Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 12 juli 2012

1 Originalspråk: franska.

2 Begäran om förhandsavgörande som ingavs den 28 april 2011 avser i själva verket artikel 39 i EG-fördraget som nu är artikel 45 FEUF sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009.

3 Taaldecreet tot regeling van het gebruik van de talen voor de sociale betrekkingen tussen de werkgevers en de werknemers, alsmede van de door de wet en de verordeningen voorgeschreven akten en bescheiden van de ondernemingen (Belgisch Staatsblad, den 6 september 1973, s. 10089).

4 Jag noterar att i de handlingar i målet som förelagts domstolen förväxlas ibland Regionen Flandern i den mening som avses i artikel 3 i den belgiska konstitutionen med den nederländskspråkiga regionen, i den mening som avses i artikel 4 i konstitutionen.

5 Dom av den 28 november 1989 i mål C-379/87 (REG 1989, s. 3967; svensk specialutgåva, volym 10, s. 259), punkt 19.

6 Den franska versionen av bestämmelserna i det flamländska språkdekretet, såsom de framgår ovan, kan läsas på följande internetadress: http://www.ejustice.just.fgov.be/cgi_loi/change_lg.pl?language=fr&la=F&cn=1973071901&table_name=loi.

7 Jag preciserar att orden eller har personal anställd i det nederländskspråkiga området upphävdes av Cour constitutionnelle (författningsdomstolen, tidigare benämnd Cour d’arbitrage) i dess dom av den 30 juni 1986 (Moniteur belge, den 12 februari 1986, s. 1710). Cour constitutionnelle har också upphävt ord i artikel 5 i dekretet.

8 Det ska preciseras att bolaget på den tiden fortfarande hette N Hesse Noord Natie.

9 Konsoliderad version av den 30 december 2005, EUT C 334, s. 1. Konventionen ersattes den 17 december 2009 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (nedan kallad Rom I-förordningen), EUT L 177, s. 6.

10 Jag noterar att kommissionen har uppgett att målet vid den nationella domstolen borde föranleda domstolen att ta ställning till vilken lagstiftning som är tillämplig på Anton Las situation i socialförsäkringshänseende. Enligt min mening ligger den problematiken utanför tolkningsfrågan. Jag understryker dock att den lag som är tillämplig på anställningsavtalet anges i bestämmelserna i Rom I-förordningen och inte i reglerna om fastställande av tillämplig lag på socialförsäkringsområdet.

11 Se, bland annat, dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 89 och följande punkter, av den 1 april 2008 i mål C-212/06, Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon (REG 2008, s. I-1683), punkt 33 och följande punkter.

12 Dom av den 7 maj 1998 i mål C-350/96, Clean Car Autoservice (REG 1998, s. I-2521), punkterna 19–25, och av den 11 januari 2007 i mål C-208/05, ITC (REG 2007, s. I-181), punkterna 22 och 23.

13 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon, punkt 44 och följande punkter och där angiven rättspraxis, samt dom av den 1 december 2011 i mål C-253/09, kommissionen mot Ungern (REU 2011, s. I-12391), punkt 46 och följande punkter och där angiven rättspraxis.

14 I avsaknad av harmonisering på området är medlemsstaterna fria att vidta nationella eller till och med regionala åtgärder som har ett sådant syfte. Dessa måste dock vara förenliga med fördraget och de allmänna principerna i unionsrätten, särskilt artikel 45 FEUF (se, analogt, dom av den 18 juli 2007 i mål C-490/04, kommissionen mot Tyskland (REG 2007, s. I-6095), punkt 19).

15 EGT L 288, s. 32; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 97. Jag noterar att kommissionen har uppgett att, enligt artikel 6 i direktivet, innebär direktivet inte någon harmonisering av formkraven för anställningsavtalet, däribland vilket språk de ska avfattas på.

16 Vad gäller villkor för tillträde till en anställning som avser språket, se, angående förvärvsarbete, domen i det ovannämnda målet Groener, och angående etablering av enskilda näringsidkare, antingen de är tandläkare som i dom av den 4 juli 2000 i mål C-424/97, Haim (REG 2000, s. I-5123), punkt 50 och följande punkter, eller advokater som i dom av den 19 september 2006 i mål C-506/04, Wilson (REG 2006, s. I-8613), punkt 70 och följande punkter, samt av den 19 september 2006 i mål C-193/05, kommissionen mot Luxemburg (REG 2006, s. I-8673, punkt 40 och följande punkter).

17 På området för fri rörlighet för varor, och särskilt märkning, ett område på vilket nationella bestämmelser förbjudits enligt vilka ett språk måste användas utan att det är tillåtet att använda ett andra språk som lätt kan förstås av kunderna, se dom av den 12 september 2000 i mål C-366/98, Geoffroy (REG 2000, s. I-6579), punkt 24 och följande punkter och där angiven rättspraxis. Beträffande likabehandling av personer i fråga om rättegångsspråk vid brottmålsdomstolar, se dom av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz (REG 1998, s. I-7637) punkt 13 och följande punkter och där angiven rättspraxis. I denna dom framhålls särskilt betydelsen av att skydda individernas rättigheter och möjligheter på språkområdet i syfte att värna deras grundläggande friheter.

18 Jag har inte tillgång till några uppgifter angående tillämplig lagstiftning på området i Cypern och Luxemburg.

19 Så är fallet i Frankrike, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien samt i de olika språkområdena i Konungariket Belgien.

20 Punkt 68 och följande punkter.

21 I enlighet med artikel 10 i det flamländska språkdekretet.

22 Dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. 167), punkt 41.

23 Se, bland annat, dom av den 16 mars 2010 i mål C-325/08, Olympique Lyonnais (REU 2010, s. I-2177), punkt 38 och där angiven rättspraxis, och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Ungern, punkt 69 och där angiven rättspraxis.

24 I överensstämmelse med de grundläggande regler som kommer till uttryck i domen i det ovannämnda målet Groener, punkt 19.

25 Se, bland annat, på området för frihet att tillhandahålla tjänster, dom av den 7 oktober 2010 i mål C-515/08, dos Santos Palhota m.fl. (REU 2010, s. I-9133), punkt 47.

26 Se dom av den 16 december 1999 i mål C-198/98 (REG 1998, s. I-8903), punkt 22, angående tolkningen av rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens (EGT L 283, s. 23; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 121).

27 Kommissionen har härvidlag dessutom hänvisat till punkt 43 i det förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i mål C-477/09, Defossez, där domstolen meddelade dom den 11 mars 2011 (REU 2011, s. I-1421).

28 Se domen i det ovannämnda målet dos Santos Palhota m.fl., punkt 48 och där angiven rättspraxis.

29 I Lettland baseras således de normer som föreskriver att det nationella språket ska användas i anställningsförhållanden dels på värnandet av allmänintressen som säkerhet och hälsa, dels på krav på språkprov, som i Rumänien och Slovenien. De syften som åberopas av lagstiftaren i Frankrike är också skyddet för människors hälsa och säkerhet, utöver begränsningen av riskerna för tvister.

30 Se punkt 70 och följande punkter.

31 Se, även, dom av den 25 oktober 2001 i de förenade målen C-49/98, C-50/98, C-52/98-C-54/98 och C-68/98-C-71/98, Finalarte m.fl. (REG 2001, s. I-7831), punkt 69 och följande punkter.

32 Det har hänvisats till skyddet för det nationella språket och den nationella identiteten i Litauen, Polen och Slovakien samt till skyddet för gemenskapens språk och identitet, utöver skyddet för lokalbefolkningens rätt till sitt eget språk i de fransk- och tyskspråkiga regionerna i Konungariket Belgien liksom i den nederländskspråkiga regionen.

33 Se, bland annat, dom av den 12 maj 2011 i mål C-391/09, Runevič-Vardyn och Wardyn (REU 2011, s. I-3787), punkt 85, i vilken det hänvisas till punkt 19 i det ovannämnda målet Groener.

34 EUT C 83, 2010, s. 396.

35 Dom av den 15 mars 2005 i mål C-160/03, Spanien mot Eurojust (REG 2005, s. I-2077).

36 Se punkt 24 i nämnda förslag till avgörande.

37 Unionen ska i enlighet med artikel 4.2 FEU respektera sina medlemsstaters nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, vilken även inbegriper skyddet för statens officiella nationalspråk enligt vad domstolen preciserade i domen i det ovannämnda målet Runevič-Vardyn och Wardyn, punkt 86.

38 I en rapport av den 4 november 2002 författad av en arbetsgrupp för parterna i Europakonventionen rekommenderades att de bestämmelser i EU-fördraget enligt vilka unionen är skyldig att respektera medlemsstaternas nationella identiteter skulle preciseras, i den meningen att de väsentliga beståndsdelarna av denna identitet bland annat inbegriper en medlemsstats grundläggande strukturer och väsentliga funktioner, bland dem valet av språk (CONV 375/1/02 REV 1, s. 10–12). Handlingen finns att tillgå på följande internetadress: http://european convention.eu.int/pdf/reg/fr/02/cv00/cv00375 re01.fr02.pdf.

39 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Runevič-Vardyn och Wardyn.

40 Se, i detta avseende, punkterna 19 och 20 i förslag till avgörande av generaladvokaten Darmon i det ovannämnda målet Groener.

41 Se punkt 20 och följande punkter i domen i det ovannämnda målet Groener.

42 Jag erinrar om att på området för gränsöverskridande anställningsförhållanden anges i artikel 8 i Rom I-förordningen att konsensus ska väga tyngst. Enligt den artikeln kan parterna i ett anställningsavtal i princip välja vilket lands lag som ska tillämpas på avtalet.

43 Se, analogt, angående tolkningen av artikel 17 i Brysselkonventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 299, 1972, s. 32; svensk utgåva, EGT C 15, 1997, s. 30), dom av den 24 juni 1968 i mål 150/80, Elefanten Schuh (REG 1981, s. 1671), punkt 27, enligt vilken en avtalsslutande stats lagstiftning inte kan utgöra hinder mot en prorogationsklausuls giltighet enbart av det skälet att det språk som används av parterna inte är det språk som föreskrivs i denna lagstiftning.

44 Jag erinrar om att möjligheten att kräva särskilda språkkunskaper på grund av den lediga tjänstens natur, vilken uttryckligen anges i artikel 3.1 sista stycket i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33). Bestämmelsen tolkades i domen i det ovannämnda målet och är visserligen inte tillämplig i förevarande mål, men dess grundtanke är intressant. En i huvudsak identisk bestämmelse finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, s. 1), vilken har kodifierat förordning nr 1612/68 och ersatt den.

45 Se artikel 5 andra stycket i det flamländska språkdekretet som återges under rubriken Tillämpliga bestämmelser.

46 Se, analogt, domen i det ovannämnda målet Bickel och Franz, punkt 29.

47 Målet vid den nationella domstolen är civilrättsligt, men det är ändå intressant att notera att enligt systematiken i det flamländska språkdekretet, i motsats till vad som gäller i andra regioner i Konungariket Belgien där ingen straffrättslig påföljd riskeras vid fall av åsidosättande av språkkravet, kan enligt artikel 12 i dekretet om en sådan gärning begås i den nederländskspråkiga regionen denna överträdelse leda till fängelsestraff och/eller böter för arbetsgivaren eller dennes företrädare som åsidosatt bestämmelser i nämnda dekret. Dessutom föreskrivs i artikel 11 en möjlighet att påföra administrativa böter.

48 Retroaktiv ogiltighet kan också bli påföljden i Slovenien, men i Rumänien och Lettland gäller endast framtida ogiltighet och är i dessa länder är förbunden med en skyldighet för arbetsgivaren att föreslå att ett nytt avtal ingås.

49 Det vill säga i de kommuner som har särskilda regler i den tyskspråkiga regionen och i regionen Bruxelles-Capitale, som är tvåspråkig. I den franskspråkiga regionen däremot kan ogiltighet drabba anställningshandlingar som upprättats på ett annat språk.

50 Det föreskrivs att bestämmelserna i anställningsavtalet inte kan åberopas mot den arbetstagare som har nackdel av dem i Litauen, Polen och Slovakien samt i Frankrike där det finns en möjlighet att begära vid vite att den berörda handlingen ska företes i fransk version.

51 Jag erinrar om att det aktuella anställningsavtalet ursprungligen enligt den gemensamma partsviljan skulle vara underkastat nederländsk lag, även om parterna inför den hänskjutande domstolen kom överens om att belgisk lag skulle vara tillämplig. Det föreskrivs emellertid i artikel 3.2 i Rom I-förordningen att parterna när som helst kan komma överens om att en annan lag ska vara tillämplig på avtalet än den lag som det tidigare var underkastat, antingen till följd av ett tidigare val enligt denna artikel eller till följd av andra bestämmelser i denna förordning. En ändring i valet av tillämplig lag som görs av parterna efter avtalsslutet påverkar inte avtalets giltighet till formen enligt artikel 11 och försämrar inte heller tredje mans rättigheter.

52 I Frankrike, Lettland, Litauen och Slovakien.

53 I Polen, Rumänien och Slovenien, samt i vissa belgiska kommuner som har särskilda regler, den tvåspråkiga regionen Bruxelles-Capitale och den nederländskspråkiga regionen.

54 Angående frågan om det utrymme för skönsmässig bedömning som det är lämpligt att den nationella domstolen förfogar över för att – i förhållande till det konkreta skadan på ett mål av allmänintresse (i det aktuella fallet konsumentskyddet) – kunna anpassa den föreskrivna påföljden för åsidosättande av en medlemsstats bestämmelser enligt vilka det krävs att denna stats språk används, se punkt 68 i generaladvokat Cosmas förslag till avgörande i mål C-385/96, Goerres,där domstolen meddelade dom den 14 juli 1998 (REG 1998, s. I-4431).