Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 7 juni 2007

1 Originalspråk: franska.

2 Vad gäller mål C-7/06 P, se dom i mål T-205/02, Salvador García mot kommissionen (REG 2005, s. II-1311), vad gäller mål C-8/06 P, se dom i mål T-298/02, Herrero Romeu mot kommissionen (REG 2005, s. II-4599), vad gäller mål C-9/06 P, se dom i mål T-83/03, Salazar Brier mot kommissionen (REG 2005, s. II-1407), och vad gäller mål C-10/06 P, se dom i mål T-368/03, De Bustamante Tello mot rådet (REG 2005, s. II-1439), nedan kallade de överklagade domarna.

3 Vad gäller mål C-7/06 P, se beslut av den 28 juni 2001, vad gäller mål C-8/06 P, se beslut av den 19 november 2001, och vad gäller mål C-9/06 P beslut av den 25 juli 2002.

4 Vad gäller mål C-10/06 P, se beslut av den 24 januari 2003.

5 Nedan kallade tjänsteföreskrifterna.

6 EGT 1962, 45, s. 1385.

7 Bolag för främjande av utvecklingen av regionen Navarra (nedan kallat Sodena).

8 Bolag för främjande av den yttre utvecklingen av regionen Navarra (nedan kallat Sodexna).

9 Nedan kallad Patronat.

10 Bolag för främjande av den ekonomiska utvecklingen på Kanarieöarna (nedan kallat Sofesa).

11 Regionen Murcias utvecklingsinstitut (nedan kallat INFO).

12 Den autonoma regionen Murcias kontor vid Europeiska gemenskaperna (nedan kallat ORM).

13 Dom av den 28 maj 1998 i mål C-62/97 P (REG 1998, s. I-3273).

14 Förstainstansrätten har avsett domstolens beslut av den 21 mars 1997 i mål C-95/97, Region wallonne mot kommissionen (REG 1997, s. I-1787), punkt 6, och av den 1 oktober 1997 i mål C-180/97, Regione Toscana mot kommissionen (REG 1997, s. I-5245), punkt 6.

15 Förstainstansrätten har hänvisat till domstolens dom av den 16 mars 1971 i mål 48/70, Bernardi mot parlamentet (REG 1971, s. 175), punkterna 11 och 12, av den 20 juni 1985 i mål 123/84, Klein mot kommissionen (REG 1985, s. 1907), punkt 23, och av den 19 juli 1999 i mål T-74/98, Mammarella mot kommissionen (REGP 1999, s. I-A-151 och s. II-797), punkt 38.

16 Dom av den 30 mars 1993 i mål T-4/92 (REG 1993, s. II-357).

17 Dom av den 20 september 1988 i mål 31/87 (REG 1988, s. 4635), punkt 12.

18 Dom av den 17 december 1998 i mål C-353/96 (REG 1998, s. I-8565), punkt 26.

19 EGT L 185, s. 5.

20 Rådet har hänvisat till förstainstansrättens dom av den 30 november 1994 i mål T-498/93, Dornonville de la Cour mot kommissionen (REGP 1994, s. I-A-257 och s. II-813), punkt 38.

21 Se dom av den 13 juli 2000 i mål C-210/98 P, Salzgitter mot kommissionen (REG 2000, s. I-5843), punkt 43.

22 Dom av den 6 mars 2003 i mål C-41/00 P, Interporc mot kommissionen (REG 2003, s. I-2125), punkt 17. Se även, för en sentida tillämpning, dom av den 18 januari 2007 i mål C-229/05 P, PKK och KNK mot rådet (REG 2007, s. I-439), punkt 32.

23 Domen i det ovannämnda målet PKK och KNK mot rådet, punkt 66.

24 Beslutet i det ovannämnda målet Region wallonne mot kommissionen, punkt 6.

25 Dom av den 30 september 2003 i mål C-405/01, Colegio de Oficiales de la Marina Mercante Española (REG 2003, s. I-10391), punkt 39.

26 Se, för ett motsvarande synsätt, dom av den 5 mars 1996 i de förenade målen C-46/93 och C-48/93, Brasserie du pêcheur och Factortame (REG 1996, s. I-1029), punkt 34.

27 Se, när det gäller ett fördragsbrott hänförligt till lagstiftaren, dom av den 5 maj 1970 i mål 77/69, kommissionen mot Belgien (REG 1970, s. 237), punkt 15, och, när det gäller fördragsbrott hänförligt till en domstol, dom av den 9 december 2003 i mål C-129/00, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-14637), punkterna 29 och 32.

28 Se, när det gäller tyska Länder, dom av den 14 maj 2002 i mål C-383/00, kommissionen mot Tyskland (REG 2002, s. I-4219), punkt 18, när det gäller en belgisk region, dom av den 17 januari 2002 i mål C-423/00, kommissionen mot Belgien (REG 2002, s. I-593) punkt 16, och, när det gäller en fransk kommun, dom av den 18 juni 1985 i mål 197/84, Steinhauser (REG 1985, s. 1819).

29 I dom av den 24 november 1982 i mål 249/81, kommissionen mot Irland (REG 1982, s. 4005; svensk specialutgåva, s. 565), biföll domstolen en talan om att Irland gjort sig skyldigt till avsiktligt fördragsbrott genom kampanjen Buy Irish, som drevs av Irish Goods Council, ett bolag med begränsat ansvar enligt irländsk rätt. Den fastslog att den irländska regeringen inte kunde hänvisa till att kampanjen genomfördes av ett privat bolag för att på så sätt undslippa sitt ansvar för denna överträdelse av gemenskapsrätten, eftersom regeringen utsåg medlemmarna i styrelsen för Irish Goods Council, beviljade sammanslutningen statligt stöd för dess utgifter och slutligen fastställde syftet med och inriktningen på den kampanj som drevs (punkt 15).

30 Dom av den 22 juni 1989 i mål 103/88, Fratelli Costanzo (REG 1989, s. 1839; svensk specialutgåva, volym 9, s. 83).

31 Dom av den 12 juli 1990 i mål C-188/89, Foster m.fl. (REG 1990, s. I-3313; svensk specialutgåva, volym 10, s. 479), punkt 18, och beslut av den 26 maj 2005 i mål C-297/03, Sozialhilfeverband Rohrbach (REG 2005, s. I-4305), punkterna 27 och 30.

32 Dom av den 4 december 1997 i de förenade målen C-253/96-C-258/96, Kampelmann m.fl. (REG 1997, s. I-6907), punkt 46, och av den 5 februari 2004 i mål C-157/02, Rieser Internationale Transporte (REG 2004, s. I-1477), punkt 24.

33 Dom av den 14 oktober 1987 i mål 248/84, Tyskland mot kommissionen (REG 1987, s. 4013), punkt 17, avseende stöd som en tysk delstat beviljat.

34 Dom av den 22 mars 1977 i mål 78/76, Steinike & Weinlig (REG 1977, s. 595; svensk specialutgåva, volym 3, s. 329), punkt 21.

35 Begreppet upphandlande myndigheter har definierats som statliga, regionala eller lokala myndigheter, organ som lyder under offentlig rätt och sammanslutningar av en eller flera av dessa myndigheter eller organ som lyder under offentlig rätt. Uttrycket organ som lyder under offentlig rätt avser varje organ som tillkommit för att tillgodose allmännyttiga behov och inte är av industriell eller kommersiell karaktär, är en juridisk person, och till större delen finansieras av staten eller regionala eller lokala myndigheter eller av andra organ som lyder under offentlig rätt, eller vars förvaltning granskas av sådana organ eller i vars förvaltnings-, styrelse- eller tillsynsorgan mer än hälften av ledamöterna utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter eller av andra organ som lyder under offentlig rätt (se artikel 1 b i rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (EGT L 209, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139), 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor (EGT L 199, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 126), och 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av entreprenadarbeten (EGT L 199, s. 54)).

36 Dom av den 16 maj 2002 i mål C-63/00, Schilling och Nehring (REG 2002, s. I-4483), punkt 24, och av den 10 december 2002 i mål C-491/01, British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (REG 2002, s. I-11453), punkterna 203-206 och där angiven rättspraxis). Se, för en sentida tillämpning, dom av den 14 december 2006 i mål C-283/05, ASML (REG 2006, s. I-12041), punkterna 16 och 22).

37 Se, i synnerhet, dom av den 15 september 1994 i mål C-452/93 P, Magdalena Fernandez mot kommissionen (REG 1994, s. I-4295, punkt 20 och där angiven rättspraxis).

38 Domstolens dom av den 10 oktober 1989 i mål 201/88, Atala-Palmerini mot kommissionen (REG 1989, s. 3109), punkt 6, och förstainstansrättens dom av den 3 maj 2001 i mål T-60/00, Liaskou mot rådet (REGP 2001, s. I-A-107 och s. II-489), punkterna 49 och 50).

39 Förstainstansrättens dom av den 14 december 1995 i mål T-72/94, Diamantaras mot kommissionen (REGP 1995, s. I-A-285 och s. II-865), punkt 52.

40 Denna bedömning ansluter till förstainstansrättens bedömning i domen i det ovannämnda målet Vardakas mot kommissionen. I den domen fastslog förstainstansrätten utifrån det omtvistade undantagets lydelse och det sammanhang i vilket det förekom att lagstiftarens avsikt varit att utlandstillägget skall utgå i stor omfattning (punkt 37). Den fastslog även att begreppet internationell organisation i den omtvistade bestämmelsen mot bakgrund av utlandstilläggets ändamål inte skulle tolkas restriktivt (punkt 41).

41 Dom av den 31 maj 1988 i mål 211/87, Nuñez mot kommissionen (REG 1988, s. 2791), punkt 11.

42 Se även dom av den 15 januari 1981 i mål 1322/79, Vutera mot kommissionen (REG 1981, s. 127), punkt 8.

43 Se s. 143.

44 Min kursivering.

45 Se domen i de ovannämnda förenade målen Foster m.fl. (punkt 20).

46 Samma konstaterande kan göras i mål C-211/06 P, Adam mot kommissionen, som för närvarande är anhängigt vid domstolen. Adam, tysk medborgare, tillträdde sin tjänst vid kommissionen den 1 juli 2003. Hon har vägrats utlandstillägg eftersom hon arbetat i Bryssel vid Bureau de liaison du Land de Sarre sedan den 1 oktober 1997, och kommissionen ansett att hon inte utfört arbete för en annan stat. Klaganden har inom ramen för sin talan mot detta kommissionens beslut hävdat att hon befunnit sig i samma situation som federalt anställda som arbetar utomlands. På samma sätt som dessa anställda har hon fått avge ett löfte att inte åsidosätta grundlagen, och hennes anställningsavtal omfattas av samma kollektivavtal som gäller för federalt anställdas anställningsavtal.

47 Omfattningen av villkoret att det skall föreligga ett direkt rättsligt band är även föremål för prövning i mål C-424/05, kommissionen mot Hosman-Chevalier, som är anhängigt vid domstolen. Generaladvokat Mengozzi lämnade sitt förslag till avgörande i det målet den 15 mars 2007.

48 Se andra skälet i förordning nr 31 (EEG) och nr 11 (EKSG), skälen 2 och 3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (JO L 124, p. 1) samt svaret från Neil Kinnock, vice ordförande i kommissionen med ansvar för den administrativa reformen, på en parlamentsledamots fråga den 22 mars 2001 (EGT C 40 E, s. 9).

49 Domarna i de ovannämnda målen Atala-Palmerini mot kommissionen, punkt 6, och Liaskou mot rådet, punkterna 49 och 50.

50 Detta är även den inställning som kommissionen har gett uttryck för i mål T-473/04, Asturias Cuerno mot kommissionen, anhängigt vid förstainstansrätten.

51 Se, avseende en person som ett uthyrningsföretag ställt till kommissionens förfogande, förstainstansrättens dom av den 11 september 2002 i mål T-127/00, Nevin mot kommissionen (REGP 2002, s. I-A-149 och s. II-781), punkterna 53 och 58.

52 Förstainstansrättens dom av den 22 mars 1995 i mål T-43/93, Lo Giudice mot parlamentet (REGP 1995, s. I-A-57 och s. II-189), punkt 34.

53 Denna handling, som inte publicerats, har titeln Rules governing the payment of expenses and allowances to Members (EP 133.116).

54 Sålunda har domstolen i domen i det ovannämnda målet Atala-Palmerini mot kommissionen haft att pröva följande situation. Carmen Atala-Palmerini, peruansk medborgare sedan födseln och italiensk medborgare till följd av äktenskap, hade studerat i Belgien från september 1970 till juni 1973 och, efter en kort period i Peru, praktiserat vid kommissionen från den 1 september 1973 till den 31 januari 1974. Den 7 december 1974 gifte hon sig med en italiensk medborgare som var tjänsteman vid kommissionen i Bryssel. Under läsåren 1974/1975 och 1975/1976 var hon inskriven vid universitetet Paris X-Nanterre för att doktorera. Från den 6 mars 1978 till den 30 mars 1987 arbetade hon vid Perus ambassad i Belgien. Den 16 april 1987 tillträdde hon sin tjänst vid kommissionen i Bryssel. Domstolen fastställde att den femåriga referensperioden löpte mellan den 6 oktober 1972 och den 31 augusti 1973 och mellan den 1 februari 1974 och den 5 mars 1978, eftersom de perioder hon praktiserat vid kommissionen och arbetat vid Perus ambassad inte skulle beaktas.

55 Domen i det ovannämnda målet Atala-Pallmerini mot kommissionen (punkterna 10 och 11). Se, för ett motsvarande synsätt, domen i det ovannämnda målet Nuñez mot kommissionen (punkt 12).