Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 24 mars 2009

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EGT L 190, s. 1) (nedan kallat rambeslutet).

3 Nedan kallad den verkställande rättsliga myndigheten.

4 Enligt den förklaring som Konungariket Nederländerna har avgett i enlighet med artikel 35 EU, har denna domstol rätt att hänskjuta en begäran om förhandsavgörande till EG-domstolen rörande tolkningen av en rättsakt som antagits inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, såsom rambeslutet (Information rörande tidpunkten för Amsterdamfördragets ikraftträdande, EGT L 114, 1999, s. 56).

5 Dom av den 17 juli 2008 i mål C-66/08, Kozłowski (REG 2008, s. I-6041).

6 Skälen 1 och 5 i rambeslutet.

7 Skäl 6 i rambeslutet.

8 Skäl 10 i rambeslutet.

9 80 § punkt 3 i lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål (Gesetz über die internationale Rechtshilfe in Strafsachen) av den 23 december 1982, i dess lydelse enligt lagen om den europeiska arresteringsordern (Europäisches Haftbefehlsgesetz) av den 20 juli 2006 (BGBl. 2006 I, s. 1721).

10 83b § punkt 2 i lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål.

11 Artikel 16.2 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag (Grundgesetz für die Bundesrepublik Deutschland) har följande lydelse: En tysk medborgare får inte utlämnas till utlandet. Undantagsbestämmelser får antas genom lag för utlämning till en medlemsstat i Europeiska unionen eller till en internationell domstol, förutsatt att rättsstatsprinciperna garanteras.

12 Staatsblad 2004, nr 195, i dess senare ändrade lydelse (nedan kallad OLW).

13 Dom av den 16 juni 2005 i mål C-105/03, Pupino (REG 2005, s. I-5285).

14 Domen i det ovannämnda målet Kozłowski, punkt 46.

15 Ibidem, punkt 36.

16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77).

17 Domen i det ovannämnda målet Kozłowski, punkt 44.

18 Ibidem, punkt 36.

19 Ibidem, punkt 42.

20 Se bland annat ministerkommitténs rekommendation R(87)3 till medlemsstaterna om europeiska kriminalvårdsbestämmelser, vilken antogs den 12 februari 1987 och ersattes av rekommendation Rec(2006)2, som antogs den 11 januari 2006. Se även Europarådets konvention om överförande av dömda personer av den 21 mars 1983. Den socialiserande funktionen nämns även i Europaparlamentets resolution om respekten för de mänskliga rättigheterna inom Europeiska unionen (1997) (EGT C 98, 1999, s. 279), vari parlamentet påminde om att straffet skulle ha en förbättrande och återanpassande verkan på den intagne och att målet följaktligen var en mänsklig och social rehabilitering (punkt 78).

21 Rekommendation R(87)3, punkterna 24, 103 och 107, och rekommendation Rec(2006)2, punkterna 63, 68-1 och 86.

22 Det ska erinras om att enligt artikel 7.1 b i direktiv 2004/38 har en medlemsstat rätt att för en unionsmedborgares vistelse i landet under längre tid än tre månader uppställa som krav att unionsmedborgaren för egen och sina familjemedlemmars räkning har tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem.

23 Domen i det ovannämnda målet Pupino, punkt 43.

24 Ibidem, punkt 47.

25 Dom av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01–C-403/01, Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835).

26 Punkt 116.

27 Protokoll nr 4 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna av den 16 september 1963, avseende erkännande av vissa andra rättigheter och friheter än dem som redan finns i konventionen och i dess första tilläggsprotokoll, i dess lydelse enligt protokoll nr 11 (nedan kallat protokoll nr 4).

28 Den danska regeringen har särskilt nämnt artikel 5 i rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, s. 1).

29 Den danska regeringen har nämnt dom av den 23 januari 1997 i mål C-29/95, Pastoors och Trans-Cap (REG 1997, s. I-285), och av den 29 april 2004 i de förenade målen C-482/01 och C-493/01, Orfanopoulos och Oliveri (REG 2004, s. I-5257).

30 Rådets rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen (EUT L 327, s. 27).

31 I artikel 17.1 EG erinras för övrigt om det särskilda bandet mellan varje medlemsstat och dess egna medborgare, där det anges att unionsmedborgarskapet ska komplettera och inte ersätta det nationella medborgarskapet.

32 Se bland annat dom av den 2 februari 1989 i mål 186/87, Cowan (REG 1989, s. 195; svensk specialutgåva, volym 10, s. 1), punkt 19, och av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, Garcia Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 29. Se, e contrario, dom av den 23 september 2008 i mål C-427/06, Bartsch (REG 2008, s. I-7245), punkt 25.

33 Se, vad beträffar regler om det straffrättsliga förfarandet, domen i det ovannämnda målet Cowan och, vad beträffar regler avseende personnamn, domen i det ovannämnda målet Garcia Avello.

34 Se bland annat, rörande direkta skatter, dom av den 12 september 2006 i mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas (REG 2006, s. I-7995), punkt 40, och, i fråga om allmän säkerhet, dom av den 11 januari 2000 i mål C-285/98, Kreil (REG 2000, s. I-69), punkterna 15 och 16.

35 EGT C 364, s. 1, och rättelse i EGT C 7, 2001, s. 8. Det ska erinras om att i artikel 21.2 i stadgan föreskrivs att [i]nom tillämpningsområdet för [EG-fördraget]... och [EU-fördraget]..., och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i de fördragen, skall all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden.

36 Dom av den 3 maj 2007 i mål C-303/05, Advocaten voor de Wereld (REG 2007, s. I-3633), punkt 45 och där angiven rättspraxis.

37 Ibidem, punkt 56 och där angiven rättspraxis.

38 Domen i det ovannämnda målet Pastoors och Trans-Cap, punkt 26.

39 Deen-Racsmány, Z., och Blekxtoon, R., The Decline of the Nationality Exception in European Extradition?, European Journal of Crime, Criminal Law and Criminal Justice, volym 13/3, s. 317–363, Koninklijke Brill NV, Nederländerna, 2005.

40 Se i det avseendet meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 26 juli 2000 om ömsesidigt erkännande av slutgiltiga avgöranden i brottmål (KOM(2000) 495 slutlig), särskilt s. 8.

41 Konvention av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 239, 2000, s. 19), undertecknad i Schengen den 19 juni 1990.

42 Dom av den 11 februari 2003 i de förenade målen C-187/01 och C-385/01, Gözütok och Brügge (REG 2003, s. I-1345).

43 Punkt 33.

44 Förslag till rådets rambeslut av den 25 september 2001 om en europeisk arresteringsorder och om överlämnande mellan medlemsstaterna (KOM(2001) 522 slutlig).

45 I domen i det ovannämnda målet Advocaten voor de Wereld fann domstolen för övrigt, i samband med en begäran om förhandsavgörande avseende giltigheten, att rambeslutet är förenligt med principerna i artikel 6 EU, vad beträffar slopandet av kravet på dubbel straffbarhet i fråga om de 32 brott som avses i artikel 2 i rambeslutet.