Förslag till avgörande av generaladvokat Nicholas Emiliou föredraget den 6 juli 2023

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 239, 2000, s. 19.

3 Se punkt 34 nedan i förevarande förslag till avgörande.

4 C‑486/14, EU:C:2016:483 (nedan kallad domen i målet Kossowski).

5 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 juli 2022, Volkswagen ( C‑134/20, EU:C:2022:571, punkt 33).

6 Se även förslag till avgörande av generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer i de förenade målen Gözütok och Brügge ( C‑187/01 och C‑385/01, EU:C:2002:516, punkterna 36 och 37).

7 C‑58/22, EU:C:2023:464 (nedan kallat mitt förslag till avgörande i målet Parchetul).

8 I förevarande Section A. i detta förslag till avgörande återges i stora drag punkterna 48, 49 och 59–84 i mitt förslag till avgörande i målet Parchetul.

9 Se, exempelvis, dom av den 23 mars 2023, Dual Prod ( C‑412/21, EU:C:2023:234, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 december 2021, AB m.fl. (Återkallande av en amnesti) ( C‑203/20, EU:C:2021:1016, punkterna 56 och 57 och där angiven rättspraxis) (domen i målet AB m.fl.). Observera även att det i artikel 4 i protokoll nr 7 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna hänvisas till att personen redan blivit slutligt frikänd eller dömd.

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 juni 2014, M ( C‑398/12, EU:C:2014:1057, punkterna 28 och 29, och där angiven rättspraxis).

12 Förslag till avgörande av generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer i målet van Straaten ( C‑150/05, EU:C:2006:381, punkt 65).

13 Se, bland annat, dom av den 15 oktober 2002, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl./kommissionen ( C‑238/99 P, C‑244/99 P, C‑245/99 P, C‑247/99 P, C‑250/99 P–C‑252/99 P och C‑254/99 P, EU:C:2002:582, punkterna 54–69), dom av den 10 mars 2005, Miraglia ( C‑469/03, EU:C:2005:156, punkterna 31–34), dom av den 22 december 2008, Turanský ( C‑491/07, EU:C:2008:768, punkterna 40–45), samt domen i målet AB m.fl., punkt 61. Se även Europadomstolen, dom av den 15 mars 2005, Horciag mot Rumänien (CE:ECHR:2005:0315DEC007098201).

14 Vad preskription beträffar måste jag medge att en annan slutsats förefaller ha dragits i domen av den 28 september 2006, Gasparini m.fl. ( C‑467/04, EU:C:2006:610, punkterna 22–33). Jag anser dock att domen i målet Gasparini m.fl. i det avseendet är oförenlig med EU-domstolens senare praxis om frikännanden på processuella grunder. Förfaranden som läggs ned på grund av preskription innefattar nämligen i allmänhet inte någon bedömning av personens straffrättsliga ansvar. Dessutom har denna del av domen i målet Gasparini m.fl. enligt min mening i vilket fall som helst indirekt åsidosatts genom domen av den 8 september 2015, Taricco m.fl. ( C‑105/14, EU:C:2015:555), där EU-domstolen betraktade nationella bestämmelser om preskription som bestämmelser av förfarandemässig karaktär. Jag vill tillägga att ett sådant ställningstagande är förenligt med Europadomstolens praxis. Se exempelvis dom av den 5 december 2019, Smoković mot Kroatien (CE:ECHR:2019:1112DEC005784912, §§ 43–45).

15 Se domen i målet Kossowski, punkterna 48, 53 och 54.

16 Se, exempelvis, Europadomstolens dom av den 8 juli 2019, Mihalache mot Rumänien (CE:ECHR:2019:0708JUD005401210, §§ 97 och 98) (nedan kallad Europadomstolens dom i målet Mihalache).

17 Se, bland annat, dom av den 11 februari 2003, Gözütok och Brügge ( C‑187/01 och C‑385/01, EU:C:2003:87, punkterna 27, 28 och 31) och dom av den 12 maj 2021, Bundesrepublik Deutschland (Rött meddelande från Interpol) ( C‑505/19, EU:C:2021:376, punkt 73 och där angiven rättspraxis). Se även Europadomstolens dom i målet Mihalache, §§ 94 och 95.

18 Se, exempelvis, det samstämmiga yttrandet från domare Pinto de Albuquerque i Europadomstolens dom i målet Mihalache, § 10 och följande paragrafer.

19 Se, särskilt, artikel 57 i tillämpningskonventionen där det bland annat föreskrivs att [o]m en avtalsslutande part åtalar en person för ett brott och de behöriga myndigheterna hos denna part har skäl att anta att åtalet avser samma gärning som personen redan dömts för av en annan part, skall myndigheterna i fråga, om skäl föreligger, göra en framställning om upplysningar av betydelse för ärendet till de behöriga myndigheterna hos den part på vars territorium den misstänkte redan dömts. Se även rådets rambeslut 2009/948/RIF av den 30 november 2009 om förebyggande och lösning av tvister om utövande av jurisdiktion i straffrättsliga förfaranden (EUT L 328, 2009, s. 42).

20 Den principen fastställs bland annat i artikel 48.1 i stadgan.

21 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Kossowski, punkt 52.

22 Se, för en mer utförlig redogörelse, mitt förslag till avgörande i målet GR m.fl. ( C‑726/21, EU:C:2023:240, punkterna 35–53).

23 Domen i målet Kossowski, punkt 53.

24 Europadomstolens dom i målet Mihalache, § 98.

25 Ibidem, § 97.

26 Exempelvis artikel 57 i tillämpningskonventionen och ramavtal 2009/948 (se fotnot 18 ovan).

27 Se, analogivis, dom av den 16 november 2010, Mantello ( C‑261/09, EU:C:2010:683, punkt 48).

28 Se förslag till avgörande av generaladvokat Bobek i målet bpost ( C‑117/20, EU:C:2021:680, punkt 119).

29 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokat Bot i målet Kossowski ( C‑486/14, EU:C:2015:812, punkterna 75 och 76).

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 juni 2014, M ( C‑398/12, EU:C:2014:1057, punkt 30).

31 Se, bland annat, dom av den 28 oktober 2022, Generalstaatsanwaltschaft München (Utlämning och ne bis in idem) ( C‑435/22 PPU, EU:C:2022:852, punkterna 92 och 93 och där angiven rättspraxis). Se även förslag till avgörande av generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer i målet van Straaten ( C‑150/05, EU:C:2006:381, punkterna 52 och 63).

32 Se, särskilt, dom av den 11 februari 2003, Gözütok och Brügge ( C‑187/01 och C‑385/01, EU:C:2003:87). Se även förslag till avgörande av generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer i de förenade målen Gözütok och Brügge ( EU:C:2002:516, punkterna 83, 88, 89, 97 och 106), samt det samstämmiga yttrandet från domare Bošnjak, tillsammans med domare Serghides, i domen i målet Mihalache.

33 I förevarande Section B. i detta förslag till avgörande återges i stora drag punkterna 108–118 i mitt förslag till avgörande i målet Parchetul.

34 Coffey, G., A History of the Common Law Double Jeopardy Principle: From Classical Antiquity to Modern Era, Athens Journal of Law, vol 8, utgåva 3, juli 2022, s. 253–278.

35 Se dom av den 5 maj 1966, Gutmann/kommissionen ( 18/65 och 35/65, EU:C:1966:24), och, med ytterligare hänvisningar till tidig rättspraxis, ställningstagande av generaladvokat Jääskinen i målet Spasic ( C‑129/14 PPU, EU:C:2014:739, punkt 43).

36 Se Coffey, G., som det hänvisas till i fotnot 34 ovan. Se även förslag till avgörande av generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer i de förenade målen Gözütok och Brügge ( C‑187/01 och C‑385/01, EU:C:2002:516, punkt 49).

37 Såsom Förenta staternas högsta domstol konstaterade i målet Green mot Förenta staterna (1957) 355 US 184, s. 187. Se även förslag till avgörande av generaladvokat Bot i målet Kossowski ( C‑486/14, EU:C:2015:812, punkt 36).

38 Se även förslag till avgörande av generaladvokat Sharpston i målet Kossowski ( C‑398/12, EU:C:2014:65, punkt 48).

39 När det gäller begreppet res judicata, se, bland annat, dom av den 30 september 2003, Köbler ( C‑224/01, EU:C:2003:513, punkt 38). När det gäller förhållandet mellan de båda begreppen, se dom av den 22 mars 2022, Nordzucker m.fl. ( C‑151/20, EU:C:2022:203, punkt 62 och där angiven rättspraxis).

40 Se dom av den 12 maj 2021, Bundesrepublik Deutschland (Rött meddelande från Interpol) ( C‑505/19, EU:C:2021:376, punkt 79 och där angiven rättspraxis).

41 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 april 2021, X (Europeisk arresteringsorder – Ne bis in idem) ( C‑665/20 PPU, EU:C:2021:339, punkt 97), och domen i målet AB m.fl., punkt 58.

42 Se förslag till avgörande av generaladvokat Bot i målet Kossowski ( C‑486/14, EU:C:2015:812, punkt 80), och förslag till avgörande av generaladvokat Bobek i målet BV ( C‑129/19, EU:C:2020:375, punkt 113).

43 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2005, Miraglia ( C‑469/03, EU:C:2005:156, punkt 34).

44 Se dom av den 12 maj 2021, Bundesrepublik Deutschland (Rött meddelande från Interpol) ( C‑505/19, EU:C:2021:376, punkt 81 och där angiven rättspraxis).

45 Se även förslag till avgörande av generaladvokat Bobek i målet Bundesrepublik Deutschland (Rött meddelande från Interpol) ( C‑505/19, EU:C:2020:939, punkt 93), och i domen i målet bpost ( C‑117/20, EU:C:2021:680, punkt 121).