Alkoholpolitikens medel införsel av och partihandel med spritdrycker, vin och starköl : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Alkoholpolitikens

medel

av 06h med

Införsel partihandel

vin Och starköl

spritdrycker,

Delbetänkande av

Alkoholutredningen

WN

m Statens offentligautredningar WW 1998:156

W

Socialdepartementet

Alkoholpolitikens

medel

Införsel av och med

partihandel

vin och starköl

spritdrycker,

Delbetänkande Alkoholutredningen

av Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes ktmdtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svarar Fiitzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Ordet-fax: 08-690 91 91

Ordeztel: 08-690 91 90

E-post: ñitzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-21081-9 i Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Genom beslut den 12 1998 bemyndigade regeringen chefen för

mars Socialdepartementet att tillkalla särskild utredare för att se över

en vissa bestämmelser i alkohollagen 1994: 173 8 samt i lagen 1961:181

försäljning teknisk sprit och att utarbeta förslag till ny om av m.m. lagstiftning för handeln med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Utredningsuppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 1999 dir. 1998:19.

Den 25 juni 1998 beslutades tilläggsdirektiv, genom vilka utredaren fick i uppdrag bl.a. att utreda frågan distansförsäljning av

om alkoholdrycker till Sverige ñån andra länder skulle tillåtas och hur den i så fall skulle hanteras. Även frågan hur gåvoförsändelser

om av alkoholdrycker från andra länder skulle hanteras och eventuellt beskattas ingick i uppdraget. Denna del uppdraget liksom uppdraget

av att se över reglerna om och villkoren kring den yrkesmässiga importen

alkoholdrycker har utredaren haft att redovisa till regeringen snarast av möjligt, dock senast den 31 december 1998. I övrigt skall utredningsarbetet ha slutförts senast den 31 december 1999 dir. 1998:52.

Genom beslut den 2 april 1998 förordnades numera regeringsrådet Susanne Billum som särskild utredare.

Som sakkunniga förordnades samma dag departementssekreteraren Monica Falck, Finansdepartementet, departementssekreteraren Marianne Förander, Finansdepartementet, departementssekreteraren Margaretha Granborg, Närings- och Handelsdepartementet, kammarrättsassessorn Christian Groth, Socialdepartementet, hovrättsassessom Louise Heckscher, Justitiedepartementet, kanslirådet Gert Knutsson, Socialdepartementet och departementssekretaren Eva

Thorsell, Inrikesdepartementet.

Samma dag förordnades experter direktör Hans Agnéus,

som Alkoholinspektionen, kemist Conny Eklund, Läkemedelsverket, direktör Peter Mattsson, Sveriges Livsmedelshandlareförbund SSLF, vice verkställande direktören Allan Nyrén, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare SHR och sektionschefen Anita Sundin, Svenska Kommunförbundet.

Den 18 juni 1998 förordnades sakkunniga kammar-

som rättsassessom Johan Montelius, Finansdepartementet och departementssekreteraren Magnus Rydén, Utrikesdepartementet samt

experter byrådirektören Petra Johfur, Generaltullstyrelsen och vice som verkställande direktören Jan Thagesson, Systembolaget AB.

Som sekreterare anställdes den 29 maj 1998 tillståndschefen Peter Carlsten och den 13 juli 1998 kammarrättsassessom Karin Sederholm.

Utredningen, som har antagit namnet Alkoholutredningen, överlämnar härmed sitt delbetänkande Alkoholpolitikens medel SOU 1998:156.

Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande av experten Hans

Agnéus.

Stockholm i december 1998

Susanne Billum

/Peter Carlsten Karin Sederholm

Innehåll 5

Innehåll

10 Innehåll

2 Tilläggsdirektiv 22 1 3 EG-domstolens förhandsavgörande i Franzén-målet 225 4 Alkoholinspektionens regler för lagerredovisning 245

m.m. 5 Alkoholinspektionens tillsynsprotokoll 251

SOU 1998: 156 Sammanfattning ll

Sammanfattning

Alkohollagen 1994:1738 tillkom under stark tidspress och till

var stora delar en anpassning till de krav följde Sveriges anslutning

som av till EU. Mot denna bakgrund samt med hänsyn till kritik och synpunkter som framförts till regeringen från olika myndigheter, organisationer m.m. tillkallades den 12 1998 särskild utredare

mars en för att över vissa bestämmelser i alkohollagen. I uppdraget ingick

se dessutom att utarbeta förslag till lagstiftning för handeln med

ny teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Utredningen, har antagit

som namnet Alkoholutredningen, skulle enligt direktiven redovisa uppdraget senast den 30 juni 1999.

Mot bakgrund av bl.a. EG-domstolens dom i Franzén-målet riktade Europeiska kommissionen i en formell underrättelse daterad den 5 maj 1998 kritik mot vissa villkor och krav i den svenska lagstiftningen

som gäller ansökan och innehav partihandelstillstånd. Kommissionen

om av kritiserade också kravet på att restauranger inte får importera spritdrycker, vin och starköl utan att ha både ett serveringstillstånd och ett tillverknings- eller partihandelstillstånd. Dessutom kritiserades avsaknaden möjlighet att sända nämnda slag drycker gåva

av av som från ett annat EU-land till mottagare i Sverige. Med anledning

en av den formella underrättelsen utfärdade regeringen tilläggsdirektiv till utredaren att med förtur över reglerna och villkoren kring den

se om yrkesmässiga importen av nämnda drycker. Vidare skulle utredas frågan om distansförsäljning sådana drycker till Sverige från andra

av länder skulle tillåtas och hur den i så fall skulle hanteras. Även frågan om hur gåvoförsändelser sådana drycker från andra länder skulle

av hanteras och eventuellt beskattas ingick i uppdraget. Med anledning

av tilläggsdirektiven har tiden för genomförandet utredningens övriga

av uppdrag förlängts till senast den 31 december 1999.

Utgångspunkter och ledande principer

Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka restriktiv alkoholpolitik för

en att begränsa alkoholens skadeverkningar. Bakom denna politik finns insikten att överkonsumtion och missbruk alkohol utgör ett våra

av av

stora folkhälsoproblem. Under delen av 1990-talet har en mängd

senare olika förändringar skett i Sverige som rör alkoholpolitikens område. En

alkohollag har trätt i kraft. Import-, export-, tillverknings- och ny partihandelsmonopolen har avvecklats. Sverige har fått en växande konkurrensutsatt alkoholnäring. Nya statliga myndigheter har inrättats och överflyttning verksamheter och beslut har skett från stat till

en av kommun. Parallellt med denna utveckling har inom många områden en ökad internationalisering skett. Bruket alkohol är i Sverige, liksom i

av många andra europeiska länder, en del av kulturrnönstret. Alla dessa förändringar och inte minst det svenska EU-medlemskapet har i grunden påverkat förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken och för alla aktörer inom alkoholområdet.

Sociala hänsyn har sedan länge präglat den svenska alkohollagstiftningen och skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom alkoholpolitiken. All försäljning alkoholdrycker till konsument skall

av skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.

Systembolagets detaljhandelsmonopol kvarstår efter Sveriges tillträde till EU och har EG-domstolen befunnits förenligt med

av vara EG-rättens regler om fri rörlighet för varor. Sveriges viktigaste medel för att begränsa tillgängligheten är fortfarande detaljhandelsmonopolet och prispolitiken. Den nya situationen gör det dock nödvändigt att dels med olika metoder försöka bibehålla detaljhandelsmonopolets och prisinstrumentets effektivitet, dels söka nya metoder för det förebyggande arbetet. Samhällets insatser behöver framför allt samordnas och effektiviseras bättre än hittills. Resursema måste också satsas där det största behovet finns.

Samtidigt som man försvarar grundläggande element i Sveriges alkoholpolitik måste inse att förutsättningarna har förändrats.

man Prioriteringar måste göras till de områden där insatserna ger störst effekt. Alla restriktioner är inte lika viktiga. En uttalad politisk strävan är att hålla fast vid de mest verkningsfulla alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och ta bort sådana restriktioner som bedöms ha mindre alkoholpolitisk betydelse.

Inget tyder på att avskaffandet import-, export-, tillverknings-

av och partihandelsmonopolen har påverkat totalkonsumtionen i Sverige. Tillverkare, importörer och partihandlare får endast sälja till Systembolaget eller den som har serveringstillstånd. I detta led förekommer i princip ingen kontakt med konsumenterna. Alkoholpolitiska kontrollrestriktioner i detta led fyller därför knappast någon funktion. De medför i många stycken en onödig dubbelkontroll från samhällets sida samt administration och kostnader för näringsidkarna. Utredningen har av dessa skäl funnit att de särskilda partihandelstillstånden för spiitdrycker, vin och starköl nu bör kunna

Sammanfattning 13

avskaffas. Detta förutsätter självfallet att samhällets övriga kontroll i detta led fungerar effektivt, dvs. skattemyndighetens, tullens och polisens verksamhet for att driva in skatter och avgifter samt ingripa mot eventuella lagöverträdelser. Enligt utredningens mening är det rimligt att tyngdpunkten i den rent alkoholpolitiska kontrollen mera tydligt läggs vid ledet närmast konsumenten, dvs. detaljhandel och servering. Det är också där behovet skydd för ungdomen är som av särskilt framträdande. Utredningen framhåller att de förslag läggs fram syftar till som nu att med bibehållande målsättningarna för den svenska av alkoholpolitiken åstadkomma hållbar lösning på de EG-rättsliga en problem vissa delar i vårt nuvarande regelsystem upphov till. som ger

överväganden och förslag

Utredningens överväganden och förslag redovisas i kapitel De sammanfattas här under fyra rubriker.

Yrkesmässig införsel spritdrycker, vin och starköl av

Partihandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av den har meddelats tillstånd partihandelstillstånd. Av alkohollagen som framgår också att ett partihandelstillstånd ger rätt att importera, exportera och att sälja de drycker omfattas tillståndet till andra som av partihandlare, innehavare serveringstillstånd eller inköpstillstånd av samt till detaljhandelsmonopolet. Partihandelstillstånd meddelas av Alkoholinspektionen, tar ut ansöknings- och tillsynsavgifter av som

partihandlama. Förutom tillstånd från Alkoholinspektionen krävs i dag

att måste uppfylla de krav i lagen 1994:1564 om man som anges alkoholskatt. Denna lag bygger i sin tur på de gemenskapsrättsliga reglerna i rådets direktiv 92/ 12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga och om innehav, flyttning varor och övervakning sådana det s.k. cirkulationsdirektivet. av varor; Den kommersiella handeln med spritdrycker, vin och starköl i Sverige följer ett visst mönster där varje aktörs handlingsutrymme är strikt reglerat. För att slutligen nå konsumentledet måste varorna antingen någon har serveringstillstånd eller säljas av serveras av som detaljhandelsmonopolet. Om partihandlare säljer spritdrycker, vin en och starköl till andra än Systembolaget eller restauranger med serveringstillstånd är detta ett brott skall beivras av åklagare och som polismyndigheter.

En person eller ett företag vill bedriva yrkesmässig införsel

som av obeskattade alkoholvaror bestående spritdrycker, vin eller starköl

av måste godkännas både Alkoholinspektionen och skattemyndigheten.

av I båda fallen sker viss prövning sökanden och, i förekommade

en av fall, lagerlokaler/skatteupplag Detta gäller också för den har

m.m. som serveringstillstånd och som själv vill importera nämnda slag

av drycker. Ett partihandelstillstånd eller ett godkännande

av Skattemyndigheten kan återkallas av Alkoholinspektionen respektive skattemyndigheten. De olika kontrollsystemen kan i viss mån samverka och förstärka varandra, men utredningen ifrågasätter denna

om

dubblering av kontrollsystem för partihandelsledet verkligen kan

motiveras från strikt alkoholpolitisk synpunkt.

Utredningen föreslår att de särskilda partihandelstillstånden avskaffas och i alkohollagen ersätts med koppling till vissa begrepp i

en lagen om alkoholskatt. En automatisk rätt att bedriva partihandel med och import av spritdrycker, vin och starköl införs därmed för dem som har godkänts av Skattemyndigheten som upplagshavare eller registrerad varumottagare enligt bestämmelserna i lagen

om alkoholskatt. Därutöver ges landets 8 700 restauranger med

ca stadigvarande tillstånd för alkoholservering till allmänheten rätt att importera sådana drycker för servering i den egna rörelsen.

En arman förändring är att Systembolaget föreslås få rätt att själv ombesörja den s.k. privatimporten, dvs. importera spritdrycker, vin och starköl från producenter inte har representant i Sverige i samband

som med beställningar från privatkunder. Utredningen dock inte att

anser Systembolaget kan ges egen importrätt fullt ut med hänsyn till de problem som ett sådant system kan medföra från främst

konkurrensrättslig synpunkt. Bolaget måste alltså även fortsättningsvis

inhandla sina alkoholvaror från någon enligt alkohollagen har rätt

som att bedriva partihandel med spritdrycker, vin och starköl.

Distansförsäüning

Med distansförsäljning enligt EG:s terminologi försändelse från

avses ett land till ett annat land inom EU och att försäljningen sker till privatperson för konsumtion. Distansförsäljning spiitdrycker, vin

av och starköl är i dag inte tillåten i Sverige. Anledningen till detta är att försäljning av sådana drycker till privatperson för konsumtion endast får bedrivas Systembolaget och den har meddelats

av av som serveringstillstånd. Någon annan form av försäljning för konsumtion är inte tillåten enligt svensk lag.

SOU 1998: 156 Sammanfattning 15

Utredningen har ställt sig frågan om en direktförsäljning till slutkonsument kan förenas med det svenska detaljhandelsmonopolet, utan att avsikten med monopolet urholkas. På goda grunder kan antas

distansförsäljning spritdrycker, vin och starköl skulle tillåtas

att om av kommer denna försäljning att bli mycket omfattande, bl.a. genom att företag specialiserar sig på distansförsäljning kommer att bearbeta som den svenska marknaden. Denna försäljningsform skulle mycket väl kunna utvecklas till att bli ett realistiskt alternativ till inköp på Systembolaget. Detta skulle skapa betydande svårigheter med ålderskontroll, skatteuttag, postorderförsäljning inom landet m.m. Vidare skulle en ny kanal för legal försäljning spritdrycker, vin och starköl öppnas vid av sidan detaljhandelsmonopolet och restaurangemas servering. Detta av skulle undergräva den alkoholpolitiska regleringen och på sikt göra det

svårt att upprätthålla detaljhandelsmonopolet, vilket Sverige starkt

slagit vakt om.

Utredningen därför att distansförsäljning av spritdrycker, vin

anser och starköl till Sverige från andra länder inte kan tillåtas.

Gåvoförsändelser

Att föra in spritdrycker, vin eller starköl gåvoförsändelse från genom ett annat land till mottagare i Sverige är i dag- redan framgått som inte tillåtet. Europeiska kommissionen har den formella genom underrättelsen uppmärksammat Sverige på kommissionens syn att denna avsaknad möjlighet, vad gäller gåva från annat EU-land, av innebär att det föreligger ett hinder för privat import av alkoholdrycker, vilket är åtgärd verkan motsvarar en kvantitativ en vars importrestriktion i den mening avses i artikel 30 och följande i EGsom fördraget. Utredningen föreslår att införsel spritdrycker, vin och starköl i av form gåvoförsändelse tillåts under vissa förutsättningar. Endast vad av faktiskt är eller kan utgöra gåvoförsändelse skall få föras som anses en in i form en sådan försändelse. av Eftersom försändelses verkliga status skall vara avgörande för en rätten till införsel, kan det inte uteslutas försändelse kan komma att en att bedömas utgöra en gåvoförsändelse trots att den t.ex. är kvantitetsmässigt omfattande. Inte heller kan det uteslutas att en försändelse kan komma att anses vara något annat än en gåvoförsändelse, trots att det är fråga om en mycket liten kvantitet

alkoholdrycker.

16 Sammanfattning SOU 1998: 156

Bedömningen försändelses status och ålderskontrollen av

av en mottagaren bör göras av Tullverket inom ramen för den kontroll som verket gör redan i dag. Rätten till införsel i form gåvoförsändelse

av skall endast gälla enstaka gåvoförsändelse från en enskild person under yrkesmässig befordran till en annan enskild person som har fyllt 20 år. Dessutom skall försändelsen vara avsedd för den enskilde mottagarens eller dennes familjs personliga bruk.

Med yrkesmässig befordran avses postbefordran eller befordran på annat liknande transportföretag.

sätt, t.ex. genom

Utredningen anser att som en vägledande riktlinje för tullens bedömning av en försändelses status borde kunna användas, såvitt avser spritdrycker och vin, kvantitetema en liter spritdryck och två liter vin. För försändelser med starköl bör två till tre liter starköl kunna tjäna som vägledning för vad som kan presumeras vara en enstaka gåvoförsändelse. En helhetsbedömning måste dock alltid göras.

Illegal alkoholhantering

En allmän uppfattning i Sverige är att den storskaliga tillverkningen av hembränd sprit och den omfattande smugglingen är ett allvarligt samhällsproblem. Försäljningen av dessa illegala varor ger näring åt en organiserad brottslighet, i nästa led förser ungdomar med billig

som sprit. Samtidigt synes inte kopplingen mellan denna välorganiserade grova brottslighet och det egna lilla" köpet framstå som tillräckligt tydligt för att motivera ett direkt avståndstagande.

Så länge som alkoholskatten är betydligt högre i Sverige än i flera andra EU-länder måste vi också räkna med att många kommer

personer att försöka föra in spritdrycker, vin och starköl till Sverige utan att betala svensk alkoholskatt. Utredningen föreslår som nämnts ovan att den särskilda tillståndsplikten för yrkesmässig import av och partihandel med spritdrycker, vin och starköl avskaffas och att gåvoförsändelser med sådana drycker tillåts under vissa förutsättningar. Denna sistnämnda möjlighet kan locka vissa personer att bedriva distansförsäljning under täckmantel av gåva. Ett förbud mot distansförsäljning bör därför följas upp med någon form av straffansvar för den bryter mot bestämmelserna.

som

Utredningen, som erinrar om att all försäljning utanför de lagliga kanalerna redan är straffbelagd, föreslår kriminalisering också

en av motsvarande förvärv. Detta innebär att uppsåtliga förvärv sprit,

av spritdrycker, vin och starköl från än Systembolaget eller den

annan som har rätt att servera dryckerna i fortsättningen kan medföra straffansvar. Förbudet träffar inte bara förvärv hembränd sprit och förvärv

av genom

distansiörsäljning utan även förvärv s.k. langning av drycker

genom

inköpts på Systembolaget samt olovliga förvärv av teknisk sprit. som

SOU 1998: 156 F örfattningsförslag 19

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i

173 8

alkohollagen 1994:

Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen 1994:1738 dels att 3 kap. 7 4 kap. l-3 och 5-8 §§, 5 kap. 1 6 kap. 5 7 kap. l-3 och 18 9 kap. 2 lO kap. 8 § och 12 kap. 8 a § skall ha följ ande lydelse, dels att rubriken närmast före 7 kap. l § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två paragrafer, 7 kap. 22 § och nya 10 kap. 7 samt närmast före den 7 kap. 22 § en ny rubrik av a nya följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 7 § Den är underårig eller Den är under 20 år eller som som har förvaltare enligt 11 kap. har förvaltare enligt ll kap. som som 7 § föräldrabalken får inte 7 § föräldrabalken får inte bedriva försäljning bedriva försäljning av av alkoholdrycker. alkoholdrycker.

4 kap. 1 § Partihandel med spritdrycker, Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas vin eller starköl får bedrivas endast den har meddelats endast av den som har godkänts av som

tillstånd partihandelstillstånd. upplagshavare eller

som Den har tillverkningstillstånd registrerats som varumottagare som spritdrycker, vin eller avseende sådana varor enligt som avser starköl skall ha 9 § respektive 12 § lagen anses

partihandelstillstånd i fråga 1994:1564 alkoholskatt.

om om motsvarande Utöver vad som anges i varor. första stycket får partihandel

20 F örfattningsförslag

med Spritdrycker, vin och starköl bedrivas av

detaljhandelsbolaget i enlighet

med vad som anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.

Spritdrycker, vin och starköl Spritdrycker, vin och starköl får föras in till landet endast får föras in till landet endast av av den som har tillverknings- eller den enligt 1 § första stycket som partihandelstillstånd avseende är berättigad bedriva att sådana partihandel med sådana varor. varor,

av detaljhandelsbolaget, för att

kunna fullgöra den skyldighet som anges i 5 kap. 5 och av den har serveringstillstånd som för servering till allmänheten av sådana året runt. varor Utöver vad som i första stycket får spritdrycker, vin och anges starköl föras in av den har rätt till tullfrihet enligt 4 § lagen 1994:1547 som om tullfrihet m.m., av resande som har fyllt 20 år eller utför arbete på person, som transportmedel och har uppnått nämnda ålder, för eget eller som familjens bruk eller gåva till närstående för dennes eller dennes som familj s personliga bruk, som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser, 4. av en enskild person eller i enskild eller i av en person yrkesmässig befordran för en yrkesmässig befordran för en enskild har fyllt 20 år enskild har fyllt 20 person som person som och som flyttar till Sverige, år och flyttar till Sverige, om som dryckerna är avsedda för dennes dryckerna är avsedda för om eller dennes familjs personliga dennes eller dennes familjs bruk, och personliga bruk, av en enskild eller i enskild eller i person av en person yrkesmässig befordran för en yrkesmässig befordran för en enskild person har fyllt 20 år enskild har fyllt 20 som person som och har förvärvat dryckerna år och har förvärvat som som genom arv eller testamente, om dryckerna eller genom arv dryckerna är avsedda för dennes testamente, dryckerna om är

Senaste lydelse 1998:511

eller dennes familjs .personliga avsedda för dennes eller dennes bruk. familjs personliga bruk och enstaka som gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en enskild person till en annan enskild som har jjzllt 20 person, år, dryckerna är avsedda för om dennes eller dennes familjs

personliga bruk.

Spritdrycker, vin och starköl medförs proviant på som som jämvägståg i internationell trafik, får föras in i den utsträckning som krävs för servering under tågets färd inom landet. av passagerare

3 § Endast den har Endast den som är berättigad som tillverknings- eller parti- att bedriva partihandel får handelstillstånd får förfoga över förfoga över spritdrycker, vin spritdrycker, vin eller starköl på eller starköl på sätt som avses i i 7 § första stycket 7 § första stycket tullagen sätt som avses tullagen 1995:1550. Sådana 1995:1550. Sådana får varor får än den av annan än den som är varor av annan som har tillverknings- eller berättigad att bedriva

partihandelstillstånd för partihandel med varorna inte

varorna inte förvaras på annat tullager än förvaras på annat tullager än sådant har inrättats för sådant har inrättats för som som förvaring proviant I förvaring proviant m.m. I av m.m. av övrigt gäller lagen 1973:980 övrigt gäller lagen 1973:980 om förvaring och transport, förvaring och transport, om förstöring införselreglerade förstöring av införselreglerade av varor, m.m. varor, m.m.

5 § Den är berättigad att Den som är berättigad att som bedriva partihandel får sälja bedriva partihandel får sälja till detaljhandelsbolaget, till detaljhandelsbolaget, varorna varorna till den har tillverknings- till annan som är berättigad att som

eller partihandelstillstånd för bedriva partihandel med

motsvarande och till den motsvarande och till den varor varor har meddelats har meddelats som som serveringstillstånd för sådana serveringstillstånd för sådana Tillståndshavaren får Den är berättigad att varor. varor. som också exportera eller bedriva partihandel får också varorna

22 F örfattningsförslag

sälja dem till den som fått sådant exportera eller sälja varorna särskilt tillstånd till inköp dem till den fått sådant av som varorna som avses i 4 särskilt tillstånd till inköp av varorna som avses i 4 Endast den är berättigad att bedriva partihandel får omförpacka som

eller butelj

era varorna.

Överlåts rörelse vari ingår Överlåts rörelse vari ingår verksamhet är verksamhet som som är

tillståndspliktig enligt denna lag, tillståndspliktig enligt denna lag,

får överlåtaren sälja sitt lager får överlåtaren sälja sitt lager av av spritdrycker, vin eller starköl till spritdrycker, vin eller starköl till sin efterträdare, denne har sin efterträdare, denne om om har beviljats tillstånd gäller för beviljats tillstånd gäller för som som verksamheten. verksamheten eller,

i fråga om

Konkursbo eller dödsbo får partihandel, är berättigad att utan hinder bestämmelserna i bedriva verksamheten. av denna lag sälja spritdrycker, vin Konkursbo eller dödsbo får eller starköl till den har hinder bestämmelserna som utan av i tillverknings- eller parti- denna lag sälja spritdrycker, vin handelstillstånd för sådana eller starköl till den som är drycker eller till detalj- berättigad bedriva att handelsbolaget. Motsvarande partihandel med sådana drycker

gäller då en tillståndspliktig eller till detaljhandelsbolaget.

verksamhet måste avvecklas till Motsvarande gäller då en följd av av att tillståndet tillståndspliktig verksamhet återkallats eller att andra måste avvecklas till följd av av tvingande skäl föreligger. att tillståndet eller rätten att bedriva verksamheten återkallats eller att andra tvingande skäl

föreligger.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även i fråga om öl.

Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig att förvissa sig att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in om varan. Vid varje partihandelsställe skall, innehavaren inte är om enskild person själv förestår som verksamheten, finnas för en uppgiften lämplig har person som

tillsyn över försäljningen föreståndare.

8 § Den är berättigad att bedriva partihandel med spritdrycker, vin som eller starköl for att distributionen av varorna sker under ansvarar betryggande former. Detta gäller också någon utomstående anlitas om för distributionen. Tillståndshavare som avses i första stycket och som låter importera anges där varor som har från och med att varorna kommit in i landet motsvarande för distributionen av dem. ansvar

Närmare föreskrifter om

distribution av spritdrycker, vin och starköl meddelas av regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande,

Alkoholinspektionen.

5 kap. 1 § För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag detaljhandelsbolaget, som staten äger. Detaljhandelsbolaget får inte Detaljhandelsbolaget får inte importera, exportera eller exportera eller tillverka drycker tillverka drycker i i första stycket. som anges som anges

första stycket. Detaljhandelsbolaget får

Detaljhandelsbolaget får, importera sådana drycker om det har partihandelstillstånd, endast för att kunna fullgöra bedriva försäljning till dem den skyldighet som anges i 5 som har serveringstillstånd. Detaljhandelsbolaget får inte bedriva annan partihandel än försäljning till dem som har serveringstillstånd. Bestämmelser detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om särskild kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som om upprättas mellan staten och bolaget.

6 kap.

5 §

Den har Den har

som som serveringstillstånd får köpa serveringstillstånd får köpa spritdrycker, vin och starköl spritdrycker, vin och starköl

som behövs för rörelsen endast behövs för rörelsen endast

av som någon som har någon är berättigad

av som att partihandelstillstånd för bedriva partihandel med

varan. varan

eller detaljhandelsbolaget.

av

Av 4 kap. 2 § första stycket

följer att den har

som

serveringstillstånd för servering

till allmänheten sådana

av varor

året runt själv får föra in

drycker som behövs för rörelsen.

7 kap.

Tillverkningstillstånd, Tillverkningstillstånrl, rätt till

partihandelstillstånd och partihandel och inköpstillstånd

inköpstillstånd

1 §

Tillverkningstillstånd, Tillverkningstillstånd och partihandelstillstånd och inköpstillstånd får meddelas inköpstillstånd får meddelas endast den visar han

som att endast den som visar att han med med hänsyn till sina personliga hänsyn till sina personliga och och ekonomiska förhållanden ekonomiska förhållanden och och omständigheterna i övrigt

är omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. lämplig att utöva verksamheten. Sökanden skall också visa att Sökanden skall också visa att han han har tillfredsställande har tillfredsställande lagringsmöjligheter.

lagringsmöjligheter.

Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till sökanden

om är laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.

Tillståndsmyndigheten får om det finns särskilda skäl begränsa tillståndets giltighet till viss tid. Myndigheten får också meddela de villkor som behövs, i samband med beslutet tillstånd eller

om senare under tillståndstiden.

Bestämmelser vilka

om

förutsättningar som skall vara

F örfattningsförslag 25

uppfyllda för att grunda rätt till partihandel enligt 4 kap. 1 § första stycket finns i lagen 1994:1564 om alkoholskatt.

Tillverkningstillstånd kan gälla Tillverkningstillstånd kan sprit, spritdrycker, vin, starköl gälla sprit, spritdrycker, vin, och öl eller avse en eller flera av starköl och öl eller avse en eller dessa varor. Partihandelstillstånd flera av dessa varor. och inköpstillstånd kan gälla Inköpstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller spritdrycker, vin och starköl avse en eller två av dessa drycker. eller avse en eller två av dessa drycker. Av 4 kap. 1 § första stycket följer att rätten till partihandel endast avser den dryck som omfattas av

godkännandet som upplags-

havare eller registreringen som varumottagare enligt bestämmelserna i lagen 1994:1564 om alkoholskatt.

Tillverknings-, partihandels- Tillverkningstillstånd och och inköpstillstând meddelas av inköpstillstånd meddelas av Alkoholinspektionen. Ansökan Alkoholinspektionen. Ansökan om tillstånd skall göras om tillstånd skall göras skriftligen. Regeringen eller, efter skriftligen. Regeringen eller, regeringens bemyndigande, efter regeringens bemyndigande, Alkoholinspektionen meddelar Alkoholinspektionen meddelar närmare föreskrifter vilken närmare föreskrifter om vilken om utredning sökanden skall utredning som sökanden skall ge som ge m. in.

l8§ Alkoholinspektionen skall Alkoholinspektionen skall återkalla tillverknings-, återkalla tillverkningstillstånd partihandels- eller inköpstillstånd eller inköpstillstånd om om tillståndet inte längre tillståndet inte längre utnyttjas, utnyttjas, tillståndshavaren inte tillståndshavaren inte följer följer de för tillståndet gällande

de för tillståndet gällande bestämmelserna i denna lag eller bestämmelserna i denna lag eller förskrifter eller villkor förslcrifter eller villkor meddelade meddelade med stöd denna

av med stöd av denna lag, eller lag, eller de förutsättningar som de förutsättningar

som gäller för meddelande gäller för meddelande av av

tillståndet inte längre. föreligger. tillståndet inte längre föreligger.

Bestämmelser om återkallelse som medför förlust

av rätten till partihandel enligt 4 kap. 1 § första stycket finns i lagen 1994:1564 om alkoholskatt.

Underrättelseslcyldighet m.m.

22 §

En kommun fattat beslut

som i ärende enligt denna lag skall tillställa Alkoholinspektionen samt berörd länsstyrelse och polismyndighet en kopia

av beslutet. Avser beslutet tillstånd för servering till allmänheten året runt skall kopia

en av beslutet också tillställas Tullverket och beskattningsmyndigheten Skatte-

myndigheten i Gävle.

En kommun skall utfärda bevis om tillstånd som kommunen har meddelat. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Alkoholinspektionen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter ett sådant bevis skall innehålla.

9 kap. 2 § Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det överklagade beslutet får inte ändras utan att den beslutande myndigheten har lämnats tillfälle att yttra sig. Alkoholinspektionen respektive kommunen får överklaga domstolens beslut.

Bestämmelser om överklagande av beskattningsmyndighetens beslut finns i 35 § lagen 1 994: 564

om alkoholskatt.

10 kap.

§ 7 a

Den som förvärvar sprit eller spritdryck som uppenbarligen är olovligen tillverkad döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Motsvarande gäller den som, utan att vara berättigad till försäljning eller yrkesmässigt inköp enligt denna lag, genom köp eller byte förvärvar spritdryck, vin eller starköl från någon som inte är berättigad att bedriva detaljhandel med varan här i landet eller som uppenbart inte är berättigad att bedriva servering av varan.

8 § Är gärning i 2 Är gärning i 2 som avses som avses och 4-7 att anse som ringa och 4-7 a att anse som ringa skall inte dömas till straff. skall inte dömas till straff.

12 kap. 8 a § Tullmyndighet får ha Tullmyndighet och beterminalåtkomst till uppgifter om skattningsmyndigheten Skattetillverknings- och parti- myndigheten i Gävle får ha handelstillstånd. tenninalåtkomst till uppgifter

om tillverknings- och

serveringstillstånd.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1999.

Partihandelstillstånd som före ikraftträdandet har meddelats annan än den som avses i 4 kap. 1 § första stycket, skall i motsvarande omfattning gälla rätt till partihandel enligt denna lag, dock längst

som till utgången av år 1999.

Uppkommer fråga administrativt ingripande mot den som

om avses i 2 tillämpas 7 kap. 18 § i dess tidigare lydelse.

4. Ansökningar om partihandelstillstånd som kommit in till Alkoholinspektionen och som inte har prövats slutligt vid ikraftträdandet skall överlämnas för handläggning hos beskattningsmyndigheten Skattemyndigheten i Gävle.

SOU 1998: 156 Författningsförslag 29

2 till i

Förslag lag om ändring lagen

1961 : 181 om försäljning av teknisk sprit m.m.

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1961:181 försäljning

om av teknisk sprit skall införas paragraf, 10 följande

m.m. en ny a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a

Den som olovligen förvärvar

teknisk sprit döms till påföljd

som

anges i 10 kap. 7 a § alkohollagen

1994:1738. Är gärningen att

anse som ringa skall inte dömas

till straff

Denna lag träder i kraft den 1juli 1999.

Tidigare 10 a § upphävd genom SFS 1996:1158

3 till om i

Förslag lag ändring lagen

1998 : 506 om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,

tobaksvaror och mineralolj eprodukter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § och 3 kap. 1 § lagen 1998:506 om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

16 §

En alkohol- eller tobaksvara får inte lämnas det är sannolikt

ut om att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och

den som gör anspråk på en den som gör anspråk på en alkoholvara inte har alkoholvara inte är berättigad att tillverknings- eller parti- bedriva partihandel enligt handelstillstånd enligt alkohollagen 1994:1738 eller alkohollagen 1994:1738 eller inte har föreskrivet tillstånd för föreskrivet tillstånd för försäljning enligt lagen försäljning enligt lagen 1961:181 försäljning av

om 1961:181 om försäljning av teknisk sprit m.m. för varan i teknisk sprit m.m. for varan i fråga, eller fråga, eller

det är uppenbart att en tobaksvara är avsedd att bjudas ut till försäljning i strid med ll § tobakslagen 1993:581 eller 4 § lagen 1994:1563 om tobaksskatt.

Även första stycket inte Även första stycket inte är

om om är tillämpligt får alkoholvara tillämpligt får alkoholvara inte och tobaksvara inte lämnas ut lämnas ut till den som saknar rätt till den är under 20 år vad att föra in enligt

som varan avser alkoholvara och under 18 bestämmelserna i alkohollagen år vad avser tobaksvara. 19941 738 eller lagen

1961:181 om försäljning av

teknisk sprit m.m., och tobaksvara

inte lämnas ut till den som är

under 18 år.

3 kap.

1 §

En tullmyndighet får undersöka postförsändelser,såsom paket och brev, för att kontrollera de innehåller alkohol- eller tobaksvaror.

om

Sådana försändelser får öppnas det finns anledning att anta att

om de innehåller sådana nämns i första stycket samt de finns

varor som om

hos tullmyndigheten eller på utväxlingspostkontoret.

Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta omedelbart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren.

Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, det är möjligt,

om avsändaren underrättas så möjligt.

snart som

Om mottagaren Om mottagaren

av en av en alkoholvara påträffas i alkoholvara påträffas i

som en som en postförsändelse inte har postförsändelse inte är berättigad partihandels- eller tillverknings- att bedriva partihandel enligt tillstånd enligt bestämmelserna i alkohollagen 1994:1738, eller, i 4 kap. 2 § alkohollagen fråga gåva, inte fyllt 20 år,

om 1994:1738, eller inte jfvllt 20 skall sändas åter till

varan år, skall varan sändas åter till avsändaren. Detsamma gäller

om avsändaren. Detsamma gäller försändelsen innehåller

en om försändelsen innehåller tobaksvara och mottagaren är

en tobaksvara och mottagaren är under 18 år. Om avsändaren är under 18 år. Om avsändaren är okänd, eller det

om av annan okänd, eller om det anledning inte finns möjlighet att

av annan anledning inte finns möjlighet återsända skall denna tas

varan, att återsända varan, skall denna hand.

om tas om hand.

Denna lag träder i kraft den l juli 1999.

w..

gâçx 251%.:nåâi-é;çibibi

ä: :WU §:".t77.:Zf.-:x

sawv

ägnasiñüfügáiâåáiü Eâqåöâ-r;;a:-fiåt2:;

.

4% yzrgsevf.,mmsäâäucg

âxai7 .J - ° . 0

Uppdraget 33

Uppdraget

1 1 Direktiven

. Nedan lämnas en redogörelse för dels tilläggsdirektiv 1998:52 som denna del av utredningsuppdraget främst grundar sig på, dels direktiv 1998:19 utredningen i vissa delar genom tilläggsdirektiven kommit

som att ha att beakta redan inför delbetänkandet. Redogörelsen för de två direktiven sker i kronologisk ordning.

Det i dessa direktiv Omnämnda s.k. Franzén-målet EG-domstolens förhandsavgörande i mål C-185/95, åklagaren mot Harry Franzén, REG 1997, I-5909 redovisas närmare i kapitel se även bilaga

s.

1.1.1 Direktiv 1998:19

Den särskilda utredaren har enligt rubricerade direktiv bilaga 1 att se över vissa bestämmelser i dels alkohollagen 1994:1738, dels lagen 1961:181 försäljning teknisk Utredaren har vidare

om av sprit m.m. att utarbeta förslag till lagstiftning för handeln med teknisk sprit och

ny alkoholhaltiga preparat.

I uppdraget ingår att kartlägga hur lagstiftningen på de områden som

omfattas utredningsuppdraget tillämpas och huruvida erfarenheterna

av

från tillämpningen visar att ändringar, förtydliganden eller tillägg

behövs på särskilda punkter.

Som bakgrund anförs i direktiven bl.a. följ ande.

Alkohollagen

I samband med Sveriges anslutning till EU den l januari 1995 trädde en

omfattande lagrefonn på alkoholområdet i krañ. Reformen innebar bl.a.

att monopolen för tillverkning, export, import och partihandel av

alkoholdrycker försvann och ersattes av ett alkoholpolitiskt motiverat tillståndssystem. En ny myndighet, Alkoholinspektionen, inrättades.

Den nya alkohollagen 1994:1738, som ersatte lagen 1977:292 om

tillverkning av drycker, m.m. och lagen 1977:293 om handel med

drycker, innebar även i övrigt vissa genomgripande förändringar av

reglerna för alkoholhantering, bl.a. vad avsåg reglerna för

34 Uppdraget SOU 1998: 156

serveringstillstånd. Även reformen innehöll omfattande materiella

om och organisatoriska förändringar avsågs inte att frångå de riktlinjer som riksdagen under bred enighet hade antagit genom 1977 års alkoholpolitiska beslut, bl.a. att lagstiftningen alkoholområdet i ett social- och hälsopolitiskt perspektiv skall syfta till att begränsa det privata vinstintresset och alkoholens tillgänglighet samt att skydda ungdomen.

EG-domstolens dom i "Franzénmålet"

I målet C-l89/95, åklagaren mot Harry Franzén, där Landskrona tingsrätt begärt förhandsavgörande, prövade EG-domstolen bestämmelserna om detaljhandelsmonopolet och dess funktionssätt mot artikel 37 i Romfördraget.

Sålunda slog domstolen fast att artikel 37 inte utgjorde hinder för sådana nationella bestämmelser ett statligt detaljhandelsmonopol

om för alkoholdrycker och dess fimktionssätt som avsågs i begäran om förhandsavgörande.

EG-domstolen tolkade emellertid de frågor som Landskrona tingsrätt ställt på det sätt att de också avsåg de nationella bestämmelser

även om de inte direkt reglerade monopolets fimktionssätt, ändå som, påverkade detta.

Således fann domstolen att artiklarna 30 och 36 utgjorde hinder for nationella bestämmelser varigenom rätten att importera alkoholdrycker

förbehållen aktörer med tillverknings- eller partihandelstillstånd på var sådana villkor föreskrevs i den svenska lagstiftningen.

som

anpassning till domen i EG-domstolen i det s.k. Franzén-

Som en målet har regeringen den 24 oktober 1997 beslutat att sänka avgifterna för tillståndsprövning för tillverknings- och partihandelstillstånd från 25 000 kronor till 2 000 kronor. Samtidigt sänktes tillsynsavgiftema med 30 procent. Alkoholinspektionens föreskrifter om ansökan om partihandelstillstånd liksom föreskrifterna kring lagerhållning och distribution har också förenklats som resultat av EG-domstolens dom.

EU-kommissionen, tidigare har uppmärksammat vissa delar i

som det svenska systemet för partihandel med alkoholdrycker, har underrättats de svenska åtgärderna med anledning av domen. En

om

fråga är nära förknippad med domstolens dom är den annan som nuvarande utformningen av reglerna kring rätten att direktirnportera alkoholdrycker. Finland också berörts av utgången i Franzén-målet

som har här ett något annorlunda system än Sverige.

Uppdraget 35

Vad gäller uppdraget m.m. anförs i direktiven bl.a. följ

Alkohollagen

Utredaren skall särskilt över alkohollagen med utgångspunkt från den

se

kritik och de synpunkter som framförts från EG-domstolen och andra

---

och som gäller frågan om importrätt av alkoholdrycker.

---

Utredaren bör i arbetet inhämta erfarenheter från Finland och Norge om

hur man där hanterar motsvarande frågor.

Utredaren skall också belysa regleringens förhållande till de förpliktelser

som följer av Sveriges anslutning till EU och förhållandet till de

skatterättsliga författningama på området, bl.a. lagen 1994:1564 om

alkoholskatt. Behovet av följdändringar i annan lagstiftning skall också

uppmärksammas.

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer, statliga

kommittéer och utredare samt arbetsgrupper inom Regeringskansliet som

utreder eller på annat sätt arbetar med frågor som anknyter till denna

utredning.

1.1.2 Direktiv 1998:52

Genom rubricerade direktiv bilaga 2 korn utredaren, som inledningsvis nämnts, att få ett tilläggsuppdrag. I detta har ingått bl.a. att utreda frågan gränsöverskridande kommersiella försändelser av

om spritdrycker, vin och starköl till främst privatpersoner i Sverige, s.k. distansfcirsäljning, skall tillåtas och hur denna försäljning i så fall skall

hanteras. Även frågan hur gåvoförsändelser sådana drycker från

om av andra länder skall hanteras och eventuellt beskattas har ingått i uppdraget. Denna del av uppdraget liksom uppdraget att se över reglerna om och villkoren kring den yrkesmässiga importen av spritdrycker, vin och starköl har utredaren haft att redovisa till regeringen snarast möjligt, dock senast den 31 december 1998. I övrigt skall utredningsarbetet ha slutförts senast den 31 december 1999.

Vad närmare gäller tilläggsuppdraget och bakgrunden till detta,

anförs i direktiven bl.a. följ

För svenskt vidkommande var EG-domstolens beslut mycket viktigt ur

folkhälsoperspektiv. Lagstiftningen alkoholområdet skall syfta till att

begränsa alkoholens tillgänglighet samt att skydda ungdomen. Det är

därför viktigt att hitta ett system, när det gäller gåvoförsändelser och

kommersiella försändelser av alkoholdrycker från bl.a. andra EU-länder till

36 Uppdraget SOU 1998: 156

Sverige, tar hänsyn också till dessa alkoholpolitiska aspekter, inte

som minst ålderskontroll och tillgänglighet. Frågan om distansförsäljning av alkoholdrycker till Sverige från andra länder skall tillåtas och hur den i så fall skall hanteras måste därför utredas vidare. Utredningen skall därför med förtur utreda och hur distansförsäljningen av alkoholdrycker kan

om inordnas i det svenska regelsystemet utifrån också alkoholpolitiska aspekter.

Även när det gäller gåvoförsändelser alkoholdrycker så måste

av införseln regleras på ett sådant sätt att eventuell skattefrihet för

en gåvoförsändelser inte missbrukas. Att sända paket med alkoholinnehåll får inte utnyttjas för postorderförsäljning eller marknadsföring under täckrnantel gåva. Därför måste även denna fråga med förtur utredas

av ytterligare. Detta inte minst mot bakgrund av att EG-komrnissionen, i en formell underrättelse daterad den 5 maj 1998, riktat kritik mot att det svenska regelsystemet inte möjliggör att alkoholdrycker kan sändas som gåva från ett annat EU-land till mottagare i Sverige. Den formella

en underrättelsen från EG-komrnissionen innehåller också kritik bl.a. mot att

har serveringstillstånd även måste ha partihandelstillstånd restauranger som för att kunna importera alkoholdrycker för den egna verksamheten. Reglerna i alkohollagen yrkesmässig import av alkoholdrycker

om omfattas emellertid redan de ursprungliga direktiven. Den formella

av underrättelsen gör dock att även denna del av utredningsuppdraget måste behandlas med förtur. Sammanfattningsvis har alltså den del av utredningens uppdrag som redovisas i detta betänkande bestått i att utreda och lämna förslag i olika frågor rörande dels yrkesmässig införsel spritdrycker, vin och

av starköl, dels införsel sådana drycker genom distansförsäljning och

av gåvoförsändelser.

l Utredningsarbetet

Utredningen har sett det central uppgift att införskaffa och

som sammanställa ett så gott kunskapsunderlag som möjligt om olika aspekter de frågor utredningen i denna del av utredningsuppdraget

av haft att ta ställning till. För att inhämta kunskaper har besök gjorts hos bl.a. Alkoholinspektionen, Riksskatteverket samt Generaltullstyrelsen

träffats företrädare för bl.a. tullmyndigheten Stockholm. Även

varvid

på andra sätt har utredningen varit i kontakt med myndigheter och organisationer e.d. berörs de frågor som utredningen arbetat

som av med. Företrädare för utredningen har varit närvarande vid ett av

Alkoholinspektionens kontrollbesök hos partihandlare.

SOU 1998: 156 Uppdraget 37

Vad gäller kontakter med andra länder och gemenskapsrättsliga institutioner kan nämnas följande. Som framgått ovan har Sveriges regering erhållit en formell underrättelse från Europeiska kommissionen beträffande det nationella regelsystemet för bl.a. den yrkesmässiga införseln av spritdrycker, vin och starköl. Det kan nämnas att kommissionen även varit i kontakt med Finlands regering med anledning det finländska regelsystemet i vissa avseenden. Eftas

av övervakningsmyndighet ESA har haft kontakter med den norska regeringen i vissa frågor. Vid ett möte som nyligen ägde rum i Stockholm mellan företrädare för den svenska, finländska respektive norska regeringen, var även företrädare för utredningen närvarande. Utredningen har vidare genom företrädare för denna besökt det finländska Social- och hälsovårdsministeriet, Helsingfors, for att bl.a. inhämta information om det finländska regelsystemet. Eftersom de gemenskapsrättsliga aspekterna är av stor betydelse för de frågor som utredningen haft att lämna förslag beträffande har utredningen också

nu besökt Europeiska kommissionen, Bryssel, för att inhämta kommissionens synpunkter i olika frågor samt kort redogöra for utredningens arbete m.m.

1.3 Vissa som förekommer i

begrepp

betänkandet

Det finns redan i detta första kapitel anledning att nämna några av de begrepp som förekommer i betänkandet.

Som redan framgått används i andra sammanhang än i detta betänkande ibland begreppet alkoholdrycker som ett samlingsbegrepp för spritdrycker, vin och starköl. Det bör uppmärksammas att begreppet i alkohollagen dock omfattar, förutom de nämnda dryckesslagen, även öl klass H. För att undvika missförstånd har eftersträvats att i betänkandet i största möjliga mån räkna upp de dryckesslag som avses i det aktuella sammanhanget. Vad gäller alkohollagens definitioner av de olika dryckesslagen, lämnas en redogörelse för dessa i kapitel 4.

I betänkandet förekommer begreppet yrkesmässig införsel. I författningstext och olika framställningar på området används för sådan införsel ibland i stället begreppet import eller kommersiell import. Att genomgående använda benämningen yrkesmässig införsel kan därför knappast anses ändamålsenligt. Det bör dock uppmärksammas att ordet import ofta, bl.a. inom Tullverkets verksamhetsområde, reserveras för varor som förs in till Sverige från tredje land, dvs. land som inte är

3 8 Uppdraget

medlem i Europeiskaunionen EU, medan begreppet införsel då avser

kommersiell och privat sådan från endast annat E U/EG-land.

SOU 1998: 156 Något om EU och EG-rätten 39

2 om EU och EG-rätten

Något

2.1 Allmänt EU

om

Sverige är sedan den l januari 1995 medlem i Europeiska unionen EU-

Samarbetet i EU grundas på fördrag mellan suveräna stater. Genom fördragen har medlemsstaterna överlåtit en viss del av sin makt och

sina beslutsbefogenheter till gemenskaperna och dess institutioner.

Samarbetet har på vissa områden överstatlig karaktär och institutionerna har befogenhet att fatta beslut i medlemsstaternas ställe. Den överlämnade makten återfinns inom den del av unionen som utgörs av det traditionellt ekonomiska samarbetet och rör frågor om b1.a. den inre marknaden med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital samt jordbruks-, konkurrens- och handelspolitik. Samarbetet återfinns inom de tre gemenskaperna, dvs. Europeiska gemenskapen EG, Europeiska kol- och stålgemenskapen EKSG och Europeiska atomenergigemenskapen Euratom. Hit hör också Ekonomiska och monetära unionen EMU. Denna del av unionen utgör vad som numera kallas den första pelaren.

Genom fördraget Europeiska unionen även kallat

om Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget, som trädde i kraft den 1 november 1993, utvidgades de politikområden inom vilka samarbete sker. Till följd härav talar man numera om tre pelare inom EU. Inom den första pelaren är, som nyss nämnts, samarbetet av överstatlig karaktär. Samarbetet i denna del regleras av de tre grundfördragen; EGfördraget, EKSG-fördraget och Euratom-fördraget. I den andra och den tredje pelaren är samarbetet av mellanstatlig karaktär. Till den andra pelaren hör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken GUSP

och till den tredje pelaren hör rättsliga och inrikespolitiska frågor. De

enskilda medlemsstaterna har alltså inte överlämnat någon del av sin suveränitet till EU inom dessa områden. Beslut om en gemensam åtgärd eller aktion inom de områden som omfattas av andra och tredje pelaren skall fattas enhälligt.

Inom ramen för den första pelaren har de fem gemensamma institutionerna, dvs. Europaparlamentet, Europeiska unionens råd tidigare Ministerrådet, Europeiska kommissionen tidigare EG-

EU och EG-rätten SOU 19981156 40 Något om

kommissionen, EG-domstolen varunder finns Förstainstansrätten samt Revisionsrätten, ansvaret för att genomföra gemenskapens

uppgifter i enlighet med de tre grundfördragen.

Den 2 oktober 1997 undertecknades Amsterdamfördraget som innehåller ändringar och tillägg till de grundläggande fördragen. Amsterdamfördraget godkändes riksdagen den 29 april 1998 och av väntas kunna träda i kraft under första halvåret 1999.

2.2 EG-rätten och dess betydelse i nationell

rättstillämpning

Genom de grundläggande fördragen och rättsaktema har en egen rättsordning skapats EG-rätten. Den liknar inte en nationell råttsordning och skiljer sig från både traditionell statsrätt och internationell rätt. EG-rätten har utvecklats med särskilda grunddrag. Den är självständig integrerad med medlemsstaternas nationella men rättssystem. I egenskap högste uttolkare denna rättsordning har av av EG-domstolen utvecklat viktiga principer för dess tillämpning. Med Sveriges medlemskap i EU har EG-rätten blivit en del av den svenska rättsordningen. EG-rättens rättskällor kan delas in i fyra slag; primärrätten med de grundläggande fördragen inklusive ändringar samt alla senare anslutningsfördrag, sekundärrätten, dvs. den lagstiftning som antagits institutionerna, t.ex. förordningar och direktiv, internationella avtal av ingåtts gemenskapen samt EG-domstolens praxis. som av Grundfördragen liksom förordningama har vad kallas direkt som Med direkt tillämplighet att reglerna automatiskt

tillämplighet. menas

blir del den nationella rättsordningen och sådana skall en av som tillämpas inom denna. EG-rättsliga regler kan också ha direkt effekt. Därmed åsyftas sådana direkt tillämpliga regler som också är så utformade att de kan åberopas enskilda som stöd för rättigheter som av tillerkänts dem. Direkt effekt kan antingen vertikal eller horisontell. Vertikal vara direkt effekt innebär att bestämmelse kan rättigheter till den en ge enskilde denne kan åberopa mot nationella myndigheter. som Horisontell direkt effekt innebär att rättigheterna kan åberopas i förhållande till andra enskilda. Det finns huvudsakligen fem typer av rättsakter som gemenskapens institutioner, i de flesta fall rådet och kommissionen, kan anta. Dessa är förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden artikel 189 i EG-fördraget.

SOU 1998: 156 Något EU och EG-rätten 41 om

En förordning har allmän giltighet. Den är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat artikel. Detta innebär

samma

att alla medlemsstater måste tillämpa samtliga bestämmelser i en förordning. Så snart en förordning trätt i kraft, vilket den gör genom att ha publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning EGT, blir den automatiskt del medlemsstaternas nationella rättssystem. en av När förordning väl trätt i kraft utesluter den tillämpningen av en nationell lagstiftning inte är förenlig med förordningen. En som förordning skapar rättigheter och skyldigheter för medlemsstaterna såväl för enskilda. Förordningar har alltså direkt effekt och är som därför sådana förmögna att skapa rättigheter för enskilda som de som nationella domstolarna måste skydda. Ett direktiv, t.ex. rådets direktiv 92/12/EEG den 25 februari som av 1992 allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, om flyttning och övervakning av sådana varor det s.k. cirkulationsdirektivet är med avseende det resultat som skall uppnås bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat, men överlåter de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet samma artikel. Avsikten med direktiv är att harmonisera lagstiftningen mellan de olika medlemsstaterna. När tiden för genomförande gått till ända kan dessa regler ha direkt effekt, och detta gäller även om staten inte har omsatt direktivet i sin nationella rättsordning. En redogörelse för cirkulationsdirektivet finns i kapitel 6 i detta betänkande. Beslut är till alla delar bindande för dem de är riktade till som artikel. Beslut ställt till eller flera medlemsstater samma kan vara en eller till eller flera fysiska och juridiska personer. Kommissionen en använder ofta beslut i bestämda ärenden, som t.ex. statsstöd. Rekommendationer och yttranden är inte bindande a. artikel. Vid tillämpning nationell rätt och särskilt av sådan lag som av införts för att genomföra ett visst direktiv är nationella domstolar skyldiga att tolka den nationella rätten i ljuset direktivets ordalydelse av och syfte. EG-rätten skall inte bara beaktas fullt ut i medlemsstaternas nationella rätt utan också företräde framför däremot stridande ges nationella regler. Principen gemenskapsrättens företräde säkerstälom ler uniform rättstillämpning även för det fall att medlemsstaterna en inte har kunnat eller inte har velat omsätta EG-rättsliga regler till nationell lag. Den övervägande delen av tillämpningen av EG-rätten sker på nationell nivå i de skilda medlemsstaterna; i olika nationella domstolar och myndigheter. I denna verksamhet har de nationella domstolarna möjlighet att begära förhandsavgörande från EGdomstolen enligt artikel 177 i EG-fördraget och sålunda få ett

42 Något om EU och EG-rätten

tolkningsbesked i viss fråga där både den nationella rätten och EG-

en rätten är föremål för prövning. Kompetensfördelningen mellan domstolarna innebär att EG-domstolen tolkar EG-rätten medan den nationella domstolen tillämpar EG-rätten i sitt avgörande av det nationella målet.

EG-domstolen har den exklusiva befogenheten att tolka EG-rätten jfr. artikel 164 i fördraget. Vid sin tolkning och tillämpning har domstolen vidareutvecklat principerna inom EG-rätten. Många av EG-

domstolens viktigaste avgöranden har varit förhandsavgöranden.

En viktig del av EG-rätten är de grundläggande allmänna rättsprincipema. Några rättsprinciper finns uttryckligen angivna i fördragen. Andra principer har härletts från fördragen eller hämtats från medlemsstaternas rättssystem. Bland de allmänna rättsprinciper som tillämpas av EG-domstolen kan nämnas legalitetsprincipen, likabehandlingsprincipen, subsidiaritetsprincipen, proportionalitetsprincipen och skyddet för de mänskliga rättigheterna.

2.2.1 fri för

Principen om rörlighet varor

En central del EG-samarbetet i den första pelaren utgörs av den inre

av marknaden är ett område utan inre gräns med fri rörlighet for

som varor, tjänster, personer och kapital artikel 7a i EG-fordraget.

Reglerna beträffande den fria rörligheten för varor innebär ett avskaffande både tullar och avgifter samt kvantitativa restriktioner

av och åtgärder med motsvarande verkan mellan medlemsstaterna. En särskild betydelse i sammanhanget har artikel 30 och 36 i EGfördraget. Artikel 30 har direkt tillämplighet i medlemsstaterna och har också tillerkänts direkt effekt. Enligt artikeln är kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan i princip förbjudna mellan medlemsstaterna. Avgörande för bedömningen är inte utformningen av åtgärden utan den verkan åtgärden har. Den närmare innebörden av uttrycket åtgärder med motsvarande verkan har preciserats EG-domstolen i det s.k. Dassonville-målet mål C-8/74

av Dassonville, REG 1974, s. 837. I det målet uttalade domstolen att med uttrycket avses alla åtgärder som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt kan hindra handeln inom gemenskapen. Domstolen har vidare tolkat definitionen lagligen tillverkas och

så att en vara som marknadsförs i medlemsstat skall ha fritt inträde i alla

en medlemsstater. Detta synsätt, som har haft stor betydelse för integrationen, grundlades i målet Cassis de Dijon mål C-120/76 Rewe- Zentral mot Bundesmonopolverwaltung fiir Branntwein, REG 1979, s. 649.

SOU 1998: 156 Något EU och EG-rätten 43

om

I en dom från år 1993 utvecklade domstolen sin praxis och förklarade att nationella regler avseende vissa försäljningssätt inte påverkar handelsflödet mellan medlemsstaterna mål C-267/268-91, Keck och Mithourd, REG 1993, s. I-6097. Reglerna skall gälla för alla aktörer och ha rättsliga och faktiska verkan på inhemska och

samma importerade varor för att inte omfattas av förbudet i artikel 30.

I fråga nationella regler föreskriver tillståndskrav för import

om som av varor har EG-domstolen i flera fall slagit fast att sådana krav är att anse som en åtgärd med motsvarande verkan se t.ex. mål 51-54/71, International Fruit, REG 1971, s. 1107 och mål 41/76, Donckerwolcke, REG 1976, s. 1921 samt mål C-304/88, Kommissionen mot Belgien, REG 1990, s. I-280l. Ett system med tillstånd/licenser för import av varor torde således i de allra flesta fall omfattas förbudet i artikel 30.

av

Artikel 30 är inte utan undantag. I artikel 36 stadgas sålunda att bestämmelsen i artikel 30 inte skall hindra sådana förbud eller restriktioner mot import grundas på hänsyn till

som

allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet, -

intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, -

intresset att bevara växter, -

intresset att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller -

arkeologiskt värde, eller

intresset att skydda industriell och kommersiell äganderätt. -

Sådana förbud eller restriktioner får aldrig utgöra medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna. Åtgärderna måste vara nödvändiga och får inte heller längre än vad som absolut behövs. Åtgärden måste alltså utformad proportionellt mot det mål som eftersträvats.

vara En intresseavvägning skall således göras mellan det nationella skyddsintresset och gemenskapsintresset så att varucirkulationen på den marknaden inte onödigt hämmas. Om ett skydds-

gemensamma behov kan tillfredsställas på ett annat sätt än vad som skett och om ett sådant sätt bedöms medföra mindre hinder för det fria varuutbytet, måste medlemsstaten välja det sättet. Domstolen har givit villkoren för att medge undantag en snäv tolkning.

Vid sidan artikel 36 och de hänsyn där räknas upp har EG-

av som domstolen i sin rättstillämpning utvecklat ytterligare undantag. Exempel på sådana undantag är effektiv skattekontroll,

konsumentskydd och god handelssed.

Enligt artikel 37 i EG-fördraget skall medlemsstaterna säkerställa att statliga handelsmonopol gradvis anpassas på sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare vid övergångstidens utgång. Bestämmelsen tillämpas även på monopol som staten överlåtit

44 Något om EU och EG-rätten SOU 1998: 156

på andra. Tillämpningen av artikel 37 är inte begränsad till import eller export av produkter som är föremål för monopol utan omfattar alla åtgärder som hör ihop med förekomsten av ett statligt monopol under förutsättning att det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

2.2.1.1 Det s.k. Franzén-målet

I det s.k. Franzén-målet mål C-189/95, åklagaren mot Harry Franzén, REG 1997, s. I-5909 prövade EG-domstolen förenligheten av Systembolaget AB:s detaljhandelsmonopol med gemenskapsrätten. Domen meddelades den 23 oktober 1997. Nedan redovisas bakgrunden till målet.

Bakgrund

Harry Franzén stod åtalad vid Landskrona tingsrätt för olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker mål B 235/94. Åklagaren påstod att Harry Franzén i sin butik i Röstånga uppsåtligen utan tillstånd dels den 7 april 1994 dvs. före Sveriges medlemskap i EU, då lagen l977:293 om handel med drycker fortfarande gällde sålt 26 liter vin och innehaft fyra liter vin i uppenbart syfte att olovligen sälja dem, dels den 1 januari 1995 dvs. samma dag som Sverige blev medlem i EU och alkohollagen 1994:l738 trädde i kraft sålt 20 flaskor lättvin och fem liter lättvin i tetraförpackning och innehaft 12 flaskor lättvin och liter lättvin i tetraförpackning i uppenbart syfte att

en olovligen sälja dem.

Harry Franzén förnekade, under åberopande av att det svenska detaljhandelsmonopolet för försäljning spritdrycker, vin och starköl

av stred mot gemenskapsrätten, att han gjort sig skyldig till något brott.

Landskrona tingsrätt fann att en förutsättning för att kunna avgöra målet var att få klarhet i frågan huruvida Systembolagets detaljhandelsmonopol förenligt med gemenskapsrätten. Tingsrätten

var ställde därför till EG-domstolen i en begäran om förhandsavgörande

följande frågor.

Är lagstadgat monopol sådant Systembolaget förenligt

ett som med artikel 30 i Romfördraget

Strider ett lagstadgat monopol sådant som Systembolaget mot artikel 37 iRomfördraget och, om så är fallet, skall monopolet upphöra eller är en anpassning möjlig

SOU 1998: 156 Något EU och EG-rätten 45 om

Om ett monopol sådant Systembolaget skulle anses strida mot som artikel 37, föreligger då någon anpassningsperiod eller skulle bolaget ha upplösts eller anpassning ha skett per den 1 januari 1995 Tingsrätten ansåg att det inte förelåg något behov av att dessutom inhämta yttrande från Efta-domstolen.

EG-domstolens dom

EG-domstolen konstaterade i sin dom bilaga 3 att artikel 37 inte

se

kräver att statliga handelsmonopol skall avskaffas väl att de till men utformning och funktionssätt skall anpassas på ett sådant sätt att ingen medlemsstaternas medborgare diskrimineras i fråga om av anskaffnings- och saluföiingsvillkor. Syftet med artikeln är enligt domstolen att förena de krav följer inrättandet av den som av marknaden och dess funktionssätt med medlemsstaternas gemensamma möjlighet att, i syfte att uppnå vissa mål av allmänintresse såsom skyddet folkhälsan, upprätthålla vissa handelsmonopol. av Sammanfattningsvis fann domstolen med hänsyn till uppgifterna i målet att detaljhandelsmonopolets kriterier och urvalsmetoder föreföll varken diskriminerande eller sådant slag att de missgynnade av importerade produkter. Sålunda slog domstolen fast att artikel 37 inte utgjorde hinder för sådana nationella bestämmelser om ett statligt detaljhandelsmonopol för spritdrycker, vin och starköl och dess funktionssätt avsågs i begäran om förhandsavgörande. som EG-domstolen tolkade emellertid de frågor som Landskrona tingsrätt ställt på det sätt att de också avsåg de nationella bestämmelser de inte direkt reglerade monopolets funktionssätt, ändå som, även om påverkade detta. De bestämmelserna skulle enligt domstolen bedömas mot artikel 30, dvs. regeln förbud mot kvantitativa om

importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan.

Vad domstolen därvid prövade tillståndssystemet för var partihandlare och tillverkare. Detta system utgjorde enligt domstolen ett

hinder för import spritdrycker, vin och starköl "alkoholdrycker

av från övriga medlemsstater att dessa drycker fördyrades genom genom bl.a. kostnader för mellanhänder och kostnader i samband med betalning de skatter och avgifter fordrades för att tillstånd skulle av som beviljas eller hade samband med skyldigheten att förfoga över som lagringsutrymmen på svenskt territorium. En sådan lagstiftning som den svenska stod således i strid med artikel 30. Den svenska lagstiftningen ktmde inte rättfárdigas under åberopande artikel 36, dvs. lagstiftningen kunde inte fullt ut motiveras av hänsyn av till skyddet för liv och hälsa. Den svenska staten hade i detta fall inte

46 Något om EU och EG-rätten SOU 1998: 156

visat vare sig att det tillståndssystem föreskrevs i alkohollagen,

som särskilt vad avsåg villkoren för lagringskapacitet samt de höga skatter och avgifter som skulle betalas tillståndshavama, stod i proportion

av till syftet att skydda folkhälsan eller att syftet inte skulle kunnat uppnås genom åtgärder som begränsade handeln inom gemenskapen i mindre utsträckning.

Således fann domstolen att artiklarna 30 och 36 utgjorde hinder för nationella bestämmelser varigenom rätten att importera spritdrycker, vin och starköl var förbehållen aktörer med tillverknings- eller partihandelstillstånd på sådana villkor föreskrevs i den svenska

som

lagstiftningen.

Det kan nämnas att generaladvokaten i Franzén-målet lade fram ett förslag till avgörande, enligt vilket det lagstadgade svenska systemet för detaljhandel skulle stå i strid med artikel 30 och 37 i EG-

anses fördraget samt inte i sin helhet kunna motiveras med hänsyn till skyddet för människors liv och hälsa enligt artikel 36 i fördraget.

Åtgärder med anledning domen

av

Som en anpassning till EG-domstolens förhandsavgörande beslöt regeringen den 24 oktober 1997 att sänka avgifterna för tillståndsprövning för tillverknings- och partihandelstillstånd från 25 000 kronor till 2 000 kronor. Samtidigt sänktes tillsynsavgiftema med 30 procent. Ett annat resultat av domen var att Alkoholinspektionens föreskrifter om ansökan om partihandelstillstånd liksom föreskrifterna kring lagerhållning och distribution förenklades.

Vid sin uppföljning av Franzén-målet beslutade Europeiska kommissionen, som tidigare redovisats, att till Sveriges regering enligt artikel 169 i EG-fördraget överlämna s.k. formell underrättelse

en om hinder mot import spritdrycker, vin och starköl alkoholdrycker

av till Sverige. I underrättelsen gör kommissionen gällande bl.a. att vissa villkor och krav i den svenska lagstiftningen beträffande partihandelstillstånd står i strid med artikel 30-36 i fördraget. Denna underrättelse kom att medföra de tilläggsdirektiv som utredningen fått.

Landskrona tingsrätts dom

Landskrona tingsrätt ådömde den 15 september 1998 Harry Franzén dagsböter för olovlig försäljning alkoholdrycker och olovligt

av innehav av sådana drycker, enligt dels lagen handel med drycker,

om dels alkohollagen. Det kan nämnas att tingsrätten, efter att ha framhållit

Något om EU och EG-rätten 47

att huvudfrågan för tingsrätten var huruvida de av åklagaren åberopade ansvarsbestämmelsema tillämpliga eller ej, anförde b1.a. följande. var Hur det svenska regelverket avseende detaljhandelsmonopolet tillämpas Systembolaget och berörda myndigheter påverkar inte denna fråga. av Detta synsätt avspeglas även i den formulering frågorna till EGdomstolen fått, vilket också konstaterats av domstolen i punkt 31 i domen. Frågan ansvarbestämmelsemas tillämplighet påverkas inte om heller huruvida EG-domstolens dom, såvitt gäller reglerna för av partihandelstillstånd, inneburit att anpassningsåtgärder blivit nödvändiga för Sverige och om sådana åtgärder vidtagits eller Det kan emellertid konstateras att EG-domstolen funnit att reglerna i alkohollagen som säger att alkoholdrycker Far införas till Sverige endast den har tillverknings- eller partihandelstillstånd strider av som mot grundläggande bestämmelser om varors fria rörlighet i EGfördraget. Detta torde innebära att dessa regler i alkohollagen inte är tillämpliga gällande svensk rätt. Detta får konsekvenser av olika som slag, dock icke i detta mål. Det har hävdats av Harry Franzén att nämnda regler så vital betydelse i alkohollagen att denna lag i sin är av helhet inte går att tillämpa. Tingsrätten delar inte denna uppfattning och uppenbarligen delas den inte heller av EG-domstolen. Tingsrätten har inte funnit att ifrågavarande bestämmelser i alkohollagen, i annat avseende än nyss nämnts beträffande som partihandelstillstånd, står i strid med överordnad författning och därför inte får tillämpas. Tingsrätten konstaterade att de i målet aktuella reglerna hade direkta motsvarigheter i Avtalet Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om EES-avtalet. Enligt tingsrättens mening kunde de principer som EGdomstolen uttalat i förhandsavgörandet tillämpas även på reglerna i lagen handel med drycker, varför rättens bedömning blev om densamma för försäljningen den 7 april 1994 och försäljningen den l januari 1995.

2.2.1.2 Övrigt

Efter det att EES-avtalet mellan bland andra Sverige å sidan och ena gemenskapen å andra sidan trätt i kraft den l januari 1994 ingav en finsk domstol begäran förhandsavgörande till Efta-domstolen en om huruvida ett lagstadgat system, genom vilket ett statligt om monopolföretag ensamrätt att importera alkoholdrycker från gavs andra EES-medlemsstater eller enligt vilket det i fråga om handel mellan EES-ländema fordrades tillstånd från det statliga monopolföretaget för att fâ importera och bringa sådana produkter i

48 Något om EU och EG-rätten SOU 1998: 156

omsättning, var förenligt med artiklarna 11, 13 och 16 i EES-avtalet vilka artiklar innehållsmässigt motsvarar artiklarna 30, 36 och 37 i EG-fördraget. I en dom av den 16 december 1994 mål E-1/94, Restamark, Report of the Efta Court l januari 1994-30 juni 1995, s. 17 lämnade Efta-domstolen ett nekande

svar.

Vidare kan nämnas att Efta-domstolen i ett förhandsavgörande den 27 juni 1997, alltså något före meddelandet Franzén-domen, korn

av fram till att det norska försäljningsmonopolet för alkoholdrycker inte var förenligt med artikel l1 i EES-avtalet kunde tillåtet

men anses enligt artikel 13 i avtalet mål E-6/96, Wilhelmsen AS, Report of the Efta Court 1997, 56.

s.

I samband med förhandlingarna om Sveriges medlemskap i EU hade redan innan Efta-domen från år 1994 avkunnades förekommit skriftväxling mellan Europeiska kommissionen och den svenska regeringen beträffande de svenska alkoholmonopolen import-, export-, tillverkning-, partihandel och detaljhandelsmonopolen. Av denna skriftväxling framgick att kommissionen med förbehåll för EG-

domstolens framtida rättspraxis och kommissionens roll som väktare av EG-fördraget inte fann anledning att på eget initiativ ingripa mot

detaljhandelsmonopolet, under förutsättning att tillverknings-, partihandels- och importmonopolen avvecklades och det säkerställdes att produkter från andra medlemsstater inte diskriminerades. VS Vin

Sprit AB:s VS monopol på tillverkning, import och export, samt Systembolagets monopol på partihandel kom också att avskaffas fr.o.m. den l januari 1995 i samband med Sveriges anslutning till EU. Genom den omfattande lagreforrn som då trädde i kraft på alkoholområdet inrättades det tillståndssystem som utredningen nu har att se över. Bakgrunden m.m. till den år 1995 införda ordningen beskrivs närmare i nästa kapitel.

I kapitel 5 lämnas en utförlig redogörelse för den formella underrättelse som erhållits från Europeiska kommissionen beträffande det nationella regelsystemet för bl.a. den yrkesmässiga införseln

av spritdrycker, vin och starköl.

Svensk alkoholpolitik 49

1998: l 56

3 Svensk alkoholpolitik

3.1 Inledning

svenska alkoholpolitiken idag är det nödvändigt att För att förstå den av det såg i landet på 1800-ta1et. I början av seklet blicka tillbaka till hur ut alkoholromantiken bl.a. med hjälp ett antal blomstrade av brännvinsliberala förordningar. Ett exempel på detta är förordning en viss del jordbruksprodukterna måste förbehållas som stadgade att en av Husbehovsbränning tillåten. I det fattiga Sverige

sprittillverlmingen. var

eftertraktade Det billigt och brännvinet bland de mest varorna. var var många fattigdomens vedennödor. Brännvinet ansågs lindra av andra egenskaper och rekommenderades tilltroddes även flera goda Det ansågs fullt naturligt framför allt både läkare och präster. t.ex. av befolkningen att dricka avsevärda mängder för den manliga delen av Alkoholbruket i landet i mitten 1800-talet var extremt sprit dagligen. av Någon helt tillförlitlig statistik över den totala förbrukningen var högt. den tiden, enligt vissa källor beräknades den inte utvecklad på men 46 liter brännvin Därtill skall årliga konsumtionen till ca per person. andra alkoholdrycker, vid den här tiden var sedan läggas men brännvinet den klart dominerande drycken.

3.2 Nykterhetsrörelsen

det utbredda superiet i landet etablerandet av En första motkraft till var på l830-talet. Till början riktade sig dessa

nykterhetsföreningarna en

missbruket alkoholdrycker, men så föreningar främst mot av helnykterhetsrörelsen över. Denna rörelse kom snart att småningom tog

totalförbud rusdrycker. Efter påtryckningar från

kräva mot infördes det kommunala vetot mot utminutering

nykterhetsrörelsen

rusdrycker. Många landskommuner blev och utskänkning av helt torrlagda. Under storstrejken år 1909 förekom ett härigenom tillfälligt rusdrycksförbud i hela landet och vid en av kort tid därefter arrangerad inofficiell

nykterhetsorganisationerna

röstade 56 % landets befolkning för ett folkomröstning av vuxna

50 Svensk alkoholpolitik 1998: 156

totalförbud. Nykterhetsrörelsens sista riktigt stora kraftsamling korn i samband med den officiella folkomröstningen år 1922. Den svenska valmanskåren skulle då ta ställning till nykterhetskommitténs till

förslag

lagstiftning om totalförbud. Nej -sidan knapp med 28,3 % vann en seger

av de röstberättigade mot 27,2 % för förbudsanhängama.

3.3 Restriktionspolitiken

Parallellt med nykterhetsrörelsens framväxt under 1800-talet fonnades den svenska restriktiva alkoholpolitiken.

Husbehovsbränningen

försvårades för att helt förbjudas. Genom olika regleringar, bl.a. senare 1855 års försäljningsförordning, begränsades tillgängligheten på

alkoholdryckema. Desintresseringsprinczjrøen lanserades läkaren och

av alkoholpolitikem Ivan Bratt ett alternativ till totalförbud mot som tillverkning, import och försäljning rusdrycker. Principen innebar av en avveckling av de privata och även kommunala vinstintressena inom

alkoholhanteringen. En bit in på 1900-talet kompletterades

restriktionerna med medveten högskattepolitik på alkoholvarorna, en för att därigenom den totala konsumtionen. Tidigare det ner var snarare finanspolitiska än alkoholpolitiska motiv låg till grund för som hur hög skatten skulle vara.

3.3.1 framväxt

Monopolens

Redan i 1855 års försäljningsförordning uppdelades alkoholhanteringen i partihandel, utrninutering detaljhandel och utskänkning servering. Särskilda rättigheter infördes för att bedriva minuthandel eller utskänkning. Partihandeln däremot tillståndsfri. var Utrninuteringsrättighetema överlämnades till kommunala bolag, som sedermera korn att benämnas systembolag. Dessa bolag drevs till en början i rent vinstsyfte för att förstärka kommunernas ekonomi. Genom en förordning år 1873 föreskrevs dock att bolagen efter skälig kostnadstäclcning skulle avstå från all vinst till kommuner, landsting och hushållningssällskap. År 1905 monopoliserades brännvinshandeln och lades under de kommunala bolagen. AB Göteborgssystemet införde år 1912 inköpskontroll vid försäljningen spritdrycker och två år av senare införde AB Stockholmssystemet motbok och individuell ransonering. Några år senare infördes motbokstvång i hela landet. Denna ordning gällde sedan ända till år 1955 då motboken avskaffades och alla systembolag samlades i ett enda statligt bolag.

Svensk alkoholpolitik 51

1998: l 56

kontroll över partihandel och tillverkning För att vinna även först dotterbolag till AB Stockholmssystemet, AB Vin bildades, som ett V S år 1917. Ivan Bratt den första verkställande

Spritcentralen var

direktören i båda dessa bolag. Efter ett år tilldelades Vin par

monopol på tillverkning och partihandel. Spritcentralen

Restaurangsektorn reglerades dessutom genom att spritprisema och krögarna fick viss kostnadsersättning. bestämdes av staten en endast mycket begränsat vinstintresse för Därmed fanns ett alkohol. Långt in på 1900-talet hade restaurangerna att servera samhället monopolen och den strama regleringen av genom alkoholserveringen mycket stark kontroll alkoholkonsumtionen. en av

3.3.2 Lättnader i systemet

Kritik det s.k. Brattsystemet fanns redan då det infördes och växte mot motboken avskaffades år 1955 och till slut till sådana proportioner att på krogen ett s.k. måltidstväng. Bl.a. tog

spritransoneringen ersattes av

kritiken fasta på att spritransoneringen av allmänheten uppfattades som samhället definierat normalmått. Detta ledde till att många ett slags av föranleddes köpa hela dessutom väl tilltagen, att ut ransonen, som var motbok skulle ha köpt mindre mängd. Med jämna när de utan en

desintresseringsprincipen År 1963 fick

mellanrum luckrades även upp. priset på alkoholdrycker själva och år 1977 restaurangerna bestämma bryggerier fick börja sälja starköl direkt till togs nästa steg, då svenska Samtidigt måltidstvånget och för att få restaurangerna. upphörde räckte det med att matservering var "en servera alkoholdrycker rörelsen". Förutom bryggerierna och betydande del av hade det privata vinstintresset i alkoholhanteringen restaurangnäringen växande marknad för vin- och spritagenter, som på också fått fäste i en olika agerade för att få avsättning "sina produkter inom ramen sätt av för monopolsystemet.

Agentverksamheten under monopoltiden

Trots VS under nästan hela 1900-talet hade monopol på import av att marknad för "mellanhänder", dvs. alkoholdrycker växte en upp hjälpte till att föra in alkoholprodukter på personer som mot provision

marknaden. Agentverksamheten byggde på kontrakt

den svenska utländska Agentemas uppgift sedan agenturer med producenter. var försöka bearbeta VS för inköp och Systembolaget för att på olika sätt exempelvis skyltning produkterna. Efterfrågan på produkterna av

52 Svensk alkoholpolitik 1998:156

försökte också skapa via restauranger och tidningarnas man vinskribenter. Denna verksamhet betraktades med minst oblida sagt ögon av VS, och på Systembolaget agenterna i princip var portförbjudna. En marknad för vinagenterna vid sidan av

monopolsystemet, var och är den s.k. taxfree-försäljningen framför allt till färjetrañken.

Ny ordning

Som en följd av EES-avtalet och Sveriges medlemsskap i EU avskaffades Vin Sprit AB:s monopol på tillverkning, import, export och partihandel i samband med alkohollagens ikraftträdande år 1995.

Därmed gäller desintresseringsprincipen egentligen endast inom

Systembolaget och åberopas inte längre någon bärande princip för som den svenska alkoholpolitiken. Fortfarande gäller dock att

tillgängligheten på alkohol skall begränsas, bl.a. höga

genom

alkoholskatter, bevarandet detaljhandelsmonopolet och ett särskilt

av regel- och tillståndssystem för servering och handel med av alkoholdrycker. Skyddet ungdomen är viktig kvarstående av en annan

princip. Ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn över

alkoholserveringen flyttades från länsstyrelserna till kommunerna i samband med den lagen. nya Samtidigt som de nämnda monopolen upphörde inrättades

Alkoholinspektionen. Den nya myndigheten fick två huvudsakliga

uppgifter: dels, primärt, att tillse att lagar och bestämmelser avseende hantering av alkohol efterlevs löpande uppföljning och utvärdering det genom av

alkoholpolitiska regelsystemet, tidigare hade Socialstyrelsen denna

uppgift,

dels vara tillståndsmyndighet för tillverkning och partihandel med

- av alkoholdrycker. Detta innebär att besluta tillstånd för dessa om verksamheter och utöva tillsyn över tillverkare och partihandlare, i

en

princip helt ny uppgift.

För agentverksamheten betydde den ordningen att deras nya verksamheter blev "rumsrena". Fortfarande är det dock i huvudsak samma aktörer på denna marknad. Ett femtontal partihandlare kontrollerar över 90 % alkoholimporten. Branschen kännetecknas av av

mycket små vinstmarginaler, och att det egentligen endast de

av är stora och etablerade agenterna kan driva verksamheten med som tillräckliga ekonomiska överskott. Fortfarande gäller att det nästan helt

Svensk alkoholpolitik 53

1998: l 56

avgörande för ekonomin är att få varan listad i Systembolagets

sortiment.

3.4 Alkoholpolitikens principer

3.4.1 Alkoholpolitiska utredningen

svenska alkoholpolitiken utformades i samband med Den moderna utredningens APU arbete under åren 1965-1974. Ett

Alkoholpolitiska

antal ledamöter, sakkunniga och experter ingick i utredningen som stort omfattande faktamaterial underlag för de förslag man tog fram ett som betänkande. Till skillnad från många tidigare lade fram i sitt kommittéer betonade APU att föreslagna åtgärder utredningar, m.m. till göra så många möjligt till inte i första hand skulle syfta att som stället ha mål att på andra vägar söka förebygga nykterister utan i som flertalet svenskar använder alkohol utan att alkoholskador. Det stora medför skaderisker. En realistisk alkoholpolitik måste konsumtionen alkoholdrycker är ett naturligt inslag i många därför utgå från att och restriktioner på alkoholpolitikens område måste människors liv att det finns ett stöd för åtgärderna i den utformas på ett sådant sätt att Det övergripande syftet för APU var att allmänna opinionen. alkoholvanor. Detta menade skulle åstadkomma återhållsamma man ske ett antal delmål och åtgärder: genom alkoholkonsumtion betydelse skall förekomma 0 Att någon av

under uppväxttiden.

alkoholen t.ex. undervisning i skolan,

0 Att avgloriñera genom

information och reklamförbud. vidmakthålla goda kunskaper alkoholens Att skapa och om 0 skadeverkningar. Att inrikta konsumtionen på de alkoholsvagare dryckerna. 0 Att verka för alkoholfria miljöer 0 avhållsamhet från alkohol i särskilda situationer, 0 Att främja på arbetsplatsen och i samband med

exempelvis under graviditet,

bilkörning, båtfárder, bad och fiske.

tillgängligheten aktiv prispolitik och genom

0 Att begränsa genom en begränsa antalet systembolagsbutiker och restauranger. att hembränning, smuggling, langning och annan illegal Att motverka 0 alkoholhantering. förslag låg till grund för riksdagens beslut år 1977 om ett APU:s

riksdagsbeslutet fastställdes de alkoholpolitiskt program. Genom

alkoholpolitiken i huvudsak fortfarande grunder för den svenska som skall begränsa den totala, alltför gäller. Det övergripande målet vara att

54 Svensk alkoholpolitik

1998: 156

höga alkoholkonsumtionen för att därigenom tränga tillbaka missbruket och motverka alkoholskador. Målet skall nås genom

informationsinsatser, opinionsbildande arbete och begränsning

genom av alkoholens tillgänglighet. Faktorer med betydelse för tillgängligheten framför allt prispolitiken, åldersgränser angavs vara och öppettider för detaljhandel och servering.

Totalkonsumtionsmodellen

Totalkonsumtionsmodellens upphovsmanevar den franske demografen Sully Ledennann. Efter att ha studerat data alkoholkonsumtionen i om olika länder drog han slutsatsen konsumtionen i

att en homogen

befolkning är logaritmiskt normaliördelad. Detta innebär att fördelningen blir normal när värdena på den horisontella axeln logaritmeras. Fördelningen har olika fonn beroende på genomsnittskonsumtionen, dvs. medelvärdet. Den har svans" både en till vänster och ännu smalare "svans" till höger. Kurvan åt en vänster svarar mot ingen eller mycket låg alkoholkonsumtion och den till höger svarar mot en mycket hög konsumtion. omskrivet betyder detta att det är förhållandevis få dricker förhållandevis mycket. personer som En av totalkonsumtionsmodellens huvudteser är att högre den totala alkoholkonsumtionen är i ett samhälle desto fler högkonsumenter finns det. Detta samband har sedan belagts i flertal omfattande ett forskningsarbeten världen över. Framför allt har studerat man dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar i förhållande till den officiella statistiken över försäljning och konsumtion

av alkoholdrycker

i olika länder. Vad gäller diagnosen skrumplever, bukspottkörtelinflammation, cancer i matstrupen, delirium eller alkoholförgiñrning har forskningen visat på ett positivt samband med den totala alkoholkonsumtionen. För hjärt- och kärlsjukdomar däremot har studierna snarare visat på ett negativt samband, dvs. dödligheten att i denna diagnos i allmänhet är lägre i länder med hög med låg en än en totalkonsumtion. Sammantaget gäller dock enligt totalkonsumtionsteorin att det finns ett samband mellan medelkonsumtionen i befolkning, andelen högkonsumenter och en andelen alkoholskadade i befolkning. samma När riksdagen godkände den alkoholpolitiska propositionen år 1977

betonades totalkonsumtionsmodellens betydelse, vilket också

fick sitt uttryck i formuleringen det övergripande målet;

av alkoholpolitiska

nämligen att sänka den totala alkoholkonsumtionen. 3.4.1

Avsnitt

Modellen har dock på tid fått kritik dels avseende slutsatsen senare om sambandet mellan den totala konsumtionen och andelen

Svensk alkoholpolitik 55

1998: l 56

högkonsumenter, dels samhället skall sätta in sina krafter för att om var åstadkomma minskning antalet med alkoholskador. I en av personer detta sammanhang brukar den s.k. preventionsparadoxen nämnas. Denna storförbrukama rekryterar lika många akuta problem säger att alkoholrelaterade sjukdomar, olyckor och våld som måttlighetsförbrulcama. Kritiker till totalkonsumtionsteorin menar att eftersom storforbrukama är betydligt färre än måttlighetsforbmlcarna lönar det sig bättre för samhället att koncentrera sina preventiva på denna kategori i stället för betydligt resurslqävande insatser en mer efter sänkt alkoholkonsumtion för hela befolkningen. strävan en

3.4.3 WHO

Världshälsoorganisationen WHO har sedan länge fungerat som en alkoholforskare vill få särskild tyngd sina

plattform for som en

forskningsrapporter. Det t.ex. i rapport från WHO år 1975 som var en totalkonsumtionsmodellen först lanserades. Se nästa avsnitt. den s.k. År WHO:s generalförsamling resolution slog fast 1977 antog en som det viktigaste målet för medlemsländerna "att till år 2000 uppnå att var hälsonivå för alla medborgare möjliggör för dem att leva ett en som ekonomiskt liv". Resolutionen följdes två år socialt och produktivt upp med till medlemsländerna att formulera nationella senare ett uppdrag och för att nå detta mål. Detta ledde så

mål, strategier handlingsplaner

till WHO:s europaregion år 1984 antog ett antal delmål, småningom att det inom alkoholpolitiken mest kända var det s.k. 25 procentvarav målet. Den exakta lydelsen var: År skall hälsovådligt beteende, såsom överkonsurntion av alkohol 1995 och mediciner; bruk illegala droger och farliga kemiska ämnen; samt av framförande fordon och våldsamt socialt beteende ha trañkfarligt av samtliga medlemsstater. Utvecklandet integrerade minskat avsevärt i av reducera alkoholkonsumtionen och bruket av program, med syfte att andra farliga ämnen med minst 25 procent före år 2000, kan ge väsentligt stöd strävandena att uppnå detta delmål. WHO uttalade också att 25-procentig minskning av en alkoholkonsumtionen skulle innebära stora välfärds- och hälsomässiga samtidigt hälso- och sjukvården kunde minska de vinster som vårdinsatser måste göra för dem drabbas av man nu som alkoholrelaterade sjukdomar". Regering och riksdag har upprepade gånger slagit fast det övergripande alkoholpolitiska målet att pressa tillbaka alkoholkonsumtionen i syfte att begränsa alkoholskadoma. Regeringen anslöt sig också till WHO-målet i sin hälsopolitiska proposition år 1985. För Sveriges del att 25-procentmålet skulle angavs

56 Svensk alkoholpolitik 1998: 156

utgå från 1980 års nivå. Den registrerade försäljningen var det året 6,74 liter ren alkohol 15 år och däröver. En minskning per person av alkoholkonsumtionen allmänt svårare åstadkomma anses vara att lägre konsumtion har i ingångsläget. Inte desto mindre har den man registrerade försäljningen alkoholdrycker i Sverige gått till 5,9 av ner liter 15 år och däröver för år 1997, vilket den per person är lägsta siffran inom EU-området. År 1992 antog WHO-Europa en aktionsplan för alkoholarbete; European Alcohol Action Plan. I denna plan uppmanar man medlemsstaterna att över sin alkoholpolitik och, det behövs, se om vidtaga lagstiftningsåtgärder så att den nationella politiken ligger i linje

med planen. Områden kan föremål för lagstiftning som vara exemplifierades med åldersgränser, dryckesskatter och kontroll av tillgängligheten. Man pekade också på att det finns risker för

alkoholpolitiken i tankarna på en hannonisering alkoholskatten inom av EU.

Vid WHO:s europeiska konferens hälsa, samhälle och alkohol i om Paris år 1995 antogs den Europeiska stadgan alkohol, kallad om även Europadeklarationen alkohol. Regionkontoret för Europa i om angav deklarationen följande tio strategier för ett handlingsprogram för ett

alkoholförebyggande arbete:

1.Infonnera människorna om följderna alkoholkonsumtion för hälsa av familj och samhälle och de effektiva åtgärder om som kan vidtas för att förhindra eller minimera alkoholskador breda genom utbildningsprogram med början i tidig barndom.

2.Stöd sådana offentliga och privata miljöer och arbetsplatser som skyddas mot olyckor, våld och andra negativa återverkningar orsakade av alkoholkonsumtion. 3.Inför och genomdriv lagar effektivt avskräcker från bilkörning som med alkohol i kroppen. 4.Verka för bättre folkhälsa begränsad tillgång till alkoholgenom haltiga drycker, t.ex. genom beskattning.

5.Genomför stränga kontroller direkt eller indirekt reklam för av alkoholhaltiga drycker och samtidigt de länder redan infört ge som begränsningar och förbud ett erkännande, och tillse ingen form att av reklam riktar sig speciellt till unga människor, t.ex. att förbinda genom alkohol med idrott. 6.Se till att människor med hög eller skadlig alkoholkonsumtion och deras familjer får effektiv behandling och rehabilitering, skall som utföras av utbildad personal. 7.Stöd åtgärder som ökar medvetandet det etiska och juridiska om ansvar de har som sysslar med försäljning eller servering av alkoholhaltiga drycker, och till att produktsäkerheten kontrolleras se

Svensk alkoholpolitik 57

1998: l 56

lämpliga åtgärder mot illegal tillverkning och noga, samt vidta försäljning. 8.Öka samhällets möjligheter att ta itu med alkoholproblem genom utbildning yrkesfolk i olika sektorer, t.ex. inom sjukvården, av socialtjänsten, skolan och rättsväsendet, samtidigt som man stärker utvecklingen och ledarskapet ute i kommunerna. ideella organisationer och hjälp-dig-själv-rörelser verkar för 9.Stöd som livsstil, särskilt sådana syftar till att förebygga och en hälsoinriktad som minska alkoholrelaterade skador. på bred grund i medlemsstaterna på grundval av 10.Utarbeta program alkohol. Fastställ klara mål för vad man vill Europeiska stadgan om uppnå resultaten. Övervaka utvecklingen och se till att och notera uppdateras regelbundet, grundat på utvärderingar. programmen Samtidigt uppmanade Pariskonferensen alla medlemsstater att handlingsprogram också uttryck för följande etiska

genomföra som ger principer och mål:

ALLA MÄNNISKOR i hemmet, i samhället och på arbetet- har rätt tillvaro skyddad från olyckor, våld och andra negativa till en som är följder av alkoholkonsumtion. MÄNNISKOR har från tidig ålder rätt till välgrundad, opartisk ALLA utbildning alkoholkonsumtionens konsekvenser för information och om hälsan, familjen och samhället. ALLA BARN OCH UNGDOMAR har rätt att växa upp i en miljö som alkoholkonsurntionens negativa följder, som i är skyddad från mån fredad marknadsföring alkoholhaltiga möjligaste är mot av drycker. MÄNNISKOR med riskabla eller skadliga alkoholvanor och ALLA familjemedlemmar har rätt till lätt tillgänglig behandling och deras vård. MÄNNISKOR inte vill dricka alkohol, eller inte kan det ALLA som hälso- eller andra skäl, har rätt att fredas mot påtryckningar att p.g.a. dricka samt att stödjas i sitt alkoholfria levnadssätt.

3.4.4 Prispolitik

Sverige har sedan 1600-talet bedrivit aktiv pris- och skattepolitik en inom alkoholornrådet. Skatteinstrumentet emellertid länge främst en var finansiell fråga och det först år 1956 prisinstrumentet ñck en var som alkoholpolitisk innebörd. I samband med att motbokssystemet mer

ökade spritförsäljningen markant och av

avskaffades år 1955 skäl infördes kraftigt skattepåslag för att bromsa hälsopolitiska ett

genomfördes skäl år

denna utveckling. En ny prishöjning av samma

58 Svensk alkoholpolitik

1998: l 56

1958 och till år 1962 hade man genom skattehöjningama lyckats pressa ner den totala alkoholkonsumtionen till 5,14 liter alkohol ren per invånare och år, vilket nästan exakt den konsumtionsnivå var som gällde innan motboken togs bort. Därefter har fortsatt Sverige att föra en högskattepolitisk linje och tillhör tillsammans med bl.a. Finland och

Norge de länder har de högsta alkoholskattema. som Flera forslcningsarbeten under de senaste decennierna har visat att

alkoholdrycker tillhör de mest priskänsliga Mätningar den

varorna. av s.k. priselasticiteten på alkoholvarorna i Sverige har visat priset att om höjs med X procent så minskar konsumtionen med ungefär

motsvarande procenttal, dvs. priselasticiteten -l,0. är ca Precis totalkonsumtionsmodellen har även priselasticitetsteorin som sina kritiker. Kritiken går framför allt på vid "för ut att höga skattenivåer leder ytterligare prishöjningar till en ökning av den oregistrerade konsumtionen s.k. mörkertalet i form illegalt

det av

införd spritdryck, vin och starköl hembränt Målet samt m.m. att minska den totala konsumtionen skulle därför förlorat skattetrycket om är för högt. Emellertid kan den oregistrerade konsumtionen

knappast helt

uppväga minskningen av den registrerade försäljningen. Gjorde den det skulle alkoholskadorna enligt alkoholforskningen inte ha minskat i den takt som skett i samband med att priset har höjts.

3.4.5 Vård och

behandling

Tyngdpunkten i den svenska missbrukarvården har under hela nästan

1900-talet legat på vård på behandlingshem.

Inte sällan har personerna vistats där under tvång. Den nuvarande lagstiftningen tvångsvård om av missbrukare är lagen 1988:870 vård missbrukare i vissa om av fall LVM den första lagen tvångsvård alkoholister men om av kom redan år 1913. LVM, liksom även lagen med 1990:52 särskilda bestämmelser vård LVU kompletterar

om av unga socialtjänstlagen

1980:620 när det gäller att anordna framför allt institutionsbaserad

vård. Vården hade länge ingen funktion än humanitär. annan rent Det

handlade mest förvaring och arbetsträning, inte hade

om som något annat syfte än att göra livet drägligare för många alkoholister och deras anhöriga. Något hopp att kunna "bota" alkoholism om genom institutionsvård fanns egentligen endast inom de s.k. terapeutiska samhällena vårdform hade sin "storhetstid" på l970-talet. - en som Det

fanns en betydande överskattning vårdens effekter

av inom denna behandlingsfonn och behandlingsoptimismen varade långt in på 1980-

talet.

1998: 156 Svensk alkoholpolitik 59

Metoder för utvärdering behandlingsresultaten har dock på

av

tid visat att institutionsvården inte alls har den effekt som man senare länge har trott. Framför allt har forskningen visat vilken betydelse den individuella anpassningen vården har för att en behandling skall bli

av framgångsrik. Denna kunskap har fört med sig att utbudet olika

av behandlingsformer har ökat betydligt. Sedan slutet av 1980-talet har institutionsvården för alkoholmissbrukare nästan halverats. Minskningen är särskilt tydlig bland de missbrukare som har någon social förankring, i form av t.ex. familj, bostad och arbete.

Den minskade institutionsvården har till viss del kompenserats med öppenvårdsinsatser, huvudsakligen i socialtjänstens regi. Det handlar

strukturerade behandlingsverksamheter "på hemmaplan"; om

alkoholmottagningar/rådgivningsbyråer, caféverksamheter med olika

former sysselsättning, dagcentraler stöd- och omvårdnadskaraktär

av av

Denna utveckling har också påskyndats höga vårddygnsm.m. av avgifter inom institutionsvården och kommunernas försämrade ekonomi. År 1994 ökade kommunernas inflytande över utrednings- och beslutsprocessen när uppgiften att utreda och ansöka om LVM-vård togs över från länsstyrelsen. Kommunerna har därigenom fått starkare motiv att leta alternativ till institutionsvården. Man beräknar att drygt hälften vårdinsatserna för alkoholmissbrukare i dag sker inom

av

öppenvården.

Ett område där behandlingsinsatser har visat på relativt goda resultat inom såväl institutions- öppenvård är insatser riktade till

som missbrukare inte utvecklat svårt alkoholberoende. Även

som ännu ett inom arbets- och föreningslivet finns många exempel på tidiga behandlingsinsatser för att kunna stoppa ett begynnande missbruk. Vård enligt den s.k. Minnesotamodellen och AA-gnipper Anonyma Alkoholister är exempel på detta. Inom flera samhällssektorer prioriterar i dag tidig upptäckt och tidiga insatser för att förhindra

man

att etablera ett alkoholberoende. personer

3.4.6 Förebyggande arbete

Kunskaps- och metodutveckling har på tid fått alltmer

senare en framträdande roll inom det alkoholförebyggande arbetet. För att stärka forsknings- och informationsinsatser inrättades Folkhälsoinstitutet

GTHI år 1992 med huvuduppgift att driva folkhälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär. En stor del FHI:s arbete är inriktat på att förebygga alkoholmissbruk. FHI

av har utvecklat metoder för detta framför allt inom följ ande områden:

60 Svensk alkoholpolitik 1998: l 56

0 Forskning, utveckling, statistik. FHI initierar, finansierar och bedriver egen forskning inom alkoholområdet. I detta arbete samverkar FHI med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN. Statistik sammanställs och analyseras. 0 Nationella insatser. FHI bedriver riktad kunskapsförmedling, allmän information och opinionsbildning stöd till förebyggande projekt. samt ger 0 Lokalt och regionalt arbete. I varje län finns två kontaktpersoner som fungerar som samordnande länk både inom det länet och gentemot egna FHI. Genom dessa personer förankras och sprids FHI:s insatser. Ett exempel på projekt som initierats detta vis är "Kommuner mot droger som bl.a. har tagit fram lokala handlingsprogram om drogförebyggande arbete. Regeringen inrättade under år 1997 nationell ledningsgrupp för en alkohol- och narkotikaförebyggande insatser under socialministerns ledning. Den nationella ledningsgruppen består chefer för statliga av myndigheter och bolag med anknytning till området samt företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Ledningsgruppens uppgift är att bygga upp ett långsiktigt förebyggande arbete som kan kompensera de förändringar EU-medlemskapet

som medfört för den svenska alkoholpolitiken. Det handlar insatser om som direkt kan påverka människors förhållningssätt och och vanor som också ökar det individuella ansvarstagandet. Vidare skall ledningsgruppen verka för utvecklandet hållbara lokala strategier av och som också innebär ett ökat lokalt ansvarstagande. Denna omställningsprocess kräver insatser under lång tid framöver. Ledningsgruppen har tagit initiativ till ett antal nationella projekt i syfte att stimulera sådan utveckling. en Det tydligaste exemplet under år på medveten satsning för senare en

att uppnå alkoholpolitiska mål information och opinionsbildning

genom är det Oberoende alkoholsamarbetet OAS. Regeringen samlade under år 1996 myndigheter, försäkringsbolag och branschorganisationer på alkoholområdet till ett gemensamt projekt. Detta utmynnade i bildandet av en särskild kommitté startade sitt arbete i januari 1997. som Socialdepartementet har givit OAS-kommittén i uppdrag att organisera informationsinsatser för att påverka svenskarna till måttfulla mer alkoholvanor. Samarbetet grundas på enhällighet; alla deltar skall som stå bakom de projekt OAS genomför. Enligt direktiven skall OASkommittén driva och samordna insatser syftar till: som att sprida kunskap om alkoholens medicinska och sociala verkningar i olika skeden av livet, att främja en alkoholfri uppväxt, att motverka langning till ungdomar, -

l

1998:156 Svensk alkoholpolitik 61

i

att eftersträva en måttñill alkoholkonsumtion bland dem som använder alkohol och särskilt bland dem som riskerar att bli storkonsumenter, att verka för att kvinnans graviditetsperioder, arbetsplatserna och trafiken till lands och sjöss blir alkoholfria, att genom attitydförändringar motverka konsumtionen av illegalt tillverkad eller insmugglad alkohol. OAS har när det gäller illegal alkoholhantering bl.a. initierat regionala konferenser i samtliga län och stimulerat till bildandet av lokala OASkommittéer.

3.4.7 Reklamförbud

APU avsnitt 3.4.1 analyserade effekterna av reklamstoppet i

se

samband med att motbokssystemet avskaffades år 1955 och den uppmjulming skedde ett år senare. Genom studier av som par reklamkostnader och försäljningsvolymer fann man att alkoholreklamen inte endast hade inverkan på val av märken och en sort utan även allmänt konsumtionshöjande effekt. APU föreslog i en sitt betänkande år 1974 att alkoholreklamen skulle förbjudas med vissa undantag för utländska publikationer Reklamñågan blev därefter m.m. föremål för ytterligare behandling i Tobaks- och alkoholreklamutredningen i slutet år 1976 avlämnade sitt som av slutbetänkande. Utredningen föreslog att all marknadsföring av alkoholdrycker skulle särskilt måttfull. Riksdagen ställde sig vara bakom detta förslag i det alkoholpolitiska beslutet år 1977. Sedan dess råder enligt lagen 1978:763 med vissa bestämmelser marknadsföring alkoholdrycker alkoholreklamlagen ett om av principiellt förbud mot reklam för spritdrycker, vin och starköl i dagspress, radio, TV och media riktar sig till allmänheten. I annan som fackpress och på restauranger med serveringstillstånd tillåts emellertid måttfull annonsering, liksom även vad gäller klass i dagspressen. Därtill finns regler återhållsam marknadsföring alkoholdrycker i om av alkohollagen. Konsumentverket/KO har ansvaret för bevakningen av att reklamreglerna efterlevs och kan besluta vite för den som bryter om mot alkoholreklamlagen. Vid mål större vikt väcks talan i av Stockholms tingsrätt. En tillståndshavare tillverkare, partihandlare, restauratör inte iakttar reglerna om marknadsföring av som alkoholdrycker riskerar dessutom att få sitt tillstånd återkallat av Alkoholinspektionen respektive kommunen.

62 Svensk alkoholpolitik 1998: 156

Reklarnreglema har nyligen varit föremål för översyn i betänkandet Alkoholreklam SOU 1998:8. Utredningen föreslår att all marknadsföring alkoholdrycker även fortsättningsvis skall ske med

av återhållsamhet. Därutöver föreslås skärpningar avseende annonsering

lättöl och öl klass samt att marknadsföringsreglema skall samlas i av alkohollagen under ett eget kapitel avsnitt 4.3.

se

3.4.8 Alkoholfria situationer

Förutom det övergripande alkoholpolitiska målet tillbaka den

att pressa totala alkoholkonsumtionen bedrivs regelbundna insatser för att främja den s.k. punktnykterheten. Med detta att man i vissa situationer i

menas livet helt bör avstå från konsumtion av alkoholdrycker. På dessa områden har Sverige sedan länge varit ett föregångsland.

Ungdomen

Uppfattningen att alkoholkonsumtion betydelse inte skall

av förekomma under uppväxtåren är djupt rotad hos det svenska folket. Det finns bred uppslutning kring våra åldersgränser för inköp och

en servering, trots att de svenska åldersgränserna i ett EU-perspektiv är förhållandevis höga. För att vidmakthålla skyddet för ungdomen har ibland speciella åtgärder vidtagits. Ett exempel är avskaffandet av mellanölet i detaljhandeln år 1977. Att mellanölet togs bort var direkt riktat till ungdomar och ledde till kraftig minskning av den totala

en ölkonsumtionen särskilt bland ungdomar. Opinionsbildning i skolan i fonn ANT -undervisning har tidvis varit mycket omfattande.

av

Graviditetsperioder

Sedan genombrottet för diagnostisering fetalt alkoholsyndrom FAS

av skedde år 1973 betonas vikten av helt alkoholfria graviditetsperioder. FAS är samlingsdiagnos för fosterskador till följd av moderns

en alkoholkonsumtion. Det är främst tre typer skador det handlar om;

av tillväxthämning, skador centrala nervsystemet och ett karaktäristiskt utseende med missbildningar och ögonskador. De allvarligaste skadorna hjärnskador och cns-skador riskeras under de tre första månaderna graviditeten. Inom mödravården infonneras om hur

av alkohol påverkar fostret, och vilka skador fostret riskerar att

som utsättas för. De flesta kvinnor som får del av sådan information slutar använda alkohol under graviditeten. Målet för samhället är därför att

1998: 156 Svensk alkoholpolitik 63

alla gravida kvinnor skall ha sådana kunskaper vilka risker är om som förenade med alkoholbruk under graviditeten att de frivilligt väljer att avstå från all användning alkohol, och att de betraktar graviditeten av som en alkoholfri period i livet. För att uppnå detta mål är det viktigt att alla kvinnor i barnafödande åldrar får kunskap alkoholens skadliga om inverkan på fostret. Det har också visat sig att denna information är "fárskvara" och den inte för generationer avtar om upprepas nya kunskaperna om kopplingen mellan alkoholkonsumtion och fosterskador. Ett av OAS avsnitt 3.4.6 prioriterade områden är att

se

verka för alkoholfria graviditetsperioder.

Arbetsplatser

Alkoholmissbruk på arbetsplatsen leder till betydande produktionsbortfall, och strävan att uppnå nykterhet på arbetsplatserna är ett sedan länge erkänt delmål för alkoholpolitiken. Motiven för detta har på senare tid också utökats till kvalitets-, säkerhets- och miljöaspekter. Arbetsgruppen är viktig referensgrupp för alla en som har ett arbete. Arbetsplatsens alkoholkultur blir därmed viktig en referensram för människors förhållande till alkohol. En restriktiv hållning till alkohol med ovillkorliga krav på nykterhet i arbetet bidrar till att upprätthålla alkoholrestrilctiv kultur i samhället. I en arbetsmiljölagen 1977:1160 anges att arbetsgivaren är skyldig att vidta alkoholförebyggande åtgärder. En samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare har också vuxit fram i fonn ALNA-verksamhetema av ute i landet. ALNA-rådet bildades år 1961 LO, TCO och SAF och av bedriver kurser och arbetsplatsinformation förebyggande insatser, om ledarskap, kamratstöd inom ämnet alkohol och arbetsliv. m.m.

Trafik

Sverige har sedan lång tid tillbaka varit de ledande länderna i ett av världen när det gäller att bekämpa bruk alkohol i samband med av bilkörning. Ett verksamt instrumentet på detta område är att ha låg en tolerans för hur mycket alkohol kör bil kan tillåtas dricka. personer som Den internationellt vedertagna metoden att ta reda på alkoholkonsumtionen hos bilförare är att mäta koncentrationen av alkohol i blodet. Denna uttrycks i promille. Vid alltför höga promillehalter dras körkortet in. Hur låg denna promillegräns är är ett mått på landets inställning till alkohol i trafiken. Promillegränsen i

64 Svensk alkoholpolitik 1998: 156

Sverige har alltid varit bland de lägsta i världen och har haft följande

utveckling.

År 1941 0,8 promille. 0

Endast Norge hade lägre promillegräns nämligen 0,7.

År 1957 0,5 promille.

Därmed Sverige långt före resten av världen.

var

År 1990 0,2 promille.

Detta är den lägsta promillegränsen i EU.

Viktigt att notera i sammanhanget är att Sverige tillämpar regeln att

bilförare påträffas med högre promillehalt än 0,2 döms för

som rattfylleri oavsett någon olycka har inträffat. Det finns några

- om länder, t.ex. ett de forna öststatema, som har satt 0,0 som

par av promillegräns tillämpar bestämmelsen endast i samband med

men som trafikolyckor, dvs. så länge ingenting händer dras körkortet inte

vid högre promillegränser. I Sverige genomförs regelbundet slumpmässiga trafikkontroller polisen, där bl.a. nykterheten

av kontrolleras.

Sverige är också föregångsland inom forskningsornrådet trafik

alkohol. Bl.a. har studier avseende prestationsförmågan vid mycket låga nivåer under 0,5 promille visat på en tydlig försämring av körförmågan. Detta gäller även som kör bil dagen efter.

personer

Informationskampanjer med syfte att göra dessa forskningsresultat

kända har fått stor uppmärksamhet- även utomlands. En effekt som har kunnat utläsas är att antalet körkortsindragningar har halverats under 1990-talet, trots sänkningen till 0,2 promille år 1990.

För säkerheten till sjöss finns regler i sjölagen 1994:1009. Där

bl.a. att den framför ett fartyg och då är så påverkad av anges som

alkoholhaltiga drycker, att det kan antas, att han inte på ett betryggande

sätt kan utföra vad därvid åligger honom, döms för sjöfylleri eller i

som förekommande fall för grovt sjöfylleri.

Höga krav på omdöme och reaktionsfönnåga gäller för piloter och lokförare. Med anledning härav finns stränga regler om alkoholförtäring. Enligt Luftfartsverkets Särskilda

tjänstgöringsbestämmelser för flygbesättningsmedlem vid såväl

privatflyg vid förvärvsmässig luftfart BCL-Dl.l5 gäller att

som ingen alkoholförtäring överhuvud får ske under de närmaste 8 timmarna före flygning. För övrigt gäller rent allmänt att piloter bör iaktta stor försiktighet med alkoholdrycker och alldeles särskilt gäller detta under tiden mellan 24 och 8 timmar före flygning. Den som bryter mot Luftfartsverkets bestämmelser riskerar att få sitt flygcertiñkat indraget.

För tågtrafiken gäller i järnvägssäkerhetslagen 1990:1157 samma

alkoholgräns för lokförare för bilister, nämligen högst 0,2

som

1998: 156 Svensk alkoholpolitik 65

promille. Dessutom finns motsvarande bestämmelse för lokförare

som för båtförare. I SJ Hälsofordringar SJF 200.4 stadgas också att

:s missbruk alkohol "utgör hinder för säkerhetstjänst", vartill räknas att

av framföra ett tåg.

Vapen

Vid användning skjutvapen är givetvis allt bruk alkoholdrycker

av av särskilt allvarligt. Innan ett eventuellt tillstånd att inneha skjutvapen s.k. vapenlicens utfärdas kontrollerar polismyndigheten sökandens lämplighet att inneha skjutvapen. Framkommer vid denna prövning att

sökanden har nykterhetsanmärkningar är huvudregeln den att tillstånd

skall medges. I vapenlagen l996:97 också att

anges polismyndigheten skall återkalla tillstånd att inneha skjutvapen

om tillståndshavaren visat sig olämplig att inneha

vara vapen. Alkoholmissbruk är en sådan grund kan åberopas för beslut

som om återkallelse.

4 m.m.

Alkohollagen

l Bakgrund

Sveriges förestående anslutning till det Europeiska ekonomiska samarbetsornrådet EES och förberedelser för ett eventuellt svensk medlemsskap i Europeiska gemenskapen EG föranledde regeringen att den 19 december 1991 tillkalla en parlamentarisk alkoholpolitisk kommission med uppdrag att utvärdera den dittillsvarande alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för framtiden. Av direktiven till utredningen framgick att bestämmelser om alkoholserveringens bedrivande särskilt skulle uppmärksammas. Under tiden utredningen arbetade med sitt uppdrag trädde EES-avtalet i

som kraft den l januari 1994 och Sverige bedrev anslutningsförhandlingar om ett svenskt medlemsskap i EU.

Vid medlemsförhandlingama erinrade Europeiska kommissionen

att de svenska import-, export, tillverknings- och partihandelsom monopolen oförenliga med EG:s regelverk. Vad gällde

var detaljhandelsmonopolet fann kommissionen under förutsättning att alla effekter kan diskriminerande mellan nationella och

som vara importerade avlägsnas inte anledning att på eget initiativ vidta

varor åtgärder mot detta monopol.

Den 27 januari 1994 överlämnades till riksdagen den s.k. riktlinjepropositionen ett nytt tillståndssystem för import, export,

om

tillverkning och partihandel med alkoholdrycker. I propositionen

föreslogs riktlinjer för ett tillståndssystem som skulle ersätta import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen inom alkoholhanteringen liksom riktlinjer för inrättande av en ny central myndighet inom alkoholområdet. Samtidigt anmäldes att regeringen senare skulle återkomma till riksdagen med proposition med de lagförslag som

en behövdes för genomförandet. Riksdagen godkände de föreslagna riktlinjerna.

Den alkoholpolitiska kommissionen överlämnade i mars 1994 sitt slutbetänkande Svensk alkoholpolitik- en strategi för framtiden SOU 1994:24. Dessförinnan hade utredningen lämnat ett delbetänkande, Serveringsbestämmelser SOU 1993:50, med förslag till ändringar i

lagen 1977:293 handel med drycker LI-ID i frågor gällde

om som bestämmelser servering alkoholdrycker.

om av

En särskild utredare hade också tillkallats regeringen för att göra

av en analys av förutsättningarna för och konsekvenserna av att tillståndsgivningen enligt LHD överfördes från länsstyrelserna till kommunerna. I betänkandet Kommunernas roll på alkoholområdet och inom missbrukarvården SOU 1993:31 föreslog utredaren att såväl tillståndsgivning som tillsyn och administrativa ingripanden avseende alkoholservering överfördes till kommunerna. Ett samlat förslag till ny alkohollag utarbetades inom regeringskansliet och presenterades i promemorian alkoholpolitisk tillsyns- och tillståndsmyndighet

En ny samt förslag till ny alkohollag Ds 1994:92. I promemorian inarbetades vissa av de förslag som lämnats i nämnda betänkanden. Härutöver presenterades förslag till författningsreglering avseende den nya ordningen för partihandel med och yrkesmässig import av spritdiycker, vin och starköl.

I propositionen 1994/95:89 om förslag till alkohollag redogjorde regeringen för behovet av ändringar av lagstiftningen, framför allt vad gällde alkoholmonopolen och serveringsbestämmelsema. Regeringen föreslog att de dittillsvarande monopolen för import, export, tillverkning och partihandel med spritdrycker, vin och starköl skulle ersättas med ett tillståndssystem och att en ny myndighet

Alkoholinspektionen skulle inrättas för tillståndsgivning och tillsyn.

Propositionsförslagen innebar också att kommunerna efter viss övergångstid skulle överta länsstyrelsemas hantering av serveringstillstånd till restauranger och att det kommunala vetot skulle avskaffas. Alla beslut enligt alkohollagen skulle därmed kunna överklagas till domstol. En viktig förändring var att

annan tillståndskravet för försäljning klass H skulle ersättas med

av bestämmelser att servering av och detaljhandel med öl fick bedrivas

om under förutsättning att vissa villkor uppfyllda.

av var

Propositionen överlämnades till riksdagen den 27 oktober 1994. Riksdagen beslutade den 16 december 1994 att godkänna regeringens förslag med endast ett ändringar i huvudsak redaktionell

par av karaktär. Alkohollagen 1994:1738 trädde i kraft l januari 1995. Samtidigt avskaffades LHD samt lagen 1977:292 om tillverkning av drycker, LTD. Alkohollagen kompletteras alkohol-

m.m. av förordningen 1994:2046 och förordningen 1994:2047 med instruktion för Alkoholinspektionen. Samtidigt trädde ett nytt avtal mellan staten och Systembolaget AB i kraft tillkännagivet i SFS 1994:2049. Det nya avtalet anger närmare villkoren för bolagets verksamhet med detaljhandel, partihandel, urval produkter i

av m.m.,

Alkohollagen m.m. 69

syfte bl.a. att säkerställa att ingen diskriminering sker produkter från

av andra länder samt att intentionerna bakom alkohollagen följs.

4.2 Alkohollagen

I l kap. definieras vad regleras i alkohollagen. Bl.a. nämns i första

som paragrafen att bestämmelser införsel och försäljning teknisk sprit

om av finns i lagen 1961:181 försäljning teknisk sprit LFT och

om av m.m. att föreskrifter marknadsföring alkoholdrycker även finns i lagen

om av 1978:763 med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker. Vad gäller den tekniska spriten kan nämnas att det ingår i Alkoholutredningens uppdrag att föreslå en ny lagstiftning på området senast till utgången år 1999. Angående marknadsförings-

av och reklambestämmelser hänvisas också till avsnitt 4.3.

4.2.1 Definitioner i alkohollagen

I l kap. 2-8 alkohollagen anges bl.a. följande.

Med sprit förstås vätska innehåller alkohol i en

en som koncentration av mer än 2,25 volymprocent. Med tillverkning av sprit förstås varje förfarande, varigenom alkohol i sådan koncentration framställs eller utvinns. Vin, starköl och öl anses dock inte som sprit. Inte heller utgör framställning av sådan dryck tillverkning av sprit.

Med mäsk förstås jäsande vätska som blir sprit om den får

en fortsätta att jäsa.

Med alkohol avses i alkohollagen etylalkohol 2 §.

Med alkoholdryck förstås en dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdrycker delas i alkohollagen in i spritdrycker, vin, starköl och 3 §.

Med spritdrjyck förstås alkoholdryck innehåller sprit 4 §.

en som

Med vin förstås alkoholdryck som är framställd genom jäsning av

en druvor eller druvmust eller bär, frukt eller andra växtdelar samt

av andra alkoholdrycker innehåller högst 22 volymprocent alkohol

som och som inte är spritdryck, starköl eller 5 §.

Med starköl förstås jäst, odestillerad dryck är framställd med

som torkat eller rostat malt huvudsakligt extraktgivande ämne och som

som innehåller mer än 3,5 volymprocent alkohol.

Med öl förstås jäst, odestillerad dryck är framställd med torkat

som eller rostat malt huvudsakligt extraktgivande ämne och vars

som alkoholhalt överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent 6 §.

m.m.

Med lättdrjyck förstås dryck antingen är fri från alkohol eller

som innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol 7 §.

Tillverkare kallas den driver yrkesmässig tillverkning enligt

som

alkohollagen.

Med försäljning förstås varje form tillhandahållande av dryck

av mot ersättning.

Försäljning till konsument benämns detaljhandel eller, om den sker för förtäring på stället, servering. Annan försäljning benämns

partihandel 8 §.

Tillverkning

För att bedriva tillverkning av sprit och spritdrycker måste man ha

ett tillverkningstillstånd. Motsvarande gäller för yrkesmässig tillverkning vin och starköl. Det är Alkoholinspektionen som

av utfärdar tillverkningstillstånd och har rätt att utfärda närmare

bestämmelser tillverkningen. Den som har ett tillverkningstillstånd

om är även berättigad att bedriva partihandel, import och export med produkterna. Tillverkare sprit får använda den tillverkade spriten

av endast för export och, efter medgivande av Alkoholinspektionen, för användning i rörelse samt för försäljning enligt bestämmelserna i

egen LFT.

4.2.3 Allmänna bestämmelser för

försäljning

Försäljning spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av den

av som har rätt till detta enligt alkohollagen. Särskilda bestämmelser gäller också för detaljhandel med och försäljning av öl.

En av alkohollagens centrala bestämmelser finns i 3 kap. 4 Den lyder:

Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas ett

sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.

Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker skall se

till att ordning och nykterhet råder på forsäljningsstället. Bestämmelserna tar sikte på att begränsa alkoholens skadeverkningar, t.ex. överkonsumtion och berusningsdrickande.

Det är inte tillåtet att lämna en alkoholdryck som gåva i samband

med försäljning andra än alkoholdrycker eller vid

av varor marknadsföring tjänster. Den som tillverkar, säljer eller förmedlar

av försäljning av alkoholdrycker får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form av varuprov. Regleringen får, enligt

Alkohollagen m.m. 71

författningskommentaren 90, dock inte så vidsträckt

se prop. s. ges en innebörd allmänt godtagen representation i affarslivet förhindras.

att en Inte heller skall regleringen förstås så att det skulle förbjudet för

vara arrangörer mässor och liknande att vid en invigning bjuda på en

av

alkoholdryck.

Vid detaljhandel med Spritdrycker, vin och starköl får varor inte säljas eller lämnas ut till den inte har fyllt 20 år. Motsvarande

som gäller vid detaljhandel med öl och servering alkoholdrycker i fråga

av om den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut alkoholdrycker skall förvissa sig att mottagaren har uppnått föreskriven ålder.

om Alkoholdrycker får inte heller lämnas ut till den är märkbart

som påverkad alkohol eller annat berusningsmedel. Brott mot dessa

av bestämmelser kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader för olovlig dryckeshantering. Möjlighet finns även till administrativa ingripanden gentemot tillståndshavaren se avsnitt 4.2.7.

Det är förbjudet att anskaffa alkoholdrycker till den som inte har rätt att köpa själv enligt bestämmelserna i stycket Detta brukar

varan ovan. benämnas langning och är också en straffbar handling se avsnitt 4.2.l0. Spritdrycker, vin eller starköl får överlämnas gåva endast

som till den har fyllt 20 år eller 18 år gåvan gäller öl.

som om

4.2.4 Partihandel m.m.

Försäljning till Systembolaget, innehavare serverings- eller

av inköpstillstånd eller andra partihandlare benämns partihandel, och får bedrivas endast den har meddelats tillverknings- eller

av som partihandelstillstånd av Alkoholinspektionen.

I 4 kap. stadgas att endast innehavare tillverknings- och

av partihandelstillstånd får föra in spritdrycker, vin och starköl till landet. Utöver denna huvudregel får har fyllt 20 år föra in sådana

personer som

bl.a. resandeinförsel eller eller flyttgods. Det finns varor som som arv också särskilda bestämmelser för fartyg, flygplan eller tåg i internationell trafik.

Den har partihandelstillstånd eller tillverkningstillstånd får

som också exportera och sälja dem till den meddelats tillstånd

varorna som till inköp Spritdrycker, vin eller starköl för användning i teknisk,

av industriell, medicinsk, vetenskaplig eller liknande verksamhet.

Det kan i detta sammanhang konstateras att partihandel med öl, till skillnad från vad gällde enligt tidigare lagstiftning, inte är

som tillståndspliktig verksamhet enligt alkohollagen. Detta ligger i linje med att det inte längre uppställs något krav på tillstånd för detaljhandel med och servering öl. I förarbetena till alkohollagen prop. 91 anförs

av s.

m.m.

bl.a. att partihandeln med knappast kan medföra några alkoholpolitiska olägenheter.

Om överlåtelse sker rörelse med verksamhet är

av en som tillståndspliktig enligt alkohollagen, kan överlåtaren sälja sitt lager

av spritdrycker, vin och starköl till efterträdaren endast denne har

om meddelats tillstånd för verksamheten. Försäljning lager med sådana

av drycker i samband med överlåtelse rörelse kan således lagligen ske

av först sedan köparen rörelsen har meddelats tillstånd att bedriva

av verksamheten. Särskilda bestämmelser gäller dock för konkursbo eller dödsbo samt då tillståndspliktig verksamhet måste avvecklas till

en följd av att tillståndet återkallats eller att andra tvingande skäl

föreligger.

Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in varan. Vid varje partihandelsställe skall det- om inte innehavaren själv förestår verksamheten finnas en föreståndare som har tillsyn över

försäljningen. Det är också tillståndshavaren som är ansvarig för att distributionen sker under betryggande former.

av varorna

Detaljhandel

5 kap. inleds med bestämmelser om att detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av detaljhandels-monopolet Systembolaget AB. Detta bolag f°ar inte bedriva import, export eller tillverkning av dessa drycker, men bolaget får dock om det har

beviljats partihandelstillstånd bedriva försäljning till dem som har

serveringstillstånd. Systembolaget har meddelats ett sådant tillstånd. spritdrycker, vin eller starköl som inte hålls i lager skall på begäran anskaffas, inte bolaget finner att det finns hinder mot det. Det finns

om också ett avtal mellan staten och detaljhandelsbolaget närmare

som reglerar bolagets verksamhet.

Den tidigare tillståndsplikten för detaljhandel med öl har ersatts i

alkohollagen med att vissa grundförutsättningar måste vara uppfyllda

för att sådan detaljhandel skall tillåten.

vara

Servering

Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske endast om serveringstillstånd har meddelats. För servering öl gäller, vid

av som detaljhandel med öl, att verksamheten bedrivs i en lokal som är

Alkohollagen m.m. 73

godkänd livsmedelslokal samt att servering mat samtidigt som av bedrivs i lokalen. I 6 kap. 2 § ett övergripande mål för hur serveringen skall anges bedrivas. Paragrafen lyder: Servering alkoholdrycker skall ske med återhållsamhet och får inte av föranleda olägenheter i fråga om ordning och nykterhet. Lagregleringen serveringens bedrivande syftar till att motverka ett om bruk alkohol leder till skador. I propositionen till alkohollagen av som 58 framhålls att det bland restaurangernas gäster finns storkonsumenter av alkohol och att våld och alkohol ofta hör samman. Forskning har vidare visat att gatuvåld och våld mot okända ofta förekommer i direkt anslutning till eller i närheten restauranger och av nöjesställen. God ordning förutsätter också att gäster eller grannar och närboende inte störs på ett sätt som är oacceptabelt. I 6 kap. 3 § stadgas att på serveringsställe där serveringstillstånd gäller skall tillståndshavaren eller av honom utsedd serveringsansvarig utöva tillsyn över serveringen och närvarande under hela person vara

serveringstiden. Samma paragraf reglerar också att all personal som

används för bedrivandet serveringen måste vara anställd av av tillståndshavaren. Enligt 6 kap. 4 § får servering spritdrycker, vin eller starköl av påbörjas tidigast klockan 11.00. Serveringen skall avslutas senast klockan 01.00, om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat.

Tillståndsmyndigheten kan således besluta om utsträckt serveringstid

utanför den s.k. normaltiden även besluta om inskränkning av men serveringstiden. Skäl för inskränkning av serveringstiden kan vara att alkoholpolitiska olägenheter, ordningsstömingar eller störningar för närboende befaras uppkomma.

Vad gäller dryckeshanteringen t.ex. att spritdrycker, vin eller

anges starköl behövs för rörelsen får köpas endast av någon som har som partihandelstillstånd för och att dryckerna inte får medföras från varan

en restaurang med serveringstillstånd.

4.2.7 Tillstånd m.m.

All försäljning av spritdrycker, vin och starköl är tillståndspliktig verksamhet. Alkoholinspektionen beslutar tillverkningstillstånd och om partihandelstillstånd. Serveringstillstånd beslutas av den kommun där serveringsstället är beläget.

Tillverkningstillstånd kan gälla sprit, spritdrycker, vin, starköl och

öl eller eller flera dessa Partihandels-, inköps- och avse en av varor. serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller avse en

m.m.

eller två av dessa drycker. I samtliga fall får tillstånd meddelas endast den som visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till

om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.

Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten, förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillståndet kan avse stadigvarande servering eller för viss tidsperiod eller enstaka tillfälle. För stadigvarande servering till allmänheten krävs att lokalen har ett kök för allsidig matlagning och tillhandahåller lagad mat.

En ansökan om serveringstillstånd kan avslås serveringen kan

om befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt. Kommunerna kan i alkoholpolitiska utforma riktlinjer för

program tillståndsgivningen och ange vilka kriterier kommunen avser att tillämpa vid bedömningen servering kan medföra

av om en

alkoholpolitiska olägenheter.

Alkoholinspektionen och kommunerna har givits rätt att ta ut

ansöknings- och tillsynsavgifter.

Återkallelse, varning m.m.

Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillståndet om tillståndshavaren inte följer de för tillståndet gällande bestämmelserna i lagen eller föreskrifter eller villkor meddelade med stöd lagen, eller de

av förutsättningar som gäller för meddelande av tillståndet inte längre föreligger. Ett tillverknings-, partihandels- eller inköpstillstånd skall också återkallas tillståndet inte längre utnyttjas. Ett

om serveringstillstånd skall även återkallas det inte endast tillfälligt

om uppkommer sådana olägenheter i 6 kap. 2

som avses

Om en anmärkning är av mindre allvarligt slag och kan antas komma att rättas till, kan i stället varning komma i fråga. Som förutsättning för att varning skall kunna meddelas gäller att grund för återkallelse föreligger, att varning särskilda skäl kan

men av anses vara

en tillräcklig åtgärd.

Kommunen ges möjlighet enligt 7 kap. 21 § att under vissa förutsättningar förbjuda den som bedriver detaljhandel med eller servering av öl att fortsätta denna verksamhet eller, förbud får

om anses vara en alltför ingripande åtgärd, meddela honom varning. Ett sådant förbud kan meddelas detaljhandeln eller serveringen skett till

t.ex. om underåriga eller föranlett olägenheter i fråga ordning och nykterhet.

om

SOU 1998:l56 Alkohollagen m.m. 75

4.2.8 m.m.

Tillsyn

Den centrala respektive regionala tillsynen

I 8 kap. 1 § alkohollagen regleras huvuddragen i tillsynen enligt lagen. I första stycket att Alkoholinspektionen utövar central tillsyn över anges efterlevnaden alkohollagen och att inspektionen kan meddela av allmänna råd till vägledning för tillämpningen lagen. Vad gäller av inspektionens omedelbara tillsyn denna främst tillsyn över avser innehavare tillverknings-, partihandels- eller inköpstillstånd. av Alkoholinspektionen har enligt förarbetena att, förutom att meddela allmänna råd, utfärda föreskrifter i den utsträckning regeringen bemyndigar inspektionen därtill. AV andra stycket framgår att den regionala tillsynen utövas länsstyrelserna och att dessa på så sätt av bistår Alkoholinspektionen. I detta ligger också tillsyn över kommunernas tillämpning lagens bestämmelser servering och av om deras tillståndsgivning till sådan verksamhet. Länsstyrelsen skall även bistå kommunerna med råd i deras verksamhet. Enligt tredje stycket utövas den omedelbara tillsynen över efterlevnaden bestämmelserna av servering spritdrycker, vin och starköl av kommunen och av om av polismyndigheten. Regleringen innebär, enligt förarbetena prop. s. 110 f., inte någon inskränkning Alkoholinspektionens eller av länsstyrelsens möjlighet att utföra sin tillsyn på dessa områden. Länsstyrelsen kan alltså t.ex. göra punktinsatser på serveringsställen för följa kommunernas tillståndsgivning och tillsyn. Det är dock att upp inte meningen att Alkoholinspektionen och länsstyrelserna skall bedriva med kommunernas tillsyn parallell verksamhet. en I tredje stycket också att kommunen och polismyndigheten anges även skall bedriva tillsyn över servering och detaljhandel med öl, av dvs. icke tillståndspliktiga områden. Bestämmelsen hänger, enligt förarbetena, med att trots att tillståndsplikten tagits bort för samman sådan detaljhandel och servering så skall sanktioner kunna tillgripas om alkoholhantering medför olägenheter. dessa typer av Kommunen har skyldighet att på begäran tillsynsen av annan myndighet, dvs. Alkoholinspektionen, länsstyrelsen eller polismyndigheten, lämna de uppgifter myndigheten behöver för sin som respektive tillsyn över efterlevnaden lagen. Polismyndigheten skall av underrätta tillsynsmyndighet, Alkoholinspektionen, länsstyrelannan kommunen, polismyndighet, förhållanden som är av sen, annan om

betydelse för myndigheternas tillsyn. Kronofogdemyndig-

de senare heten skall underrätta vederbörande tillståndsmyndighet, samt efter begäran länsstyrelsen, den har tillstånd brister i sina av om som skyldigheter mot det allmänna. Vidare föreskrivs att skattemyndig-

heterna på begäran tillståndsmyndighet eller länsstyrelse skall lämna

av

uppgifter som behövs för såväl tillståndsprövningen tillsynen.

som

Skyldighet att lämna tillträde till lokal, bokföring

m.m.

En tillståndshavare är skyldig att lämna tillträde till driftsställe och bokföringen i rörelse som är tillståndspliktig skall vara så utformad att kontroll av verksamheten är möjlig. Den driver rörelsen är skyldig

som att på anfordran av en tillsynsmyndighet förete bokföringshandlingarna. Han eller hon är dessutom skyldig att lämna statistiska uppgifter i enlighet med de föreskrifter regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Alkoholinspektionen utfärdar.

Tillsynsmyndighet kan begära upplysningar och handlingar och göra inspektioner även hos den bedriver detaljhandel med öl eller

som hos den sådan alkoholdryck.

som serverar

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen t.ex. att bereda tillträde till låsta lokaler eller utrymmen. Den näringsidkare som inte vill medverka vid tillsynen riskerar att förlora sitt tillstånd eller, verksamheten försäljning öl, att förbjudas att

om avser av fortsätta sin verksamhet.

4.2.9 Överklagande

Beslut enligt lagen gäller omedelbart, inte något annat i

om anges beslutet. Bakom denna huvudregel att samtliga beslut enligt lagen

skall gälla omedelbart, dvs. oberoende av om beslutet har vunnit laga kraft ligger ett beaktande av att lagstiftningen har karaktär av social

-

skyddslagstifming prop. s. 113.

Både Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt. Domstolens beslut fâr överklagas

av Alkoholinspektionen respektive kommunen. Prövningstillstånd

krävs vid överklagande till kammarrätten.

4.2. lO Ansvar

m.m.

Utöver administrativa ingripanden i form återkallelse och varning,

av vilka beslutas Alkoholinspektionen eller kommunen, finns

av straffsanktionerade bestämmelser.

Alkohollagen m.m. 77

Straffbestämmelsema tar huvudsakligen sikte på olovlig tillverkning och olovlig försäljning alkoholdrycker. Straffskalan är böter eller av fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms till fängelse i fyra år. Den eller lämnar ut alkoholdryck till någon som inte som serverar har uppnått föreskriven ålder eller som är märkbart påverkad av

alkoholdryck eller annat berusningsmedel, eller vid partihandel

förvissa sig att köparen har rätt att återförsälja eller

underlåter att om

inköpa döms för olovlig dryckeshantering till böter eller fängelse varan, i högst sex månader.

Register

Alkoholinspektionen skall föra ett register med hjälp av automatisk databehandling. Registret omfattar uppgifter rörande såväl

inspektionens handläggning tillverknings- och partihandelstillstånd av kommunernas handläggning av serveringstillstånd. som Vidare vilka fysiska eller juridiska registret får anges personer som innehålla uppgifter och vad registret får användas till. om

4.3 om reklam för alkoholdrycker Regler

Särskilda regler för marknadsföringen alkoholdrycker finns i lagen av 1978:763 med vissa bestämmelser marknadsföring av om alkoholdrycker alkoholreklamlagen. Lagen gäller endast

marknadsföring riktar sig till konsumenter och gäller endast som drycker innehåller än 2,25 volymprocent alkohol, dvs. som mer alkoholdrycker. Lättöl och lättcider är inte alkoholdrycker och omfattas således inte lagen. Vid marknadsföringen får inte användas av kommersiella i tidningar, radio eller TV. Reklam för s.k. annonser folköl får dock förekomma i tidningar. Annonsförbudet är möjligt

TF 1:9 och YGL 1:12, att den grundlagsskyddade genom som anger yttrande- och tryckfriheten inte hindrar att det i lag meddelas förbud kommersiell i den mån används vid mot annons annonsen marknadsföring alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror. Vid av marknadsföring på annat sätt, dvs. på annat sätt än kommersiell genom i tidningar, radio eller TV, ställs det i alkoholreklamlagen upp armons ett krav på särskild måttfullhet. Vad är särskild måttfullhet har som definierats Konsumentverkets riktlinjer på området. Bl.a. anses genom måttfullt med filmreklam eller direktreklam. Sådan reklam det inte som är således förbjuden. Riktlinjerna innebär i princip att alkoholreklam

endast är tillåten på försäljningsställen samt i tidningar som

m.m.

tillhandahålls på sådana ställen. Förbudet gäller inte sådan facktidskrift som vänder sig huvudsakligen till näringsidkare i deras egenskap av tillverkare eller distributörer spritdrycker, vin eller starköl. Reklam

av får även förekomma i lokaler där spritdrycker, vin eller starköl får säljas, exempelvis restauranger. En förutsättning för denna reklam är dock att den skall vara särskilt måttfull. För öl klass gäller att reklam får förekomma även i dagspress dock med beaktande av reglerna

m.m.

särskild måttfullhet. Vad detta innebär har specificerats i om Konsumentverkets författningssamling KOVFS 1979:5. Däri anges t.ex. att reklam inte får förekomma i tidskrifter som vänder sig till ungdom under 20 år, på sportsidorna i dagspressen, vid utomhusreklam m.m. liksom hur stora annonserna maximalt får vara i dagspressen m.m.

Den som bryter mot dessa reklamregler kan förbjudas att fortsätta med marknadsföringen. Förbudet förenas i regel med vite. Förbudsoch informationsföreläggande som inte är av större vikt kan meddelas av konsumentombudsmannen. Konsumentombudsmannen kan i övriga fall väcka talan vid Stockholms tingsrätt.

Även i alkohollagen finns bestämmelser marknadsföringen

om av alkoholdrycker. Särskilt bör nämnas det s.k. gåvoförbudet i 3 kap. 5 § se avsnitt 4.2.3. Gåvoförbudet innebär dels att den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker i sin rörelse får lämna sådan dryck gåva endast i form samt dels

som av varuprov allmänt att vid försäljning av andra varor än alkoholdrycker får sådana drycker inte lämnas gåva. I 6 kap. 2 § avsnitt 4.2.6 sägs att

som servering alkoholdrycker skall ske med återhållsamhet och inte får

av föranleda olägenheter i fråga om ordning och nykterhet. Tillsammans med det s.k. animeringsförbudet i 6 kap. 7 dvs. att åtgärder i syfte att förmå någon gäst till inköp alkoholdrycker inte får vidtas, tar även

av denna reglering sikte på marknadsföringen av alkoholdrycker. Den som bryter mot alkohollagens bestämmelser i dessa avseenden riskerar att bli föremål för ett administrativt ingripande, dvs. varning eller återkallelse av tillståndet.

Mot bakgrund de senaste årens förändringar med bl.a. en EU-

av anpassad alkohollag tillsatte regeringen särskild utredare för att göra

en en översyn av bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker. I betänkandet Alkoholreklam SOU 1998:8 föreslås att de särskilda bestämmelserna marknadsföring av alkoholdrycker skall samlas i

om ett nytt kapitel i alkohollagen och att den nuvarande alkoholreklamlagen upphävs. Utredningen föreslår att all marknadsföring av alkoholdrycker även i fortsättningen skall ske med återhållsamhet eller måttfullhet. Annonsförbudet i dagspressen skall enligt utredningen även omfatta öl klass II. Lättölsreklamen måste också utformas på ett sådant sätt att den inte kan förväxlas med marknadsföring av

Alkohollagen m.m. 79

alkoholdrycker. I tillämpningen av lagen föreslås att Konsumentverket/KO även fortsättningsvis får huvudansvaret för att övervaka efterlevnaden de särskilda reglerna för alkoholreldam. Tillsynen

av över restaurangemas marknadsföring på serveringsställen skall dock i första hand utövas av kommunen. Alkoholreklamutredningens betänkande har remissbehandlats och är för närvarande föremål för

beredning inom regeringskansliet.

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 81 SOU 1998: 156 av

5 med och införsel av

Partihandel

vin och starköl

spritdrycker,

1 Inledning

lämnas närmare redogörelse för främst alkohollagens I detta kapitel en beträffande partihandeln med spritdrycker, vin och starköl samt regler och privata införseln sådana drycker. Vad gäller

den yrkesmässiga av

avsikten att bild hur detta i stort

partihandelssystemet är ge en av

fungerar. beträffar i detta kapitel förekommande begrepp, t.ex. begreppen Vad yrkesmässig införsel och import, hänvisas till kapitel Vad gäller partihandel än den aktuella, kan erinras om att annan nu med öl inte längre är tillståndspliktig verksamhet samt att

partihandel

och försäljning teknisk sprit och regler för partihandel annan av finns i lagen 1961:181 försäljning av alkoholhaltiga preparat om teknisk sprit LFT. m.m. finns regler är största betydelse för Inom skatteområdet som av med spritdrycker, vin och starköl samt den

särskilt partihandeln

införseln sådana drycker. Det skatterättsliga

yrkesmässiga av

förhållandet mellan detta regelsystem och reglerna i regelsystemet samt alkohollagen, behandlas i nästa kapitel. Förekommande hänvisningar till alkohollagens förarbeten avser propositionen 1994/95:89 förslag till alkohollag. om

införsel

5.2 Partihandel och yrkesmässig

5.2.1 Rätten att bedriva partihandel

I 4 kap. 1 § alkohollagen finns regler för rätten att bedriva partihandel, dvs. försäljning spritdrycker, vin och starköl till främst annan av tillståndshavare i och för hans rörelse eller till detaljhandelsbolaget, AB Systembolaget. Sådan handel får bedrivas

dvs. Systembolaget

endast den har meddelats partihandelstillstånd av av som Alkoholinspektionen. Enligt författningsrummet skall den som har ett

82 Partihandel med och införsel spritdrycker, vin SOU av 1998: 156

av inspektionen meddelat tillverkningstillstånd för sådana drycker anses ha partihandelstillstånd i fråga motsvarande om varor. Det nu gällande tillståndssystemet för spritdrycker, vin och starköl

innebär att även detaljhandelsbolaget, dvs. Systembolaget, måste

vara innehavare ett partihandels- eller tillverkningstillstånd av för att kunna partihandla. Systembolagets föreskrift i lag begränsade genom partihandelstillstånd behandlas nedan.

Vad närmare gäller de rättigheter är knutna till innehavet som av ett tillverknings- eller partihandelstillstånd, i 4 kap. 5 § första anges stycket alkohollagen att den är berättigad att bedriva partihandel som får sälja varor för vilka han har tillstånd till detaljhandelsbolaget, till den som har tillverknings- eller partihandelstillstånd för motsvarande

varor, till den har meddelats serveringstillstånd för motsvarande som varor och till den har meddelats särskilt inköpstillstånd för som användning av varorna i viss angiven huvudsakligen industriell verksamhet. Tillståndshavaren får också exportera varorna. Bestämmelsen indirekt uttryck för ställningstagandet det i ger att lagstiñningen inte ansetts böra föras in något särskilt tillstånd för

export se prop. s. 93; detta i likhet med vad gäller för import som se nedan.

I detta sammanhang kan också nämnas att endast den har som tillverknings- eller partihandelstillstånd får förfoga över spritdrycker,

vin och starköl på sätt i 7 § första stycket tullagen som avses

l994:l550; se 4 kap. 3 § alkohollagen. Sådana får än

varor av annan den som har tillverknings- eller partihandelstillstånd för inte varorna förvaras på annat tullager än sådant har inrättats för förvaring som av proviant m.m. I övrigt gäller lagen 1973:980 transport, förvaring om och förstöring införselreglerade av varor, m.m. Alkohollagens bestämmelser innebär att den skall lägga som upp varor på tullager för omsättning i Sverige måste ha partihandelsrätt för

motsvarande drycker. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för provianteringslager är

tullmyndigheterna.

5.2.2 Rätten till införsel

yrkesmässig

I 4 kap. 2 § första stycket alkohollagen stadgas att spritdrycker, vin och

starköl får föras in till landet endast den har meddelats av som ett tillverknings- eller partihandelstillstånd avseende sådana Det har varor. inte ansetts nödvändigt att i paragrafen uttryckligen den ange att nämnda regeln endast tar sikte på yrkesmässig införsel, dvs. sådan som sker i och för rörelsen. Den som har partihandelstillstånd får således

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 83 av

stöd första stycket importera för privat bruk. Däremot kan inte med av andra stycket, än yrkesmässig införsel, i vissa fall vara om annan tillämpligt. Första stycket innebär att restauranger i dag inte får föra in nyss nämnda slag drycker utan att ha både ett serveringstillstånd och ett av tillverknings- eller partihandelstillstånd. Krav på dubbla tillstånd gäller

alltså i detta avseende. kan konstateras lagstiftningen inte är uppbyggd på det sättet Det att särskilt tillståndskrav för importen har ställts inte heller att något upp; det i lagtexten föreskrivits några kvantitativa begränsningar. Rätten har har i stället knutits till att importören i annat sammanhang att importera lämplig hantera spritdrycker, vin och starköl. Regleringen ansetts att medför utländsk tillverkare eller partihandlare, i likhet med vad att en

meddelats serveringstillstånd, måste ansöka

gäller för den som ett som han vill etablera verksamhet här i Sverige

om partihandelstillstånd om

och själv importera spritdrycker, vin och starköl. importrätten till endast den har uppfyllt Begränsningen av som kriteriema för tillverlcnings- eller partihandelstillstånd motiveras att ges såväl kontrollmässiga skäl prop. s. 92.

av alkoholpolitiska som se

Det förhållandet att även ett tillverkningstillstånd ger

framgår, tidigare redogjorts för, redan av

partihandelsrättigheter som

inledande i 4 kap. i alkohollagen. Att tillverkare skall

den paragrafen en

kunna på sätt och ha rättigheter som en agera samma samma licensierad motiveras bl.a. affärsmässiga skäl.

partihandlare av

har Systembolaget, förutom monopol på Som tidigare nämnts detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl, även en begränsad rätt partihandel med sådana drycker. Derma att bedriva består i Systembolaget efter beslut om

partihandelsmöjlighet att

Alkoholinspektionen har rätt att, i enlighet med

partihandelstillstånd av

i 5 kap. l § tredje stycket alkohollagen, bedriva vad som föreskrivs

nämnda till dem har serveringstillstånd, dvs.

försäljning av drycker som allt Att Systembolaget inte på egen hand får framför restaurangerna.

importera spritdrycker, vin och starköl är författningsreglerat; se

andra stycke. Import sådana drycker i samma författningsrums av stället VS Vin Sprit AB VS. Vad statlig regi sker i genom verksamhet konstateras i förarbetena till

gäller Systembolagets

alkohollagen prop. 55 att verksamheten även framdeles skall s. till den alkoholpolitiskt betingade kärnverksamheten, dvs. koncentreras försäljning över disk.

84 Partihandel med och införsel spritdrycker,

av vin SOU 1998: 156

5.2.3 Närmare

om partihandeln

5.2.3.1 Tillstånd m.m.

Närmare bestämmelser bl.a. partihandelstillstånd finns i kap. om 7 i

alkohollagen.

Förutsättningar för tillstånd

Enligt 7 kap. l § första stycket får bl.a. eller

tillverknings-

partihandelstillstånd meddelas endast den visar han med hänsyn som att till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Att sökanden enligt första stycket även har att visa att han har tillfredsställande

lagringsmöjligheter behandlas nedan.

Beviskravet för den ansöker tillstånd har således högt. som om satts I förarbetena framhålls att tillstånd inte kan beviljas ingenting t.ex. om är känt om sökandens tidigare verksamhet och att det inte

är tillräckligt

att inga anmärkningar har framkommit prop. 100 f.. Det krävs s. således att positiv utredning förebringas sökanden. en av

Vid den tillståndsprövning Alkoholinspektionen

som har att göra, se nedan, skall bedömas om den person ansöker tillstånd har visat som om sig lämplig att utöva sådan verksamhet med ansökan. en som avses Inspektionen skall göra objektiv och icke-diskriminerande en bedömning med hänsyn tagen till personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheter i övrigt är betydelse för som av tillståndet. Som "omständigheter i övrigt i förarbetena prop. anges s. 100 t.ex. att sökanden har kunskaper reglerna för om

alkoholhantering.

Vid tillståndsprövningen skall, enligt 7 kap. l § andra stycket, särskild hänsyn tas till sökanden är laglydig och benägen om att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna. Detta innebär att den person som t.ex. vill partihandla med spritdrycker, vin eller starköl skall ha ordnad ekonomi och inte tidigare ha varit straffad för brott en som kan ha betydelse för förmågan att yrkesmässigt hantera partihandel med nämnda drycker. Som framgått har den tillståndssökande enligt ovan författningsrummets första stycke även att visa han har att tillfredsställande lagringsmöjligheter. Något krav på att tillståndshavaren rent faktiskt har lager i Sverige uppställs dock inte. För vinagenter m.fl. endast förmedlar affärer finns inte något som

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 85

av

behov Alkoholinspektionen måste i varj e

större av lagringsmöjligheter.

enskilt fall bedöma vilka lagringsmöjligheter som skall krävas. Vad övriga allmänna förutsättningar för att få tillstånd

gäller

framhålls i förarbetena prop. 56 att sökanden skall ha lokaler, s. förvaringsutrymmen och interna kontroll- och redovisningssystem som sannolikt att de regler gäller på alkoholområdet kommer att gör som följas. Systemen skall möjliggöra insyn och i förekommande fall kunna för baserade på t.ex. internationella

ligga till grund egenkontroll

standarder. § tredje stycket får tillståndets giltighet begränsas till Enligt 7 kap. 1 viss tid det föreligger särskilda skäl. Tillståndet får också förenas om med villkor. De villkor kan behövas får meddelas även sedan nya som älva tillståndet meddelats.

Meddelande tillstånd, m.m. av

kap. 2 § framgår att tillverkningstillstånd kan gälla sprit, Av 7 vin, starköl och eller eller flera av dessa varor.

spritdrycker, avse en

Partihandelstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller avse

eller två av dessa drycker. en Det gäller krav på lämplighet hos tillståndshavaren oavsett samma vilka tillståndspliktiga tillstånd söks för. varor som I 7 kap. 3 § att bl.a. tillverknings- eller partihandelstillstånd anges Alkoholinspektionen. Inspektionen har således att utreda, meddelas av bedöma och utfärda tillstånd. Vidare i författningsrummet att anges ansökan tillstånd skall göras skriftligen samt att regeringen eller, om

regeringens bemyndigande, Alkoholinspektionen meddelar

efter föreskrifter vilken utredning sökanden skall ge in. nämnare om som 4 § första stycket föreskrivs att den som hos

I 7 kap.

ansöker tillstånd skall betala ansökningsavgift

Alkoholinspektionen om

beviljas tillstånd även skall betala årlig samt att den som en

tillsynsavgift.

är avsedda att täcka myndighetens kostnader

Ansökningsavgifterna

ansökningar. Tillsynsavgiftema skall täcka övriga

för granskning av kostnader hos Alkoholinspektionen samt kostnader för länsstyrelsernas

regionala tillsyn. De totala avgifterna skall således motsvara anslag samt del länsstyrelsernas anslag.

Alkoholinspektionens av

Av lagrummets andra stycke framgår att regeringen beslutar om avgifternas storlek samt att ytterligare föreskrifter om avgifterna meddelas regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av

Alkoholinspektionen.

86 Partihandel med och införsel spritdrycker, vin SOU 1998: 156 av

De närmare föreskrifterna de avgifter tas ut om som av

Alkoholinspektionen för tillståndsprövning och tillsyn återfmnsi 10-

22 §§ alkoholförordningen 1994:2046.

Upphörande av tillstånd i vissa fall

Enligt 7 kap. 17 § första stycket alkohollagen upphör ett enligt denna lag meddelat tillstånd att gälla under vissa förutsättningar. Som exempel kan nämnas situationen tillståndshavare avlidit och att en dödsboet inte inom viss tid anmält till tillståndsmyndigheten, dvs. såvitt

avser tillverknings- eller partihandelstillstånd Alkoholinspektionen, att

boet vill fortsätta rörelsen. Har den fått tillstånd försatts i konkurs, som

gäller enligt andra stycket att tillståndet omedelbart upphör gälla.

att Om konkursboet vill fortsätta rörelsen skall ansökan hos göras tillståndsmyndigheten. Myndigheten skall behandla en sådan ansökan med förtur.

Återkallelse, varning

m.m.

Enligt 7 kap. 18 § skall Alkoholinspektionen återkalla ett tillverknings-

eller partihandelstillstånd om

tillståndet inte längre utnyttjas,

tillståndshavaren inte följer de för tillståndet gällande bestämmelserna i alkohollagen eller föreskrifter eller villkor meddelade med stöd av denna lag, eller de förutsättningar gäller för meddelande tillståndet inte som av

längre föreligger.

I förarbetena prop. 109 beträffande punkten 3 följande. s. anges För en återkallelse på denna grund bör det fråga vara om mera påtagliga förändringar, så att tillstånd inte skulle ha meddelats i motsvarande situation. Om anmärkning är mindre allvarligt slag en av och kan antas komma att rättas till, kan i stället varning komma i fråga. Höga krav måste dock ställas på dem har tillstånd, bl.a. med som hänsyn till deras rätt till omförpackning för av varor, ansvar skatteuppbörd Även mindre bör därför kunna

m.m. anmärkningar

utgöra skäl för återkallelse, särskilt de om upprepas. Att en innehavare tillverknings- eller partihandelstillstånd kan av meddelas varning i stället för återkallelse framgår 7 kap. 20 av Varning får meddelas om varning särskilda skäl kan av anses vara en tillräcklig åtgärd. I förarbetena prop. llO bl.a. följande. Om s. anges en tillståndshavare vidtar erforderliga åtgärder för till att rätta

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 87 av

så det kan antas att verksamheten i fortsättningen förhållandena att bedrivas i enlighet med gällande föreskrifter och kommer att begränsas till varning. Även andra meddelade villkor kan ingripandet fall för meddela varning kan tänkas, t.ex. då överträdelse av en att en föreskrift varit tillfällig eller berott på ett missförstånd, eller dylikt. I förarbetena erinras i detta sammanhang tillsynsmyndighets om en möjlighet meddela villkor enligt 7 kap. l § alkohollagen. att

5.2.3.2 Tillsyn m. m.

8 kap. l § första stycket alkohollagen anges bl.a. att I utövar central tillsyn över efterlevnaden av

Alkoholinspektionen

kan meddela allmänna råd till alkolhollagen och att inspektionen vägledning för tillämpningen lagen. Den omedelbara tillsynen avser av innehavare tillverknings-, partihandels- eller främst tillsyn över av

inköpstillstånd prop. 110. Alkoholinspektionens tillsynsuppgifter är

s. framgått, inte begränsade till detta område. I emellertid, som tidigare Alkoholinspektionen tillsyn skall förarbetena framhålls tvärtom att på nationell nivå och att målet för tillsynen skall vara att utövas all hantering i landet alkohol sker ansvarsfullt och i garantera att av enlighet med gällande bestämmelser prop. s. 5 Alkoholinspektionen har, förutom att meddela allmänna råd, även

utfärda föreskrifter i den utsträckning regeringen bemyndigar att inspektionen därtill. Av andra stycket framgår bl.a. att den regionala tillsynen utövas av länsstyrelserna och att dessa på så sätt bistår Alkoholinspektionen. vilka har att till Alkoholinspektionen lämna I 8 kap. 2 § anges som uppgifter behövs hos inspektionen. Dessa är kommunen, som

kronofogdemyndigheten samt skattemyndigheter polismyndigheten,

och andra uppbär eller driver in skatter eller avgifter.

myndigheter som

I 8 kap. 4 § finns bestämmelser tillståndshavares skyldighet att om tillträde till driftsställe med tillhörande lokaler och bl.a. lämna tillhandahålla handlingar rör verksamheten. som

5.2.3.3 Alkoholinspektionens register

skall, enligt 12 kap. l § alkohollagen, föra ett Alkoholinspektionen register med hjälp automatisk databehandling. I 12 kap. 2 § anges att av registret får användas för handläggning ärenden om tillstånd, av tillsyn över tillståndshavares verksamhet samt

88 Partihandel med och införsel av spritdrycker, vin SOU 1998: 156

uppföljning och utvärdering lagens tillämpning samt framställning

av av statistik. Registret får, enligt 12 kap. 3 § första stycket, innehålla uppgifter

om den som har tillstånd, den som har haft tillstånd, den vars ansökan tillstånd är föremål för prövning och om den som tidigare har ansökt tillstånd ansökan har om men vars avslagits, avvisats eller avslcrivits. Vad gäller punkten 4 kan nämnas att denna är föranledd bl.a. det av samhälleliga intresset av att kunna förebygga bulvanförhållanden. Att regeringen får meddela föreskrifter registrering uppgifter om av i fråga om olika företrädare för verksamhet, framgår en av

författningsrummets andra stycke.

Enligt 12 kap. 4 § första stycket får i registret, beträffande de som avses i 3 § första stycket l eller registreras uppgift om namn eller firma, registrerings- eller person-, organisationsnummer, adress och telefonnummer, uppgift om dom i brottmål, såvitt domstol, domsnummer, avser utgången i målet och tillämpade bestämmelser, uppgift om förekomst ärende hos polis- eller åklagarmyndighet, av såvitt avser diarienummer eller motsvarande beteckning, uppgift om registrering mervärdeskatteskyldighet, punktskatteav skyldighet och upplagshavare enligt skattelagstiftningen, uppgift om konkurser samt restförda skatter och avgifter, uppgift den verksamhet tillståndet och villkor om som avser om som har meddelats för denna, uppgift om överträdelser föreskrifter och meddelade villkor av samt

om utförda inspektioner och

i den utsträckning regeringen närmare föreskriver, uppgift annan som har särskild betydelse för handläggningen ärenden enligt denna av lag och inte utgör personuppgift av känslig natur. Enligt författningsmrmnets andra stycke får uppgifter i som avses första stycket 2 och 3 endast registreras i den mån de har betydelse för rätt till tillstånd enligt alkohollagen. I tredje stycket att i registret får, beträffande den i uppges som avses 3 § första stycket 2 eller registreras uppgift i första stycket som anges 1 och Enligt 12 kap. 5 § första stycket får vidare i registret anges tillståndsmyndighetens och domstols beslut i ärenden enligt lagen och de bestämmelser har tillämpats. som

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 89 av

Registret får också, enligt författningsrums andra stycke, samma innehålla uppgift tidpunkt för förhållanden har registrerats och om som tekniska och administrativa uppgifter, uppgifterna behövs för att om

tillgodose ändamålet med registret.

Regler gallring registeruppgiñer finns i 12 kap. 6 om av Enligt 12 kap. 8 § får uppgifter i tillståndsregistret lämnas ut på medium för automatisk databehandling enligt följande. Till får lämnas uppgift misstanke brott enligt

polismyndighet om om

alkohollagen för ändamålet utredning eller lagföring. Till skatte- och tullmyndighet får länmas uppgift verksamhet omfattas av om som alkohollagen för ändamålet beskattning eller påförande av tull. I 12 kap. 8 § föreslaivs att tullmyndighet får ha terminalåtkomst a

till uppgifter tillverknings- och partihandelstillstånd.

om Enligt 12 kap. 9 § är Alkoholinspektionen skyldig att på begäran av länsstyrelse eller kommun lämna ut uppgifter registret i den mån ur

uppgifterna betydelse för tillståndsprövning eller tillsyn.

är av Bestämmelsen, utgör s.k. selqetessbrytande bestämmelse, som en skall läsas tillsammans med 14 kap. l § sekretesslagen 1980:100. Utlämnande uppgifter enligt denna paragraf kan inte ske på ADBav medium vidare prop. s. 119.

se

I 12 kap. l0 § finns regler information angående registret till den om har eller söker tillstånd enligt lagen. som Alkoholinspektionens register är ännu under uppbyggnad.

5.2.3.4 Alkoholinspektionen och dess verksamhet

avsnitten har till stor del redogjorts för

I de närmast föregående

alkohollagens regler beträffande Alkoholinspektionens uppgifter vad

partihandelstillstånd. I någon mån har även inspektionens

avser

tillsynsverksamhet berörts. Nedan lämnas en kompletterande

redogörelse för inspektionens uppgifter på dessa områden samt i viss redogörelse för andra regelsystem är betydelse i detta mån en som av sammanhang. Med andra regelsystem alkoholförordningen, som avses innehåller närmare bestämmelser tillämpningen av alkohollagen, om de föreskrifter i olika avseenden inspektionen genom samt som regeringens bemyndigande i alkoholförordningen har rätt att utfärda och de allmänna råd inspektionen med stöd alkohollagen kan som av meddela. Alkoholinspektionens föreskrifter och allmänna råd har tagits in i Alkoholinspektionens författningssamling AIFS. Utöver nämnda publikation myndigheten ut kommentarer och information ger annan underlätta alkohollagens tillämpning, t.ex. Handbok Partihandel för att

90 Partihandel med och införsel avspritdrjycker, vin

och tillverkning, med kommentarer till alkohollagens tillverkningsoch partihandelsbestämmelser augusti 1998. För ytterligare sakuppgifter beträffande Alkoholinspektionens uppgifter såvitt partihandeln hänvisas till, förutom förordningen avser

1996:612 med instruktion för Alkoholinspektionen och

alkoholförordningen, t.ex. inspektionens tidigare nämnda handbok inom detta område.

Ansökan tillverknings- eller partihandelstillstånd om

Enligt Alkoholinspektionens föreskrifter AIFS 1997:5 ändring i

om Alkoholinspektionens föreskrifter AIFS 1996:1 ansökan om om tillverknings- och partihandelstillstånd, gäller bl.a. följande. Ansökan om tillverknings- och partihandelstillstånd skall göras på fastställt formulär 2 §. Till ansökan skall, vad gäller företaget, bifogas bl.a. kvitto på inbetald ansökningsavgift, F-skattebevis från Skattemyndigheten samt diverse uppgifter lokaler för tillverkning, om omtappning, lagring och försäljning. Vidare skall uppgifter in ges om bl.a. uppskattad försäljningsvolym under innevarande kalenderår,

beskrivning av det ekonomiska redovisningssystemet bokföring, lagerredovisning och fakturering, beskrivning den praktiska

av intemkontrollen varuhanteringen, senast fastställda årsredovisning av och revisionsberättelse eller, för andra än aktiebolag, motsvarande ekonomisk information. Andra handlingar skall in som ges är

registerutdrag från kronofogdemyndighetens utsökningsregister,

företagsbevis alternativt registreringsbevis från Patent- och registreringsverket. Vidare skall lämnas utförlig beskrivning en av företagets organisation och verksamhet, inklusive ledningens ansvarsfördelning inom organisationen, och uppgift med om personer betydande ekonomiska intressen i företaget. Vad särskilt gäller personer med betydande inflytande i rörelsen, gäller följande enligt föreskriftema 4 §. För verkställande direktör, ensam firmatecknare i företaget samt delägare i fåmansföretag eller i fåmansägt handelsbolag skall lämnas följande uppgifter:

Uppgift om kunskap alkohollagstiftningen.

om Personnummer-utdrag från Patent- och registreringsverket. Bevis från Patent- och registreringsverket om a. frihet från näringsförbud samt konkursfrihet.

Registerutdrag från kronofogdemyndighetens utsökningsregister,

Därtill innehåller föreskriftema regler för uppgifter beträffande föreståndare och möjligheten för utländsk sökande att styrka sin

Partihandel med och införsel spritdiycker, vin 91 av

lämplighet handling från utländsk myndighet m.m. genom Föreskrifterna innehåller dessutom regel beträffande en Alkoholinspektionens möjlighet att medge undantag dispens från föreskrifterna i fråga. Alkoholinspektionen har utarbetat ett handledningsformulär för ansökan. I övrigt kan här tilläggas att ansökan inte behandlas förrän ansökningsavgiften, f.n. 2 000 kronor, har betalats. Handläggningstiden

uppgår, uppgift från Alkoholinspektionen, till ungefär månad. enligt en

Uppfyller sökanden de formella kraven utfärdar AI ett tillståndsbevis med uppgifter tillståndets omfattning. om

Någon möjlighet för Alkoholinspektionen att avslå en ansökan av

alkoholpolitiska skäl finns inte.

Lämplighetsprövningen

Enligt handboken för partihandel och tillverkning baseras Alkoholinspektionens lämplighetsprövning på de uppgifter som lämnas i ansökan och de uppgifter inspektionen inhämtar från vissa andra som

myndigheter, bl.a. Rikspolisstyrelsen. Lämplighetsprövningen omfattar såväl företaget fysiska med betydande inflytande i

som personer verksamheten. För företaget prövas den ekonomiska skötsamheten med särskild hänsyn till hur företaget fullgör sina skyldigheter mot det allmänna betalning skatter m.m.. För fysiska personer med av betydande inflytande i rörelsen kontrolleras laglydnad och ekonomisk skötsamhet brottslighet samt betalning skatter och

eventuell av

inblandning i konkurser m.m.. Vidare görs bedömning av en "omständigheterna i övrigt, dvs. bland annat möjlighet och förmåga att sköta verksamheten i enlighet med lagar och föreskrifter på området. En genomgång görs då företagets organisation, rutiner och system av för bokföring m.m.

Lager m.m.

För det fall tillståndshavaren har lager i Sverige, skall dessa lager att uppfylla kraven i Alkoholinspektionens föreskrifter och allmänna råd AIF 1996:2 distribution spritdrycker, vin och starköl, ändrade S om av AIFS 1997:2 och AIFS 1997:6. Föreskriftema innehåller regler genom för, förutom distribution, lagerhållning och redovisning. Reglerna gäller inte från utlandet direkt till lagerlokal i Sverige. transport Föreskrifterna är för närvarande under omarbetning, i syfte att

92 Partihandel med och införsel spritdrycker, vin av

förtydliga Alkoholinspektionens krav. Några större ändringar i sak avses inte; se det som bilaga 4 redovisade utdraget handboken. ur

Tillsynen och kontrollen

Som ovan redogjorts för har Alkoholinspektionen, förutom sitt ansvar som central tillsynsmyndighet, det direkta tillsynsansvaret över bl.a. innehavare av partihandelstillstånd. Syftet med inspektionens tillsyn av tillståndshavama är att kontrollera dels att de lagstadgade reglerna m.m. efterlevs t.ex. att försäljning sker endast på föreskrivet sätt, dels att förutsättningar för tillstånd fortfarande föreligger t.ex. att tillståndshavaren fortfarande är lämplig att utöva sin verksamhet.

Tillsynen över tillståndshavama kan genomföras i form s.k. av administrativ tillsyn eller kontrollbesök. Enligt inspektionens genom handbok gäller följ ande. Den administrativa tillsynen omfattar kontroll personlig vandel av genom polisregistret och kontroll av ekonomisk skötsamhet t.ex. genom kronofogdemyndigheten. Inspektionen hämtar regelbundet in uppgifter tillståndshavare även från andra myndigheter, t.ex. om tullmyndigheten och Patent- och registreringsverket. En del uppgifter förs in i det register med uppgifter tillståndshavare, om som inspektionen för som en del sin löpande tillsyn. Den administrativa av tillsynen omfattar, enligt uppgift från Alkoholinspektionen, i princip samtliga ca 300 tillståndshavare. Vad därefter gäller kontrollbesöken, kontrolleras vid dessa att reglerna för hantering spritdrycker, vin och starköl efterlevs. av Kontrollen kan omfatta allt från företagets kundregister till

lagerlokalens fysiska utfomming, lagerinventering och kontroll

av rutiner samt granskning av hur varuhanteringen redovisas bilaga 5.

se

Vad gäller antalet kontrollbesök, gör Alkoholinspektionen enligt egen uppgift ett årligt kontrollbesök hos 60 de 300 parti- - ca av handlama. Sedan tillkomsten gällande partihandelssystem har 42 av partihandelstillstånd upphört att gälla. Av dessa har 21 upphört på egen begäran, 17 på grund konkurs och 4 på grund att av av Alkoholinspektionen återkallat tillstånden. Anledningen till dessa återkallelser har uppgetts olaglig import, slarv med bokföringen vara eller personlig olämplighet.

Partihandel med och införsel av spritdrycker, vin 93

Samverkan och information

En del Alkoholinspektionens verksamhet som tillstånds- och annan av tillsynsmyndighet för partihandeln med spritdrycker, vin och starköl är att verka för att aktörerna på marknaden har kunskap om det alkoholpolitiska regelverket. Som ett led i detta arbete distribueras information till tillståndshavama via direktutskick, hämtfax Faxnytt", inspektionens hemsida och sammankomster av olika slag med företrädare för branschen. Samverkan och informationsutbyte förekommer, tidigare som framgått, även med andra myndigheter; främst Skattemyndigheten, tullen, polisen, länsstyrelserna och kommunerna.

5.2.4 Europeiska kommissionens synpunkter, m.m.

I kapitel l har redogjorts for utredningens direktiv för den del av utredningsarbetet redovisas i detta betänkande. Vad gäller som utredningsuppdraget avseende partihandeln och den yrkesmässiga införseln, hänvisas till denna redogörelse. I det följande lämnas en redogörelse för innehållet i den formella underrättelsen till Sveriges regering, i relevanta delar. Därefter redovisas vad framkommit nu som vid utredningens möte med kommissionen.

5.2.4.1 Den formella underrättelsen av den 5 maj 1998

I den formella underrättelsen från Europeiska kommissionen anförs bl.a. följande. Enligt den svenska lagstiftningen skall de bedriver som handel vissa villkor och erlägga vissa avgifter för att erhålla

uppfylla partihandelstillstånd eller tillverkningstillstånd. Ett sådant tillstånd

krävs för de skall ha rätt att importera spritdrycker, vin och starköl att "alkoholdrycker från andra medlemsstater till Sverige. Sökandena skall sålunda visa att de uppfyller vissa krav för att beviljas

partihandelstillstånd eller tillverkningstillstånd. De skall ha

tillfredsställande lagringsmöjligheter och etablerade med vara föreståndare i Sverige. Vidare skall sökandena visa att de med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt lämpliga att utöva verksamheten, att de är laglydiga och är benägna att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna. Kommissionen anför vidare att EG-domstolen i det s.k. Franzénmålet mål C-189/95, åklagaren mot Harry Franzén, REG 1997, s. 5909 uttalade att det står i strid med artikel 30 i EG-fördraget att

94 Partihandel med och införsel av spritdrycker, vin

förbehålla rätten att importera alkoholdrycker aktörer med tillstånd på sådana villkor som beskrivits ovan eftersom detta innebär att importen av alkoholdrycker från övriga medlemsstater fördyras. Som exempel på

sådant fördyrande nämnde gemenskapsdomstolen kostnader för

mellanhänder och kostnader i samband med skyldigheten att förfoga över lagringsutrymme i Sverige. Vidare hänvisade domstolen till att importörema skall visa sin lämplighet att utöva verksamheten:

tillräckliga personliga och ekonomiska förutsättningar att utöva den

aktuella verksamheten, särskilt beträffande deras branschkunskap och ekonomiska förhållanden. Enligt kommissionens mening strider det följaktligen mot artikel 30 i EG-fördraget att förbehålla rätten att importera spritdrycker, vin och starköl aktörer med tillstånd på dessa villkor.

Kommissionen tar i underrättelsen vidare att EG-domstolen i

upp Franzén-målet hänvisade även till att kravet att erlägga

en ansökningsavgift och årliga avgifter fördyrade importen

av alkoholdrycker och därför stred mot artikel 30. Efter denna dom sänkte de svenska myndigheterna ansökningsavgiftema. Denna avgift kan enligt kommissionen motsvara sådana förvaltningskostnader

som nödvändigt följer av systemet med tillstånd och skulle därför

vara förenlig med artikel 30 förutsatt att systemet med tillstånd inte innehåller andra villkor är oförenliga med artikel 30.

som Kommissionen anser dock att de årliga tillsynsavgifterna, också

som sänktes av de svenska myndigheterna efter Franzén-domen, fortfarande är alltför höga och innebär att importen alkoholdrycker avsevärt

av fördyras. De svenska myndigheterna inte ha visat att de årliga

anses avgifterna motsvarar de förvaltningskostnader som nödvändigt följer

av tillsynsförfarandet. Enligt EG-domstolens rättspraxis mål 31/67 Stier 1968 ECR 235 skall vidare det tillsynsförfarande täckas

som avses av de årliga avgifterna anknyta till det förfarande vilket de för

genom importen nödvändiga tillstånden beviljas, dvs. de bedriver handel

som granskas först i förhållande till vissa krav och sedan utförs tillsynen för att kontrollera att dessa uppfyller ifrågavarande krav.

personer Tillsynsförfarandet kan således endast användas för att granska innehavaren tillståndet inte de produkter handlas med

av men som eftersom sådan produktkontroll kan utföras enligt andra regler rörande

exempelvis beskattningskontroll.

Kommissionen nämner vidare att EG-domstolen i Franzén-målet uttalade att även syftet att skydda människors hälsa från alkoholens

om skadeverkningar otvivelaktigt är ett av de syften som kan göra ett undantag från artikel 30 befogat, hade den svenska regeringen inte visat vare sig att det tillståndssystem föreskrivs i alkohollagen stod i

som proportion till syftet att skydda folkhälsan eller att syftet inte skulle

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 95 av

kunna ha uppnåtts åtgärder som begränsar handeln inom genom gemenskapen i mindre utsträckning. I förhållande till de omständigheter aktuella i målet, har ansökningsavgifren sänkts som var till nivå motsvarande de förvaltningskostnader som nödvändigt en följer tillståndssystemet. Kommissionen framhåller att av tillståndssystemet dock fortfarande innehåller villkor enligt samma alkohollagen och att de årliga avgifterna fortfarande är alltför höga. Det har, enligt kommissionen, inte visats att dessa regler är nödvändiga och proportionella i förhållande till intresset av skydd för folkhälsan Franzén-domen punkten 76. Kommissionen erinrar vidare att restauranger som importerar om alkoholdrycker skall ha ett serveringstillstånd för vilket vissa avgifter skall erläggas, såväl ett partihandelstillstånd eller ett som

tillverkningstillstånd för att ha rätt att importera alkoholdrycker. Det

konstateras att restauranger följaktligen är skyldiga att ha dubbla tillstånd enligt svenska regler och dämed skall betala dubbla avgifter och administrativa kostnader. Dessa villkor utgör enligt kommissionen åtgärder vilkas verkan motsvarar kvantitativa importrestriktioner i den mening i artikel 30 och följande i EG-fördraget. Åtgärderna som avses kan inte betraktas som nödvändiga och proportionella. Då de svenska åtgärder inte kan betraktas som som avses ovan nödvändiga och proportionella i förhållande till intresset av skydd för folkhälsan, finner kommissionen att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 30-36 i EG-fördraget.

5.2.4.2 Den svenska regeringens av den 26 juni 1998 svar

Med anledning den formella underrättelsen anförde regeringen, vad av gäller kritiken beträffande partihandeln och den yrkesmässiga införseln, bl.a. följande sin preliminära inställning. som Krav/villkor för ansökan och innehav av partihandelstillstånd

Lagringsmöjligheter och föreståndare

Det föreligger inte något krav på föreståndare i Sverige för den --utländske partihandlare inte vill etablera någon verksamhet med som eget partihandelsställe eller eget lager här i landet.

Krav på visad lämplighet

Eftersom krav på visad lämplighet helt grundar sig på objektiva och icke-diskriminerande kriterier och dessutom är proportionellt i

96 Partihandel med och införsel spritdrycker, vin SOU 1998: 156

av

förhållande till målet att upprätthålla ett effektivt tillståndssystem finner den svenska regeringen att bestämmelsen i alkohollagen 7 kap. 1 § inte kan anses strida mot artikel 30 i EG-tördraget.

Årliga tillsynsavgzytier

Det bör framhållas att den svenska regeringen med anledning av EGdomstolens dom i Franzémnålet C-l89/95 sänkte ansökningsavgiñerna och de årliga tillsynsavgiftema för partihandelstillstånd SFS 1997:755. Kommissionen har i den formella underrättelsen ingen erinran mot nivån för ansökningsavgiftema och anser att de är förenliga med artikel 30 i EG-fördraget. Emellertid anser kommissionen att de årliga tillsynsavgiñema fortfarande är alltför höga vilket innebär att importen av alkoholdrycker fördyras.

Kommissionen utgår i den formella underrättelsen från felaktiga belopp när de gäller de årliga tillsynsavgiñema. Beloppen är betydligt lägre i praktiken för de kvantiteter som kommissionen har angett. Den svenska regeringen efterlyser kommissionens synpunkter på frågan om de verkliga beloppen också anses alltför höga.

Krav för restauranger med serveringstillstånd att också inneha tillverknings- eller partihandelstillstånd dubbla tillstånd

Serveringstillstånd meddelas av kommunen efter en bedömning av bl.a. serveringsställenas lämplighet och riskerna för lokala ordningsstömingar. Tillverknings- eller partihandelstillstånd meddelas av Alkoholinspektionen, dvs. staten, efter en bedömning av sökandens lämplighet for sådan verksamhet. Vid beredningen av förslaget till alkohollag ansågs det olämpligt att kombinera serveringstillståndet med en irnporträtt. Den svenska regeringen är emellertid i ljuset av de synpunkter som har kommit fram i kommissionens fonnella underrättelse beredd att närmare överväga denna fråga. Det förutsätter emellertid att tillfredsställande kontrollmekanismer kan åstadkommas.

5.2.4.3 Alkoholutredningens möte med Europeiska

kommissionen den 6 november 1998

Utredningen har rubricerade datum besökt Europeiska kommissionen för att inhämta kommissionens synpunkter i olika frågor samt kort redogöra för utredningens arbete Vad gäller partihandeln och den

m.m. yrkesmässiga införseln kan sägas att kommissionen vidhöll de ståndpunkter som redovisats i den formella underrättelsen. Vad

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 97 av

beträffar frågan eventuell importrätt för Systembolaget framfördes om från kommissions importrätt och full partihandelsrätt inte sida att egen torde kunna förenligt med monopolställning i anses en detaljhandelsledet.

5.3 Annan än införsel

yrkesmässig

I 4 kap. 2 § andra stycket alkohollagen finns regler tar sikte på som införsel än den yrkesmässiga införseln. Enligt detta stycke gäller annan att spritdrycker, vin och starköl fär föras in även den har rätt till av som tullfrihet enligt 4 § lagen 1994:1547 om tullfrihet m.m. punkt 1, av resande har fyllt 20 år eller utför arbete på som person, som transportmedel och har uppnått nämnda ålder, för eget eller som familjens bruk eller gåva till närstående för dennes eller dennes som

familjs personliga bruk punkt 2 och proviant på fartyg eller

som luftfartyg enligt särskilda bestämmelser punkt 3. Sedan den l juli 1998 får sådana drycker föras in till Sverige även en enskild person av eller i yrkesmässig befordran för enskild som har fyllt 20 år en person och flyttar till Sverige, dryckerna är avsedda för dennes eller som om dennes familjs personliga bruk punkt 4 samt enskild person av en eller i yrkesmässig befordran för enskild har fyllt 20 år en person som och har förvärvat dryckerna eller testamente, om som genom arv dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk punkt 5. Dessutom gäller, enligt 4 kap. 2 § tredje stycket, att spritdrycker, vin och starköl som medförs som proviant på järnvägståg i internationell trafik, får föras in i den utsträckning krävs för som servering under tågets färd inom landet. av passagerare Det kan i detta sammanhang nämnas att det inte finns någon EGrättslig reglering beträffande socialt motiverade åldersgränser för inköp eller införsel spritdrycker, vin eller starköl, utan sådana av åldersgränser nationella frågor. Av alkoholpolitiska skäl skall i ses som Sverige även efter medlemskapet gälla 20-årsgräns för såväl inköp en hos detaljhandelsbolaget vid införsel till landet spritdrycker, vin som av och starköl prop. s. 92. Några möjligheter för privatpersoner att lagligen utöver vad som i 4 kap. 2 § andra stycket själva föra in spritdrycker, vin och anges starköl föreligger inte. Innehållet i nämnda lagrums andra stycke innebär alltså att det i dag inte är tillåtet att till Sverige föra in genom distansförsäljning inköpta drycker nämnt slag. Detta andra stycke av innebär vidare att det inte heller är tillåtet att föra in sådana drycker

98 Partihandel med och införsel spritdrjycker, vin

av

genom gåvoförsändelse från ett annat land. Det har ingen betydelse

om varorna sänds ifrån ett annat EU-land eller ett tredje land.

För fullständighetens skull bör nämnas att viss införsel

av spritdrycker, vin och starköl i form gåvoförsändelse efter

av m.m. ikraftträdandet alkohollagen ibegränsad utsträckning har kunnat ske

av genom Systembolaget och den licensierade partihandeln som s.k. privat import.

5 l

Distansförsäljning

.

5.3.1.1 Inledning

Medlemskapet i EU har inneburit bl.a. att Sverige måste införa det

beskattningsförfarande och den beskattningsteknik EU utvecklat

som för produkterna alkohol, tobak och mineralolja, de s.k. harmoniserade punktskattema. För punktskattema på alkohol- och tobaksvaror samt

mineraloljeprodukter har gemensamma förfaranderegler införts

genom rådets direktiv 92/ 12/EEG av den 25 februari 1992 allmänna regler

om för punktskattepliktiga och innehav, flyttning och

varor om övervakning av sådana varor, det s.k. cirkulationsdirektivet. Detta direktiv kommer att behandlas närmare i nästa kapitel, i samband med redogörelsen för de skatterättsliga regler i olika avseenden gäller

som för spritdrycker, vin och starköl. Redan i detta sammanhang finns dock anledning att något beröra de gemenskapsrättsliga skattereglerna, särskilt mot bakgrund att begreppet distansförsäljning har sin grund i

av dessa regler.

Enligt bestämmelserna i cirkulationsdirektivet skall punktskattepliktiga alkohol- och tobaksvaror normalt beskattas i det land där de konsumeras. Endast när sådana varor förvärvas enskilda

av personer för deras eget bruk och transporteras dem själva skall

av punktskatt tas ut i den medlemsstat där har förvärvats i artikel

varorna 8 i direktivet anges att detta följer principen för den inre

av marknaden. Om alkohol- eller tobaksvaror avsänds eller transporteras direkt eller indirekt säljare eller för dennes räkning från ett

av en medlemsland till privatperson eller någon inte är

en annan som näringsidkare från ett annat medlemsland, s.k. distansförsäljning, skall varorna beskattas i destinationsmedlemsstaten. Skatten skall påföras säljaren och denne kan få återbetalning den skatt erlagts i

av som avsändarlandet artikel 10 i direktivet. Dessa skatterättsliga bestämmelser distansförsäljning har i Sverige tagits in i lagen

om 1994:1563 om tobaksskatt och lagen 1994:1564 om alkoholskatt.

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 99

av

Som exempel på distansförsäljning kan nämnas

postorderförsäljning.

Som framgått ovan är det vid distansförsäljning fråga om varor som redan beskattats en gång, då i hemlandet. Eftersom varorna har "släppts för konsumtion kan de inte transporteras under s.k. skatteuppskov. Säljaren har att betala skatt ytterligare en gång, denna gång i det land där köparen finns, varefter återbetalning skall ske.

Mellan införsel distansförsäljning och införsel i form av

genom gävoförsändelser finns ofta ett samband. Distansförsäljning kommer också att beröras även i samband med redogörelsen för reglerna beträffande gåvoförsändelser.

Det kan noteras att den formella underrättelsen till Sverige inte omfattar några synpunkter på att Sverige inte tillåter att spritdrycker, vin och starköl förs in i landet genom distansförsäljning.

5.3.1.2 Regleringen samt något om tidigare överväganden och

förslag

Som redan nämnts är det inte tillåtet att till Sverige föra in spritdiycker, vin och starköl distansförsäljning. Sådan införsel inte heller

genom var tillåten enligt den reglering som gällde före alkohollagens ikraftträdande den l januari 1995. Frågan om distansförsäljning av nämnda slag av drycker skall tillåtas har dock varit föremål för överväganden tidigare. I remiss den 12 mars 1998 till Lagrådet

en redovisade regeringen, på grundval av en inom Finansdepartementet utarbetad promemoria av den 23 februari 1998, bl.a. ett förslag till ändring alkohollagen 4 kap. 2 § vilket skulle göra det möjligt att

av legalt från utlandet sända sådana drycker kommersiell försändelse

som till mottagare i Sverige, dvs. som distansförsåld vara. Som

en förutsättning skulle gälla att försändelsen skulle ske under yrkesmässig befordran till enskild person som fyllt 20 år samt dryckema vara avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk. Samtidigt föreslogs att även gåvoförsändelser skulle tillåtas; under förutsättningar motsvarande de för kommersiella försändelser. Som framgår av avsnitt 5.3.2 fullföljdes de nämnda förslagen dock inte i den proposition som därefter förelades riksdagen propositionen 1997/98: 100 om förbättrade möjligheter till punktskattekontroll m.m.. Regeringen ansåg att frågan huruvida införsel alkohol skulle tillåtas i form av dels kommersiella

av försändelser till enskilda, dels gåvoförsändelser samt den närmare regleringen av eventuell sådan införsel borde utredas närmare. Detta skulle göras den dessförinnan nyligen tillsatta kommittén S

av 1998:02, dvs. Alkoholutredningen. Vad gällde regleringen av de

100 Partihandel med och införsel av spritdrycker, vin

kommersiella försändelserna betonades särskilt vikten

av hänsynstagande till de alkoholpolitiska aspekterna, inte minst ålderskontrollen och tillgängligheten.

Som redogörs för nedan har det inom tobaksornrådet inte uppställts något hinder mot distansförsäljning eller gåvoförsändelser

av tobaksvaror.

5.3.2 Gåvoförsändelser

5.3.2.1 Inledning

Som ovan nämnts föreligger ofta ett samband mellan införsel

genom

distansförsäljning och införsel i form gåvoförsändelser. Även

av distansförsäljning omnämns därför i viss mån nedan.

Cirkulationsdirektivet innehåller inte några specifika regler beträffande gåvoförsändelser. Inte heller finns det någon

annan gemenskapsrättslig reglering såvitt avser de gränsöverskridande gåvoma. Europeiska kommissionen har, redan nämnts, den

som genom formella underrättelsen uppmärksammat Sverige på kommissionens syn att det genom avsaknaden av möjlighet att till Sverige från annat EU-land föra in spritdrycker, vin och starköl i form gåvoförsändelse

av föreligger "ett hinder för privat import av alkoholdrycker, vilket är

en åtgärd vars verkan motsvarar kvantitativ importrestriktion i den

en mening som avses i artikel 30 och följande i EG-fördraget".

5.3.2.2 Gåvor inom landet

Vad först gäller möjligheten att inom Sverige ge spritdrycker, vin och starköl som gåva kan nämnas att det i den svenska lagstiftningen uppställts i princip endast ett hinder vad gäller privatpersoners möjlighet att skänka bort nämnda slag av drycker. Detta består i att sådana drycker inte får överlämnas gåva till den inte har fyllt

som som 20 år; 3 kap. 9 § andra stycket alkohollagen. Även näringsidkare har

se naturligtvis att iaktta den nämnda regeln. För näringsidkare föreskrivs dessutom i 3 kap. 5 § andra stycket lag att bl.a. sådana drycker

samma inte får lämnas som gåva vid marknadsföring tjänster eller vid

av försäljning av andra varor än alkoholdrycker.

Någon särreglering beträffande gåvor försändelser inom vårt

genom land finns inte, utan sådana är tillåtna så länge de nämnda

ovan reglerna följs.

Partihandel med och införsel avspritdrycker, vin 101

5.3.2.3 Tidigare reglering

Enligt 17 § lagen 1977:293 handel med drycker LHD fick om spritdrycker, vin och starköl, med de undantag som angavs i lagens 18 införas till landet endast det s.k. partihandelsbolaget VS Vin av och Sprit AB. Enligt 18 § LHD fick sådana drycker föras in till landet bl.a. i form enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes av eller dennes familjs personliga bruk, av en enskild person som flyttade in till landet eller återvände hit efter längre tids vistelse utomlands om dryckema avsedda för eget eller familjens bruk samt enskild var av en hade mottagit dryckerna i arv eller genom testamente, om person som dryckerna avsedda för eget eller familjens bruk. De närmare var bestämmelserna för införsel skulle meddelas av regeringen.

Bestämmelserna i LHD kompletterades av förordningen 1987:1118 rätt till införsel spritdrycker, vin och starköl i vissa

om av

fall. Enligt denna förordning gällde att spritdrycker med alkoholhalt

en inte översteg 60 volymprocent samt vin och starköl fick föras in som de tre nämnda slagen införsel, under iakttagande av genom ovan av bl.a. i förordningen föreskriven 20-årsgräns. Såväl LHD den nämnda förordningen är upphävda från och som med den l januari 1995, dvs. i samband med ikraftträdandet av alkohollagen.

5.3.2.4 Gällande reglering m.m.

Att det inte finns lagstöd för att till Sverige få föra in numera spritdrycker, vin och starköl i form av gåvoförsändelse från ett annat land har redan redogjorts för. Denna avsaknad till införselmöjlighet gäller, nämnts tidigare, oavsett försändelsen kommer ifrån ett som om EU-land eller ett tredje land. I motiven till alkohollagen har inte lämnats någon närmare förklaring till varför rätt till införsel inte ansetts böra medges för gåvoförsändelser. Enligt förarbetena till den lagändring som trädde i kraft den l juli 1998 varigenom rätten till införsel för privat bruk utvidgades prop. 1997/98:l00, torde det emellertid stå klart att vissa

farhågor angående kontrollsvårigheter i perspektiv av den inre

marknaden, bl.a. vad avsåg åldersgränser och skatteinbetalning, varit av avgörande betydelse för den restriktiva hållningen i alkohollagen i mer förhållande till regleringen i LHD. I nämnda proposition konstaterades att avsaknaden av möjligheter motsvarande dem farms i LHD till införsel spritdrycker, vin och som av starköl väckt negativa reaktioner hos allmänheten; framför allt i fråga

102 Partihandel med och införsel spritdrycker, vin

av

om införsel av gåvoforsändelser och flyttgods. Vidare anfördes att tullmyndighetema också påtalat att den ordningen medfört

nya praktiska problem och onödig irritation. Det konstaterades även att Europeiska kommissionen efter klagomål från enskilda ifrågasatt den svenska restriktiviteten, begränsningarna i förhållande till vad

även om som gällt enligt LHD inte direkt hade påståtts vara i strid med EGrätten.

Regeringen fann att åtskilligt talade för att det genom ändringar i alkohollagen åtminstone borde införas möjlighet att till landet föra in

en spritdrycker, vin och starköl i fonn av flyttgods i samband med att enskild flyttar till Sverige och i form enskild förvärvat

av vara som genom arv eller testamente. Ett totalt förbud i detta hänseende ansågs

inte heller påkallat alkoholpolitiska skäl.

av

Vad beträffar gåvoförsändelser och kommersiella försändelser till enskilda ansåg regeringen, som tidigare redogjorts för, att frågan huruvida införsel skall tillåtas i sådana former och den närmare regleringen av eventuell sådan införsel borde utredas närmare av kommittén S 1998:02, dvs. denna utredning. Beträffande gåvoförsändelsema anfördes att dessa, om införsel av sådana skulle tillåtas, måste regleras på ett sådant sätt att skattefrihet för

en gåvoförsändelser inte missbrukas. Möjligheten att sända paket med alkoholinnehåll skall inte få utnyttjas för postorderförsäljning eller marknadsföring under täckmantel av gåva.

5.3.2.5 Tidigare förslag och överväganden

Lagrådsremissen från år 1996

Som framgått har frågan rätt till införsel gåvoförsändelser

ovan om av redan tidigare varit föremål för olika överväganden. Av bl.a. propositionen l995/96:205 om förbud mot innehav av destillationsapparater m.m. framgår att regeringen i den lagrådsremiss som föregick propositionen övervägde utvidgning av möjligheten till privat införsel av spritdrycker, vin och starköl i form av gåvoförsändelser, och flyttgods. Införsel distansförsäljning

arv genom berördes inte alls i detta sammanhang. Ett tillägg föreslogs till 4 kap. 2 § andra stycket alkohollagen, följande lydelse.

av

i form av enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran till

enskild person som fyllt 20 år, om dryckema är avsedda för dennes

eller dennes familjs personliga bruk,

--- En koppling gjordes till lagen 1994:1565 beskattning

om av privatinförsel alkoholdrycker och tobaksvaror från land är

av som

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 103

av

medlem i Europeiska unionen privatinförsellagen, som genom en lagändring skulle komma att bli tillämplig även på den här i landet

som tog emot gåvoförsändelse spritdrycker, vin och starköl, uppgående

av till viss kvantitet. skattskyldighet för gåvomottagaren skulle därmed komma att föreligga för kvantiteter överstigande den gräns som i dag gäller endast för skattefrihet vid resandeinförsel. Någon mängdmässig begränsning för införseln i sig, till ett antal flaskor e.d., uppställdes alltså inte. Bakgrunden till de i lagrådremissen föreslagna förändringarna bl.a. att Europeiska kommissionen ifrågasatt den

var svenska restriktiviteten såvitt avsåg rätten till införsel av spritdrycker, vin och starköl i form gåvor, och flyttgods. Efter

av arv lagrådsbehandlingen hade emellertid överläggningar kommit att inledas mellan företrädare för dels kommissionen, dels de svenska, danska och finländska regeringarna angående det undantag som erhållits vid medlemskapsförhandlingarna med EU och innebär att Sverige, i

som likhet med Danmark och Finland, har rätt att punktbeskatta privatinförsel alkoholvaror och tobaksvaror viss mängd. Vid

av över en angivna förhållanden saknades det, enligt regeringen, vid det aktuella tillfället förutsättningar för att fullfölja de förslag till utvidgningar av rätten till privat införsel nämnda slag drycker i vissa fall som

av av beskrivits ovan.

Lagrådsremissen från år 1998

Från svensk sida har det gjorts ytterligare ett försök att finna en lösning

på problemet med gåvoförsändelser spritdrycker, vin och starköl. I

av

remiss den 1998 till Lagrådet redovisade regeringen, på en 12 mars grundval inom Finansdepartementet utarbetad promemoria av

av en den 23 februari 1998, bl.a. ett förslag till ändring alkohollagen

av 4 kap. 2 § vilket skulle göra det möjligt att till mottagare i Sverige

sända gränsöverskridande gåvor.

Lagförslaget såvitt gällde gåvoförsändelsema, utformat på

var, ungefär sätt förslaget i lagrådremissen av år 1996. I

samma som förslaget från år 1998 hade dock även distansförsäljning gjorts tillåten.

gåvoförsändelse eller kommersiell försändelse under

som som

yrkesmässig befordran till enskild person som fyllt 20 år, om dryckema

är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

--- Inte heller i denna redovisade lagtext föreskrevs alltså någon mängdmässig begränsning avseende rätten till införsel. Det konstaterades i författningskommentaren till lagrådsremissen att det dock sak att skatt och, i fråga införsel från tredje land,

var en annan om även tull skall tas ut för kommersiella försändelser.

104 Partihandel med och införsel spritdrycker, vin SOU 1998: 156

av

Någon koppling till privatinförsellagen föreslogs inte. I stället föreslogs ett tillägg till 15 § lagen om alkoholskatt, i vilket att

angavs bestämmelsen i första stycket- enligt vilken säljaren är den är

som skattskyldig vid distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköläven skulle omfatta sådana överlåtelser som skedde utan vinstsyfte och som inte utgjorde gåvoförsändelser. Detta innebar, i

angavs lagrådsremissen, försändelse med alkohol från privatperson i

att en en ett medlemsland till privatperson i ett annat medlemsland skulle

en vara att anse som distansförsäljning, även om avsändaren inte gjorde någon ekonomisk vinst på försändelsen; detta dock förutsatt att det inte

var fråga om en gåva. Därefter att skatt inte tas ut på

ren angavs gåvoförsändelser. För de nämnda fallen distansförsäljning

av uppställdes inte krav för övriga fall sådan försäljning.

samma som av För den överlät skattepliktig på detta sätt föreslogs dock

som vara en skyldighet att, i enlighet med vad som även annars gällde, lämna deklaration för varje avsänd försändelse. Deklarationen skulle ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast inom fem dagar efter det att försändelsen avsänts.

v

Denna ovan redovisade möjlighet att ge vissa för privat bruk införda försändelser karaktär kommersiella skattepliktiga försändelser, har

av använts inom "tobaksområdet". Regleringen på detta område behandlas översiktligt nedan.

I den proposition som därefter förelades riksdagen propositionen

- 1997/982100 fullföljdes, redan framgått, förslaget endast i vad

- som det avsåg införsel av spritdrycker, vin och starköl eller

som arv flyttgods.

5.3.2.6 Regleringen inom tobaksområdet, m.m.

Regleringen inom tobaksornrådet avviker i flera avseenden från regleringen inom alkoholområdet. Inom tobaksornrådet föreligger det inte något hinder i sig mot gåvoförsändelser eller distansförsäljning

av tobaksvaror, då det varken finns "tillåtande" eller förbjudande reglering i detta avseende.

Som tidigare redogjorts för skall punktskattepliktiga enligt

varor, bestämmelserna i cirkulationsdirektivet, normalt beskattas i det land där de konsumeras. Endast när sådana varor förvärvas enskilda

av personer för deras eget bruk och transporteras dem själva skall punktskatt tas

av ut i den medlemsstat där har förvärvats. Vid distansförsäljning

varorna skall varorna beskattas i destinationsmedlemsstaten, varvid säljaren är

skattskyldig.

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 105 av

När cirkulationsdirektivet antogs av rådet påpekade rådet och kommissionen att det föreligger problem att göra skillnad mellan transaktioner omfattas bestämmelser grundar sig på som av som principen beskattning i destinationslandet respektive transaktioner om görs privatpersoner inom det regelverk som bygger på som av beskattning i urspnmgslandet. I samband härmed förklarade rådet och kommissionen att medlemsländerna kan föreskriva att överföringar mot

betalning som inte sker i förvärvssyfte av punktskattepliktiga varor

mellan skall ske för kommersiella ändamål. personer, anses Beskattning skall därmed ske i destinationslandet. Som tidigare nämnts har Sverige, såvitt gäller tobaksvaror, utnyttjat nämnda möjlighet; 16 § femte stycket lagen tobaksskatt. En ovan se om motsvarande bestämmelse i lagen alkoholskatt har ansetts onödig, om eftersom det inte är tillåtet för privatpersoner att till Sverige införa spritdrycker, vin och starköl via distansförsäljning eller som gåvoförsändelse. Någon skyldighet att införliva sådan regel i svensk en lagstiftning föreligger inte heller. Här kan tilläggas att vad gäller införsel från tredje land alkoholav och tobaksvaror flyttsaker och samt som gåva över viss mindre som arv kvantitet, gäller att tull och skatt skall betalas i Sverige i enlighet med reglerna i rådets förordning EG/918/83 om upprättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse och reglerna i lagen 1994:1551 frihet från skatt vid import, m.m. om

5.3.2.7 Andra EU-länders inställning till gåvoförsändelser

Några gemenskapsrättsliga regler beträffande gåvoförsändelser av ex. spritdrycker, vin eller starköl finns inte. Vad gäller andra EU-länders tillåtande och hantering försändelser med sådana drycker, kan sägas av att utgångspunkten i de flesta fall är att beskattning inte sker av vad faktiskt gåvoförsändelser. Beskattning sker när som anses vara försändelsema, på olika grunder, i stället närmast är att anse som kommersiella försändelser, dvs. främst försändelser med som distansförsålda varor.

Finland

Någon intern finsk lagstiftning etc. beträffande beskattning av gåvoförsändelser finns inte. Högsta förvaltningsdomstolen i Finland avgjorde år 1997 ett mål där ett gift år 1995 mottog en försändelse par alkoholvaror, omfattande 222 flaskor vin. Dryckema uppgavs vara av

106 Partihandel med och införsel spritdrycker, vin

av

en SO-årspresent från några franska värmer. Tullen påförde punktskatt om ca 5 000 kr, på den grunden att försändelsen skulle betraktas som en kommersiell försändelse. Domstolen ansåg dock att försändelsen inte skulle anses ha kommit paret till handa genom försäljning, utan att det skulle fråga gåvoförsändelse. Någon laglig grund

anses vara om en för att beskatta gåvoförsändelsen helt eller delvis ansågs inte

- föreligga. Beskattning kunde därför inte ske.

Sedan domen meddelades har det inom det finska

finansdepartementet utarbetats ett lagförslag beträffande

gåvoförsändelser av alkoholdrycker etc. Den finska regeringen lämnade nyligen i oktober 1998 över detta lagförslag till den finska riksdagen. Enligt förslaget skall tillfälliga gåvoförsändelser

av alkoholvaror och tobaksvaror mellan enskilda accisfria

vara skatteñia. Skattefriheten begränsas dock till högst mängder

samma alkoholvaror och tobaksprodukter resenär enligt finsk

som en lagstiftning får föra med sig skattefritt från en annan medlemsstat. Den bakomliggande tanken kan närmast sägas vara att en försändelse kan anses utgöra en gåva, endast så länge den totala kvantiteten inte uppgår till nyss nämnda kvantitet.

Danmark

Enligt vad upplysts är huvudfrågan inte införsel skall medges

som om eller utan beskattning skall ske införseln. Vid denna

om av bedömning utgår man närmast från vad som gäller vid resandeinförsel.

Storbritannien

Någon direkt lagreglering beträffande gåvoförsändelser finns inte. Som utgångspunkt beskattas inte vad som faktiskt kan anses utgöra en gåvoförsändelse. Vid bedömningen av en försändelses status utgår myndigheterna från vissa tillämpningsföreskrifter. Försändelser som inte kan gåvor utan kommersiella försändelser beskattas.

anses vara

5.3.3 kommissionens

Europeiska synpunkter, m.m.

Nedan redogörs, på motsvarande för partihandeln och den

sätt som kommersiella införseln, för relevanta delar den formella

av underrättelsen till Sveriges regering samt för utredningens besök hos kommissionen.

Partihandel med och införsel spritdrycker, vin 107 av

5.3.3.1 Den formella underrättelsen av den 5 maj 1998

I underrättelsen konstaterar Europeiska kommissionen bl.a. att spritdrycker, vin och starköl "alkoholdrycker" inte får sändas som gåva från medlemsstat till mottagare i Sverige, utan det en annan en krävs att någon rent fysiskt åtföljer drycken till Sverige eller hämtar den på något detaljhandelsmonopolets försäljningsställen. Det finns av följaktligen ett hinder för privat import av alkoholdrycker, vilket enligt kommissionen är åtgärd verkan motsvarar en kvantitativ en vars importrestriktion i den mening i artikel 30 och följande i EGsom avses fördraget. Kommissionen nämner att tidigare presenterade svenska förslag att tillåta gåvoförsändelser uppgetts inte kunna genomföras med anledning att kommissionen ifrågasatt andra regler relaterade till beskattning av sådana gåvor. Oberoende sambandet med de relevanta svenska av av beskattningsreglema måste dock enligt kommissionen svenska regler möjlighet att mottaga alkoholdrycker i Sverige utan att någon fysiskt ge skall behöva åtfölja drycken eller hämta den på något av

detaljhandelsmonopolets försäljningsställen.

Kommissionen avslutningsvis att de svenska åtgärderna som anger inte kan betraktas nödvändiga och proportionella i avses ovan som förhållande till intresset skydd för folkhälsan. av

5.3.3.2 Den svenska regeringens svar av den 26 juni 1998

Med anledning den formella underrättelsen anförde regeringen, vad av gäller kritiken beträffande gåvoförsändelser, bl.a. följande som sin preliminära ståndpunkt. Avsaknaden möjligheten att från ett annat EU-land sända av alkoholdrycker som gåva till en mottagare i Sverige

Ytterligare ett försök från svensk sida har numera företagits för att finna lösning problemet med gåvoförsändelser med en alkoholdrycker. I remiss den 12 1998 till Lagrådet redovisade en mars regeringen bl.a. ett förslag till lag om ändring i alkohollagen av innebörd att det skulle bli möjligt att från utlandet sända alkoholdrycker som gåva till en mottagare i Sverige. I den proposition därefter förelades riksdagen regeringens som proposition 1997/982100 om förbättrade möjligheter till punktskattekontroll m.m. fullföljdes emellertid förslaget endast i vad det avsåg införsel alkoholdrycker eller flyttgods. Som skäl av som arv för att inte föreslå riksdagen reform även såvitt avsåg en

108 Partihandel med och införsel spritdrjycker, vin

av

gåvoförsändelsema framhöll regeringen i propositionen bl.a. att

lagstiftningen på alkoholområdet syftar till att begränsa det privata

vinstintresset och alkoholens tillgänglighet samt till att skydda

ungdomen. Det ansågs därför viktigt att hitta ett system for

gåvoforsändelser som vid sidan att det tillgodoser principen den

av om

fria rörligheten för varor också tar hänsyn till dessa folkhälsoaspekter,

inte minst hur ålderskontrollen kan garanteras. Det är frågor som ännu

inte har kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt.

5.3.3.3 Alkoholutredningens möte med Europeiska

kommissionen den 6 november 1998

Utredningen har rubricerade datum besökt Europeiska kommissionen för att inhämta kommissionens synpunkter i olika frågor samt kort redogöra för utredningens arbete Vid detta besök har

m.m. kommissionen såvitt avser gåvoförsändelserna inte redovisat någon arman åsikt än vad som tidigare framförts.

1998: l 56 Beskattningsregler och skattekontroll 109 SOU

6 Beskattningsregler och

skattekontroll

l Inledning

Den grundläggande tanken med detta kapitel är att beskrivning av ge en huvuddragen i vad skulle kunna benämnas det skatterättsliga som som varvid här de regler eller komplex regler som gäller systemet, avses av förutsättningarna för uttagande alkoholskatt samt uppbörd och av skattekontroll. Det närmare syftet kan sägas att en bild av hur vara ge dessa skatterättsliga regler på olika sätt samverkar med och kompletterar de regler finns beträffande den yrkesmässiga som vin och starköl. Även framställningen tar

införseln av spritdrycker, om

sikte på införseln dessa alkoholdrycker omnämns i viss mån även av införsel teknisk sprit, dvs. den hantering Läkemedelsverket har av som att ge tillstånd för. Innehållet i detta kapitel bygger i stora delar på Riksskatteverkets RSV Handledning för punktskatter 1997. Även bl.a. förarbetena till lagen 1994:1564 alkoholskatt LAS propositionen 1994/95:56 om lagar tobakskatt och alkoholskatt, och lagen om nya om m.m. - 1998:598 om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter propositionen 1997/981100 förbättrade

punktskattekontrollagen om

möjligheter till punktskattekontroll har använts som underlag. m.m. kapitlet förekommande förkortningar särskilt lagar har sin I av motsvarighet i bl.a. RSV:s nämnda handledning. I ovan överensstämmelse med denna handledning och förekommande lagtext används generellt beteckningen EG, syftande på verksamheten inom den s.k. första pelaren se kapitel 2.

Det bör uppmärksammas att de är skattepliktiga enligt

varor som LAS delas in i kategorierna öl, vin, andra jästa produkter än vin eller öl, mellanklassprodukter samt etylalkohol. Indelningen av de olika slagen skiljer sig således från den görs i alkohollagen. För flera av varor som definitionerna de skattepliktiga gäller dessutom att ett av av varorna antal olika förutsättningar skall uppfyllda innan det kan fastställas vara enligt vilken kategori skall beskattas. varan

l 10 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

6.1.1 olika i

Något om punktskattesammanhang

förekommande

begrepp

Med EG eller EG-land i punktskattesammanhang de geografiska avses områden tillhör Europeiska gemenskapens punktskatteområde. som Med tredje land förstås länder och områden utanför detta skatteområde. Vid handel mellan EG-länder används, i och enligt handledningen, termerna införsel och utförsel. Med termerna import och export avses här alltså handel mellan EG-land och tredje land. Enligt 1 § förordningen 1994:1785 Europeiska gemenskapens om punktskatteornråde skall, vid tillämpningen bl.a. LAS, av punktskatteområdet gemenskapens territorium såsom detta avse definieras fördraget upprättande Europeiska ekonomiska av om av gemenskapen och särskilt artikel 227 i detta. Till EG:s punktskatteområde hör fr.o.m. den 1januari 1995 Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Följande områden som tillhör EG-ländemas territorier räknas dock inte till EG:s punktskatteområde utan likställs vid beskattningen med tredje land:

Danmark: Grönland och Färöarna Finland: Åland Frankrike: de franska utomeuropeiska departementen Italien: Livigno, Campione dItalia och de italienska delarna av

Luganosjön

Spanien: Ceuta, Melilla och Kanarieöarna Storbritannien: Kanalöarna och Gibraltar Tyskland: ön Helgoland och territoriet Büsingen.

Andorra och Vatikanstaten räknas inte heller till EG:s punktskatteområde. Vidare kan beaktas att beskattningsförfarandet när det gäller transaktioner till och från vissa områden inte följer medlemsländer-nas territoriella gränser. Som exempel kan nämnas att transaktioner som utgår från eller är avsedda för Monaco behandlas transaktioner som som har sitt ursprung i eller är avsedda för Frankrike.

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 1 l 1

6.1.2 i förekommande

Något om Sverige

tillståndskrav

Som tidigare för får partihandel med spritdrycker, vin eller

redoorts

starköl bedrivas endast den som har meddelats partihandelstillstånd av tillverkningstillstånd. Endast den har tillverknings- eller

eller som

partihandelstillstånd får yrkesmässigt föra in sådana drycker. Införsel

får i övrigt ske t.ex. s.k. resandeinförsel, under för sådan genom införsel gällande förutsättningar fyllt 20 år. Vad gäller hanteringen teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat av är Läkemedelsverket tillstånds- och tillsynsmyndighet; se lagen 1961:181 försäljning teknisk sprit LFD. Här kan om av m.m. nämnas att teknisk sprit omfattas alkoholskattelagens definition av av etylalkohol och alltså skattepliktig alkoholvara. Undantag från är en skatteplikt gäller dock i flera fall 7 och 20 LAS.

se

Av 5 § LFT följer att försäljning teknisk sprit vanligtvis kräver av tillstånd Läkemedelsverket. Krav på tillstånd gäller inte för av Systembolaget, den tillverkat varan och apotek. som

6.2 Något om de svenska materiella

reglerna om alkoholskatt

6.2.1 Inledning

Inom EG finns bestämmelser för punktskatterna på gemensamma tobak, alkohol och oljeprodukter, de s.k. harmoniserade punktskattema. Dessa bestämmelser finns b1.a. i form direktiv från Europeiska av unionens råd, vilka är bindande för medlemsländerna. Varje medlemsstat skall utforma sin lagstiftning så att den överensstämmer med det resultat skall uppnås enligt ett direktiv. Avsikten med de som punktskattereglema är b1.a. att undanröja behovet av gemensamma gränskontroller mellan medlemsstaterna, men samtidigt se till att varor beskattas i det land där de konsmneras. Vad gäller nivån på skatterna har EG inte beslutat om fasta skattesatser. Det har i direktiv i stället angetts minimiskattesatser, dvs. skattesatser inte får underskridas. som Skattebaserna och skattesatserna på olika typer alkoholhaltiga av drycker regleras i rådets direktiv 92/83/EEG den 19 oktober 1992 av harmonisering strukturerna för punktskatter på alkohol och om av alkoholdrycker och rådets direktiv 92/84/EEG den 19 oktober 1992 av

tillnärrnning punktskattesatsema på alkohol och alkoholdrycker.

om av

112 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: l 56

För punktskatter på alkohol- och tobaksvaror samt

mineraloljeprodukter har gemensamma förfaranderegler införts genom

rådets direktiv 92/12/EEG den 25 februari 1992 allmänna regler

av om för punktskattepliktiga och innehav, flyttning och

varor om övervakning av sådana varor, det s.k. cirkulationsdirektivet senast ändrat genom rådets direktiv 96/99/EG.

I de ovan nämnda EG-direktiven uppställs olika regler för handel mellan EG-länder respektive handel mellan EG-land och tredje land.

Lagen om alkoholskatt, m.m.

Cirkulationsdirektivets bestämmelser i relevanta delar har införlivats

nu med svensk lagstiftning genom LAS.

Av 1 § första stycket nämnda lag framgår att alkoholskatt skall betalas för öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter samt för etylalkohol som tillverkas här i landet, förs in eller tas emot

som från ett annat EG-land eller importeras från tredje land.

som

De olika kategorierna av skattepliktiga produkter definieras i 2-6 LAS och grundar sig på rådets direktiv 92/83/EEG ovan.

se

Det skattepliktiga området anges med utgångspunkt i de tulltaxenummer som är fastställda i den Kombinerade nomenklaturen KN enligt förordningen EEG 2658/87 1994/95:56 110.

se prop. s. Förutom hänvisningen till KN-nr innehåller flera definitionerna

av någon eller några ytterligare förutsättningar skall uppfyllda

som vara innan det kan fastställas enligt vilken kategori skall beskattas.

varan

För och kategorierna gäller särskilda skattesatser. Även

var en av tekniken för hur skatten skall beräknas skiljer sig något mellan de olika kategorierna.

Att fullständigt denaturerad alkohol är undantagen från skatteplikt framgår av 7 § LAS. All etylalkohol kräver viss användning för

annan att bli skattebefnad jämför 20 § nämnda lag.

Begreppet fullständigt denaturerad alkohol definieras i 4 § förordningen 1994:1614 om alkoholskatt FAS. Det bör hållas i minnet att begreppet endast är ett skattetekniskt begrepp, syftar till

som att från skatteplikt undanta alkohol har blandats med speciellt

som utvalda tillsatser. Alkoholens egenskaper och användningsområde skiljer sig inte nödvändigtvis från alkohol denaturerats med andra

som tillsatser.

En redogörelse för vilka enligt LAS är skattskyldiga för

som alkoholskatt, lämnas i kapitlet.

senare

Beskattningsmyndighet för punktskatter är till den 1 januari 1999 Skattemyndigheten i Dalarnas län SKM. Punktskattema handläggs

Beskattningsregler och skattekontroll 113 SOU 1998: l 56

nämnda skattemyndighet Särskilda skattekontoret, Ludvika. inom av Fr.0.m. nämnda datum gäller, enligt l kap. 5 § lagen 1984:151 om punktskatter och LPP, att Skattemyndigheten i

prisregleringsavgifter

Gävle är beskattningsmyndighet för punktskatter.

6.3 regler beträffande

EG-rättsliga

beskattningsförfarandet m.m.

6.3.1 Inledning

1993 EG tullunion med tullmur Före den l januari var en gemensam tredje land och inga tullar mellan medlemsländerna. Skatter utåt mot nationellt och påfördes vid gränspassering även vid

reglerades

mellan medlemsländerna. Vid årsskiftet 1992/93 gränspassage dock den inre marknaden och i samband därmed slopades

genomfördes

mellan medlemsländerna vad kommersiell

gränskontrollema avser

trafik och resandetrafik. Huvudregeln är numera att inga skall finnas enbart till följd att gräns mellan

gränsformaliteter av en

medlemsländer passeras. fri rörlighet för skall uppnås är det viktigt att För att varor förfarandebestämmelser mervärdesskatter och medlemsstaternas om hannoniseras. Principerna på detta område har tidigare

punktskatter

skall i det land där konsumeras med varit att skatten tas ut varan konsumtionslandets skattesats och tillfalla konsumtionslandet. detta åstadkommits att exporten gjorts skattefri Traditionellt har genom och det vid import påförs skatter med samma skattesats som tas ut att landet. Förfarandet att påföra skatter vid införsel på varor inne i och är därför inte förenligt med

innefattar dock gränsformaliteter

den inre marknaden. Det problem detta innebär kan principen om som lösas på olika Ett sätt är att överge principen beskattning i sätt. om konsumtionslandet och övergå till beskattning i det land där varan köpts. Denna lösning har i princip valts när det gäller privatpersoners för bruk. För den kommersiella handeln har inköp eget medlemsländerna inte velat frångå den tidigare principen. För punktskatter på alkohol- och tobaksvaror samt

har förfaranderegler, som redan mineraloljeprodukter gemensamma

införts cirkulationsdirektivet. För andra varugrupper får nänmts, genom endast punktskatter inte leder till punktskatter finnas om uttaget av mellan medlemsländerna. En skatt tas ut vid

gränsformaliteter som

på sådan skatt inte leder till registrering är ett exempel en som

gränsformaliteter.

l 14 Beskattningsregler och skattekøntroll SOU 1998: 156

En annan förutsättning för den inre marknadens funktion är att det finns möjlighet till transitering innebär av varor. Transitering att en vara kan föras från plats till utan att beläggas med tullar, en en annan skatter eller andra avgifter. Transitering i sker av varor Europa bl.a.

inom ramen för gemenskapens transiteringssystem, vilket EG-

utöver länderna även omfattar Efta-ländema och sedan den l juli 1996 - - Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien, de s.k. Visegradländema.

Denna befrielse från tullar, skatter och avgifter gäller till dess att varorna lämnar EG:s tullområde, överförs till ett annat tullsystem eller till dess att avgifterna och skatterna har betalats och övergått varorna till fri omsättning.

6.3.2 Cirkulationsdirektivet

6.3.2.1 Några centrala begrepp

I cirkulationsdirektivet definieras inledningsvis vissa begrepp är som centrala för förståelsen förfarandereglerna. Dessa begrepp är av a godkänd lagerhavare: fysisk eller juridisk person som av en medlemsstats behöriga myndigheter fått tillstånd tillverka, bearbeta, att förvara, ta emot och avsända punktskattebelagda inom för varor ramen sin affärsverksamhet, varvid punktskatten är vilande enligt

uppskovsreglema för skatteupplag,

b skatteupplag: en plats där är belagda med punktskatt varor som tillverkas, bearbetas, förvaras, mottas eller avsänds enligt

uppskovsreglema av en godkänd lagerhavare inom för hans ramen affärsverksamhet, under de särskilda villkor fastställts de som av behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är

beläget, c uppskovsregler: en skatteordning tillämpas på tillverkning,

som

bearbetning, förvaring och flyttning varvid punktskatten är

av varor,

vilande suspensionsordningen, d näringsidkare med punktskatteregistrering: fysisk eller juridisk

person utan ställning som godkänd lagerhavare, behöriga som av myndigheter i medlemsstat fått tillstånd att, inom för sin en ramen

affärsverksamhet, ta emot punktskattebelagda från

varor en annan medlemsstat enligt uppskovsreglema. Denna näringsidkare får typ av varken förvara eller avsända sådana enligt uppskovsreglema, Varor e näringsidkare utan punktskatteregistrering: fysisk eller juridisk

person utan ställning som godkänd lagerhavare, har rätt att inom som ramen för sin affärsverksamhet tillfälligtvis ta emot punktskattebelagda varor från en annan medlemsstat enligt uppskovsreglema. Denna typ av

156 Beskattningsregler och skattekontroll 1 15 SOU 1998:

näringsidkare får varken förvara eller avsända sådana varor enligt

uppskovsreglema. En näringsidkare utan punktskatteregistrering måste betalningen punktskatt till skattemyndighetema i

garantera av destinationsmedlemsstaterna innan varorna avsänds.

6.3.2.2 Beskattningsförfarandets huvudprinciper

Förfarandereglema i cirkulationsdirektivet innebär i princip att

punktskattepliktiga kan cirkulera fritt dvs. utan gränskontroller,

varor

beskattningskonsekvensema skjuts tills når den

att upp varorna konsumenten och att beskattningen skall ske i

slutgiltiga

konsumtionslandet. med suspensionsordningen är att varorna, trots att de är

Syftet

skall kunna bearbetas, lagras och förflyttas mellan skattepliktiga, medlemsländerna i tidigare led än detaljistledet utan att inträder. Skatten förfaller med andra 0rd inte

beskattningskonsekvenser

till betalning under den tid befinner sig inom varorna suspensionsordningen beskattningskonsekvensema skjuts framåt. utan för punktskatt inträder först när blir

Betalningsskyldighet varan

tillgänglig för konsumtion, vilket den vara när den upphör att anses

omfattas suspensionsordningen. För punktskattepliktiga varor som

av inte omfattas suspensionsordningen gäller att punktskatten förfaller av till betalning i samband med framställs eller importeras från att varan land utanför gemenskapen. Omfattas av något av varorna gemenskapens tullfcirfarande vid införandet till EG anses dock importen först när lämnar tullförfarandet. äga rum varorna

6.3.2.3 Särskilda bestämmelser rörande suspensionsordningen

bearbetning och lagring skattepliktiga skall i Framställning, av varor princip alltid ske i skatteupplag skatten inte är betald. Flyttning av om

punktskattepliktiga under skatteuppskov skall enligt huvudregeln

varor ske från skatteupplag till ett annat. De risker som är förknippade ett med sådan flyttning skall täckas säkerhet för punktskattens av en betalning. Säkerheten skall ställas den avsändande lagerhavaren. av lagerhavare i ett medlemsland kan alltså sända

En godkänd

till skatteupplag i ett annat medlemsland eller till skattepliktiga varor ett skatteupplag i det landet utan att det får några ett annat egna

beskattningskonsekvenser.

Mottagaren skattepliktiga sänds från ett skatteupplag av varor som

under skatteuppskov är dock inte alltid en godkänd lagerhavare.

116 Beskattningsregler och skattekontroll

Mottagaren kan också näringsidkare med eller vara en utan punktskatteregistrering i ett annat EG-land. En sådan näringsidkare skall alltid ställa säkerhet för skattens betalning och detta skall ske innan leveransen påbörjas. Skatten förfaller till betalning när varorna tas emot. Transporter av skattepliktiga under skatteuppskov kan även varor ske enligt något transiteringsförfarandena ovan. Skatten skall

av se

t.ex. anses vilande när skattepliktiga sänds mellan medlemsstater varor via Efta-länder enligt gemenskapens interna transiteringsförfarande.

6.3.2.4 Krav på dokument

Vid förflyttning skattepliktiga omfattas av varor, som av suspensionsordningen, mellan medlemsstater skall åtföljas varorna av ett ledsagardokument som upprättas avsändaren. Syftet med av dokumentet är att underlätta skattekontrollen och det för effektiv en kontroll nödvändiga samarbetet mellan medlemsländerna. Ledsagardokumentet skall upprättas i fyra exemplar, exemplar varav ett skall behållas avsändaren och resten skall medfölja under av transport. Efter leverans skall ett exemplar behållas och av mottagaren ett exemplar, returexemplaret, återsändas till avsändaren. Det fjärde exemplaret skall finnas till förfogande för behörig myndighet i mottagarlandet.

i 6.3.2.5 överträdelser

överträdelser de bestämmelser gäller av som under den tid som skattepliktiga varor omfattas av suspensionsordningen innebär att varorna upphör att omfattas suspensionsordningen, dvs. att de av anses släppta för konsumtion. Detta innebär i sin tur att skatten omedelbart förfaller till betalning. Skatten skall därvid erläggas i det land där överträdelsen har skett av den har ställt säkerhet för betalning som av skatten. Om det inte går att fastställa överträdelsen har skett, var anses den ha skett i den medlemsstat där felaktigheten konstaterades. Om en punktskattepliktig vara inte når fram till mottagaren och det inte är om möjligt att fastställa finns, skall skatten betalas i det land var varan varifrån varan levererades.

Beskattningsregler och skattekontroll 117 SOU 1998: l 56

Förtlyttning släppts för konsumtion 6.3.2.6 av varor som

framgått, släppta för konsumtion när de lämnar Varor anses, som redan Det saknar betydelse detta sker genom

suspensionsordningen. om

eller levereras till överträdelser uppskovsreglema genom att varorna av

detaljistledet.

redan släppts för konsumtion i en

Då punktskattepliktiga varor som

medlemsstat förvaras för kommersiella ändamål i en annan skall punktskatt tas ut i den medlemsstat där varorna medlemsstat innebär i situationen då redan släppts för förvaras. Detta att varor som till medlemsstat för kommersiella konsumtion flyttas en annan i denna andra medlemsstat. Beroende ändamål, punktskatt skall tas ut skall skatten betalas den utför leveransen på omständigheterna av som innehar de är avsedda for leverans eller av den som tar eller varor som användning. När släppts för konsumtion emot varorna för varor som mellan olika medlemsstater skall de åtföljas av ett förenklat flyttas Den skall betala skatten på varorna skall innan

ledsagardokument. som deklaration till skattemyndigheterna i

avsänds lämna en varorna och ställa säkerhet for betalning skatten. destinationsmedlemsstaten av till varje kontroll gör det Han eller hon skall vidare samtycka som destinationsmedlemsstatens myndigheter att förvissa sig om möjligt för

mottagits och att utgående punktskatt har

att varorna faktiskt har

betalats. betalats i den första medlemsstaten skall

Den punktskatt som

återbetalas.

6.3.2.7 Distansforsäljning

föreligger än godkänd lagerhavare eller

Distansförsäljning om arman

näringsidkare med eller utan punktskatteregistrering, t.ex. en

skattepliktig från säljare i ett annat EGprivatperson, förvärvar vara en säljaren eller för dennes räkning. land och varan transporteras av på distansförsäljning. Vid Postorderförsäljning är ett exempel distansförsäljning skall skatt ut i det land där köparen finns. Det är tas säljaren är skyldig att betala skatten och skyldigheten dock som Säljaren skall ställa säkerhet för inträder när säljaren levererar varorna. påbörjas. Vid distansförsäljning kan inte skatten innan transporten under skatteuppskov. Det rör sig alltså om varor varorna transporteras konsumtion, vilket innebär att skatt redan har tagits ut i som släppts för har dock att återfå den skatt erlagts i säljarens land. Säljaren rätt som

hemlandet.

1 18 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

6.3.2.8 Införsel för privat bruk

För skattepliktiga privatpersoner medför för varor som själva eget bruk från ett EG-land till ett annat, dvs. resandeinförsel, gäller skatten att skall betalas i det land där anskaffades. Vid

varorna bedömningen av

om de varor privatperson medför skall avsedda för som en anses vara eget bruk skall hänsyn tas till bl.a. mängden Medlemsländerna varor. får utfärda vägledande anvisningar vilken mängd därvid bör om som godtas. Det förhållandet att medför större mängder vad en person än som anges i anvisningarna får emellertid inte ensamt medföra att

varorna anses avsedda för annat än eget bruk. Andra omständigheter som talar för motsatsen skall alltså beaktas. Mängdangivelsema i sådana eventuella vägledande anvisningar får inte 800

understiga

cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer, 1 kg röktobak, 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin högst 60 liter

inklusive mousserande vin

samt 110 liter öl.

6.4 Den

svenska regleringen

6.4. 1 Allmänt

Som nämnts har cirkulationsdirektivets bestämmelser ovan i nu relevanta delar införlivats med svensk

lagstiftning genom LAS. Begreppet suspensionsordning har dock inte förts in i lagen.

Suspensionsordningen har dock i praktiken införlivats med LAS genom att skattskyldighet inte inträder i vissa fall.

I LAS används termen upplagshavare i stället för lagerhavare. Termerna registrerad och Oregistrerad används i stället varumottagare för näringsidkare med eller utan

punktskatteregistrering.

Skattskyldiga enligt lagen om alkoholskatt

Inledningsvis kan konstateras att följande är skattskyldiga för personer alkoholskatt 20, 26 och 31 b LAS.

se

upplagshavare 8 § första stycket 1

yrkesmässig tillverkare 8 § första stycket 1 registrerade och oregistrerade varumottagare 8 § första stycket 2 -

skatterepresentanter 8 § första stycket 3

distansförsäljare 8 § första stycket 4 de som i annat fall än i 1-3 från EG-land - som avses ett annat för in eller tar emot skattepliktiga 8 § första stycket 5 varor

Beskattningsregler och skattekontroll 119 SOU 1998: 156

importörer tredje lands-varor 8 § första stycket 6 - av andra tillverkare etylalkohol 8 § första stycket 7 - av skattefritt förvärvat skattepliktiga mot försäkran eller för de som varor eller medicinskt ändamål och använder varorna för annat

vetenskapligt

ändamål 31 b § respektive 20 § sista stycket

och de ställt säkerhet för transport inte når den mottagare som som en som angetts i ledsagardokumentet 26 §

En redogörelse för vad gäller för de nyss uppräknade

som nedan. I de fall RSV har utfärdat föreskrifter, skattskyldiga lämnas detta. anges

6.4.2.1 Upplagshavare

Godkännande av upplagshavare

och därmed skattskyldig enligt 8 § första

Godkänd som upplagshavare,

kan den bli dels bedriver eller att bedriva stycket l LAS som avser dels lämplig med hänsyn till sina ekonomiska verksamhet av viss art, är förhållanden och förhållanden i övrigt; se 9 Vad gäller verksamhetens att, får enligt 9 § första stycket som

upplagshavare godkännas den som

yrkesmässigt tillverka eller bearbeta skattepliktiga i Sverige avser att

varor,

för yrkesmässig försäljning till näringsidkare tar emot skattepliktiga

EG-land eller från upplagshavare i varor från ett annat en annan Sverige eller vid import från tredje land, eller yrkesmässigt i större omfattning lagrar skattepliktiga varor.

med "yrkesmässigt" punkt 1 framgår inte av

Vad som avses författningsrummet. Av definitionen upplagshavare i propositionen av framgår dock verksamheten skall ett led i 1994/95:56 s. 85 att vara "näringsutövning". Begreppet torde därför, enligt RSV se personens LAS kunna ha innebörd somi handledningen s. 67, i anses samma kommunalskattelagen 1928:370. Den i nämnda författningsrum 2l §

omtalade näringsverksamheten kännetecknas av varaktighet,

självständighet och vinstsyfte, de s.k. rörelsekriterierna. För godkännande enligt punkt 2 skall det vara fråga om mottagande

för försäljning till näringsidkare. Detaljhandlare m.fl. som

eller import säljer direkt till konsument kan således inte bli godkända som såvida det inte rör sig detaljhandlare som bedriver upplagshavare, om lagerhällning i sådan skala att punkt 3 kan bli tillämplig. En kan däremot ha ställning Oregistrerad eller detaljhandlare som

120 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

registrerad varumottagare och ta emot under suspension från varor upplagshavare i andra EG-länder. För godkännande enligt punkt 3 skall enligt 2 § FAS kravet på

lagerhållning uppfyllt sökanden disponerar

anses om över en

lagerkapacitet för skattepliktiga minst 5 000 liter.

varor om Vad därefter gäller det även i 9 § första stycket LAS uppställda kravet på lämplighet, bör sökandens ekonomiska förhållanden och

omständigheterna i övrigt vara sådana att sökanden kan anförtros

ställning som upplagshavare med rätt att hantera skattepliktiga

varor

under skattesuspension.

Några av RSV meddelade föreskrifter beträffande upplagshavares vandel finns inte.

Utredningen har inhämtat att antalet godkända upplagshavare i dag uppgår till 270, 210 är registrerade för spritdrycker, vin ca varav och/eller starköl och för teknisk resten sprit. Det totala antalet skatteupplag har uppgetts till 740.

Godkännande skatteupplag

av

Även skatteupplagen måste, enligt 9 § andra stycket LAS, godkännas

av skattemyndigheten. Upplagshavares tillverkning, bearbetning och lagring av skattepliktiga skall äga i ett sådant skatteupplag.

varor rum

En näringsidkare önskar lagra skattepliktiga på ställe

som varor annat än i ett godkänt skatteupplag kan göra detta; dock inte såsom en upplagshavare och inte under suspension skatten av se prop. 1994/95:56 87. s. RSV har meddelat föreskriñer godkännande skatteupplag; om av se Riksskatteverkets föreskrifter RSFS 1996:18 godkännande om av

skatteupplag enligt lagen 1994:1563 om tobaksskatt, lagen

1994:1564 om alkoholskatt och lagen 1994:1776 skatt på energi. om Enligt föreskrifterna gäller bl.a. följande beträffande

förutsättningarna för godkännande skatteupplag.

av Godkännande skall meddelas för visst utrymme där upplagshavaren hanterar obeskattade såsom t.ex. tillverkningslokal, lagerlokal eller varor, cistern 2 §. Om flera upplagshavare hanterar obeskattade i varor samma utrymme, skall varje upplagshavares varor hållas fysiskt avskilda. Det enskilda utrymmet f°ar i sådant faH godkännas skatteupplag. 3 §. obeskattade som varor som hanteras i ett utrymme skall vara skyddade mot tillgrepp. Utrymmet skall vara försett med lås- och reglingsanordningar inbrottslarm. Om samt utrymmet saknar sådant skydd får det ändå godkännas upplagshavaren om visar att varorna skyddas mot tillgrepp 4 §. Beskatlningsmyndigheten skall lämnas tillträde till utrymmet för att pröva eller kontrollera det föreligger om

1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 121 SOU

godkännande enligt 2-4 uppfyllda 5 §. Ändrade förutsätmingama för är förhållanden avseende t.ex. hanteringen eller lås- och regleringsanordningar skall anmälas till beskattningsmyndigheten inom åtta dagar 6 §.

Beskattningsmyndigheten kan medge dispens från bestämmelserna i

föreskrifterna 7 §.

Säkerhet

Upplagshavare i Sverige avsänder obeskattade skattepliktiga varor som

till svensk upplagshavare eller till upplagshavare, registrerad

annan eller Oregistrerad varumottagare i ett annat EG-land skall hos

Skattemyndigheten ställa säkerhet för betalning den skatt som kan av påföras vederbörande i Sverige eller annat EG-land, innan leverans av påbörjas transportsäkerhet. Säkerheten skall uppgå till ett varorna belopp den skatt i medeltal belöper på de som motsvarar som obeskattade upplagshavaren transporterar under ett dygn; se varor som 10 § första stycket LAS. Enligt 10 § andra stycket gäller sedan 1 juli

1997 generell skyldighet för upplagshavare att ställa säkerhet för

en betalning skatten i samband med tillverkning, bearbetning eller av lagring skattepliktiga säkerhet vid lagring m.m.; se prop. av varor l996/97:l 16. Säkerheten skall uppgå till ett belopp motsvarar tio som skatten på de upplagshavaren i medeltal förvarar procent av varor som på skatteupplaget under ett år. Regler beträffande jämkning av

säkerhetsbeloppet finns i 14 a § LAS. RSV har meddelat föreskrifter RSFS 1997:5 säkerhet enligt om bl.a. LAS. Enligt föreskrifterna gäller bl.a. följande.

Säkerhet skall, enligt 2 ställas i svenska kronor och bestå av borgen är utfäst bank är registrerad hos Finansinspektionen som av som eller utländskt bankföretag är etablerat i ett land som omfattas av EESav som avtalet, 2. borgen är utfást törsäkringsföretag som är registrerat hos som av Finansinspektionen eller utländskt försähingsföretag som är etablerat i ett av land omfattas av EES-avtalet, som borgen är utfäst aktiebolag är noterat A-listan vid som av som Stockholms Fondbörs AB eller likvärdig juridisk person, av annan borgen som är utfäst av staten eller kommun, försäkring är tecknad hos försäkringsföretag är registrerat hos som som Finansinspektionen eller hos utländskt försäkringsföretag som är etablerat i ett

land omfattas av EES-avtalet, eller som belopp in nyöppnat konto i bank är registrerad hos som sätts ett en som Finansinspektionen. Samtidigt kontot öppnas skall beloppet pantsättas. som

122 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

Beloppet skall spärrat mot kontohavarens åtkomst. Banken skall vara underrättas om pantsättningen. Borgen enligt 2 § 1-4 skall, enligt 4 ställas såsom för skuld och egen om den ingås av två eller flera gemensamt, solidarisk. Borgen skall personer vara gälla minst sex månader efter det att den som utfást borgen sagt borgen. upp Ställd säkerhet enligt 2 § 5 eller 6 skall, enligt 4 gälla minst månader sex efter t.ex. att den skattskyldige till beskattningsmyndigheten genom rekommenderad försändelse säkerheten. sagt upp Utöver vad som framgår 2 § skall, enligt 5 säkerhet godtas av som förtida insättning på beskattningsmyndighetens särskilda konto hela den av skatt som belöper på de säkerhet skall ställas for enligt 13 § LAS varor som oregistrerade varumottagare, 15 § forsta stycket LAS distansforsäljare eller 16 § LAS övriga skattskyldiga enligt 8 § 5 LAS. Även skatterepresentanter kan i stället för att ställa säkerhet göra förtida

insättning nämnda konto.

Återkallelse godkännande av

Godkännande upplagshavare eller skatteupplag får återkallas av av Skattemyndigheten, om förutsättningar for godkännande inte längre finns. Godkännande upplagshavare får också återkallas ställd av om säkerhet inte längre är godtagbar; ll § LAS. se Enligt vad uppgetts till utredningen gäller följande. Om ett som av Alkoholinspektionen meddelat tillverknings- eller partihandelstillstånd återkallas inspektionen, skickar Särskilda skattekontoret till av upplagshavaren information om att återkallelse godkännande av av upplagshavaren och skatteupplaget/-n övervägs. Efter återkallelse av godkännandena sker avregistrering.

Ledsagardokument

Vid transport av obeskattade mellan Sverige och ett annat EGvaror land skall upplagshavaren upprätta ett ledsagardokument i fyra exemplar. Tre exemplar dokumentet skall åtfölja under av varorna transport. Har en upplagshavare inte inom två månader efter utgången av den kalendermånad under vilken avsänts fått tillbaka varorna

returexemplaret skall han utan dröjsmål underrätta skattemyndigheten.

Om varorna inte når den mottagare angetts i ledsagardokumentet som skall beskattas i Sverige finns här eller kan varorna om varorna antas ha konsumerats här. Detsamma gäller det inte kan utredas om var

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 123

finns eller har konsumerats. I sådana fall är den ställt varorna som säkerhet för transporten skattskyldig.

Se beträffande ledsagardokument RSV:s föreskrifter RSFS 1996: 13 om hantering av ledsagardokument enligt bl.a. LAS.

Skattskyldigheten

En upplagshavare kan, såsom framgått ovan, leverera skattepliktiga

till upplagshavare i Sverige eller till upplagshavare eller varor en en registrerad eller Oregistrerad varumottagare i ett annat EG-land utan att skattskyldighet inträder. Om varor tas ut ur skatteupplaget av annan anledning utan att föras till något annat skatteupplag inträder dock skattskyldighet. skattskyldighet inträder även när upplagshavaren avregistreras. Se vidare 19 § LAS och RSV:s handledning s. 76

6.4.2.2 Varumottagare

Registrerade varumottagare

Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd upplagshavare i ett annat EG-land eller yrkesmässigt från tredje

som land importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som upplagshavare, kan hos Skattemyndigheten ansöka om registrering som varumottagare; se 12 § första stycket LAS.

Någon lagstadgande om vandelsprövning finns inte. Enligt tidigare nämnda handledning 69 innebär dock omständigheten att en ansökan kan göras, att Skattemyndigheten skall göra en prövning av om näringsidkaren är lämplig att mottaga varor under skattesuspension.

En registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten på de han tar emot. Säkerhetens storlek beräknas

varor som enligt en schablonregel; se 12 § andra stycket.

"Godkännandet" kan, enligt 12 § tredje stycket, återkallas på samma

för en upplagshavare. sätt som

I och med registreringen kan varumottagaren ta emot obeskattade varor från upplagshavare i ett annat EG-land.

För varumottagare inträder skattskyldigheten vid mottagandet av

19 § första stycket LAS. En varumottagare kan alltså inte varorna; se skattefritt lagra varor eller sända dem vidare.

Enligt uppgift till utredningen uppgår det totala antalet registrerade varumottagare i dag till 5-10.

124 Beskattningsregler och skattekontrall SOU 1998: 156

Oregistrerade varumottagare

En Oregistrerad varumottagare brukar, till skillnad från registrerad

en sådan, inte regelbundet ta emot punktskattepliktiga varor.

För oregistrerade varumottagare gäller delvis andra regler för ställandet av säkerhet. En Oregistrerad varumottagare är, förutom skyldigheten att ställa säkerhet för betalning av skatten på de varor som han eller hon tar emot, dessutom skyldig att innan varorna transporteras från det andra EG-landet anmäla leveransen till skattemyndigheten.

När anmälan och säkerhet har kommit in till Skattemyndigheten utfärdas ett bevis att säkerhet är ställd för den aktuella leveransen.

om Beviset skall av den oregistrerade varumottagaren sändas till den utländske leverantören. Beviset skall sedan tillsammans med ledsagardokumentet följa med varorna under transporten till Sverige.

Beträffande skattskyldigheten, se ovan. En registrerad varumottagare tar till skillnad från oregistrerad

en

sådan regelbundet emot punktskattepliktiga varor.

6.4.2.3 Skatterepresentant

En upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar skattepliktiga till registrerad eller oregistrerade

varor en varumottagare i Sverige, får utse en s.k. skatterepresentant här i landet; se 14 § LAS. Representanten, som skall godkännas av beskattningsmyndigheten, är i stället för varumottagaren skattskyldig för de varor som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.

Skatterepresentanten skall ställa säkerhet för betalning av skatt. Om varumottagaren inte är registrerad, skall bevis ställd säkerhet

om utfärdas av skattemyndigheten. Beviset skall sändas till leverantören och skall sedan tillsammans med ledsagardokumentet följa med varorna under transporten.

Även godkännande skatterepresentant kan återkallas.

ett av en

6.4.2.4 Distanstörsäljning

Om skattepliktig förvärvas från ett annat EG-land till än

vara annan upplagshavare eller varumottagare i Sverige och transporteras

varan av sälj aren eller för säljarens räkning distansförsäljning, är den utländske säljaren skattskyldig; 15 § LAS. Nämnda lagrum innehåller alltså

se den skatterättsliga regleringen distansförsäljning; införselform

av en som dock i dag inte är tillåten beträffande spritdrycker, vin och

SOU 1998: l 56 Beskattningsregler och skattekontroll 125

starköl. Bestämmelsen avser framför allt försäljning till privatpersoner eller till andra som inte är näringsidkare. Som exempel kan nämnas postorderförsäljning.

Sälj aren skall ställa säkerhet for betalning av skatten innan transport från det andra EG-landet påbörjas.

Om säljaren inte är juridisk person med fast driftsställe i Sverige

en skall denne företrädas av en representant, vilken skall godkännas av skattemyndigheten. Representanten skall företräda säljaren i olika frågor gäller alkoholskatt.

som

Skattskyldigheten inträder när leverans sker.

6.4.2.5 Övriga skattskyldiga

Den som i annat fall för in eller tar emot skattepliktiga varor

I 8 § första stycket 5 LAS finns en bestämmelse om den som annat fall i 8 § första stycket 1-3" från ett annat EG-land till

än som avses Sverige for in eller tar emot skattepliktiga varor som skall användas för annat än privat bruk.

Skattskyldigheten enligt denna regel förutsätter att varorna lämnat suspensionsordningen innan de förs in i Sverige. Det är alltså fråga om yrkesmässig införsel släppts för konsumtion.

av varor som Bestämmelsen har sitt ursprung i att varor som lämnat suspensionsordningen i ett EG-land och därefter flyttas till ett

som annat EG-land för annat än privat bruk, skall beskattas på nytt.

Den for in eller tar emot skattepliktiga varor enligt ovan skall

som innan transporteras från det andra EG-landet anmäla varorna

varorna till Skattemyndigheten och ställa säkerhet för betalning av skatten.

Skattskyldigheten inträder vid införseln till Sverige.

Yrkesmässig tillverkning av skattepliktiga varor

Enligt 8 § första stycket l LAS föreligger skattskyldighet for den som, utan att upplagshavare, i Sverige yrkesmässigt tillverkar

vara

skattepliktiga varor.

Att någon yrkesmässigt skulle tillverka alkoholvaror utan att vara upplagshavare är inte troligt. Detta beror på att det dels krävs tillverkningstillstånd enligt alkohollagen, dels att deklaration och betalning skatt i så fall skulle behöva lämnas när varje vara

av tillverkas se vidare handledningen s. 72.

126 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

Den som annars tillverkar etylalkohol

Skyldig att betala skatt är den som annars i Sverige tillverkar etylalkohol; se 8 § första stycket 7 LAS.

Regeln avser den tillverkning av etylalkohol som inte är yrkesmässig, dvs. otillåten hembrärming.

Enligt reglerna i LAS skall alkoholskatt betalas för all tillverkad etylalkohol. Något undantag från skatteplikt för tillverkning för privat bruk finns således inte. Däremot kan tillverkning öl, vin och andra

av jästa drycker ske i hemmet för privat bruk utan att blir

varorna skattepliktiga handledningen s. 72.

6.4.2.6 Undantag från skattskyldighetens inträde

I vissa fall inträder inte skattskyldighet för upplagshavare, varumottagare och skatterepresentanter trots att upphört att

varorna omfattas av suspensionsordningen. För upplagshavare gäller regler som i viss mån skiljer sig från reglerna för övriga skattskyldiga. För samtliga nu nämnda framgår undantagen från skattskyldighet av 20 §

LAS. Författningsrurnmet innebär bl.a. att skattskyldighet inte inträder

för varor "förstörts till följd karaktär", återanvänts etc.

som av varornas Med "förstörts till följd av varornas karaktär" avses varor förstörts

som p.g.a. varornas grundegenskaper, ex. att varorna dunstar eller jäser. Denna punkt torde, enligt handledningen 78, såvitt gäller

även upplagshavare kunna omfatta varor i flaskor krossas under

- som hanteringen på skatteupplaget. För att skattskyldighet inte skall inträda för "krossvaror" krävs dokumentation i lagerbokföringen för varje lcrosstillfälle. Vid olyckshändelse under transport innebär att

en som varor krossas i större omfattning, inträder emellertid skattskyldighet. Avdrag kan dock i stället yrkas i deklarationen.

Beträffande varor som upplagshavaren förstört under tillsyn av Skattemyndigheten har RSV meddelat föreskrifter; se Riksskatteverkets föreskrifter RSFS 1996:12 beskattningsmyndighetens tillsyn över

om upplagshavares förstöring av skattepliktiga tobaks- och alkoholvaror.

RSV har vidare meddelat föreskrifter RSFS 1996:9

om upplagshavares leveranser av skattepliktiga varor för sådana ändamål som avses i 20 § första stycket k och l i LAS.

Regeln i 20 § första stycket l innebär att skattskyldighet inte inträder för varor som i skatteupplag används för vetenskapligt ändamål.

Vad gäller regeln i 20 § första stycket k innebär denna att skattskyldighet inte föreligger för varor som av upplagshavare levereras till mottagare dels har tillstånd från Läkemedelsverket

som

SOU 1998: l 56 Beskattningsregler och skattekontroll 127

enligt LFT att inköpa viss minsta mängd alkohol under ett år, dels till upplagshavaren lämnar försäkran att alkoholen skall användas

en om för visst i författningsmmmet angivet ändamål, såsom framställning av läkemedel.

6.4.2.7 Närmare om ledsagardokument

Cirkulationsdirektivets bestämmelser om ledsagardokument har tillkommit för att det skall gå att kontrollera transporter av

punktskattepliktiga varor. Bestämmelserna är alltså av grundläggande

betydelse för att det system som tillskapats genom cirkulationsdirektivet skall fungera.

Det finns två sorters ledsagardokument, dels ett administrativt ledsagardokument i LAS benämnt ledsagardokument som upprättas i

fyra exemplar, dels ett förenklat ledsagardokument som upprättas i tre

exemplar.

Bestämmelser om det förstnämnda slaget av dokument finns i 22- 24 LAS, 5 § FAS och tidigare nämnda föreskrifter från RSV beträffande ledsagardokument; dvs. RSFS 1996: 13.

Det administrativa ledsagardokumentet används vid transport av obeskattade varor och när en upplagshavare exporterar varor. Hur dokumentet skall vara utformat m.m. framgår av förordningen EEG 2719/92 den 11 september 1992 angående det administrativa

av ledsagardokumentet.

Upplagshavare eller varumottagare som tar emot varor från ett annat EG-land skall senast 15 dagar efter utgången av den kalendermånad under vilken tagits emot underteckna returexemplaret och

varorna skicka tillbaka det till avsändaren i det andra EG-landet. Mottagaren av detta exemplar skall förfara på visst sätt. Vad gäller upplagshavares och registrerade varumottagares import skattepliktiga skall ett

av varor administrativt ledsagardokument upprättas vid iörtullningen. Det ankommer på mottagaren att upprätta dokumentet och att till att det

se är tillgängligt för den tullmyndighet där varan frigörs enligt tullbestämmelsema.

Vad därefter gäller det förenklade ledsagardokumentet finns bestämmelser i 7 § och 25-25 LAS samt i nyss nämnda

a föreskrifter från RSV. Denna typ ledsagardokument används vid

av transport beskattade samt vid transport fullständigt

av varor av denaturerad alkohol. Hur dokumentet skall utfonnat framgår

vara m.m. av förordning EEG 3649/92 av den 17 december 1992.

Även för det förenklade ledsagardokumentet finns regler för hur de olika exemplaren dokumentet skall hanteras.

av

128 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

6.4.2.8 Registrering

Skattemyndigheten skall med hjälp av ADB föra register över personer som godkänts som upplagshavare eller som registrerade varumottagare samt över godkända skatteupplag 36 § LAS. Ändamålet med detta

se

s.k. SEED-register är att tillhandahålla skattskyldiga och behöriga myndigheter i Sverige eller i andra länder uppgifter om godkännande och registrering, vilket är nödvändigt för att skattepliktiga varor skall kunna cirkulera obeskattade inom EG.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får medge att enskilda och myndigheter inom landet får ha tenninalåtkomst till registret 36 § femte stycket LAS.

RSV, Skattemyndigheten i Stockholms, Västra Götalands respektive Skånes län samt tullmyndigheterna har genom 6 § FAS, vilken ändring trädde i kraft den l juli 1998, medgetts tenninalåtkomst till registret.

En närmare redogörelse för detta och andra register, lämnas som

-

tidigare nämnts senare i kapitlet.

-

6.4.3 Förfarandet vid alkoholskatt och uttag av något om olika kontroller

I den följande redogörelsen görs en uppdelning mellan å ena sidan skattemyndighetens verksamhet och å andra sidan tullens verksamhet.

6.4.3.1 Skattemyndigheten

Bestämmelser om det ordinarie förfarandet vid uttag av skatt enligt

bl.a. LAS finns i lagen punktskatter och prisregleringsavgijler som

om tidigare nämnts här förkortad LPP. Lagen är inte tillämplig i fråga om skatter skall erläggas till tullmyndighet att visst undantag finns

som framgår dock av 9 kap. 4 § LPP. Punktskattekontrollen sker liksom

annan skattekontroll genom deklarationsgranskning, kontrollbesök

och revisioner. Deklarationerna innehåller endast ett fåtal uppgifter. En djupare kontroll förutsätter därför normalt revision. Regler om skattekontrollen finns i 3 kap.

Enligt LPP får beskattningsmyndigheten fi-om. den l januari 1999 alltså Skattemyndigheten i Gävle besluta om skatterevision för att kontrollera att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och

fullständigt eller att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet

som kan antas uppkomma. Skatterevision får göras hos den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen 1976:125

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 129

och hos juridisk än dödsbo. En skatterevision skall

annan person bedrivas i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. Vid skatterevision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten granskas. Revisorn får ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Vidare får han inventera kassan, granska varulager, inventarier, fordon, särskild räknarapparatur, mätapparatur och tillverkningsprocesser. Revisorn får också särskild räknarapparatur och mätapparatur. Den reviderade

prova skall tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Den reviderade skall också lämna tillträde till utrymmen huvudsakligen används i verksamheten för

som granskning av varulager m.m.

För de fall den reviderade inte samverkar finns bestämmelser om vite och andra tvångsåtgärder i lagen 1994:466 om särskilda

om

tvångsåtgärder i beskattningsfäfarandet tvångsåtgärdslagen.

Enligt tvångsåtgärdslagen får revision genomföras i den reviderades verksamhetslokaler även om den reviderade inte lämnat sitt medgivande till det, om revisionen inte utan svårighet kan genomföras på någon plats. Detsamma gäller om den reviderade inte

annan medverkar på föreskrivet sätt, eller det finns en påtaglig risk att han

om kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas. Föreligger sabotagerisk får åtgärden genomföras utan att den reviderade underrättas att revision skall ske, s.k.

om överraskningsrevision. Enligt huvudregeln fattas beslut om åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen av länsrätten efter ansökan av en av myndigheten särskilt förordnad tjänsteman granskningsledare.

6.4.3.2 Tullmyndigheten

I avvaktan på den s.k. Skatteflyktskommitténs utredningsförslag

infördes, med ikraftträdande den 1 juli 1996, lagen 1996:598 om kontroll yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter,

av

alkohol och tobak transportkontrollagen. Genom denna provisoriska

lag beskattningsmyndigheten diverse kontrollbefogenheter.

gavs

Den 1 juli 1998 trädde punktskattekontrollagen i kraft.

Punktskattekontrollagen bygger i vissa avseende på transportkontrollagen, som sistnämnda datum upphörde att gälla. En väsentlig skillnad i jämförelse med den tidigare lagen är att tullmyndigheten ansvarar för kontrollerna enligt den nya lagen.

Denna lag är, enligt vad som anges i lagens inledande paragrafer, tillämplig endast på yrkesmässig hantering av punktskattepliktiga

130 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

tobaks- och alkoholvaror samt mineraloljeprodukter, distansförsäljning sådana och postförsändelser. Lagen ger tullen befogenhet att av varor kontrollera dels yrkesmässiga vägtransporter, dels postförsändelser eller privata kommer från ett annat EG-land.

kommersiella som

Lagen behandlas närmare i avsnitt 6.5.3 Härtill kan nämnas de befogenheter tullen enligt lagen som 1996:701 Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett om land inom Europeiska unionen inregränslagen har beträffande annat bl.a. den kommersiella införseln av alkoholvaror. Enligt inregränslagen föreligger anmälningsskyldighet bl.a. för den erforderligt tillstånd eller med stöd ett tillstånd som som utan av föranletts vilseledande uppgift, från ett annat EG-land till Sverige av för in spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen samt teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt LFT. En tulltjänsteman får bl.a. att stanna. Sådan anmana en person anmaning får den i omedelbart samband med inresa till ges som Sverige från ett annat EG-land befinner sig i omedelbar närhet av det behövs för kontroll den nämnda gränspassage om av nyss anmälningsskyldigheten. Anmaning att stanna får ges även den som anträffas i trakterna invid Sveriges landsgräns mot ett annat EG-land, eller kuster, eller i närheten eller inom flygplats eller annat område av har direkt trafikförbindelse med ett annat EG-land. En som förutsättning är att det finns anledning att anta att medför t.ex. personen spritdrycker, vin eller starköl eller teknisk sprit eller alkoholhaltiga enligt LFT samt att han inte fullgjort sin preparat anmälningsskyldighet. För kontrollen införsel- och av utförselrestriktionema, alltså inte olika skattefrågor, för bl.a. de nu nämnda dryckema och preparaten samt gällande villkor för in- eller utförsel tullen ett antal kontrollbefogenheter. av varorna, ges Tullmyndighet har bl.a. rätt att undersöka transportmedel, handresgods Den enskilde är skyldig att lämna uppgifter och i övrigt medverka m.m. i kontrollen under kostnadsansvar. Dessutom får tullmyndighet omhänderta det behövs för kontrollen. Det är alltså med stöd vara om inregränslagen möjligt att undersöka för införsel av spritdrycker, av om vin och starköl erforderliga tillverknings- eller partihandelstillstånd

finns. Det bör nämnas att inregränslagen ger kontrollbefogenheter även avseende resandeinförsel enligt lagen 1994:1565 beskattning av om

privatinförsel alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är

av

medlem iEuropeiska unionen, den s.k. privatinförsellagen.

Enligt sistnämnda lag gäller att den för in vara för vilken som en skatt skall betalas enligt lagen skall deklarera införseln till beskattningsmyndigheten eller, när införseln sker där det finns

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 131

bemarmad tullplats, till tullmyndigheten. I det sistnämnda fallet skall tullmyndigheten för beskattningsmyndighetens räkning fastställa och uppbära skatten.

Vad åter beträffar den kommersiella införseln, gäller att den

som inte lämnar föreskriven anmälan kan göra sig skyldig till varusmugglingsbrott. Det kan dock inte bli fråga att även göra sig

om

skyldig till skattebrott, eftersom lagen 1960:418 sirap för

om

varusmuggling varusmugglingslagen i ett sådant fall skall ha

företräde framför skattebrottslagen 1 971 69.

:

Beträffande kontrollen partihandels- eller

av om tillverkningstillstånd finns kan sådan kontroll även komma att göras

en enligt punktskattekontrollagen. En omhändertagen alkoholvara får enligt sistnämnda lag nämligen inte lämnas ut det är sannolikt att

om varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och den gör

som anspråk på varan inte har tillverknings- eller partihandelstillstånd enligt alkohollagen eller föreskrivet tillstånd för försäljning enligt LFT.

6.5 Närmare om den EU-relaterade

punktskattekontrollen

6.5.1 Problembilden ett

ur europeiskt perspektiv

När det gäller punktskattemas nivå inom EG har det, tidigare

som nämnts, inte föreskrivits fasta skattesatser utan endast vissa minimiskattesatser inte får underskridas. Det står alltså

som medlemsstaterna fritt att själva bestämma skattenivåema, så länge minimiskattesatsema iakttas. Skattesatsema varierar bekant

som betydligt inom EG, vilket leder till att oseriösa personer försöker kringgå systemen genom att köpa beskattade i lågskatteländer

varor och sedan i strid med gällande regler sälja dem i högskatteländer utan att betala sistnämnda lands skatt. Självfallet finns det också intresse

av att föra in punktskattepliktiga till EG utan att över huvud betala

varor skatt. Det kan nämnas att skatteundandragandet beträffande

en långtradare fylld med alkoholvaror kan uppgå till två-tre miljoner kronor.

Det är dock inte enbart länder som har förhållandevis höga skatter som drabbats problem med skatteundandraganden

av genom bedrägerier inom suspensionsordning eller inom transiteringssystemen. I stor utsträckning rör det sig om ett problem för hela unionen.

Att det olagligt saluförs obeskattade undgår all kontroll

varor som och både hotar företags konkurrenskraft och medborgares liv och hälsa,

132 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: l 56

är naturligtvis ett stort problem. Åtgärder i syfte att komma till rätta med bedrägerier har också haft hög prioritet inom EG de senaste åren: se avsnitt 6.6.

6.5.2 Gränskontrollen före och efter EU-inträdet

Tullens befogenheter att kontrollera ändrades radikalt i och med EUmedlemskapet. Gränskontrollerna i EU-trafiken försvarm. Någon utökning av skattekontrollen och skattemyndighetens befogenheter skedde inte i och med medlemskapet. Ett vakuum uppstod därför vad gäller kontrollen transporter punktskattepliktiga från andra

av av varor EG-länder. Inte heller infördes det några särskilda sanktioner i svensk lagstiftning mot den som bröt mot reglerna i suspensionsordningen, t.ex. genom att inte medföra ledsagardokument under transport. Situationen ändrades dock den 1 juli 1998 då punktskattekontrollagen trädde i kraft.

Punktskattekontrollagen

I det följande presenteras översiktligt olika centrala delar

av punktskattekontrollagen under numrerade rubriker. Varje sådan presentation eller sammanfattning följs närmare redogörelse för

av en vissa delmoment inom området. Framställningen bygger i princip helt på förarbetena till lagen; dvs. propositionen 1997/98:100

om förbättrade möjligheter till punktskattekontroll m.m.

Som framgår nedan ger punktskattekontrollagen olika

kontrollmöjligheter beroende på om befordran av en försändelse sker genom en yrkesmässig vägtransport se 2 kap. i lagen eller genom post se 3 kap. i lagen.

Den möjlighet att kontrollera postförsändelser 3 kap. i

som punktskattekontrollagen ger utrymme för gäller inte brev eller paket m.m. som förs över gränsen med budbilar eller liknande. Försändelser som förs över gränsen på detta sätt är inte att postförsändelser

anse som i den mening som avses i 3 kap. l och får därför inte underkastas någon kontroll enligt den bestämmelsen eller de andra bestämmelserna i kapitlet. Om en sådan försändelse skall undersökas får, enligt förarbetena prop. 1997/98:100 198, undersökningen i stället ske

s. med stöd av reglerna i 2 kap. 1-8 §§; nedan.

se

För alla åtgärder som får tillgripas enligt punktskattekontrollagen gäller en proportionalitetsregel, enligt vilken ett beslut åtgärd enligt

om

SOU 1998: l 56 Beskattningsregler och skattekontroll 133

lagen får fattas endast skälen för åtgärden uppväger det intrång eller om i övrigt åtgärden innebär för den enskilde; se 1 kap. 5 men som

6.5.3.1 Bestämmelserna beträffande yrkesmässiga vägtransporter

I punktskattekontrollagen 1 kap. 6 § stadgas att transporter av b1.a. alkoholvaror skall åtföljas ledsagardokument och bevis om ställd av säkerhet samt omfattas säkerhet för betalning skatt i den av av utsträckning följer cirkulationsdirektivet. I syfte att kontrollera som av detta får tullen, enligt 2 kap. l undersöka vägtransporter av punktskattepliktiga varor som är eller kan antas vara yrkesmässiga. Kontrollen får ske under pågående transport och då varor på-, av- eller omlastas i direkt anslutning till transport transportkontroll. Finns det anledning att anta att transport inte sker i enlighet med en cirkulationsdirektivets bestämmelser får punktskattepliktiga varor m.m. tas hand; 2 kap. 9 Syftet med omhändertagandet skall vara att om se kontrollera punktskatt för skall betalas i Sverige och vem om varorna i så fall är skattskyldig. Skatt skall påföras en omhändertagen vara som skattskyldighet har inträtt och har transporterats i strid med om varan cirkulationsdirektivets bestämmelser 2 kap. 13 §. Skatten förfaller till betalning omedelbart. I 2 kap. 15 § första stycket regleras när ett omhändertagande av en punktskattepliktig skall upphävas. Ett omhändertagande skall vara upphävas det inte längre finns grund för omhändertagandet b1.a. om punkt l. Bestämmelsen bör enligt 1997/982100 s. 192 läsas prop. tillsammans med förutsättningarna för omhändertagande i 2 kap. 9 Som exempel situation där punkt 1 kan bli tillämplig kan nämnas på en det fallet att det konstateras att punktskatt inte skall betalas. Ett omhändertagande skall även upphävas t.ex. enligt 2 kap. 13 § om påförd skatt har betalats punkt 3 eller förklaras förverkad om varan punkt beträffande förverkande 2 kap. 17 §. Vidare kan nämnas se att ett omhändertagande får upphävas det är oskäligt att låta om omhändertagandet bestå; denna bestämmelse i punkt 6 kan ses som en säkerhetsventil. Enligt 2 kap. 16 § får alkoholvara under vissa förutsättningar inte en lämnas ut. Bestämmelsen är enligt förarbetena prop. 1997/98:l00 194 tänkt att tillämpas på varor som har varit omhändertagna. s. Föreligger förutsättningar för att upphäva ett omhändertagande skall tullmyndigheten självmant fatta ett beslut upphävande. Med stöd av om denna paragraf kan dock tullmyndigheten i samband därmed fatta ett beslut att vägra lämna ut Ett sådant beslut kan även fattas om varorna.

134 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

vid en senare tidpunkt. För att bestämmelsen över huvud skall bli tillämplig krävs att det är sannolikt att varorna skall bjudas ut till försäljning på den svenska marknaden. Varor är avsedda för

som export till tredje land eller för försäljning i något annat EU-land kan alltså tullen inte vägra att lämna ut med stöd bestämmelsen.

av

För att alkoholvaror enligt 2 kap. 16 § inte skall få lämnas ut krävs, enligt första stycket, dessutom att den som gör anspråk på varorna saknar tillverknings- eller partihandelstillstånd enligt alkohollagen eller föreskrivet tillstånd för försäljning enligt LFT. I andra stycket föreskrivs bl.a. att alkoholvara inte får lämnas ut till den är under

som 20 år och att detta gäller även om första stycket inte är tillämpligt.

En vara kan enligt 2 kap. 17 § första stycket förklaras förverkad om ett beslut om skatt enligt 2 kap. 13 § har vunnit laga kraft och skatten inte har betalats inom viss tid därefter punkt l eller tullens beslut

om enligt 2 kap. 16 § att vägra lärrma ut en alkoholvara har vunnit laga kraft punkt 2. Enligt andra stycket får ett beslut förverkande enligt

om första stycket l inte fattas om det är oskäligt.

I 2 kap. 22 § regleras förfarandet med förverkad egendom. Enligt andra stycket gäller för förverkad alkoholvara lagen 1958:205 om förverkande alkoholhaltiga drycker i tillämpliga delar.

av m.m. Egendom som omfattas av sistnämnda lag får förstöras om dess värde är ringa eller det av annan anledning är försvarligt att förstöra egendomen. I annat fall får egendomen försäljas, dock endast till någon som är berättigad att bedriva partihandel med varorna i fråga.

Krav på ledsagardokument m.m.

Enligt cirkulationsdirektivet, som gäller för alla yrkesmässiga transporter av punktskattepliktiga varor inom EG, skall alla yrkesmässiga förflyttningar av punktskattepliktiga varor mellan medlemsstater åtföljas av ett ledsagardokument. Dessutom skall transporter av sådana varor inom EG omfattas av en säkerhet för skattens betalning. I vissa fall krävs också att transporten är anmäld i förväg till beskattningsmyndigheten i destinationslandet. För att underlätta kontrollen av transporter av punktskattepliktiga varor har det i punktskattekontrollagen föreskrivits att transporter av punktskattepliktiga varor på svenskt territorium skall genomföras i överensstämmelse med cirkulationsdirektivets bestämmelser.

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 135

Transportkontroller

Transportkontroller får genomföras inom hela landet och även på områden som inte är tillgängliga för allmänheten, som t.ex. på en transportörs inhägnade gård. Endast transportmedlet och lasten samt medföljande handlingar får kontrolleras. En transportkontroll får inte pågå längre tid än sex timmar.

Vid genomförande av transportkontroll får tullmyndigheten

undersöka transportmedel, lådor, behållare eller andra utrymmen i transportmedel, containrar eller tankar där punktskattepliktiga varor kan förvaras under transport. Tullen får vidare bl.a. eftersöka och granska ledsagardokument, bevis ställd säkerhet eller andra

om handlingar som kan vara av betydelse för beskattningen samt undersöka och ta prov på varor. Vid granskningen får tullmyndigheten använda sådana tekniska hjälpmedel som finns i transportmedlet.

Upplagshavaren har det yttersta ansvaret för att transporter under skatteuppskov åtföljs ledsagardokument. Även föraren har dock

av en nyckelroll i det här sammanhanget. Ett antal regler finns därför för föraren. En förare är t.ex. skyldig att stanna på anmaning av en tjänsteman vid tullmyndigheten och styrka sin identitet. Förare är vidare skyldiga att till att ledsagardokument och bevis om ställd

se säkerhet medföljer transporten i den utsträckning som följer av cirkulationsdirektivet.

Befogenheten att besluta skatt i vissa fall

om Begränsningen att tullens befogenhet till att få besluta skatt på

om Omhändertagna punktskattepliktiga varor där skattskyldighet enligt t.ex. LAS har inträtt, innebär att befogenheten i praktiken blir begränsad till fall då skattskyldigheten har inträtt vid införseln eller vid ett tidigare skede. För att tullen skall få besluta om skatt krävs det dessutom att den skattskyldige inte följt cirkulationsdirektivets bestämmelser. Enligt förarbetena är det rimligt att den som följer cirkulationsdirektivets bestämmelser får redovisa skatten enligt ordinarie regler, dvs. genom att lämna deklaration till beskattningsmyndigheten. Vad gäller cirkulationsdirektivets bestämmelser, gäller enligt detta och LAS att

skattskyldighet inträder vid införseln om annan än upplagshavare,

varumottagare eller skatterepresentant för in eller tar emot varor för annat än privat bruk. I sådana fall skall den som är skattskyldig innan varorna transporteras från det andra EG-landet anmäla varorna till beskattningsmyndigheten och ställa säkerhet för betalning av skatten. Transporten skall dessutom åtföljas av ett förenklat ledsagardokument.

136 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

Har varorna forts in till Sverige i strid med nu berörda krav kan tullen besluta om skatten på varorna.

Om det efter kontroll kan konstateras att mottagaren är

av varorna en upplagshavare, varumottagare eller skatterepresentant har skattskyldighet inte inträtt enligt LAS. Detta gäller även om det finns felaktigheter i ledsagardokumentet eller sådant dokument saknas. Ledsagardokumentet kan nämligen inte anses vara bärare av rätten till skatteuppskov. Saknas ledsagardokument för en viss transport men bekräftar en svensk upplagshavare att varorna är på väg till honom har skattskyldighet inte inträtt. Detsamma gäller varumottagare och skatterepresentanter. Det nu sagda innebär i praktiken att tullen inte kommer att besluta skatt för upplagshavare, varumottagare eller

om

skatterepresentanter.

Tullens befogenhet att besluta om skatt på Omhändertagna varor kompletteras av en befogenhet att vägra lämna ut varan om skatten inte är betald. Syftet med att kvarhålla varor för vilka inte skatten betalats är primärt att stoppa tillflödet obeskattade till den illegala

av varor marknaden for sådana varor.

Avsaknad tillverknings- eller partihandelstillstånd

av En alkoholvara får, redogjorts för inte lämnas ut det är

som ovan, om sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och den som gör anspråk på en omhändertagen alkoholvara inte har tillverknings- eller partihandelstillstånd enligt alkohollagen eller föreskrivet tillstånd för försäljning enligt LFT för varan i fråga.

Det har i propositionen bedömts att denna bestämmelse sannolikt kommer att behöva tillämpas endast i ett fåtal fall eftersom den som för in alkoholvaror till Sverige utan att ha partihandels- eller tillverkningstillstånd ofta torde göra sig skyldig till varusmuggling. I sådana fall skall varusmugglingslagens bestämmelser om beslag m.m. tillämpas.

F örverkande

Beslut om förverkande fattas av domstol.

Som beskrivits kan egendom förverkas bl.a. om en

ovan skattefordan inte betalas inom viss tid. Syftet med regeln är att hindra att obeskattade kommer ut till försäljning på den illegala

varor marknaden.

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 137

Skyldigheten att betala skatt som en tullmyndighet påfört på punktskattepliktiga består även efter det förverkats varor att varorna 2 kap. 20 §. Punktskattepliktiga värde till stor del mot varors svarar den skatt belöper på En förlust att varor förverkas som varorna. p.g.a. skulle bli förhållandevis liten den skattskyldige samtidigt skulle om befrias från att betala skatten.

Strajfbestämmelser

Bland straffbestämmelsema kan nämnas bl.a. bestämmelsen om att förare uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att medföra som av föreskrivna ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet skall om dömas till penningböter. Tullmyndighetema har generell rätt att inleda förundersökning en beträffande brott enligt varusmugglingslagen. Även beträffande brott enligt punktskattekontrollagen kan tullen inleda förundersökning.

6.5.3.2 Bestämmelserna beträffande postförsändelser

Om befordran sker post tillämpas nämnts bestämmelserna om per som postförsändelser i 3 kap. i punktskattekontrollagen. Enligt dessa bestämmelser, är tillämpliga både på kommersiella och privata som försändelser, gäller bl.a. följande. Tullmyndigheten har befogenhet att undersöka om en postfbrsändelse innehåller alkohol- eller tobaksvaror och att öppna en sådan försändelse när det finns anledning att anta att den innehåller alkohol- eller tobaksvaror; 3 kap. l En försändelse får dock se öppnas endast vid postkontor dit post från utlandet ankommer, dvs. vid

de särskilda utväxlingspostkontoren, eller hos tullmyndigheten. Om en

försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta omedelbart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren. Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, det är möjligt, avsändaren underrättas om så snart som möjligt. Om mottagaren alkoholvara inte innehar partihandels- eller av en tillverkningstillstånd enligt alkohollagen eller är under 20 år skall sändas åter till avsändaren. Om avsändaren är okänd eller om varan det anledning inte finns möjlighet att återsända varan, skall av annan tas hand. Tullmyndigheten får även omhänderta alkoholvaror varan om det finns anledning att anta att skattskyldighet föreligger och att om skatten inte har betalats eller att säkerhet inte har ställts för skattens betalning. Syftet med omhändertagandet skall vara att kontrollera om

13 8 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: l 56

punktskatt skall betalas i Sverige och i så fall av vem; se 3 kap. 4 § första stycket.

Om skattskyldighet inträtt för den Omhändertagna varan fär, enligt 3 kap. 5 tullmyndigheten besluta att den punktskatt som belöper på varan skall påföras.

Ett beslut omhändertagande skall upphävas om det inte längre

om finns grund för att omhänderta varan, om mottagaren av varan betalar ett belopp motsvarar skatten på varan eller om det är oskäligt att

som låta omhändertagandet bestå; se 3 kap. 6 § första stycket. När ett omhändertagande har upphävts skall varan, enligt författningsrummets andra stycke, översändas till mottagaren. Detta gäller dock inte för varor som omhändertagits med stöd av 3 kap. 1 dvs. när mottagaren av varan saknar erforderligt tillstånd enligt alkohollagen eller inte uppfyller gällande åldersgränser i t.ex. alkohollagen. Avsikten med detta är att förhindra att inte får föras in ändå kommer att

varor som sändas över till mottagaren.

har omhändertagits skall förverkasi vissa fall. Enligt

En vara som 3 kap. 7 § första stycket 2 skall förverkande ske om det fortfarande finns grund för ett omhändertagande. Vid prövningen av om det föreligger grund för förverkande enligt denna punkt måste domstolen således pröva om det finns förutsättningar för att upphäva omhändertagandet enligt 3 kap. 6 Föreligger sådana förutsättningar skall domstolen avslå en ansökan om förverkande och i samband därmed upphäva omhändertagandet.

När ett beslut om förverkande vunnit laga kraft skall varan förstöras

tullmyndighetens försorg; se 3 kap. 9 genom

Tullens befogenhet att undersöka och öppna postjörsändelser, m.m.

Allmänt kan nämnas att det i propositionen framhållits att reglerna beträffande postförsändelser syftar till att förhindra dels på sikt stora skattebortfall från alkohol- och tobaksområdena, dels att alkoholvaror förs in i landet i strid med alkohollagens regler om införsel eller att tobaksvaror förs in i strid med tobakslagens regel om att sådana varor endast får föras in i landet den som har fyllt 18 år. Det framhålls att

av kontrollen dessutom utgör en viktig förutsättning för att upprätthålla den av folkhälsoskäl restriktiva svenska politiken på alkohol- och tobaksområdet. Vad gäller det undantag Sverige fick i samband

som med förhandlingarna inför medlemskapet i EU, anges att detta undantag skulle undergrävas om importen via postförsändelser av i Sverige obeskattade alkohol- och tobaksvaror skulle öka kraftigt.

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 139

6.5.3.3 Transporttillägg

För yrkesmässiga vägtransporter och postförsändelser gemensamma bestämmelser finns i 4 kap. i punktskattekontrollagen.

Enligt 4 kap. 1 § gäller att transporttillägg kan påföras den avsändande upplagshavaren om ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet inte medföljer transporten i den utsträckning följer av

som cirkulationsdirektivets bestämmelser. Detsamma gäller om transporten inte omfattas av säkerhet för betalning av skatt i den utsträckning som följer cirkulationsdirektivets bestämmelser. Även underlåtenhet att

av anmäla redan släppts för konsumtion i ett medlemsland

att varor som flyttas till Sverige för kommersiella ändamål kan föranleda transporttillägg. Transporttillägg skall också påföras säkerhet inte

om ställts vid distansförsäljning. I de två sistnämnda fallen skall dock den skattskyldige påföras transporttillägget. Transporttillägget skall utgå med 20 procent de punktskatter som belöper på eller kan antas

av belöpa på varorna.

Förutsättningarna för transporttillägg

Bestämmelserna ledsagardokument har, som tidigare framhållits,

om tillkommit för att det skall att kontrollera transporterna av

punktskattepliktiga varor. Bakgrunden till bestämmelserna om att

transporter skall omfattas av säkerhet för betalning av skatt är de risker

är förknippade med transporter mellan medlemsländer. som Bestämmelserna ledsagardokument och säkerhet är alltså av

om grundläggande betydelse för att det system som tillskapats genom cirkulationsdirektivet skall fungera. Det är därför viktigt att varje

medlemsland olika åtgärder försöker upprätthålla respekten för

genom kraven på ledsagardokument och säkerhet i samband med transport av punktskattepliktiga En sådan åtgärd är att kontrollera

varor. transporterna punktskattepliktiga varor. Detta är dock inte

av tillräckligt. För att säkerställa att bestämmelserna om ledsagardokument och säkerhet efterlevs behövs även en sanktion. Transporttillägget utgör denna sanktion. Transporttillägg kan, som nämnts tidigare, påföras i samtliga de fall då en transport på svenskt territorium inte sker i enlighet med cirkulationsdirektivets krav på ledsagardokument.

I bl.a. LAS föreskrivs att då arman än upplagshavare, varumottagare eller skatterepresentant för in eller skall denne, dvs. den

tar emot varor skattskyldige, innan transporteras från det andra EG-landet

varorna anmäla till beskattningsmyndigheten och ställa säkerhet för

varorna skattens betalning. För att säkerställa efterlevnaden av ovan nämnda

140 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

lcrav, omfattar bestämmelsen om transporttillägg även transporter av punktskattepliktiga varor som släppts för konsumtion i ett annat medlemsland och efter det flyttas till Sverige för kommersiella ändamål. I dessa fall inträder skattskyldighet vid införseln till Sverige. Den skattskyldige är ansvarig för att kraven på säkerhet och föranmälan uppfylls. Det är därför den skattskyldige som i nu berörda fall skall påföras transporttillägg.

Ett transporttillägg kan under vissa förutsättningar undanröjas e.d. se 4 kap. 2-4 §§.

6.5.3.4 Övrigt

Beslut om förverkande fattas av allmän förvaltningsdomstol efter ansökan av tullmyndighet. Övriga beslut fattas av tullmyndigheten 4 kap. 9-10 §§.

Polisen skall bistå tullen vid kontroller av transporter av punktskattepliktiga varor som omfattas av cirkulationsdirektivet 4 kap. 12 §.

RSV har rätt att överklaga beslut enligt punktskattekontrollagen. Vidare har verket rätt att överta det allmännas talan i mål enligt lagen. RSV får överklaga ett beslut av länsrätt eller kammarrätt även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Verket har att föra det allmännas talan i Regeringsrätten se 4 kap. 14-16 §§.

6.5.4 Olika register

Tullens för transportkontroller o.d. enligt

ansvar

punktskattekontrollagen samt skattemyndighetens uppgifter att pröva

vandel etc. kräver ett nära samarbete och informationsutbyte mellan dessa båda myndigheter. Även andra aktörer behöver naturligtvis byta eller annars få åtkomst till information. Det är härvid av betydelse vilka register finns och vilken åtkomst som ges till dessa.

som

6.5.4.1 Tullregistret

Det är väsentligt att tullmyndigheterna har tillgång till effektiva hjälpmedel vid genomförandet av åtgärderna för punktskattekontroll. Urvalet av de transporter som kontrolleras bör inte vara helt slumpmässigt utan insatserna bör så långt det är möjligt riktas mot kontrollvärda objekt.

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 141

För fastställande, uppbörd och redovisning av tull, annan skatt och avgift skall betalas till Tullverket förs ett särskilt tullregister. som Registret förs med stöd tullregisterlagen 1990:137. Registret får av också användas för bl.a. fullgörande övervaknings-, kontroll- och av revisionsuppgifter inom tullmyndighetens område. Registret får numera även användas för prövning och tillsyn över upplagshavare, av skatteupplag och registerade varumottagare enligt LAS samt revisionskontrollverksamhet enligt LPP. och annan Tullregistret innehåller bl.a. vissa uppgifter rörande import och

identitetsuppgifter för fysiska och juridiska personer och

export, uppgifter identitetsbeteckningar för transportmedel. I registret om återfinns också uppgifter registrering hos Skattemyndigheten av om importörer är skattskyldiga avseende vissa punktskatter. Vidare som

finns uppgifter kontroll enligt punktskattekontrollagen och

numera om beslut av tullmyndigheter. Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från andra register, bl.a. register hos RSV såvitt gäller uppgifter om registrering av

skattskyldiga. Samtliga tullmyndigheter får ha tenninalåtkomst till tullregistret, med viss begränsning. RSV får ha terminalåtkomst till uppgifter om kontroll och beslut enligt punktskattekontrollagen. Vidare gäller att

beskattningsmyndigheten för prövning av och tillsyn över

upplagshavare, skatteupplag och registrerade varumottagare enligt LAS samt revisions- och kontrollverksamhet enligt LPP får ha annan tenninalåtkomst till uppgifter kontroll och beslut enligt om

punkskattekontrollagen. Skattemyndigheten i Stockholms län, Västra

Götalands respektive Skåne län får för revisions- och annan kontrollverksamhet enligt LPP ha terrninalåtkomst till uppgifter om

kontroll och beslut enligt punkskattekontrollagen.

Vad gäller de uppgifter kan registreras i tullregistret, av som

betydelse för punktskattekontrollagen, kan nämnas t.ex. uppgift om vilka punktskattepliktiga påträffats, tidpunkt och plats för

varor som kontrollen, identifikationsuppgifter beträffande genomsökt transportmedel, container och tank samt uppgifter beträffande förare Vidare kan uppgifter från ledsagardokument avsändare och m.m. om mottagare lasten m.m. registreras samt uppgift om av ledsagardokument vid kontroll visat sig förfalskat eller som vara innehålla oriktiga uppgifter. Många de aktörer och företag förekommer i av som punktskattesammanhang förekommer i tullregistret.

142 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

6.5.4.2 Tullmyndigheternas tillgång till uppgifter i andra

register

Tullmyndighetema har för sin punktskattekontroll behov av uppgifter från andra myndigheter, framför allt från beskattningsmyndigheten om de skattskyldiga är registrerade hos myndigheten, b1.a.

som upplagshavare och varumottagare. Vid genomförandet

av transportkontroller måste tullmyndighetema kunna kontrollera

om en uppgiven upplagshavare eller varumottagare är registrerad som sådan, för att kunna ta ställning till transporteras i enlighet med

om en vara cirkulationsdirektivets bestämmelser. Även uppgifter

om beskattningsbeslut, ställd säkerhet och föranmälningar har betydelse för tullmyndighetemas kontrollverksamhet.

För uppbörd och annan administration av punktskatter för beskattningsmyndigheten ett särskilt register, BRIS Besluts-, Redovisnings- och Informationssystem för det Särskilda skattekontoret. Ändamålet med registret är diarieföring, bokföring, skatteadministration, revision och betalningskontroll. Registret innehåller huvudsakligen uppgifter deklarerade och inbetalade

om punktskatter.

Nämnda myndighet för också ett register över är

personer som godkända upplagshavare eller registrerade varumottagare och över de lokaler som är godkända som skatteupplag se b1.a. 36 § lagen om alkoholskatt; det s.k. SEED-registret. Ändamålet med SEED-registret är att tillhandahålla skattskyldiga och behörig myndighet i Sverige eller annat EG-land uppgifter om registrering och godkännande föreligger i aktuella avseenden. Registret skall innehålla uppgifter b1.a. den

om registrerades registreringsnummer och adress, skatteupplagets

namn, registreringsnummer och adress, vilken kategori av varor som den registrerade får ta emot eller får lagras på skatteupplaget och

som datum för godkännande samt registreringens eventuella giltighetstid.

Uppgifter som behövs för de bedömningar som tullmyndighetema skall göra finns således såväl i BRIS som i SEED-registret. Tullmyndighetema har också tillgång till uppgifter i dessa register.

Andra uppgifter tullmyndighetema behöver tillgång till är de

som som kan underlätta identifieringen av förare. Tullmyndighetema har därvid i dag åtkomst till körkortsregistret innehåller b1.a.

som

identitetsuppgifter och körkortsuppgifter. Uppgifterna i

körkortsregistret gäller i huvudsak svenska förare. Genom förekommande registrering identifieringsuppgifter beträffande

av förare vid transportkontroll kan emellertid även uppgifter utländska

om förare i viss utsträckning finnas tillgängliga.

SOU 1998: 156 Beskattningsregler och skattekontroll 143

Tullmyndighetema behöver också kunna kontrollera om mottagaren

har partihandels- eller tillverkningstillstånd. Tullmyndigheten har

terminalåtkomst till uppgifter i Alkoholinspektionen.: register, dock endast såvitt uppgifter lämnade tillstånd. avser om

6.5.4.3 Skattemyndighetens kontroll- och tillsynsverksamhet

Vid prövningen upplagshavare skall godkännas skall av om beskattningsmyndigheten bl.a. ta ställning till den sökande med om hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt

är lämplig upplagshavare. Beskattningsmyndigheten kan även

som återkalla beslut att godkänna någon som upplagshavare, om förutsättningarna för godkännande inte längre firms. Det ankommer således, som tidigare nänmts, på myndigheten att göra en vandelsprövning vid tillståndsgivning och vid eventuell återkallelse. Även vid tillståndsgivning och återkallelse beträffande registrerade

varumottagare skall beskattningsmyndigheten göra en viss prövning.

Självklart är det av stort intresse vid en vandelsprövning att veta om den ansöker tillstånd tidigare är straffad för eller misstänks för som om

exempelvis ekonomisk brottslighet. Beskattningsmyndigheten har

därför i propositionen ansetts böra ha möjlighet att få vissa

belastningsuppgiñer polisens register att användas vid

ur

tillståndsprövningen och prövningen återkallelser. I detta

av

sammanhang framhölls att Alkoholinspektionen och tillståndsgivande

myndigheter inom yrkestrafikområdet har viss tillgång till sådana uppgifter.

Omständigheterna vid tidpunkten för avfattandet av propositionen

emellertid sådana att frågan terminalåtkomst då inte kunde var om bedömas. Det konstaterades att uppgifterna i vart fall inledningsvis skulle lämnas ut på papper till beskattningsmyndigheten. I propositionen konstaterades vidare att beskattningsmyndighetens möjlighet att för beskattning hämta in uppgifter från andra myndigheter begränsad. Det konstaterades att det enligt då rådande ordning inte var möjligt för beskattningsmyndigheten att vid deklarationsgranskning var eller revision enligt LPP begära att annan myndighet skulle tillhandahålla uppgift som behövdes för beskattningen. Det motsatta möjligt vid skattekontroll enligt taxeringslagen; se 3 kap.16 § var taxeringslagen. Regeringen ansåg därför att det i LPP borde införas en bestämmelse med motsvarande innehåll nämnda paragraf i som taxeringslagen. Detta har också skett; se 3 kap. 6 a § LPP.

144 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

6.6 Övrigt

6.6.1 och

Något om skatteundandragandena m.m. tillämpningen av punktskattekontrollagen

Någon exakt omfattning av skatteundandragandena på punktskatteområdet lär inte kunna anges. En viss ledning kan hämtas ur

bl.a. tullmyndigheternas beslagsstatistik. Genom undersökningar under

senare år har försök gjorts att ytterliga klargöra bilden. Den sammanfattande bedömningen torde dock kunna göras att problemet med skatteundandraganden avseende alkohol- och tobaksvaror samt mineraloljeprodukter är stort. Företrädare för beskattningsmyndigheter samt tull- och åklagare har rubricerat läget som allvarligt se närmare Ds 1998:53 Ny varusmugglingslag. Vad gäller handeln med obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror, kan åter nämnas att en långtradare fylld med alkoholdrycker kan orsaka skatteundandraganden på två-tre miljoner kronor. Om lasten i stället innehåller cigaretter, kan skattetörlusten så stor som 20 miljoner kronor.

vara

Bland annat postorderhandeln med cigaretter florerade före punktskattekontrollagens ikraftträdande den 1 juli 1998. I början av 1998 fanns ett stort antal erbjudanden om cigaretter på Internet; gemensamt för dessa erbjudanden var att försälj arna hävdade att de inte tänkte betala svensk punkt- och mervärdesskatt. Innan punktskattekontrollagen trädde i kraft farms inga tecken på avmattning, snarare tvärtom. Enligt av RSV inhämtade uppgifter genomförde tullmyndighetema under den första månaden efter den nya lagens ikraftträdande l 255 postkontroller, vid vilka endast tre försändelser innehöll något annat än alkohol- eller tobaksvaror. Tullen hittade således alkohol- eller tobaksvaror i drygt 99 procent av fallen och träffsäkerheten var inte sämre för tiden därefter. Statistiken visar att lagstiftningen, tillkommit bl.a. för att hejda på sikt stora

som punktskattebortfall, innebär en effektiv kontroll av försändelser innehållande punktskattepliktiga varor.

Mot bakgrund de stora belopp redan ett förhållandevis ringa

av som brott mot punktskattereglema e.d. kan inbringa är det lätt att inse att det är och även fortsättningsvis kommer mycket lockande för vissa

att vara personer att ständigt försöka finna nya sätt för skatteundandraganden och andra otillbörligheter. Att här närmare in på den uppfinningsrikedom som uppvisas i dessa avseenden, finns det inte anledning till. I stället kan konstateras att åtgärder för att motverka eller förhindra undandraganden punktskatter är ett högprioriterat område

av inom gemenskapen. Ett antal projekt e.d. med detta syfte har

Beskattningsregler och skattekontroll 145 SOU 1998: 156

för närvarande, både på gemenskapsnivå och i

genomförts eller pågår

Sverige. Nedan några exempel. ges

6.6.2 e.d. för att försvåra

Projekt skatteundandraganden m.m.

Bland på gemenskapsnivå kan nämnas t.ex. gemenskapens

projekt

för förbättra systemen för indirekt beskattning på

åtgärdsprogram att

Fiscalis. Inom för detta den inre marknaden programmet ramen och bedrivs på annat sätt på detta område hålls seminarier program samarbete mellan medlemsländerna. samlat företrädare för tull Vidare kan nämnas att en högnivågrupp

skattemyndigheterna i medlemsstaterna under Europeiska

och ordförandeskap. Högnivågruppen har haft i uppgift att kommissionens bedrägerier inom tobaks- och sammanställa en rapport om blev klar i april 1998. I rapporten behandlas alkoholområdet. Rapporten

bedrägerier-na samt svagheterna i

bl.a. arten och omfattningen av kontrollsystemen samt lämnas förslag till åtgärder. nationell nivå kan nämnas att det inom

Vad gäller projekt på sedan 1998 pågår ett projekt syftande till att skatteförvaltningen april hos skattskyldiga registrerade

genom ett antal punktskatterevisioner

kontrollera punktskatter redovisas och betalas i

upplagshavare att

som enligt de bestämmelser gäller. Projektet leds av den ordning och som finns under tillsyn av även

RSV. För upplagshavare som

Tullverket skall, så bedöms lämpligt, Alkoholinspektionen eller om

revisionsprojekten. Möjligheterna till

sarnplanering ske vid urval av förrättningar har böra tillvaratas. Erfarenheterna gemensamma ansetts så den valda omfattningen och

från projektet skall följas löpande att

skall kunna utvärderas. Projektet skall pågå t.o.m. juni inriktningen

1999. Vad strävanden på nationell nivå kan vidare nämnas att en

gäller regeringskansliet har sett över varusmugglingslagen.

arbetsgrupp inom uppdrag undersöka möjligheterna att införa Gruppen har bl.a. haft i att straffrättsliga sanktioner mot förfaranden strider mot strängare som i cirkulationsdirektivet. Arbetsgruppen har i Ds

suspensionsordningen varusmugglingslag lämnat olika förslag i skärpande

1998:53 Ny

riktning. 1998 års Punktskatteutredning Fi 1998:01. Av intresse är även har enligt sina direktiv Dir. 1997:152 att se över Utredningen för punktskatter, Översynen skall koncentreras

förfarandereglerna m.m.

harmoniserade punktskatterna. Utredaren skall till förfarandet för de har tillämpats sedan Sveriges bl.a. kartlägga hur lagstiftningen

146 Beskattningsregler och skattekontroll SOU 1998: 156

medlemskap i EU och mot bakgrund erfarenheterna från av

tillämpningen överväga bl.a. cirkulationsdirektivets begrepp

om suspensionsordning bör införlivas i exempelvis LAS, om bestämmelserna skattskyldighetens inträde förenliga om är med cirkulationsdirektivet, bestämmelserna godkännande om om av upplagshavare och skatteupplag behöver ändras i skärpande riktning

och om kraven på säkerhet för transporter bör utvidgas. I uppdraget

ingår även att göra allmän översyn LPP. Utredaren skall i detta en av sammanhang undersöka punktskattema kan inordnas i om

skattekontosystemet och i sådant fall föreslå nödvändiga lagändringar.

Som bakgrund anförs i direktiven bl.a. att utredaren bör analysera

tillämpningen av bestämmelserna i bl.a. LAS godkännande om av upplagshavare och skatteupplag, i syfte att klargöra det krävs om

ändringar av lagstiftningen i skärpande riktning

samt om

beskattningsmyndigheten bör få möjlighet att besiktiga lokaler

m.m. Vidare anförs att de svenska bestämmelserna i bl.a. LAS om att upplagshavare skall ställa säkerhet för betalning skatt i samband av med transport obeskattade endast omfattar av varor, transport av varor som sålts inom EU och inte importerats eller skall varor som exporteras. Utredaren skall därför lägga fram förslag till lagändring en som utvidgar kraven på säkerhet, i enlighet med cirkulationsdirektivet.

Vid utformningen lagförslagen bör utgångspunkten kraven av vara att på säkerhet skall täcka samtliga de fall inte täcks de krav på som av säkerhet finns i EG:s tullagstiftning. som Utredningsarbetet skall, såvitt de angivna frågorna, avser ovan vara avslutat senast den 1 december 1999.

Illegal alkoholhantering 147

7 Illegal alkoholhantering

l Bakgrund

till utredningen skall bl.a. reglerna för införsel av Enligt direktiven starköl bakgrund EG-domstolens spritdrycker, vin och ses över mot av Franzén-målet och kritiken mot det svenska beslut i det s.k. formell underrättelse från EG-kommissionen. Syftet regelsystemet i en de svenska reglerna skall anpassastill EG-rätten med översynen är att

försvaga den svenska alkohollagstifmingen. I kapitel

utan att nämnvärt

utredningen den särskilda tillståndsplikten för yrkesmässig

8 föreslår att med spritdrycker, vin och starköl avskaffas.

import och partihandel

drycker till enskilda konsumenter i Distansförsäljning av sådana i fortsättningen otillåten, medan Sverige bör emellertid även vara EG-rättsliga skäl bör tillåtas under vissa

gåvoförsändelser av

dessa förändringar inte skall innebära ett förutsättningar. För att konsumentledet kan det nödvändigt att införa försämrat skydd i vara

delar regelverket. En sådan åtgärd i skärpande

skärpningar i andra av illegala handeln med spritdrycker, vin och riktning är att försvåra den

starköl.

november år 1995 uppdrog regeringen åt Rikspolisstyrelsen att

I

Alkoholinspektionen, Folkhälsoinstitutet,

tillsammans med och Generaltullstyrelsen kartlägga omfattningen av Läkemedelsverket den olovliga sprithanteringen i landet samt komma och karaktären på lämpliga åtgärder för att minska denna hantering. med förslag till presenterade i rapporten Svartsprit och ungdomar

Myndighetsgruppen

den illegala hanteringen hembränd, Ds 1997:8 omfattningen av av och olovligt använd teknisk sprit. För att slippa upprepa insmugglad ordet svartsprit för dessa olika typer av detta har utredningen använt har också kommit att benämnas

alkoholdrycker. Rapporten "Svartspritsutredningen".

kan indelas i två huvudgrupper. Dels

Den olovliga sprithanteringen

sprit, langning och servering till olaglig användning av legal t.ex. underåriga, dels olaglig framställning sprit eller insmuggling av av sistnämnda hanteringen benämns svartsprit och sprit. Det är den som utredningen har kartlagt. Regeringen har överlämnat rapporten som

tillsammans med remissvar och remissammanställning till Alkoholutredningen för närmare överväganden avseende

myndighetsgruppens förslag. Ett förslagen är att kriminalisering

av en av köp och innehav svartsprit inte bör avfärdas ytterligare av utan utredning. Gruppen förordade dessutom straffskärpning när det en gäller försäljning till ungdomar.

7.2 Mörkertal, och hembränt

smuggel

En stor del den totala alkoholkonsumtionen i landet består icke av av statistikförd sprit, dvs. vad brukar med det s.k. mörker-talet. I som avses

mörkertalet ingår såväl illegal hantering med alkoholdrycker legal

som konsumtion vid sidan Systembolaget, restauranger och

av detaljhandel

med öl. Med illegal hantering avses olovligt framställd sprit hembränd sprit eller olovligt använd teknisk sprit och illegal införsel sprit. Den av legala delen mörkertalet är svenska medborgares konsumtion av utomlands, hemtillverkning vin och öl, tax-free samt lagligt införd av och beskattad alkohol. Olika beräkningar har gjorts mörkertalet av av Svenska Bryggareföreningen, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning CAN, professor Eckart Kühlhorn och det s.k. Kalibreringsprojektet KALK för att nu nämna några. Det sistnämnda forskningsprojektet är det hittills mest ambitiösa försöket att mäta alkoholkonsumtionen i Sverige. KALK-projektet är samarbete ett

mellan bl.a. Alkoholinspektionen, Brottsförebyggande rådet, Svenska

Bryggareföreningen, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Folkhälsoinstitutet, Systembolaget AB och VS Vin Sprit AB. Som namnet antyder är målsättningen att erhålla så goda data om den faktiska konsumtionen att resultaten från sedvanliga

alkoholvane-undersökningar kan kalibreras, dvs. korrigeras.

Kalibreringsprojektet beräknade att den oregistrerade alkoholkonsumtionen uppgår till 25 procent all alkohol av som konsumeras i landet.

KALK-studien genomfördes 1995-1997 och bestod förutom av

tillgänglig försäljningsstatistik telefonintervjuer med 10 000

av personer. Man beräknade att 35 procent den sprit konsumeras i av som Sverige är illegal alkohol. Svensken dricker alkohol motsvarande 37,5 centiliter sprit eller tio flaskor starköl i veckan. Erfarenheter från tidigare forskning har visat att knappt tio procent de dricker av som alkohol konsumerar runt hälften den totala mängden alkohol. av KALK-studien visar också att andelen illegal alkohol ökar med konsumtionen. Ju dricker, desto större andel består illegal mer man av

1998:156 Illegal alkoholhantering 149 SOU

alkohol. KALK-studien har gjort uppskattning den faktiska en av

konsumtionen öl, vin och spritdrycker. När det gäller spritdrycker

av spritdrycker räknas här drycker med mer än 38 procents

till

visar studien den sprit konsumeras i Sverige har

alkoholhalt att som

skaffats på följande sätt:

54 de legala försäljningskanaler som finns.

procent genom ll procent är privat införd alkohol inom den tillåtna ransonen. 5 procent är privat införd alkohol utöver den tillåtna ransonen. 10 procent är smugglad till Sverige. 19 procent är illegalt tillverkad i Sverige. 0,8 teknisk sprit, renaturerad till drickbar alkohol. procent är Omräknat till alkohol 100 % handlar den illegala delen om många ren miljoner liter år. Spännvidden mellan olika beräkningar är 14 till 23 per miljoner liter för år 1996. Misstankar en ökning av den organiserade om alkoholsmugglingen till Sverige har funnits sedan Sverige blev medlem i EU. Omfattningen på tullens beslag under åren 1995-1998 tyder på att misstankar har bekräftats. År 1995 beslagtog tullen 23 000 liter dessa omräknat till 45 procent alkoholhalt, vilket en obetydligt sprit var mängd jämfört med beslagen under de närmaste åren innan. De större beslagen dramatiskt. År 1996 uppgick

efterföljande åren ökade

till 390 000 liter, år 1997 till 360 000 liter och till och med beslagen år 1998 till 530 000 liter. Stora mängder av denna

september

säljs till den delen befolkningen, främst på

smuggelsprit vuxna av

arbetsplatser också andra nätverk. men genom KALK-undersökningen visade också att den olagligt tillverkade spriten, hembränd sprit och teknisk sprit säljs för konsumtion,

som

till femtedel den totala spritkonsumtionen. Polisens uppgår en av erfarenheter när det gäller olovlig sprittillverkning visar att tillverkningen ofta sker i stordriftssystem liknar spritfabriker. Det som står utanför arbetsmarknaden handlar med är ofta personer som som hembränt. Försäljningen sker vanligen från hemmet, tillverkningsstället bil. Stöldgods, ammunition, sprängmedel och eller från en vapen,

narkotika har påträffats på tillverkningsställena. Inte sällan är

tillverkare och mellanhänder älva alkoholmissbrukare. CAN:s undersökning 1997 elever i årskurs 9 visade att 38 av såväl flickor pojkar hade druckit hembränt någon gång procent av som under de 12 månaderna. 25 procent pojkarna och 27 procent senaste av dessutom de dricker sprit minst gång i av flickorna uppgav att en månaden. attitydundersökning TEMO 1997 omfattade 2 I en av som 600 i åldrarna 15-75 år 72 procent av ungdomar personer uppgav mellan 15 och 24 år de hade möjlighet att säkert 53 eller kanske att 19 skaffa hembränd sprit. Andra undersökningar visar också på att

150 Illegal alkoholhantering

SOU 1998: 156

hembränt är vanligt förekommande bland ungdomar.

Mönstringsundersökningen 1995 omfattade 45 000

personer, huvudsakligen pojkar i 18-årsåldem. Av dessa 25 de uppgav procent att brukar berusa sig på hembränt.

Oberoende Alkoholsamarbetet

Oberoende alkoholsamarbetet OAS samarbetsorgan bland är ett som

annat arbetar för att bekämpa smuggling, hembränning och

annan illegal hantering med alkohol. För att minska de negativa

följderna av

alkoholkonsumtion inledde regeringen diskussioner med olika branschföreträdare inom alkoholornrådet under ville 1996. Man samla

myndigheter, försäkiingsbransch, företag och organisationer som tillverkar, säljer och kontrollerar alkohol till ett projekt. gemensamt En särskild kommitté kallad OAS startade sitt arbete i januari 1997. Ett flertal olika myndigheter, försäkringsbolag och intressenter inom

alkoholbranschen ingår i OAS. OAS har under våren 1998 inlett en

flerårig opinionssatsning mot illegal alkoholhantering. Regionala

konferenser har genomförts under året i samtliga län. Syftet är att uppmärksamma allmänheten på att bakom olovlig tillverkning och

spritsmuggling ligger organiserad brottslighet och att bl.a. ungdomar är

en stor målgrupp. OAS har också kartlagt omfattningen den s.k.

av svartspriten. Man har bl.a. kunnat konstatera den delen att största av mörkertalet består insmugglad och olovligt framställd sprit. Genom av sammanställningar från olika källor har OAS fått fram följande

ungefärliga siffror:

0 35 procent av spritkonsumtionen i Sverige är svartsprit.

0 Av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige svartspriten utgör ca 13 procent.

0 Den största konsumtionen svartsprit alkoholmissbrukarna av svarar för.

0 Hos alkoholmissbrukarna utgör den hembrända spriten hälften ca av deras totala spritkonsumtion liter/år, medan tolv motsvarande

konsumtion hos övriga uppgår till tolv personer ca procent. 0 Konsumtionen hembränd sprit är ungefär dubbelt så av stor som konsumtionen smuggelsprit inköpt i Sverige. av 0 Totalt sett dricker män två och halv gång kvantiteter ca en större alkohol än kvinnor. svartsprit dricker de nära fyra gånger mer. 0 Under åren 1952-1994 beslagtogs lika mycket smuggelsprit som under åren 1995-1997.

0 Konsumtion svartsprit är vanligast i åldersgruppen 18-24 år. av

1998:156 Illegal alkoholhantering 151 SOU

samtliga 131 912 brottslingar, under perioden 1991-1995 0 Av som dömts till fängelse, skyddstillsyn eller Villkorlig dom, har 2 097 gjort skyldiga till eller flera brott mot olovligsprittillverkning. I sig ett detta urval har 47,5 procent också gjort sig skyldiga till ett eller flera

våldsbrott, 27 procent till ett eller flera narkotikabrott samt 50

till eller flera rattfylleribrott. I genomsnitt har de lagförts

procent ett nio gånger.

7.3 av förvärv

Kriminalisering

I direktiven till Alkoholutredningen beträffande gåvoförsändelser anges och starköl att införseln måste regleras på ett sådant

av spritdrycker,vin

eventuell skattefrihet för gåvoförsändelser inte missbrukas. sätt att en sända med alkoholinnehåll fâr inte utnyttjas för

Att paket

eller marknadsföring under täckmantel av gåva.

postorderförsäljning

Utredningen har behandlat dessa frågor i kapitel avsnitt Såsom avsnitt 3 och framgår att utredningen föreslår redogörs för i kapitel distansförsäljning även fortsättningsvis skall vara otillåten, men att att skall tillåtna under vissa förutsättningar.

gåvoförsändelser vara

Utredningen väl medveten att det föreligger en risk för att är om försändelser med alkoholvaror kan komma att sändas kommersiella falska "gåvor" för att undkomma den svenska alkoholskatten. Den som med insmugglad alkoholvara kan dömas till straff som tar befattning en varusmugglingslagen, den tar emot alkoholdrycker mot enligt men som ersättning dvs. slags distansförsäljning under någon form av en det gåva går fri från straff. Bland annat med

förespegling att är en

härav fråga det bör införas ett straffrättsligt anledning uppkommer om förbud vad gäller förvärv andra olovligt införda alkoholvaror. av situationer det förbjudet att köpa, sälja eller inneha I vissa är Sverige alkoholen i sig är legalt tillverkad alkoholdrycker i även om införd. exempelvis förbjudet att bedriva detaljhandel med eller Det är och starköl för alla utom Systembolaget och man får

spritdrycker, vin

heller inte mot ersättning alkoholdrycker utan servera serveringstillstånd. I detta sammanhang har det ingen betydelse om inhandlade på Systembolaget, lagligen införda eller lagligen varorna är framställda i hemmet, vin och starköl. Det är till och med förbjudet t.ex. i vissa fall förvara spritdrycker, vin eller starköl i en restauranglokal att

På med serveringstillstånd får utan serveringstillstånd. en restaurang

de alkoholdrycker har serverats i enlighet med tillståndet endast som konsumeras. Det är också olagligt att inneha destillationsapparat om

inte har fått tillverkningstillstånd Alkoholinspektionen eller

man av

152 Illegal alkoholhantering

SOU 1998: 156

omfattas av dispensreglerna. Den förvärvar, forslar, döljer, som förvarar eller avyttrar smuggelsprit begår också olaglig

en handling.

Personer som gör sig skyldiga till nämna brott kan ådömas straff; ovan i regel böter eller fängelse i högst två år.

Köp av hembränt är däremot tillåtet. Att köpa en vara som är olagligt framställd är alltså inte straffbart, medan befattning med legalt

framställda alkoholdrycker är förbjudet i flera fall. Framför allt framstår skillnaden mellan smuggelsprit och hembränt som särskilt inkonsekvent. Detta väcker frågan bör

om en kriminalisering ske av

förvärv hembränd sprit inte bara tillverkning och

av - försäljning.

7.4 Remissbehandlingen

Svartspritsutredningens rapport gick ut på bred remiss till olika

myndigheter och organisationer. Förslaget att kriminalisera köp och om innehav av hembränd sprit togs i huvudsak väl remissemot av instansema. Endast tre de 24 instanser hade sig i frågan av som yttrat var direkt negativa.

Socialstyrelsen avstyrker kriminalisering med hänvisning till

att detta strider mot grundläggande princip inom svensk

en lagstiftning,

nämligen att handlingar som enbart riktar sig mot den egna personen eller mot eget intresse vanligtvis inte skall

straffbeläggas.

Rilcsåklagaren anför att innehav och konsumtion sprit inte är av förbjudet. En straffbestämmelse skulle därför enbart rikta sig köp mot och innehav sprit tillverkats olovligen eller smugglats in i av som landet. Stora delar framför allt den sprit smugglats in i landet av som skulle, när den väl har kommit i köparens händer, inte kunna skiljas

från lagligt införd sprit. Polismyndigheten i Östergötlands län

menar att ökat straffvärde för andra delar illegal först bör

av sprithantering

prövas innan vidare kriminalisering övervägs. en Tre till antalet även de remissinstanser tveksamma till var som var

förslaget. Riksrevisionsverket har svårt hur Svartspritsutredningen

att se har kommit fram till att förekomsten hembränd sprit tenderar av att

öka. Alkoholinspektionens uppfattning är att det måste finnas

en

folkvilja bakom alla lcriminaliseringar. Karlstads kommun

pekar på att förslaget riskerar att medföra sådana bevissvårigheter tveksamhet att föreligger om kriminaliseringen verkligen skall genomföras. Övriga 18 remissinstanser övervägande positiva till förslaget. var Folkhälsoinstitutet att fortsatt uppluckring normbildningen anser en av mot svartspriten riskerar att ytterligare underminera alkoholpolitiken och skapa växande grogrund för allvarlig organiserad en brottslighet. För att hejda sådan utveckling behövs kraftig markering från en en

1998: 156 Illegal alkoholhantering 153 SOU

samhällets sida. Rikspolisstyrelsen att det är inkonsekvent att köp

anser och innehav insmugglad alkohol är straffbart medan motsvarande

av inte gäller olagligt tillverkad sprit. Sveriges Hotell- och

Restaurangföretagare tydlig gräns mellan det tillåtna och

anser att en det otillåtna bör upprätthållas, dvs. mellan svartsprit och legal sprit.

Samhället måste klara att tydliggöra att innehav av svartsprit är

kriminalisering skulle underlätta

förbjudet. Systembolaget menar att en

insatser eftersom den då inte behöver bevisa att innehavet är

polisens

för försäljning, vilket ofta kan svårt. I övrigt framhölls av de avsett vara remissinstanser positiva till förslaget, däribland domstolar,

som var

länsstyrelser, kommuner och frivilliga organi-

polismyndigheter,

sationer, den opinionsbildande verkan kriminalisering av all

en hantering med hembränd sprit får. Det framfördes också att denna

åtgärd bör följ med massiv attitydpåverkande insats.

as upp en

SOU 1998: 156 överväganden och förslag 155

8 och

Överväganden förslag

8.1 Allmänna

utgångspunkter

Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en restriktiv alkoholpolitik för att begränsa alkoholens skadeverkningar. Bakom denna politik finns insikten att överkonsumtion och missbruk av alkohol utgör ett av våra stora folkhälsoproblem. Genom forskningens insatser finns dock en hel del kunskap om vilka åtgärder som är av betydelse när det gäller att påverka såväl alkoholkonsumtionens nivå som alkoholproblemens

omfattning.

Forskningen har förordat en politik som använder sig av

alkoholbeskattning och kontroll av alkoholens tillgänglighet

tillsammans med mångsidiga lokala handlings- och informationsprogram som ett led i en uttalad alkoholstrategi, som använder motåtgärder mot trañkonykterhet och investerar i behandling och

som framför allt i tidiga vård- och stödinsatser. En sådan politik anses leda till en minskning problemens omfattning.

av

I Sverige bedrivs sedan länge en alkoholpolitik som ligger i linje med detta. Dess huvudsyfte är att begränsa tillgängligheten och framför allt att skydda ungdomen. Till detta kan läggas de folkhälsopolitiska målen, som länge haft stor betydelse för utfornmingen av den svenska

alkoholpolitiken.

I dag är dock samhället annorlunda och därmed också förutsättningama för att genomföra den svenska alkoholpolitiken. Detta gäller framför allt på grund av två genomgripande tendenser i samhällsutvecklingen, dels intemationaliseringen, dels decentraliseringen dvs. överflyttningen av verksamheter och beslut från stat till kommun och allmänt ett mindre auktoritärt samhälle. Dessa tendenser gör att vi måste se över formerna för vår alkoholpolitik.

Under senare delen av 1990-talet har således en mängd olika förändringar skett i Sverige inom alkoholpolitikens område. En ny alkohollag har trätt i kraft. Import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen har avvecklats. Sverige har fått en växande konkurrensutsatt alkoholnäring. Nya statliga myndigheter har inrättats och en överflyttning verksamheter och beslut har skett från stat till

av kommun. Parallellt med denna utveckling har inom många områden

en

156 Överväganden och förslag

ökad internationalisering skett. Den ökade intemationaliseringen har medfört ett ökat handelsutbyte, ett ökat privat resande och ett närmande till andra länder när det gäller attityder och värderingar. Internationella influenser och demografiska förändringar har gjort det svenska samhället mer heterogent. Bruket av alkohol är i Sverige, liksom i många andra europeiska länder, del kulturmönstret. Alla dessa

en av förändringar och inte minst det svenska EU-medlemskapet har i grunden påverkat förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken och för alla aktörer inom alkoholområdet.

Sociala hänsyn har sedan länge präglat den svenska alkohollagstiftningen och skyddet för ungdomen går röd tråd

som en genom alkoholpolitiken. Förbud att överlåta alkohol till ungdomar, åldersgränser för inköp av alkohol liksom för servering alkohol på

av restauranger är exempel på detta. Detta synsätt liksom målet att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att minska den totala alkoholkonsumtionen ligger fast inom alkoholpolitiken. All försäljning av alkoholdrycker till konsument skall skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. En uttalad ambition för den

annan svenska alkoholpolitiken är att övergången från bruket starkare till

av svagare alkoholdrycker skall främjas.

Systembolagets detaljhandelsmonopol kvarstår efter Sveriges

tillträde till EU och har EG-domstolen befunnits förenligt med

av vara EG-rättens regler om fri rörlighet för varor. Förutsättningarna för detta är att monopolet fungerar icke-diskriminerande. Anledningen till att Sverige i förhandlingarna med EU drev bibehållandet detaljhandels-

av monopolet så kraftfullt var övertygelsen om att tillgängligheten är

av avgörande betydelse för alkoholkonsumtionen. Därför det viktigt

var att pröva möjligheten att behålla detta monopol i det EU-systemet.

nya Detta argument inte alls lika bärkraftigt när det gällde de övriga

var monopolen, dvs. import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen, som Sverige frivilligt gav upp redan i samband med EUinträdet.

Sveriges viktigaste medel för att begränsa tillgängligheten är fortfarande detaljhandelsmonopolet och prispolitiken. Den

nya situationen gör det dock nödvändigt att dels med olika metoder försöka bibehålla detaljhandelsmonopolets och prisinstrumentets effektivitet, dels söka nya metoder för det förebyggande arbetet. Samhällets insatser behöver framför allt samordnas och effektiviseras bättre än hittills. Resursema måste också satsas där det största behovet finns.

Sedan de övriga alkoholmonopolen avskaffades och

förutsättningarna att använda prisinstrumentet ett alkoholpolitiskt

som medel till följd av EU-medlemskapet ändrades ligger tyngdpunkten i den svenska alkoholpolitiken, förutom i begränsningen

av

tillgängligheten, i information och alkoholskadeförebyggande insatser. Folkhälsoinstitutet har fått ansvaret för det förebyggande arbetet. Som ett led i den förändringsprocess pågår har regeringen i april 1997 som beslutat att det inom Regeringskansliet skall finnas nationell en ledningsgrupp för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. Ledningsgmppens uppgift är att bygga upp ett långsiktigt förebyggande arbete kan kompensera den försvagning som bl.a. Sveriges EUsom medlemskap medfört för den svenska traditionella alkoholpolitiken. Det handlar insatser direkt kan påverka människors förhållningssätt om som och också ökar det individuella ansvarstagandet. Dvs. vanor och som det handlar att effektivare än hittills försöka påverka om konsumentledet i alkoholförsäljningen. Regeringen har också tagit ett samarbetsinitiativ genom att tillsätta kommitté OAS skall utveckla samarbetet mellan berörda en som myndigheter, försäkringsbolag och olika branschorganisationer på alkoholområdet. Utgångspunkten för samarbetet är de prioriteringar gjorts i den nationella handlingsplanen för alkohol- och som

narkotikaförebyggande insatser. Uppgiften är att uppmuntra olika

aktörer, såsom företag, branschorganisationer, försäkringsbolag, berörda myndigheter och andra sig i arbetet mot missbruk att engagera och alkoholskador. Ett prioriterat område där samtliga inblandade har intressen är insatser som motverkar den illegala gemensamma alkoholhanteringen, dvs. illegalt tillverkad eller illegalt införd alkohol samt langning till ungdomar. Detta arbete försvåras idag av att köp av hemtillverkad sprit, till skillnad från insmugglad sprit, är lagligt. Övriga områden prioriteras i OAS arbete är insatser för att åstadkomma en som alkoholfri trafik, alkoholfria arbetsplatser, alkoholfri uppväxt och alkoholfria graviditetsperioder samt måttfullhet bland dem som en använder alkohol och särskilt bland dem riskerar att bli som storkonsumenter. Samtidigt försvarar grundläggande element i Sveriges som man alkoholpolitik måste inse att förutsättningarna har förändrats. man Prioriteringar måste göras till de områden där insatserna ger störst effekt. Alla restriktioner är inte lika viktiga. En uttalad politisk strävan är att hålla fast vid de mest verkningsfulla alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och ta bort sådana restriktioner bedöms ha som mindre alkoholpolitisk betydelse. Inget tyder på att avskaffandet av import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen har påverkat totalkonsumtionen i Sverige. Tillverkare, importörer och partihandlare får endast sälja till Systembolaget eller den har som serveringstillstånd. I detta led förekommer i princip ingen kontakt med konsumenterna. Alkoholpolitiska kontrollrestriktioner i detta led fyller därför knappast någon funktion. De medför i många stycken onödig en

158 Övervägandenoch förslag SOU 1998: 156

dubbelkontroll från samhällets sida samt administration och kostnader för näringsidkama. Utredningen vill understryka att detta självfallet förutsätter att samhällets övriga kontroll i detta led fungerar effektivt, dvs. skattemyndighetens, tullens och polisens verksamhet för att driva in skatter och avgifter samt ingripa mot eventuella lagöverträdelser.

Enligt utredningens mening är det rimligt att tyngdpunkten i den rent

alkoholpolitiska kontrollen tydligt läggs vid ledet närmast

mera konsumenten, dvs. detaljhandel och servering. Det är också där

som behovet av skydd för ungdomen är särskilt framträdande.

Utredningens förslag bl.a. om slopande de särskilda

av partihandelstillstånden bör ses mot den angivna bakgrunden.

ovan Samtidigt föreslår utredningen vissa skärpningar för att hindra

kringgåenden av detaljhandelsmonopolet och motverka annan illegal

alkoholhantering. Utredningen vill dessutom erinra om att frågan om reglerna för serveringstillstånd och tillsyn över serveringsställen kommer att tas upp i slutbetänkandet.

Utredningen vill slutligen framhålla att de förslag läggs fram

som nu syftar till att med bibehållande av målsättningarna för den svenska alkoholpolitiken åstadkomma en hållbar lösning på de EG-rättsliga problem vissa delar i vårt nuvarande regelsystem upphov till.

som ger Utredningen delar alltså inte den uppfattning uttrycks i det

som särskilda yttrandet att förslagen går utöver vad som krävs för en anpassning till EG-rätten.

8.2 införsel av

Yrkesmässig spritdrycker,

vin och starköl

Utredningens förslag: Partihandelstillstånden tas bort i sin nuvarande form och ersätts i alkohollagen med koppling till vissa begrepp i

en lagen om alkoholskatt. En automatisk rätt att bedriva partihandel med spritdrycker, vin och starköl införs därmed om vissa förutsättningar är uppfyllda. Restauranger med stadigvarande tillstånd för alkoholservering till allmänheten ges rätt att importera sådana drycker för servering i den egna rörelsen. Systembolaget får rätt att importera spritdrycker, vin och starköl från producenter inte har representant

som i Sverige i samband med beställningar från privatkunder; s.k.

privatimport.

Överväganden och förslag 159

8.2.1 Svenska införsel

regler om yrkesmässig av

vin och starköl

spritdrycker,

Rätten till yrkesmässig införsel av spritdrycker, vin och starköl regleras i 4 kap. l § alkohollagen 1994:1738, vari anges att partihandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast den som har

av meddelats tillstånd partihandelstillstånd. Av alkohollagen framgår också att ett partihandelstillstånd rätt att importera, exportera och att

ger sälja de drycker omfattas av tillståndet till andra partihandlare,

som innehavare serveringstillstånd eller inköpstillstånd samt till

av detaljhandelsmonopolet. Partihandelstillstånd meddelas Alkohol-

av inspektionen, tar ut ansöknings- och tillsynsavgifter av

som partihandlarna. En partihandlare kan få sitt tillstånd återkallat av Alkoholinspektionen han bryter mot alkohollagens bestämmelser

om

eller den personliga lämpligheten inte längre är uppfylld. I avsnitt

om

5.2 finns en utförligare beskrivning av Alkoholinspektionens

tillståndsgivning och hur tillsynen över partihandeln bedrivs. Den som vill importera spritdrycker, vin och starköl för kommersiellt bruk måste dessutom iaktta de skatterättsliga reglerna beträffande handel med sådana drycker. Dessa framgår av lagen 1994:1564 om alkoholskatt. För upplagshavare gäller att även skatteupplaget måste godkännas av skattemyndigheten. Om upplagshavare eller registrerad

en varumottagare inte längre uppfyller kraven på lämplighet får godkännandet återkallas Skattemyndigheten. Dessa bestämmelser har

av redogjorts närmare för i kapitel

8.2.2 Problem i förhållande till EG-rätten

I den s.k. Franzén-domen riktades kritik mot det svenska partihandelssystemet. I domen framhåller EG-domstolen att det svenska tillståndssystemet utgör ett hinder för import alkoholdrycker från

av övriga medlemsstater genom att dessa drycker fördyras genom bland annat kostnader för mellanhänder, kostnader i samband med betalning

de skatter och avgifter fordras för att tillstånd skall beviljas eller av som

har samband med skyldigheten att förfoga över lagringsutrytnmen som på svenskt territorium p. 71 i domen.

EG-domstolen slår fast att en nationell lagstiñning som den som är aktuell i målet står i strid med artikel 30 i fördraget p. 73 i domen.

En åtgärd omfattas förbudet i artikel 30 kan utgöra ett

som av undantag enligt artikel 36 i EG-fördraget. Att skydda människors hälsa från alkoholens skadeverkningar undantagen från artikel 30

är ett av

som är befogat. I Franzén-domen förklarar emellertid EG-domstolen att det inte visats att det tillståndssystem som föreskrivs i den svenska

alkohollagen, särskilt vad villkoren rörande lagringskapacitet

avser samt de höga skatter och avgifter som skall erläggas av tillståndshavarna, står i proportion till syftet att skydda folkhälsan eller att syftet inte skulle kunna uppnås åtgärder begränsar

genom som handeln inom gemenskapen i mindre utsträckning p. 76 i domen.

EG-domstolens slutsats i denna del blir att artiklarna 30 och 36 i fördraget utgör hinder för nationella bestämmelser varigenom rätten att importera alkoholdrycker är förbehållen aktörer med tillverknings- eller partihandelstillstånd på sådana villkor som föreskrivs i den svenska lagstiftningen p. 77 i domen.

Vad EG-domstolen åsyftar med uttrycket "på sådana villkor" är oklart. Det finns emellertid en handfull rättsfall från EG-domstolen som slagit fast att krav på importtillstånd/licens i sig strider mot artikel 30. I åtminstone två fall mål C-304/88, Kommissionen mot Belgien, REG 1990, s. I-280l och mål C-124/81, UHT Milk, REG 1983, s.0203 åberopades skyddsintresset för människors liv och hälsa i artikel 36. Målen handlade import levande boskap respektive

om av värmebehandlad mjölk och grädde. I båda fallen underkände EGdomstolen argumentationen och fann att importreglema i sig stred mot artikel 30 och att skyddet för den allmänna hälsan kunde tillgodoses med mindre genomgripande åtgärder.

I den formella underrättelsen från Europeiska kommissionen riktades kritik mot vissa villkor och krav i den svenska lagstiftningen som gäller ansökan och innehav av partihandelstillstånd. Det gäller krav på lagringsmöjligheter och föreståndare, krav på visad lämplighet samt de årliga tillsynsavgiftema. Kommissionen anför att de svenska bestämmelserna står i strid med artikel 30-36 i EG-fördraget. Kravet på dubbla tillstånd för restauranger som vill importera spritdrycker, vin och starköl utgör också enligt kommissionen åtgärd med

en motsvarande verkan enligt artikel 30. Det är inte klart utsagt i den formella underrättelsen att det svenska systemet med partihandelstillstånd för import alkoholdrycker är oförenligt med

av EG-rätten.

Enligt direktiven skall utredningen över reglerna för importen

se av spritdrycker, vin och starköl till Sverige. Utgångspunkten måste rimligen vara att hitta lösning kan tillgodose EG-rättsliga krav

en som samtidigt som denna lösning inte får resultera i att möjligheterna att föra en fortsatt restriktiv alkoholpolitik försämras.

Mot bakgrund av Franzén-domen, tidigare rättspraxis från EGdomstolen och kommissionens sedan länge kända kritik gör utredningen bedömningen att det svenska systemet med

SOU 1998: 156 Övervägandenoch förslag 161

partihandelstillstånd som villkor för rätt till import generellt kan ifrågasättas från EG-rättslig synpunkt. Det finns därför anledning att söka utforma reglering framstår som hållbar också på längre

en som sikt.

I dag kontrolleras partihandeln och den yrkesmässiga införseln av spritdrycker, vin och starköl av Alkoholinspektionen, Tullverket och skattemyndigheten. De olika kontrollsystemen har i grunden olika syften och mål, men kan i viss mån samverka och förstärka varandra.

Alkoholinspektionen administrerar ett alkoholpolitiskt motiverat

tillståndssystem avseende tillverkning och partihandel för att i första hand begränsa alkoholens skadeverkningar. Skattemyndigheten kontrollerar att punktskatten på alkoholdrycker betalas samt tillsammans med Tullverket att reglerna i cirkulationsdirektivet se kapitel 6 följs.

8.2.3 Handeln med vin och starköl

spritdrycker,

Den kommersiella handeln med spritdrycker, vin och starköl i Sverige följer ett visst mönster där varje aktörs handlingsutrymme är strikt reglerat. För att slutligen nå konsumentledet måste varorna antingen serveras av någon som har serveringstillstånd eller säljas av detaljhandelsmonopolet. Systembolaget svarar för ca 80 procent av den registrerade försäljningen medan restaurangernas andel uppgår till ca 20 procent. Schematiskt ser alkoholhandeln ut så här se nästa sida:

162 Överväganden och förslag

IMPORT OCH HANDEL MED SPRITDRYCKER,

VIN OCH STARKÖL NULÄGE

-

4_____________ LTLÄNLMRA

SVENSK.-

PRkHLTE-

Alkohol- srsruxp

inspek- BOLAGET

tionen

Skatte-

myndig-

heten

IKONSUIVIENTEB

De streckade linjerna visar hur den svenska partihandeln bedrivs. Inom detta område gäller endast yrkesmässig handel och någon konsumtion

alkoholdryckema får inte ske. För gäller vissa av Varuprover m.m. undantag, avsnitt 4.2.4. Tillstånd till partihandel utfärdas av

se Alkoholinspektionen, också utövar tillsyn över denna handel.

som Dessutom utfärdar Särskilda skattekontoret godkännande av upplagshavare och registrerade varumottagare samt utöver skattekontroll. Den utländske producenten som vill nå restaurangerna eller Systembolaget kan, han inte själv skaffar sig

om partihandelstillstånd, bara avsättning av sina produkter via en

godkänd partihandlare. Innehavare tillverloiingstillstånd har också

av rätt att bedriva partihandel, inklusive import och export, med de drycker

tillståndet omfattar. Denna reglering har kritiserats från EGsom rättsligt håll. Förutsatt att konsumenterna även fortsättningsvis endast kan köpa spritdrycker, vin och starköl från Systembolagets butiker eller utlänmingsställen eller bli serverade dessa drycker på restaurang med

SOU 1998: 156 Övervägandenoch förslag 163

serveringstillstånd kan ifrågasättas den alkoholpolitiska betydelsen

av att kontrollera handeln med alkoholdrycker i ledet före konsumentledet.

Alkoholpolitiska synpunkter

Grunderna för den svenska alkoholpolitiken fastställdes beslut

genom av 1977 års riksdag. Huvuddragen var i korthet att

alkoholförsäljningen skall ske återhållsamt främst som ett skydd för

-

ungdomen,

restriktioner i alkoholhanteringen skall begränsas till sådana som av en

-

bred allmänhet uppfattas som meningsfulla,

det privata vinstintresset inom alkoholhanteringen skall hållas tillbaka

-

samt att

den totala alkoholkonsumtionen skall minskas genom begränsning av

-

tillgängligheten. Sånär som vad gäller det privata vinstintresset gäller dessa principer fortfarande, även efter det att de statliga monopolen på import, export och tillverkning av samt partihandel med alkoholdrycker avskaffades år 1995. Medel för att upprätthålla principerna har främst varit höga alkoholskatter, att slå vakt om detaljhandelsmonopolet, regler för restaurangernas alkoholservering samt åldersgränser för inköp och servering.

Utredningen har inriktat sin översyn alkohollagstiftningen, i detta

av sammanhang vad avser handel och införsel av spritdrycker, vin och starköl, på att det skall finnas ett alkoholpolitiskt skydd för konsumenterna. Den kommersiella handeln med alkoholdrycker utanför detaljhandelsledet har inga tydliga alkoholpolitiska förtecken. Liksom all annan affärsverksamhet syftar den till att ge ett ekonomiskt överskott. De begränsningar som i dag gäller för den yrkesmässiga importen och partihandeln medför att spritdrycker, vin och starköl lagligen inte kan nå konsumenterna på annat sätt än genom Systembolaget och restaurangemas servering. Detta skall självfallet gälla även fortsättningsvis och ingår given förutsättning i

som en utredningens analys av införselreglema. Denna grundprincip har heller inte ifrågasatts av Europeiska kommissionen.

Tull- och skattemyndigheter utövar i dag en omfattande kontroll av alkoholimporten. Om en partihandlare säljer spritdrycker, vin och starköl till andra än Systembolaget eller restauranger med serveringstillstånd är detta dessutom ett brott som skall beivras av åklagare och polismyndigheter. Att ovanpå" dessa regler ha ett alkoholpolitiskt tillståndssystem för import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl kan ifrågasättas från EG-rättslig synpunkt.

164 Överväganden och förslag

När det gäller frågan om det alkoholpolitiska syftet med regleringen i partihandelsledet kan konstateras följande. Vad skyddet för

avser konsumenter finns regler om etablering av restauranger och systembolagsbutiker, återhållsam alkoholservering, öppettider för både servering och detaljhandel, nykterhet och ordning, åldersgränser m.m. Motsvarande regler finns inte för partihandelstillstånden. En ansökan

partihandelstillstånd kan inte heller avslås alkoholpolitiska skäl. om av Alkoholutredningen finner att det kan ifrågasättas om systemet med särskilda tillstånd för import och partihandel har någon verklig

betydelse från strikt alkoholpolitisk synpunkt.

Utredningen vill i detta sammanhang ta upp avsaknaden av regler

vandelsprövning vid registrering varumottagare enligt lagen om om av alkoholskatt se 6.4.2.2. Utredningen anser det vara angeläget att man i beredningen 1998 års Punktskatteutrednings förslag särskilt

av uppmärksammar denna fråga.

8.2.5 Rätt m1 partihandel

Förutom tillstånd från Alkoholinspektionen behövs i princip ett godkännande av Skattemyndigheten för yrkesmässig import av spritdrycker, vin och starköl. Detta regleras i lagen alkoholskatt.

om Vidare gäller också i Sverige att den vill handla med

som punktskattepliktiga måste iaktta cirkulationsdirektivets

varor bestämmelser. De aktuella EG- respektive skattereglerna har redovisats i kapitel 2 respektive

Om partihandelstillstånden tas bort i sin nuvarande form skulle rätt till import spritdrycker, vin och starköl i princip enbart kunna

av grunda sig på den punktskatterättsliga regleringen i alkoholskattelagen. Detta skulle dock medföra en hel del problem med distansförsäljning, Systembolagets importrätt m.m. Kretsen av importörer blir svåröverskådlig och reglerna täcker inte vad den inhemska partihandeln får omfatta. Utredningen föreslår därför att det i alkohollagen definieras när rätt till partihandel vilket begrepp i princip även inkluderar import föreligger. Tillståndsplikten för partihandel ersätts således med en rätt att bedriva partihandel under förutsättningar som anges i alkohollagen. Denna lagtekniska lösning kan jämföras med rätten att bedriva detaljhandel med under villkor som anges 5 kap. 6 § alkohollagen. En schematisk presentation av utredningens förslag ser ut så här se nästa sida:

IMPORT OCH HANDEL MED SPRITDRYCKER, VIN OCH

STARKÖL UTAN PARTIHANDELSTILLSTÅND

-

UT1..-j1s1\1x

PRODUCEN-

sändelser

l A

IKONSIIIVIENTIEI

Vid jämförelse med den föregående bilden framgår att den svenska

en partihandeln de streckade linjerna omfattar ungefär samma aktörer

- -

i nuläget. Den stora skillnaden är att pattihandlama inte längre som behöver ha tillstånd Alkoholinspektionen för att bedriva handel med

av spritdrycker, vir1 och starköl. I stället gäller i huvudsak EG-rättens förfaranderegler för punktskattepliktiga i cirkulationsdirektivet.

varor Partihandlama definieras upplagshavare enligt 9 § lagen om

som alkoholskatt eller registrerade varumottagare enligt 12 § samma lag och godkänns Skattemyndigheten. Innebörden av dessa begrepp och

av reglerna för hur handel med punktskattepliktiga varor får bedrivas har beskrivits i kapitel I lagen alkoholskatt finns dessutom bl.a.

om skatterepresentanter 14 §. Dessa omfattas inte av Alkoholutredningens förslag rätt till partihandel.

om

Den utländske producenten kan lättare nå den svenska marknaden via landets 8 700 restauranger med stadigvarande tillstånd för

ca alkoholservering till allmänheten, om dessa ges rätt att importera spritdrycker, vin och starköl för servering i den egna rörelsen. Alkoholutredningens förslag innebär att dessa restauranger får föra in spritdrycker, vin och starköl bl.a. såsom s.k. oregistrerade varumottagare enligt lagen alkoholskatt. Därmed ökar

om

166 Överväganden och förslag SOU 1998: 156

möjligheterna för framför allt små vinproducenter i Europa att få avsättning för sina produkter till svenska köpare. En restaurang som dessutom vill partihandla med kan, precis andra

varorna som företagare, ansöka om godkännande som upplagshavare eller registrering som varumottagare.

Det får inte råda någon osäkerhet beträffande vem som får importera och/eller partihandla med spritdrycker, vin och starköl. De två partihandelskategoriema i utredningens förslag upplagshavare

och registrerade varumottagare finns båda efter vederbörligt

godkännande registrerade hos Skattemyndigheten, vilket lätt kan kontrolleras av tull- och polismyndigheter, kommuner, länsstyrelser, restauranger och andra som vill kontrollera behörigheten. Skattemyndigheten utfärdar ett bevis om fattat beslut om godkännande

upplagshavare respektive registrerad varumottagare. Alla som restauranger med stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten är godkända av kommunen och återfinns i Alkoholinspektionens register. Restaurangemas rätt till införsel för servering i den egna rörelsen är därför lätt att kontrollera. Det är endast denna kategori av tillståndshavare som ges rätt till import av spritdiycker, vin och starköl bl.a. såsom oregistrerade varumottagare. I 4 kap. 5 § alkohollagen regleras vilka den som är berättigad att bedriva partihandel får sälja varorna till. Dessa regler behöver inte ändras.

Alkoholinspektionens uppgifter att behandla ansökningar om partihandelstillstånd och inspektionens omedelbara tillsyn över partihandeln upphör med utredningens förslag. Dessa uppgifter finansieras idag indirekt via ansökningsavgifter och årliga tillsynsavgifter avseende partihandeln. När uppgifterna tas bort faller också grunden för avgiftsuttaget. För partihandlama innebär detta att de inte längre behöver betala några partihandelsavgifter. Dessa avgifter har också varit föremål för återkommande kritik från Europeiska

en kommissionen, bl.a. i fonn av en s.k. formell underrättelse till Sveriges regering. Se avsnitt 5.2.4.

Med de föreslagna importreglerna har tillgången till den svenska marknaden jämfört med nuläget ökat för den utländske producenten. Inom landet märks skillnaden framför allt genom att partihandelssystemet försvinner och att det administrativa sanktionssystemet enligt alkohollagen ersätts med bestämmelserna i alkoholskattelagen samt att viss dubbelkontroll försvinner. Dagens svenska partihandlare bör dock kunna fimgera på marknaden på ungefär samma villkor som idag och en av den svenska alkoholpolitikens huvudprinciper om att tillgängligheten för konsumenterna skall begränsas kvarstår oförändrad.

8.2.6 Kontrollmyndigheter

Utan partihandelstillstånd faller grunden för Alkoholinspektionens direkta tillsyn över partihandeln. Detta betyder inte att partihandel med alkoholdrycker kan bedrivas helt utan kontroll. Tull- och skattemyndigheter utövar i dag en kontroll över införseln och skattskyldigheten. En upplagshavare inte längre uppfyller kraven på

som lämplighet kan få sitt godkännande återkallat av skattemyndigheten. Utöver detta kontrollerar Alkoholinspektionen att alkoholvaroma inte

säljs till andra än Systembolaget, restauranger med serveringstillstånd

eller andra partihandlare. Denna sistnämnda kontroll kan skattemyndigheten också åläggas att utföra utan att detta medför väsentligt nya arbetsuppgifter. Detta kan ske i förordning. Det är vidare självklart det uppmärksammas att någon t.ex. sålt direkt till

att om konsument, vilket är straffbelagt, detta leder till att godkännande som upplagshavare respektive registrerad varumottagare återkallas. Alkoholinspektionen har däremot kvar ett ansvar som central tillsynsmyndighet inom alkoholomrädet att självständigt följa och utvärdera det alkoholpolitiska regelsystemet, dess tillämpning och funktion. Inom andra delar av alkohollagstiftningen utövar Alkoholinspektionen redan idag sin centrala tillsynsfiuilction utan att själv besluta tillstånd eller utföra direkta kontrollbesök m.m. Utöver

om den kontroll tull- och skattemyndigheter bedriver kommer som en följd

gällande regler restaurangemas import också att kontrolleras av av kommunerna ett led i kommunernas restaurangtillsyn.

som

Som följd utredningens förslag att avskaffa tillståndssystemet

en av för partihandel med spritdrycker, vin och starköl görs en allmän översyn alkohollagens bestämmelser i tillämpliga delar. I dag får en

av partihandlare bort alkoholdrycker som gåvor endast i form av

ge

3 kap. 5 § alkohollagen. Detta s.k. gåvoförbud innefattar Varuprover även sponsring och vinprovningar m.m. och har ett alkoholpolitiskt syfte. Bryter han mot denna bestämmelse riskerar han att partihandelstillståndet återkallas. För att syftet bakom denna regel skall kunna upprätthållas även utan ett särskilt tillståndssystem för partihandeln föreslår utredningen att denna bestämmelse beaktas i regeringskansliets beredning propositionen reglerna för

av om marknadsföring alkoholdrycker. Betänkandet Alkoholreklam SOU

av 1998:8.

168 Överväganden och förslag SOU 1998: 156

8.2.7 Systembolagets importrätt

I 5 kap. 1 § alkohollagen stadgas att detaljhandelsbolaget, dvs. Systembolaget, inte får importera, exportera eller tillverka spritdrycker, vin eller starköl. Som innehavare av partihandelstillstånd får emellertid Systembolaget bedriva försäljning till dem som har serveringstillstånd.

det svenska detaljhandelsmonopolet bedömdes det vid För att värna om EU-inträdet viktigt att inte tillåta Systembolaget att kunna

som direktimportera alkoholdrycker från annat land. Av främst konkurrensmässiga skäl gentemot andra importörer skulle det annars finnas risk för missbruk av monopolets dominerande ställning. Dessutom bedriver Systembolaget i konkurrens med andra även partihandel gentemot restauranger. Denna partihandelsrätt ansågs viktig framför allt med hänsyn till glesbygsförsöijningen till restauranger av ett brett sortiment av alkoholdrycker. Att tillåta utländska producenter att sälja sina alkoholvaror direkt till Systembolaget skulle kunna äventyra såväl monopolet som dess partihandelsrätt till restauranger

Frågan om Systembolagets importrätt har bl.a. varit föremål för diskussioner med Europeiska kommissionen och i direktiven till utredningen skriver regeringen angående Franzén-domen:

En annan fråga som är nära förknippad med domstolens dom är den

nuvarande utformningen av reglerna kring rätten att direktimportera alkoholdrycker. Finland som också berörts av utgången i Franzénmålet har här ett något annorlunda system än Sverige.

I Finland har det statliga bolaget ALKO monopol för detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl. Bolaget har egen importrätt, vilket emellertid har ansetts innebära problem med tanke på att ALKO också har omfattande partihandelsverksamhet. Finland kommer därför att

en

partihandeln från ALKO till ett eget statligt bolag utan separera monopol. Detta skall genomfört våren 1999. Trots många likheter i

vara ländernas alkohollagstiftning har traditioner och myndighetsstrukturer utvecklats olika i Sverige och i Finland, vilket gör att det inte alltid är så lätt att göra jämförelser länderna emellan.

Systembolaget måste vända sig till någon med tillverknings- eller partihandelstillstånd för inköp av spritdiycker, vin eller starköl till sina butiker och för sin försäljning till restaurangerna. Upphandlingen bygger i huvudsak på en produktplan med tidsangivelser för när offerter för de olika produkterna önskas. Denna plan uppdateras var fjärde månad och gäller tolv månader framåt. Inkomna offerter bedöms mot produktplanen. Vid sidan denna upphandling erbjuds

av leverantörer möjlighet till testförsäljning, varvid leverantören tar något större risk. Det innebär att leverantören lagerhåller produkten och

måste ta tillbaka sålda varor, om produkten inte klarar kvalifikationsgränsen för det ordinarie sortimentet.

Alkoholutredningen ställer sig tveksam till om full import- och partihandelsrätt är förenlig med monopolställning i detaljhandelsledet. Systembolaget har kunskap och kapacitet att administrera egen importrätt, bolaget ges egen importrätt blir upphandlingen mer

men om komplicerad genom att antalet tänkbara leverantörer mångdubblas. Dessa ökade krav hänger samman med att Systembolaget har monopol på detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl och därför- redan vid inköpstillfállet- måste behandla alla produkter likvärdigt. Om detta inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt riskerar Systembolagets detaljhandelsmonopol att ifrågasättas. Utredningen finner att övervägande skäl talar mot att ge Systembolaget egen importrätt.

I och med detta ställningstagande går det inte att behålla det nuvarande tillståndssystemet för partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Detta tillståndssystem med bibehållet förbud för Systembolaget att direktimportera får för den utländske producenten samma betydelse som en importlicens, vilket är ett nationellt importhinder som utryckligen strider mot EG-rätten.

Privatimporten

Som en följd av monopolställningen är Systembolaget skyldigt att anskaffa spritdryck, vin eller starköl som inte finns med i bolagets varusortiment, om inte bolaget finner att det finns hinder mot det. Detta skall inte förväxlas med försäljning på rekvisition, försäljning till avhämtning eller beställning av vara som hålls i lager på annan ort. Det kan t.ex. röra sig om att en kund vill ha ett särskilt vin, som Systembolaget av någon anledning inte har köpt in, och som inte heller finns i det s.k. beställningssortimentet. På kundens begäran kan Systembolaget anskaffa via partihandlare med importrätt. Efter

varan en påslag för alkoholskatt, distributions- och hanteringskostnader kan varan sedan lämnas ut till kunden. Samma system tillämpas av ALKO i Finland, med den skillnaden att ALKO kan importera alkoholdrycken själv. Privatimporten är emellertid ganska dyr och besvärlig för den enskilde kunden. Inköp enstaka flaskor och mindre kvantiteter för

av med sig högre kostnader per enskild artikel och har förmodligen bidragit till att privatimporten är mycket begränsad i både Finland och Sverige.

Om Systembolaget ges rätt att köpa in spritdrycker, vin och starköl på enskild kunds begäran från producent som inte har representant i Sverige, dvs. utan att behöva vända sig till en partihandlare med

170 Överväganden och förslag

importrätt, blir importen både snabbare och billigare än enligt nuvarande ordning. Samma påslag som gäller för övriga inköp skall dock göras. En sådan inköpsrätt är lätt att hantera och innebär inte någon otillbörlig konkurrens gentemot andra med rätt att bedriva partihandel. En utökad möjlighet till privatimport via Systembolaget kan enligt Alkoholutredningen knappast ha någon egentlig alkoholpolitisk betydelse eller någon märkbar effekt på konkurrensförhållandena på partihandelsmarknaden. För en del kunder kan det dock betyda att väljer att beställa andra varor än dem som

man finns i Systembolagets sortiment. Detta innebär ytterligare en viss möjlighet för utländska producenter att nå den svenska marknaden. Privatimporten kan tyckas likna distansförsäljningen nedan men stora skillnader finns, bl.a. sker försäljningen genom detaljhandelsmonopolet. Därigenom kan åldersgränser och öppettider för alkoholförsäljningen behållas. Utredningen föreslår således att detaljhandelsmonopolet får importera spritdrycker, vin och starköl från producent inte har representant i Sverige i samband med

som beställningar från privatkunder.

8.3 Distansförsäljning av spritdrycker, vin

och starköl

Utredningens förslag: Distansförsäljning spritdrycker, vin och

av starköl till Sverige från andra länder skall vara otillåten även i

fortsättningen.

8.3.1 Bakgrund

På plats i detta kapitel presenteras förslag till ändrade regler för

annan yrkesmässig införsel spritdrycker, vin och starköl samt nya regler

av

gåvoförsändelser. Vad gäller distansförsäljningen, såsom den är om definierad i cirkulationsdirektivet, erinras att med distansförsäljning

om

här försändelse från annat land till Sverige och att försäljningen avses sker till privatperson för konsumtion.

Distansförsäljning spritdrycker, vin och starköl är i dag inte

av tillåten i Sverige. Anledningen till detta är att försäljning av sådana drycker till privatperson för konsumtion endast får bedrivas av Systembolaget detaljhandel, 5 kap. 2 § alkohollagen och den som

av har meddelats serveringstillstånd servering, 6 kap. l § alkohollagen. Någon form försäljning för konsumtion är inte tillåten enligt

annan av

svensk lag. Distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl står

således i strid med den svenska alkohollagstifmingen. Det enda undantag som finns är om försäljningen sker genom Systembolagets försorg enligt de särskilda rutiner som gäller för den s.k. privatimporten. Dryckema utlämnas då av Systembolaget efter det att adressaten betalat kostnaden för skatt och hantering. I båda fallen kontrollerar Systembolaget också att mottagaren har uppnått 20 års ålder.

I den formella underrättelsen av den 5 maj 1998 har Europeiska kommissionen inte ställt några krav till den svenska regeringen om regler för distansförsäljning.

I utredningens uppdrag ingår att utreda frågan om distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl till Sverige från andra länder skall tillåtas och hur den i så fall skall hanteras. Därvid måste bl.a. följande frågor beaktas:

Kan en direktförsäljning till slutkonsument kombineras med det svenska detaljhandelsmonopolet, utan att avsikten med försäljningsmonopolet urholkas

Vad får en omfattande distansförsäljning för konsekvenser för den svenska alkoholpolitiken, framför allt när det gäller att begränsa tillgängligheten Förutom att tillfällena till alkoholinköp ökar kan också en alkoholvara som är såld på distans teoretiskt lämnas ut när som helst på dygnet alla dagar i veckan.

Hur skall skatteuttaget kunna säkerställas -

Hur skall kontrollen av att mottagaren har uppnått 20 års ålder och att alkoholdryck inte lämnas ut till någon som är märkbart påverkad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel 3 kap. 8 § alkohollagen kunna upprätthållas

Skall distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl till svenska kunder vara förbehållet företag i andra länder, eller skall även svenska handlare få möjlighet till postorderförsäljning inom landet I annat fall kan det inte uteslutas att t.ex. svenska partihandlare öppnar ñlialkontor utomlands för att kunna sälja sina produkter via postorder till Sverige.

Alkoholutredningens överväganden

Vi lever i ett informationssamhälle där varor kan förmedlas snabbt och enkelt. Ofta räcker det med uppkoppling via dator till Internet, något

en som en stor del av de svenska hushållen redan har tillgång till. Ett exempel på genomslagskraften är Intemethandeln med alkoholvaror under första halvåret 1998, som ökade till betydande omfattning till dess att punktskattekontrollagen kapitel 6 satte stopp för

se

172 Överväganden och förslag

Verksamheten den l juli 1998. På goda grunder kan det därför antas att

distansförsäljning spritdrycker, vin och starköl skulle tillåtas om av kommer den att bli mycket omfattande, bl.a. att företag som

genom specialiserar sig på distansförsäljning kommer att bearbeta den svenska marknaden.

Distansförsäljning är en etablerad försäljningsform för alkoholdrycker inom EU där restriktioner mot sådan försäljning saknas. När distansförsäljning börjar användas på en marknad ökar marknadens utbud. Detta leder till att också konkurrenstrycket ökar, något som är bra från konkurrenssynpunkt. Att utbudet ökar är mindre lyckligt ur en alkoholpolitisk synvinkel. Denna försäljningsforrn skulle mycket väl kunna utvecklas till att bli ett realistiskt alternativ till inköp på Systembolaget. Detta skulle skapa betydande svårigheter med ålderskontroll, skatteuttag, postorderförsäljning inom landet m.m. Vidare skulle kanal för legal försäljning av spritdrycker, vin och

en ny starköl öppnas, vid sidan detaljhandelsmonopolet och

av restaurangemas servering. Detta skulle undergräva den alkoholpolitiska regleringen och på sikt göra det svårt att upprätthålla detaljhandelsmonopolet, vilket Sverige starkt slagit vakt om. Alkoholutredningen därför att distansförsäljning spritdrycker,

anser av vin och starköl till Sverige från andra länder inte kan tillåtas.

För att ett förbud mot distansförsäljning skall få någon verkan måste det följas med någon form av straffansvar för den som bryter mot

upp bestämmelserna. Utredningen föreslår i avsnitt 8.5 en ny straffbestämmelse i alkohollagen som bl.a. träffar den som förvärvar spritdrycker, vin eller starköl genom distansförsäljning.

8.4 Gåvoförsändelser av spritdrycker, vin

och starköl

Utredningens förslag: Införsel av spritdrycker, vin och starköl i form

gåvoförsändelse tillåts. Bedömningen av en försändelses status

av

och ålderskontrollen av mottagaren görs av Tullverket inom ramen

för den kontroll sker redan i dag. En försändelse som bedömts

som

utgöra något annat än en gåvoförsändelse, får inte föras in. Rätten

till införsel i form gåvoförsändelse gäller endast enstaka

av

gåvoförsändelse från enskild person under yrkesmässig befordran

en

till en annan enskild person som har fyllt 20 år. Dessutom skall

försändelsen avsedd för den enskilde mottagarens eller dennes

vara

familjs personliga bruk.

8.4.1 Allmänt om tillåtandet av gåvoförsändelser

I kapitel 2 har redogjorts för olika gemenskapsrättsliga principer etc., bland annat principen den fria rörligheten för varor. För en närmare om redogörelse för EG-rätten hänvisas till detta kapitel. Europeiska kommissionen har den formella underrättelsen genom uppmärksammat Sverige på kommissionens syn att det genom avsaknaden möjlighet att från ett annat EU-land sända spritdrycker, av vin och starköl "alkoholdrycker som gåva till Sverige föreligger hinder för privat import alkoholdrycker, vilket är en åtgärd vars av verkan motsvarar kvantitativ importrestriktion i den mening som en i artikel 30 och följande i EG-fördraget. Enligt underrättelsen avses

måste svenska regler möjlighet att mottaga ifrågavarande drycker i

ge Sverige utan att någon fysiskt skall behöva åtfölja drycken eller hämta

detaljhandelsmonopolets försäljningsställen.

den på något av Kommissionen har vid de fortsatta kontakterna med den svenska regeringen vidhållit sin uppfattning beträffande gåvoförsändelsema. Vid med utredningen har inte redovisats någon avvikande mötet ståndpunkt. Från den svenska regeringens sida har vid kontakterna med kommissionen visats förståelse inför uppfattningen att gåvoförsändelser bör tillåtas samt strävan att möjligt efterkomma detta önskemål. en om Det bör även noteras att det under de senaste åren från regeringens sida vid två tillfällen företagits försök att finna lösning på hur en gåvoförsändelser, vilka alltså föreslagits bli tillåtna, bör hanteras. Utredningen mot bakgrund vad redogjorts för ovan ser - av som ingen anledning att inte föreslå att införsel spritdrycker, vin och av starköl gåvoförsändelser i fortsättningen skall tillåtna. genom vara Utredningen föreslår alltså att sådan införsel i sig tillåts, både vad avser försändelser från annat EU-land och försändelser från tredje land.

8.4.2 för införsel

Förutsättningarna

8.4.2.1 Tidigare förslag och överväganden

Som redogjorts för i olika sammanhang har det både under år 1996 och 1998 gjorts försök att finna lämpliga lösningar för hur gåvoförsändelser spritdrycker, vin och starköl bör hanteras och regleras. av Lagtexten beträffande rätten till införsel i förslagen utformad på var ungefär hade i skatterättsligt hänseende något olika samma sätt men utfornming. I den första lagrådsremissen föreslogs koppling till en lagen 1994:1565 beskattning privatinförsel av alkoholdrycker om av och tobaksvaror från land är medlem i Europeiska unionen som

privatinförsellagen, vilken koppling skulle medföra skattskyldighet för gåvomottagaren för kvantiteter överstigande den gräns i dag

som gäller endast för skattefrihet vid resandeinförsel. I den andra lagrådsremissen enligt vilken även införsel distansförsäljning

- genom borde göras tillåten föreslogs ett tillägg till 15 § lagen

- om alkoholskatt. I ett nytt stycke att bestämmelsen i första stycket,

angavs enligt vilken säljaren är den som är skattskyldig vid distansförsäljning, även skulle omfatta sådana överlåtelser skedde utan vinstsyfte och

som som inte utgjorde gåvoförsändelser. Den som överlät skattepliktig

vara på detta sätt föreslogs vara skyldig att i princip omgående till beskattningsmyndigheten lämna deklaration för varje avsänd försändelse. Någon mängdmässig begränsning för införseln till ett antal flaskor e.d. uppställdes inte, varken i det första eller andra förslaget.

8.4.2.2 De EG-rättsliga skattereglerna

Som närmare redogjorts för i bl.a. kapitel 6 skall enligt bestämmelserna i cirkulationsdirektivet punktskattepliktiga alkohol- och tobaksvaror normalt beskattas i det land där de konsumeras. Endast när sådana varor förvärvas av enskilda personer för deras eget bruk och transporteras av dem själva skall punktskatt tas ut i den medlemsstat där varorna har förvärvats artikel 8 i cirkulationsdirektivet. Om alkohol- eller tobaksvaror avsänds eller transporteras direkt eller indirekt säljare eller för dennes räkning från ett medlemsland till

av en en privatperson i ett annat medlemsland, dvs. distansförsäljning, skall varorna beskattas i destinationsmedlemsstaten. Skatten skall påföras säljaren och denne kan få återbetalning den skatt erlagts i

av som avsändarlandet artikel 10 i direktivet.

Enligt bestämmelserna i cirkulationsdirektivet gäller således att privatpersoner vid från ett annat medlemsland kan införa

resa punktbeskattade alkohol- och tobaksvaror utan att betala punktskatt i hemlandet om är avsedda för deras eget behov. I

varorna anslutningsfördraget med Europeiska unionen fick Sverige, liksom Finland och tidigare Danmark, dock ett undantag innebär att det är

som möjligt att ta ut punktskatt i Sverige på införda alkohol- och tobaksvaror över vissa kvantiteter. Sveriges undantag gäller resandeinförsel och kan, enligt propositionen 1997/98:100

om förbättrade möjligheter till punktskattekontroll 115, inte

m.m., s. anses omfatta privatpersoners införsel gâvoförsändelser i form alkohol-

av av eller tobaksvaror. Detsamma gäller, enligt propositionen, införsel

av flyttsaker

och arv.

Enligt nämnda proposition gäller således att det undantag som Sverige fick i anslutningsfördraget inte kan ligga till grund för en rätt för Sverige att ta ut punktskatt för vad som anses utgöra gåvoförsändelser spritdrycker, vin och starköl från annat EU-land. av Någon möjlighet att på annan grund besluta om punktskatteskyldighet för sådana försändelser från annat EU-land föreligger inte. När cirkulationsdirektivet antogs rådet påpekade rådet och av kommissionen att det föreligger problem att göra skillnad mellan transaktioner omfattas bestämmelser som grundar sig på som av principen beskattning i destinationslandet respektive transaktioner om görs privatpersoner inom det regelverk som bygger på som av beskattning i ursprungslandet. I samband härmed förklarade rådet och kommissionen att medlemsländerna kan föreskriva att överföringar mot betalning inte sker i förvärvssyfte av punktskattepliktiga varor som mellan skall ske för kommersiella ändamål. I sådana personer, anses fall skall beskattning således ske i destinationslandet. Som tidigare redogjorts för har Sverige, såvitt gäller tobaksvaror, utnyttjat möjligheten att föreskriva att försändelse som inte är att en betrakta gåva under viss förutsättning skall anses utgöra som en distansförsäljning, med den följden att försändelsen skall beskattas i Sverige och säljaren betala denna skatt; 16 § femte stycket lagen se 1994:1563 tobaksskatt. En motsvarande bestämmelse i lagen om om alkoholskatt konstaterades i propositionen l997/98:l00 vara onödig, eftersom det inte är tillåtet för privatpersoner att till Sverige införa spritdrycker, vin och starköl via distansförsäljning eller som

gåvoförsändelse. Utredningen har tidigare i detta kapitel föreslagit att kommersiella försändelser nämnda drycker till enskilda även fortsättningsvis av nyss skall otillåtna. Någon möjlighet att beskatta en försändelse som vara gåvoförsändelse, under hänvisning till att försändelsen i påstås vara en fråga skall betraktas distansförsåld vara, föreligger således inte. som en Som redan nämnts gäller i dag särskilda regler för införsel från tredje land alkohol- och tobaksvaror som flyttsaker och arv samt av gåva över viss mindre kvantitet. För dessa slag av införsel skall som tull och skatt betalas i Sverige i enlighet med reglerna i rådets

förordning EG/9l8/83 upprättande ett gemenskapssystem för

om av tullbefrielse och reglerna i lagen 1994:1551 frihet från skatt vid om import, Någon möjlighet att i detta sammanhang föreslå någon m.m. ändring reglerna såvitt gäller gåvoförsändelser spritdrycker, vin av av och starköl från tredje land, alltså först genom en ändring i som alkohollagen rent faktiskt kommer att bli tillåtna, föreligger inte.

8.4.2.3 överväganden och förslag beträffande

förutsättningarna för införsel

F örsändelsens verkliga status; enstaka gåvoförsändelse

Utredningen att utgångspunkten bör att det endast är vad

anser vara som faktiskt är eller kan utgöra gåvoförsändelse skall

anses en som nu tillåtas föras in i Sverige. Vad inte kan utgöra gåva skall

som anses en alltså inte få föras in, i vart fall inte i form sådan försändelse.

av en Eftersom en försändelses verkliga status skall avgörande för rätten

vara till införsel, kan det inte uteslutas att försändelse kan komma att

en bedömas utgöra gåvoförsändelse trots att den t.ex. är

en kvantitetsmässigt omfattande. Inte heller kan det uteslutas att

en försändelse kan komma att något annat än

anses vara en gåvoförsändelse, trots att det är fråga om mycket liten kvantitet

en

alkoholdrycker.

Det kan då ställas frågan hur det skall kunna avgöras att

en försändelses verkliga status är, eller kan gåva och

anses vara, en vem som bör ha att göra denna bedömning. Det kan först konstateras att det inte går att en gång för alla slå fast vad faktiskt är gåva. Någon

som en form utgångspunkt för bedömningen måste därför skapas för de fall

av frågan om rätt till införsel ställs på sin spets. Vad därefter gäller frågan vem som bör ha att göra denna bedömning anser utredningen att denna prövning och den därmed sammanhängande ålderskontrollen bör utföras av Tullverket inom för den kontroll verket redan i

ramen som dag gör av gränsöverskridande försändelser En närmare

m.m. redogörelse för övervägandena beträffande ålderskontrollen

m.m. lämnas i detta avsnitt.

senare

Vad beträffar de närmare förutsättningarna för försändelse

att en skall kunna utgöra gåvoförsändelse, kan konstateras att ett

anses en antal frågor av varierande slag finns, t.ex. specifika regler bör

om ges för de tidsintervall måste föreligga mellan olika försändelser för att

som särskilt senare försändelser skall kunna utgöra gåvor eller

anses om sådana regler bör uppställas för vilka högsta kvantiteter skall

som kunna godtas. Att uppställa regler i dessa och liknande avseenden i lagtext skulle rimma illa med utgångspunkten att vad faktiskt är

som en gåva, oavsett storlek eller tidsintervall, skall tillåtas föras in i Sverige såsom en gåvoförsändelse. Härtill kan antas att sådan lagtext direkt

en skulle inbjuda till försök till olika slag skatteundandraganden och

av andra lcringgåenden av lag. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle kunna vara att låta regeringen eller, subdelegation, t.ex.

genom Tullverket meddela de nämnare bestämmelserna för införseln.

Överväganden och förslag 177

Utredningen dock sådan ordning för gåvoförsändelserna av anser att en

spritdrycker, vin och starköl inte skulle vara lämplig.

Utredningen har stannat för att föreslå följ I lagtexten bör som

införsel är tillåten vad utgör enstaka utgångspunkt anges att av som Härigenom att markera bl.a. att det i fall av

gåvoförsändelse. avses

försändelser till och mottagare finns särskild regelbundna en samma anledning ifrågasätta den aktuella försändelsens status. Det kan att upplysas det i tidigare tullpraxis" beträffande införsel av om att slag förekom bedömningsgrund enligt vilken flera diverse av varor en försändelser från avsändare till mottagare i princip kunde anses en en enstaka försändelse endast intervallema mellan utgöra om försändelserna längre månad. Här kan i vart fall konstateras var än en Tullverket har anledning att extra vaksamt när samma "givare" att vara till mottagare, liksom givare under en ofta ger "gåvor" samma om en kortare tidsperiod många "gåvor" till olika mottagare. ger Även vad den mängd spritdrycker, vin eller starköl som

gäller

såsom allmän utgångspunkt bör kunna godtas som en en annan ytterligare utredning skall behöva göras, finns

gåvoförsändelse utan att

antal olika aspekter. Bör t.ex. utgångspunkten en begränsning ett vara kvantitet eller värde eller bör helt utgångspunkt väljas till en annan vid att annat än enstaka flaskor Utredningen har stannat att anse knappast skall kunna godtas gåvoförsändelse utan ytterligare som

utredning. vägledande riktlinje vid bedömningen försändelses Som en av en borde kunna användas, såvitt spritdrycker och vin, status avser kvantiteterna liter spritdryck och två liter vin. Vad gäller starköl kan en dag förekommer tidigare redoorts för nämnas följande. I som - införsel spritdrycker, vin och starköl i viss, om än mycket begränsad av och den licensierade partihandeln som s.k.

mån, genom Systembolaget

Enligt vad upplysts förekommer sådana försändelser privat import. som vad gäller starköl. Det kan bl.a. mot bakgrund detta knappast alls av starköl inte kommer att förekomma i

antas att gåvoförsändelser av

omfattning. För det fall sådana gåvor sänds till mottagare i särskilt stor knappast anledning att behandla dessa försändelser Sverige, finns väsentligt annorlunda än vin, varför två till tre liter starköl bör kunna

vägledning för vad kan enstaka tjäna som som presumeras vara en Vid valet de nämnda kvantiteterna har

gåvoförsändelse. av ovan

utredningen i viss mån utgått från de regler gäller beträffande som tull och skatt enligt reglerna i rådets förordning EG/9l 83

betalning av upprättande ett gemenskapssystem för tullbefrielse.

om av En helhetsbedömning måste dock naturligtvis alltid göras. Som

omständigheter måste tala för att specifik försändelse inte som anses en uppfyller de grundläggande förutsättningarna för att kunna ens

178 Överväganden och förslag

betraktas gåvoförsändelse kan nämnas att försändelsen som en t.ex. fraktas med lastbil fullastad med gåvoförsändelser", eller att en gåvomottagaren indirekt eller till någon del ha bekostat synes varan eller transporten. Andra sådana omständigheter kan flera vara att försändelser till och eller olika mottagare innehåller en samma samma innehåll eller att innehållet i dessa försändelser kan antas ha anpassats så att införselbestämmelsema skall kunna utnyttjas maximalt. Ett antal

olika tolkningsdata kan således komma att ligga till grund för bedömningen. Härtill kommer att omständighet kan en vara av betydelse i flera olika avseenden. Att det t.ex. på eller i försändelse en inte finns någon uppgift avsändaren, innebär försändelsen om att svårligen kan utgöra försändelse mellan två enskilda anses en personer samtidigt som denna omständighet kan tala för att det anses överhuvudtaget inte är fråga om gåva. Att det finns ett en inbetalningskort i paketet är en annan omständighet måste som anses tala för att det inte är fråga verklig gåva. om en Utrymme finns naturligtvis här för att i rättstillämpningen, dvs.

genom rättspraxis, utveckla närmare förutsättningar för bedömningen. Det kan i detta sammanhang noteras att vad gäller andra EU-länders hantering av gåvoförsändelser och de gränser som dessa länder på olika

sätt uppställt, dessa gränser såvitt det är känt för utredningen i - princip innebär en uppdelning vad kan antas utgöra antingen av som en gåvoförsändelse eller, närmast, kommersiell försändelse för vilken en beskattning skall ske. Synsättet i dessa länder är alltså inte i

överensstämmelse med den utgångspunkt utredningen har för som resonemangen och förslagen, dvs. att endast vad som är eller kan anses vara en gåvoförsändelse skall tillåtas föras in i Sverige på detta sätt.

Mellan enskilda personer

Endast försändelser till enskild från enskild en person en annan person bör vara tillåtna. Att uppställa krav på att mottagaren och avsändaren skall vara olika enskilda torde minska riskerna för det sker personer, att otillåten marknadsföring spritdrycker, vin och starköl under av förespegling av att en försändelse utgör gåva eller för att det skickas en försändelser egentligen utgör t.ex. postorder försålda som genom varor,

dvs. otillåten distansförsäljning.

1998:156 överväganden och förslag 179 SOU

För personligt bruk

Utöver dryckerna skall enskild person bör att mottagaren av vara en dryckerna skall "avsedda för dennes eller dennes föreskrivas att vara

familjs personliga bru

Åldersgräns

Även för mottagandet de ifrågavarande dryckerna skall, liksom vad i av övrigt gäller mottagande etc. alkoholvara, gälla en lagstadgad av åldersgräns på 20 år. Beträffande ålderskontrollen, se nedan.

Under yrkesmässig befordran

de tidigare lagförslagen föreskrevs att det skulle vara fråga om I

gåvoförsändelse "under yrkesmässig befordran, dvs. postbefordran

eller liknande befordran, t.ex. transportföretag. Denna annan genom konstruktion måste även enligt utredningen som den mest anses Härigenom vinner bl.a. att det inte blir möjligt att föra in lämpliga. man försändelse med personbil under förespegling av att det är en egen fråga tillåten gåvoförsändelse till tredje man. Att en gåva, som om en föras in såsom resandeinförsel inom för den senare nämns, kan ramen

skattefria kvoten, är något annat. I den formella underrättelsen har, redogjorts för i avsnitt som uttalats bl.a. de svenska reglerna för gåvoförsändelser måste 5.3.3.1, att alkoholdrycker utan att dryckerna behöver ge möjlighet att mottaga

hämtas på något detaljhandelsmonopolets försäljningsställen.

av sammanhang kan konstateras bl.a. följande. Den I detta ålderskontroll måste genomföras på ett eller flera olika sätt, är som väsentlig för skyddet ungdomen. Genom det redovisade högst av ovan kravet på befordran i vart fall teoretisk, möjlighet

yrkesmässig ges en,

till ytterligare ålderskontroll utöver den kontroll Tullverket en som redan i dag har göra inom för sin verksamhet; detta utan att att ramen har medverka. För att i största möjliga mån

Systembolaget att

säkerställa ålderskontroll vid den yrkesmässiga befordran skulle det en föreskrivas det den faktiskt genomför den behöva att är som yrkesmässiga befordran, dvs. chauffören, som har att genomföra

kontrollen och denna kontroll sker vid straffansvar. En sådan att lösning med straffansvar för den lämnar över måste som varan - föregås av noggranna överväganden.

180 Överväganden och förslag SOU 1998: 156

Från kommissionens sida har vid kontakter med den svenska regeringen uttalats bl.a. att postkontoren skulle kunna utöva en

åldergränskontroll.

Som en upplysning kan nämnas följande. Antalet postkontor hos Posten Sverige AB Posten uppgick år 1997 till 987. Därtill kommer postkontor i butik 88, "post i butik", dvs. postkontor hos i partner dennes regi 433 och närpost", dvs. kontor med ut- och i vissa fall även inlämning av försändelser 170. Antalet systembolagsbutiker uppgick år 1997 till i genomsnitt 396 och antalet "fasta utlämningsställen till i genomsnitt 589. I båda fallen tillkommer olika former utlämning av genom lantbrevbärare o.d. Vad gäller utvecklingen i stort under de senaste åren kan i vart fall sägas att det totala antalet s.k. serviceställen hos Posten har minskat, medan antalet utlämningsställen för Systembolaget har varit åtminstone konstant. Det kan inte antas annat än att ett krav på utlämnande genom Postens medverkan skulle, liksom utlämnande skulle ske om genom

Systembolagets medverkan, kunna fungera väl det

genom distributionsnät finns. Det måste dock beaktas att det inte är som självklart att göra jämförelse mellan just Posten och Systembolaget. en Numera driver även andra företag än Posten postverksamhet, vilket motiverar särskilda hänsynstaganden vad gäller ålderskontroller o.d. Ett annat alternativ vad gäller ansvaret för ålderskontrollen är att inte uppställa krav på att transportören, Posten e.d. skall ha att företa ytterligare ålderskontroll utöver tullens kontroll. Som beskrivits i kapitel 6 har Tullverket redan i dag t.ex. genom punktskattekontrollagen skyldighet och befogenhet att utföra en kontroll, förutom den aktuella försändelsens status, åldern hos av av mottagaren av t.ex. en alkoholvara som tagits om hand vid Tullverkets kontroll; se även nedan. Tullverket har vid dessa kontroller också tillgång till diverse registeruppgifter. Detta sistnämnda alternativ, dvs. att inte uppställa krav på att andra än Tullverket aktivt skall medverka, har bl.a. den fördelen att alternativet- förutom att det redan i EGett rättsligt perspektiv är att föredra framför de andra alternativen innebär en både enklare och billigare hantering. Det kan inte antas att kontrollverksamheten såvitt den införsel föreslås avser som nu vara tillåten skulle fungera mindre väl än vad gäller för t.ex. flyttgods som och arv. En kontroll mottagarens ålder kan ske Tullverket av genom att får del vederbörandes Detta kan ske vid kontroll av personnummer. av folkbokföringsuppgifter som finns i för Tullverket tillgängliga register

eller via skattemyndigheten.

överväganden och förslag 181

med alternativet i fråga är att de En fördel annan

spritdrycker, vin och starköl gränsöverskridande gåvoförsändelsema av

lika behandling dels införsel sådana får så långt möjligt som av en respektive och testamente, dels eventuella drycker genom flyttgods arv

landet för vilka inte heller finns krav

privata gåvoförsändelser inom

på medverkan av t.ex. Posten.

finner utredningen att övervägande skäl Vid samlad bedömning en talar for att stanna vid detta alternativ.

föreslagna ordningen kan antas i vart fall inledningsvis Att den

antal försök till obehörig avsättning av komma att medföra ett

starköl på den svenska marknaden eller till olika

spritdrycker, vin och

kan knappast undvikas. Här kan beaktas att den

skatteundandraganden

under vissa förutsättningar för in sådana drycker utan att vara som betala erforderlig skatt för dryckema, kan behörig därtill eller utan att

varusmuggling enligt lagen 1960:418 straff för dömas för om

eller skattebrott enligt skattebrottslagen l97l:69. Som

varusmuggling

avsnitt 8.5 föreslår utredningen dessutom en utvidgning av redovisas i beträffande vissa förvärv spritdrycker, vin och kriminaliseringen av

starköl.

8.4.2.4 Gränskontrollerna m.m.

för utredningens redovisade förslag har varit att

En utgångspunkt ovan

försändelse inte är eller kan anses utgöra en gåvoförsändelse en som släppas in i Sverige. Den lag, förutom alkohollagen, som inte skall

påverkas detta ställningstagande är främst punktskattekontrollagen.

av för denna lag finns i kapitel I detta

utförlig redogörelse

En mer kan kort följande beträffande lagen 1996:701 sammanhang nämnas vid Sveriges gräns mot ett annat land

Tullverkets befogenheter

om den s.k. inregränslagen. Genom denna lag inom Europeiska unionen,

den införseln, resandeinförsel enligt kontrolleras, vad gäller privata

sådan kontroll är inte direkt intresse här,

privatinförsellagen. En av

tillåta införsel spritdrycker, vin och eftersom ett villkor för att av

starköl form gåvoförsändelse är att dessa skall sändas genom i av

befordran. Dock kan även yrkesmässig befordran av gåvor

yrkesmässig

enligt inregränslagen det vid kontroll visar komma att kontrolleras om

20 års ålder. Tullen har därvid rätt sig att mottagaren inte har uppnått

kontrollera anmälningsskyldigheten ñJllgj otts.

att om såsom resande för privat bruk önskar Det kan tilläggas att den som

han eller hon har fått i gåva, kan göra detta föra in sådana drycker som

skattefritt inom för den skattefria resandekvoten. ramen

182 Övervägandenoch förslag

SOU 1998: 156

Vad gäller punktskattekontrollagen kan erinras denna om att ger olika kontrollmöjligheter beroende på befordran om av en försändelse sker genom post eller genom en yrkesmässig vägtransport.

Punktskattekontrollagens bestämmelser postförsändelser om

Om befordran sker gäller bestämmelserna per post, om postförsändelser i 3 kap. i

punktskattekontrollagen. Enligt dessa

bestämmelser, är tillämpliga både på kommersiella och

som privata

försändelser, gäller bl.a. följande. Enligt 3 kap. 1 § har tullmyndigheten befogenhet att undersöka

om en postförsändelse innehåller alkohol- eller tobaksvaror och att öppna en sådan försändelse när det finns anledning den innehåller att anta att alkohol- eller tobaksvaror. En sådan försändelse får dock öppnas endast vid postkontor dit post från utlandet ankommer, dvs. vid de särskilda

utväxlingspostkontoren, eller hos tullmyndigheten. Enligt den utformning som lagtexten har i dag gäller att om mottagaren av en alkoholvara påträffas i postförsändelse inte har partihandelssom en

eller tillverkningstillstånd enligt 4 kap. 2 § alkohollagen ellerinte

fyllt 20 år, skall varan återsändas till avsändaren, detta möjligt I om är annat fall skall varan tas hand. om Mot bakgrund utredningens förslag beträffande bl.a. av gåvofcirsändelser bör lagtexten utformas så innebörden blir att att varan skall sändas tillbaka till avsändaren, inte om mottagaren är berättigad att föra in varan vare sig kommersiellt eller för privat bruk.

Bestämmelser om förfarandet när inte kan sändas åter, o:h en vara därför har tagits hand, finns i 3 om kap. 7 och 9 punktskattekontrollagen. Enligt dessa bestämmelser gäller följande.

Enligt 3 kap. 6 § skall ett beslut omhändertagande bla. om upphävas

om det inte längre finns grund för att omhänderta första styclet varan l. Det kan, enligt förarbetena till lagen prop. l997/98:1OO s. 204, t.ex. ha framkommit att skattskyldighet inte föreligger därför att det id tullens undersökning framgår att det fråga är om en gåvoförsändehe. För att tullmyndigheten skall kunna upphäva beslut ett av dema anledning bör det krävas att det vid myndighetens kontroll framsår

som sannolikt att det verkligen är fråga gåva. Om mottagaren om en lV försändelsen direkt eller indirekt till någon del bekostat varan eler transporten bör varan, i enlighet med vad tidigare redogjorts far, som inte gåva. I de fall där försändelsens anses som en status är tveksan, t.ex. då det saknas uppgift avsändare, bör om varan omhändertas on det inte av andra omständigheter framgår det verkligen att är fråga on en gåvoförsändelse.

överväganden och förslag 183

kontrollera postförsändelser 3 kap. i

Den möjlighet att som

för gäller inte brev eller paket

punktskattekontrollagen ger utrymme

med budbilar eller liknande. Försändelser m.m. som förs över gränsen förs gränsen på detta sätt är inte att anse som postförsändelser som över i 3 kap. 1 och får därför inte underkastas i den mening som avses den bestämmelsen de andra bestämmelserna någon kontroll enligt eller

sådan försändelse skall undersökas får, enligt i kapitlet. Om en 1997/982100 198, undersökningen i stället ske förarbetena prop. s.

med stöd reglerna i 2 kap. 1-8 §§; se nedan. av

Punktskattekontrollagens bestämmelser om yrkesmässiga

vägtransporter

2 kap. finns bestämmelser kontroll av

I punktskattekontrollagens om

kan yrkesmässiga vägtransporter. Reglerna vad som är eller antas vara annorlunda uppbyggda än reglerna beträffande är, framgått ovan, som

postförsändelser.

kap. 6 § stadgas att transporter av bl.a.

I punktskattekontrollagen l

åtföljas ledsagardokument och bevis om ställd alkoholvaror skall av omfattas säkerhet för betalning skatt i den säkerhet samt av av följer cirkulationsdirektivet. I syfte att kontrollera utsträckning som av detta får tullmyndigheten, enligt 2 kap. 1 undersöka vägtransporter

är eller kan antas vara yrkesmässiga.

av punktskattepliktiga varor som

alkoholvara, påträffas vid en

Om punktskattepliktig vara, t.ex. en

en s.k. och det finns anledning att anta att transporten

transportkontroll

cirkulationsdirektivets bestämmelser får inte sker i enlighet med

hand; 2 kap. 9 Syftet med omhändertagandet

alkoholvaran tas om se kontrollera punktskatt för skall betalas i Sverige skall vara att om varan fall skattskyldig. Skatt skall, enligt 2 kap. 13 och vem som i så är skattskyldighet har inträtt och varan påföras omhändertagen vara om en

i strid med cirkulationsdirektivets bestämmelser.

har transporterats I 2 kap. 15 § första stycket regleras när ett omhändertagande av en

skall upphävas. Av punkt 1 framgår att ett

punktskattepliktig vara

skall det inte längre finns grund för

omhändertagande upphävas om

Bestämmelsen bör enligt 1997/98: 100 s. 192

omhändertagandet. prop.

med förutsättningarna för omhändertagande i 2 kap. läsas tillsammans

9 får alkoholvara under vissa förutsättningar inte Enligt 2 kap. 16 § en enligt förarbetena prop. 1997/982100 lämnas ut. Bestämmelsen är tillämpas på har varit Omhändertagna. s. 194 tänkt att varor som

för upphäva ett omhändertagande skall

Föreligger förutsättningar att fatta beslut upphävande. Med stöd av

tullmyndigheten självmant ett om

184 Övervägandenoch förslag

SOU 1998: 156

denna paragraf kan dock tullmyndigheten i samband därmed fatta ett beslut att vägra lämna ut Ett sådant beslut om varorna. kan även fattas vid tidpunkt. För att bestämmelsen en senare över huvud skall bli tillämplig krävs att det är sannolikt att skall bjudas till varorna ut försäljning på den svenska marknaden. Varor avsedda för som är export till tredje land eller för försäljning i något EU-land kan annat alltså tullen inte vägra att lämna ut med stöd bestämmelsen. av För att alkoholvaror enligt 2 kap. 16 § inte skall lämnas krävs, ut enligt första stycket, dessutom att den gör anspråk på som varorna saknar tillverknings- eller partihandelstillstånd enligt

alkohollagen eller

föreskrivet tillstånd för försäljning enligt lagen 1961:181 om försäljning av teknisk sprit I andra stycket föreskrivs bl.a. m.m. att alkoholvara inte får lämnas ut till den är under 20 år och detta som att gäller även första stycket inte är tillämpligt. Denna om paragraf bör ändras så att innebörden andra stycket blir

av att en omhändertagen

alkoholvara inte får lämnas ut till den saknar föra in som rätt att varan enligt bestämmelserna i alkohollagen eller lagen

om försäljning av

teknisk sprit m.m.

8.5 Illegal alkoholhantering

Utredningens förslag: En straffbestämmelse införs i alkohollagen

ny beträffande förvärv olovligen tillverkad sprit eller spritdryck av samt förvärv köp eller byte spritdryck, genom av vin eller starköl från någon

som inte är berättigad driva detaljhandel eller uppenbart inte är berättigad att Endast uppsåtliga gärningar omfattas. servera varan.

Inledning

En allmän uppfattning i Sverige är att den storskaliga

tillverkningen och

smugglingen av svartsprit är ett allvarligt samhällsproblem. Denna

försäljning ger näring åt organiserad brottslighet, i nästa led en som förser ungdomar med billig sprit. Samtidigt synes inte kopplingen

mellan denna välorganiserade brottslighet och det

grova egna "lilla köpet framstå som tillräckligt tydligt för att motivera direkt ett

avståndstagande. Så länge alkoholskatten är betydligt högre i

som Sverige än i flera andra EU-länder måste vi också räkna med att många

personer kommer att försöka föra in spritdrycker, vin och starköl till

Sverige utan att betala svensk alkoholskatt. Eventuella luckor i

lagstiftningen kommer även fortsättningsvis försöka

att utnyttjas.

överväganden och förslag 185

Någon allmänt motverkande moraluppfattning inte finnas ännu. synes Det finns redan i dag många är verksamma i befattningen personer som med illegal alkoholhantering i olika former. Både Riksskatteverket och Generaltullstyrelsen har vid möten med Alkoholutredningen berättat om mycket avancerade sätt att föra in spritdrycker, vin och starköl till Sverige. Om det dessutom blir lättare att föra in sådana drycker med skatteuppskov och möjligt att sända skattefria gåvoförsändelser till Sverige kommer naturligtvis s.k. upplägg att testas för att om nya möjligt lura Det f°ar inte finnas gråzon när tullen kan systemet. en ingripa och när skatt skall tas ut. grundpelama i den svenska alkoholpolitiken är skyddet för En av ungdomen. Risken för alkoholskador är särskilt stor innan kroppen har hunnit utvecklas och de ungdomar tidigt börjar med alkohol löper som risk hamna i ett alkoholberoende än de skjuter upp sin större att som alkoholdebut. Det därför vi har åldersgränser för detaljhandel med är och servering alkoholdrycker och det är därför vi strävar efter en så av långt möjligt alkoholfri uppväxttid. Befattningen med smuggelsprit och hembränt är ingen isolerad företeelse verksamhet i hög grad har kopplingar till utan en som organiserad brottslighet. Statistiken visar att majoriteten av smugglare och hembrännare har varit inblandade i brottslighet. Såväl annan utredningen Svartsprit och ungdomar Ds 1997:8 det Oberoende som alkoholsamarbetet OAS har visat på detta samband. Det har också visat sig del försäljningen svartspriten riktar sig till att en stor av av ungdomar. Undersökningar har visat att ungdomar dricker hembränt och smuggelsprit därför att den är lätt att få tag på; några åldersgränser tillämpas inte vid försäljningen och den illegala spriten är förhållandevis billig.

8.5.2 Svartspritsutredningen

insatser för att bekämpa svartspritshanteringen, framför Det görs stora allt från polisens sida. Upprepade tillslag görs mot misstänkta spritfabriker o.dyl., varvid många har gripits. Någon nedgång personer i handeln med smuggelsprit och hembränt har emellertid inte kunnat noteras. Tvärtom tenderar denna handel att öka. En åtgärd som allvarligt bör övervägas för att kunna vända denna negativa trend är att lagstiftning polis- och tullmyndigheter större befogenheter genom ge ingripa förvärv illegal sprit. Svartspritsutredningen anför i att mot av sitt betänkande 72 bl.a. följande: Enligt arbetsgruppens mening finns det starka skäl för en kriminalisering allt innehav olovligt tillverkad sprit. Det främsta av av

186 Övervägandenoch förslag SOU 1998: 156

skälet är att förekomsten av olovligt tillverkad sprit tenderar att öka, vilket innebär ökad tillgänglighet. Särskilt oroande är att distributionen i allt högre grad riktar sig mot ungdomar. Den tidigare redovisade attitydundersölmingen bland 2 600 svenskar mellan 15 och 75 år visar att 72 procent av ungdomar mellan 15 och 24 år tror sig kunna skaffa ett par liter hembränt inom ett par dagar. När det gäller smuggelsprit är motsvarande siffra 22 procent. Tillgängligheten i kombination med lägre priser och avsaknad av åldersgräns för inköp av svartsprit innebär enligt arbetsgruppens mening ett allvarligt hot mot den uppväxande generationen. Ett annat skäl är att det torde medföra betydande svårigheter att bevisa om innehavet verkligen är avsett för eget bruk eller om det är förberedelse för försäljning. Vidare skulle det

en försvåra för tillverkarna och försäljarna svartsprit att få avsättning

av för sina produkter om innehav för eget bruk kriminaliserades. Ovan nämnda enkätundersökning visar att en majoritet 60 procent vill kriminalisera köp av svartsprit. En kriminalisering allt innehav

av av svartsprit skulle därigenom troligen inte uppfattas oskälig

som en åtgärd. Man kan heller inte bortse från den opinionsbildande

kraft som finns i lagstiftningsinstitutet.

8.5.3 Kriminalisering inköp

av

I dag gäller enligt alkohollagen att olovlig försäljning

av alkoholdrycker kan straffas med böter eller fängelse i högst två år 10 kap. 2 §. Är brottet t.ex. verksamheten har bedrivits

grovt, om yrkesmässigt eller i större omfattning, kan fängelsestraff i högst fyra år dömas ut 10 kap. 3 §. Innehav spritdrycker, vin och starköl i

av uppenbart syfte att olovligen sälja dem är också straffbart 10 kap. 5 §. För köparen har dock inte föreskrivits något straffrättsligt i

ansvar dessa situationer. De inköpta dryckema kan emellertid tas i beslag och förverkas.

I lagen 1960:418 straff för varusmuggling att den

om anges som förvärvar, forslar, döljer, förvarar eller avyttrar gods varit föremål

som för varusmuggling döms, om gärningen sker uppsåtligen, för olovlig befattning med smuggelgods till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningsmarmen inte insåg, hade skälig anledning anta att godset

men varit föremål för smuggling, utdöms böter. Någon ändring

i sak av denna bestämmelse har inte föreslagits i promemorian Ds 1998:53 Ny

smugglingslag.

Som jämförelse kan nämnas att all befattning med narkotika,

som inte är medicinskt motiverad, är straffbelagd. Enligt narkotikastrafflagen 1968:64 kan den som irmehar, brukar eller tar

annan befattning med narkotika dömas till fängelse i högst tre år eller

om

SOU 1998: 156 Överväganden och förslag 187

brottet är att ringa till böter eller fängelse i högst sex anse som månader. En företeelse samhället har markerat mot är annan som användning dopningsmedel. Enligt lagen 1991:1969 om förbud av mot vissa dopningsmedel kan den för in, framställer, överlåter, som förvärvar i överlåtelsesyfte, säljer eller innehar förbjudna dopningsmedel dömas till böter eller fängelse i högst två år. I proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning föreslår regeringen att straffbestämmelsen skall utvidgas till att även omfatta bruket av

dopningsmedel.

8.5.4 Remissutfallet

I remissbehandlingen Svartspritsutredningens förslag beträffande av kriminalisering köp och innehav olovligt tillverkad sprit framhöll av av Socialstyrelsen den grundläggande principen inom svensk lagstiftning handlingar riktar sig enbart mot den personen eller mot att som egna eget intresse vanligtvis inte skall straffbelagda. Exemplen ovan vara visar undantag från denna regel förekommer inom andra områden. att Det har också visats att inköpt illegal sprit ofta säljs vidare, bl.a. till ungdomar. En sådan handling kan därför inte ses isolerad som en handling riktad enbart mot den egna personen. Riksåklagaren och Karlstads kommun pekar på bevissvårighetema för polis och åklagare vad gäller att kunna skilja svartsprit från laglig sprit. En betydande komplikation föreligger dock redan i dag i situationer då hembränd sprit påträffas vid olika polisingripanden och det måste kunna bevisas att innehavet är att betrakta förberedelse som för försäljning och alltså inte innehav för eget bruk. som Bland remissvaren framfördes att det måste finnas folkvilja en bakom all form kriminalisering. I svartspritsutredningen redovisas av intervjuundersölming med 2599 i åldrarna 15-75 år som en personer genomfördes TEMO år 1997. När det gäller attitydema till av försäljning och köp hembränt framgick att 93 procent av de av tillfrågade instämde i påståendet att det är ett allvarligt brott att sälja hemtillverkad sprit till ungdom under 20 år. På frågan om det är ett allvarligt brott att sälja till det 79 procent svarade att så vuxna var som fallet. Man lät även de intervjuade ta ställning till påståendet"Man var borde ändra lagen så att det blev straffbart att köpa hemtillverkad sprit. Nära två tredjedelar, 62 procent, instämde i detta påstående.

Under hösten 1998 genomförde TEMO en ny intervjuundersökning,

denna gång omfattande 5 000 En frågorna om det bör personer. av var straffbart att köpa svartsprit. Av respondenterna 64 procent för vara var förslag kriminalisering, och endast 19 procent mot. Därmed torde om

det kunna sägas relativt väl belagt att det finns folkvilja för att

vara en förbjuda köp av illegal sprit.

Förslag

I de tidigare avsnitten i detta kapitel finns Alkoholutredningens förslag

beträffande regler för bl.a. införsel spritdrycker, vin och starköl till

av Sverige. Yrkesmässig import och partihandel skall enligt vad som där föreslås få bedrivas endast av dem har blivit godkända

som som upplagshavare eller registrerade som varumottagare. Distansförsäljning till privatpersoner föreslås även fortsättningsvis förbjuden, medan

vara det däremot föreslås att det under vissa förutsättningar skall tillåtet

vara att skicka en spritdryck, vin eller starköl som gåva till enskild person

en i Sverige. Denna sistnämnda möjlighet kan locka vissa personer att bedriva distansförsäljning under täclcmantel av gåva. Ett förbud mot distansförsäljning måste därför följas med någon form

upp av straffansvar för den som bryter mot bestämmelserna. I tilläggsdirektiven till Alkoholutredningen har framhållits vikten av att hitta ett system för gåvoförsändelserna vid sidan att det

som, av tillgodoser principen den fria rörligheten för också tar hänsyn

om varor, till de alkoholpolitiska aspektema, såsom tillgängligheten och skyddet för ungdomen genom ålderskontroll. Postorderförsäljning dvs. distansförsäljning eller marknadsföring skall inte heller kunna bedrivas under täckmantel gåva.

av

Ett system för gåvoförsändelserna som i största möjliga mån uppfyller de ovan angivna kraven kan möjligen i sig kunna

anses motivera en bestämmelse med någon form straffrättsligt

av ansvar; en bestämmelse så att säga särskilt fångar distansförsäljning. Att

som upp ha sådan särreglering för distansförsäljning kräver, liksom för det

en fall generell straffrättslig bestämmelse införs, naturligtvis

att en mer noggranna överväganden mot bakgrund av bl.a. att distansförsäljning inom EU är ett vanligt förekommande handelssätt, vars skatterättsliga konsekvenser såvitt avser bl.a. alkoholvaror dessutom har blivit föremål för reglering i cirkulationsdirektivet.

Distansförsäljning är en form av direktförsäljning till konsument

som har stora likheter med detaljhandel. Som utredningen har redovisat i avsnitt 8.3 är detta den huvudsakliga orsaken till att distansförsäljning inte bör tillåtas. I Sverige gäller att ingen detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får ske vid sidan Systembolaget, och ett

av förbud mot köp dessa drycker vid sidan detaljhandelsmonopolet

av av bör därför omfatta fler situationer än enbart köp hembränd sprit och

av distansförsäljning. Framför allt träffar förbudet två andra områden

som

överväganden och förslag 189

minst lika angelägna att bekämpa från alkoholpolitisk synpunkt. Det är är det brukar benämnas langning, nämligen vanligtvis ena som tillverkad och inköpt alkohol olovligen säljs direkt till lovligen som och det andra är olovlig handel med teknisk sprit. Inom konsumenter båda dessa områden sker dessutom betydande del av försäljningen en till ungdomar under 18 år. Alkoholutredningen följande bedömning. Mot bakgrund vad gör av redogjorts för finns det skäl att starkt överväga en som ovan kriminalisering inte endast förvärv distansförsäljning utan i av genom stället i princip alla förvärv olovligt försåld spritdryck, vin eller av starköl. Försäljningsledet är redan straffbelagt. Vad det nu gäller är

alltså frågan det dessutom bör införas ett ansvar för den köpare som om full medvetenhet att drycken försäljs olovligen ändå köper den. i om utredningens mening finns knappast skäl att vidhålla att sådana Enligt förfaranden bör straffria. Utredningen föreslår sålunda en ny vara straffbestämmelse öppnar möjligheten att ingripa också mot som Straffskalan bör lämpligen böter eller fängelse i högst köparen. vara sådan straffrättslig skärpning skulle troligen få en sex månader. En moralhöjande verkan, och även underlätta polisens och tullens

hembränt och olovligt införd spritdryck, vin eller bekämpning av syftet med sådan straffbestämmelse finns starköl. Mot bakgrund av en knappast skäl låta den omfatta annat än uppsåtliga brott. Den bör att till omfatta endast sprit, spritdrycker, vin och vidare begränsas att öl klass II. Vad gäller servering kan i princip inte starköl, dvs. inte kund kontrollerar vad t.ex. restaurang får servera. För krävas att en en fall förutsätts därför att det är uppenbart att det inte straffbarhet i dessa finns någon rätt att dvs. det skall vara fråga om mera servera varan, förfaranden såsom inköp på svartklubb eller liknande. flagranta en den utformningen och avgränsningen av den nya

Angående närmare

straffbestämmelsen hänvisas till lagtexten och författnings-

kommentaren.

1322+ iuäj till r nâgkixoi Y s ;anzuanowzär/:wlii-"ijv SikuS17.

m

V .

A s åarga: .-:::2::›..

3:2;a;;§iiê§á

J .

Ekonomiska konsekvenser m.m. 191

9 Ekonomiska konsekvenser m.m.

Utredningen har enligt direktiven att redovisa de ekonomiska konsekvenserna och andra effekter av förslagen. Utredningen har föreslagit bl.a. att de särskilda partihandelstillstånden avskaffas och i alkohollagen ersätts med en koppling till vissa begrepp i lagen alkoholskatt. om Alkoholinspektionens uppgifter vad gäller tillståndsgivning av paitihandelstillstånd samt tillsyn över innehavama sådana tillstånd, av kommer således inte att finnas kvar. Ansöknings- och tillsynsavgifterna för tillverknings- och partihandelstillstånden, för år 1998 uppgår till 22 miljoner som ca kronor, är avsedda att täcka kostnaderna för hela Alkoholinspektionens verksamhet inklusive länsstyrelsernas alkoholtillsyn. Av dessa 22 miljoner 10 miljoner kronor tillsynsavgifter för innehavare av är ca

tillverkningstillstånd baserat på de egentillverkade volymerna. Dessa

avgifter och denna verksamhet skall bestå. Alkoholinspektionens och länsstyrelsernas kostnader för verksamheten med ansökningar från och tillsyn paitihandlare uppskattas motsvara 10-11 miljoner kronor. av ca Om uppgifterna med att behandla tillståndsansökningar från och tillsyn

partihandlare avskaffas och därmed avgifterna för

av partihandelsverksamheten, kvarstår vissa kostnader för annan verksamhet Alkoholinspektionen bedriver. Denna andra som verksamhet får bekostas de l0 miljoner kronor tas in från av ca som tillsynen tillverkarna. Det betyder att förändringen att avskaffa av

partihandelstillstånden och partihandelsavgiftema inte skall behöva

föranleda ökade kostnader för staten.

De förändringar i uppgifterna för beskattningsmyndigheten som det

nämnda förslaget kan komma att medföra kan inte antas innebära nu någon väsentligt ökad arbetsbörda, varför det inte finns anledning att förslaget föreslå några extra resurser för beskattningsp.g.a. nu myndighetens verksamhet. Inte heller finns det skäl att anta att Tullverket med anledning förslaget skulle behöva tillskjutas extra av nu medel. Inte heller vad gäller övriga förslag beträffande den yrkesmässiga införseln förslaget om att ge restaurangerna möjlighet att under vissa förutsättningar importera spritdrycker, vin och starköl eller

192 Ekonomiska konsekvenser SOU 1998: 156

m. m.

förslaget om att låta Systembolaget själv få ombesörja den s.k.

privatimporten finns skäl att föreslå några utökade för

resurser beskattningsmyndigheten, Tullverket eller myndighet e.d.

annan

Vad gäller än den yrkesmässiga införseln spritdrycker, vin

annan av och starköl, har utredningen föreslagit att införsel distansförsålda

av drycker av nämnt slag även i fortsättningen skall otillåten medan

vara införsel av sådana drycker gåvoförsändelser under vissa

genom förutsättningar skall vara tillåten. Kontrollen försändelses status

av en samt ålderskontrollen mottagaren gåvoförsändelse, har ansetts

av av en böra ske inom för den verksamhet Tullverket redan i dag

ramen som utövar vad gäller de gränsöverskridande försändelsema bl.a.

av alkoholvaror. Det finns inte anledning att anta att förslaget beträffande gåvoförsändelsema kommer att medföra sådana förändringar

av Tullverkets uppgifter att verket skulle behöva tillskjutas extra medel.

nu

Möjligheten att i fortsättningen sända spritdrycker, vin och starköl i en gränsöverskridande försändelse kan antas komma att medföra försök till införsel distansförsålda sådana under förespegling att

av varor av det är fråga gåvoförsändelse. Mot bakgrund denna

om en av omständighet och bl.a. övriga ovan nämnda förslag har utredningen funnit att inte endast förvärv distansförsäljning utan i stället i

genom princip alla förvärv av olovligt försåld spritdryck, vin eller starköl bör vara förenade med straffansvar. Den föreslagna straffbestämmelsen omfattar även sprit. Straffskalan föreslås böter eller fängelse i

vara högst sex månader.

Förslaget till utvidgad kriminalisering kommer att medföra viss

en ökad belastning på rättsväsendet. Samtidigt kan inte antas annat än att en sådan straffrättslig skärpning skulle få moralhöjande verkan och

en bl.a. därigenom även underlätta polisens och tullens bekämpning

av hembränt och olovlig införsel nämnda alkoholvaror. Som följd

av en av detta kan bl.a. skatteundandragandena antas komma att minska.

Vad närmare beträffar konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, kan konstateras bl.a. att befattningen med smuggelsprit och hembränt inte är isolerad företeelse utan

en en verksamhet som i hög grad har kopplingar till organiserad brottslighet. Majoriteten av "smugglare" och "hembrännare har varit inblandade i annan brottslighet. Det kan antas att ytterligare kriminalisering inom det aktuella området, förutom den effekt nämnts, kan bidra

som nyss till att motverka dels brottsligheten inom alkoholområdet, dels i viss mån annan brottslighet.

Vad därefter gäller i vilken utsträckning utredningens förslag kan antas få regionalpolitiska konsekvenser, kan utredningen inte några

se direkta sådana konsekvenser.

SOU 1998: 156 Ekonomiska konsekvenser 193

m.m.

Inte heller kan utredningen se några direkta jämställdhetspolitiska

konsekvenser förslagen.

av

z i

SOU 1998: 156 F örfattningskommentar 195

1 O

Författningskommentar

10.1 till lag om ändring i Förslaget alkohollagen 1994: 1738

3 kap. 7 § Paragrafen gäller tillståndshavare och, vid partihandel, den som är

berättigad att bedriva verksamheten, men inte försäljningspersonal,

jämför 1994/95:89 90. Vad försäljning öl tar prop. s. avser av paragrafen sikte på innehavaren av försäljningsstället. Ändringen motiveras främst att vid detaljhandel med av spritdrycker, vin och starköl får varor inte säljas eller annars lämnas ut till någon inte har fyllt 20 år, se 3 kap. 8 § första stycket. I som konsekvens hänned föreskrivs att man måste vara fyllda 20 år för att kunna beviljas tillstånd innefattar rätt att bedriva försäljning av som alkoholdrycker. En konsekvens den ändrade lydelsen är bl.a. att av serveringstillstånd lagligen inte kan meddelas den som inte har fyllt 20 år. Inte heller kan beslut godkännande som upplagshavare eller om registrering varumottagare enligt lagen 1994:1564 om som alkoholskatt meddelas den inte har fyllt 20 år, jämför som kommentaren under 4 kap. 1

4 kap. 1 § Ändringama är föranledda av att de nuvarande partihandelstillstånden avskaffas och ersätts med en reglering som är direkt kopplad till de skatterättsliga begreppen på området. Partihandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av den som har godkänts som upplagshavare enligt 9 § lagen om alkoholskatt och den som har registrerats som varumottagare enligt 12 § nämnda lag. Dessa subjekt är fysiska eller juridiska personer som såväl yrkesmässigt som regelmässigt tillverkar eller hanterar skattepliktiga och har att ställa säkerhet för skattens varor som

betalning.

Rätten till partihandel är begränsad till de drycker som omfattas av skattemyndighetens beslut om godkännande eller registrering. Ett godkännande upplagshavare enligt lagen alkoholskatt för

som om endast starköl medför således inte att rätt till partihandel föreligger även för spritdrycker eller vin. En erinran om detta finns också i 7 kap. 2

Ett tillverkningstillstånd ger inte längre någon automatisk rätt till partihandel. I stället är den som har tillverkningstillstånd enligt alkohollagen berättigad att bedriva partihandel först om han också är godkänd som upplagshavare.

Den ordningen medför att partihandel utan iakttagande av

nya bestämmelserna i paragrafen, i likhet med vad som redan gäller idag, medför straffansvar enligt 10 kap. 2 Någon på alkohollagen grundad administrativ sanktion för den som är berättigad att bedriva partihandel och bryter mot reglerna finns inte längre. Även i dessa fall utkrävs

som straffrättsligt ansvar. En annan sak är att beskattningsmyndigheten i vissa fall kan meddela beslut om återkallelse som medför förlust av rätten till partihandel. En erinran om detta har tagits in 7 kap. l 8

I det nya andra stycket anges att detaljhandelsbolaget, dvs. Systembolaget AB, har rätt att bedriva partihandel i enlighet med vad som anges i 5 kap. 1 § tredje stycket, dvs. partihandel i förhållande till dem har serveringstillstånd. Den rätt för

som som anges detaljhandelsbolaget är således inte beroende av om bolaget är godkänt som upplagshavare eller registrerat som varumottagare.

2 § Rätten till yrkesmässig införsel av spritdrycker, vin och starköl är inte längre kopplad till innehav av tillverlcnings- eller partihandelstillstånd. I stället anges i paragrafens första stycke att den som enligt 1 § första stycket är berättigad att bedriva partihandel får föra in varorna. Utöver de personer som anges i 1 § första stycket får spritdrycker, vin och starköl även föras in av detaljhandelsbolaget Systembolaget, dock endast för att kunna fullgöra den skyldighet att ombesörja s.k. privatimport som åligger bolaget enligt 5 kap. 5 och den som har serveringstillstånd för servering till allmänheten av sådana varor året runt, dvs. den som har ett s.k. permanent serveringstillstånd.

av Ifrågavarande serveringstillståndshavare har inte någon automatisk rätt till partihandel, jämför 1 och 5 §§, utan kan endast föra in drycker som behövs i den rörelsen. Detta har också tydliggjorts ett

egna genom tillägg i 6 kap. 5 Vill en serveringstillståndshavare även bedriva partihandel har han att ansöka om sådant godkännande eller sådan registrering som anges i l § första stycket. I sammanhanget bör observeras att detaljhandelsbolaget lagligen är förhindrat att bedriva

SOU 1998: l 56 F örfattningskommentar 197

annan partihandel än försäljning till dem som har serveringstillstånd, se 5 kap. 1 § tredje stycket.

Andra stycket behandlar andra fall än yrkesmässig införsel. Genom ett tillägg möjliggörs införsel av enstaka gåvoförsändelser under yrkesmässig befordran innehåller spritdrycker, vin eller starköl.

som Som förutsättning för rätten till införsel gäller också att det skall vara fråga om en försändelse mellan två privatpersoner och att mottagaren skall ha fyllt 20 år samt att dryckema är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk. Om uppgift om avsändare saknas kan således inte försändelsen accepteras som gåvoförsändelse.

Med uttrycket yrkesmässig befordran avses postbefordran eller

liknande befordran, t.ex. genom transportföretag. Det har inte i annan alkohollagen föreskrivits någon mängdmässig begränsning avseende rätten till införsel. Någon sådan begränsning finns inte heller i fråga om s.k. resandeinförsel, jämför paragrafens andra stycke punkten En

sak är skatt och, bortsett från viss mindre kvantitet, även tull annan skall tas ut vid gåvoförsändelser från tredje land. Begreppet enstaka gåvoförsändelse är avsett att markera bl.a. att det i fall av regelbundna försändelser till en och samma mottagare finns särskild anledning att ifrågasätta försändelsens verkliga status. Likaså skall inte heller annat än enstaka flaskor utan ytterligare utredning godtas som gåvoförsändelser. Som riktlinje kan, såvitt avser spritdrycker och vin, användas liter spritdryck och två liter vin. Starköl bör i nu

en ifrågavarande hänseende inte behandlas väsentligt annorlunda än vin, varför i princip två till tre liter starköl bör vara en riktlinje för vad som kan antas vara en enstaka gåvoförsändelse. Angående förfarandet när en försändelse bedöms som något annat än en gåvoförsändelse hänvisas till förslaget till lag om ändring i lagen 1998:506 om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror

och mineraloljeprodukter.

3 § Ändringarna i paragrafen är föranledda av den nya ordningen för rätten till partihandel.

5 och 6 §§ Ändringarna i paragrafema är föranledda av den nya ordningen för rätten till partihandel. I förordningen 1984:247 om punktskatter och prisregleringsavgifter bör föreskrivas att beskattningsmyndigheten skall kontrollera att försäljning har skett i enlighet med 5

Otillåten försäljning, t.ex. försäljning direkt till konsument, kan förutom straffrättsligt ansvar även medföra beslut om återkallelse enligt lagen om alkoholskatt.

7 § Kravet i andra stycket på föreståndare vid partihandelsställe har tagits bort som konsekvens av att det särskilda tillståndssystemet för partihandel upphör.

3 § Andra och tredje stycket utgår som följd av den nya ordningen beträffande partihandel. Det bör i sammanhanget observeras att lagen om alkoholskatt innehåller bestämmelser om ställande av säkerhet bl.a. för transport skattepliktiga bl.a. 10 § nämnda lag.

av varor, se

5 kap. 1 § Ändringen i andra stycket är avsedd att förtydliga att detaljhandelsbolaget, dvs. Systembolaget, får importera spritdrycker, vin och starköl endast för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 jämför 4 kap. 2 § första stycket. I 5 § stadgas att spritdrycker, vin och starköl som inte hålls i lager skall anskaffas på begäran av kund, s.k. privatimport. Den nya ordningen ger således inte Systembolaget rätten att föra in drycker som behövs för bolagets detalj- eller partihandel. Sådana drycker får även i fortsättningen köpas från den som är

berättigad att bedriva partihandel.

Vid begäran från kund om s.k. privatimport bör bolaget i första hand vända sig till någon som enligt 4 kap. l § första stycket är berättigad att bedriva partihandel.

Ändringen i tredje stycket är föranledd delvis av den nya ordningen för rätten till partihandel, men avser också att förtydliga att

detaljhandelsbolagets partihandelsrätt är begränsad till försäljning endast till dem som har serveringstillstånd.

6 kap. 5 § Ändringen i första meningen i paragrafen är föranledd av den nya ordningen för rätten till partihandel. Köp av spritdrycker, vin och starköl som behövs för rörelsen från någon annan än den som är berättigad att bedriva partihandel eller detaljhandelsbolaget kan, liksom hittills, medföra återkallelse av serveringstillståndet, 7 kap. 19 I

se andra meningen erinras om att den som har serveringstillstånd för servering till allmänheten året runt med stöd det tillståndet får föra in

av drycker som behövs i serveringsrörelsen, jämför 4 kap. 2 § första stycket.

SOU 1998: 156 Författningskommentar 199

7 kap. 1 § Ändringen i första stycket första meningen är föranledd av att de nuvarande partihandelstillstånden avskaffas och ersätts med en reglering är direkt kopplad till de skatterättsliga begreppen på

som området, jämför 4 kap. l Detta medför bl.a. att det uttryckliga kravet i första stycket andra meningen att den som ansöker om tillstånd också skall visa att han har tillfredsställande lagringsmöjligheter endast kommer att gälla i förhållande till den som ansöker om tillverknings-

eller inköpstillstånd.

I ett nytt fjärde stycke erinras om att lagen om alkoholskatt innehåller vissa bestämmelser vilka förutsättningar som skall vara

om uppfyllda för att grunda rätt till partihandel enligt 4 kap. l § första stycket alkohollagen, bl.a. 9 § lagen om alkoholskatt.

se Bestämmelserna i lagen om alkoholskatt innefattar bl.a. vissa EGrättsliga krav på lagringsmöj ligheter.

2 § Ändringen är föranledd av den nya ordningen för rätten till partihandel. I andra meningen erinras att rätten till partihandel endast avser den

om dryck omfattas godkännandet upplagshavare eller

som av som registreringen varumottagare enligt bestämmelserna i lagen om

som alkoholskatt.

3 § Ändringen är föranledd av den nya ordningen for rätten till partihandel.

18 § Ändringen i första stycket är föranledd den nya ordningen för rätten

av till partihandel.

I ett nytt andra stycke erinras att lagen om alkoholskatt

om innehåller vissa bestämmelser om återkallelse som medför förlust av rätten till partihandel enligt 4 kap.l § första stycket, se bl.a. ll § lagen om alkoholskatt.

22 § Den 22 § motsvarar i huvudsak vad redan gäller enligt 2 och

nya som 3 alkoholförordningen 1994:2046. I första stycket anges att en kommun fattat beslut i ärende enligt alkohollagen skall tillställa

som

Alkoholinspektionen samt berörd länsstyrelse och polismyndighet en

kopia beslutet. En nyhet är att, i fråga om beslut tillstånd

av som avser för servering till allmänheten året runt, en kopia också skall tillställas Tullverket och beskattningsmyndigheten, dvs. fr.o.m. 1 januari 1999

Skattemyndigheten i Gävle. Sist nämnda skyldighet hänger samman med att innehavare av ifrågavarande serveringstillstånd själva får föra in drycker som behövs i rörelsen, se 4 kap. 2 § första stycket. Underrättelseskyldigheten enligt paragrafen omfattar såväl beslut om utfärdande tillstånd beslut återkallelse ett tillstånd.

av som om av

I andra stycket anges att kommunen skall utfärda bevis om tillstånd som kommunen har meddelat. Regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Alkoholinspektionen får meddela närmare föreskrifter

om vilka uppgifter ett sådant bevis skall irmehålla. Det kan gälla uppgifter om bl.a. tillståndshavare, tillståndstiden och de rättigheter

som följer tillståndet, jämför 3 § alkoholförordningen.

av

9 kap. 2 § I ett nytt tredje stycke har tagits in en erinran om att bestämmelser om överklagande av beskattningsmyndighetens beslut finns i 35 § lagen om alkoholskatt.

10 kap. 7 a § Genom den nya 7 a § kriminaliseras förvärv bl.a. av s.k. hembränd sprit. I första meningen utkrävs ansvar av den som uppsåtligen

förvärvar sprit eller spritdryck som uppenbarligen är olovligen

tillverkad, dvs. tillverkats i strid med 2 kap. 1 Kriminaliseringen

som i första meningen omfattar alla typer av förvärv, dvs. även förvärv genom gåva. Motsvarande gäller enligt 6 § lagen 1960:418 om straff för varusmuggling, enligt vilken bestämmelse straffrättsligt ansvar för olovlig befattning med smuggelgods kan utkrävas vid alla typer av förvärv.

Ansvar utkrävs enligt andra meningen även av den som, utan att vara berättigad till försäljning eller yrkesmässigt inköp enligt alkohollagen dvs. annan än den som har meddelats ett inköps- eller

serveringstillstånd eller som är berättigad att bedriva partihandeluppsåtligen förvärvar spritdryck, vin eller starköl från någon som inte är berättigad att bedriva detaljhandel med varan här i landet eller som uppenbart inte är berättigad att bedriva servering av varan. Till skillnad mot kriminaliseringen i första meningen utkrävs ansvar endast vid förvärv genom köp eller byte. Enligt andra meningen, såvitt gäller

som köp av teknisk sprit har sin motsvarighet i 10 a § i förslaget till lag om ändring i lagen 1961:181 om försäljning teknisk sprit m.m.,

av kriminaliseras således onerösa förvärv lovligen tillverkad

av men olovligen försåld spritdryck, vin eller starköl. De förvärv som faller in

SOU 1998: 156 Författningskommentar 201

under kriminaliseringen är b1.a. köp av en langare av en spritdryck som denne inhandlat hos detaljhandelsbolaget, köp av t.ex. en arbetskamrat eller vin denne lagligen fört in i landet och köp av en granne av som starköl s.k. svartkrog. Genom formuleringen i andra meningen på en kan utkrävas även den som köper spritdryck, vin eller starköl ansvar av genom distansförsäljning, dvs. av den som köper drycken genom beställning t.ex. på Internet eller postorder från utländsk per en handlare. Den valda straffskalan möjliggör användandet av vissa

straffprocessuella tvångsmedel, t.ex. husrannsakan.

Köp sker servering vid i och för sig godkända som genom serveringsställen faller utanför det straffbara området liksom inköp av öl, dvs. folköl. Det skulle föra alltför långt att kriminalisera dessa former köp. Som exempel på köp således faller utanför det av som straffbara området kan nämnas köp genom servering på en licensierad restaurang alkoholdryck som inte får serveras där eller inköp av av en i butik inte uppfyller de i alkohollagen uppställda kraven för en som detaljhandel med sådana varor. I sammanhanget bör observeras bestämmelsen i 9 § andra stycket innehåller begränsning medverkansansvaret för den till som en av vilken b1.a. alkoholdrycker har anskaffats för personligt bruk. Bestämmelsen medför att 7 § är exklusivt tillämplig på olovliga a förvärv av sprit och alkoholdrycker.

3 § Även gärning i den 7 § kan att ringa. som avses nya a vara anse som Uppsåtliga inköp hembränt kan inte anses som ringa, medan t.ex. av inköp mindre mängd starköl från bekant köpt varorna hos av en en som Systembolaget framstår ett betydligt lindrigare brott och därför kan som ringa. Omfattande inköp på distans utgör ett annat exempel på ses som vad inte kan att betrakta som ringa brott. som vara

12 kap. 8 a § Ändringarna i paragrafen är föranledda den nya ordningen för rätten av till partihandel. Det är mot bakgrund b1.a. av den importrätt som ges innehavare vissa serveringstillstånd angeläget att av beskattningsmyndigheten får ha terminalåtkomst till uppgifter i

Alkoholinspektionens register.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Lagändringarna träder i kraft den l juli 1999.

Partihandelstillstånd före ikraftträdandet har meddelats annan än

som den som i 4 kap. 1 § skall i motsvarande omfattning gälla som

avses rätt till partihandel enligt den nya ordningen, dock längst till utgången av år 1999.

Administrativa ingripanden mot den som enligt 2 övergångsvis behåller sina partihandelsrättigheter enligt den gamla ordningen, skall handläggas Alkoholinspektionen i enlighet med 7 kap. 18 § i dess

av lydelse före ikrafcträdandet.

4. Ansökningar om partihandelstillstånd som har kommit in till Alkoholinspektionen och som inte har prövats slutligt vid ikraftträdandet skall överlämnas för handläggning hos beskattningsmyndigheten.

10.2 till om i

Förslaget lag ändring lagen 1961: 181 om försäljning av teknisk sprit m.m.

10 a § Genom bestämmelsen, som såvitt gäller förvärv av spritdiyck har sin motsvarighet i 10 kap. 7 a § i förslaget till lag om ändring i alkohollagen 1994:1738, kriminaliseras olovliga inköp av lovligen tillverkad teknisk sprit. Ansvar för förvärv av olovligen tillverkad sprit följer av den angivna bestämmelsen i alkohollagen. Enligt andra meningen skall inte dömas till straff om gämingen är att anse som ringa.

10.3 till lag om i

Förslaget ändring lagen 1998:506 om punktskattekontroll av

transporter m.m. av alkoholvaror,

tobaksvaror och mineraloljeprodukter

2 kap.

16 § Ändringen i första stycket är föranledd av den nya ordningen för rätten till partihandel.

Ändringen i andra stycket följer av att det i alkohollagen 1994:1738 och lagen 1961:181 om försäljning av teknisk sprit m.m. LFT finns en uttömmande reglering av i vilka fall införsel av alkoholvaror lagligen kan ske, 4 kap. 2 § alkohollagen och 4 § LFT.

se Regleringen innebär b1.a. att det inte föreligger någon rätt till införsel

alkoholvaror i form kommersiella försändelser till enskilda, dvs. av av för distansförsålda varor. Bestämmelser om förfarandet i de fall en alkoholvara inte får lämnas ut finns i 2 kap. 17 och 22 punktskattekontrollagen.

3 kap. 1 § Ändringen i femte stycket är framför allt föranledd av den nya ordningen för rätten till partihandel. Ett förtydligande har också gjorts såtillvida att alkoholvara i form av gåva inte får lämnas ut om mottagaren ärunder 20 år. Vad som är att anse som gåva reglerasi 4 kap. 2 § andra stycket 6 alkohollagen. Bestämmelser förfarandet

om när en omhändertagen vara inte kan sändas åter till avsändaren finns i

3 kap. 7 och 9 punktskattekontrollagen.

Särskilt yttrande 205

Särskilt

yttrande

av experten Hans Agnéus

Om partihandeln

Jag att den nuvarande tillståndsprövningen och tillsynen över

anser partihandeln skall behållas. Avgiftssystemet behöver dock revideras.

Utredningen har med hänvisning bl.a. till EG-rätten- föreslagit att

det nuvarande tillstånds- och tillsynssystemet skall avskaffas. Jag anser att utredningen härvid har gått långt utöver vad EG-domstolen och EGkommissionen har tagit kritik mot Sverige i den s.k.

upp som Franzéndomen respektive i den formella underrättelsen. Domstolen och kommissionen har kritiserat det svenska systemet utifrån artikel 30 i EG-fördraget, dvs. stadgandet om det fria varuflödet mellan länder inom unionen. Den interna svenska kontrollen av aktörerna på alkoholmarknaden har man inte haft synpunkter på. Man har identifierat de delar regelverket som ansetts lägga oacceptabla

av hinder i vägen för exporten från andra EG-länder till Sverige. Det är enligt min mening främst fråga om storleken på tillverkarnas och partihandlamas tillsynsavgifter. Kontrollen aktörerna på den svenska

av marknaden är således inte ett intresse för EG-organen.

Domstolen har underkänt tillståndssystemet med hänsyn till villkoren. Jag bedömer att kommissionen accepterar kontrollsystemet

sådant det anpassas på de kritiserade punkterna. Det framgår som om också att avgifterna inte skall högre än att de motsvarar de

vara forvaltningskosmader som nödvändigt följer av tillsynsförfarandet". Någon ståndpunkt framfördes inte heller vid utredningens besök

annan i Bryssel. Utredningens förslag att avskaffa tillstånd för och tillsyn av partihandel går således, enligt min uppfattning, långt utöver vad som krävs för en anpassning till EG-rätten.

Avgifterna regleras i alkoholförordningen. Denna bör ses över. Någon lagändring behövs således inte för att anpassa avgifterna till vad EG-rätten kräver. Jag vill peka på att avgifterna kan halveras redan

att finansieringen länsstyrelsemas tillsyn tas bort från genom av avgiftssystemet.

206 Särskilt yttrande

Jag anser att utredningen också har underskattat värdet kontrollen

av av de ekonomiska aktörerna inom partihandeln och helt missat poängen med det tillstånds- och tillsynssystem 1995 ersatte

som monopolordningen. Jag vill här påminna vad anfördes i frågan

om som i propositionen som ligger till grund för alkohollagen. Där framhålls att "tidigare var grunden för det statliga agerandet att hålla privata vinstintressen borta från alkoholhanteringen. Nu blir grundsatsen

att marknadskrafterna skall kontrolleras via ett system med tillstånd, tillsyn och sanktioner skall hanteras alkoholmyndighet,

som av en ny se prop. 1994/95:89 48. Behovet av denna tillsyn har inte fallit bort. Tvärtom har den fortsatt hög giltighet på marknad ännu inte

en som stabiliserat sig och omfattar 320 företag. Än större kan

som nu ca behovet visa sig förutsättningarna på alkoholornrådet radikalt

vara om förändras. Med tillståndsprövning, inspektionsbesök, rapporter och kontakter med branschsammanslutningar och olika myndigheter får Alkoholinspektionen information om enskilda företags agerande och om hur branschen sammantaget fungerar. Detta möjlighet att

ger påverka utvecklingen med infonnation, rådgivning, sanktioner etc. och därigenom hävda det sociala ansvarstagandet är grunden för

som alkoholpolitiken. Eftersom det sociala ansvarstagandet ofta står i kontrast mot det kortsiktiga ekonomiska intresset är det väsentligt med en förprövning av aktörerna och tillsyn över dem från dessa utgångspunkter. Tillsynen syftar i hög grad till att förebygga fel och misstag samt en enhetlig och riktig lagtillämpning. Härigenom kan marknaden utvecklas i ordnade former i den riktning statsmakterna

som har lagt fast. Det såväl samhällsintressena de seriösa

gynnar som företagarna.

Utredningen föreslår att tillståndsprövningen skall avskaffas. Kvar blir endast den prövning Särskilda skattekontoret gör vid

som godkännande upplagshavare eller registrering varumottagare.

av av Denna prövning har andra utgångspunkter och har till syfte att försäkra att staten får in alkoholskatt. Det blir således ingen prövning

av lämpligheten att arbeta med den socialt ansvarsfulla uppgiften att sälja alkoholdrycker. Även tillsynen föreslås slopad. Endast skattekontroll kvarstår. Denna fyller inte det socialpolitiska syftet i alkohollagstiftningen. Särskilda skattekontoret är inte heller sig

vare rustat eller lämpat för uppgiften.

Något dubbelarbete förekommer inte. Tvärtom stärker de olika regelsystemen varandra. Alkoholinspektionens tillståndsprövning avseende den sökande och företrädare för honom samt lokaler

m.m. behöver endast kompletteras med Särskilda skattekontorets prövning

av säkerhet för skatt och betalningsfönnåga i det fall företaget kommer att

vara skattskyldigt.

SOU 1998: 156 Särskilt yttrande 207

Tillsynen bör utvecklas till ett närmare samarbete mellan alkoholtillsynen, skattekontrollen och gränsskyddet, där varje myndighet granskar företagarna utifrån sina utgångspunkter och efterlevnaden av sina respektive bestämmelser.

Utredningens förslag att förbehålla partihandelsrätten för godkända upplagshavare och registrerade varumottagare enligt alkoholskattelagen innebär att de ca 100 partihandlare som inte vill arbeta under skattesuspension antingen får upphöra med verksamheten eller tvingas söka godkännanden som man inte är intresserad av. Det rör sig om företag som antingen importerar drycker som oregistrerade varumottagare eller företag som endast arbetar med obeskattade varor på den svenska marknaden.

Utredningens förslag leder till en sämre kontroll av partihandelsmarlcnaden. Försämringen kompenseras inte av att köp av svartsprit kriminaliseras. En åtgärd som är väl motiverad i sig.

Det leder också till försämrad alkoholstatistik i det att ingen rapportering kommer att ske till Alkoholinspektionen. Förslaget leder därför till försämrade möjligheter för Alkoholinspektionen att följa upp utvecklingen av alkoholhandeln.

.w0

Bilaga J 209

1 Bilaga

Kommittédirektiv Dir. 1998:19

vissa bestämmelser i alkohollagen samt av

Översyn av

bestämmelserna om försäljning av teknisk sprit m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 12 mars 1998.

Sammanfattning av uppdraget

tillkallas med uppdrag att över vissa En särskild utredare se bestämmelser i alkohollagen 1994:1738 samt i lagen 1961:181 om teknisk och att utarbeta förslag till ny

försäljning av sprit m.m.

för handeln med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

lagstiftning

kartlägga hur lagstiftningen på de områden som

I uppdraget ingår att

tillämpas och huruvida erfarenheterna

omfattas av utredningsuppdraget

visar ändringar, förtydliganden eller tillägg

från tillämpningen att

behövs på särskilda punkter.

Bakgrund

Alkohollagen

Sveriges anslutning till EU den 1 januari 1995 trädde I samband med omfattande alkoholområdet i kraft. Reformen innebar

en lagreform på

bl.a. monopolen för tillverkning, export, import och partihandel av att försvann och ersattes ett alkoholpolitiskt motiverat

alkoholdrycker av Alkoholinspektionen, inrättades.

tillståndssystem. En ny myndighet, Den alkohollagen 1994:1738, som ersatte lagen 1977:292 om nya och lagen 1977:293 handel med

tillverkning av drycker, m.m. om

innebar i övrigt vissa genomgripande förändringar av

drycker, även

210 Bilaga I

reglerna för alkoholhantering, bl.a. vad avsåg reglerna för serveringstillstånd. Även reformen innehöll om omfattande materiella och organisatoriska förändringar avsågs inte att frångå de riktlinjer som riksdagen under bred enighet hade antagit 1977 års genom alkoholpolitiska beslut, bl.a. att lagstiftningen på alkoholområdet i ett social- och hälsopolitiskt perspektiv skall syfta till begränsa att det privata vinstintresset och alkoholens tillgänglighet skydda samt att ungdomen.

Alkohollagen har varit i kraft i 3 år. Mot bakgrund sina nu av

erfarenheter central tillsynsmyndighet vid tillämpningen lagen

som av har Alkoholinspektionen kommit in med skrivelse en med förslag till

olika författningsändringar. Dessa förslag behandlar

frågor kring

inköpstillstånd, partihandelsrätt för kronofogdemyndigheter,

krav på att endast anställd personal får anlitas i serveringsrörelse,

Alkoholinspektionens föreslqiftsrätt, olika tillsyns- och registerfrågor

m.m.

Alkoholinspektionen har i regleringsbreven för 1997 och 1998 fått i

uppdrag att utvärdera kommunaliseringen tillstånds- och av tillsynsfrågor avseende servering jfr. Socialutskottets betänkande

1994/95 SoU 9. Uppdraget skall återrapporteras till regeringen i senast september 1998.

Med stöd ett regeringsuppdrag har Rikspolisstyrelsen,

av

Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Alkoholinspektionen, Svenska

Kommunförbundet och länsstyrelserna tillsammans kartlagt omfattningen av och karaktären på den olovliga sprithanteringen i

landet och också lämnat förslag till lämpliga åtgärder för minska att denna hantering. I promemorian Svartsprit och ungdomar Ds 1997:8 redovisas uppdraget. Där föreslås bl.a. att kriminalisering köp en av och innehav hembränt och smuggelsprit bör utredas

av ytterligare, att

kriterierna för grovt brott enligt alkohollagen ändring samt av straffskaloma bör övervägas, att ändring minimipåföljden för en av grovt varusmugglingsbrott samt införandet brottet olovlig av grov befattning med smuggelgods bör övervägas, att möjligheten lagföra att för medverkansbrott vid exempelvis försäljning av aktivt kol och

turbojäst

bör utredas m.m.

Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun och

Jönköpings

kommun har kommit in med skrivelser till

Socialdepartementet som

bl.a. behandlar behovet förbättrad tillsyn

av av folkölsförsäljningen i

livsmedelshandeln. Framför allt Stockholms kommun begär att det i alkohollagen införs en möjlighet att ta ut avgifter för tillsynen av försäljningen av folköl inom handeln. Ett införande tillsynsavgifter av

för detaljhandelns folkölsförsäljning Stockholm kommun

ser som en nödvändighet för att åtminstone de större kommunerna skall kunna

Bilaga I 211

effektiv och systematisk kontroll försäljningen i

bedriva av detaljhandeln. Flera kommuner har också krävt förtydliganden av begreppet olägenheter i samband med tillståndsansölcningar

alkoholpolitiska

enligt alkohollagen krav på förtydliganden när det gäller samt återkalla tillstånd. Andra frågor tagits upp är de

möjligheterna att som

kommunala alkoholpolitiska rättsliga status samt krav på programmens alkohollagen för dem driver partihandels- eller

kunskap om som serveringsrörelse.

Hotell- och restaurangtöretagare SHR kritiserar i en Sveriges

den möjlighet finns i skrivelse till Socialdepartementet som tillfälliga serveringstillstånd både for servering till

alkohollagen att ge allmänheten och i s.k. slutna sällskap. SHR menar att och tillsynen över serveringen vid de tillfälliga

myndighetskontrollen

tillstånden i är obefintlig och den ekonomiska redovisningen

praktiken

oklar. SHR möjligheten att tillfälliga tillstånd till

ytterligt begär att ge

alkoholservering till allmänheten och slutna sällskap tas bort ur I den mån det finns behov tillstånd till

alkohollagstifcningen. av

servering skall detta bara kunna till någon redan har tillfällig ges som stadigvarande tillstånd till servering till allmänheten. Svenska Kryddtillverkare har i skrivelse till Föreningen en alkohollagen skall ändras så att även den Socialdepartementet begärt att

inköpstillstånd får importera spritdrycker för

som enbart har användning i sin verksamhet. LO-distriktet i Värmland har i skrivelse till Socialdepartementet en bl.a. begärt alkohollagen skall ändras på så sätt att man måste vara att sälja eller produkter måste vara myndig för att servera som man myndig för att få köpa. Systembolaget AB har i skrivelse till Socialdepartementet en förslag till vissa ändringar i alkohollagen berör inkommit med som

detaljhandelsbolagets verksamhet.

EG-domstolens dom i "Franzénmålet"

C-189/95, åklagaren mot Harry Franzén, där Landskrona I målet

begärt förhandsavgörande, prövade EG-domstolen

tingsrätt bestämmelserna detaljhandelsmonopolet och dess funktionssätt mot om artikel 37 i Romfördraget. Artikeln reglerar anpassningen av statliga Domstolen konstaterade att artikel 37 inte kräver att

handelsmonopol.

skall avskaffas väl att de till utformning

statliga handelsmonopol men

och funktionssätt skall på ett sådant sätt att ingen av anpassas medborgare diskrimineras i fråga anskaffningsmedlemsstaternas om och saluföringsvillkor. Syftet med artikeln är enligt domstolen att

förena de krav följer inrättandet den som av av gemensamma marknaden och dess funktionssätt med medlemsstaternas möjlighet att, i syfte att uppnå vissa mål allmänintresse såsom skyddet av av folkhälsan, upprätthålla vissa handelsmonopol.

Sammanfattningsvis fann domstolen med hänsyn till uppgifterna i målet att detaljhandelsmonopolets kriterier och urvalsmetoder föreföll varken diskriminerande eller sådant slag de missgynnade av att importerade produkter. Sålunda slog domstolen fast artikel att 37 inte utgjorde hinder för sådana nationella bestämmelser

om ett statligt

detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker och dess funktionssätt som

avsågs i begäran om förhandsavgörande.

EG-domstolen tolkade emellertid de frågor Landskrona som tingsrätt ställt på det sätt att de också avsåg de nationella bestämmelser som, även om de inte direkt reglerade monopolets funktionssätt, ändå påverkade detta. De bestämmelserna skulle enligt domstolen bedömas mot artikel 30, som innehåller ett förbud mot kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan. Vad domstolen därvid prövade tillståndssystemet för var partihandlare och tillverkare. Detta systern utgjorde enligt domstolen ett hinder för import alkoholdrycker från övriga medlemsstater av genom att dessa drycker fördyrades bl.a. kostnader för mellanhänder genom och kostnader i samband med betalning de skatter och avgifter av som fordrades för att tillstånd skulle beviljas eller hade samband med som

skyldigheten att förfoga över lagringsutrymmen på svenskt territorium.

En sådan lagstiftning den svenska stod således i strid med artikel som 30.

Den svenska lagstiftningen kunde inte rättfärdigas under åberopande

av artikel 36, dvs lagstiftningen kunde inte fullt motiveras hänsyn ut av till skyddet for liv och hälsa. Domstolen menade den svenska att staten i detta fall inte hade visat sig att det tillståndssystem vare som föreskrevs i alkohollagen, särskilt vad avsåg villkoren för lagringskapacitet samt de höga skatter och avgifter skulle betalas som av tillståndshavama, stod i proportion till syftet att skydda folkhälsan eller att syftet inte skulle kunnat uppnås åtgärder genom som begränsade handeln inom gemenskapen i mindre utsträckning. Således fann domstolen att artiklarna 30 och 36 utgjorde hinder för nationella bestämmelser varigenom rätten importera

att alkoholdrycker

var förbehållen aktörer med tillverknings- eller partihandelstillstånd på sådana villkor som föreskrevs i den svenska lagstiftningen. Som en anpassning till domen i EG-domstolen i det s.k. Franzénmålet har regeringen den 24 oktober 1997 beslutat att sänka avgifterna för tillståndsprövning för tillverknings- och partihandelstillstånd från 25 000 kronor till 2 000 kronor. Samtidigt sänktes tillsynsavgiftema

Bilaga I 213

Alkoholinspektionens föreskrifter ansökan om med 30 procent. om

föreslciiftema kring lagerhållning och

partihandelstillstånd liksom

också förenklats resultat EG-domstolens dom. distribution har som av

tidigare har uppmärksammat vissa delar i EU-kommissionen, som

för partihandel med alkoholdrycker, har

det svenska systemet

svenska åtgärderna med anledning domen. En underrättats om de av

förknippad med domstolens dom är den annan fråga som är nära

utformningen reglerna kring rätten att direktimportera nuvarande av

också berörts utgången i Franzénmålet alkoholdrycker. Finland som av

har här ett något annorlunda system än Sverige.

Lagen försäljning av teknisk sprit m.m. om

sidan tillverkning alkoholdrycker, för en Alkohol används, vid om av

skiftande ändamål inom industri, hälsovård, undervisnings-

rad mycket

Regler användning alkohol i

och forskningsverksamhet etc. om av

1961:181 försäljning teknisk dessa sammanhang finns i lagen om av

Bestämmelserna alkoholhanteringen i övrigt finns sprit m.m. LFT. om

alkohollagen. I alkohollagen regleras sålunda dels i huvudsak i numera och alkoholdrycker, dels handel med tillverkning av sprit

alkoholdrycker.

§ tredje stycket LFT har beteckning i lagen samma Enligt 1 en

alkohollagen. Med sprit förstås enligt 1 kap. 2 § betydelse som i

vätska innehåller alkohol i koncentration av alkohollagen en som en

Med tillverkning sprit förstås varje än 2,25 volymprocent. av mer alkohol i sådan koncentration framställs eller förfarande, varigenom en

starköl och dock inte sprit. Inte heller utgör utvinns. Vin, anses som

framställning sådan dryck tillverkning av sprit. av förstås med teknisk sprit sådan sprit är avsedd att Enligt LFT som

tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat användas för

och hänförlig till tulltaxenummer 22.07 eller likartat ändamål som är

tulltaxelagen 1987:1068. Tulltaxenummer 22.07 22.08 B.1 eller B.2

odenaturerad etylalkohol, dvs. etylalkohol inte gjorts omfattar som

med alkoholhalt minst 80 volymprocent samt odrickbar, en av

sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt.

etylalkohol och annan

B.1 eller B.2 i huvudsak odenaturerad Tulltaxenummer 22.08 avser

etylalkohol med alkoholhalt mindre än 80 volymprocent. en teknisk kan nämnas absolut alkohol sprit

Som exempel på sprit

etanol- och metanolhalt överstigande 99,5

med en sammanlagd

sprit framställd biprodukt från

volymprocent, cellulosaråsprit ur en

och med sammanlagd etanol- och metanolhalt på cellulosaindustrin en

finsprit sprit med alkoholhalt på 95 96

95 96 volymprocent samt en -

-

214 Bilaga 1

volymprocent. Även andra former teknisk av sprit förekommer beroende på tillverkningstelcnik och råvaror.

Med alkoholhaltigt preparat förstås enligt LFT en vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och inte som är hänförlig till tulltaxenummer 22.03-22.07 eller 22.08 B.1 eller B.2 och inte heller är sådant läkemedel omfattas läkemedelslagen

som av 1992:859.

Som exempel på alkoholhaltiga preparat kan nämnas

alkoholhaltig

lag med frukter, vissa färger, förtunningar och rengöringsmedel, kosmetiska preparat, hygieniska medel såsom hårvatten och parfymer,

samt kylvätska för värmepumpar. Hit hör också sammansatta

alkoholhaltiga beredningar s.k. koncentrerade för

extrakt

framställning av drycker. Vidare kan nämnas växtextrakt,

vitaminpreparat och homeopatiska preparat i den mån de

är alkoholhaltiga och inte är att läkemedel. Som

anse som alkoholhaltiga

preparat behandlas också brännvätskor och bilvårdsmedel, såsom karburatorsprit och spolarvätska.

Import, försäljning och inköp inom landet teknisk av sprit kräver normalt tillstånd, medan tillståndskravet för alkoholhaltiga preparat är begränsat till importen. Alkoholhaltiga får preparat dock inte säljas inom landet utan att först ha blivit godkända. Beträffande såväl teknisk sprit som alkoholhaltiga preparat, vilka inte avsedda är för förtäring, gäller att de i princip måste denaturerade, vara dvs. produkten skall ha tillsatts något ämne för att göra den otjänlig för

förtäring.

Tillståndsgivningen och prövning enligt LFT sköts sedan den annan 1 juli 1990 av Läkemedelsverket också har tillsynsansvaret. som Dessförinnan ombesörjde Socialstyrelsen tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen. Ansvarig myndighet för tillståndsgivning och tillsyn enligt

alkohollagen är Alkoholinspektionen.

Under år 1990 pågick i Regeringskansliet arbete med förslag ett till ny lagstiftning om handel med tekniska alkoholprodukter vilket i allt

väsentligt grundade sig på Alkoholhandelsutredningens

förslag SOU

1986:35 Handel med teknisk sprit m.m.. överväganden i samband med Sveriges förhandlingar ett medlemskap i Europeiska om unionen medförde emellertid att proposition lades fram endast i den del som avsåg möjligheten att ta ut kontrollavgifter för att täcka statens kostnader för tillsyn enligt lagen 8 § LFT SFS - se a 1991:408, prop. 1990/91:l39, bet. 1990/91 SoU17, rskr.

1990/91:268.

Sedan dess har det gjorts ändringar i LFT av i huvudsak redaktionell karaktär dels i samband med att reglerna i

förordningen 1963:654

om försäljning från apotek alkoholhaltiga läkemedel och teknisk av sprit m.m. fördes in i lagen från och med den 1 oktober 1994 SFS 1994:956, 1993/94:149, bet. l993/94:SoU26, rskr. prop. 1993/94:4l0, dels i samband med ikraftträdandet alkohollagen den 1 januari av 1995

Bilaga 1 215

1994/95:89, bet. 1994/95:S0U9, rskr. SFS 1994:1741, prop. 1994/952106. Under detta lagstiñningsarbete, bl.a. syftade till att som den svenska alkohollagstiftningens regler för import, export, anpassa med alkoholdrycker till EES-avtalet och tillverkning och partihandel Sveriges anslutning till EU, uttalade regeringen att även om en senare krävdes på grund EES-avtalet så det omarbetning av LFT inte av vore med LFT inom framtid. Denna översyn angeläget en översyn av en snar behovet språklig översyn lagen. Tid motiverades inte minst av av en av sådan fanns dock inte i samband med arbetet med EGför en översyn

anpassningen av alkohollagstiftningen.

Senast har ändringar gjorts i LFT så till vida att reglerna om från alkoholhaltiga läkemedel har tagits bort ur försäljning apotek av med den reform på läkemedelsområdet trädde i lagen i samband som 1997 SFS 1996:1158, 1996/97:27, bet. kraft den 1 januari prop. 1996/97:SoU5, rskr. l996/97:58. samverkansorganet mot den ekonomiska

Det regionala

SAMEB i Stockholms län under ledning av

brottsligheten

skrivit till Social- och Justitiedepartementen och landshövdingen har rad i lagstiftningen och den praktiska hanteringen påtalat en problem lagen försäljning teknisk sprit SAMEB begär när det gäller om av m.m. bl.a. i media uppmärksammat fall av olaglig med anledning av ett teknisk sprit att genomgripande översyn av den försäljning av en genomförs för att hanteringen teknisk

svenska alkohollagstiñningen av

sprit inte skall kunna utnyttjas vid ekonomisk brottslighet. Flera riksdagsmän har motionerat åtgärder för att stoppa om försäljningen s.k. alkopulver främst vänder sig till ungdomar. av som Alkoholreklamutredningen, i sitt betänkande Alkoholreklam SOU som 1998:8 bl.a. behandlade frågan försäljning och marknadsföring av om konstaterar där att försäljning och marknadsföring av alkoläsk, utanför deras uppdrag. Utredningen att denna alkopulver faller menar fråga bör den utredning skall se över lagstiftningen om tas upp av som teknisk sprit m.m.

Uppdraget

Alkohollagen

tillkom under stark tidspress och lagen i stora delar Alkohollagen var till de krav följde Sveriges anslutning till EU.

en anpassning som av

finns skäl göra genomgång hur alkohollagens Det nu att en av bestämmelser fungerat sedan de trädde i kraft den 1 januari 1995.

denna bakgrund tillkallas särskild utredare med uppdrag att Mot en bestämmelserna i alkohollagen. I uppdraget ingår göra en översyn av

216 Bilaga 1

att kartlägga hur lagstiftningen tillämpas och tillsynen fungerar

samt huruvida erfarenheterna från tillämpningen visar att ändringar, förtydliganden eller tillägg behövs på särskilda punkter. Utredaren skall särskilt över alkohollagen med utgångspunkt se från den kritik och de synpunkter som framförts från EG-domstolen, Alkoholinspektionen, Svenska Kommunförbundet, olika kommuner, SHR, Systembolaget AB och andra och som gäller frågor bl.a. kring de lagliga förutsättningama för tillstånd, begreppet alkoholpolitiska olägenheter, de kommunala

alkoholpolitiska programmens rättsliga status, eventuell en partihandelsrätt för kronofogdemyndigheter, kravet på endast att anställd personal får anlitas i serveringsrörelse, eventuell

åldersgräns för försäljnings- och Serveringspersonal, Alkoholinspektionens

föreskriftsrätt, frågor berör detaljhandelsbolagets verksamhet, som olika tillsyns-, statistik- och registerfrågor, eventuella

tillsynsavgifter för folkölstillsynen, ktmskapskrav frågan importrätt

m.m. samt om av alkoholdrycker. Utredaren skall också göra översyn lagens en av ansvars- och straffbestämmelser, bl.a. med utgångspunkt från de

överväganden som förts fram i promemorian Svartsprit och ungdomar Ds 1997:8, och förutsättningar för återkallelse tillstånd. av Utredaren bör i arbetet inhämta erfarenheter från Finland och Norge om hur där hanterar motsvarande frågor. man

Ny lagstiftning för handel med teknisk sprit och

alkoholhaltiga

preparat

Mot bakgrund risken för missbruk och andra olägenheter finns det av starka skäl för fortsatt reglering teknisk sprit och alkoholhaltiga en av

preparat inom den alkoholpolitiska lagstiftningens Det

ram. huvudsakliga syftet bakom alkohollagen och LFT är detsamma,

nämligen att söka förebygga alkoholpolitiska olägenheter i form

av missbruk. Detta kan i viss mån tala för samlad reglering för de anses en produkter omfattas de båda regelkomplexen. Riskerna för som av olägenheter till följd att tekniska alkoholprodukter används för av konsumtion är emellertid i viss mån annorlunda de risker än som följer med de produkter skall kontrolleras alkohollagen. Även i som genom övrigt skiljer sig handeln med tekniska alkoholprodukter på flera punkter från verksamhet innefattar tillverkning eller handel med som av alkoholdrycker. Skillnaderna kommer till uttryck bl.a. det i genom

alkohollagen föreskrivna statliga detaljhandelsmonopolet för

spritdxycker, vin och starköl Systembolaget AB och genom att tillståndshavare enligt LFT i allmänhet bedriver en väsentligt annorlunda verksamhet än tillståndshavare enligt

alkohollagen. Det kan

Bilaga 1 217

inte uteslutas att dessa skillnader även i fortsättningen medför behov av delvis begreppsbild och redaktionell uppbyggnad än den som en annan använts i alkohollagen. Utredaren skall i samband med sin översyn av LFT utreda handeln med tekniska alkoholprodukter liksom hittills om bör regleras i särskild lag eller bestämmelserna i stället bör en om arbetas in i alkohollagen. Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat definieras delvis med

utgångspunkt i tulltaxelagen 1987:1068. Tulltaxelagen upphörde att gälla den l januari 1995 då EU-anpassad lagstiftning på

en ny tullornrådet trädde i kraft. I den lagstiftningen indelas olika nya produkter enligt den s.k. kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning EEG 2658/87 den 23 juli 1987 tulltaxe- och nr av om statistiknomenldaturen och tulltaxan. Även om gemensamma om indelningen sådan inte skiljer sig nämnvärt i sak från vad som som föreskrevs i tulltaxan, visar redan detta förhållande på behovet av en och omarbetning lagstiftningen tekniska översyn av en av om

alkoholprodukter. Behovet översyn och av en ny lagstiftning

av en motiveras härutöver redan att LFT även i redaktionellt hänseende är av

föråldrad och osystematiserad.

Hänvisningen till tulltaxan kan i vissa fall också medföra att produkter, med hänsyn till exempelvis låg missbruksrisk inte som en borde underkastas särskild kontroll, likväl träffas tillstånds- och av tillsynskraven i LFT. Från olika håll har det också framförts att det nuvarande systemet i LFT med kontroll allehanda alkoholpreparat är opraktiskt. Det finns av t.ex. färger och läcker, fotokemikalier, rengöringsmedel samt limprodukter på grund sin sammansättning inte innebär någon som av missbruksrisk. Det är naturligtvis inte rationellt att utöva kontroll av innehåller alkohol inte innebär risk för preparat som men som missbruk. Utredaren skall mot denna bakgrund utreda om sådana produkter inte helt borde kunna undantas från lagens nuvarande krav på tillstånd eller godkännande eller det kan införas möjlighet till om undantag från dessa krav. Härigenom skulle också kunna resurser frigöras för tillståndsprövning och tillsyn för de produkter som bedöms utgöra större risk i missbrukshänseende. en Utredaren skall också över de definitioner används i LFT. se som Uppenbart hänvisningarna i indelningssystemet, i den mån de är att över huvud taget skall behållas, skall gälla den kombinerade nomenklaturen i stället för den upphävda tulltaxelagen. numera Utredaren skall emellertid också överväga om ytterligare förändringar kan göras i indelningssystemet i syfte att förenkla de materiella bestämmelserna. Det kan här uppmärksammas att flera av bestämmelserna i LFT gäller lika i förhållande till de båda

huvudgrupperna av produkter och att vinster inte minst i redaktionellt hänseende torde kunna uppnås samlad reglering.

genom en mer

Det bakomliggande syftet med begränsningarna handeln med

av teknisk sprit är att förhindra att spriten används för förtäring. Av 5 § l mom. LFT framgår att handeln med alkoholhaltiga preparat i princip är fri. Tillstånd krävs endast för införsel. Av 3 § LFT följer emellertid också att alkoholhaltiga preparat inte är avsedda för förtäring

som normalt inte får föras in eller säljas i landet utan att först ha denaturerats på det sätt Läkemedelsverket förslqivit eller godkänt. Bestämmelsen innebär i praktiken att försäljning ett visst preparat

av inte är möjlig utan föregående prövning och godkännande

av Läkemedelsverket. Utredaren skall allmänt överväga denna

mer ordning i enlighet med vad som sagts ovan men också överväga det

om bör införas möjlighet att kunna återkalla ett godkännande ett

en av alkoholhaltigt preparat om det visar sig att preparatet blir föremål för missbruk. Utredaren skall även överväga det skulle

om vara ändamålsenligt att förena ett godkännande med vissa försäljningsbegränsningar, t.ex. att en viss produkt får säljas endast till en begränsad krets av köpare såsom sjukhus eller vissa industrier eller att produkten får säljas endast över disk. I samband härmed skall utredaren också belysa behovet försäljningsbegränsningar för

av nya typer av preparat som alkopulver och liknande.

Ett antal företag i Sverige bedriver återvinning teknisk sprit.

av Denna rening har tidigare skett med stöd tillstånd till innehav

av av destillationsapparat enligt 18 § i den numera upphävda lagen 1977:292 om tillverkning av drycker, m.m.LTD. Tillstånden lämnades då Socialstyrelsen tillsynsmyndighet både enligt LTD och

var LFT. Som framgått är Läkemedelsverket tillsynsmyndighet enligt LFT sedan den 1 juli 1990. Alkoholinspektionen är central

förvaltningsmyndighet över efterlevnaden av alkohollagen, fr.o.m.

som den l januari 1995 ersatt bl.a. LTD. I sammanhanget måste också beaktas att alkohollagen inte innehåller några bestämmelser

om särskilda tillstånd för innehav destillationsapparater. Däremot gäller

av från och med den l november 1996 att tillverkning

av destillationsapparater lagligen kan endast efter beställning från

äga rum någon som har tillverkningstillstånd för sprit eller spritdrycker. Dessutom godtas överlåtelse apparat från någon har

av som tillverkningstillstånd för sådana varor till har motsvarande

annan som tillstånd. I övrigt krävs tillstånd för tillverkning sprit eller

av spritdrycker för att innehavet inte skall att olovligt,

vara anse som såvida inte Alkoholinspektionen har medgivit undantag från tillståndskravet. Sådant medgivande är avsett att kunna tillämpas bla. för de företag bedriver återvinning teknisk sprit,

som av se prop.

Bilaga I 219

1995/96:205, bet. 1996/97:SoU3, rskr. 1996/97:6. Alkoholinspektionen medgav i beslut den 18 oktober 1996 sådant undantag för vissa fall. Det har från olika håll gjorts gällande att konstruktionen i

alkohollagen och LFT medför att det inte är fråga tillverkning av om sprit utgångsråvaran redan är sprit. Rening använd teknisk sprit om av torde inte förekomma annat än utgångsråvaran redan är att beteckna om sprit i alkohollagens mening. Sådan rening skulle därmed inte som utgöra tillverkning sprit och inte heller kräva tillverkningstillstånd av enligt 2 kap. l § alkohollagen. Förhållandet skulle inte heller påverkas

att vid reningen ofta använder destillationsapparat. Det av man en föreligger uppenbart behov att reglera denna fråga. Utredaren skall ett mot bakgrund det anförda analysera hur bestämmelserna om rening av teknisk sprit skulle kunna ges en ändamålsenlig och tydlig av lagteknisk utfornming. Det finns i samband med översynen de materiella av bestämmelserna på området även skäl att utreda huruvida

Läkemedelsverket även fortsättningsvis skall central tillståndsvara

och tillsynsmyndighet för handeln med tekniska alkoholprodukter eller

dessa uppgifter bör föras över till Alkoholinspektionen. För ett om sådant överförande talar inte minst det förhållandet att tillståndsgivning och tillsyn avseende tillverkning sprit redan idag ligger på av Alkoholinspektionen och att de alkoholpolitiska kontrollfrågoma skulle

bli samlade vid central myndighet och inte uppsplittrade som nu. En en sådan ordning förutsätter dock att såväl den kemisk-tekniska kompetens den allmänna erfarenhet på området som har som mer byggts hos Läkemedelsverket kan föras över och tas till vara hos upp Alkoholinspektionen. Samtidigt har regeringen givit Statskontoret i uppdrag kartlägga vissa centrala och regionala myndigheters och då att bl.a. Läkemedelsverkets och uppgifter på alkohol- och även ansvar narkotikaområdet. Statskontoret skall också lämna ett principiellt förslag till myndighetsstruktur på området. Utredaren har i en ny uppdrag i samråd med Statskontoret närmare diskutera även dessa att organisatoriska frågor. Utredaren skall också belysa de ekonomiska

konsekvenserna eventuell organisatorisk förändring. av en Det saknas vidare bestämmelser i LFT vilka förutsättningar som om skall uppfyllda för att de olika tillstånden skall beviljas. Det har i vara första hand varit tillstândsmyndighetens uppgift att i överensstämmelse

med lagens syfte utforma kriterierna för tillstånd. En sådan ordning är naturligtvis djupt otillfredsställande ur bl.a. rättssäkerhetssynpunkt.

Den skapar även onödiga svårigheter för den tillämpande myndigheten. I uppdraget ingår därför också att utforma kriterier för

tillståndsprövningen och även för vad skall gälla i fråga om som

administrativa ingripanden mot meddelade tillstånd. Även det straffrättsliga ansvaret på området skall utredas.

Utredaren skall också belysa regleringens förhållande till de förpliktelser som följer av Sveriges anslutning till EU och förhållandet till de skatterättsliga författningarna på området, bl.a. lagen 1994:1564 om alkoholskatt. Behovet av följdändringar i

annan lagstiftning skall också uppmärksammas.

Övrigt

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer, statliga kommittér och utredare samt arbetsgrupper inom Regeringskansliet som utreder eller på annat sätt arbetar med frågor som anknyter till denna utredning.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 30 juni 1999.

Bilaga 2 221

2 Bilaga

Kommittedirektiv Dir. 1998:52

till för översyn av vissa

Tilläggsdirektiv Utredningen

bestämmelser i samt av bestämmelserna

alkohollagen om försäljning av teknisk sprit m.m. S 1998:02

Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 1998.

Bakgrund

Genom beslut den 12 1998 bemyndigade regeringen chefen för mars Socialdepartementet att tillkalla särskild utredare för att se över en vissa bestämmelser i alkohollagen 1994:1738 samt i lagen 1961:181 försäljning teknisk sprit och att utarbeta förslag till ny om av m.m. lagstiftning för handeln med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat dir. 1998: 19. Utredningsuppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 1999. I uppdraget ingår att kartlägga dels hur lagstiftningen tillämpas på de områden omfattas utredningsuppdraget, dels om som av erfarenheterna från tillämpningen visar att ändringar, förtydliganden eller tillägg behövs på särskilda punkter.

Sammanfattning av tilläggsuppdraget

Utöver vad framgår redan givna direktiv, skall utredaren som av utvärdera effekterna de serveringstidema till kl. 05.00. av sena Utvärderingen skall bl.a. omfatta effekterna på alkoholkonsumtionen bland ungdom samt förekomsten av våld. Utredaren skall vidare utreda frågan om distansförsäljning av alkoholdrycker till Sverige från andra länder skall tillåtas och hur den i

222 Bilaga 2 SOU 1998: 156

så fall skall hanteras. Även frågan hur gåvoförsändelser

om av alkoholdrycker från andra länder skall hanteras och eventuellt beskattas ingår i uppdraget. Denna del av uppdraget liksom uppdraget att över

se reglerna om och villkoren kring den yrkesmässiga importen

av alkoholdrycker skall utredaren redovisa till regeringen snarast möjligt, dock senast den 31 december 1998. I övrigt skall utredningen ha slutfört sitt arbete senast den 31 december 1999.

Uppdraget

I målet C-185/95, åklagaren mot Harry Franzén, prövade EGdomstolen bestämmelserna detaljhandelsmonopolet och dess

om funktionssätt mot artikel 37 i EG-fördraget, som reglerar anpassningen av statliga handelsmonopol. Sammanfattningsvis fann domstolen att detaljhandelsmonopolets kriterier och urvalsmetoder varken

var diskriminerande eller sådant slag att de missgynnade importerade

av produkter. Domstolen slog därför fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte stred mot artikel 37 i EG-fördraget. För svenskt vidkommande var EG-domstolens beslut mycket viktigt ur folkhälsoperspektiv. Lagstiftningen på alkoholområdet skall syfta till att begränsa alkoholens tillgänglighet samt att skydda ungdomen. Det är därför viktigt att hitta ett system, när det gäller gåvoförsändelser och kommersiella försändelser alkoholdrycker från bl.a. andra EU-

av länder till Sverige, som tar hänsyn också till dessa alkoholpolitiska aspekter, inte minst ålderskontroll och tillgänglighet. Frågan

om distansförsäljning av alkoholdrycker till Sverige från andra länder skall tillåtas och hur den i så fall skall hanteras måste därför utredas vidare. Utredningen skall därför med förtur utreda och hur

om distansförsäljningen av alkoholdrycker kan inordnas i det svenska regelsystemet utifrån också alkoholpolitiska aspekter.

Även när det gäller gåvoförsändelser alkoholdrycker så måste

av införseln regleras på ett sådant sätt att en eventuell skattefrihet för gåvoförsändelser inte missbrukas. Att sända paket med alkoholinnehåll får inte utnyttjas för postorderförsäljning eller marknadsföring under täckmantel av gåva. Därför måste även denna fråga med förtur utredas ytterligare. Detta inte minst mot bakgrund av att EG-kommissionen, i en formell underrättelse daterad den 5 maj 1998, riktat kritik mot att det svenska regelsystemet inte möjliggör att alkoholdrycker kan sändas som gåva från ett annat EU-land till mottagare i Sverige. Den

en formella underrättelsen från EG-kommissionen innehåller också lqitik bl.a. mot att restauranger som har serveringstillstånd även måste ha partihandelstillstånd för att kunna importera alkoholdrycker för den

Bilaga 2 223

verksamheten. Reglerna i alkohollagen om yrkesmässig import av egna alkoholdrycker omfattas emellertid redan av de ursprungliga direktiven. Den formella underrättelsen gör dock att även denna del av utredningsuppdraget måste behandlas med förtur.

I Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU9 Förslag till alkohollag i samband med att riksdagen antog gällande alkohollag tillstyrkte utskottet i allt väsentligt förslagen i propositionen. När det gäller frågan om serveringstillstånd till kl. 05.00 ansåg dock utskottet att effekterna

de serveringstillstånden fram till kl. 05.00 bör utvärderas. av sena Utredningen skall därför inom för sitt uppdrag utvärdera

ramen effekterna de serveringstillstånden. Utvärderingen bör bl.a.

av sena omfatta effekterna på alkoholkonsumtionen bland ungdom samt förekomsten av våld.

Utredningen skall även, för de förslag den väljer att lämna, redovisa de ekonomiska effekterna för berörd offentlig förvaltning.

Redovisning av uppdraget

Tiden för utredningen utsträcks. Utredaren skall slutredovisa uppdraget till regeringen senast den 31 december 1999. De delar av uppdraget

handlar gåvoförsändelser och kommersiella försändelser till som om enskilda samt frågan yrkesmässig import av alkoholdrycker skall

om dock redovisas till regeringen snarast möjligt senast den

men 31 december 1998.

Bilaga 3 225

3 Bilaga

DOMSTOLENS DOM

den 23 oktober 19979

"Artiklarna 30 och 37 i EG-fördraget Monopol för detaljhandel med alkoholdrycker"

I mål C-189/95,

angående begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från Landskrona en tingsrätt Sverige, att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga brottmålet mot

Harry Franzén

angående tolkningen artiklarna 30 och 37 i EG-fördraget, av

meddelar DOMSTOLEN

sammansatt ordföranden G.C. Rodriguez Iglesias, avdelningsav ordförandena C. Gulmann, H. Ragnemalm och M. Wathelet samt domarna G.F. Mancini, J.C. Moitinho de Almeida, P.J.G. Kapteyn, J .L. Murray, D.A.O. Edward, J-.P. Puissochet referent, G. Hirsch, P. Jann och L. Sevön,

generaladvokat: M.B. Elmer,

justitiesekreterare: biträdande justitiesekreteraren H. von Holstein,

med beaktande de skriftliga yttranden som har inkommit från: av

Harry Franzén, advokaterna Per Löfqvist, Lennart Lindström 0 genom och Carl Michael Quitzow, Stockholm, von

0 Sveriges regering, genom rättschefen Lotty Nordling,

Utrikesdepartementet, i egenskap av ombud,

0 Frankrikes regering, genom Catherine de Salins, sous-directeur,

utrikesministeriets rättsavdelning, och Jean-Marc Belorgey, chargé

de mission, ministerium, båda i egenskap ombud,

samma av 0 Finlands regering, genom lagstiftningsrådet Esa Paasivirta, utrikes-

ministeriet, i egenskap av ombud, 0 Norges regering, genom advokaten Didrik Tønseth, utrikes-

ministeriet, i egenskap av ombud, 0 Europeiska gemenskapernas kommission, juridiske

genom

chefsrådgivaren Richard Wainwright och Jean-Francis Pasquier,

nationell tjänsteman med förordnande vid rättstjänsten, båda i

egenskap av ombud,

med hänsyn till förhandlingsrapporten,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid sammanträdet den 19 november 1996 av: Harry Franzén, företrädd av Per Löfqvist, Lennart Lindström och Carl Michael von Quitzow, Sveriges regering, företrädd Lotty Nordling och departementsrâdet Erik Brattgård,

av Utrikesdepartementets handelsavdelning, i egenskap ombud,

av Finlands regering, företrädd av ambassadören Holger Rotkirch, avdelningschef för utrikesministeriets rättsavdelning, lagstiftningsråden Esa Paasivirta och Tuula Pynnä, samtliga i egenskap ombud, Norges

av regering, företrädd av Didrik Tønseth, och kommissionen, företrädd av Knut Simonsson, rättstjänsten, i egenskap ombud, biträdd Jean-

av av Francis Pasquier,

och efter att den 4 1997 ha hört generaladvokatens förslag till

mars avgörande,

följ ande

Dom

Landskrona tingsrätt har genom begäran förhandsavgörande

om av

den 14 juni 1995, som inkom till domstolen den 16 juni samma år, i

enlighet med artikel 177 i EG-fördraget ställt tre frågor om

tolkningen av artiklarna 30 och 37 i detta fördrag.

Frågorna har uppkommit med anledning att Harry Franzén har

av

åtalats för brott mot alkohollagen 1994:1738 den 16 december

av

1994.

Bilaga 3 227

Alkohollagen

I alkohollagen, trädde i kraft den 1 januari 1995, regleras som tillverkning och handel med alkoholdrycker i Sverige. Den syftar till att begränsa konsumtionen av sådana varor, särskilt de mest alkoholstarka, för att minska de negativa skadeverkningar för folkhälsan följer bruket alkoholdrycker. som av av

4. Enligt denna lag förstås med alkoholdrycker sådana drycker som innehåller än 2,25 volymprocent alkohol. Dessa drycker delas mer in i vin alkoholdryck som är framställd genom jäsning av

en

druvor, frukt eller bär och som innehåller högst 22 annan volymprocent alkohol, öl en jäst, odestillerad dryck som är framställd med malt huvudsakligt extraktgivande ämne och som alkoholhalt överstiger 2,25 inte 3,5 volymprocent, starköl vars men jäst, odestillerad dryck som är framställd med malt som

en

huvudsakligt extraktgivande ämne och som innehåller mer än 3,5 volymprocent alkohol och spritdrycker alkoholdrycker som innehåller sprit och som inte är vin, öl eller starköl.

k Enligt alkohollagen får alkoholdrycker inte framställas utan .

tillverkningstillstånd, och partihandel med spritdrycker, vin och

starköl endast bedrivas den som har partihandelstillstånd. Den av har tillverkningstillstånd skall emellertid enligt lagen anses ha som partihandelstillstånd i fråga om motsvarande varor.

Spritdrycker, vin och starköl får föras in till Sverige endast av den har tillverknings- eller partihandelstillstånd för sådana varor. som

Tillstånd meddelas av Alkoholinspektionen på grundval av en ansökan, till vilken skall fogas de handlingar som framgår av Alkoholinspektionens föreskrifter. Av föreskrifterna framgår att i fråga utländska sökande skall den bevisning och utredning om beaktas sökanden rimligen bör kunna erhålla från sitt hemlands som myndigheter.

Den ansöker tillstånd skall betala en fast ansökningsavgift, som om vilken vid tidpunkten för omständigheterna i målet uppgick till 25 000 SKR. Enligt Harry Franzén, vars uppgift inte har bestritts, återbetalas inte avgiften ansökan avslås. om

O Alkoholinspektionen skall göra en objektiv och icke diskriminerande . bedömning ansökan och därvid beakta sökandens personliga och av

ekonomiska förhållanden samt de omständigheter i övrigt som är av betydelse för tillståndet, såsom att sökanden har branschkunskap, särskilt kunskap om de regler som gäller på alkoholhandelsområdet i Sverige, samt sökandens förutsättningar att följa bestämmelserna i rådets direktiv 92/ 12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor EGT L76, s. l. Alkoholinspektionen skall även lägga stor vikt vid sökandens laglydnad och benägenhet att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna; bland annat skall sökanden ha ordnad ekonomi och bör inte tidigare vara straffad.

10.Sökanden skall visa att han har tillfredsställande lagringsmöjligheter. Alkoholinspektionen bedömer i varje enskilt fall vilka lagringsmöjligheter som är erforderliga med utgångspunkt i utformningen och inriktningen av sökandens verksamhet. Det ställs inte några krav på lagringsmöjligheter i Sverige för den som levererar varorna direkt till köpare inom landet.

11.Sökanden skall också, enligt ovannämnda direktiv 92/ 12, ställa säkerhet, exempelvis i form av en bankgaranti, för punktskatter som han kan vara betalningsskyldig för i egenskap av upplagshavare eller varumottagare.

12.Avs1utningsvis skall den som beviljas tillstånd betala en årlig tillsynsavgift, vars storlek beslutas av regeringen. Vid tidpunkten för omständigheterna i målet varierade grundavgiften från 10 000 till 323 750 SKR, alltefter vilka drycker som avsågs samt alltefter tillverkad eller försåld kvantitet.

13.Den svenska regeringen har i på domstolens skriftliga frågor

svar gjort förtydligandet att alkohollagen inte innehåller något krav på att sökanden skall vara bosatt i Sverige, vilket också uttryckligen framgår ett beslut den 5 oktober 1995. Regeringen bekräftade

av av detta vid sammanträdet.

l4.Enligt uppgift i målet hade 223 tillverknings- eller partihandelstillstånd beviljats fram till den 7 oktober 1996.

15.1 alkohollagen föreskrivs att det för detaljhandel med vin, starköl och spritdrycker skall finnas ett särskilt för ändamålet bildat

aktiebolag som staten äger. Detta bolag är Systembolaget

Aktiebolag nedan kallat Systembolaget, vilket är ett av svenska staten helägt aktiebolag.

l6.Bestämmelser Systembolagets verksamhet och drift samt om om kontroll bolaget återfinns i ett avtal mellan bolaget och staten. av

l7.Servering vin, starköl och spritdrycker får enligt alkohollagen av

serveringstillstånd har meddelats.

endast ske om

l8.Den har tillverknings- eller partihandelstillstånd får endast sälja som alkoholdrycker till det bolag som utsetts att bedriva detaljhandel med sådana och till andra innehavare av ti11verknings-, varor

partihandels- eller serveringstillstånd. Detaljhandelsbolaget får

självt ansöka partihandelstillstånd för att bedriva försäljning till om

dem som har serveringstillstånd.

l9.Det är förenat med straffansvar att uppsåtligen eller oaktsamhet av sälja alkoholdrycker utan tillstånd.

20.Avslutningsvis är det förbjudet enligt lagen 1978:763 med vissa bestämmelser marknadsföring alkoholdrycker att företa om av

reklam- eller marknadsföringsåtgärd är påträngande eller

annan som uppsökande eller till bruk alkohol. Kommersiella uppmanar av i radio, TV, tidningar och tidskrifter får inte användas. annonser Något generellt förbud mot marknadsföring alkoholdrycker finns av dock inte. Marknadsföring alkoholdrycker är tillåten i de skrifter av

tillhandahålls på försäljningsställena, särskilt i Systembolagets

som butiker, och på de transportmedel omfattas av tillstånd att som alkohol. Inte heller förbjuder lagen att alkoholdrycker servera omnämns i tidningsartildar, exempelvis i artiklar om vin och sprit i dagspress eller tidskrifter.

Bestämmelserna om Systembolagets verksamhet

21.1 avtalet mellan Systembolaget och svenska staten, vilket trädde i kraft den 1januari 1995, föreskrivs bland annat att detta bolag skall

utöva sin verksamhet så,

att samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningar av 0 alkoholkonsumtion i möjligaste mån förebyggs, basera sitt produkturval på bedömning av produktens kvalitet, 0 en särskilda risker för skadeverkningar produkten, kundemas av efterfrågan och andra affärsmässiga samt etiska hänsyn, skriftligen underrätta varje leverantör skälen till att bolaget om

230 Bilaga 3

avvisat eller avfört en produkt sortimentet samt upplysa ur om rätten till överprövning, 0 vidta opartiska åtgärder för marknadsföring och produktinformation, vilka är oberoende produkternas av ursprungsland, 0 verka för att nya produkter blir kända för kunderna med beaktande av i alkohollagen angivna begränsningar, 0 sätta sin handelsmarginal efter objektiva kriterier gäller lika som för inhemska och importerade produkter, 0 bedriva verksamheten rationellt, kunderna god service och vid ge prissättningen säkerställa att bolaget får täckning för sina kostnader och att staten får skälig avkastning på sitt kapital samt undvika en onödig fördyring av varorna, 0 besluta om att etablera eller lägga försäljningsställen utifrån ner Företagsekonomiska, servicemässiga och alkoholpolitiska överväganden, allt medan varje kommun gör framställning som om det skall få ett försäljningsställe, och ombesörja att försäljningen i ort där systembutik saknas kan ske försändning på genom rekvisition, varvid Systembolaget skall betala

försändningskostnaden,

0 besluta tider för öppethållande enligt de riktlinjer om som beslutas av riksdagen.

22.Av handlingarna i målet framgår att Systembolaget förfogar över 384 butiker, vilka är utspridda över hela Sverige. Därtill kan Systembolagets produkter beställas och levereras på omkring 550 utlämningsställen på landsbygden t.ex. livsmedelsaffärer, kiosker,

bensinstationer samt via 56 busslinjer och 45 lantbrevbärarlinjer.

23.Enligt företagets interna föreskrifter indelas de drycker säljs som av Systembolaget 2 454 produkter i oktober 1995 i så kallade sortiment. Det så kallade grundsortimentet omfattar drycker i lågoch mellanprisläge, vilka är tillgängliga året runt på alla försäljningsställen 1 288 produkter i oktober 1995. Det så kallade tillfälliga sortimentet omfattar drycker med begränsad tillgänglighet, ofta under endast del året, såsom årgångsviner och en av säsongsdrycker 930 produkter i oktober 1995. I det så kallade testsortimentet ingår offererade produkter säljs på försök, i som vissa butiker, för att eventuellt kunna komma att ingå i grundsortimentet 236 produkter i oktober 1995. Det så kallade beställningssortimentet omfattar produkter Systembolaget inte som har i lager kan erhållas på beställning. Systembolaget har men som

Bilaga 3 231

dessutom importservice drycker på kundens begäran och en av bekostnad så kallad privatimport.

24.De drycker ingår i de tre första sortimenten förekommer i en som allmän prislista, utkommer flera gånger år. Denna lista som per finns att hämta i alla systembutiker och att tillgå på alla utlämningsställen. Det är också möjligt att prenumerera på den. Beställningsproduktema förekommer i särskild lista, som på en förfrågan kan erhållas i butikerna. Systembolagets nya produkter presenteras systematiskt i den monopolet utformade av nyhetsbroschyr utkommer gång i månaden. Nyhetssom en broschyren, finns att hämta i alla butiker och att tillgå på alla som försäljningsställen, riktar sig till prenumeranter och restauranger samt till radio- och TV-joumalister särskilt sysslar med press-, som

vin- och spritrecensioner. De produkterna visas också i

nya skyltfönster och montrar i monopolets butiker.

25.Systemb0laget utarbetar en årlig produktplan, som uppdateras var tredje månad. Bolaget erbjuder samtliga leverantörer med tillverknings- eller partihandelstillstånd att inkomma med offert. Offertema bedöms sektion inom Systembolaget en första gång av en utifrån ekonomiska och affärsmässiga kriterier, såsom varans prisvärdhet och tidigare erfarenheter odlingsornrådet och av produkttypen. Därefter sker blindsmakprovning. De utvalda en produkterna införs i grundsortimentet eller i det tillfälliga sortimentet. Övriga produkter kan på ansökan av leverantören införas i testsortimentet, efter att ha valts ut efter ytterligare en

smakprovning genomförts konsumentpanel. Produkterna

som av en behålls i princip inte i grundsortimentet försäljningen inte om uppnår vissa förutbestämda kvantiteter och marknadsandelar.

26.Av handlingarna i målet framgår att Systembolaget under tiden januari september 1995 sålde 185,2 miljoner liter alkoholdrycker - 45,2 procent härrörde från Sverige och 41,8 procent från

varav

övriga medlemsstater och under tiden januari september 1996 sålde 176,9 miljoner liter alkoholdrycker varav 45,1 procent härrörde från Sverige och 40,6 procent från övriga medlemsstater. Under de åtta första månaderna år 1996 mottog Systembolaget 12 576 offerter, 10 711 härrörde från gemenskapens varav medlemsstater 227 från Sverige och 10 484 från övriga medlemsstater. Av dessa blev 7 417 föremål för bedömning, varav 6 325 härrörde från gemenskapen 149 från Sverige och 6 176 från övriga medlemsstater. Antalet antagna offerter uppgick till 908,

varav 704 härrörde från gemenskapen 85 från Sverige och 619 från övriga medlemsstater.

Uppgifter om de faktiska omständigheterna i målet och om förfarandet vid den nationella domstolen

27.Harry Franzén är åtalad vid Landskrona tingsrätt bland annat för att den l januari 1995 uppsåtligen och utan tillstånd ha sålt vin han

som köpt på Systembolaget eller importerat från Danmark.

28.Han har i tingsrätten gjort gällande att han inte kan dömas till ansvar, eftersom alkohollagen står i strid med artiklarna 30 och 37 i

fördraget.

29.Då Landskrona tingsrätt ansåg att det förelåg tvivel om bedömningen av denna argumentation, beslutade den att förklara målet vilande och att ställa följande tolkningsfrågor till EGdomstolen:

"l. Är lagstadgat monopol sådant Systembolaget förenligt

ett som med artikel 30 i Romfördraget

Strider ett lagstadgat monopol sådant som Systembolaget mot artikel 37 i Romfördraget och, om så är fallet, skall monopolet upphöra eller är en anpassning möjlig

Om ett monopol sådant som Systembolaget skulle anses strida mot artikel 37, föreligger då någon anpassningsperiod eller skulle bolaget ha upplösts eller anpassning ha skett den l januari

per 1995"

De två första frågorna

30.Den nationella domstolen begär genom sina två första frågor besked om huruvida artiklarna 30 och 37 i fördraget utgör hinder för sådana nationella bestämmelser om utforrrmingen av ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker som avses i begäran om förhandsavgörande.

3l.Även dessa frågor föranleder domstolen att undersöka de

om rättsregler som är tillämpliga på det monopol som är aktuellt i målet vid den nationella domstolen, rör de inte frågan om huruvida de myndigheter som är ansvariga för monopolets verksamhet i

Bilaga 3 233

konkreta fall eventuellt handlar på ett sätt innebär att bland som andra leverantörer från övri ga medlemsstater diskrimineras.

32.Hany Franzén har gjort gällande att artiklarna 30 och 37 i fördraget utgör hinder för bestämmelser detta slag. Enligt honom hindrar av utformningen ett detaljhandelsmonopol det för av som som närvarande föreligger i Sverige på flera sätt importen av alkoholdrycker till Sverige och gör det möjligt för Systembolaget att försäljningen inhemska produkter. Han har i detta gynna av avseende gjort gällande att de alkoholdrycker som produceras i övriga medlemsstater endast kan sälj i Sverige under förutsättning as att de importeras någon innehar tillverlcnings- eller av som partihandelstillstånd och under förutsättning att de utväljs på grundval restriktiva och godtyckliga kriterier som bestäms av av Systembolaget. Han har tillagt att dessa drycker endast kan säljas ett begränsat nätverk för försäljning och att de inte kan genom marknadsföras någon än Systembolaget. Harry Franzén av annan har även hävdat att de bestämmelser är tillämpliga på som monopolet inte begränsar eller förbjuder vissa säljformer i den mening i domen den 24 november 1993 i de förenade som avses av målen C-267/91 och C-268/9l, Keck och Mithouard Rec. 1993, s. I-6097, den 29 juni 1995 i mål C-391/92, kommissionen och av mot Grekland, REG 1995, I-l621, bland annat därför att de rör s. verksamheten i ett företag inte är utsatt för någon som helst som konkurrens, till skillnad från verksamhet i konkurrensutsatta företag.

33.Den franska, den finska, den svenska och den norska regeringen samt kommissionen att varken artikel 30 eller artikel 37 i anser fördraget utgör hinder för sådana nationella bestämmelser som den hänskjutande domstolen angivit. De har för det första gjort gällande att artikel 37 inte fordrar att detaljhandelsmonopol avskaffas, utan endast att de hanteras på ett sådant sätt att produkter inte särbehandlas med avseende på ursprung eller leverantörernas nationalitet. Enligt dem uppfyller det monopol som är aktuellt i målet vid den nationella domstolen dessa villkor. De för det anser andra att de bestämmelser är tillämpliga på detta monopol inte som direkt eller indirekt hindrar handeln inom gemenskapen. Enligt dem begränsar eller förbjuder bestämmelser av detta slag vissa säljformer och påverkar handeln med inhemska och importerade produkter på samma sätt.

34.Som framgår skälen till begäran förhandsavgörande och av av om de yttranden ingivits till domstolen rör den nationella som

234 Bilaga 3

domstolens frågor inte endast de nationella bestämmelserna

om monopolet och dess funktionssätt, utan även på ett allmänt sätt

mer de bestämmelser även de inte reglerar monopolets

som, om funktionssätt, ändå har direkt inverkan på detta, såsom är fallet

en med bestämmelserna tillverknings- och partihandelstillstånd.

om

35.Med hänsyn till EG-domstolens praxis skall bestämmelserna

om monopolet och dess funktionssätt undersökas mot bakgrund

av fördragets artikel 37, som är den specialbestämmelse är

som tillämplig på ett statligt handelsmonopols utövande av sin ensamrätt dom av den 17 februari 1976 i mål 91/75, Miritz, Rec. 1976, 217,

s. punkt av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe-Zentral, kallad Cassis de Dijon, Rec. 1979, s. 649, punkt och den 13 mars

av 1979 i mål 91/78, Hansen, Rec. 1979, s. 935, punkterna 9 och 10.

36.Den inverkan som andra nationella bestämmelser, vilka inte rör monopolets funktionssätt även om de påverkar detta, har på handeln inom gemenskapen skall däremot undersökas mot bakgrund

av artikel 30 i fördraget se i detta hänseende domarna i de ovannämnda målen Miritz, punkt och Cassis de Dijon, punkt samt dom av den 13 mars 1979 i mål 86/78, Peureux, Rec. 1979, s. 897, punkt 35.

-

Bestämmelserna monopolet och dess funktionssätt

om

37.Det framgår såväl av lydelsen av artikel 37 som av dess placering i fördraget att syftet med artikeln är att den grundläggande regeln om fri rörlighet för varor inom den gemensamma marknaden skall iakttas, i synnerhet att kvantitativa restriktioner och åtgärder

genom med motsvarande verkan mellan medlemsstaterna avskaffas, för att man därigenom skall kunna upprätthålla normala konkurrensvillkor mellan medlemsstaternas ekonomier i fall att någon av staterna underställt en viss vara ett statligt handelsmonopol dom den

av 3 februari 1976 i mål 59/75, Manghera m.fl., Rec. 1976, 91, punkt

s.

domen i det ovannämnda målet Hansen, punkt dom v den 7 juni 1983 i mål 78/82, kommissionen mot Italien, Rec. 1983, s. 1955, punkt 11, av den 13 december 1990 i mål C-347/88, kommissionen mot Grekland, Rec. 1990, I-4747, punkt 42, och

s. av den 14 december 1995 i mål C-387/93, Banchero, REG

1995, s. 4663, punkt 27, nedan kallad Banchero H.

38.Domstolen har emellertid vid upprepade tillfällen fastslagit att denna artikel inte fordrar att statliga handelsmonopol avskaffas utan i

Bilaga 3 235

stället föreskriver att monopolen skall anpassas på ett sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare domarna i de ovannämnda målen Manghera m.fl., punkt Hansen, punkt kommissionen mot Italien, punkt ll, och Banchero II, punkt 27.

39.Syftet med artikel 37 i fördraget är att förena de krav följer av som inrättandet den marknaden och dess funktionssätt av gemensamma med medlemsstaternas möjlighet att, i syfte att uppnå vissa mål av allmänintresse, upprätthålla vissa handelsmonopol. Artikeln syftar till att undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor, dock med undantag för de begränsningar i handeln som utgör en nödvändig följd att det föreligger sådana monopol. av

40.Det fordras således enligt artikel 37 att monopolets utformning och funktionssätt på ett sådant sätt att ingen diskriminering anpassas med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare, så att handeln med med varor i övriga medlemsstater därigenom varken rättsligt eller ursprung faktiskt missgynnas i förhållande till handeln med inhemska varor och att det inte uppstår någon snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstaterna i detta hänseende domen i det ovannämnda

se

målet kommissionen mot Italien, punkt ll.

41 .Det har i förevarande fall inte bestritts att ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker, såsom det som innehas av Systembolaget, ett mål allmänintresse i det att det syftar till avser av att skydda folkhälsan mot alkoholens skadeverlmingar.

42.Det skall bedömas ett monopol detta slag har anpassats på nu om av ett sådant sätt att det uppfyller villkoren i punkterna 39 och 40 ovan.

Monopolets system för urval av produkter

43.Harry Franzén har hävdat att drycker väljs ut och behålls i Systembolagets sortiment enligt kriterier som inte bara är restriktiva utan även godtyckliga och att det saknas möjlighet att kontrollera dem.

44.1 detta hänseende skall det inledningsvis fastslås att Systembolaget enligt avtalet mellan Systembolaget och staten är skyldigt att välja sina produkter för försäljning på grundval produkternas kvalitet, av

en bedömning av skadeverkningama på folkhälsan, kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga samt etiska hänsyn, det vill säga på grundval kriterier som är oberoende produkternas

av av urspnmg.

45.Därefter skall det undersökas om Systembolagets kriterier och metoder för urval är diskriminerande eller kan missgynna importerade produkter.

46.På denna punkt framgår av vad som anförts i målet, att den

produktplan som monopolet lägger till grund för upphandlingen

grundas på en beräknad ktmdefterfrågan. Planen upprättas i samarbete med producent-, importörs- och konsumentorganisationer.

47.För det andra riktar sig Systembolagets offertförfrågningar till alla som innehar tillverknings- eller partihandelstillstånd och avser alla sorters drycker, oavsett urspnmg.

48.För det tredje väljs offerterna ut av Systembolaget på grundval av rent affärsmässiga kriterier t.ex. varans prisvärdhet och tidigare erfarenheter av odlingsområdet och produkttypen och kvalitativa kriterier blindsmakprovning, vilka inte är sådana att de gynnar inhemska produkter.

49.Det är riktigt att Systembolaget endast behåller de utvalda dryckerna i sitt grundsortiment om försäljningen överstiger en viss kvantitet och en viss marknadsandel. Detta villkor är emellertid, även om det kan leda till att små producenter missgynnas, inte i sig av sådant slag att det direkt eller indirekt inhemska produkter. Under

gynnar alla omständigheter förefaller villkoret vara befogat, såväl med hänsyn till den frihet som monopolet har att fatta affärsmässiga beslut som med hänsyn till de krav som är förbundna med styrningen monopolet. Villkoret syftar till att säkerställa att ett

av stort antal olika alkoholdrycker finns tillgängliga på monopolets alla försäljningsställen under en viss period och under förutsättningar som är förenliga med monopolets lönsamhetskrav. Vidare berör villkoret inte de produkter som av naturliga skäl förekommer i begränsade kvantiteter, såsom årgångsviner eller säsongsdrycker, och som ingår i det tillfälliga sortimentet.

50.För det fjärde har leverantörerna andra möjligheter att få sina produkter sålda av monopolet. Leverantörer vars offerter avvisats av

Bilaga 3 237

Systembolaget kan ansöka att deras produkter skall bli föremål

om för ett andra kvalitativt test inför konsumentpanel och, i

en förekommande fall, testförsäljas monopolet under en bestämd

av tidsperiod. De produkter inte har valts ut Systembolaget, och

som av

uppfyller de objektiva villkor som uppställs i punkt 4 i avtalet som mellan Systembolaget och staten, kan införas i beställningssortimentet och säljas på beställning kund. Avslutningsvis är

av Systembolaget skyldigt att på kundens begäran och bekostnad importera alla alkoholdrycker.

5 1.För det femte har leverantörerna rätt att få redogörelse för skälen

en till monopolets beslut urval drycker och huruvida dessa skall

om av behållas i grundsortimentet. De kan även överklaga besluten hos Alkoholsortimentsnämnden, som har en helt oberoende ställning.

52.Med hänsyn till uppgifterna i målet förefaller således Systembolagets kriterier och urvalsmetoder varken diskriminerande

vara eller sådant slag att de missgynnar importerade produkter.

av

Monopolets försäljningsorganisation

53.Harry Franzén har gjort gällande att Systembolagets försäljningsorganisation är begränsad och inte erbjuder alla de utvalda dryckema, vilket ytterligare begränsar möjligheterna till försäljning.

54.Det är riktigt att ett monopol Systembolaget endast förfogar

som över ett begränsat antal butiker. Det framgår emellertid inte av uppgifterna i målet att antalet försäljningsställen är så starkt begränsat att det äventyrar konsumenternas möjlighet att tillgång till inhemska eller importerade alkoholdrycker.

55.Inledningsvis åligger det Systembolaget att enligt avtalet med staten besluta att etablera och lägga ned sina försäljningsställen utifrån

om företagsekonomiska, servicemässiga och alkoholpolitiska överväganden, att göra det möjligt för varje kommun som så önskar att få ett törsäljningsställe och, slutligen, att tillse att det i varje del av landet åtminstone finns möjlighet att begära försändning på rekvisition.

56.Enligt uppgifterna i målet kan alkoholdrycker vidare beställas och avhämtas i monopolets 384 butiker, på 550 utlämningsställen samt via 56 busslinjer och 45 lantbrevbärarlinjer. För övrigt finns det i

238 Bilaga 3

259 av landets 288 kommuner en systembutik, och Systembolaget förutser att varj kommun år 1998 kommer att ha minst butik.

e en

57.Även det avslutningsvis skulle Systembolagets

om antas att försäljningsorganisation har brister, har dessa inte en större negativ inverkan på försäljningen alkoholdrycker härrör från övriga

av som medlemsstater än på alkoholdrycker som tillverkas inom landet se rörande artikel 30 i fördraget i tillämpliga delar dom i det ovannämnda målet Banchero II, punkt 40.

Marknadsföringen alkoholdrycker

av

58.Hany Franzén har också hävdat att systemet för marknadsföring av alkoholdrycker gynnar drycker som tillverkas inom landet. Han har gjort gällande att marknadsföringen alkoholdrycker inskränker

av sig till enkel information om produktema, vilken för övrigt uppvisar skillnader beroende på det rör sig produkter

om om ur grundsortimentet eller produkter ur beställningssortimentet. Han har tillagt att det endast är monopolet som utför marknadsföringen, vilken sker helt utom leverantörernas kontroll, och att leverantörerna är förbjudna att ta direkt kontakt med dem som är ansvariga för butikerna.

59.På denna punkt skall det inledningsvis påpekas att begränsningen av möjligheterna att rikta marknadsföring av alkoholdrycker till allmänheten följer att det endast förekommer aktör på

av en marknaden för detaljhandel med alkoholdrycker.

60.Vidare förbjuder monopolets bestämmelser inte producenter och importörer att rikta marknadsföringen av sina produkter till monopolet. Även det är riktigt att leverantörerna inte kan

om marknadsföra produkterna direkt till dem som är ansvariga för monopolets butiker, framgår det ändå att detta förbud tillgodoser det önskemål som vissa leverantörer har påtalat betydelsen bland

av, annat till Konkurrensverket, att det skall säkerställas att samtliga

om produkter behandlas lika i marknadsföringshänseende.

61 .Det skall även påpekas att marknadsföring alkoholdrycker riktad

av till allmänheten i den aktuella medlemsstaten är underkastad

en generell begränsning, berättigande den nationella domstolen

vars inte har ifrågasatt, och som Harry Franzén heller inte har bestritt. Denna begränsning har särskilt formen av förbud mot reklaminslag i radio, TV och samtliga dagstidningar och andra periodiska skrifter,

Bilaga 3 239

det vill säga förbud mot de kanaler producenter traditionellt som använder för att marknadsföra sina produkter. Produktinformation de drycker utvalts Systembolaget är emellertid tillåten i om som av de skrifter tillhandahålls på försäljningsställena. Därtill får som alkoholdrycker omnämnas i tidningsartiklar.

62.Enligt avtalet mellan Systembolaget och staten åligger det bolaget att inom dessa vidta opartiska åtgärder för marknadsföring ramar och produktinformation är oberoende produktemas som av ursprungsland och att med beaktande i alkohollagen angivna av begränsningar verka för produkter blir kända för kimdema. att nya

63.Även monopolets marknadsföring alkoholdrycker i huvudsak om av sker i form produktpresentation, uppfyller denna form av " av marknadsföring de krav angivits Det skall emellertid som ovan. påpekas att produkter systematiskt presenteras såväl i den nya månatliga nyhetsbroschyr utges av monopolet som av tidningssom och radiojournalister, vilka är specialiserade på att recensera vin och sprit, och slutligen att produkterna ställs ut i monopolets butiker.

64.Det skall avslutningsvis påpekas att monopolets marknadsföring sker på sätt oberoende produkternas ursprung och i sig samma av inte är ägnad sig rättsligt eller faktiskt missgynna de drycker att vare importeras från andra medlemsstater i förhållande till de som produkter som tillverkas inom landet.

65.Även dryckerna i beställningssortimentet förekommer i en om särskild prislista tillhandahålls kunden på begäran, är denna som skillnad i behandling, vilken även den sker oberoende av produkternas befogad det skälet att dryckerna inte ursprung, av lagerhålls Systembolaget och att omständigheterna kring dessa av drycker således inte är jämförbara med dem dryckerna i som avser Systembolagets övriga sortiment.

66.Det framgår de uppgifter domstolen har tillgång till att ett av som detaljhandelsmonopol det är aktuellt i målet vid den som som nationella domstolen uppfyller de villkor för överensstämmelse med artikel 37 i fördraget i punkterna 39 och 40 i denna dom. som anges

240 Bilaga 3

Övriga bestämmelser i den nationella lagstiftningen påverkar

som monopoletsfunktionssätt

67.S0m nämnts ovan bör tolkningsfrågonra, med hänsyn till de argument som framförts såväl vid den nationella domstolen vid

som EG-domstolen, förstås så, att de även de nationella

avser bestämmelser även de inte direkt reglerar monopolets

som, om funktionssätt, ändå påverkar detta. Dessa bestämmelser bör bedömas mot bakgrund artikel 30 i fördraget.

av

68.På denna punkt har Harry Franzén gjort gällande att monopolet endast kan göra inköp från personer med tillverlcnings- eller partihandelstillstånd, vilka beviljas endast restriktiva krav är

om uppfyllda, och att ett sådant krav med nödvändighet hindrar import av produkter med i andra länder.

ursprung

69.EG-domstolen har i fast rättspraxis funnit att alla handelsregler

som, direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, kan hindra handeln mellan gemenskapens medlemsstater åtgärder med

är att anse som motsvarande verkan som kvantitativa restriktioner dom den

av ll juli 1974 i mål 8/74, Dassonville, Rec. 1974, 837, punkt 5.

s.

70.1 ett nationellt system som det är aktuellt i målet vid den

som nationella domstolen är import alkoholdrycker förbehållen

av personer som innehar tillverkrrings- eller partihandelstillstånd, det vill säga aktörer uppfyller de restriktiva villkoren för

som beviljandet av dessa tillstånd. Det skall här påpekas att, enligt de uppgifter som domstolen erhållit under förfarandet, de ifrågavarande aktörerna skall visa att de med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden är lämpliga att utöva den aktuella verksamheten, bland annat att visa att de har

genom erforderlig branschkunskap, ekonomiska förutsättningar och lagringsmöjligheter för att kunna utöva sådan verksamhet. Därtill skall den som ansöker tillstånd erlägga fast avgift är hög

om en som 25 000 SKR och inte återbetalas ansökan avslås. Slutligen

som om skall den som innehar tillstånd betala årlig tillsynsavgift,

en som även den är hög mellan 10 000 och 323 750 SKR i grundbelopp, alltefter vilka drycker samt alltefter tillverkad eller

som avses försåld kvantitet.

7l.Detta tillståndssystem utgör ett hinder för import alkoholdrycker

av från övriga medlemsstater genom att dessa drycker fördyras

genom

bland annat kostnader för mellanhänder, kostnader i samband med betalning de skatter och avgifter som fordras för att tillstånd skall av beviljas eller har samband med skyldigheten att förfoga över som lagringsutrymmen på svenskt territorium.

72.1 detta hänseende skall det, i enlighet med vad den svenska regeringen själv har uppgivit, fastslås att endast ett litet antal tillstånd har beviljats 223 i oktober 1996 och att i det närmaste samtliga dessa tillstånd beviljats aktörer är etablerade i Sverige. som

73.En nationell lagstiftning den som är aktuell i målet står således i som strid med artikel 30 i fördraget.

74.Den svenska regeringen har emellertid åberopat artikel 36 i EGfördraget och gjort gällande att den svenska lagstiftningen får grundas på intresset att skydda människors hälsa.

75.Det är riktigt att åtgärder strider mot artikel 30 kan grundas på som artikel 36 i fördraget. Bestämmelserna skall enligt en fast rättspraxis dom i det ovannämnda målet Cassis de Dijon, dom den 6 juli

se av

1995 i mål C-470/93, Mars, REG 1995, s. I-1923, punkt 15, av den 26 juni 1997 i mål C-368/95, Familiapress, REG 1997, s. I-OOOO, punkt 19, och den 9 juli 1997 i de förenade målen C-34/95, Cav 35/95 och C-36/95, De Agostini och TV-Shop, REG 1997, s. OO00, punkt 45 stå i proportion till syftet, och detta syfte skall inte kunna tillgodoses åtgärder som begränsar handeln inom genom gemenskapen i mindre utsträckning.

76.Även den svenska regeringen anförda syftet att skydda om det av människors hälsa från alkoholens skadeverkningar otvivelaktigt är ett de syften kan göra ett undantag från artikel 30 befogat se av som i detta avseende dom den 25 juli 1991 i de förenade målen Cav 1/90 och C-176/90, Aragonesa de Publicidad Exteriör och Publivia, Rec. 1991, 4151, punkt 13, har den svenska regeringen i s. förevarande fall inte visat sig att det tillståndssystem som vare föreskrivs i alkohollagen, särskilt vad avser villkoren rörande lagringskapacitet samt de höga skatter och avgifter som skall erläggas tillståndshavama, står i proportion till syftet att skydda av folkhälsan eller att syftet inte skulle kunna uppnås genom åtgärder begränsar handeln inom gemenskapen i mindre utsträckning. som

77.Under dessa omständigheter skall det fastslås att artiklarna 30 och 36 i fördraget utgör hinder för nationella bestämmelser varigenom

242 Bilaga 3

rätten att importera alkoholdrycker är förbehållen aktörer med

tillverknings- eller partihandelstillstånd på sådana villkor

som föreskrivs i den svenska lagstiftningen.

Överträdelse artikel 52 i EGfárdraget och direktiven

av av om

offentlig upphandling

78.Harry Franzén har i sitt yttrande även gjort gällande att vissa bestämmelser i alkohollagen står i strid med artikel 52 i fördraget och med gemenskapsdirektiven om offentlig upphandling.

79.Det bör här påpekas att det, mot bakgrund av den kompetensfördelning fastslås i artikel 177 i fördraget avseende

som förfarandet för förhandsavgöranden, ankommer endast på den nationella domstolen att avgränsa de frågor den avser att hänskjuta till EG-domstolen. EG-domstolen skall inte på begäran av en part i målet vid den nationella domstolen undersöka frågor den

som nationella domstolen inte har ställt. Om den nationella domstolen mot bakgrund av hur tvisten utvecklar sig skulle anse det nödvändigt att erhålla ytterligare uppgifter för tolkningen

av gemenskapsrätten, ankommer det på den att på nytt inge begäran

en om förhandsavgörande till domstolen dom den 3 oktober 1985 i

av mål 311/84, CBEM, Rec. 1985, s. 3261, punkt 10, av den 9januari 1990 i mål C-337/88, SAFA, Rec. 1990, s. I-l, punkt 20, och av den 11 oktober 1990 i mål C-l96/89, Nespoli och Crippa, Rec. 1990, s. I-3647, punkt 23.

80.Under dessa förhållanden skall de två första frågorna besvaras så, att artikel 37 i fördraget inte utgör hinder för sådana nationella bestämmelser om ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker och dess funktionssätt i begäran

som avses om förhandsavgörande. Däremot utgör artiklarna 30 och 36 i fördraget hinder för nationella bestämmelser varigenom rätten att importera alkoholdrycker är förbehållen aktörer med tillverknings- eller partihandelstillstånd på sådana villkor som föreskrivs i den svenska

lagstiftningen.

Den tredje frågan

81 .Den tredje frågan har endast ställts för det fall domstolen skulle anse att artikel 37 utgör hinder för sådana nationella bestämmelser

om

utformningen av ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker som avses ibegäran om förhandsavgörande.

Bilaga 3 243

82.Med hänsyn till hur de två första frågorna har besvarats, saknas skäl att besvara denna fråga.

Rättegångskostnader

83.De kostnader har förorsakats den svenska, den franska, den som finska och den norska regeringen samt Europeiska gemenskapernas kommission, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av mål, ankommer det pâ den nationella domstolen att besluta samma

om rättegângskostnaderna.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

omgående de frågor beslut den 14 juni 1995 har som genom av ställts Landskrona tingsrätt följande dom: av -

Artikel 37 i EG-tördraget utgör inte hinder för sådana nationella bestämmelser om ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker och dess funktionssätt som

avses i begäran om förhandsavgörande.

Artiklarna 30 och 36 i EG-fördraget utgör hinder för nationella bestämmelser varigenom rätten att importera alkoholdrycker är förbehållen aktörer med

tillverknings- eller partihandelstillstånd på sådana

villkor föreskrivs i den svenska lagstiftningen. som

Rodriguez Iglesias Gulmann Ragnemalm

Wathelet Mancini Moitinho de Almeida

Kapteyn Murray Edward

Puissochet Hirsch Jarm

Sevön

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 23 oktober 1997. R. Grass Justitiesekreterare

G.C. Rodriguez Iglesias

Ordförande

Rättegångsspråk: svenska.

1998:156 Bilaga 4 245 SOU

4 Bilaga

LAGER OCH DISTRIBUTION

I alkohollagen 7 kap l § att den söker tillstånd ska visa att

anges som

han har tillfredsställande lagringsmöjligheter. Alkoholinspektionen har

utfärdat föreskrifter och allmärma råd distribution lagerhållning

om

och transport alkoholdrycker i myndighetens foreslcriftsserie AIF S

av

gäller för all lagring alkoholdrycker i Sverige för partihandel. som av

Ytterligare föreskrifter som berör lagerhållning om lagerredovisning, tillträdeskontroll m.m. återfinns i kapitlet Rutiner

och Redovisning.

Det finns dock inget krav på att tillståndshavare ska hålla

en alkoholdrycker i lager eller att lager ska finnas i Sverige.

I nedanstående sammanställning återges den gällande texten i

nu föreskriften AIFS 1996:2 med ändringari 1997:2 och 1997:6.

I 3 § anges att lagerhållning av spritdrycker, vin och starköl skall ske i lagerlokal. Om även andra än drycker förvaras i lokalen skall

varor

dessa drycker lagerhâllas i lagenmymme, dvs ett särskilt utrymme i lagerlokalen. Alkoholinspektionens krav på lagrets fysika utformning och

larmskydd är att det ska ett betryggande skydd mot tillgrepp och

ge stölder. I de allmänna råden till paragrafema det "ett skydd

anges som som en jörsäkringsgivare normalt kräver i det enskilda fallet".

Med andra 0rd det enklaste sättet att visa för Alkoholinspektionen att lagret uppfyller föreskriften är intyg från den

genom försäkringsgivare som anlitas för att försäkra

varorna.

Begreppet lagerfcirsäljning definieras i 2 Vid lageriörsäljning ska

alkoholdryckema förvaras i särskilt lagerutrymme till vilket kimdema inte har tillträde själva. Dryckerna får dessutom endast lämnas ut av anställd och särskilt utsedd personal.

Dessutom måste det finnas en rutiner som säkerställer att dryckema endast lämnas ut/säljs till kunder tillståndshavaren har rätt att sälja

som till. även under kimdförteclming i kapitlet "Rutiner och redovisning"

se

i denna handbok.

Ovanstående föreslcriñ och allmänt råd transport torde inte behöva

om några ytterligare förldaringar. Det bör dock noteras i detta sammanhang att det alltid är tillståndshavaren har ansvaret för hur transporter

som genomförs oavsett de genomförs i regi eller om extern

om egen transportör anlitas.

248 Bilaga 4 SOU 1998: 156

RUTINER OCH REDOVISNING

Av alkohollagen 8 kap 5 § framgår att bokföringen ska utformad

vara så att kontroll verksamheten är möjlig. Alkoholinspcktionens tillsyn

av omfattar bland annat en direkt tillsyn över hur tillståndshavare följer lagens bestämmelser även 8 kap 5 §.

se

För att fullgöra denna tillsyn måste Alkoholinspektionen kunna följa handeln med alkoholdrycker både granskning bokföring och

genom av andra anteckningar och fysisk inventering. Detta ställer vissa

genom

krav på bokföring/redovisning i tillståndspliktiga rörelser. Alkoholinspcktionens nuvarande krav på redovisning och rutiner i

rörelsen framgår av Alkoholinspcktionens föreskrifter och allmänna råd AIFS 1996:2 med ändringar i 1997:2 och 1997:6 distribution

om av spritdrycker, vin och starköl. Dessa är, när denna handbok produceras,

under omarbetning. Syftet med omarbetningen är att förtydliga Alkoholinspcktionens krav och större sakliga förändringar

avses därmed ej. Det som i korthet redovisas nedan uppfyller därför de övergripande målen för de föreskrifter arbetas fram.

som nu

Allmänt Bokföring och lagerredovisning ska ske enligt alla sedvanliga krav och god bokföringssed etc. Redovisningen skall dessutom innehålla uppgifter så att det går att följa flaska för flaska från

varorna tillverkning och inleverans tills dess att de nåt kunden. Alla händelser ska även kopplas till den ekonomiska redovisningen. Utöver detta ställs krav på vissa skriftliga rutiner, j oumalföring och intemkontroll.

Skriftliga rutiner

Partihandlare ska ha utarbetat skriftliga rutiner för:

0 distribution som beskriver hanteringen, kontroll och dokumentation

av drycker vid inleverans, utleverans och transport 0 behörighetskontroll för tillträde till lagerlokal eller lagerutryrnme 0 kontroll av kunder avseende kimdens rätt att återförsälja/köpa in

varorna och därmed partihandlarens rätt att sälja till dem

Lagerredovisning

Alla händelser i varulagret ska lagerredovisas. I lagerredovisningen ska en flaska kunna följas från det att den levereras till lagret tills att den tas ut ur lagret. Lagerredovisningen ska ske:

0 separat för varje lagerlokal och/eller lagerutryrnme 0 per kimd / leverantör

Bilaga 4 249

Lagerredovisningen ska dessutom innehålla uppgiñer om: inleverans eller utleverans slag av datum artikel kvantitet eller volym inköpspris förbåde inleverans och utleveranser ska anges mängd dryck i lager efter inleverans / utleverans

Som underlag för ovanstående redovisning ska partihandlare och inleveransdokument samt upprätta och kontrollera, signera spara utleveransdokument för varje händelse spara

Bokföring, inventering Samtliga händelser i lagret ska bokföras i huvudbokföringen.

lagertransaktioner ska göras på ett tillgångskonto i

Bokföring av Kross och svinn samt ska redovisas på huvudbokföringen. Varuprover separata konto i huvudbokföringen. ska varje månad intern kontroll säkerställa att Partihandlaren genom saldot är det i huvudbokföringen.

i lagerredovisningen samma som

Avstämningen ska dokumenteras, signeras och sparas inventering ska ske minst två gånger per år. Fysisk Inventeringsprotokollet ska signeras, dokumenteras och sparas.

Särskilda förteckningar

Varuprover Partihandlaren ska föra särskild förteckning över mottagna en respektive lämnade Förteckningen ska innehålla uppgifter Varuprover. om: varumottagare / varuleverantör datum artikel kvantitet eller volym inköpspris

Kross och svinn ska föra särskild förteckning över skadats, Partihandlare en varor som förstörts eller försvunnit. Förteckningen ska innehålla uppgifter om: händelse datum artikel kvantitet eller volym inköpspris

Bilaga 5 251

organisationsnummer.Diarienummer:

B 5

Datumfbrtilbynsbesok: Handläggare.

samtligadiarienummernoeAlkonolinspoktionen:

Adresssombesöka: Tillsxandsnavara:

frånA"oholiraspektionen Typavinspektion: Medverkande

Övrigt MedverkandefrånLänsstyrelsen/annan.

TILLSYNSPROTOKOLL PART|HANDEL

Hänvisning till§ Aikoholinspektionensnoteringar Nr Granskningsmoment A Allmänt A1 Tillståndetavser. A2 Tillståndetbeviljades. A3 ListauppallaIagerstaliensom AL7:1.3:3 tillstándshavarenmeddelat Alkoholinspektionen. A4 Villkorförenademedtillståndet AL7:1 A5 Medgivnadispenser. AlFS1995:175 A1Fs1995:219§ AiFs1997:113s NFS1997:31a§ AIFS1997:575 AlFS1997:719§ A6 Drivertillstándshavarenrestaurangverksamhet sammai bolag B Administrativ kontroll före tillståndsbesök Volym prel-97 slut-97 pre -98 31 År deklarationlämnaduu Farordn. Alkoholinspektionen 1995:121s 1a§ spritdrycker vin starkol 82 Årdet storförändringmellanslutlig deklaration1997ochpreliminär deklaration1998. I så fallvarfor

252 Bilaga 5

83 År tillsynsavgitlenbetald ÅL7:4Farorun. 1995:12151a§ Ar statistikrapportlämnadtill AL8:5 Atkoholinspektionen Lokala skammynargnmn 85 Har tillstándshavarendeklarerati tid samt betaltskatteroch avgifter tidi År tillstándshavarenfortfarande F-skatteregistrerad sanna: sketukontoret År registreradfor punkBkatt upplagda/are eller registreradvarurnottagaref 87 Kontrolleravilka Iagerlokaler ar som registreradesompunktskatteupplag. Har ti deklareratoch betalt punldskaneri tid Kronofogdemyndigheten 89 Har tillståndshavarenanmärkningen AL7z1 utsokningsregistret B10 Finns avbetalningsptan Skoter tillsändshavaren avbetalningsplanen Tullen B11 Hertittetándetravarentiletándfor N. 3:2 tuttagerC Tilleynebeeök

C1 Medverkandefråntiltståndshavaren. C2 Kontrolleraorganisationsnummermot faktura. brevpapperetc. C3 Kontrollera :är vem som som hemtagarepå ledsagardokumenten. Noterahur tillstándshavarens ÅL7:18:3 organisationserut.Kontrolleraunder tillsynsbesoketomdet skett förändringari organisationen C5 Noteravemsomar PBLKontrollera ÅL7:1.8:3 under tillsynsbesoketomdet skett for-andringarbeträffandePBI

Bilaga 5 253

Noteravemsomarforeatåndare. AL4:7,6:3 Kontrolleraunderlillsynsbesoketom detskettförändringarbeträffande foreslåndare C7 Omtillståndet forenatar medvillkorar AL7:1 dessauppfyllda C8 Lämnartillstándshavarenbortdrycker AL4:5 forbuteljerlnglomforpackning Hosvem Hardesomutlor buleljaringl ornforpadtninglilstánd C9 Utför AL4:5 buteljemglomforpaeknlngarandra C10 Säljerüllstándshavarenstarke på rashurangbehálare Framgårmärkningavolklass aven efterattbehållarenar monmeradfor tappning Lager C11 Kontrolleraatt liatándshavaren AL6:3 meddelatsamtligalagersomanvänds lillAlkoholinspekñorlen. C12 Kontrolleraomlillstándshavarenhar lagerpå kontoretmedskakade oekaltadevaror.

omdenalagen C13 HarAlkoholmspektionenfått kopiapå AL7:1.8:3 avtalmedexternlagernállanel informationom nyalaganokaler C14 Gerlagedokalervlagerutxymmelett NFS1997:5 betryggandeSkyddmottillgrepn 5§5 C15 Hurskerin- respektiveutpaseerings- NFS1993:2115 kontrollpålagret

Finnsskriflligarutinerfor behorignetskonlroll.

Vem/vilkahar tillgångtill lagret C16 Kontrolleraattendastdryckerforvamsi NFS1997:635 lagerlokalen.

254 Bilaga 5

C17 Kontrollenomüllstándshavaren urs 1907:0e5 bedriverIegerforsaljnirlg l så fall,forvarassprildrycker,vin och starkoli separatlageryuymme C18 Kontrollerahur transporttilloch från NFS1997:6 lagretsker. 9 C19 Hartlllståndshavarenkvalltetsprogram beträffandein- och ufleveranser C20 Framgåravtillståndshavanens Fanny12-97 kundfakmravolymuttryckt literi samt uppdelningavvolyrnprocentpå sålda drycker For-surfing

C21 Fnns kundfortedming Innehållerden NFS19% 125 uppgifterom; kundensnamnsamtorganisations- nummerellermotsvarande, -clensompåkundensvagnarharnlar ifrågavarandedryck. - sbg avdrycksomrespektivekundfår álerfbrsaljafrnkopaenligtalkohollagen, - villkoroch andrabegransningarsom beslutatsavAlkoholinspeldionenfor densommeddelatsinkopsüllstánd enligtalkohollagen. C22 Hurgår kundbearbelningoch foruljnlrlg til hoslilsündshavaren C23 Anveruerslgaunøsnavarenav Fann 10% externaforsaljare C24 HarAlkoholinspeklionenfått kopiapå Fann 10avtalet C25 stammer avtaletmedvadAlkohol- Funylt10% inspektionenmeddelat Faxnytti Varuprover C26 Finnssärskildforteckningavseende NFSfâü 17§ varuproversomlillstándshavaren lämnat Bokfbrs AlFS1996:2165 varuprovenpáettseparat huvudbokskonm

Bilaga 5 255

C27 Innehållerovanståendeforteckning urs 190m13. uppgifierom; 1755 slag avleveranseller uttag. datum, artikel. kvantitet. inkopsprissamt - - mottagare. C28 Harnågonannanan iillstândshavam AL3:5 eiiervinskribent fåttvarupmv,iså fail vem C29 Harnagptannlanmingsvarthánt Angeavenkvantimetpermottagami detiosenastefüenoxopieta. NFS1982 135

C31 Fnnnssarskildfoiudmingovervamr AFS1Q6217§ somforstom Bokfürskrosspåett separat 14155111052135 huvudbokskonto C32 Innehauerovanstaendeforuadmingen rs 1900:213. uppgifherom; 17§5 -dagavlevetmseleruhg, -datutn, -artikeL -kvamitetsamt -inkbpspris C33 Vi|k3åtgärderhartiiistándshavaren vidtagitnarknas:uppsatt C34 Noterahuroftasanniviikavolymer krossuppetår. Upprätta avomsamingen. C35 Harnågotanmärkningsvärthänt avseendekross svlnn C36 Finnssärskildförteckningöver NFS1995:2115 :vinn/smittan Bokfors:vinn på en separat AIFS1996:2155 huvudbokskonmo

256 Bilaga 5

SOU 1998: 156

C37 Innehållerovanståendeformockning

AIFS1905:213. uppgifterom; 175g - slagavleveranselieruttag, - datum, artikel. - - kvalitetsamt - inkopspds. C38 Vilka åtgärderhar vidtagitsnar svinn/stølderuppstått C39 Noterahur om samti vilkavolymer :vinn uppstår. Upprättanyckeltal volymav svinni % avomsättningen. C40 Har någotanmärkningsvärthan avseendesvinn/swlden Administrativ kontroll ofbr tillsynsbosök

D1 KontrolleraPBI mot polisregistret

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ochbeskattning.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa Omstruktureringar . UD. Tänderhelalivet fall enöversyn. nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31. Detgällerlivet. Stödochvårdtill bamoch

. ungdomarmedpsykiskaproblem.+ Bilaga. alltid Nivå- ochorganisationsspecifika .Män passar medexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid processer Vårt liv kön.Kärlek,ekonomiska och psykiatrisktvångsvård.S. som resurser . Historia,ekonomiochforskning. maktdiskurser.A. 33.

Ty maktenärdin Myten detrationella Femrapporteromidrott. In. om . medrestarbetsformåga. arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. 34. Företagare

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M. av . Identifieringochidenliteti digitalamiljöer försäkringar.Fi 36. Marknadsföring alkoholdrycker Referatfrånenhearingden 12november1997. Alkoholreklam. av - . IT-komrnissionensrapport4/98.K. ochSystembolagetsprodukturval.S.

Effektivitet Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.S. Integritet- - . Vad får vi för pengarna Resultatstyming 10 Campusför konst.U. 38. - av . till vissaorganisationerinom detsociala ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidrag

inomolikaområden.U. området.S.

Självdeklarationochkontrolluppgifter 39. Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. 12.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER. - Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 13 . Läkemedelsinfomiationfor alla. S. näringsrättsligafrågor. Fi. 41. 14.E-pengar- 15.Grönanyckeltal- Indikatorerför ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildning för

hållbartsamhälle.M. framtidakrav. Fö.

16.Näråsikterblir handling.Enktmskapsöversikt 43. HurskallSverigemåbättre om medfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S. bemötande personerav -

17.Samordning digital marksändTV. Ku. 44. Ensamladvapenlagstiftning.Ju. av myndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. 18.En gräns enregionalutveckling. 46. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 19.IT och

120exempelfrån Sverigeslän. K. 47.Bulvanerochannat.Ju.

IT-komrnisionenshearing infrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt 20. om medier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder. for digitala - 1997-10-24.K. 49.Konsekvenser attav taxfreeforsäljningenavvecklas Riksdagen

21. Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiñet. inomEU.K.

anordnad IT kommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Hearing av IndustriforbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill samverkanmed 1997-11-14.K. Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.S.

Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. 22. . försäkringsersättningar.Fi. Situationeninfor ochunderförstaåretmed Ettgarantisystemför

23. Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyñet.U.

24.Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A.

Översyn Jo. 53.Ta påmöjligheternai Östersjöregionen.N. avfrskeriadministrationenm.m. vara storstadspolitikfor helalandet. 54.Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt 25.Tre städer.En bilagor.S. för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav + st4 Mariakliniken. IT-komrnissionenpå uppdragavKommunikations- 26 Frånhembränttill . Närings-ochhandelsdepartementet ungdomarochsvartsprit.S. departementet, - faktaom

27 Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch ochIndustriforbundet.

. Rotundan,Rosenbad1997-1l- l 8.K. försäkringsbolag.Fi. handel.Om säker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett 28 Läkemedeli vård och en . seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. ochsamordnadläkemedelsförsörjning.S.

SB.

Statens offentliga 1998 utredningar

Kronologisk förteckning

56 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskommittén. . ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning, undervisningochlärande.

57 DUKOM Distansutbildningskommittén. KostnadseffektivdistansutbildningU. . Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOM Distansutbildningskommittén.

IT-stöd.U. Flexibelutbildning på distans.U.

58 IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Om stormöten, . IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningaroch direktdemokratii Schweiz. 59 Räddningstjänsteni Sverige SB. . - Räddaoch Skydda.Fö. 86.Utvecklingssamarbetepå rättsornrådet.

60 Kring Hallandsåsen.M. Östeuropa.Ju. . 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi.

62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om 88.DomarenochBeredningsorganisationen

kämavfallsomrösmingeni Malå kommun1997.M. utbildningocharbetsfördelning.Ju." - 63. En godaffär i MotalaJoumalistemasavslöjanden 89. Greppet attvändaenregionsutveckling. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriñse- Rapportfrån Söderhamnskommittén.N.

rie. SB. 90. Stegetföre. Nedslagi det lokala

Bättreochmertillgänglig information. brottsförebyggandearbetet.Ju. . Småföretagsdelegationensrapport N. 91.Nya kommunalförnyelseochkompetensgrepp- 65.Nya tider,nyaförutsättningar... utveckling.In.

IT-kommissionensrapport8/98.K. 92. Godaidéer småföretagochsamverkan. om 66 FUNKIS funktionshindradeelever skolan.- i U. Småföretagsdelegationensrapport N. . 67. Socialavgiñslagen. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag.

68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. Smâtöretagsdelegationensrapport N.

69 Lämplighetsprövning personalinomav 94. Förslagskatalog. . förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. Småföretagsdelegationens N. rapport 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 95. Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M.

Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD.

ochIT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, 97.Görbamtill medborgareOm barnochdemokrati

IT-kommmissionensrapport7/98.K. underl900-talet. SB.

71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt 98.Konkurrenslagensregler företags- - om kontrollinstmment.In. koncentxation. Bilaga.N.+

72.Kommunalañnansförbund.Fi. 99.accepteraBetänkande nån dennationellasam- 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida ordningskommitténför Europaåretmotrasism.In. systemför statsbidragtill invandrarnas 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande

riksorganisationerm.fl. In. från dennationellasamordningskommitténfor

74. Styrningen polisen.Ju.av Europaåretmotrasism.In.

75 Djurförsök.Jo. 101.Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån . 76. Idrott ochmotionfor livet. Statensstödtill idrotts- ettseminarium.SB.

rörelsenochfriluftslivets organisationer.In. 102.Lekrnarmastyrei experternastid. Dokumentation

77.Kompetensismåföretag.Småföretagsdelegation frånettseminarium.SB.

ensrapport N. 103.Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch

78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags- deindividuellarättigheternai Sverige.SB.

delegationensrapport4. N. 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.

79. IT ochregionalutveckling. 105.Minskaregleringen kommunerochlandsting. av Erfarenheterfråntrehear-ingarundermars1998. In.

IT-kommmissionensrapport9/98.K. 106.Ungai ohälsoförsälcringen.

80. Bostadsrättsregister.Ju. Tid för aktivitet ochutveckling.

81 Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 107.Främjandelagen översyn.A. . - en 82 Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem 108.Analysera Jo. . mera. Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109.RättsinformationochIT. Rapportfrån två semi- 140.Effektivitet ochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS 10/98.K. +Bilagedel. 110.Makesarvsrätt,dödsboforvaltareochdödförkla- 141.Medlingochlönebildning.+ Bilagor.A. ring. Ju. 142.Ny svenskñlmpolitik. Ku. 11 E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. 143.Ett tryggareSverige.Ett gemensamtsysternför l 12.Resurserpå likavillkor U. mobilkommunikation.K. 113. GodI Tro. Samhälletochnyandligheten. 144.Automatspel.Fi. 114.Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvaliteten de 145.EU- ettdemokratiprojektDokumentationfrånett svenskaEU-textema.SB. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. 115.Distansarbete.A. SB. l 16.Stoppreglerna.Fi. 146.FrånMagnaChartatill Motionema.Om lobbningi Utgått USA,EUochSverige.Demokratiutredningens 117. 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory. skriñserie.SB. - Möjligheterochhinderför internationalisering 147.EffektivarehanteringavEU:sdirektstödtill en avett svensktmiljöanpassatnäringsliv. jordbruket.Jo. + Bilaga.N. 148.Rikstrafiken vissaprincipfrâgor.K. l 19.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 149.Att bildatörsäkringskassaVästrai Götaland.S. 120.EñerlevandepensionEnanpassningtill detrefor- 150.Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti meradeålderspensionssystemet.S. kommunalaföretag.In. 121.Arbetsförhållandenochattityder. 151.Kosnadsutjämningför kommunerochlandsting. professionellasmötenmed med Enöversynavstatsbidrags-ochutjämnings- - personer funktionshinder.S. systemet.+ Bilaga.In. 122.E-pengar civilrättsligafrågor Fi. 152.Vindkrañen enrenenergikälla tarplats.M. - m.m. - - 123.Folkrättslig Fö. 153.Hurskallmanfinansieravälfärdeni det statusm.m. . 124.Demokratipåeuropeisknivå Demokrati- globaliseradeIT-samhället EttsamtalomITutredningensskriñserie.SB. utvecklingochoffentlig ekonomianordnat IT-av för världskultur.Ku. kommissionenoch ESO.Rotundan,Rosenbad. 125.Statensmuseer 126.Beskattningutantaxñ-ee.Fi. IT-kommissionensrapport12/98.K. 127.Tullagensöverklaganderegler m. vid en 154.OASi framtiden.S. m. omorganisation Tullverket. Fi. 155.Lokalademokratiexperirnentexempeloch av - 128.Forskningspolitik.U. analyser.Ju. 129.Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.K. 156.Alkoholpolitikensmedel.Införselavoch 130.Kämavfall ochSäkerhet.Rapportfrånett partihandelmedspritdrycker,vin ochstarköl. seminariumomsäkerhetsanalysavslutförvaringen avanväntkämbränsle.M. 131.CSN Enmyndigheti ständigförändring.U. - 132.EngranskningavEstoniakatastrofenochdess följder. K. 133.God etik nätet.IT-kommissionensrapport l l/98 K. 134.Läsarnaochdemokratin ettbrevtill detläsande - Sverige.SB. 135.Domstolsorganisationensammanställningav grundrnaterialfrån 1995årsDomstolskommitté.Ju. 136.Redovisningochaktiekapitali euro.Ju. 137.Miljö i grundochbotten erfarenheterfrån - Hallandsåsen.M. 138.Kvinnor, mänochfrmktionshinder. 139.Ensärskildutsatthet.Ompersonermed funktionshinderfrånandraländer.S.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utrikesdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett 1976årslagomimmunitetochprivilegier vissafall seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.55 översyn.29

- en Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport. 96 läsarnasetik. Demokratiutredningensskriftserie.63 Användningenavvissastatsflygplan,m.m.81 Försvarsdepartementet Att röstamedhänderna.Om stonnöten, Säkrarekemikaliehantering.13 folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. Utlandsstyrkan.30 85 Försvarsmaktsgemensamutbildning for Gör bam till medborgareOm barnochdemokratiunder framtidakrav. 42 1900-talet.97 Sotningi framtiden.45 Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån ett Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.59

seminarium. l 01 Folkrättslig 123

statusm.m. Lekmannastyreiexperternastid. Dokumentationfrån

ettseminarium.102 Socialdepartementet

Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch Tänderhelalivet deindividuellarättigheternai Sverige.103

- nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.2 Svenskani EU.Hur vi kanfrämjakvaliteten de

Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch svenskaEU-textema.114 Systembolagetsprodukturval.8 Demokratipåeuropeisknivå Demokratiutredningens

När åsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom skriftserie.124

bemötandeav personermedfunktionshinder.16 Läsarnaoch demokratin ettbrevtill det läsande

- Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. Sverige.134

+ st4 bilagor. 25 EU-ettdemokratiprojekt Dokumentationfrånett Frånhembränttill Mariakliniken. seminarium.Demokratiuttedningensskriftserie.145

faktaomungdomarochsvartsprit.26

- FrånMagnaChartatill Motionema.Omlobbning

i USA, Läkemedel vårdochi handel.Om ensäker,flexibel EU och Sverige.Demokratiutredningens

skrittserie.146 ochsamordnadläkemedelsförsöijning.28

Det gäller livet. Stödochvård till bam och Justitiedepartementet

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31+ BROTTSOFFER. Rättssäkerhet,vårdbehovoch sarnhällsskyddvid Vad har gjorts Vad bör göras 40 psykiatrisktvångsvård.32 En samladvapenlagstiñning.44 Företagaremedrestarbetsfömiåga.34 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Den framtidaarbetsskadeforsäkringen.37 Bulvanerochannat.47

Vad får vi for pengarna Resultatstymingav- Styrningenavpolisen.74

statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala Bostadsrättsregister.80 området.38 Utvecklingssamarbete rättsområdet. Läkemedelsinfonnationför alla. 41 Östeuropa.86 Hur skall Sverigemåbättre

DOMAREN OCH BEREDNINGS- förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43

- ORGANISATIONEN Kontrolleradochifrågasatt - utbildning ocharbetsfördelning.88 intervjuermed medfunktionshinder.48

- personer Stegetföre.Nedslagi detlokalabrottsförebyggande De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder arbetet.90 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Makesarvsrätt,dödsboforvaltareochdödförklaring. Läkemedel vårdi

ochhandel,SOU 1998:28.50 110 Socialavgiñslagen.67 Domstolsorganisationensammanställning grund-av Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104

materialfrån 1995årsDomstolskommitté.135 Ungai ohälsoförsäkringen. Redovisningochaktiekapitali euro.136 Tid för aktivitetochutveckling.106 Lokalademokratiexperiment exempelochanalyser. I GodTro. Samhälletoch

- nyandligheten.113 1 36

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Efterlevandepension.Enanpassningtill detreformerade EngranskningavEstoniakatasrofenochdessföljder.

ålderspensionssystemet.120 132 Arbetsförhållandenochattityder. Godetikpånätet.IT-kommissionensrapportl 198.133 professionellasmötenmed medfunktions EtttryggareSverige.Ettgemensamtsystemför mobil - personer hinder. 1 21 kommunikation.143 Kvinnor, mänochfunktionshinder.138 Rikstrafiken vissaprincipfrågor. 148 - Ensärskildutsatthet.Om medfunktionshinder Hur skallmanfinansieravälfärdeni detglobaliserade personer från andra 139 IT-samhället Ett samtalomIT-utvecklingochoffentlig Effektivitet ochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt ekonomianordnatavIT-kommissionenochESO. utveckling StatensinstitutionsstyrelseSiS Rotundan,Rosenbad.IT-kommissionensrapport12/98. av + Bilagedel.140 153 Att bilda försäkringskassai VästraGötaland.149 Finansdepartementet OAS i framtiden.154 Alkoholpolitikens medel.Införselavochpartihandel Omstruktureringarochbeskattning.1 medspritdrycker,vin ochstarköl.156 Översynavrörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva försäkringar.7 Kommunikationsdepartementet Integritet Effektivitet skattebrott.9 - - IT ochregionalutveckling. Självdeklarationochkontrolluppgiñer 120exempelfrånSverigeslän. 19 förenkladeförfaranden.12 - IT-kommissionenshearing infrastrukturen E-pengar näringsrättsligalfrågor.14 om för digitalamedier.Andrakammarsalen, Engräns enmyndighet 18 - Riksdagen1997-10-24.20 Försäkringsgaranti. Problemmedinbäddadesysterninför ZOOO-skiftet. Ettgarantisystemfor försäkringsersätmingar.22 Hearinganordnad IT-kommissioneni Nya ledningsreglerförbankaktiebolagoch av samverkanmedIndustriforbundetochStatskontoret försäkringsbolag.27 1997-11-14.21 Avdrag förökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Identifiering ochidentiteti digitalamiljöer. ochtillfälligt arbete.56 Referatfrån hearingden 12november1997. Kommunalafmansförbund.72 - en 4/98.36 Försäkringstöreningar-ettreformeratregelsystem82 IT-kommissionensrapport Konsekvenser atttaxfreeförsäljningenavvecklas Premiepensionsmyndigheten.87 av inom EU. 49 Stoppreglema.1 16 Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt E-pengar civilrättsligafrågorm.m.122 för mindreföretag.Ettrådslaganordnat Beskattningutantaxfree.126 av IT-kommissionenpå uppdrag Kommunikations- Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en av departementet,Närings-ochhandelsdepartementet omorganisationavTullverket.127 ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- Automatspel.144

18.54 Utbildningsdepartementet IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. lT-kommissionensrapport6/98.5 8 Campusförkonst10 Nyatider, törutsätmingar... Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn nya IT-kommissionensrapport8/98.65 inomolikaområden.11 Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Vuxenutbildningochlivslångt lärande. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetoch Situationeninför ochunderförstaåretmed av IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, kunskapslyñet.5 1 IT-kommissionensrapport7/98.K. 70 DUKOM Distansutbildningskommittén. IT ochregionalutveckling. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. IT-stöd.57 IT-kommissionensrapport9/98.79 FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 - RättsinformationochIT. Rapportfrån tvåseminarier Lämplighetsprövningavpersonalinom 1996och 1998.IT-konnnissionensrapport10/98.109 förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.129

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

DUKOM Distansutbildningskommittén. Kapitalforsörjningtill småföretag. Pådistansutbildning, undervisningoch lärande. Småföretagsdelegationensrapport6. 93 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Förslagskatalog. DUKOM Distansutbildningskommittén. Småforetagsdelegationensrapport7. 94 Flexibel utbildning på distans.84 Konkurrenslagensregleromföretagskoncentration. E-plikt. Att säkradet elektroniskakulturarvet.l 11 + Bilaga. 98 Resurser lika villkor 112på "SustainableSweden" SUCCESSstory. - a Forskningspolitik.128 Möjligheterochhinderför eninternationalisering av CSN En myndigheti ständigförändring.131- ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.1+ 18

Jordbruksdepartementet Inrikesdepartementet

FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Historia,ekonomioch forskning. Översynavfrskeriadministrationen 24 Fem idrott. 33 m.m. rapporterom Livsmedelsüllsyni Sverige.61 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt - Djurförsök. 75 kontrollinstrument.71 Analyseramera.108 OrganisationerMångfald Integration Ett framtida e Effektivare hanteringavEU:sdirektstödtill systemför statsbidragtill invandrarnas jordbruket. 147 riksorganisationermfl. 73 Idrott ochmotion för livet. Statensstödtill idrotts- Arbetsmarknadsdepartementet rörelsenochfriluftslivets organisationer.76 Välfardensgenusansikte.3 Nya kommunalförnyelseochkompetensgrepp- Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka utveckling.91 processermedexempelfrånhandeln.4 accepteraBetänkandefråndennationellasamordnings- Vårt liv somkön.Kärlek, ekonomiskaresurseroch kommitténfor Europaåretmotrasism.99 maktdiskurser.5 Har rasismentagit slutnu Bilaga till betänkandefrån Ty maktenärdin Mytenomdetrationella dennationellasamordningskommitténför Europaåret arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 motrasism.100 Utstationeringavarbetstagare.52 Minska regleringenavkommunerochlandsting.105 Främjandelagen en översyn.107 Kurnmunaluppdragsverksamhet1998.119 - Distansarbete.115 Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti kommu- - Medling ochlönebildning. Bilagor. 141+ nalaföretag.150 Kostnadsutjämningfor kommunerochlandsting.En Kulturdepartementet statsbidrags-ochutjärrmingssystemet. översyn av Samordningavdigital marksändTV. 17 +Bilaga.151 Statensmuseerfor världskultur.125 Miljödepartementet Ny svenskñlmpolitik. 142 Grönanyckeltal Indikatorerforettekologiskthållbart - N ärings- och handelsdepartementet samhälle.15 Statenochexportfrnansieringen.23 Förordningartill miljöbalken. Bilagor.+ 35 Ta påmöjligheternai Östersjöregionen.53 Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 vara Bättreoch tillgänglig information. Kring Hallandsåsen.60 mer Srnåföretagsdelegationensrapport 64 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Kompetensi småföretag. kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.62 Småtöretagsdelegationensrapport 77 Kunskapsläget kämavfallsonrrådet1998.68på Regelförenklingför framtiden. Förstärktskyddavskogsmarkförnaturvård.95 Småföretagsdelegationensrapport4. 78 Kämavfall ochSäkerhet.Rapportfrånettseminarium Greppet attvända regionsutveckling. omsäkerhetsanalys slutförvaringav avanvänt - en RapportfrånSöderharrmskomrnittén.89 kämbränssle.130 Godaidéer småföretagochsamverkan. Miljö grundochbotten erfarenheterfråni om - Småforetagsdelegationensrapport 92 Hallandsåsen.137 Vindkrañen enrenenergikälla tarplats. 152 - -

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-6909191.TELEFON:08-69091 90 E-POST:fritzes.order@liber.se FRITZESINTERNETBOKHANDEL:www.fritzes.se

ISBN 91-38-21081-9 ISSN 0375-250X