Förändringar i lönegarantisystemet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Förändringar

i

lönegarantisystemet

S@ Betänkande 1993 års lönegarantiutredning av

KE Öcc SOU

741W

m Statens offentliga

utredningar

MW 1993:96

E11] Arbetsmarknadsdepartementet

Förändringar

i

lönegarantisystemet

Betänkande 19_93 års

av lönegarantiutredning

Stockholm 1993

kan köpas från Allmänna Förlaget ingår i C E Fritzes AB. Allmänna SOU och Ds som ombesörjer också, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor, Förlaget av remissutsärldningarav SOU och Ds.

Beslällningsadress: Friwes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13465-9 OFFSETCENTRAL 1993 ISSN 0375-250X Stockholm

Till statsrådet och chefen

för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom beslut den 3 december 1992 bemyndigade regeringen chefen för Arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Börje Hörnlund, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa delar det statliga av lönegarantisystemet vid konkurs. Den 18 januari 1993 förordnades landshövdingen Gunnar Björk som särskild utredare.

Den 1 februari 1993 förordnades advokaten Rolf B Åbjörnsson

som sakkunnig, hovrättsassessorn Mikael Mellqvist samt departementssekreterarna Frank Walterson och Eva Thorsell att biträda utredningen som experter och hovrättsassessorn Tuula T Kihlgren till sekreterare. Utredningen har antagit 1993 namnet árs lönegarantiutredning. Härmed överlämnar utredningen betänkandet Förändringar i Iönegarantisystemet. Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Stockholm den 2 november 1993.

Gunnar Björk

Tuula T Kihlgren

Innehållsförteckning

Sammanfattning

9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag

13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till lag ändring i om förmånsrättslagen 1970:979 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Förslag till lag ändring i om lönegarantilagen 1992:497 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3. Förslag till lag ändring i om semesterlagen 1977:480 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utredningsarbetet

19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdraget 19 1.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetets bedrivande 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Det svenska

lönegarantisystemet 21

. . . . . . . 2.1 Bakgrund 21 2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Konkursutvecklingen

och kostnaderna för lönegarantin 24 2.3 . . Vilka fordringar betalas lönegaranti genom 28 2.4 Lönefordringar . . . . . . . . . m.m. 28 2.4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avräkning 30 2.4.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pensionsfordringar 31 2.4.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begränsningsregler i konkurslagen och i för-

mánsrättslagen 2.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konkurskostnader m.m. 32 2.6 Ränta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

..33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

2.7 Skatter m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Handläggning lönegarantifrågor 33 2.8 av . . . . . . . . . . . . . . 2.8.1 Konkursförfarandet 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . , . 2.8.2 Lönegarantifrågor i konkurser med bevakning 35 . . 2.8.3 Lönegarantifrågor i konkurser utan bevakning 36 , , 2.9 Lönegarantifrågor när arbetsgivare har försatts i

konkurs i annat nordiskt land 37 ett . . . . . . . . , . . . . . . Utbetalning garantibelopp 38 2.10 av . , . . . . . . . . . . . . . . . . 2. ll Statistisk undersökning statlig lönegaranti av

vid konkurs 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . .

3 Lönegaranti i andra länder 45

. . . . . . . . . . . .

Lönegaranti inom EG 45 3.1 . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 ILO:s konvention nr 173 och rekommendation

nr 180 skydd arbetstagares fordring i händelse

om av

arbetsgivarens insolvens 47 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lönegaranti i andra nordiska länder 49 3.3 . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Norge 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . Finland 52 3.3.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Danmark 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

bör lönegarantin ha

4 Vilken omfattning 57

. .

Inledning 57 4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Lönegarantin bör ha samma omfattning som

förmånsrätten 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . En tillbakablick 61 4.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Varför kopplingen till förmånsrättslagen bör

behållas 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , 4.3 Förmánsrätten för lönefordringar bör begränsas 77 . . . . . . 4.3.1 Den tid för vilken löne- och pensionsfordringar

förmånsrätt bör begränsas 80 omfattas av . . . . . . .

4.3.2 Förmånsrätt endast för lagstadgad

uppsägningstid 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Krav på anmälan till arbetsförmedling 89 . . . . . . . 4.3.4 Avräkningsregeln bör skärpas 91 4.4 . . . . . . . . . . . . Eget och närståendes ägande skall utesluta förmánsrätt 97

. . 4.5 Förslag till regler missbruk mot av lönegarantin 108 . . . . . 4.5.1 Regel om karenstid införs i lönegarantilagen 109

4.5.2 En generell regel riktad mot missbruk införs i

lönegarantilagen 113 4.6 Lönegarantin . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

och försäkringspremier 114 4.7 . . . . . . . . . . . . Ombordanställdas löneskydd 118 4.8 . . . . . . . . . . . . . . . . . En ändring i semesterlagen 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utbetalning av lönegaranti

123 . . . . . . . . . . . Utbetalning bör även i fortsättningen omhänderhas av

länsstyrelserna 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reformens genomförande

133 . . . . . . . . . . . . 6.1 Kostnader och besparingar 133 6.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ikraftträdande m.m. 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Specialmotivering

139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen

1970:979 139 7.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till lag ändring i lönegarantilagen om

1992:497 145 7.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till lag om ändring i semesterlagen

1977:480 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll

Bilagor

Bilaga 1 Utredningens direktiv dir. 1992: 103

Bilaga 2 Statistisk undersökning statlig lönegaranti vid konkurs av

Bilaga 3 Riksskatteverkets föreskrifter handläggning m.m. i om lönegaranti RSFS 1992:7 ärenden om statlig

Bilaga 4 Rådets direktiv den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemstaternas lagstiftning om skydd för arbetsav vid arbetsgivarens insolvens 80987EEG tagarna

i

c

Rådets direktiv den 2 1987 om ändring, på grund av mars Spaniens anslutning, direktiv 80987EEG om av av tillnärmning medlemstaternas lagstiftning rörande av skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens 80164EEG

Bilaga 5 Convention 173 Convention concerning the protection of z workers claims in the event of the insolvency of their employer, adopted by the conference at its seventy-ninth session, Geneva, 23 June 1992

Bilaga 6 Recammendation J80 Recommendation concerning the protection of workers claims in the event of the insolvenof their employer, adopted by the conference at its cy seventy-ninth session, Geneva, 23 June 1992

Sammanfattning

Våra huvuduppgifter har varit

- att mot bakgrund av de kraftigt stigande kostnaderna för lönegarantin, från ca 0,5 mdkr år i slutet på 1980-talet till per över 4,4 mdkr budgetåret 199293 och till beräknade 4,7 mdkr för innevarande budgetår, undersöka om lönegarantins omfattning kan begränsas utan att arbetstagarnas löneskydd urholkas ett oacceptabelt sätt,

att föreslå regeländringar effektiviserar - som granskningen av att garantin används på det sätt den är avsedd för, samt

- att överväga hur utbetalning lönegaranti skall av vara organiserad i framtiden.

När det gäller frågan om lönegarantins omfattning har i funnit att den nuvarande kopplingen mellan lönegarantilagen 1992:497 och förmånsrättslagen 1970:979 bör behållas även i fortsättningen. Däremot kan lönefordringarnas förmånsrätt inskränkas med bibehállet grundskydd för lönefordringarna. En sådan inskränkning minskar utgifterna för lönegarantin och ökar utdelningen till oprioriterade borgenärer. Våra förslag beträffande denna del kan sammanfattas enligt följande.

Den tid för vilken lönefordringar omfattas av förmånsrätt begränsas till de sex senaste anställningsmånaderna. I lag omfattar förmånsrätten lönefordringar för ett år före konkursansökningen och för sex månaders uppsägningstid.

Förmånsrätten för semesterlön och semesterersâittning som är intjänad före konkursansökningen inskränks till vad står inne som

10 Sammanfattning

och det föregående intjänandeåret. l dag omfattar för det löpande förmânsrätten två föregående intjänandeár.

uppsägningslön omfattas förmånsrätt längst för Fordring på av uppsägningstid följer 11 § LAS. I dag godtas uppsägningstid som av enligt enskilda anställningsavtal och kollektivavtal.

anmäler sig hos arbetsförmedlingen för Krav på att arbetstagaren fordring på uppsägningslön skall omfattas förmånsråitt. att hans av I dag ställs inget sådant krav.

rörelse skall avräknas från förmånsrättsberätti- Inkomst av egen gad lönefordring. l dag sker ingen avräkning för inkomst av egen

rörelse.

äger minst femtedel företaget utesluts Arbetstagare som en av förmånsrätt. I dag fordras arbetstagaren äger väsentlig andel i från att har väsentligt inflytande över dess verksamhet för att företaget och ett hans fordring skall uteslutas från förmånsrätt.

skall effektivisera granskningen av att garantin När det gäller hur man används på det sätt den är avsedd för har följande förslag.

med lönegaranti omöjliggörs genom att avräkning S.k. handel inkomst arbetstagaren borde ha kunnat förskall ske för den som i sin anställning. I dag sker ingen avräkning i dessa situavärva nya tioner.

vid vilka lönefordringarna betalas med Upprepade konkurser införande regel om ett års lönegaranti omöjliggörs genom av en i lönegarantilagen. I dag finns ingen sådan begränskarenstid ningsregel.

Sammanfattning

En generell regel riktad mot missbruk och spekulation på lönegarantins bekostnad införs i lönegarantilagen. I dag innehåller lönegarantilagen ingen sådan regel.

Beträffande frågan hur utbetalning lönegaranti av skall vara organiserad i framtiden har vi funnit att den även fortsättningsvis bör omhänderhas av länsstyrelserna. Kostnaderna för utbetalningsfunktionen bör belasta lönegarantifonden.

Vi har beräknat att våra förslag medför minskade utgifter för löne garantifonden l mdkr. om ca

Vi föreslår att det hos RSV skall upprättas ett register över alla lönegarantibeslut. Ett sådant är nödvändigt för att den föreslagna kaav oss rensregeln skall kunna tillämpas. Det skulle vidare underlätta uppfölj-

ningen av lönegarantiutbetalningar

och förbättra kontrollen i lönegarantisystemet. Efter uppbyggnadsskedet kan den årliga kostnaden för att föra registret uppskattas motsvara kostnaden för högst ett par ársarbetskrafter.

Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen

1970:979

Härigenom föreskrivs att 12 § förmánsrättslagen 1970:979 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Allmän förmånsrätt följer därefter Allmän fönnánsrätt följer därefter

med arbetstagares fordran på med arbetstagares fordran på lön sådan lön eller annan ersättning eller annan ersättning på grund av på grund av anställningen anställningen. som Förmånsrätten förfallit till betalning tidigare än omfattar fordringar har som ett år innan kankursansökningen förfallit till betalning under de gjordes och pá lön eller ersätt- senaste sex månaderna arbetsav ning under skälig uppsägningstid, tagarens anställningstid hos

högst sex månader. Har arbetskonkursgäldendren och inte tiditagaren under uppsägningstiden gare än sex månader innan konutfört arbete enligt anställnings- kursansökningen kom in till tingsavtalet med gäldenären, gäller rätten.

förmånsrätten all lön eller ersätt-

ning för arbetet. I den mån arbe- Fordran på uppsägningslön omte utförts under uppsägnings- fattas av fömtânsrätt längst för tiden gäller förmánsrätten endast uppsägningstid följer lag. som av sådan lön eller ersättning som Uppsägningslön för tid under

överstiger inkomst vilken arbets- vilken arbetstagaren inte utför

tagaren under tid som lönen eller arbete för konkursgäldenären

ersättningen avser förvärvat i eller annan och inte heller driver annan anställning eller rörelse, uppen- egen omfattas av förbarligen borde ha kunnat förmánsrätt endast om arbetstagaren värva i anställning som han skäli- kan visa han att utan dröjsmål gen barr godtaga. Vid bestäm- har anmält sig hos arbetsämnet-

mande enligt vad nyss sagts i ling arbetssökande. som För vilken utsträckning fordran på lön sådan tid omfattar förmánsrätten

eller ersättning under uppsägendast lön eller ersättning som ningstid är förenad med förmånsöverstiger inkomst vilken arbets-

Lagen omtryckt 1975:1248.

Senaste lydelse 1977:482.

14 Författningsförslag

samtidig inkomst i tagaren under den tid lönen eller rätt skall med anställning jämställas ersättningen avser har förvärvat annan utgår eller borde ha kunnat förvärva i utbildningsbidrag som av statsmedel vid arbetsmark- annan anställning. Vid been nadsutbildning, i den mån bidra- stämmande i vilken utst av ning fordran på lön eller ersättget avser samma tid som lönen ersättningen och arbetstaga- ning under uppsägningstid omfateller blivit berättigad till bidra- tas förmånsrätt; skall med ren har av efter uppsägningen. Har samtidig inkomst i annan anställget förfallit tidigare ning jämställas utbildningsbidrag lönefordran som ár innan konkursansök- utgår av statsmedel vid än ett som gjordes varit föremål för arbetsmarknadsutbildning, i den ningen förmånsrätten, mån bidraget avser samma tid tvist, gäller om sådan förhand- lönen eller ersättningen och talan väckts eller som ikollektivav- arbetstagaren har blivit berättigad ling som föreskrives inom månader från till bidraget efter uppsägningen. tal begärts sex förfallodagen och konkursansökmånader Har lönefordran som har förfallit ningen följt inom sex blivit slutligt tidigare än sex månader före från det att tvisten semesterlön konkursansökningen varit föremål avgjord. [fråga om semesterersättning är för tvist, omfattas den av föreller som konkursansökning- månsrätt om talan har väckts intjänad innan eller förhandling som föreskrivs i en gjordes, gäller förmånsrätten för det löpande kollektivavtal har begärts inom vad som står inne föregående två tre månader från förfallodagen och de närmast Förmånsrätten och konkursansökningen har följt intjänandeåren. innestående inom tre månader från det att gäller även semesterlön eller semesterersättning för tvisten slutligt har avgjorts.

semesterledighet som har sparats utsträckning 18 och 20 §§ Semesterlön och semesterersätti den 1977:480 med- ning är intjänad före konkursemesterlagen som sansökningen omfattas av förger. månsrätt för vad som står inne för det löpande och närmast

föregående intjänandeåret.

Förmånsrätt enligt första stycket med fordran på Förmånsrätt följer med fordran följer även pension vilken tillkommer arbets- på pension vilken tillkommer eller dennes efterlevande arbetstagare eller dennes eftertagare konkursan- levande för högst sex månader för högst ett är innan sökningen gjordes och nästfâiüan- före konkursansökningen och

månader. Fönnânsrätten därpå följande sex månader. de sex i fråga pension; Förmånsrätten gäller också i gäller även om intjänats hos föregående som

F ärfattningsfärslag

arbetsgivare, om gäldenären fråga om pension som intjänats övertagit ansvaret för pensionen hos föregående arbetsgivare, om under de betingelser som anges i gäldenären har övertagit ansvaret 23 och 26 §§ lagen 1967:531 för pensionen under de betingel

om tryggande av pensionsutfästelser som anges i 23 och 26 §§ se m.m. lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfastelse m.m. Om gäldenären är näringsidkare,

skall arbetstagare, som själv eller Om konkursgäldenären är näjämte närstående ägde väsentlig ringsidkare, skall arbetstagare

andel i företaget och hade som som själv eller tillsammans med väsentligt inflytande över dess eller genom närstående, senare verksamhet, eller hans efterlevan- än sex månader före konkursan-

de ha förmånsrätt enligt denna sökningen har ägt minst en femteparagraf för lön eller pension. del av företaget, eller hans efter-

Vad som sagts nu gäller även levande, om inte ha förmånsrätt gäldenären är juridisk person enligt denna paragraf för lön eller utan att vara näringsidkare. pension.

Denna lag träder i kraft den l juli 1994. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för fordran hos en arbetsgivare har försatts som i konkurs före ikraftträdandet

16 Författningsförslag

Förslag till ändring i lönegarantilagen 1992:497 Lag om

föreskrivs det i lönegarantilagen 1992:497 skall införas Härigenom att två paragrafer, 9a § och 9b av följande lydelse. nya

år före konkursbeslutet har fått en lönefordran 9a § Om någon inom ett har uppstått i huvudsakligen samma verksamhet ersatt genom garan- I som tin, föreligger inte rätt till garantiersättning.

ersätts inte det kan antas, att en av förutsättning- 9b § En lönefordran om anställning eller det anställningsvillkor vilket fordringen arna för den sig har varit betalning skulle utgå helt eller delvis genom lönegrundar att garanti. I i l

Denna lag träder i kraft den l juli 1994.

FÖIfaHzirzgijörsag l7

Förslag till

Lag om ändring i semester-lagen 1977:480

Härigenom föreskrivs att 29 § semesterlagen 1977:480 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Semesterersättning bestämmes enligt grunderna för beräkning av semes terlön. För arbetstagare, som har rätt till fri kost i arbetsgivarens hushåll, skall kostersättning dock utgå endast för det antal dagar för vilka semes-

terersåttning skall beräknas.

För sparade semesterdagar skall semesterersättning beräknas de som om hade tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde.

Har arbetstagare mottagit semes- Har arbetstagare mottagit semes terlön i förskott, minskas seines- terlön i förskott, minskas semestcrersättningen med sådan semes- terersättningen med sådan semesterlön. Detta gäller dock ej, om terlön. Detta gäller dock ej, om den förskottsvis erhållna den förskottsvis seines- erhållna semesr terlönen har utgått mer än fem år terlönen har utgått mer än fem år före anställningens upphörande före anställningens upphörande eller om anställningen har eller upp om anställningen har upp hört på grund av hört grund av

arbetstagarens sjukdom, arbetstagarenssjukdom,

förhållande i 4 § som avses förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen tredje stycket första meningen lagen 0982:80 anställnings- lagen om 1982180 om anställningsskydd eller skydd eller

uppsägning från arbetsgivarens 3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande sida, som beror förhållande

Senaste lydelse 1982:90.

18 Författningsförslag

hänför sig till arbetstaga- hänför sig till arbetstagasom som personligen. ren personligen, utom när uppren sägning sker i samband med en konkurs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

l

Utredningsarbetet

Uppdraget

Regler om statlig lönegaranti till skydd för arbetstagares lönefordring vid arbetsgivarens konkurs har funnits på den svenska arbetsmarknaden

sedan den 1 januari 1971. En översyn av vissa, främst administrativa,

frågor beträffande lönegarantisystemet genomfördes under första hälften av 1980-talet. Denna översyn utgjorde grundvalen för de förändringar av lönegarantireglerna som genomfördes när den gällande nu lönegarantilagen 1992:497 trädde i kraft den 1 juli 1992. Lönegarantins materiella del dvs. frågan - om lönegarantireglerna har en ändamålsenlig utformning när det gäller vilka fordringar garantin skall ersätta - har däremot inte tidigare varit föremål för översyn. Under de senaste åren har vi sett exempellös en Ökning av antalet konkurser i Sverige. Under 1980-talet uppgick antalet företagskonkurser

till ca 5 000 6 000 - per år. Under de senaste åren har antalet företagskonkurser uppgått till ca 20 000 år. per Utgifterna för lönegarantin har under samma tid mer än sjudubblats och ökat från ca 600 mkr till över 4 mdkr per budgetår. Behovet översyn lönegarantins av en av materiella regler har påtalats både i riksdagen och i den allmänna debatten under senare år. Samtidigt

har det riktats kraftig kritik mot vad uppfattats som som ett alltför omfattande skydd av vissa lönefordringar och missbruk ett av garantin. Vårt uppdrag enligt direktivenz, se bilaga har varit analysera att om lönegarantireglerna har en ändamålsenlig utformning när det gäller vilka lönefordringar skall ersättas som av garantin samt föreslå de lagändringar denna granskning kan som ge upphov till. Vi skall också lämna förslag till hur utbetalningsfunktionen skall utformad i vara framtiden.

Dir. 1982:58. Särskild utredare rådmannen Arne Wilhelmson.

ZDir. 1992:103.

SOU l993z9ö 20 Utredningsarbetet

1.2 Arbetets bedrivande

Syftet med vårt arbete har varit att åstadkomma sådana regeländringar garantins sociala syfte går förlorat sammantaget beutan att som gränsar utgifterna för garantin och effektiviserar granskningen av att garantin används på det sätt den är avsedd för. inhämta synpunkter på lönegarantireglernas nuvarande ut- För att företrädare för arbetstagarorganisationer, tillformning har vi berett synsmyndighet i konkurs, kronofogdemyndighet samt länsstyrelse att inför redogöra för sina erfarenheter lagstiftningen. oss av vidare låtit Statistiska centralbyrån genomföra en undersök- Vi har antal lönegarantiutbetalningar för att få fram underlag för ning av ett

i

bedömningar avseende vilka lönefordringar som bör omfattas av våra följer med ändringar

E

garantin och vilka ekonomiska konsekvenser som i garantins omfattning. Beträffande utformningen utbetalningsftrnktionen har vi bl.a. av företagit studiebesök hos länsstyrelse varvid de ansvariga tjänstemänen redogjort för sina erfarenheter av verksamheten. nen

2 Det svenska

lönegarantisystemet

2. 1 Bakgrund

Regler om statlig lönegaranti vid konkurs har funnits på den svenska arbetsmarknaden sedan 1970-talets början. Lagen 1970:741 om statlig lönegaranti vid konkurs trädde i kraft den 1 januari 1971 och gällde fram till den l juli 1992, då den ersattes av vår nuvarande lönegarantilag l992:4973. Både 1970 års lag och den nu gällande lönegarantilagen har samma grundkonstruktion. Garantin innebär således till att staten upp ett visst maximibelopp svarar för arbetstagares löne- och pensionsfordringar mot en arbetsgivare som har försatts i konkurs. Att arbetsgivaren har försatts i konkurs är därför första förutsättning för en att garantibelopp skall kunna utgå. Förmånsrättslagen 1970:979 reglerar den företrädesordning enligt vilken olika fordringar skall 11autdelning i en konkurs. Endast lönefordringar som har förmånsrätt kan ersättas lönegarantin. genom Före lönegarantins införande skyddades arbetstagares fordringar vid arbetsgivarens konkurs genom att lönefordringarna hade privilegieen rad ställning i förmånsrättsordningen. Lönefordringarna hade då rätt till utdelning före de flesta andra konkursfordringar, bl.a. före fordring en på grund av inteckning i fast egendom och företagsinteckning. Värdet av det skydd privilegierad som en ställning i förmånsrättsordningen medför är dock helt beroende av om det finns några tillgångar i arbetsgivarens konkursbo. Saknas tillgångar kan ingen utdelning skc och arbetstagarens fordring kan visa sig vara värdelös, trots förmånsrätten. Det var för att garantera att arbetstagare alltid skulle få betalt i vart fall för en del av sin fordring mot arbetsgivare en som försattes i konkurs som reglerna lönegaranti infördes 19714. om år

3Pr0p. 1991921139, bet. l99l92zLU37, rskr. 199192318.

Pr0p. 1970:201, bet. l970zlLU79, rskr. 1970:450, SFS 1970:741.

22 Det svenska lönegarantisystemet

Vid införandet lönegarantin eftersträvade man inte att garantera av lönefordringar i lika vid omfattning som lönen skyddades betalning för förmånsrätten. Syftet i stället att garantera ett belopp som genom var för eller två månader före konkursbeslutet och för motsvarade lön en uppsägningstid normala fordringar på ackordsersättning, skälig samt Maximiersättningen enligt garantin bestämdes därför till provision m.m. vid konkursbeslutet gällande basbeloppet enligt 1 kap. tre gånger det 1962:381 allmän försäkring5. 6 § lagen om höjdes därefter vid flera tillfällen och uppgick före Maximibeloppet juli 1992 till tolv gånger basbeloppet eller 404 400 lagändringen den 1 varje arbetstagare. Höjningen maximibeloppet skedde succeskr för av föranleddes i första hand ändringar i lönefordringarnas sivt och av placering i förmånsrättsordningen. genomfördes redan år som 1970 års Den första höjningen samma trädde i kraft. År 1971 infördes lagen om anställningslönegarantilag äldre arbetstagare, den s.k. äldrelagen, som medförde skydd för vissa fick till månaders uppsägningstid. För att att äldre arbetstagare upp sex ökade fordringar på uppsägningslön ändrades lönegatäcka eventuellt maximiersättning samtidigt till fyra basbelopp rantilagens skedde då fordring på grund inteckning i fast egen- Nästa höjning av förmånsrätt före löne- och pensionsfordringar. Den försvagdom fick för lönefordringar i konkurs ändringen innebar ning av skyddet som maximibeloppet enligt lönegarantilagen höjkompenserades genom att basbeloppet. Fordring på framtida pension skulle des till fem gånger

fortsättningsvis inte heller omfattas begränsningsregeln7.

av lönegarantins maximibelopp från fem till tolv basbe- Höjningen av 1975 i samband med att fordring med säkerhet i förelopp gjordes ár skattefordringar före löne- och pensionsfortagsinteckning och sattes förmänsrättsordningen. Denna omflyttning var i sin tur förandringar i införandet 1974 års lag anställningsskydd. Lagen innebar ledd av av om

sProp. 1970:201 s. 65.

°Prop. bet. 1971:InU18, rskr. 1971:221, SFS 1971:201. 1971:107,

1971:LU26, rskr. 1971:353, SFS 1971:1046. 7Pr0p. 1971:178, bet.

Det svenska lönegarantisystemet 23

att alla tillsvidareanställda fick uppsägningstider på mellan en och sex månader. Detta medförde en Ökning företagens latenta löneskulder av och ansågs i motsvarande mån försämra värdet av säkerhet genom företagsinteckning. För stärka företagsinteckningarnas att värde som kreditsäkerhet sattes fordring med säkerhet i företagsinteckning före lönefordringarna i förmånsrättsordningen. Lönegarantins maximibelopp höjdes samtidigt till tolv basbelop för att skydda arbetstagarnas lönefordringar. Då lönefordringarnas förmånsrätt därefter ansågs sakna be tydelse för de flesta arbetstagare sattes också skattefordringarna före lönefordringarna i förmånsrättsordringen. Genom lönegarantilagen upphävdes nya kopplingen av lönegarantins maximibelopp till basbeloppet. Den maximala ersättningen för lönefordringar som kan utgå enligt garantin uppgår från den 1 juli 1992 till 100 000 kronor per arbetstagare och framgår direkt av lönegarantilagen 9 § LGL. Både sänkningen av maximibeloppet och de förändringar i lönegarantifrågornas handläggning, infördes som genom nya lönegarantilagen, hade sin grund i förslag som hade avlämnats den är 1982 tillsatta av lönegarantiutredningen. Utredningen avlämnade tre betänkanden, varav

det första, Ändringar i lönegarantisystemet Ds

A 1983:15, upptog bl.a. förslag om begränsning maximibeloppet. av Det andra delbetänkandet, Ny lönegarantilag SOU 1986:9, innehöll förslag som syftade till en enhetligare beslutsordning i lönegarantifrågor. Utredningens slutbetänkande, Lönegarantin och förmânsrättsordningen SOU 1988:27, tog sikte på lönefordringarnas placering i förmånsrättsordningen och innehöll förslaget att merparten av lönefordringarna åter skulle sättas före fordring med säkerhet i företagsinteckning i förmånsrättshänseendeá. Detta betänkande överlämnades till den år 1988 tillsatta Insolvensutredningen att beaktas i dess utredningsarbete.

Prop. 197576:12, bet. 197576:LU5, rskr. l97576:1 15, SFS 1975:1250.

Utredningens samtliga sakkunniga och en av experterna avstyrkte Förslaget.

Ju 1988:02, dir. 1988:52.

24 Det svenska lönegarantisystemet

Insolvensutredningen, hade till huvuduppgift att utreda frågan som rekonstruktionsförfarande i konkurs, fick i november om ett lagreglerat tilläggsdirektiv. Det uppdraget innefattade bl.a. att under- 1991 nya är försatta i konkurs och under uppsägningssöka om företag som som drivs vidare med utnyttjande lönegarantimedel negativt påvertiden av i branschen och lönegarantin i sådana situationer kar andra företag om leder till osund konkurrens mellan företagen. delbetänkandet Skuldsaneringslag Utredningen, som tidigare avgett avlämnade i november 1992 sitt slutbetänkande Lag SOU 1990:74, företagsrekonstruktion SOU 1992:113. I betänkandet föreslås bl.a. om produktiva löner, varmed intjänad lön samt uppsägningsatt s.k. avses driften vid företaget fortsätter; dock längst under tvâ lön under den tid

i

före fordring med säkerhet i företagsinteckning i månader, skall sättas

förmånsrättshänseende. z

det gäller frågan lönegarantin påverkar konkurrensen nega- När om sig Insolvensutredningen ha fått belägg för att vissa sätt att tivt menar garantin medför osund konkurrens. Insolvensutredningen utnyttja förslaget avseende s.k. produktiva löner genomförs motanser att om sådant överutnyttjande garantin. Insolvensutverkar det även ett av tillsynsmyndigheten i konkurs aktivt beredningen föreslår också att vakar att garantin inte överutnyttjas. remissbehandlats. Proposition i anledning av för- Betänkandet har lämnas tidigast under år 1994. slaget torde komma att

2.2 Konkursutvecklingen och kostnaderna

för lönegarantin

finansieras arbetsgivaravgift, benämnd lönega- Lönegarantin genom en rantiavgift. Vid lönegarantins införande i början av 1970-talet bestämtill 0,02 den lönesumma en arbetsgivare hade des avgiften procent av Avgiften har därefter höjts successivt och uppgår gett ut under året. januari 1979 till 0,2 procent avgiftsunderlaget. Avgiftersedan den 1 av

Din 1991:93.

Det svenska [ärzegarazlisvysleme 25

na förs till en fond, lönegarantifonden, förvaltas som av Kammarkolle giet. Utbetalningarna från fonden följer naturligen antalet inträffade konkurser. Under 1980-talet var antalet konkurser 5 000 6 000 ca - per år. Utbetalningarna från lönegarantifondcn uppgick då till i genomsnitt 500-600 miljoner kronor per budgetår.

Konkurser åren 1975 1992 - Antal 24000

12000 f

8000 Samtliga konkurser

4000 Foretagsknkurser Privatpersonkonkurser 0 l I I 1 l I l 1975 77 I 79 81 83 85 87 89 91 1992 Källa:SCB,R13SM9301

26 Det svenska lönegarantisystemet

åren har konkurserna ökat kraftigt. Antalet företagskon- De senaste än fördubblades mellan åren 1990 och 1992, från 9 887 till kurser mer 21 219. Siffrorna kan jämföras med att antalet företagskonkurser år uppgick endast till 6 879 och nämnts, tidigare under 1989 var, som 1980-talet ännu lägre. arbetstagare berörts konkurs har under samma tidspe- Antalet som av ha uppgått till 15 000 år 1989, till 25 512 år 1990 riod ökat, från att ca 405 1992. Detta innebär att 28:e privatanställd i och till 80 år var Sverige berördes konkurs under 1992. av Denna ökning antalet konkurser har påverkat utgifterna från löneav garantifonden. Budgetåret 199091 ökade utbetalningarna från tidigare 600 miljoner kronor budgetår till över 1,8 miljarder kronor. ca per budgetåret uppgick utbetalningarna till över 4,4 miljarder Under förra för budgetåret 199394 uppgå till ca 4,7 miljarder kronor och beräknas kronor. Lönegarantifondens intäkter i form arbetsgivaravgifter, utdelningav i konkurser och räntor uppgick under slutet av 1980-talet till ca 1 ar miljard budgetår med på över 1,7 miljarder kronor kronor per toppar 199091 och 199192. Budgetåret 199293 minskade inbudgetåren till 1,2 miljarder kronor. Intäkterna kan väntas ligga på denna täkterna lägre nivå även under innevarande budgetår. de ökade kostnaderna för lönegarantin har den rörliga För att täcka förenad med lönegarantifonden, höjts vid tre tillfällen. kredit, som är beslutades riksdagen våren 1992, då krediten för Första höjningen av 199192 ökades tillfälligt från tidigare 200 miljoner kronor budgetåret miljarder kronor. Andra höjningen avsåg budgetåret 199293 och till 2 krediten ökades till 4 miljarder kronor. Vid den senaste innebar att

SCBz Statistiska meddelanden. Konkurser och offentliga ackord 1992,

s.

Prop. 199293:150, bilaga s. 68.

Prop. l99192:150, bilaga 1:8, s. 15.

Prop 1992932117.

Det svenska lönegarantisysremer 27

höjningen, budgetåret 199394, som avser ökades krediten till 7 miljarder kronor.

LÖNEGARANTIFONQENS INTÄKTER OCH KOSTNADER

BUDGETAREN 198283 199293 - §00 P00 e I INTÄKTER 9 000 E] KOSTNADER AW-WW wüwrm 500 900 §00

ZEIJETTLIFJIJLLU.

8283 8384 8485 8586 8687 8788 8889 8990 9091 9192 9293 KÄLLA:KAMMARKOLLEGIET l-ONDBYRAN

°Pr0p. 1992931150, bilaga 68. s.

28 Det svenska lönegarantisystemet

2.3 Vilka fordringar betalas genom lönegaranti

Lönegarantin kan i dag ersätta lönefordringar och fordringar på skadestånd som avser in-

komstbortfall pensionsfordringar kostnad för sätta arbetsgivaren i konkurs och viss kostnad att arbetstagaren kan åläggas enligt konkurslagen. som

det gäller lönegarantins omfattning lönegarantilagen endast När anger inom vilken ersättning kan utgå för löne- och pensionsden ram fordringar, 100 000 kronor 9 § LGL. Vilka löne- eller pensionsfordringar kan ersättas genom garantin som hänvisning till förmånsrättslagen 1970:979, FRL. anges genom en Av 7 § LGL framgår att betalning enligt garantin lämnas för en sådan fordring på lön eller ersättning som har förmânsrätt enligt annan och för fordring på pension har förmánsrätt enligt 12 12 § FRL som eller 13 § samma lag. Begränsningen till 100 000 kronor gäller endast fordringar med för-

månsrätt enligt 12 § FRL. Motsvarande regler gällde även enligt 1970 års lönegarantilag.

i

2.4 Lönefordringar m.m.

framgått det föregående omfattar lönegarantin endast sådana Som har av å lönefordringar förtjäna det särskilda skydd som förmåns- 1 som anses innebär. l rätten å l medför förmånsrättslagens lönebegrepp blir bestämmande Detta att 1 för lönegarantins materiella omfattning. lön i 12 FRL omfatta allt kan hänföras till av- Begreppet anses som i löningsförmån på grund anställningen. Det har ingen betydelse om av förmånerna regleras i ett kollektivavtal eller i ett enskilt anställningsav-

tal.

Det svenska lönegarantisysvemet

Det har inte heller någon betydelse i vilken form lönen utgår. Lönen kan sålunda betalas i form av

tidlön, ackordsersättning, arvode, provision, tantiem eller annan andel i vinst, kallortstillägg eller annat tillägg , naturaförmån eller på annat sätt.

Reglerna har i rättspraxis tolkats så att förmånsrätten omfattar bl.a. subventionerade lunchkuponger och rätten till fri bostad och fri bil.

Om arbetsgivaren har utfäst sig att utge en gratifikation med anledning av arbetstagarens insats omfattar förmånsrätten också denna. Också avtalsenliga omkostnader i tjänsten omfattas, såsom

resekostnadsersättning,

traktamente, kostnaden för hållande av egen bil eller annan utrustning.

Fordringar på premier för pensionsförsäkringar m.m, som arbetsgivare har utfást sig att teckna för sina anställda, omfattas förmånsav. rätt, men ersätts genom lönegarantin endast om fordringen inte har överlåtits. Utredningen återkommer till frågan om lönegarantin bör omfatta försäkringspremier i avsnitt 4.6. Med uttrycket annan ersättning i 12 § FRL avses främst skadestånd som skall utgå till arbetstagaren på grund av obehörigt avskedande eller hävande anställningsavtalet. Skadestånd av som avser ersättning utöver vad som motsvarar lön och andra anställningsförmåner omfattas inte av förmånsrätt och ersätts alltså inte heller genom lönegarantin.

NJA 1988 325. s.

RH 1986:52.

Walin - Rydin: Förmånsrättslag, lönegaranti, kvittning mot lön m.m., Lund 1992, s. 130.

30 Det svenska lönegarantisystemet

Förmånsrätten och därmed den ersättning som kan utgå enligt lönegarantin är tidsbegränsad. När det gäller lön eller annan ersättning grund anställningen omfattas fordringar inte har förfallit till av som betalning tidigare än ett år före konkursansökningen samt under skälig uppsägningstid, dock högst för sex månader. tidsbegränsningen har grundats på när fordringen har för Genom att fallit till betalning omfattar förmånsrätten t.ex. ackordsersättning som har intjänats kanske under längre tid tillbaka, men förfallit till be en talning först inom nämnda tid. Vidare gäller t.ex. beträffande retroak tiva lönetillägg att förfallodagen inträffar först när tillägget har bestämts och den då fastställda betalningsdagen inträtt. Frågan vad utgör skälig uppsägningstid bedöms med utgångssom punkt från anställningens längd och art, varvid reglerna i ll § lager. 1982:80 anställningsskydd normerande när inte det enskilda om anses anställningsavtalet eller tillämpligt kollektivavtal föreskriver annat. vissa fall är lönefordring förenad med förmånsrätt även om den I en förfallit till betalning tidigare än ett år före konkursansökningen har Så är förhållandet fordringen har varit föremål för tvist och talan om har väckts, eller förhandling föreskrivs i kollektivavtal har begärts. som månader från fordringens förfallodag och konkursansökningen inom sex följt inom månader från det att tvisten har slutligt avgjorts. har sex Förmånsrätten omfattar också semesterlön och semesterersättning. j i konkursansökningen gjordes omfattar förmånsrätten vad För tiden innan står inne för det löpande och de två föregående intjänandeåren som vad har sparats i den utsträckning 18 och 20 §§ semessamt som som terlagen 1977:480 medger. Även för uppsägningslön beräknas semesterlön eller semesterersåttning på sedvanligt sätt.

1 Avräkning

Om arbetstagaren inte utför arbete för konkursgäldenären under upp sägningstiden omfattar förmånsrätten endast sådan inkomst som över-

2°Jfr NJA 1985 s. 50.

SOU 1993196 Det svenska länegaranisjyslezrzer 31

stiger vad arbetstagaren under den tid lönen eller ersättningen avser har

förvärvat i anställning en annan eller uppenbarligen borde ha kunnat

förvärva i anställning en som han skäligen borde ha godtagit. Med

inkomst från en annan anställning jämställs utbildningsbidrag som utgår av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning, bidraget om avser samma tid som lönefordringen och har beviljats efter uppsägningen Avräkning

sker således inte för bl.a. inkomst av egen rörelse.

l den nu gällande lönegarantilagen har man medtagit en bestämmelse

om arbetstagarens upplysningsskyldighet 10 § LGL, som är avsedd att skärpa kontrollen av att reglerna avräkning om i uppsägningslön efter-

levs. Enligt bestämmelsen skall en arbetstagare har inkomster från som

en annan anställning under uppsägningstiden upplysa förvaltaren om inkomsterna, dessa om avser samma tid som arbetstagarens fordring i

konkursen. Förvaltare som mottar sådan en upplysning skall kontrollera

om inkomsterna skall medföra avräkning i lönegarzintiersättning avseende uppsägitingslönexi 12 och 18 §§ LGL.

2 Pensionsfordritzgar

Enligt 12 § FRL omfattar förmânsrätten också fordring på pension

som tillkommer arbetstagare eller dennes efterlevande för högst ett är

före konkursansökningen och de nästkommande månaderna. sex Detta gäller även fordring på pension som har intjänats hos föregående

arbetsgivare om konkursgäldenären har övertagit ansvaret för pensionen

under de förutsättningar i 23 och 26 §§ som anges lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

En fordring på framtida pension omfattas av förmånsriitt enligt 13 §

FRL. Förmånsrätten enligt denna paragraf skyddar endast arbetstagare

som är född år 1907 eller tidigare och dennes efterlevande. Pâ motsva-

rande sätt som enligt 12 § FRL gäller förmånsrätten även fordring på

framtida pension som har intjänats hos föregående arbetsgivare. lntjä-

nad del av utfast pension får inte antas avse större årlig pension än vad

som motsvarar basbeloppet enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring. Från det belopp som framräknas skall i förekommande fall av-

32 Det svenska lönegarantisystemet

del pension enligt allmän pensionsplan eller enligt räknas upplupen av privat pensionsförsäkring. med förmånsrätt enligt 13 § FRL omfattas inte av Pensionsfordringar lönegarantins begränsning till 100 000 kronor.

2.4.3 Begränsningsregler i konkurslagen och förmånsrättslagen

1987:672, KL, innehåller generell begränsningsregel Konkurslagen en kan i avseende vilka löne- och pensionsfordringar som överhuvudtaget

i

gällande i konkurs och därmed komma i fråga för betalning göras en enligt lönegarantin 5 kap. 2 § första stycket KL. Av denna framgår att får fordring på lön, arvode eller pension inte göras gäli konkurs lande i den mån fordringen uppenbart överstiger vad som kan anses till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet skäligt med hänsyn omständigheterna i övrigt. g och i dock undantagna även förmånsrätten för sina Vissa arbetstagare är pensionsfordringar. Detta gäller arbetstagare som själv eller löne- och jämte närstående ägde väsentlig andel i företaget och hade väsentinflytande över dess verksamhet. Då lönegarantin endast ersätter ligt fordringar omfattas förmånsrätt ersätts dessa arbetstagares lönesom av pensionsfordringar inte heller från garantin 12 § tredje stycket och och 13 § tredje stycket FRL.

2.5 Konkurskostnader m.m. ,

Enligt 8 § LGL ersätter garantin också kostnaden för att sätta arbetsi konkurs och konkurskostnad arbetstagaren kan åläggas att givaren som enligt 14 kap. 3 § KL konkursen avskrivs, allt under förut betala om konkursansökningen görs på grund fordring som sättning att av en omfattas av lönegarantin. utgår enligt lönegarantin för konkurskostnader m.m. om- Belopp som inte lönegarantilagens begränsningsregel om 100 000 kronor. fattas av

Det svenska lönegarantisysteme

2.6 Ränta

Pâ lönefordringar mot arbetsgivare en som har försatts i konkurs beräknas ränta såsom pâ andra konkursfordringar 5 kap. ll och 12 §§ KL. Ränta skall också beräknas på arbetstagarens kostnad för att försätta arbetsgivaren i konkurs. Förmánsrätten omfattar även räntan, om inte annat är föreskrivet 2 § andra stycket FRL. Även räntebeloppet ersätts genom lönegarantin.

2.7 Skatter

m.m.

Innan garantibelopp betalas ut verkställer länsstyrelsen, som är utbetalningsmyndighet, skatteavdrag samt avdrag med belopp som skall innehállas på grund av beslut införsel eller utmätning i om lön 24 § LGL. Begränsningen till 100000 kronor avser arbetstagarens bruttof0rdring, dvs. fordring före skatteavdrag och avdrag på grund av införsel och utmätning i lön.

Handläggning av lönegarantifrågor

Betalning enligt lönegarantin utgår endast om arbetsgivaren är försatt i konkurs. Handläggningen lönegarantifrågor av utgör en integrerad del av förvaltarens arbete med konkursboet. Lönegarantilagens regler om beslut i lönegarantifrågor är därför utformade m.m. med hänsynstagande till hur konkursen handläggs.

1 Konkursförfarandet

Enligt den gällande konkurslagen nu handläggs alla konkurser efter samma huvudlinjer. Efter att tingsrätten har beslutat om konkurs för-

svenska lönegarantisystemet 34 Det

konkursförvaltare och bestämmer tid för edgángssamordnar rätten en manträde. Förvaltaren övertar därefter handhavandet konkursboet, vilket inav nebär han sätter sig in i konkursboets förhållanden och påbörjar dess att avveckling. Som regel sägs de anställda upp redan under första konkursveckan. Vid edgângssammanträdet skall förvaltaren upprättad bouppen av teckning över konkursgäldenärens tillgångar och skulder föreligga färdig och uppgifterna i den beedigas gäldenären. Förvaltaren skall av också upprätta skriftlig berättelse konkursboets tillstånd och en om orsakerna till obeständet såvitt dessa har kunnat klarläggas. l berättelsen skall bl.a. eventuella misstankar brott mot borgenärer och anges om kan föranleda näringsförbud. förfaranden som Om konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av konkurskostnader och andra skulder boet har ådragit sig avskrivs konkursen. som Oftast har konkursboet emellertid tillgångar som medger i vart fall utdelning till borgenärer med förmånsrätt för sin fordring. l så någon fall upprättar förvaltaren ett utdelningsförslag som, om ingen invändförslaget, fastställs rätten efter ett kungörelseförfaranning görs mot av de. Förvaltaren utdelar därefter tillgängliga medel enligt förslaget och avger slutredovisning. avslutad i och med att utdelningsförslaget har fast- Konkursen anses ställts. Om ytterligare tillgångar skulle bli tillgängliga för utdelning får förvaltaren upprätta ett förslag till efterutdelning. I de fall boets tillgångar räcker till någon betalning även av fordringar saknar förmånsrätt, förordnar rätten om ett bevakningssom förfarande. Rätten beslutar sista dag när bevakning av fordringar om en skall få äga och tid för ett förlikningssammanträde. När borgerum om närerna har lämnat in sina bevakningsinlagor granskas dessa av förbevakade fordringens i rikta anmärkning både mot den valtaren, som kan betalningsrätt och dess förmånsrätt. Samtliga borgenärer som har bevakat fordring i konkursen har rätt att rikta anmärkning mot bevak-

ningarna.

Det svenska lönegarantisystemet

Tvistefrågor som har uppkommit genom anmärkning handläggs vid förlikningssammanträdet. Kan frågorna inte avgöras genom förlikning, skall de prövas av rätten vid en förhandling. Ett sådant avgörande kan överklagas till hovrätten och Högsta domstolen enligt vad som gäller

för tvistemål i allmänhet. Även då bevakning har förekommit avslutas konkursen att genom förvaltaren upprättar ett utdelningsförslag som fastställs av tingsrätten, varefter utdelning av medlen sker till de berättigade.

Antalet konkurser med bevakning torde tidigare ha rört sig endast om ca två tre procent det totala antalet konkurser. - av Det kan antas att det kraftigt ökade antalet konkurser under senare âr också ökat bevak-

ningskonkursernas andel konkurserna. av Konkursförvaltningen står under tillsyn av tillsynsmyndigheten, TSM. Tillsynsverksamheten handhas av 21 kronofogdemyndigheter i landet. TSM kontrollerar att förvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och att konkurskostnaderna hålls nere. Förvaltaren skall också i viktigare frågor höra TSM.

TSM har vidare särskilda funktioner inom lönegarantihanteringen och

kan bl.a. överklaga förvaltarens beslut i lönegarantifrågor.

2.8.2 Lönegarantürâgor i konkurser

med bevakning

Som framgått av vad tidigare som sagts avgörs i dessa konkurser frågan om lönefordringars liksom övriga konkursfordringars - betalningsrätt och förmånsrätt genom bevaknings- och anmärkningsförfarandet. När det gäller frågan om lönegaranti skall utgå åligger det förvaltaren att snarast underrätta länsstyrelsen sådana lönefordringar om som omfattas av garantin och enligt förvaltarens som bedömning är klara ll § första stycket LGL. Förvaltaren bevakar också dessa fordringar för arbetstagarens räkning 15 § LGL.

Om förvaltaren finner att lönefordring inte en är klar får den bevakas av arbetstagaren själv. I så fall lämnar förvaltaren underrättelse om fordringen till länsstyrelsen först när den efter bevakning har blivit utdelningsgill 11 § andra stycket LGL.

36 Det svenska lönegarantisystemet

effektivare skall kunna bevaka att det sker avräkning för För att man från anställning från garantibelopp för uppsägningsinkomster en annan lön har tidigare nämnts i den lönegarantilagen införts en besom nya arbetstagarens upplysningsskyldighet 10 § LGL. Om stämmelse om upplysningar lämnas kan det antas att de kommer förvaltaren till sådana handa under skede uppsägningstiden och alltså efter att ett senare av har underrättat länsstyrelsen enligt ll § LGL. Förvaltaren kan han också på sätt ha fått kännedom förhållanden som påverkar annat om frågan till vilken del arbetagarens fordring på uppsägningslön omfattas förmånsrätt. I sådana fall skall förvaltaren snarast sända en ny un- g av derättelse till länsstyrelsen 12 § LGL.

8.3 Lönegarantzfrâgor i konkurser utan bevakning

konkurser i vilka bevakning inte förekommer avgjordes lönegaranti- I tidigare kronofogdemyndigheten i ett från konkursen i viss frågorna av fristående förfarande. Genom lönegarantilagen har befogenmån nya fatta beslut i lönegarantifrågor även i dessa konkurser tillagts heten att

förvaltaren. Ändringarna genomfördes på grundval av de förslag som

den år 1982 tillsatta lönegarantiutredningen. hade lämnats av lönegarantilagen skall förvaltaren snarast pröva och medv Enligt nya dela beslut i fråga fordring i konkursen skall betalas enligt en om en l garantin 16 § LGL. Om fordringen skall ersättas genom garantin, dag sända underättelse beslutets innehåll till skall han samma en om § LGL. Kopia beslutet skall inom samma tid j länsstyrelsen 17 av till tillsynsmyndigheten i konkursen och arbetstagaren 19 § s sändas LGL. Om förvaltaren efter beslutet får kännedom förhållanden som påom frågan till vilken del arbetstagarens fordring på uppsägningslön verkar förmånsrätt, skall han ompröva sitt beslut avseende garantiomfattas av inte har betalats Resulterar omprövningen i att belopp som ännu ut. utbetalning enligt garantin skall ske med ett annat belopp än tidigare, skall han dag sända underrättelse beslutets innehåll till samma en om länsstyrelsen 18 § LGL. Även efter omprövning skall kopia av be-

Det svenska [änegaazzrisytsremer 37

slutet sändas till tillsynsmyndigheten i konkursen och arbetstagaren

19 § LGL. Är arbetstagaren missnöjd med förvaltarens beslut får han väcka

talan mot staten inom tre veckor från det att han fick del av beslutet. Motsvarande rätt att väcka talan arbetstagaren mot om förvaltarens beslut är oriktigt har tillsynsmyndigheten i konkurs, som för statens talan i tingsrätten 29 och 30 LGL. Talan skall väckas vid den tingsrätt handlägger konkursärendet som 32 § LGL. Vid tingsrätten handläggs målet enligt vad som gäller för tvistemål i

allmänhet, vilket innebär bl.a. att tingsrättens dom enligt vanliga regler

kan överklagas till hovrätt och Högsta domstolen.

När det gäller frågan om rättegångskostnader har det i lönegarantila-

gens förarbeten förutsätts att staten inte begär ersättning för sina kostnader. För att skydda arbetstagarna har frågan om fördelning rätteav gängskostnader specialreglerats också i lagen bestämmelse genom en som medger att kostnaderna kvittas även om arbetstagaren har förlorat målet 33 § LGL.

Lönegarantifrågor när arbetsgivaren

har försatts i konkurs i ett

annat

nordiskt land

Genom nya lönegarantilagen har man även reglerat frågan om lönegaranti i nordiska konkurser. Bestämmelserna anknyter till vad som enligt

praxis har gällt redan tidigare.

Den svenska lönegarantilagen godtar alltså uttryckligen även fordringar riktade mot arbetsgivare har försatts en som i konkurs i ett annat nordiskt land l § LGL. Bestämmelsen får bakgrund ses mot av att en konkurs i ett av de nordiska länderna i princip utesluter konkurs i ett annat nordiskt land. Detta följer nordiska konkurskonventionen av av den 7 november 1933.

Prop, 1991922139 s. 42.

38 Det svenska lönegarantisystemet

lönegarantilagen fast att betalning enligt garantin Emellertid slås det i endast för fordring anställning med överväganlämnas en som avser anknytning till Sverige eller svenska förhållanden 2 § LGL. de i första hand skydda arbetstagare som för Bestämmelserna avser att arbetsgivare i nordiskt land utför arbete i Sverige. sin ett annat arbetstagare att hans fordring mot en arbetsgivare som Om en anser i nordiskt land skall ersättas av den har försatts i konkurs ett annat lönegarantin, skall han ansöka utbetalning av garantibelopp svenska om å tillsynsmyndigheten i konkurs för det län där han vistas. hos tillsynsmyndigheten 21 § LGL. Om arbetstaga- Ansökan prövas av beslutet får han inom tre veckor från det han fick ren är missnöjd med vid den tingsrätt där han skall beslutet väcka talan mot staten del av i tvistemål i allmänhet 32 § andra stycket LGL. svara Antalet nordiska lönegarantifall har varit synnerligen begränsat ge-

nom åren.

2.10 Utbetalning av garantibelopp

betalas länsstyrelsen i det län där den tingsrätt som Garantibelopp ut av handlägger konkursärendet hör 22 § LGL. År arbetstagare tillsynsmyndigheten i kondet fråga om en som av garantiersättning för fordring arbetstagaren har kurs tillerkänts en som har försatts i konkurs i ett annat nordiskt land, mot en arbetsgivare som garantibeloppet länsstyrelsen i det län där arbetstagaren betalas ut av vistas 22 § LGL. skall, redan nämnts, länsstyrelsen verkställa Före utbetalningen som med belopp skall innehållas på grund av skatteavdrag samt avdrag som eller utmätning i lön 24 § LGL. beslut om införsel allmänhet fattas lönegarantibeslutet i anslutning till att arbetstagarna I innebär beslutet innefattar ett ställningstagande sägs upp. Detta att garantiersättning för uppsägningslön, ännu inte har beträffande som Lönegarantilagen innehåller därför en regel av förfallit till betalning. inte får betalas ut innan arbetstagarens fordinnebörd att garantibelopp ring har förfallit till betalning 23 § LGL.

Det svenska lönegarantisystemet

I praktiken betyder detta att länsstyrelserna betalar ut garantibelopp för uppsägningslön månadsvis allt eftersom lönefordringen förfaller till

betalning. Innan garantibelopp för fordring på uppsägningslön betalas ut

skall arbetstagaren till länsstyrelsen lämna en försäkran på heder och

samvete om sina anställnings- och avlöningsförhållanden under upp-

sägningstiden 25 § LGL. En motsvarande fakultativ regel fanns tidigare i lönegarantikungörelsen 1970:745. Regeln har i den nya lönega-

rantilagen gjorts obligatorisk utom i de fall det framgår att av förvalta-

rens beslut eller underrättelse att arbetstagaren skall utföra arbete för

konkursgäldenâren under uppsägningstiden 8 § lönegarantiförordningen

1992:50l, LGF. I sådana fall skall inte heller enligt 12 § FRL någon

avräkning ske för andra inkomster.

Om länsstyrelsen anser att de uppgifter som arbetstagaren har lämnat

i en försäkran kan påverka frågan till vilken del arbetstagarens fordring

på uppsägningslön omfattas förmånsrätt, av skall kopia av försäkran

sändas till förvaltaren för att denne skall kunna ompröva lönegaranti-

beslutet. Garantibelopp för fordring på uppsägningslön får inte betalas

ut innan förvaltaren har lämnat besked i frågan till länsstyrelsen 26 §

LGL.

Liksom tidigare inträder i arbetstagarens staten rätt mot konkurs-

gäldenären i fråga om utbetalt garantibelopp. Utdelning i konkursen för

arbetstagarens fordring tillfaller staten intill detta belopp 28 § LGL.

2.11 Statistisk

undersökning av statlig lönegaranti vid konkurs

Det finns i dag ingen central registrering av samtliga lönegarantiären-

den. Detta innebär att det saknas lättâtkomliga uppgifter t.ex. om utbetalningarnas storlek per arbetstagare och vilka lönefordtyper av ringar som är frekvent förekommande. mer Pâ samma sätt saknas uppgifter arbetstagaren har fått om lönegarantiutbetalning i tidigare en konkurs.

Avsaknaden central registrering av en av lönegarantiärenden kan

förefalla brist i som en systemet och försvårar utan tvekan uppföljning-

40 Det svenska länegarantisystemet

Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 4.5.1 i en av utbetalningarna.

regel karenstid förs i lönegasamband med vårt förslag om att en om

rantilagen.

erhålla underlag för våra överväganden avseende lönegaran- För att

har vi låtit Statistiska centralbyrån, SCB, utföra tins omfattning m.m.

antal lönegarantiutbetalningar, se bilaga 2. undersökning av ett en lönegarantiärenden inom tidsperioden der l Undersökningen avser

den 31 1993. Endast sådana ärenden i vilka konoktober 1992 mars har fattats efter den 1 juli 1992 har medtagits. kursbeslutet

har Länsstyrelserna i Stockholms län, Götebcrgs I undersökningen

län, Norrbottens lån, Östergötlands län, och Bohus län, Malmöhus

Blekinge län medverkat att till SCB sänd: in Skaraborgs län och genom

urval lönegarantiärenden från den avsedda periocen. uppgifter om ett av

Riksskatteverkets föreskrifter handläggning m.m. i ären- Enligt om

lönegaranti RSFS 1992:7, bilaga skall beslut statlig se den om

18 § LGL avfattas på blankett utformad enligt formilär enligt 16 eller

underrättelse enligt ll eller 12 § LGL lämnas på blarkett Bl B3 och - U1 U3. Avvikelse från de angivna fomerutformad enligt formulär underrättelse får enligt föreskrifterna ske efter särskild na för beslut och

med länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten.

överenskommelse

till uppgifter från ett urval av s.k Bl Undersökningen har begränsats

motsvarande. Materialet har därefter bearbetats och U1 blanketter eller

SCB och överförts i tabellform. av

Av tabellmaterialet kan utläsas bl.a. följande.

fått total utbetalning lönegaranti 56,5 % av arbetstagarna har en av

med belopp mindre än 40 000 kr Tabell l

har haft reviderad total fordring över- 12,5 % av arbetstagarna en

stigande 100 000 kr Tabell 4

RSFS 1992:7, 1 och 2 §§.

RSFS 1992:7, 3

Det svenska lönegarantisysteme 4l

Av arbetstagare som har haft fordring på en

innestående lön har 78,5 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande 20 000 kr Tabell 7

uppsägningslön har 67,4 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande 40 000 kr och 43,5 % med belopp understigande 20 000 kr Tabell 10

semesterersättning på innestående lön har 80,5 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande 20 000 kr Tabell 13

semesterersättning på uppsägningslön har 83,6 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande 8 000 kr Tabell 16

bilersättning har 87,3 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande 4 000 kr Tabell 19

traktamenten har 80,6 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande 4 000 kr Tabell 22

Tabell 27 Av arbetstagare har fått lönegaranti har som 66,3 % haft en fordring på innestående lön

83,2 % haft en fordring på innestående semester 60,2 % haft en fordring pá uppsägningslön

45,9 % haft en fordring på semester uppsägningstid

1,0 % haft en fordring på provision

2,1 % haft en fordring på traktamente

42 Det svenska lönegarantisystemet SOU l993z9ö

5,6 % haft en fordring på bilersättning 0,9 % haft en fordring på övertidsersättning 0,9 % haft fordring på kostförmån en 0,2 % haft en fordring på tantiem

Tabell 28 Av totalt utbetalt lönegarantibelopp avser 98,4 % fordringar på innestående lön, innestående semester, uppsägningslön och semester uppsägningstid 0,1 % provision 0,2 % pensionspremier 0,2 % traktamenten 0,5 % bilersättning 0,1 % kostförmån 0,1 % tantiem Beträffande lönefordringarnas ålder så har 84,4 % fordringarna på innestående lön stått inne kortare tid än av 60 dagar Tabell 29 Beträffande lönegaranti under uppsägningstid så avser 49,6 uppsägningslön kortare tid än 60 dagar % av fordringarna på Tabell 32 Genom tillmötesgående från Länsstyrelsen i Stockholms län hlr SCB också erhållit dataregistrerat material avseende samtliga lönegarantiutbetalningar hos länsstyrelsen under tidsperioden den l juli 1992 den 30

Det svenska lönegarantisystemet 43

april 1993 i konkurser beslutade efter den 1 juli 1992. Materialet om-

fattar sammanlagt 8 321 arbetstagare. Tabellmaterialet avseende denna

grupp redovisas i SCB:s undersökning, underbilaga 5. Av detta tabellmaterial kan utläsas bl.a. följande.

48,5 % av arbetstagarna har fått

lönegarantiersättning totalt utbetald

I brutto med belopp understigande 40 000 kr Tabell A

D

12,2 % av arbetstagarna har total fordring en överstigande 100 000 kr

Av arbetstagare som har haft fordring en på

i innestående lön har 78,7 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande

I

20 000 kr Tabell C

uppsägningslön Z har 58 % fått lönegaranti för denna fordring med l belopp understigande 40 000 kr och 31,4 % med belopp understigande 20 000 kr Tabell E

l semesterersättning på innestående lön har 75,7 % fått lönegaranti för denna fordring

i med belopp understigande 20 000 kr Tabell D

l i semesterersättning på uppsägningslön har 89,8 % fått lönegaranti l för denna fordring med belopp understigande 8 000 kr Tabell F I förmåner endast beskattas som t.ex. fri bil, fri bostad och fri kost

l

har 87,9 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande 8 000 kr och 69,2 % med belopp understigande 4 000 kr Tabell G

b

bilersättning

har 87 % fått lönegaranti för denna fordring med belopp understigande 4 000 kr Tabell l

traktamente har 76,2 % fått lönegaranti för denna fordring med l belopp understigande l 8 000 kr och 60,6 % med belopp understigande 4 000 kr Tabell H

44 Det svenska lönegarantisystemet

övrig ersättning avseende ersättning för telefon, representation, etc fått lönegaranti för denna fordring med belopp understighar 91 % ande 4 000 kr Tabell L

Tabell T Av arbetstagare har fått lönegaranti har som

47,4 % haft fordring på innestående lön en

73,7 % haft fordring på innestående semester en

75,2 % haft fordring på uppsägningslön en

32,6 % haft fordring på semester uppsägningstid en

4,8 % haft en fordring på traktamente

9,9 % haft fordring på bilersättning en

11,3 % haft fordring på förmån endast beskattas en som

16,3 % haft fordring på övrig ersättning en

Tabell V Tabellen avseende utbetald lönegarantiersättning inkluderar även maximibeloppet enligt lönegarantilagen samt belopp som ligger över Enligt uppgift från länsstyrelsen torde emellertid i det vissa avdrag. under rubriken Över maxbelopp hänföra närmaste hela procentsatsen till fordringar på uppsägningslön. Med reservation för att denna sig uppgift inte låter sig kontrolleras undersökning av det hos SCB genom tillgängliga datamaterialet, fördelningen utbetald lönegarantiersynes av sättning likartad med vad framgår av tabell 28. som

3 Lönegaranti i andra länder

l de flesta västeuropeiska länder förekommer någon form numera av lönegarantisystem till skydd för arbetstagares lönefordringar mot en insolvent arbetsgivare. Lagstiftning om lönegaranti infördes i slutet av 1960-talet i Belgien och Nederländerna och därefter under första hälften

av 1970-talet i alla nordiska länder samt i Frankrike, Storbritannien och

Tyskland. Därefter har lönegarantisystem införts också i Spanien, Österrike, Grekland, Schweiz, Irland och Portugal samt bl.a. Israel och

Japan.

Lönegarantisystemens utformning i de olika länderna skiljer sig

naturligen avsevärt från varandra beroende pá nationell lagstiftning och

övriga förhållanden. Huvuddragen är emellertid likartade och innebär garanti för viss betalning arbetstagarens lönefordring av mot en insolvent arbetsgivare.

3.1 Lönegaranti inom EG

Europeiska gemenskapernas råd har år 1980 antagit ett direktiv om tillnärmning medlemsstaternas lagstiftning av rörande skydd för arbets-

tagarna vid arbetsgivarens insolvens 80987EEG24, se bilaga Direktivet inneháller regler till skydd för arbetstagares lönefordringar när

arbetsgivaren år på obestånd och hör till de rättsakter som skall vara bindande för de avtalsslutande parterna enligt Avtalet Europeiska om ekonomiska samarbetsomrädet, EES-avtalet.

Det skydd som direktivet föreskriver är anknutet till begreppet insolvens. Enligt artikel 2 skall en arbetsgivare insolvent anses vara när det har lämnats in en ansökning att i enlighet med om respektive medlemsstats författningar inleda ett förfarande som syftar till ett kollektivt

Direktivet har ändrats år 1987 på grund av Spaniens anslutning till gemenskapen 87 l64EEG.

25Prop. 199192:170, bilaga 9 s. 25 och 30.

andra länder 46 Lönegaranti i

fordringsägarna, när behörig myndighet antingen har tillgodoseende av beslutat inleda sådant förfarande eller har fastställt att verksamatt ett heten har upphört och att tillgångarna inte räcker till att inleda förfarandet. Medlemsstaterna skall enligt artikel 3 och 4 säkerställa betalning lönegarantin för lönefordringar för tiden före ett visst datum, genom efter medlemsstaternas val kan vara som dagen för insolvens; i detta fall skall garantin omfatta lönefordringar för de sista anställningsmånaderna anställningsförhállandet har tre om pågått i månader före den dag då arbetsgivarens insolvens insex trädde, dagen då uppsägning skedde på grund av insolvens; i detta fall skall garantin omfatta lönefordringar för de tre sista anställningsmånaderna före det arbetstagaren fick besked uppsägning på grund av inatt om solvens, dagen för insolvens eller dagen då anställningen upphörde på grund insolvens; i detta fall skall garantin omfatta lönefordringar för de av sista 18 månaderna före insolvens eller dagen då anställningen upphörde på grund insolvens. När detta alternativ har valts får medav lemsstaterna begränsa betalningsansvaret till lön motsvarande en tidsperiod åtta veckor eller flera kortare perioder om sammanlagt om åtta veckor. Medlemsstaterna får sätta övre gräns för garantiansvaret artikel 4 en punkt 3. De kan också vidta åtgärder för att förhindra missbruk av garantisystemet artikel 10. Det förtjänar att observeras att direktivet inte berör medlemsstaternas nationella lagar beträffande definitionen av arbetstagare, arbetsgivare, lön, omedelbar rätt till, termerna och framtida rätt till artikel punkt 2. Direktivet innehåller vidare regler hur lönegarantiinstitutionerna om skall organiseras och finansieras artikel 5. De svenska reglerna i lönegarantilagen och förmånsrättslagen anses väl täcka innehållet i direktivet.

Prop 199192:l70, bilaga 9 s. 30.

Lönegaranti i andra länder 47

3.2 ILO:s

konvention

nr 173 och

rekommendation

nr 180 om

skydd av arbetstagares fordring i

händelse

av arbetsgivarens insolvens

Frågan om skydd arbetstagarens av fordring i händelse arbetsgivaav rens insolvens har även behandlats av en arbetsgrupp vid ILO:s interna-

tionella arbetskonferens. Vid arbetskonferensens 79:e möte i Geneve i

juni 1992 antog konferensen en konvention nr 173 och rekommenda-

tion nr 180 skydd

om av arbetstagares fordring i händelse av arbetsgivarens insolvens, bilagorna 5 och se

Liksom enligt EG:s direktiv lönegaranti anknyter om ILO:s konvention löneskyddet till begreppet insolvens. Enligt konventionen avses med insolvens situationer där, i enlighet med nationell lagstiftning och

praxis, förhandlingar har inletts angående arbetsgivarens tillgångar med

sikte på ett kollektivt tillgodoseende av dennes borgenärer artikel l.

Till skillnad från EG-direktivet innehåller konventionen regler om skydd för lönefordringar både förmånsrätt genom och genom lönegaran-

ti.

Förmånsrätten skall omfatta minst

fordring på lön - som härrör från en föreskriven period, inte får som vara kortare än tre månader före tidpunkten för insolvens eller före

det att anställningen upphörde,

fordring på semesterlön som har intjänats genom arbete under det år

då insolvensen inträffade eller anställningen upphörde och under

föregående år,

fordring på ersättning vid - annan typ av betald frånvaro härrör som från föreskriven period, en som inte får kortare än vara tre månader före tidpunkten för insolvens eller före det att anställningen upphör-

de, samt

avgångsvederlag tillkommer arbetstagare - som då deras anställning

upphör artikel 6.

länder 48 Lönegaranti i andra

Beträffande placeringen arbetstagares fordringar i förmånsrättsordav stadgas de skall bättre förmånsrätt än de flesta andra ningen att ges en förmånsberättigade fordringar och särskilt krav från staten och social-

försäkringssystemet artikel punkt l. Emellertid medger konventio-

fordringar skyddas lönegaranti en sämre förnen att som genom ges månsrätt artikel punkt 2. lönegaranti skall omfatta minst Skyddet genom lön härrör från föreskriven period, som inte får fordring på som en veckor före tidpunkten för insolvens eller före vara kortare än åtta det att anställningen upphörde, semesterlön intjänats arbete under en förefordring på som genom skriven period, inte får kortare än sex månader före tidsom vara för insolvens eller före det att anställningen upphörde, punkten fordring på ersättning vid typ betald frånvaro som härrör annan av från föreskriven period, inte får kortare än åtta veckor en som vara tidpunkten för insolvens eller före det att anställningen upphörföre

de, samt avgångsvederlag tillkommer arbetstagare då deras anställning - som upphör artikel 12.

Både skyddet förmånsrätt och lönegaranti kan begrängenom genom belopp, dock inte får understiga socialt acsas till ett bestämt som en ceptabel nivå artiklarna 7 och 13. Enligt rekommendationen bör skyddet i form förmånsrätt omfatta av tidsperiod tolv månader och förutom lön, även övertidsen om avse, provision och andra former ersättningar härrörande från ersättning, av arbete under den föreskrivna tidsperioden. Skyddet bör också omfatta

kompensation för avsked utan giltig grund och annan ersättning bl.a. tillkommer arbetstagare då deras anställning upphör punkt 3. som Motsvarande utvidgningar avseende de skyddsvärda fordringarna

föreslås även beträffande lönegarantin. Här är dock den föreslagna tids-

perioden månader för fordringar på lön, övertidsersättning, protre vision och andra former ersättningar härrörande från arbete under av den föreskrivna tidsperioden punkt 9.

Lönegaranli i andra länder 49

Konventionen och rekommendationen har ännu inte ratificerats av Sverige.

3.3 Lönegaranti i andra

nordiska länder

Lönegarantisystem infördes i samtliga nordiska länder ungefär samtidigt, under första hälften av 1970-talet. Systemen skiljer sig emellertid mycket från varandra, även om ett visst närmande har skett genom tlc senaste årens lagstiftningsarbete i de olika länderna. Skillnaderna hänför sig till båda löneskyddets materiella omfattning och hur garantin administreras. Beträffande den maximala ersättningen enligt garantin förelåg före 1992 års ändring av den svenska lönegaranx tilagens maximibelopp avsevärd skillnad mellan de olika ländernas ersättningsnivåer. Ersättningen i Sverige kunde då uppgå till över 400 000 kronor per arbetstagare medan den i de övriga nordiska län derna uppgick till ca 100 000 kronor. Efter nedsättning av det svenska maximibeloppet utgår ersättning i alla de nordiska länderna med ungefär samma maximala belopp.

3.3.1 Norge

Den norska lönegarantilagen trädde i kraft den 1 januari 1974. Lagen har under senare år varit föremål för ändringar som främst har tagit sikte på en begränsning de situationer av då ersättning enligt löncgarantilagen kan utgå. De nya reglerna har trätt i kraft den l juli 1992. Syftet med ändringarna har varit i första hand att medge bättre kontroll av hur insolventa verksamheter avvecklas och därigenom hindra spekulationer med lönegaranti samt minska statens kostnader. Önske-

Lov 14 desember 1973 av nr 61 om statsgaranti for lønnskrav ved konkurs m.v. lønnsgarantiloven.

Lov 10 april 1992. av

andra länder 50 Länegaranti i

målet har varit att öka antalet avvecklingar genom ett konkursförfarande och därigenom hindra missbruk och avslöja ekonomisk brottslighet. Tidigare utgick betalning enligt lönegarantilagen vid bristande betalningsförmåga manglande betalningsevne hos arbetsgivaren. Det var inget krav att arbetsgivaren skulle vara försatt i konkurs. Däremot krävdes arbetsgivaren insolvent, dvs. att han inte var i stånd att att var fullgöra sina förpliktelser. I praktiken fordrades att arbetsgivarens verksamhet skulle ha upphört. Efter lagändringen utgår ersättning enligt lönegarantin endast vid arbetsgivarens konkurs. Med konkurs likställs vissa andra situationer, bl.a. offentligt skifte av ett insolvent dödsbo. Även tidsgränserna för de ersättningsbara fordringarna har ändrats på så sätt garantin i princip omfattar endast lönefordringar för att numera sammanlagt månader och endast fordringar som inte förfallit till sex betalning tidigare än tre månader före fristdagen, som enligt huvudregeln är den dag då begäran arbetsgivarens försättande i konkurs om kom in till domstolen. Garantin ersätter främst fordringar på vad som arbetslön. Kostnadsersättningar för t.ex. bil, kost, telebenämns som faller därför i princip utanför garantins skydd. fon, resor och verktyg När det gäller ersättning för fordringar avseende uppsägningstid godtas inte längre individuella avtal beträffande uppsägningstidens längd. För ersättning fordringar avser tiden efter fristdagen av som fordras dessutom, arbetstagaren inte utför arbete för konkursgäldeom s nären, han uten ugrunnet opphold har anmält sig på arbetsförmedatt i

lingen som arbetssökande. l

i Enligt de norska lönegarantireglerna gällde redan tidigare en begränsl ningsregel innebörd att arbetstagare under de senaste tre åren av en som hade fått sina fordringar garantin inte på nytt kunde ersatt genom garantiersättning för fordringar mot samma arbetsgivare, förutsatt att fordringarna intjänats under nämnda tidsperiod. Begreppet samma arbetsgivare ansågs leda till tolkningstvister, varför paragrafens ordalydelse har ändrats till annen virksomhet i det numera att avse som

Forskrift statsgaranti for lønnskrav ved konkurs m.v., fastsatt av om Kommunaldepartementet 05.06.92., § 4.

Lönegaranti i andra länder 51

vesentlige de samme eierinteresser står bak. Tiden beräknas från frist-

dag till fristdag § 7.

I paragrafen har också införts ett nytt tredje stycke innehåll av att arbetstagare tar anställning hos som en arbetsgivare som han eller vet borde veta inte är i stånd att betala löpande lönekostnader kan nekas

garantiersättning för sina fordringar.

Såsom tidigare finns det möjlighet att göra undantag i de fall där ett avslag på ansökning garantiersättning skulle om vara orimligt. Så anses t.ex. vara fallet om arbetstagaren anvisats arbetet genom arbetsförmedlingen.

Garantin ersätter, på samma sätt i Sverige, endast fordringar som som har förmånsrätt § 1. Liksom hos oss saknar vissa persongrupper förmånsrätt för sina lönefordringar. Samtidigt med ändringarna i löne-

garantireglerna har också gjort vissa man preciseringar beträffande vilka personer inte skall ha förmânsrält. som Till dessa hör bl.a. arbets-

tagare som själv eller tillsammans med närstående har en ägarandel på

minst 20 procent, företagsledare, styrelsemedlemmar

samt närstående till företagsledare eller en person med ägarandel på minst 20 procent. För att komma i fråga för ersättning enligt garantin måste arbetstagaren

ha avhänt sig sin ägarandel eller lämnat sin post som styrelsemedlem

eller företagsledare månader före fristdagen. sex Den maximala ersättningen enligt garantin uppgår för närvarande till

106 500 norska kronor, motsvarande tre gånger folketrygdens grunnbeløp.

Konkursförvaltaren b0styrer samlar in och kontrollerar ansökningarna lönegaranti och vidarebefordrar om dem till Direktoratet for arbeidstilsynet, beslutar som om garantiersättning skall utgå. Om p arj betsgivaren bestrider kravet kan direktoratet hänvisa arbetstagaren att väcka talan om kravets riktighet. Direktoratets beslut kan överklagas till Kommunaldepartementet.

Utbetalning garantimedel handhas av av förvaltaren, också verksom ställer skatteavdrag.

Liksom i Sverige träder staten in i arbetstagarens rätt arbetsmot givaren för belopp som utbetalats enligt garantin § 6.

andra länder 52 Lönegaranti i

2 Finland

Även den finska lagen lönegaranti trädde i kraft den l januari om 1974. Den har ett betydligt vidare tillämpningsområde än vad som gäller enligt det svenska eller det norska regelsystemet. Den finska lönegarantin gäller således, förutom vid arbetsgivarens konkurs, även vid dennes betalningsoförmåga. Enligt lagen bör som

betalningsoförmåga anses arbetsgivaren dött och hans dödsbo överlåtits i boutredningsmans - om förvaltning det konstateras att erforderligt belopp kan samt om erläggas ur arbetsgivarens medel, arbetsgivarens verksamhet inställts och det kan konstateras att - om erforderligt belopp kan erläggas ur arbetsgivarens medel, det vid utsökning konstaterats att arbetsgivaren saknar ostridiga - om medel för erläggande av erforderligt belopp, arbetsgivaren lämnat landet eller håller sig dold och tillräckliga - om belopp för erläggande fordringen icke konstaterats, av arbetsgivaren försummat att i rätt tid redovisa stadgade förskotts- - om innehållningar, socialskydds- och pensionsskyddsavgifter; eller arbetsgivarens betalningsoförmåga i andra jämförbara fall klart - om och ostridigt kan konstateras på åtgärd av lönegarantimyndigheten

1 §.

Betalning enligt garantin utgår för på arbetsförhållandet grundade löne- och andra fordringar har förfallit inom tre månader före det som lönegarantiansökningen inlämnades och skulle ha förmânsrätt i att som arbetsgivarens konkurs 2 §. Garantin gäller också arbetstagare är anställda hos finska arbetssom givare och arbetar utomlands, har hemort i Finland. Däremot som men gäller garantin inte arbetstagare utländsk arbetsgivare har sänt som en från utlandet till Finland för tillfälligt arbete l §.

Lag om lönegaranti l0.8.1973649.

Lönegaranti i andra länder

När det gäller garantiersättning för uppsägningslön kan anmärkas att

uppsägningstiden normalt är två till sex månader beroende på anställningstidens längd. Om arbetsgivaren går i konkurs kan emellertid alla

anställningar sägas med upp en uppsägningstid på två veckor. Lönega-

rantiersättning för uppsägningslön utgår i konkursfall således endast för

två veckor. När lönegaranti utgår på grund av arbetsgivarens betal-

ningsoförmåga kan garantin däremot ersätta upp till sex månaders uppsägningslön.

Maximibeloppet enligt garantin per arbetstagare uppgår till 75 000

finska mark.

Beslut i lönegarantiärenden fattas

av den arbetskraftsdistriktsbyrå

inom område arbetsgivaren vars har sin hemort. Det åligger arbets-

kraftsdistriktsbyrån att omedelbart sedan ansökning inkommit vidta åtgärder för utredande arbetsgivarens betalningsoförmága av och arbets-

tagarens fordring 4 §.

Då arbetskraftsdistriktsbyrån

godkänner ansökning betalning om enligt lönegarantin, skall den också fastställa arbetsgivarens betalnings-

skyldighet till staten. Beslutet om arbetsgivarens betalningsskyldighet

kan verkställas som laga kraft en vunnen dom. Det finns möjlighet att bevilja anstånd med betalningen och även att helt eller delvis befria

arbetsgivaren från betalningsskyldigheten på grund av orsaker är som viktiga med tanke på tryggandet av sysselsättningen eller indrivom ningen framstår oskälig med beaktande som av arbetsgivarens ekono-

miska ställning 6 §.

Om arbetsgivaren är i konkurs förutsätts arbetstagaren bevaka sin

fordring i konkursen. I annat fall kan arbetskraftsdistriktsbyrån

förklara att arbetstagaren har förverkat helt eller delvis sin rätt enligt lönegaran-

tin 4 §.

Om ansökning avslås till följd att grunden för av eller beloppet av fordringen inte har kunnat utredas och arbetsgivaren har bestritt ford-

ringen, skall arbetskraftsdistriktsbyrån

anvisa arbetstagaren att väcka

_____________ Förordning om lönegaranti 5.12.l973883, l

Motsvaras närmast av svenska länsarbetsnämnder.

54 Lönegaranti i andra länder

arbetsgivaren och staten. Om ansökning avslås på samma talan mot arbetsgivaren inte har bestritt fordringen, eller om avgrunder, men fordringen saknar förmånsrätt, skall arbetsslaget grundar sig på att tagaren anvisas att väcka talan mot staten. månader. Har talan inte väckts kan be- Talan skall väckas inom sex lönegarantin inte medges för fordringar omfattas av talning enligt som avslagits, inte synnerligen vägande skäl föreden ansökningen som om också underlåtas fordringen har bevakats i arbetsligger. Talan kan om och konkursansökningen har inlämnats före utgången givarens konkurs sexmånadersfristen 7 §. av Arbetskraftsdistriktsbyråns beslut överklagas till Arbetsministeriet

8 §. lönegarantilagen innehåller också regler som riktar sig Den finska försök missbruka garantin. Det stadgas således att mot eventuella att till betalning enligt garantin på grund av avtal arbetstagare har inte rätt faktiskt avtalet uppenbarlieller med avtal jämförbart arrangemang, om uppenbarligen tillkommit i syfte att gen ingåtts eller arrangemanget fordring är grundad på arbetsförstaten skall betala arbetstagarens som hållandet 2 a §. har fått betalning enligt lönegarantin, kan vida- En arbetstagare, som betalning enligt garantin för fordring mot re av särskilda skäl vägras fordringen grundar sig arbete som har samma arbetsgivare, om räknat från föregående lönegarantibeslut. Som utförts under tre år även företag där bestämmanderätten tillkomsamma arbetsgivare anses arbetstagarens tidigare arbetsgivare 12 §. mer motsvarande sätt enligt de svenska lönegarantireglerna över- På som fordring alla rättigheter baserar sig därpå går arbetstagarens samt som arbetskraftsdistriktsbyrån beslutat att fordringen skall till staten efter att lönegarantin 5 §. betalas av finska reglerna förmånsrätt har nyligen genomgått en om- De om reformering. Syftet med ändringarna har varit att förbättra fattande för oprioriterade borgenärer. De särskilda förmánsrätterna situationen hyresvärd och utmätningsborgenär har upphävts och förmånsrätten för företagsinteckning har begränsats i konkurs till att omfatta på grund av

Lönegaranti i andra länder 55

endast 50 procent värdet på den intecknade av egendomen. Vidare har alla allmänna förmánsrätter, utom förmånsrâtten för underhållsbidrag till barn, avskaffats. De nya reglerna har trätt i kraft den l januari 1993. Enligt övergångsreglerna behåller dock lönefordringar sin förmånsrätt under en två år lång övergångsperiod.

3 Danmark

l Danmark handhas lönegarantifrågorna av Lønmodtagernes Garantifond, som upprättades år 1972. Även de danska lönegarantireglerna har ett något vidare tillämpningsområde än vad som gäller i Sverige. Utbetalning enligt garantin kan således utgå när en arbetsgivare sätts i konkurs, - - avlider och dödsboet behandlas som insolvent vid offentligt ett skifte, - har upphört med sin verksamhet och inte kan betala lönefordringar.

Garantin omfattar fordringar på lön, semesterersättning m.m. som skulle ha förmånsrätt i arbetsgivarens konkursbo. Lönefordringarna får inte ha förfallit till betalning tidigare än sex månader före konkursen eller driftnedläggelsen. Beträffande uppsägningstider gäller olika regler beroende på anställningens art. För tjänstemän, funktionärer, kan uppsägningstiden enligt lag uppgå till sex månader. När det gäller andra arbetstagare är uppsägningstiden beroende på anställningsavtalet och tillämpliga kollektivavtal. Uppsägningstiderna kan därför uppgå till allt från två veckor till fyra månader. Under de senare åren har det skett en utveckling mot allt längre uppsägningstider och man avtalar ofta funktionaerlignenom de ansaattelsesvilkår. Arbetstagaren är skyldig att själv försöka begränsa sin skada. Det är därför en förutsättning för att ersättning från garantin för uppsäg-

____________.__ Funktionazrloven §

SOU l993:96 56 Lönegaranti i andra länder

arbetstagaren har anmält sig till arbetsförmedlingen eller att ningslön att sätt kan visa han försökt att få en ny anställning. han på annat att i de övriga nordiska länderna är vissa arbetstagare undantag- Liksom lönegarantin. Detta gäller i ledande befattningar eller na från personer äger eller har ägt väsentlig del verksamheten närstående som en av Lönegarantin administreras alltså Lønmodtagernes Garantifcnd, av och utbetalar garantimedlen. Som huvudregel gäller att som beslutar om skall ha inkommit till Garantifonden inom fyra veckor från ansökningen konkursbeslutet eller driftsnedläggelsen. maximala ersättningen enligt garantin uppgår till 75 000 darska Den utbetalt garantibelopp inträder Garantifonden i kronor efter skatt. För arbetstagarens rätt mot arbetsgivaren.

4 Vilken

omfattning bör löne-

garantin ha

Inledning

En av denna utrednings huvuduppgifter är att analysera om lönegaranti-

reglerna har en ändamålsenlig utformning när det gäller vilka löneford-

ringar skall ersättas enligt som garantin. Syftet med vårt arbete skall

vara att åstadkomma regeländringar som - utan att garantins sociala syfte går förlorat begränsar - sammantaget utgifterna för garantin och

effektiviserar granskningen av att garantin används på det sätt den är

avsedd för.

Bakgrunden till översynsbehovet är tvåfaldig.

Lönegarantisystemet har nu varit i kraft i över tvâ årtionden. Regler-

na om vilka fordringar lönegarantin skall ersätta har inte varit föremål

för granskning sedan systemet infördes. Vidare har under de senaste tre

fyra åren antalet konkurser i Sverige ökat på ett explosionsartat sätt,

som inte förekommit tidigare under den tid lönegarantireglerna har varit

i kraft, Svagheterna i regelsystemet har mot bakgrund av det starkt ökade antalet lönegarantiärenden framstått klarare.

Samtidigt har den stora ökningen av antalet ärenden medfört att kost-

naderna för lönegarantin som tidigare omnämnts stigit från 600 mkr ca budgetåret 198990 till beräknade 4,7 mdkr budgetåret l99394.

En del av den kritik, har riktats som mot lönegarantisystemet, har

avsett dess påstådda effekter på konkurrensen mellan företagen, l debatten om konkursutvecklingen och dess följder har det inte sällan

antytts att förekomsten av lönegaranti snedvrider konkurrensen. Såsom

nämnts i avsnitt 2.1 har dessa frågor övervägts av lnsolvensutredning-

en, som avslutade sitt arbete i november 1992, och ligger således utan-

för det problemområde som denna utredning har fått i uppgift under att söka.

Emellertid ingår det i vårt uppdrag att överväga det går finna om att regler som kan effektivisera granskningen av att lönegarantin används

lönegararztin ha SOU l993z9o 58 Vilken omfattning bör

den är avsedd för. Det kan därför lämpligt att i detta det sätt vara sammanhang något beröra vissa frågor kan förtjäna att lyftas fram som i debatten. frågor är den påverkan på konkurrensen som en kon- En av dessa kurssituation i sig innebär, alldeles oavsett lönegaranti utgår eller om inte. Både perioden före och under konkursen arbetar företaget under andra ekonomiska betingelser än sina konkurrenter inom branschen. Om företaget rekonstrueras efter konkursen, börjar även det nya föresin verksamhet från andra ekonomiska utgångspunkter än sina taget konkurrenter. Dessa effekter konkurs påverkas rimligtvis inte av lönegaranav en

tin. De kan inte heller lagstiftas bort, då det kan sägas utgöra betingel-

för och resultatet av en konkurs. serna Insolvensutredningen har lämnat förslag till lag om företagsrekonen struktion. Förslaget emellertid sikte på enbart större företag. lntar har beräknat förslaget kommer att beröra ca 500 solvensutredningen att konkursföretag årligen, räknat med 1991 års siffror som utgångspunkt. företag gick i konkurs år 1991 uppgick till 17 378. Om Antalet som Insolvensutredningens förslag genomförs innebär det att ca tre procent företag, skulle ha gått i konkurs, rekonstrueras utan av som annars konkurs. Med hänsyn till att förslaget avser större företag med många arbetstillfällen sådan utveckling naturligtvis positiv. är en Å andra sidan framgår härav tydligt att förslaget inte i någon större utsträckning kommer påverka antalet konkurser och att vi därför att fortsättningen kommer leva med de effekter på konkurrenäven i att konkurssituation innebär. Man kan också förutsätta att ett sen som en antal rekonstruktioner även framdeles kommer att göras efter att stort företag har gått i konkurs. företag rekonstrueras och arbetstillfällen därigenom bevaras får, Att särskilt i dagens arbetsmarknadssituation, anses som värdefullt.

Lag företagsrekonstruktion SOU 1992:113, s. 29 och 410. om

Vilken omfattning bär länegarantin ha 59

Med hänsyn till att konkurserna i sig påverkar konkurrensen är det å

andra sidan lätt att förstå, att rekonstruktion en efter en konkurs kan upplevas negativt av konkurrerande företag, särskilt kan miss om man tänka att rekonstruktionen indirekt har främjats av statliga medel i form

av lönegaranti.

När man betraktar lönegarantins roll i detta sammanhang bör man

emellertid komma ihåg, garantin att utgör ett vederlag för arbets en tagares prestation och har tillkommit i syfte att skydda den oftast svagaste bland företagets borgenärer.

Man bör också komma ihåg att konkurrensen allmänt sett påverkas av en mångfald bidrag och subventioner riktade till företagarna. Dessa

subventioner kan ha formen av stöd till vissa företag, hela branscher eller hela företagandet i vissa regioner och utgår ofta med betydande

belopp. Enligt vår mening är det mot denna bakgrund svårt att urskilja den inverkan på konkurrensen orsakas lönegarantin, som av vilken utgår under en mycket begränsad tid och riktar sig endast till vissa

arbetstagare, nämligen sådana som har en fordring insolvent mot en arbetsgivare.

Detta innebär emellertid inte att en sådan inverkan bör negligeras. Det är naturligtvis inte godtagbart lönegarantin om används för att uppnå andra syften än de som har avsetts lagstiftaren. av Det bör t.ex. i inte accepteras att lönegaranti utgår, när samma verksamhet går i konkurs och rekonstrueras gång på gång med samma arbetstagare, i som princip fortsätter med sina tidigare arbetsuppgifter efter rekonstruktio

nen. En verksamhet, som på detta sätt subventioneras av lönegarantin, i måste rimligtvis påverka konkurrenssituationen negativt för andra förei tagare i branschen.

i l vårt uppdrag ingår bl.a. att föreslå regeländringar som minskar möjligheterna till missbruk av garantin. Som kommer att framgå det av följande är flera av de förslag, vi som lämnar i detta syfte, också ägnade att minska lönegarantins inverkan på konkurrensen. Som nämndes i början av denna inledning har kostnaderna för lönegarantin än sjudubblats mer under de senaste tre fyra åren. Ge- -

ha 60 Vilken omfattning bör lönegarantin

lönegarantilagen, trädde i kraft den l juli 1992, har nom den nya som maximala ersättningen enligt garantin bestämts till 100 000 kronor den Lagändringen innebar att den maximala ersättningen per arbetstagare. fjärdedel vad gällt tidigare och att en automatisk sänktes till en av som ersättningen kopplad till höjningar basbeloppet enligt höjning av av allmän försäkring bort. lagen om togs sänkning maximiersättningen till vad man kan kalla en ge- Denna av nordisk nivå bör rimligtvis medföra att kostnaderna för lönemensam på sikt. garantin går ner sammanhang förtjänar det att observeras, att en stor del av I detta betalas lönegaranti återgår till det allmänna i form av vad som ut som skatter m.m. uppgifter utredningen har inhämtat från Länsstyrelsen i Enligt som utgör utbetalningar för skatter 30 procent av total- Stockholms län ca lönegarantimedel länsstyrelsen betalar ut årligen. Det bör summan som motsvarande förhållanden råder på andra håll i kunna förutsättas att skulle innebära tredjedel statens utgifter för landet. Detta att ca en av lönegarantin återförs till det allmänna. För budgetåret 199293 skulle

det återförda beloppet uppgå till 1,5 mdkr. ca del utgifterna för lönegarantin således återförs i Trots att en stor av talar flera skäl för ett inte alltför excessivt utform av skatter m.m. format garantisystem. dessa är naturligtvis kostnaderna för lönegarantisystemet. Ett av budgetåret 199192 har redan nämnts intäkterna till lönega- Sedan som minskat från tidigare 1,7 mdkr till 1,2 mdkr budgetåret rantifonden 199293. Denna intäktsnivå förväntas kvarstå också under budgetåret 199394. Med beräknade kostnader 4,7 mdkr för samma period om utgifterna överstiga inkomsterna med 3,5 mdkr. Visserligen kommer att under hälften 1980-talet ett betydande överskott. hade fonden senare av överskott har emellertid förbrukats och man kan förutse Detta numera avsevärd tid innan den rörliga kredit som att det kommer att ta en Riksgäldskontoret kan återbetalas. fonden nu har hos

Vilken omfattning bör lönegarantin ha

Ett annat viktigt skäl är att reglerna inte bör vara så utformade de att Öppnar möjligheter till spekulation på garantins bekostnad. Varken arbetsgivare eller arbetstagare bör kunna kalkylera med anställningsför-

hállanden för vilka lönen betalas genom lönegarantin. Det kan antas att sådana spekulationer främjas ett alltför vidlyftigt av regelsystem. Genom att införa vissa begränsningar i ersättningssystemet kan man

motverka spekulation med lönegaranti. Samtidigt återförs garantin närmare sitt ursprungliga sociala syfte nämligen att utgöra säkerhet - en för arbetstagaren arbetsgivaren går i om konkurs.

Lönegarantin bör ha samma omfattning som

förmånsrätten

4.2.1 En tillbakablick

Som tidigare redogjorts för under avsnitt 2.3 bestäms lönegarantins

omfattning i princip, beträffande utom maximibeloppet, förmånsav rättslagen 1970: 979.

Förarbetena till dessa regler i lönegarantisystemet är relativt kort-

fattade. I det PM, som låg till grund för propositionen med förslag till 1970 års lönegarantilag, konstateras lönegarantin att i princip borde motsvara det s.k. löneprivilegiet enligt då gällande regler i 17 kap. 4 § HB, men inskränkas genom någon form av begränsning av den maximala ersättningen till varje arbetstagare. Man anförde också att med ett sådant system skulle det inte uppstå några problem i fråga om löne-

begreppet, då fordringar på lön enligt 17 kap. 4 § HB omfattade allt

som kan hänföras till avlöningsförmán på grund av anställning. Denna vida innebörd lönebegreppet av ansågs passa väl för lönegarantin3°.

PM om löneskydd vid konkurs ln Stencil 1970:3 20. s.

PM om löneskydd vid konkurs In stencil 1970:3 22. s.

ha SOU [993 190 62 Vilken omfattning bör lönegarartliiz

rättsläget emellertid oklart. Det gällde bl.a. l några hänseenden var semesterersättningar omfattades av löneprivilegiet och hur gamla som överhuvudtaget inbegrep fordringar på ersättning för avom privilegiet omkostnader i tjänsten. Man hoppades dock all en ny förtalsenliga månsrättslagstiftning skulle klarlägga dessa frågor. propositionen med förslag till lag statlig lönegarztnti vid När om riksdagen hade proposition med förslag till konkurs lades fram för en skulle ersätta förmánsrättsordningen i 17 kap. en förmånsrättslag, som avlämnats33. I lagstiftningsärendet avseende lönegarantin HB, redan departementschefen att även han ansåg att det var lämpligt konstaterade garantins omfattning till löneprivilegiet. Några erinringar att anknyta hade inte heller framkommit vid remissbemot det föreslagna systemet Departementschefen påpekade att förslaget till förmáns handlingen. inte innebar några väsentliga förändringar av löneborgenärernas rättslag och de ändringar föreslogs var till löneborgenärerförmånsrätt att som nas fördel. förmânsrättslagen, trädde i kraft den l januari 1972, un- Genom som oklarheter beträffande löneprivilegiets omfattning. l danröjes tidigare förarbeten till förmånsrättslagen slogs nämligen fast att begreppet allt kan hänföras till avlöningsförmån pá lönefordring inrymmer som anställningen. Som redogjorts för i avsnitt 2.4 skall lönen grund av förmånsberâttigad den utgår i form av tidlön, således vara oavsett om provision, tantiem eller andel i vinst, tillägg ackordsersättning, annan risk- eller kallortstillägg, naturaförmåner eller på av olika slag t.ex. Gratifikationer däremot omfattas endast om arbetsgivaren, annat sätt. början ha varit pliktig därtill, har utfäst sig att med anutan att från arbetstagarens insats betala beloppet. ledning av

37Pr0p. 1970:201.

33Prop. 1970:142.

Utsökningsrätt IX. SOU 1969:5.

Vilken omfattning bär lönegaranlin ha 63

Även avtalsenliga omkostnader i tjänsten, t.ex resekostnadsersättning

och traktamente samt ersättning för hållande av egen bil eller annan utrustning, omfattas förmånsrätten. av Lagberedningen, vars betänkande låg till grund för propositionen

med förslag till förmånsrättslag, underströk att man givetvis inte avsåg

att en arbetstagare skall ha rätt till resekostnadsersättning, traktamente

e.d. när han inte har rest för arbetsgivarens räkning, t.ex. när verksamheten har upphört på grund arbetsgivarens insolvens. Om en sådan

ersättning däremot är bestämd så att den delvis utgör en reell löneförstärkning kan den omfattas av förmånsrätt, även om arbetstagaren inte

har haft anledning att för

resa arbetsgivarens räkning. Lagberedningen framhöll att arbetstagaren inte om får ut ersättning för en sådan omkostnad, utan slutligen blir tvungen att betala den själv, går han i motsvarande mån miste om den lön han fått ut för sitt arbete. En uppdelning på olika poster skulle därför vara orimlig och orealistisk. I denna fråga framhöll föredragande departementschefen Lagbe att redningen hade givit klart uttryck att även ersättning för avtalsenliga

omkostnader skall omfattas förmânsrätten av och att han för sin del ansåg det självklart att lönebegreppet skulle tolkas på ett sådant sätt. När det gäller semesterlön och semesterersättning som är intjänad

före konkursansökningen

omfattar förmånsrätten vad som står inne för

det löpande och de närmast föregående två kvaliñkationsåren. För tiden

efter konkursansökningen gäller

samma regler som för vanlig lön. Även semesterlön och semesterersättning som belöper på tiden efter ansökningen skall således ha förmånsrätt, maximeras men av uppsägningstiden.

Med lön likställs vad som skall utgå som ersättning för lön i form av skadestånd t.ex. på grund av obehörigt avskedande eller hävande av anställningsavtalet.

Förmånsrättslagen innebar

en viss utvidgning av lönefordringens för-

mánsrätt jämfört med vad

som hade gällt enligt 17 kap. 4 § HB och

_________;__ Prop. 1970:142 134. s.

lönegarantin ha 64 Vilken omfattning bör

hade föreslagits Lagberedningen. Utvidgningen avsåg också vad som av

för hur gamla lönefordringar skall omfattas av främst tidsgränserna som

förmånsrätt. Lönegarantin, omfattning definieras genom en hänvars

förmånsrättslagen, fick därigenom också ett något vidare visning till

tillämpningsområde.

Varför kopplingen till fönnånsrättslagen bör behållas 4.2.2

överväga lönegarantins koppling till förl vårt uppdrag ingår att om

är ändamålsenlig och förslag till de regeländringar mânsrättslagen ge

översynen kan ge anledning till. som direktiven pekar vissa frågor utredningen skall ägna l man ut som

uppmärksamhet åt. En dessa är löneformåner som utgår särskild av om

sidan den egentliga lönen, såsom fri bil, fri lunch m.m. samt vid om i former provision, tantiem och gratiñkationer, bör undantas olika av

lönegarantin. Som väg till förenkling av reglerna från en annan en

möjligheten lönefordring beräknas efter t.ex. arbetstagarens anges att

genomsnittslön under de månaderna före konkursutbrottet. senaste sex

bör ställa villkor viss anställningstid Vidare ifrågasätts om man upp

för att kunna få ersättning enligt garantin.

anförts har både förmänsrätten för lönefordring och Som tidigare i lönegarantisystemet till syfte att skydda arbetstagarens fordring mot en

försatts i konkurs. Förmânsrätten för lönefordringarbetsgivare som har

det s.k. löneprivilegiet enligt 17 kap. 4 § ar enligt 12 § FRL, liksom

sin tid, vilar på grundtanken att vid generalexekution av en HB på en

arbetsgivares tillgångar förtjänar arbetstagarna, såsom tillhörande de

i borgenärskollektivet, ett särskilt skydd. Vid tiden för lönegasvagaste hade löneprivilegiet i princip fått den omfattning rantilagens tillkomst

kodiñerades förmånsrättslagen. Lönefordringarna som senare genom

också förmånsrätt före de flesta andra forhade som tidigare nämnts

före fordring förenad med panträtt i fast egendom och i dringar, t.ex. en

fordring förenad med säkerhet i form företagsinteckning. en av

Vilken omfattning bör lönegaranlin ha

Löneskydd förmånsrätt förutsätter genom emellertid att det finns tillgångar i arbetsgivarens konkursbo. Genom lönegarantin avsåg man att

skapa ett system varigenom arbetstagarna garanterades viss utdelning för sin fordring, oberoende av om det fanns tillgångar i konkursboet. Mot denna bakgrund framstod det som naturligt att garantin skulle avse samma typ av fordringar som skyddades förmånsrätten. En begränsav ning av det statliga åtagandet fick i stället göras i form övre gräns av en för garantiersättningen. Även enligt vår mening är en sådan koppling mellan lönegarantin

och förmånsrätten naturlig. Flera starka skål talar för att den skall behållas. En del av dessa är principiella och del hänger en samman med de praktiska frågorna vid konkurshanteringen.

Med hänsyn till att lönefordringarna med tiden fått en allt sämre

placering i förmånsrättsordningen,

har skyddet genom lönegarantin i princip kommit att ersätta skyddet förmånsrätt genom när det gäller det faktiska utfallet för arbetstagaren. Genom att lönefordringarna har före-

trädesrätt efter inteckningshavarna och fordringar statens på skatter och avgifter är förmånsrätten numera ur löneskyddssynpunkt i och för sig närmast värdelös. Detta innebär att en inskränkning lönefordringar av som ersätts genom lönegarantin skulle komma att medföra att de uteslutna fordringarna praktiskt taget helt kom att sakna skydd i framtiden. Insolvensutredningen föreslår visserligen att s.k. produktiva löner skall sättas före fordringar med företagsinteckning som säkerhet i förmånsrättshänseende. Det skulle medföra att arbetstagarna i betydligt fler

fall än vad som gäller i dag skulle kunna utdelning för en del av sina lönefordringar konkursboet. av Så skulle bli fallet framför allt beträffande lönefordringar avseende tiden före konkursbeslutet, vilka enligt förslaget alltid skulle ha bättre rätt än fordringar med säkerhet i före-

tagsinteckning. När det gäller fordringar på uppsägningslön skulle dessa ha förmånsrätt före fordringar med säkerhet i företagsinteckning endast

om driften vid företaget fortsatte, dock längst för två månader. Förslaget innebär att förmånsrättens värde som skydd för arbetstagarna ökar. Samtidigt bör observera resultat man att som framkommit vid

omfattning bör lönegarantin ha 66 Vilken

Insolvensutredningens undersökning av konkursföretag tyder på att en konkursföretag helt saknar tillgångar och att ytterligare tredjedel av alla tredjedel har tillgångar på mindre än 100 000 kronor. För anställda en hos dessa konkursföretag kommer förslaget sålunda inte att medföra någon förbättring. De kommer även i fortsättningen att vara hänvisade till lönegarantin för att få betalning för sina fordringar mot arbetsgiva-

ren. Om kopplingen mellan förmånsrätten och lönegarantin skulle tas bort får förslaget till effekt att i konkursbon, där det finns tillgångar, kan arbetstagarna få utdelning för alla lönefordringar skyddas av försom månsrätten. l de konkursbon där det saknas tillgångar, får arbetstagarna ersättning lönegarantin endast för vissa av fordringarna. Arbetsgenom löneskydd skulle åter bli avhängigt om det finns tillgångar i tagarnas av arbetsgivarens konkursbo. Beträffande Insolvensutredningens förslag avseende ändring av förför s.k. produktiva löner kan dessutom följande sägas. månsrätten Som anförs i utredningens betänkande har förslaget främst tillkommit i syfte att förmå kreditgivare med säkerhet i företagsinteckning, dvs. i första hand banker, att delta i försök att rekonstruera företag enligt den | lag företagsrekonstruktion utredningen samtidigt föreslår. 1 om som l förmåns- x t Tanken att kreditgivare efter en sådan ändring av l synes vara I rättslagen skall föredra rekonstruktion i hopp om att med bihållen en säkerhet i framtiden få full betalning för sin fordring framför att före- försätts i konkurs, varvid de riskerar att deras utdelning minskas taget med belopp i allt fall avseende lönefordringar för tiden före konkursbeslutet. Sådana löner skall enligt förslaget alltid ha förmånsrätt före

Lag företagsrekonstruktion SOU 1992:113, s. 483. om

En Insolvensutredningens förslag avseende förmånsrätten för analys av s.k. produktiva löner har utgivits 1993 av NUTEK Närings- och m.m. teknikutvecklingsverket. Skriften heter Riskbedömning förmånsrättens betydelse för rekonstruktion av företag.

Lag företagsrekonstruktion SOU 1992:113, s. 326. om

Vilken omfattning bör lönegarantin ha 67

fordringar med säkerhet i företagsinteckning. Beträffande uppsägnings-

lönerna skulle bankernas risk bli beroende av verksamheten vid om företaget fortsätter.

Som tidigare omnämnts bedömer Insolvensutredningen att den före-

slagna lagen om företagsrekonstruktion kommer att kunna tillämpas på

ca 500 företag årligen. Ändringarna

i förmånsrättslagen kommer emel

lertid att gälla i alla de företag, efter dagens siffror över 20 000, som inte kan rekonstrueras enligt förslaget.

När en motsvarande ändring förmånsrätten av föreslogs 1982 års av

i lönegarantiutredning

ställde sig samtliga sakkunniga företrädarna för i

Svenska Arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens Centralorganisation samt två av experterna företrädare för Svenska Bankföreningen och Smáföretagens Riksorganisation

negativa till förslaget i ett gemensamt särskilt yttrande. Kritiken tog särskilt sikte på att ett genomförande förslaget skulle av tvinga huvudi delen av alla företagare med kredit mot säkerhet i företagsinteckning att ställa kompletterande säkerhet för att inte riskera att få sina krediter

uppsagda. Man menade också att nyupplåningen skulle försvåras för

alla de företag kan erbjuda som endast företagsinteckning säkerhet. som Förslaget befarades således påverka kreditgivningen.

Den föreslagna ändringen av förmånsrättslagen väcker också den principiella frågan om en fordring bör kunna ändra förmånsrätt obero-

ende av borgenärens dispositioner. En arbetstagare kan nämligen

normalt inte påverka beslutet om verksamheten vid företaget skall

drivas vidare. Vilken förmånsrätt hans fordring på uppsägningslön får

blir således beroende av förhållandena i den enskilda konkursen. Svaret

på frågan om verksamheten skall drivas vidare avgörs av bl.a. i vilken

bransch företaget verkar, om det finns tillgångar som kan motivera att driften fortsätter åtminstone en tid och vilka möjligheter det finns att sälja rörelsen på sikt. När det gäller borgenärer i allmänhet kan de

utifrån reglerna i förmånsrättslagen bedöma vilken förmånsrätt och

Lönegarantin och förmånsrättsordningen SOU 1988:27.

68 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

till utdelning de kan påräkna vid en eventuell därmed möjlighet som föreslagna ändringen förmânsrättslagen skulle konkurs. Efter den av längre gälla för arbetstagare beträffande den del av deras detta inte fordring uppsägningslön. som avser Enligt förslaget avgörs frågan vilken förmånsrätt som arbetstagarom uppsägningslöner skall ha gäldenårens verknas fordringar på av om fortsätter eller inte. I specialmotiveringen till den föreslagna samhet vissa exempel till ledning för bedömningen av när så kan regeln lämnas anförs bl.a. företaget har två avdelningar anses vara fallet. Det att om läggs inte den andra, skall uppsägningslönerna och den ena ner men anställda vid den nedlagda avdelningen anses som produktiva. även för företagets verksamhet har lagts ned men några Vidare sägs att om för maskiner skall säljas eller arbetstagare går kvar att montera ner som det beslutet att avbryta den egentliga verksamheten som för att städa, är

uppsägningslönerna inte skall produktiva. Den

avgör att anses som konkurshanteringen dock många situationer som inte praktiska rymmer enkelt låter sig inordnas under de anförda exemplen. alldeles föreslås beslutet verksamheten skall I specialmotiveringen att om dokumenteras förvaltaren. Mot bakgrund av den befortsätta bör av beslut kommer få både för kreditgivare och arbetstydelse ett sådant att , ifrågasättas det inte borde finnas möjlighet att få tagare, kan det om Denna fråga inte ha övervägts av utredningbeslutet överprövat. synes

en. närvarande föreligger ännu inte något besked om och i så fall För lnsolvensutredningens förslag till ändring förmånsrättslagen skall när av riksdagen i form proposition. Med hänsyn till de föreläggas av en både principiell och teknisk art som förslaget aktuafrågeställningar av måhända också för tidigt att utgå ifrån att förslaget kom- 1 liserar är det exakt den utformning lnsolvensutredningen föreslår. mer att ha som bakgrund det sagda gör den bedömningen att vi, vid våra Mot av överväganden avseende lönegarantins omfattning, koppling till fortsatta

Lag företagsrekonstruktion SOU 1992:113, s. 450. om

Vilken omfattning bör lönegarantin ha

förmånsrättslagen har att utgå från den ordning i dag m.m., som gäller för lönefordringarnas förmånsrätt. Som tidigare har konstaterats innebär lönefordringarnas nuvarande placering i förmánsrättsordningen de i att praktiken skyddas endast i den mån som de ersätts genom lönegarantin. När vi nu återgår till att överväga lönegarantins om lönebegrepp bör skiljas från vad som gäller enligt förmånsrättslagen, framstår för oss som det främsta skälet mot en sådan ändring att den kan befaras medföra betydande ingrepp i konkurshanteringen. En arbetstagare inte som får sin avtalsenliga lön betald har rätt att med omedelbar verkan frånträda sin anställning l dag torde systemet fungera så, arbetstagarna att står till konkursboets förfogande så länge lönegarantilagens maximibelopp täcker deras lönefordringar. Även efter sänkningen av maximibeloppet den 1 juli 1992 torde beloppet vara tillräckligt högt för att medge en ordnad avveckling av konkursboets verksamhet. Situationen blir däremot arbetstagarna lönegaen annan, om vet att rantin i alla händelser kommer att ersätta endast del deras forden av ringar. De har då rätt att vid konkursutbrottet med omedelbar verkan frånträda sina anställningar, vilket i praktiken skulle komma att omöjliggöra en ordnad avveckling konkursboet. av Det har också hävdats att konkursboet borde anställa alla de arbetstagare som kan behövas under företagets avveckling. Deras löner skulle därmed komma att belasta boet massafordringar. som Förslaget kan antas innebära att massafordringarnas andel av boets skulder ökade avsevärt, vilket skulle minska utdelningen till andra borgenärer, bl.a. inteckningshavare och leverantörer, i motsvarande mån. Man kan också fråga sig hur saken skulle ordnas i de fall konkursboet saknade tillgångar att betala massafordringarna, i vart fall den omfattning de då av som kunde bli fråga om. Som har omnämnts ovan tyder resultat från den undersökning som lnsolvensutredningen företagit beträffande konkursdrabbade företag på att två tredjedelar alla konkursföretag har tillav gångar på mindre än 100 000 kronor. Avvecklingsåtgärder kan emeller-

J 4 § tredje stycket LAS.

70 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

tid behöva vidtas inte skulle bedömas räcka till även om tillgångarna att ersätta all massagäld. Arbetstagare anställs konkursboet är inte heller berättigade som av till lönegaranti för lönefordringarna uppstår i den anställningen som För att garantiersättning för sådana lönefordringar vore de tvungna att begära konkursboet i konkurs. Arbetstagarna skulle vidare ha kvar sina lönefordringar avseende uppsägningslön mot konkursgäldenären. Dessa fordringar riktar m.m. sig mot den förutvarande arbetsgivaren och skulle inte försvinna att arbetstagarna anställdes av konkursboet. Däremot skulle genom fordringarna på uppsägningslön i enlighet med avräkningsreglerna i l2 § FRL inte omfattas förmånsrätt i den mån de motsvarades av av inkomst avseende samma tid som fordringen ifråga. l det liåir annan diskuterade fallet skulle detta innebära att fordringen på uppsägningsláön förlorade förmånsrätt i samma mån som arbetstagaren fick betalt som massaborgenär. Om anställningen hos konkursboet inte skulle täcka hela uppsägningstiden skulle resterande delen av fordringen uppsägningslön fortfarande berättiga arbetstagaren till ersättning enligt lönegarzintin. och övriga konkursborgenä- Sett ur kreditgivarnas, leverantörernas synpunkt medför förslaget samma slutresultat som om arbetstagar rers lönefordringar på uppsägningslön hade högsta prioritet i förmån nas rättsordningen. Genom att lönefordringarna blir massafordringzir skall betalning för dem utgå före utdelning till andra borgenärer. Enligt vår mening är förslaget sålunda behäftat med flera svagheter. Om önskar att avvecklingskostnaderna inklusive arbetstagarnas man lönefordringar i första hand skall belasta konkursboet, är det enklare att lönefordringarna förmånsrätt före alla andra fordringar i konkursen. ge Är önskemålet emellertid att stävja icke avsedd användning av lönegarantin och samtidigt begränsa statens utgifter för den, uppnås detta bäst att reglerna för när garantiersättning kan utgå skärps samt det genom införs regler syftar till att hindra missbruk av garantin. som

llzl KL.

Vilken omfattning bör lönegarantin ha

Både i riksdagen och i den allmänna debatten har på senaste tiden

framställts också ett annat förslag till ändring av lönegarantin. Förslaget

synes gå ut på att lönegarantin borde jämställas med sjukersättning

m.fl. ersättningar och utgå med exempelvis 80 procent av månads-

lönen. Eventuellt med förslaget avser man endast lönefordringar för

tiden efter konkursbeslutet. Det är något oklart om man anser att löne-

garantin även enligt detta förslag skall vara begränsad till ett visst maxi-

mibelopp. Av skrivning i en prop. 1992931150, bil. 28, kan s. man få ett intryck att det ingår i av vår uppgift att utreda lönegarantisysom temet kan reformeras på detta sätt4°. Detta ingår emellertid inte i vårt

uppdrag.

I sammanhanget förtjänar det att lyftas fram att de ersättningssystem

som lönegarantin i så fall skulle jämställas med, nämligen sjukförsäk-

ring, arbetsskadeförsäkring

och arbetslöshetsförsäkring, alla

avser ersättning som utgår vid frånvaro från arbetet. Den statliga lönegarantin

däremot att avser garantera att en arbetstagare, har lönefordring som en mot sin arbetsgivare, får betalt även om arbetsgivaren går i konkurs.

Lönegarantin utgör således vederlag för ett utfört arbete och för arbets-

tagarens berättigade krav på uppsägningslön.

Naturligtvis kan även garantiersättning, en som avser betalning av en arbetstagares fordringar arbetsgivare, mot en begränsas till utgå att endast med ett visst procenttal fordringen. av Lönegarantisystemet innehåller emellertid redan regler avsedda att begränsa garantins omfatt-

ning. Dessa regler finns dels i förmânsrättslagen såvitt avser fordringar-

nas art och omfattning i tiden och dels i lönegarantilagen beträffande

taket för den ersättning som maximalt kan utgå enligt garantin. Om

man vill begränsa lönegarantin det lämpligare synes att, på sätt som kommer att föreslå i det följande, skärpa de regler som redan finns i

lönegarantisystemet.

Mon l99293zFi93 Ian Wachtmeister av m. fl. nyd.

Jfr bet. l992l93zFiU30 s. 103.

lönegarantin ha 72 Vilken omfattning bör

lönegarantin till att omfatta ett visst procenttal av En förändring av

för enkelhetens skull utgår vi ifrån att förslaget är avsett månadslönen -

lönefordringar för tiden efter konkursbeslutet, dvs. att gälla endast

fordringar på uppsägningslön kan vidare befaras försvåra främst -

konkurshanteringen avsevärt. En arbetstagare som erhåller endast t.ex.

sin månadslön är inte skyldig att utföra sitt arbete. Han 80 procent av

omedelbart frånträda anställningen och har rätt till skadestånd i har rätt att

förlorade inkomst. Mot detta skulle någon kanske vilja motsvarande sin

resterande fordringen, dvs. från 80 upp till 100 procent, invända att

konkursboet. Ett sådant förutsätter t skulle kunna utgå från resonemang

finns tillgångar i boet kan täcka dessa fordringar. emellertid att det som

också sådana lönefordringar får bättre förmånsrätt än Det förutsätter att

närvarande och sätts före t.ex. fordringar med säkervad som gäller för

i företagsinteckning. Annars blir arbetstagarens möjlighet att ut het

hela sin månadslön endast teoretisk.

förslagsställarna har avsett att begränsningen av Det är möjligt att

månadslönen skall gälla endast de arbetslönegarantin till 80 procent av

inte behöver utföra arbete för konkursboet under tagares fordringar som

Eventuellt har tänkt sig att sådana arbetstagare uppsägningstiden. man

F

omfattas lönegarantisystemet såvitt avser fordringar på inte skulle av

i stället skulle erhålla ett belopp motsvarande uppsägningslön utan

s

eller liknande. I verkligheten skulle detta emelarbetslöshetsersättning

arbetstagare efter uppsägning på grund av arbetslertid innebära att en , 5 förlorade den rätt till viss uppsägningstid som de i dag givarens konkurs

1982:80 anställningsskydd eller kollektivavtal. åtnjuter enligt lagen om

sådan lösning den enklaste vägen Om man vill åstadkomma en synes

enlighet med vad gäller t.ex. i Finland, lagstifta om att vara att, i som

anställningsavtal får sägas med två veckors uppsägningstid om alla upp

arbetsgivaren har försatts i konkurs. ,

invändningar SO-procents-regel som här har Mot de mot en C anföras även lönegarantin skulle utgå endast med en

t

antytt kan att om

lönefordringen, har arbetstagaren alltid kvar sin sådan procentsats av

fordring på full uppsägningslön mot arbetsgivaren. civilrättsliga m.m.

Vilken omfattning bör lönegarantin ha

Detta är naturligtvis riktigt. Enligt vår mening är det emellertid viktigt

att man ser på det verkliga ekonomiska utfallet för arbetstagaren. Med lönefordringarnas nuvarande placering i förmånsrättsordningen är en sådan fordring värdelös i den helt övervägande delen av konkurserna. Även lönefordringarnas om förmånsrätt skulle förbättras är fordringen

värdelös om det saknas tillgångar i arbetsgivarens konkursbo. En lönegarantiersättning uppgår till 80 som procent av månadslönen kan antas medföra kraftiga utgiftsökningar för lönegarantifonden, om den inte kombineras med någon form av tak för den maximala ersätt

ningen. Man kan också fråga sig hur en sådan förändring lönegaranav tisystemet skulle stå i linje med strävanden under senare år att utforma de olika trygghetssystemen så att arbete premieras framför ledighet.

Bakom alla dessa förslag till förändringar lönegarantisystemet av finns sannolikt en för de ökade utgifterna för oro lönegarantin och för ett befarat missbruk av den. Inget förslagen har för av oss framstått som invändningsfritt. Förslagen synes syfta till någon form av systemförändring och kräver enligt vår bedömning relativt omfattande änd-

ringar konkurslagstiftningen. av Att överväga sådana förändringar ingår, som tidigare konstaterats, inte i vår uppgift.

Både de ökade utgifterna för lönegarantin och ett befarat missbruk

kan emellertid stävjas också inom det nuvarande lönegarantisystemets

ramar. Vi kommer att i det följande lämna flera förslag till regeländ-

ringar med en sådan innebörd.

Såväl principiella som praktiska skäl talar således enligt vår mening för att en koppling mellan lönegarantin och förmånsrätten för lönefordringarna bör behållas även i framtiden.

Genom detta ställningstagande har vi också besvarat nekande frågan

om löneförmåner såsom fri bil, fri lunch m.m. samt olika former av provision, tantiem och gratiñkationer, bör undantas från lönegarantin. Beträffande fri bil bör observeras att uttrycket kan syfta på två olika situationer. I dagligt tal används uttrycket ibland dels när man

avser att arbetstagaren använder sin egen bil i tjänsten och får kostnaderna härför ersatta arbetsgivaren och dels också av när man avser att

ha 74 Vilken omfattning bör lönegarantin

arbetstagaren får uttnyttja tjänstebil för privat bruk. Denna typ av en anställningsavtal ingås vanligtvis när arbetets natur förutsätter tillgång

till bil. lönegarantin bör omfatta arbetstagares fordring för kostnader Att en uppstår han använder sin bil i tjänsten synes självsom genom att egen klart. sådan kostnadsersättning går utöver arbetstagarens utgifter, Om en löneförstärkning, på sätt som man får bekan den ses som en samma arbetstagare får disponera tjänstebil för trakta värdet av att en en privat bruk och värdet av fri lunch. Enligt vad framgår SCB:s undersökning avser endast 0,6 prosom av lönegarantiutbetalningarna bilersättning och kostförmån. Ett cent av dessa fordringar från lönegarantins omfattning borttagande av typer av skulle således mycket blygsam besparing. ge en mening är det också svårt att motivera att just dessa for- Enligt vår löneförstärkningar skulle behandlas annorlunda i lönegarantihänmer av seende än lönen i övrigt. En sådan särbehandling skulle troligen dribbu endast arbetstagare inom vissa branscher, där dessa avtalstyper är van-

ligt förekommande. Man kan också förutsätta att parterna snart nog skulle ersätta dessa avtal med sådana inte berördes av inskränksom ningen. invändningar kan också riktas mot tanken att från lönegarantin Dessa olika former provision, tantiem och gratifikationer. utesluta av det gäller ackord, skiljer sig provisionslönen från en Liksom när sättet beräkna vederlaget. Det vanlig månadslön endast genom att uppfattas märklig och knappast särskilt rättvis skulle kunna som en beräkningssättet för lönefordringen blev avgörande för om ordning om lönegaranti kan utgå.

branscher. Om l

Även provisionslöneavtal ingås främst inom vissa lönegarantin inte omfattade denna lönefordringar skulle dessa

typ av l

Tabell 28.

Sllfr. Lönefordran 1967 7 beträffande hithörande frågor. Sigeman: s.

Vilken omfattning bör lönegarantin ha 75

arbetstagare i praktiken bli utan löneskydd. Det kan ifrågasättas om en sådan utveckling skulle rimlig. Man kan också vara förutsätta att provisionslöneavtal snart skulle ersättas av andra avtal som inte diskrimine rades av lönegarantisystemet. Avtal om tantiem, dvs. viss andel i vinst, är relativt ovanliga i Sverige. Frågan om ersättning för tantiem torde vara än ovanligare i konkurssituationer, utmärks företaget som av att har haft dålig lönen samhet under en längre tid. Även frågan om ersättning avseende utlovad gratifikation torde ytterligt sällan förekommande. vara I det material som har undersökts SCB av har inte någon sådan fordring påträffats. Man kan säga att även dessa typer av ersättningar utgör endast ett annat sätt att beräkna löneförstärkning till den en anställda. Samma invändningar beträffande provisionslön som m.m. kan därför riktas mot tanken att utesluta dessa från lönegarantin. Lönegarantifondens utgifter för denna typ av ersättningar är också så ringa, enligt SCB:s undersökning endast 0,2 procent, att åtgärden inte skulle medföra någon besparing att tala om. I direktiven pekar också möjligheten man ut att, när det gäller ersättning enligt lönegarantin, beräkna lönefordringen efter t.ex. arbetstagarens genomsnittslön under de månaderna. senaste sex Vidare ifrågasätts om man bör ställa upp villkor på viss anställningstid för att komma ifråga för ersättning enligt garantin. När det gäller att beräkna arbetstagares lönefordring en efter hans genomsnittslön under viss tidsperiod kan en mot detta förslag riktas samma invändningar, har riktats som ovan mot andra förslag som går ut på att skilja lönegarantins lönebegrepp från vad som gäller enligt förmånsrättslagen.

En sådan åtgärd skulle inte heller innebära någon förenkling av lönegarantihanteringen, då den förutsätter att den exakta lönefordringen för varje månad räknas fram för beräkning genomsnittet. av

Tabell 28.

länegarantin ha 76 Vilken omfattning bör

Förslaget har måhända sin grund i misstanken att det förekommer,

omotiverat höjer arbetstagares löner före en konkurs i att arbetsgivare betalning kommer att utgå enligt lönegarantin. vetskap om att Även frågan bör ställa villkor på viss anställningstid om man upp ifråga för ersättning enligt garantin grundar sig troligtvis för att komma misstanke garantin utnyttjas på ett obehörigt sätt. Misspå en om att skulle i detta fall innebära att arbetsgivaren anställer onödig bruket konkurs. Dessa skulle sedan uppbära lönegaranti personal strax före en för sina lönefordringar under uppsägningstiden. emellertid svårt hur lagändring i den angivna rikt- Det är att se en skulle kunna utformas så, att den hindrade förfaranden av det ningen drabba anställningar skett utan obehöhär antydda slaget utan att som Bestäms den erforderliga anställningstiden till t.ex. en rigt uppsåt. månad, är den lätt kringå för den verkligen satt sig i sinnet att att som Bestäms tiden till två eller tre månader, kommer utnyttja systemet. med normal anställning att lämnas utan skydd. många arbetstagare en leder det för långt misstanken att lönegarantin Enligt vår mening om de angivna sätten skall resultera i regeländringmissbrukas på något av medför kraftiga försämringar för det stora flertalet arbetstagare. ar som regelsystemet utformas så att uppenbara missbruksfall kan I stället bör enskilda fallet. Vi kommer i det följande att föreslå att en beivras i det sådan regel förs in i lönegarantilagen. anledning i detta sammanhang ta upp ytterligare en Det kan finnas att i diskussionerna lönegarantisystemet. Det har 9 fråga som har nämnts om framförts det för ersättning enligt lönegarantin borde fordras ibland att anställningsbevis. Även arbetstagaren kan uppvisa ett skriftligt att torde ha sin grund i önskan att stävja obehöriga förfarandetta förslag den med garantin. Beträffande sådant förslag kan det rent allmänt sägas att föreett skriftligt anställningsavtal naturligtvis skulle underlätta komsten av ett utredning arbetstagare har lönefordring mot arbetsgivaren. en om en en Emellertid torde krav skriftligt anställningsavtal inte vara svårt ett ett för den önskar utnyttja lönegarantisystemet. Ett sådant att kringgå som

Vilken omfattning bör lönegarantirz ha 77

krav skulle därför inte vara verksamt skydd eventuellt misssom mot bruk av lönegarantin. Skriftlig information villkoren för anställningsförhállandet om kan emellertid vara av värde för arbetstagaren ur andra synpunkter. Europa iska gemenskapernas råd har den 14 oktober 1991 antagit ett direktiv om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagare om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet 9l533EEG. Direktivet innehåller detaljerade bestämmelser om krav 2

i pá skriftliga

besked till arbetstagaren rörande villkoren för anställningsl avtalet. Frågan har tagits 1992 års arbetsrättskommitté upp av i delbetänkandet Ny anställningsskyddslag SOU 1993:32. I kommitténs förslag till lag anställningsskydd en ny om upptas en regel om information om anställningsvillkor m.m.. Informationsskyldigheten föreslås gälla i alla anställningsförhållanden som varar längre tid än en månad. Informationen skall bl.a. anställningens tillträdesdag, avse arbetstagarens arbetsuppgifter, anställningen gäller tills om vidare eller för begränsad tid eller är en provanställning, de uppsägningstider som gäller för anställningen samt begynnelselön och semestervillkor. En proposition grundad på förslagen i arbetsrättskommitténs delbetänkande väntas under hösten 1993.

4.3 Förmånsrätten för

lönefordringar

bör begränsas

Enligt direktiven bör utredningen ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om lönegarantireglerna är lämpligt utformade med avseende på de tidsgränser som gäller för hur gamla lönefordringar som kan ersättas enligt garantin. Det anges också att vi, bakgrund mot av att lönegarantin kan påverka andra företag i samma bransch negativt, bör överväga

538§ kommittétörslaget till Lag om anställningsskydd.

lönegarantin ha 78 Vilken omfattning bör

lönegarantiersättning under uppsägningstiden bör begränsas t.ex. till om två månader. föregående avsnitt 4.2.2 har vi konstaterat att lönegarantin även I fortsättningsvis bör ha omfattning lönefordringarnas församma som Man kan då fråga sig för att minska kostnaderna för månsrätt. om man lönegarantin och stävja icke avsedd användning av den bör begränsa ;

lönefordringarnas förmånsrätt.

lönefordringar inte har förfallit till f

Förmånsrätten omfattar i dag som betalning tidigare än ett år innan konkursansökningen gjordes samt

skälig uppsägningstid, högst månader 12 § första stycket under sex Förmånsrätten, och därmed lönegarantin, avser alltså fordringar FRL. till betalning under så lång tidsperiod som ett och ett halvt förfallna en blir tidsperioden ännu längre på grund tidsåtgång från att år. Oftast av förutsättning i konkursansökningen görs till att konkursbeslut, som är en

arbetstagarna skall kunna sägas meddelas. Fördröjningen för att upp, och beslutet kan ha många orsaker, t.ex. svårigmellan ansökningen heter sätta ut målet, delgivningssvårigheter, uppskov m.m. att lönefordringar har varit föremål för en tvist har När det gäller som vidare omfattning. I sådana fall kan lönefordringen ha förmånsrätten än betalning flera är innan konkursansökningen förfallit till t.0.m. endast talan har väckts, eller förhandling som föreskrivs gjordes om kollektivavtal har begärts, inom månader från fordringens i sex förfallodag och konkursansökningen har följt inom sex månader

har slutligt avgjorts 12 § första stycket FRL. från det att tvisten semesterlön och semesterersättning som är intjänade Fordringar på konkursansökningen omfattas förmånsrätt för vad som står inne före av löpande och de två föregående intjänandeåren samt allt vad för det i den utsträckning 18 och 20 §§ semesterlagen som har sparats som Även semesterlönen eller semesterersättningen för 1977:480 medger. V uppsägningstiden omfattas förmånsrätt 12 § första stycket FRL. av En fordring på pension vilken tillkommer arbetstagare eller dennes

omfattas förmânsrätten för högst ett år före konkursefterlevande av och nästföljande månader 12 § andra stycket FRL. ansökningen sex

Vilken omfattning bör länegaranzin ha 79

Lönefordringarnas förmånsrätt har i huvudsak haft denna omfattning

alltsedan förmånsrättslagens tillkomst år 1970. Förmánsrätten avseende

semesterlön och semestersättning för semesterledighet som sparats enligt 18 och 20 semesterlagen har dock tillagts i samband med

antagandet av 1977 árs semesterlag 1977:480. Denna ändring trädde i kraft den 1 januari 1978.

Lagberedningen, betänkande låg till vars grund för propositionen med förslag till förmånsrättslag, ansåg förmånsrätten att borde omfatta lönefordringar inte hade förfallit som till betalning tidigare än måsex nader före konkursansökningen samt lön under skälig uppsägningstid, högst sex månader. Beträffande semesterlön och semesterersättning föreslogs förmånsrätt för vad som står inne för nästföregående och löpande kvalifikationsår. För fordring på pension som tillkommer arbetstagare eller dennes efterlevande föreslogs förmånsrätt för högst sex

månader före konkursansökningen och nästföljande månader. sex I propositionens förslag till förmånsrättslag förlängdes emellertid de

tidsgränser hade föreslagits i betänkandet. som De Lagberedningen av föreslagna tidsgränserna hade tillstyrkts eller lämnats utan erinran av många remissinstansser. I hel del remissyttranden en hade emellertid framkommit kritiska synpunkter. Så hade LO och andra hörda arbets-

tagarorganisationer förordat att förmånsrätten borde ökas till att omfatta lönefordringar förfallit inom som ett år före konkursansökningen. Andra remissinstansser, t.ex. Hovrätten över Skåne och Blekinge samt Sveriges Advokatsamfund hade däremot uppfattningen att tiden kunde förkortas till tre månader.

Föredragande departementschefen ansåg för egen del att även om sex månaders tidsfrist i allmänhet tillräckligt för var att ge förmânsrätt ät lönefordringar kunde man dock inte bortse från att lönefordringarna i

vissa fall blir innestående hos arbetsgivaren för en längre tid. Departe-

5413§ i lagberedningens förslag till Lag om ordningen för betalning av fordringar fönnånsrättsordning, Utsökningsrätt IX SOU 1969:5, s. IO.

55Prop. 1970:142, s. 87.

länegarantin ha 80 Vilken omfattning bör

mentschefen konstaterade vidare att även Lagberedningens förslag om

överensstämmelse med den då gällande lagstiftningen i både stod i god

hade Nordiska Rådet efter att beredningen hade Danmark och Norge,

sitt betänkande antagit rekommendation till regeringama avlämnat en

förenhetligande reglerna förmånsrätt i konkurs rek.nr. angående av om

rekommendationen hemställdes bl.a. att lönefordringar, som 121970. I

förfallit inom år före konkursansökningen, skulle ges förmånshade ett I Med hänsyn till det anförda föreslog departementschefen att förrätt.

skulle omfatta lönefordringar hade förfallit tidigast ett mânsrätten som

i

konkursansökningen. Beträffande pensionsfordringar ansåg år före i för dessa borde gälla tidsfrister som för departementschefen att samma

i allmänhet. Förmånsrätten skulle således omfatta penlönefordringar

år innan konkursansökningen gjordes och sionsfordringar för högst ett

månader. nästföljande sex

i

Även beträffande förmånsrätten för semesterlön och semesterersält-

propositionsförslaget utvidgning i förhållande till bening innebar en

förmånsrätten föreslogs omfatta vad som står inne tänkandet genom att

det löpande och de två föregående intjänandeåren.

för

1 Den tid för vilken löne- och pensionsfordringar omfattas av

förmånsrätt bör begränsas i

föregående avsnitt medger de svenska reglerna Som har framgått av i i löne- och pensionsfordringar i synnerligen vid omförmånsrätt för en

intar därigenom särställning vid jämförelse med t.ex. fattning och en

övriga nordiska länder.

rekommenderades Nordiska Rådet år 1970, Den rättslikhet som av

i enlighet vad tidigare har framgått var en av orsakerna och som som

5°Prop. 1970:142, s. 88

57Prop. 1970:142, s. 91.

53Pr0p. 1970:142, s. 135.

Vilken omfattning bär lönegaazlin ha 81

till att förmånsrätten för löne- och pensionsfordringar för tiden före

konkursansökningen i den svenska förmånsrättslagen bestämdes till ett

år, har inte uppnåtts. Som redogjorts för i avsnitt 3 har t.ex. Finland

med två års övergångsperiod helt avskaffat lönefordringarnas förmånsw rätt från den l januari 1993. I Norge har man från och med den l juli

1992 begränsat förmånsrätten för lönefordringar till sammanlagt sex månader, varvid fordringarna inte får ha förfallit till betalning tidigare än tre månader före fristdagen5°. I Danmark är förmånsrätten i princip

begränsad till sådana lönefordringar har förfallit inom som sex månader före fristdagenö.

Beträffande internationella förhållanden kan man i det här samman hanget påminna sig om den i avsnitt 3 Omnämnda konventionen om skydd av arbetstagares fordring i händelse av arbetsgivares insolvens. som har antagits av ILO:s internationella arbetskonterens i juni 1992. Enligt artikel 6 i konventionen skall förmånsrätten omfatta fordringar pa

lön som härrör från föreskriven en period, som inte får kortare än vara tre månader före tidpunkten för insolvens eller före det att anställningen

upphörde. Vidare skall förmånsrätten omfatta fordringar på semesterlön

som har intjänats arbete under det genom år då insolvensen inträffade eller anställningen upphörde och under föregående år.

När det gäller löneskydd lönegaranti är tidsfristerna genom än snävare. Så föreskrivs i konventionens artikel 12 att lönegarantin skall omfatta fordringar på lön härrör från föreskriven som en period, inte får som vara kortare än åtta veckor före tidpunkten för insolvens eller före det

att anställningen upphörde. Fordringar på semesterlön skall enligt sam-

ma artikel omfattas garantin de har intjänats av om genom arbete under en föreskriven period, inte får som vara kortare än sex månader före tidpunkten för insolvens eller före det att anställningen upphörde.

Redan 1982 års lönegarantiutredning föreslog att löne och pensions

fordringar, hade förfallit tidigare som än sex månader före konkursen.

Lov juni 1984 59 fordringshavernes nr. om dekningsrett, § 9-3.

°Konkursloven, § 95.

ha 82 Vilken omfattning bör lönegarantin

omfattas förmånsrätt°. Förslaget berördes i förarbetena inte skulle av Vid det tillfället fann departementschefen till nya lönegarantilagen.

främst bakgrund att ändringen ansågs innebära enemellertid mot av måttlig besparing och då längre tidsfrist kunde vara av värde dast en en arbetstagare det inte motiverat att också avkorta förmånsför vissa -

rätten för lönefordringarna.

flera skäl för reform med denna inrikt- i Enligt vår mening talar att en li sannolikt åtgärden inte 3 genomföras. Det är i och för sig att ning nu bör z

lönegarantifondens utgifter sjunker drastiskt. kommer att innebära att

SCB:s undersökning tyder nämligen på att av löneford- Resultaten från

avseende tiden före konkursansökningen så stor andel som ringar en inne längre tid än två månader och hela 92,3 84,4 procent inte har stått

stått inne mindre än fyra månader. procent har

Emellertid är det vår uppfattning att avkortning av förmånsrätten en lönefordringar kommer minska utrymmet för obehöriga förfaranför att lönegarantins bekostnad. Genom att kraftigt den och spekulationer på

under vilken företag kan drivas med en ackumulerbegränsa den tid ett

till de anställda under förvissning om att dessa så smaande löneskuld

få betalt lönegarantin minimeras också ningom kommer att genom lönegarantins inverkan på andra företag. De konkurrenssnedvridande

lönegarantin kan ha i vissa fall neutraliseras. effekter som

förändring vi bör göras i lönefordringarnas förmåns- Den som anser också långtgående än vad föreslogs av förra rätt är därför mer som

lönegarantiutredningen. Vi att förmånsrätten för lönefordringar anser till vad har förfallit till betalning under de senaste bör begränsas som

arbetstagarens anställningstid hos konkursgälderzaren sex månaderna av

månader före konkursansökningen. Detta inoch inte tidigare än sex

den längsta möjliga uppsägningstid enligt lagen 1982:80 om nebär att

Ändringar i lönegarantisystemet Ds A 1983:15, s. 59.

°2Prop. 1991921139, S. 23.

Tabell 29.

Vilken omfattning bör lönegarantin ha 83

anställningsskydd, LAS, nämligen sex månader vid fyllda 45 år°, omfattas av förmånsrätt. Enligt vår mening bör uppsägningslön inte heller omfattas av förmånsrätt för längre uppsägningstid än vad som följer enligt lagen om anställningsskydd. Vi återkommer till detta förslag i följande avsnitt.

Av SCB:s undersökning framgår att uppemot hälften fordringarna av på uppsägningslön avser uppsägningstid en om högst två månader och 70,7 procent uppsägningstid högst en om fyra månader. Mot bakgrund av dessa siffror innebär vårt förslag att för det stora flertalet arbetstagare kommer förmånsrätten omfatta att en till två månaders innestående lön samt lön under uppsägningstid. Den sociala skyddssynpunkt som kan anläggas på lönefordringars förmånsrätt får anses väl tillgodosedd därigenom.

När det gäller lönefordringar som har varit föremål för tvist, kan dessa enligt dagens regler i princip vara flera år gamla och ändå omfat

tas av förmánsrätt, blott om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kollektivavtal har begärts inom sex månader från förfallodagen och konkursansökningen har följt inom sex månader från det tvisten har slutligt avgjorts.

Enligt vår mening går dessa tidsfrister om sex månader utöver vad

som är socialt motiverat. Om en arbetstagare är i verkligt behov av att betalt för sin fordring kan han inte låta det gå flera månader innan

han bestämmer sig för att väcka talan eller begära förhandling enligt kollektivavtal. Han kan knappast heller, efter att tvisten slutligt har avgjorts till hans fördel, vänta i flera månader innan han kräver arbets-

givaren på betalning. Dessa tidsfrister bör därför avkortas till tre mä-

nader. Har lönefordringen förfallit tidigare än sex månader före konkursansökningen bör den sålunda omfattas av förmânsrätt den har om varit föremål för tvist och talan har väckts, eller förhandling före som skrivs i kollektivavtal har begärts, inom månader från tre förfallodagen

ll § LAS.

Tabell 32.

84 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

konkursansökningen har följt inom tre månader från det att tvisten och har slutligt avgjorts. semesterlön och semesterersättning omfattas i dag av Fordringar på för vad belöper på uppsägningslön för vad förmånsrätt förutom som - för det löpande de två föregående intjänandeåren, som står inne samt i den utsträckning reglerna i semesterlagen samt allt som har sparats medger. undersökning 28,6 procent alla utbetalda Enligt SCB:s avser av lönegarantimedel fordringar på innestående semester och semester uppsägningstid Datamaterialet avseende lönegarantiutbeunder tillhandahållits SCB Länsstyrelsen i Stockholms talningar som har av likande resultat Detta skulle betyda att närmare en tredje- . län visar på l 2 utgifterna för lönegarantin dessa typer av fordel av de totala avser Även fordringar på semesterlön och semeste dringar. om man antar att för 25 procent lönegarantiutbetalningarna rersättning svarar endast ca av lönegarantifondens totala utgifter om 4,4 skulle det innebära att av 199293 har 1,1 mdkr avsett sådana fordringmdkr under budgetåret ca

ar. ökning lönegarantifondens utgifter som har skett Den kraftiga av motiverar förmånsrätten begränsas även för forunder senare år att och semesterersättning. Enligt vår mening bör dringar på semesterlön semesterlön och semesterersättning är intjänad förmånsrätten för som kunna bestämmas till vad står inne för det före konkursansökningen som föregående intjänandeåret. Bestämd på detta sätt löpande och närmast den omfattning ursprungligen föreslogs av Lagfår förmånsrätten som beredningen°3. Formuleringen innebär att även vad som sparats pa det i 18 och 20 §§ semesterlagen under nämnda tidsperiod sätt som medges inte dagar har sparats under tidigaomfattas av förmånsrätten, men som

Tabell 28.

Tabell V.

Utsökningsrätt IX SOU 1969:5, s. 154.

Vilken omfattning bör lönegararztin ha

re år. Enligt vår mening innebär även på detta en sätt bestämd förmånsrätt för semesterlön och semesterersättning ett gott skydd för arbetstagarna. Samtidigt kan sådan avkortning, en med hänsyn till att dessa fordringar står för betydande andel en av det totala utgifterna för lönegarantin, innebära inte oväsentlig minskning en av kostnaderna för garantin. Vi återkommer till de ekonomiska effekterna av våra förslag i

det följande.

Förmånsrätten för fordringar på pension som tillkommer arbetstagare

eller dennes efterlevande bör i huvudsak ha samma omfattning som förmånsrätten för lönefordringar. Vi föreslår därför att förmânsrätteu enligt 12 § FRL skall omfatta pensionsfordringar avseende högst sex månader före konkursansökningen och därpå följande månader. sex Genom att löne- och pensionsfordringars förmånsrätt förändras på detta sätt uppnås en större rättslikhet med de övriga nordiska länderna. Som tidigare har framgått liknar vårt förslag om lönefordringars för-

mánsrätt vad som gäller enligt norsk lagstiftning. Den regel som föreslår är emellertid något förmånligare för arbetstagarna.

Förslaget leder vidare till att utredningsarbetet beträffande löneford-

ringar underlättas. Det är allmänt omvittnat av såväl personal från kronofogdemyndigheter förvaltare som av att äldre lönefordringar ofta orsakar mycket tidsödande utredningsarbete. Detta är lätt förstå. att Avser en lönefordring förhållanden som kanske ligger ett år eller mer tillbaka är det naturligtvis svårare att reda ut vad har inträffat. som Handlingar kan ha försvunnit och personer som då verkade i företaget kan ha slutat. Det måste vara en stor fördel för hela konkurshanteringen

om man kan undvika tidsödande utredningar av denna typ. I den allmänna debatten har på sista tiden lyfts fram särskilt de oprio-

riterade borgenärernas, såsom t.ex. leverantörernas, situation i en konkurs. Man har påtalat att dessa borgenärer sällan får utdelning för mer än en bråkdel sina fordringar och ofta av nog ingen utdelning alls. Enligt Insolvensutredningens undersökning av företagskonkurser erhöll de oprioriterade borgenärerna endast 6,3 procent av det totalt utdelade beloppet i samtliga undersökta konkurser. Ser man till de

ha SOU 1993:90 86 Vilken omfattning bör lönegarantin

fordringarnas storlek, uppgick utdelningen endast till 3,6 oprioriterade fordringarnas sammanlagda belopp. procent av Det kan angeläget att dessa borgenärers situation förbättras. synas det gäller mindre företag kan utebliven betalning för leve- Särskilt när sätta även leverantörsföretagets framtid i fara, med eventuell konrans följd. Genomförs vårt förslag, så att de förmånsrättsberättigakurs som lönefordringarna minskar, kommer utrymmet för utdelning till de de oprioriterade borgenärerna i motsvarande mån att öka. Mot bakgrund

den konkursutveckling vi har bevittnat under de senaste åren, av som ökande arbetslöshet följd, detta resultat väl värt att med som synes

eftersträva.

4.3.2 Förmånsrätt endast för lagstadgad uppsägningstid

I dag omfattar förmánsrätten förutom lönefordringar före konkursan- eller ersättning under skälig uppsägningstid, sökningen lön annan månader 12 § FRL. Förmånsrätten för uppsägningslön har högst sex omfattning sedan förmánsrättslagens tillkomst år 1970. haft denna Lagberedningen avlämnade sitt förslag till förmánsrättslag sakna- När lagstiftning anställningsskydd med vissa minimiregler om de vi ännu om uppsägningstid. därför naturligt förslaget utformades i enlig- Det var att vad hade gällt redan tidigare enligt praxis. Förmânsrätten het med som föreslogs således omfatta även lönefordringar avseende skälig uppsäg-

ningstid, dock för högst månader. Vid bedömande av vad som är sex uppsägningstid borde liksom tidigare hänsyn tas till anställningskälig längd och Om uppsägningstiden föreskriven i tjänsteavtalcl ens art. var även i konkurs, inte särskilda skäl förelåg borde detta godtagas om Däremot borde inte förmånsrätten omfatta längre uppsägnings däremot. månader. Enligt departementschefen borde en sådan absolut tid än sex

Lag företagsrekonstruktion SOU 1992:113, s. 96. om

Utsökningsrätt 1x SOU 1969:5, s. 49.

Vilken omfattning bör lönegarairin ha

begränsning den förmånsrättsgrundande av uppsägningstiden införas i lagen både av hänsyn till konkursgäldenärens övriga borgenärer och då förmånsrätt för längre uppsägningstid knappast kunde anses socialt motiverad.

Redan innan förmánsrättslagen trädde i kraft den 1januari 1972 hade vi emellertid fått vår första lagstiftning om anställningsskydd. Lagen 1971:199 anställningsskydd om för vissa arbetstagare trädde i kraft den 11 juni 1971 och garanterade vissa uppsägningstider för arbetstagare som var 45 år och äldre. Den 1 juli 1974 ersattes denna lag av vår första generella lag om anställningsskydd som var, med vissa undantag, tillämplig på alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Lagens 11 § upptog regler om vissa uppsägningstider. För såväl arbetsgivare som arbetstagare skulle gälla en minsta uppsägningstid om en månad. Arbetstagare, vid uppsägningen som hade varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren skulle vidare ha rätt till C11uppv sägningstid av två månader vid fyllda 25 år, tre månader vid fyllda 30 år, fyra månader vid fyllda 35 år, fem månader vid fyllda 40 år och

sex månader vid fyllda 45 år.

Motsvarande regler gäller enligt 1982 års lag om anställningsskydd, LAS, som trädde i kraft den 1 april 198273. I samband med regleringen av vilka uppsägningstider arbetstagare bör ha rätt till enligt lag har man inte företagit några förändringar i reglerna om lönefordringarnas förmånsrätt. Detta har medfört att vid

Prop. 1970:142, s.91.

nSFS 1974:12.

SFS 1982:80.

lönegaranrirz ha SOU 1993:90 88 Vilken omfattning bör

för uppsägningslön har anställningsskyddslabedömande av förmånsrätt uppsägningstid visserligen ansetts normerande när annat gens regler om visats, också uppsägningstider bestämts i kollektivavinte men att som och i enskilda tjänsteavtal har godtagits såsom skäliga inom sexa tal månadersgränsen. del den kritik i den allmänna debatten har En betydande av som lönegarantisystemet har gått ut på att lönegarantin har negariktats mot konkurrensen. Vad särskilt påtalats har varit att tiva effekter på som drivas vidare efter konkurs under sex månaders uppföretag kan en sägningstid med hjälp av lönegaranti. framgått medger lagen anställningsskydd i och för Som har ovan om uppsägningstid endast till arbetstagare som har fyllt sig sex månaders kvalifikationskravet avseende anställningstid. Enligt 45 år och uppfyller SCB:s undersökning har också cirka hälften av fordringarna på uppuppsägningstid högst två månader. sägningslön avsett en om Emellertid kan det inte uteslutas att det förhållandet, att en i enskilt uppsägningstid godtas i förmånsrättsltänseende, i tjänsteavtal bestämd till spekulationer på garantins bekostnad. Om vissa fall har uppmuntrat rörelsen riskerar gå i konkurs, kan det vara lättaföretagaren vet att att vid anställning arbetstagare godta krav på sex månaders uppre att av sägningstid. Företagaren behöver oftast inte i sådant fall betala uppv denna kommer att ersättas genom lönegarantin. Det sågningslönen utan det förekommer, att företagare ibland faller för har också påståtts att hjälpa måhända arbetslös bekant genom att anställa frestelsen att en lön och månaders uppsägningstid strax före en denne med god sex förväntad konkurs. Enligt vår mening år det viktigt att lönegarantisystemet är så konstruinbjuder till spekulationer på garantins bekostnad. De erat, att det inte

RH 1986:86.

NJA 1985 s. 50.

Tabell 32.

Vilken omfattning bär lönegarantin ha

uppsägningstider stadgas i lagen som om anställningsskydd får anses väl fylla de minimikrav som ur social synpunkt kan ställas på uppsägningstidens längd. Det finns inte anledning att ställa högre krav på det skydd förmånsrätten för fordringar på uppsägningslön är avsedd att garantera. Vi anser därför att förmânsrâtten, och därmed lönegarantin, bör omfatta lönefordringar längst för uppsägningstid som följer av lag. Detta innebär att reglerna i ll § LAS blir bestämmande för uppsägningstidens maximala längd i förmánsrättshänseende. Genom detta förslag uppnår vi förenkling reglerna. Samtidigt en av förhindras eventuella spekulationer effektivt genom att en arbetstagare, som inte uppfyller det kvalifikationskrav beträffande anställningstid hos arbetsgivaren föreskrivs i ll § LAS, som aldrig kan komma i åtnjutande av längre uppsägningstid än månad i förmånsrättsen eller lönegarantihänseende.

4.3.3 Krav på anmälan till arbetsförmedling

När en arbetstagare sägs upp från sin anställning på grund av arbetsgivarens konkurs är han, liksom under uppsägningstid utom konkurs, skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande under uppsägningstiden. Vid en konkurs är emellertid situationen ofta den att verksamheten avvecklas långt innan alla anställdas uppsägningstider har gått ut. Oftast torde verksamheten upphöra antingen genom nedläggning eller försäljning redan inom någon vecka efter konkursbeslutet eller senast en eller två månader därefter. Det är också sällan som hela arbetskraften behövs för att uppehålla verksamheten under avvecklingstiden. Således kan en stor del av personalstyrkan i princip stanna hemma från arbetet när endast någon vecka av deras uppsägningstid har förflutit. Förmånsrätten och lönegarantin omfattar i dag lön under skälig uppsägningstid, dock högst sex månader. Om det förslag som har lämnat i föregående avsnitt genomförs, kommer förmánsrätten att omfatta uppsägningstid enligt lag, dvs. enligt vad som följer av reglerna i LAS.

90 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

För arbetstagare, uppfyller kvalifikationskravet beträffande ansom ställningstid, uppgår uppsägningstiderna emellertid även enligt dessa regler till mellan två och månader beroende på arbetstagarens ålder. sex De flesta arbetstagare kommer därför även om det förslaget genomförs att ha längre uppsägningstid än vad som i allmänhet motiveras av konkursgäldenärens behov arbetskraft och den sysselsättning arbetstagarav kan beredas under verksamhetens avveckling. na Enligt de regler gäller i dag för lönegarantin fordras det inte att som arbetstagare, inte kan sysselsättas av konkursgäldenären under en som uppsägningstiden, försöker begränsa den tid då han uppbär garantimedel att aktivt söka anställning. Han kan således avvakta genom en annan till dess uppsägningstiden har gått ut, dvs. maximalt i sex månader, innan han anmäler sig på arbetsförmedlingen och under denna tid uppbära lönegarantimedel ersättning för sin fordring på uppsägningssom lön. Enligt vår mening kan fråga sig denna ordning är rimlig. man om Särskilt mot bakgrund de kraftigt ökade kostnaderna för lönegarantin av under år kan det betänkligt att lönegarantisystemet inte har senare synas regler motiverar arbetstagare att söka begränsa den tid då lönegasom rantiersättning utgår. Det rimmar också illa med arbetsmarknadspolitikens allmänna riktlinjer, nämligen att uppmuntra sysselsättning framför

passivt bidragsberoende. I såväl norsk dansk lagstiftning gäller som villkor för att lönegasom rantiersättning skall utgå att arbetstagare, som inte sysselsätts av konkursgäldenären under uppsägningstiden, aktivt söker annat arbete. l Norge framgår regeln direkt lönegarantilagstiftningen. I Danmark av bestämmelse med motsvarande innehåll intagen i konkurslagstiftär en ningen.

Forskrift statsgaranti for lønnskrav ved konkurs m.v., fastsatt av om Kommunaldepartementet 05.06.92., § 4.

Konkurslovem § 59.

Vilken omfattning bör lönegaranrin ha

Vi anser att ett sådant villkor nu bör införas även i svensk lagstiftning. Regeln bör lämpligtvis tas in i 12 § FRL som villkor för att en arbetstagares fordring på uppsägningslön skall omfattas av förmánsrätt.

Då lönegaranti endast utgår för lönefordringar som omfattas av förmånsrâtt, kommer fordringar på uppsägningslön i de fall villkoret inte är uppfyllt att automatiskt också utestängas från betalning enligt garantin. Vidare bör gälla att om en arbetstagare, har som anmält sig till arbetsförmedlingen avvisar ett arbetserbjudande från förmedlingen, skall förmånsrätten omfatta hans fordring på uppsägningslön endast till

den del fordringen överstiger den inkomst han hade kunnat erhålla i den

nya anställningen. Fordringen på uppsägningslön skall alltså i förmåns-

rättshärlseende minskas med inkomsten från den anställning arbetstaga

ren har avvisat. Vi återkommer till vissa frågor beträffande avräkningezi

i nästa avsnitt. Däremot bör avvisande görs under som uppsägningstiden inte få till effekt att arbetstagaren, när uppsägningstiden har gatt ut, avstängs på grund därav från eventuell arbetslöshetsersättning.

4.3.4 Avräkningsregeln bör skärpas

Om en arbetstagare inte utför arbete för konkursgäldenären under uppsägningstiden omfattar förmånsrätten enligt de regler som gäller idag

lönefordring avseende uppsägningslön till den del fordringen överstiger

inkomst som arbetstagaren under den tid fordringen har förväravser vat i en annan anställning eller uppenbarligen borde ha kunnat förvärva i en anställning som han skäligen borde ha godtagit 12 § första stycket FRL. Med inkomst från annan anställning jämställs utbildningsbidrag utgår som av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning, om bidraget tid avser samma som lönefordringen och har beviljats efter uppsägningen.

I sin tidigare lydelse föreskrev förmánsrättslagen avräkning inte bara

för inkomst som arbetstagare hade förvärvat i en annan anställning, utan också för vad han uppenbarligen borde ha kunnat förvärva i en

92 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

anställning, uppdrag eller genom egen förvärvsverksamannan genom het. Sin nuvarande lydelse fick avräkningsregeln i förmånsrättslagen lagändring trädde i kraft den 1 juli 1974. Avsikten var genom en som ordalydelsen beträffande avräkning i förmånsrättslagen till att anpassa motsvarande regel i 13 § lagen 1974: 12 anställningsskydd, som en om trädde i kraft samma dag. När gällande 1982 árs lag anställningsskydd trädde i kraft den nu om 1 april 1982, ändrades reglerna avräkning i 13 § inte i sak, men om i förenklande syfte. redigerades om I förmánsrättslagen fick avräkningsregeln behålla sin tidigare lydelse. har påpekats i kommentar till förmånsrättslagen är lydelsen Som språkligt mindre lyckad. Enligt ordalydelsen skall avräkning nämsett ligen ske dels i det fallet att arbetstagaren verkligen har haft inkomst från anställning, dels också för en fiktiv inkomst, nämligen en annan vad han uppenbarligen borde ha kunnat tjäna, i en fiktiv anställning, nämligen i anställning han skäligen bort godtaga. som Däremot omfattas enligt paragrafens ordalydelse inte den situationen arbetstagare visserligen har tagit anställning hos en ny arbetsgivaatt en lönen har bestämts till betydligt lägre belopp än vad som norre, men malt gäller inom avtalsomrâdet, i vetskap att lönegarantin täcker om den resterande delen ersättning för arbetstagarens fordring pá som uppsägningslön sin föregående arbetsgivare. Inte ens om arbetsmot har överenskommit med sin arbetsgivare i den nya anställningen tagaren

SFS 1971:1043.

SFS 1974:366.

Prop 198182:71, s. 130.

Walin Rydin: Förmånsrättslag, lönegaranti, kvittning mot lön m.m., - Lund 1992, s. 138, not 41.

Vilken omfattning bör länegarruziiz ha 93

att han skall arbeta helt utan lön så länge lönegaranti utgår för hans fordringar mot tidigare arbetsgivaren, skall någon avräkning ske. Förklaringen till att ovannämnda situationer inte omfattas avräkav ningsregeln i förmånsrättslagen bör sökas i det förhållandet regeln att har utformats med avräkningsregeln i 1974 års anställningsskyddslag som förebild. I förarbetena till avräkningsregeln i förmänsrättslagen hänvisas också direkt till anställningsskyddslagens förarbeten angående regelns tillämpning. I sammanhanget bör man komma ihåg att i utredningsbetänkandet, som låg till grund för 1974 års anställningsskyddslag, hade föreman slagit att ingen avräkning inte för faktisk inkomst från - ens en annan anställning borde fä göras från fordring på uppsägningslön. - I propositionens förslag till lag om anställningsskydd hade emellertid avräken ningsregel av det innehåll medtagits, som senare också fördes in i förmånsrättslagen. I den allmänna motiveringen anförde departementschefen bl.a. att det inte kunde förnekas utredningens förslag i att vissa fall kunde få stötande konsekvenser samt att övervägande skäl talade för att en avräkningsregel borde intas i förslaget till lag anställningsom skydd. Avräkning borde således ske för vad arbetstagare förtjänat i en annan anställning. Därjämte borde avräkning ske också för inkomst som arbetstagaren uppenbarligen kunde ha förtjänat i en anställning som han skäligen borde ha godtagit. För att denna senare regel skulle bli tillämplig

l av Riksskatteverket utgiven handbok Konkurs Ackord Stockholm 1989, s. 206, påpekas att HD i rättsfallet NJA 1985 50, utvidgat s. förmånsrättslagens avräkningsregel till att gälla även i en liknande situation. En sådan tolkning kan emellertid ifrågasättas. Man bör nänr ligen observera att under den tid för vilken avräkning gjordes var arbetstagaren formellt inte anställd av den nya arbetsgivaren. Rättsfallet är inte heller refererat under denna rubrik och den omnämns inte i samband med frågor om avräkning i kommentaren till förmånsrättslagen Wallin av - Rydin Lund 1992. Jfr. Gregow i SvJT 1993, s. 215 och 238.

Prop 1974:88 242. s.

Trygghet i anställningen SOU 1973:7, 152 s. 153. -

bör lönegarantin ha 94 Vilken omfattning

enligt departementschefen kunna visas, att det under uppmåste det sägningstiden funnits lämpligt arbete som arbetstagaren utan gott om olägenhet kunde ha åtagit sig°. förarbetena till anställningsskyddslagen, vilka enligt vad som tidiga- I skall tjäna till ledning även för tillämpningen av avräkningsre sagts regeln i förmånsrättslagen, hade ingen anledning att beröra de man särskilda situationer avräkningsregeln kunde leda till om dess som tillämpning utsträcktes att intas i förmånsrättslagen. genom När avräkningsregeln sedan fördes in i förmånsrättslagen kunde man förutse vilka effekter den med tiden kunde få för lönegarantins knappast användning. sådan effekt är användningen lönegarantin i de situationer som En av beskrivits och i dag inte omfattas avräkningsregeln i har ovan som av förmånsrättslagen. Det är också dessa situationer som i den allmänna benämnas handel med lönegaranti. debatten ofta har brukat som Företeelsen har beskrivits Insolvensutredningen som också ansåg att av kunde tala osund konkurrens mellan företaman i dessa fall om en

De åsyftade situationerna karakteriseras sålunda av att arbetstagare uppsägningstiden anställning hos arbetsgivare till en under tar en ny lön vad normalt gäller inom avtalsområdet eller helt utan lägre än som fordring på uppsägningslön mot den tidigare arbetsgilön så länge hans lönegarantin. Konstruktionen torde vara vanligast varen ersätts genom den anställningen sker hos den övertar konkursgäldenärens när nya som Personerna bakom den arbetsgivaren kan således i och verksamhet. nya sig desamma drev den konkursdrabbade verksamheten. för vara som Emellertid kan den arbetsgivaren också i den meningen att nya vara ny arbetsgivaren saknar tidigare anknytning till konkursföretaget, men denna lönekonstruktion vid Övertagande konkursgäldenätillämpar av

Prop. 1973:129 s. 140 143. - Lag företagsrekonsnuktion SOU l992:l13,s. 310 om

Vilken omfattning bör lönegarcttzin ha 95

rens rörelse i vetskap om att de anställda inte blir lidande på grund av lönegarantin.

Insolvensutredningen föreslog ingen ändring av nu gällande regler för att komma till rätta med dessa situationer, utan ansåg de kunde att undvikas genom att tillsynsmyndigheten i konkurs skärpte sin övervakning av lönegarantifrågor i samband med vidaredrift och överlåtelse av konkursföretag. Om tilltänkt Överlåtelse konkursgäldenärens en av rörelse i lönegarantihänseende stred förmånsrättslagens mot avräkningsregel borde myndigheten sålunda avråda från affären. Mot bakgrund

av att de ifrågavarande förfarandena egentligen inte omfattas av ordal ydelsen i förmånsrättslagens avräkningsregel kan man fråga sig om en sådan skärpt övervakning är till fyllest för att stävja dessa sätt att utnyttgarantin. Även vi gör bedömningen att de här ifrågavarande förfarandena kan påverka konkurrensen mellan företagen. Den arbetsgivaren nya tillgodogör sig subvention sin verksamhet en av genom att en del av lönen, eller hela, för vissa arbetstagare betalas lönegarantin under den av uppsägningstid som de har kvar hos konkursgäldenären. Man kan också ifrågasätta om detta sätt att använda lönegarantin är förenligt med garantins egentliga syfte, nämligen att tillförsäkra arbetstagarna visst ett skydd om arbetsgivaren försätts i konkurs.

Det är angeläget att allt icke avsett bruk garantin förhindras. av Vi anser därför att förmånsrättslagens avräkningsregel bör ändras så att de förfaranden här har berörts inte längre som blir möjliga. För uppsägningstid bör förmánsrätten därför omfatta endast sådan lönefordrittg som överstiger inkomst arbetstagaren under den som tid fordringeu avser har förvärvat eller borde kunnat förvärva i en annan anställning. Formuleras avräkningsregeln på detta sätt kommer den att omfatta både faktisk inkomst från en annan anställning och inkomst, som arbetstagaren borde ha kunnat förvärva men har avstått från antingen i en

Lag om företagsrekonstruktion SOU 1992:113, s. 343.

lönegarantin ha 96 Vilken omfattning bör

anställning till följd överenskommelse med arbetsgivaren eller geny av avvisa ett arbetserbjudande från arbetsförmedlingen. nom att När det gäller avräkning för faktisk inkomst och för inkomst som aravstått från att avvisa ett arbetserbjudande från arbetsbetstagare genom torde dessa inte medföra särskilda beräkningsproblem. förmedlingen beräkningen den inkomst, arbetstagaren borde ha Inte heller av som erhålla i sin anställning lönen hade bestämts utan hänsyn kunnat nya om lönegarantin, borde ställa till större broblem. Utför arbetstagaren i till anställning slags arbete hos konkursgäldenären sin nya samma som lön i viss man kunna användas som riktmärke vid torde hans tidigare vad han borde ha kunnat tjäna hos den nya arbetsgiva- 5 bedömning av . arbetstagare i liknande arbete men é Sysselsätter arbetsgivaren andra ê ren. denna lönenivån också kunna tjäna till ledning vid med full lön bör Framför allt bör stöd för beräkningen emellertid kunna beräkningen. i den genomsnittliga löneniván inom avtalsområdet. Hos arbetshämtas torde vidare föras fortlöpande statistik över löneutmarknadens parter vecklingen inom olika yrken. med den föreslagna avräkningsregeln är inte att skapa Avsikten millimeterrättvisa i lönegarantihanteringen. Det ligger i sakens natur beräknad inkomst måste ske med viss försiktighet att avräkning för en och lönegarantins sociala syfte samt för av hänsyn till arbetstagarna och tidsödande tvister i avräkningsfrâgor. undvikande av kostsamma emellertid sådan regel, förslaget genomförs, kom- Vi anser att en om motverka de beskrivna sätten att utnyttja garantin genom mer att ovan går med på dylika konstruktioner vet att han komatt arbetstagare som få avräkning från sin fordring skall ersättas av Iönegaranmer att som sådan regel kommer också att klargöra för alla berörda parter tin. En lönegarantin i andra syften än vad den är avsedd för att användning av inte kan accepteras. vidare lyfts fram frågan det borde införas en I direktiven har om möjlighet från fordring på uppsägningslön avräkna inkomst som att har uppburit i förvärvsverksamhet, t.ex. från en arbetstagaren egen rörelse. Enligt vår mening ligger en sådan ändring av förmån egen

Vilken omfattning bör lönegarantin ha 97

rättslagens avräkningsregel väl i linje med våra övriga förslag. Lönegarantins ursprungliga syfte kan inte ha varit att utgöra subvenanses en tion för företag, vare sig dessa drivs tidigare anställda eller andra. av Det framstår därför som rimligt att inkomst arbetstagare har som en genom egen förvärvsverksamhet likställs med inkomst från en ny anställning i förmånsrätts- och lönegarantisammanhang.

4.4 Eget och närståendes ägande skall

utesluta förmånsrätt

Om konkursgäldenären är näringsidkare, krävs enligt dagens regler att en arbetstagare själv eller jämte närstående äger väsentlig andel i företaget och själv har väsentligt inflytande över dess verksamhet för att arbetstagaren skall kunna uteslutas från förmånsrätt och lönegaranti för sin löne- eller pensionsfordring. Det sagda gäller även om gäldenären är juridisk person utan att näringsidkare, vara t.ex. en stiftelse eller en ideell förening 12 § tredje stycket FRL. Enligt direktiven bör vi överväga, det kan finnas anledning om att ytterligare begränsa lönegarantins omfattning beträffande denna kategori av arbetstagare. Enligt den kritik som har riktats mot regelns nuvarande lydelse borde det nämligen anses tillräckligt, arbetstagare själv eller om genom närstående endera äger en väsentlig andel eller har ett väsentligt inflytande i företaget, för att han skall utesluten från förmánsrätten vara eller, i vart fall, rätten till lönegarantiersättning. Lagtexten är i det närmaste identisk med den lydelse som föreslogs av Lagberedningen i förarbetena till förmansrättslagen. Regeln har i princip stått oförändrad sedan förmånsrättslagen trädde i kraft i januari 1972. Redan under remissbehandlingen av Lagberedningens betänkande riktades viss kritik mot lagtextens utformning beträffande det här ifråga-

Utsökningsrätt IX SOU 1969:5, 10. s.

98 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

Uttrycken väsentlig andel och väsentligt inflytande varande avsnittet.

befarade de skulle leda till skönsmässiga ansågs obestämda och man att

ansågs därför önskvärda. Departementsbedömningar. Preciceringar

kunde obestämda, men menade chefen instämde i att uttrycken anses

ofrånkomligt och att ordalydelsen, mot bakför egen del att detta var

motivuttalanden hade gjorts Lagberedningen, inte grund de som av av i rättstillämpningen. skulle orsaka betydande olägenheter mera

emellertid knappast ha infriats. Tvärt- Denna förhoppning kan anses

rikhaltig praxis till belysning av regelns har det uppkommit en om

regelns ordalydelse har föranlett tvekan om dess tillämpning. Redan

efter sin lydelse kan den nämligen inge en egentliga innebörd. Läst i

fall x det fordras, att arbetstagaren själv äger i vart en uppfattning att x

närståendes innehav kan uppgå till vä- i liten andel, som sedan jämte ii

emellertid även den situationen att arbets sentlig. Enligt förarbetena är

andel, hans närstående har en väsenttagaren själv inte äger någon men

inbegripas. också fastslagits HD. lig andel, avsedd att Detta har av

frågan vad fordras för att rekvisitel Ett flertal rättsfall behandlar som

väsentlig andel skall anses uppfyllt.

skall andelen relativt betydande, t.ex. en Enligt förarbetena vara

väsentlig. Även mindre andel kan dock anses tredjedel, för att anses en

i övrigt är starkt spridda. tillfyllest, om andelarna vara

området framgår, att så snart det inte är fråga om en Av rättfallen på

det relativt ingående analys av uppenbar majoritetsägare, krävs en

delägarnas innehav, för att kunna bedöma om värdet av de övriga

°°Prop. 1970:142 s. 132

Prop. 1970:142 s. 137.

Utsökningsrätt IX sou 1969:5, s. 151.

NJA 1980 s. 743.

SOU 1969:5, 151 och 1970:142 s. 137. Utsökningsrätt IX s. prop.

Vilken omfattning bör länegararzrirz ha 99

ifrågavarande arbetstagares eget eller närståendes innehav är väsentligt. Så har i ett fall en ägare till 20 procent aktierna i av ett bolag, i vilket han också var verkställande direktör, inte äga ansetts en väsentlig andel, när de övriga aktierna ägdes med 20 procent av vardera fyra honom inte närstående personer. Hans lönefordringar skulle därför omfat tas av förmånsrätt. I ett annat rättsfall ägde en verkställande direktör drygt 25 procent aktierna. De återstående aktierna av ägdes av tva honom inte närstående makar. Tingsrätten ansåg att direktörens andel var väsentlig och att han på grund av sin ställning styrelseledamot som och VD för bolaget samt med hänsyn till sina arbetsuppgifter fick anses ha utövat ett väsentligt inflytande på bolagets verksamhet. Hovrätten fann emellertid att direktörens andel inte kunde anses som väsentlig och tillerkände honom förmånsrätt för sina lönefordringar. Högsta domstolen fastställde hovrättens beslut. 1 ett avgörande från år 198397, i vilket Högsta domstolen också gjorde vissa principiella uttalanden den ifrågavarande om regelns tillänip ning, ägdes aktierna i ett bolag tre av personer med drygt 29 procent var och återstående delen av en fjärde Personerna, alla person. som satt i bolagets styrelse, var inte närstående med varandra. Alla tre personer som hade ägarandel pá 29 procent bevakade lönefordringar i konkursen. Konkursförvaltaren framställde anmärkning bevakningarna mot och bestred, förutom betalningsrätten för vissa fordringarna, av yrkandena om förmånsrätt. Tingsrätten lämnade yrkandena om förmånsrätt utan bifall. Alla tre anförde besvär i hovrätten, som dock lämnade besvären utan bifall. Endast två av förde sin talan vidare personerna till Högsta domstolen, som fann det inte visat någon dem haft att av en väsentlig

NJA 1975 625 s.

°°NJA 1981 s. 267.

NJA 1983 713 s.

bör lönegarantin ha 100 Vilken omfattning

i företaget i den mening i 12 § tredje stycket FRL. andel som avses Deras lönefordringar skulle därför omfattas av förmånsrätt. I rättsfallet uttalade Högsta domstolen vidare bl.a. följande: Frågan aktieinnehav kan väsentlig andel i fall där innehavet om ett anses som omkring den i motiven angivna storleken en tredjedel eller. ligger av i detta fall, inte alltför mycket understiger en tredjedel, får besom dömas med ledning vad sålunda anförts liksom av rättspraxis efter av förmånsrättslagens tillkomst. Som riktpunkt synes då kunna anges att en andel i de flesta fall får betraktas väsentlig, om aktierna är så en som arbetstagaren med hjälp sitt och närståendes aktieinnefördelade att av allmänt får ha påtagliga möjligheter att driva igenom sin hav sett antas vilja på bolagsstämman. Denna förutsättning kan i varje fall inte anses för handen någon aktieägare har en betydligt större vara om annan andel aktierna än den för vilken arbetstagaren svarar, inte heller om av två eller flera andra aktieägare har aktieposter av ungefär samma stor-

lek som arbetstagarens. Av förmånsrättslagen framgår inte vem som skall anses som sådan närstående, andelar i företaget skall läggas till arbetstagarens vars eventuella innehav vid bedömning andelen är väsentlig. av om Lagberedningen, valde avstå från närmare precisering av som att en innebörd, ansåg att uppräkningen i 5 § andra stycket lagen begreppets 1967:531 tryggande pensionsutfástelse kunde i sin mån tjäna om av ledning även i förevarande sammanhang. Nämnda uppräkning till omfattar föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling och avkomlings make. Enligt Lagberedningen borde också syskon samt den sammanbor med vederbörande i äktenskapsliknande förhållanden som kunna räknas närstående. Prövningen skulle emellertid inte grundas som enbart på släktskap eller svågerlag, utan skulle beakta de faktiska man förhållandena i det enskilda fallet°°.

Utsökningsrätt IX SOU 1969:5, s. 151.

Utsökningsrätt IX SOU 1969:5, s. 151.

Vilken omfattning bör länegaranrin ha lOl

Den nu gällande konkurslagen upptar i 4 kap. 3 § uppräkning en av vilka som skall anses som närstående till konkursgäldenären vid återvinning i konkurs. Genom hänvisning i 5 kap. 2 § KL har regeln en gjorts tillämplig även när man skall avgöra i fråga är om personen berättigad att göra gällande lönefordring i konkursen. Även regeln i en 4 kap. 3 § KL anses kunna tjäna till ledning vid bedömandet närståav endebegreppet i förmånsrättslagenm. I samtliga av de ovan nämnda rättsfallen blev slutresultatet den av rättsliga prövningen att arbetstagarna inte ansågs äga en väsentlig andel i företaget. De var därför berättigade till förmånsrätt för sina lönefordringar. Även utgången om av rättsfallen hade varit den motsatta, dvs. att andelarna hade ansetts väsentliga, hade detta enligt dagens regler ändå inte varit tillräckligt för att utesluta arbetstagarna från förmåns rätten och lönegarantin. För detta hade erfordrats arbetstagaren att också hade haft ett väsentligt inflytande på företaget. Enligt förarbetena bör med väsentligt inflytande förstås, vederböratt andens inflytande på verksamheten i sin helhet är så betydande att det ekonomiska resultatet är i väsentlig grad beroende hans förmåga, av handlande eller ståndpunktstagandem. Även frågan vad som bör förstås med väsentligt inflytande har

varit till bedömning i flera rättsfall. Ofta kan väsentligt inflytande ett naturligtvis grunda sig på att vederbörande äger väsentlig andel i en företaget. Så bedömdes förhållandet i ett avgörande där en kamrer, som också ingick i bolagets styrelse, ägde drygt 46 aktierna. procent av Genom sitt aktieinnehav samt vad i övrigt hade framkommit som om hans ställning och arbetsuppgifter i bolaget ansågs han också ha ett väsentligt inflytande över dess verksamhet. Han nekades därför för-

°°Wallin - Rydin: Förmånsrättslag, lönegaranti, kvittning mot lön m.m., Lund 1992, s. 144.

Utsökningsrätt IX SOU 1969:5, 151. s.

102 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

månsrätt för sin lönefordringm. I ett hovrättsavgörande ansågs det förhållandet, att arbetstagare ägde 40 procent av aktierna och tecknaen de bolagets firma, inte innebära att han hade haft ett väsentligt inflytande i företaget. Hälften aktierna hade anskaffats ca en månad före av konkursutbrottet. Han därför i princip berättigad till lönegarantiw. var I ett annat hovrättsavgörande hade en arbetstagare väsentlig andel geatt hennes make ägde samtliga aktier i konkursbolagets moderbonom lag. Konkursbolagets rörelse drevs i en fastighet som ägdes av arbetsoch hennes make gemensamt. Hon hade också tillskjutit betagaren tydande belopp till konkursbolaget och var suppleant i dess styrelse. Hennes arbetsuppgifter i konkursbolaget, det var fråga om en restaurangrörelse, hade emellertid inskränkt sig till att hon serverat, diskat, städat och arbetat i köket samt varit rörelsens allt i allo utom beträffande medelsförvaltning och bokföring. Hon hade inte rätt att teckna bolagets firma. Hovrätten fann att hon hade haft ett väsentligt inflytande varför hon inte hade förmånsrätt för sin fordring° över företaget, Enligt förarbetena skall arbetstagaren berättigad till förmånsrätt vara andelsinnehavet har avvecklats i sä god tid före konkursen att något om samband mellan vederbörandes inflytande och konkursen inte kan anses föreligga. Detsamma skall gälla, arbetstagaren har frånträtt en om ledande befattning så tidigt nämnts och hans inflytande för som nyss den skull upphört. I ett rättsfall ägdes aktierna till lika delar av far och son, vilka också bildade bolagets styrelse och för sig tecknade firma. Fadern, som var under flera år hade varit bolagets verkställande direktör, hade ca ett år före konkursen övergått till att syssla med mera underordnade arbets-

NJA 1975 s. 625 II.

°3RH 1986:36.

RH 1985:98. Angående detta rättsfall också Gregow i SvJT 1993 se s. 241.

Utsökningsrätt IX SOU 1969:5, s. 15l och 155.

Vilken omfattning bör lönegarczntin ha 103

uppgifter. Han ansågs emellertid med hänsyn till angivna förhållanden ha haft en sådan ställning i bolaget att han hade väsentligt inflytande ett över dess verksamhet. Han var därför inte berättigad till förmånsrätt för sin lönefordringm. I ett hovrättsavgörande ägdes samtliga aktier i konkursbolaget först av arbetstagaren och dennes sambo, för att sedan helt förvärvas av arbetstagaren. I syfte att lösa problem med bolagets likviditet höjdes aktiekapitalet och fyra andra inträdde aktieägare personer som med 15 procent var av aktierna. Arbetstagaren behöll själv 40 aktierprocent av na. Samtliga aktieägare satt i bolagets styrelse. Efter sju månader ca gick bolaget i konkurs. Hovrätten fann, att arbetstagaren innan andra aktieägares inträde i bolaget hade ägt en väsentlig andel däri och haft ett väsentligt inflytande över dess verksamhet. Med beaktande av den relativt korta tid som förflöt mellan inträdet av andra aktieägare och konkursen ansågs det finnas ett samband mellan arbetstagarens pá aktie innehavet grundade inflytande och konkursen. Arbetstagaren tillerkän des inte förmånsrätt för sin fordring°7. I ett annat hovrättsavgörande förhållandena likartade. var Arbetstagaren hade två månader före konkursen överlátit samtliga aktier i bolaget, men kvarstått styrelseledamot och firmatecknare. som ensam Bakgrunden till aktieförsäljningen bolagets ansträngda ekonomi. var Hovrätten fann att arbetstagaren hade ägt väsentlig andel i bolaget och haft ett väsentligt inflytande över dess verksamhet. Han saknade därför förmånsrätt för sin lönefordring, varför denna inte kunde ersättas genom lönegarantinm. Som omnämnts utsattes lagtextens utformning för kritik redan vid remissbehandlingen lagförslaget. Den rikhaltiga förekomsten av av rätts-

°°NJA 1984 s. 588.

°7RH 1991:111.

RH 1992:32. Se särskilt hovrättsrådet Göran Rosenbergs votum med kritik mot lagtextens nuvarande lydelse.

104 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

fall regelns tillämpning vittnar också om att den har medfört som avser vissa svårigheter i den praktiska tillämpningen. I detta sammanhang kan det värt att erinra, att den norska förvara månsrättslagstiftningen tidigare innehöll begränsningsregel av liknanen de innebörd. Enligt regeln undantogs vissa personers lönefordringar från förmånsrätt. Till sådana fordringar hörde lönen till arbetstagare, utøvde eller kunne utøve en vesentlig innflytelse over skyldnerens som forretning i kraft sin stilning leder forretningen eller i kraft av som av sin eller sine naerståendes eierandel i f0rretningen°°. Regeln ansågs av emellertid ha lett till problem i den praktiska tillämpningen. Som omnämnts i avsnitt 3.3.1 har regeln därför ändrats från den 1 juli 1992. Med den gällande lydelsen undantas från förmånsrätten bl.a. fornu dringar avseende lön till arbetstagare selv eller sammen med sine som nzerstående har hatt eierandel i virksomheten på minst 20 prosent.

Ägarandelen måste vidare ha avvecklats senast sex månader före frist-

ifråga för förmânsrätt. Även dagen för att fordringen skall komma har lett företaget, vart daglig leder, och styrelsearbetstagare som undantas från förmånsrätt för sina lönefordringarm. medlemmar Man kan att den nuvarande svenska regelns utformning är lämpanse lig den synpunkten den medger stor frihet vid bedömning av förur att hållandena i det enskilda fallet. Samtidigt skapar en så utformad regel osäkerhet. Det innehåll regeln har kommit att få genom rättspraxis stor har vidare inneburit relativt generös förmånsrätt för den kategori av en arbetstagare både äger och leder företaget. De skäl som har motisom vi på sätt har framgått tidigare avsnitt har föreslagit verat att som av vissa begränsningar i förmånsrätten för arbetstagares löne- och pensionsfordringar talar också för ytterligare begränsningar i förmânsrätten för den här ifrågavarande personkategorin.

mKommunaldepartementet, Ot.prp.nr. 27 1991-92 Om endringer i endringer i lønnsgarantiloven, konkursloven lønnsgarantiordningen mm og dekningsloven, s.28.

°Lov juni 1984 59 fordringshavemes dekningsrett, § 9-3. nr. om

Vilken omfattning bär lönegaranzin ha 105

Enligt vår mening är emellertid det i direktiven anvisade sättet mindre låmpligt. Som vi det bör inte den, ser som visserligen har en ledande befattning i företaget inte några ägarintressen i det, drabbas men av hårdare inskränkningar i förmånsrättshånseende än vad gäller för som andra arbetstagare. Man kan visserligen säga, att de bedömningar som en person i företagsledande ställning har gjort ibland måhända kan ha bidragit till att företaget har kommit på obestånd. Lika lite som andra arbetstagare bör han emellertid straffas för eventuella felbedömningar genom att hans lönefordring utesluts från förmånsrätt. Man bör också komma i håg att den inte äger någon andel som av företaget i allmänhet inte har någon fördel att företaget försätts i konkurs, förlorar av utan sin anställning som alla andra. Med fördel åsyftar i detta sammanhang bl.a. den sanering av skulder ibland blir resultatet som av en konkurs och som i vissa fall kan fördel för ägarna anses som av den konkursdrabbade verksamheten. Genom att denna kategori arbetstagare inte undantas från förmånsrätt riskerar man inte heller att i ledande befattningar personer vid företaget lämnar det redan vid ett hot framtida konkurs, vilket kunde få om till följd att företagets ställning förvärrades ytterligare. Begränsningsregeln bör sålunda endast sikte på den ta kategori av arbetstagare som själv, eller tillsammans med eller genom närstående, äger en viss andel företaget. av Med hänsyn till de tillämpningssvårigheter vår nuvarande besom gränsningsregel får anses ha gett upphov till, bör en ny regel vidare utformas så, att storleken på den ägarandel som skall utesluta från förmånsrätt klart anges i lagtexten. Man kan visserligen invända att en sådan regel blir lätt att kringå genom att fördelningen andelarna av i företaget bestäms så att ingen uppnår den erforderliga andelen. Emellertid kan även den begränsningsregel som vi har i dag kringås på detta sätt. Av uttalanden i förarbetena och med hjälp av den praxis har som skapats på området kan man bilda sig relativt god numera en uppfattning om hur stor andelen får vara utan att anses som väsentlig.

106 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

För att undanröja all ovisshet om när begränsningsregeln skall vara tillämplig, bör av den nya regeln även framgå när ägandet senast skall ha avvecklats för att förmånsrätt för en lönefordring skall komma i fråga. Vi föreslår, mot bakgrund av det sagda, att begränsningsregeln i 12 § tredje stycket FRL utformas med den norska regeln på detta område förebild. Om konkursgäldenären är näringsidkare, bör försom mánsrätten således inte omfatta arbetstagare som själv, eller tillsammans med eller genom närstående, senare än sex månader före konkursansökningen har ägt en femtedel eller mer i företaget. En på detta sätt utformad begränsningsregel innebär så stora fördelar för förvaltare, tillsynsmyndigheter och andra som skall tillämpa regeln, att de enligt vår mening klart överväger de eventuella nackdelar som ett angivande av en bestämd ägarandel i dessa sammanhang kan medföra. Samtidigt innebär regeln en förbättring av rättssäkerheten genom att en arbetstagare kan förutse i vilka situationer en lönefordring blir utan det skydd förmånsrätten och den därav beroende lönegarantin innebär. Genom att den erforderliga andelen bestäms till en femtedel uppnås också önskvärd begränsning av förmánsrätten för ägare av företag i en förhållande till vad gäller för närvarande. Som har framgått av som tidigare genomgång rättsfall så utesluter enligt vår nuvarande beav gränsningsregel ägarandel 29 procent eller, i vissa fall, t.o.m. 40 en om procent, inte från förmånsrätt. Redan den som själv eller genom närstående äger femtedel eller 20 procent av ett företag får emellertid en ha ett sådant intresse i och inflytande över dess verksamhet, att anses han inte bör ha förmånsrätt, och därmed inte heller lönegaranti, för sin lönefordring mot företaget. Enligt vår mening bör däremot i regelns tillämpningsområde inte, såsom fallet är i dag, innefattas även de situationer att gäldenären är en juridisk utan att vara näringsidkare, dvs. i allmänhet en stiftelse person

Vilken omfattning bör lönegarantin ha 107

eller en ideell förening. Som påpekats av bl.a. riksdagens lagutskottm

har det varit oklart vad den nuvarande regeln har inneburit i fråga om

personer i ledande ställning i stiftelser och ideella föreningar. På sätt som anmärkts saknar dessa typer av juridiska personer regelmässigt

delägare. Den nu gällande regelns krav på väsentlig andel har därför,

trots att regeln enligt sin lydelse skall tillämpas även i dessa fall, knap-

past någonsin varit uppfyllt.

Mot den föreslagna regeln kan naturligtvis invändas att den i vissa

fall kan slå hårt mot t.ex. familjemedlemmar med en underordnad befattning vid ett familjeföretag. Genom att själv eller tillsammans med

närstående äga en femtedel företaget skiljer sig av emellertid även en sådan arbetstagares situation på ett avgörande sätt från deras endast som är anställda vid företaget. Det torde också ligga i sakens natur att an-

ställningsförhållandena för arbetstagare en som arbetar i ett företag som ägs av honom själv eller nära släktingar till honom sällan är helt jäm-

förbara med vad som gäller för andra anställda.

Mot regeln kan vidare invändas att den kan få orimliga konsekvenser

i de situationer där någon arbetstagare har en andel strax under gränsen

och en annan har andel över. en strax Dessa konsekvenser är emellertid

närmast ofrånkomliga Önskar begränsningsregel om man en är som någorlunda lätt att tillämpa. Det torde också vara så att alla regler som begränsar den krets av personer skall komma som ifråga för en viss förmån kan leda till konsekvenser som kan förefalla orimliga i det enskilda fallet. De administrativa och andra fördelar som den föreslagna regeln medför överväger emellertid enligt vår mening stort dess eventu-

ella nackdelar.

Prop. 1970:142 s. 129 och 137 samt Wallin Rydin: Förmånsrättslag, lönegaranti, kvittning mot lön Lund 1992, m.m., s. 142.

mBet. l99192:LU6 s. 17 och 199192:LU37 s.20.

Jfr mot. 199091 :L309.

108 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

4.5 Förslag till regler mot missbruk av

lönegarantin

arbete skall enligt direktiven vara att åstadkom- Ett av syftena med vårt regeländringar effektiviserar granskningen av att garanma sådana som tin används på det sätt den är avsedd för. önskemålet effektivare granskningsmöjligheter ligger en Bakom om lönegarantin har kommit att användas delvis för utbredd oro över att ursprungliga, nämligen att ett socialt skydd för andra syften än det vara deras arbetsgivare försätts i konkurs. Denna oro kan arbetstagare om citat från två motioner, det ena inlämnades exemplifieras genom varav propositionen med förslag till den nu gällande lönegai anledning av rantilagen. anförs bl.a.: En tillämpning reglerna som väckt I denna motion av företagare använder lönegarantin som ett konkurrensuppseende är att för de anställdas löner och lägger själv medel. Man låter staten stå Det kommer inte åt genom att förhindra beslag på intäkterna. man sin lön, effektivare kontroll arbetstagarna från att få ut utan genom en tillsynsmyndigheter. Det är inte rimligt att verksamfrån förvaltare och längre perioder med hjälp lönegarantimeheten drivs vidare under av konkursförvaltare överlåter verksamheten till del. Det gäller särskilt när drivit den tidigare. Genom sådana förfaranden kan samma personer som snedvridas i olika branscher konkurrensen motionen, åtgärder mot den ekonomiska brotts- I den andra som avser under allmänna motionstiden, anförs bl.a.: ligheten och har inlämnats missbruk den statliga lönegarantin som förekommer måste Det av inte rimligt staten i praktiken betalar alla också motverkas. Det är att personal under flera månader när rörelsen fortsätter. Vid kostnader för regler är på gång är det dock viktigt att den översyn av dessa som nu sociala trygghet det innebär att arbetstagare vars inte försämra den som kan få lön lönegarantin. Det arbetsgivare går i konkurs ut m.m. genom

mMot. l99l92zLl8 Maj-Lis Lööw m.fl. s, s. 2. av

Vilken omfattning bör lönegaranrirz ha 109

faktum att några få missbrukar systemet får inte tas till intäkt för att inskränka alla löntagares sociala trygghet. Regeländringarna skall därför

ta sikte endast på missbrukssituationema. m

Båda motionerna togs så vitt här är i fråga upp i lagutskottets betänkande i anledning av förslaget till lönegarantilag. I betänkandet ny utgick utskottet ifrån att spörsmålen hade tagits som upp i motionerna skulle komma att behandlas i det utredningsarbete som skulle komma att bedrivas

5.1 Regel om karenstid införs i lönegarantilagen

Flera av de förslag, vi har som lämnat i de föregående avsnitten, har tagit sikte på de problem som har påtalats i de motioner vilka har berört ovan. Såväl begränsningen av tiden för lönefordringarnas förmånsrätt som den föreslagna skärpningen av avräkningsreglerna syftar således till att minska möjligheterna till spekulation på garantins bekostnad utan att arbetstagarnas grundskydd för lönefordringar försämras på ett oacceptabelt sätt. Dessa regler är emellertid avsedda att gälla generellt. För komma att

till rätta med den typ av lönegarantianvändning

som beskrivs i motionerna behövs det dessutom, vilket också har påpekats av motionärerna, regler som direkt tar sikte på de i motionerna beskrivna situationerna. Både i riksdagen och i den allmänna debatten har under de senaste åren

upprepade gånger påståtts att lönegarantin påverkar konkurrensen negativt. Om en verksamhet, t.ex. taxirörelse, en går i konkurs upprepade gånger och rekonstrueras gång på gång med i huvudsak samma ägare

och samma personal får sina lönefordringar som lönegaersatta genom rantin, bör det rimligtvis påverka konkurrenssituationen för andra företagare i branschen.

mMot. 199192:Ju832 Ingvar Carlsson m.fl. av s, s.

mBet. l99l92rLU37 s. 20.

omfattning bör lönegarantin ha 110 Vilken

Lönegarantin är emellertid inte avsedd att användas på detta sätt. Den är inte avsedd att utgöra ett stöd varigenom verksamheter med dålig lönsamhet rekonstrueras, kanske upprepade gånger. Den bör inte heller kunna användas för att locka arbetstagare att stanna kvar i sådan verksamhet. En verksamhet som går i konkurs upprepade gånger, varvid lönefordringarna betalas lönegarantin, innebär en inte genom åsyftad belastning på lönegarantifonden. Accepteras sådana förfaranden. kan befara att tillvägagångssättet kommer att sprida sig inom åtman skilliga branscher med kraftiga kostnadsökningar för lönegarantifonden följd. Enligt vår mening vore en sådan utveckling inte godtagbar. som Det år emellertid svårt hur de här ifrågavarande förfarandena att se skall kunna hindras utan att de arbetstagare som arbetar i sådana verksamheter berörs. Lönegarantin är primärt en ersättning till arbets- Vill att denna ersättning inte skall kunna komma till antagare. man, vändning i vissa fall, är det sålunda arbetstagarnas möjligheter att få ut garantiersättning för sina lönefordringar i de fallen som måste angripas. Det blir alltså nödvändigt att begränsa arbetstagarnas möjligheter att få sina fordringar ersatta genom lönegarantin vid upprepade konkurser. Enligt vår mening skulle sådan karensregel kunna ha följande en innehåll: Om någon inom år före kønkursbeslutet har fått en lönefordett ring har uppstått i huvudsakligen samma verksamhet ersatt genom som garantin, föreligger inte rätt till garantiersättning. Regeln bör få sin plats i lönegarantilagen. Den karenstid vi föreslår är endast ett år. Som har berört i som avsnitt 3 innehåller den norska och den finska lönegarantilagstiftningen regler tar sikte på att begränsa lönegarantins användning vid likarsom tade förfaranden här är i fråga. I båda dessa länder är emellertid som den tid under vilken arbetstagaren utestängs från lönegarantin bestämd till år. Enligt vår mening skulle emellertid en så lång karenstid tre inskränka arbetstagarnas löneskydd på ett oacceptabelt sätt. Det är

Lov 14. desember 1973 nr.6l om statsgaranti for lønnskrav ved konkurs §7 och Lag om lönegaranti 10.8.l973649, 12 m.v.,

Vilken omfattning bör lönegarantin ha l

vidare så att de förfaranden som mest angelägna stävja synes att är de där samma verksamhet går i konkurs och rekonstrueras upprepade gånger under en relativt kort tid. Det är också dessa förfaranden som kan sägas utgöra en oacceptabel belastning på lönegarantifonden.

Regeln tar således endast sikte på de situationer där en rörelse går i konkurs under sitt första verksamhetsår.

För att förvaltaren, som är den beslutar lönegarantin, som om skall kunna kontrollera arbetstagaren har fått om garantiersättning under året före konkursen är det nödvändigt att alla beslut lönegaranti registreom ras centralt, förslagsvis hos Riksskatteverket. De uppgifter förvalsom taren behöver ha tillgång till och därför måste registreras som är sålunda uppgifter för identifiering arbetstagaren och arbetsgivaren av arbetstagarens respektive företagets adress, eller namn, person- organisations-

nummer samt uppgift om datum för lönegarantibeslutet.

Har det i konkursen fattats flera lönegarantibeslut beträffande samma arbetstagare

bör det första, dvs. det äldsta, dessa registreras. av Genom att förvaltaren erhåller uppgift om den arbetsgivare, vid vilkens konkurs arbetstagaren tidigare har erhållit lönegaranti, kan han

också göra klart för sig om de lönefordringar för vilken arbetstagaren

nu vill ha betalt enligt garantin har uppstått i huvudsakligen samma verksamhet.

I förvaltarens handhavande konkursboet ingår bl.a. av att sätta sig in i orsakerna till konkursgäldenärens obestånd. I allmänhet torde förvaltaren därvid inte kunna undgå att sätta sig in i konkursgäldenärens för-

hållanden i vart fall under det senaste året före konkursen, och hans undersökningar härvidlag sträcker sig oftast betydligt längre tillbaka. Om konkursgäldenärens verksamhet har påbörjats under det senaste året genom att en rörelse som tidigare gått i konkurs rekonstruerats av gamla ägare eller genom att ett konkursbos verksamhet har övertagits av annan, torde det inte ställa till större svårigheter för förvaltaren att identifiera om den verksamhet i vilken lönefordringen nu har uppstått är huvudsakligen den den där arbetstagaren samma som även tidigare fått ersättning enligt lönegarantin.

112 Vilken omfattning bär lönegarantin ha

För den föreslagna regelns tillämpning är det i och för sig inte erforderligt att också registrera hur stort garantibelopp arbetstagaren har erhållit. Detta dock lämpligt för att underlätta den allmänna uppföljvore lönegarantiutbetalningarna. Som har berört i avsnitt ll ningen av saknas det i dag lättåtkomliga uppgifter om t.ex. utbetalningarras storlek arbetstagare och vilka typer lönefordringar som är mer freper av kvent förekommande. Mot bakgrund av de kraftigt ökade kostnaderna för garantin det önskvärt att lönegarantisystemet utformas så att synes uppföljningen utbetalningarna underlättas. av Den tid står till buds för vårt arbete medger inte att också utsom formar de regler kan krävas för upprättande av det centrala regissom ter för lönegarantibeslut vi har föreslagit ovan. Om förslaget gillas som torde dessa regler emellertid utan större svårigheter kunna utformas under propositionsarbetet. Mot den föreslagna regeln, varigenom karenstiden knyts till att det är fråga verksamhet, kan någon vilja invända att regelr i stället om samma borde drabba ägarna till verksamheter upprepade gånger försätts i som konkurs. Beträffande detta kan endast sägas att drabbas verksamheten, så drabbar detta normalt även ägarna. Ett register som tillhandahåller uppgifter ägare till konkursföretag, i vilka det förekommit beslut om lönegaranti, torde också ställa krav på betydligt större kontrollappaom rat än den begränsade registrering vi har föreslagit. En sådan regel som kan vidare lätt kringgås bulvanförhållanden. Det skulle också genom medföra bedömningsproblem när ägarkretsen har ändrats melan konkurserna. Någon kan vidare vilja invända att det är helt oacceptabelt att arbetstagarna drabbas regeln att de endast en gång på ett ir kan få av genom lönegaranti för sina fordringar som har uppstått i en viss verksamhet. Lönegarantins maximibelopp uppgår till 100 000 kronor per arbetstagare. Enligt vår mening finns det knappast anledning att godta att en

arbetstagare, soin redan har fått lönegaranti för fordringar kanske upp

till maximibeloppet, skall kunna stanna i den redan konkursdrabbade

Vilken omfattning bär lörzegaruuiz za

verksamheten för att inom samma år få ytterligare lönefordringar ersatta genom garantin. En sådan ordning binder arbetskraft i olönsamma verksamheter ge-

nom att arbetstagarna vet att de alltid kan få betalt för sina lönefordringar genom garantin. Samtidigt innebär en återkommande subvention av verksamhetens lönekostnader lönegarantin genom en kännbar konkurrensnackdel för övriga företag i branschen.

4.5.2 En generell regel riktad missbruk mot införs i lönegarantilagen

Den regel som vi har föreslagit i föregående avsnitt tar sikte på en speciell form av lönegarantianvändning har påtalats under som senare år. Enligt vår mening är det emellertid nödvändigt att lönegarantiregler-

na dessutom kompletteras med en generell regel riktad mot missbruk av garantin. Både den norska och den finska lönegarantilagstiftningen

innehåller regler avsedda begränsa möjligheterna att att missbruka garantin. Den svenska lönegarantilagen saknar helt regler av denna typ.

Förvaltaren kan visserligen även i dag avslå en lönegarantiansökning,

om han finner det utrett att arbetstagaren inte har en Iönefordring som berättigar till garantiersättning. Med stöd av de nuvarande reglerna kan han emellertid inte komma åt förfaranden där han visserligen hyser starka misstankar missbruk, om men saknar möjligheter att genom dokument eller på sätt bevisa annat att sådant verkligen föreligger. De situationer som här tänker på är främst när det t.ex. en kort tid före en konkurs har skett nyanställningar måhända släktingar - av eller när lönen till anställda har höjts kraftigt före konkursen.

xLov 14. desember 1973 61 nr. om statsgaranti for lønnskrav ved konkurs m.v., § 7.

Lag om lönegaranti 10.8.l973649, 2a

omfattning bör lönegarantin ha 114 Vilken

Det är angeläget att alla former missbruk av lönegarantin kan av hindras så långt möjligt. I annat fall riskerar man att hela lönegasom rantisystemet misskrediteras och ifrågasätts. Lönegarantin utgör ett viktigt skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs. Regelsystebör dock utformat så att man kan komma till rätta med situamet vara tioner där missbruk verkligen förekommer. Vi föreslår därför att det i lönegarantilagen tas in en regel av följande innehåll. En lönefordran ersätts inte om det kan antas, att en av fömtsättningama för den anställning eller det anställningsvillkor på vilket fordringen grundar sig har varit att betalning skulle utgå hell

eller delvis genom lönegarantin. Formulerad på detta sätt regeln förvaltaren möjlighet att avslå en ger lönegarantiansökning i sådana fall har beskrivits ovan. Om arbetssom för saken vidare till tingsrätten, kan arbetstagaren där å sin sida tagaren föra motbevisning att hans fordring är riktig. Tvisten får då avgöras om i vanlig ordning. Regeln innebär således ingen försvagning av arbetsrättssäkerhet, möjliggör avslagsbeslut i sådana fall där tagarens men omständigheterna anledning till misstanke försök till missbruk ger om av garantin.

4.6 Lönegarantin och försäkringspremier

Som omnämnts tidigare i avsnitt 2.4 utgör även en fordring på premie 0 för pensionsförsâkring, arbetsgivare har utfást sig att t.ex en som en teckna för sina anställda, lönefordring och omfattas av förmânsräu en enligt 12 § FRL. Förmánsrätten består även om fordringen överlåtes eller på annat sätt övergår till en annan 3 § FRL. Mot bakgrund lönegarantins uttalade syfte att skydda arbetstagaav lönefordringar, har lönegarantilagstiftningen alltsedan sin tillkomst res innehållit begränsningar när det gäller garantiersättning för lönefordringar har överlåtits till arman. som

Vilken omfattning bör lönegarantin ha l 15

Ursprungligen ersattes överláten fordring en enligt lönegarantin endast om förvärvet hade skett efter konkursbeslutet att hade meddelats och förvärvaren arbetstagarorganisation var en i vilken Överlátaren var medlem eller en fond i vars förvaltning organisationen deltog.°

År 1975 utvidgades ersättningen enligt garantin till att avse även en överlåten fordring på av arbetsgivaren innehållet, utbetalt mätningsarvode eller därmed jämförlig avgift eller facklig medlemsavgift, obero-

ende om överlátelsen hade skett före konkursbeslutet samt till underhállsbidrag, som innehállits införseLm genom Genom 1992 års lönegarantilag har ersättningen för överlåtna fordringar utvidgats ytterligare på så sätt att man har tagit bort begränsningen att fordringen skall avse av arbetsgivaren före konkursen innehállna medel.

I dag gäller alltså följande. Om en fordring har överlåtits redan före konkursbeslutet, har förvärvaren rätt till utbetalning enligt lönegarantin

endast om förvärvet har avsett mätningsarvode eller därmed jämförlig avgift eller facklig medlemsavgift. Om överlåtelsen har skett efter konkursbeslutet, kan lönegaranti utgå för fordringen endast förom värvaren är en arbetstagarorganisation i vilken överlåtaren är medlem eller en fond i förvaltning organisationen vars deltar 5 § LGL. Denna begränsning garantin av kan få till följd att fordringar på

premier för försäkringar liksom - för övrigt andra fordringar be- handlas olika i lönegarantihänseende beroende på om fordringarna anses överlåtna eller inte.

Av 98 § lagen 1927:77 försäkringsavtal om framgår försäkatt en ringstagare, i de fall då premie skall betalas periodvis, inte är skyldig

att hålla försäkringen vid makt betalning genom av premie för en senare period. Detta innebär att försäkringsbolaget inte har någon fordring på obetalda förnyelsepremier. En arbetstagare är därför oförhindrad att

m1] § lagen 1970:741 om statlig lönegaranti vid konkurs.

mProp. 197576: 19.

omfattning bör lönegarantin ha 116 Vilken

göra gällande fordring på obetald premie vid arbetsgivarens konkurs en och få den ersatt genom lönegaranti. det gäller pensionsförsäkringar grundas på kollektivavtal, När som försäkringsbolaget åtagit sig att arbetstagarna full ersättning från har ge försäkringen även i det fall att premierna inte har betalats s.k. kollektivavtalsgaranti. Bolaget då också ha förvärvat en motsvarande anses kräva arbetsgivaren på obetalda premier och ha övertagit arbetsrätt att tagarens lönefordring i den delen. Fordringen omfattas förmånsrätt och kan bevakas av försäkringsav bolaget i arbetsgivarens konkurs. Då fordringen inte hör till sådana överlåtna fordringar i 5 § LGL kan bolaget däremot inte få som avses ersättning för den genom lönegarantin. Har försäkringsbolaget på grund arbetsgivarens betalningsförsumav melse utfärdat s.k. fribrev, dvs. begränsat försäkringens omfattning till förmåner grundar sig på de premier som redan har erlagts, har som bolaget inte längre några anspråk på obetalda premier. I sådant fall är anställda alltså bibehållen vid sin rätt att göra fordringen gällande i den och få den ersatt lönegarantinm. konkursen genom I vår uppgift ingår att överväga fordringar på premier för försäkom ringar med kollektivavtalsgaranti bör ingå bland sådana överlåtna fordersätts lönegaranti enligt 5 § LGL. Frågan är med ringar som genom andra 0rd försäkringsbolagen i dessa fall bör ersättas för obetalda om premier genom lönegaranti. I direktiven pekas på ett rättsfall från 1991, där frågan gällde ersättning enligt lönegarantin för försäkringspremienm I målet begärde två arbetstagare ersättning enligt lönegarantin med 8 000 kronor vardera för premier avseende pensionsförsäkring. Försäkringen grundades inte på kollektivavtal. HD fann att fordringarna inte kunde anses överlåtna på försäkringsbolaget och därför omfattades av lönegarantin.

mm NJA 1987 s. 164.

mHD 1991-12-09, sö 521 refererat 1 NJA 1991 s.709.

Vilken omfattning bör lönegarantin ha l l7

Avgörandet innebär såvitt kan bedömas inte någon avvikelse från vad som har gällt hittills om lönegarantins omfattning. Lönegarantin är avsedd att utgöra ett skydd för arbetstagarna. Mot bakgrund främst härav och i beaktande av den stora ökningen löneav garantifondens utgifter vi bevittnat under som senare år bör det enligt vår mening krävas synnerligen starka skäl för att utvidga garantin ytterligare.

Förarbetena till 1970 års lag om statlig lönegaranti vid konkurs är entydiga i sitt ställningstagande skulle mot att staten ta på sig ett ansvar för förskringsbolagens fordringar på obetalda premier. I det PM som låg till grund för propositionen anfördes bl.a: Det allmänna har sålunda inte någon anledning att överta försäkringsinrättningarnas risk att betalning av försäkringsavgifter vid arbetsgivarens konkurs skall utebli. I överensstämmelse härmed bör lönefordran övertagen fordsom avser ran på försäkringsavgift ställas utanför ett med lönegaranti. 24 system l propositionen konstaterade departementschefen att förslaget i denna del hade godtagits av remissinstanserna och påpekade att en lönefordring avseende försäkringsavgift, som inte hade överlåtits till annan, utan vidare måste anses betalningsgrundande enligt garantin. Vid 1975 års utvidgning av garantiersättningen till att avse även mätningsarvode m.fl. avgifter som innehållits arbetsgivaren av före konkursen, berördes också frågan om försäkringsavgifterna. Föredragande statsrådet påminde därvid om att vid lönegarantins införande man hade avvisat tanken att garantin skulle omfatta lönefordring som avsåg övertagen fordring på försäkringsavgift. Han konstaterade också att det stora flertalet arbetstagare skyddades försäkringar genom som grundades på överenskommelser i kollektivavtal och utebliven att premiebetalning inte innebar att försäkringen upphörde för arbetstagare som var anställda hos en kollektivavtalsbunden arbetsgivare. Med hänsyn härtill fanns det

PM om löneskydd vid konkurs In Stencil 1970:3 s. 24.

mProp. 1970:201 s. 67.

118 Vilken omfattning bör lönegarantin ha

enligt hans mening inte anledning att utvidga lönegarantin till att omfatfordring på överlåtna försäkringsavgiftenm ta Vi instämmer i dessa bedömningar. Det ovan beskrivna regelsystemet har gällt utan synbarliga problem sedan lönegarantin infördes i början 1970-talet. Det i direktiven berörda rättsfallet kan knappast anses ha av inneburit sådan ändring förhållandena, att det vore motiverat att en av utvidga lönegarantin i detta hänseende. nu Reglerna kan i och för sig orättvisa i den meningen att en fordanses ring på obetald premie behandlas olika beroende på om den innehas av arbetstagaren själv eller ett försäkringsbolag. En sådan ordning står av emellertid i god överensstämmelse med lönegarantireglernas syfte att

skydda arbetstagaren. Den gällande ordningen innebär inte heller någon orättvisa mellan olika försäkringsbolag då ett försäkringsbolag övertagen fordring en av på obetald premie aldrig kan ersättas genom lönegaranti. Att försäkringsgivare löper risk att inte få utdelning för sina forden ringar i arbetsgivares konkurs kan knappast bedömas annorlunda än den risk för utebliven utdelning andra oprioriterade fordringshavare som löper i situation. Det finns därför inte heller skäl att låta lönegasamma rantin omfatta försäkringsbolagens fordringar.

4.7 Ombordanställdas löneskydd

Enligt direktiven ingår det i vårt arbete att överväga om det är motiverat att lönegarantin utvidgas i vissa avseenden. En sådan fråga har sin utgångspunkt i sjömännens speciella arbetsförhållanden. Det har påståtts ombordanställds fordring på s.k. att en vederlagstimmar, i normala fall skall utgå som kompensationslesom dighet för bl.a. förlängd ordinarie arbetstid, övertid och jourtjänstgöring, ibland vid konkurs visar sig uppgå till en eller flera årslöner. Man

mProp. 197576:19 s. 66.

Vilken omfattning bör lönegarantin ha l l9

har därför gjort gällande att dessa fordringar i framtiden borde ersättas

genom lönegarantin utan att avräknas från garantins maximibelopp om 100 000 kronor.

Om en sådan förändring genomfördes, skulle lönegarantiersättning

till en ombordsanställd kunna komma att utgå med kanske hel árslön en samt för fordringar avseende uppsägningslön upp till 100 000 kronor.

Både den norska och den finska lönegarantilagstiftningen innehåller

i och för sig specialregler för ombordanställda. Enligt de finska reglerna

ersätter lönegarantin arbetstagarens totala fordring, samtidigt som staten

övertar fordringens sjöpanträttm. Även enligt de norska reglerna ersät-

ter lönegarantin de ombordanställdes lönefordringar i en vidare omfatt-

ning än vad som gäller för andra anställda. Däremot är den norska

garantin beloppsbegränsad även för de ombordanställda på samma sätt

som för övriga arbetstagare.

I enlighet med vad som har sagts tidigare utvidgning synes en av garantins omfattning endast böra komma till stånd om den framstår som verkligt angelägen.

De ombordanställdas lönefordringar skyddas i dag, förutom genom

lönegarantin, också genom att deras fordringar omfattas sjöpanträtt av enligt 4 § FRL. Som framgår av bestämmelserna i sjölagenm har de ombordanstâlldas lönefordringar, med vissa undantag, bästa rätt i farty-

get. Undantagen bl.a. bärgarlön avser och ersättning för avlägsnande av

vrak°.

Sjöpanträtten gäller vidare även om fordringen riktar sig fartygets mot ägare, som inte är redare, eller den mot som i egenskap av befraktare

mLag lönegaranti för sjömän om 21.12.1979927.

sForskrift om statsgaranti for lønnskrav ved konkurs fastsatt m.v., av Kommunaldepartementet 05.06.92, Kap. V.

mSjölag 1891:35 s.l, SjöL, omtryckt i s1s 1985:176.

W244 och 245 §§ SjöL.

ha 120 Vilken omfattning bör länegarantin

drift i redarens ställem. Inte ens om fartyeller eljest handhar fartygets eller dess registrering ändras upphör sjöget övergår till en ny ägare pantråtten att gälla i fartygetm. berörda reglerna innebär att de ombordanställda tvärtemot De nu de flesta andra arbetstagare vid en konkurs i allvad som gäller för betalning för hela sin lönefordring. Vid en försäljning mänhet får full vilken regelmässigt kommer till stånd efter en konkurs, av fartyget, lönefordringar i princip betalas allra först. Vi har i de föreskall deras förslag innebär vissa inskränkningar i gående avsnitten lämnat som förmånsrätt. Till följd reglerna om sjöpantrâtt lönefordringarnas av inskränkningar knappast alls att kunna drabba de omkommer dessa bordanställda. Sammanfattningsvis framstår således de ombordanställdas löneskydd vad gäller för andra arbetstagargrupper. En betydligt bättre än som som ombordanställdas löneskydd därför inte som så utvidgning av de synes angelägen att den bör genomföras.

4.8 En i semester-lagen

har mottagit semesterlön i förskott gäller som Om en arbetstagare § semesterlagen 1977:480, SemL, att sådan huvudregel enligt 29 skall dras från arbetstagaren tillkommande semesterersemesterlön av Regeln är emellertid försedd med vissa undantag. Förskottssesättning. inte dras bl.a. anställningen har upphört mesterlön skall sålunda av om från arbetsgivarens sida, beror förpå grund av uppsägning som hänför sig till arbetstagaren personligenm. hållande som inte

1244 § tredje stycket SjöL.

2246 § SjöL.

329 § tredje stycket, tredje punkten, SemL.

Vilken omfattning bör Iänegarantin ha l2l

Denna undantagsregel är tillämplig t.ex. vid uppsägning i en samband med en konkurs och innebär då att en arbetstagares lönefordring

avseende semesterersättning beräknas utan avdrag för redan erhållen

förskottssemesterlön. Denna fordring kommer därigenom, övriga om förutsättningarna är för handen, att också ersättas lönegarantin. genom Som har framgått tidigare avsnitt av synes över 25 all procent av

utbetald lönegarantiersättning i dag

avse fordringar på semesterlön och

semesterersättning. I samband med att vi har föreslagit vissa inskränk-

ningar i lönefordringarnas förmånsrätt har också föreslagit begräns-

ningar i förmånsrätten för fordringar på semesterlön och semesterersätt-

ning.

Enligt vår mening bör man också genomföra den förändringen att ovan nämnda undantag i semesterlagen inte skall tillämpas om uppsägning sker till följd konkurs. av

Semesterlagens huvudregel, nämligen att semesterersättningen skall

minskas med erhállen förskattssemesterlön, skall således gälla om upp-

sägning sker i samband med en konkurs. På detta sätt undviker man att lönegaranti utgår för en fordring som ersatts redan tidigare genom att arbetstagaren har erhållit semesterlönen i förskott.

5 Utbetalning av lönegaranti

Utbetalning bör även i fortsättningen

omhänderhas

av länsstyrelserna

l vårt uppdrag ingår att överväga hur utbetalningen av lönegarantibelopp skall vara organiserad i framtiden.

Utbetalningsfunktionen har alltsedan lönegarantisystemet infördes

handhafts av länsstyrelserna. Den reformering av beslutsordning m.m., som skedde genom antagandet av 1992 års lönegarantilag, innefattade

ingen ändring vad gäller utbetalningsmyndighet. Däremot innebar refor-

men att utbetalningsfunktionen renodlades.

Vid utbetalningen skall länsstyrelsen bl.a. verkställa skatteavdrag samt avdrag på grund ett beslut införsel av om eller utmätning i lön. Avdrag skall också göras för eventuell förskottsbetalning löneav en fordring som har skett enligt ll kap. 14 § konkurslagen 1987:672. Länsstyrelsen skall vidare iaktta att gränsen för maximiersättning enligt lönegarantilagen inte överskrids vid utbetalningen.

Före den l juli 1992 företog länsstyrelserna även sådan avräkning

från fordring på uppsägningslön som kan vara befogad enligt bestäm-

melserna i 12 § första stycket FRL, trots att avräkningsbeslutet blev

bestämmande för ifrågavarande om fordring skulle ersättas genom lönegarantin.

, Länsstyrelsens beslut innebar alltså ett materiellt ställningstagande i lönegarantifrågan. l de fall när ett sådant beslut överklagades arbetsav tagaren farm regeringen länsstyrelsen att saknade behörighet fatta att materiella beslut, upphävde beslutet och visade ärendet åter till länssty-

relsen för behandling. en ny

Denna för såväl länsstyrelser arbetstagare otillfredställande som situation upphörde lönegarantilagen genom nya på så sätt att all materiell

prövning av lönegarantifrágor i första instans tillades förvaltare. Genom

denna ordning renodlades länsstyrelsens roll i lönegårantisystemet till

124 Utbetalning av lönegaranti

administrativa uppgifter i samband med utbetalningen. att endast handha länsstyrelserna inte skall ha någon gransknings- Samtidigt fastslogs att tillsynsmyndigheten i konkursm. eller tillsynsfunktion utan dessa ålåg

skulle handha utbetalningarna av lönegarantibe- Att länsstyrelserna val vid tillkomsten 1970 års lönegarantilag. lopp var inget självklart av grund för propositionen med förslag till lag å I det PM, som låg till centralmyndigheten för 7 statlig lönegaranti vid konkurs, föreslogs att om förvaltning exekutionsväsendet, Exekutionsväsenadministration och av organisationsnämnd, EON, skulle tilläggas utbetalningsuppgiften. I dets frågan den framtida handläggningen av de PM:t konstaterades att om nämnden visserligen under utredning. uppgifter som ankom på var framdeles skulle för de centrala Oavsett vilken myndighet som svara inom exekutionsväsendet det emellertid administrationsuppgifterna vore

ändamålsenligt, även de centrala funktionerna inom lönegaranmest att

tisystemet ombesörjdes myndighetm.

av samma remissbehandlingen lämnades förslaget utan erinran av många Vid förordade uppgiften skulle anförtros remissinstanser, men flera att hörde bl.a. Statskontoret och Centrala folklänsstyrelserna. Till dessa uppbördsnämden, CFU, samt Länsstyrelserna i Stockbokförings- och län. Både Statskontoret och CFU holms och Göteborgs- och Bohus enligt den då gällande länsstyrelseinstruktioframhöll att länsstyrelserna tillsynen över kronofogdemyndigheterna, utövade den närmaste nen särskilt lämpligt att anförtro länsstyrelserna varför det framstod som utbetala lönegaranti. I detta sammanhang bör man också uppgiften att lönegarantilag skulle lönegarantibeslut i komma ihåg att enligt 1970 års

då kallades för fattigkonkurser, och som nu närmast motsvaras vad som bevakning, fattas kronofogdemyndigheten. av konkurser utan av

mProp. 1991921139 s. 37-41.

vid konkurs, In Stencil 1970:3, 45, jfr s. 49 PM om löneskydd s. och 63.

mProp. 1970:201 s. 57.

Utbetalning av lönegarami 125

I propositionen konstaterade departementschefen länsstyrelserna, att liksom i och för sig EON, hade ett nära samarbete med kronofogdemyndigheterna. Dessutom hade länsstyrelserna redan tidigare arbetsuppgifter av liknande karaktär. Enligt departementschefen kunde en rationell ordning för handläggning av garantiärenden uppnås även om dessa fördelades på länsstyrelserna. Genom en sådan lösning skulle man även få en önskvärd decentralisering utbetalningarna, av vilket skulle gagna samverkan mellan utbetalningsmyndighet och konkursförvaltarel37.

Propositionens förslag blev därför, utbetalning att av garantibelopp och därmed sammanhängande administrativa frågor skulle ombesörjas av länsstyrelserna. Detta framgick endast indirekt av 1970 års lönegarantilag men fastslogs i 1 § förordningen 1970:745 om statlig lönegaranti vid konkurs. Efter 1992 års lagändring framgår förhållandet numera direkt av lönegarantilagen. 1 den översyn av lönegarantisystemet företogs som under första hälften av 1980-talet ingick bl.a. att överväga, förutom vissa särskilda frågor med anknytning till utbetalningsfunktionen, även frågan om utbetalningarna borde handhas av annan myndighet än länsstyrelserna. Utredaren ansåg att tillsynsmyndighetens granskning lönegarantiärenav dena skulle effektiviseras om myndigheten också hade hand om utbetalningen av garantimedel. Med hänsyn till att kronofogdemyndigheterna saknade egen ekonomiadministration vid den tiden ansåg sig utredaren emellertid förhindrad att lämna förslag i den delenm. Utredarens överväganden togs i 1991 års kompletteringsproposiupp tion. Efter den omorganisation som hade kommit till stånd kronofogav demyndigheterna fanns det inte längre några formella hinder mot att genomföra en rationalisering lönegarantiutbetalningar av enligt de riktlinjer som hade framförts av utredaren. I kompletteringspropositionen konstaterades därför att omorganisation innebar en som att utbetal-

mProp. 1970:201 73. s.

Ny lönegarantilag SOU 1986:9, s. 138-140.

länegaranti 126 Utbetalning av

ningsfunktionen fördes över från länsstyrelserna till kronofogdemyndigheterna borde genomföras. Reformen borde träda i kraft senast den l juli 1993. Vidare att antalet årsarbetskrafter efter rationaliseringantogs skulle kunna reduceras med tredjedel, vilket skulle ge en bear ca en sparing 5 mkr året; allt räknat med utgångspunkt från antalet om om lönegarantiärenden år 199W. kom denna omorganisation emellertid inte till stand Som berörts ovan samband med den reformering lönegarantireglernas beslutsordning i av genomfördes 1992. l propositionenm gjorde departementsm.m. som chefen i stället den bedömningen att utbetalning av lönegaranti tills vidare skulle handhas länsstyrelserna, att de på sikt borde beav men frias från denna arbetsuppgift. Skälet till detta var att länsstyrelserna i övrigt inte hade någon anknytning till konkursförfarandet. Beträffande hur utbetalningsfunktionen borde ordnas för framtiden gjorde departementschefen alltså bedömning än den som hade en annan framförts i kompletteringspropositionen. Resultatet av den utveckling pågick avseende samverkan mellan flera kronofogdemyndigheter som och mellan kronofogdemyndigheter och andra myndigheter i fråga om administrativa stödfunktioner kunde förväntas leda till att endast vissa kronofogdemyndigheter i framtiden älva skulle svara för löpande personaloch ekonomiadministrativa funktioner. Den i kompletteringspropositioangivna lösningen ansågs mot denna bakgrund inte längre som nen självklar. Även andra alternativ, kanske bättre kunde tillgodose som intresset rationell utbetalningsorganisation, kunde övervägas. av en framtida utbetalningsmyndighet krävde därför ytterligare Frågan om utredning. Riksdagen anslöt sig till den i propositionen gjorda bedömningenm.

mProp. 19909l:l50, bilaga H19 9l och bilaga 11:12 s. ll0. s.

°Prop. l99l92zl39 s. 36-37.

mBet. l99l92zLU37 15, rskr. l99ll92z3l8. s.

Utbetalning lönegarann 127 av

Våra överväganden beträffande utbetalningsfunktionen skall enligt direktiven ha till syfte att åstadkomma utbetalningsordning en som medger en snabb hantering utbetalningarna och effektiv kontroll av en av att lönegarantin inte missbrukas. I de föregående avsnitten har vi lämnat flera förslag vilka riktar sig mot missbruk av lönegarantin. Om förslagen genomförs, kan det enligt vår mening vara lämpligt att avvakta effekterna dessa innan ytterliav gare regler av detta slag införs i lönegarantisystemet. Vi instämmer också i den bedömning som gjordes vid förra översynen lönegaranav tinm, och som även har kommit till uttryck i propositionen till 1992 års 1Önegarantilag3, nämligen att utbetalningsmyndigheten inte bör ha någon kontrollfunktion i lönegarantisystemet. Om ytterligare regler mot missbruk skulle visa sig nödvändiga, bör dessa i så fall införas genom utökade befogenheter för förvaltarna och tillsynsmyndigheten i konkurs. I detta sammanhang bör nämnas att missbruk t.ex. i form samtidig av ersättning från lönegarantin och uppburen sjukpenning i princip har omöjliggjorts genom reglerna sjuklönm. Dessa innebär bekant om som att ansvaret för sjukersättningen till arbetstagaren under de första 14 dagarna av en sjukperiod normalt ligger hos arbetsgivaren sjuklöneperiod. För att arbetstagaren skall kunna ersättning för denna period fordras att han skriftligen anmäler sjukdomsfallet hos arbetsgivaren, dvs. vid konkurs hos förvaltaren. Om sjukperioden varar utöver denna l4-dagarsperiod och arbetstagaren därför för tiden därefter blir berättigad till sjukpenning som betalas ut den allmänna försäkringskassan, av skall förvaltaren anmäla sjukdomsfallet till försäkringskassan. Förval-

Ny lönegarantilag SOU 1986:9 132. s. mProp. 199192:139 s. 41.

Lag 1991:1047 sjuklön, Sjuk1öneL. om §9 § Sjuk1öneL.

512 § första stycket Sjuk1öneL.

128 Utbetalning lönegaranti av

taren måste då också göra omprövning av ett tidigare fattat lönegaen rantibeslut beträffande den del av arbetstagarens fordring som kommer att ersättas sjukpenningen. Däremot omfattas den sjuklön som genom arbetsgivaren är skyldig att utge under sjuklöneperioden av lönegarantin. Länsstyrelserna har haft hand utbetalningsfunktionen i över nu om två decennier. Den osäkerhet som under de senaste tio åren har rått b:träffande frågan funktionen skulle kvarbli hos länsstyrelserna kan om ha inneburit belastning när det har gällt länsstyrelsernas möjantas en ligheter att planera för verksamheten sikt. Genom betydande satsningar på kompetenshöjning hos personalen och ett införande av datorstöd för att effektivisera verksamheten har man emellertid uppnått att utbetalningarna i dag sköts både snabbt och kompetent. Att verksamheten fungerar väl har omvittnats både från förvaltarhåll och av för:trädare för arbetstagarorganisationer. Vid övervägande utbetalningsfunktionen bör flyttas ut från av om länsstyrelserna, har således att utgå ifrån att det i så fall innebär att man väl fungerande verksamhet skall läggas ner för att byggas upp någon en annanstans. De vinster i form av besparingar och ökad effektivitet scm sådan reform medför måste därför vara betydande för att den skill en framstå som motiverad. l direktiven omnämns ett antal alternativ till länsstyrelserna som utbetalningsmyndighet. Ett sådant alternativ är de allmänna försäkringskassorna, redan i dag handhar stora mängder av utbetalningar till som enskilda. Det har också ibland framhållits att en sådan lösning skulle ge ökade möjligheter till kontroll av att lönegarantin inte missbrukas. För de allmänna försäkringskassorna talar framför allt att utbetilningsfunktionen skulle decentraliseras ytterligare, vilket skulle medföra ökad närhet mellan den utbetalande myndigheten och arbetstagarna. en Mot bakgrund av vad som ovan har sagts om sjuklönelagen är det däremot svårt att se att en sådan reform skulle medföra några mer påtagliga vinster i form av ökade kontrollmöjligheter.

Utbetalning länegzircznli 129 av

De allmänna försäkringskassorna saknar i dag helt anknytning till konkursförfarandet. Ett de argument har framförts för av som att utbetalningarna skall flyttas från länsstyrelserna har varit att dessa saknar annan anknytning till konkurser. Genom att flytta funktionen till försäkringskassorna skulle således ingen förbättring uppnås i detta hänseende. I dag finns det totalt 25 försäkringskassor med sammanlagt 400 ca lokalkontor. Enligt uppgifter har inhämtat från Riksförsäksotn ringsverket skulle försäkringskassornas resurskrav för handhavandet av utbetalningar av lönegaranti räknat i antal årsarbetskrafter betydligt överstiga det antal årsarbetskrafter som i dag går åt för att sköta utbetalningsverksamheten hos länsstyrelserna. En resursâtgång flera på hundra årsarbetskrafter har nämnts. Som jämförelse kan påpekas att länsstyrelserna i dag sysselsätter sammanlagt ca 45-50 årsarbetskrafter i utbetalningsverksamheten. Även någon del försäkringskassorom av nas personalbehov för utbetalningsfunktionen skulle komma att tillgodo-

ses genom att personer som arbetat med dessa frågor hos länsstyrelser kunde få anställning hos försäkringskassorna, är det lätt att se att utbildningsbehovet i vart fall i inledningsfasen skulle bli betydande, De löpande kostnaderna för administrationen utbetalningarna av skulle vidare med hänsyn till det starkt ökade personalbehovet bli betydligt högre än i dag. Mot bakgrund av det sagda framstår Överflyttning utbetalen av ningsfunktionen till de allmänna försäkringskassorna inte framsom en komlig väg. Reformen skulle sannolikt leda till starkt ökade kostnader för verksamheten utan andra synbarliga vinster än ökad decentraliseen ring av utbetalningarna. Som har framgått tidigare, har de arbetstagarorganisationer som vi har hört i frågan inte haft någon kritik den mot nuvarande organisationen för bristande tillgänglighet för arbetstagarna. En överflyttning av utbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna framstår därför inte som motiverad heller det skälet. av Ett annat alternativ till länsstyrelserna, även omnämns i direktisom ven, är kronofogdemyndigheterna. Som har redogjort för har ovan en reform med denna inriktning varit på förslag även tidigare. För

130 Utbetalning lönegaranti av

denna lösning skulle främst tala att kronofogdemyndigheterna har den önskvärda anknytningen till konkurshanteringen genom att tillsynsmyndigheten i konkurs är en del av kronofogdemyndigheterna. Det är också tillsynsmyndigheternai konkurs som kan föra statens talan om ett lönegarantibeslut är felaktigt. Härvid får man emellertid komma ihåg att utbetalningsfunktionen endast innebär just utbetalning av lönegarantimedel, dvs. en praktisk hantering med utanordning pengar till de berättigade. Hanteringen av innefattar ingen undersökning av att de bakomliggande besluten riktiga. Denna kontrollfunktion utövas i stället redan i dag av tillsynsmyndigheten i konkurs. Det framstår inte som sannolikt att förutsättningarna för denna kontrollfunktion skulle påverkas nämnvärt om kronofogdemyndigheterna, utan att regelsystemet förändrades i övrigt, också hade hand om utbetalningar av lönegarantin. Såsom framhölls redan i propositionen till nya lönegarantilagen pågår det utveckling avseende samverkan i fråga om administrativa stöden funktioner mellan kronofogdemyndigheterna och mellan kronofogdemyndigheter och andra myndigheter. Utvecklingen kan väntas leda till att endast vissa kronofogdemyndigheter i framtiden själva kommer att svara för löpande ekonomiadministrativa funktioner. Om utbetalningsfunktionen överflyttas till kronofogdemyndigheterna skulle en sådan utveckling kunna medföra att antalet kronofogdemyndigheter, kunde handha utbetalning av lönegarantimedel, skulle minska tall som några få. De positiva effekter på tillsynsmyndighetens kontrollfunktion reformen eventuellt kunde innebära skulle därmed gå förlorade som de flesta håll. Samtidigt skulle utbetalningsmyndighetens tillgänglighet för berörda arbetstagare försämras. l direktiven har vidare framförts tanken att utbetalningarna skulle handhas av förvaltarna, som också beslutar om lönegaranti skill utgå. En sådan lösning skulle i och för sig medföra större närhet till betalningsmottagarna. Sannolikt skulle även möjligheterna att förbättra kontrollen öka bl.a. genom att förvaltaren genast när han fick anledning

Utbetalning av lÖnegaraill l3l

att ompröva ett tidigare meddelat lönegarantibeslut skulle kunna stoppa vidare utbetalningar till arbetstagaren. Emellertid skulle sådan reform medföra en att kostnaderna för administrationen utbetalningarna i princip kom av att övervåltras på korr kursbona genom att den skulle ingå i förvaltarnas arvoden. Detta skulle ytterst drabba konkursgäldenärernas borgenärer genom att de medel som är tillgängliga för utdelning minskade. Mot bakgrund av vad som tidigare har sagts om bl.a. leverantörers ställning vid utsatta en konkurs kan man ifrågasätta sådan ordning tillfredställande. om en vore Vid en sammantagen bedömning framstår ingen av de alternativa lösningar vad gäller utbctalningsfunktionen här har diskuterat som som invändningsfri. Enligt vår mening innebär ingen av dem heller sådana fördelar att de motiverar ändrar att man på den ordning som råder i dag. Det har redan tidigare sagts att utbetalningsverksamheten hos länsstyrelserna fungerar omvittnat väl. Man kan förutsätta att om länsstyrelserna kan få besked om att de skall för utbetalningarna ansvara även i fortsättningen kommer det att underlätta deras planering verksamheten av för framtiden och öka möjligheterna till ytterligare rationaliseringar genom t.ex. fortsatt utveckling ADB-stödet. av Denna utveckling kommer att öka effektiviteten ytterligare. Enligt en skrivelse har kommit som oss till handa från företrädare för de administrativa direktörerna vid länsstyrelserna är det också så att handhavandet av lönegarantiutbetalningarna ger länsstyrelserna värdefull information angående företagens situation i lånet. Denna information borde enligt skrivelsen kunna utnyttjas för ett effektivisera länsstyrelsernas arbete med näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Det sagda leder till slutsatsen att länsstyrelserna även i framtiden hör ha hand om utbetalningsfunktionen. Det är emellertid angeläget att frågan om verksamhetens finansiering löses samtidigt. Från många håll har framförts förslaget att länsstyrelsernas verksamhet med utbetalningar borde ersättas genom medel från lönegarantifonden. Ersättningen borde utgå i efterhand och baseras på ett standardpris ärende multi per

132 Utbetalning av lönegaranti

med antalet ärenden har handlagts under året. Standardplicerat som både direkta och indirekta kostnader och priset borde vidare bestå av det medförde ett rationaliseringstryck på länsstyrelserna. sättas så att Även mening är detta rimligt sätt att lösa finansieringsenligt vår ett för administrationen kommer i så fall att åvila frâgan. Kostnaderna lönegarantiavgifterna till lönegarantifonden. Det företagen som betalar företag kan ha fördel av lönegarantiär också dessa som ytterst anses garantin ersätter de lönefordringar som riktas mot systemet genom att arbetsgivarna vid konkurs. för länsstyrelsernas administration av utbetalningarna Kostnaderna i dag obetydliga jämfört med kostnaderna för själva lönegakan anses lågkonjunktur, då lönegarantifonden liksom i rantin. Efter föregående uppkom efter endast några år ett betydande dag visade underskott, i fonden när den pågående lågkonjunkturen inleddes, överskott som, nu miljarder kronor. De inskränkningar i lönegarantiuppgick till över tre vi har föreslagit i tidigare avsnitt kommer också, om systemet som genomförs, i sin mån bidra till att hålla nere kostnaderna förslagen att garantin. Mot denna bakgrund våga utgå ifrån att för själva synes man lönegarantifonden betraktad över konjunkturcykel kan bära kosten administrationen utbetalningarna utan att lönegarantiavnaderna för av giften behöver höjas.

6 Reformens genomförande

6.1 Kostnader och

besparingar

Ingen av de förändringar i lönegarantireglernas materiella innehåll som

vi föreslår innebär utvidgning en av garantins omfattning. Förslagen

innebär alltså inte några ökade kostnader för lönegarantin.

Beträffande utbetalningsfunktionen har vi föreslagit att den även fort-

sättningsvis skall omhänderhas av länsstyrelserna. Inte heller detta

förslag innebär någon ökning av kostnaderna för administration av utbetalningarna.

Däremot ansluter oss nämnts till som nyss det synsättet, att kost-

naderna för länsstyrelsernas handhavande av utbetalningar lönegaranav tin i princip bör belasta lönegarantifonden. Dessa kostnader torde inte

ens i dag, trots den kraftiga ökningen av ärendevolymen som har skett

under de senaste åren, överstiga ca 20 miljoner kronor. Under mera

normala förhållanden borde kostnaderna således vara betydligt lägre.

Betraktad över konjunkturcykel en borde lönegarantifonden, som tidigare anfört, väl kunna bära denna utgift utan att lönegarantiavgifter-

na behöver höjas.

Flera av våra förslag innebär minskningar fondens utgifter för av själva garantin. Alla försök att beräkna storleken av dessa besparingar

måste med nödvändighet bli endast grova uppskattningar, detta redan på

grund av bristfälligheter i det underlag som har kunnat insamlas för att bearbetas statistiskt.

Några av våra förslag riktar sig vidare mot olika former missbruk av och icke avsedd användning av garantin. Hur besparingar stora som kan

uppnås om dessa förslag genomförs är beroende pá omfattningen av förfaranden den av typ som reglerna riktar sig mot. Uppgifterna om hur ofta sådana förfaranden förekommer går emellertid starkt i sär. l den

allmänna debatten har det påståtts att dessa sätt utnyttja att garantin är vanligt förekommande. Vid kontakter med företrädare för kronofog-

demyndigheter, tillsynsmyndigheteri konkurs, länsstyrelser och förval-

134 Reformens genomförande

tare har dessa påståenden emellertid inte bekräftats. Även företrädare för arbetstagarorganisationer har förnekat att något mera omfattande missbruk av lönegarantin skulle förekomma. Med det sagda i minnet skall i det följande ändå försöka oss på en uppskattning besparingarnas storlek. av Om vi på förslagen till inskränkningar av tiden för löne- och penser sionsfordringarnas förmånsrätt, däribland förslaget att fordringar på uppsägningslön skall omfattas av förmånsrätt endast för uppsägningstid enligt lag, borde den sammanlagda besparingen kunna motsvara ca 23 lönegarantifondens totala utgifter. Förra budgetåret uppgick procent av utgifterna för lönegarantin till ca 4,4 miljarder kronor. Den beräknade besparingen skulle således kunna bli ca en miljard kronor. Vid beräkningen har vi utgått ifrån siffrorna i den statistiska undersökning som SCB har genomfört. Vi har föreslagit att den sammanlagda tiden som lönefordringar skall omfattas av förmånsrätt skall uppgå till sex månader inklusive uppsägningstid. Av det statistiska materialet kan utläsas att 24 procentm av ca all utbetalt lönegaranti avser innestående lön. Det framgår vidare att ca 85 procent av dessa fordringar avseende innestående lön inte har stått inne längre tid än två månader. Om man utgår ifrån att de flesta arbetstagarna även fortsättningsvis kommer att kräva ersättning för ca tvâ månaders innestående lön kan besparingen i denna del således beräknas bli all lönegarantiersättning för innestående lön eller ca 15 procent av ca 155 miljoner kronor. Det statistiska materialet visar vidare att över 70 procent av alla fordringar på uppsägningslön avser en uppsägningstid om fyra månader eller kortare. Om man, som vi utgått ifrån ovan, förutsätter att de flesta arbetstagare också har ett par månaders lönefordringar på innestående

7Tabel1 28. Tabell 29. Tabell 32.

SOU 1993-:96

Reformens genomförande 135

lön, skulle besparingen i denna del kunna beräknas till ca 30 procent av lönegarantiutbetalningarna avseende fordringar på uppsägningslön. Utbetalningarna för uppsägningslön uppgår till över 46 procent procent° av de totala utgifterna för lönegarantin, eller till ca två miljarder kronor. Besparingen borde då kunna beräknas till 600 miljoner ca kronor. Av all utbetald lönegaranti avser vidare 24 procent innestående ca semester. Vi har föreslagit att semesterfordringarna avseende det andra året före intjånandeåret inte skall omfattas förmånsrätt. av Det saknas statistik om på vilket sätt semesterfordringar ersätts lönegasom genom rantin fördelar sig i tiden. Man torde emellertid kunna utgå ifrån att fordringar avseende året före intjänandeåret och för intjänandeáret är i klar majoritet. Andelen som belöper sig på andra året före intjänandeåret kan försiktigtvis uppskattas till 25 de totala fordringarna ca procent av på innestående semester. Besparingen skulle därmed i denna del kunna bli ca 250 miljoner kronor. Sammanlagt skulle besparingen i dessa delar således kunna beräknas till ca en miljard kronor. Det bör observeras, att vid beräkningen har vi inte alls medräknat de besparingar som rimligtvis bör bli följden förslagen av avseende skyldighet för arbetstagare att anmäla sig till arbetsförmedling, skärpt avräkningsregel och regler som tar direkt sikte mot missbruk garantin. av Som vi tidigare har sagt medför bristen på underlag att besparingarna till följd av dessa regeländringar blir närmast omöjliga att beräkna med någon säkerhet. Förslagen har också delvis andra syften, nämligen att eliminera den inverkan på konkurrensen lönegarantin kan ha i som vissa fall och motverka spekulation på garantins bekostnad. Att förslagen dessutom innebär avsevärda besparingar torde dock kunna ställas utom all tvivel.

Tabell 28.

Tabell 28.

136 Reformens genomförande

Om arbetstagarnas förmånsrättsberättigade fordringar minskar, innebär det ökat utrymme för utdelning boets medel till oprioriterade av borgenärer, t.ex. konkursföretagets leverantörer. Storleken av denna ökning kan emellertid inte uppskattas till belopp motsvarande besparingpå grund att även arbetstagare vid konkursföretag som helt en ovan av saknar tillgångar för utdelning är berättigade till lönegaranti. Även vid försiktig bedömning torde emellertid våga utgå ifrån att fören man slagen kommer att innebära ökad utdelning till de oprioriterade borgenärerna med ett par hundra miljoner kronor. Återstår att behandla det enda av våra förslag som kommer att medvi här åsyftar är förslaget det skall upprätföra en utgiftsökning. Det att centralt register över alla lönegarantibeslut. Ett sådant register är tas ett karensregel i enlighet med förslaget i avsnitt 4.5.1 nödvändigt om en skall kunna införas. Som vi har berört i avsnitt 2.11 skulle ett register också underlätta uppföljningen utbetalningar av lönegaranti. av Vad gäller förandet registret finns flera möjligheter. En sådan är av registret förs Riksskatteverket. Uppgifterna om meddelade löneatt av garantibeslut kan hämtas in från TSM, som får kopior av besluten från konkursförvaltarna. Med hänsyn till att samtliga länsstyrelser i framtiden kan förväntas utnyttja ADB för utbetalningsfunktionen kan dock rationell ordning också att uppgifterna lämnas av länsstyrelserna en vara på ADB-medium. Karensregeln är tillämplig endast i de fall där rörelsen har gått i konkurs under sitt första verksamhetsår. Uppgiften att tillhandahålla på förvaltarnas förfrågningar till registret kan därför inte bli särsvar skilt personalkrävande. Den tid har stått oss till buds har inte medgett att vi utarbetat som förslag till de regler som krävs för att registret skall kunna upprättas. Enligt vår bedömning, vilket stöds en preliminär beräkning som av Riksskatteverket har gjort, bör emellertid kostnaderna per budgetår för att föra registret när det väl har upprättats inte överstiga ett belopp motsvarande kostnaden för ett par årsarbetskrafter.

Reformens genomförande 137

6.2 Ikraftträdande m.m.

Samtliga av våra förslag till lagändringar bör kunna träda i kraft den l

juli 1994. Ändringar i 12 § FRL avseende inskränkningar

i löne- och pensionsfordringarnas förmånsrätt bör dock inte tillämpas om arbetsgivaren har försatts i konkurs före ikraftträdandet. Däremot finns det enligt vår mening inte anledning att göra några undantag när det gäller de nya reglerna i lönegarantilagen eller ändringen i semesterlagen. De föreslagna reglerna i lönegarantilagen riktar sig mot olika former av icke avsedd användning och missbruk av garantin. De bör därför träda i kraft utan några särskilda övergångsregler.

7 Specialmotivering

7.1 Förslag till lag om ändring i förmânsrättslagen 1970:979

Ändringarna i 12 § förmånsrättslagen 1970:979, FRL,

är både materiella och redaktionella. För att underlätta läsningen har antalet stycken i paragrafen ökats till sex. De nya styckena följer innehállsmässigt den ordning i vilken de olika frågorna behandlas i paragrafen i dess nuvarande lydelse. Första stycket motsvaras i dag 12 § första stycket, första av meningen, FRL. Den andra meningen i stycket anger tidsramarna för lönefordringars förmánsrätt. Förmånsrätten omfattar således fordringar, har försom fallit till betalning under de månaderna arbetstagarens senaste sex av anställningstid hos konkursgäldenären och inte tidigare än sex månader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Bestämmelsen innebär för en arbetstagare, har t.ex. måsom sex naders uppsägningstid, att hela hans fordring på uppsägningslön omfattas av förmånsrätten. Är uppsägningstiden kortare, t.ex. fyra månader, omfattar förmânsrätten också eventuella lönefordringar avseende de tvâ

senaste anställningsmånaderna före uppsägningen. För en arbetstagare

som har sagts upp redan före konkursansökningen, omfattar förmånsrätten på motsvarande sätt eventuella lönefordringar för de sex senaste månaderna av anställningstiden, förutsatt att fordringarna inte har förfallit till betalning tidigare än sex månader före det att konkursansökningen kom in till tingsrätten. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.3.1. Andra stycket, första meningen, är bestämmelse en ny som begrän sar förmánsrätten för fordringar på uppsägningslön. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.3.2. En fordring på uppsägningslön skall i fortsättningen omfattas av förmånsrätt längst för uppsägningstid som följer lag. Vid bedömande av av

140 Specialmotivering

fordring på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt skall man om en alltså utgå ifrån den uppsägningstid arbetstagaren kan ha rätt till enligt 11 § lagen 1982:80 anställningsskydd, LAS. om En bestämmelse i ett enskilt anställningsavtal eller i ett kollektivavtal vid bedömande fordringen pá uppsägningslön omfattas av skall om förmånsrätt lämnas utan avseende bestämmelsen innebär, att man om överenskommit längre uppsägningstid än vad som stadgas i har om en ll § LAS. I sådant fall får arbetstagaren avseende den uppsägningsett tid går utöver vad följer ll § LAS en oprioriterad fordring som som av mot konkursgäldenären. Om avtalet däremot innebär har överenskommit om en kortaatt man uppsägningstid än vad skulle ha följt ll § LAS, blir detta re som av gällande även för förmánsrättens omfattning. I ett sådant fall naturligen arbetstagaren normalt inte heller fordring på uppsägningslön för har en längre tid än ifrågavarande avtal stadgar. I andra meningen upptas ytterligare en begränsning i förmånsrätten fordring uppsägningslön. Denna begränsning har behandlats i för en på avsnitt 4.3.3. En fordring på uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren inte utför arbete för konkursgäldenären eller annan och inte heller driver rörelse, omfattas förmånsrätt endast arbetstagaren kan visa egen av om dröjsmål har anmält sig hos arbetsförmedling som arbetsatt han utan sökande. Genom denna regel införs skyldighet för arbetstagaren att försöka en begränsa den tid för vilken hans fordring på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt och därför kan ersättas lönegarantin, eller, om det genom finns tillgångar därtill i konkursboet, konkursgäldenären. Denna av skyldighet inträder dock endast i den mån arbetstagaren under uppsägningstiden inte behöver utföra arbete för konkursgäldenären och inte heller utför arbete för eller driver egen rörelse. annan Om arbetstagaren underlåter att anmäla sig till arbetsförmedlingen hans fordring på uppsägningslön för tiden då han inte utför omfattas arbete eller driver rörelse inte förmânsrätt. Den kan därför inte egen av

Specialmorivering l4l

heller ersättas genom lönegarantin. Fordringen på uppsägningslön blir i ett sådant fall oprioriterad. Anmälan till arbetsförmedlingen skall ske utan dröjsmål. Detta innebär att arbetstagaren inom de närmaste dagarna efter han har fått att beskedet om att han inte längre behöver utföra arbete för konkursgäldenären måste anmäla sig som arbetsökande på arbetsförmedlingen. Vanligtvis torde konkursförvaltaren redan vid uppsägningen de av anställda kunna förutse ungefär hur länge var och en av dem kan behövas under konkursföretagets avveckling. Förvaltaren bör då avvakta med att fatta lönegarantibeslut beträffande fordringar på uppsägningslön avseende sådan arbetstagare, inte som kommer att behöva utföra arbete för konkursgäldenären under hela sin uppsägningstid. Lönegarantibeslut avseende sådan arbetstagares en fordringar på uppsägningslön bör således meddelas först när denne har lämnat arbetsplatsen och kan visa att han utan dröjsmål därefter har anmält sig på arbetsförmedlingen. Om en arbetstagare, inte längre behöver utföra som arbete för konkursgäldenären, skaffar sig arbete på håll eller bedriver annat egen rörelse, bortfaller skyldigheten att anmäla sig på arbetsförmedling för att fordringen på uppsägningslön skall omfattas förmånsrätt. av I dessa fall gäller i stället i enlighet med vad som framgår av tredje meningen att förmånsrätten omfattar endast sådan lön eller ersättning som överstiger inkomst arbetstagaren under den tid lönen eller som ersättningen avser har haft rörelse eller har förvärvat eller av egen borde ha kunnat förvärva i en annan anställning. Denna avräkningsregel har behandlats i avsnitt 4.3.4. En motsvarande men mindre omfattande avräkningsregel finns i dag i 12 § första stycket, tredje meningen, FRL. Avräkning skall således ske för inkomst rörelse och från av egen annan anställning. Dessutom skall avräkning ske också för inkomst som arbetstagaren borde ha kunnat förvärva i en annan anställning. När det gäller de två förstnämnda situationerna torde bestämmandet av det belopp med vilket avräkning skall ske inte medföra några större

Specialmotivering 142

Beträffande inkomster rörelse får man oftast godta problem. av egen arbetstagarens uppgifter härom. Detsamma bör i normal kunna gälla beträffande inkomster från anställning. I sådana fall kan uppen annan gifterna naturligtvis också kontrolleras hos den nya arbetsgivaren. Bestämmelsen avräkning skall ske för inkomst som arbetstagaren att borde ha kunnat förvärva i anställning tar sikte på flera olika en annan situationer. En sådan uppkommer om arbetstagaren, efter att han har anmält sig till arbetsförmedlingen, får ett arbetserbjudande därifrån som avvisar. Avräkning bör dä ske med belopp motsvarande lönen för han det avvisade arbetet. situation när denna bestämmelse bör tillämpas föreligger En annan arbetstagaren under uppsägningstiden visserligen utför arbete för om lön eller för lägre lön än vad som är normalt för annan, men utan en arbete av det slaget. Bakom sådana överenskommelser ligger oftast tanken att arbetstagai stället för lön från sin arbetsgivare skall få ersättning genom ren nya lönegaranti så länge uppsägningstiden Det är konstruktioner av varar. detta slag i allmänhet har åsyftats när i den allmänna debatten som man har talat handel med lönegaranti. Konstruktionen får nämligen till om effekt lönegarantin kommer att fungera en form av subvention att som den arbetsgivarens verksamhet genom att han under viss tid inte av nya behöver betala hela lönekostnaden för de anställda. Avräkning skall således ske i dessa situationer för den inkomst som arbetstagaren borde ha kunnat förvärva i den nya anställningen. Fortarbetstagaren huvudsakligen med sina tidigare arbetsuppgifter sätter även i den anställningen, bör hans tidigare lönenivå kunna tjäna nya riktmärke för med vilket belopp avräkning bör ske. Ledning bör som också kunna hämtas i lönenivân för andra anställda med liknande arbetsuppgifter och i den allmänna lönenivän inom avtalsområdet. Avsikten är inte förvaltare skall ägna sig åt tidsödande utredningsatt arbete för försäkra sig att avräkning sker med exakt rätt belopp. att om Syftet med regeln är inte att skapa millimeterrättvisa. Det ligger också i sakens natur att avräkning för inkomst som arbetstagaren borde

Specialmoiirering 143

ha kunnat förvärva sker med viss försiktighet. Några större avvikelser från den allmänna lönenivån för det slags arbete som arbetstagaren faktiskt utför skall emellertid inte godtas. Bestämmelsen i fjärde meningen om avräkning för utbildningsbidrag motsvarar av vad som i dag stadgas i 12 § första stycket, fjärde meningen FRL. Tredje stycket upptar särskild regel förmånsrätt för löneforden om ringar som har varit föremål för tvist. Regeln, har sin motsvarighet som i 12 § första stycket, femte meningen FRL, innebär en skärpning i förhållande till den nuvarande genom att tidsfristerna genomgående har sänkts till tre månader. Fjärde stycket reglerar förmánsrätten för semesterlön och semesterersättning som har intjänats före konkursansökningen. Bestämmelser om dessa frågor återfinns i dag i 12 § första stycket, sjätte och sjunde meningarna FRL.

Ändringarna,

som har behandlats i avsnitt 4.3.1, innebär en inskränkning i förhållande till vad gäller för närvarande som genom att semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansökningen omfattas av förmånsrätt endast för vad står inne för det som löpande och närmast föregående intjänandeáret. Även semesterdagar som har sparats pá det sätt medges i 18 och 20 §§ som semesterlagen 1977:480 under den nämnda tidsperioden omfattas förmånsnu av rätten. Däremot omfattar förmånsrätten inte längre dagar som har sparats under tidigare år. Femte stycket stadgar om förmånsrätt för fordring på pension en som tillkommer arbetstagaren eller dennes efterlevande. Den nuvarande

regeln finns i 12 § andra stycket FRL. Ändringen innebär att förmåns-

rätten för pensionsfordringar för tiden före konkursansökningen har inskränkts till sex månader. Sjätte stycket upptar en bestämmelse begränsningar i förmånsom rätten för arbetstagare som själv, tillsammans med eller närstågenom ende, äger minst en femtedel av konkursföretaget. Har andelen innehafts senare än månader före konkursansökningen kom in sex till tings-

144 Specialmotivering SOU 1993:90

rätten omfattas arbetstagarens löne- eller pensionsfordring inte av förmånsrâtt och kan därför inte heller ersättas genom lönegaranti. Begränsningar i förmånsrätten beträffande arbetstagare som äger del i konkursföretaget återfinns i dag i 12 § tredje stycket FRL. Den behandlats i avsnitt 4.4, inskränker förnya regeln, som har månsrátten endast för arbetstagare på angivet sätt äger andel av som konkursföretaget. Däremot begränsar regeln inte förmånsrätten för de arbetstagare visserligen t.ex. grund ledande befattning vid som av en företaget har utövat ett väsentligt inflytande dess verksamhet. men saknar eller närståendes ägande grundade ekonomiska intressen pâ eget i företaget. Den andel utesluter från förmånsrätt uppgår alltså till en femtesom del konkursföretaget. Syftet med att bestämma andelen till en viss av kvotdel har varit att underlätta bedömningen av när ägandet skall anses diskvalificerande i förmånsrättshänseende. Samtidigt innebär ändringen viss utvidgning personkretsen som utesluts från förmånsrätt. en av Den regeln innebär ingen ändring i förhållande till vad som nya gäller i dag beträffande vilka slag ägande som skall utesluta från av förmånsrätt. Den valda formuleringen syftar endast till att klarare än vad framgår den gällande lagtexten ange att även det försom av nu hållandet, det är arbetstagarens närstående som äger andelen, medför att att arbetstagarens fordring utesluts från förmånsrätt. Regeln innebär inte heller någon ändring beträffande bedömningen av Vilka skall närstående. Att också sambo numera ingår som anses som bland dem skall närstående får tas för självklart. som anses som

Specialnzonventg: 145

7.2 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen 1992:497

Ändringen innebär att tvâ paragrafer,

nya som båda är riktade mot olika former av missbruk av garantin, förs in i lönegarantilagen.

9a§

Genom regeln, som har behandlats i avsnitt 4.5.1, införs begräns en ning av möjligheterna att få lönefordring en ersatt genom garantin. Om en arbetstagare inom ett år före konkursbeslutet har fått lönefordring en som har uppstått i huvudsakligen verksamhet samma ersatt genom garantin, föreligger inte rätt till garantiersättning i den konkursenare sen. Lönegarantiersättning kan sålunda utgå till arbetstagare endast en en gång på ett år för fordringar har uppstått i huvudsakligen som samma verksamhet. Syftet med regeln är att begränsa det sätt att utnyttja garantin som innebär, att samma verksamhet går i konkurs upprepade gånger varvid lönefordringarna betalas lönegaranti. Genom sådana förfaranden genom kommer lönegarantin indirekt att fungera subvention som en av verksamheten, vilket kan påverka konkurrensen inom branschen negativt. Regeln tar endast sikte på de fall att verksamhet, en som har gått i konkurs, drivs vidare efter rekonstruktion eller överlåtelse och försätts i konkurs på nytt inom ett år. Kontrollen av om det i paragrafen angivna förhållandet föreligger bör göras av förvaltaren innan han fattar beslut i lönegarantifrågan.

9b§

Regeln, som har behandlats i avsnitt 4.5.2, syftar till att förhindra alla former av missbruk lönegarantin innebär av som att man när ett an-

146 Specialmotivering

ställningsavtal ingås eller anställningsvillkor bestäms har spekulerat ett i att lönen kommer att betalas av garantin. Genom regeln får förvaltaren generell möjlighet att avslå en anen sökning lönegaranti när det kan antas att förutsättningarna för om en av den anställning eller det anställningsvillkoret på vilket fordringen grundar sig skulle utgå helt eller delvis genom lönegahar varit att betalning rantin. Situationen utmärks således att arbetsgivaren och arbetstagaav har handlat i samförstånd i syfte att utnyttja garantin. ren Fråga tillämpning kan uppkomma bl.a. när det har skett om regelns konkurs att anställningen synes motien nyanställning kort före en utan verad behov eller när lönen till någon anställd har av verksamhetens höjts kraftigt före konkurs utan att kan se att detta motiveras av en man t.ex. ändrade arbetsuppgifter. Enligt gällande reglerna kan förvaltare avslå lönegarantiande nu en sökan i princip endast när det kan visas att arbetstagaren inte har en

förmånsrättsberättigad lönefordring. Det emellertid svårt visa att t.ex nyanställning har kan vara att en varit helt obehövlig. Lika svårt kan det att visa att en löneförhöjvara ning före konkurs har varit omotiverad. Genom att arbetsgivastrax en i de här åsyftade fallen i allmännhet handlar i ren och arbetstagaren samförstånd de lätt göra gällande att anställningen eller löneförkan höjningen har varit motiverad ett eller annat skäl. De här ifrågavaav rande förfarandena har därför varit i det närmaste omöjliga att komma

åt med den nuvarande regleringen. Med den regeln utvidgas förvaltarens möjligheter att meddela avnya slagsbeslut i dessa och liknande fall att det i fortsättningen är genom tillräckligt kan syftena med anställningen eller om det antas att ett av anställningsvillkoret vilket fordringen grundar sig har varit att spekupå lera lönegarantins bekostnad. Omständigheterna beträffande lönepå anspråket skall sålunda tala för att det är fråga om missbruk, utan att fullt Om arbetstagaren är missnöjd med detta dock kan bevisas ut. beslutet talan vid tingsrätten får han där möjligoch väcker mot staten heten att å sin sida visa att löneanspråket är berättigat.

Specialmotivering J47

7.3 Förslag till lag om ändring i semesterlagen

1977:480

29§

Ändringen innebär

att semesterlagens huvudregel att semesterersättningen skall minskas med i förskott mottagen semesterlön, skall tilläm-

pas också när uppsägningen har skett i samband med en konkurs. Den övervägande delen av alla lönefordringar vid konkurs ersätts genom statlig lönegaranti. Syftet med ändringen är att undvika att garantin ersätter en lönefordring för vilken betalning redan har utgått i förskott.

Ändringen har behandlats i avsnitt 4.8.

Bilaga 1

w

Kommittédirektiv

Dir. 1992: 103

Översyn av den statliga lönegarantin vid konkurs

lir 1992:103

Beslut vid regeringssammanträde1992-1203

Chefen för Arbetsmarknadsdepartementet, statsrådetHörnlund, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredaretillkallas för att se över vissadelar av det statliga lönegarantisystemetvid konkurs. Utredaren skall analysera om lönegarantireglema har en ändamålsenlig utformning när det gäller vilka lönefordringar som skall ersättas garantin av samt föreslå de lagändringar som en sådangranskning kan ge anledning till. Utredaren skall ocksåövervägaoch lämnaförslag till hur utbetalnings funktionen skall vara utformad i framtiden. Syftet med utredarensarbete skall vara att åstadkommasådana regeländringar som utan att garantins - socialasyfte går förlorad sammantaget begränsar utgifterna för garantin och effektiviserar granskningen av att garantin används det sätt den är avseddför.

Bakgrund

Reglerna om statlig lönegaranti vid konkurs har nyligen varit föremål för en omfattande reformerittg, Den gällande lönegarantilagen nu 1992:497, LOL, har trätt i kraft den l juli 1992 och innebär stora förändringar beträffande handläggningen av lönegarantiärenden.Även ramarna för den maximala ersättningenenligt garantin har ändrats.Syftet medreformenhar varit att skapa ett smidigt och rättssäkert handläggningsförfarandeför lönegarantiärenden. Prop. 1991922139, bet. l99l92zLU37, rskr. 1991922318, SFS 1992:497

viktig utgångspunkt har vidare varit att minska möjligheterna till En missbruk lönegarantin. Flera de nya reglerna tar därför sikte en av av bättre kontroll de inkomster kan påverka frågan om lönegaranti av som skall utgå under uppsägningstiden. Förändringarna har vidtagits grundval av en översyn av lönegarantin

lönegarantiutredningen dir. 1982:58 under första som genomfördes av Lönegarantiutredningens första delbetänkande, hälften av 1980-talet. 1983:15 Ändringar i lönegarantisystemet, avlämnades i november Ds A 1983 och innehöll bl.a. förslag till förändringar av lönegarantins maximi-

Utredningens andra delbetänkande SOU 1986:9 Ny lönegarantibelopp. avlämnades i december 1985, innehöll förslag till ändringar av lag, som handläggningsreglema. Lönegarantiutredningens slutbetänkande, SOU 1988:27 Lönegarantin

och förmánsrättsordningen, överlämnades till lnsolvensutredningen

1988:02, har utrett frågan om ett lagreglerat rekonstruktions- Ju som konkurs. beaktas i dess utredningsarbete dir. 1988:52. förfarande utom att Betänkandet innehöll överväganden och förslag med sikte bl.a. löne-

garantins användning vid rekonstruktion av konkursföretag.

Fortsatt utredningsbehov

lönegarantisystemet som gjordes av lönegarantiutred- Den översyn av hade till sitt huvudsakliga syfte att åstadkomma förändringar beningen handläggningen lönegarantiärenden och analysera lönegarantins träffande av för valet form för rekonstruktion. Lönegarantins materiella del betydelse av frågan lönegarantireglerna har en ändamålsenlig utformning nämligen om det gäller vilka lönefordringar garantin skall ersätta har inte varit när översyn sedan lagstiftningen om statlig lönegaranti vid föremål för en konkurs infördes år 1971. Behovet sådanöversyn har påtalats i ett flertal riksdagsmotioner av en under de åren. Även riksdagens lagutskott har uttalat att en översyn senaste lönegarantireglema och förmånsrättenär motiverad och förutsatt att en av kommer till ståndbet. l99l92:LU6 s. 17 och bet. l99l92:LU37 s. sådan livliga debatt lönegarantin har förekommit i massmedia 20. I den om som starkt framhållits att reglerna bör ses över, samtidigt som man har har det kraftig kritik vad ibland har uppfattat som ett alltför omriktat mot man fattande skydd vissa lönefordringar och ett missbruk av garantin. av det är viktigt sådanöversyn kommer till stånd. Jag anser att att en nu det faktum att lönegarantireglema inte har setts över från materiell Redan sedan garantin infördes motiverar detta. Det är också tydligt att synpunkt regelsystemet innehåller brister och i vissa fall har medfört resultat som reglerna utformades. Det kan vara värt att påinte har varit avseddanär när statlig lönegaranti infördes i början av 1970-talet var minna om att

avsikten att garantera lön för en eller två månader,för skälig uppsägningstid och för normala fordringar ackordsersättning,provision Man m.m. ansåg det emellertid inte påkallat att staten skulle lönefordringar garantera i samma vida omfattning som de utgår med förmånsrätt 1970:201 prop. s. 64-65. 1992 års lönegarantilaghar visserligen inneburit en påtaglig uppstramning av handläggningsreglernai syfte att öka kontrollen löneav att garantin inte missbrukas. Både i riksdagsmotioneroch i debattenhar det emellertid som jag tidigare nämnt krävts att de materiellareglerna över ses i syfte att minska möjligheterna till missbruk och icke avseddanvändning av garantin. Dessakrav stämmerväl överens med de synpunkter ytterligare översyn av lönegarantin som jag framförde i lagstiftningsärendet vid den nya lönegarantilagenstillkomst. Jag anförde då att den kraftiga ökningen av utbetalningar av lönegarantimedel har som skett under de senaste åren motiverar att regelsystemet ses över i syfte effektivisera att granskningen av att lönegarantin används det sätt den är avsedd för prop. l99ll92zl39 s. 12. En sådan översyn framstår som än motiverad i belysning mer av att lönegarantifondensutgifter har fortsatt att öka. Ser man konkursutvecklingenhar antalet företagskonkurser ökat från ca 5 500 6 000 per år under 1980-talet till närmare l0 000 år 1990och till 17 378 år l99l.

Under motsvarandetidsperiod har utbetalningarnafrån lönegarantifonden ökat från ca 600 mkr per budgetår till 1.8 rndkr budgetåret 9091 ca och till ca 4,3 mdkr budgetåret9192. Utbetalningarna från lönegarantifondett har därmed sjudubblatsunder de senastetre åren.

Utgiftsökningen har fortsatt. Under tiden januari t.0.m. september1992 har 15 148 företag gått i konkurs och ca 3.8 mdkr har hittills utbetalats från lönegarantifonden. Motsvarande period under l99l utbetaladesca 2 mdkr.

För att täcka de stigande kostnadernahar riksdagenvåren l992 beslutat att den rörliga kredit som är förenad med lönegarantifonden skall tillfälligt ökas under innevarandebudgetår från tidigare 200 mkr till högst 2 mdkr

prop. l99l92:l5O bil. 1:8, bet. l99l92:FiU30. rskr. 1991921350. Vidare har regeringen nyligen till riksdagen avlämnat en proposition om lönegarantifonden m.m. prop. l99293zll7 i vilken föreslås att fondens rörliga kredit höjs till högst4 mdkr. Förslagetfår ses mot bakgrund av att fondensutgifter för budgetåret9293 beräknasuppgåtill ca 6 mdkr. Några av de frågor som har kommit i debattengäller i första upp hand annat än lönegarantin. Som exempel kan nämnasfrågan hur arbets om kraften disponerasefter en konkurs. Mångahar vidare tagit frågan hur upp lönegarantinpåverkar konkurrensenvid vidaredrift av konkursföretagetoch vid rekonstruktion. Dessa spörsmål behandlas av lnsolvensutredningen, som inom kort kommer att avlämna sitt betänkande. lnsolvensutredningens

beträffande dessa frågor utförs grund av tilläggsdirektv som arbete november l99l dir. 1991:93. Genom dessa ñck ut utredningen fick i bl.a. undersöka företag som är försätta i redningen i uppdrag att om under uppsägningstiden drivs vidare med utnyttjande av konkurs och som negativt påverkar andra företag i branschen och oin lönelönegarantimedel sådana situationer leder till osund konkurrens mellan företagen. garantin i lönegarantiärendenas handläggning som hzr skett Den reformering av lönegarantilagen omfattade inte ulbetalningsfurktionen. l genom den nya regeringen länsstyrelserna sikt bör befrias propositionen konstaterade att handha utbetalningarna ersättning enligt löregirantin. från uppgiften att av utbetalningsmyndighet krävde emellertid ytttrligare Frågan om framtida l99l92zl39 36-37. Lagutskottet delade regeringens utredning prop. s. l99l92:LU37 15. Även denna fråga bör därför nu bli bedömning bet. s.

föremål för överväganden. utredningsuppdraget bör alltså sammanfattningsis om- Det nu aktuella materiella innehåll och utbetalningsfunltionen. fatta lönegarantireglernas förutskicka jag att motiven till och Jag vill emellertid redan nu att anser för lönegarantin ocksåhör till de frågor som omfattningen av statensansvar

kan behöva utredas.

Utredningsuppdmget

Länøgølranrinx omfattning

endast det maximala belopp som kan utgåenligt l lönegarantilagen anges 000 kr 9 §. Jag bortser i detta sammanhang från den ersättgarantin, 100 kan utgå för kostnaden att försätta gäldmären i ning som enligt 8 § LGL konkurs och för viss kostnad enligt konkurslagen. annan det gäller vilka lönefordringar som omfattas av lönegarantn anges När hänvisning till förmánsrättslagen 1970:979. FRL Av 7 § detta genom en betalning enligt garantin lämnas för en sådan fodran LGL framgår att har förmånsrätt enligt l2 § FRL och för lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 eller l3 § sammi lag. fordran på pension som motsvarande regler gällde enligt lager. 1970 74l om Det bör nämnasatt

statlig lönegaranti vid konkurs. frågan lönegarantins materiella onfattning Detta sätt att reglera om förmånsrättslagens lönebegrepp blir bestämmande ör vilka innebär att lönefordringar som ersätts av lönegarantin. l2 § FRL omfatta allt som kan hänföra; till av- Begreppet lön i anses löningsförmån grund anställningen. Det har ingen betydelsei vilken av utgår. Lönen kan sålunda betalas i form av tidlön, ackordsform lönen provision, tantiem eller annan andel i vinst, tllägg av ersättning, arvode, såsom risktillägg eller kallortstillägg, naturaförmån eller annat olika slag

sätt. Även avtalsenliga omkostnader i tjänsten omfattas, såsom rese

kostnadsersättningoch traktamente samt hållande bil eller av egen annan utrustning. Ocksågratifikationer som arbetsgivaren har utfäst sig att betala med anledning av arbetstagarensinsatshör hit.

Förinånsrättenoch därmedden ersättning som kan utgå från lönegarantin

år tidsbegränsad. När det gäller lön eller annan ersättning grund av anställningenomfattas fordringar som inte har förfallit till betalningtidigare än ett år före konkursansökan samt under skälig uppsägningstid,dock för högst sex månader.

Utredaren bör analysera om denna utformning av lönegarantiregleritaär ändamålsenlig. Med målsättning att begränsa åtaganden statens enligt garantin bör utredaren undersöka om garantins sociala syfte kan uppnås även om vissa lönefordringar uteslutsfrån garantinsomfattning. Utredaren bör lämna förslag till de regeländringar som översynen anledning till. ger Analysen bör belysa om det från praktiska utgångspunkter när det gäller konkurshanteringenär möjligt att separera lönegarantireglernas lönebegrepp

från det som finns i förmånsrättslagen eller förslag inskränkningar om i det förstnämnda bör medföra motsvarandeinskränkningar i vissa löner fordringars förmånsrätt. Föreslåssådanainskränkningari förmånsrättenbör

utredaren granska vilka ekonomiska effekter de kan medföra för arbets-

tagarna.

Jag går nu närmare några de frågor av som utredarenbör ägna särskild uppmärksamhetåt.

En sådan fråga är löneförmåner utgår om som vid sidan om den egentliga lönen, såsom fri bil. fri lunch m.m. samt olika former provision. av tantiem och gratifikationer. bör undantasfrån lönegarantin.

Ett av utredningenssyften är att åstadkomma regeländringar som minskar möjligheterna till missbruk av lönegarantin.Utredaren bör därför överväga om det kan vara en lämplig ordning lönefordringen att beräknasefter t.ex. arbetstagarensgenomsnittslön under de senaste sex månaderna före kon-

kursutbrottet och om man bör ställa upp villkor viss anställningstid för att komma ifråga för ersättningenligt garantin.

Särskild uppmärksamhetbör vidare ägnasfrågan om lönegarantireglerna

är lämpligt utformade med avseende de tidsgränser som gäller för hur

gamla lönefordringar som kan ersättasenligt garantin. Mot bakgrund av att lönegarantin kan påverka andra företag i samma bransch negativt bör utredarenävenöverväga om lönegarantiersättning underuppsägningstidenbör begränsas, t.ex. till två månader.

Förmånsrätten för uppsâgningslön.och därmed lönegarantin. omfattar

enligt de regler som gäller i dag inte inkomst sådanlönefordran som motsvarasav som arbetstagaren under den tid lönen eller ersättningenavser förvärvat i en annan anställning eller uppenbarligenborde ha kunnat förvärva i en anställning han skäligen borde som ha godtagit. Med inkomst från annan anställning jämställs utbildningsbidrag som utgår vid arbets-

marknadsutbildning, om bidraget avser samma tid som lönefordringen och har beviljats efter uppsägningen12 § FRL. Det är viktigt att lönegarantininte påverkar konkurrensenmellan företagen negativt. Utredaren bör därför överväga och ta ställning till om en arbetstagare som under uppsägningstiden utför arbete en ny arbetsgivare bör ha rätt till lönegarantiför samma tid. En tänkbar lösning kunde vara att förmånsrätten inte heller omfattar sådan lönefordran som motsvaras av inkomst som arbetstagarenuppenbarligen borde kunna förvärva i sin nya anställning. Utredaren bör vidare belysaeffekterna av att man med inkomst från en annan anställning jämställer inte bara utbildningsbidrag utan även andra slag av inkomster, t.ex. vad som uppbärs från en egen rörelse. Vissa arbetstagaresaknar förmånsrätt och grund därav även möjlighet till lönegarantiersättningför sina lönefordringar. Detta gäller arbetstagare som själv eller genom närstående äger en väsentlig andel i företaget och har ett väsentligt inflytande över dessverksamhet. Mot dennaordning har det riktats kritik och det har gjorts gällande att det borde vara tillräckligt att arbetstagaren själv eller genom närstående endera äger en väsentlig andel eller har ett väsentligt inflytande för att han skall vara uteslutenfrän förmånsrätten eller, i vart fall. rätten till lönegarantiersättning. Man har vidare krävt att det borde klargöras vad som bör gälla för en arbetstagare som har ett väsentligt inflytande i en juridisk person som inte bedriver näringsverksamhet,t.ex. en stiftelseeller en ideell förening. Utredaren bör överväga om det kan finnas anledning att ytterligare begränsa lönegarantins omfattning i nu angivna hänsenden. Semesterlön och semesterersättningomfattas av förmånsrätten och därmed av lönegarantinbl.a. för vad som står inne för det löpande och de två föregående intjänandeåren. Av semesterlagensregler följer att om arbetstagaren har mottagit semesterlöni förskott. minskas semesterersättningen med sådansemesterlön. Minskning skall dock inte ske i vissa situationer, bl.a. om anställningen har upphört grund av en uppsägningfrån arbetsgivarens sida som beror ett förhållande som inte hänför sig till arbetstagaren personligen [29 § semesterlagenl977:480]. En uppsägning som sker grund av arbetsgivarenskonkurs medför att nämnda undantagsregel beträffande avräkning för semesterlön som erhållits i förskott blir tillämplig. Utredaren bör undersöka om det är motiverat att denna ordning, som medför att lönegaranti utgår för en ersättning som arbetstagarenredan har erhållit, behålls. l skilda sammanhang har också aktualiserats frågor somavser utvidgning av lönegarantins omfattning. En sådan fråga har sin utgångspunkti sjömännensspeciella arbetsförhállanden och gäller om allt intjänat men inte förfallet vederlag bör omfattas av lönegarantin utan att avräknasfrän maximibeloppet. Det har gjorts

gällande att vederlag, som i normala fall utgår som kompensationsledighet för bl.a. förlängd ordinarie arbetstid, övertid ochjourtjänstgöring. ofta kan

överstiga en eller flera årslöner.

En annan fråga har aktualiserats av Högsta domstolens beslut den 9 december 1991 i mål Ö 132189, SÖ 521, och avser frågan om även premier för pensionsförsäkringarmed kollektivavtalsgarantibör ingå bland

sådanaöverlåtna fordringar som ersättsenligt 5 § LGL. När det gäller tvistiga lönefordringar kan förmånsrätteni vissa fall om-

fatta även fordringar som har förfallit till betalning tidigare än ett år före konkursansökan.Så är förhållandet om en fordran har varit föremål för tvist och talan har väckts, eller förhandling som föreskrivs i kollektivavtal

har begärts, inom sex månaderfrån förfallodagen och konkursansökningen görs inom sex månaderfrån det tvisten att har slutligt avgjorts. Det har gjorts gällande att fristen om sex månaderför att väcka talan ibland skulle vara för kort. Man har också menat att när arbetsgivaren går i konkurs efter att talan har väckts, borde man inte vara tvingad att fullfölja rättegången, utan lönegarantin skulle i dessa fall ersätta lönefordringen även om den är äldre än ett är.

Utredaren bör belysa och ta ställning till om det är motiverat att löner garantin utvidgas i nu angivna hänsenden.

Genom EES-avtalet som träda i kraft avses den l januari 1993 åtar sig Sverige att följa de delar av EG:s regelverk som omfattas EES-avtalet av och som har bedömts relevanta för deltagandei EG:s inre marknad. Vid sina övervägandenavseendelönegarantinsomfattning bör utredaren

därför beakta innehållet i det av Europeiska gemenskapernasråd antagna direktivet 80987EEG den 20 oktober av 1980 om tillnärmning medav lemstaternaslagstiftning rörandeskydd för arbetstagarnavid arbetsgivarens

insolvens.

Utredaren bör också uppmärksamma att lLO:s internationella arbets-

konferensi juni 1992 antog en konvention och en rekommendation i ämnet skydd för arbetstagarensfordringar vid arbetsgivarensinsolvens.

Framtida urbelalningsmyndigher

Lönegarantibelopputbetalasi dag av länsstyrelseni det län dit tingsrätten

som handläggerkonkursärendet hör eller, i vissa fall, av länsstyrelseni det län där arbetstagarenvistas22 § LGL. Vid utbetalningfullgör länsstyrel-

sen bl.a. arbetsgivarens skyldigheter när det gäller skatteavdrag m.m. och bevakar att maximibeloppet inte överskrids.

Länsstyrelsernahandhadeutbetalningarnaäven enligt 1970års lag om

statlig lönegaranti vid konkurs. Genom nya lönegarantilagen renodlades länsstyrelsensroll som utbetalningsmyndighet och materiellabedömningar.

som avräkning från uppsägningslönenligt l2 § FRL. överfördes till förvaltama. 1982 års lönegarantiutredningövervägde frågan om vilken myndighet som borde handha utbetalningarna av garantibelopp. Utredaren ansåg att funktionen borde finnas nära i anslutningtill tillsynsmyndigheten konkurs. i men avstod från att lägga förslag i den delen grund av det sätt vilket ekonomiadministrationen var organiseradhos kronofogdemyndighetemavid den tiden. SOU 1986:9 Ny lönegarantilag. Efter den omorganisation som därefter har skett av kronofogdemyndigheterna finns det inte längre några sådana hinder mot att föra över utbetalningsfunktionen från länsstyrelserna till kronofogdemyndigheterna.En sådan överföring föreslogs också 1991års i kompletteringsproposition. Genom nya lönegarantilagen flyttades emellertid prövningen av lönegarantianspråk i konkurser utan bevakning från kronofogdemyndigheterna till förvaltama. Mot denna bakgrund framstod det inte som en självklar lösning att föra över utbetalningsfunktionentill kronofogdemyndigheterna. övervägande skäl talade därför för att frågan framtida utbetalningsom myndighet borde övervägas ytterligare prop. 1991922139 s. 36-37. Denna bedömningdelades av lagutskottetbet. l99l92zLU37 s. 15. Länsstyrelserna har förutom utbetalningsfunktionen inte någon anknytning till konkursförfarandet. Det framstår därför som naturligt att länsstyrelsernabefrias från denna arbetsuppgift. Utredarens överväganden i dennadel bör ha till syfte att åstadkomma en utbetalningsordning som medger en snabb hantering av utbetalningarnaoch en effektiv kontroll av att lönegarantininte missbrukas. Ett sätt att uppnå detta syfte kan vara att utbetalningarna ombesörjs av förvaltama. Genom nya lönegarantilagenhar förvaltarna tillagts rätten att besluta om lönegaranti i konkurser utan bevakning. Bland förvaltarnas uppgifter vid avveckling av konkursboet ingår redan en mängdarbetsuppgifter som vanligtvis utförs av arbetsgivaren.Att handha utbetalningen av lönegarantimedel kan i detta sammanhang jämställas med att ha hand om löneutbetalningama. En sådan ordning borde också medföra att utbetalningarna kan göras snabbareoch därför innebära en förbättring för arbetstagarna. Att förvaltama har hand om utbetalningarnabör också kunna medföra en effektivare kontroll av att reglerna inte missbrukas.Jag tänker här särskilt på den form av missbruk som beståri att arbetstagaren uppbär sjukpenning för samma tid som han erhåller lönegarantiersättning. En reformering av utbetalningsfunktionen detta sätt borde ocksåkunna medföra att staten besparaskostnaderna för denna. Enligt vad jag har inhämtat från civildepartementet uppgick dessa budgetåret 9192 till ca 20 mkr, varav 6 mkr är tillfälliga resurser grund av hög arbetsbelastning. Förvaltamas arbete med lönegarantifrågor ersätts i dag som en del av arvodet för förvaltaruppdraget som helhet. De ytterligare uppgifter som

denna lösning skulle innebära för förvaltarna borde kunna ersättas

samma sätt.

Men även andra lösningar är tänkbara. Kronofogdemyndigheterna har

te längre någonbeslutanderätti lönegarantiärenden.Däremothar flertalet

av kronofogdemyndigheterna i sin egenskap av tillsynsmyndigheter i konkurs en skyldighet att övervaka förvaltningenoch därmedävenlönegarantihanteringen. Tillsynsmyndigheten har genom nya lönegarantilagen tillagts också en partställning som statens företrädare vid rättegång om lönegaranti i tingsrätten. Det finns såledesfortfarande skäl som möjligen kan tala för

att föra över utbetalningsfunktionentill kronofogdemyndigheterna.

Vidare har det ibland framförts att utbetalningsfunktionen bordeanförtros de allmänna försäkringskassoma som redan i dag handhar stora utbetalningar till enskilda. Mot en sådan lösning talar i viss mån att törsäkringskassornasaknarall anknytning till konkurshanteringen.

Jag vill stryka under att utredaren självfallet bör kännasig fri att överväga även andra lösningar än de nu antydda.

Arbetets bedrivande

1 arbetet skall beaktas innehållet i regeringens kommittédirektiv till

samtliga kommittéer och särskilda utredare om utr edningsförslagens inriktning dir. 1984:5, om beaktande av EG-aspekten i utredningsverksamhet dir. 1988:43 och redovisning om av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

Utredarensuppdragbör vara slutfört före den l oktober 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Arbetsmarknadsdepartementet

- att tillkalla en särskild utredare, omfattad kommittéförordningen 1976:119, av med uppdrag att se över vissa delar det statliga av löner garantisystemetvid konkurs,

- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredaren.

Vidare hemställerjag att regeringen beslutar

- att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägandenoch bifaller hans hemställan. Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga 2 SIAIISIISKACENIHALHYHAN Utvecklingsavdelningen Sixten Lundström

Statistisk

undersökning av statlig

lönegaranti vid konkurs.

Statistisk undersökning av statlig lönegaranti vid konkurs.

Sixten Lundström, SCB I 99308 -23

Bakgrund

När ett företag gåri konkurs har de anställdaofta fordringar mot arbetsgivarenför t ex inneståendelön och semesterersättning.Iallmänhet sägs de anställda efter konkursen upp och då tillkommer fordran uppsägningslön.Om konkursboetinte har tillgångar som

räcker till betalning av lönefordringamakan dessa till maximibelopp upp ett om 100000 kronor per arbetstagarebetalas statlig lönegaranti vid konkurs. genom Beslut om lönefordringar skall ersätttas genom garantin fattas av konkursförvaltaren och beloppet

utbetalas av länsstyrelsen.Konkursförvaltarens beslut kan omprövas av tingsrätt, hovrätt och Högstadomstolen talan av arbetstagarenoch tillsynsmyndigheten i konkurs. l993 årslönegarantiutredningdir. 1992:103 har fått till uppgift bl a att se över vilka

lönefordringar som skall ersättas enligt garantin.

Utredningen hari sin tur gett SCB i uppgift att göra statistisk en undersökningi syfte att skattastorleken på olika utbetalningar,tidsperioder som utbetalningarna avser, etc. Uppgiften består av två delar en urvalsundersökning det blankettmaterial - av som finns vid länsstyrelserna samt analys dataregistrerat material en av över Stockholms län.

I det följande gör vi en kortfattad teknisk beskrivning undersökningsmetoden av samten redovisning av huvudresultaten.

2. Urvalsundersökning.

2.1 Population.

Utredningen är intresserad av lönegarantiärendenför konkurser efter den juli l 1992,då en förändring av systemet genomfördes, flera skäl har vi tvingats men av att reducera undersökningspopulationen.

I syfte att från det totalaantaletlönegarantiärenden uteslutasåmånga som möjligt med konkursbeslutföre den l juli 1992valdes en tidsavgränsningfrån den l oktober 1992till den 30 mars l993.

I den statistiskaundersökningenville vi erhålla uppgifter per arbetstagare.Dettaönskemål

tillsammansmed begränsade resurser leddetill att ytterligare tvingades begränsa

undersökningspopulationen.En konkurs kan nämligenavlöpapå mångaskilda sätt,

vilket leder till att utbetalningarna av lönegarantin också görs på olika sätt. Det innebäri sin tur att det är varierande svårigheter från blankettmaterialet att en bild av varje anställd.Om företagetskontor fungerar även efter konkursen gör länsstyrelsen löpande

utbetalningarunderlag utgör då oftast k BZ-blanketter till denanställde s och dänned har inte länsstyrelsen en totalbild av den anställdesersättning förrän den sistautbetalningen

görs. Ett företagskontor kan upphöraefter en viss tid, vilket leder till blandningar av olika blankettyper. Kontoret kan upphörai sambandmed konkursenochdärmedfyller

konkursförvaltarenvanligtvis men undantagen många i en B l-blankett den somanger totala ersättningentill den anställde.Vi begränsarpopulationentill den senare delen. Man

kan kanske sägaatt vi begränsar oss till mindre krångliga fall, vilket troligen ger ett arbetstagare vid mindre företag. urval av

Denna begränsning undersökningspopulationenleder till att vi inte ett statistiskt av vetenskapligtsätt kan uttala ossom samtliga lönegarantier efter den l juli 1992.

Utredningen vill också ha resultaten uppdelade på storstadslänoch övriga län.

2.2 Urvalsförfarande.

För att reducera mängden inblandade personer är det lämpligt att ett i första steg dra ett urval av länsstyrelser och iett andra steg blanketter.

I ett tvä-stegs-urvalär det viktigt att kontrollera storleksvariationen i första-stegsenheterna. Vi har därför stratiñeratlänen med hjälp av uppgifter om totala utbetalningar från föregående år se bilaga 1.

De storstadslänen är så avvikandei storlek att vi valt dem med sannolikheten l i tre bilaga 1 samt i estimationen beskrivervi förfarandet somom varje storstadslän tillhör ett eget stratum. För övriga 21 län har stratiñeringsgränsema bestämts med hjälp av den k s Cum f metoden. Vi fann att tvä Stratavar lämpliga och inom varje stratum valde vi ut två län med hjälp av obundet slumpmässigt urval. Vid allokeringen användes Neymanmetoden som stöd. l bilaga 2 redovisas stratumindelningenoch vilka län som valdes ut.

Vi siktade mot att urvalet skulle innehålla 1400blanketter.Den storleken bestämdes huvudsakligen utifrån begränsningarnai tid och resurser. Utredningenville ha bättre precision för skattningarna inom storstadslänen i än övriga län och därför gjordes större urval i storstadslänen. Se bilaga 2.

Sedan utvalda län räknat antaletblanketter i undersökningspopulationen och meddelat SCB antalet fick de i uppgift att dra ett systematiskturval av blanketter. Vi angav vilken blankett först skulle väljas ut och sedan intervallet mellan utvalda blanketter. Se som introduktionsbrev och arbetsinstruktioni bilaga 3.

2.3 Datainsamling och -registrering

Länsstyrelserna kopierade utvalda blanketteroch skickade kopiorna till SCB där de dataregistrerades.

Det visadesig att en mängdolika blankettyper används, kompletteringar av uppgifter från konkursförvaltaren görs olika sätt vid olika länsstyrelser, etc och därför fick vi svårigheter göra kvalitetsmässiggod registrering.Det visadesig också att många att en blanketter inte tillhörde undersökningspopulationen.l avsnitt 2.5 skrivs mer om kvaliteten.

2.4 Estimalion.

blanketter har gjorts objektivt och kontrollerat sätt. Förfarandet ger Urvalet av beräkna urvalssszinnolikhetcr och därmedkan resultaten räknas upp till möjlighet att popnlutionsnivån.

För att kunna beskriva förfarandetinför följande beteckningar: Nh antalet län i stratum h hl,..., 5. nh antal utvalda län i varje stratum. Mm antaletanställdai län l inom h Stratum som tillhör ramen d v s den mängd länsstyrelsernaräknat. som mh; antal utvalda anställdai län l inom stratum

l om anställdek inom län [mk i urvalet tillhör pop. O om den anställdetillhör övertäckningen. ymk värdet på undersökningsvariabeln för anställdek inom län hl De parametrar som skattas är fonnen av 100T N procentuellaandelar där: 5 Mhl T Ihlk yhlk hl l k1

Anm. Stratum 1-3 utgör storstadslänenoch där gäller att Nh nh

2.5 Kvalitet i dataregistrerat material.

har präglats tidsbrist, vilken inneburit att ingen förstudie har kunnat Uppdraget av a genomföras. Detta hari sin tur lett till en del besvärande konsekvenser.

Blankettmaterialetvisade sig betydligt mindre enhetlig än väntat, vilket ledde till vara svårigheter i dataregistreringen.Det påverkadeäven estimationen och hade en stora kvalitetsförsämrande effekt.

Övertäckrting.

Många blanketter hörde uppenbart inte till undersökningspopulationen och därför fick vi övenäckning. Detta reducerar urvalsstorleken och därmedökar urvalsfelet, en betydande däremot leder det inte till någon skevheti skattningen. men

Mätfel.

många fall det svårt avgöra vilken den verkliga utbetalningen var. Det kundebero l var att det fanns flera blanketter för en anställd, överstykningar, ändringar, att kompletteringar, För erhålla riktiga uppgifter hade vi behövt kontakta etc. att handläggarna vid länsstyrelserna, vilket naturligtvis hadeökat kostnaden dramatiskt och

även förlängt tiden för genomförandet. Det kan följaktligen ñnnas en hel del mätfel.

Borçfallsfel.

många fall saknas uppgifter vilken tid uppgiften avser, det kan finnas uppgift om I om totalt utbetalda däremot inte till vilka lönearter den ska fördelas.I den summan,men många fall saknas uppgift den totala fordran från den anställde antagligen menar man om i man fall den är densamma summan av utbetalda medel, men vi kan inte vara ga att som säkra på det.

U rvalsfel .

utnyttjar observationer från urval till att uttala sig om hela populationen Eftersomman ett urvalsfel. Urvalsförfarandet beskrivet ovan har dock tjänat till att reducera har man ett urvalsfelet.

Övenäcknin har lett till att antalet observationer har minskat till ca 1200,vilket gen naturligtvis ökat urvalsfelet.

2.6 Resultat av urvalsundersökningcn.

Eftersom undersökningspopulationen begränsad iir antalsuppgifter irrelevanta och vi till procentuella andelar. Huruvida dessa andelar också kan antas gälla därför håller oss för samtliga lönegarantier är inte möjligt att avgöra på ett objektivt sätt. Representanterna länsstyrelser har svårt göra säker bedömning av detta, men ingen har för utvalda att en heller hävdat vi avgränsat till icke-typisk grupp av lönegarantiärenden. dock att oss en

l bilaga4 redovisassamtliga tabellerför den urvalsbaseradeundersökningen.Vi gör inte

någraanalyser av tabellerna utan hoppas att det skrivna är tillräckligt för läsarenska att kunna göra sina slutsatser av undersökningen.

3. Dataregistrerat material från Stockholms län

Varje länsstyrelsedataregistrerarvissauppgifter från utnyttjadeblanketter.Tyvärr

registrerasinte alla de uppgifter utredningen intresserad är av och därför har undersökning en av blankettmaterialetfått göras.Ett problem vid nationell annat en utvärdering av lönegarantier är att flera olika datasystem används.Det dataregistrerade materialethar dock den fördelen att länsstyrelsens egen personalutfört registreringen och

därmedkan det förväntasha högrekvalitet än det SCB registreratfrån blankettmaterialet.

Länsstyrelsen för Stockholms länl har välvilligt ställt sitt dataregistradematerialtill förfogandeoch även utfört vissasummeringaroch selekterin gar och därefterlämnat ett avidentiñerat databestånd uppgifter till SCB. av

Datamaterialet avser arbetstagare, fått lönegarantiutbetalningar som undertiden l juli 1992 tom den 30 april 1993 och där företagetgått i konkurs efter den l juli. För att få en fullständig bild av utbetalningarnatill varje arbetstagare plockadevi bort de arbetstagare som fått ersättning undermaj månad,eftersomvi inte kandeavgöra om dessaärendenär avslutade.Denna avgränsningkan ledatill att anställda med lång uppsägningstid underskztttas.Totalt bestårmaterialet av 8321 arbetstagare.

I de fall den totala fordran är större än 100000 kr och konkursförvaltarenfördelatdenna fordran på de enskilda artema har dessastorheter registreratsoch i ett särskilt fält har Over maxbeloppet registrerats.

I bilaga 5 redovisasstatistik från dettabestånd.Dennastatistik alltsåbaseradpå totalräknatmaterial och är därför inte behäftad urvalsfel, tidigare redovisad av som statistik Det finns del märkligt skillnader en stora mellan de urvalsbaserade skattnin garna och det totalräknade materialetfrån Stockholms län. De kan troligen inte förklaras av urvalsfelet utan de skilda snarare av avgränsningarna som gjorts och delvis å svårigheternaför SCB-personalen förståalla uppgifter i blankettmaterialet. att

Kjell Haglund vid länsstyrelsensekonomienhet

totala året 199192

Uppgifter om utbetalningar

underlag till stratifiering av län. -

nrommrs BUDGETÅRET mm: 1511 Drmnsltom

216946 874 181 801658 128 293 383 N 152 754 h å

150959 1 133 2184 125 1 964 143 217 125 491 1100124 86m2 aucmonlmds 1:a 103 818 86149 23 lhllmds län län 113 89482 Vastcrhoucns Ian 137 715 2.6 Varmlamis Knsumslids län 106408 66 498 ,sin lm Im 75 034 Im S]455 . län 38046 Jämtlands lm d 359 kvinnas ,

Stratumindelning av län, urval av län samt

blanketturvalens storlekar.

Stratiñeringen av länen gjordesenligt nedanstående förteckning. Utvalda län är understruknaoch inom parentes anges bruttourvalets storlek.

Stratum nr Stockholms län 350

Göteborgsoch Bohus län 300

Malmöhus län 300

lñänen Örebro, Gävleborg, Södermanland, 112 Värmland, Östergötland112, Kopparberg, Alvsborg och Jönköping

Länen Gotland, Jämtland, Blekinge 112, Uppsala,Kronoberg, Kalmar, Halland, Västernorrland,Kristianstad, Norrbotten l l2 och Västerbotten.

TABELL 12

i % i olika intervall för uppsägningslön. Länen exkl Skattad andel arbetstagare storstadsläncn.

-

TABELL 13 i % i olika intervall för semesterersättning. Hela riket. Skattad andel arbetstagare

-

TABELL 14 Skattad andel arbetstagarei % i olika intervall för semesterersättning. Storstadslänen. Semesterersättning Procentuell fördelning l 10000 45.3 -

- TABELL 15 Skattad andel arbetstagarei % i olika intervall för semesterersättning. Hela riket.

Scmesterersättning Procentuell fördelning l 10000 47.6 -

l 00000

TABELL 16 i % i olika intervall för semesterersätlning på Skattad andel arbetstagare uppsägningslön. Hela riket.

Semcsterersättning Procentuell på ttppsägningslön fördelning

1 2001 4001 6001 8001

TABELL 17 Skattad andel arbetstagare i % i olika intervall för semcsterersättning på uppsägningslön. Storstadslänen. Scmestcrersättning Procentuell uppsägningslön fördelning

1 00000

TABELL 18 Skattad andel arbetstagarei % i olika intervall för semestcrersättning uppsägningslön. Länen exkl storstndslänen. Semesterersättning Procentuell på uppsägningslön fördelning

1 2000 23.7 -

-

TABELL 19 Skattad andel arbetstagarei % i olika intervall för bilersättniltg. l-lela riket. Bilersättning Procentuell Fördelning l 2000 65.8 -

l 00000

lABlELl. 20. Skattad :indcl ;irbctstagzirc i Wo i olika intervall för bilcrsätlning. Smrslzulsliincn.

-

TA B ELL 2 l . Skattad andel arbetstagare i % i olika intervall för bilersätlning. Länen exkl storstadslänen.

l 00000

TABELL 22 Skattadandelarbetstagarei % i olika intervall för lraktamenten. Hela riket. Traktamenten Procentuell ,i fördelning l 2000 58.5 -

- Antalet berördaarbetstagare litet är 44 och därför gör ingen uppdelning redovisningsgrupper.

TABELL 23 Skattad andel arbetstagarei % i olika intervall för fackavgift. Hela riket. Fackavgift Procentuell fördelning

TABELL 24 Skattad andel arbetstagare i % i olika intervall för fackavgift. Storsadslänen. Fackavgift Procentuell fördelning

TABELL 25 Skattad andel arbetstagare i % i olika intervall för fackavgift. Länet exkl storstadslänen. Fackavgift Procentuell fördelning

2000 4000 1 0000

TA BELL 26

Genomsnittlig lönegamntiersättnin i kronor för olika g typer av fordringar genomsnitt totala fordran. samt av

Typer av utbetalningar Genomsnitt av

berörda arbetstagare

Itmeståendelön 15163 lnneståendesemester 12420

Uppsägningslön 30651 Miitningsarvode 690 Semesteruppsägningstid 4722 Provision 9565 Pensionej pensionspremier Pensionpensionspremier 851 1

12469 Traktamenten 2457 Bilersättning 2 l 60 Eztckavgift 601 Ovenidsersätttning 5604 Räntor 2726 Konkurskostnad Sjuklön 676 3577 Retroaktiv ersättning 4298 Ersättningfri bil Kostfönnån l

Tantiem 1646 1 1960 Bilförmån 1 Garageparkering 300

Diverseutlägg 810 Summa att betala lönegarantin ut av 42470

Arbetstagarenstotala fordran

TABELL 27

Andel arbetstagare i procent som fått de olika ersiittningama.

ersättningar Procentuellandd Typer av arbetstagare som fått de olikt ersättningama

Måitningsarvode Semester uppsägningstid 4 Provision Pension ej pensionspremier Pension pensionspremier Tmktamenten Bilersättning Eackavgift Ovenidsersätttning Räntor Konkurskostnad Sjuklön Retroaktiv ersättning Ersättningfri bil Kostförmån Tantiem Bilfönnån Garageparkering Diverseutlägg

Anm: Denna tabell baserar sig enbart dc ärenden delpostema summerar g till angiven utbetald Skulle vi ta med hela nettourvalet skulle underskatningar summa. för vissa delposter. Skälettill detta att i nära hälften av fallen summerar sig int: angivna delposter till den utbetalda Summan är alltså inte alltid fullständigt fördelad summan. delpostema. Detta innebär att vi har värdet noll för vissadelposter. som borde ett värde skilt ifrån noll. Därför gör beräkningarna ett begränsat material. Vi vct inte vilken effekt denna begränsning ger resultatet.

TABELL 28

Procentuellfördelning av utbetaldlönegarantifördelat de olika ersättningarna

Typer av ersättningar Procentuellfördelning utbetaldlönegaranti

Innestâendelön Inneståendesemester Uppsägningslön Mätningsarvode Semesteruppsägningstid Provision Pensionej pensionspremier Pensionpensionspremier Traktamenten Bilersättning lfackavgift Ovenidsersätttning Räntor Konkurskostnad Sjuklön Retroaktiv ersättning Ersättningfn bil Kostförmån Tantiem Bilförmån Garageparkering Diverse utlägg

Am: Dennatabell baserarsig enbartpåde ärendendärdelpostema summerar sig till angiven utbetald summa. Skulle ed hela ta nettourvaletskulle underskattningar för vissadelposter.Skälettill detta att i nära hälften fallen av summerar sig inte angivna delpostertill den utbetalda summan. Su är alltså inte alltid fullständigt mman fördelad delpostemeLDetta innebär att vi har ärdetnoll för vissadelposter, v som bordeha ett värde skilt ifrån noll. Därför gör be räkningarna begränsatmaterial. ett Vi vet inte vilken effekt dennabegränsningger

I följande tabell harvi utifrån 0 m- och to m-uppgiften i innestående lön avser tiden beräknat antalet kalenderdagar.I materialet är det totalt 59% som har ett värde störe än noll för innestående lön och dessa det endast 66% där både o m- och to nav uppgift angiven. Utnyttjande av det begränsade materialet ger Följande skattningar av fördelningen antal kalenderdagar:

TABELL 29

Antal kalenderdagar som inneståendelön avser. Hela riket.

- 100.0 2 l TABELL 30 Antal kalendcrdzigar som inneståendelön avser. Storstadsliitten

-

TABELL 31 Antal kalenderdagar som innestáendelön avser. Länenexkl storstadslänen.

- 180 - 3.0

l följande tabell har vi utifrån 0 m- och t m-uppgiften i uppsägningslön 0 avser tiden beräknatantaletkalenderdagar.I materialet det totalt 61% som har ett värde störreän

noll för uppsägningslönoch av dessaär det 86% där både och 0 m- t 0 m-uppgift angiven.Utnyttjande av det begränsadematerialet ger följande skattningar av fördelningenpå antalkalenderdagar:

TABELL 32

Antal kalenderdagar som uppsägningslön Hela riket. avser.

-

TABELL 33 Antal kalenderdagar som uppsägningslön avser. Storstadslänen. Antal kalendcrdagar Procentuell för uppsügningslön Fördelning

TABELL 34 Antal kalenderdagar som uppsägningslön avser. Länen exkl storstadslänen.

- 6.3 -

Bilaga5

Beräkningar baserade på dataregistrerat material

över Stockholms län.

De benämningar som användsi dennabilaga iir desamma som länsstyrelseni Stockholms liin använder.

TABELL A Andel arbetstagarei % i olika intervall för tot utbetalt brutto Tot utbetaltbrutto Proccntucll fördelning

-

TABELL B Andel arbetstagare i % i olika intervall för totala fordran. Vi harlagt samman lot utbetalt brutto och över maxbeloppet.

- TABELL C Andel arbetstagarei % i olika intervall för inncstående lön.

-

TABELL D Andel arbetstagarei % i olika intervall för innestående semester. Inneståendesemester Procentuell fördelning

TABELL E Andel arbetstagarei % i olika intervall för uppsägningslön.

-

Anm, Länsstyrelsen menar att stort i sett hela beloppetunder över maxbeloppet avser uppsägningslön.

variabeln mätningsarvode uppvisar inget värde är 1006. som större än

24 TABELL F Andel arbetstagare i % i olika intervall för semesterersättning uppsägningstid.

-

TABELL G Andel arbetstagare i % i olika intervall för förmåner som endast beskattas t ex fri bil, fri bostadoch fri kost.

- Vi har även fått separata uppgifter från länsstyrelsen som kompletterar bilden i ovanståendetabell. Av hela utbetalningen av förmåner som endastbeskattas går 87.6% till bilfönnån. l l.8% till kostförmånoch 0.6% till bostadsförmån.

variabeln pension ej pensionspremier är det endast 18 personer som fått, varav de flesta mindre än 6000kr.

TABELL H Andel arbetstagarei % i olika intervall för traktamenten. Ersättningenför endagsoch ñerdygnstraktamenteär summerade.

- TABELL I Andel arbetstagarei % i olika intervall för bilersättning.

TABELL J Andel arbetstagare i % iolika intervall för räntor. Räntor Procentuell fördelning

TABELL K Andel arbetstagare i % i olika intervall för konkurskoslnad.

-

Genomsnittet för de 458 arbetstagare som erhållit avdrag för ny anställning - 15227.

För övriga avdrag sjukdom, vård av barn är genomsnittet -3943 för de 414 som berörs.

TABELL L Andel arbetstagarei % i olika intervall för övriga ersättningar ersättning för telefon, representation,etc. Övriga ersättningar Procentuell fördelning

1 2000 82.6 -

- TABELL M Andel arbetstagarei % i olika intervall för reseersâttningar resa, I0gi. Reseersättningarresa, logi Procentuell fördelning

TABELL N Andel arbetstagare i % iolika intervall för till semeserkassa. Till semesterkassa Procentuell fördelning

TABELL O Andel arbetstagare i % i olika intervall av utbetald löncgaranti för sjömän.

- Anm. Tabellen baserar sig bara uppgifter för 26 arbetstagare. Genomsnittliga Litbctulningen för dessa 16815kronor.

TABELL P Andel arbetstagarei % i olika intervall för preliminärskatt. Preliminärskatt Procentuell fördelning 1 10000 44.6 -

- TABELL Q Andel arbetstagarei % i olika intervall för över maxbcloppet. Över maxbcloppet Procentuell fördelning 1 10000 15.8 -

- Anm: Ovanståendetabell avser de fordringar som ligger Qver 100000 kronor.

TABELL R Genomsnittlig lönegarantiersättning i kronor for olika typer av fordringar samt genomsnitt av totala fordran.

Eörmânersom

Det dataregistrerade marerialet innehåller också följande uppgifter:

TABELL S Genomsnittlig lönegztrarttiersüttnin g i kronor för olika typer av avdragfordringar. Typer avdra g fordrin Genomsnitt av av gar berörda arbetstagare

TABELL T

Andel arbetstagarei procent som fått de olika ersätttnin garna.

Typer av ersättningar Procentuellandel arbetstagare som fått de olika ersättningama

Innestâendelön Innestâendesemester Uppsägningslön Semesteruppsägningstid Till semesterkassa Pensionej pensionspremicr Endagstraktantente Flerdygnstraktamcnte Reseersättnin gar resa, logi Bilersättning Förmåner som endastbeskattas Ovriga ersättningar Mätningsarvode Konkurskostnad Räntor Prel. skatt Tot utbetalt brutto

Det datarcgistrerademarerialetinnehållerocksåFöljandeuppgifter:

TABELL U

Andel arbetstagarei procent som fått olika avdragfordringar.

Typer av avdragfordringar Procentuellandel arbetstagare

TABELL V

Procentuell fördelning utbetald lönegaranxi fördelat på de olika ersättningama av

ersättningar Procentuell Fördelning av Typer av utbetald lönegaranti

lnnestaendelön lnnestáendesemester 22.1 Uppsägningslön 81.4 Semester uppsägningstid 2 8 . Pensionej pensionspremier 0.0 Enda 11.0 Flerdygnstraktmnente H i Bilersältning i J Ovriga ersättningar H S

ga Over maxbeloppet -24.3 g

i 99.7 i Tot utbetaltbrutto

Anm, Länsstyrelsen i stort sett hela beloppet under över maxbeloppet avser menar att uppsägningslöxi.

Bilaga 3

tafs

Riksskatteverkets författningssamling

ISSN0347-3023

srs Riksskatteverkets föreskrifter handläggning

om m.m. Rrsit 1992:7

i ärenden om statlig lönegaranti; Utkomfråntrycket den2 december 1992 beslutadeden 29oktober 1992.

Riksskatteverket föreskriver med stöd av 14 § lönegarantiförordningen 1992:501 följande. l § Beslut enligt 16eller 18§ lönegarantilagen1992:497 skall avfattas blankett, utformad enligt formulär Bl - B3, bilaga l 3. - 2 § Underrättelseenligt ll eller 12§ lönegarantilagen1992:497 skall lämnas blankett, utformad enligt formulär Ul U3, bilaga4 6. - - 3 § Awikelse från dei 1och2 §§angivnaformernaför beslutoch underrättelserfår skeefter särskildöverenskommelsemedlänsstyrelsenoch tillsynsmyndigheten. 45 Till beslut enligt 16 § och underrättelseenligt 11 § Iönegarantilagen 1992:497 skall fogaskopia av förvaltarförordnandet. S§ Länsstyrelsensbesked om utbetalda, avdragna och innehållna garantibelopp enligt § lönegarantiförordningen1992:501 skall lämnasnär myn- 9 dighetenshantering av lönegarantimedeli en konkurs kan slutantasvara förd. Besked om senare verkställdabetalningarlämnas särskilt. 6 § Länsstyrelsens förordnande enligt 10 § Iönegarantiförordningen 1992:501 bör avse samtligalönegarantifordringar i eller flera konkurser, en om inte särskildaskål föranleder annat. 7 § länsstyrelsen skall underrättakonkursförvaltaren till vilket konto om utdelning enligt 28§ lönegarantilagen1992:497 skall betalas. 8 5 Länsstyrelsenskall efter varje kvartal underrätta Riksskatteverketom antalet arbetstagare som erhållit garantibelopp.

Dessaföreskrifter träder i kraft två veckor efter det att föreskrifterna enligt uppgift dem korn ut från trycket.

RIKSSKATTEVERKET

LENNART GRUFBERG StenJohansson Exekutionsavdelningen

l Bilagomahäruteslutna. Bilagoma hir uteslutna.

tab sasse. Stockholm 1992

Beslut 1

ånligt 16 § Iönegarantilagen

om konkurs namn

i .nqunn

Uppgifter om arbetstagare Arbulagarrnn namn Personnummer Aare ss Telefonnummer

Skanelabell

ramkning Kamran Emm lmna inlönal om Beslut lmna ulmilnung om av Ibn

Ja Nej Ja Nej N Utbetalande länsstyrelse Lanulyvaleem x

A Belopp som skall betalas utav lönegarantin lnneaüende w lön Samui., Semumanarwng Iran uppugrung Kr eralnnlng upp.lgnlng. Kr rundHanamma par Iedallodag anarBeen Kr lön att betala utsumma

Miennngu- ° arvode Av uppsâgningslönm betalas som matnnngsarvodeladavgin. fackavgm ________________________________ K Mätningsawodefedavgiu innehållits som menintelevereratsföre konkursen Fackliga organisationen: namn

nu

Pougymumnm

semeelerereittnlng Semeslerersânning páuppsågnlngslön Anm.Uppsägningslön ochsemeslerersâttning därpåkankomma ändras, att medhänsyn tillsjukdagangövenidsersâttning ochliknande. Dettakommerdåattanmälastil länsstyrelsen ochtillsynsmyndigheten.

Kr s°m°u Namn namn, pollqlronulnmor hill Semestarersámnng kassan Kv A Auerinden Sluklön Bullomün. to:lönlknngspvumn och Iaknande Kr Fömüna enmmnq mm Kv Formenunna ln... den Penalon Twmercsa Sverige, Ichnblonbalopp, kr [Om ichnbbnbobpp, kr l Yrnktamente rpnsmeu ulomlnndl. Ichnblonbelopp, lu lim: Ichanlonbelopp. lu

Anm Schablonbclopp. Iu lön: icmbbnbolopp. nu Blleraittnlng milákr x l Fr m o Ränta pá k:

övrlm .$99$P..§'F9§...ê§

Summaatt betalaut av lönognrnntln

Maximibelopp

Arbetstagarens hela fordranmot konkursgäldenären angesvara

Enligt9 § lönegarantilagen kan, medvissa undantag. högst100 000 kr betalasut till en arbetstagare. Omarbetstagarens fordranärhögre har det belopp som han skall erhålla lönegarantin fastställts med hänsyn till bestämmelsen om maximibeloppel. av

Förmån

Jfamüvem

Forman kvarstår under uppsagmngalnoen vilde som

Arbete under uppsägningstiden Arbetslagen null utter: Arbete lov konkungcløenawn under uppugmngurean mJmlv ma under tiden Nej

Anmärkning T union u mlbellul. unluln um urbcrnlnmq

B Belopp som inte kommer att betalas ut

Arbestagaren haryrkat betalning enligt lonegarantilagen lörtölgarmde lordramtordnngar i lbrekommande tall utöver belopp harbeviliats. som se rubriken Belopp att betala utav lonegarannn Forum-igen: art

Beslut:Yrkandet lämnasutanbitall. Skalan torbellulal

Delgivning

Jaghari dagmottagit kopia dettabeslut en av Datum Unoerxkntr

Upplysningar Överprövning

Om en arbetstagare harInkomsterfrån enannanun- Om arbetstagare eller en den som en lordranhar över ställningunderuppsägningstiden ochdessa avser Iátitstillår missnöjd medkonkurslörvaltarens beslutlar samma tid som hanslordran i konkursen skallhan upp- hanväckatalan lysalörvaltaren inkomsterna. motstateninomtreveckortrándet han att om Sådanupplysning skall ñckdel beslutet.Talan av ocksålämnas arbetstagaren väcksviddentingsrättsom om tar emot utbildningen handlägger konkursärendet se sidan Uppgifter 1 bidrag betalas om som av statsmedel vidarbetsmarknads- konkurs. utbildning.

Finnertillsynsmyndigheten beslutet att äroriktigtlárden Omkonkursbeslutet upphävsskallutbetaltlönegaranti-väckatalanmotarbetstagaren inomtreveckorlrándetatt beloppbetalastillbaka.Dettaskallocksåske om någon myndigheten lickdel beslutet. av genom oriktigauppgifter ellerpá annat sätt orsakatatt garantibelopp betalats obehörig ut ellermedettlörhögt belopp.Sådanåterbetalning skallskeockså om någon annat tallhar tagitemotgarantibelopp obehörigteller med lör ett högtbeloppochskäligen bort inse detta.

Beslut 1

Enligt 16 § lönegarantilagen

Uppgifter om konkurs Konxuvsgmeenavens namn

TPerwmOrgunrunonsnumnser

Auress

Kanxurstorvalrareñs namn Telelonnummey Adress Posrguo

Kunlanpersøns namn Talelonnummer

L trngsrat adress, man Konkursdag

ll Utbetalande länsstyrelse

Lunssryretsew

Beslut F Beslutet avser arbetstagare. Arbetstagamas lönebesked avseende tiden bilogas. VVVVVVVVVVV _____________________________ Varjearbetstagare berättigad är tilllönegaranti meddelbelopp som lramgár hansIönebesked. av

Skatteavdrag samtavdraglörinförselochIöneutmätning skallverkställas i enlighetmedde uppgrtter somanges i lönebeskeden.

Närlönebeskedet visar avdrag att skallskelörmätningsarvodelacktöreningsavgilt skallbeloppetsändastill Adress Pouguranurrrner

NärIönebeskedel visar betalning att skallsketillsemestemassa skallbeloppet sändastill Aaron Ponlgrronummr

Arbetstagarna utförarbetelörkonkursgåldenären underuppsägningstiden. Dettagällerdockintelöljandearbetstagare:

Knnltznetorvaltarene underelmtt

Delgivning

Jaghar i dag mottagit kopia en av dettabeslut Datum Unøenknn

Upplysningar Överprövning

Om arbetstagare har inkomster från en annanan- Om en arbetstagare eller den somen lordranhar överen ställningunder uppsågningstiden ochdessa avser låtlts tillår missnöjd medkonkurslörvaltarens besluttar samma som tid hansfordran i konkursen skallhan upp- han väckatalan motstaten inom tre veckor trándet att han lysatörvaltaren om inkomsterna. Sådanupplysning skall fickdel av beslutet. Talan väcksvid dentingsrätt som också lämnasom arbetstagaren taremot utbildningen handlägger konkursârendet sidan se t Uppgifter om bidrag som betalasav statsmedel vid arbetsmarknads- konkurs. utbildning. Finner tillsynsmyndigheten beslutetär att oriktigtlården Omkonkursbeslutet upphävs skall utbetaltIönegaranti-väcka talan mot arbetstagaren inom tre veckor Irandet att beloppbetalastillbaka. Dettaskall också ske om någon myndigheten tickdel av beslutet. genom oriktigauppgifter eller annatsätt orsakat att garantibelopp betalats ut obehörigt eller med lörhögt ett belopp. Sådanåterbetalning skallske också om någon i annat tallhar tagit emot garantibelopp obehörlgteller med törhögt ett beloppoch skäligen bortinse detta.

Beslut enligt 18 § lönegarantilagen Datan

Uppgifter om konkurs m m Kenkunglldcnllem namn pernn-Iwgcmutøamnunrner och T

Arbetstagarna namn pastor-runner och

Tmgsmnens namn och adress

Beslut

Beslutdaterat avseende arbetstagaren hartidigaresäntstilllänsstyrelsen __________________________________________________ Beslutet ändrasenligtlöljande:

Konxuutowaltavens unocrskntl

Upplysningar Överprövning

Om arbetstagare en harinkomster från en annanan- Om arbetstagare ellerden en somen fordranhar överställningunderuppsägningstiden ochdessa avser látitstillär missnöjd medkonkurslörvaltarens besluttär samma tid som hans fordrani konkursen skallhan upp- hanväckatalan mot inom staten tre veckor trándet att han lysaförvaltaren inkomsterna. om Sådan upplysning skall tickdel beslutet. Talanväcksvidden av tingsrättsom ocksålämnas arbetstagaren om tar emot utbildnings- handlägger konkursärendet se Uppgifter bidrag ovan om som betalas av statsmedel vidarbetsmarknads- konkurs. utbildning, Finnertillsynsmyndigheten beslutet att äroriktigttården Om konkursbeslutet upphävsskallutbetaltlönegaranti-väckatalan mot arbetstagaren inomtreveckortrándetatt beloppbetalastillbaka.Dettaskallocksåske någon myndigheten om tickdel av beslutet. genom oriktigauppgifter ellerpá annat sättorsakat att garantibelopp betalatsutobehörigt ellermed lör ett högt beloppSådanåterbetalning skall ske också om någoni annat tallhar tagitemotgarantibelopp obehörigteller med lör ett högtbeloppochskäligen bortinsedetta

UNDERRÄTTELSE

enligt 11 § Iönegarantilagen Dann

Lamxryrzlsen

Ujgifter om konkurs Kenxursgaløenarenu namn T Parsan-ovganlsauonsnummez

Aavess l l Konxwslorvallavens namn Telelonnummer l l Acvess Postgvc l Kowlaklpersvs raw-m Tetelonnumme l

l

L gsal;na-vaavessw KonkursdagDag lovbevakmhçsheslu

l

Uppgifter om arbetstagare Avbestagavens namn Personnummer

Adress Telelonnummev

SxaWetabe Jammmg Kvavsxan Beslut tlnns Inlbtsel om Besm llnns ul om [Ja ljNel jda

Belopp som skall betalas ut av Iönegarantin lnneslående Avserhden lm Ä lön Semester Semeslevevsaumng trán uppugmng K: ersättning Uppsägnlngs Kvpernünautldagavllxmm lranannoaag Invwnoen k """"""""" l lön .§TÅPEF.P summa

Mätnlnga- m arvode Av uppsägningslönen betalas mätningsarvodelackavgilt. som tackavgltt ________________________________ M K Mätningsarvodelackavgitt innehállits som menintelevererats törekonkursen Fucking: organuuhonenx namn

is;;;g,;;;;a;;;a;;;r“"“

Semesterersättning Semesterersättnlng páUppsägningslön

Anm.Uppsägningslön ochsemesterersättning därpåkankommaattändras,medhänsyn tillsjukdaganövenidsersáttning ochliknande.Dettakommerdäattanmälastilllänsstyrelsen ochtillsynsmyndigheten.

Namn. ndnu. pnitgwonurrumr Kr sem° hu: Semeslerevsättning tillkassan Kr """"" t n Avser han s|uklön Kr ____ N Förmåner Bultorrnln ounnnung torIörukrmgspramne och Mmmm

PensionHund [Amy uden x: Pension Övn kr Kr ____ t Tpnslneu r Snnøc. schublonbelopp Iu Ichablonbclopp, Trnktamente Ygansleresa schablonbelopp utomlands Iu Our scnablonbclopp. kr Kv

Ånlll kr Bllenittnlng mili kr x IFr om Kr Ränta påkr Kr ___________ 4 Övrigt Konkurskostnad _______________

Summaatt betalaut av löncgarantln

Maximibelopp

Arbetstagarens helafordran mot konkursgäldenären anges vara

Enligt § 9 Iönegarantilagen kan, medvissa undantag, högst100000 krbetalasut till en arbetstagare. Omarbetstagarens fordranår högrehar detbelopp som han skall erhålla av lönegarantin fastställts medhänsyn till bestämmelsen om maximibeloppet.

Förmån Fomünem verde

Emm-n

som kvarsllr uppsagmngsnden under

Arbete under uppsägnirgstiden under uppngnmgstnden

lasagne

:tullullora arbeta ldrkonkusgiløenlron Nej J-Iaa. ma. under tiden tv

Anmärkning T avslut ulbelnlnnnq u om

Konkurslowallavens undersknll

Upplysningar

Om en arbetstagare harinkomster från anställning enannan underuppsägningstiden och dessa avser samma tid som hansfordran i konkursen skallhanupplysaförvaltaren inkomsterna. om Sådanupplysning skallocksålämnas arbetstagaren om tar emot utbildningsbidrag som betalas av statsmedel vidarbetsmarknadsutbildning.

Omkonkursbeslutetupphävsskallutbetaltlönegarantlbelopp betalastillbaka.Dettaskall

ocksåske om någon genom oriktiga uppgifter ellerpåannatsattorsakat garantibelopp att betalats obehörig ut ellermed för ett högtbelopp.Sådanåterbetalning någoni lall skallskeocksåom annat hartagitemotgarantibeloppobehörigtellermedlörhögtbeloppoch skäligenbortinsedetta.

Om en arbetstagare eller den somen fordranharövertåtits till är missnöjd medkonkursförvaltarens ställningstaganden tårhanfrågakonkurslörvallarenhurhankanbevaka om sinaanspråkkonkursen. I

Underrättelse 1

Enligt 11 § lönegarantilagen

Llnuryrelsen

Uppgifter om konkurs Konkursqaløenaren; namn Porlon-Oqlrvsalruninumrruar

Acvess

Konkurslowallamrs namn Teielonnummer

Adress Postgrro p; Kortlaklaetscws rar Yenelonnummer

TlHçSiU amess namn KonkursdagDaglovbevaxmngsbeslul .l Beslut

Beslutet avser arbetstagare. Arbetstagamas lönebesked avseende tiden bifogas __________ ________________________________ H Vanearbetstagare är berättigad tilllönegaranti meddetbelopp som framgår hansIönebesked. av

Skatteavdrag samt avdrag lörinförselochlöneutmätning skallverkställas i enlighet medde uppgifter somanges i Iönebeskeden.

Narlonebeskedet visar avdrag att skallskelörmatningsarvodelacklöreningsavgilt skallbeloppet sändastill Adress Pongrronurrvnev

Närlönebeskedel visar betalning att skallsketillsemesterkassa skallbeloppet sändastill Adress Pollgvronurrmer

Arbetstagama utlörarbetelörkonkursgäldenären underuppsägningstiden. Dettagallerdockinteföljandearbetstagare:

Övrigt l ax umun om utbetalning

Konkuuibwaluvana mdoralrrrtt

Upplysningar

Om arbestagare har Inkomster från enannan anställning under uppságningstiden och an dessa avser samma som tid hans fordran l konkursen skallhan upplysatörvaltaren om inkomsterna. Sådan upplysning skall också lämnas om arbetstagaren tar emot utbildningsbidrag som betalas av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning.

Om konkursbesluiat upphävs skall utbetalt lönegarantibeiopp betalas tillbaka. Dettaskall ocksåske någon oriktiga uppgiftereller på annat sätt orsakat att garantibelopp om genom betalats obehörigt ellermed ett lör högtbelopp. Sådan återbetalning skallska också om någoniannat iallhartagitemot garantibolopp obehörigt ellermed lörhögtbelopp och skäligenbort inse detta.

Om arbetstagare ellerden somen fordranhar övedåtilstillår missnöjdmed konkursen lörvaitarens ställningstagandenhan lår lråga konkurslörvallaren om hur hankan bevaka sina anspråkikonkursen.

Underrättelse

Enligt 12 § lönegarantilagen

Llnuryreluen

U gifter om konkurs m m Konxuragmoemrenu namn munenorganisationsnummer och ll

Arbctsugnrann namn personnummer och l

Tlnguutnnsoch namn adress l l Underrättelse

Underrättelse daterat avseende arbetstagaren hartidigaresäntstilllänsstyrelsen. __________________________________________ n Underrättelsen ändrasenligtlöljande:

Upplysningar

Dm arbetstagare en har inkomsterfrån anställning an annan under uppsägningstiden och lasse avser samma tid som hansfordran i konkursen skallhanupplysa förvaltaren om nkomstema. Sådanupplysning skallocksålämnas arbetstagaren om tar emot utbildningsbidrag som betalas av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning.

DmkonkursbeslutetupphävsskallutbetaltIönegarantibelopp betalastillbaka.Dettaskall cksáske om någon genom oriktigauppgifter ellerpåannatsättorsakatattgarantibelopp etalatsutobehörigt ellermed lör ett högtbelopp.Sådanåterbetalning någon i annat lallhar skallskeocksåom tagitemotgarantibelopp obehörigtellermedlörhögtbeloppoch käligenbortinsedetta.

rn en arbetstagare ellerden som en fordranhar övertåtits tillärmissnöjdmedkonkursñrvaltarens ställningstaganden lårhanlrágakonkurslörvaltarenhurhankanbevaka om inaanspråkikonkursen.

Bilaga 4 380LO987S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL 28323

RÅDETS oiiti-:itriv

av den oktober1980 20

om tillnlrmning inedlemsstatelagstiftning av ...s om skyddför arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens

80987EEG

EUROPElSKA GEMENSKAPERNAS RÅD HARANTAGIT HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖUANDE. DETTADIREKTIV

AVSNITT 1 med beaktande av Fördraget om ttandet Europeiska av ekonomiska n gemenskapen. särskilt artikel100i detta. Räckvidd och definitioner

medbeaktandekommissionens av fBrslagK ArlilufI

medbeaktandeEuropaparlamentets av yttrandei. Detta direktivskalltillämpas pl arbetstagares fordringar grund anställningsavtal av elleranställningsförhlllanden medbeaktande Ekonomiska av och socialakommitténs gentemot arbetsgivare är som att ansesom insolventa enligt yttrande. och arukel 2.1.

ned beaktande följande: av Medlemsstate u. färundantagsvis utesluta fordringar fran vissa kategorierarbetstagare av frantillämpningsomradet för Detärnödvändigtskydd att upprättas för arbetstagarna vid detta direktiv grund denspeciella arbetstagarnas av arten av irbetsgivarens insolvens. särskilt för att garantera betalning av anställningsavtal elleranställningsförhaüanden. ellerpagrund :leras utestående fordringar. samtidigt hänsyn som maste tas att det fuins andra former gar-anti av av somger arbetstagarna .ill behovet aven välbalanserad ekonomisk ochsocial ut- ett skyddmotsvarande det skallfinnas enligtdetta som veckling gemenskapen. inom direktiv.

Detfinnsfortfarande skillnader mellan Dek. i föregående u- , av e somavses stycke :etrâffande omfattningenskyddet av lörarbetstagarna i detta är i bilagan. upptagna tvseende ansträngningar och börgör-as för att minska dessa skillnader kanhadirektkanbetydelse som för den gemensam- Detta direktiv skallintegillaför Grönland. Detta undantag sna marknadens funktion. skall u i p ... om utvecklas fillnárrnningenagstiñningendenaområde av bördärför främjas samtidigt detsker fortlöpande som en förbättring i enlighet medartikel117 fördraget. i Artikel2

Såvitt gäller detta direktiv skall arbetsgivare en anses vara Plgrund av det geografiska läget och.iâiáugs- rksamhetens insolvertt struktur i området awikerarbetsmarknaden Grönland lundamenult franövrigaområden inomgemenskapen när ansökaharinlämnats en om att deti enlighet med respektive medlemsstat lagaroch andra ñrfattningar skallinledas förfarande innebär eu som att arbetsgivarens dir Grekland denl januari1981blirmedlem denEuro- av tillgangsr i anspråk för kollektivt tas att tillgodose borgeerskaekonomiska gemenskapen i enlighet medakten om nireriias fordringar och gördetmöjligt hänsyn som attta lnslutningsvillkoren En Grekland och anpassningen till till fordringarna enligtartikel ñrdragen. ärdetlämpligt i bilagan att till dettadirektiv under ubrtkenGrekland uppta dekategorier arbetstagare av b närden enligt dessa Lagar ochandra förfauriingar behöriga vars trav flr uteslutas i enlighet medartikel1.2i dettadirektiv. myndigheten

- antingen harbeslutat att inleda förfarandet. - ellerharfastställt att arbetsgivarens eller företag em EGT C 135.9.6.1978. verksamhet definitivt harupphört och au befintliga nr s. EGT C39. nr 12.2.1979. s. 26. tillglngarär otillräckliga för att förfarandet skall EGT nr C 105.26.4.1979.15. s. kunna inledas.

JBOL09B7S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 3.10.80 N L r 28324

nationella lagar taleller est anstillningsñrhlllande ñredendag då arbeta- Detta direktiv berör inte medlemsstaternas arbetstagare. arbets- givarens tnsolvens intradde ellerdå anstallningsavtalet beträffande definitionenterrnerna av framtida ratt till euer anstallriingslörhållandet medrbestagaren upphörde givare lön. omedelbar nu nu. och arbetsgivarens imolveni. l dwa fall får grundav medlemsstat: begränsa betalningiansvaret till lön

motsvarande en tidsperiod om åtta veckor eller flera AVSNITT kortare om sammanlagt ana veckor. r Batammelser om garaiitiinstitutitsner För undvika att utbetalning av belopp garutöverde som

sociala målen lördetta direktiv llr medlemsstaterna docksina

övre grins för betalningsasiavsrex av grund arbeta- Artikel3 en utestående fordringar

Medlemsstaterna skall. om inte annat följer av artikel4. i.. Om medlemsstat: utnyttjar den sistnái-mda valmöjligheten vidta Ag ñrau m skallde till kommissionen meddela vilka r de valt lör tioner av u -

fordringar grundar sigpå anställningsav l eller an- au fastställa denna grins. som stillriingslörhållanden ochsom gallerlon förtiden fore ett Artikel 5 visst datum

Medlemsstaterna skall införa detaljerad: bestämmelser lör Eftermedlemsstaternas val skalldettadatum vara och ut intradde. hei. överensstämmelse med framför allt löliande principer: antingen den dag dl arbetsgivarens insolvens I -

lnstii tillgångar skall vara frstående från arbetsellerdendag då arbetstagaren fickbesked om uppsägning a un - skall inte tillgängligaet vid grund arbetsgivarens insolvens. givarnas driftskapital och va: av insolvensförfa

ellerdendag då arbetsgivarens insolvens inträdde ellerdå - skall bidra till tutiinernas ñnansier-ing anställningsavtal eller anstallningsförhållandet medden b Arbetsgivarna

upphörde grund arbetsgivarens om deninte fullgörs helt av offentligt myndigheter. berörde arbetstagaren av

insolvens. lnstiiutionem skall bestå oberoende av om lör- C ansvar pliktelserna att bidra till finansie utge. har uppfyllt.: eller

Artikel4 inte. .

Medlemsstate fårvilja begränsa stitutioner- AVSNITT lll t III att gu

nasansvar enligt artikel Bestiirirnelsom social trygghet .

2 Ommedlemsstaterna utnyttjar valmöjligheten enligtpunkt

Artikel6 l skallde

första strecksauen. Medlemsstaterna får föreskriva att artikd 3-5inte skallgilla I det fall somavses i artikel3.2. - nationella författningsrqlerade socialförsäksalterllaatt betalning sker av utestående fordringar som lörbidrag enligt eller enligt kompletterande peisiorisaystem utanför galler lön lörde sistatre månade u. av ett anställningsav- ringssystem

tal eller anstillningsförhållande som har pågått inom en de fi. ,... ett företag. tidsperiodsex av månader dendag före dåarbetsgivarens förett eller flera

insolvens intradde. Artikel 7

i det fall som avses i artikel 3.2.andra strecltsatsen. saker- - åtgirder för at: sker utestående fordringar Medlemsstaterna skallvidta nödvindiga stillaatt betalning av som - att under fran , sida. före gallerlön lördesista tre månaderna av ett anstilLi a inbetala påhonom ankommande anstillningsförhållande föredendag då inträdet av hans insolvena. att tal elleret uppsägning grund obligatoriska bidrag till ñrsâkr-ingsinsttutionerna i enlighet arbeutagaren fickbesked om av insolvens, med de En sieiallörsii , arbetsgivarens inte inverkar menligt på arbetstagarna rått till ner men fall i artikel 3.2. tredjestreeltsatsen. enligt dessa ñrsikringar. i den månavdag förarbetstagarens - i det som avses betalning sker utestående fordringar del bidraget har gjorts vid uthetalnng av arbetstagarnas sakerstalla att av som av

gallerlön lördesista 18måna.;ma av ett anställningsav- löner.

380L0987S

.lOJO L officiella tidning NrL 283525

Arriltel8 gemensamma intressen resulterathemliga som I överenskommelser mellan dem. Wldlcmsaulerna skallsäkerställa nödvändiga au Åtgärder hu: för skydda att arbetstagarnas intressen ochdepersonen Kretsen som vidinträdet av arbetsgivarens insolvena redan Artikel1 lämnar arbetsgivarens företag ellerverksamhet. vadgäller ttigheter som tillför-säkrar dem omedelbara ellerframtida Medlemsstaterna skall kraft sättai delagarochandra E, ' enligt författningar ärnödvändiga som för att följadettadirektiv Impleuerande penaionssystern utanfördenationella lör- inom36månader eñerdagen ñr anmälan skall och genast Itningsreglerade sociallörsäkringssystetnen för ellerflera ett kommissionen detta. om retag,

un skalltill fn texterna till delagarochandrañrfattningar som antar de AVSNITT IV inomdetområde omfattasdetta som av

a - L v - ochI L v -

Artikel12 Artikel9

Medlemsstaterna skallinom18månader fränutgångenden av :Ita direktivskallinte påverka medlemsstaternas räu att period 36märtader fastställts om som i artikel ll.l överlämna Empa ellerutfärda lagareller andra författningar är all relevant information till kommissionen som för att denskall nnsammare förarbetstagarna. kunna till rådet tillämpningen avge rapport en om av detta direktiv.

ArtikelIO

ArtikelIJ :tia direktiv skall påverka inte medlemsstaternas möjligheter

Detta direktiv riktarsigtill medlemsstaterna.

vidtaåtgärder för att förhindra missbruk.

Utfärdat i Luxemburg den20oktober 1980. vägra attta pä sig ellerbegränsa det ansvar i somavses artikel ellerdengaranterade ñrpliktelsen somavses i artikel 7. om det viaarsig au uppfyllandet av ñrplilttelsen Fdrådets vägnar år orimligt grund av förekomsten av särskilda SANTER for 4 mellan cfL och och Ordförande

U 380L0987S gemenskapernas officiella tidning 25.10.! NrL 28326 Europeiska

BLAGA fordringar kan undantas frin detta direktiv: räckvidd i Kllêuorier arbastagare av vars överensstämmelse med artikel 1.2

har anställningsavtal ellerett anstallningsförliallande av speciell Arbetstagare som ett If A. GREKLAND Beñlhavaren och besättningen ett liskefartyg i den man deir avlönade genom andel i vinsten eller bruttointakten av fartyget.. B. IRLAND Hemarbetare d.v.s. arbetar ackord i hemmet slvidade intehar personer som ett skriftligt anställningsavtal. i. Nit-aAnhöriga till arbetsgivaren utan nagot skriftligt anställningsavtal vars arbete kan hänföras till en privatbostad et: eller lantbruk dir arbetsgivaren och denira anhöriga bor. Personer normalt arbetar mindre in 18timmar i veckan för en eller flera som arbetsgivaresom och inte betalar sina grundläggande levnadskostnader medlönen fråndettaarbete. Personer ir sysselsatta med fiskepa sisongbaais. tillfälligt ellerpl deltid. och som vars lön bestar i del av flngsten. Arbetsgivarens makamake.

C. NEDERLÄNDERNA Arbetstagare i hushållet ar anställda av en fysisk person och som arbetar mindre som in tre dagar I veckan för personen l fraga. D. STORBRITANNIEN och besättningen ñskefartyg vars lön bestar i andel i vinsten l . Belilhavaren ett eller bruttointakten av fartyget. i. Arbetsgivarens maka make.

Arbastagare som omfattas av andra garantilonner A. GREKLAND Besättningen pl sjöglende fartyg. B. lRLAND Fast anställda och pensionsberittigade arbetstagare vid lokala ellerandra offentliga myndigheter elleri offentligt transportvisende. u Pensionsberáttigade lår-are som ir anställda vid statliga skolor. gymnasier, grundskolor och lirarhögskolor. Fastanställda och pensionsberittigade arbetstagare vid nagot av deprivata sjukhus SOM finansieras IV linansministenet.

i 1

380L0987IS IJOJO Europeiska gemenskap: officiella ridning 28327 u.. NrL C. ITALIEN Arbetsugnrvmm av som nu deras löner kommer utbetalas m iven om företaget :kulle drabbasekonomisk av kris. Besättningen pl sjöng-ade fartyg, D. STORBRITANNIEN Registrerade hamnarbeaare :om inteir halleller huvudsakligen sysselsatta med annu. ma: in hamnarbew. Besättningen påsjöglendc fartyg.

1l.3.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 6611

II

Beslut, lagar m.m. som inte behöver offentliggöras

RADET

RÅDETS DIREKTIV av den 2 mars 1987 om ändring, på grund av Spaniens anslutning, av direktiv 80987BEG om tillnârmning av medlemsstaternas lagstiftning rörande skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens

87164EEG

EUROPEISKAGEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av anslutningsfördraget för Spanien och Portugal, särskilt artikel 2.3 i detta, samt anslutningsakten är av som bifogad till det, och särskilt artikel 396 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Artikel 1.2 i direktiv 80987EEG 1 föreskriver att medlemsstaterna undantagsvis får utesluta fordringar från vissa kategorier av arbetstagare från direktivets tillämpningsområde på grund av den speciella arten av arbetstagarnas anställningsavtal eller anställningsförhállanden.

1 EGT nr L 233, 28.10.1980, s. 23.

Spanien har i enlighet med nämnda bestämmelse ansökt att få om utesluta arbetstagare i hushållet som är anställda fysisk av en person från nämnda direktivs tillämpningsområde pá grund den av speciella arten av deras anställningsförhállande.

Det är därför nödvändigt att ändra bilagan till direktiv 80987EEG i enlighet med de riktlinjer sp fastställts i som bilaga 2, kapitel 5, punkt 4 i anslutningsakten.

HÄRIGENOMFÖRESKRIVS FÖLJANDE.

ike

Med giltighet fr.o.m. den 1 januari 1986 ändras avsnitt 1 i bilagan till direktiv 80987EEG på följande sätt:

a Efter A. GREKLAND infogas följande: B. SPANIEN Arbetstagare 1 hushållet som år anställda av en fysisk person. b Punkterna B, C och D blir således C, D och E. . Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 2 mars 1987.

p. m: xnmsusxan ammande

1 Bilaga

International Labour Conference

Conference internationale du Travail

CONVENTION 173 ZONVENTIONCONCERNINGTHE PROTECTIONOF WORKERS CLAIMS IN THE EVENT OF THE [NSOLVENCYOF THElR EMPLOYER.ADOPTED BY THE CONFERENCEAT ITS SEVENTY-NINTH SESSION.GENEVA. 23JUNE 1992

CONVENTION 173 DNVENTIONCONCERNANT LA PROTECTIONDES CREANCES DESTRAYAILLEURS EN CAS DTNSOLVABILITE DE LEUR EMPLQYEUR.ADOPTEEAR LA CONFERENCE SA A SOlXANTE-DlX-NEUVIEME SESSION.GENEVE.23JUIN 1992

AUTHENTIC TEXT TEXTEAUTHENTIQUE

Convention173

CONVENTION CONCERNING THE PROTECTION OF WORKERS CLAIWS IN THE EVENT OF THE INSOLVENCY OF THEIR EMPLOYER

lihe General Conferenceof the InternationalLabour Organisation. Havingbeen convened at Genevaby the Governing Body of the International Labour Office.and having met its 79th Session on 3 lune 1992.and

Stressing the importance of the protection of workers claimsin the event of the insolvency of their employer and recalling the provisions on thissubject Article of the Protection of Wages Convention. 1949,and Article of the Workmens Compensation Accidents Convention. 1925.and Notingthat.since the adoption of the Protection of Wages Convention.l949. greater value hasbeen placed on the rehabilitation of insolvententerprises andthat. because of the social and economic consequences of insolvency.

effortsshouldbe made where possible to rehabilitale enterprisesandsafe- g

guardemployment. and

i

Noting that since the adoption of the aforementioned standards.significant j developments have taken place in the law and practiceof many Members which have improvedthe protection of workers claims in the event of insolvency of their employer. and consideringthat wouldbe timelyfor the Conference adopt standards on the subject of workers claims. and to new

the adoption of certain proposals with regard to the Havingdecidedupon protectionof workers claims the event of the insolvency ol their employer. which the fourth item on the agenda of the session.and Having determinedthat these proposals shall takethe form of an international Convention: adopts this twenty-thirdday of June of the vearone thousandnine hundredand ninety-two the following Convention. which may be cited as the Protection of WorkersClaims Employers lnsolvency Convention. 1992.

PART GENERAL PROVISIONS

Article I of this Convention.the term insolvency refers to situ- For the purposes ationsin which. in accordance with nationallaw and practice. proceedingshave been opened relating employers assets with a view to the collective reimto an bursement of its creditors. For the of this Convention. a Member may extendthe term inpurposes solvency to other situations which workers claims cannot be paidby reason of the financial situationof the employer. for examplewhere the amount of the employersassets recognised being insufñcient to justify the openingof inas solvency proceedings. The which employers assets are subject to the proceedings extent to an referred in to paragraphl aboveshallbe determinedby national laws, regulations or practice.

Article2 The provisions of this Conventionshallbe appliedby means of laws or regulations by other means consistent with national practice. or any

A rzicle3 A Member which ratiñesthis Convention shall accept eitherthe obligations of Partll. providingfor the protection of workers claimsby means of privilege. a the obligationsof Part lll. providingfor the protection of workers claims by a or

guarantee institution. or the obligationsof both Parts. This choiceshall be indicatedin declarationaccompanying a its ratification.

A Memberwhichhasinitially acceptedonly Part or only Partlll of this Convention may thereafter.by a declaration communicated to the Director- Generalof the internationalLabour Office.extendits acceptance to the other Part.

A Member which accepts the obligations of both Partsof this Convention may. after consultingthe most representative organisationsot employersand workers.limit the applicationof PartIII to certaincategories of workersandto certain branchesof economicactivity.Suchlimitationsshallbe specitied the declarationof acceptance.

4. A Memberwhichhaslimitedits acceptance of theobligations of Part[Il in accordancewith paragraph3 aboveshall,in its ñrst report underarticle22of the Constitutionof the InternationalLabourOrganisation.givethe reasons for limitingits acceptance. [n subsequent reports shallprovideinformation on any extension of the protectionunderPart [Il of this Convention other categories to of workers or otherbranchesof economic activity.

A Memberwhichhasacceptedthe obligationsof Parts and III of this Convention may. after consultingthe representative most organisationsof employersandworkers.excludefromtheapplicationof Part thoseclaimswhichare protected pursuantto Partlll. Acceptanceby Memberof the obligationsof Part a of this Convention shall ipsøjure involvethe terminationof its obligationsunderArticle of the Protectionof WagesConvention.1949.

A Member whichhasacceptedonly theobligationsof PartHI of thisConvention may. by declarationcommunicated a to the Director-General of the InternationalLabourOffice.terminateitsobligationsunderArticle of theProtection of WagesConvention.1949. respect of thoseclaims which protected are pursuant to Part III.

Article4 Subject to the exceptions providedfor paragraph2 below.and to any limitationsspecified accordancewith Article paragraph this Convention shallapply to all employees and to all branchesof economicactivity.

The competent authority.after consultingthe representative most organisationsof employersandworkers. may excludefromPartll. Partlll bothPartsof or this Conventionspecificcategoriesof workers.in particularpublicemployees,by reason of the particular nature of their employment relationship. there other or are types of guarantee affordingthem protectionequivalent thatprovidedby to the Convention.

A Memberavailingitself of the exceptionsprovidedfor paragraph2 aboveshall. its reports underarticle22 of theConstitutionof theInternational LabourOrganisation.provideinformation suchexceptions.givingthe on reasons therefor.

PARTIl. PROTECTION woizxaizs OF CLAIMSav MEANS or A PRIVILEGE

PROTECTED CLAIMS

Article5 ln the event of an employers insolvency. workers claimsarising out of their employmentshallbeprotectedby privilege thatthey a so are paid out of the assets of the insolventemployerbeforenon-privilegedcreditors can bepaidtheir share.

Article 6 The privilege shall cover at least: a the workers claims for wages relating to a prescribed period.whichshall not be lessthan three months. prior to the insolvency or prior to the termination of the employment: b the workers claims for holiday pay due asa result of work performed during the in which the insolvency or the termination of the employment ocyear curred.and in the preceding year: c the workers claims for amounts due in respect of other types of paid absence relating to a prescribed period,which shall not be lessthan three months. prior to the insolvency or prior to the terminationof the employment:and i due workers termination of their employment. Y d severance pay to upon i

LIMITATIONS

Article 7 Nationallaws or regulations may limit theprotection by privilegeof workers claims to a prescribed amount. which shall not be below a sociallyacceptabla level.

Wherethe privilege afforded to workers claims so limited.the prescribed amount shallbe adjusted asnecessary soas to maintainits value.

RANK OF PRIVILEGE

A rlicle 8 National laws or regulations shall give workers claims higher a rank of privilegethanmost other privileged claims.and particular those the of State and the socialsecurity system. However. where workers claims are protectedhy a guarantee institution in accordance with Part lll of this Convention.the claims so protected may be given lower rank of privilege thanthose of the State andthe socialsecurity system. a

PART lll. PROTECrION OF WORKERS CLAiMsav A GUARANTEE INSTITUTION

GENERAL PRINCIPLES

Article 9 The payment of workers claims againsttheir employer arising out of their employment shall be guaranteed through a guarantee institutionwhenpayment cannot be madeby the employerbecause of insolvency.

Article 10 ln givingeffect to this Partof the Convention. a Member may, after consulting representative organisations of employersand workers, adopt approprithe most ate measures for the purpose of preventing possibleabuse.

A rticlell The organisation. management. operationand ñnancing of wage guarantee institutions shall be determined pursuant to Article

The preceding parugruphshall not Member. accordance with its preventa particularCharacteristics andneeds.fromallowinginsurancecompanies provide to the protection referted to Article as long as theyoffer sufñcient guarantees.

CLAIMSPROTECTEI BY iUARANIiEE A INSITHJTION

Article I2 The workersclaimsprotected pursuantto this Partof the Convention shall include least: at a the workersclaimsfor wages relating to a prescribedperiod.which shall not belessthaneightweeks.prior to the insolvency prior or to the terminationof theemployment: b theworkersclaimsfor holiday pay due resultof work performedduring asa a prescribedperiod.whichshall not be lessthan six months.prior to the insolvency prior or to the terminationof the employment: c theworkersclaimsfor amounts duein of other respect types of paidabsence relating to a ptescribedperiod. whichshall not be lessthaneight weeks.prior to the insolvency prior or to the termination of employment: and d sevetance pay due to workers termination of their employment, upon

Arlüle 1. Claimsprotected pursuantto thisPartof theConvention may belimited to a prescrihed amount. whichshall not be below socially ucceptablelevel. u

Wherethe claimsprotected are so limited. the prescribed amount shallbe adjusted I as necessary soas to maintainits value.

FINALPROVISIONS

Article 14 This Conventionrevisesthe Protectionof WagesConvention.1949. the to extent providedfor in Article paragraphs6 and7 above.but does not closethat Convention furtherratiñcations. to

Article 15 The formal ratiñcationsof this Conventionshall be communicated the to Director-General of the InternationalLabourOfficefor registration.

Article I6 This Conventionshall be binding only upon those Membersof the InternationalLabourOrganisationwhoseratiñcationshavebeenregisteredwith the Director-General. shall come into force twelve months after the date on which the ratiñcationsof two Membershavebeenregisteredwith the Director-General. Thereafter.this Conventionshall come into forcefor any Membertwelve monthsafter the date on which its ratiñcationhasbeenregistered.

Article l7 A Member which hasratiñed this Convention may denounce after the expirationof ten years from the date on which the Conventionñrst comes into force. by an act communicated to the Director-Generalof the International LabourOfñcefor registration.Suchdenunciationshall not takeeffectuntil oneyear after thedate on which registered.

Each Memberwhichhas ratifiedthis Conventionand whichdoes not. within the year following the expiration of the period of ten years inentioned in the precedingparagraph. exercise the right of denunciiition provided for in this Article. will he bound for another period of ten years and. thereafter. nia denounce this Convention the at evpiratitun of each periodof ten vears underthe terms providedfor in this Article.

ArticleIH The Director-Generalof the InternationalLabour Office shall notify all Nlembers of the International Labour Organisationof the registrationof all rzititications and denunciations communicated him by to the Membersof the Organisation. When notifyingthe Membersof the Organisationof the registrationof the secondratification communicated to him. the Director-Generalshall draw the attention of the Members of the Organisation to thedate upon which the Convention will come into force.

Article 9 The Directoriieneral of the InternationalLabour Officeshall communicate to the Secretanv-General of the United Nationsfor registration in accordance with article102of the Charter of the UnitedNations full particulars ot ;ill ratitications and acts of denunciation registeredby him in accordance with the provisionsof the precedingArticles.

Article20 At such times as may consider necessary the Governing Body of the InternationalLabour Office shall presentto the General Conference a report on the workingof this Conventionand shallexaminethe desirabilityof placing on the agendaof the Conference the questionof its revision whole or in part.

A rtice 21 Shouldthe Conference adopt a new Conventionrevising this Convention whole or part. then.unless the new Convention otherwiseprovides-

a the ratification by a Member of the new revising Conventionshallipio jiire involvethe immediate denunciationof this Convention. notwithstandingthe provisionsof Article 17above. andwhen the new revising Convention shall have come into force; b from the date whenthe new revising Convention comes into force this as Conventionshall cease to be open to ratificationby the Members.

This Convention shall any case remainin forcein its actual form and content for thoseMembers whichhave ratified but have not ratifiedthe revising Convention.

A riice 22 The Englishand Frenchversions of the text of this Convention are equally authoritative.

The foregoing the authentic text of the Conventionduly adoptedby the General Conference of the International Labour Organisationduring its Sevenly-ninthSessionwhich was held al Genevaand declaredclosed the twenty-thirddayof June1992.

IN FAITH WHEREOF we haveappended our signaluresthistwenty-ñfthday of June1992.

The text of the Convention herepresented as a Le texte de conventim présentée ici est une true copy of the text authenticated by the signatures copie exacte du texte authxntiqué par les signatures of the President the InternationalLabour of Confer- du Presidentde Conféreice internationale du Traence and of the Director-Generalof the Inter- vail et du Directeurgénéradu Bureau international nationalLabourOffice. du Travail.

Certified true andcomplete copy. Copiecertiñéeconforme complete. et

For the Director-General of he Inrrnational Labour Office: Pour Directettr généraldu Buren: international du Tmrail:

Bilaga 6

International Labour Conference

Conference internationale du Travail

RECOMMENDATION 180 RECOMMENDATION CONCERNINGTHE PROTECTIONOF WORKERSCLAlMS IN THE EVENT OF THE INSOLVENCYOF THEIR EMPLOYER.ADOPTED BY THE CONFERENCEAT lTS SEVENTY-NINTHSESSION.GENEVA. 23JUNE 1992

RECOMMANDATION 180 RECOMMANDATION CONCERNANT LA PROTECTIONDES CREANCES DESTRAVAILLEURS EN CAS DWNSOLVABILITEDE LEUR EMPLOYEUR.ADOPTEE PAR LA CONFERENCE SA A SOIXANTEDIX-NEUVIEME SESSION.GENEVE.23JUIN 1992

AUTHENTIC TEXT TEXTEAUTHENTIQUE

Recommendation 180

RECOMMENDATION CONCERNING THE PROTECTION OF WORKERS CLAIMS IN THE EVENT OF THE INSOLVENCYOF THEIR EMPLOYER

The General Conference of the InternationalLabour Organisation. Having been convened at Genevaby the Governing Body of the International Labour Office.and having met its 79th Session 3 on June 1992.and

Stressingthe importance of the protectionof workers claims the event of theinsolvency of theiremployer and recallingthe provisions on thissubject in Article of the Protection of Wages Convention. l949. andArticle of the W0rkmens Compensation Accidents Convention. 1925.and Notingthat. sincethe adoptionof the Protection of Wages Convention.1949. greater valuehas been given to the rehabilitationof insolvententerprises and that, because of the social and economic consequences of insolvency. effortsshouldbe made where possible to rehabilitate enterprisesandsafeguardemployment. and Noting that since the adoption of the aforementioned standards. significant developments have takenplace in the law and practiceof many Members whichhave improvedthe protection of workers claims in the event of the insolvencyof theiremployer. and considering that wouldbetimelyfor the Conference adopt to new standards on the subjectof workers claims. and

Recognising that guarantee institutions. properly designed.afford greater protectionof workers claims. and Having decided upon the adoptionof certain proposals with regard to the protection of workers claims in the event of the insolvency of their employer. which the tourth item on the agenda of the session. and Having determined that these proposalsshall takethe form of a Recommendation supplementingthe Protection of Workers Claims Employers lnsolvency Convention. 1992: adoptsthis twenty-thirdday of June of the yearone thousandnine hundred and ninety-two the following Recommendation. which may be cited as the Protection of WorkersClaims Employers insolvency Recommendation. 1992.

E DEFINITIONS AND METHODS OF APPLICATION xI i l For the purposes of this Recommendation. the term insolvency refers 2 practice. proceedings 2 n to situationsin which.in accordance with national law and a havebeen opened relating employers assets with view to the collective to an a reimbursement of its creditors. this Recommendation. Members extendthe term 2 For the purposes of may insolvencyto other situationsin which workers claims cannot be paidby reason of the financial situationof the employer. andin particular to the following: a wherethe enterprisehas closed down or ceasedits activities or voluntarily woundup: b where the of the employerls assets insufñcient to justify the opening amount of insolvency proceedings; c where. the of proceedings to recovera workers claim arising out of course employment. found that the employer has no assets or that these are insufñcientto pay the debtin question; d where the employer has died and his or her assets have been placed the handsof administrator and the amounts due cannot be paid out of the an estate. 3 The extentto which an employers assets are subject to the proceedings referred in subparagraph 1 shouldbe determinedby nationallaws. regulations to or practice.

The provisionsof thisRecommendation may beappliedby means of lans or regulations by or any other means consistentwith nationalpractice.

ll. PROTECTION musens OF CLAIMSav MEANS u: A PRIVILEGF.

PROTECTED CLAIMS

1 The protection afforded by privilegeshould a cover thefollowingclaims:

a wages. overtime pay. commissions and other forms of remunerationrelatingto work performedduring prescribedperiodprior a to the insolvency prior or to terminationof the employment.This periodshouldbe ñxedby nationallans or regulationsandshould not be lessthan12months:

b holiday pay due asa resultof work performed duringthe year which the insolvency the terminationof the employmentoccurred.andin thepreced or ing year: c . amounts duein respect of other types of paidabsence. end-of-yearandother bonusesprovidedfor by nationallaws regulations.collectiveagreements or or individual contracts of employment.relating to a prescribedperiod.which should not be lessthan 12months.prior to the insolvency prior or to the terminationof the employment: d payments due in lieu of noticeof terminationof employment: e severancepay. compensationfor unfair dismissalandother payments due to workers upon terminationof their employment:

f compensationpayabledirectly by the employer respect of Occupational accidentsanddiseases.

2 The protectionaffordedby privilegemight a cover the following claims:

a contributionsdue in respect of national statutory socialsecurityschemes. where failure to pay adverselyeffectsworkersentitlements:

b wcontributionsdue respect of private.Occupational. inter-occupational or enterprisesocialprotectionschemesindependentot national statutory social securityschemes. wherefailure to pay adverselyaffectsworkersentitlements:

c v beneñts to whichtheworkers were entitledprior to theinsolvencybyvirtue of their participation in enterprisesocial protectionschemesand which are payableby theemployer.

3 Claimsenumeratedin subparagraphs l and2 that havebeenawardedto a worker through an adjudication or arbitrationwithin 12monthsprior to the insolvencyshould be coveredby the privilege regardlessof the time-Iimitsspecified in thosesubparagraphs.

LIMITATIONS

Where the amount of the claim protectedby a privilege limited by national laws or regulations,in order that this amount should not fall below a socially acceptablelevel shouldtake into account variablessuch the minimum as wage. the part of the wage which unattachable,the wageon whichsocial security contributions are based or the averagewage industry.

Is-HMS VHIH FALL llE AFTERTHE |NSOLVENCY PINK HAVE BEEN OPENEI

Where. ziccordance with nationallaws and regulations. an enterprise ot which insolvency proceedingshave been opened authorised to conrespect tinue its activities. workers claims arising out of work performed as from thedate the continuation authorised should not be subject to the proceedings when was and shouldbe paid. out ot the funds available. as and when they fall due.

A ELERA TED PAYMENT PROCEDURES

l Wherethe insolvency proceedings cannot ensure rapid payment of work ers privileged claims.there shouldbe a procedure for accelerated paymentto that the claims paid. without awaitingthe end of the proceedings, out of ensure are availablefunds funds become available. unless the rapid payment of or as soonas workers claims ensuredby a guarantee institution.

2 Accelerated payment of workers claims may be ensured as follows:

a the institution responsiblefor administeringthe employers assets personor should suchclaims has been determinedthat they are genuine pay as soonas and payable: b the claim contested.the worker should be able to have its validitydeterminedby courtor any other body with jurisdiction over the matter. soas to a have paid in accordance with clausea. 3 The accelerated payment procedure should cover the totality of the claim protectedby privilege. at least a part of to be fixedby nationallaws or a or regulations.

llI. PROTECHON OF WORKERS. CLAIMS A av GUARANTEE INSTITUTION

SCOPE

The protectionof workers claimsby a guarantee institution shouldhave as

wide a coverage as possible.

OPERATING PRlNClPLES

Guarantee institutions might operate according to the following principles:

they shouldbe administratively. ñnancially and legally independent of the a employer: should contribute ñnancing these institutions. unless this fully b employers to coveredby the public authorities: should their obligations vis-â-vis protected workers irrespective c they assume whether obligation the employer may have of contributing to their of any ñnancing has been met: d they should subsidiary responsibility for the Iiabilities of insolvent assumea of claims protectedby the guarantee and should,by way employers respect of subrogation. be able act in place of the workers to whom theyhave made to payments: funds managedby guarantee institutions other than those from general § e the only be usedfor the purpose for whichthey were collected. ; revenues. may

LAIMS PROIEZCHAI in HH;uirAit-xsitaie

l The guarantee should cover the followingclaims:

wages. overtime pay. commissions and ither forms of reniunerationrelatingto work performedduring prescribedperiod which a should not be lessthan three months. prior to the insolvency to the of the or prior termination em ployment:

holiday pay due as a resultof work performed during the whichthe yearin insolvency the terminationof theemployment or occurrcd.and iii theprecedw ing year:

end-of-yearand other bonusesprovidedfor hy nationallaixs regulations. or collective agreements or individual contracts of einployintrnt. relatingto a prescribedperiod,whichshould not be lessthan ll months. to the prior ln solvency prior or to the termination of the employment:

amounts duein respect of other types of paidabsence relaiing prescribed to a period.whichshould not belessthanthree months.prior to theinsolvency prior or to the terminationof the employment;

payments due in lieu of notice of terminationof employiineiit;

severance pay. compensationfor unfair dismissal andother payments due to workers upon terminationof theiremployment:

compensatton payabledirectly hy the employer of occupzitional respect accidentsanddiseases.

2 The guarantee might cover the following claims:

E contributionsdue in respect of national statutory social schemes. security wherefailure to pay adverselyaffects workers entitlemenis:

contributionsdue in respect of private. occupational. lHICFUCCUPáIIIOHJl. or enterprisesocialprotectionschemesindependentof national statutory social securityschemes. wherefailure to pay adverselyaffects workersentitlements:

beneñts whichtheworkers to were entitlcd prior to theinsolvency virtue ol their participationin enterprise social protectionschemes andwhicharepaiw ableby the employer:

wages or any other form of remuneration cnnsistent with this Paragraph. awarded to a Workerthrough adjudication zirhitrationwithin threemonths or prior to the insolvency:

l,l.1IIA1l.S

10.Wherethe amount of the claim protectedby of inv means a guurantee stitution limited. in order that this amount should fall below not a sociall acceptablelevel. shouldtake into account variables such the minimum as wage. the part of the wage which unattacliable.the wageon whichsocialsecurity contributions are based the or industry. averagewage

IV. PROVISIUN OMMON[U PARTS ,wo lll

ll. Workers their representatives or shouldreceive timelyinformationandhe consultedwith regard insolvencyproceedings to whichhavebeenopenedandto whichthe workers claimspertain.

foregoing the authentic text of the Recommendation duly adoptedby The General Conference of the International Labour Organisation during its the Seventy-ninth Session which held at Geneva and declared closed the was twenty-thirdday of June 1992.

FAITH WHEREOF have appended our signatures this twenty-ñfth day lN we of June 1992.

Le texte qui précéde est texte authentique de recommandation düment adoptée par Conférencegénéralede lOrganisationimernationaledu Travail dans sa soixante-dix-neuviême session qui s°cst tenue á Geneve et qui a été déclaréeclose 23juin 1992.

EN FOI DE OUOI ont apposeleurs signalures. vingt-cinquiémejour ce dejuin 1992:

ThePresidentof theConference. Le PrésidentdeIa Conférence,

H. NASCIMENTORODRIGUES

TheDirector-General theInternationalLabourOffice, Le Directeurgénéraldu Bureauinternationaldu Travail.

M. HANSENNE

Recommendation here present- Le texte de recommandation présentée ici est The text of the as authenticatedby the copie exacte du texte authentique par les signa-

Certified true and complete copy. Copie certiñée conforme et complete.

l

For the Director-General of rhe InternationalLabour Ojjice: Pour Direcleur généraldu Bureau international du T ruvui :

KUNGL. BIBL.

1993 -11-17

Statens offentliga utredningar

1993 Kronologisk förteckning

l.Styrnings-ochsamarbetsformer i biståndet. UD 34.Förarprövare. K.

Kursplaner för grundskolan. U. 35.Reaktion ungdomsbrott. mot Del A ochB. Ju. Ersättning för kvalitetocheffektivitet. 36.Lag totalförsvarsplikt. om Fö. - Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för 37Justitiekanslern. Enöversyn JK:sarbetsuppgifter av grundläggande högskoleutbildning. U. Ju. m.m. 4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av 38.Hälso-ochsjukvården i framtiden modeller.S. - tre flyktingar m. fl. S. 39.En gräns för ñlmcensuren. Ku. 5.Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- 40.Frir ochrättighetsfrágor. - DelA ochB. .lu. maka.S. 41.Folk-ochbostadsräkning år 1990ochi framtiden. 6.Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduk- Fi.

tion.Jo. 42.Försvarets högskolor.Fö. Löneskillnader ochIönediskriminering. 43.Politik arbetslöshet. mot A. Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. Ku. 44. Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. av Fi. Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor 45.Trosabrytersigloss.Bytänkande ellerdemokratins

och män arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. räddning.C.

Postlag.K. 46.Vissakyrkofrágor.C.

10.En ny datalag.Ju. 47.lonsekvenser valmöjligheter av inomskola, l l Socialförsäkringsregister. S. barnomsorg . äldreomsorg ochprimärvård. C. 12.Vârdhögskolor 48.Kommunala verksamheter i egen förvaltningochi - kvalitet utveckling huvudmannaskap. - U. kommunala aktiebilag. Enjämförande - studie.C. 13. Ökad konkurrens järnvägen.K. 49.Ettår medbetalningsansvar. S. 14.EGochvåragrundlagar. Ju. 50.Serveringsbestämmelser. S. 15.Svenska reglerFörinternationell omfördelning 5l.Naturupplevelser av utan buller en kvalitet att värna. oljavid en oljekris.N. M . 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 52.Ersättning vid arbetslöshet. A. kommissionens förslag.Fi. 53.Kostnadsutjämning mellankommuner. Fi. l6. Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- - 54.Utvisning grund brott.Ku. av kommissionens förslag.Bilagor.Fi. 55.Detallmännas skadeståndsansvar. Ju. 17. Ägandet radioochtelevisioniallmänhetens av 56.Kontrollenöver strategiskt känsliga exportav varor. tjänst.Ku. UD.

18.Acceptans ToleransDelaktighet. M. 57.Beskattning fastigheter, av dell l9.Kommunema ochmiljöarbetet. M. - Schablonintäkt ellerfastighetsskatt Fi. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. 58.Effektivare ledningi statligamyndigheter. Fi. 2l.Ökat personval. Ju. 59.Nymarknadsföringslag. C. 22.Vadär ett statsråds arbete värt Fi. 60.Polisens rättsligabefogenheter. Ju. ZlKunskapenskrona.U. 6l.Överföring HIV-smitta av genom läkemedlet 24.Utlânningslagen partiellöversyn.Ku. - en Preconativ.

25.Socialaåtgärderförjordbrukare.Jo. 62.Rättssäkerheten vidbeskattningen. Fi.

26.Handläggningenvissasâkerhetsfrágor. av Ju. 63.Person ochparti Studieri anslutning - till 27.Miljöbalk.Del 1och M. Personvalskommitténs betänkande

28.Bankstödsnämnden. Fi. Ökatpersonval SOU 1993:21.Ju.

29.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av 64.Frågorför folkbildningen. U.

Del Fi. 65.Handlingsplan buller. mot 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. S. Handlingsplan buller.Bilagedel. mot M. SLKommunemas roll alkoholområdet ochinom 66.Lag om införande miljöbalken. av M. missbmkarvárden. 67.Slütförvaring av använt kärnbränsle KASAMs 32. anställningsskyddslag. A. yttrande över SKBs FUD-program 92.M. 33.Atgärderför att förbereda Sveriges jordbruk och ,éåjlkonlmrjrens mednätmonopol. N. livsmedelsindustri för EG.Jo.

1993 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69. Revisorerna och EG.N. 70. Strategi för smáföretagsutveckling. N. 71 Organisationernas bidrag. C. . Det 72.Att inhämta synpunkter från medborgarna kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning. C. 73. Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. C. 74.lvalitetsmätning i kommunal verksamhet. C. 75. Vissa mervärdeskattefrâgor ll, offentlig verksamhet m.m. Fi. 76.Verkstä1lighet av fängelsestraff. Ju. 77. Kommunal tjänsteexport och internationellt bistándC. 78.Miljöskadeförsâkringen i framtiden.M. 79. Handel och miljö moten hållbar spelplan. M. - 80. statsförvaltningen och EG.Ju. 8l.Översyn arbetsmiljölagen. av A. 82. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och f kunskapsöversikt. S. 83.Statistik och integritet, del 1 Skyddför uppgifter å - e till den statliga statistiken m.m. Fi. 84. Innovationer för Sverige.N. 85.Ursprung och utbildning social snedrekrytering till högre studier. U. 86. Amningsvänliga sjukhus för att skydda. stödja och främja amning. S. 87. Beredskapslagring av olja.N. 88. Produktsäkerhetslagen och EG.C. 89. Massflykttill Sverige av asyl-och hjälpsökande. Fö. 90. Lokal demokrati i utveckling. C. 91 Socialtjänstens roll i samhällsplanering och . kunskapsöversikt samhällsarbete. En ochett diskussionsunderlag. S. 92.Den centrala polisorganisationen. Ju. 93.Várdens svåra val.S. 94. Anpassad kontroll av byggandet. M. 95.Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret. Fö. 96. Förändringar i lönegarantisystemet. A.

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

E Justitiedepartementet Socialtjänstens roll i samhällsplanering ochsamhälls- En ny datalag. [10] arbete. Enkunskapsöversikt - och ett diskussions- EGochvåragrundlagar. [14] underlag. [91] Ökat personval. [21] Vårdens svåraval. [93] Handläggningenvissasäkerhetsfrágor. av [26] Kommunikationsdepartementet Reaktion mot ungdornsbrott. Del A ochB. [35] Justitiekanslern. Enöversyn JK:sarbetsuppgifter av Postlag. [9] m.m. [37] Ökadkonkurrens påjärnvägen. [13] Friaochrättighetsfrágor. DelA ochB. [40] Förarprövare. [34] Detallmännas skadeståndsansvar. [55] Polisens rättsligabefogenheter. Finansdepartementet [60] Personochparti Studierianslutning till Nyavillkorför ekonomiochpolitik ekonomi- - - Personvalskommitténs betänkande kommisionens förslag.[16] ÖkatpersonvalSOU 1993:21.[63] Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- Verkställighet fängelsestraff. av [76] kommisionens förslag.Bilagor.[16] statsförvaltningen ochEG.[80] Riksbanken ochprisstabiliteten. [20] Dencentralapolisorganisationen. [92] Vadär ett statsråds arbete värt [22] Bankstödsnämnden. [28] Utrikesdepartementet Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Stymings- ochsamarbetsformer i biståndet. [l] Del [29] Kontrollenöver export av strategiskt känsliga varor. [56] Folkeoch bostadsräkning år 1990 ochi framtiden.[41] Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. av [44] Försvarsdepartementet Kostnadsutjämning mellankommuner. [53] Lag om totalförsvarsplikt. [36] Beskattning av fastigheter, del l Försvarets högskolor. [42] Schablonintäkt ellerfastighetsskatt [57] - Massflykt till Sverige av asyl-och hjälpsökande. [89] Effektivare ledning i statliga myndigheter. [58] Ansvars- ochuppgiftsfordelning inom detcivila Rättssäkerheten vidbeskattningen. [62] försvaret. [95] Vissa mervärdeskattefrågor offentligverksamhet m.m. [75] Socialdepartementet Statistikochintegritet,del 1 Skyddför uppgiftertill - Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade denstatligastatistiken m.m. [83] av flyktingar m. fl. [4] Bensodiazepiner beroendeframkallande Utbildningsdepartementet - psykofarmaka. [51 Kursplaner förgrundskolan. [2] Socialförsäkringsregister. Ersättning förkvalitetocheffektivitet. Rättentill biståndinomsocialtjänsten. [30] - Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för Kommunernas roll alkoholomrädet och inom grundläggande högskoleutbildning. [3] missbrukarvården. [31] Vårdhögskolor Hälso- ochsjukvården i framtiden tre modeller. [38] kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] - - - - Ettår medbetalningsansvar. [49] Kunskapens krona.[23] Serveringsbestämmelser. [50] Frågorför folkbildningen. [64] Överföring HIV-smitta Ursprung och utbildning social av genom läkemedlet - snedrekrytering till Preconativ. [61] högre studier.[85] Frivilligtsocialtarbete.Kartläggning ochkunskapsöversikt.[82] Jordbruksdepartementet Amningsvânliga sjukhus för att skydda, stödja och Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion. främjaamning.[86] [61 Socialaåtgärder förjordbrukare.[25] Atgärderför att förbereda Sveriges jordbrukoch livsmedelsindustri för EG.[33]

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Ny anställningsskyddslag. [32] Acceptans Tolerans Delaktighet. [18] Politikmot arbetslöshet. [43] Kommunerna och miljöarbetet. [19] Ersättning vid arbetslöshet. [53] Miljöbalk.Del 1och 2. [27] Översyn arbetsmiljölagen. [81] Naturupplevelser utan buller en kvalitet värna. att av - Förändringar i lönegarantisystemet. [96] [51] Handlingsplan mot buller. Kulturdepartementet Handlingsplan mot buller. Bilagedel.[65] och lönediskriminering. Lagom införande av miljöbalken.[66] Löneskillnader arbetsmarknaden [7] Slutförvaring använt av kärnbränsle KASAMS Om kvinnor och män lönediskriminering. Om kvinnor Yttrande ÖV SKBs FUDPTOETM 92- [57] Löneskillnader och arbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Mlllöskadäölsäkllnâen l flamllden- [73] ochmän Ägandet radiooch televisioni allmänhetens tjänst. Handel00h miljö m0 en hållbar 5P°lPl3n179] av - Anpassad kontroll av byggandet. [94] [17] Utlänningslagenen partiellöversyn. [24] - Engräns för filmcensuren. [39] Utvisningpå grund brott. av [54]

Näringsdepartementet Svenska regler för internationell omfördelning av olja vid en oljekris.[15] Elkonkurrens med nätmonopol. [68] Revisorerna ochEG. [69] Strategiför smáföretagsutveckling. [70] Innovationer för Sverige. [84] Beredskapslagring av olja. [87]

Civildepartementet Trosa brytersigloss. Bytänkande eller demokratins räddning. [45] Vissakyrkofrågor. [46] Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och primärvård.[47] Kommunala verksamheter i egen förvaltningochi kommunala aktiebilag.En jämförande studie. [48] Ny marknadsföringslag. [59] Organisationernas bidrag. Att inhämta synpunkter från medborgarna - Det kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning. [72] Radikala organisaiionsförändringar i kommuner och landsting. [73] Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. [74] Kommunal tjänsteexport och internationellt bistând.[77] Produktsäkerhetslagen och EG.[88] Lokal demokratii utveckling. [90]