Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 16 september 2010

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 297, s. 29.

3 EGT L 202, s. 25.

4 EUT L 141, s. 11.

5 Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, s. 12).

6 Se artikel 3 i den ovannämnda lagen 553/1977.

7 Dom av den 29 november 1978 i mål 83/78, Redmond (REG 1978, s. 2347; svensk specialutgåva, volym 4, s. 243), punkt 26, av den 8 december 1987 i mål 20/87, Gauchard (REG 1987, s. 4879), punkt 5, av den 18 maj 2000 i mål C-230/98, Schiavon (REG 2000, s. I-3547), punkt 37 och där angiven rättspraxis, av den 20 maj 2003 i mål C-469/00, Ravil (REG 2003, s. I-5053), punkt 27, och av den 16 december 2008 i mål C-205/07, Gysbrechts och Santurel Inter (REG 2008, s. I-9947), punkt 31 och där angiven rättspraxis.

8 Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (EUT L 299, s. 1, och rättelse i EUT L 63, 2010, s. 30).

9 Se punkt 8 i förevarande förslag till avgörande. Förordning nr 2201/96 ändrades successivt, mellan åren 1996 och 2001 (det datum då talan väcktes i målet vid den nationella domstolen), genom rådets förordning (EG) nr 2199/97 av den 30 oktober 1997 (EGT L 303, s. 1), rådets förordning (EG) nr 2701/99 av den 14 december 1999 (EGT L 327, s. 5), rådets förordning (EG) nr 2699/2000 av den 4 december 2000 (EGT L 311, s. 9), och rådets förordning (EG) nr 1239/2001 av den 19 juni 2001 (EGT L 171, s. 1). När det gäller de tillämpningsförordningar som antogs under denna period, rör det sig om kommissionens förordning (EG) nr 1621/1999 av den 22 juli 1999 beträffande stöd för odling av druvor avsedda för framställning av vissa torkade druvsorter (EGT L 192, s. 21), kommissionens förordning (EG) nr 1622/1999 av den 23 juli 1999 beträffande lagring av obearbetade torkade druvor och torkade fikon (EGT L 192, s. 33), och kommissionens förordning (EG) nr 1666/1999 av den 28 juli 1999 beträffande minimikrav för saluföring av vissa torkade druvsorter (EGT L 197, s. 32).

10 Se artikel 7 i förordning nr 2201/96.

11 Ibidem, artikel 9.

12 Ibidem, artikel 13.2, 13.4 och 13.6.

13 Dom av den 3 februari 1983 i mål 29/82, van Luipen (REG 1983, s. 151), punkt 8, och av den 17 oktober 1995 i mål C-44/94, Fishermen’s Organisations m.fl. (REG 1995, s. I-3115), punkt 52.

14 Domen i målet Redmond (ovan fotnot 7), punkt 58.

15 Domen i målet van Luipen (ovan fotnot 13), punkt 8.

16 Dom av den 26 februari 1980 i mål 94/79, Vriend (REG 1980, s. 327), punkt 8, och domen i målet van Luipen (ovan fotnot 13), punkt 8.

17 Domen i målet Redmond (ovan fotnot 7), punkt 57.

18 Dom av den 8 november 1979 i mål 251/78, Denkavit Futtermitel (REG 1979, s. 3369), punkt 3. Denna lösning, som i det fallet visserligen gällde för artikel 30 i EEG-fördraget (nu artikel 28 EG i ändrad lydelse), kan enligt min mening helt och hållet överföras på förbudet mot kvantitativa restriktioner och åtgärder med verkan motsvarande kvantitativa exportrestriktioner. Domstolen slog även fast att f.d. artiklarna 30 och 34 i EEG-fördraget, trots att fördragets bestämmelser inte nämndes uttryckligen till följd av metodiska skäl som kommissionen hade beaktat, skulle anses utgöra en del av den gemensamma organisation av marknaden som var i fråga i det mål som underställdes domstolens prövning (se domen i målet Redmond (ovan fotnot 7), punkterna 54 och 55).

19 Se punkt 49 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.

20 Dom av den 14 september 1995 i de förenade målen C-485/93 och C-486/93, Simitzi (REG 1995, s. I-2655).

21 Dom av den 9 september 2004 i mål C-72/03, Carbonati Apuani (REG 2004, s. I-8027). Klaganden i målet vid den nationella domstolen har särskilt hänvisat till punkt 23 i nämnda dom.

22 Se punkt 6 i begäran om förhandsavgörande.

23 I det avseendet har domstolen redan slagit fast att en nationell åtgärd som reglerar förflyttningen av vissa produkter mellan områdena inom en och samma medlemsstat inte kan anses utgöra en importrestriktion, om den kan påverka exporten (se dom av den 8 november 2005 i mål C-293/02, Jersey Produce Marketing Organisation, REG 2005, s. I-9543, punkt 72).

24 Domen i målet Redmond (ovan fotnot 7), punkterna 66 och 67, och dom av den 9 juni 1992 i mål C-47/90, Delhaize och Le Lion (REG 1992, s. I-3669, punkt 28).

25 För en noggrann analys av utvecklingen av denna rättspraxis hänvisar jag till generaladvokaten Trstenjaks mycket klargörande förslag till avgörande i målet Gysbrechts och Santurel Inter (ovan fotnot 7), särskilt punkt 28 och följande punkter i förslaget till avgörande.

26 Enligt denna rättspraxis utgör [a]lla handelsregler antagna av medlemsstater som kan utgöra ett hinder, direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, för handeln inom gemenskapen åtgärder med verkan motsvarande kvantitativa restriktioner (dom av den 11 juli 1974 i mål 8/74, Dassonville, REG 1974, s. 837, punkt 5; svensk specialutgåva, volym 2, s. 343).

27 Dom av den 8 november 1979 i mål 15/79, Groenveld (REG 1979, s. 3409), punkt 7.

28 Se domen i målet Gysbrechts och Santurel Inter (ovan fotnot 7), punkt 40.

29 Utan att göra anspråk på att vara uttömmande, se dom av den 10 mars 1983 i mål 172/82, Syndicat national des fabricants raffineurs d’huile de graissage m.fl. (REG 1983, s. 555), punkt 12, av den 7 februari 1984 i mål 237/82, Jongeneel Kaas m.fl. (REG 1984, s. 483; svensk specialutgåva, volym 7, s. 489), punkt 22, domen i målet Delhaize och Le Lion (ovan fotnot 24), punkt 12, dom av den 16 maj 2000 i mål C-388/95, Belgien mot Spanien (REG 2000, s. I-3123), punkt 41, av den 23 maj 2000 i mål C-209/98, Sydhavnens Sten & Grus (REG 2000, s. I-3743), punkt 24, av den 20 maj 2003 i mål C-108/01, Consorzio del Prosciutto di Parma och Salumificio S. Rita (REG 2003, s. I-5121), punkt 54, och domen i målet Ravil (ovan fotnot 7), punkt 40. I domen i målet Belgien mot Spanien (ovan fotnot 29) tycks till och med hela det tredje villkoret ha tagits bort från metoden.

30 Se punkterna 34–40 i förslaget till avgörande i målet Gysbrechts och Santurel Inter (ovan fotnot 7).

31 Domen i målet Gysbrechts och Santurel Inter (ovan fotnot 7), punkt 42.

32 Ibidem, punkt 43.

33 Domen i målet Vriend (ovan fotnot 16), punkt 8.

34 Vad beträffar tiden före domen i målet Groenveld (ovan fotnot 27), se domen i målet Redmond (fotnot 7), punkt 58. Vad beträffar senare rättspraxis se, förutom domen i målet Vriend (ovan fotnot 16), även domen i målet van Luipen (ovan fotnot 13), punkt 8.

35 Detta konstaterande är något överraskande, eftersom det redan har visats att beständighet inte var det som främst kännetecknade domstolens praxis på området.

36 Dom av den 15 april 1997 i mål C-272/95, Deutsches Milch-Kontor (REG 1997, s. I-1905), punkterna 23 och 24.

37 Idem.

38 Domen i målet Fishermen’s Organisations m.fl. (ovan fotnot 13), punkt 52 och där angiven rättspraxis.

39 Jag kan inte låta bli att tro att lösningen skulle ha blivit en annan om korinterna inte hade omfattats av en gemensam organisation av marknaden, och jag kan inte heller låta bli att ifrågasätta relevansen av denna skillnad i behandling och denna strängare uppfattning om vad som utgör åtgärder med verkan motsvarande en kvantitativ exportrestriktion i övriga fall, även om denna reflektion naturligtvis går utöver den strikta ramen för förevarande mål.

40 Domarna i målen Ravil (ovan fotnot 7), punkterna 84–88, och Consorzio del Prosciutto di Parma och Salumificio S. Rita (ovan fotnot 29), punkterna 51–59.

41 Det ska erinras om att i denna redogörelse ska import förstås som införande: se punkt 38 i förevarande förslag till avgörande.

42 Domarna i målen Belgien mot Spanien (ovan fotnot 29), punkt 54, Consorzio del Prosciutto di Parma och Salumificio S. Rita (ovan fotnot 29), punkt 64, och Ravil (ovan fotnot 7), punkt 49.

43 Domarna i målen Consorzio del Prosciutto di Parma och Salumificio S. Rita (ovan fotnot 29), punkt 64, och Ravil (ovan fotnot 7), punkt 49.

44 Se punkt 70 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.

45 Domen i målet Gysbrechts och Santurel Inter (ovan fotnot 7), punkt 45.

46 Denna avsaknad av en skyddad ursprungsbeteckning, både på nationell nivå och på unionsnivå, är än mer förvånande med tanke på att en sådan beteckning har registrerats för en sort av torkade druvor som produceras i område B (se punkt 10 i förevarande förslag till avgörande).

47 Dom av den 14 september 2006 i de förenade målen C-158/04 och C-159/04, Alfa Vita Vassilopoulos och Carrefour-Marinopoulos (REG 2006, s. I-8135), där domstolen fann att beträffande... kvalitetssyfte[t]... att nationella åtgärder som hindrar den fria rörligheten för varor inte kan motiveras endast med att syftet är att främja kvalitetslivsmedel. Ett sådant syfte i avsikt att motivera ett hinder mot den fria rörligheten för varor kan endast beaktas i samband med andra krav som erkänts utgöra tvingande hänsyn, såsom konsument- och hälsoskydd (punkt 23).

48 Enligt domstolen kan nämligen restriktioner för den fria rörligheten för varor vara motiverade med hänsyn till konsumentskyddet, vilket kan utgöra ett legitimt mål av allmänintresse: se domen i målet Gysbrechts och Santurel Inter (ovan fotnot 7), punkt 47 och där angiven rättspraxis.

49 Se punkt 66 i förevarande förslag till avgörande.

50 Domen i de förenade målen Alfa Vita Vassilopoulos och Carrefour-Marinopoulos (ovan fotnot 47), punkt 22 och där angiven rättspraxis, samt domen i målet Gysbrechts och Santurel Inter (ovan fotnot 7), punkt 51.

51 Och inte ett lika verkningsfullt skydd: se punkt 78 i förevarande förslag till avgörande.

52 I den mening som avses i domstolens praxis: se dom av den 6 november 2003 i mål C-243/01, Gambelli m.fl. (REG 2003, s. I-13031), punkt 67, se även punkt 69 och följande punkter i generaladvokaten Bots förslag till avgörande i mål C-203/08, Sporting Exchange, där domstolen meddelade dom den 3 juni 2010 (REU 2010, s. I-4695).

53 Se punkt 22 i beslutet om hänskjutande.

54 Dom av den 14 december 1972 i mål 29/72, Marimex (REG 1972, s. 1309), punkt 4, av den 25 januari 1977 i mål 46/76, Bauhuis (REG 1977, s. 5; svensk specialutgåva, volym 3, s. 267), punkt 12, av den 5 februari 2004 i mål C-95/01, Greenham och Abel (REG 2004, s. I-1333), punkt 40, och av den 28 januari 2010 i mål C-333/08, kommissionen mot Frankrike (REU 2010, s. I-757), punkt 87.

55 Vid förhandlingen uppgav Fragkopoulos att det bara fanns fyra eller fem producenter i det andra delområdet A, medan enbart två producenter delar på produktionen av de korinter som kallas Vostizza inom det första delområdet A. Eftersom blandningar är tillåtna i område B, skulle de oanmälda kontrollerna endast ske i område A.