lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 16 december 2010

CELEX
62009CC0028
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk i förslaget till avgörande: tyska. Rättegångsspråk: tyska.

2 Fördragsbrottsförfarandet enligt artikel 226 EG regleras enligt Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen av den 13 december 2007 (EUT C 306, s. 1) numera i artikel 258 och artikel 260.3 FEUF. Artikel 260.3 FEUF enligt vilken kommissionen inom ramen för ett fördragsbrottsförfarande på grund av att ett direktiv inte införlivas redan i förfarandet enligt artikel 258 FEUF kan yrka om föreläggande av ett löpande vite och ett standardbelopp mot den felande medlemsstaten innehåller den största förändringen.

3 Dom av den 15 november 2005 i mål C-320/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-9871).

4 Se dom av den 29 juni 2010 i mål C-526/08, kommissionen mot Luxemburg (REU 2010, s. I-6151), punkterna 23 och 37, i vilken domstolen framhöll att frågan om huruvida artikel 228 EG är tillämplig endast uppkommer om det skulle visa sig att anmärkningarna i ett konkret fördragsbrottsförfarande vad avser de rättsliga och faktiska omständigheterna är identiska med anmärkningarna i ett tidigare fördragsbrottsförfarande.

5 Mot bakgrund av de benämningar som används i FEU och FEUF kommer begreppet unionsrätt att användas som ett gemensamt begrepp för gemenskapsrätt och unionsrätt. I den mån det i det följande hänvisas till enskilda primärrättsliga bestämmelser är det den vid varje tid (ratione temporis) gällande lydelsen som avses.

6 EGT L 296, s. 55, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29 september 2003 (EUT L 284, s. 1).

7 EGT L 163, s. 41, i dess lydelse enligt kommissionens beslut 2001/744/EG av den 17 oktober 2001 om ändring av bilaga V till rådets direktiv 1999/30/EG om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften (EGT L 278, s. 35).

8 EUT L 152, s. 1.

9 Domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3).

10 Landeshauptmanns förordning av den 23 oktober 2006 genom vilken en hastighetsbegränsning på 100 km/t fastställdes på motorvägen A12 i Inntal mellan Zirl-West och gränsen till Förbundsrepubliken Tyskland (Landesgesetzblatt für Tirol nr 86/2006) som kommissionen ingett som bilaga A-2 till ansökan.

11 Landeshauptmanns förordning av den 6 november 2007 genom vilken en minskning av den högsta tillåtna hastigheten infördes på motorvägen A12 i Inntal mellan kommunerna Unterperfuss och Ebbs (Landesgesetzblatt für Tirol nr 72/2007) som kommissionen ingett som bilaga A-3 till ansökan.

12 Landeshauptmanns förordning av den 24 november 2006 genom vilken ett körförbud för tunga transportfordon som förorsakar mycket föroreningar på motorvägen A12 i Inntal utfärdades (Landesgesetzblatt für Tirol nr 90/2006) som kommissionen ingett som bilaga A-5 till ansökan.

13 Landeshauptmanns förordning av den 24 november 2006 genom vilken ett körförbud nattetid för tunga transportfordon på motorvägen A12 i Inntal utfärdades (Landesgesetzblatt für Tirol nr 91/2006) som kommissionen ingett som bilaga A-6 till ansökan.

14 Domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 79 och följande punkter.

15 Program enligt 9A § IG-L för delstaten Tyrolen som framställts av Umweltbundesamt (Österrikes miljömyndighet) på uppdrag av Amt der Tiroler Landesregierung (myndigheter för Tyrolens delstatsregering), Wien, 2007, 135 sidor (nedan kallat program § 9A IG-L för delstaten Tyrolen) – bilaga 2 avseende Republiken Österrikes yttrande av den 15 januari 2008 som kommissionen ingett som bilaga A-15 till ansökan.

16 Ibidem, sidan 65 och följande sida.

17 Dom av den 26 oktober 2010 i mål C-97/00, Schmeltz (REU 2010, s. I-10465), punkt 53 och följande punkt.

18 Se, i detta avseende, dom av den 25 juli 2008 i mål C-237/07, Janecek (REG 2008, s. I-6221), punkt 45 och följande punkter, i vilken domstolen först och främst bekräftade att medlemsstaterna har ett utrymme för skönsmässig bedömning inom ramen för införlivandet av den skyldighet som föreskrivs i artikel 7.3 i direktiv 96/62 att upprätta handlingsplaner och därefter klargjorde att det i denna direktivbestämmelse finns begränsningar av hur denna befogenhet utövas. Dessa begränsningar avser att de åtgärder som ska ingå i handlingsplanen är ändamålsenliga, i avsikt att minska risken för att värdena överskrids och för att begränsa deras varaktighet. Härvidlag ska det säkerställas en balans mellan ovannämnda mål och olika relevanta allmänna och enskilda intressen.

19 Se domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 65. Se vidare dom av den 21 juni 2007 i mål C-173/05, kommissionen mot Italien (REG 2007, s. I-4917), punkt 31, och av den 16 mars 1983 i mål 266/81, SIOT (REG 1983, s. 731; svensk specialutgåva, volym 7, s. 65), punkt 16.

20 Domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 69.

21 Domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkterna 66 och 68.

22 Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 86.

23 Kommissionens ansökan, punkt 31.

24 Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 87.

25 Domen i målet Österrike mot kommissionen (ovan fotnot 3), punkt 66 och följande punkter.

26 Se mitt förslag till avgörande av den 14 april 2010 i mål C-271/08, kommissionen mot Tyskland (REU 2010, s. I-7091), punkt 183 och följande punkter.

27 Avseende erkännande av rätten till mänsklig värdighet som grundläggande rättighet i gemenskapen, se dom av den 9 oktober 2001 i mål C-377/98, Nederländerna mot parlamentet och rådet (REG 2001, s. I-7079), punkt 70 och punkt 78 och följande punkter. Denna grundläggande rättighet har uttryckligen bekräftats i artikel 3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

28 Avseende erkännande av rätten till respekt för privatliv och familjeliv som grundläggande rättighet i gemenskapen, se dom av den 14 februari 2008 i mål C-450/06, Varec (REG 2008, s. I-581), punkt 48 och där angiven rättspraxis. Denna grundläggande rättighet har uttryckligen bekräftats i artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

29 Se i detta avseende rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad Europadomstolen) avseende åsidosättande av artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen) genom olägenheter till följd av buller och utsläpp. Även om Europadomstolen slagit fast att bullerstörningar kan medföra ett åsidosättande av rätten till respekt för privatliv och familjeliv som fastställs i artikel 8 i Europakonventionen med avseende på bostaden framgår av de tillämpliga domarna att det härvid alltid måste röra sig om betydande olägenheter med avseende på vilka konkret bevisning krävs. Se domar från Europadomstolen av den 27 januari 2009 i mål 67021/01, Tătar mot Rumänien, betydande olägenheter på miljön genom en guld- och silvergruva med utvinningsanläggning, av den 16 november 2004 i mål 4143/02, Moreno Gómez mot Spanien, betydande olägenheter till följd av buller från barer, och av den 9 december 1994 i mål 16798/90, López Ostra mot Spanien, betydande olägenheter till följd av lukt från industrianläggningar för läderframställning). Se i detta avseende även Frohwein, J., och Peukert, W., EMRK-Kommentar, 2009 (tredje upplagan), artikel 8, punkt 43 och följande punkter.

30 Grundläggande: Dom av den 20 september 1988 i mål C-302/86, kommissionen mot Danmark (REG 1988, s. 4607; svensk specialutgåva, volym 9, s. 579).

31 Dom av den 4 juni 2009 i mål C-142/05, Mickelsson och Roos (REG 2009, s. I-4273), punkt 32, domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 70, dom av den 14 december 2004 i mål C-463/01, kommissionen mot Tyskland (REG 2004, s. I-11705), punkt 75, och i mål C-309/02, Radlberger Getränkegesellschaft och S. Spitz (REG 2004, s. I-11763), punkt 75.

32 Enligt traditionell rättspraxis kan den oskrivna rättfärdigandegrunden tvingande hänsyn till allmänintresset inte tillämpas för att rättfärdiga inskränkningar av de grundläggande friheterna som tillämpas på ett diskriminerande sätt. Se dom av den 6 oktober 2009 i mål C-153/08, kommissionen mot Spanien (REG 2009, s. I-9735), punkt 36, av den 30 mars 2006 i mål C-451/03, Servizi Ausiliari Dottori Commercialisti (REG 2006, s. I-2941), punkt 36 och följande punkt, och av den 16 januari 2003 i mål C-388/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-721), punkt 19.

33 Mål C-2/90 (REG 1992, s. I-4431; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-31).

34 I motiveringen av denna dom undvek domstolen emellertid att uttryckligen bekräfta att den oskrivna rättfärdigandegrunden tvingande miljöskäl är tillämplig på ingrepp på de grundläggande friheterna som innebär en direkt diskriminering. Den vidhöll i stället pro forma vid regeln att tvingande hänsyn bara ska beaktas när det är fråga om åtgärder som tillämpas utan åtskillnad på inhemska och importerade produkter. Den kringgick denna bestämmelse genom det ifrågavarande importförbudet för avfall med tillämpning av den princip som fastställs i artikel 130r andra stycket andra meningen i EG-fördraget (artikel 174.2 andra meningen EG) att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan inte fastställdes utgöra en diskriminering. För en kritisk analys av denna ur rättsdogmatiskt perspektiv föga övertygande lösning genom vilken ovannämnd bestämmelse kringgås, se generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 23 oktober 1997 i mål C-203/96, Dusseldorp m.fl. (dom av den 25 juni 1998, REG 1998, s. I-4075, punkt 90), samt av den 26 oktober 2000 i mål C-379/98, PreussenElektra (dom av den 13 mars 2001, REG 2001, s. I-2099, punkt 222 och följande punkter). Se även Nowak, C., Die Grundfreiheiten des EG-Vertrags und der Umweltschutz, VerwArch 2002, s. 368, särskilt s. 376, och Scheuing, D., Regulierung und Marktfreiheit im Europäischen Umweltrecht, EuR 2001, s. 1, särskilt s. 5–6.

35 Dom av den 14 juli 1998 i mål C-389/96, Aher-Waggon (REG 1998, s. I-4473). Denna dom i ett mål om förhandsavgörande avsåg en tysk bestämmelse som vid en första registrering av flygplan föreskrev larmskyddsvärden som gick utöver de gränsvärden som föreskrevs i det ratione temporis tillämpliga direktivet. Den rättfärdigade indirekta diskrimineringen uppkom till följd av att det var möjligt att köpa ett andrahandsflygplan som godkänts i den aktuella medlemsstaten utan nyregistrering medan förvärv av ett andrahandsflygplan som registrerats i utlandet nödvändigtvis medförde en nyregistrering av flygplanet i Tyskland. Det var med avseende på andrahandsflygplan som registrerats i den aktuella medlemsstaten innan den nationella bestämmelsen trädde i kraft följaktligen inte nödvändigt att iaktta larmskyddsvärden vid försäljning medan dessa värden var tillämpliga på de andrahandsflygplan som köpts i utlandet.

36 Mål C-379/98 (REG 2001, s. I-2099).

37 Se avseende denna aspekt generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 26 oktober 2000 i målet PreussenElektra (ovan fotnot 34), punkt 220 och följande punkt, samt Gellermann, M., Das Stromeinspeisungsgesetz auf dem Prüfstand des Europäischen Gemeinschaftsrechts, DVBl. 2000, s. 509, särskilt s. 515.

38 Av domen framgår inte tydligt huruvida domstolen i denna dom prövade tvingande miljöskäl som självständig rättfärdigandegrund. Enligt den allmänna uppfattningen ska denna fråga besvaras jakande. Se Nowak, C. (ovan fotnot 34), sidan 380 och följande sida, Ruge, Anmerkung zur Rs. C-379/98, EuZW 2001, s. 247, särskilt s. 248, samt Kuhn, T., Implications of the PreussenElektra Judgement of the European Court of Justice on the Community Rules on State Aid and the Free Movement of Goods, Legal Issues of Economic Integration, 2001, s. 361, särskilt s. 374–375.

39 Se även domen i målet Radlberger Getränkegesellschaft och S. Spitz (ovan fotnot 31).

40 Ovan fotnot 3.

41 Generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande av den 14 juli 2005 i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 89 och följande punkter. I anslutning härtill prövade generaladvokaten Geelhoed frågan huruvida det var möjligt att rättfärdiga diskriminerande åtgärder av tvingande miljöskyddshänsyn och fastställde att denna oskrivna rättfärdigandegrund även är tillämplig på åtgärder som utgör en indirekt diskriminering (punkt 99 och följande punkter).

42 Ibidem, punkt 95.

43 Domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 70.

44 Se dom av den 22 december 2008 i mål C-487/06 P, British Aggregates mot kommissionen (REG 2008, s. I-10505), punkt 91, av den 15 december i mål C-86/03, Grekland mot kommissionen (REG 2005, s. I-10979), punkt 96, domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 72, och dom av den 13 september 2005 i mål C-176/03, kommissionen mot rådet (REG 2005, s. I-7879), punkt 41.

45 Se Nowak, C., i Heselhaus/Nowak (utgivare), Handbuch der Europäischen Grundrechte, München m.m., 2006, 60 §, punkt 25, enligt vilken det av den omständigheten att miljöskydd, marknads- och konkurrensfriheten har samma rang i gemenskapslagstiftningen följer att såväl sådana ingrepp i de grundläggande friheterna som inte utgör diskriminering som sådana ingrepp som utgör direkt och/eller indirekt diskriminering måste kunna rättfärdigas av miljöskyddsskäl enligt proportionalitetsprincipen.

46 Se Nowak, C. (ovan fotnot 45), enligt vilken en proportionalitetsprövning i detta sammanhang är tillräckligt rigorös och följaktligen säkerställer att inte varje åtgärd som är motiverad av miljöpolitiska skäl nödvändigtvis har företräde framför den fria rörligheten för varor inom gemenskapen.

47 Se avseende denna uppbyggnad i tre steg av proportionalitetsprövningen mitt förslag till avgörande av den 14 april 2010 i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 26), punkt 189.

48 Se dom av den 11 mars 2010 i mål C-384/08, Attanasio Group (REU 2010, s. I-2055), punkt 51, och dom av den 17 november 2009 i mål C-169/08, Presidente del Consiglio dei Ministri (REG 2009, s. I-10821), punkt 42.

49 Se punkt 66 i detta förslag till avgörande.

50 Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 126.

51 Republiken Österrikes duplik, punkt 126.

52 Se i detta avseende punkt 125 i detta förslag till avgörande.

53 RoLa-erbjudandet utvidgades innan steg 1 i körförbudet infördes från den 2 maj 2008 från 19 tågpar per dag till 26 tågpar per dag. Se Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 294.

54 Se Republiken Österrikes duplik, punkt 125.

55 Dom av den 11 juli 1989 i mål 265/87, Schräder (REG 1989, s. 2237; svensk specialutgåva, volym 10, s. 97), punkt 21.

56 Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 74.

57 Program enligt 9a § IG-L för delstaten Tyrolen (ovan fotnot 15).

58 Ibidem, s. 65.

59 Ibidem, s. 66.

60 Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 86. Denna minskning av antalet berörda varutransporter beror på att transport av spannmål enligt den ursprungliga planeringen visserligen omfattas av det sektoriella körförbudet men har inte upptagits i den slutgiltiga versionen av förteckningen över berörda varor.

61 Domen i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 87.

62 Sakkunnigutlåtande från IFEU av den 30 november 2007, Einfluss verkehrsbeschränkender Maßnahmen auf der Inntalautobahn auf die Luftqualität, bilaga A-25 till kommissionens ansökan.

63 Kommissionens ansökan, punkt 70 och följande punkter, samt kommissionens svar, punkt 42 och följande punkter.

64 Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 211 och följande punkter, samt Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 84 och följande punkter.

65 Ökoscience AG, Expertise zum Gutachten des IFEU zu Verkehrsmaßnahmen auf der Inntalautobahn A12 av den 6 augusti 2009, bilaga D-3 i Republiken Österrikes svarsinlaga.

66 Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 97.

67 Se i detta avseende domstolens uttalanden inom ramen för bedömningen av det första sektoriella körförbudet på motorvägen Inntal A12 i dom av den 15 november 2005, kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 3), punkt 87.

68 Se dom av den 4 mars 2010 i mål C-297/08, kommissionen mot Italien (REU 2010, s. I-1749), punkt 79 med vidare hänvisningar.

69 Se punkt 28 i detta förslag till avgörande.

70 Se Republiken Österrikes svarsinlaga, punkt 300 och följande punkt.

71 Förslag till förordning från Landeshauptmann genom vilket fjärrtransport av vissa varor på motorvägen Inntal A12 förbjöds, med förklaringar, bilaga C-1 till kommissionens svar.

72 Se punkt 28 i detta förslag till avgörande.

73 Förklaringar till förslaget till förordning från Landeshauptmann (ovan fotnot 71), s. 4.

74 Ibidem, s. 9.

75 Republiken Italiens interventionsinlaga, punkt 51 och följande punkt.

76 Republiken Österrikes yttrande av den 1 mars 2010, punkt 63.