Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 8 mars 2012

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 av den 13 april 2005 (EUT L 117, s. 13) (nedan kallad tullkodexen). Tullkodexen upphävdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (moderniserad tullkodex) (EUT L 145, s. 1) (nedan kallad den moderniserade tullkodexen), i vilken vissa bestämmelser började gälla från och med den 24 juni 2008. Tillämpliga bestämmelser i det nationella målet ska med hänsyn till tidpunkten för de omständigheter som där avses vara de som återfinns i tullkodexen. Jag återkommer senare till frågan huruvida den lösning som föreslås i förevarande förslag till avgörande även gäller i det fallet att den moderniserade tullkodexen är tillämplig.

3 Se artiklarna 84.1, 85 och 87 i tullkodexen.

4 Se artikel 89.1 i tullkodexen.

5 Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (EGT L 253, s. 1, svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 993/2001 av den 4 maj 2001 (EGT L 141, s. 1) (nedan kallad tillämpningsförordningen).

6 Nämnda punkt 9 avser, inom ramen för aktiv förädling och bearbetning under tullkontroll, ett överskridande av tidsfristen för inlämning av avräkningsnotan, om tidsgränsen skulle ha utsträckts ifall ansökan om förlängning gjorts i tid.

7 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 februari 2001 i mål C-66/99, D. Wandel (REG 2001, s. I-873), punkterna 41 och 42.

8 Se generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande som utmynnade i dom av den 3 mars 2005 i mål C-195/03, Papismedov m.fl. (REG 2005, s. I-1667), punkt 23.

9 Se dom av den 12 februari 2004 i mål C-337/01, Hamann International (REG 2004, s. I-1791), punkt 28.

10 Se dom av den 11 november 1999 i mål C-48/98, Söhl & Söhlke (REG 1999, s. I-7877), punkt 43.

11 Det kan för övrigt i sällsynta fall vara så, att rekvisiten för tillämpning av artikel 204 i tullkodexen inte alls är uppfyllda, vilket var fallet i mål C-234/09, Skatteministeriet mot DSV Road A/S, där domstolen meddelade dom den 15 juli 2010 (REU 2010, s. I-7333), bland annat punkterna 32 och 37. Så är emellertid inte fallet i förevarande mål.

12 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 september 1988 i mål 252/87, Kiwall (REG 1988, s. 4753), punkt 11.

13 Se, för ett sådant synsätt, artikel 208.1 i tullkodexen.

14 Jag anser i likhet med generaladvokaten Kokott, att ett sådant fall inte ska betraktas som en schablonmässig hänvisning till samtliga importtransaktioner. Se generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Papismedov m.fl. (ovan fotnot 8), punkt 91.

15 I artiklarna 201–205 i tullkodexen föreskrivs de utlösande faktorer som medför att en tullskuld uppkommer vid import. Se dom av den 16 oktober 2003 i mål C-91/02, Hannl-Hofstetter (REG 2003, s. I-12077), punkt 3.

16 Beträffande principen om prioritering i tiden i unionens tullrätt, se exempelvis dom av den 3 april 2008 i mål C-230/06, Militzer & Münch (REG 2008, s. I-1895), punkt 28: När det har begåtts flera överträdelser eller oegentligheter i olika medlemsstater är den medlemsstat som är behörig att besluta om uppbörd av tull den medlemsstat på vars territorium den första överträdelsen eller oegentligheten begicks.

17 Kommissionen har till stöd för sitt förslag hänvisat till generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Papismedov m.fl. (ovan fotnot 8), punkt 95, fotnot 44.

18 Domen i målet Söhl & Söhlke (ovan fotnot 11), punkt 43.

19 Jag tillägger i detta hänseende att det saknar betydelse vilka uppgifter som tullmyndigheterna efterfrågat. De praktiska tillvägagångssätten kan visserligen variera, dock utan att detta påverkar skyldigheten att inge avräkningsnota.

20 Se dom av den 14 januari 2010 i de förenade målen C-430/08 och C-431/08, Terex Equipment m.fl. (REU 2010, s. I-321), punkt 42.

21 Se domen i målet Hannl-Hofstetter (ovan fotnot 15), punkterna 19 och 20.

22 Se, bland annat, Europadomstolens dom av den 10 februari 2009 i mål nr 14939/03 Zolotukhin, och av den 16 juni 2009 i mål nr 13079/03, Ruotsalainen mot Finland. Se även domstolens dom av den 15 oktober 2002 i de förenade målen C-238/99 P, C-244/99 P, C-247/99 P, C-250/99 P-C-252/99 P och C-254/99 P, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl. mot kommissionen (REG 2002, s. I-8375), punkt 59, och av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 338, samt mål C-617/10, Åkerberg Fransson som för närvarande handläggs av domstolen.

23 Se domen i målet Hamann International (ovan fotnot 9), punkt 33: Det skall tilläggas att denna slutsats inte vederläggs av den omständigheten att artikel 512 i tillämpningsförordningen, i dess lydelse enligt förordning nr 993/2001, inte längre innebär en skyldighet att hänföra sådana varor till förfarandet för extern transitering som dem som avses i målet vid den nationella domstolen, när de överförs till utförselkontoret. Nämnda bestämmelse, som inte är retroaktivt tillämplig, trädde nämligen inte i kraft förrän efter de omständigheter som föranlett tvisten i det nationella målet. Om denna bestämmelse vore en sanktion skulle de förmånligare bestämmelserna tillämpas från och med deras ikraftträdande (enligt principen in dubio mitius, vid tvivel det mildare).

24 Se, efter nödvändig anpassning, domstolens dom av den 3 maj 2005 i de förenade målen C-387/02, C-391/02 och C-403/02, Berlusconi m.fl. (REG 2005, s. I-3565, punkterna 67–69 och av den 11 mars 2008 i mål C-420/06, Jager (REG 2008, s. I-1315), punkt 59. Av dessa domar framgår att principen om retroaktiv tillämpning av det mildaste straffet utgör en del av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 december 2000 i mål C-110/99, Emsland-Stärke (REG 2000, s. I-11569), punkt 56, och av den 4 juni 2009 i mål C-158/08, Pometon (REG 2009, s. I-4695), punkt 28.

26 Även om syftet med tullen är att skydda den inhemska produktionen mot konkurrens från utlandet (på tyska Wirtschaftszollgedanke), är tillämpningen av bestämmelserna på området icke desto mindre mekanisk och formell, vilket kan leda till situationer där tull påförs trots att något skydd inte är påkallat, när de aktuella varorna inte har övergått till fri omsättning. Se Willemoes Jørgensen, C., Toldskuldens opståen og ophør, København, Jurist- og Økonomforbundets Forlag, 2009, s. 148 och s. 280, samt dom av den 29 april 2004 i mål C-222/01, British American Tobacco (REG 2004, s. I-4683), punkt 55.

27 Beträffande tullskuldens upphörande enligt förfarandet i den moderniserade tullkodexen, se artikel 86.1 k däri.