Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 30 september 2021

1 Originalspråk: franska.

2 Dom av den 30 april 1996, P./S. ( C‑13/94, EU:C:1996:170, punkt 19 och där angiven rättspraxis).

3 Rådets direktiv av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 1979, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 111).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 2006, s. 23).

5 BOE nr 261, av den 31 oktober 2015, s. 103291, och rättelse i BOE nr 36, av den 11 februari 2016, s. 10898.

6 BOE nr 109, av den 7 maj 1985, s. 12699, och rättelse i BOE nr 134, av den 5 juni 1985, s. 16992.

7 Se, särskilt, dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 25), och dom av den 10 december 2018, Wightman m.fl. ( C‑621/18, EU:C:2018:999, punkt 27).

8 Det framgår av beslutet om hänskjutande att TGSS i sitt beslut av den 13 november 2019 drog slutsatsen att denna grupp av arbetstagare för närvarande inte har möjlighet att betala in avgifter till det sociala trygghetssystemet för att erhålla skydd vid arbetslöshet. Min kursivering.

9 Se, för ett liknande resonemang, särskilt, dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 25), och dom av den 10 december 2018, Wightman m.fl. ( C‑621/18, EU:C:2018:999, punkt 27).

10 Se dom av den 30 september 2020, CPAS de Liège ( C‑233/19, EU:C:2020:757, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2020, Governo della Repubblica italiana (Italienska fredsdomares ställning) ( C‑658/18, EU:C:2020:572, punkt 61 och där angiven rättspraxis).

12 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 2015, Târşia ( C‑69/14, EU:C:2015:662, punkt 13), och dom av den 16 oktober 2019, Glencore Agriculture Hungary ( C‑189/18, EU:C:2019:861, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 november 2012, Elbal Moreno ( C‑385/11, EU:C:2012:746, punkt 20 och där angiven rättspraxis).

14 Enligt artikel 2 i direktiv 79/7 är direktivet tillämpligt på den förvärvsarbetande befolkningen, varför en sådan hushållsarbetare som CJ ingår i den personkrets som omfattas av direktivet.

15 Eftersom den spanska regeringen har gjort gällande att det inte föreligger någon indirekt diskriminering, har den endast i andra hand gjort gällande denna ståndpunkt vad gäller motiveringen av särbehandlingen och proportionaliteten av den bestämmelse som är aktuell i det nationella målet.

16 Inom ramen för direktiv 79/7, se, bland annat, dom av den 9 november 2017, Espadas Recio ( C‑98/15, EU:C:2017:833, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

17 Det framgår av rättspraxis att direktiv 79/7 på det aktuella området endast ger uttryck för likhetsprincipen, som utgör en av de grundläggande rättsprinciperna. Se, analogt, dom av den 30 april 1996, P./S. ( C‑13/94, EU:C:1996:170, punkt 18). Se, även, Lenaerts, K., L’égalité de traitement en droit communautaire. Un principe unique aux apparences multiples, Cahiers de droit européen, 1991, ss. 3–41.

18 Se, särskilt, dom av den 14 februari 1995, Schumacker ( C‑279/93, EU:C:1995:31, punkt 30), dom av den 30 mars 2004, Alabaster ( C‑147/02, EU:C:2004:192, punkt 45), dom av den 16 juli 2009, Gómez-Limón Sánchez-Camacho ( C‑537/07, EU:C:2009:462, punkt 56), och dom av den 8 maj 2019, Praxair MRC ( C‑486/18, EU:C:2019:379, punkt 73).

19 Tobler, C., Limites et potentiel du concept de discrimination indirecte, Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (Europeiska kommissionen), 2009, ss. 1–85, särskilt s. 24.

20 Dom av den 26 juni 2018 ( C‑451/16, EU:C:2018:492, punkt 42).

21 Begreppet direkt diskriminering definieras i artikel 2.1 a i direktiv 2006/54 och avser situationen när en person på grund av kön behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Domstolen har i sin praxis angett att begreppet ska uppfattas på samma sätt i fråga om direktiv 79/7. Den har i detta avseende anfört det att om en sådan mindre förmånlig behandling grundas på kön och kan utgöra direkt diskriminering i den mening som avses i artikel 4.1 i direktiv 79/7, även måste prövas om de båda aktuella situationen är jämförbara. Se, särskilt, dom av den 26 juni 2018, MB (Könskorrigering och ålderspension) ( C‑451/16, EU:C:2018:492, punkterna 34, 38 och 39). Av detta följer att skillnaden i behandling inte utgör direkt diskriminering när de situationer som har undersökts inte är jämförbara. Det ska dessutom göras en åtskillnad mellan begreppen direkt diskriminering och indirekt diskriminering vid motiveringen. Medan det första begreppet endast kan motiveras av särskilda skäl som uttryckligen anges i lag, kan det andra begreppet motiveras av sakliga skäl. Frågan huruvida det finns sakliga skäl för en diskriminering uppkommer således endast inom ramen för prövningen av indirekt diskriminering.

22 Se dom av den 26 juni 2018 ( C‑451/16, EU:C:2018:492, punkt 48): EU-domstolen finner följaktligen att de aktuella nationella bestämmelserna föreskriver en mindre förmånlig behandling som direkt grundas på kön för en person som genomgått könskorrigering efter att ha ingått äktenskap, jämfört med en gift person som behållit det kön han eller hon föddes med trots att personerna befinner sig i jämförbara situationer. Min kursivering.

23 Se, bland annat, angående lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare, dom av den 11 maj 1999, Angestelltenbetriebsrat der Wiener Gebietskrankenkasse ( C‑309/97, EU:C:1999:241, punkt 21).

24 Enligt den spanska regeringen följer ett sådant synsätt av domen av den 14 april 2015, Cachaldora Fernández ( C‑527/13, EU:C:2015:215, punkterna 31 och 33), och dom av den 9 november 2017, Espadas Recio ( C‑98/15, EU:C:2017:833, punkt 41).

25 Geulette, A., De la discrimination indirecte telle qu’appréhendée par la Cour de justice des Communautés Européennes au regard du règlement 1408/71/CEE et de la directive 79/7/CEE, Revue belge de sécurité sociale, 2:e kvartalet, 2003, ss. 541–582, särskilt s. 554 och där angiven doktrin. Domstolen har i detta avseende redan slagit fast att begreppet diskriminering per definition inte innebär att en direkt skada har vållats [och] att detta begrepp framför allt förutsätter att olika villkor har föreskrivits för jämförbara fall. Domstolen anförde dock vidare att tillämpningen av olika villkor kan ge upphov till skada, som då kan anses vara en följd som tyder på diskriminering. Se, dom av den 10 maj 1960, Barbara m.fl./Höga myndigheten ( 3/58–18/58, 25/58 och 26/58, EU:C:1960:18, s. 404).

26 Avseende inverkan av den amerikanska doktrinen om diverate impact i samband med indirekt diskriminering i unionens sociallagstiftning, se bland annat, Tobler, C., Indirect Discrimination. A Case Study into the Development of the Legal Concept of Indirect Discrimination under EC Law, Intersentia, Antwerpen-Oxford, 2005, ss. 91–96. Se, i detta avseende, dom av den 31 mars 1981, Jenkins ( 96/80, EU:C:1981:80, p. 925, skäl 13) samt förslag till avgörande av generaladvokaten Warner i målet Jenkins ( 96/80, ej publicerat, EU:C:1981:21, s. 936 och s. 937).

27 Domstolen hänvisade första gången till indirekt diskriminering (på grund av nationalitet) i dom av den 12 februari 1974, Sotgiu ( 152/73, EU:C:1974:13, punkt 11), avseende rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, 1968, s. 2; svensk specialutgåva; område 5, volym 1, s. 33), och slog där fast följande: Reglerna om likabehandling innebär inte endast ett förbud mot öppen diskriminering på grund av nationalitet utan också varje form av dold diskriminering som, med tillämpning av andra särskiljningskriterier, i praktiken leder till samma resultat. Min kursivering. För senare rättspraxis på området för fri rörlighet för arbetstagare, där domstolen använder detta begrepp, se, bland annat, dom av den 2 april 2020, PF m.fl. (C‑830/18, PF:C:2020:275, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

28 Dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 37 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 januari 2021, INSS ( C‑843/19, EU:C:2021:55, punkt 24). Min kursivering. Jag noterar att denna dom innebär en utveckling av definitionen av detta begrepp i förhållande till tidigare rättspraxis, enligt vilken en nationell bestämmelse [medför] indirekt diskriminering [i den mening som avses i denna bestämmelse] när den, trots att den är neutralt utformad, i praktiken missgynnar ett mycket högre antal kvinnor än män. Min kursivering. Se, särskilt, dom av den 20 oktober 2011, Brachner ( C‑123/10, EU:C:2011:675, punkt 56), dom av den 22 november 2012, Elbal Moreno ( C‑385/11, EU:C:2012:746, punkt 29), dom av den 14 april 2015, Cachaldora Fernández ( C‑527/13, EU:C:2015:215, punkt 28), och dom av den 9 november 2017, Espadas Recio ( C‑98/15, EU:C:2017:833, punkt 38). Såsom har understrukits i doktrinen är det fråga om att i synnerhet kvalitativt hänseende undersöka vilka potentiella negativa effekter en bestämmelse kan ha på personer som omfattas av ett visst kriterium i förhållande till andra personer. Den nya definitionen gör det möjligt att även behandla indirekt diskriminering som är knuten till kriterier för vilka kvantitativa uppgifter saknas. Se, i detta avseende, Miné, M., Les concepts de discrimination directe et indirecte, ERA Forum, vol. 4, 2003, ss. 30–44, i synnerhet ss. 38 och 39, Tridimas, T., The General Principles of EU Law, Oxford University Press, 2005, sidorna 67–72, och Vielle, P., och Wuiame, N., Évaluation de la mise en œuvre de la directive 79/7/CEE relative à l’égalité de traitement entre les hommes et les femmes en matière de sécurité sociale, 1999, ss. 1–49, i synnerhet s. 21.

29 Se dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 38 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 januari 2021, INSS ( C‑843/19, EU:C:2021:55, punkt 25).

30 Se, särskilt, Tobler, C., Indirect Discrimination. A Case Study into the Development of the Legal Concept of Indirect Discrimination under EC Law, a.a., s. 58.

31 Se dom av den 21 januari 2021, INSS ( C‑843/19, EU:C:2021:55, punkt 27 och där angiven rättspraxis). Det ska påpekas att alla medel, inte bara statistiska bevis, kan användas för att fastställa att indirekt diskriminering föreligger. Se, i detta avseende, dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 46). Se, även, dom av den 3 oktober 2019, Schuch-Ghannadan ( C‑274/18, EU:C:2019:828, punkt 56).

32 TGSS har i sitt skriftliga yttrande angett att [d] et inte råder något tvivel om att de arbetstagare som är anslutna till det särskilda systemet för hushållsarbetare för det mesta är kvinnor och att ett uteslutande av dem från skyddet vid arbetslöshet skulle kunna utgöra en indirekt diskriminering i förhållande till manliga arbetstagare.

33 Se, särskilt, dom av den 24 september 2020, YS (Tjänstepension till högre tjänstemän) ( C‑223/19, EU:C:2020:753, punkt 52 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 januari 2021, INSS ( C‑843/19, EU:C:2021:55, punkt 26). Se, även, för ett liknande resonemang, dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkterna 39-45).

34 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 januari 2021, INSS ( C‑843/19, EU:C:2021:55, punkt 28).

35 För statistiska uppgifter avseende första kvartalet år 2017, se dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 42).

36 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 47).

37 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 37 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 januari 2021, INSS ( C‑843/19, EU:C:2021:55, punkt 24).

38 Se dom av den 17 juli 2014, Leone ( C‑173/13, EU:C:2014:2090, punkt 53 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 13 maj 1986, Bilka-Kaufhaus ( 170/84, EU:C:1986:204, punkt 36; svensk specialutgåva, volym VIII, s. 583), dom av den 13 juli 1989, Rinner-Kühn ( 171/88, EU:C:1989:328, punkt 14), dom av den 24 februari 1994, Roks m.fl. ( C‑343/92, EU:C:1994:71, punkt 34), och dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 48).

39 Se dom av den 17 juli 2014, Leone ( C‑173/13, EU:C:2014:2090, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

40 Dom av den 16 oktober 2007, Palacios de la Villa ( C‑411/05, EU:C:2007:604, punkt 65), och dom av den 2 april 2020, Comune di Gesturi ( C‑670/18, EU:C:2020:272, punkt 37). Se, även, dom av den 11 september 2003, Steinicke ( C‑77/02, EU:C:2003:458, punkt 62 och där angiven rättspraxis).

41 Se dom av den 14 december 1995, Megner och Scheffel ( C‑444/93, EU:C:1995:442, punkterna 27, 28 och 32). Inom ramen för tillgången till obligatorisk invaliditets- eller åldersförsäkring, se dom av den 14 december 1995, Nolte ( C‑317/93, EU:C:1995:438, punkterna 31, 32 och 36). EU-domstolen har dessutom i samband med de grundläggande friheter som garanteras av fördraget slagit fast att sådana mål som det sociala skyddet för arbetstagare respektive underlättande av den härtill knutna myndighetskontrollen (dom av den 16 april 2013, Las ( C‑202/11, EU:C:2013:239, punkt 28)), och bekämpning av bedrägerier, i synnerhet sociala bedrägerier, och förhindrande av missbruk är sådana mål som återfinns bland tvingande skäl av allmänintresse vilka kan motivera en begränsning i utövandet av de grundläggande friheter som garanteras i fördraget (dom av den 13 november 2018, Čepelnik ( C‑33/17, EU:C:2018:896, punkt 44)). Det ska emellertid erinras om att begreppen tvingande skäl av allmänintresse i samband med grundläggande friheter och sakliga skäl inom ramen för indirekt diskriminering inte är likvärdiga.

42 Se, särskilt, dom av den 12 juli 1984, Hofmann ( 184/83, EU:C:1984:273, punkt 27) (avseende sociala åtgärder för att säkerställa skydd för kvinnor, beträffande graviditet och moderskap), dom av den 7 maj 1991, kommissionen/Belgien ( C‑229/89, EU:C:1991:187, punkt 22) (avseende den sociala målsättningen att garantera en minimal inkomstersättning), och dom av den 20 oktober 2011, Brachner ( C‑123/10, EU:C:2011:675, punkt 91) ( avseende tillerkännande av en inkomst som uppgår till existensminimum som utgör en integrerad del av socialpolitiken).

43 Se, särskilt, dom av den 14 december 1995, Nolte ( C‑317/93, EU:C:1995:438, punkt 33), dom av den 14 december 1995, Megner och Scheffel ( C‑444/93, EU:C:1995:442, punkt 29), dom av den 1 februari 1996, Posthuma-van Damme och Oztürk ( C‑280/94, EU:C:1996:27, punkt 26), dom av den 9 februari 1999, Seymour-Smith och Perez ( C‑167/97, EU:C:1999:60, punkt 74), och dom av den 20 oktober 2011, Brachner ( C‑123/10, EU:C:2011:675, punkt 73).

44 Dom av den 21 januari 2021, INSS ( C‑843/19, EU:C:2021:55, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

45 I doktrinen har det även framförts kritik mot att det test som är strukturerat i tre steg om huruvida det finns skäl för en diskriminering har försvagats. För att sakliga skäl ska anses föreligga krävs enligt nämnda test att de valda medlen, för det första, svarar mot ett verkligt behov (realitet), för det andra är ägnade att uppnå målet (adekvans) och, för det tredje, att de är nödvändiga för att uppnå detta mål (proportionalitet). Enligt doktrinen tillämpar domstolen detta test striktare och systematiskt på området för indirekt diskriminering på grund av nationalitet än på områden som bland annat omfattas av direktiv 79/7. Se, särskilt, Barnard, C. och Hepple, B., Indirect Discrimination: Interpreting Seymour-Smith, Cambridge Law Journal, 58(2), 1999, ss. 399–412, särskilt ss. 409–412: The real problem is that while the Court of Justice is capable of pronouncing on questions of formal equality, it lacks access to the statistical and social science advice which is needed to assess arguments about disparate impact and objective justification. (Vad det verkligen handlar om är att om EU-domstolen visserligen kan pröva frågor om formell likhet, men den har inte tillgång till statistisk rådgivning eller den sociala vetenskap som krävs för att bedöma argumenten om olikartade verkningar och sakliga skäl), Bell, M. och Waddington, L., More Equal than Others: Distinguishing European Union Equality Directives, Common Market Law Review, band 38, 2001, ss. 587–611, särskilt s. 593, samt Vielle, P., och Wuiame, N., a.a., s. 22. Avseende betydelsen av en strikt tillämpning av detta test inom ramen för diskriminering på grund av kön, se Mulder, J., Indirect sex discrimination in employment. Theoretical analysis and reflections on the CJEU case law and national application of the concept of indirect sex discrimination, European Network of Legal experts in gender equality and non-discrimination, Europeiska kommissionen, Bryssel, 2020, s. 130.

46 Dom av den 9 februari 1999, Seymour-Smith och Perez ( C‑167/97, EU:C:1999:60, punkt 71), dom av den 20 mars 2003, Kutz-Bauer ( C‑187/00, EU:C:2003:168, punkt 57), och dom av den 11 september 2003, Steinicke ( C‑77/02, EU:C:2003:458, punkt 63). Se, även, dom av den 15 januari 2014, Association de médiation sociale ( C‑176/12, EU:C:2014:2, punkt 27).

47 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 47).

48 Se punkt 65 i förevarande förslag till avgörande.

49 Se dom av den 17 juli 2014, Leone ( C‑173/13, EU:C:2014:2090, punkt 54 och där angiven rättspraxis). Se även, dom av den 13 maj 1986, Bilka-Kaufhaus ( 170/84, EU:C:1986:204, punkt 36), dom av den 13 juli 1989, Rinner-Kühn ( 171/88, EU:C:1989:328, punkt 14), dom av den 24 februari 1994, Roks m.fl. ( C‑343/92, EU:C:1994:71, punkt 34), och dom av den 8 maj 2019, Villar Láiz ( C‑161/18, EU:C:2019:382, punkt 48).

50 Dom av den 17 juli 2014, Leone ( C‑173/13, EU:C:2014:2090, punkterna 55 och 56 och där angiven rättspraxis).

51 Det är mot bakgrund av detta skede av prövningen av huruvida det föreligger indirekt diskriminering, det vill säga prövningen av huruvida det föreligger sakliga skäl, som doktrinen har ifrågasatt EU-domstolens prövning. Enligt doktrinen förefaller denna kontroll vara slapp i samtliga fall där det hävdas att förmånen i fråga är motiverad av legitima socialpolitiska mål. Se särskilt Pennings, F., European Social Security Law, Intersentia, Antwerpen, Oxford och Portland, 2010, ss. 322–327.

52 Dom av den 17 juli 2014, Leone ( C‑173/13, EU:C:2014:2090, punkt 59 och där angiven rättspraxis). I doktrinen understryks i detta hänseende att den omständigheten att ett legitimt mål har åberopats inte nödvändigtvis innebär att det skydd mot indirekt diskriminering som föreskrivs i direktiv 79/7 är begränsat. Se Tobler, C., Limites et potentiel du concept de discrimination indirecte, a.a., s. 39: [d]et är därför inte förvånande att EU-domstolen kritiseras för att ha godtagit att vissa mål är legitima.

53 TGSS har dessutom understrukit att dessa anställda kan komma i åtnjutande av arbetslöshetsförmåner, eftersom de, förutom att de inte frivilligt slutar sin anställning, har betalat in avgifter till det allmänna systemet för social trygghet under de sex år som föregick deras anslutning till det särskilda system som är tillämpligt på hushållsarbetare. Detta förefaller emellertid utesluta arbetstagare som alltid har arbetat som hushållsarbetare från arbetslöshetsförmåner.

54 En gemensam prövning av dessa mål är enligt min mening relevant, eftersom de överlappar varandra och har ett nära samband med varandra.

55 Se, särskilt, Geulette, A., på anfört ställe, s. 555.

56 Se, bland annat, Tobler, C., Indirect Discrimination. A Case Study into the Development of the Legal Concept of Indirect Discrimination under EC Law, ovan, s. 61 ff. och där angiven doktrin: The term structural discrimination refers to a type of discrimination with a much more complex nature. Structural discrimination arises from deeply rooted views, opinions and value judgments relied on in a given society or from societal, cultural, economic patterns and structures.(Begreppet strukturell diskriminering hänvisar till en typ av diskriminering av en mycket mer komplex natur. Strukturell diskriminering följer av synpunkter, åsikter och värdeomdömen som är djupt förankrade i ett visst samhälle eller scheman och samhälleliga, kulturella och ekonomiska strukturer.) Se även inom ramen för rasdiskriminering, definitionen av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter: Discrimination can exist explicitly, through institutions, norms and values. … Structural discrimination primarily relates to the ways in which common behaviour and equal legislation and norms for everybody can affect, and obscure, discriminatory intent, som finns tillgänglig på följande webbplats: https://www.ohchr.org/Documents/Issues/Racism/IWG/Session8/MirjanaNajcevska.doc.

57 Avseende denna aspekt, se, särskilt, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén EU:s handlingsplan 2017–2019 Åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män KOM(2017) 678 slutlig.

58 Såsom generaladvokaten Bobek erinrade om i sitt förslag till avgörande i målet Syndicat CFTC ( C‑463/19, EU:C:2020:550, punkt 52 och där angiven rättspraxis), och i målet Instituto Nacional de la Seguridad Social (pensionstillägg för kvinnor som har fött barn) ( C‑450/18, EU:C:2019:696, punkterna 37 och 38), särskilt med hänvisning till dom av den 25 oktober 1988, kommissionen mot Frankrike ( 312/86, EU:C:1988:485, punkt 14), dom av den 29 november 2001, Griesmar ( C‑366/99, EU:C:2001:648, punkt 56), dom av den 26 mars 2009, kommissionen mot Grekland ( C‑559/07, EU:C:2009:198, punkt 69), och dom av den 16 juli 2015, Maïstrellis ( C‑222/14, EU:C:2015:473, punkt 47).

59 Vielle, P., och Wuiame, N., ovan, s. 24. Se, i detta avseende, Vogel-Polsky, E., Genre et droit : les enjeux de la parité, Cahiers du GEDISST (Groupe d’étude sur la division sociale et sexuelle du travail), nr 17, 1996, Principes et enjeux de la parité, ss. 11–31: La ségrégation professionnelle … des femmes dans l’économie et le monde du travail trouve ses origines dans la totalité des rapports sociaux de sexe [ou] dans l’imprégnation des stéréotypes véhiculés par la culture, l’éducation, le système scolaire, la famille, les médias … [Den yrkesmässiga segregeringen … av kvinnor i ekonomin och i arbetslivet har sitt ursprung i samtliga sociala relationer mellan könen [eller] i det förhållandet att stereotyper bekräftas och förstärks genom kultur, utbildning, skolsystem, familj, media …].

60 Vielle, P., och Wuiame, N., a.a., s. 24.

61 Ibidem, s. 24. För en uttömmande analys av den gradvisa utvecklingen av jämställdhet mellan manliga och kvinnliga arbetstagare i deras egenskap av föräldrar av unionslagstiftaren, se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Syndicat CFTC ( C‑463/19, EU:C:2020:550, punkt 53 och följande punkter).

62 I detta avseende framgår av kommissionens yttrande att det i den spanska doktrinen, för att förklara de nuvarande skillnaderna i fråga om skyddet för olika typer av arbetstagare och i synnerhet för hushållsarbetare, bland annat hänvisas till att denna grupp till största delen består av kvinnor och att kvinnor traditionellt omfattas av social trygghet på grund av deras familjeband. Se, särskilt, Otxoa Crespo, I., La Seguridad Social del empleo doméstico: evolución y perspectivas, Universidad del País Vasco - Euskal Herriko Unibertsitatea, 2012, ss. 304 och 305, tillgänglig på följande adress: https://addi.ehu.es/bitstream/handle/10810/11601/9082-090-2-OtxoaTH.pdf?sequence=6&isAllowed=y.

63 Den spanska regeringen har, som svar på en fråga som domstolen ställde under förhandlingen, angett att privatchaufförer är anslutna till det allmänna systemet för social trygghet och betalar avgifter till det sociala trygghetssystemet för att få rätt till förmåner vid arbetslöshet.

64 Decent Work for Domestic Workers, Report IV(1), International Labour Conference, Geneva, 99th Session, 2010, ss 1–134. Avseende yrkesrelaterad segregering se Rodríguez Escanciano, S., Condiciones de trabajo y discriminación salarial por razón de sexo, Derecho Social de la Unión Europea. Aplicación por el Tribunal de Justicia, Casas Baamonde M. E., och Gil Alburquerque, R. (dir.), Francis Lefebvre, 2019, ss. 269–307, särskilt s. 280 f.

65 Dom av den 17 juli 2014, Leone ( C‑173/13, EU:C:2014:2090, punkt 53).

66 Se, särskilt, för ett liknande resonemang, dom av den 16 oktober 2007, Palacios de la Villa ( C‑411/05, EU:C:2007:604, punkt 72).

67 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 februari 1999, Seymour-Smith och Perez ( C‑167/97, EU:C:1999:60, punkt 76), dom av den 20 mars 2003, Kutz-Bauer ( C‑187/00, EU:C:2003:168, punkt 58), dom av den 11 september 2003, Steinicke ( C‑77/02, EU:C:2003:458, punkt 64), och dom av den 5 mars 2009, Age Concern England ( C‑388/07, EU:C:2009:128, punkt 51).

68 Se den rättspraxis som det hänvisas till ovan i punkt 65 i detta förslag till avgörande.

69 Se, särskilt, dom av den 17 juli 2014, Leone ( C‑173/13, EU:C:2014:2090, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

70 Se, i detta avseende, punkt 81 i detta förslag till avgörande.

71 Det framgår av den spanska regeringens muntliga yttranden att detta system även täcker risker i samband med graviditet, amning, moderskap och faderskap samt dödsfall och efterlevande.

72 Kommissionen har som exempel nämnt den så kallade tjänstechecken (chèque service) som finns i Frankrike och Belgien, befrielse från avgiftsskyldighet eller att avgiften sätts ned helt eller delvis för vissa arbetsgivare samt subventioner eller skatteavdrag.

73 Se punkt 75 i detta förslag till avgörande.

74 Real Decreto 1620/2011 por el que se regula la relación laboral de carácter especial del servicio del hogar familiar (kungligt dekret 1620/2011 som reglerar det särskilda anställningsförhållande som hushållstjänster utgör), av den 14 november 2011 (BOE nr 277, av den 17 november 2011, s. 119046).

75 CJ uppgav vid förhandlingen att antalet personer som var anslutna till det sociala trygghetssystemet hade ökat från 296949 till 414453 arbetstagare år 2012.

76 I sitt skriftliga yttrande angav TGSS emellertid att antalet anslutna personer därefter minskade mellan åren 2012 och 2019.

77 Som jag har angett i fotnot 63 i detta förslag till avgörande har den spanska regeringen, som svar på en fråga som domstolen ställde vid förhandlingen, angett att privatchaufförer betalar avgifter till det sociala trygghetssystemet för skydd vid arbetslöshet.

78 Kommissionen har i sitt skriftliga yttrande hänvisat till en parlamentsfråga till kommissionen (P-128/2020) från spanska ledamöter till Europaparlamentet, i vilken det angavs, vad gäller möjligheten att inspektera bostäder för att upptäcka bedrägeri, att Tribunal Supremo [Högsta domstolen, Spanien] ställer samma krav (tecken på bedrägeri, nödvändighet och proportionalitet) för att inspektera ett företag eller en bostad. Tillgänglig på följande adress: https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/P-9-2020-000128_EN.html.

79 TGSS förklarade vid förhandlingen att förmåner vid tillfällig arbetsoförmåga är förmånligare, eftersom de inte utbetalas från och med den femtonde dagen, utan från den nionde dagen.

80 Den hänskjutande domstolen har angett att om anställningen för hushållsarbetare upphör av skäl som inte kan tillskrivas dem medför den omständigheten att de saknar möjlighet att få tillgång till arbetslöshetsförmåner även att de saknar möjlighet att få tillgång till andra typer av socialt bistånd som kräver att den berörda personen inte längre har rätt till arbetslöshetsunderstöd. Se i detta avseende punkt 16 i förevarande förslag till avgörande.

81 Artikel 30 i Real Decreto-ley 11/2020 por el que se adoptan medidas urgentes complementarias en el ámbito social y económico para hacer frente al COVID-19 (kungligt lagdekret 11/2020 avseende antagande av brådskande kompletterande åtgärder på de sociala och ekonomiska områdena med anledning av covid-19), av den 31 mars 2020 (BOE nr 91, av den 1 april 2020).

82 Se, särskilt, dom av den 17 juli 2014, Leone ( C‑173/13, EU:C:2014:2090, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

83 Den spanska regeringen har i detta avseende vid förhandlingen angett att de åtgärder som krävs för att ratificera denna konvention har inletts och kan leda till ett erkännande av hushållsarbetare vad gäller skydd vid arbetslöshet.