Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 10 juli 2007

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom av den 27 maj 2004 i mål C-285/02, Elsner-Lakeberg (REG 2004, s. I-5861).

3 Dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), punkt 12.

4 Quintanilla Navarro, B., Discriminación retributiva. Diferencias salariales por razón de sexo, Ed. Marcial Pons, Madrid, 1996, s. 63-168.

5 EGT C 340, 1997, s. 1.

6 I dess ändrade lydelse av den 20 februari 1979 (GVBl. BE, s. 368).

7 I dess lydelse av den 3 december 1998 (BGBl. I, s. 3494).

8 Rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, s. 19, svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78).

9 Mitt förslag till avgörande i mål C-207/04, Vergani, i vilket domstolen meddelade dom den 21 juli 2005 (REG 2005, s. I-7453), punkterna 19-38.

10 Rodríguez-Pinero och Bravo-Ferrer, M., La conciliación de la vida familiar och laboral de las personas trabajadoras (I), Relaciones Laborales, 1999/II, s. 27.

11 Summa Theologiae, del I, fråga 92, Skapandet av kvinnan.

12 Citatet är hämtat ur Rucqoui, A., La mujer medieval: fin de un mito, Cuadernos de Historia 16, Grupo 16, Madrid, 1985.

13 Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha, Miguel de Cervantes, Symposion 2001, översättning Jens Nordenhök, s. 428 och 429.

14 Stuart Mill, J., El sometimiento de las mujeres (The Subjection of Women), Ed. EDAF, Madrid, 2005.

15 En genomgång av de viktigaste bestämmelserna och deras utveckling finner man bland annat i följande verk: Pérez del Rio, T., Una aproximación al derecho social comunitario, Ed. Tecnos, Madrid, 2000, s. 87 och följande sidor, Sala Franco, T., Igualdad de trato. Despidos colectivos, El espacio social europeo, Centro de Documentación Europea, Universidad de Valladolid, Ed. Lex nova, Valladolid, 1991, s. 249 och följande sidor, och Saulle, M.R., Gli interventi comunitari in tema di parità uomo-donna e le azioni positive in favore delle donne, i Lavoro femminile e pari opportunità, Ed. Cacucci, Bari, 1989, s. 60 och följande sidor.

16 Det ovannämnda direktiv 75/117.

17 Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78).

18 Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 1979, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 111) och rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (EGT L 225, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 83), i dess lydelse enligt rådets direktiv 96/97/EG av den 20 december 1996 (EGT L 46, 1997, s. 20).

19 EGT C 191, 1992, s. 1.

20 Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16. Rättelse i EGT L 2, 2001, s. 42).

21 Direktiv 76/207 har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 (EGT L 269, s. 15).

22 Se Rivas García, J., La Europa social, Ed. José Maria Bosch, Barcelona, 1999, s. 77-80, som innehåller statistik som visar att den genomsnittliga sysselsättningsgraden år 1995 uppgick till 66,2 procent för män och till 45 procent för kvinnor.

23 År 2002 tjänade kvinnor i Europa i genomsnitt 18 procent mindre än män i den privata sektorn och 13 procent mindre i den offentliga sektorn (Europeas discriminadas, EL PAÍS, 14 oktober 2002, s. 12).

24 Klausul 3.1 i ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS, som återfinns i bilagan till rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 (EGT L 14, 1998, s. 9). Internationella arbetsorganisationen (nedan kallad ILO) definierar begreppet deltidsarbetande på följande sätt: en anställd vars normala arbetstid är kortare än den normala arbetstiden för jämförbara heltidsarbetande (artikel 1 a i ILO:s konvention (nr 175) av den 24 juni 1994 om deltidsarbete, i kraft sedan den 28 februari 1998).

25 Duran López, F., La reducción del tiempo de trabajo: una aproximación al debate europeo, Revista de Trabajo, nr 57 och 58, 1980, s. 52.

26 Första stycket i inledningen till det ovannämnda ramavtalet. Se även skälen 3 och 4 samt klausul 1 b i detsamma.

27 Se Cabeza Pereiro, J., och Losada Arochena, J.F., El nuevo régimen legal del trabajo a tiempo parcial, Ed. Cornares, Granada, 1999, s. 43-45, som innehåller en redogörelse för invändningar som anförts doktrinen, som till exempel att övertid rubbar förutsättningarna för deltidsanställningsavtal, motsättningen mellan syftet att fördela arbetet och den flexibilitet som ligger i dessa anställningsavtals natur samt det missbruk som detta ger upphov till. Dessa invändningar har uppmärksammats i medlemsstaterna. Som exempel kan nämnas Spanien, där artikel 12.4 c i lagen om arbetstagare (Estatuto de los trabajadores), i dess lydelse enligt lagstiftningsdekret 15/1998 av den 27 november 1998 (BOE nr 285, s. 39188 och följande sidor) innehåller ett allmänt förbud mot sådan övertid, som har ersatts med tilläggstid, och Frankrike, där det i artiklarna L. 212-4-3 och L. 212-4-4 i lagen om arbete (code du travail), i dess lydelse enligt lag 2005-841 av den 26 juli 2005 (JORF av den 27 juli 2005), också talas om tilläggstid, samt Italien, där det i artikel 3 i lagstiftningsdekret nr 61 av den 25 februari 2000 om gemomförande av direktiv 97/81/EG om ramavtalet om deltidsarbete (attuazione della direttiva 97/81/CE relativa all'accordo-quadro sul lavoro a tempo parziale) (GURI nr 66 av den 20 mars 2000), har införts vissa begränsningar.

28 Se McRae, S., El trabajo a tiempo parcial en la Unión Europea: dimensión en función del sexo (Part-Time Work in the European Union: The Gender Dimension), Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg, 1996, som innehåller en redogörelse för fördelarna och nackdelarna med denna anställningsform för kvinnor. I inledningen till den spanska utgåvan av William Grossins verk Le travail et le temps (Trabajo och tiempo, Ed. Nova Terra, Barcelona, 1974) anges att arbetslivet bestämmer hela arbetstagarens liv. Ursula Voß själv har i sitt skriftliga yttrande anfört att hon arbetar deltid för att kunna förena yrkesliv och familjeliv.

29 Beltrán Felip, R., Las mujeres och el trabajo a tiempo parcial en España. Elementos para su análisis, Cuaderno de Relaciones Laborales, nr 17, 2000, s. 145.

30 1 klausul 4.1 i det ovannämnda ramavtalet begränsas emellertid denna princip till att gälla anställningsvillkoren.

31 Benavente Torres, M.I., El trabajo a tiempo parcial, Ed. Consejo Económico och Social de Andalucía, Sevilla, 2005, s. 333.

32 Enligt artikel 5 i ILO:s konvention nr 175 skal lönen beräknas proportionellt på tim-, prestations- eller ackordsbasis.

33 Skillnaden mellan olika lönekomponenter behandlas i punkt 10 i ILO:s rekommendation (nr 182) av den 24 juni 1994 om deltidsarbete, där det anges att deltidsarbetande på rättvisa grunder har rätt till ekonomisk ersättning utöver grundlönen.

34 Merino Senovilla, H., El trabajo a tiempo parcial, Ed. Lex nova, Valladolid, 1994, s. 136.

35 Domstolen har likaså prövat andra aspekter av deltidsarbete. Som exempel kan här nämnas de senaste avgörandena: dom av den 22 november 2005 i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), som rörde möjligheten att ingå avtal om deltidsanställning utan några som helst begränsningar, dom av den 10 mars 2005 i mål C-196/02, Nikoloudi (REG 2005, s. I-1789), som rörde beräkning av tjänstetid och övergång till ordinarie tjänst, och dom av den 12 oktober 2004 i mål C-313/02, Wippel (REG 2004, s. I-9483), angående reglering av arbetstiden och dess förläggning.

36 Dom av den 31 mars 1981 i mål 96/80, Jenkins (REG 1981, s. 911; svensk specialutgåva, volym 6, s. 53).

37 Dom av den 13 maj 1986 i mål 170/84, Bilka (REG 1986, s. 1607; svensk specialutgåva, s. 583).

38 Dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn (REG 1989, s. 2743).

39 Dom av den 27 juni 1990 i mål C-33/89, Kowalska (REG 1990, s. I-2591).

40 Dom av den 7 februari 1991 i mål C-184/89, Nimz (REG 1991, s. I-297).

41 Dom av den 4 juni 1992 i mål C-360/90, Böttel (REG 1992, s. I-3589; svensk specialutgåva, volym 12, s. I-127).

42 Dom av den 20 mars 2003 i mål C-187/00, Kutz-Bauer (REG 2003, s. I-2741).

43 Dom av den 11 september 2003 i mål C-77/02, Steinicke (REG 2003, s. I-9027).

44 Dom av den 23 oktober 2003 i de förenade målen C-4/02 och C-5/02, Schönheit och Becker (REG 2003, s. I-12575).

45 Dom av den 15 december 1994 i de förenade målen C-399/92, C-409/92, C-425/92, C-34/93, C-50/93 och C-78/93, Helmig m.fl. (REG 1994, s. I-5727).

46 Domstolen konstaterade nämligen dels att en deltidsarbetande arbetstagare som enligt sitt anställningsavtal har en arbetstid på 18 timmar erhåller, när vederbörande arbetar 19 timmar, samma totala lön som en heltidsarbetande arbetstagare erhåller för 19 timmars arbete (punkt 28), eftersom ersättningen för en övertidstimme var densamma som för en normal arbetstimme, dels att en deltidsarbetande arbetstagare även erhåller samma totala lön som en heltidsarbetande arbetstagare, när vederbörande överskrider den normala arbetstiden, såsom denna är reglerad i kollektivavtal, eftersom vederbörande i sådant fall även erhåller övertidsersättning (punkt 29).

47 Dom av den 31 maj 1995 i mål C-400/93, Royal Copenhagen (REG 1995, s. I-1275).

48 Dom av den 6 februari 1996 i mål C-457/93, Lewark (REG1996, s. I-243).

49 Dom av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 407).

50 Dom av den 30 mars 2000 i mål C-236/98, JämO (REG 2000, s. I-2189).

51 Domstolen fastslog att det ankom på den nationella domstolen att bedöma dels huruvida den skillnad i behandling som föreskrevs i den aktuella lagstiftningen drabbade ett mycket större antal kvinnliga än manliga arbetstagare, dels huruvida denna skillnad i behandling svarade mot ett mål utan koppling till könstillhörighet och var nödvändig för att uppnå det eftersträvade målet (punkt 18).

52 Dom av den 26 juni 2001 i mål C-381/99, Brunnhofer (REG2001, s. I-4961).

53 I punkt 44 i sitt förslag till avgörande anförde generaladvokaten Jacobs vidare följande: [d]en allmänna regeln bör vara att det antal timmar som två arbetstagare, vars löner skall jämföras, arbetar givetvis skall beaktas och att en skillnad i antalet timmar berättigar till en skillnad i lön. Detta innebär, för att ta extrema exempel, att det uppenbarligen inte skulle vara fråga om diskriminering i ett fall där en manlig arbetstagare som arbetar heltid erhåller dubbelt så hög lön som en kvinnlig arbetstagare som utför samma arbete på deltid eller i ett fall där en manlig arbetstagare som arbetar övertid erhåller högre lön än en kvinnlig arbetstagare som inte arbetar övertid.

54 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 30, av den 13 februari 1996 i mål C-342/93, Gillespie m.fl. (REG 1996, s. I-475), punkt 16, och av den 27 oktober 1998 i mål C-411/96, Boyle m.fl. (REG 1998, s. I-6401), punkt 39.

55 Dom av den 9 februari 1999 i mål C-167/97, Seymour-Smith och Pérez (REG 1999, s. I-623), punkt 58, och domen i de ovannämnda förenade målen Schönheit och Becker, punkt 69.

56 Dom av den 16 september 1999 i mål C-218/98, Abdoulaye m.fl. (REG 1999, s. I-5723), punkt 16, och domen i det ovannämnda målet Griesmar, punkt 39.

57 Dom av den 30 november 1993 i mål C-189/91, Kirsammer-Hack (REG 1993, s. I-6185), punkt 22, domar av den 2 oktober 1997 i mål C-1/95, Gerster (REG 1997, s. I-5253), punkt 30, och i mål C-100/95, Kording (REG 1997, s. I-5289), punkt 16, dom av den 17 juni 1998 i mål C-243/95, Hill och Stapleton (REG 1998, s. I-3739), punkt 34, av den 12 juli 2001 i mål C-189/01, Jippes (REG 2001, s. I-5689), punkt 129, av den 12 december 2002 i mål C-442/00, Rodríguez Caballero (REG 2002, s. I-11915), punkt 32, samt domarna i de ovannämnda målen Rinner-Kühn, punkt 12, Lewark, punkt 31, och Kutz-Bauer, punkt 50.

58 I motsats till vad som enligt Ursula Voß normalt är fallet, eftersom övertid brukar ge bättre betalt. Den tyska regeringen är emellertid här av motsatt uppfattning (punkt 35 i den tyska regeringens yttrande).

59 Detta blir emellertid inte fallet när heltidsarbetstiden överskrids, det vill säga från 26,5 timmar och uppåt, eftersom det föreligger fullständig överensstämmelse från och med denna tidpunkt.

60 I punkt 2 [sidan 2 i den svenska översättningen] i beslutet om hänskjutande anges att Verwaltungsgericht konstaterade att våren år 2000 var cirka 88 procent av de deltidsanställda lärarna hos Land Berlin kvinnor. Denna uppgift upprepas i punkt 19 i beslutet [sidan 5 i den svenska översättningen].

61 I punkt 19 [sidan 5 i den svenska översättningen] i beslutet om hänskjutande anförs följande: Det finns inget som visar på att den lägre mertidsersättningen beror på omständigheter som grundas på sakliga skäl som helt saknar samband med diskriminering på grund av kön.