Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 8 mars 2011

1 Originalspråk i förslaget till avgörande: tyska. Rättegångsspråk: tyska.

2 Mot bakgrund av de benämningar som används i FEU och FEUF kommer begreppet unionsrätt att användas som ett gemensamt begrepp för gemenskapsrätt och unionsrätt. I den mån det i det följande hänvisas till enskilda primärrättsliga bestämmelser är det den vid varje tid (ratione temporis) gällande lydelsen som avses.

3 Förbundslag av den 7 juli 1988 avseende inkomstbeskattning för fysiska personer (Bundesgesetz vom 7. Juli 1988 über die Besteuerung des Einkommens natürlicher Personen (Einkommensteuergesetz 1988) (nedan kalad EStG 1988)), BGBl. nr 400/1988.

4 Se dom av den 1 juli 2010 i mål C-233/09, Dijkman och Dijkman-Lavaleije (REU 2010, s. I-6649), punkt 20, av den 3 juni 2010 i mål C-487/08, kommissionen mot Spanien (REU 2010, s. I-4843), punkt 37, av den 17 september 2009 i mål C-182/08, Glaxo Wellcome (REG 2009, s. I-8591), punkt 34, av den 11 september 2007 i mål C-76/05, Schwarz och Gootjes-Schwarz (REG 2007, s. I-6849), punkt 69, av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen (REG 2004, s. I-7477), punkt 19, och av den 29 april 1999 i mål C-311/97, Royal Bank of Scotland (REG 1999, s. I-2651), punkt 19.

5 Vägledande avgörande är dom av den 27 januari 2009 i mål C-318/07, Persche (REG 2009, s. I-359), punkt 27. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 april 2010 i mål C-510/08, Mattner (REU 2010, s. I-3553), punkt 20, i vilken domstolen bekräftade att även den skattemässiga behandlingen av en gåva av en fastighet omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet av kapital i den mån fallet har anknytning till flera medlemsstater. Dessförinnan hade domstolen redan fastställt att det vid förvärv till följd av dödsfall är fråga om kapitalrörelse i den mening som avses i artikel 56 EG, varvid endast sådana fall där transaktionens samtliga beståndsdelar begränsar sig till en och samma medlemsstat undantas, se dom av den 11 september 2008 i mål C-11/07, Eckelkamp m.fl. (REG 2008, s. I-6845), punkt 39.

6 Enligt 4a § punkt 1 EStG ska den aktuella inrättningen styrka att förutsättningarna under d och e är uppfyllda genom ett intyg 1/23 som Finanzamt Wien utfärdat med förbehåll att det när som helst kan återkallas.

7 Republiken Österrike har enbart gjort gällande att ett utländskt universitet, en utländsk institution som kan jämföras med Vetenskapsakademin och ett jämförbart utländskt forskningsfrämjande institut även skulle kunna åtnjuta lättnaden för gåvor om de ska fullfölja vetenskapliga ändamål, se särskilt dupliken, punkterna 9 och 10.

8 Generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande av den 14 oktober 2008 i målet Persche (dom ovan fotnot 5), punkt 47.

9 Domen i målet Persche (ovan fotnot 5), punkterna 38 och 39.

10 Se, i detta sammanhang, även generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i målet Persche (dom ovan fotnot 5), punkt 48.

11 Se domen i målet Dijkman och Dijkman-Lavaleije (ovan fotnot 4), punkt 42.

12 Se i detta avseende domarna i målen kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 4), punkt 47, Persche (ovan fotnot 5), punkt 41, Eckelkamp m.fl. (ovan fotnot 5), punkt 59, dom av den 14 september 2006 i mål C-386/04, Centro di Musicologia Walter Stauffer (REG 2006, s. I-8203), punkt 32, av den 19 januari 2006 i mål C-265/04, Bouanich (REG 2006, s. I-923), punkt 38, i målet Manninen (ovan fotnot 4), punkt 29, och av den 6 juni 2000 i mål C-35/98, Verkooijen (REG 2000, s. I-4071), punkt 43.

13 Se domen i målet Persche (ovan fotnot 5), punkt 48, och i målet Centro di Musicologia Walter Stauffer (ovan fotnot 12), punkt 39.

14 Domen i målet Persche (ovan fotnot 5), punkterna 45 och 46.

15 Se domarna i målen Centro di Musicologia Walter Stauffer (ovan fotnot 12), punkt 59, och Manninen (ovan fotnot 4), punkt 49. Se vidare dom av den 22 december 2010 i mål C-287/10, Tankreederei I (REU 2010, s. I-14233), punkt 27.

16 Se, i detta sammanhang, dom av den 8 september 2010 i de förenade målen C-316/07, C-358/07–C-360/07, C-409/07 och C-410/07, Markus Stoß (REU 2010, s. I-8096), punkt 105.

17 Se, i detta sammanhang, domen i målet Tankreederei I (ovan fotnot 15), punkt 30 och följande punkter.

18 Den österrikiska regeringen har i punkt 19 i sitt svaromål angett att det inte kan anses föreligga objektivt jämförbara situationer för inrättningar som visserligen är etablerade i olika medlemsstater, men som ska fullfölja identiska allmännyttiga ändamål på grund av att det saknas ett gränsöverskridande statligt inflytande över den aktuella (medlems)statens gränser.

19 Dom av den 10 mars 2005 i mål C-39/04, Laboratoires Fournier (REG 2005, s. I-2057), punkt 23.

20 Grundläggande är dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkt 37. Se, avseende diskriminerande begränsningar av friheten att tillhandahålla tjänster, dom av den 6 oktober 2009, i mål C-153/08, kommissionen mot Spanien (REG 2009, s. I-9735), punkt 36, av den 30 mars 2006, i mål C-451/03, Servizi Ausiliari Dottori Commercialisti (REG 2006, s. I-2941), punkterna 36 och 37, och av den 16 januari 2003 i mål C-388/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-721), punkt 19. Avseende principen att begränsningar av etableringsrätten på grund av medborgarskap inte kan motiveras av tvingande skäl av allmänintresse, se dom av den 16 december 2010 i mål C-89/09, kommissionen mot Frankrike (REU 2010, s. I-12941), punkterna 50 och 51, av den 1 juni 2010 i de förenade målen C-570/07 och C-571/07, Blanco Pérez och Chao Gómez (REU 2010, s. I-4629), punkterna 61 och 62, av den 19 maj 2009 i de förenade målen C-171/07 och C-172/07, Apothekerkammer des Saarlandes m.fl. (REG 2009, s. I-4171), punkterna 25 och 26, och av den 10 mars 2009 i mål C-169/07, Hartlauer (REG 2009, s. I-1721), punkterna 44 och 45.

21 Den österrikiska regeringen har inte bestritt att utländska inrättningar i princip är uteslutna från tillämpningsområdet för 4 § punkt 1 a–d EStG. Även om det i 4 § punkt 1 e EStG inte uttryckligen föreskrivs någon begränsning av den krets av inrättningar som skulle kunna omfattas av bestämmelsen till inhemska inrättningar som är verksamma inom utbildning, forskning och vetenskap, så måste man utgå från att inrättningar i andra EU-stater i praktiken knappast kan uppfylla kraven i 4 § punkt 1 e EStG. Sålunda föreligger det en diskriminering av donatorer som är skattskyldiga i Österrike på grund av den ort på vilken kapitalet investeras. Se punkt 32 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.

22 Domstolen har i numera fast rättspraxis funnit att en nationell skattelagstiftning, enligt vilken det föreskrivs en skillnad i behandling av inhemska och utländska förhållanden som medför en restriktion för den fria rörligheten för kapital, enbart ska anses vara förenlig med fördragets bestämmelser om fri rörlighet för kapital om skillnaden i behandling avser situationer som objektivt sett inte är lika, eller så måste den motiveras av tvingande skäl av allmänintresse (se ovan i fotnot 12 angiven rättspraxis). Enligt denna formel är det underförstått att även en ojämlik skatterättslig behandling av objektivt jämförbara inhemska och utländska förhållanden som strider mot den fria rörligheten för kapital kan vara motiverad av tvingande skäl av allmänintresse, se uttryckligen domen i målet Centro di Musicologia Walter Stauffer (ovan fotnot 12), punkt 42.

23 Detta är exempelvis fallet vad avser nationella miljöskyddsåtgärder med diskriminerande karaktär. Se i detta avseende mitt förslag till avgörande av den 16 december 2010 i det anhängiga målet C-28/09, kommissionen mot Österrike, punkt 82 och följande punkter.

24 Avseende denna uppbyggnad av proportionalitetsprövningen i tre steg, se mitt förslag till avgörande av den 14 april 2010 i mål C-271/08, kommissionen mot Tyskland (REU 2010, s. I-7091), punkt 189, samt av den 16 december 2010 i målet kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 23), punkt 93.

25 Se dom av den 11 mars 2010 i mål C-384/08, Attanasio Group (REU 2010, s. I-2055), punkt 51, och av den 17 november 2009 i mål C-169/08, Presidente del Consiglio dei Ministri (REG 2009, s. I-10821), punkt 42.

26 Dom av den 11 juli 1989 i mål 265/87, Schräder (REG 1989, s. 2237; svensk specialutgåva, volym 10, s. 97), punkt 21.

27 Svaromålet, punkt 29 och följande punkter.

28 I samband med ett fördragsbrottsförfarande åligger det kommissionen att anföra tillräckliga omständigheter för att det ska framgå att det föreligger ett åsidosättande av unionsrätten. Om kommissionen har uppfyllt detta krav, såsom i förevarande fall, ankommer det på medlemsstaten att på ett sakligt och detaljerat sätt bemöta de fakta som presenterats och konsekvenserna därav, se dom av den 22 september 1988 i mål 272/86, kommissionen mot Grekland (REG 1988, s. 4875), punkt 21.

29 Detta framgår redan av redogörelsen för den österrikiska nationella bestämmelsen i punkt 7 och följande punkter i ansökan, där kommissionen enbart har redogjort för 4a § punkt 1 a–d EStG.

30 Dom av den 28 oktober 2010 i mål C-72/09, Établissements Rimbaud (REU 2010, s. I-10659), punkt 20, av den 11 juni 2009 i mål C-521/07, kommissionen mot Nederländerna (REG 2009, s. I-4873), punkt 32, och av den 23 september 2003 i mål C-452/01, Ospelt och Schlössle Weissenberg (REG 2003, s. I-9743), punkt 29.

31 Domarna i målen Établissements Rimbaud (ovan fotnot 30), punkt 21, och Ospelt och Schlössle Weissenberg (ovan fotnot 30), punkt 28.

32 Domarna i målen Établissements Rimbaud (ovan fotnot 30), punkt 22, och kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 30), punkt 33.