Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 23 maj 2012

1 Originalspråk: tyska. Rättegångsspråk: italienska.

2 EUT L 134, s. 114.

3 Dom av den 9 juni 2009 i mål C-480/06, kommissionen mot Tyskland (REG 2009, s. I-4747).

4 GURI nr 192 av den 18 augusti 1990.

5 Sidan 2 i universitetets yttrande.

6 Dom av den 23 december 2009 i mål C-305/08, CoNISMa (REU 2009, s. I-12129).

7 Ibidem, punkt 35.

8 Ibidem, punkt 42.

9 Se s. 22, punkt 34 i begäran om förhandsavgörande.

10 Se Hailbronner, K., Das Recht der Europäischen Union (utgivare Eberhard Grabitz/Meinhard Hilf), del B5, punkt 24, s. 4, som anser att kravet på ekonomiska villkor i princip ska anses uppfyllt i fråga om varje fördel som har ekonomiskt värde. Se, för ett liknande resonemang, Eisner, C., Interkommunale Kooperationen und Dienstleistungskonzessionen (Teil 1), Zeitschrift für Vergaberecht und Beschaffungspraxis, 2011, s. 190, enligt vilken den aktuella transaktionen ska avgöras i enlighet med bestämmelserna om offentlig upphandling så snart parterna faktiskt har avtalat om ersättning för tillhandahållandet av en tjänst.

11 Se Frenz, W., Handbuch Europarecht, volym 3 (Beihilfe- und Vergaberecht), Heidelberg, 2007, s. 617, punkt 2012.

12 Ibidem.

13 Se dom av den 27 september 1988 i mål 263/86, Humbel & Edel (REG 1988, s. 5365), punkt 18. Budischowsky, J., Kommentar zu EU- und EG-Vertrag (utgivare Heinz Mayer), Wien, 2003, artikel 49 EG, punkt 8, s. 5, anser att kravet på ekonomiska villkor redan är uppfyllt om ersättningen täcker kostnaderna.

14 Se Frenz, W. (ovan fotnot 11), s. 618, punkt 2013.

15 Se fotnot 22 i kommissionens skriftliga yttrande.

16 Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av den 30 november 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG, 2004/18/EG och 2009/81/EG avseende de tröskelvärden som ska tillämpas vid upphandlingsförfaranden (EUT L 314, s. 64).

17 Förslag till avgörande av den 14 april 2010 i mål C-271/08, kommissionen mot Tyskland (REU 2010, s. I-6817), punkt 143, i vilket dom avkunnades den 15 juli 2010.

18 Ibidem.

19 Se Frenz, W. (ovan fotnot 11), s. 533, punkt 1721.

20 Dom av den 13 oktober 2005 i mål C-458/03, Parking Brixen (REG 2005, s. I-8585), punkt 48.

21 Dom av den 15 oktober 2009 i mål C-196/08, Acoset (REG 2009, s. I-9913), punkt 49, och av den 6 april 2006 i mål C-410/04, ANAV (REG 2006, s. I-3303), punkt 21. Beträffande förhållandet mellan förbudet mot diskriminering och skyldigheten att lämna insyn, se dom av den 13 november 2007 i mål C-507/03, kommissionen mot Irland (REG 2007, s. I-9777), punkterna 30 och 31, av den 21 februari 2008 i mål C-412/04, kommissionen mot Italien (REG 2008, s. I-619), punkt 66, av den 21 juli 2005 i mål C-231/03, Coname (REG 2005, s. I-7287), punkterna 17 och 18, och av den 7 december 2000 i mål C-324/98, Telaustria och Telefonadress (REG 2000, s. I-10745), punkterna 60 och 61.

22 Se dom av den 26 januari 1993 i de förenade målen C-320/90-C-322/90, Telemarsicabruzzo m.fl. (REG 1993, s. I-393; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-1), punkt 6.

23 Se dom av den 25 mars 2004 i de förenade målen C-480/00-C-482/00, C-484/00, C-489/00-C-491/00, C-497/00-C-499/00, Azienda Agricola Ettore Ribaldi m.fl. (REG 2004, s. I-2943), punkt 73, och av den 21 september 1999 i mål C-67/96, Albany (REG 1999, s. I-5751), punkt 40.

24 De uttryckliga förbud mot kringgående som föreskrivs i samtliga direktiv om offentlig upphandling har samband med beräkningsmetoderna. Det är förbjudet att dela upp uppdrag om detta sker i avsikt att kringgå tillämpningen av det aktuella direktivet. Dessutom är det förbjudet att kringgå direktiven genom val av beräkningsmetod. Vidare kan det ur förbuden mot kringgående härledas ett generellt förbud mot en medveten eller vårdslös för låg beräkning av uppdragsvärdet (se Frenz, W. (ovan fotnot 11), s. 209, punkt 822, och Trepte, P., Public procurement in the EU, andra upplagan, Oxford, 2007, s. 262 och 263).

25 Enligt denna rättspraxis presumeras den nationella domstolen ha en direkt kännedom om de faktiska omständigheterna i målet och om de argument som förts fram av parterna och därför vara bäst lämpad att, med full kännedom om saken, bedöma relevansen av de rättsfrågor som uppkommit i den tvist som anhängiggjorts vid den och om ett förhandsavgörande är nödvändigt för att döma i saken (se dom av den 22 juni 2000 i mål C-425/98, Marca Mode, REG 2000, s. I-4861, punkt 21).

26 Se, bland annat, dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 38, av den 22 maj 2003 i mål C-18/01, Korhonen m.fl. (REG 2003, s. I-5321), punkt 19, av den 19 april 2007 i mål C-295/05, Asemfo (REG 2007, s. I-2999), punkt 30, och av den 1 oktober 2009 i mål C-103/08, Gottwald (REG 2009, s. I-9117), punkt 16.

27 Se, bland annat, dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 61, av den 1 april 2008 i mål C-212/06, Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon (REG 2008, s. I-1683), punkt 29, och domen i målet Gottwald (ovan fotnot 26), punkt 17.

28 Se punkt 44 i detta förslag till avgörande.

29 Se Frenz, W. (ovan fotnot 11), s. 670, punkt 2197.

30 Se dom av den 10 mars 1987 i mål 199/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, s. 1039), punkt 14, av den 18 november 1999 i mål C-107/98, Teckal (REG 1999, s. I-8121), punkt 43, av den 17 november 1993 i mål C-71/92, kommissionen mot Spanien (REG 1993, s. I-5923), punkt 10, och av den 13 januari 2005 i mål C-84/03, kommissionen mot Spanien (REG 2005, s. I-139), punkterna 48 och 58.

31 Se punkterna 17 och 18 i den tjeckiska regeringens skriftliga yttrande.

32 Se dom av den 6 april 1962 i mål 13/61, Bosch (REG 1962, s. 101; svensk specialutgåva, volym 1, s. 121), och av den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend en Loos (REG 1963, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161).

33 Se kommissionens grönbok av den 27 januari 2011 om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad (KOM(2011) 15 slutlig, s. 24), i vilken de båda situationer till vilka domstolen har utvecklat sin praxis omnämns. I grönboken förordar kommissionen att det i ett lagstiftningsförfarande ska fastställas vilka former av samarbete som inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiven om offentlig upphandling. I detta avseende ska man även beakta domstolens praxis.

34 Dom av den 11 januari 2005 i mål C-26/03, Stadt Halle och RPL Lochau (REG 2005, s. I-1).

35 Ibidem, punkt 48.

36 Se Holoubek, M., EU-Kommentar (utgivare Jürgen Schwarze), andra upplagan, artikel 49/50 EGV, punkt 151, s. 753, som framhåller att domstolen i sin praxis inte enbart har undantagit en juridisk persons interna uppdragsliknande transaktioner, utan även uppdragsförhållanden mellan offentliga myndigheter och outsourcade enheter, från tillämpningsområdet för direktiven om offentlig upphandling.

37 Domen i målet Teckal (ovan fotnot 30).

38 Se domen i målet Teckal (ovan fotnot 30), punkt 50, i målet Stadt Halle och RPL Lochau (ovan fotnot 34), punkt 49, och i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 34.

39 Se punkt 35 i begäran om förhandsavgörande.

40 Ovan fotnot 3.

41 Se Chaminade, A., Des possibilités de coopération accrues pour les collectivités territoriales, La Semaine Juridique – édition générale, 2010, nr 363, s. 662, som talar om en vidareutveckling av domstolens praxis sedan de domar som avser intern upphandling avkunnades. Se Ferk, P., och Ferk, B., Osebe javnega prava kot ponudniki, Podjetje in delo, nr 4, s. 481, som i samband med domen i målet kommissionen mot Tyskland i detta avseende talar om en komplettering av den hittillsvarande doktrinen om intern upphandling, eftersom det i nämnda dom är fråga om ett avtalsmässigt och inte ett institutionellt förhållande mellan de berörda parterna.

42 Se Pirker, B., La jurisprudence de la Cour de justice et du Tribunal de première instance. Chronique des arrêts. Arrêt Commission c/Allemagne, Revue du droit de l’Union européenne, 2009 nr 3, s. 574, och Broussy, E., Donnat, F., och Lambert, C., Chronique de jurisprudence communautaire, Droit administratif, 2009, s. 1542, som anser att domen i målet kommissionen mot Tyskland utgör ett undantag från bestämmelserna om offentlig upphandling.

43 Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 37.

44 Se dom av den 13 november 2008 i mål C-324/07, Coditel Brabant (REG 2008, s. I-8457), punkt 48.

45 Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 45.

46 Se Steiner, M., Ausschreibungsfreier Abfallentsorgungsvertrag: Ist das der Anfang vom Ende der sogenannten Teckal-Kriterien?, European Law Reporter, 2009, s. 283, som i fråga om de omständigheter som låg till grund för domen i målet kommissionen mot Tyskland talar om ett faktiskt institutionaliserat samarbete.

47 Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 47.

48 Ibidem.

49 Se, för ett liknande resonemang, Wagner, S., Öffentliche Aufträge: Eine förmliche europaweite Ausschreibung ist nicht erforderlich, wenn öffentliche Stellen i.R. interkommunaler Zusammenarbeit einen Vertrag zur Erfüllung einer ihnen allen obliegenden öffentlichen Aufgabe (Abfallentsorgung) schließen, Europäisches Wirtschafts- & Steuerrecht, 2009, s. 328.

50 Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkterna 34, 44, 45 och 47.

51 Se, för ett liknande resonemang, Öhler, M., och Gruber, C. Zusammenarbeit iSd EuGH-Urteils Rs Stadtreinigung Hamburg nicht auf Kooperationen zwischen Gebietskörperschaften beschränkt, Zeitschrift für Vergaberecht und Beschaffungspraxis, 2011, s. 288.

52 Se sidan 3 i ASL Lecces skriftliga yttrande.

53 Se Struve, T., Durchbruch für interkommunale Zusammenarbeit, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, 2009, s. 807, Veldboer, W., Zur Entscheidung für interkommunale Zusammenarbeit durch das EuGH-Urteil Hamburger Stadtreinigung, Die öffentliche Verwaltung, 2009, s. 360.

54 Se Öhler, M., och Gruber, C. (ovan fotnot 51), s. 289, som kräver att avtalet mellan de offentliga myndigheterna ska ha en kooperativ karaktär.

55 Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 37.

56 Se, för ett liknande resonemang, Struve, T. (ovan fotnot 53).

57 Se punkt 22 i den polska regeringens yttrande.

58 Se sidan 6 i CNI:s skriftliga yttrande, varvid nämnda organisation till och med ifrågasätter huruvida utredning och bedömning av sjukvårdsanläggningars utsatthet ur seismisk synvinkel överhuvudtaget utgör en lagstadgad uppgift för ASL Lecce.

59 Se punkt 86 i kommissionens yttrande.

60 Se punkt 53 i detta förslag till avgörande.

61 Se punkt 53 i detta förslag till avgörande.

62 Se, för ett liknande resonemang, Dreyfus, J.-D., och Rodrigues, S., La coopération intercommunale confortée par la CJCE?, L’actualité juridique; droit administratif, 2009, s. 1720.

63 Se punkt 34 i detta förslag till avgörande.

64 Se sidan 3 i ASL Lecces skriftliga yttrande.

65 Se punkterna 27 och 28 i detta förslag till avgörande.

66 Se sidorna 23 och 24 i ASL Lecces skriftliga yttrande.

67 Se sidan 2 i CNI:s skriftliga yttrande.

68 Se punkt 23 i den polska regeringens yttrande.

69 Domen i målet CoNISMa (ovan fotnot 6), punkt 37.

70 Genom bestämmelserna om offentlig upphandling begränsas de upphandlande myndigheternas privatautonomi i konkurrenssyfte just vad gäller valet av avtalspartner. Se avseende det inflytande som politiska målsättningar på den inre marknaden har på privaträtten, Wendehorst, C., Methodenlehre und Privatrecht in Europa, Vom praktischen Wert der Methode – Festschrift für Heinz Mayer zum 65. Geburtstag, Wien, 2011, s. 829.

71 Se sidan 15 i ASL Lecces skriftliga yttrande.

72 Se punkt 81 i detta förslag till avgörande.

73 Se punkt 86 i detta förslag till avgörande.

74 Se punkt 91 i detta förslag till avgörande.