Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 21 februari 2002
1 Originalspråk: franska.
2 EGT L 245, s. 20, nedan kallat det ifrågasatta beslutet.
3 EGT L 139, s. 30.
4 EGT L 182, s. 45; svensk specialutgåva, område 3, volym 59, s. 78.
5 Dokument VI/5210/96, konsoliderad version av den 15 april 1997 (nedan kallad den sammanfattande rapporten).
6 EGT L 94, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 23.
7 EGT L 388, s. 18; svensk specialutgåva, område 3, volym 31, s. 27.
8 Rådets direktiv av den 27 juni 1977 (EGT L 172, s. 17).
9 Dokument VI/216/93 av den 3 juni 1993, nedan kallad Belle-rapporten (Bilaga 4 till svaromålet, s. 2 och 3).
10 EGT L 208, s. 11; svensk specialutgåva, område 3, volym 17, s. 260.
11 EGT L 64, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 41, s. 85.
12 EGT L 208, s. 3; svensk specialutgåva, område 3, volym 31, s. 232.
13 EGT L 369, s. 12; svensk specialutgåva, område 3, volym 10, s. 152.
14 Rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (EGT 172, s. 3025; svensk specialutgåva, område 3, volym 1, s. 167),
15 Ley de creación de la Agencia para el Aceite dc Oliva [lag om upprättande av myndigheten för olivolja] {BOE nr 297 av den 12 december 1987).
16 Agencia para cl Aceite de Oliva, nedan kallad AAO.
17 Nedan kallad FEGA.
18 Rådets förordning av den 2 juli 1987 (EGT L 183, s. 7; svensk specialutgåva, område 3, volym 23, s. 224).
19 Rådets förordning av den 27 november 1990 (EGT L 338, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 35, s. 177).
20 EGT L 162, s. 6; svensk specialutgåva, område 3, volym 15, s. 27.
21 Sjunde skälet.
22 Nedan kallade producentorganisationer.
23 EGT L 338, s. 3; svensk specialutgåva, område 3. volym 35, s. 179.
24 EGT L 288, s. 52; svensk specialutgåva, område 3, volym 18, s. 59.
25 EGT L 94, s. 5; svensk specialutgåva, område 3, volym 37, s. 60.
26 EGT L 19, s. 1, svensk specialutgåva, område 3, volym 6, s. 42, se första skälet.
27 EGT L 367, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 20, s. 33.
28 EGT L 262, s. 11; svensk specialutgåva, område 3, volym 11, s. 139.
29 EGT L 57, s. 18; svensk specialutgåva, område 3, volym 26, s. 101.
30 EGT L 206, s. 3; svensk specialutgåva, område 3, volym 11, s. 71.
31 EGT L 14, s. 14; svensk specialutgåva, område 3, volym 28, s. 113.
32 EGT L 312, s. 1.
33 Kontrollbesök den 20 till den 24 juni 1994, i januari och februari 1995 och i januari 1996.
34 Se punkt 73 och följande punkter nedan.
35 Sjätte och sjunde skälet i förordning nr 1413/82.
36 Ibidem, åttonde skälet.
37 Något som för övrigt inte har ifrågasatts av den spanska regeringen (punkt 4.2, nr 3 i repliken).
38 Skrivelse från Junta de Extremadura till AAO den 14 juni 1994 (bilaga 2 till svaromålet).
39 Oegentligheter avseende registren över inkommande och utgående handlingar, registret över deklarationer av olivträd, registret över stödansökningar och registret över medlemmar (ovannämnda skrivelse av den 14 juni 1994, punkt e).
40 Punkt 7 i bilagan till kommissionens skrivelse nr 23271 av den 15 juni 1995 (bilaga 2 till ansökan).
41 Bland de mänga oegentligheter som anges i nämnda dokument kan exempelvis nämnas frånvaron av bokföringsuppgifter, verksamhetsrapport, register över handlingar om inkommande och utgående produkter eller register över stödansökningar (ibidem).
42 Tionde skälet i förordning nr 2261/84.
43 Se exempelvis dom av den 6 mars 2001 i mål C-278/98, Nederländerna mot kommissionen (REG 2001. s. I-1501), punkt 38, och av den 20 september 2001 i mål C-263/98, Belgien mot kommissionen (REG 2001, s. I-6063), punkt 35.
44 Domstolens dom av den 25 maj 1993 i mål C-197/91, FAC (REG 1993, s. I-2639), punkt 16.
45 Dom av den 22 januari 1986 i mål 266/84, Denkavit France (REG 1984, s. 149), punkt 17, av den 29 maj 1997 i mål C-69/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1997, s. I-2599), punkt 38, och av den 6 juli 2000 i mål C-356/97, Molkereigenossenschaft Wiedergeltingen (REG 2000, s. I-5461), punkterna 35 och 36.
46 Se ovan punkt 87.
47 Se exempelvis dom av den 25 februari 1988 i mål C-238/86, Nederländerna mot kommissionen (REG 1988, s. 1191), punkt 25, och av den 22 april 1999 i mål C-28/94, Nederländerna mot kommissionen (REG 1999, s. I-1973), punkt 50.
48 I exempelvis artikel 3.6 i förordning nr 2261/84 behandlas fallet att en olivproducent inte är medlem i en producentorganisation, vilket inte fråntar denne rätten tdl produktionsstöd.
49 Se punkt 5 och följande punkter i detta förslag till avgörande.
50 Domstolens dom av den 13 september 2001 i mål C-374/99, Spanien mot kommissionen (REG 2001, s. I-5943), punkt 26.
51 Punkt 4.7.2.2 (s. 138).
52 Den sammanfattande rapporten, punkt 4.7.2.2.9 (s. 144).
53 Se för ett aktuellt exempel pä fast rättspraxis domen i det ovannämnda målet Belgien mot kommissionen, punkt 35.
54 Ibidem, punkt 36.
55 Ibidem, punkt 37.
56 Ibidem.
57 Den sammanfattande rapporten, punkt 4.7.2.2.9 (s. 139).
58 Bilaga till kommissionens ovannämnda skrivelse nr 23271.
59 Bilaga till kommissionens skrivelse nr 14826 av den 3 april 1996 (bilaga 7 till ansökan).
60 Punkt 4.7.2.2.1 (s. 139).
61 Bilaga till ovannämnda skrivelse nr 23271, punkt 2.
62 Ibidem.
63 Ibidem. Se även bilagan till ovannämnda skrivelse nr 14826, punkt 1.1.
64 Bilaga 1 till bilaga 8 till ansökan.
65 FEGA:s skrivelse nr 18759 av den 3 juni 1996, punkt 1.1 (bilaga 8 till ansökan).
66 Ibidem.
67 Se ovan punkt 41.
68 Punkterna 61 och 69 ovan.
69 Nedan kallat registret över olivodlingar.
70 Sidan 15 i den franska översättningen av ansökan.
71 FEGA:s ovannämnda skrivelse nr 18759, punkt 14 (bilaga 8 till ansökan).
72 Se exempelvis kommissionens ovannämnda skrivelse nr 14826. Av handlingarna i målet framgår att denna typ av kontroll sker genom jämförelse mellan kvantiteterna pressade oliver och kvantiteterna oliver eller antalet träd som motsvarar varje producent.
73 Kommissionens ovannämnda skrivelse nr 34128, punkt 1.5 (bilaga 11 till ansökan).
74 Bland dessa uppgifter återfinns särskilt all information om fabrikernas tekniska utrustning och deras verkliga möjligheter till pressning, samt alla förändringar i dessa avseenden (artikel 13 i förordning nr 2261/84).
75 Kommissionens förordning av den 30 mars 1990 (EGT L 86, s. 18; svensk specialutgåva, område 3, volym 32, s. 96).
76 Sidan 17 i ansökan.
77 Ibidem, citat ur fax av den 12 juni 1995 från AAO.
78 Ibidem, s. 18, citat ur FEGAts ovannämnda skrivelse nr 18759 av den 3 juni 1996 (bilaga 8 till ansökan).
79 Ovannämnda skrivelse nr 18759.
80 Rådets förordning av den 29 mars 1988 (EGT L 89, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 26, s. 125).
81 Sidan 39 i ansökan.
82 Se punkterna 87, 116 och följande punkter ovan.
83 Dom av den 1 oktober 1998 i mål C-238/96, Irland mot kommissionen (REG 1998, s. I-5801), punkt 29.
84 Ibidem, punkt 30.
85 Citerad i domen i det ovannämnda målet Irland mot kommissionen, punkt 31.
86 Den ovannämnda domen i målet Belgien mot kommissionen, punkt 37.
87 Ibidem.
88 Punkterna 110 och 111 ovan.
89 Bilaga 24 till ansökan, punkt 10.
90 Ibidem, punkt 11.
91 Sidan 27 i ansökan.
92 Bilaga 10 till repliken.
93 Mål C-41/94 (REG 1996, s. I-4733).
94 Kommissionens förordning (EEG) nr 1723/72 av den 26 juli 1972 om avslut av räkenskaper gällande garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EGT L 186, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 4, s. 242).
95 Rådets förordning av den 25 februari 1986 (EGT L 48, s. 31; svensk specialutgåva, område 3, volym 20, s. 106).
96 Detta stvcke, som tillfogades genom förordning nr 422/86, upphörde att gälla samtidigt som övriga bestämmelser i förordning nr 1723/72, nämligen den 16 oktober 1995 [artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 729/70 i fråga om förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 158, s. 6)]. Det är följaktligen tillämpligt på omständigheterna i förevarande mål.
97 Dom av den 22 juni 1993 i mål C-54/91, Tyskland mot kommissionen (REG 1998, s. I-3399), punkt 13. Se även som ytterligare exempel dom av den 18 mars 1999 i mål C-59/97, Italien mot kommissionen (REG 1999. s. I-1683), punkt 37, eller dom av den 9 augusti 1994 i mål C-413/92, Tyskland mot kommissionen (REG 1994, s. I-3781), punkt 26 och följande punkter, avseende en frist i fråga om vilken följden av att denna inte iakttogs, mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i det målet, dock inte blev en vägran att beakta Devis som lades fram för sent av den berörda regeringen.
98 Bilaga 23 till ansökan.
99 EGT L 13, s. 1.
100 Genom artikel 9 åläggs de upphandlande myndigheter som har för avsikt att teckna ett kontrakt om offentlig upphandling av varor genom ett öppet förfarande eller ett selektivt förfarande skyldigheten att meddela denna avsikt genom ett offentligt meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
101 Ley de Medidas Fiscales, Administrativas y de Orden Social, BOE nr 313 av den 31 december 1997.
102 Bilaga 10 till svaromålet.
103 Ibidem.
104 Enligt kommissionen utgör de kungliga dekreten nr 379/77 och nr 1422/85 de grundläggande rättsliga bestämmelserna för Tragsa.
105 Punkt 43.3 i repliken.
106 Beträffande det tidsmässiga tillämpningsområdet för direktiv 77/62, framgår det av bilaga 15 i repliken att jordbruks-, fiske- och livsmedelsministeriet hade rätt att genom beslut av den 23 oktober 1987 ge Tragsa i uppdrag att upprätta och uppdatera registret över olivodlingar. Med utgångspunkt från nämnda direktivs tidsmässiga tillämplighet har jag konstaterat att Tragsa är nära Knutet till den spanska offentliga förvaltningen, vilket skulle kunna leda till antagandet att företaget är ett separat organ under denna. Inom ramen för de rättsliga bestämmelserna om offentlig upphandling skulle dessa kopplingars särskilda karaktär kunna motivera att man utreder deras exakta natur, med tanke på att till— lämpningen av direktiven om offentlig upphandling begränsas av det undantag som betecknas In House Providing, beträffande avtal som tecknas av en tilldelande myndighet med vissa offentliga organ som är knutna till denna (dom av den 7 december 2000 i mål C-94/00, ARGE, REG 2000, s. I-11037, punkt 21). Jag vill i detta avseende erinra om formuleringarna i domstolens dom av den 18 november 1999 i mål C-107/98, Teckal (REG 1999, s. I-8121), som bättre nyanserar gränserna för detta undantag. För att kontrollera om ett av villkoren, angående förekomsten av ett avtal, för tillämpningen av direktiv 77/62 var uppfyllt, försäkrade sig domstolen om att ett avtal mellan två personer faktiskt förelåg. Domstolen slog fast att det är tillräckligt att avtalet har slutits mellan, d ena sidan, en lokal myndighet, och, å andra sidan, en i förhållande till denna myndighet fristående juridisk person” (punkt 50). Domstolen tillade att [e]ndast i det fallet att den lokala myndigheten, samtidigt, utövar en kontroll över den ifrågavarande juridiska personen motsvarande den som den utövar över sin egen förvaltning, och denna juridiska person bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den, skulle något annat kunna gälla (idem). Förutom att företaget är en juridisk person tillhandahåller Tragsa tjänster inte bara åt den spanska offentliga förvaltningen utan även åt enskilda, vilket den spanska regeringen har påpekat (punkt 43.3 i repliken) och kommissionen inte har bestridit. Följaktligen anser jag inte att tillämpligheten av direktiv 77/62 kan ifrågasättas.
107 Dom av den 17 november 1993 i mål C-71/92, kommissionen mot Spanien (REG 1993, s. I-5923), punkt 36.
108 Ibidem.
109 Mål C-3/88 (REG 1989, s. 4035; svensk specialutgåva, volym 10, s. 269).
110 Ibidem, punkt 11.
111 Ibidem, punkterna 11, 15 och 24.
112 Se kapitel 1 i avdelning IV i direktiv 77/62, om kriterierna för kvalitativt urval.
113 Punkt 2 andra stycket.
114 Bilaga 2 till repliken.
115 I likhet med produktionsstödet syftar konsumtionsstödet för olivolja till att stödja produktionen av olivolja inom gemenskapens territorium. Syftet är att göra det möjligt att låta referenspriset, som krävs för att garantera en skälig ersättning till producenterna, leda till ett försäljningspris som är godtagbart för konsumenterna. Om systemet med konsumtionsstöd skall nå sitt syfte, bör stödet beviljas sä nära konsumenten som möjligt, nämligen till fabrikerna där förpackningen av olivoljan sker (andra skälet).
116 EGT L 254, s. 5; svensk specialutgåva, område 3, volym 19, s. 165.
117 EGT L 69, s. 19; svensk specialutgåva, område 3, volym 48, s. 242.
118 EGT L 63, s. 19; svensk specialutgåva, område 3, volym 36, s. 202.
119 Domstolen uttalade sig redan i domen av den 6 juli 2000 i mål C-45/97, Spanien mot kommissionen (REG 2000, s. I-5333), om de finansiella korrigeringar som påfördes de övriga tretton företagen.
120 Punkt 52.
121 Ibidem, punkt 54.
122 Ibidem, punkt 55.
123 Dom av den 12 juni 1990 i mâl C-8/88, Tyskland mot kommissionen (REG 1990, s. I-2321), punkt 42, och av den 13 september 2001 i det ovannämnda mälet Spanien mot kommissionen, punkt 16.
124 Allt tycks tyda pá att kommissionens metod var att beakta de eventuella positiva effekter av dessa rekommendationer som noterats efter juni månad 1995, för att avstå från att dra konsekvenser av de oegentligheter som konstaterades under räkenskapsåret 1993.
125 Bilaga 24 till ansökan.
126 Ibidem, punkt 12.
127 Punkt 2, s. 8.
128 Punkt 232 i svaromålet, kursiveringen är kommissionens.
129 Ibidem, punkt 237.
130 EGT L 142, s. lj svensk specialutgåva, område 3, volym 9, s. 246.
131 EGT L 377, s. 35; svensk specialutgåva, område 3, volym 25, s. 211.
132 EGT L 184, s. 6; svensk specialutgåva, område 3, volym 23, s. 234.
133 EGT L 179, s. 10: svensk specialutgåva, område 3, volym 10, s. 39.
134 EGT L 210, s. 63; svensk specialutgåva, område 3, volym 24, s. 38.
135 Först till 33 ecu genom kommissionens förordning (EEG) nr 2293/89 av den 27 juli 1989 (EGT L 218, s. 30; svensk specialutgåva, område 3, volym 30, s. 25), sedan till 32,94 ecu genom kommissionens förordning (EEG) nr 1757/90 av den 27 juni 1990 (EGT L 162, s. 21; svensk specialutgåva, område 3, volym 33, s. 10), och slutligen till 25 ecu genom kommissionens förordning (EEG) nr 810/93 av den 2 april 1993 (EGT L 82, s. 14; svensk specialutgåva, område 3, volym 49, s. 50).
136 EGT L 218, s. 1.
137 EGT L 302,1985, s. 23.
138 EGT L 171, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 10, s. 25.
139 EGT L 199, s. 3; svensk specialutgåva, område 3, volym 27, s. 58.
140 Se mitt förslag till avgörande föredraget den 27 september 2001 i mål C-63/00, Schilling och Nerhing, dom av den 16 maj 2002 (REG 2002, s. I-4483, s. I-4485), punkt 11 och följande punkter.
141 Den ovannämnda slutrapporten, punkterna 15 och 16.
142 Ibidem, punkt 17.
143 Bilaga 17 till ansökan.
144 Enligt EUGFJ återspeglas inte den uppseendeväckande ökningen i Spanien av produktionen av artificiellt torkat foder (som gick från ett genomsnitt på 160000 ton under perioden 1986/1987—1988/1989 till ett genomsnitt på 1096000 ton under perioden 1991/1992—1993/1994) inte av utvecklingen i fråga om soltorkade produkter (en minskning med 167000 ton till 115000 ton i genomsnitt för nämnda perioder) Dessa olika uppgifter, som endast förekommer i Spanien, har inte följts upp med den uppmärksamhet de förtjänar av de nationella myndigheterna (bilaga till skrivelse nr 48369, punkt 3.1, bilaga 17 till ansökan, sjätte och sjunde styckena).
145 Punkt 12 ovan.
146 Se punkterna 116—118 och 199—203 ovan.
147 Se punkt 87 ovan och den i fotnot 44 ovan nämnda domen.
148 Domen i målet FAC (ovan fotnot 44), punkt 16.
149 Sidan 2.
150 Se punkterna 200—203 ovan.
151 Se för aktuella exempel på fast rättspraxis dom av den 1 oktober 1998 i mål C-232/96, Frankrike mot kommissionen (REG 1998, s. I-5699).
152 Punkterna 94—99 och 301—304 ovan.