Förslag till avgörande av generaladvokat L.A. Geelhoed föredraget den 21 februari 2002

1 Originalspråk: nederländska.

2 EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33.

3 Belgisch Staatsblad av den 31 december 1991.

4 Dom av den 12 september 1996 i mål C-278/94, kommissionen mot Belgien (REG 1996, s. I-4307).

5 Kunglig kungörelse av den 13 december 1996, Belgisch Staatsblad av den 31 december 1996.

6 Det är inte tvistigt att beviljandet av ett väntebidrag i sig faller inom fördragets materiella räckvidd. Domstolen har bland annat redan funnit att det omtvistade belgiska väntebidraget är en social förmän i den mening som avses i artikel 7.2 i förordning nr 1612/68. Se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkt 25.

7 Dom i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkterna 39 och 40. Domstolen hänvisar med avseende på beviljande av studiestöd till dom av den 21 juni 1988 i mål C-197/86, Brown (REG 1988, s. 3205; svensk specialutgåva, volym 9, s. 489), punkt 21, och med avseende på beviljande av ekonomiskt offentligt stöd till dom av den 26 februari 1992 i mål C-357/89, Raulin (REG 1992, s. I-1027), punkt 10.

8 Dom i målet kommissionen mot Belgien, redan citerad, punkt 40.

9 Se till exempel dom i målet Raulin, redan citerad, punkt 13.

10 En lösning som är analog med dom av den 25 februari 1999 i mal C-90/97, Swaddling (REG 1999, s. I-1075), som kommissionen i sin skriftliga inlaga har hänvisat till.

11 Dom av den 13 februari 1985 i mål C-293/83, Gravier (REG 1985, s. 593; svensk specialutgåva, volym 8, s. 71), punkterna 19—25.

12 Fast rättspraxis, se till exempel dom av den 27 september 1988 i mål C-263/86, Humbel (REG 1988, s. 5365), punkterna 17—19.

13 Omständigheten att eleverna eller deras föräldrar ibland måste betala en avgift eller en skolpeng som bidrag till kostnaderna är, enligt domstolen, ovidkommande. Se dom i det ovannämnda målet Humbel, punkterna 18 och 19.

14 Under det muntliga förfarandet kunde ett ombud för D'Hoop inte besvara en fråga om avgift.

15 Se avseende färsk rättspraxis, dom av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkt 61.

16 Dom av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkt 35, och dom i det ovannämnda målet Smits och Peerbooms, punkt 69. Se i ett annat sammanhang, avseende fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare också dom av den 7 juli 1992 i mal C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265; svensk specialutgåva, volym 13, s. 19), punkt 19: En medborgare i en medlemsstat skulle kunna avhållas från att lämna sitt ursprungsland för att utöva en verksamhet som anställd eller som egenföretagare, i fördragets mening, på territoriet i en annan medlemsstat om den personen vid återkomsten till den medlemsstat där vederbörande är medborgare för att utöva en verksamhet som anställd eller som egenföretagare, inte skulle kunna åtnjuta förmåner avseende inresa och uppehåll som åtminstone motsvarar de som vederbörande har rätt till med stöd av fördraget och sekundärrätten, på territoriet i en annan medlemsstat.

17 Jämför dom av den 21 september 1999 i mål C-44/98, BASF (REG 1999, s. I-6269), punkt 21 som avser fri rörlighet för varor.

18 I själva verket också genom fastställandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (EGT C 364, 2000, s. 1).

19 Dom av den 12 maj 1998 i mill C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691), punkterna 61—63.

20 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193), punkt 31.

21 Se i detta sammanhang rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober om upphållsrätt för studenter (EGT L 317, s. 59), samt punkterna 41—43 i detta förslag till avgörande.

22 Se dom i det ovannämnda målet Grzelczyk, punkterna 34—37 och 46.

23 Begränsningen i artikel 18 EG att uppchällsrätt enbart gäller om inte annat följer av de tegränsningar och villkor som föreskrivs i detta fördrag och i bestämmelserna om genomförande av fördraget är i detta sammanhang ovidkommande.

24 För en översikt av dessa principer begränsar jag mig till en hänvisning till dom av den 22 januari 2002 i mål C-31/00, Nicolas Dreesen (REG 2002, s. I-663).

25 Se rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning (EGT L 180, s. 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58).

26 Jämför i detta avseende även domen i det ovannämnda målet Martínez Sala, punkt 61.

27 Dom i målet Humbel, redan citerad, punkterna 10—12.

28 Med hänvisning till punkt 17 i domen.

29 Se till exempel dom av den 21 oktober 1999 i mål C-97/98, Jägerskiöld (REG 1999, s. I-7319) punkterna 43—45.

30 Se dom av den 7 februari 1979 i mål C-115/78, Knoors (REG 1979, s. 399; svensk specialutgåva, volym 4, s. 297, punkt 24). Se också särskilt dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. 167, punkterna 15 och 16).

31 D'Hoop och kommissionen har i detta mål hänvisat till dessa bestämmelser och deras genomförande som stöd för sina ståndpunkter.

32 Jämför i detta sammanhang ordförandeskapets slutsatser vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 på området sysselsättning, ekonomiska reformer och socialt sammanhang. (Slutsatserna kan blandannat finnas via www.europarl.eu.int/home/eller aktiviteter och vidare under toppmöten).

33 Europaparlamentets och rådets beslut nr 253/2000/EG av den 24 januari 2000 om att inrätta den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för utbildning Sokrates (EGT L 28, s. 1).

34 Se bilagan till beslutet, punkt II, åtgärd 1. Det medges att detta åtgärdsprogram i motsats till exempelvis programmet Erasmus för högre utbildning saknar betydelse för elevers rörlighet.

35 Se i samband med detta mål artiklarna 2 och 5 i gemenskapens pågående åtgärdsprogram Ungdom i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1031/2000/EG av den 13 april 2000 (EGT L 117, s. 1).

36 Se rådets beslut 2001/63/EG av den 19 januari 2001 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2001 (EGT L 22, s. 18, framför allt kapitel I i bilagan) och rådets rekommendation 2001/64/EG av den 19 januari 2001 om genomförande av medlemsstaternas sysselsättningspolitik (framför allt det tolfte skälet, i vilket det föreslås att för att bekämpa ungdomsarbetslösheten skulle alla ungdomar erbjudas sysselsättning när de har varit arbetslösa i sex månader).

37 Se för en mer detaljerad översikt av de tillämpliga belgiska reglerna domen i målet kommissionen mot Belgien, redan citerad, framför allt punkterna 3 — 8 och 38. Domstolen dömde i detta mål vid samma tillfälle som föreliggande mål aktualiserades.

38 Jämför för samma test dom i malet Grzelezyk, redan citerad, punkt 30.

39 Dom i målet Grzelezyk, redan citerad, punkterna 30—32. Domstolen har också i praxis ständigt funnit att när gemenskapsmedborgarna som tjänstcmottagarc faller mom fördragets räckvidd kan nationella bestämmelser inte införas som diskriminerar personer som av gemenskapsrätten har tillerkänts en rätt till likabehandling, se bland annat dom av den 2 februari 1989 i mål C-186/87, Cowan (REG 1989, s. 195; svensk specialutgåva, volym 10, s. 1).

40 Dom i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkterna 26—30.

41 Se dom av den 30 januari 1997 i målen C-4/95 och C-5/95, Stöber och Piosa Pereira (REG 1997, s. I-511), punkt 38. Se också dom av den 17 september 1997 i mål C-325/95, Iurlarlo (REG 1997, s. I-4881). Dessa domar avser arbetstagare och egenföretagare, men det finns inga skäl varför inte denna praxis skulle kunna tillämpas analogt på bestämmelserna om unionsmedborgarskap. Den i artikel 12 EG stadgade rätten att inte bli diskriminerad på grund av nationalitet gäller för alla situationer som faller inom fördragets materiella och personliga tillämpningsområde. Principiellt saknar det betydelse för fördragets räckvidd om bestämmelserna har ett samband med de ekonomiska fördragsrättigheterna eller med de rättigheter som är förbundna med unionsmedborgarskapet.

42 Se dom i det ovannämnda målet Kraus, punkt 32.

43 Dom av den 6 juni 2000 i mål C-281/98, Angonese (REG 2000, s. I-4139, se framför allt punkterna 38—41).

44 Se bland annat dom av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz (REG 1998, s. I-7637), punkt 27.

45 Några sådana akäl kan inte heller utläsas av domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Frankrike.