Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 15 juli 1997

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 340, s. 28; svensk specialutgåva, område 3, volym 39, S.198 (nedan kallat direktivet eller direktiv 91/629).

3 Första övervägandet i rådets beslut 78/923/EEG.

4 EGT L 323, s. 12.

5 EGT L 395, s. 21.

6 Rekommendation som antagits av Europarådets ständiga kommitté vid dess 17: c sammanträde, i enlighet med bestämmelserna i konventionen.

7 EGT L 148, s. 24; svensk specialutgåva, område 3, volym 2, s. 63.

8 Femte och sjätte övervägandena.

9 Sjunde övervägandet.

10 Punkt 3 b i beslutet om hänskjutande.

11 Ibidem.

12 Ibidem, punkt 3 I.

13 Det bör påpekas att RSPCA inte längre är part i målet vid High Court of Justice i enlighet med ett beslut som meddelats av denna domstol den 8 maj 1997, efter det att begäran om förhandsavgörande ställts till domstolen.

14 Se exempelvis domen av den 12 december 1996 i mål C-104/95, Kontogeorgas (REG 1996, s. I-6643), punkt 11.

15 Dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59.

16 Ibidem, punkterna 60 och 61, samt, mera nyligen, dom av den 16 januari 1997 i mål C-134/95, USSL n° 47 di Biella (REG 1997, s. I-195), punkt 12.

17 Punkt 51 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

18 Punkt 3 n i beslutet om hänskjutande.

19 Den beedigade inlaga av den 5 juli 1995 som ingivits av representanten för RSPCA och CIWF har som titel in the matter of an application for leave to apply for judicial review against the Minister of Agriculture, Fisheries and Pood by the Royal Society for the Prevention of Cruelly to Animals and Compassion in World Farming Limited.

20 Punkt 3 m i beslutet om hänskjutande.

21 Punkt 3 i det skriftliga yttrandet.

22 Dom av den 23 maj 1996 i mål C-5/94 (REG 1996, s. I-2553), punkt 18.

23 Ibidem. I domen av den 1 april 1982 i målen 141/81, 142/81 och 143/81, Holdijk m. fl. (REG 1982, s. 1299; svensk specialutgåva, häfte 6), punkt 13, framhöll domstolen redan gemenskapens intresse av djurhälsa och djurskydd som bland annat kommer till uttryck i fördragets artikel 36 och i rådets beslut 78/923 ....

24 Se exempelvis domen av den 10 juli 1984 i mål 72/83, Campus Oil m. fl. (REG 1984, s. 2727; svensk specialutgåva, häfte 7), punkt 27.

25 Se dom av den 29 november 1978 i mål 83/78, Pigs Marketing Board (REG 1978, s. 2347; svensk specialutgåva, häfte 4), punkt 56— 57, eller mera nyligen dom av den 25 november 1986 i mål 148/85, Forest (REG 1986, s. 3449), punkt 14.

26 Se ovannämnda domen Holdijk m. fl., punkt 12.

27 Se ovannämnda dom Ilcdlcy Lomas, punkt 18. Se även dom av den 5 oktober 1977 i mål 5/77, Tedeschi (RĽG 1977, s. 1555), punkt 35, och av den 23 maj 1990 i mål C-169/89, Van den Burg (REG 1990, s. I-2143), punkt 8.

28 Artikel 4 i direktivet hänvisar till bilagan, vilket innebär att denna får samma tvingande karaktär som direktivet självt.

29 Artikel 11.1 stadgar följande: Medlemsstaterna skall ombesörja att de lagar, förordningar och administrativa bestämmelser, inklusive eventuella sanktioner, som är nödvändiga för att följa detta direktiv träder i kraft senast den 1 januari 1994. De skall omedelbart informera kommissionen härom.

30 Punkt 1.7 i dess skriftliga yttrande.

31 Punkt 9 ί dess skriftliga yttrande.

32 Dessa krav, som återfinns i punkt 1, är följande:När kalvar förvaras gruppvis, måste de ha tillräckligt stor fri golvyta för alt utan hinder kunna vända sig och ligga ner, och denna yta skall vara minst 1,5 m för varje kalv på 150 kg levande vikt. När kalvar förvaras i enskilda boxar eller uppbundna i bås, skall boxarna eller båsen vara försedda med genombrutna skiljeväggar, och bredden skall vara minst 90 cm +/-10 % eller 0,80 gånger djurens höjd över manken.

33 De ändringar i framför allt artiklarna 3.3 och 3.4 i direktiv 91/629 som införts genom rådets direktiv 97/2/EG av den 20 januari 1997 (EGT L 25, s. 24) ändrar varken innebörden av det resonemang som förts eller de slutsatser jag anser bör dras härav. Strängare och mera precisa regler än de som fanns i direktiv 91/629:s ursprungstext gäller numera för anläggningar som nyligen byggts eller ombyggts eller tagits i bruk efter övergångsperiodens utgång i fråga om förvaring av och utrymme för kalvar. Men, samtidigt som den tidpunkt då de anläggningar som byggts före den 1 januari 1994 måste vara i överensstämmelse med reglerna för övergångsperioden förblir den 31 december 2003, tidigareläggs tidpunkten da de anläggningar som byggts under övergångsperioden måste överensstämma med de nya reglerna till den 31 december 2006. Endast den av lagstiftaren valda harmoniseringsnivån, och den tidtabell som fastställts för att uppnå denna, har således ändrats och inte principen alt harmoniseringen skall ske i etapper. Men så länge som den sista fasen, vilken upphör vid utgången av år 2006, inte är uppnådd, kan inte harmoniseringen anses som helt och hållet genomförd.

34 Domar av den 15 december 1976 i mål 35/76, Simmcnthal (REG 1976, s. 1871; svensk specialutgåva, häfte 3), punkt 36, och av den 8 november 1979 i mål 251/78, Den-kavit Futtermittel (REG 1979, s. 3369), punkt 18— 20.

35 Jag påpekade, i punkterna 24 och 25 i mitt förslag till avgörande inför den ovannämnda domen Hedley Lomas, att överträdelsen av direktiven inte var säkerställd, eller i vart fall inte bevisad, vilket var tillräckligt för att domstolen skulle utesluta möjligheten för den exporterande medlemsstaten att använda artikel 36 under dylika förutsättningar.

36 Ibidem, punkterna 16, 20 och 21.

37 Punkt 16 i domen lyder så här: Det är mot denna faktiska bakgrund som den hänskjutande domstolens första fråga bör besvaras.

38 Domstolen medger inte att en medlemsstat använder sig av artikel 36 för att undanröja en annan medlemsstats eventuella överträdelse av gemenskapsrättens regler (den ovannämnda domen Hcdlcy Lomas, punkt 20, min kursivering).

39 Punkt 31.

40 Dom av den 11 juli 1974 i mål 8/74 (REG 1974, s. 837, 860; svensk specialutgåva, häfte 2). Citerad i mitt förslag till avgörande inför den ovannämnda domen i malet Medley Lomas, punkt 32.

41 Ibidem, punkt 33— 39.

42 Se särskilt domarna av den 29 januari 1985 i mål 231/83, Cullct (REG 1985, s. 305), punkterna 32 och 33, och av den 25 september 1985 i mål 34/84, Leclerc (REG 1985, s. 2915), punkt 9.

43 Se framför allt domen i målet Campus Oil m. fl., vari dom- stolen anför att det finns anledning alt bedöma huruvida begreppet allmän säkerhet... innefattar skäl av den typ som åsyftas i den ställda frågan (punkt 33).

44 Dom av den 14 december 1979 i mål 34/79, Henn och Darby (REG 1979, s. 3795; svensk specialutgåva, häfte 4), punkt 15. Se även dom av den 11 mars 1986 i mål 121/85, Concgate (REG 1986, s. 1007, svensk specialutgåva, häfte 8), punkt 14.

45 De ovannämnda domarna i målen Henn och Darby och Concgate handlar om pornografi, och domen av den 24 mars 1994 i mål C-275/92, Schindler (REG 1994, s. I-1039), som dock gäller en lagstiftning rörande tjänster, handlar om hasardspel.

46 Punkt 15.

47 Punkt 15.

48 Dom av den 13 juli 1995 i mål C-350/92, Spanien mol rådet (RUG 1995, s. I-1985), punkt 21. Se även de ovannämnda domarna Simmcnthal, punkt 24, och Tedeschi, punkt 34, Denkavit Futtermittel, punkt 14, Campus Oil m. fl., punkt 32, samt dom av den 12 juli 1979 i mål 153/78, Tyskland mot rädet (REG 1979, s. 2555), punkt 5.

49 Dom av den 4 oktober 1991 i mål C-367/89, Richardt et Les Accessoires Scientifiques (REG 1991, s. I-4621), punkt 20.

50 Se härtill punkt 29 i generaladvokaten Van Gcrvens förslag till avgörande inför domen av den 23 november 1989 i mål C-145/88, Torfaen Borough Council (REG 1989, s. 3851). En vid tolkning underlättas för övrigt av uttryckets själva betydelse. Eftersom moral/sedlighct [moralité] definieras sålunda: förhållningssätt, moraliskt beteende, principer, bör man hänföra sig till begreppet moral/sedelära/etik [morale], vilket betyder: samling av handlingsregler och värderingar vilka fungerar som normer i ett samhälle, le Petit Larousse.

51 Sc det likartade resonemang som domstolen förde i fråga om tjänstc-vcrksamhct i den ovannämnda domen Schindler, punkt 60— 63.

52 Punkt 4 g i beslutet om hänskjutande.

53 Se exempelvis den ovannämnda domen Campus Oil m. fl., punkt 37, samt domen av den 4 juni 1992 i de förenade mälen C-13/91 och C-113/91, Debus (REG 1992, s. I-3617), punkt 16.

54 Dom av den 27 oktober 1977 i mäl 30/77 (REG 1977, s. 1999, svensk specialutgåva, häfte 3), punkt 35.

55 Punkt 11 i kärandens skriftliga yttrande. Se även punkt 13 i detta yttrande, samt punkterna 3 b, 3 j, 3 i och 4 g i beslutet om hänskjutande.

56 Se härtill punkt 5.3 i generaladvokaten VerLoren van The-maats förslag till avgörande inför den ovannämnda domen Cullct.

57 Min kursivering.

58 Punkt 65— 68 i det skriftliga yttrandet.

59 C-280/93, REG 1994, s. I-4973, punkt 105.

60 För tydlighetens skull viii jag påpeka att denna befogenhet härrör från den interna behörighet som gemenskapen har i fråga om gemensam jordbrukspolitik och harmonisering av lagstiftning. I domstolens dom av den 14 juli 1976 i målen 3/76, 4/76 och 6/76, Kramer m. fl. (REG 1976, s. 1279; svensk specialutgåva, häfte 3), punkt 15— 20, konstaterade domstolen att, eftersom det inte finns några särskilda bestämmelser i fördraget som ger gemenskapen rätt alt göra internationella åtaganden inom vissa områden, får man gå till det allmänna gemenskapsrättsliga systemet beträffande gemenskapens yttre förbindelser. Domstolen påpekade alt artikel 210 i fördraget, enligt vilken gemenskapen är en juridisk person, innebär att gemenskapen i sina yttre förbindelser kan göra internationella åtaganden beträffande samtliga de mål som anges i fördragets första del. Mot denna bakgrund har domstolen dragit slutsatsen att en sådan behörighet är inte enbart följden av en uttrycklig tilldelning i fördraget, utan kan även implicit följa av andra bestämmelser i fördraget.... Även om fördraget sålunda inte innehåller några särskilda bestämmelser som ger gemenskapen behörighet alt ingå internationella överenskommelser till skydd för animalicproduklioncns djur, är beslut 78/923 dock baserat på artiklarna 43 och 100 i fördraget vilka gäller de ovannämnda områdena gemensam jordbrukspolitik och harmonisering av lagstiftning. Vidare hänvisar direktivets fjärde och femte överväganden dels till de skillnader som kan orsaka olika konkurrensvillkor vilket kan ... direkt påverka den gemensamma marknadens funktion, dels lill den gemensamma jordbrukspolitiken. Mot denna bakgrund förefaller det som om gemenskapen har ingått konventionen i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom dessa bestämmelser, inom motsvarande områden, samt i syfte all genomföra de gemenskapens målsättningar som anges i artikel 3 d, 3 f och 3 h i fördraget i den lydelse som var i krafl vid den lidpunkt då beslut 78/923 fattades. Se även domen av den 31 mars 1971 i mål 22/70, kommissionen mot rådet (REG 1971, s. 263; svensk specialutgåva, häfte 1), punkt 12— 19, samt yttrandet av den 26 april 1977 i mål 1/76 (REG 1977, s. 741), punkterna 3 och 4.

61 Domar av den 14 november 1989 i mål 30/88, Grekland mot kommissionen (REG 1989, s. 3711), punkt 13, av den 20 september 1990 i mål C-192/89, Scvincc (REG 1990, s. I-3461), punkt 9, och av den 21 januari 1993 i mäl C-188/91, Deutsche Shell (REG 1993, s. I-363), punkt 17.

62 Artikel 9.1 i kapitel II Detaljerade bestämmelser för genomförandet av konventionen.

63 Endast kapitel 1 innehåller de materiella regler som är tilllämpliga inom konventionens ämnesområde.

64 Artiklarna 3 bis, 4.2 och 5.

65 Artiklarna 3 bis, 4.1 och 5.

66 Artiklarna 4.1 och 6 första stycket.

67 Artiklarna 4.1, 6.1 och 7.1.

68 Artikel 7.2, ny lydelse.

69 Artikel 3, ny lydelse, vilken införts genom det ovannämnda tilläggsprotokollet.

70 Artikel 7.1 och artikel 7.3, ny lydelse.

71 Min kursivering.

72 Min kursivering.

73 Min kursivering.

74 Min kursivering.

75 Min kursivering.

76 Den ovannämnda domen Tyskland mot rådet, punkt 111.