (Calliess/Ruffert), fjärde upplagan, Artikel 28 i stadgan, s. 2903, punkt 3.

91 Se, för ett liknande resonemang Barnard, C., The EU Charter of Fundamental Rights – A Commentary (Peers, Hervey, Kenner, Ward), Oxford 2014, Artikel 28, s. 792, punkt 28.57.

92 Min kursivering.

93 Min kursivering.

94 Se, för ett liknande resonemang, Lembke, U., Europäisches Unionsrecht Kommentar (Hans von der Groeben/Jürgen Schwarze/Armin Hatje), sjunde upplagan, 2015, Band 1, Artikel 28 i stadgan, s. 682, punkt 15.

95 Se Krebber, S., EUV/AEUV. Das Verfassungsrecht der Europäischen Union mit Europäischer Grundrechtecharta. Kommentar (Calliess/Ruffert), fjärde upplagan, Artikel 28 i stadgan, s. 2903, punkt 8.

96 Se mitt förslag till avgörande av den 27 februari 2020 i målet Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:135, punkt 72).

97 Dom av den 12 maj 2011, Eglītis och Ratnieks ( C‑294/10, EU:C:2011:303, punkt 28).

98 Se ovan punkt 93.

99 Se ovan punkt 51.

100 Dom av den 4 april 2019, Germanwings ( C‑501/17, EU:C:2019:288, punkt 19 och där angiven rättspraxis). Min kursivering.

101 Se, för ett liknande resonemang, Flöthmann, M., Verbraucherschutz: Ausgleichszahlungen nach Flugausfall trotz wilden Streiks des Flugpersonals, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, 2018, s. 461, enligt vilken ett lufttrafikföretag kan förväntas ha tillräckligt med personal för att säkerställa sin verksamhet.

102 Se ovan punkt 111.

103 Dom av den 11 juni 2020, Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:460).

104 Dom av den 11 juni 2020, Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:460, punkt 58). Min kursivering.

105 Dom av den 11 juni 2020, Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:460, punkt 59). Min kursivering.

106 Dom av den 11 juni 2020, Transportes Aéreos Portugueses ( C‑74/19, EU:C:2020:460, punkt 60).

107 Se ovan punkt 54.

108 Se ovan punkt 68.

109 García, A./Romero Pender, E./Medina, F./Euwema, M., Mediation in Collective Labor Conflicts, Industrial Relations & Conflict Management, 2019, s. 5 och 10, där det förklaras att kollektiva arbetskonflikter är en ofrånkomlig del av ett bolags verklighet. Spänningar mellan intressen och rättigheter för arbetstagarna, ledning och ägare – i egenskap av aktieägare eller offentliga aktörer – kan lätt stiga till destruktiva nivåer. Bolagen utvecklar därför rättsliga ramar för att lösa konflikterna. Ett sätt att lösa tvister är medling som kan definieras som all hjälp som parterna får från tredje man för att förhindra en upptrappning av konflikten, få ett slut på konflikten och finna förhandlingslösningar.

110 Se ovan punkt 71.

111 Se ovan punkt 90.

112 Sådana kriterier som huruvida arbetsmarknadens parter för en konstruktiv och öppen dialog eller om de går med på att ta hjälp av en medlare.

113 Se ovan punkt 32.

114 Se ovan punkt 93.