lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 24 mars 2010

CELEX
62008CC0399
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 247, s. 27 (nedan kallat det omtvistade beslutet).

3 Kommissionens beslut 2001/354/EG av den 20 mars 2001 i ett förfarande enligt artikel 82 i EG-fördraget (Ärende COMP/35.141 – Deutsche Post AG) (EGT L 125, s. 27).

4 Med hänsyn till att den överklagade domen meddelades den 1 juli 2008 följer hänvisningarna till bestämmelserna i EG-fördraget den numrering som tillämpades innan fördraget om Europeiska unionens funktionssätt trädde i kraft.

5 Se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 16 maj 2000 i mål C-83/98 P, Frankrike mot Ladbroke Racing och kommissionen (REG 2000, s. I-3271), punkt 25, och av den 1 juli 2008 i de förenade målen Chronopost mot UFEX m.fl. (REG 2008, s. I-4777), punkt 141 (nedan kallat Chronopost II).

6 Se punkt 15 i nämnda förslag till avgörande.

7 Denna situation skiljer sig från den som gäller vid tillämpningen av artikel 87.3 EG, det vill säga när kommissionen har att uttala sig om huruvida en åtgärd som utgör ett statligt stöd är förenlig med den gemensamma marknaden. Se dom av den 11 september 2008 i de förenade målen C-75/05 P och C-80/05 P, Tyskland mot Kronofrance (REG 2008, s. I-6619), punkt 59, och där angiven rättspraxis.

8 Se domen i målet Chronopost II (ovan fotnot 5), punkt 143.

9 Se, rörande området för koncentrationer, dom av den 15 februari 2005 i mål C-12/03 P, kommissionen mot Tetra Laval (REG 2005, s. I-987), punkt 39, och av den 22 november 2007 i mål C-525/04 P, Spanien mot Lenzing (REG 2007, s. I-9947), punkt 56. Se von Danwitz, T., Europäisches Verwaltungsrecht, Springer, Berlin, 2008, s. 361. Enligt denne författare görs i unionsrätten, till skillnad från i tysk rätt, i princip inte någon skillnad mellan, å ena sidan, ett bedömningsutrymme avseende kvalifikationen av de faktiska omständigheterna (Beurteilungsspielraum auf Tatbestandsseite) och, å andra sidan, ett utrymme för skönsmässiga bedömningar beträffande de rättsliga följderna (Ermessen auf Rechtsfolgenseite).

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 januari 1979 i mål 98/78, Racke (REG 1979, s. 69; svensk specialutgåva, volym 4, s. 275), punkt 5, av den 22 oktober 1991 i mål C-16/90, Nölle (REG 1991, s. I-5163), punkt 12, domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 9), punkt 39, och dom av den 18 juli 2007 i mål C-326/05, Industrias Químicas del Vallés mot kommissionen (REG 2007, s. I-6557), punkt 76.

11 Beslut av den 25 april 2002 i mål C-323/00 P, DSG mot kommissionen (REG 2002, s. I-3919), punkt 43, och domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 9), punkt 57.

12 Dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg (REG 2003, s. I-7747).

13 Nettesheim, M., Europäische Beihilfeaufsicht und mitgliedstaatliche Daseinsvorsorge, Europäisches Wirtschafts- und Steuerrecht, 2002, häfte 6, s. 253. Författaren skiljer mellan å ena sidan en metod som aktualiseras vid prövningen av rekvisiten i begreppet statligt stöd (Tatbestandlösung), inom ramen för vilken ersättningar inte anses utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG och, å andra sidan, två andra metoder inom ramen för vilka all ersättning från staten begreppsmässigt är att anse som stöd, vars förenlighet kan grundas antingen på artikel 86 EG (Spezialitätslösung) eller på artikel 87 EG (Rechtfertigungslösung); Quigley, C., European State aid law and policy, Hart, Oxford, 2009, sidan 158 och följande sidor. Se även punkterna 94 och 95 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i mål C-126/01, dom meddelad den 20 november 2003 (REG 2003, s. I-13769).

14 Dom av den 27 februari 1997 i mål T-106/95, FFSA m.fl. mot kommissionen (REG 1997, s. II-229).

15 Dom av den 10 maj 2000 i mål T-46/97, SIC mot kommissionen (REG 2000, s. II-2125), punkt 82. Domstolens dom av den 15 mars 1994 i mål C-387/92, Banco Exterior de España (REG 1994, s. I-877), kan också kopplas till detta synsätt. Se förslaget till avgörande i målet GEMO (ovan fotnot 13), punkt 99.

16 Punkt 178.

17 Dom av den 7 februari 1985 i mål 240/83, ADBHU (REG 1985, s. 531).

18 Dom av den 22 november 2001 i mål C-53/00, Ferring (REG 2001, s. I-9067).

19 Se förslaget till avgörande som föredrogs den 22 november 1984.

20 Domen i målet ADBHU (ovan fotnot 17), punkt 18.

21 Se punkt 61 i förslaget till avgörande.

22 Ibidem, punkt 62.

23 Ibidem, punkt 63. I domen i målet Ferring avfärdade domstolen den analys av begreppet fördel som förstainstansrätten gjort i domen i målet FFSA m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 14).

24 Som generaladvokaten Léger förordade i sina två förslag till avgörande av den 14 januari 2003 i målet Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg (ovan fotnot 12) är begreppet fördel i fördragen ett obearbetat stödbegrepp eller en uppenbar fördelsteori. Med detta synsätt ska fördelar som beviljats av det allmänna och den motprestation som ålagts mottagaren bedömas separat. Förekomsten av denna motprestation är inte relevant när det gäller att avgöra om den statliga åtgärden utgör ett stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG. Motprestationen kommer in först på ett senare stadium i bedömningen, vid avgörandet av huruvida stödet är förenligt med den gemensamma marknaden (se punkterna 33 och 34).

25 Andra förslaget till avgörande i målet Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg (ovan fotnot 12), punkt 46.

26 Domen i målet Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg (ovan fotnot 12), punkterna 87 och 94. Jag erinrar för säkerhets skull om kriterierna i den nämnda domen enligt vilka 1) det mottagande företaget faktiskt ska ha ålagts skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, och dessa skyldigheter ska vara klart definierade, 2) de kriterier på grundval av vilka ersättningen beräknas ska vara fastställda i förväg på ett objektivt och öppet sätt, 3) ersättningen inte får överstiga vad som krävs för att täcka hela eller en del av den kostnad som har uppkommit i samband med skyldigheterna att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, med hänsyn tagen till de intäkter som därvid har erhållits och till en rimlig vinst vid fullgörandet av dessa skyldigheter, och 4) när det företag som ges ansvaret för att tillhandahålla de allmännyttiga tjänsterna i ett konkret fall inte har valts ut efter ett offentligt upphandlingsförfarande ska storleken av den nödvändiga ersättningen fastställas på grundval av en undersökning av de kostnader som ett genomsnittligt och välskött företag, som förfogar över lämpliga resurser för att fullgöra de allmännyttiga tjänster som ålagts det, skulle ha åsamkats vid fullgörandet av dessa skyldigheter, med hänsyn tagen till de intäkter som därvid skulle ha erhållits och till en rimlig vinst vid fullgörandet av dessa skyldigheter.

27 Punkt 118. Se dessutom förslag till avgörande i de förenade målen C-34/01C-38/01, Enirisorse, där dom meddelades den 27 november 2003 (REG 2003, s. I-14243), i vilket generaladvokaten Stix-Hackl ställde sig tveksam till huruvida lösningen i målet Ferring kan tillämpas när skyldigheterna att tillhandahålla allmännyttiga tjänster inte klart definierats.

28 Förslag till avgörande i målet GEMO (ovan fotnot 13), punkterna 110–114.

29 Dom av den 11 juli 1996 i mål C-39/94, SFEI m.fl. (REG 1996, s. I-3547), punkterna 60 och 61.

30 Punkt 186. Den rättsakt som var tillämplig i det målet var kommissionens direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag (EGT L 195, s. 35; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 54).

31 Beslut av den 25 mars 1998 i mål C-174/97 P, FFSA m.fl. mot kommissionen (REG 1998, s. I-1303), punkt 33.

32 Dom av den 3 juli 2003 i de förenade målen C-83/01 P, C-93/01 P och C-94/01 P, Chronopost m.fl. mot Ufex m.fl. (REG 2003, s. I-6993) (nedan kallat Chronopost I). I punkt 38 i den domen preciserade domstolen att [e]ftersom det inte går att jämföra La Postes situation med situationen för en privat företagskoncern som inte har monopolställning, skall de normala marknadsvillkoren, som med nödvändighet är hypotetiska, under dessa förutsättningar bedömas i förhållande till tillgängliga uppgifter om objektiva och kontrollerbara omständigheter.

33 Ibidem, punkt 40.

34 Punkt 33.

35 För hänvisningen till villkoren i domen i målet Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg, se fotnot 26.

36 Se domen i målet Enirisorse (ovan fotnot 27), och förstainstansrättens dom av den 12 februari 2008 i mål T-289/03, BUPA m.fl. mot kommissionen (REG 2008, s. II-81), punkt 160, där rätten fann att domen i målet Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg skulle tillämpas generöst med hänvisning till andan i och målen med de däri förekommande villkoren.

37 EUT L 312, s. 67.

38 I ersättningsbeloppet skall ingå alla de fördelar som beviljats av staten eller genom statliga medel i någon form. Den rimliga avkastningen skall beakta hela eller delar av den produktivitetsökning som de berörda företagen uppnår under en överenskommen begränsad period utan att det påverkar den tjänstekvalitet som fastställts av staten (artikel 5 i beslutet).

39 Förslaget avseende beräkning på grundval av allmänt erkända redovisningsprinciper förekommer i beslutet.

40 Se Nettesheim, M., op. cit; Bartosch, A., The Net Additional Costs of Discharging Public Service Obligations: The Commission’s Deutsche Post Decision of 19 June 2002, European State Aid Law Quarterly, volym 1, 2002, nr 2, s. 189.

41 I ekonomisk doktrin talas om allocative efficiency, se Netz, J. S., Price regulation, a non technical overview, 1999; se även Spulber, D. F., Regulation and markets, MIT, 1989, s. 134.

42 Kommissionens exempel med en enkelspårig järnväg är därmed inte relevant enligt min mening, eftersom systemet för att finansiera företaget inte utgör ett slutet system utan ett öppet sådant, med flera olika finansieringskällor, däribland även upptagande av lån.

43 Dom av den 14 februari 1990 i mål C-301/87, Frankrike mot kommissionen (REG 1990, s. I-307; svensk specialutgåva, volym 10, s. 303), punkterna 19 och 20 (nedan kallad domen i målet Broussac). Som förstainstansrätten har preciserat i punkt 75 i den överklagade domen, har dessa krav tagits in i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).

44 Se domen i målet Broussac (ovan fotnot 43), punkt 22, och dom av den 29 mars 2007 i mål T-366/00, Scott mot kommissionen (REG 2007, s. II-797), punkt 144.

45 Enligt denna ståndpunkt kunde kommissionen på goda grunder presumera att Deutsche Post AG hade tagit emot ett statligt stöd på 1118,7 miljoner DEM eftersom klaganden inte hade bevisat att företaget täckt de nettomerkostnader som påstods följa av dess icke kostnadstäckande försäljningspolitik med andra medel än överföringarna från DB-Telekom.

46 Tillämplig för förstainstansrätten i enlighet med artikel 53 i domstolens stadga.

47 Förslag till avgörande av generaladvokaten Tizzano i mål C-526/04, Laboratoires Boiron (dom meddelad den 7 september 2006) (REG 2006, s. I-7529), punkt 68. För ett uttryckligt erkännande av att denna princip även äger giltighet i gemenskapens rättspraxis, se förstainstansrättens dom av den 10 maj 1990 i mål T-117/89, Sens mot kommissionen (REG 1990, s. II-185), punkt 20. Se även dom av den 28 juni 1988 i mål 3/86, kommissionen mot Italien (REG 1988, s. 3369), punkt 13, och av den 5 oktober 1989 i mål 290/87, kommissionen mot Nederländerna (REG 1989, s. 3083), punkterna 11 och 20.

48 Se, bland annat, dom av den 11 november 2004 i mål C-186/02 P Ramondín m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-10653), punkt 46.

49 Punkt 76: Enligt de officiella övervägandena vad gäller PPflV är, enligt § 2.2 punkt 3 i denna, de småförsändelser slutligen undantagna från den allmänna transportskyldigheten, för vilka specialvillkor träffas inom ramen för särskilda överenskommelser med vissa kunder – t.ex. självbetjäningskunder eller kunder med samarbetsavtal. Enligt de officiella övervägandena kan dessa företagskunder undantas från transportskyldigheten, eftersom det rått en fungerande konkurrens inom detta område, vilken gör transportskyldigheten överflödig.

50 Punkt 82: Förstainstansrätten finner således, såsom kommissionen för övrigt har bekräftat i sina skrivelser, dels att kommissionen inte konstaterade i det [omtvistade] beslutet att det saknades grund för de upplysningar som Förbundsrepubliken Tyskland lämnat, enligt vilka sektorn för pakettjänster från dörr till dörr utgjorde en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, dels att kommissionen åtminstone underförstått medgav att [Deutsche Post AG], förutom de nettomerkostnader som hade uppkommit till följd av bolagets icke kostnadstäckande försäljningspolitik, även hade haft nettomerkostnader som faktiskt hade samband med tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (nedan kallade de icke ifrågasatta nettomerkostnaderna).

51 Citat ur punkt 81 i den överklagade domen.

52 Jag noterar i detta avseende att kommissionen i förevarande mål har grundat sin talan på ett påstått konstant underskott under den aktuella perioden. Exigibla skatter och utdelningar betalas dock normalt med vinst under löpande räkenskapsår.

53 Dom av den 28 juni 2005 i de förenade målen C-189/02 P, C-202/02 P, C-205/02 P–C-208/02 P och C 213/02 P, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (REG 2005, s. I-5425), punkt 148, och av den 13 september 2007 i mål C-443/05, Common Market Fertilizers mot kommissionen (REG 2007, s. I-7209), punkt 137. Se även, i fråga om huruvida ett av domskälen räcker för att motivera domslutet i förstainstansrättens dom, dom av den 28 oktober 2004 i mål C-164/01, van den Berg mot rådet och kommissionen (REG 2004, s. I-10225), punkt 60, och beslut av den 28 september 2006 i mål C-552/03 P, Unilever Bestfoods mot kommissionen (REG 2006, s. I-9091), punkt 148, och av den 13 mars 2007 i mål C-150/06 P, Arizona Chemical m.fl. mot kommissionen (REG 2007, s. I-39), punkt 47.

54 Dom av den 2 juni 1994 i mål C-326/91, de Compte mot parlamentet (REG 1994, s. I-2091), punkterna 107 och 123.

55 Se, för ett liknande resonemang, punkterna 89 och 90 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande av den 17 september 2009 i mål C-441/07 P, kommissionen mot Alrosa (målet är anhängigt vid domstolen).

56 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 9), punkt 89.